budget för forskning, utveckling och utbildning

Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-07 LS 2016-0251

Handläggare: Magnus Hammarberg

Ankom .Stockholms läns landsting

Landstingsstyrelsens forskningsberedning

2016 -10- 1 0 !

R1» 4-c l Ty

Budget för forskning, utveckling och utbildning (FoUU) 2017

Ärendebeskrivning

Förslag till budget för år 2017 för forskning, utveckling och utbildning (FoUU).

Beslutsunderlag

Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 7 oktober 2016 Specificerat förslag till FoUU-budget 2017 Ledningsgruppen KI-SLLs protokollsutdrag den 22 september 2016 samt ordförandebeslut den 30 september 2016 Budgetförslag och äskanden från forskningsrådet den 9 juni 2016 och utbildningsrådet den 16 augusti 2016

Förslag till beslut

Forskningsberedningen föreslår arbetsutskottet besluta

att godkänna förslaget att ställa 384 miljoner kronor till förfogande till budgeten för forskning, utveckling och utbildning för den gemensamma samverkansorganisationen mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting

att godkänna förslaget att ställa 20 miljoner kronor till förfogande till budgeten för forskning, utveckling, innovation och utbildning för den gemensamma samverkansorganisationen mellan Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms läns landsting

att godkänna förslaget att ställa 12 miljoner kronor till förfogande till budgeten för forskning, utveckling och utbildning för den gemensamma samverkansorganisationen mellan Stockholms universitet och Stockholms läns landsting

Stockholms läns landsting 2 (7) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-07

att även i övrigt godkänna förslag till fördelning av budgetmedel för forskning, utveckling och utbildning avseende år 2017 i enlighet med landstingsdirektörens specificerade förslag till FoUU-budget 2017

att omedelbart justera beslutet.

Förvaltningens förslag och motivering

Sammanfattning Stockholms läns landsting samarbetar i formella samverkansorganisationer inom ramen för klinisk forskning och utbildning med Karolinska Institutet (Kl), Kungliga Tekniska högskolan (KTH) samt Stockholms universitet (SU).

Samarbetet med Karolinska Institutet är det mest långtgående samarbetet dels eftersom Karolinska Institutet bedriver den mest omfattande medicinska forskningen och dels för att samarbetet omfattar alla vårdutbildningar vid universitetet. Samarbetet med Karolinska Institutet regleras i både det nationella och regionala ALF-avtalet, där parterna fastställt att patientnyttan och utvecklandet av universitetssjukvården ska vara vägledande för samarbetet. Staten utbetalar årligen en ersättning till berörda landsting för deras medverkan i läkares grundutbildning och för den kliniska forskningen.

Avseende samarbetet med Karolinska Institutet, omfattar budgeten dels statliga medel (s.k. ALF-medel) och dels de medel som Stockholms läns landsting årligen beslutar att ställa samarbetet till förfogande för forskning och utbildning.

Vidare föreslår förvaltningen att Stockholms läns landsting beslutar att även ställa medel till förfogande för samarbetet med Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet rörande forskning, utbildning och innovation. FoUU-budgeten omfattar även medel till forsknings- och utbildningssatsningar som ligger utanför samverkan med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet. Här ligger FoUU-medel till akutsjukhusen, till akademiska primärvårdcentraler och från och med 2017 även stöd till skapande av ett akademiskt specialistvårdscentrum. Stockholms medicinska biobank som startade 2015 får fortsatt stöd 2017. Tanken är att verksamheten ska valideras efter tre år då en långsiktig affärsplan ska utvecklas. Den nationella fonden för kliniska behandlingsstudier får även fortsättningsvis stöd från landstingets FoUU-medel.

Stockholms läns landsting 3 (7) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-07

Slutligen föreslås ett regionstöd till södra Stockholmsregionen, Flemingsberg, i form av ett anslag till Centrum för Innovativ Medicin (CIMED). Detta anslag är till för att stödja både translationell samt klinisk forskning bedriven inom Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

Bakgrund Avtalet om läkares utbildning och klinisk forskning (nationella ALF-avtalet) mellan regeringen, berörda landsting och regioner innebär kortfattat att landstinget upplåter vissa verksamheter för klinisk forskning och grundutbildning av läkare. I enlighet med det nationella ALF-avtalet ska även berörda landsting och regioner ingå regionala ALF-avtal med motsvarande universitet i respektive län. Stockholms läns landsting har ingått ett regionalt ALF-avtal med Karolinska Institutet där parterna fastställer att patientnyttan ska vara vägledande för samarbetet. Utöver läkarutbildningen omfattar avtalet klinisk forskning vid universitetet och från och med detta år även samtliga vårdutbildningar. Vidare reglerar det regionala ALF-avtalet den gemensamma samverkansorganisationen för forsknings- och utbildningsfrågor där parterna utser ledamöter som representanter för respektive organisation i dessa frågor.

I landstingets FoUU-budget ingår både statliga medel för läkares grundutbildning och bidrag för klinisk forskning samt landstingets medel till forskning och utbildning. I det nationella avtalet om läkares grundutbildning (ALF-avtalet) fastslås den statliga ersättningen för läkares verksamhetsförlagda grundutbildning i hälso- och sjukvården som regeringen utbetalar till landstingen.

Nytt från och med 2016 är att nivån på bidraget till klinisk forskning regleras i två delar i det nationella avtalet. Dels utgår en fast summa som staten årligen indexuppräknar, dels genomförs en nationell bibliometrisk indexuppräkning. Det betyder att statligt bidrag till klinisk forskning till landstinget regleras årligen beroende av den Miniska forskningens kvalitet. Regeringen fastställer därefter årligen i budgetpropositionen uppräkningen till landstingen för medverkan i ldinisk läkarutbildning och forskning.

För år 2017 uppgår den totala ALF-ersättningen (läkares grundutbildning och klinisk forskning) till Stockholms läns landsting preliminärt till 623 miljoner kronor, en ökning med 8 miljoner kronor jämfört med år 2016.

Beredning av den totala budgeten för landstingets och statliga bidrag till klinisk forskning sker genom de gemensamma samverkansorganen mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting för forskning,

X Stockholms läns landsting 4 (7) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-07

utbildning och infrastruktur (Forskningsrådet, Utbildningsrådet och Infrastrukturrådet). Förslag till fördelning har behandlats och godkänts av ordförandena i ledningsgruppen i samverkansorganisationen Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Specificerat förslag till FoUU-budget 2017 bifogas landstingsdirektörens tjänsteutlåtande.

Stockholms läns landsting har sedan 2012 ett formellt samarbete med Kungliga Tekniska högskolan (KTH) inom områdena forskning, utveckling, utbildning och innovation. Kungliga Tekniska högskolan bedriver både forskning och utbildning inom en rad områden som direkt eller indirekt berör utveckling av hälso- och sjukvård och kollektivtrafik såsom exempelvis bioteknik, kemi, material och energi. Landstinget beslutar årligen om att ställa medel till förfogande för samarbetet. Fördelning av de beslutade medlen bereds av olika arbetsgrupper för forskning, utbildning, trafik, infrastruktur och innovation. Förslag till fördelning behandlas därefter i ledningsgruppen för Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms läns landsting.

Från och med år 2015 har landstinget även ett formellt samarbete med Stockholms universitet inom forskning, utveckling och utbildning. Stockholms universitet bedriver forskning och utbildning inom en rad relevanta områden för landstingets kärnverksamheter inom såväl naturvetenskap som humaniora. Samverkansorganisationen har etablerats under 2015 och parterna har enats om att fördela vissa medel till projekt. Utlysningar sker nu årligen till gemensamma forskningsprojekt som kan finansieras upp till tre år.

Överväganden Den Miniska forskningen och utbildningen är en integrerad del av hälso-och sjukvården. I Stockholms läns landstings hälso- och sjukvård schemaläggs årligen ca 97 000 studentveckor. Enbart på Karolinska Universitetssjukhuset arbetar 2500 anställda Miniska forskare, varav 220 är professorer eller lektorer, och ca 3200 vetenskapliga artiMar publiceras årligen. Dessutom bedrivs klinisk forskning och utbildning på övriga akutsjukhus och i primärvården i stor och ökande omfattning.

Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting är överens om att patientnyttan ska vara vägledande för såväl Miniskt inriktad forskning som Minisk utbildning och utvecMingsarbete i det regionala ALF-avtalet.

Förvaltningen föreslår att ställa 384 miljoner Monor till förfogande till budgeten för forskning, utvecMing och utbildning för den gemensamma samverkansorganisationen.

Stockholms läns landsting TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-07

5 (7 )

Samarbetet med Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms läns landsting är ett viktigt flerfakultetssamarbete som innebär att ett flertal olika ämnesområden som är intressanta för landstingets kärnverksamheters utveckling såsom exempelvis bioteknik och kemi. Förvaltningen föreslår att ställa 20 miljoner kronor till förfogande till budgeten för forskning, utbildning, innovation, trafik och infrastruktur för den gemensamma samverkansorganisationen.

Landstinget har ingått samarbetsavtal med Stockholms universitet under 2015. Samarbetet har utvecklats främst i form av forskningsprojekt. Förvaltningen föreslår vidareutveckling av detta samarbete och att 12 miljoner kronor ställs till förfogande till budgeten för forskning, utveckling och utbildning 2017 för den gemensamma samverkansorganisationen.

Förvaltningen föreslår att landstinget avsätter 74 miljoner kronor, utöver de medel som bereds av Karolinska Institutets och Stockholms läns landstings gemensamma samverkansorganisation, till ldinisk forskning inom ramen för landstingsnära projekt. Dessa medel inkluderar bland annat bidrag till Stockholms medicinska biobank, Open Lab, Karolinska Trial Alliance och utlysning för genusvetenskaplig forskning med fokus på jämställd hälsa och vård bland annat.

Inom ramen för landstingets FoUU-budget inryms även det bidrag som Stockholms läns landsting beslutar om att avsätta för de utbildningar som inte ryms inom ramen för Karolinska Institutet och Stockholms läns landstings samverkansorganisation. En ökning av budgeten har genomförts med 262 miljoner kronor inför 2016 för ersättning till läkares specialiseringstjänstgöring inom akutsomatiska specialiteter genom budgetväxling från hälso- och sjukvårdsförvaltningen till landstingsstyrelsens förvaltning. Från och med år 2016 uppgår landstingets utbildningsbudget till totalt 718 miljoner kronor och innefattar ersättningar till allmän- och specialiseringstjänstgöring för läkare, praktiskt tjänstgöring för psykologer och specialistsjuksköterskeutbildning. I utbildningsbudgeten, som återfinns i bilagan Specificerat förslag till FoUU-budget 2017, ingår även olika satsningar på utveckling av kliniska lärandemiljöer för studerande och insatser för att stärka samverkan med lärosäten.

I förslaget avsätts totalt 181 miljoner kronor för utbildning som bedrivs ihop med Karolinska Institutet. Detta är ett ökat belopp jämfört med år 2016. Landstingsägda vårdverksamheter och privata vårdgivare med vårdavtal medverkar enligt avtal mellan Stockholms läns landsting och

Stockholms läns landsting 6(7 )

TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-07

universitet och högskolor i verksamhetsförlagd utbildning, på såväl grundnivå som avancerad nivå. Tillsammans omfattar denna verksamhet ca 86 ooo studentveckor årligen (enligt Uppföljning av landstingets samlade resurser för forskning, utveckling och utbildning 2015, LS 2016-0593). Dessa utbildningar omfattar: läkare och logoped, arbetsterapeut, fysioterapeut, audionom, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska, sjuksköterska, specialistsjuksköterska, barnmorska, psykolog, psykoterapeut samt tandhygienist. Läkarstudenter och sjuksköterskestudenter under grundutbildning utgör de största studentgrupperna avseende rapporterade studentveckor. Läkarstudenter utgör 47 362 veckor och sjuksköterskestudenter på grundnivå utgör 24 525 veckor. Här ska beaktas att siffran för läkarstudenter även inkluderar teoretiska kursmoment som genomförs i kliniknära miljöer under kliniska kurser. Ersättningen till ldinisk utbildningsavdelnings- (KUA) och klinisk utbildningsmottagnings- (KUM) enheterna vid universitetssjukvårdsenheterna fördelas efter antalet studentveckor. Sjukhus och motsvarande vårdverksamheter erhåller ersättning för utbildningsmiljöerna samt för adjungering av anställda inom vården som adjungerad klinisk adjunkt, AKA.

Utöver detta avsätter landstinget ytterligare 9 miljoner kronor till verksamhetsförlagd utbildning inom ett antal ytterligare utbildningar, nämligen socionom, medicinsk strålningsfysiker, kiropraktor, naprapat, gymnasie-, komvux-, yrkeshögskole- och praoelever. Totalt uppgår denna verksamhetsförlagda utbildning till 11 000 studentveckor (enligt Uppföljning av landstingets samlade resurser för forskning, utveckling och utbildning 2015, LS 2016-0593).

Totalt omfattar landstingets verksamhetsförlagda utbildning 97 000 studentveckor årligen (enligt Uppföljning av landstingets samlade resurser för forskning, utveckling och utbildning 2015, LS 2016-0593).

Slutligen föreslår förvaltningen att även i övrigt godkänna förslag till fördelning av budgetmedel för forskning, utveckling och utbildning avseende år 2017.

Ekonomiska konsekvenser av beslutet

Beslutet medför inga nya ekonomiska konsekvenser.

Stockholms läns landsting TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-07

7 (7 )

Miljökonsekvenser av beslutet

I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program 2012-2016 har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbedömning i detta ärende.

