abstracts tema ikt och utbildning - göteborgs universitet · 2017-05-16 · tema: ikt och...

SAMLADE ABSTRACTS

Na onell konferens i pedagogiskt arbete, 14-15 augus 2017Göteborgs universitet

INNEHÅLL

Tema: IKT och utbildning ........................................................................................ 1

Migration och utbildning .......................................................................................... 10

Tema: Profession och karriärutveckling ................................................................... 19

Tema: Skolutveckling och lärande ........................................................................... 40

Tema: Övrigt ............................................................................................................ 67

Symposium 1: Värdegrund och mångfald – Studier i skolans praktik ..................... 86

Symposium 2: Ringar på vattnet – Hur praktiknära forskning kan bidra till pedagogisk utveckling och bli en brygga mellan skola och akademi ........ 91

Symposium 3: Forskningsinriktade utvecklingsprojekt inom universitetsförlagd utbildning .................................................................................. 98

TEMA: IKT OCH UTBILDNING

1

Tema: IKT och utbildning

Namn Lärosäte Titel 1 Stina Wikberg Umeå universitet Från pyssel till parafraser? En studie av

brytpunkten mellan fritt skapande, digitala medier och kön, i bildundervisningen i grundskolans lägre åldrar

2 Anna-Lena Godhe

Sylvana Sofkova Hashemi

Göteborgs universitet

Lärares arbete och utmaningar med multimodalt meningsskapande i digitala klassrum

3 Filip Levälahti Arcada UAC Helsingfors

E-lärandet kräver digital kompetens

4 Christina Olin-Scheller, Marie Tanner Anna Öhman

Karlstads universitet

Klassrummet som galleri. Gymnasieelevers identitetsarbete i det uppkopplade klassrummet.

5 Alma Vladavic Linköpings universitet

Naturvetenskap, teknik och digitala verktyg på fritidshem

6 Marita Cronqvist Högskolan i Borås Etiskt ledarskap i lärarutbildning – reflektion med hjälp av videopaper

7 Malena Wallin Göteborgs universitet

Visuell litteracitet som didaktiskt redskap

2


Syfte/mål

Syftet med studien är att undersöka hur undervisning i ämnet bild organiseras och genomförs i grundskolans lägre årskurser, samt hur föreställningar om bild och kön formas och omformas i mötet mellan elever och lärare som undervisar i bild. Särskild uppmärksamhet ägnas frågan om huruvida digitala mediers större roll i kursplanen i bild i Lgr 11 förändrar uppfattningen om ämnet bild och hur det könas.

Metod

Studien genomförs i form av två delstudier: 1) en etnografisk studie av bildundervisning i årskurserna 3-7 (deltagande observationer och elevintervjuer), samt 2) en kompletterande intervjustudie med lärare som undervisar i bild i dessa årskurser. Teoretisk inramning Utöver det övergripande könsperspektiv som jag förstår mitt problemområde genom, kommer ramfaktorteoretiska begrepp och/eller begrepp från kritisk diskurspsykologi att tillämpas i analysen av empirin.

Förväntade slutsatser

Studien kommer att fördjupa samt erbjuda alternativa sätt att förstå resultatet av min tidigare studie av bildundervisning och kön i årskurs 8 och 9. Därutöver kompletterar den, genom studiens fokus på bildundervisning i lägre åldrar och digitala verktyg, den studie av implementeringen av digitala medier i bildundervisning vid högstadiet som är gjord inom ramen för VR-projektet Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen.

Relevans för pedagogiskt arbete

Studien har relevans för pedagogiskt arbete genom att den handlar om och utförs i bildundervisningens praktik, och erbjuder därmed ny kunskap om bildundervisningens villkor i grundskolan.

1. FörfattareStina Wikberg , Umeå universitet

Tema IKT och utbildning

Titel Från pyssel till parafraser? En studie av brytpunkten mellan fritt skapande, digitala medier och kön, i bildundervisningen i grundskolans lägre åldrar.

3


Digitala medier förändrar text och utmanar literacy praktiker och undervisning i skolan. Elever och lärare möter och producerar dagligen skärmtexter där ord kombineras med bilder, ljudeffekter, videoklipp och andra semiotiska representationer. Utmaningen ligger i att omvandla denna socio-semiotiska kommunikation i digitala klassrum till en undervisningspraktik som stödjer och utvecklar elevers lärande. Skolan saknar verktyg för att gå i dialog med detta meningsskapande eftersom det kräver en annan typ av läs- och skrivstrategier än vid arbetet med enbart skriven text. Undervisningen behöver utvecklas till att inkludera multimodalt meningsskapande genom informerad, samtida och explicit undervisning och bedömning av multimodala texter.

Presentationen baserar sig på en workshop med lärare där klassrums- och bedömningspraktiker problematiseras utifrån elevers multimodala produktioner. Vi kommer att redogöra för lärares strategier för att förstå elevers meningsskapande utifrån multimodala och digitala perspektiv:

1. På vilket sätt utmanar digitalt, multimodalt meningsskapande gällande uppfattningarom texter och meningsskapande i undervisningen och vid bedömning?

2. Vad kännetecknar förutsättningar och utmaningar som olika lärarkategorier ställs inför?

Baserat på en socio-semiotisk syn och förståelse för meningsskapande som materiell, social och textuell praktik (New London Group, 1998; Kress, 2010) kommer vi även att diskutera modeller för undervisning och bedömningspraktik och presentera hur lärares förståelse av kvalitét och progression i multimodal texthantering manifesteras och förhandlas när de erbjuds ett redskap för att betrakta texter utifrån olika semiotiska resurser (e.g. Bearne, 2009).

Källor

Bearne, E. (2009). Assessing multimodal texts. In A. Burke & R. Hammett (Eds.) Assessing new literacies: Perspectives from the classroom (15-33). New NY: Peter Lang Publishing. Kress, G. (2010). Multimodality: A Social Semiotic Approach to Contemporary Communication. London: Routledge. New London Group (1996). A pedagogy of multiliteracies: Designing social futures. Harvard Educational Review, 66, 60-92.

2. FörfattareAnna-Lena Godhe, Sylvana Sofkova Hashemi, Göteborgs universitet


Titel Lärares arbete och utmaningar med multimodalt meningsskapande i digitala klassrum

4


Syfte/mål

Digitaliseringen inom utbildningen i en professionshögskola innebär både möjligheter och utmaningar, som ställer höga krav på lärarens pedagogiska digitala kompetens och på förändrade arbetssätt. Målet med denna undersökning var att utreda lärarens syn på vad digitalisering av undervisningen innebär, hur lärplattformen itslearning tillämpas på Arcada UAS och vilka behoven är för att kunna verka i en digital omgivning.

Metod

Ett elektroniskt frågeformulär som bestod av 18 flervals- och öppna frågor skickades ut till samtliga undervisande personal varav 62 personer svarade (svarsprocent runt 50). Svaren analyserades och presenterades på ett öppet ”Pedagogisk café”.

Teoretisk inramning

E-lärandet är förankrat på strategisk nivå och i en pedagogisk policy som ger ramar för ett gemensamtpedagogiskt tänkande. En välfungerande digitalisering av utbildningen kräver ökad digital kompetensbland lärare. På Arcada tillämpas det europeiska ramverket för digital kompetens (DIGCOMP) som ettverktyg för evaluering av kompetens. ”Community of inquiry” används även som ett ramverk förnätbaserad undervisning.

Slutsatser

Undersökningen visade att det finns en positiv attityd till digitaliseringen i undervisningen. Trots detta används digitala verktyg fortfarande främst för att ersätta traditionell aktiviteter. Tre huvudpunkter framstod som centrala för att kunna utveckla den digitala pedagogiken: 1. Tid för lärarna att sätta sig in i ett nytt pedagogiskt tänkande 2. Pedagogisk handledning och inspiration 3. Tekniskt stöd och resurser.


En välfungerande digitalisering inom utbildningen verkar förutsätta fokusering på kompetensutveckling bland lärare. Detta kräver resurser som på lång sikt kan förväntas resultera i ett väl fungerande digitalt pedagogiskt tänkande.

3. FörfattareFilip Levälahti, Arcada UAC, Helsingfors Tema IKT och utbildning

Titel E-lärandet kräver digital kompetens

5


Syfte/mål

Många gymnasieskolor har idag satsat på att digitalisera klassrummen genom införskaffande av egna datorer till varje elev, och så gott som alla elever har även möjlighet till kontinuerlig uppkoppling via sina egna mobiltelefoner. Detta har medfört nya villkor för deltagande i både undervisningsrelaterade och sociala interaktioner i klassrummet. I den här presentationen fokuserar vi särskilt på elevers mobiltelefonanvändning. Syftet är att närmare beskriva hur gymnasieelevers deltagande i digitalt medierade interaktioner via mobiltelefonen i klassrummet kan förstås som del av ett pågående identitetsarbete.

Metod

Vi använder oss av två olika datakällor genom att vi dels intervjuat elever om deras mobilanvändning, och dels valt ut exempel från ett större videoetnografiskt material, där gymnasieelevers mobilanvändning dokumenterats med hjälp av videoinspelning och skärmspegling.

Teoretisk inramning

Användandet av digitala resurser för kommunikativa syften förstås teoretiskt som exempel på nya literacypraktiker, New Literacies (Lankshear & Knobel, 2011). Videoinspelning samt elevintervjuer analyseras med hjälp av begreppet ”curation” (Potter & Gilje, 2015), för att synliggöra digitala resursers betydelse för performativitet och identitetsskapande (Butler, 1993/2011).


Resultatet visar hur gränserna mellan det formella undervisningsinnehållet och det informella relationsskapandet upplöses genom de nya sociala rum som det uppkopplade klassrummet erbjuder, och hur elevers sociala positioneringar och relationsskapande integreras med det uppgiftsorienterade lärandet.


Studien bidrar med kunskap om betydelsen av klassrummet som fysisk mötesplats i relation till förändrade villkor för elevers lärande och identitetsarbete till följd av skolans och samhällets digitalisering.

4. Författare

Christina Olin-Scheller, Marie Tanner Anna Öhman, Karlstads universitet TemaIKT och utbildning

TitelKlassrummet som galleri. Gymnasieelevers identitetsarbete i det uppkopplade klassrummet.

6


Syfte/mål

Syftet är att få kunskap om och synliggöra elevers meningsskapande processer kring naturvetenskapliga fenomen och tekniken. Samt att undersöka hur den digitala tekniken och olika sätt att förmedla mening kan främja elevers lärande och kommunikation utifrån ett inkluderingsperspektiv. Frågeställningar:

Hur iscensätts och kommuniceras lärande kring naturvetenskapliga fenomen och teknik av eleverunder informella och formella lärande situationer?

Vilket ämnesinnehåll, aktiviteter och kommunikationssätt inom naturvetenskapen och teknikenskapar hinder och möjligheter i relation till elevers varierande förutsättningar och förkunskaperberoende på etnicitet, klass och funktionshinder?

Vilken betydelse får den visuella och materiella vändningen för elevers lärande utifrån ettinkluderingsperspektiv?

Metod

Den metodologiska ansatsen är etnografi där data genereras främst genom videoobservationer, men även genom formella och informella samtal med elever (årskurs 1-3).

Teoretisk inramning

Den teoretiska och analytiska ansatsen är huvudsakligen multimodal teori och multimodal diskursanalys, men analysredskap har även utvecklats med inspiration i teknikfilosofin och Derrida samt posthumanistiska och poststrukturalistiska tankegångar.


Redan nu finns data som tyder på att digitala medier inte alls används för att stödja lärande och ses som en ”fara” av fritidslärare, samt att populärkultur användas av elever för att utforska fysikaliska fenomen.


Min förhoppning med studien är att lämna ett kunskapsbidrag inom flera forskningsfält däribland pedagogik, genom att synliggöra elevers meningsskapande kring naturvetenskapligt och tekniskt innehåll.

5. FörfattareAlma Vladavic, Linköpings universitet Tema IKT och utbildning

Titel Naturvetenskap, teknik och digitala verktyg på fritidshem

7


Syfte/mål

Syftet med studien är att undersöka det etiska ledarskapets synliggörande i lärarutbildningen genom reflektion med hjälp av videopaper.

Metod

Insamling av empiriskt material i form av studenters videopapers och observationer av inspelade muntliga presentationer i seminarier för VFU-uppföljning. Eventuellt görs även några intervjuer för att få en utförligare beskrivning av studentens upplevelse av synliggörandet av det etiska ledarskapet. I den kvalitativa studiens empiri kommer synliggörandet av etiken att identifieras och tematiseras. Språkbruket i synliggörandet kommer att undersökas i materialet.

Teoretisk inramning

Tidigare forskning inom lärarutbildningen har visat att videopapers stimulerar reflektionen (Almås & Krumsvik, 2008; Smith & Krumsvik, 2007) och kan överbrygga gapet mellan teori och praktik (Lazarus & Olivero, 2009). Videopapers har visats sig fungera för att synliggöra och explicitgöra så kallad tyst kunskap (Smith & Krumsvik, 2007) och därför är kombinationen etiskt ledarskap, en kunskap som betraktas som inneboende i handlingarna, och videopapers intressant att utforska vidare.


Utifrån tidigare studier förväntas resultatet visa stora skillnader i vad studenter synliggör om ett etiskt ledarskap i sina videopapers och på vilket sätt de explicitgör det. Det kommer antagligen att finnas en spridning i deras förmåga att få syn på sitt etiska ledarskap, reflektera medvetet över det och uttrycka det med hjälp av olika termer.


Möjligheter att bidra till synliggörandet av tyst kunskap såsom exempelvis förmågan att undervisa etiskt är angelägna för lärarutbildningar. Den praktiska kunskapen behöver kläs i ord för att kunna diskuteras och problematiseras i utbildningen.

6. Författare Marita Cronqvist , Högskolan i Borås


Titel Etiskt ledarskap i lärarutbildning – reflektion med hjälp av videopaper

8


Syfte/mål

Syftet är att utveckla visuell litteracitet hos elever genom ett arbete i flera steg där både bildframställning och bildanalys står i fokus samt att synliggöra elevers kommunikation vid presentationsmomentet.

Metod

Självetnografisk metod med närläsning av elevers arbeten samt deltagande samtal, samt observation av elevers presentationer och ömsesidiga feedback.

Teoretisk inramning

Utgår från visuell litteracitetsforskning med ett multimodalt perspektiv. Litteracitet innebär förmågan att använda textspråkliga färdigheter i sociala sammanhang (Franker, 2011). Visuell litteracitet innebär att förstå innebörden av bilder, kunskap om bildanalys och förmåga att placera den i en kulturell kontext samt att kunna bedöma den estetiska förtjänsten i visuella uttryck (Bamford, 2003). Ron Bleed (2005) betonar också förmågan att producera visuella bilder för att kommunicera koncept och idéer. Multimodala studier syftar till att se hur olika uttrycksformer samverkar. Text, tal och bild utgör modaliteter som studerats.


Visuell litteracitet utvecklas i klassrummets sociala sammanhang där elever möts och reflekterar i en lärsituation. Literacyutbildning omfattar, enligt Ludwig (2003), en kritisk dimension som syftar till att eleven utvecklar medvetenhet om språkanvändning. Studien förväntas synliggöra hur elever diskuterar egna och varandras bilder och hur de responderar på varandras feedback.


Studien har hög relevans för pedagogiskt arbete då den genomförts i klassrumsmiljö och med elevers lärande i fokus. Det förväntade resultatet kan bli föremål för skolutveckling såväl som för fortsatta diskussioner om lärande, visuell litteracitetutveckling inom såväl som utanför bildämnet.

7. FörfattareMalena Wallin, Högskolan i Borås Tema IKT och utbildning

Titel Visuell litteracitet som didaktiskt redskap

9

TEMA: MIGRATION OCH UTBILDNING

10

Abstracts tema Migration och utbildning

Tema: Migration & Utbildning 7 abstracts

Namn Lärosäte Titel 1 Marianne Strömberg

och Zorica Zarkovic Högskolan i Borås ”Det är ju ändå vuxna människor…”

2 Malin Brännström Göteborgs universitet

”Misstänker vi att hon är analfabet?” …

3 Lena Granstedt Högskolan Väst De sociala praktikerna modersmålslärare 4 Boglárka Straszer

Nigar Sadig, Jenny Rosén Åsa Wedin

Högskolan i Dalarna

Synen på språk och lärande inom studiehandledning på modersmål

5 Hans Örtegren Umeå universitet Visuellt kunnande i grundskolan 6 Thomas Lingefjärd Göteborgs

universitet Teaching mathematics to students from different countries

7 Johan Fredriksson Fredrik Demoling

Lunds universitet Samverkansinlärning (SI) – ett innovativt sätt att underlätta övergången från språkintroduktion till gymnasieskolans nationella program

11


1. FörfattareMarianne Strömberg och Zorica Zarkovic Högskolan i BoråsTema Migration och utbildning Titel ”Det är ju ändå vuxna människor som måste ha något med sig i bagaget så man borde kunna göra utbildningar som kan anpassas.” - Praktikteoretiska perspektiv på en Sfi verksamhet i förändring.

Syfte/mål Presentationen baseras på några preliminära forskningresultat från en pågående pilotstudie. Det övergripande syftet med pilotstudien är att i dialog med lärare och elever inom en pedagogisk praktik som bedriver Sfi-undervisning, försöka identifiera faktorer som möjliggör eller hindrar elever med kort skolbakgrund att gå vidare till fortsatta studier. Målet är att resultatet ska bidra med kunskaper som kan ligga till grund för utveckling av undervisningsverksamhet som i högre grad gynnar elever med kort utbildningsbakgrund, inom Sfi:s verksamhet. Undersökningens resultat planeras ligga till grund för ett fortsatt forskningsbaserat utvecklingsarbete där centrala frågor kan fördjupas och undervisningspraktiken utvecklas. Följande frågor har varit riktgivande i studien.

• Vilka möjligheter och hinder kan identifieras inom Sfi och dess utbildningspraktik, ur ettorganisatoriskt såväl som pedagogiskt perspektiv, som kan påverka vidare studier för elever medkort skolgång?

• Vilka andra villkor och förutsättningar omger dessa elever som har betydelse för studieframgång?• Vilka erfarenheter, möjligheter och hinder finns inom kommunen när det gäller samverkan kring

utveckling av utbildningspraktiker till förmån för den identifierade gruppen?

Metod Produktion av data har i ett första steg inneburit en samtalsintervju med ansvarig rektor inom Sfi-verksamheten som hade en kartläggande karaktär där verksamheten ur ett ledningsperspektiv speglades i den senaste tidens utmaningar och uppdrag. Statistisk data gällande studieavbrott har sammanställts. Data har också producerats i form av mötesanteckningar från ett samverkansmöte initierat av Sfi ledningen där externa aktörer från arbetlivsförvaltningen, socialtjänsten och arbetsförmedlingen medverkade samt interna aktörer som studievägledare och specialpedagoger. I överenskommelse med ledning och lärarlag planerades och genomfördes observationer i olika klassrum där lärare inom studieväg 1 undervisade.

Observationerna inspirerades av skuggningsmetoden. Skuggning är en form av observation som vanligtvis inbegriper att en forskare nära följer en medlem ur en organisation över tid (Mc Donald, 2005; Nicolini, 2013). McDonald (2005) nämner tre inriktningar; 1) shadowing as experimental learning, 2) shadowing as a means of recording behavior and 3) shadowing as a means of understanding roles and perspectives. I pilotstudien handlar det om skuggning som ansluter till den tredje inriktningen. Förutom skuggningsobservationen har uppföljande individuella kvalitativa intervjuer genomförts med de undervisande lärarna samt med elever inom studieväg 1. Intervjuerna har tagit sin utgångspunkt i metoden som Nicolini (2013) beskriver som ”interviewing the dubble” som innebär att den intervjuade i samtalet får uppgiften att beskriva vilka detaljerade instruktioner som skulle ges till en dubbelgångare så att denna inte blir avslöjad av kollegor och elever. Teoretisk inramning De teoretiska utgångspunkterna som studien vilar på har sin bas i det praktikteoriska fältet närmare bestämt har analyser genomförts med de redskap som teorin om praktikarkitekturer erbjuder. Detta innebär att analysen riktas mot kulturellt-diskursiva, socio-politiska och materiell-ekonomiska ordningar, som skapar

12


såväl möjligheter som begränsningar för praktiken (jmf Schatzki, 2002; Kemmis & Grotenboer 2008). Dessa ordningar är inte enbart fråga om yttre “faktorer” eller omständigheter. Det som sägs, görs och interaktionerna mellan aktörerna i praktiken formar i hög grad också verksamheten. Därför har teorin också en moralisk grund (praxis) för professionens handlingar. Till den teoretiska inramningen har lagts perspektiv som ligger inom interkulturalitetens teoretiska fält med specifikt fokus på interkulturell dialog som metod (Leeds-Hurwitz, 2014).

Förväntade slutsatser De preliminära slutsatser som ligger till grund för presentationen visar på några områden i undervisningspraktiken som identifieras som möjliggörande eller begränsande i det pedagogiska arbetet med fokus på studieframgång för elever med kort skolbakgrund. Genom analysen av ledningens, lärares och elever tal, handlingar och relationer framträder bilder av hur de kulturella-diskursiva, ekonomiska-materiella samt social-politiska arrangemangen på olika sätt stödjer men också främjar det pedagogiska arbetet inom studieväg 1. Relevans för pedagogiskt arbete Studiens syfte och mål ligger inom ramen för vad som utmärker pedagogiskt arbete som vetenskapligt fält. Utgångspunkten i pilotstudien har inte varit att lösa praktikens problem utan att bistå med och i dialog med lärare och andra aktiva i den pedagogiska praktiken öka förståelsen för komplexa företeelser inom en undervisningskontext med särskilt fokus på att undervisa och skapa förutsättningar för elevers lärande inom studieväg 1.