Anne Rundquist Tillförordnad landstingsdirektör

Andersson jfrskningsdirektör

w Maria Englund Personaldirektör

Specificerat förslag till FoUU-budget (ALF+SLL) för 2017

MKR

KI/SLL-samarbete 2017 Ev slutdatum/kommentar

Forskning & Utveckling (FSK)- Verksamhetsfördelade medel 426,21

- Sökbara projektmedel 168,00

- Långsiktigt verksamhetsstöd 42,60 Innefattar utökning med 4 mkr för högre kliniska forskartjänster

- Övrigt 22,48

Forskning & Utveckling totalt 659,29

Utbildning (SLL Personal)- Verksamhetsfördelade medel 146,15

- Sökbara projektmedel 6,00

- Långsiktigt verksamhetsstöd 27,85

Utbildning totalt 180,00

Särskilda satsningar (KI/SLL)- Kvalitetsregistercentrum, KI / HSF, SLL 6,50

- Värdebaserad vård (Implementering/value based health care), KS 1,00 2017-12-31

- Akademiska vårdcentraler, forskning, SLSO 9,00

- Akademiskt Primärvårdscentrum, adjungeringar DL, SLSO 2,50

- Centrum för Innovativ medicin (CIMED), KI 16,10 Nedtrappning fr o m 2013, till förmån för nedanstående rad

- Forskningsstöd till södra Stockholmsregionen, CIMED, KI 64,90

- Styrgruppen KI/SLL för Odontologisk Forskning (SOF), KI 11,90Varav 3 mkr öronmärkta för äldretandvård, samt 1 mkr till ABC,

akademiskt centrum för barntandvård 2017-2019

- Scapis, KI / KTA, KS 7,00 2017-12-31

- LifeGene, KI 10,00 2017-12-31, därefter nedtrappning av stödet

- Akademiska specialistcentra, reuma 3,00 Fr o m 2016-01-01 t o m 2017-12-31 (skall utvärderas efter 2 år)

- Klinisk behandlingsforskning 16,70 Belopp enligt LS-beslut

- Grants Office, LSF/SLL 1,80

- Evidensbaserat kliniskt arbetssätt vid VIL och

utveckling av KLiPP, Utbildningsrådet 1,30

- Ofinansierade FoU-kostnader NKS, FoU-kansliet KS 15,00 2017-12-31

- MedTechLab 1,00

- Övrigt 0,13 För senare utfördelning

Särskilda satsningar och övrigt totalt 167,83

Totalt 1007,12

Total budgetbelastning 1007,12

Totala intäkter 1007,12 (Prel belopp för ALF 2017 ökar prel med 1,39%, SLL 0%)

FoUU-budget resultat 0,00

KTH/SLL-samarbete 2017 Ev slutdatum/kommentar

KTH/SLL-samarbete totalt 20,00

KTH/SLL-samarbete totalt, budgetbelastning 20,00

SU/SLL-samarbete 2017 Ev slutdatum/kommentar

SU/SLL-samarbete totalt 12,00

SU/SLL-samarbete totalt 12,00

Landstingsnära projekt (SLL, LD) 2017 Ev slutdatum/kommentar

- EIRA (bibliotekskonsortium) 7,32 Fr o m 2015-01-01

- FoUU Norrtälje sjukhus 1,50 2017-12-31

- FoUU Södertälje sjukhus 3,00 2017-12-31

- FoUU Capio S:t Görans sjukhus 3,00 2017-12-31

- FoU-kansliet KS, Utlysning för genusmedicinsk forskning 1,00 2017-12-31

- KTA, K, fas-1-verksamheten 2,00 2017-12-31

- KTA, K, supporten 2,00 2017-12-31.

- Open Lab 3,002017-12-31. Budgettillskott 2014-2016 (finansierades här även 2013) LB

upphör 2016-12-31.

- SMB, Stockholms Medicinska Biobank, LSF, SLL 50,00 Från infrastruktursatsningar inom KI/SLL-samarbetet 2016-01-01

- Övrigt 0,91 För utfördelning senare under året.

Landstingsnära projekt totalt 73,73

SLL-landstingsinterna vårdutbildningar 2017 Ev slutdatum/kommentar

- ST-utbildning 295,26

- ST-utbildning, akutsomatiken, HSF 262,10 Budgetväxling fr o m 2016-01-01

- AT-utbildning 109,19

- PTP-psykolog 24,97 Administreras fr o m 2012 vid CPF, SLSO.

- E-tjänstekort 1,80

- Kompetenstjänster medicinsk strålningsfysik 1,30

- Uppdragsutbildning Omvårdnad vårdvetenskap 3,50

- Uppdragsutbildning specialistsjuksköterskor, utökning 6,00

- Utbildning av ambulanssjukvårdare / ambulansöverläkare 0,85

- Fysiska lärandemiljöer 2,00

- Utbildning till ultraljudsbarnmorska 2,00

- Övriga vårdutbildningar 9,00Ersättning till sjukvården för prao-, gymnasie-, LIA-, kiropraktor-,

naprapat-, psykolog-, socionom- samt med. Strålningsfysikelever.

SLL-landstingsinterna vårdutbildningar 717,97

Total FoUU-budget 1830,82

Separat finansiering från SLL koncernfinans 2016 Ev slutdatum/kommentar

- Uppdragsutbildningar specialistsjuksköterskor 16,50

Separat finansiering från SLL koncernfinans, dvs utanför FoUU-

budgeten. Under 2016 motsvarande kostnader som under 2015 för

specialistutbildning, delvis i form av studielön. Under 2017 framför allt

studielön, samt förmodligen en uppdragsutbildning.

Total FoUU-budget 2017 (inkl uppdragsutb.) 1847,32

FoUU-samverkan

Ledningsgruppen KI-SLL sammanträdet 2016-09-22

FoUU-budget - förteckning över bilagor

A) Budgetförslag från Forskningsrådet

B) Äskande från Forskningsrådet gällande högre kliniska forskartjänster

C) Äskande gällande Grants Office

D) Budgetförslag från Utbildningsrådet

E) Äskande från Utbildningsrådet gällande utveckling av KLIPP; Kliniskt placeringsprogram

F) Äskande från Utbildningsrådet gällande EBM; Förslag till förstudie av evidensbaserat kliniskt arbetssätt vid verksamhetsintegrerad utbildning

G) Äskande från KI/KS (Rune Fransson/Jan-Inge Henter) gällande ofinansierade

FoU-kostnader vid NKS

H) Äskande / LDs planeringsunderlag gällande akademisk barntandvård

I) Äskande från SLL gällande MedTechLab

J) Äskande från MMC, Medical Management Centrum

mageri

Textruta

§ 7 Bilagor (LG KI-SLL 2016-09-22)

mageri

Textruta

§ 7 A

mageri

Textruta

§ 7 B

mageri

Textruta

§ 7 C

Bilaga till budgetäskande 2017

2016-09-07 Dnr

Till: Jan Andersson, forskningsdirektör

Stockholms läns landsting

cc: Magnus Hammarberg, controller.

Bilaga till

”Äskande om tillskott av medel i Karolinska Universitetssjukhusets FoU-budget 2017

för att ge stöd inom SLL till att söka och redovisa EU-projekt”

Förtydligande till äskande

Supportfunktionen på FoU-kansliet är till för att bistå SLL:s forskare och kliniker med H2020

administration i portalen vid ansökningar och säkerställa att ekonomiska uppgifter, budget

och EU redovisning är korrekt utifrån EU:s regelverk. Detta kräver kunskap om landstingets

ekonomisystem, redovisningsrutiner, internfakturering såväl som EU:s finansiella och

administrativa regelverk. Dessutom behövs en supportfunktion som kan bistå i administration

och rapportering av de projekt som är och blir beviljade för att inte riskera bristfällig

rapportering eller ogiltiga kostnader som på sikt kan innebära ett krav på återbetalning av

medel till EU. Då FoU-kansliet ansvarar för utlysning och redovisning av landstingets ALF-

projekt och forskartjänster så är FoU-kansliet en naturlig hemvist för en EU supportfunktion.

Där finns dessutom andra FoU-ekonomer att samverka med, och synergier för att utveckla

administrativt stöd och robusta rapporteringssystem.

Brett stöd för en H2020 supportfunktion och för äskandet

Det finns ett brett stöd för en H2020 supportfunktion på landstinget och för äskandet. Att

främja ett ökat deltagande i H2020 ligger även i linje med landstingets mål och budget 2017,

och plan för åren 2018–2020. Bland de som uttalat direkt stöd för äskandet kan nämnas:

a) European Reference Networks (ERNs): Karolinska universitetssjukhuset har arton

expertteam som aktivt deltar i ansökningsförfarandet att bilda ERN. Vi kan förvänta oss ett

allmänt stödbehov för de administrativa funktioner som är kopplade till ERN-uppdragen.

Dessutom bygger ett EU-ackrediterat ERN delar av sin finansiering på medel från H2020-

ansökningar och andra stora fonder varför det är rimligt att förvänta sig ett betydande behov

av ett EU-administrativt stöd och rapporteringsstöd hos dessa expertteam.

b) Per Svenningsson, Professor/Biträdande Överläkare, Institutionen för klinisk

neurovetenskap, CMM L8:01, Karolinska Universitetssjukhuset: Per Svenningsson deltar

i ett H2020 projekt, TreatER, som gått vidare till Grant Agreement. Både KI och SLL är

Bilaga till budgetäskande 2017

projektdeltagare i TreatER, Per ansvarar för det kliniska i projektet och är kontaktperson på

SLL. Projektet kommer behöva både H2020 administrativt och rapporteringsstöd varför Per

stödjer en supportstruktur och äskandet.

c) KI Grants Office, Björn Kull: KI Grants Office bedömer att kliniker/forskare skulle vara

väl betjänta av att ha en kontaktperson internt på landstinget. En sakkunnig som har kunskap

om såväl EU-regler som kostnader och regler internt, och med ett nätverk av kontakter ute på

landstingets vårdavdelningar. Det är dessutom viktigt att det finns en supportfunktion som kan

bistå i administrationen av de projekt som så småningom blir beviljade. Där hänvisas

SLL:s Mål och budget 2017

Avslutningsvis vill vi hänvisa till ”SLLs Mål och budget 2017” (sid 103 och 108),

http://www.sll.se/Global/Om%20landstinget/Ekonomi/Bokslut/Mål_Budget_2017.pdf

Där hänvisas till hur centralt det är att landstinget ökar sin medverkan i Europeiska unionens

program och fonder, exempelvis Horisont 2020, eftersom det är ett viktigt forum för

kunskapsutbyte, samarbete, och att Landstinget behöver förstärka det internationella

samarbetet. Det är ju just det som vi genom detta äskande vill ge stöd för att skapa.

10.1 Stockholm – en modern och konkurrenskraftig

forskningsregion

Det är centralt att landstinget ökar sin medverkan i Europeiska unionens program och

fonder, exempelvis Horisont 2020, eftersom det är ett viktigt forum för kunskapsutbyte,

samarbete och extern forskningsfinansiering. Tillsammans med andra regioner ökar också

landstingets möjligheter att jämföra arbetssätt, kompetens och kvalitet för att därigenom

effektivisera och utveckla de egna verksamheterna.

11.5 Ökad internationell samverkan

Landstinget behöver förstärka det internationella samarbetet för att öka kvaliteten i

innovationsarbetet. Det innefattar en ny satsning på innovation i små- och medelstora företag

inom den regionala utvecklingsfonden, EIT Health och Horisont 2020.

Med vänliga hälsningar,

Jan-Inge Henter, FoU-direktör

FoU-kansliet, Karolinska Universitetssjukhuset

http://www.sll.se/Global/Om%20landstinget/Ekonomi/Bokslut/Mål_Budget_2017.pdf

mageri

Textruta

§ 7 D

1 (1)

Utbildningsrådet Protokoll 2016:2 SAMMANTRÄDE 2016-08-16

FoUU samverkan

NÄRVARANDE Ledamöter Tjänstemän

Maria Englund, SLL, ordförande

Annika Östman Wernerson, KI, ordförande

André Hermansson, studentrepresentant

Eva K Jansson, SLL

Agneta Månsson-Broberg, SLL

Gunnar Nilsson, KI

Lena Nilsson Wikmar, KI

Sari Ponzer, SLL

Carl-Fredrik Wahlgren, KI

Per Wallenius, SLL

Sofia Ygberg, ST-representant (t.o.m. §8)

Susanne Kalén, SLL

Maya Petrén, KI

Magnus Hammarberg, SLL (första delen av dagen)

Katharina Soffronow, KI (första delen av dagen)

FÖRHINDER Ledamöter

Ann Langius-Eklöf, KI

2016-09-05

SPL6016

Utbildningsbudget 2017 inom ramen för KI-SLL-samarbetet

Inledning Ledningsgruppen KI-SLL beslutade den 8 juni 2016 om preliminär ram för utbildningsbudget 2017 inom ramen för KI-SLL-samarbetet. Totalt avsätts 178,46 mkr för utbildning. Detta är ett oförändrat belopp jämfört med 2016. Härtill kommer medel motsvarande ca 30 miljoner kronor för verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningsrådet har i uppdrag att ta fram ett gemensamt förslag till utbildningsbudget 2017 utifrån den beslutade preliminära ramen, se protokoll Ledningsgruppen KI-SLL 2016-06-08. Utbildningsrådets förslag till utbildningsbudget inom KI-SLL-samarbetet enligt följande:

1. Verksamhetsfördelade medel (ALF-medel 146,15 mkr) De verksamhetsfördelade medlen för läkarprogrammet fördelas till de vårdgivare som tar emot studenter. Vårdgivare är bundna av de avtal som SLL ingått med staten.