13


2. FörfattareMalin Brännström, IDPP, Göteborgs universitetTema Migration och utbildning Titel ”Misstänker vi att hon är analfabet?” –(O)förståelser av nyanlända elever med låg grad av litteracitet i den svenska grundskolan

Syfte/mål Att undersöka hur nyanlända elever med låg grad av litteracitet (NLL-elever) konstrueras och förstås genom institutionella diskurser. Med institutionella diskurser menas talet om och praktiker kring dessa elever från representanter för skolan som institution: lärare, rektorer och kommunala tjänstemän inom utbildningssektorn. Metod Det empiriska materialet produceras genom etnografiskt fältarbete på tre svenska grundskolor i tre olika kommuner. Klassrumsobservationer, samtal och intervjuer med lärare, elever och skolledare, samt intervjuer med kommunala tjänstemän, såsom skolchefer, utgör grunden för analysen. Teoretisk inramning Presentationen utgår från ett socialkonstruktionistiskt teoretiskt ramverk där vårt sätt uppfatta världen ses som tillfälligt och konstituerat av språket. Diskurser ses som tillfälliga gemensamma förståelser som styr vår världsuppfattning (Foucault, 1993). Förväntade slutsatser För en del av studiens informanter framstår NLL-elever som obegripliga och i vissa fall knyts de samman med andra tecken än enbart låg litteracitetsgrad: de konstrueras som ”svaga”, i behov av specialpedagogisk utredning, eller som offer för ”kulturkrockar”. Relevans för pedagogiskt arbete Att ha låg grad av litteracitet på modersmålet beror i de flesta fall på kort eller obefintlig skolgång. Statistik från Skolverket (2016) visar att det i Sverige sedan 2008 har skett en stor ökning av nyanlända från länder där skolgång inte är tillgängligt för hela befolkningen. Trots detta, nämns NLL- elever mycket knapphändigt i policy och forskning, både i Sverige och internationellt.

14


3. FörfattareLena Granstedt, Högskolan VästTemaMigration och utbildningTitelDe sociala praktikerna i skolan när det gäller samarbete mellan modersmålslärare och skolans övriga lärare

De senaste åren har nyanlända elever i den svenska skolan stått i fokus, bland annat på grund av det stora antalet asylsökande till Sverige, vilket blivit en utmaning för det svenska skolsystemet. Men också på grund av ändringar i skollagen (3 kap. 12 f §) som gör gällande att från och med januari 2016 ska nyanlända elever få del av sin utbildning i ordinarie klasser redan från början av sin skolgång i den svenska skolan. Konsekvensen av den ändrade lagen blir att all skolans personal kommer att ha ansvar för de nyanlända eleverna och deras skolgång och inte bara lärarna i svenska som andraspråk som det ofta varit. Lagändringen har lett till att Skolverket satsat stort på fortbildning i frågor rörande nyanlända elever. Den riktar sig till personal i skolan och där ingår även modersmålslärare och studiehandledare. Dessa statliga initiativ har som mål att stödja hela skolans utveckling så att undervisningen för nyanlända elever kan utvecklas till att bli mer inkluderande. Modersmålslärare har härvid en viktig roll vid mottagandet av nyanlända elever och ett samarbete mellan modersmålslärare och skolans övriga lärare krävs. I denna presentation lyfts resultatet av en observationsstudie där tre modersmålslärare har observerats under en period av sex månader. Fokus för observationerna har varit ”interaktiva möten”, i betydelsen sociala praktiker i skolan gällande modersmålslärare och deras eventuella deltagande i skolutveckling och samarbete med övrig personal i skolan Syfte/mål Syftet med studien är att utforska möten mellan personal i skolan som en av de viktiga dimensionerna som påverkar möjligheterna för modersmålslärare att delta och spela en mer aktiv roll i den alltmer kulturellt heterogena svenska skolan. Metod Partiell deltagande observation (Perry, 2011). Teoretisk inramning Den teoretiska grunden för studien är Stephen May´s Critical Multiculturalism (1999) och närmare bestämt May's utforskande av sambanden mellan dominerande grupper och undergrupper Förväntade slutsatser Analysen av det insamlade materialet visar att modersmålslärarna är involverade i få sådana möten. En fyllig analys av tre interaktiva möten ges. Relevans för pedagogiskt arbete Utveckla kunskap om vad som är relevant för sociala praktiker när det gäller samarbete mellan skolans personal

15


4. FörfattareBoglárka Straszer, Nigar Sadig, Jenny Rosén och Åsa Wedin, Högskolan i DalarnaTemaMigration och utbildningTitelSynen på språk och lärande inom studiehandledning på modersmål

Syfte/mål Syftet med presentationen är att belysa klass-/ ämneslärares föreställningar om språk och lärande i relation till studiehandledning för nyanlända elever. Metod Presentationen bygger på språketnografiska semi-strukturerade forskningsintervjuer med verksamma klass-/ämneslärare i två kommuner med skilda erfarenheter av mottagande av nyanlända elever. Teoretisk inramning Studiehandledning på modersmål är en stödinsats i skolan där elevens starkaste språk används som ett redskap i kunskapsutvecklingen inom skolans olika ämnen. Medan den språkliga utvecklingen framförallt är i fokus i andraspråks- och modersmålsundervisningen är studiehandledning en temporär pedagogisk praktik där syftet är att stödja kunskapsinhämtningen och lärandet i skolans ämnesundervisning. Forskning har visat att en framgångsrik studiehandledning förutsätter kontinuerligt samarbete framförallt mellan klass-/ämneslärare och studiehandledare. Analysen tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på språk och lärande samt ett kritiskt perspektiv där flerspråkiga dimensioner av lärande genom begreppet transspråkande uppmärksammas. Förväntade slutsatser Undersökningens preliminära resultat visar att de intervjuade klass-/ämneslärarna betonar vikten av att ha tillgång till studiehandledare för att möjliggöra nyanlända elevers deltagande och lärande i klassrummet. Klass-/ämneslärarna ser som de viktigaste egenskaperna hos en studiehandledare att ha goda kunskaper både i svenska och elevernas modersmål, medan ämneskunskapers och samarbetsförmågans betydelse oftast nämns i andra hand. I vissa fall uttrycks en förenklad bild av relationen mellan språk och kunskap, där studiehandledning främst förstås i termer av översättning mellan två separata språk. I presentationen problematiseras synen på studiehandledning som översättning i relation till flerspråkighet och lärande. Relevans för pedagogiskt arbete Att belysa klass-/ ämneslärares föreställningar om språk och lärande i relation till studiehandledning har stor betydelse för att öka förståelse för mottagande av nyanlända elever i dagens svenska skola.

16


5. FörfattareThomas Lingefjärd, University of GothenburgTemaMigration och utbildningTitelTeaching mathematics to students from different countries e

Immigrant students who arrive to schools in Sweden must understand and internalize mathematical objects and concepts in a different language than their mother tongue. The ability to construct and explore internal representations, in interplay with external representations, forms a base for learning mathematics. See Lingefjärd and Ghosh (2016) for a discussion about the interplay between internal and external representations. My videos are connected to the learning theory of three mathematical worlds by Tall (2004). Pagin (2011) argues that it is possible to successfully communicate new thought contents with new sentences if both speaker and listener share the same disposition. My screencast are silent so that the teacher can speak. The example shows the equation for a straight line, mixing the concept of coordinate system and the variables defining the x-axis and the y-axis. Concept definition in English, Arabic, Kurdish, Persian, Somalian & Turkish. Video show how symbolic world of mathematics interacts with graphical representation of a function in coordinate system and how parameters k and m corresponds to signs and values for different positions of the line. See https://youtu.be/CoK1YmtfSeo.

References Lingefjärd, T & Ghosh, J 2016. Learning mathematics as an interplay between internal and external

representations. Far East Journal of Mathematical Education, 16 (3), 271-297.

Tall, D. (2004).Thinking Through Three Worlds of Mathematics. Proceedings of the 28th Conference of PME, Bergen, Norway, 4, s. 281-288.

Pagin, P. (2011). Compositionality, Complexity, and Evolution. Symposium on Language Acquisition and Language Evolution. Stockholm: The Royal Swedish Academy of Sciences and Stockholm University.

17

https://youtu.be/CoK1YmtfSeo


6. FörfattareJohan Fredriksson och Fredrik DemolingTema Migration och utbildning Titel Samverkansinlärning (SI) – ett innovativt sätt att underlätta övergången från språkintroduktion till gymnasieskolans nationella program

Syfte/mål Att bepröva SI som metod för att accelerera nyanlända elevers tillträdesprocess till gymnasieskolans nationella program i samband med gymnasieskolans skolkultur och multimodala texter Metod I denna studie utförs och utvärderas ett pilotprojekt vid Ystad gymnasium med två SI-grupper a ca 15 elever på språkintroduktion, en timme i veckan, i ca 5 veckor. SI-grupperna kommer att ledas av två SI-ledare som genomgått en utbildning i SI-metodiken. Utvärderingen består av två delar. Den första delen är en före och efter enkät kring de nyanlända elevernas tankar om gymnasiestudier. Den andra delen är gruppintervjuer i slutet efter avslutat SI-program kring SI-metodens effekt på SI-deltagarnas tankar om sina kommande gymnasiestudier. Teoretisk inramning Supplemental Instruction eller samverkansinlärning på svenska, som är en peer-to-peer modell som i drygt 40 år använts för att minska avhopp och stärka studieresultat på universitetsnivå i ett 30-tal länder har under de senaste tio åren trätt in i gymnasieskolan bland annat med syftet att brygga övergången mellan gymnasie- och högskolestudier (Malm, Mörner, Bryngfors, Edman, & Gustafsson, 2012). Förväntade slutsatser Studien förväntar sig att pröva SI som metod för att brygga elevövergången mellan språkintroduktion och nationellt gymnasieprogram. En ökad förståelse för gymnasieskolans skolkultur kombinerat med språkutvecklande bearbetning av multimodala texter förväntas ge en ökad förberedelse för gymnasiet. Övergången till gymnasiet förväntas också att upplevas mjukare. I förlängningen och framtida uppskalning förväntas ökad måluppfyllelse på gymnasieskolans nationella program. Relevans för pedagogiskt arbete En skalbar potentiellt effektiv metodik för att brygga elevövergången mellan språkintroduktion och gymnasieskolans nationella program.

Källor Malm, J., Mörner, L., Bryngfors, L., Edman, G., & Gustafsson, L. (2012). Using Supplemental Instruction to Bridge the Transition from Secondary to Tertiary Education. International Journal of Education, 4(3). http://dx.doi.org/10.5296/ije.v4i3.1826

18

TEMA: PROFESSION OCH KARRIÄRUTVECKLING

19

Tema: Profession och karriärutveckling

1 Jenny Rosén & Åsa Wedin Högskolan, Dalarna

Att representera mångfalden: Förskollärarstudenters narrativ om representativitet, delaktighet och professionalitet

2 Karin Rönnerman & Anette Olin,


Lärares professionella utveckling genom examensarbetet på masternivå

3 Filip Levälahti, Arcada UAS Finland

E-lärandet kräver digital kompetens

4 Katarina Samulesson, Göteborgs universitet

Gymnasielärares kollegiala arbete – en fråga för professionen?

5 Marie Hjalmarsson, Högskolan i Borås

Att bli och att vara universitetslärare

6 Anita Norlund, Högskolan i Borås

Elevhälsoteam och lärarlag – professioners maktförskjutningar

7 Jan Gustafsson, Björn Haglund Karin Lager


Fritidslärare – en profession i ständig rörelse

8 Lina Lago, Helena Ackesjö

Linnéuniversitetet Följsamhet och motsträvighet: Hur lärare i förskoleklass skapar mening i och om en ny läroplanstext

9 Helena Ackesjö, Ulla Karin Nordänger & Per Lindqvist,

Linnéuniversitetet Lärare över gränser - en longitudinell studie av yrkesbanor och professionella identiteter i ljuset av en lärarutbildningsreform

10 Stina Westerlund, Erik Sigurdson, Kristina Hansson

Umeå universitet Piteå kommun

Kampen om läraryrkets kunskap.

11 Ebba Hildén och Annica Löfdahl Hultman

Karlstads universitet Undervisning i förskolan - i riktning mot

förskolefiering

12 Mikael R Karlsson, Peter Erlandson, Ola Strandler


En fråga om rättvisa – en multi-etnografisk studie om hur lärare hanterar performativitet, konkurrens och hierarkisering.

13 Anna Norrström Högskolan i Borås/ Göteborgs universitet

Lärares institutionella mötessamtal

114 Eva-Lena Happstadius, Margareta Häggström, Catarina Schmidt och Anna Udén,


Kärnbegrepp, didaktik och pedagogisk profession. Studenter utvecklar kunskaper och färdigheter i didaktik och metodik.

15 Catarina Player Koro Lena Sjöberg,

Göteborgs universitet Högskolan VÄst

Grundlärarens professionella kunskapsbas – pedagogiska diskurser i lärarutbildningens examinationspraktik

16 Marianne Dovemark och Ann-Sofie Holm


Prestationsinriktad skolkultur och gymnasielärares arbete

20


17 Ola Henricsson Göteborgs universitet

Att bli lärare – lärarstudenter berättar om händelser som berört dem på deras VFU

18 Per Lindqvist Ulla-Karin Nordänger

Linnéuniversitetet En uppdelad yrkeskår? – Lärares förväntningar på yrket 1993-2016

21

Tema: Profession och karriärutveckling 1. FörfattareJenny Rosén & Åsa Wedin, Högskolan Dalarna TemaProfession och karriärutvecklingTitelAtt representera mångfalden: Förskollärarstudenters narrativ om representativitet, delaktighet ochprofessionalitet

Syfte/mål I denna presentation belyses några förskollärarstuderandes narrativ om representativitet, delaktighet och professionalitet under utbildningen. I presentationen riktas fokus mot hur dessa studenter positionerar sig och positioneras i talet om mångfald i relation till professionalitet och delaktighet både i utbildningen och i en yrkesgemenskap som förskollärare.

Metod Presentationen tar sin utgångspunkt i ett etnografiskt projekt där en grupp studenter följdes under förskollärarutbildningen främst genom observationer och intervjuer. Studenterna hade valts ut av sin hemkommun för att genom sin så kallade utländska bakgrund tillföra något viktigt till kommunens förskolor.

Teoretisk inramning Mångfald uttrycks i utbildningssammanhang oftast som ett positivt begrepp och förstås här som en samhällelig diskurs (de los Reyes 2001, Åberg 2008; Winther Jørgensen & Phillips 2001). Inom utbildningssystemet förväntas mångfalden ”göra något” samtidigt som olika aktörer förväntas ”göra något med” mångfald (Åberg 2008). Mångfald betraktas här genom en socialkonstruktivistisk och normkritisk syn som en process som konstrueras, och rekonstrueras, genom att olikheter synliggörs i vardagliga händelser i utbildningen där normer och värderingar skapas.

Förväntade slutsatser Presentationen tar sin utgångspunkt i de studerandes aktörskap (agency) och utgår från deras narrativ under utbildningen. Resultatet visar på en komplexitet i hur studenterna å ena sidan förväntas bidra med specifika erfarenheter utifrån sin bakgrund och å andra sidan osynliggör dessa erfarenheter och kunskaper för att positionera sig som professionella.

Relevans för pedagogiskt arbete Studien problematiserar erfarenheter av svensk lärarutbildning vad gäller studerande med så kallad utländsk bakgrund (jfr Bayati 2014, Bigestans 2015).

22

Tema: Profession och karriärutveckling 2. FörfattareKarin Rönnerman & Anette Olin, Göteborgs universitetTemaProfession och karriärutvecklingTitelLärares professionella utveckling genom examensarbetet på masternivå

Syfte/mål Syftet är att studera effekterna av ett masterprogram och särskilt examensarbetets användbarhet för praktisk verksamhet, där följande fokuseras:

1. examensarbetets vetenskapliga och praktiska relevans2. examensarbetets genomslagskraft i det praktiska arbetet3. professionell position och arbetsuppgifter efter genomgången utbildning

Metod Intervjuer av fem lärare som samtliga har en masterexamen i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning. Intervjuer genomfördes individuellt av två forskare, där den ena skrev anteckningar under tiden intervjun genomfördes. Intervjuerna spelades också in. Intervjuerna tog ca 45 minuter. Genomgång av studenternas examensarbeten avseende vetenskaplig och praktisk relevans.

Teoretisk inramning Studien utgår från att lärare söker ny kunskap för att förbättra den egna praktiken och stärka den professionella utvecklingen. I dagens retorik kring lärares professionella utveckling framstår kollegialt lärande som en viktig aspekt i såväl utveckling av professionen som verksamheten. Masterprogrammet vi studerar var uppbyggt kring kontinuerliga samtal där dialog och respons utgjorde ett centralt inslag. Examensarbetena syftade till att belysa frågor från den egna praktiken och vara riktningsgivande för ett förbättringsarbete (aktionsforskning).

Förväntade slutsatser Preliminära resultat pekar mot att examensarbetet har en relevans för praktiken i form av modeller som används för professionell utveckling och att lärarna särskilt betonar kollegiala samtal i den egna praktiken.

Relevans för pedagogiskt arbete Studien har relevans för ämnet pedagogiskt arbete då den fördjupar hur lärare kan utveckla sin egen praktik genom kollegialt lärande.

23

Tema: Profession och karriärutveckling 3. FörfattareFilip Levälahti, Arcada UAS FinlandTemaProfession och karriärutvecklingTitelPoster - E-lärandet kräver digital kompetens

Poster!

Syfte/mål. Digitaliseringen inom utbildningen i en professionshögskola innebär både möjligheter och utmaningar, som ställer höga krav på lärarens pedagogiska digitala kompetens och på förändrade arbetssätt. Målet med denna undersökning var att utreda lärarens syn på vad digitalisering av undervisningen innebär, hur lärplattformen itslearning tillämpas på Arcada UAS och vilka behoven är för att kunna verka i en digital omgivning.

Metod Ett elektroniskt frågeformulär som bestod av 18 flervals- och öppna frågor skickades ut till samtliga undervisande personal varav 62 personer svarade (svarsprocent runt 50). Svaren analyserades och presenterades på ett öppet ”Pedagogisk café”.

Teoretisk inramning E-lärandet är förankrat på strategisk nivå och i en pedagogisk policy som ger ramar för ett gemensamtpedagogiskt tänkande. En välfungerande digitalisering av utbildningen kräver ökad digital kompetensbland lärare. På Arcada tillämpas det europeiska ramverket för digital kompetens (DIGCOMP) som ettverktyg för evaluering av kompetens. ”Community of inquiry” används även som ett ramverk förnätbaserad undervisning.

Slutsatser Undersökningen visade att det finns en positiv attityd till digitaliseringen i undervisningen. Trots detta används digitala verktyg fortfarande främst för att ersätta traditionella aktiviteter. Tre huvudpunkter framstod som centrala för att kunna utveckla den digitala pedagogiken:

1. Tid för lärarna att sätta sig in i ett nytt pedagogiskt tänkande2. Pedagogisk handledning och inspiration3. Tekniskt stöd och resurser.

Relevans för pedagogiskt arbete En välfungerande digitalisering inom utbildningen verkar förutsätta fokusering på kompetensutveckling bland lärare. Detta kräver resurser som på lång sikt kan förväntas resultera i ett väl fungerande digitalt pedagogiskt tänkande.

24

Tema: Profession och karriärutveckling 4. FörfattareKatarina Samuelsson, Göteborgs universitetTemaProfession och karriärutvecklingTitelGymnasielärares kollegiala arbete – en fråga för professionen?

Syfte/mål Syftet med detta komparativa papper är att undersöka och diskutera hur olika slags kollegialitet framträder i lärares arbete på tre närliggande gymnasieskolor. Lärares arbete har traditionellt kritiserats för att vara utfört bakom stängda dörrar (se t ex Lortie 1975/2000). Denna isolering har oftast tolkats som något negativt, som begränsande av lärares arbete, utveckling av skolor och lärares professionella utveckling. Jag utgår från resultat i en webenkät som tyder på att lärares kollegiala arbete ser olika ut på olika skolor och resonerar omkring det.

Metod Genom grounded theory och en enkel enkätundersökning (med ca 140 svar) skapar jag hypoteser kring skillnader i lärares kollegiala arbete på lokal nivå. Teoretisk inramning I artikeln används teorier om institutionella logiker (Freidson, 2001), professional communities (McLaughlin, 2006) och skolkoder (Arfwedson, 1983).

Förväntade slutsatser Olika skolor ger förutsättningar för och kanske tom kräver olika slags kollegialitet. Kan det vara så att lärarnas professionella självbild och professionella omdöme formar kollegialitet lokalt?

Relevans för pedagogiskt arbete Ett aktuellt exempel på kritik mot lärares arbete är den sk expertispolitik (Lindblad och Lundahl, 2015) som kan ses i kölvattnet av många länders sjunkande PISA-resultat (se t ex Schleicher 2015). Ofta vill dessa aktörer också förbättra utbildningen - ibland med lösningar som kan ses som enkla svar på svåra frågor (Coffield, 2012). Den här studien vill ge lärarna röst och diskutera hur lärares professionella självbild relaterar till hur kollegialitet gestaltar sig.

25


5. FörfattareMarie Hjalmarsson, Högskolan i BoråsTemaProfession och karriärutvecklingTitelAtt bli och att vara universitetslärare

Syfte/mål Att undersöka formandet av universitetslärares yrkesidentiteter

Metod Djupintervjuer med adjunkter och lektorer. Studien är pågående och är förberedande för formulering av en fördjupad studie.

Teoretisk inramning Yrkesidentiteter betraktas som sociala i och med dess relation till andra individer och kollektiv. De är en del av den personliga identiteten och kan ses ur den individuella yrkesutövarens perspektiv men också ur ett kollektivt yrkesperspektiv. Yrkesidentiteter är situerade, dynamiska och föränderliga och formas genom förhandlingar, med andra individer och grupper och i relation till kontext. Det kan också antas att det finns vissa aspekter av dem som är generella, befästa och beständiga över (viss) tid. Det är dock inte yrkesidentiteterna i sig som här är av primärt intresse utan formandet av dem och vad som inverkar på formandet.