1.1 Generella utbildningsåtaganden avseende läkarutbildning För varje kurs finns fastställda mål enligt kursplan som kompletteras med uppdrag per kurstillfälle. Vårdgivaren åtar sig att genomföra den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) utifrån kursplan och det formulerade uppdraget. Dessa tillhandahålls av kursansvariga institutioner vid Karolinska Institutet. Vårdgivaren ansvarar enligt direktiv i SPL5017, för att kompetensutveckling sker inom verksamheten på ett sätt som gagnar utbildningsåtagandet samt att handledare, som motsvarar utbildningens krav, ställs till förfogande. Härutöver ansvarar vårdgivaren för att tillhandahålla omklädnings- och uppehållsrum, skåp och arbetskläder åt studenter under den verksamhetsförlagda utbildningen.

1.2 Utbildningar Vårdgivaren medverkar enligt avtal mellan KI och SLL i utbildningar, på såväl grundnivå som avancerad nivå, till

• läkare och logoped,

Fel! Hittar inte referenskälla.

2 (5)

SPL6016

• arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, fysioterapeut,

psykolog, psykoterapeut, röntgensjuksköterska, sjuksköterska, specialistsjuksköterska och tandhygienist.

1.2.1 Läkarutbildning (112,94 mkr)

Vårdgivaren ersätts för medverkan i den kliniska delen av utbildningen till läkare enligt överenskommelse om antalet helårsplatser. Utöver de helårsplatser som utfördelas direkt till deltagande klinik/motsvarande, tillkommer ersättning under året (2017) för kliniska studentvalda kurser (SVK) och kliniska examensarbeten (ersätts med 50 procent av ALF-håpar). Liksom 2016 fördelas medel avseende kursen Klinisk medicin, termin 5 och 6 redan från årets början till Capio S:t Görans sjukhus, TioHundra AB, Södertälje sjukhus och Ersta diakonisällskap. Dessa har av KI vidtalats om att ta emot dessa studenter om inte ordinarie enheter kan erbjuda platser. Verksamhetsförlagd utbildning kan efter godkännande av styrelsen för utbildning, och i samråd med Utbildningsrådet KI-SLL, förläggas hos annan sjukvårdshuvudman än Stockholms läns landsting. Om så sker ska överenskommelse avseende omfattning finnas. Detta sker genom skriftligt avtal mellan kursgivande institution och den enhet som anordnar den verksamhetsförlagda utbildningen. Undervisningen inom ramen för professionell utveckling, PU, är förlagd på sjukhus och ges ca tre dagar per termin under samtliga terminer. Liksom 2016 fördelas medel avseende kursen Professionell utveckling, PU, redan från årets början till Gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. För deltagande i denna verksamhet ersätts sjukhusens kliniker per student och dag från Gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

1.2.2 Lokaler, undervisning – läkarprogrammet (18,25 mkr, varav 7,68 mkr ALF-medel och 10,57 mkr SLL-medel)

För de extra lokalkostnader som vårdgivaren har med anledning av det samlade utbildningsåtagandet erhåller vårdgivaren ekonomisk kompensation. Ersättningen är direkt förknippad till vårdgivarens andel helårsplatser vid läkarutbildningen. Totalt tillkommer 7,68 mkr via ALF-medel och 10,57 mkr via SLL-medel för lokalersättningen. Denna tillkommande lokalersättning är en lokal överenskommelse mellan KI och SLL, utöver ersättningen för läkarutbildningen genom det statliga ALF-avtalet.

1.2.3 Logopedutbildning (ALF-medel 6,96 mkr)

Logopedkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset svarar för verksamhetsförlagd utbildning för logopeder. Logopedkliniken ersätts med 6,96 mkr för kostnader förenade med åtagandet.


3 (5)

SPL6016

Logopedkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset förlägger en del av den verksamhetsförlagda utbildningen till andra vårdgivare, som i sin tur fakturerar överenskommet belopp för detta till Logopedkliniken.

1.2.4 KI:s VIL-ersättning till landstinget1

1.2.5 KUA-, KUM- och KTC-verksamheter (13,0 mkr, varav 6,5 mkr SLL-medel och 6,5 mkr ALF-medel)

Ersättningen till KUA- och KUM-enheterna vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Huddinge, Södersjukhuset AB, Capio S:t Görans sjukhus och Danderyds sjukhus AB fördelas efter antalet studentveckor vid kärn-IPE.2 Ersättningen till KTC fördelas enligt studenttätheten hos respektive vårdgivare, baserat på genomförda VFU-veckor under 2016.

2. Sökbara projektmedel

ALF pedagogiska projekt (ALF-medel 6,0 mkr) Utlysning av ALF pedagogiska projekt genomförs årligen. Totalt avsätts 6,0 mkr per år till ALF pedagogiska projekt, som antingen är 1-, 2- eller 3-årsanslag. Sakkunniggranskare och ordförande har en nationell spridning. Utlysningen för 2017 utgör 3,25 mkr.

3. Långsiktigt verksamhetsstöd

3.1 Stöd till medellånga vårdutbildningar (ALF-medel 2,34 mkr)

3.1.1 AKA-befattningar inom AVC (2,34 mkr)

För att förstärka verksamheten med adjungerade kliniska adjunkter (AKA) vid Akademiska vårdcentraler, AVC, kommer 2,34 mkr att användas till särskilt riktade satsningar för AKA (läkare) kopplade till befintliga AVC.

1 Stycke 1.2.4 KI:s VIL-ersättning till landstinget lyftes ur dokumentet vid Utbildningsrådets möte pga. att frågan lyfts till högre beslutsnivå. 2 Kärn-IPE är den kärnverksamhet för interprofessionellt lärande som bedrivs på de specifika vårdenheterna KUA och KUM. Studenter som omfattas av kärn-IPE är arbetsterapeut-, fysioterapeut- och sjuksköterskestudenter i termin 6 samt läkarstudenter i termin 7, dvs. kirurgkursen. Dessa studentgrupper har gemensamma interprofessionella lärandemål som examineras efter varje kurs.


4 (5)

SPL6016

3.2 Stöd till medellånga vårdutbildningar AKA-ersättning (SLL-medel 12,5 mkr) Vårdgivare erhåller ersättning för adjungering av anställda inom vården som adjungerad klinisk adjunkt, AKA. Ersättningen till respektive vårdgivare bygger på antalet genomförda veckor för verksamhetsförlagd utbildning under 2016 vid utbildningar till arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, fysioterapeut, röntgensjuksköterska, sjuksköterska, specialistsjuksköterska och tandhygienist. Beloppen per vårdgivare som gäller 2017 kommer att redovisas separat.

3.3 VIL-relaterade kostnader (3 mkr) Avsättning centralt vid SLL Personal och utbildning för VIL-relaterade kostnader. Kommer utfördelas senare under året.

3.4 VIL-samordning, APC (SLL-medel 1,5 mkr) Akademiskt primärvårdscentrum, APC, ersätts för VIL-samordning av vårdutbildningar (exkl. läkarutbildning) inom primärvården.

3.5 Akademisk ambulans (SLL-medel 2 mkr) Akademisk ambulans följer samma koncept som AVC. Syftet är att ta ett samlat grepp om FoUU inom prehospital vård. Akademisk ambulans är ett samarbete mellan landstingsägd ambulanssjukvård och ambulanssjukvård med annat huvudmannaskap men med vårdavtal med landsinget. För 2017 har 2 mkr avsatts för vidareutveckling av Akademisk ambulans. Beslutas att fastställa fördelning av de verksamhetsfördelade medlen m.m. enligt Ovan (1.1-3.5). 3.6 KI:s utbildningsbudget 2017 Konsistoriet (styrelsen) vid KI beslutade den 7 juni 2016 om preliminär budgetram för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2017. Totalt avsätter konsistoriet 831,8 mnkr för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (exklusive ALF-anslag). Takbeloppet beräknas mellan 2016 och 2017 öka med 19,1 mnkr. Drygt 5,4 mnkr av ökningen är kompensation för pris- och löneomräkning. Resterande ökning består både av ersättning


5 (5)

SPL6016

för tidigare beslutad utbyggnad och ersättning för nya platser enligt vårändringsbudgeten 2015. De nya platserna i vårändringsbudgeten är framförallt avsedda för utbyggnad av barnmorske-, sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildning. Utöver takbeloppet har KI anslag för en tandvårdscentral samt för att anordna AT-prov. Konsistoriet fattar slutgiltigt beslut om budget 2017 den 10 oktober 2016.

Utbildningsbudget 2017

Åtagande översikt (mkr)

2017-2016ALF SLL KI Totalt ALF SLL KI Totalt Diff

Läkarutbildningen, inkl. SVK 112,94 112,94 112,94 112,94 0,00Lokaler undervisning 7,68 10,57 18,25 7,68 10,57 18,25 0,00Logopedutbildning 6,96 6,96 6,96 6,96 0,00KUA-, KUM- och KTC-verksamheter 6,50 6,50 13,00 6,50 6,50 13,00 0,00

Delsumma 134,08 17,07 151,15 134,08 17,07 151,15 0,00

Sökbara projektmedel ALF-projekt pedagogik 6,00 6,00 6,00 6,00 0,00

Delsumma 6,00 6,00 6,00 6,00 0,00

Längsiktigt verksamhetsstöd Stöd till medellånga vårdutbildningar (ALF-bef inom AVC) 2,34 2,34 2,34 2,34 0,00Stöd till medellånga vårdutbildningar (AKA-ersättning) 12,50 12,50 12,50 12,50 0,00VIL-relaterade kostnader 0,50 2,50 3,00 0,50 2,50 3,00 0,00Praktiksamordning, APC, SLSO 1,50 1,50 1,50 1,50 0,00Akademiska ambulansen 2,00 2,00 2,00 2,00 0,00Reserv för senare utfördelning 0,00 1,51 1,51 1,51

Delsumma 2,84 18,50 21,34 4,35 18,50 22,85 1,51

Statsbidrag Statsbidrag för vissa KI-utbildningar (enl. reg. ALF-avtal) 0,00 30,00 30,00 30,00

Totalsumma 142,92 35,57 819,20 997,69 144,43 35,57 831,80 1011,80 14,11178,49 180,00

20172016

Verksamhetsfördelade medel

1 (1)

ANSÖKAN OM MEDEL FÖR SÄRSKILDA FOUU-SATSNINGAR 2017 2016-09-06

Projektets namn Utveckling av KliPP (Kliniskt Placerings Program) Bakgrund Administrationen av kliniska utbildningsplatser sker via IT-systemet KliPP. KliPP används av både verksamhet och lärosäte och utgör en databas över studenters placeringar i hälso- och sjukvårdens verksamheter. För att underlätta framtagande av statistik och fakturahantering behöver KliPP utvecklas. För att bli mer användarvänligt och för att minska administrationen behöver även systemets gränssnitt och funktioner utvecklas. Projektets syfte Att utveckla IT-systemet KliPP för att underlätta framtagande av statistik och underlag inför fakturering samt att utveckla användargränssnittet i KliPP. Budget 2017 Totalkostnad 800 tkr

• Projektledare 25 % lön inkl. sociala avgifter • Workshops med KliPP-användare för framtagande av underlag till

kravspecifikation • Kravspecifikation • Applikationsutveckling, utförd av avtalad leverantör • Testning av leverans • Produktionssättning • Användarstöd och utbildningsinsatser

Stockholm 2016-09-07 från KI-SLL Utbildningsråd

mageri

Textruta

§ 7 E

mageri

Textruta

§ 7 F

1 (1)

Utbildningsrådet Protokoll 2016:2 SAMMANTRÄDE 2016-08-16

FoUU samverkan

NÄRVARANDE Ledamöter Tjänstemän

Maria Englund, SLL, ordförande

Annika Östman Wernerson, KI, ordförande

André Hermansson, studentrepresentant

Eva K Jansson, SLL

Agneta Månsson-Broberg, SLL

Gunnar Nilsson, KI

Lena Nilsson Wikmar, KI

Sari Ponzer, SLL

Carl-Fredrik Wahlgren, KI

Per Wallenius, SLL

Sofia Ygberg, ST-representant (t.o.m. §8)

Susanne Kalén, SLL

Maya Petrén, KI

Magnus Hammarberg, SLL (första delen av dagen)

Katharina Soffronow, KI (första delen av dagen)

FÖRHINDER Ledamöter

Ann Langius-Eklöf, KI

UTBILDNINGSRÅDET 2016-08-30 Sid: 1 / 1

Ledningsgruppen vid KI/SLL

Förslag till förstudie av evidensbaserat kliniskt arbetssätt vid verksamhetsintegrerad utbildning

Detta är ett kortfattat budgetunderlag till ledningsgruppen KI/SLL den 5/9. En komplett projektplan för denna förstudie kommer att tas fram av utbildningsrådet till ledningsgruppen KI/SLL för beslut i oktober. Kort bakgrund Flera utvärderingar har indikerat ett behov av att stärka och synliggöra ett evidensbaserat arbetssätt vid KI:s verksamhetsförlagda utbildning inom SLL. Bland studenter på de flesta av KI:s utbildningar värderar hur man utvecklat ett evidensbaserat arbetssätt som förhållandevis lågt. Detta grundar sig på en systematisk kvalitetsuppföljning av verksamhetsintegrerad utbildning, som bland annat har gjorts med den årliga s.k. CKU3VIL-enkäten. En bred erfarenhet ger vid handen att studenterna kontinuerligt under sin kliniska utbildning behöver träna sin förmåga att arbeta evidensbaserat. Lärare och handledare har på många sätt en viktig roll i detta. Förslag till förstudie Under 2017 föreslås en förstudie som utreder lämpliga sätt att stärka och synliggöra evidensbasrad klinisk praktik i dess olika former vid KIs kliniskt inriktade nybörjarprogram. En avgränsning görs förslagsvis till läkarprogrammet och sjuksköterskeprogrammet. Preliminärt tar förstudien sikte på att: − Inventera hur utbildningen kring evidensbaserad klinisk praktik ges på ovanstående

program genom en analys av lärandemål, undervisningsaktiviteter och examination. − Intervjua studenter för att bättre förstå resultaten av tidigare uppföljning. − Intervjua lärare/handledare/verksamhetsföreträdare avseende evidensbaserat arbetssätt. − Presentera en rapport i maj 2017 inför kommande års budgetarbete. Budget 2017 Totalkostnad: 500 tkr − Projektledare (motsvarande 50 % under 6 mån) lönemedel inklusive sociala avgifter − Kostnader för arbets- och referensgrupp − Övriga kostnader

Postadress Handläggare Telefon E-post Karolinska Institutet 08-524 800 00, vx SE-171 77 STOCKHOLM Webb ki.se Org. Nummer 202100 2973

2016-09-05

Till: Jan Andersson, forskningsdirektör

Stockholms läns landsting

cc: Magnus Hammarberg, controller

Specifikation av ofinansierade FoU kostnader för NKS-projektet

Denna specifikation ska ses mot bakgrund av att Forskningshuset i NKS-projektet är en

komplex byggnad med många verksamheter och över 100 forskargrupper. Sammantaget är

det över 1000 personer samt utrustning och inredning som år 2017 ska flytta till elva

våningsplan (30 537 kvm), och hela denna komplicerade flyttprocess har vi redan i år börjat

planera för.