Förväntade slutsatser Formandet av universitetslärares yrkesidentiteter är relationellt, kulturellt och materiellt präglat. Universitetslärarna förhandlar och internaliserar de normer och värderingar som de möts av, använder och utvecklar sina förmågor och sitt kunnande samt tolkar och utnyttjar sina handlingsmöjligheter i konstruerandet av (den egna) yrkesidentiteten.

Relevans för pedagogiskt arbete Att vara universitetslärare innebär att ha ett flerdimensionellt pedagogiskt uppdrag genom undervisning, forskning och samverkan. Breddad kunskap om arbetet är angelägen med tanke på de förändringar som högre utbildning genomgår – ökad tidspress, administration och byråkrati tillsammans med excellensretorik och meriteringshets får genomgripande konsekvenser för universitetslärare. Studien har också relevans ur en högskolepedagogisk aspekt då kunskap om hur universitetslärare som yrke ”blir till” kan bidra till utveckling av högskolepedagogiska utbildningsinsatser.

26

Tema: Profession och karriärutveckling 6. FörfattareAnita Norlund, Högskolan i BoråsTemaProfession och karriärutvecklingTitelElevhälsoteam och lärarlag – professioners maktförskjutningar

Syfte/mål Syftet med presentationen är att bidra med förståelse för nutida maktförskjutningar där en del av det pedagogiska ansvaret läggs över på elevhälsoprofessionen.

Metod Underlaget för studien utgörs av 28 fokusgruppsintervjuer, hälften genomförda med elevhälsoteam och hälften med lärarlag, båda tillhörande grundskolan. Intervjuerna gjordes i två olika kommuner i västsvenska kommuner med olika demografiska egenskaper men med liknande treåriga projekt.

Teoretisk inramning Intervjufrågorna skapades utifrån teorin om praktikarkitekturer (Kemmis et al., 2014) och dess tre typer av manifestationer i en praktik; sayings (det som uttrycks), doings (det som görs) och relatings (interaktion och relationer). En inzoomning (Nicolini, 2012) av de studerade praktikerna visar att elevhälsoteam tagit på sig stort ansvar och exempelvis infört hemklassrum för elever trots lärares protester. En utzoomning indikerar att en ny skollag (SFS 2010:800, 29 kap. 8 §), vilken enligt teorin om praktikarkitekturer ska ses som ett socialt-politiskt arrangemang som påverkar relatings, har möjliggjort denna typ av maktförskjutningar. Andra arrangemang är de kulturellt-diskursiva (kopplat till sayings) och materiellt-ekonomiska (kopplats till doings).

Förväntade slutsatser Även utanför Sverige syns professioner med orientering mot hälsofrågor expandera (Tomlinson, 2012). Slutsatser av studien kan sammantaget dras om konsekvenser för lärarprofessionen och denna professions position i en eventuellt förminskande samtida förändringsprocess.

Relevans för pedagogiskt arbete Presentationen bidrar med kunskap om lärarprofessionens villkor.

Källor Kemmis, S., Wilkinson, J., Edwards-Groves, C., Hardy, I., Grootenboer, P. & Bristol, L. (2014). Changing Practices, Changing Education. Singapore: Springer Verlag. Nicolini, D. (2012). Practice theory, work, and organization: an introduction. 1. ed. Oxford: Oxford University Press. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tomlinson, S. (2012). The irresistible rise of the SEN industry. Oxford Review of Education, 38(3), 267- 286.

27

Tema: Profession och karriärutveckling 7. FörfattareJan Gustafsson, Björn Haglund & Karin Lager, Göteborgs universitetTemaProfession och karriärutvecklingTitelFritidslärare – en profession i ständig rörelse

Syfte/mål Lärare i fritidshem/fritids som profession har svårt att formulera sitt eget kunskapsfält vilket enligt professionsteorin krävs för att tydliggöra professionens egen logik (Brante, 2014). Syftet med föreliggande studie är att beskriva och undersöka lärare i fritidshem professionsutveckling och logik mellan 1880-talet och 2017.

Metod Metoden är diskursanalys (Fairclough, 2013) av policydokument, historiska texter och tidigare forskning i syfte att identifiera och beskriva de diskurser som strukturerar professionens kunskapsfält och logik mellan 1880-talet och 2017.

Teoretisk inramning Teoretiskt utgår studien från professionsteori (Brante, 2014) och en framträdande roll i vår analys har de analytiska begreppen ontologisk modell och professionslogik.

Förväntade slutsatser En preliminär analys visar att professionen mellan 1880-talet och 2017 har varit i ständig rörelse och arbetet inom ramen för fem olika ontologiska modeller baserade på olika professionslogiker. De ontologiska modellerna är Arbetsstugan ca (1887–1940), Eftermiddagshemmet (1940–1960), det Fristående fritidshemmet (1960-1985), det Integrerade fritidshemmet (1985-2008) och det Didaktiska fritidshemmet (2008 - ). Dessa fem ontologiska modeller finns representerade i både lärarutbildning och fritidshemmets verksamhet vilket kan vara en förklaring till professionens svårighet att definiera ett tydligt kunskapsfält.

Relevans för pedagogiskt arbete Studien och analysen har stor relevans för både lärarutbildning och pedagogiskt arbete i fritidshem. För verksamma lärare i fritidshem är det av stor vikt att vara medveten om att professionen i sin praktik använder sig av olika ontologiska modeller och logiker. Likaså bör detta bli ett innehåll i lärarutbildningen och kan ses som ett led i att stärka och tydliggöra professionens kunskapsfält.

28

Tema: Profession och karriärutveckling 8. FörfattareLina Lago, Linköpings universitet & Helena Ackesjö, LinnéuniversitetetTemaProfession och karriärutvecklingTitelFöljsamhet och motsträvighet: Hur lärare i förskoleklass skapar mening i och om en ny läroplanstext

Syfte/mål Syftet är att undersöka hur lärare i förskoleklass skapar mening i och om den nya läroplanskapitel för förskoleklass som kom 2016 samt hur de rekontextualiserar denna till befintlig praktik. Detta görs med fokus på hur förskoleklasslärare, i sitt tal om policy och praktik, skapar mening i vad det nya läroplanskapitlet innebär.

Metod Denna del av projektet bygger på återkommande gruppintervjuer med lärare i förskoleklass på tre olika skolor i tre olika kommuner.

Teoretisk inramning I projektet används nyinstitutionell teoribildning samt policy enactment-teori. Dessa utgångspunkter bidrar med teorier relationen mellan policy och praktik. Metodologin innefattar tolkningar av hur policy rekontextualiseras i en specifik kontext, det vill säga hur lärare skapar mening i och omsätter och använder policy i undervisningens praktik

Förväntade slutsatser Att tolka och begripliggöra ny policy visar sig vara en komplex process. Resultaten visar att förskoleklasslärarna samtidigt är både följsamma och motsträviga till den nya läroplanstexten. Läroplanstexten blir både en möjlighet för praktiken att utvecklas men också en risk, då man vill försvara sin profession. Förskoleklasslärarnas följsamhet mot den nya policyn visar sig när de talar om policy som ett verktyg för att bekräfta och utveckla befintlig praktik. Här synliggörs en spänning mellan policy och praktik.

Relevans för pedagogiskt arbete Studien är relevant i förhållande till pedagogiskt arbete då den fokuserar på mötet mellan policy och pedagogisk praktik och tar fasta på förskoleklasslärares pedagogiska arbete med att implementera ny policy.

29

Tema: Profession och karriärutveckling 9. FörfattareHelena Ackesjö, Ulla Karin Nordänger & Per Lindqvist, LinnéuniversitetetTemaProfession och karriärutvecklingTitelLärare över gränser - en longitudinell studie av yrkesbanor och professionella identiteter i ljuset av enlärarutbildningsreform

Syfte/mål Projektet följer en nykonstruerad yrkesgrupps inträde på arbetsmarknaden; Grundlärare med inriktning mot fritidshem. Dessa lärare får vid examen en dubbel yrkesroll, vilket innebär att tidigare oprövade karriärvägar att bli möjliga där nya professionella ställningstaganden krävs. Projektets syfte är att studera lärarnas karriärvägar.

Metod Forskningsprojektet inleddes våren 2014, då 40 (av 48) studenter vid ett universitet tackade ja till att ingå i studien under fem år. Studien är att betrakta som en kohortstudie av longitudinell karaktär. Såväl enkäter som e-Delphiintervjuer utgör projektets empiriska bas.

Teoretisk inramning I projektet används professionsteorier och gränsteorier. Utgångspunktern är att identiteter konstrueras och rekonstrueras socialt över tid. Gränskonstruktioner och konstruktioner av identiteter vävs teoretiskt samman eftersom konstruktionsprocesserna innebär att förhålla sig själv både till den aktuella pedagogiska arenan och till aktörer på andra sidan gränsen.

Förväntade slutsatser Resultaten visar att lärarna i fritidshem utför en balansakt på barrikaderna. Många uttrycker lojalitet mot fritidshemmet, men de identifierar sig också med en slags kluven professionell identitet. Vi ser också hur en hybrid professionell identitet håller på att konstrueras - en profession som skiljer sig från både övriga lärare och från fritidspedagoger.

Relevans för pedagogiskt arbete I projektet genereras kunskap om lärarnas rörelser på arbetsmarknaden de första fem åren efter utbildningen. Ytterst handlar projektet om att förstå vilka effekter den reformerade lärarutbildningen får för denna lärargrupp men också hur reformen påverkar deras dagliga pedagogiska arbete.

30


10. FörfattareStina Westerlund, Erik Sigurdson & Kristina Hansson, Umeå universitet, Piteå kommun TemaProfession och karriärutvecklingTitelKampen om läraryrkets kunskap

Syfte/mål Projektets övergripande syfte är att studera dilemman som uppstår i mötet mellan akademi och kommun kring integrering av vetenskapligt förhållningsätt i skolan (akademisering) och lärares yrkespraktik (professionalisering).

Metod Projektet utgår från en kvalitativ ansats baserat på fallstudiemetodologi. En fallstudie förutsätter många olika datakällor och datainsamlingsmetoder vilket är en nödvändighet för att studera de olika perspektiv och nivåer projektet utgår från. Vi använder olika datainsamlingsmetoder, exempelvis dokumentstudier, intervjuer, spontana samtal observationer och fältanteckningar.

Teoretisk inramning Projektet baserar sig på tidigare genomförda studier där deltagare i forskargruppen bidragit med inspiration till projektet. Bland annat studier av lärares uppfattningar av karriär. Samtliga studier visar att skifte från utveckling till inre styrning är betydelsefull för att studera akademisering ur ett kunskapsperspektiv. Projektets teoretiska utgångspunkt ligger därför inom fältet policy enactment, dvs, hur policy görs. Genom en kombination av aktivitetsteori och diskursteori studeras formandet av policyns idéer och idéernas tillämpning i skolvardagen.

Förväntade slutsatser Med stöd av de teoretiska utgångspunkterna avser projektet att gå bortom synen på integrering av vetenskapligt förhållningssätt som ett linjärt förhållande mellan policy och praktik och istället belysa dess komplexitet i ett mer ekologiskt eller strukturellt perspektiv.

Relevans för pedagogiskt arbete Projektet är relevant för Pedagogiskt arbete eftersom det tar sin utgångspunkt i skolans praktik och ingår som en del i ett större satsning på lärares professionsutveckling i Piteå kommun.

31


11. FörfattareEbba Hildén & Annica Löfdahl Hultman, Karlstads universitet TemaProfession och karriärutvecklingTitelUndervisning i förskolan - i riktning mot förskolefiering

Syfte/mål Delstudien ingår i ett större projekt där vi på olika vis synliggör och problematiserar undervisningsbegreppet i förskolan. Syftet med denna delstudie är att undersöka hur förskolechefer tolkar och förstår undervisning och vilka innebörder som framträder.

Metod Det empiriska materialet består av enkäter med öppna svarsalternativ samt fördjupande intervjuer där förskolechefer ombeds resonera kring sin förståelse och användning av begreppet undervisning i förskolan.

Teoretisk inramning Teoretiskt placerar vi studien inom ett läroplansteoretisk ramverk där vi avser att studera hur en statlig intention görs i den lokala kontexten, dvs vad blir det av formuleringar i en myndighetsrapport när formuleringen ska realiseras i förskolans vardagliga praktik.

Förväntade slutsatser Våra preliminära resultat visar på hur förskolecheferna strävar efter att anpassa undervisningsbegreppet till en redan befintlig förskoleverksamhet. I motsats till att skolifiera förskolan så innebär denna strävan att undervisningen förskolefieras vilket i sin tur stärker förskolan som särart.

Relevans för pedagogiskt arbete Genom att belysa förskolechefens resonemang synliggörs delar av de förutsättningar som ramar in förskollärarnas ansvar i den vardagliga praktiken.

32


12. FörfattareMikael R Karlsson, Peter Erlandson & Ola Strandler, Göteborgs universitet TemaProfession och karriärutvecklingTitelEn fråga om rättvisa – en multi-etnografisk studie om hur lärare hanterar performativitet, konkurrensoch hierarkisering.

Syfte/mål Syftet är att med rättvisa som lins beskriva och analysera hur i grunden neoliberala politiska och ekonomiska processer har förändrat den sociala och relationella praktiken i den lokala skolmiljön.

Metod Detta paper bygger på re-analyserad data från två tidigare studier som omfattar åtta skolor i södra Sverige. Den ena studien har en ”renodlad” etnografisk metod, den andra metoder som hämtat inspiration från etnografin. Därav valet att kalla ansatsen multi-etnografisk.

Teoretisk inramning De teoretiska ramverken är två. Dels ett generellt ramverk som sätter den svenska skolan i en internationell politiskt-ekonomisk kontext (bland annat används Beach, Ball, Olssen & Peters), dels ett specifikt ramverk som bygger på olika filosofiska teorier om rättvisa (Rawls, Nozick), men också hur vi generellt uppfattar rättvisa.

Förväntade slutsatser Det här är ett försök koppla den lokala sociala praktiken till ett större ekonomiskt-politiskt sammanhang. Via lärarnas syn på performativitet, konkurrens och hierarkisering går det att spåra en konceptuell förändring i hur man upplever vad som är rättvist.

Relevans för pedagogiskt arbete Stor. Övrigt: I skrivande stund är det inte klart vem eller vilka som presenterar detta arbete. Att undertecknad står först ovan skall endast läsas som att det jag som är ansvarig för detta abstract och sköter kommunikationen.

33


13. FörfattareAnna Norrström, Högskolan i Borås/Göteborgs universitet TemaProfession och karriärutvecklingTitelLärares institutionella mötessamtal

Syfte/mål Syftet är att undersöka vad som kännetecknar lärares kommunikation under institutionella mötessamtal.

Metod Studien har en Multiple case design där fem arbetslag på tre olika grundskolor observeras under sammanlagt 15 arbetslagsmöten. Studieobjektet har fyra dimensioner. Det handlar om mötessamtal som (i) är institutionella; (ii) är intra- eller interprofessionella; (iii) är naturligt förekommande; (iiii) utspelas face-to-face.I studien används direkt observation och observationsdata registrerades med ljudupptagning. Insamling avdata påbörjades i april 2016 och avslutades i december 2016.

Teoretisk inramning I studien används Bernsteins begrepp horisontell och vertikal diskurs för att strukturerat analysera olika aspekter av lärares mötessamtal. Utmärkande för kunskap i en horisontell diskurs är att den är beroende av kontexten och bundna till specifika praktiker. I kontrast till detta är kunskap i en vertikal diskurs oberoende av sammanhanget, det vill säga teoretisk, abstrakt och begreppslig. Förväntade slutsatser Förväntade slutsatser är att arbetslagen främst befinner sig i en horisontell diskurs under sina mötessamtal, vilket bland annat innebär att samtalen präglas av informalitet, personliga upplevelser och berättelser, täta talar- och topikbyten, korta samtalsturer, närhet, inlevelsefullhet och engagemang.

Relevans för pedagogiskt arbete Undersökningen är praktikorienterad och använder sig av en praktiknära forskningsmetod. Problemområdet i studien behandlar frågeställningar som rör lärarprofessionens utmaningar i den vardagliga pedagogiska yrkesverksamheten. Studien utvecklar kunskap om den pedagogiska yrkesverksamhetens villkor och utvecklar teoretisk förståelse som kan främja professionellt agerande i den pedagogiska verksamheten och fördjupat pedagogiskt yrkeskunnande.

34


14. FörfattareEva-Lena Happstadius, Margareta Häggström, Catarina Schmidt & Anna Udén, Göteborgsuniversitet TemaProfession och karriärutvecklingTitelKärnbegrepp, didaktik och pedagogisk profession. Studenter utvecklar kunskaper och färdigheter i didaktik ochmetodik.

Syfte/mål Detta bidrag är insatt i ett praktiknära utvecklingsprojekt inom lärarutbildningen F-3. Syftet är att undersöka studenternas förståelse av begreppen multimodalitet och literacy och hur förståelsen för dessa utvecklas över tid. Vad innebär nämnda begrepp för studenten som precis påbörjat sin utbildning till lärare, hur utvecklas förståelsen och vilken roll spelar den undervisning de möter? I denna presentation framkommer projektets första preliminära slutsatser i den inledande fasen och därefter presenteras och problematiseras vidare tillvägagångssätt.

Metod Vi utgår från en genomförd enkät där studenternas förkunskaper kring begreppen fångas upp.

Teoretisk inramning Projektets teoretiska inramning utgår från tanken att studenter lär genom och inte bara om forskningsrelaterat innehåll av relevans för lärarutbildning (Lindström, 2008) och att lärandet behöver hänga ihop inom och mellan kurser (Biggs & Tang, 2007). Begreppet literacy avser användande av text i sociala sammanhang för ett visst syfte (se t.ex. Heath, 1983; Barton, 2007). Multimodalitet kännetecknar kommunikation där bilder, gester, ljud, skrift och andra modaliteter samspelar (Danielsson & Selander, 2016).

Förväntade slutsatser Vår förhoppning är att vi genom enkätresultatet ska kunna identifiera utgångspunkter viktiga för lärarutbildningens undervisning och kvalitetsutveckling. Projektets fortsättning kommer därefter fokusera fortsatt progression och hur studenter didaktiskt omsätter det innehåll de möter gällande multimodalitet och literacy under sin HFU1 och i VFU2. Avslutningsvis kommer studenternas uppfattningar av begreppen studeras genom analyser av skriftlig och muntlig examination kopplade till VFU.

Relevans för pedagogiskt arbete Vi bedömer att detta är av relevans för högskolepedagogiskt arbete inom lärarutbildning

35


15. FörfattareCatarina Player Koro, Göteborgs universitet& Lena Sjöberg, Högskolan VästTemaProfession och karriärutvecklingTitelGrundlärarens professionella kunskapsbas – pedagogiska diskurser i lärarutbildningensexaminationspraktik

Syfte/mål Studien syfte är att undersöka hur de policyidéer som uttrycks i reformtexter till lärarutbildningen, och då särskilt betänkandet med namnet ”En Hållbar lärarutbildning” (SOU2008:109), har transformerats till en lokal lärarutbildningspraktik. Studien inriktar sig mot grundlärarutbildningens examinationspraktik och försöker dels svara på frågan hur nationell policy transformerats, distribuerats och omsatts till pedagogisk praktik, och dels vilka pedagogiska diskurser som opererar i lärarutbildningens examinationspraktik och som därigenom inverkar på grundläraryrkets professionella kunskapsbas och professionella identitet.

Metod Studien kombinerar en teoretiskt grundad kvalitativ innehållsanalys med en undersökande faktoranalys. Det empiriska underlaget består av samtliga kursplaner, studieguider (49 st) och examinationsuppgifter (322 st) i Grundlärarprogrammets inriktningar F-3 och 4-6 på ett utvalt lärosäte.

Teoretisk inramning Som teoretisk inramning för studien används analytiska begrepp från Bernsteins utbildningssociologiska teorier. De analytiska huvudbegrepp som används är ’pedagogic device’ och ’pedagogic discourses’

Förväntade slutsatser Studien visar att grundlärarutbildningen präglas av ett antal parallella examinationspraktiker som kan spåras till utbildningens olika innehåll/delar. Studien visar också att ämnesdidaktiska inslag och horisontella kunskapsstrukturer präglar examinationspraktiken, vilket påverkar lärarnas kunskapsbas och identitet, men också kan påverka lärarnas professionalitet.

Relevans för pedagogiskt arbete De kunskaper och kompetenser lärarstudenter får möta och visa i lärarutbildningen får stor betydelse för det pedagogiska arbete de kommer att (kunna) genomföra i deras framtida pedagogiska arbete.

36


16. FörfattareMarianne Dovemark & Ann-Sofie Holm, Göteborgs universitetTemaProfession och karriärutvecklingTitelPrestationsinriktad skolkultur och gymnasielärares arbete

Syfte/mål Syftet är att beskriva och analysera hur gymnasielärare förhåller sig till och hanterar de krav som ställs på dem inom den prestationsinriktade kultur de är en del av.

Metod Studien ingår som en del i forskningsprojektet Inkluderande och konkurrerande? och baseras huvudsakligen på halvstrukturerade intervjuer med ett trettiotal gymnasielärare. Därutöver ingår även fältanteckningar från ett antal klassrumsobservationer, öppna hus och gymnasiemässor.

Teoretisk inramning Ball’s begrepp ontological insecurity (Ball 2003) och fabrication (Ball 2004) Barber’s (2010) begrepp deliverology.

Förväntade slutsatser Även om det finns skillnader i lärares arbetsuppgifter och uppdrag beroende på vilket stadie de arbetar, uttrycks liknande uppfattningar om en genomgripande och förstärkt prestationsinriktad kultur i skolan. Förändringen innebär inte bara ökad arbetsbelastning och stress som kan relateras till bedömning och administrativt arbete; det innebär också att lärarna förväntas marknadsföra sina skolor.

Relevans för pedagogiskt arbete Handlar primärt om lärares arbete.

37


17. FörfattareOla Henricsson, Göteborgs universitetTemaProfession och karriärutvecklingTitelAtt bli lärare – lärarstudenter berättar om händelser som berört dem på deras VFU

Syfte/mål Syftet är att belysa hur fyra lärarstudenter använder sitt muntliga berättande för att skapa mening åt och samtidigt dela sina levda erfarenheter från sin VFU i grundskolan.

Metod Genom att analysera en videoinspelning av lärarstudenternas narrationer, kommer undersökningen fokusera på innehållet såväl som hur lärarstudenterna förkroppsligar narrationen.

Teoretisk inramning Teoretisk utgångspunkt i denna studie är hermeneutisk – fenomenologisk för att med det perspektivet kunna uppnå syftet att beskriva levda erfarenheter. Speciellt intresse i den här studien är fenomenologins utgångspunkt i den levda kroppen (Merleau-Ponty 1962) och hermeneutikens betoning av narrativitet (Ricoeur 1979; van Manen, 1991) för att skapa mening och dela levda erfarenheter.

Förväntade slutsatser Vid analysen av berättandet visar det sig att studenterna lyfter tvetydigheter och olösta konflikter, inte sällan i relation till enskilda elever, och i den narrativa strukturen erbjuder de sedan lösningar. Vid sidan av det innehållsliga visar resultaten att muntligt berättande kan förklaras ur ett interkorporiellt perspektiv. Gester visar sig ha betydelse för hur lyssnare förstår viktiga händelser och känslor som delas i berättelsen eftersom gesterna är kontextberoende och specifika, till skillnad från talat språk som är standardiserat och strukturerat.

Relevans för pedagogiskt arbete Lärarstudenter uppskattar att få dela sina erfarenheter från sin VFU muntligen på praxisseminarier och i den här studien belyser jag varför de gör det ur ett vetenskapligt perspektiv genom att föreslå: att deras berättande ramar in problem, omsorger, tvetydigheter och motsägelser i pedagogisk praktik. Eftersom slutet eller lösningen är central i den narrativa strukturen erbjuder berättandet lösningar på uppkomna problem. Dessutom är den kroppsliga dimensionen av muntligt berättande betydelsefull där studenterna visualiserar känslomässiga och personliga perspektiv på deras lärartillblivelse.

38


18. FörfattarePer Lindqvist & Ulla-Karin Nordänger, LinnéuniversitetTemaProfession och karriärutvecklingTitelEn uppdelad yrkeskår? – Lärares förväntningar på yrket 1993–2016

Syfte/mål Syftet är att beskriva lärares utsagor om förväntningar över en tjugoårsperiod och relatera dem till mera övergripande analyser av relationen mellan lärares handlingsutrymme och den nya styrningen Metod En longitudinell studie där vi genom ett unikt material har haft möjlighet att följa en avgångsgrupp lärarstudenter (N= 87, 1–7 lärare) från examen 1993 fram till 2016. Bortfallet i studien är extremt lågt (17 % efter 23 år).

Teoretisk inramning Data har analyserats med hjälp av teori om professionell diskretion (se t.ex. Evetts, 2009) och professionell bifurkation (t.ex. Jakobsson & Sahlin-Andersson, 1995).

Förväntade slutsatser I analyserna kan vi se spår av hur en professionell bifurkation verkar ha uppstått inom yrket. D.v.s. en intern uppdelning av medlemmarna, där några upplever en hög grad av professionell diskretion medan andra upplever sig fråntagna professionella frihetsgrader. De allra flesta av lärarna ser, efter 20 år i yrket, framtiden an med tillförsikt. Cirka en tredjedel uppger dessutom att de upplever ett stort mått av professionellt handlingsutrymme. Denna grupp kopplar emellertid sina framtida förväntningar till ett handlingsutrymme som har förflyttat sig bort från det traditionella, undervisningsrelaterade, frirum som de vid inträdet i yrket kopplade sina förväntningar till. Den professionella diskretionen kopplas istället till nyare marknadsmodeller för styrning. Å andra sidan ser vi att den nya styrningen uppges som helt avgörande för andra lärares beslut att lämna yrket och att majoriteten av de aktiva lärarna, samt de som kan tänka sig att återvända, beskriver ett dystert nuläge men sätter sitt hopp till återupprättandet av ett mera traditionellt frirum.

Relevans för pedagogiskt arbete Bifurkationen av lärare pekar på att vissa förgivna taganden, när det gäller beskrivningar av såväl betingelser, intentioner och attityder som omgärdar nutida lärararbete som de strategier som sätts i spel för att göra arbetet hanterbart och effektivt, behöver utmanas? Resultatet pekar också på att det professionella handlingsutrymmet måste beaktas i diskussionen om hur vi rekryterar, behåller eller återvinner erfarna lärare.

39

TEMA: SKOLUTVECKLING OCH LÄRANDE

40

Abstracts Skolutveckling och lärande Namn Universitet Titel

1 Anders Råde Umeå universitet Lärarutbildning som påverkar professionen - Blivande förskollärares uppfattningar om examensarbetets professionella och vetenskapliga mål.

2 Åsa Olsson Karlstads universitet Att utveckla kvalitet i förskolans vardag – en arbetsmodell för pedagogisk dokumentation

3 Maria Olsson Högskolan Dalarna Lärares ledarskap som möjliggörande och begränsande i mötet med ’alla’ barn.

4 Angelika Kullberg

Göteborgs universitet Fingrarnas betydelse för att urskilja de tio första talen som delar och helheter i förskolan

5 Cecilia Kilhamn, Christina Skodras, Britt Holmberg, Susanne Frisk

Göteborgs universitet En förändrad matematikundervisning – utmaningar och vinster.

6 Lena Karlberg Anette Forsten Seisser Katina Thelin

Karlstads universitet Uppsala universitet

Att undersöka en praktik

7 Lena Karlberg Karlstads universitet Aktionsforskning för vem? Om ambitionen att som forskare vara en jämbördig part.

8 Helene Hugo Jönköping university Kartläggning av lärares uppfattningar om hur språkutvecklande arbete inom SO- ämnena i grundskolans mellanår kan utvecklas.

9 Helene Winzell

Linköpings universitet Titel: Var finns skrivdidaktiken i svensklärarutbildningens kursplaner?

10 Louise Frey Göteborgs universitet Att arbeta med förändring. - En studie om hur lärare navigerar mellan teorioch praktik.

11 Veronica Sülau

Göteborgs universitet Förändring i praktiken - en longitudinell studie av en specifik kompetensutvecklingsinsats och dess inverkan på lärares praktiker.

12 Monika Egelsström

Umeå universitet Samma lärare – olika undervisningspraktiker? En studie av literacy i mellanstadiets ämnesundervisning

13 Karin Bybro Jönköping University Kollaborativ skrivprocess och kamratrespons med elever i åk 2 – pilotprojekt inför en aktionsforskningsstudie.

14 Carina Kiukas, Christa Tigerstedt & Camilla Wikström-Grotell

Arcada, Helsingfors Hållbar utveckling – vad betyder det för pedagogisk verksamhet vid professionshögskolan Arcada?

41

Abstracts Skolutveckling och lärande

15 Benita Lindström

Åbo Akademi Ökad autenticitet genom studerandes delaktighet - aktionsforskning i denfinländska gymnasieundervisningen i modernaspråk

16 Helene Elvstrand, Lina Söderman-Lago

Linköping universitet Aktionsforskning för att utveckla fritidshemsverksamheten – leken som exempel

17 Margaretha Häggström, Charlotte Georén Sprung, Linus Djurstedt

Göteborgs universitet Besjälning av träd som ett steg att förebygga växtblindhet - En aktionsforskningsstudie av Storylinearbete i år 2 och 6

18 Désirée von Ahlefeld Nisser

Högskolan Dalarna Can Collaborative Consultation, based on Communicative Theory, Promote an Inclusive School Culture? A Study of Special Education Professionals’ Experiences of, and Reflections on, Leading Collaborative Consultation

19 Åsa Jeansson Umeå universitet Vad, hur och varför i slöjdämnet – textillärares uppfattningar om innehåll och undervisning i relation till kursplanen.

Slöjd didaktik

20 Charlotte Arkenback- Sundström

Eductus Matematik? – Nej, det handlar bara om sunt förnuft och rätt attityd En studie av matematikinnehållande aktiviteter i lärlingsvux inom detaljhandeln

Yrk matematik

21 Peter Johannesson

Göteborgs universitet Lärares professionella lärande genom aktionsforskning

Aktionsforskning Kollegialt lärande

22 Åsa Hirch Mikael Segolsson Petter Viklander

Jönköping University/Göteborgs universitet Jönköping University Jönköpings kommun

Systematiskt kollaborativt lärande för hela kollegiet – hur kan det möjliggöras?

Kollegialt lärande Kollaborativa undervisningsgranskande processer Ökad kvalitet verksamhetsteori

23 Anki Wennergren

Halmstad högskola Undervisning som gör skillnad utifrån elevers perspektiv

Högstadiet Svenska elever

24 Carina Kiukas, Christa Tigerstedt Camilla Wikström-Grotell

Arcada UAS, Helsingfors

Hållbar utveckling – vad betyder det för pedagogisk verksamhet vid professionshögskolan Arcada?

Hållbar utveckling Profession Högre utbildning

42


1. FörfattareAnders Råde, Umeå universitetTemaSkolutveckling och lärandeTitelLärarutbildning som påverkar professionen - Blivande förskollärares uppfattningarom examensarbetets professionella och vetenskapliga mål.

Syfte/mål Syftet med detta paper är att belysa hur förskollärarstudenter efter genomfört examensarbete uppfattar arbetets professionella och vetenskapliga mål. Metod I den sista kursen på Förskollärarprogrammet vid Umeå universitet, ”Profession och vetenskap, 7,5 Hp”, skriver studenterna en essä-uppgift om det genomförda examensarbetet. Efter medgivande från studenterna har dessa uppgifter, under 2015 till 2017, samlats in som data-underlag. En tematisk innehållsanalys har sedan genomförts på dessa texter för att identifiera mönster för hur de professionella och vetenskapliga målen uppfattats av studenterna. Teoretisk inramning Studien använder sig utav Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs där de vetenskapliga målen främst hör till den vertikala diskursen och de professionella målen främst hör till den horisontella diskursen. De två diskurserna betraktas som delvis överlappande som gör att de kan integreras med varandra. Dock är det viktigt att beakta att de två diskurserna har en viss polarisering som gör att de kan ha en negativ påverkan på varandra.

Förväntade slutsatser En ambition är att kunna belysa hur examensarbetet kan vara en förberedelse för det framtida professionella utövandet. Studien ämnar ge empiriska belägg för betydelsen av att har med och kunna integrera vetenskapliga och professionella mål i en akademisk professionsutbildning. Detta torde också vara kärnan i denna form av högre utbildning och en av de främsta anledningarna till att professionsutbildningar akademiserats. Relevans för pedagogiskt arbete Eftersom denna studie berör lärarutbildningens betydelse för förskollärarprofessionen så är den i högsta grad relevant för pedagogiskt arbete som vetenskaplig disciplin.

43


2. FörfattareÅsa Olsson, Karlstad universitetTemaSkolutveckling och lärandeTitelAtt utveckla kvalitet i förskolans vardag – en arbetsmodell för pedagogisk dokumentation

Syfte/mål Syftet med studien är att utpröva en arbetsmodell för pedagogisk dokumentation och undersöka hur den kan stödja förskollärare i att reflektera över, analysera och utveckla verksamheten i förskolan med avseende på barns lärande, delaktighet, likabehandling mm. Metod Ansatsen är kvalitativ och empiriskt material genereras i fokusgruppsintervjuer, fältanteckningar från möten och uppföljningssamtal samt skriftlig dokumentation av lärande samtal. Teoretisk inramning Studien utgår från ett övergripande barndomssociologisk perspektiv, där barns rättigheter och aktörsskap sätts i fokus, samt från idéer om professionellt lärande med utgångspunkt från bland andra Stoll (2011) och Timperley (2011). Förväntade slutsatser Videoinspelningar kombinerat med lärande samtal fungerar både som ögonöppnare och som validering, och omedelbara förändringar görs ofta till följd av samtalen. Förändringar kan vid första påseende förefalla vara av praktisk/logistisk karaktär, men ofta förbättras förutsättningarna för barns lärande och delaktighet av åtgärderna. Flera pedagoger ger också exempel på långsiktiga effekter med avseende på förändrade förhållningssätt till barn, barns kunskaper och till den egna professionaliteten. Resultat tyder på att videoinspelningar är kraftfulla som pedagogisk dokumentation, med avseende på reflektion och analys. Relevans för pedagogiskt arbete Arbetet utgörs dels av ett forskningsprojekt, dels av ett skolutvecklingsprojekt. Arbetsmodellen för reflektion och analys av pedagogisk dokumentation utvecklas succesivt för att anpassas till specifika behov och förutsättningar inom förskolan. Forskningsresultaten presenteras också för studerande på förskollärarprogrammet.

44


3. FörfattareMaria Olsson, Högskolan DalarnaTemaSkolutveckling och lärandeTitelLärares ledarskap som möjliggörande och begränsande i mötet med ’alla’ barn.

Syfte/mål Syftet är att utifrån en forskningscirkel och deltagande lärares erfarenheter beskriva och analysera innebörder av lärares ledarskap i allmänhet, och i mötet med barn i behov av särskilt stöd i synnerhet. Metod En forskningscirkel har genomförts med nio lärare och en forskare som deltagare. Under ett år (2011-2012) har tio samtal genomförts och därefter (2012-2014) har cirkelgruppen träffats för att analysera tidigare samtal. Lärarna arbetade i skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Teoretisk inramning Lärares ledarskap förstås som en social påverkansprocess, där lärares och barns handlingar influerar varandra (jfr Alvesson, 2013). Samtidigt är lärare formella ledare i en utbildningsinstitution och har till uppgift och ansvar för att utöva inflytande över barns lärande. Lärande ses som komplext, eftersom lärare inte på förhand säkert kan veta vad barn lär sig och hur de kommer att agera i en viss situation (Biesta, 2010). Emellertid kan lärare göra vissa antaganden eftersom barn förväntas att agera i enlighet med vanor och rutiner (jfr Berger & Luckmann,1966). Förväntade slutsatser Några av studiens slutsatser är att innebörderna av lärares ledarskap är att möjliggöra lärande och disciplinering. Lärarna har att hantera komplexa situationer, och ledarskapet utpekas som såväl möjliggörande som begränsande, där rätten till utbildning för barn i behov av särskilt stöd förefaller främjas men även riskeras i ljuset av ökad kontroll och ökat ansvarsutkrävande av lärare för goda resultat. Relevans för pedagogiskt arbete Studien tar sin grund i lärares frågor utifrån deras erfarenheter i vardagliga pedagogiska praktiker, och har således relevans för pedagogiskt arbete.

45

Abstracts Skolutveckling och lärande 4. FörfattareAngelica Kullberg, Göteborgs universitetTemaSkolutveckling och lärandeTitelFingrarnas betydelse för att urskilja de tio första talen som delar och helheter i förskolan.

Syfte/mål Syftet med studien är att studera barns lärande av tals del-del-helhetsrelationer i matematik. Målet med interventionsstudien är att öka barnens lärande och förståelse av tal. Metod 103 barn som gick sista året på förskolan (5 år) har intervjuats vid två tillfällen. Mer än hälften av barnen har gått på en förskola där forskare har arbetat tillsammans med att utveckla och genomföra olika matematiska aktiviteter för att utveckla barnens lärande och förståelse av de tio första talen. Intervjuerna var cirka tjugo minuter långa och utgick från en intervjumall. I denna studie fokuseras en speciell uppgift som handlade om att barnen skulle säga hur många stenar det kunde vara i den ena och den andra handen och det var sju stenar tillsammans. Barnens svar på frågan analyserades och jämfördes före och efter interventionen samt med kontrollgruppens svar. Teoretisk inramning I studien används variationsteorin (Marton, 2015) som teoretiskt ramverk för att analysera barnens olika sätt att erfara del-del-helhetsrelationen för talet 7.

Förväntade slutsatser Fyra kategorier av barnens förståelse för talet 7s del-del-helhetsrelation identifierades; Tal som namn, Tal som gränsnamn, Tal som uppskattade delar, Tal som del-del-helhet. Relevans för pedagogiskt arbete Resultatet har implikationer för den pedagogiska praktiken i förskolan genom att den pekar ut vad barn behöver erfara för att förstå de tio första talen som delar och helheter vilket har stor betydelse för barns lärande av addition och subtraktion i tidiga skolåldrar.

46

Abstracts Skolutveckling och lärande 5. FörfattareCecilia Kilhamn, Christina Skodras, Britt Holmberg, Susanne Frisk, Göteborgs universitetTemaSkolutveckling och lärandeTitelEn förändrad matematikundervisning – utmaningar och vinster.

Syfte/mål Studiens syfte är att undersöka hur lärare upplever implementeringen av ett nytt arbetssätt i matematik vars syfte är att öka elevernas möjligheter att reflektera och matematisera. Vilka vinster med det nya arbetssättet lyfts av lärarna? Vilka är utmaningarna när lärarrollen förändras? Metod Studien bygger på intervjuer med fem lärare på en skola i Sverige som under tre terminer deltagit i ett utvecklingsprojekt i samarbete med forskare vid Göteborgs Universitet. Teoretisk inramning Projektet står för ett förhållningssätt till matematikundervisning som bygger på att eleverna arbetar som matematiker: de utforskar – reflekterar – kommunicerar (Freudenthal 1968, 1991; Fosnot, 2001; Treffers, 1993; van den Heuvel-Panhuizen, 2003). Datamaterialet analyseras för att identifiera vilka sociala och psykologiska aspekter av klassrumspraktiken (Yackel & Cobb, 1996) som framstår för lärarna som svåra att förändra, och vilka aspekter som stöds av det nya arbetssättet. Lärarnas uttalanden kategoriseras i relation till de olika nivåer ramverket beskriver och kopplas till Ernest (1989) beskrivningar av lärarrollen som ”instructor, explainer, facilitator”. Förväntade slutsatser Tentativa resultat indikerar att lärarna ser svårigheter relaterade till det sociala perspektivet såsom förändring av klassrumsnormer. Svårigheter av mer psykologisk karaktär handlar om brister i den egna ämneskunskapen och förmågan att ta till sig litteratur på engelska. Lärarna uttrycker positiva förändringar i sin egen roll och en rörelse från ”explainer” mot ”facilitator”. Relevans för pedagogiskt arbete Studien belyser vikten av att etablera rutiner som skapar nya normer i klassrummet. Lärarna uttrycker att det implementerade arbetssättet ger dem verktyg att arbeta mot målet att utveckla elevernas förmåga att resonera i matematik som är framskrivna i Lgr11. Källor Ernest, Paul. (1998). The impact of beliefs on the teaching of mathematics, i P. Ernest (red) Mathematics teaching: the state of the art. London, Falmer Press. 249-254. Freudenthal, Hans. (1968). Why to teach mathematics so as to be useful. Educational studies in mathematics, 1(1), 3-8. Freudenthal, Hans. (1991). Revisiting mathematics education: China lectures. Hingham, MA: Kluwer Academic Publishers. Fosnot, C., & Dolk, M. (2001). Young mathematicians at work-constructing number sense, addition and subtraction. Portsmouth: Heinemann. Treffers, A. (1993). Wiskobas and Freudenthal realistic mathematics education. Educational studies in mathematics, 25, 89-108. van den Heuvel-Panhuizen, M. (2003). The didactical use of models in realistic mathematics education: an example from a longitudinal trajectory on percentage. Educational studies in mathematics, 54, 9-35. Yackel, E., & Cobb, Paul. (1996). Sociomathematical norms, argumentation, and autonomy in mathematics. Journal for Research in Mathematics Education, 27, 458-477.

1 / 2

47

Abstracts Skolutveckling och lärande 6. FörfattareLena Karlberg, Anette Forsten Seisser, Karlstad universitet, Katina Thelin, UppsalaUniversitetTemaSkolutveckling och lärandeTitelAtt undersöka en praktik

Syfte/mål Syftet är att beskriva och diskutera hur praktikarkitekturer kan användas för att förstå och utveckla olika praktiker inom rektorsprogrammet Metod Empiri hämtas från två olika studier där praktikarkitekturer tillämpats på olika sätt inom ramen för skolledarkursen i det nationella rektorsprogrammet. I den ena studien ska praktikarkitekturer användas som teoretiskt ramverk för att granska och analysera vår praktik som utbildningsledare. I den andra studien riktas uppmärksamheten mot kursdeltagarnas ledar- och lärandepraktik och rektorsutbildares undervisningspraktik. Self-studies. Teoretisk inramning Praktik är ett begrepp som förstås olika utifrån olika teoretiska ansatser. Idag finns ingen enhetlig praktikorienterad teori, utan de uppvisar både likheter och skillnader i hur de betraktar och undersöker praktiken. Det som förenar är att samtliga sätter praktiken i förgrunden. Praktikarkitekturteorin (Kemmis & Grootenboer, 2008) är en praktikteori som baseras på en ontologi där den sociala världen ses som ett resultat av olika praktiker. En praktik förstås i sin tur som något som konstitueras och förenas av det som sägs (sayings) och görs (doings) samt hur individerna relaterar (relatings) till varandra och till annat inom och utanför en specifik praktik. Ingen av dem kan stå ensam, utan var och en är avhängig övriga två. Praktikarkitekturerna utgörs av praktikens omgivande arrangemang och är de som möjliggör och begränsar utveckling av en specifik praktik. De är påtagliga och handgripliga och framträder i tre intersubjektiva medier; det semantiska, det fysiska och det sociala. Förväntade slutsatser Att öka kunskapen om praktikarkitekturers användbarhet i rektorsprogrammets skolledarskapskurs. Relevans för pedagogiskt arbete Ambitionen är att arbetet ska bli ett bidrag till kunskap om hur praktiknära forskning kan utformas samt hur en praktik kan utvecklas.