Redan under år 2015 redovisades ett behov av att kunna täcka kostnader för planering av

Forskning och Utbildning vilka inte kunnat täckas av medel avsatta i omställningsbudgeten

för NKS. För detta lämnades ett budgetutrymme i 2016-års FoU-budget om 15 mkr. Nedan

följer en specifikation av dessa kostnader för år 2016.

Flertalet av medarbetarna som kommer att verka inom Forskningshuset kommer att vara KI-

anställda och på grund av detta är denna specifikation framtagen i samråd med Karolinska

Institutet.

Belopp 2016 SEK Antal 2016 FTE

Projektledare 5 329 120 5,24

Program- och projektstöd (inkl konsultstöd) 2 581 200 1,13

Forskningstemagruppsledare 2 213 916 1,45

Driftsättningsledare U2 1 418 400 2,10

Seniora rådgivare (expert/specialist) 1 388 200 0,73

Operativ programledare FoU 1 170 000 1,00

Flyttsamordnare 807 750 1,25

Projektering U2, Bild & Funktion (konsult) 250 000 1,00

TOTALT 15 158 587 13,90

Med vänliga hälsningar,

Jan-Inge Henter

FoU-direktör Karolinska Universitetssjukhuset

mageri

Textruta

§ 7 G

mageri

Textruta

§ 7 H


1 (5)

DISKUSSIONSUNDERLAG

MÖTE 2016-09-12

Projektbeskrivning MedTechLab Det finns goda förutsättningar att i Stockholm skapa en stark forskningsmiljö kring utveckling och utvärdering av avancerad medicinteknik där Karolinska Institutet och KTH samarbetar. Eftersom nya metoder och instrument måste kunna prövas i direkt anslutning till normalt behandlingsflöde är närheten och samarbetet med sjukvården en förutsättning. För att kunna genomföra denna forskningssatsning är förslaget att inrätta ett excellenscentra inom medicinteknik vid KTH tillsammans med KI och landstinget. Centrat föreslås att fysiskt etableras på Karolinska universitetssjukhuset. Det innebär en satsning på ett tvärdisciplinärt teamarbete inom teknik och medicin samt sjukvård i Stockholmsregionen. KTH, Stockholms läns landsting och Karolinska institutet verkar i centrat som likvärdiga partner. Det innebär att alla partnerna bidrar i finansiering och har samma mandat i ledningen av centrat. Syftet är att generera ny kunskap men också att förmedla och implementera kunskapen inom sjukvården. Namnet på centrat föreslås vara MedTechLab. Vision Världsledande forskning inom medicinteknik som kan ge bättre vård samt produktionseffektivitet till lägre kostnad och även skapa nya möjligheter till kommersialisering av nya produkter och processer i Stockholmsregionen. Mål

• Internationellt ledande forskningscentra inom medicinteknik och vårdprocesser samt en arena för internationellt kunskapsutbyte inom programområdena.

• 3-4 parallella forskningsprogram inom högspecifik teknik för utveckling av hälso- och sjukvård

mageri

Textruta

§ 7 I

Fel!

2 (5)

• Utbildning och demonstrationer för kunskapsöverföring till hälso- och sjukvårdspersonal

• Innovation och produktutveckling i samspel med näringslivet

Juridisk form på centrumbildningen För att få bästa möjliga balans mellan teknik och sjukvård så föreslås att MedTechLab etableras som ett centra tillhörande KTH men som fysiskt etableras på Karolinska Universitetssjukhuset. Centrat behöver en huvudman och kommer därför att formellt lyda under KTH och styras av de lagar och regler som styr myndighetens verksamhet. Insynen i verksamheten och medbestämmandet över verksamheten skulle dock vara lika mellan parterna. Forskningstjänsterna kan utlysas och tillsätts av både KTH och KI. Eftersom tanken är att det ska vara en långsiktig satsning med flera parter och med fokus på både forskning och produktutveckling så passar formen av ett Excellenscentra. Se vidare om Excellenscentra och centras vid KTH i bilaga 1. Styrelse och ledning av centrat Styrelsen för MedTechLab föreslås vara två personer från respektive KTH, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Ordförandeposten bör rotera mellan de tre parterna. En partstämma bestående av landstingsdirektören, KIs rektor och KTHs rektorer utser formellt styrelsen. Partstämman utser också föreståndare och vice föreståndare som bör komma från KTH och KI. Dessa personer byter plats regelbundet. Värdskola på KTH föreslås vara Skolan för Teknikvetenskap

Fel!

3 (5)

Ledning och organisation

Partstämma (KTH, KI, SLL)

Styrelse (2 KTH, 2 KI, 2 SLL)

Verksamhetsledning (Förståndare, vice föreståndare, skolchef,

kliniker)

Forskningsprogram 1 Senior ledare

Post doc., doktorander tenure track,

forskningstjänster


Post doc, doktorander tenure track,

forskningstjänster

Utbildning, seminarier och näringslivskontakter


Post doc, doktorander, tenure track,

forskningstjänster

Fel!

4 (5)

Avtal och finansiering Ett avtal skall upprättas mellan parterna som reglerar finansiering, medbestämmande, och hantering av tvist samt hur önskemål om utträde sker. Projektet bör ha en uppstartsperiod på sex år. Verksamheten ska utvärderas under det fjärde året och innan år fyra har fullföljts ska ett förslag presenteras för landstingsdirektören, samt för Rektorerna för KI och KTH om projektet ska fortsätta eller läggas ner. Om projektet fortsätter ska ett nytt avtal skrivas som också tar hänsyn till eventuella externa partner och finansiärer. Verksamhet och kunskapsstruktur Centrat har två huvudsakliga uppgifter; att generera ny kunskap inom medicinteknik och att förmedla och implementera kunskap. Ny kunskap genereras genom att varje år rekrytera framstående yngre forskare i internationell konkurrens. Förmedling och implementering av kunskap sker främst genom att MedTechLab vidareutbildar hälso- och sjukvårdspersonal i behandlingstekniker med ny medicinsk utrustning. Det kan också ske genom att centrat har ett nära men oberoende samarbete med näringslivet för att tillsammans kunna utveckla och utvärdera nya medicintekniska produkter och utrustning. Centrat ska också vara en arena för symposier och seminarier. Verksamhetsledningen för MedTechLab ska utforma olika program för forskning och utbildning. Dessa program ska definieras utifrån behov och tillgänglig kompetens. Kompetens ska kunna attraheras internationellt. Till centrat ska det skapas testbäddar där frivilliga patienter och friska testpersoner ska kunna delta och bidra till att skapa klinisk relevans av forskningsprojekten. Verksamheten ska följa GCP och regionala etikprinciper. Inledningsvis kommer fokus att ligga på diagnostik och behandling av stroke, där bildgivande system och materialvetenskap blir avgörande tekniker för att selektera ut rätt patienter samt vägleda behandlingen av obstruerade blodflöden. Ytterligare minst ett program ska dock definieras innan uppstart. Forskningsprogrammen kan men behöver inte löpa parallellt. Verksamhetens infrastruktur ska vara utformad och organiserad så att den kan verka patientsäkert.

Fel!

5 (5)

Forskningsresultat och IP-rättigheter Vad gäller forskares rätt till sina forskningresultat gäller för forskningen inom centrat som utgångspunkt Lärarundantaget. Om särskilda krav föreligger som innebär inskränkningar i forskares rätt så ska det avtalas vid projektets uppstart. Stockholms läns landsting, KTH och KI har rätt att fritt och utan ersättningsskyldighet nyttja forskningsresultaten i sina verksamheter. Finansiering och budget Verksamheten ska finansieras av samtliga tre parter med början 2018. Respektive lärosäte bidrar med 5 miljoner kronor per år och landstinget bidrar med 20 miljoner kronor per år. Finansieringen ska gå till 3-5 tjänster per år för yngre forskare men också omsluta nödvändig infrastruktur, lokaler, fasta och löpande utgifter för drift samt lön till föreståndare och vice föreståndare. Efter uppstart ska centrat bjuda in industrin och privata donatorer. Ambitionen är att den totala omfattningen av forskningscentrat, inklusive externa forskningsanslag, år 7-8 ska vara närmare 100 miljoner kronor.

1 (2)

Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation

MÖTESANTECKNINGAR 2016-09-13

MedTechLab Datum 2016-09-12 Tid Plats Villagatan 19, KTH Närvarande Karin Dahlman-Wright, Anders Gustafsson, Rune

Fransson, Peter Gudmundsson, Arne Johansson, Margareta Norell Bergendahl, Torbjörn Rosdahl, Peter Carpelan, Jan Andersson, Elisabet Blaus Rendahl, John Clarkson

1 Inledning Peter Gudmundson

Peter Gudmundson hälsar deltagarna välkomna till Wallquists våning och till en diskussion om CTMH och MedtechLab.

2 Evaluation of CTMH John Clarkson

Professor John Clarkson från Cambridge har haft i uppdrag att utvärdera verksamheten vid CTMH. John presenterar sin utredning och föreslår att verksamheten i sin nuvarande form upphör och att KTH istället utvecklar delar av verksamheten inom skolan för teknik och hälsa. Beslut; parterna var eniga om att upplösa CTMH i dess nuvarande form.

3 Tankar kring MedTechLab

Peter presenterar upplägget av en gemensam centrumbildning inom medicinteknik. KTH erbjuder sig att ta på sig värdskapet för centrumbildningen men är också öppen för andra förslag. Synpunkter och frågor som lyftes av deltagarna:

− samarbetet har stor potential och att det är på tiden att dessa tre parter nu samarbetar

− MedTechLab är ett bra sätt att visa hur forskning ska gå till när man gör alla rätt och har att göra med duktiga erfarna forskare.

Stockholms läns landsting Box 22550 104 22 Stockholm

Telefon: 08-737 25 00 Fax: 08-737 41 09 E-post: [email protected]

Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se

Besök oss: Hantverkargatan 45. Kommunikationer: se www.sl.se

2 (3)


− det finns nu ett fönster av möjlighetet eftersom det genom NKS, som nu färdigställs, finns lämpliga lokaler, men också för att det nu finns två ”champions” som kompletterar varandra och vill arbeta med varandra

− viktigt att dessa engagerade framgångsrika och begåvade forskare är med i genomförandet av MedTechLab, frågan är hur man behåller begåvningarna så att det även långsiktigt vill vara engagerade i satsningen och att man attraherar nya forskarbegåvningar.

− viktigt hur man bygger ledningen av centrumet, det är inte säkert att det är eldsjälarna och de duktiga forskarna som ska vara ledare utan de ska snarare vara inspiratörer. Föreståndaren ska ha fokus på att bygga hållbara strukturer och relationer.

− en god miljö bör etableras som kan utveckla andra forskningsområden som har substans

− forskarskolor, workshops, den typen av verksamhet bör kompletteras till projektbeskrivningen

− Viktigt att man inte ser att detta ska vara för alltid, att det finns kriterier för utvärdering

− Centrumet bör sikta på 7-9 år och utvärderas efter 4 år − alla forskningsprogram behöver inte vara i samma byggnad de kan

vara utspridda, eventuellt borde det heta MedTechLabs − SLL ska hitta behoven akademin forskningen och lösningarna ska

sedan implementeras i sjukvården genom SLL − det gäller att ha tillräckligt med resurser för att starta − viktigt att inte delegera styrelsearbetet under uppbyggnadsfasen det

måste vara ledningspersoner som kan ta beslut och som kan tala för hela sin organisation

− PHD studenter bör inkluderas från båda universiteten − Viktigt att få centrumbildningen på plats och kunna använda

lokalerna och sätta upp en skylt. Gör vi inte det nu är risken att byggnaden i NKS U2 blir tagna i anspråk av andra forskningsområden.

− börja enkelt och flexibelt, bygga succesivt, inte heller 2018 behöver det vara fullskaligt. Landstinget frigör en del i sin budget genom att avsluta andra samarbeten med KI och KTH tex CTMH.