48


7. FörfattareLena Karlberg, Karlstad universitetTemaSkolutveckling och lärandeTitelAktionsforskning för vem? Om ambitionen att som forskare vara en jämbördig part.

Syfte/mål Syftet är att synliggöra och diskutera mitt inflytande som aktionsforskare i avhandlingsarbetet om rektorers förutsättningar att ”särskilt verka för att utbildningen utvecklas” (2 kap. 9§ Skollag 2010:800).

Metod Empirin utgörs av inspelade samtal och intervjuer, observationer och dokument insamlade i aktionsforskningsprojektet, i vilket fem gymnasierektorer verkar för utveckling av utbildningen. Utveckling och forskning bedrivs parallellt i enlighet med den nordiska traditionen för aktionsforskning (Rönnerman & Salo, 2014). Det innebär att jag eftersträvar att som jämbördig part både följa processen och bidra med min kompetens som forskare. Uppmärksamheten riktas mot de förväntningar som kommer till uttryck från övriga deltagare, på mig som doktorand och tidigare processledare för skolutveckling. Teoretisk inramning Resultatet analyseras med stöd av en praktikteori, practice architectures, beskriven av Kemmis, Wilkinson, Edwards-Groves, Hardy, Grootenboer och Bristol (2014). Enligt denna förstås den sociala världen som olika praktiker vilka skapas av och skapar arrangemang som kommer till uttryck i form av det som sägs och görs samt individernas relaterande till varandra och omgivningen. Förväntade slutsatser Ökad kunskap om forskarens inflytande vid aktionsforskning. Relevans för pedagogiskt arbete Studien behandlar forskarens möjlighet att som jämbördig part gå in i ett aktionsforskningsprojekt i syfte att bidra till utveckling av skolans verksamhet.

49

Abstracts Skolutveckling och lärande 8. FörfattareHelene Hugo, Jönköping universityTemaSkolutveckling och lärandeTitelKartläggning av lärares uppfattningar om hur språkutvecklande arbete inom SO- ämnena igrundskolans mellanår kan utvecklas.

Syfte/mål Bidraget baseras på en pilotstudie, vars syfte är att kartlägga hur språkutvecklande arbete kan utvecklas. Pilotstudien ligger till grund för huvudstudien vars syfte är att studera hur språkutvecklande arbetssätt kan realiseras. Metod Metoden som används är fokusgruppsamtal, vilket kännetecknas av kombinationen av gruppinteraktion och ämnesfokus, som bestäms av forskaren (Halkier, 2010). I det här fallet kommer samtalens fokus vara lärares uppfattningar om SO-ämnena och dess språk. Teoretisk inramning Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande och där Lev Vygotskijs teorier om språkets betydelse för lärandet är centralt. Den språkteori som ligger till grund för studien är System-funktionell lingvistik, som utvecklats av M.A.K. Halliday. Förväntade slutsatser Pilotstudien förväntas bidra med kunskap om hur lärare uppfattar språkets roll för kunskapsutveckling och hur arbetet inom huvudprojektet kan utformas så att det leder till både språk- och kunskapsutveckling för alla elever. Relevans för pedagogiskt arbete De ökade litteracitetskraven med stigande skolåldrar, där övergången till årskurs 4 är en kritiskperiod (Gibbons, 2010; Liberg, af Geijerstam & Wiksten Folkeryd, 2010) i kombination med den ökande andelen flerspråkiga elever, innebär att språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen är en nödvändighet (Bunar, 2015). Djupare studier av hur det kan gå till i SO- ämnena i grundskolans mellanår saknas.

50

Abstracts Skolutveckling och lärande 9. FörfattareHelene Winzell, Linköpings universitetTemaSkolutveckling och lärandeTitelVar finns skrivdidaktiken i svensklärarutbildningens kursplaner?

Syfte/mål Vårt samhälle bygger alltmer på skriftlig kommunikation; god skrivförmåga är en framgångsfaktor för såväl individ som kollektiv. Detta avspeglas också i vårt utbildningssystem, exempelvis genom att en betydande del av gymnasieämnet svenska handlar om att utveckla elevernas skriftliga kompetens. Av denna anledning är det av största vikt att svensklärare har de kunskaper som behövs i ett skrivutvecklande arbete. Sådana kunskaper måste utvecklas i ämneslärarutbildningen. Syftet med presentationen är att synliggöra hur skrivdidaktiken som kunskapsområde framställs och förmedlas i kursplaner i ämnet svenska vid samtliga lärosäten som erbjuder ämneslärarutbildning med inriktning mot gymnasiet. Vilken följd får denna framställning för lärarstudentens uppfattning om skrivdidaktiken som en del av svenskämnet och svenskläraren som skrivdidaktiker, och hur påverkar det deras möjlighet att uppfatta skrivdidaktiken som komplext kompetensområde? Metod Kvalitativ innehållsanalys och diskursanalys av kursplaner Teoretisk inramning Kritisk diskursteori, PCK (Shulman), Ivanič. Förväntade slutsatser En tidig analys visar att skrivdidaktiken förmedlas i mycket olika omfattning i olika lärosätens kursplaner och att den retoriska förmedlingen av skrivdidaktik i vissa fall är knapphändig. Ämnesteoretiska aspekter som språk och text explicitgörs i relativt hög grad till skillnad från ämnesdidaktiska aspekter som rör skrivutveckling och skrivundervisning. Relevans för pedagogiskt arbete Den kunskap om och förståelse av skrivande och skrivundervisning som svensklärare utvecklar under lärarutbildningen är avgörande för skrivundervisningens kvalitet i läraryrket och utgör basen för en central del av svenskläraryrket.

51


10. FörfattareLouise Frey, Göteborgs universitetTemaSkolutveckling och lärandeTitelAtt arbeta med förändring. - En studie om hur lärare navigerar mellan teori och praktik.

Syfte/mål Syftet med studien är att undersöka hur det sker en omvandling av policytext till planering och rutiner i lärares vardagliga praktik, uttryckt i organiserade fokusgruppssamtal. I ljuset av det även förstå hur lärarens professionella agens uppstår. Hur navigerar lärare mellan innehållet i texterna, den egna praktiken och deras egna erfarenheter? Avsikten med studien är att lägga fokus på denna balansgång och placera denna spänning i centrum för analysen. Metod Metoden är fokusgruppssamtal för att fånga lärares tankebanor, idéer och åsikter om innehållet i en policytext, mer specifikt ett allmänt råd Arbeta med extra anpassning, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Fokusgrupp som metod gör det möjligt att empiriskt fånga dels lärarnas individuella utsagor, men också lärarnas kollektiva utsagor om ämnet i fråga och den interaktion som sker mellan deltagare och ämnet de diskuterar, samt den praktik de befinner sig i (Wibeck, 2000, 2010). Teoretisk inramning Som teoretiskt ramverk utgår jag från Praktikteori och begreppen aktion – struktur. Analysbegreppen kommer från Teacher Agency - an Echological Approach, med dess modell av olika dimensioner för att undersöka vad som hindrar eller främjar agens för lärarna i denna praktik. Förväntade slutsatser Detta resultat kan vara nyttig kunskap vid all slags skolutveckling, nämligen att förstå interaktionen mellan lärare vid samtal av till exempel en policytext. I ljuset av lärarnas dialog försöker jag identifiera vad lärarna gör och hur deras professionella agens fungerar i denna praktik. Pantiċ (2014) menar att det inte finns så mycket klarhet om vilken slags förändring lärare förväntas bidra med. Det saknas även empirisk evidens om på vilka sätt lärares agens fungerar eller verkar i skolor och menar att det behövs ett klargörande av syftet och innehållet av en sådan agens i relation till en specifik förändring. Tanken är att denna undersökning ska vara ett bidrag till klargörandet hur lärares agens fungerar och bidra till empirisk evidens. Relevans för pedagogiskt arbete Dagens samhällsdebatt skulle breddas och fördjupas av ett visat intresse för att undersöka och förstå hur lärarens professionella agens uppstår och om denna agens har betydelse för utveckling av lärarens lärande både individuellt och kollektivt samt som förändringsagenter i skolutveckling.

52


11. FörfattareVeronica Sülau, Göteborgs universitetTemaSkolutveckling och lärandeTitelFörändring i praktiken - en longitudinell studie av en specifik kompetensutvecklingsinsats och dessinverkan på lärares praktiker.

Syfte/mål Studiens syfte är att över tid studera en specifik kompetensutvecklingsinsats, Matematiklyftet, och dess inverkan på lärares praktiker. Särskilt fokus läggs på vad som händer i lärarnas samtalspraktik i de kollegiala samtalen, vilka villkor som formar och möjliggör praktiken samt hur lärarna relaterar till det matematiska och didaktiska innehållet i kompetensutvecklingen. Metod Studien genomförs som en fallstudie, där fallet valts enligt principen "särskilt gynnsamt fall", och utgörs av fyra skolor i fyra kommuner inom en och samma friskolekoncern. Data i form av observationer och inspelningar av kollegiala samtal, lärares individuella reflektioner och enkäter har samlats in under en treårsperiod. Teoretisk inramning För att förstå och beskriva vad som händer i samtalspraktiken samt dess villkorande faktorer kommer teorin om praktikarkitekturer vara behjälplig. Teorin om praktikekologier kan användas för att förstå hur fortbildningspraktiken och undervisningspraktiken relaterar till varandra. Teorier om lärares lärande, reflektionsprocesser och pedagogical content knowledge kan användas för att förstå lärarnas relation till innehållet i kompetensutvecklingsinsatsen. Förväntade slutsatser Studien avser att bidra till kunskapen om lärares kollegiala lärande, samt kring relationen mellan kompetensutveckling och lärares individuella reflektioner och dess villkor, över tid. Relevans för pedagogiskt arbete Kollegialt lärande är idag ett etablerat koncept inom kompetensutveckling för lärare, men fortfarande saknas empiriska studier över hur lärare lär i dessa miljöer.

53


12. FörfattareMonika Egelsström, Umeå universitetTemaSkolutveckling och lärandeTitelSamma lärare – olika undervisningspraktiker? En studie av literacy i mellanstadiets ämnesundervisning

Syfte/mål Syftet med denna studie är att bidra till kunskaper om literacy som situerad i olika skolämnens praktiker, framför allt utifrån skriftspråklig mediering. Syfte är också att diskutera vilka möjligheter till literacyutveckling olika skolämnens praktiker kan innebära.

Metod Matematik- och historieundervisning i fyra mellanstadieklasser vid fyra olika svenska grundskolor har observerats. Klasser har följts där samma lärare undervisar i båda dessa skolämnen, för att förstärka fokus mot just olika skolämnen som meningsbärande för hur literacy används. De undervisande lärarna har också intervjuats. Teoretisk inramning Att utveckla literacy förstås i studien som att utveckla en bred repertoar av skriftspråkliga resurser (Freebody & Luke, 1990). Literacy studeras därför utifrån ett situerat praktikbegrepp (Street, 1984), där intresset riktas mot hur skriftspråk används på olika sätt i olika sammanhang. Hur undervisning arrangeras antas i studien utgöra ”opportunities to learn” (Hiebert, 2003) för deltagande elever. I studien används också en aktivitetsteoretisk ansats, där främst Engeströms (2015) teorier för lärande och modell för aktivitetssystem används för analys och förståelse. Förväntade slutsatser De observerade lektionerna har i ett första steg analyserats utifrån strukturella aspekter, där tre verksamhetsteoretiska begrepp har utgjort analysredskap. Resultaten hittills indikerar att eleverna i matematik- respektive historieundervisningen möter vissa likartade, men kanske tydligare olikartade praktiker. Dessa resultat har inledningsvis diskuteras utifrån Engeströms (2015) begrepp expanderande respektive reproducerande lärande, vilka medför olika möjligheter för elevers literacyutveckling. För att öka förståelsen kommer ytterligare begrepp från Engeströms (2015) modell att analyseras. Relevans för pedagogiskt arbete Att synliggöra ämnesundervisningens praktiker på grundskolans mellanstadium kan bidra dels till diskussioner om literacyaspekters betydelse för elevers möjligheter att lära och utvecklas inom ämneskontexter, dels belysa vikten av att skapa möjligheter för elever att utveckla en bred repertoar av skriftspråksresurser.

54


13. FörfattareKarin Bybro, Jönköping UniversityTemaSkolutveckling och lärandeTitelKollaborativ skrivprocess och kamratrespons med elever i åk 2 – pilotprojekt inför enaktionsforskningsstudie.

Syfte/mål Syftet är att presentera resultatet av en pilotstudie och att använda dessa för att dra slutsatser om vilka aspekter som behöver revideras inför designen av huvudstudien. Pilotstudien ingår som en del i ett större licentiatprojekt i pedagogik med inriktning mot didaktik. Metod Fem lektioner genomförs och studeras. Elever arbetar två och två i en skrivprocess med inslag av kamratrespons. De skriver en berättelse. Två lärare planerar skrivprocessen tillsammans med forskaren. En lärare samt några elevpar ljudupptas med diktafon. Lektionerna videofilmas med fokus på den plats där läraren ger instruktion. Teoretisk inramning Övergripande ramas projektet in av antagandet att människor lär genom att delta i sociala praktiker och lärande kan således ses som ett socialt fenomen (Wenger, 1998). Det sociala samspelet elever emellan är inramat av skolan som kulturellt och socialt sammanhang där läraren utgör en viktig part. Läsande och skrivande är en del av det sammanhanget (Liberg, 2006). Förväntade slutsatser Pilotstudien förväntas bidra till insyn i hur designen kan utvecklas. Studien som helhet förväntas ge nya kunskaper om användande av kamratrespons i undervisning av elever i yngre åldrar. Relevans för pedagogiskt arbete Kamratrespons anses vara ett effektivt inslag i skrivprocessen om det kompletteras med lärarens strukturerade instruktion. (Hoogeveen & Gelderen, 2013). Enligt Kaendler m fl (2014) är elever beroende av varandras unika kunskaper och olika perspektiv. I kollaborativa skrivprocesser får de principiellt ansvar för att dela sina kunskaper. Hur kan det gå till när kamratrespons utövas i svensk skola med elever i yngre åldrar?

55


14. FörfattareCarina Kiukas, Christa Tigerstedt & Camilla Wikström-Grotell, Arcada UAS, HelsingforsFinland www.arcada.fiTemaSkolutveckling och lärandeTitelHållbar utveckling – vad betyder det för pedagogisk verksamhet vid professionshögskolan Arcada?

Syfte/mål I en tid av ständigt pedagogiskt utvecklingsarbete är det skäl att stanna upp inför aspekter av hållbar utveckling i förhållande till den pedagogiska verksamheten. Studiens syfte är att granska och vidareutveckla gemensamma riktlinjer för den pedagogiska verksamheten så att aspekter av hållbar utveckling beaktas och försäkras. Studien möter upp mot följande frågeställningar: Vad innebär hållbar utveckling i utbildning och lärande inom högre utbildning? Hur tas hållbarhet i utbildning och lärande i beaktande i högskolans övergripande och pedagogiska styrdokument? Hur stärks aspekter av hållbar utveckling i utbildning och lärande i riktlinjer och styrdokument för det pedagogiska arbetet? Metod Litteraturstudie och dokumentanalys. Teoretisk inramning Med en medvetenhet om att hållbar utveckling kräver genomgripande tankemodeller (Fullan, 2010) omfattar vi Orrs (2004) uppfattning om att det har betydelse hur vi undervisar, inte bara vad vi undervisar. Den teoretiska inramningen består därmed av fördjupning i pedagogisk teori som sammanfaller med konceptet för hållbar utveckling (Education for sustainable development, ESD). Armstrong (2011) föreslår t.ex. pedagogisk teori och aktivt lärande, tillämpat lärande och problembaserat lärande för detta. Förväntade slutsatser Slutsats kring hur högskolans nuvarande uttalade pedagogiska riktlinjer motsvarar pedagogisk teori i samstämmighet med koncept för utbildning för hållbar utveckling (ESD). Relevans för pedagogiskt arbeteEn referensram som innefattar aspekter av hållbarhet som stöd för lärande och utbildning på högskolan.

56


15. FörfattareBenita Lindström, Åbo AkademiTemaSkolutveckling och lärandeTitelÖkad autenticitet genom studerandes delaktighet - aktionsforskning i den finländska gymnasieundervisningen imoderna språk

Syfte/mål Min pågående doktorsavhandling syftar till att förändra undervisningen i moderna språk (tyska och franska) i riktning mot mer autenticitet med hjälp av multilitteractitet och digitala verktyg, och därmed bidra till studiernas ökade relevans för studerandena. I mitt paper presenterar jag delresultat i form av de deltagande studerandenas respons på delar av det genomförda utvecklingsarbetet. Metod Jag utför ett aktionsforskningsprojekt i min egen praktik i en finländsk gymnasieskola och har följt upp en grupp studerande i tyska respektive franska från och med augusti 2014. De här grupperna tillhör den första årskullen som avlägger det elektroniska studentprovet i tyska och franska (våren 2017). Processen har förutom forskarens egen reflektionsdagbok dokumenterats genom elevintervjuer och elevernas skriftliga utvärderingar, vilka samtliga analyseras genom kvalitativ innehållsanalys.

Teoretisk inramning Autenticitet är ett mångfacetterat begrepp. Med autenticitet i språkundervisning kan man bl.a. syfta på material, situationer, kommunikation med målspråkstalande, studerandenas förutsättningar och studerandenas delaktighet (jfr van Lier 1996). I den här presentationen diskuteras hur studerandenas delaktighet i undervisningen kan öka autenticiteten.

Förväntade slutsatser I detta skede av arbetet synliggörs hur studerandenas delaktighet kan utgöra en del av arbetet kring ökad autenticitet i undervisningen i korta främmande språk. Relevans för pedagogiskt arbete I de nya läroplanerna som tagits i bruk i Finland 2016 både inom den grundläggande utbildningen och på gymnasiet betonas studerandes delaktighet, autenticitet och digital kompetens. Mitt mål är att utvecklas som språklärare och mångsidigt kunna utnyttja digitaliseringens möjligheter för att öka autenticiteten i undervisningen, men också bidra till ökad beredskap bland andra språklärare.

57


16. FörfattareHelene Elvstrand, Lina Söderman-Lago, Linköping universitetTemaSkolutveckling och lärandeTitelAktionsforskning för att utveckla fritidshemsverksamheten – leken som exempel

Syfte/mål Syftet med studien är presentera ett fritidshems utvecklingsarbete där aktionsforskning utgjort grund. Projektet fokuserar på de möjligheter och svårigheter som aktionsforskning som metod kan utgöra för fritidshemsverksamhet. Metod Studien bygger på data insamlad genom aktionsforskning där forskarna har följt processen genom inspelade reflektionsmöten där fritidslärarna deltagit. Förutom detta har även etnografisk data samlats in i form av fältanteckningar från observationer av fritidshemsverksamheten samt intervjuer med elever. I studien har forskningsetiska hänsyn då deltagarna givits information och fått ge samtyckande till sitt deltagande i studien.

Teoretisk inramning Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i symbolisk interaktionism där en central utgångspunkt är att förståelse för olika typer av fenomen skapas i interaktion med andra och hur en individ definierar en situation utgör utgångspunkt för agerande i olika situationer (Blumer, 1969). Förväntade slutsatser Projektet visar på de möjligheter och begränsningar som aktionsforskning som metod bidragit till form av skolutveckling/fritidshemsutveckling. Processen fritidshemsutveckling kommer att exemplifieras med lek som pedagogisk form och innehåll, då det är den aktion fritidshemmet valt att fokusera på. Relevans för pedagogiskt arbete (skriv här) Fritidshem är en viktig pedagogisk verksamhet som det finns begränsad forskning kring. Projektet bidrar till kunskap om fritidshemmets verksamhet och de utmaningar som praktiken just nu står inför bland annat genom eget läroplanskapitel och utökade krav på måluppfyllelse och lärandeaktiviteter. Projektet fokuserar också på vad som händer i den pedagogiska praktiken vid deltagande i ett aktionsforskningsprojekt och där olika föreställningar, värden och mål för verksamheten blir synliga för deltagarna.

58


17. FörfattareMargaretha Häggström, Charlotte Georén Sprung, Linus Djurstedt, Göteborgs universitetTemaSkolutveckling och lärandeTitelBesjälning av träd som ett steg att förebygga växtblindhet - En aktionsforskningsstudie av Storylinearbete i år2 och 6

Syfte/mål Att undersöka om storylineundervisning med syfte att skapa personlig relation till växter kan bidra till elevers utveckling av ekologisk litteracitet, dvs förståelse för växter och deras funktion i olika ekosystem. Ytterligare ett syfte är att undersöka elevers uppfattning av denna storylineundervisning och vad de menar att de har lärt sig. Metod Aktionsforskningsstudie med deltagande observation och samtal samt datainsamling av elevarbeten i form av bild-, film- och textproduktion. Aktionsforskningen bygger på deltagande och samverkan, demokratiska ideal och en nära koppling mellan teori och praktik. I föreliggande studie får det konsekvenser för klassrumsarbetet såväl som i forskningsgruppen. Teoretisk inramning Studien har ett fenomenologiskt perspektiv där elevernas livsvärld står i centrum. I detta paper fokuseras särskilt Intersubjektivitet och den levda kroppen. Centrala begrepp i studien är växtblindhet och ekologisk litteracitet. Studien relaterar också till utbildning för hållbar utveckling. Förväntade slutsatser Vår intention är att se huruvida en medvetet planerad Storyline med tydligt syfte kan bidra till elevers utveckling av ekologisk litteracitet. Vår förhoppning är att se någon attitydförändring i elevers förhållningssätt gentemot den omgivande växtligheten i allmänhet och till skogens träd i synnerhet. Relevans för pedagogiskt arbete Studiens resultat kan bidra med kunskap om elevers utveckling av ekologisk litteracitet, vilken kan vara användbar för skolutveckling såväl som i lärarutbildning.

59


18. FörfattareDésirée von Ahlefeld Nisser, Högskolan DalarnaTemaSkolutveckling och lärandeTitelCan Collaborative Consultation, based on Communicative Theory, Promote an Inclusive School Culture? AStudy of Special Education Professionals’ Experiences of, and Reflections on, Leading CollaborativeConsultation

Syfte/mål This article contributes to furthering our knowledge of how collaborative consultation, based on communicative theory, can make teachers’ learning from, and with, each other an inclusive process, and thus promote an inclusive school culture. The aim is to study special education professionals’ experiences of, and reflections on, leading collaborative consultations. Metod The data consists of recurrent critical reflection (collaborative meta-consultation) in groups of special education professionals (consultants) and one researcher. The focus of the collaborative meta-consultations (CMC) was on the consultations that the consultants recurrently held with groups of teachers. The data has been analyzed using qualitative content analysis. Besides identifying some basic conditions, certain strategies and approaches have also been identified to make collaborative consultation an inclusive process. Collaborative consultation can promote an inclusive school culture if the concept of inclusion embraces how professionals collaboratively examine their practice, strategies, and values. Teoretisk inramning Paulo Freire’s (1972) pedagogy of liberation, which emphasizes dialogical approaches in education and critical thinking, and Jürgen Habermas’ (1981/1995) theory of communicative action have been helpful in understanding what should be considered when it comes to collaborative consultation in an educational setting. Relevans för pedagogiskt arbete There are pedagogical possibilities in Habermas’ theory—and more specifically the three validity claims, i.e., truth, normative rightness, and truthfulness. These claims help to identify what makes collaborativeconsultation a democratic and inclusive process, and they recognize awareness about ethical values andattitudes. An awareness of what it means to lead collaborative consultation on the basis of communicativetheory provides teachers with the ability to learn from, and with, each other in an inclusive way.

60


19. FörfattareÅsa Jeansson, Umeå universitetTemaSkolutveckling och lärandeTitelVad, hur och varför i slöjdämnet – textillärares uppfattningar om innehåll och undervisning i relation tillkursplanen

.

Syfte/mål Syftet med avhandlingen har varit att söka kunskap om vad som formar gestaltningen av slöjdämnet utifrån hur ämnet tar sig uttryck i aktuell kursplans formuleringar och i textillärares uppfattningar om undervisning och ämnets innehåll och former. Metod Med grund i forskarens förförståelse har en hermeneutisk forskningsprocess utformats och utvecklats. Studien omfattar 17 intervjuer med verksamma textillärare. Genom upprepad läsning formades övergripande teman.

Teoretisk inramning För ett övergripande perspektiv användes en ramfaktormodell med tre policynivåer: formuleringsnivå, transformeringsnivå och genomförandenivå. För ett praktiknära perspektiv användes didaktisk teori med fokus på ämnesdidaktisk analys av studiens empiri. Modeller för didaktiskt tänkande ligger till grund för analys av hur de intervjuade lärarnas uppfattningar påverkar utformningen av slöjdämnet. Slutsatser Två nivåer av didaktiskt tänkande angående textillärarnas uppfattningar om syfte, innehåll, undervisning och bedömning framkom i resultatanalysen. Nivåerna formar två ämneskonceptioner angående slöjdämnet, en kursplanenära tolkning utgående från kunskapskraven och en tolkning närmare kunskapsområdet slöjd. Lärarna ansluter till en av dessa eller rör sig mellan dem i olika faser av didaktisk planering och reflektion. Ämneskonceptionerna bidrar till gestaltningen av ämnet som resultatorienterat eller traditionsbundet. Ökat fokus på resultat kan leda till en förändring av ämnesinnehållet. Relevans för pedagogiskt arbete Problemområdet bygger på forskarens erfarenheter och förförståelse och härstammar därmed i skolans praktik. Studien omfattar slöjdlärares beskrivningar av uppfattningar och praktisk yrkesverksamhet, därmed får resultaten betydelse för förståelse av slöjdämnet och dess plats i skolkontext och samhälle.

61


20. FörfattareCharlotte Arkenback- Sundström, EductusTemaSkolutveckling och lärandeTitelMatematik? – Nej, det handlar bara om sunt förnuft och rätt attityd. En studie av matematikinnehållandeaktiviteter i lärlingsvux inom detaljhandeln

Syfte/mål Studiens syfte är dels att utveckla kunskaper om matematikinnehållande aktiviteter i lärlingsvux inom detaljhandeln. Dels att förstå hur utvecklingen av matematikinnehållande yrkeskompetenser möjliggörs och begränsas genom de kulturellt-diskursiva, materiellt-ekonomiska och socialt-politiska arrangemang som är en förutsättning för utbildningens lärandepraktiker. Metod I studien används etnografiska forskningsmetoder såsom observation, skuggning, intervju, loggbok, grupphandledning, foto och ljudupptagning. För att få ökad kunskap om vad arbetsplatsförlagt lärande i butikssäljarutbildningen kan innebära inleddes den empiriska processen med en förstudie genom aktionsforskning tillsammans med en grupp lärlingar på B-skolan. Genom aktionsforskningsstudien etablerades en förtroendefull relation till lärlingarna, vilket underlättade tillträdet till deras lärandepraktiker på olika arbetsplatser och ökade kvaliteten på den empiri som producerades. Teoretisk inramning Teorin om praktikarkitekturer (Kemmis & Grootenboer, 2008) används som teoretisk lins och analysverktyg i kombination med en för studien utvecklad matematisk referensram. Slutsatser Studiens resultat visar att spatialt tänkande är en del av yrkesmatematiken. Lärlingens och handledarens dispositioner i form av spatialt tänkande och spatiala erfarenheter möjliggör och begränsar det lärande som sker i olika praktiker. Systematisk reflektion och dialog är lärandeverktyg som leder till utveckling av matematikinnehållande yrkeskompetenser. Handledare och lärlingar kopplar matematik till kassan. Det saknas samarbete och partnerskap mellan ingående parter kring lärlingsvux. Relevans för pedagogiskt arbete Kunskap om matematikinnehållande aktiviteter och praktikarkitekturer kring arbetsplatsers lärandepraktiker är relevant för utveckling av innehåll och struktur i vuxenutbildningens yrkesutbildningar och deras genomförande i skola och på arbetsplats. Källor Arkenback-Sundström, C. (2013). Grupphandledning i Matematik. Dialogen - en väg att utveckla vuxnas matematikkompetenser. (Magisteruppsats). Göteborg: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. Hämtat från http://hdl.handle.net/2077/32489 Kemmis, S., & Grootenboer, P. (2008). Situating praxis in practice: Practice architectures and the cultural, social and material conditions for practice. i S. Kemmis, & T. Smith (Red.), Enabling Praxis Challenges for Education (ss. 37-62). Rotterdam: Sense Publishers. Hämtat från https://www.sensepublishers.com/media/363-enabling-praxis.pdf

62


21. FörfattarePeter Johannesson, Göteborgs universitetTemaSkolutveckling och lärandeTitelLärares professionella lärande genom aktionsforskning

Syfte/mål Intresset för lärares professionella lärande som ett sätt att åstadkomma skolförbättring är idag omfattande. Forskningen om lärares professionella lärande tenderar dock att präglas av en process –produktlogik; att professionellt lärande leder till bättre resultat hos elever, och för lite forskning belyser hur lärare lär. Det övergripande syftet med avhandlingen är att undersöka samspelet mellan lärares professionella lärande i aktionsforskningsarbete och deras val av handlingar och aktiviteter i skolans praktik(er), samt vad som möjliggör och begränsar detta lärande. Metod Arbetet är en aktionsforskningsstudie där tre olika praktiker kommer att undersökas; klassrumspraktiken, lärarens och undersökarens samtal och analyser av densamma, samt de kollegiala möten där lärarna tillsammans genom aktionsforskning arbetar för att förbättra undervisningen. Observationer och ljudinspelade möten kommer att utgöra primär data. Teoretisk inramning För att analysera de sociala lärandeprocesserna används den sociala lärandeteorin om ’communities of practice’ (CoP) (Wenger, 1998) och för att beskriva och analysera de strukturella förutsättningarna för det kollektiva lärandet avser jag använda teorin om praktikarkitekturer (Kemmis et. al., 2014) Förväntade slutsatser (skriv här) Förväntade resultat Studien kan bidra med fördjupad förståelse av hur lärares professionella lärande samspelar med de olika praktiker lärarna verkar i. Relevans för pedagogiskt arbete Att veta mer om lärares professionella lärandeprocesser, samt vad som möjliggör och begränsar sådant arbete, är betydelsefullt för att utveckla former för lokalt förbättringsarbete i skolor.

63


22. FörfattareÅsa Hirch, Jönköping University/Göteborgs universitet, Mikael Segolsson, JönköpingUniversity och Petter Viklander, Jönköpings KommunTemaSkolutveckling och lärandeTitelSystematiskt kollaborativt lärande för hela kollegiet – hur kan det möjliggöras?

Syfte/mål Den aktuella studien syftar till att identifiera hinder och framgångsfaktorer i organisationen och genomförandet av ett lärardrivet skolutvecklingsprojekt som spänner över tre terminer på en stor högstadieskola. Projektet involverar hela lärarkollegiet i kollaborativa undervisningsgranskande processer som syftar till att höja kvaliteten i undervisningen. I organisationen och ledningen av detta arbete spelar en grupp mellanledare (här förstelärare) en avgörande roll. Studiens frågeställningar är: • Hur förändrar skolan sina organisatoriska strukturer för att uppnå systematisk kollaborativt lärande sominvolverar hela lärarkollegiet?• Vilken roll spelar mellanledarna i denna process?• Vad möjliggör och begränsar rektorns och mellanledarnas strävan att uppnå systematisk kollaborativtlärande som involverar hela lärarkollegiet?Metod Data har samlats in genom observationer, intervjuer och självreflektioner. I huvudsak har kvalitativ innehållsanalys tillämpats för sortering och bearbetning av empiri. Teoretisk inramning Studien ramas in utifrån ett verksamhetsteoretiskt perspektiv, där begreppen verksamhetssystem, motsättningar, expanderat lärande och distribuerat ledarskap är centrala i tolkningen av det som sker i planeringen och genomförandet av det följda skolutvecklingsprojektet. Förväntade slutsatser Studien visar att skolans sätt att organisera lärardriven skolutveckling - genom att förändra verksamhetssystemets regler, arbetsdelning och medierande artefakter - möjliggör systematiskt kollaborativt lärande och analyser av undervisning där hela kollegiet blir delaktigt. En rad hinder och framgångsfaktorer identifieras. Relevans för pedagogiskt arbete Frågan om hur man kan möjliggöra systematiskt kollaborativt lärande, och därmed åstadkomma beprövad erfarenhet, är högst angelägen för många skolor idag.

64


23. FörfattareAnki Wennergren, Halmstad högskolaTemaSkolutveckling och lärandeTitelUndervisning som gör skillnad utifrån elevers perspektiv

Syfte/mål Föreliggande studie tar utgångspunkt i en kommun med särskilt stora skillnader i resultat mellan pojkar och flickor i ämnet svenska. En central utgångspunkt var att utgå från eleverna och deras förståelse om vad som påverkar kunskapsutvecklingen i ämnet. Studiens syfte var att identifiera betydelsefulla aspekter för undervisning i ämnet svenska ur elevers perspektiv, Metod Samtliga elever i årskurs 8 på en högstadieskola (85) fick besvara en enkät om vad som påverkade deras inställning till undervisning och lärande i ämnet svenska. Av dessa elever deltog 15 även i fokusgruppintervjuer. Teoretisk inramning För få fram aspekter av särskild betydelse för kunskapsutveckling användes Illeris teori om lärande: drivkraft, innehåll och samspel. Här fann vi relevanta verktyg för att strukturera elevernas utsagor, analysera och dra slutsatser. Förväntade resultat och slutsatser Drivkraftsdimensionen betonades som viktig i elevernas utsagor medan utsagor om kunskapsinnehållet gav en otydlig bild. Eleverna kunde se kopplingar mellan engagemang, relationer och intresse för ämnet men hade svårt sätta ord på innehållet och beskriva vad man som elev förväntas kunna i relation till målen. Graden av tydlighet i innehållsdimensionen kan vara en faktor som starkt påverkar elevers drivkraft. Vi har inte kunnat identifiera aspekter om undervisning som visar påtagliga skillnader mellan pojkar och flickors inställning. Relevans för pedagogiskt arbete Studien ger implikation om att undervisning, läraktiviteter och bedömningsmetoder behöver vara tydligare kopplas till lärandemålen och kommuniceras tillsammans med eleverna. Nästa steg i denna aktionsforskning tillsamman med lärarna är att resultaten ska ligga som underlag för skolans förbättringsarbete.

65


24. FörfattareCarina Kiukas, Christa Tigerstedt Camilla Wikström-Grotell, Arcada UAS, HelsingforsTemaSkolutveckling och lärandeTitelHållbar utveckling – vad betyder det för pedagogisk verksamhet vid professionshögskolan Arcada?

Syfte/mål I en tid av ständigt pedagogiskt utvecklingsarbete är det skäl att stanna upp inför aspekter av hållbar utveckling i förhållande till den pedagogiska verksamheten. Studiens syfte är att granska och vidareutveckla gemensamma riktlinjer för den pedagogiska verksamheten så att aspekter av hållbar utveckling beaktas och försäkras. Studien möter upp mot följande frågeställningar: Vad innebär hållbar utveckling i utbildning och lärande inom högre utbildning? Hur tas hållbarhet i utbildning och lärande i beaktande i högskolans övergripande och pedagogiska styrdokument? Hur stärks aspekter av hållbar utveckling i utbildning och lärande i riktlinjer och styrdokument för det pedagogiska arbetet? Metod Litteraturstudie och dokumentanalys. Teoretisk inramning Med en medvetenhet om att hållbar utveckling kräver genomgripande tankemodeller (Fullan, 2010) omfattar vi Orrs (2004) uppfattning om att det har betydelse hur vi undervisar, inte bara vad vi undervisar. Den teoretiska inramningen består därmed av fördjupning i pedagogisk teori som sammanfaller med konceptet för hållbar utveckling (Education for sustainable development, ESD). Armstrong (2011) föreslår t.ex. pedagogisk teori och aktivt lärande, tillämpat lärande och problembaserat lärande för detta. Förväntade slutsatser Slutsats kring hur högskolans nuvarande uttalade pedagogiska riktlinjer motsvarar pedagogisk teori i samstämmighet med koncept för utbildning för hållbar utveckling (ESD). Relevans för pedagogiskt arbete En referensram som innefattar aspekter av hållbarhet som stöd för lärande och utbildning på högskolan.

66

TEMA: ÖVRIGT

67

Abstracts för tema: Övrigt

Namn Lärosäte Titel 1 Magnus Karlsson Göteborgs universitet Att hantera problem knutet till barns egna verksamheter

på förskolan 2 Carina Petersson Högskolan i

Borås/Göteborgs universitet

Perspektiv på inflytande i förskolan - Balansgången mellan kollektiv anpassning och individuell handlingsfrihet

3 Helene Berggren Linköpings universitet De yngsta barnens möte och interaktion i relation till naturvetenskap i förskolan

4 Hanna Ahrenby Umeå universitet Kritisk granskning i av bilder inom bildundervisning 5 Frida Marklund Umeå universitet En studie om framställning av berättande bilder i skolans

bildundervisning 6 Margaretha Häggström

Anna Udén Göteborgs universitet Praxisteori i kölvattnet av breddad rekrytering –

scaffoldingmodell som stöd för att förstå sambandet mellan teoretiska perspektiv och praktisk verksamhet

7 Sara Irisdotter Aldenmyr Sören Högberg Maria Olsson

Högskolan Dalarna Pedagogiskt arbete— ett /forskarutbildnings/ämne formeras

8 Ann-Sofie Holm Göteborgs universitet Ungas framtidsval – hela skolans ansvar. 9 Elinor Månsson Linköpings universitet Gränsdragningar i pedagogisk praktik: Kroppslighet,

rörelse och intimitet på fritidshemmet 10 Peter Carlman

Maria Hjalmarsson Karlstads universitet Genusrelaterade erfarenheter av Idrottsskolan: en grupp

flickor berättar 11 Annika Lilja

Ilona Rinne Göteborgs universitet Relationell pedagogik – ett växande forskningsfält

12 Marie Tanner, Kerstin Göransson Héctor Pérez Prieto,

Karlstads universitet Gränsdragningar i skärningspunkten mellan undervisning och dokumentationspraktik. Hur hanterar skolor reformen om extra anpassningar och särskilt stöd?

13 Karin Sporre Umeå universitet Vad kan man lära sig i etik?

14 Anders Albinsson Linköpings universitet ”De var svinhögt typ 250 kilo” förskolebarns mätande av längd, volym och tid i legoleken.

15 Maritha Johansson Bengt-Göran Martinsson

Linköpings universitet Litterär begreppsanvändning och begreppsförståelse

16 Lena Ostendorf Göteborgs universitet Musiklärarutbildningen mellan tradition och förnyelse. Ett diskursanalytiskt perspektiv på en kulturell praxis.

17 Sara Dahlgren Linköpings universitet Att Göra pedagogisk praktik tillsammans – social interaktion i förskolans vardag

68


1. FörfattareMagnus Karlsson, Göteborgs universitet TemaÖvrigtTitelAtt hantera problem knutet till barns egna verksamheter på förskolan

Syfte/mål Att belysa hur ett konkret moraliskt problem knutet till barns lek definieras och hanteras av vuxna tillsammans med barn under en samling på förskolan. Metod Videoobservation av en samlingsepisod som analyseras utifrån ett etnometodologiskt samtalsanalytiskt teoretiskt ramverk och som undersöker sociala fenomen inifrån mänskliga praktiker. Analysen inriktas på vad deltagare försöker åstadkomma eller ”göra” med sina yttranden i interaktion som del av en sekventiell organisering.

Teoretisk inramning Etnometodologiskt perspektiv där människor, i egenskap av moraliska varelser, kan ses göra varandra ansvariga för att ha utmanat eller överträtt en för givet tagen moralisk ordning (Garfinkel, 1967). De som görs ansvariga måste sedan kunna förklara och motivera sitt handlande. Till dessa ansvarsgörande praktiker kan uppvisande och åberopande av olika negativa känslor knytas (Buttny, 1993). Förväntade slutsatser Studien visar det sätt på vilket vuxna försöker få barn att lära sig och följa regler och moraliska ordningar på förskolan

Relevans för pedagogiskt arbete Det finns ett moraliskt projekt framskrivet i styrdokumenten och studien visar på det komplexa arbete pedagoger har när de ska hantera moraliska frågor och konkretisera värdegrunden i praktiken.

69


2. FörfattareCarina Petersson, Högskolan i Borås/Göteborgs universitet TemaÖvrigtTitelPerspektiv på inflytande i förskolan - Balansgången mellan kollektiv anpassning och individuell handlingsfrihet

Syfte/mål Syftet med studien är att undersöka hur barns inflytande tar sig uttryck i förskolan

• Vilka möjligheter finns det för barns inflytande?• Vilka villkor finns det för barns inflytande?

Metod Studien har en etnografisk ansats. Fältarbetet är slutfört och har gjorts på två förskolor under cirka ett års tid vardera. De två förskolorna har valts utifrån att de har ett något divergerande arbetssätt. Dataproduktionen består till största delen av observationer med kompletterande fältsamtal och intervjuer.

Teoretisk inramning Som teoretiskt verktyg för förståelse och analys av studien används delar av Basil Bernsteins teoribygge. Osynlig pedagogik och synlig pedagogik används för förståelse av den kontext som studeras, förskolan. Begreppen klassifikation och inramning förklarar vad som påverkar en pedagogiks uppbyggnad. Instruktiv och regulativ diskurs används för förståelse av pedagogers styrning i förhållande till inflytande. Slutligen blir igenkännings- och realiseringsregler verktyg för att undersöka hur barn får och kan förstå inflytande. Förväntade slutsatser Det preliminära resultatet visar på ett inflytande som är sammanvävt med och beroende av pedagogers styrning. Pedagogers styrning både hindrar och ger möjligheter för barns möjligheter att få inflytande. Pedagogerna styr i situationer för att barn ska få inflytande men de styr även i de situationer där barn själva försöker ta inflytande. Relevans för pedagogiskt arbete Studien kan bidra till att visa att barns inflytande har en komplexitet som behöver reflekteras och diskuteras i förskoleverksamheten, specifikt i förhållande till pedagogers styrning.

70


3. FörfattareHelene Berggren, Högskolan i Borås/Göteborgs universitet TemaÖvrigtTitelDe yngsta barnens möte och interaktion i relation till naturvetenskap i förskolan

Syfte/mål Inom förskolans vardag finns det många tillfällen där de yngsta barnen (1-3år) får möjlighet att undersöka sin omgivning i relation till naturvetenskap. Barn kan erfara kunskap om naturvetenskap via leken, socialt samspel, iakttagande, utforska och genom att de blir erbjudna styrda naturvetenskapliga aktiviteter och att pedagogerna tar vara på barnens frågor. Men vad är det i förskolans vardag som kan bli naturvetenskap? Vad är det som är meningsskapande för de yngsta barnen och på vilket sätt kan de i sin lek göra varandra och pedagogerna uppmärksamma på vad de gör? Genom att benämna vardagsbegrepp såsom rulla, trycka, blåsa osv som small science kan barnen bygga upp naturvetenskapliga begrepp men de begreppen i sig är inte akademiska naturvetenskaps begrepp men de kan bygga upp en förståelse som senare kan bli naturvetenskapliga akademiska begrepp. Metod Denna studie kommer att ha en etnografisk metod och det empiriska materialet kommer att samlas in via fältanteckningar, videoinspelningar, fotografier och informella samtal med barn och pedagoger Teoretisk inramning Jag kommer att ha två olika teoretiska ramverk dels det sociokulturella- och dels barndomssociologiska perspektivet. Förväntade slutsatser Denna forskning kommer att bidra med således nya och viktiga insikter om hur naturvetenskap kan gestaltas för de allra yngsta barnen i förskolan. Relevans för pedagogiskt arbete Genom denna studie vill jag ge nya insikter om hur de yngsta barnen, genom meningsskapande och delaktighet, utforskar det naturvetenskapliga området, genom lek och styrda aktiviteter, som finns inom förskolans verksamhet.