− den 30 september måste landstinget ta med finansieringen i sin budget

− avtalet ska vara enkelt men viktigt att det beaktar hur uppsägningsprocessen regleras, hantering av tvist och rättigheter

3 (3)


Beslut; Samtliga parter är överens om; att etablera ett MedTechLab att ha som målsättningen att verksamheten ska starta 2017 att det första forskningsområdet ska vara stroke att landstinget får två fler ledamöter i styrgruppen än de andra parterna att KTH ska vara värd för centrumbildningen att den första lokalen ska vara i eller i anslutning till NKS För att komma vidare i arbetet beslöts också följande; Jan Andersson ansvarar för att utveckla projektbeskrivningen och få ett förslag om finansiering i landstingsbudgeten till den 30 sept. Arne Johansson, KTH, ansvarar för att driva avtalsprocessen och ta fram ett avtalsförslag Elisabet Blaus Rendahl hjälper till att stämma av avtalet med landstinget och KI Var och en funderar på bemanning av styrelsen Respektive organisations jurister bör tidigt involveras I november, före den 11 november då Peter avslutar sitt rektorsuppdrag, ska avtalet skrivas under Elisabet får i uppdrag att hitta en mötestid, Var och en funderar på hur kommunikatörer bör involveras. För mötesanteckningarna Elisabet Blaus Rendahl Forskning och innovation Stockholms läns landsting

Äskande Dnr: 2-3113/2016 2016-08-09 Sid: 1 / 1

Postadress Besöksadress Telefon E-Post 171 77 STOCKHOLM Berzelius väg 3

SOLNA Växel 08 524 80 000 Direkt 08 524 86 930

[email protected] Webb

Fax 08 524 83 600

ki.se/mmc

Org. nummer 202100 2973

Medical Management Centrum Chef: Professor Mats Brommels

Ledningsgruppen KI-SLL

Forskningsstöd för hälso- och sjukvårdens organisat ion och styrning På förslag av Landstingsdirektören för Stockholms läns landsting och Rektor för Karolinska Institutet beslöt Ledningsgruppen KI-SLL i juni 2013 om finansiering av forskningsstöd för hälso- och sjukvårdens organisation och styrning inom Stockholms läns landsting att gälla åren 2014-2016. Ledningsgruppen KI-SLL tillsatte också en referensgrupp för denna samverkan. För verksamheten anslogs 5 Mkr per år ur ALF, särskilda satsningar. Att ge detta forskningsstöd till enheter inom SLL är ett åtagande för Karolinska Institutet, för vars konkreta genomförande Medical Management Centrum ansvarat. Verksamheten under de två första åren av samverkansperioden beskrivs i bifogade rapport. Den har haft stor bredd och kunnat utnyttja synergier med forskningsprojekt finansierade med forskningsrådsanslag. Verksamheten har alltmer fått karaktären av en ”core facility” för FoU-samverkan inom centrala tyngdpunktsområden i det regionala ALF-avtalet, framförallt translationell vårdnära forskning, utveckling och innovation. Verksamheten har i ökande utsträckning fått relevans för genomförandet av Framtidsplanen för hälso- och sjukvården. Dess tredje steg för genomförandet inleddes år 2015 med målet att konkreta åtgärder vidtas för att samordna förändringar inom vården. Genomförande-planen innehåller bl.a. insatser för en ekonomi i balans med målen att utnyttja vårdens resurser rätt samt säkerställa vård i rätt tid, hög effektivitet och säker vård. Som fokusområden angavs utveckling av vårdens styrning, koordinering av vårdproduktion, säkrad kompetensförsörjning inkluderande gott ledarskap och ehälsa. Detta är åtgärder som får högre verkningsgrad om de vägleds av en forskning inom hälso- och sjukvårdens organisation och styrning som bedrivs i samverkan mellan akademin, förvaltningar och vårdgivare. Föreslås att Ledningsgruppen KI-SLL i budgeten för år 2017 beslutar avsätta 5 Mkr för fortsatt forskningsstöd för hälso- och sjukvårdens organisation och styrning med Medical Management Centrum som ansvarig utförare. Ytterligare förslås att Ledningsgruppen överväger att definiera medlen som infrastrukturstöd snarare än särskild satsning. Mats Brommels chef, Medical Management Centrum Bilagor Plan: Forskning for framtidens hälso- och sjukvård 2017-2019 Rapport: Verksamheten åren 2014-2015

mageri

Textruta

§ 7 J

KAROLINSKA INSTITUTET PLAN Medical Management Centrum Mats Brommels 2016-08-09 FORSKNING FÖR FRAMTIDENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Fortsatt samverkan inom strategisk ledning samt utveckling av hälso- och sjukvårdens organisation och styrning Stockholms läns landsting (SLL) och Karolinska Institutet (KI) har i det den 27 no-vember 2015 undertecknade regionala ALF-avtalet enats om formerna för sitt samar-bete och upprepat att det också innefattar utveckling av hälso- och sjukvården. I av-siktsförklaringen anger sig parterna vara ”överens om att främja hälso- och sjukvår-dens utveckling genom ett fördjupat och vidgat samarbete inom translationell och kli-nisk forskning, utbildning, utveckling samt innovation”. Därutöver anges att ”forsk-ningens resultat ska komma patienterna till nytta genom en väl utvecklad organisation och process för kunskapstillämpning och kunskapsspridning i hälso- och sjukvården, och genom en effektiv innovationsprocess”. Landstingsfullmäktige fastställde år 2011 “Framtidsplan för hälso- och sjukvården”. I av landstingsfullmäktige den 17 december 2014 godkänt dokument konstateras: ”Ar-betet med Framtidsplanen är i ett genomförandeskede. Konkreta åtgärder vidtas för att samordna förändringar inom vården”. Genomförandeplanen innehåller bl.a. åtgärder för en ekonomi i balans ned målen att utnyttja vårdens resurser rätt samt säkerställa vård i rätt tid, hög effektivitet och säker vård. Som fokusområden angavs utveckling av vårdens styrning, koordinering av vårdproduktion, säkrad kompetensförsörjning inkluderande gott ledarskap och ehälsa. Translationell forskning som särskilt stödjer dessa målsättningar i Framtidsplanen be-nämns T3- (steg 3) translationsforskning (se bifogade figur 1, s. 8). Med det avses forsknings- och utvecklingsinsatser för att utröna hur ny kunskap och nya teknologier omsätts i nya system, organisationer och processer för att säkerställa att de bidrar till förbättrad hälsa, högre kvalitet och effektivare resursutnyttjande. Den metodansats som tillämpas är implementeringsforskning, som genomförs i nära samverkan mellan forskare, patienter och företrädare för hälso- och sjukvården. Arbetssättet leder också till kunskapstillämpning och –spridning och bidrar därigenom till både organisations- och kompetensutveckling inom hälso- och sjukvården. Det brygger över den forsk-ning som bedrivs i experimentella och kliniska miljöer och stödjer samtidigt verk-samhetsutveckling och beslutsfattande i vård och omsorg (figur 2, s. 9). SLL och KI uppmärksammade tidigt betydelsen av samverkan kring hälso- och sjuk-vårdens utvecklingsfrågor. Landstingsfullmäktige beslöt den 18 juni 2002 att god-känna ett femårigt samarbetsavtal med KI om utveckling av sjukvårdens organisation och ledarskap. Uppdraget att fullfölja ansvaret för KI:s åtaganden gavs den forsk-nings- och utbildningsenhet – Medical Management Centrum (MMC) – som institutet etablerat år 2001. Samarbetet fick förnyad aktualitet i det regionala ALF-avtal som slöts år 2004 och som tillförde utveckling av hälso- och sjukvården som ett gemen-samt ansvarsområde för parterna.

2

Ledningsgruppen KI-SLL beslöt i juni 2013 på initiativ av rektor och landstingsdirek-tör att ur ALF-medel, särskilda satsningar, finansiera verksamheten enligt ovan under treårsperioden 2014-2016. Samtidigt tillsattes en partsammansatt referensgrupp, som aktivt följt med verksamheten och redogjort för aktuella behov inom SLL. Åren 2014-2015 var verksamheten i huvudsak inriktad på konkreta samarbetsprojekt med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (nya ersättningsmodeller, en studie av för-lossningsvården), Karolinska universitetssjukhuset (stöd till Programkontoret NKS), Södersjukhuset (utvärdering av organisationen för akut omhändertagande, en studie av ledningsgruppens arbete och strategier för förbättringsarbete), Danderyds sjukhus (utveckling och utvärdering av HND-mottagningen – ett integrerat omhändertagande av personer med hjärt-, diabetes- och njursjukdom), TioHundra AB (fortsättning av en kontinuerlig uppföljning av organisationsformen med tyngdpunkt på psykiatriverk-samheten) och Stockholms läns sjukvårdsområde (utvärdering av de akademiska vårdcentralerna, Kompetenslyftet, Värdelyftet och stöd vid etableringen av Akade-miskt primärvårdscentrum och fortsatt planering av processutvecklingsarbetet Psykia-tri 2015). Ett antal kunskapssammanställningar uppgjordes – bl.a. en analys av for-merna för ersättning av FoUU inom universitetssjukvården i sex länder på uppdrag av Landstingsstyrelsens förvaltning. Föredragningar om aktuella managementfrågor har hållits för landstingsledningen och direktörsgruppen. Sex SLL-anställda går forskar-utbildning som s.k. industridoktorander med handledning av MMC-medarbetare. En detaljerad rapport över verksamheten åren 2014-2015 har tillställts ledningsgrup-pen. Under perioden 2010-2015 har MMC expanderat och breddat sin kompetensprofil tack vare ett antal stora forskningsanslag vunna i konkurrens. Forskningsprogrammen är alla praktiknära och ägnade att generera kunskap som omedelbart kan tillämpas av samarbetsparter inom SLL i utvecklingsprojekt enligt intentionerna i Framtidsplanen. Exempel är de av Forte finansierade forskningsprogrammen ”Value and choice” (stu-dier av valfrihetssystem och värdebaserade ersättningsmodeller), ”Co-care” (nya for-mer för egenvård och samvård framförallt med stöd av ehälsoapplikationer) och ”Dö-Bra” (patientcentrerade former för vård i livets slutskede). EU-projektet ”RN4CAST” har bidragit med kunskap om framgångsrik rekrytering av sjukvårdspersonal och om det positiva sambandet mellan personalens kompetensnivå, kvalitet och patientsäker-het. EU-projektet ”EuroHOPE” identifierar strukturella och organisatoriska skillnader mellan länder vad gäller utfall i fem diagnosgrupper. Studierna visar också att det finns en förbättringspotential vad gäller produktiviteten vid svenska sjukhus. Att en MMC-medarbetare utsågs till innehavare av Investors donationsprofessur i innovativ vård och omsorg, och att den förenats med en anställning vid Innovationsplatsen, Ka-rolinska universitetssjukhuset, har öppnat ett nytt samarbetsområde med forsknings-stöd för innovationsverksamheten inom SLL. MMC:s stöd till SLL:s förvaltningar och verksamhetsenheter underlättas och förstärks av de förenade anställningar och ”personalunioner” som flera MMC-medarbetare ut-gör. Svensk reumatologis kvalitetsregister och Kvalitetsregistercentrum Stockholm kan repliera på hela MMC:s flerdisciplinära kompetens – samtidigt utgör registren en kanal till verksamhetsenheter inom SLL. Detsamma gäller Centrum för hälsoeko-

3

nomi, informatik och sjukvårdsforskning, Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO), vars akademiska bas finns på MMC. Det täta samarbetet innebär att MMC etablerats som en ”core facility” inom området hälso- och sjukvårdens organisation, styrning och ledning för både SLL:s förvaltning-ar och sjukvårdsenheter samt KI:s translationella forskning. MMC ger SLL:s verk-samheter ett forskningsbaserat kunskapsstöd och bidrar till utvecklings- och förbätt-ringsarbeten med metod- och utvärderingsstöd. Ett konkret exempel är vårdutveckl-ingsarbetet Psykiatri 2015 inom SLSO. Initialt bidrog MMC med processtöd och im-plementeringskunskap, men när projektledningen önskade genomföra en kostnads-effektutvärdering kunde teamet omedelbart kompletteras med expertis inom hälso-ekonomi och informatik. Inom KI kan MMC biträda basala och kliniska forskare med metodstöd gällande tillämpning och implementering, vilket för närvarande demonste-ras i ”Personalised Cancer Medicine Programme” på KI. MMC:s roll som stöd för forskning, utveckling och beslutsfattande är beskriven i sammanfattning i figur 2, sidan 9. Tillgången för SLL:s förvaltningar och sjukvårdsenheter till MMC:s flerdisciplinära fakultet och möjligheten att samverka i MMC:s externfinansierade forskningsprogram ger stor utväxling på den finansiering som avsätts ur ALF-medlen (särskilda satsning-ar). I det följande anges en plan för verksamheten åren 2017-2019. Forskning för framtidens hälso- och sjukvård 1. Omvärldsbevakning Hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting i sin helhet är engagerad i det tredje steget av genomförandet av Framtidsplanen. Stort fokus ligger på att skapa strukturella förutsättningar för den nätverkssjukvård, som skall möjliggöra större pati-entcentrering och responsivitet, och stödja utflyttningen av verksamheter från sjukhus till öppna vårdformer. Samtidigt växer osäkerheterna i omvärlden. Det handlar inte enbart om den flykting-kris som drabbat Europa. När det gäller välfärdstjänster har gränserna inte stängts utan tvärtom öppnats. EU-direktivet om patienträttigheter vid gränsöverskridande vård har införts i den nationella lagstiftningen. Även om den nya lagstiftningen inte lett till någon större rörlighet över de nationella gränserna bland svenska patienter har det alternativet uppmärksammats. Ett rimligt antagande är att ett bredare intresse att söka vård utanför det egna landet först uppstår vid svåra sjukdomar och behov av högspecialiserad vård. Det öppnar därmed för internationell konkurrens inom dessa vårdområden. En växande ”medicinsk turism”, som är intressant för framförallt stora vårdfinansiärer som amerikanska försäkringsbolag, har lett till etableringen av internationellt verk-samma aktörer med ambitionen att attrahera patienter utanför sina ”naturliga” upptag-ningsområden. Självklart öppnas möjligheter också för svenska vårdaktörer för denna typ av tjänsteexport. Mer internationell konkurrens innebär att marknaden blir svår-