71


4. FörfattareHanna Ahrenby, Umeå universitet TemaÖvrigtTitelKritisk granskning i av bilder inom bildundervisning

Syfte/mål Bildämnet är till stor del motiverat som ämne i skolan genom att det ska ge kunskaper i bildkommunikation såsom kompetenser och färdigheter i att kritiskt granska olika typer av bilder samt kunna uttrycka åsikter genom bild. Detta anses av Skolverket vara viktiga kunskaper och färdigheter i det svenska samhället. Normkritisk pedagogik har lanserats som en möjlighet att få syn på normer och då även ge möjlighet att förändra oönskade normer som annars kan leda till förtryck. Men hur normkritisk pedagogik påverkar undervisningen i skolan är relativt outforskat, liksom hur lärare arbetar med kritisk granskning av bilder. En analys av vad ett arbete med kritisk granskning av bilder kan innebära och vad normkritisk pedagogik kan medföra kan därför vara av intresse att belysa vetenskapligt. Detta för att lärarutbildare och lärare själva ska kunna ta ställning till hur dessa områden och verktyg kan arbetas med och användas. Metod Kritisk diskursanalys, eventuellt kommer Critical classroom discourse analysis att användas. Insamlingsmetod kommer vara intervju och klassrumsobservation. Teoretisk inramning Kritisk diskursanalys kommer utgöra denna undersöknings teoretiska ram. Förväntade slutsatser Fältstudier kommer påbörjas hösten 2017. Relevans för pedagogiskt arbete Denna undersökning kommer ha ett lärarperspektiv och det som kommer granskas är det pedagogiska arbete som lärare utför i klassrummet, vilket gör att denna studie hör hemma i forskningsämnet pedagogiskt arbete

72


5. FörfattareFrida Marklund, Umeå universitet TemaÖvrigtTitelEn studie om framställning av berättande bilder i skolans bildundervisning

Syfte/mål Syftet är att kritiskt granska bildämnets förutsättningar att arbeta med framställning av berättande bilder som knyts till elevers egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. En utgångspunkt i studien är att arbetet med berättande bilder betraktas som en social och kulturell praktik, där olika diskurser påverkar det berättande som ges utrymme i undervisningen. Ett mer övergripande syfte är att öka förståelsen för hur ett centralt innehåll i ämnet implementeras, samt vilka normer och värderingar som ämnet traderar. Metod Studien är inspirerad av etnografisk metod (observationer, intervjuer, dokumentanalys, bildanalys) och följer fyra klasser i årskurs 8 och 9, på två olika skolor, som arbetar med framställning av berättande bilder. Teoretisk inramning I studien används Bernsteins kodteori, vilken kombineras med teoretiska analysverktyg hämtade från genusteori och bildsemiotik. Förväntade slutsatser Kunskapsinnehållet är komplext då det förenar flera kunskapsområden i ämnet, vilket leder till stor skillnad i elevernas grad av förståelse av uppgiften, samt måluppfyllelse. Förmåga att framställa bilder betonas på bekostnad av kommunikativ förmåga. I de fall bildarbetet knyts till elevens egen person förstärks könsstereotypa mönster i bilderna. Relevans för pedagogiskt arbete Bild är ett relativt outforskat skolämne både inom det utbildningsvetenskapliga fältet och inom pedagogiskt arbete. Metoderna i föreliggande studie är vanliga inom fältet, däremot är det teoretiska ramverket mindre vanligt förekommande. Med sin praktiknära ansats och sitt kunskapsbidrag inom ett ämnesområde i behov av starkare vetenskaplig förankring, är studien relevant för såväl lärare som för fortsatt forskning.

73


6. FörfattareMargaretha Häggström & Anna Udén, Göteborgs universitet TemaÖvrigtTitelPraxisteori i kölvattnet av breddad rekrytering – scaffoldingmodell som stöd för att förstå sambandet mellanteoretiska perspektiv och praktisk verksamhet

Syfte/mål Att utgöra ett diskussionsinlägg kring den breddade rekryteringen och de behov av utvecklad inkluderande undervisning som uppstår som en följd därav. Yttermera avser vi att presentera en scaffoldingmodell som kan utgöra ett medierande verktyg för studenten i förståelsen av hur teori och praktik kan tänkas kopplas samman. Frågeställning:

• Vad kan vi göra för att möta alla våra studenter i kölvattnet av en breddad rekrytering?• Hur kan teoretisk kunskap kopplas till praktisk verksamhet och vice versa så att denna

koppling tydliggörs?• Hur kan vi tillgodose studenters behov av tydlighet och delaktighet?

Metod Scaffoldingmodellen är framtagen utifrån en teoretisk bas. Två pilotstudier har genomförts. En via enkätundersökning i en studentgrupp bestående av ca 60 studenter, en genom närläsning av studenternas examensarbeten som bestod av vetenskaplig poster. Teoretisk inramning: Består av scaffolding theory med grund i Bruners teorier om stöttning, vilken har stark korrelation till sociokulturella teorier och begreppet zone of proximal development. Vikten av struktur, återvändande till tidigare inhämtad kunskap och interaktion är centralt. Förväntade slutsatser Aktivt användande av scaffoldingmodellen i undervisning ökar studentens möjlighet att koppla samman teori och praktik. Modellen är vårt bidrag att stötta och inkludera studenter och tillgodose deras behov av tydlighet och delaktighet. Relevans för pedagogiskt arbete Relevansen är tvåfaldig. Dels för utveckling av högskolepedagogiskt arbete, dels i förlängning för det pedagogiska arbete lärarstudenter kommer att utföra under VFU och som blivande lärare. Referenser Bruner, Jerome (2002). Kulturens väv. Utbildning i kulturpsykologisk belysning. Göteborg: Daidalos. Bruner, Jerome (1996). The Culture of Education. Harvard University Press. Elmgren, M & Henriksson, A (2013). Universitetspedagogik. Lund: Studentlitteratur. Emanuelsson, I (2004). Integrering/inkludering i svensk skola. I Tøssebro, J (red.), Integrering och inkludering. Lund: Studentlitteratur. Eriksson, A (2009). Om teori och praktik i lärarutbildning. En etnografisk och diskursanalytisk studie. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Paulin, A. (2008). Första tiden i yrket- från student till lärare. I Nordheden, I. & Paulin, A.(red.) Att äga språk Språkdidaktikens möjligheter. Stockholm: Stockholms universitets

74


7. FörfattareSara Irisdotter Aldenmyr, Sören Högberg & Maria Olsson, Högskolan Dalarna TemaÖvrigtTitelPedagogiskt arbete— ett /forskarutbildnings/ämne formeras

Syfte/mål Syftet med detta paper är att med hjälp av nedslag i akademiska, såväl forsknings- som grundutbildningsrelaterade texter och strategiska styrdokument, diskutera hur ett nytt forskarutbildningsämne tar form, utkristalliseras och fylls med innehåll.

Metod Litteraturstudier av ett kvalitativt urval av avhandlingar i pedagogiskt arbete de senaste 10 åren, samt analyser av hur lärosäten där grund- och forskarutbildning ges i ämnet definierar sitt ämne. Urvalet av texter utgår ifrån ambitionen att finna spridning mellan olika ansatser, teoretiska utgångspunkter och innehållsliga fokus. Teoretisk inramning Vi antar en i grunden läroplansteoretisk ansats, där vi likt i analyser av ungdomsskolans styrdokument, läser de valda texterna utifrån en föreställning om att vissa läroplanskoder och ämnesmässiga avgränsningar har såväl (utbildnings-)politiska som utbildningsfilosofiska undertoner. Denna ansats är påtaglig i vår läsning av hur lärosäten avgränsar framför allt forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete, samt argumenterar för denna avgränsning. I analyserna av de valda avhandlingarna är vårt fokus detsamma, det vill säga, att se hur de genomförda forskningsstudierna i sig bidrar till vissa avgränsningar och innehållsliga ramar i förhållande till ämnet. Förväntade slutsatser Vi förväntar oss att se en stor spridning, men också att identifiera viss gravitation, vad gäller den gemensamma ambitionen att urskilja och markera såväl grund- som forskarutbildningsämnets särart i förhållande till andra, närliggande ämnens aktörer. Relevans för pedagogiskt arbete Med papret ämnar vi bidra till ämnet pedagogiskt arbetes fortsatta utveckling och ’självförståelse’ som grund- och forskarutbildningsämne. Förhoppningen är att bidra till ökad integritet, demarkation och egenvärde för ämnet i och genom fortsatt intern dialog i ämnets miljöer, men också genom fortsatta diskussioner med andra utbildningsvetenskapliga ämnesmiljöer.

75


8. FörfattareAnn-Sofie Holm, Göteborgs universitet TemaÖvrigtTitelUngas framtidsval – hela skolans ansvar.

Syfte/mål Då utbudet av valalternativ (av gymnasieutbildning, arbete, fortsatta studier osv) ökat kraftigt under senare år har också elevers behov av vägledning ökat. Enligt grundskolans läroplan är det hela skolans ansvar att elever får ett gott stöd att göra sina framtidsval. Rektorer, lärare och vägledare axlar således gemensamt ansvaret för studie- och yrkesvägledning. Studier visar dock att detta stöd ofta är ganska svagt i den svenska skolan. Syftet med detta paper är att undersöka vilken vägledning och karriärlärande som elever på högstadiet erbjuds och hur unga själva beskriver sina tankar inför gymnasievalet. Vilket stöd och vilka aktiviteter erbjuds elever inför sitt karriärval? Hur ser samarbetet ut mellan rektorer, lärare och vägledare rörande detta? Hur ser eleverna på det stöd som erbjuds? Metod I papret presenteras preliminära resultat från ett nyligen påbörjat forskningsprojekt ”Lära för karriärvalet”. Det empiriska underlaget utgörs av a) intervjuer med elever, lärare och vägledare samt b) observationer av olika vägledaraktiviteter på några skolor i en storstadskommun. Teoretisk inramning Studiens teoretiska inramning utgörs av Hodkinson och Sparkes (1997) karriärvalsteori, vilken beskriver hur individer gör sina val inom den egna ”handlingshorisonten”. Förväntade slutsatser Då studiens analyser ännu inte påbörjats går det inte att uttala sig om preliminära slutsatser ännu. Relevans för pedagogiskt arbete Studien har relevans för pedagogiskt arbetet så till vida att den bidrar med ökad kunskap om hur lärare, rektorer och vägledare kan bidra till ett medvetet och systematiskt stöd för ungas karriärlärande.

76


9. FörfattareElinor Månsson, Linköpings universitet TemaÖvrigtTitelGränsdragningar i pedagogisk praktik: Kroppslighet, rörelse och intimitet på fritidshemmet

Syfte/mål Syftet med denna presentation är att presentera preliminära analyser av en pilotstudie i ett avhandlingsprojekt inom fritidshem. Det preliminära syftet för forskningsprojektet är att undersöka hur normer för kroppslighet och funktionsvariation formar och formas i fritidshemmets specifika miljöer och aktiviteter. Metod Utgörs av en etnografisk deltagande observation på en skola i en storstadsförort. I deltagande observationer har jag följt fritidshemsverksamheten från öppning till stängning och i skiftande aktiviteter, inklusive i F-3 klassrum. Teoretisk inramning Den teoretiska inramningen tar sin utgångspunkt i kritiska perspektiv på kroppslighet och funktionsvariation, i relation till normer och skillnadsskapande. Jag använder mig av Deborah Youdells begrepp ’skolning’ (schooling) som åsyftar utbildningens normativa, socialiserande produktion av subjektiviteter, i kombination med Sara Ahmeds beskrivning av stoppande av rörelsefrihet för att fenomenologiskt studera skillnadsskapande processer för vad kroppar kan göra. Förväntade slutsatser Jag tycker mig se att vissa normerande (pedagogiska) praktiker leder till en uppdelning mellan vilka olika kroppar och beteenden som får utrymme i klassrummen och i fritidshemmens aktiviteter. Reproduktionen av funktionsnormer i relation till ålder, genus, sexualitet, klass och etnicitet kommer till uttryck via olika dimensioner av kroppslighet, rumslighet och materialiteter. Jag undersöker om dessa kan förstås i relation till vissa utbildningsspecifika ”förmågor” såsom koncentration, disciplin/kontroll, rationalitet, självständighet, och integritet. Relevans för pedagogiskt arbete Forskningens praktiknära ansats syftar till att producera kunskap inom ett visst fält för pedagogisk praktik, samtidigt som den kan fungera teoriutvecklande inom en bredare utbildningsvetenskaplig arena.

77


10. FörfattarePeter Carlman & Maria Hjalmarsson, Karlstads universitet TemaÖvrigtTitelGenusrelaterade erfarenheter av Idrottsskolan: en grupp flickor berättar

Syfte/mål Idrottsskolan innebär att flera idrottsföreningar samverkar med skolan, där barn på fritidshemstiden kontinuerligt under en termin ges möjligheten att prova på olika idrotter. Den ska bygga på lek och sätta barnen i centrum och inte vara grundad i organiserad tävlingsverksamhet. Syftet med studien är att bidra med kunskap om flickors erfarenheter av idrottsskolan. Metod Studien baseras på upprepade (två tillfällen) fokusgruppsintervjuer med en grupp bestående av sju stycken tioåriga flickor som deltog i en idrottsskola på västsvensk ort. Flickorna hade ingen eller begränsad erfarenhet av organiserad föreningsidrott. Teoretisk inramning Studien tar stöd den så kallade ”nya” barndomssociologin, vilket innebär att barnet sätts i centrum som en aktiv agent i sociala processer. Vidare omfattar studien ett genusperspektiv i avsikt att belysa genusrelaterade normer och erfarenheter inom idrottsskolans ram.

Förväntade slutsatser Det preliminära resultatet visar att de intervjuade flickorna beskriver pojkarna i idrottsskolan på ett genusstereotypt vis och som en homogen grupp. Flickornas berättelser visar också att de har mött genusstereotypa uppfattningar från pojkarna om flickor. Enligt deras erfarenheter ges pojkarnas agens mer utrymme och de påverkar aktivt idrottsskolans innehåll. Relevans för pedagogiskt arbete Ökad medvetenhet kring genusrelaterade erfarenheter av idrottsskolan kan bidra till att dess arrangörer utvecklar riktlinjer och strategier, avsedda att skapa en verksamhet som möjliggör för fler barn att känna sig delaktiga och inkluderade.

78


11. FörfattareAnnika Lilja & Ilona Rinne, Göteborgs universitet TemaÖvrigtTitelRelationell pedagogik – ett växande forskningsfält

Syfte/mål Att presentera relationell pedagogik som forskningsfält genom att ge exempel från empirisk forskning. En studie handlar om betygssamtal mellan lärare och elev på gymnasiet och en studie handlar om förtroendefulla relationer mellan lärare och elev.

Metod Multimodal analys av videoinspelade betygssamtal mellan en lärare och en elev på gymnasiet samt hermeneutisk analys av observationer i olika klassrum. Teoretisk inramning Fenomenologisk hermeneutisk inramning. I analysen av betygssamtal fokuseras begreppet pedagogisk takt, som möjliggör att synliggöra två sammanflätade dimensioner av lärares yrkeskunnande: en myndighetsutövande och en personlig, mellanmänsklig. I analysen av de förtroendefulla relationerna fokuseras begreppen levd tid, levd kropp och levt rum. Förväntade slutsatser Analysen av betygssamtal visar hur lärare hanterar de två dimensionerna av pedagogisk takt i samband med förmedlingen av betyg i ett betygssamtal. Analysen visar att betygsättning som, per definition, inte är någon taktfull handling blir taktfull när betyg ska förmedlas ansikte mot ansikte. Relationen mellan lärare och elev kan därmed ha en påverkan på lärares betygsättning, vilket får konsekvenser för lärares myndighetsansvar, för relationen mellan lärare och elev samt för betygens likvärdighet. Analysen av förtroendefulla relationer visar att elevernas levda verklighet är något lärarna möter och tar emot i klassrummet på olika sätt. Bland annat genom att visa eleverna lika värde, på så vis gest eleverna möjligheter att lära det avsedda innehållet. Relevans för pedagogiskt arbete Relationell pedagogik handlar om grundläggande aspekter av läraryrket och de båda studierna konkretiserar hur detta tar sig uttryck i lärares arbete med sina elever.

79


12. FörfattareMarie Tanner, Kerstin Göransson & Héctor Pérez Prieto, Karlstads universitet TemaÖvrigtTitelGränsdragningar i skärningspunkten mellan undervisning och dokumentationspraktik. Hur hanterar skolorreformen om extra anpassningar och särskilt stöd?

Syfte/mål Den är presentationen fokuserar en nylig förändring som innebär att regleringen av skolors arbete med ”särskilt stöd” nu delats in i två nivåer, ”extra anpassningar”, med minskade krav på dokumentation, eller ”särskilt stöd”, för vilket åtgärdsprogram upprättas. Syftet med den här presentationen är att diskutera gränsdragningar som då aktualiseras då denna reform hanteras i lokala skolkontexter, samt hur detta ytterligare kan undersökas empiriskt. Metod Med utgångspunkt i en mindre intervjustudie med specialpedagoger, planerar vi en fördjupad fallstudie i tre olika kommuner innefattande observationer, intervjuer, ljudinspelningar från möten samt insamling av dokument. Teoretisk inramning Vi utgår från en förståelse av policy som processer som ramar in och formar hur en reform hanteras av aktörer på olika nivåer, konceptualiserat genom begreppet ”policy enactment” (Ball et al, 2012). Den förändrade regleringen av stödinsatser kan utifrån detta placeras i skärningspunkten mellan å ena sidan krav på dokumentation och ansvarsutkrävande och å andra sidan krav på att mer tid för undervisning som läraryrkets kärnuppdrag.

Förväntade slutsatser Preliminära resultat från intervjustudien visar att skolors hantering i hög grad fokuseras på att utarbeta rutiner och dokumentationsformer gällande stödinsatser, vilket behöver samordnas med andra parallella förändringar t.ex. i form av skolans digitalisering Reformens konsekvenser för undervisningen på klassrumsnivå framträder inte lika tydligt, vilket motiverar behov av ytterligare empiriska studier på skolnivå. Relevans för pedagogiskt arbete Studien bidrar med fördjupad kunskap om villkoren för specialpedagogisk verksamhet i relation till dominerande diskurser av individualisering och resultatfokus när det gäller skolans styrning.

80


13. FörfattareKarin Sporre, Umeå universitet TemaÖvrigtTitelVad kan man lära sig i etik?

I jämförande studier har kursplaner/läroplaner för etikundervisning undersökts beträffande Namibia, Sydafrika, Kalifornien (USA) och Quebéc State (Kanada) för den grundläggande/obligatoriska skolan. I föreliggande presentation ställs resultaten från dessa studier i relation till svensk etikundervisning som den framträder i läroplan och kursplan. Resultaten pekar på såväl likheter mellan Sverige och t.ex. delar av sydafrikanska kursplaner, som olikheter ifråga om balansen mellan (konstitutionell) värdefostran och etikundervisning. Sydafrika och Kalifornien betonar en konstitutionell värdefostran som etikundervisning vilket kan ses som en kontrast till svensk läroplan/kursplan. Namibia och Quebéc State, har en tyngdpunkt på mångkulturell/mångreligiös kompetens, starkare betonat än i svenska motsvarande styrdokument. Hur kan i jämförelser som dessa betoningar i svensk läroplan- och kursplaner förstås gällande etikundervisningen för svensk grundskola?

Textanalys är studiens metodiska ansats. Den utgör en del av EthiCo-projektet, ett VR-projekt 2015–2017 med bas vid Göteborgs och Umeå universitet. Som bakomliggande teoretiska utgångspunkter fungerar de samtida filosoferna Seyla Benhabib, Martha C. Nussbaum, Knud E. Løgstrup samt Peter Singer. Ifråga om hur globalt ansvar kommer till uttryck finns analyser av svensk läroplan och kursplan publicerade i Sporre (2017), Global Responsibilities and Ethics Education - To Be Assessed and If So How?, i Franck, O. Assessment in Ethics Education, Dordrecht: Springer, p. 115-143.

81


14. FörfattareAnders Albinsson, Linköpings universitet TemaÖvrigtTitel”De var svinhögt typ 250 kilo” förskolebarns mätande av längd, volym och tid i legoleken.

Titeln ”De va svinhögt typ 250 kilo” är ett citat från ett barn som beskriver hur högt hans pappa varit i ett torn, samtidigt som barnet själv bygger hus i Lego. Med citatet vill avhandlingen understryka att den utgår från barns perspektiv och hur barnen i samspel med andra barn mäter längd/höjd, volym och tid i legoleken. Vidare undersöks vilken kommunikation som sker mellan barnen avseende att använda matematiska begrepp som kan knytas till att mäta länd/höjd, volym och tid. Slutligen undersöks hur barnen löser olika konstruktions- och lekproblem med hjälp av matematik. Insamlandet av data har skett med video i leken på två förskolor och analysen har genomfört med hjälp av barndomssociologiskt och sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att barnen skapar och använder både konkreta och tankemässiga redskap i olika kombinationer för att mäta längd/höjd, volym och tid. Detta framkommer genom barnens mätande med kroppen, andra kroppar, artefakter, tal och räkning. Mätningarna sker genom jämförelser och då blir användandet av jämförelseord viktigt. När det gäller att mäta tid laborerar barnen med nu, då och framtid samt uppskattar hur mycket tid som går åt. Efter denna studie är jag är djupt imponerad av barnens matematiska aktiviteter. Hur de skapar egna matematiska redskap för att konstruera, lösa problem och leka med Lego. De omsätter sina tankar i konkreta konstruktioner som utvecklas vidare under legolekens gång under kommunikation och problemlösande med hjälp av matematik, tillsammans med andra barn.