4

förutsägbar med åtföljande utmaningar för kapacitetsplanering och investeringar i ett nationellt och regionalt perspektiv. I en situation då viktiga verksamhetsbetingelser ligger utanför SLL:s direkta kontroll bör det regionalt inriktade planeringsarbetet kompletteras med beredskap att anpassa verksamheten till också oväntade yttre förändringar och söka sådana möjligheter marknaden medger och SLL i kraft av sin storlek kan utnyttja. Det arbetet kan med fördel kompletteras med en informationsförsörjning som är forskningsbaserad. MMC bedriver sådan relevant forskning och har forskningssamarbeten i ett internationellt nätverk som möjliggör att trender, idéer och impulser från alla världsdelar kan fångas upp och länkas in i strategiarbetet. Följande verksamheter bedrivs vid MMC: 1.1. Omvärldsbevakning MMC utnyttjar samarbetsparter i Norden, Holland, England, Tyskland, Italien, USA, Sydafrika, Australien, Indien och Kina för att kontinuerligt samla in information om aktuell utveckling inom ländernas hälso- och sjukvårdssystem. MMC medverkar i forskningssamverkan om nationella hälso- och sjukvårdsreformer. Den litteraturtjänst MMC upprätthåller identifierar både forskningsrapporter och ”gråzonslitteratur” och den belyser trender och trendbrott i nationell och internationell hälso- och sjukvårds-politik. 1.2. Strategisk analys MMC sammanställer regelbundet omvärldsinformation och bedömer hur händelser internationellt och nationellt vården i Stockholmsregionen. Analyserna kan utnyttjas inom ramen för samverkan mellan KI och SLL. 1.3. Planeringsmöten, konsultationer och utredningar MMC kan bidra till beredning av ärenden inom SLL genom att ta fram beslutsun-derlag enligt uttryckta önskemål. 2. Stöd för effektivisering 2.1. Utveckling av nya former för avtalsstyrning och ersättning till vårdgivare MMC fortsätter samarbetet med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) om ut-veckling av ersättningsformer inom primärvård och för vård av patienter med kro-niska sjukdomstillstånd. De kunskaper som förvärvats om finansiella och icke-finansiella incitament och arbetet med vårdepisodersättningar och värdebaserade mo-deller utnyttjas. Synergier har redan kunnat påvisas med pågående forskning på MMC.

5

2.2. Koncernstyrning En hög andel fast finansiering infördes för de landstingsägda sjukhusen från 1 januari 2016. Samtidigt förstärks rapporteringslinjen till landstingsledningen och direktörs-gruppen ges en tydligare operativ roll. MMC bidrar utifrån aktuell litteratur om ”(cor-porate) governance” och dokumenterade erfarenheter från andra länder och system (framförallt i Holland, Storbritannien, Nord-Amerika, Australien och Nya Zeeland) med förslag till hur koncernstyrningen av sjukvårdsenheterna kan utvecklas i Stock-holm. 2.3. Clinical management MMC utvecklar i pågående forskningsprojekt metoder för att knyta samman kliniska riktlinjer, vårdprocessdesign, uppföljning av utfall och resurshantering (med hjälp av aktivitetsbaserad redovisning) - på HND-mottagningen, Danderyds sjukhus, sker en konkret tillämpning. Med dessa metoder kan vårdprocesser planeras, följas upp med avseende på kostnadseffektivitet och kontinuerligt förändras för att förbättra utväx-lingen. Metoderna sprids till andra sjukvårdsenheter enligt efterfrågan. 3. Stöd till systematiskt utvecklingsarbete MMC avser fortsätta det breda samarbete med vårdgivare ägda och/eller finansierade av landstinget som uppstått under åren 2010-2015 och som beskrivs i verksamhets-rapporten. Beredskap att ge metodstöd enligt ytterligare efterfrågan upprätthålls. 4. Kunskapsspridning och kompetensutveckling 4.1 Kunskapsspridning SLL och KI uttrycker i avsiktsförklaringen till det regionala ALF-avtalet ”att forsk-ningens resultat ska komma patienterna till nytta genom en väl utvecklad organisation och process för kunskapstillämpning och kunskapsspridning i hälso- och sjukvården”. Det viktigaste sättet att öppna för och främja kunskapsspridning och tillämpning av ny kunskap och nya forskningsresultat är att pröva nya metoder lokalt och genomföra implementeringen i konkreta och systematiskt upplagda förbättringsprojekt. MMC ger metodstöd till lokalt förbättringsarbete samt instruerar om dokumentation och utvär-dering för att förvärva kunskap om hur erfarenheterna kan spridas till andra vårdmil-jöer. 4.2. Kompetensutveckling inom management och ledarskap Medverkan i det systematiska utvecklingsarbete knutet till Framtidsplanen och sjuk-vårdsenheternas specifika strategier bidrar på ett effektivt sätt till ny kunskap och nya metoder för ledning av verksamheterna. MMC medverkar med management- och ledarskapsmoment i SLL:s AT- och ST-läkarutbildningar. Därutöver kan överenskommas med sjukvårdsenheterna om riktade utbildningsinsatser.

6

4.3. Forskarutbildning MMC fortsätter att upprätthålla forskarutbildning för SLL-medarbetare med den ur-sprungliga målsättningen att stödja individuell kompetensutveckling och manifestera management och chefsuppdrag som en vetenskapligt grundad professionell verksam-het. 5. Stöd till genomförandet av Framtidsplanen Nedan återges hur MMC genom medverkan i av SLL initierade åtgärder kan bidra till förverkligandet av Framtidsplanen utifrån dokumentet ”Tredje steget i genomföran-det” (Dnr LS 1409-1068). Insatserna bygger på redan pågående samverkan och forsk-ningsverksamhet som redovisats i ”Aktuell forskning på MMC (2015-11-30)”. Avsnitt 3.2 Behov av åtgärder för ekonomi i balans 3.2.1 Utnyttja vårdens resurser rätt Utveckling av koncernstyrningen genom internationell jämförande analys av styrsy-stem i framgångsrika organisationer (jfr p. 2.2 ovan) Utveckling av nya ersättningsformer (jfr p. 2.1 ovan) 3.2.2 Vård i rätt tid Samverkan kring överflyttning av vårdverksamheter till öppna vårdformer (akade-miska specialistvårdsenheter, akademiska vårdcentraler, integrerade verksamheter av typ HND-mottagningen) Förstärkning av patienters och anhörigas beredskap till ansvarstagande och medver-kan i tjänsteproduktionen (samvård, egenvård) framförallt genom att utnyttja informa-tikstöd Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter samt insatser för tidigupptäckt för personer med kroniska sjukdomar (t.ex. reumatoid artrit, Parkinsons sjukdom och multipel skleros) Kortare väntetider till diagnostik och behandling och i vårdkedjorna genom tillämp-ning av logistikkunskap och –modeller 3.2.3 Hög effektivitet Utveckling av nya ersättningsmodeller (jfr p. 2.1 ovan) och interna incitamentsystem Informatikutveckling som erbjuder beslutsstödsfunktioner för klinik och ledning Rationalisering av vårdkedjor genom bättre koordinering och integrering (t.ex. genom tillämpning av nätverksstyrning)

7

Standardisering av nyckeltal med stöd av internationellt och nationellt samarbete (t.ex. Sveus-projektet, samverkan med Dartmouth College) 3.2.4 Säker vård Stöd till sjukhus och vårdcentraler att utifrån systemsäkerhetskunskap utveckla det interna arbetet med patientsäkerhet Utbildning av vårdenheternas patientsäkerhetsansvariga Utveckling av sjukvårdens informationssystem (bl.a. med integrering av kvalitetsre-gisterinformation) för att trygga säkra övergångar mellan vårdgivare Avsnitt 7.2. Fokusområden som identifierats i övergripande genomförandeplanen 7.2.1 Utveckla vårdens styrning Stöd till arbetet med utvecklad koncernstyrning av vårdgivarna (jfr p. 2.2 ovan) Fortsatt medverkan i arbetet med sammanförandet av vårdens informationssystem för att stödja produktionsstyrning, forskning och utveckling i nätverkssjukvården 7.2.2 Koordinering av vårdproduktionen De utvecklade informatiksystemen tillhandahåller stora mängder data som med mo-dellerings- och simuleringsteknik kan utnyttjas för att uppskatta vårdbehov samt pla-nera och optimera vårdproduktionen Dessa ”business intelligence”-verktyg kan användas av beställaren i utformandet av vårdavtal. 7.2.3 Säkra kompetensförsörjning Fortsatt medverkan i ledarskapsutveckling - tyngdpunkten ligger i stöd till chefer i deras användning av styr- och incitamentsystem 7.2.4 eHälsa I forskningsprogrammet ”Co-care” utvecklas och testas verktyg för samvård och egenvård – stöd ges till vårdgivare för testning, egenutveckling och implementering.

KAROLINSKA INSTITUTET RAPPORT Medical Management Centrum Mats Brommels 2016-03-08 Samverkan mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting (med finansiering från ALF, särskilda satsningar, Ledningsgruppen KI-SLL) STRATEGISK LEDNING SAMT UTVECKLING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ORGANISATION OCH STYRNING ÅREN 2014-2015 Den samverkan mellan MMC och förvaltningar och enheter inom SLL som finansie-ras ur ALF-anslaget för särskilda satsningar fördjupar och vidareutvecklar ett samar-bete som bedrivits sedan år 2002 med avsikt att kontinuerligt öka kunskapen om ef-fektiva former för organisering och styrning av hälso- och sjukvården i Stockholms län. MMC har särskilt ambitionen att ge ett forsknings- och utbildningsstöd till ge-nomförandet av Framtidsplanen för Stockholmsvården. De anvisade medlen används för att fortsatt upprätthålla personella och därmed kompetensresurser för att uppfylla åtaganden som diskuteras löpande med företrädare för Landstingsstyrelsens förvalt-ning och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Därtill har MMC engagerat sig i ett ak-tivt FoUU-samarbete med de flesta utförarorganisationer inom Stockholms läns lands-ting. Ledningsgruppen KI-SLL beslöt i april 2014 att tillsätta en gemensam referensgrupp för MMC. Följande medlemmar utsågs: SLL KI Catharina Barkman, innovationsdir Martin Ingvar, vicerektor ordförande viceordförande Kitty Kook Wennberg, avd chef, HSF Lena von Koch, professor, NVS-institutionen Eva Pilsäter Faxner, områdeschef, Bengt Norrving, f d universitetsdirektör SLSO Sedan Catharina Barkman lämnat sin anställning vid SLL kompletterades gruppen under våren 2015 med Georg Engel, enhetschef vid Utvecklingsavdelningen, HSF. Kitty Kook Wennberg utträdde ur gruppen under hösten och ersattes med Birger Forsberg, likaledes enhetschef vid Utvecklingsavdelningen, HSF. Georg Engel över-tog ordförandeskapet för referensgruppen. Vid utgången av år 2015 är referensgrup-pens sammansättning därmed följande: SLL KI Georg Engel, enhetschef, HSF Martin Ingvar, vicerektor ordförande viceordförande Birger Forsberg, enhetschef, HSF Lena von Koch, professor, NVS-institutionen Eva Pilsäter Faxner, områdeschef, Bengt Norrving, f d universitetsdirektör SLSO I december 2015 beslöts att till referensgruppen adjungera biträdande avdelningschef Liv Fries, Analys och utveckling, Landstingsstyrelsens förvaltning.

2

Generella åtaganden Under de första två åren av gällande avtalsperiod har de samverkansformer som av-setts bedrivas långsiktigt fortsatt upprätthållits och till tillämpliga delar breddats. MMC har ansvar för ”kärnområde 5” inom Strategiska forskningsområdet Vård vid Karolinska Institutet. Kärnområde 5 omfattar forskning om system, organisation, led-ning, ekonomi, informatik och etik. MMC samlar forskare och praktiker inom KI och SLL till ett nätverk som främjar forskningssamverkan och systematiskt förbättrings-arbete. Det bidrar direkt till den utveckling av hälso- och sjukvårdens organisation och styrning som är huvudsyftet med denna samverkan mellan KI och SLL. I samband med upplösningen av Karolinska Institutets Folkhälsoakademi (KFA) år 2012 skapades en ”mottagarorganisation” inom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) för hälsoekonomienheten och Nationellt centrum för suicidprevention (NASP). Detta Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning (CHIS) har med insatser från MMC utvecklats till ett forum som stödjer forskningsbaserad verksamhets-, organisations- och ledningsutveckling inom SLSO. Kvalitetsregistercentrum i Stockholm (QRC) är en gemensam infrastruktursatsning för KI och SLL med egen ledning och egna resurser. Ett nära samarbete och ”perso-nalunioner” med MMC innebär att centret kan repliera på MMC:s breda kompetens-profil. Det faktum att MMC i nationell konkurrens tilldelades huvuduppdraget att följa och utvärdera den nationella satsningen på kvalitetsregister under åren 2013-2017 innebär en väsentlig förstärkning av den samlade kunskapen om framgångsrik organisering av kvalitetsregister, vilket främjar utnyttjandet av kvalitetsregisterin-formation för forskning, kliniskt beslutsfattande och verksamhetsutveckling inom KI och SLL. QRC har också en nyckelroll i 4D-projektet - en KI-SLL-satsning som syf-tar till att skapa välfungerande samverkan mellan vård och forskning inom fyra dia-gnosgrupper för att båda trygga bättre hälsoeffekter och förutsättningar för inter-nationellt ledande forskning. Mats Brommels var åren 2012-2015 KI:s representant i Idérådet vid Hälso- och sjuk-vårdsförvaltningen. Brommels har under året aktivt deltagit i Idérådets strategiarbete, som bl.a. syftat till att skapa synergier med andra delar av det regionala innovations-arbetet – framförallt SLL Innovation, Innovationsplatsen på Karolinska universitets-sjukhuset, Innovationsslussen vid Stockholms läns sjukvårdsområde och de innovat-ionsfrämjande verksamheterna vid KI. MMC tog under året fram en modell för fors-karstöd och utvärdering av de pilotprojekt som drevs i Idérådets regi. Idérådet lades ner den 30 november 2015, men MMC stödjer fortsatt innovationsarbetet inom SLL. Det vid MMC verksamma Unit for Bioentrepreneurship bedriver forskning om inno-vationsverksamhet (särskilt gällande medicinsk teknologi och tjänsteutveckling) vars resultat ställs till innovationsaktörernas förfogande. Ett exempel är den kartläggning av innovationsverksamheten inom KI och SLL som under 2015 genomfördes som ett masteruppsatsprojekt1 med handledning från MMC.

1 Larisch L-M. Understanding Healthcare Innovation Systems: An insight into the structure and func-tions of Stockholm’s Healthcare Innovation System. Master’s Thesis in Public Health. Paris: Ecole des Hautes Etudes de Santé Publique, 2015.

3

Forskarutbildning När denna KI-SLL-samverkan etablerades var en av huvudaktiviteterna forskarutbild-ning i management för SLL:s personal. Verksamheten har kontinuerligt upprätthållits. Under 2014-2015 hade MMC-medarbetare handledaransvaret för följande s.k. indu-stridoktorander, anställda vid SLL: Cecilia Dahlgren, Stockholms läns sjukvårdsområde Olivia Ernstsson, Stockholms läns sjukvårdsområde Fanny Goude, Stockholms läns sjukvårdsområde Mats Hedsköld, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge Sofia Sveréus, Stockholms läns sjukvårdsområde Håkan Uvhagen, FoU-NU Mimmi Åström, Stockholms läns sjukvårdsområde Enskilda uppdrag och samarbetsprojekt under åren 2014-2015 MMC engagerades av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen år 2010 att utvärdera vård-val inom vårdområdet höft- och knäledsplastik. Studien som slutfördes under 2013 analyserade dels förändringar i aktörernas verksamhet, dels effekterna på kostnader och utfall. Den genomfördes av industridoktoranden Jonas Wohlin. Han engagerades senare i utvecklandet av den nya ersättningsmodell för ryggkirurgi, som togs i bruk i oktober 2013. Även om det arbetet utförts utanför MMC ingår det fortsatt i Jonas Wohlins doktorandprojekt. Studien har också lett till att SLL:s fortsatta utvecklings-arbete gällande vårdepisodersättningar kan dra nytta av ett konsortium av sju lands-ting och regioner med stöd och finansiering från Socialdepartementet (SVEUS-projektet), som utvecklar beskrivnings- och ersättningsmodeller på åtta diagnosområ-den. Projektledare är Jonas Wohlin. Trots att SLL inte i dagsläget överför projektets resultat i förvaltning framstår dessa arbetsredskap för värdebaserad vård tveklöst som ”made in Stockholm”, och den publikationsverksamhet som inletts under Mats Brommels ledning kommer att också ge den bilden internationell spridning Fortsatt uppföljning av vårdvalsverksamheterna inom specialistsjukvården sker i sy-nergi med hälsoekonomienheten vid Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjuk-vårdsforskning (CHIS) vid SLSO, som på uppdrag av HSF utvärderat vårdval inom primärvården. I hälsoekonomienheten ingår både MMC-anställda och SLL-anställda medarbetare. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens arbete med att utveckla ett beskrivningssystem för reumatoid artrit har en nära koppling till MMC genom projektledaren Sofia Ernestam, som är forskare (på deltid) vid MMC. Arbetet som avrapporterades i april 2015 enga-gerade också doktoranden David Ebbevi, som handleds av Ernestam. Ebbevis delar-beten kommer att återge en del av de observationer som gjordes i projektet. De långvariga ”personalunioner” mellan MMC och Svensk reumatologis kvalitetsre-gister (SRQ) som Staffan Lindblad (tidigare) och Sofia Ernestam (nuvarande register-hållare) personifierar har lett till att starka synergier kunnat skapas mellan den vårdut-veckling SRQ bedriver och den forskning MMC utför inom ramen för två forsknings-program, finansierade av forskningsrådet Forte (”Value and Choice” och ”Co-care”). Exempel på en ”submittad” studie är utvärderingen av systemet med ”öppen” och

4

”tät” mottagning för patienter med reumatoid artrit (regelbundna återbesök ersätts av besök ”on demand” och med intensifierade vårdinsatser på basen av mått på sjuk-domsintensitet i kvalitetsregistrets realtidsuppföljning). En aktuell studie är anpass-ningen av instrumentet ”Patientens egen registrering” (utvecklad inom reumatologin) för användning bland patienter med Parkinsons sjukdom. En dokumentation av den akademiska specialistsjukvårdsenheten för reumatologi inleds under år 2016. Professor Staffan Lindblad och medarbetare representerande MMC och QRC har ett särskilt uppdrag från det gemensamma Infrastrukturrådet för KI och SLL att utveckla informatikstödet för 4D-projektet. Detta sker genom att skapa generiska tjänster på den regionala tjänsteplattform som utvecklas av Avdelningen för e-hälsa och strate-gisk IT vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Inom ramen för detta samarbete skap-as för Socialdepartementets räkning en för alla invånare tillgänglig interaktiv applikat-ion (”Journal på Nätet”). Ett Vinnovafinansierat utvecklingsprojekt (”Patientkun-skap”) har skapat synergier med e-hälsoavdelningens arbete med medborgartjänster (”Mina vårdflöden”) och resulterat i informatiklösningar som stödjer medborgare och patienter att påverka sjukdomsrisker och öka möjligheter till egenvård vid insjuk-nande. Detta utvecklingsarbete utgör ett direkt och konkret bidrag till Framtidsplanens vision om e-hälsa som ett ”nav” i sjukvården. Sedan landstingsfullmäktige beslutat överföra ansvaret för en bredare spridning av de framtagna tjänsterna till Karolinska Institutet Holding AB har MMC medverkat till att skapa en organisatorisk bas för en stödjande FoU-verksamhet och till den knutit adj. professor Nina Sellberg. Idérådet vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och MMC uppgjorde år 2014 en framgångsrik ansökan till Vinnovas program ”Ersättningsmodeller som främjar inno-vation i vård och omsorg”. Projektet Kroninnovation beviljades ett anslag om 4 Mkr som utnyttjades för att stödja arbetet med den översyn av husläkaruppdraget som Hälso- och sjukvårdsförvaltningen år 2013 fick i uppdrag att genomföra. Arbetet har också engagerat Innovationsplatsen på Karolinska universitetssjukhuset och Stock-holms läns sjukvårdsområde (SLSO). - Den första fasen av projektet Kroninnovation slutfördes i september 2015. Ett nära samarbete mellan forskarna, Närsjukvårdsavdel-ningen och Utvecklingsavdelningen hade växt fram. Som en del av projektet gjorde MMC en analys av befintliga värdebaserade ersättningsmodeller internationellt inom primärvården2. Därutöver intervjuades ett antal primärvårdschefer om deras syn på gällande ersättningsmodell och behov av förändringar. Den sistnämnda studien publi-cerades som en masteruppsats3 i KI:s internationella masterprogram (hälsoekonomi, -policy och management), som MMC medverkar i. Projektet utmynnade i en ny ersätt-ningsmodell för primärvården, som svarar mot vårdcentralchefernas önskemål om möjligheter till större flexibilitet och mindre fokus på läkarbesök, och som också in-nehåller ersättning för konsultationer över internet. Modellen testas under 2015 och utvärderas av MMC. Finansieringen bestrids till en del av en av Vinnova beviljad ”följdinvestering”.

2 Ghislandi F,Santino F,Chukwuemeka A, Muhammad R, Savage C, Mazzocato P. Nine reimburse-ment models of relevance to primary care in Stockholm. Stockholm: Medical Management Centre, Karolinska Institutet, 2015. 3 Stoor J, Wahlström L. Perceptions of how a reimbursement model influences innovation and value creation in primary care. Stockholm: Medical Management Centre, Karolinska Institutet, (Master’s thesis submitted 29 May 2015).

5

MMC genom professor Christer Sandahl och forskarna Henna Hasson och David Bergman stödde genomförandet av SLSO:s mycket framgångsrika projekt för e-hälsa (”Kompetenslyftet”, ett kompetensutvecklingsprogram finansierat av Europeiska so-cialfonden), genom en arbetsmiljöinriktad utvärdering. Ett tidigare utvecklat program för läkares professionell kompetens- och ledarskapsutveckling bland läkare genom faciliterade dialoggrupper (”back stage-grupper”) kunde under år 2015 övertas av SLSO:s egna internkonsulter. Verksamheten utvärderas för närvarande i ett MMC-forskningsprojekt finansierat av AFA Försäkring AB. SLSO utvecklade under 2015 en fortsättning av ”Kompetenslyftet” med fokus på sys-tematiskt processförbättringsarbete. Referensramen är ”värdebaserad vård” och arbe-tet bedrivs under vinjetten ”Värdelyftet”. Projektledningen och MMC startade en ve-tenskaplig utvärdering av ”Värdelyftet” under hösten. SLSO erhöll i december 2015 ett stort anslag från Europeiska socialfonden, vilket möjliggör en utvidgning av pro-jektet och ökar betydelsen av utvärderingen. Parallellt med ”Värdelyftet” har psykiatriorganisationen inom SLSO inlett ett omfat-tande arbete med att utveckla standardiserade vårdprocesser, i första hand på sex dia-gnosområden (”Psykiatri 2015”). Under 2015 har diskussioner förts med ledningen för psykiatrin om genomförande av en ”konsultativ utvärdering” med avsikt att ge arbetet ett forskningsstöd. MMC gav metodstöd till planering och uppstart av det utvärderingscentrum som in-rättades vid Centrum för psykiatriforskning, SLSO, i början av år 2014. Studierna av integrerat vårdutbud inom psykiatrin vid TioHundra AB, Norrtälje, och Södertäljemodellen (samverkan mellan Södertälje kommun och psykiatrin i Söder-tälje) fortsatte under år 2014-2015 inom ramen för EU-projektet ”Integrate”. En jäm-förande fallstudie publicerades som en fristående rapport4. I samband med utvärde-ringen av Psykiatri 2015 möjliggörs en jämförelse mellan de två integrerade vårdmo-dellerna med sedvanlig organisering av psykiatritjänster för människor med långvarig psykiatrisk sjukdom. Samverkansprojekten ovan har i huvudsak bedrivits av forskargruppen för ledarskap och organisationsutveckling (LEAD). Gruppen ansvarade också för utvärderingen av etableringen av akademiska vårdcentraler (AVC) åren 2013-2014. Samtidigt insamla-des material till ett doktorandprojekt för en SLL-industridoktorand, som handleds inom MMC. AVC-initiativet har många likheter med ”practice based research networks” i Västeuropa och Nordamerika och erfarenheterna är därmed av internat-ionellt intresse. De kommer också till omedelbar praktisk nytta för de primärvårdsen-heter som avser söka universitetssjukvårdsstatus i enlighet med det regionala ALF-avtalet. I ett första manus5 identifieras framgångsfaktorer och hinder för ”akademise-ring” av vårdcentraler. Samklang med huvuduppdraget, realistisk genomförandeplan, tolkningsbart regelverk, stöd från ledningen, engagerad personal, lämpliga lokaler och

4 Øvretveit J, Andreen Sachs M, Larsson H, Hansson J, Klinga C, Brommels M. Structural versus func-tional integration: Two approaches to creating additional value for patients. Case studies of mental health services in Norrtälje and Södertälje, Stockholm County. Stockholm: Medical Management Cen-tre, Karolinska Institutet, 2015. 5Uvhagen H, Von Knorring M, Øvretveit J, Hansson J. Factors influencing early stage implementation of academic primary healthcare networks in Sweden. (Submitted).

6

tidigare forskningserfarenhet främjar. ”Motsatserna” hindrar, t.ex. kan tolkningsbart regelverk i stället för flexibilitet leda till passivitet. Därtill upplevs också ersättnings-modellen (som starkt premierar vårdproduktion) vara ett hinder. Under år 2015 fördes diskussioner också med ledningen för Akademiskt primärvårds-centrum om formerna för det omställningsarbete sammanslagningen av Centrum för allmänmedicin med nätverket av akademiska vårdcentraler föranleder. Clinical management-forskargruppen genomförde under 2013 studier av enheten ”Se och behandla” (närakut) på Södersjukhusets akutklinik. De följdes upp av patientin-tervjuer inom ramen för läkarstudenters fördjupningsarbeten. Forskargruppen har be-arbetat det insamlade materialet och kunde under 2014 ge klinikledningen värdefull kunskap om enhetens patientflöden, logistiska flaskhalsar och patienternas upplevel-ser av det akuta omhändertagandet. Södersjukhuset fick en ny VD år 2013 som har ambitionen att ”akademisera” ledning-en av sjukhuset. Under år 2014 genomförde clinical management-forskargruppen in-tervjuer med sjukhusets ledningsgrupp med fokus på ledningsarbetet och verksam-hetschefernas åtaganden för det kontinuerliga förbättringsarbetet. Observationer, ana-lys, tolkningar och jämförelser med relevant litteratur återfördes till sjukhusledningen. MMC medverkade också år 2014 till att i samarbete med Södersjukhusets enhet Cli-nicum initiera ett system för certifiering av hälso- och sjukvårdspersonal som ett stöd för personalens kompetensutveckling. Clinical management-forskargruppen fortsatte år 2015 det samarbete med Södersjuk-husets ledning som inleddes år 2013. En uppföljande intervju med ledningsgruppens medlemmar om deras syn på förbättringsarbete, särskilt ”lean”, genomfördes. Obser-vationer, analys, tolkningar och jämförelser med relevant litteratur har rapporterats återförts till sjukhusledningen. Resultaten redovisas i ett manus som färdigställts un-der år 20156. Verksamhetscheferna beskrev att förbättringsarbete och ”lean” har samma mål: att fokusera på patienternas behov och förbättra resultat och kostnadsef-fektivitet. Att engagera medarbetarna och att bejaka deras initiativ sågs som en central uppgift för cheferna. Förbättringsarbete är en strategi för strukturella förändringar på organisatorisk nivå, medan ”lean” närmast kan tillämpas på operativ nivå. ”Lean” kan uppfattas negativt eftersom det associeras till bilindustrin, medan internt förbättrings-arbete har hög trovärdighet. Det sätt på vilket förbättringsarbete kommuniceras och verktyg introduceras är av avgörande betydelse i ansträngningarna att engagera perso-nalen. Under en följd av år har MMC samverkat med Danderyds sjukhus, särskilt chefläkar-organisationen, ortopedkliniken och kardiologkliniken, i arbetet med att förbättra kva-litet och patientsäkerhet. År 2014 sjösattes ett gemensamt forsknings- och utveckl-ingsarbete knutet till ”HND-kliniken” – ett integrerat öppenvårdsutbud till patienter med kombinerad hjärt-, njur- och diabetessjukdom. Vårdarrangemangets medicinska effekter klarläggs i en randomiserad klinisk studie. Clinical management-gruppen vid MMC samlar kostnadsdata och gör en kostnadseffektstudie samt en fallstudie för att 6Savage C, Parke L, von Knorring M, Mazzocato P. Does lean muddy the quality improvement waters? A qualitative study of how a hospital management team understands lean in the context of quality im-provement. (Manuscript).

7

analysera genomförandet och klarlägga förutsättningar för att sprida vårdmodeller till andra vårdgivare i Stockholms län. Gruppen har utvecklat en kostnadsmodell baserad på ”Time-driven activity based costing” (tABC) och kommunicerat med upphovs-mannen Robert Kaplan vid Harvard Business School. Med dess hjälp möjliggörs en kostnadsberäkning av vårdprocessen med högre precision än sedvanlig KPP (kostnad per patient) att användas i den planerade kostnadseffektstudien. Clinical management-forskargruppen erhöll under 2014 två större forskningsrådsanslag (sammanlagt 6 Mkr) för sin del av projektet – de forskningsresultat som därmed genereras kommer till omedelbar praktisk nytta för SLL. Testningen av det amerikanska beslutsstödssystemet CLEOS (för automatisk upptag-ning och analys av patientanamnes) med avseende på användbarhet och kliniskt värde inleddes på Danderyds sjukhus och inom Stockholms läns sjukvårdsområde år 2015. Systemet överfördes under året under överinseende av Robert Bosch Stiftung i Tysk-land till en av Karolinska Institutet grundad stiftelse. (Robert Bosch Stiftung beviljade också år 2014 MMC ett forskningsanslag om 580 000 euro för utvärderingen). CLEOS kan därmed i fortsättningen fritt användas av vårdgivare inom SLL. MMC inledde under 2014 ett samarbete med Programkontoret för NKS vid Karo-linska universitetssjukhuset gällande ”följeforskning” och utbildning i patientsäkerhet för projektledarna vid Programkontoret. Utbildningen i patientsäkerhet (7,5 högskole-poäng), skräddarsydd för Programkontorets medarbetare, genomfördes under våren 2014. Programkontorets ambition var att patientsäkerhet skulle vara ledstjärnan för NKS-processen och genomsyra de nya arbetssätt som tas i bruk i samband med in-flyttningen. - En intervjustudie av de projektledare vid Programkontoret som ansvarar för allokering och planering av inflyttningen i den nya sjukhusfastigheten genomför-des hösten 2014 och våren 2015. Givet den övergripande målsättningen att ”renodla” sjukhuset till ett centrum för högspecialiserade verksamheter inhämtades informanter-nas syn på om denna radikala förändring kunde förväntas ändra sjukhusets affärsmo-dell och vilka förändringsstrategier som borde tillgripas för att nå målet om förändrad verksamhetsinriktning (”transformation”) i samband med överflyttningen (”relocat-ion”). (Forskargruppen har i tidigare studier funnit att affärsmodell är ett användbart verktyg för att analysera förändringsstrategier). Resultaten avrapporterades i en mas-teruppsats7. Det rådde bland informanterna osäkerhet om hur den kommande affärs-modellen eftersom det bland centrala intressenter finns olika syn på hur NKS skall utformas, man upplevde svårigheter med att definiera högspecialiserad vård och hur forskningen på sjukhuset kan stärka dess s.k. värdeerbjudande (till patienter och andra intressenter). Slutsatsen är att arbetet med att skapa samsyn kring den kommande af-färsmodellen är viktigt för att undvika risken att den planerade förändringen inte till alla delar uppfyller målet ”transformation". MMC utförde på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Avdelningen för somatisk specialistsjukvård, en flerfallstudie av samtliga åtta förlossningskliniker i Stockholms län efter etableringen av den privata kliniken BB Sophia. Data som be-skrev enheternas affärsmodeller och de ledande aktörernas handlingsstrategier insam-lades genom intervjuer, dokumentanalys och patientstatistik. Förlossningsenheterna

7 Andersson S, Sohlberg Carlsson K. Transformation or Relocation? An interview study about the specialisation of a University Hospital. Stockholm: Medical Management Centre, Karolinska Institutet, (Master’s thesis submitted 5 May 2015).

8

karakteriserades i en typologi med tre kategorier. Överlag framstod de privata enhet-erna som mer innovativa medan de offentligt ägda representerade trygghet. Att etable-ringen av BB Sophia ledde till stor omsättning av förlossningspersonal är väl känt. Det innebar sämre ekonomi för flertalet enheter och en försämrad upplevd arbets-miljö. Den effekten hade dock avklingat efter ett år8. Arbetet fortsatte under år 2015 med en analys av kliniskt utfall och kostnadsanalys. I denna redogörelse har rapporter och elevarbeten angetts. De internationellt publice-rade arbetena återfinns i den publikationsförteckning som ingår årsredovisningarna. Andra möten och aktiviteter år 2014 Möte på Danderyds sjukhus om HND-projektet 10 februari. Möte i Idérådet den 13 februari. Möte med ledningen för Södersjukhuset den 24 februari. Möte med Nina Lundberg, avdelningen för e-hälsa och strategisk IT, Hälso- och sjuk-vårdsförvaltningen, 25 februari. Möte med ledningen för Södersjukhuset den 12 mars. Möte med Programkontoret NKS den 26 mars. Möte med Clinicum om certifiering av hälso- och sjukvårdspersonalen den 26 mars. Diskussion med Magnus Sundberg och Erik Wiklund, Karolinska universitetssjukhu-set, ekonomiavdelningen, om användning av aktivitetsbaserad kostnadsredovisning (ett av MMC:s forskningsområden) för att vidareutveckla beräkningar av kostnader per patient den 25 april. Möte med Programkontoret NKS den 5 och 6 maj. Möte i Idérådet 9 maj. Möte med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen om BB Sophia den 9 maj. Möte med sjukhusledningen för Danderyds sjukhus om HND-projektet den 13 maj. Möte i Idérådet den 20 maj. Möte med Programkontoret NKS den 23 maj. Föredrag för Produktionsutskottet, SLL (Mats Brommels) den 13 juni.

8 Martin E, Martin-Löf A. Where have all our midwives gone? A multiple case study of changes in perinatal care in the county of Stockholm. Stockholm: Medical Management Centre, Karolinska Insti-tutet, (Master’s thesis submitted 29 May 2015).

9

Möte i Idérådet den 17 juni. Möte med Programkontoret NKS den 12 augusti. Fortsatt diskussion med Magnus Sundberg och Erik Wiklund, Karolinska universitets-sjukhuset, ekonomiavdelningen, om användning av aktivitetsbaserad kostnadsredo-visning den 12 augusti. Möte i Idérådet den 14 augusti. Möte på Danderyds sjukhus om HND-projektet den 18 augusti. Möte med Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, om arbe-tet med ersättningsmodeller den 25 augusti. Möte i Idérådet den 9 september. Möte med Programkontoret NKS den 16 september. Förberedande möte med Catharina Barkman om referensgruppen för MMC den 18 september. Fortsatt diskussion med Magnus Sundberg och Erik Wiklund, Karolinska universitets-sjukhuset, ekonomiavdelningen, om användning av aktivitetsbaserad kostnadsredo-visning den 29 september. Möte i styrgruppen för det gemensamma Vinnovaprojektet om ersättningsmodeller och utveckling av husläkaruppdraget den 1 oktober. Möte med Programkontoret NKS den 7 oktober. Möte i Idérådet den 9 oktober och seminarium den 23 oktober. Möte i Idérådet den 7 november. Möte på Danderyds sjukhus om HND-projektet den 10 november. Möte i Idérådet den 21 november, 4 december och 8 december. Möte på Danderyds sjukhus om HND-projektet den 8 december. Möte i styrgruppen för det gemensamma Vinnovaprojektet om ersättningsmodeller och utveckling av husläkaruppdraget den 19 december. Andra möten och aktiviteter år 2015 Möte med företrädare för Utvecklingsavdelningen, HSF, om projektet Kroninnovation 7 januari. Idérådet (workshop) 12 januari

10

HND-projektets styrgrupp, Danderyds sjukhus 12 januari Idérådet 16 januari Idérådet och Utvecklingsavdelningen, diskussion om forskningsstöd till och utvärde-ring av pilotprojekt 23 januari Möte med Kerstin Tham och Jan Andersson om forskning och utbildning inom områ-det patientsäkerhet 23 januari Idérådet 13 februari Styrgrupp för Kroninnovation 13 februari Styrgrupp för Kvalitetsregistercentrum Stockholm (QRC) 18 februari Idérådet (workshop) 19 februari Workshop om Stockholmsbron (samverkan mellan KI, övriga lärosäten, SLL och Stockholms kommun) 2 mars Idérådet (workshop) 4 mars Styrgrupp för Kroninnovation 10 mars Idérådet 13 mars Möte med Mikael Ohrling, SLSO, om samverkan 16 mars Presentation av Kroninnovation på internt Vinnova-seminarium 17 mars Styrgrupp för HND-projektet, Danderyds sjukhus 19 mars Möte med chefläkare Anna Nergårdh om patientsäkerhetsutbildning och –forskning 25 mars Workshop för medarbetarna på MMC och Innovationsplatsen, Karolinska universi-tetssjukhuset 25 mars Idérådet (workshop) 13 april Styrgrupp för Kroninnovation 22 april Idérådet 24 april Planering av forskarstöd och utvärdering av pilotprojekt, Idérådet, 28 april Diskussion med Eva Henriksen om planeringsstöd och utvärdering av Akademiskt primärvårdscentrum 6 maj

11

Workshop i Kroninnovationprojektet med deltagande från vårdcentraler 7 maj Idérådet 8 maj Workshop om Stockholmsbron 18 maj Presentation av den nationella utvärderingen av kvalitetsregistersatsningen för QRC:s personal 26 maj Presentation av Kroninnovation på Vinnovas publika seminarium 27 maj Diskussion med företrädare för Utvecklingsavdelningen (HSF) om primärvårdsut-veckling 29 maj Styrgrupp för HND-projektet, Danderyds sjukhus 2 juni Styrgrupp för Kroninnovation 3 juni Möte med ledningen för psykiatrin, SLSO, om utvärdering av Psykiatrin 2015 10 juni MMC:s referensgrupp 10 juni Idérådet 12 juni Möte med Eva Pilsäter Faxner om utvärdering av ”Värdelyftet” (kompetensutveckling för SLSO:s personal) 13 augusti Presentation av insatser för att öka värdeskapandet i nätverkssjukvården (”Verklig patientmedverkan med hög verkningsgrad”) för landstingsdirektör Toivo Heinsoo, chefläkare Anna Nergårdh och vice vd Henrik Gaunitz 19 augusti Fortsatt diskussion med företrädare för Utvecklingsavdelningen om primärvårdsut-veckling 19 augusti Fortsatt diskussion med ledningen för psykiatrin, SLSO, om utvärdering av Psykiatrin 2015 25 augusti Styrgrupp för Kroninnovation 26 augusti Styrgrupp för QRC 7 oktober Medverkan i nationella HND-symposiet 8-9 oktober Idérådet (workshop) 12 oktober Styrgrupp för HND-projektet 14 oktober Fortsatt diskussion med ledningen för psykiatrin, SLSO, om utvärdering av Psykiatrin 2015 11 november

12

Uppföljande möte med Mikael Ohrling, SLSO, om samverkan 11 november Idérådet 13 november Föredrag om ”disruptiva innovationer” på QRC-Forum 24 november Styrgrupp för QRC 25 november Uppföljande diskussion med Eva Henriksen om planeringsstöd och utvärdering av Akademiskt primärvårdscentrum 30 november Referensgrupp för MMC 30 november Idérådet 11 december Workshop om innovationssamverkan, KI Science Park 11 december Styrgrupp för Kroninnovation 15 december Fortsatt diskussion med ledningen för psykiatrin, SLSO, om utvärdering av Psykiatrin 2015 16 december Diskussion om styrning på LSF 18 december

budget för forskning, utveckling och utbildning

Documents