82


15. FörfattareMaritha Johansson & Bengt-Göran Martinsson, Linköpings universitet TemaÖvrigtTitelLitterär begreppsanvändning och begreppsförståelse.

Syfte/mål

Att undersöka gymnasieelevers litterära begreppskännedom och hur de tillämpar begrepp vid analys av lyriska texter, samt att undersöka legitimeringar för ökad begreppsanvändning i styrdokument för svenskundervisningen i gymnasieskolan.

Metod

Skriftligt begreppsdefinitionstest med ett urval litterära begrepp. Tänka-högt-test (jfr. Pieper & Wieser 2012, Janssen et al. 2012 och Levine & Horton 2015), där eleverna fått läsa en dikt och kommentera den högt vid läsningen. Deras kommentarer analyseras i relation till den lästa diktens strukturer och i relation till deras reception och förståelse av den lästa dikten. Dokumentanalys.

Teoretisk inramning

Isers (1978) interaktionella perspektiv som säger att det i den skönlitterära texten finns strukturer som framträder på samma sätt för olika läsare, men också att det finns tomrum (Leerstellen) i den som läsaren kommer att tolka på olika sätt beroende på bakgrund, såväl litterärt som erfarenhetsmässigt. Cullers (1975) strukturella perspektiv är också relevanta för studien, liksom Rabinowitz (1987) begrepp ”rules of notice”. Begreppen används för att analysera hur kännedom om stilistiska grepp bidrar till receptionen.


Eleverna kommer att en vag uppfattning om vad olika begrepp betyder och kommer i relativt liten utsträckning använda en litteraturvetenskaplig begreppsapparat när de muntligen kommenterar texten. Tidigare forskning (Johansson 2015, Torell et al 2002) visar att svenska gymnasieelever använder en vardaglig begreppsapparat när de tala om litterära texter. De elever som faktiskt tillämpar begrepp vid analysen kommer att ha en reception av dikten som delvis skiljer sig från dem som inte gör det.


Ökad förståelse för begreppsanvändningens betydelse i ett av skolans största ämnen.

83


16. FörfattareLena Ostendorf, Göteborgs universitet TemaÖvrigtTitelMusiklärarutbildningen mellan tradition och förnyelse. Ett diskursanalytiskt perspektiv på en kulturellpraxis.

Syfte/mål Studien syftar till att undersöka vad som historiskt och socialt konstituerar den diskursiva praktik som utgör lärmiljön inom musiklärarprogrammet med fokus på institutioner för högre musikutbildning. Målet är problematisera och diskutera dessa på en strukturell nivå. Metod Granskning av textdokument, diskursanalys av materialet Fokusgruppsamtal med respektive musiklärarstudenter och musiklärarutbildare som ska analyseras ur med hjälp av diskursteori i Foucaults anda. Teoretisk inramning Diskursanalytiskt perspektiv som bottnar i Foucault Poststrukturalistiskt utgångsläge Förväntade slutsatser Kan inte uttala mig om förväntade slutsatser ännu eftersom jag inte har avslutat min empiri-insamling. Relevans för pedagogiskt arbete Speciellt vid de konstnärliga fakulteterna, där de flesta musiklärarutbildningarna är placerade, har det konstaterats en bristande mångfald bland studenter och lärare. En lång (undervisnings)tradition och institutionell tröghet gör det svårt att arbeta mot förnyelse som skulle kunna öppna för en mer mångfaldig och representativ student- och lärarkår. Förhoppningen är att mitt arbete kan vara ett bidrag i diskussionen kring en breddad rekrytering och även bidra till utvecklingsarbetet mot en mångsidigare utbildning inom den högre musikutbildningen. Studien kan därmed användas som diskussionsunderlag på musiklärarutbildningarna, för utvecklingsarbetet vid institutionerna och i läroplansarbetet och blir därmed relevant såväl för det pedagogiska arbetet vid musiklärarutbildningen som i förlängningen musikundervisningen i skolan.

84


17. FörfattareSara Dahlgren, Linköpings universitet TemaÖvrigtTitelAtt Göra pedagogisk praktik tillsammans – social interaktion i förskolans vardag.

Syfte/mål Presentationen avser redogöra för en nyligen publicerad avhandling (mars 2017) som utforskar socialt samspel mellan förskolepedagoger och barn. Studiens övergripande syfte är att åskådliggöra hur social interaktion mellan förskolepedagoger och barn i vardagliga förskoleaktiviteter genomförs och därigenom också visa hur pedagogisk praktik åstadkoms i samspelet. Mer specifikt analyseras hur det går till och vad som händer när interaktionen organiseras genom multimodalt handlande och fråga-svar-sekvenser, och hur dessa interaktionella fenomen kan tjäna pedagogiska syften. Metod I studien görs detaljerade och sekventiella analyser av videofilmat material. Teoretisk inramning Som teoretiska och analytiska utgångspunkter använder sig studien av etnometodologiskt perspektiv och konversationsanalys. Slutsatser Resultatet visar konkret och detaljerat hur deltagarna ”gör” förskolepedagogisk praktik tillsammans. Studiens analyser belyser hur pedagoger och barn genomför interaktionella projekt, eftersträvar intersubjektivitet och etablerar organisatoriska principer för gemensamma aktiviteter. Analyserna visar också hur ett yngre förskolebarn kan delta aktivt i måltider utan tal, hur vardagliga aktiviteter transformeras till problemlösningsprojekt och hur lokala pedagogiska praktiker orienterade mot sociala (måltids)normer, språk, fysik och matematik kan genereras spontant i förskolans vardag. Relevans för pedagogiskt arbete Avhandlingen lyfter begreppet inbäddad undervisning och försöker därigenom definiera och empiriskt konkretisera den typ av undervisning som bedrivs i förskolan.

85

Symposium 1 Värdegrund och mångfald – Studier i skolans praktik

Monika Vinterek

I det här symposiet kommer fyra doktorander i pedagogiskt arbete att presentera forskning som på olika sätt berör tematiken värdegrund och mångfald. De antogs hösten 2016 till forskarutbildning i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet och ingår i forskarskolan ”Skolnära: värdegrund, mångfald och religion”. Utbildningen drivs i nära samarbete med Högskolan Dalarna. Doktoranderna är alla verksamma lärare och arbetar kvar i skolan parallellt med sina doktorandstudier. Forskarskolan ämnar bidra med kunskap om frågor som många lärare brottas med idag och som är relaterade till forskarskolans tematik.

En av studierna undersöker hur språk-, läs- och skrivutvecklande arbetssätt kan möjliggöra mångfalds- och värdegrundsarbete i skolan. I en annan studie är intresset riktat mot den relationella dimensionen av lärares arbete och specifikt i situationer när den relationella dimensionen av lärares arbete fallerar. Visuell kommunikation i klassrummet är tematiken i en tredje studie där doktoranden ställer sig frågor om vad som förmedlas och gestaltas i undervisningen i gymnasieämnet bild. I en fjärde studie står talet om den svaga eleven i fokus där sociala representationer av ”svag elev” bland pedagoger och i pedagogisk forskning undersöks.

86

1. Författare

M Hysing, Umeå universitet

Symposium 1

Värdegrund och mångfald – Studier i skolans praktik

Titel

Visuell kommunikation i klassrummet: Vilka värden förmedlas och gestaltas i undervisningen igymnasieämnet bild?

Syfte/mål

Studiens syfte är att undersöka den visuella kommunikationen i klassrummet med fokus på lärares och elevers upplevelser kring bilders betydelser. Studien undersöker vilka värden som förmedlas och gestaltas i den visuella kommunikationen. Det är diskursetiska värden som kommer vara i fokus med tanke på hur lärare och elever upplever bemötande och tilltal genom bilder.

Metod

Insamling empiri sker genom observationer i klassrum med videofilmning och fältanteckningar. Observationerna kombineras med intervjuer, dels spontana som uppstår i samband med observerade lektioner, dels planerade halvstrukturerade intervjuer. Både lärare och elever intervjuas.

Teoretisk inramning

Studien rör sig inom fältet visuell etnografi och har ett hermeneutiskt perspektiv med fokus på lärares och elevers upplevelser, erfarenheter, handlingar och praktiker. Visuell kommunikation ses i denna studie som en del av fältet visual literacy och sätts även i relation till estetiska lärprocesser och värdepedagogik.


Studien kommer att kunna bidra med ny kunskap om vad som pågår i visuell kommunikation i undervisning och vad det har för betydelser. Förhoppningen är att kunna synliggöra och sätta ord på etiska dimensioner som finns i bildanvändning i klassrumssituationer. Relevans för pedagogiskt arbete Det handlar om praktik i klassrummet med tanke på visuell kommunikation i pedagogiskt syfte, det vill säga i planering och genomförande av undervisning. Visuell kommunikation förekommer i de flesta ämnen och studiens resultat har därför relevans för fler ämnen än bild.

87

2. Författare

M Hoffman, Umeå universitet

Symposium 1


Titel

Den relationella dimensionen av lärares arbete och profession - När den relationella dimensionen av läraresarbete fallerar

Syfte/mål

Ett övergripande syfte med studien är att skapa en djupare förståelse av de relationella dimensionerna av lärares arbete och professionalitet i mötet med eleven främst då relationen till elever fallerar. Viktiga utgångspunkter för studien är lärares relationella kompetens och etiska ansvar. Andra viktiga begrepp som berör lärares etiska ansvar är skolans värdegrund, yrkesetik och förhållningssätt.

Metod

Studien kommer att beskriva och utforska lärare och elevers erfarenheter och upplevelser av händelser då relationen mellan lärare och elever varit svår eller fallerat. Intervjuer med lärare och elever kommer att genomföras utifrån ”Critical incident” metoden, vars fokus är att fånga personliga upplevelser av specifika kritiska händelser. Informanterna får härigenom själva välja vilka relevanta situationer de vill beskriva. Fokus läggs på händelser som orsakar någon form av uppmärksamhetsstegring i form av olika minnen.

Teoretisk inramning

Den teoretiska utgångspunkten tar avstamp i det etiskt hermeneutiska och fenomenologiska perspektivet, där fenomenet utgörs av relationen mellan lärare och elev, vilken kommer att belysas utifrån ett etiskt filosofiskt perspektiv.



Synliggörandet av kritiska händelser och aspekter i relationen mellan lärare och elever och kan bidra till diskussion och reflektion över det relationella och yrkesetiska perspektivet i lärares arbete. Den kunskap som genereras inom projektet skulle på så sätt kunna bli ett stöd för att utveckla goda relationer mellan lärare och elever i skolan.

88

3. Författare

C Gustafsson, Umeå universitet

Symposium 1


Titel

En praxisnära studie om hur språk-, läs- och skrivutvecklande arbetssätt kan möjliggöra mångfalds- och värdegrundsarbete i skolan

Syfte/mål

Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse för hur ämnesövergripande undervisning kan genomföras med ett mångfalds- och värdegrundsperspektiv med hjälp av språk-läs- och skrivutvecklande arbetssätt.

Metod

Studien genomförs genom deltagande observationer och samtal med lärare

Teoretisk inramning

Den teoretiska inramningen i studien är sociokulturell och utgår från forskningsfältet literacy med Barton som företrädare.


En tänkbar förväntad slutsats är att det utifrån språk-, läs- och skrivutvecklande arbetssätt finns rika möjligheter för lärare att i klassrummet medvetet arbeta med mångfalds- och värdegrundsfrågor där elevers delaktighet främjas samt deras röster och åsikter framhålls som betydelsefulla.


Enligt gällande styr- och policydokument ska skolan arbeta medvetet med värdegrund och mångfaldsfrågor. Jag vill bidra med kunskap om hur det arbetet kan genomföras praktiskt och med framgång. Min intention är att sätta ord på det som lärare gör i sitt klassrum. I Lgr 11 påtalas att undervisningen ska ta tillvara olikheter och mångfald och på så sätt ge eleverna möjlighet att utveckla förtrogenhet med demokratiska principer, arbetssätt och processer genom att de får vara delaktiga, utöva inflytande och ta ansvar i verksamheten. Denna studie vill genom praktiknära beskrivningar visa hur klyftan mellan den officiella och pragmatiska nivån kan minskas.

89

4. Författare

T, Friberg, Umeå universitet

Symposium 1


Titel

Talet om den svaga eleven – Sociala representationer av ”svag elev” hos pedagoger och ipedagogisk forskning

Syfte/mål

Studiens syfte är att utveckla en fördjupad förståelse av hur talet om den svaga eleven gestaltas och uppfattas inom den pedagogiska praktiken och den pedagogiska forskningen. Studien syftar också till att synliggöra hur talet om den svaga eleven har förändrats genom historien.

Metod

Datainsamlingen sker genom fokusgruppsintervjuer, associationsstudier samt dokumentstudier. De två förstnämnda kommer att genomföras med lärare inom grundskolan. Dokumentstudierna genomförs på (1) publicerade vetenskapliga texter, både nationella och internationella, där bruket av ”svag elev”förekommer (2) historisk text där bruket av ”svag elev” förekommer.

Teoretisk inramning

Utifrån teorin om sociala representationer undersöks hur lärare uppfattar talet om den svaga eleven, vad som tillskrivs representationens inre kärna, samt hur talet gestaltas inom den pedagogiska forskningen. Med utgångspunkt i teorin belyses också representationens historiska förändring.


Studien förväntas generera kunskap kring talet om den svaga eleven inom svensk grundskola och pedagogisk forskning. Slutsatser rörande representationens funktion och konsekvenser bör också kunna dras.


Förhoppningen är att studien kan leda till reflektion och diskussion kring användandet av begreppet ”svag elev”. Studien berör lärares yrkesspråk, konstruktion och kategorisering av elever och skulle kunna ge ett bidrag till skolans självförståelse och reflektion över den egna praktiken.

90

Symposium 2 Ringar på vattnet – Hur praktiknära forskning kan bidra till pedagogisk utveckling och bli en brygga

mellan skola och akademi

Monika Vinterek Staten och många enskilda skolhuvudmän har satsat stora summor på att låta verksamma lärare forskarutbilda sig i hopp om att det ska bli en tillgång för hela skolan. Motsvarande satsningar finns även inom akademin där universitetsadjunkter får en forskarutbildning bekostad av sitt lärosäte och staten planerar i dagarna även nationella forskarskolor med denna målgrupp. Men kan en utbildning för en enskild person i en skola verkligen bidra till skolutveckling och vilken effekt ger en forskarutbildning för en universitetsadjunkt?

I det här symposiet kommer sex doktorander att ge korta beskrivningar av sina forskningsprojekt och presentera erfarenheter av hur deras utbildning startat processer av betydelse för fler än dem själva. De menar att forskningen varit kvalitetsdrivande, bland annat genom de ringar på vattnet som den skapat. Dessa doktorander har bedrivit forskarstudier på 50 procent mot licentiatexamen sedan hösten 2012 vid sidan av sitt halvtidsarbete i skola och akademi. Under symposiet redogör de kort för sina forskningsprojekt och sätter dem sedan i relation till skolutveckling med hjälp av exempel från den egna forskningen. De pekar även på hur många elever, studenter och lärare kunnat beröras bara genom dessa sex studier och diskuterar utvecklingspotentialen i den här typen av praktiknära forskning.

91

Syfte/mål Syftet med presentationen är att berätta om min studie samt att redogöra för hur min praktiknära forskning i ett vidare perspektiv kan komma att påverka elever och lärare i områden där jag samlat in mitt empiriska material.

Metod Licentiatarbetet riktar in sig på nyanlända elevers situation på Introduktionsprogrammet språkintroduktion. Studien är en kvalitativ intervjustudie och datainsamlingen, som består av 23 intervjuer av språkintroduktionselever på fyra gymnasieskolor i Sverige, utfördes under vårterminen 2016. Databearbetningen är påbörjad och inriktas på hur elever genom sina berättelser uttrycker och beskriver att deras erfarenheter och kunskaper blivit beaktade och tillvaratagna under den första tiden på programmet.

Teoretisk inramning Studien tar avstamp i en socialkonstruktivistisk teori där begreppen institutionalisering och socialisering utgör centrala teoretiska analysbegrepp.

Förväntade slutsatser Preliminära resultat visar att elever i låg grad är medvetna om att kartläggning i någon form har genomförts och att många upplever att deras tidigare kunskap inte tagits tillvara. Det intervjuade materialet skildrar också olika uppfattningar om förväntningar på skolresultat och på vad som upplevs vara framgångsrika skolresultat.

Relevans för pedagogiskt arbete Kunskap om nyanlända elevers skolvardag och skolframgångar är efterfrågade i svensk skola och den här studien kan bidra till att vidga diskussionen om vilka kunskaper nyanlända har med sig och vad det betyder för undervisning och lärande

1. FörfattareErika AhoSymposium 2Ringar på vattnet – Hur praktiknära forskning kan bidra till pedagogisk utveckling och bli enbrygga mellan skola och akademiTitelVillkor för lärande på Introduktionsprogrammet språkintroduktion

92

Syfte/mål Studien handlar om grundskolans demokratiuppdrag där demokratiska arbetsformer är en central del. I studien undersöks hur lärare i grundskolans mellanstadium talar om och gestaltar demokrati med fokus på demokratiska arbetsformer i ett SO-sammanhang. Syftet är att bidra med kunskap om hur demokratiska arbetsformer, som en del av skolans demokratiska fostrans- och kunskapsuppdrag, uppfattas och tar form i lärares tal och undervisningspraktik.

Metod Det är en kvalitativ studie vars empiriska material bygger på semistrukturerade intervjuer och observationer. En intervjuguide över specifika teman användes, samtidigt som intervjupersonerna kunde formulera sig på ett fritt sätt.

Teoretisk inramning Studiens teoretiska inramning består av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Lärarna ses som aktörer vilka befinner sig i ett sammanhang där samhällsdiskurser såväl som situationsbundna villkor spelar in.

Förväntade slutsatser I lärarnas berättelser syns en upplevd problembild då de talar om demokratiuppdraget som vagt, i konkurrens med annat och förknippat med olika dilemman. Samtidigt fyller lärarna demokratibegreppet med mening och legitimitet. Ibland finns en föreställning om att arbete mot kunskapskrav konkurrerar med möjligheten att agera inom ramen för demokratiuppdraget. Här finns dock ingen samstämmig bild utan lärarna beskriver olika förhållningsätt och strategier.

Relevans för pedagogiskt arbete Studien har en praktiknära utgångspunkt och har relevans för yrkesverksamma lärare i deras arbete med att planera och genomföra undervisning om, för och genom demokrati. Lärarna som deltagit har uttryckt att det varit givande och ibland utmanande att försöka sätta ord på och reflektera över sin verksamhet i relation till skolans demokratiuppdrag.

2. FörfattareAnna HenrikssonSymposium 2Ringar på vattnet – Hur praktiknära forskning kan bidra till pedagogisk utveckling och bli enbrygga mellan skola och akademiTitelDemokratiska arbetsformer i skolvardagen

93

Syfte/mål Syftet med studien är att få mer kunskap och insikt om lärande av färdigheter och förmågor när elever startar och driver UF-företag på gymnasiet i Sverige.

Metod Deltagarna i studien utgör ett urval av elva elever från sex gymnasieskolor och sju olika program i mellersta Sverige. Varje elev drev ett UF-företag tillsammans med en till fyra andra elever. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes mellan april-juni i 2015 och 2016. Teoretisk inramning Teorier som används i studien är situerat lärande (Brown, Collins, & Duguid, 1989; Lave & Wenger, 1991) och reflektion på lärande (Fiol & Lyles, 1985; Mezirow, 1990).

Förväntade slutsatser Eleverna pratade om lärande av flera typer av kompetenser i samband med UF-projektet; kompetenser som var specifika för entreprenörskap och allmänna kompetenser. Lärande av kompetenser, enligt eleverna, är kopplat till utfört arbete, var arbetet utfördes och projektets design. Att genomföra arbete för företaget, som marknadsföring eller skrivande av företagsrapporter, krävde olika kombinationer av båda specifika och allmänna kompetenser. De flesta eleverna i studien sa att de inte hade reflekterat över stora delar av sitt lärande.

Relevans för pedagogiskt arbete Eleverna gör projekt på skolan under hela sin skolgång. Denna studie ger insikter inte bara i vad, och hur eleverna lär sig kompetenser i UF-projektet men den ger också insikter och kunskaper om varför eleverna inte lär sig vissa kompetenser i andra skolprojekt. De elever som deltog i studien fick möjligheten att reflektera över sitt lärande som de annars inte skulle ha fått om studien inte genomförts. Spridning av forskningen kan få lärare att fundera över hur utformningen av ett skolprojekt kan påverka lärande av kompetenser samt vikten av reflekterande kring sitt lärande i skolarbeten.

Källor Brown, J. S., Collins, A., & Duguid, P. (1989). Situated cognition and the culture of learning. Educational researcher, 18(1), 32-42. Fiol, C. M., & Lyles, M. A. (1985). Organizational learning. Academy of management review, 10(4), 803-

813. Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated learning: Legitimate peripheral participation: Cambridgeuniversity press. Mezirow, J. (1990). How critical reflection triggers transformative learning. Fostering critical reflection in adulthood, 1-20.

3. FörfattareSteven Hunter LindqvistSymposium 2Ringar på vattnet – Hur praktiknära forskning kan bidra till pedagogisk utveckling och bli enbrygga mellan skola och akademiTitelLärande av kompetenser

94

Syftet med studien är att bidra med kunskap om svensklärares undervisning med avseende på hur de uppfattar sitt uppdrag i relation till text, läsning och testande av läsning. Syftet med denna presentation är att från den egna studien ge exempel för att illustrera i ett skolutvecklingsperspektiv hur lärarna som medverkat i studien har påverkats av att delta i en forskningsstudie.

Metod Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie där det empiriska materialet består av intervjuer med fokusgrupper respektive enskilda lärare. Teoretisk inramning Studien tar sin utgångspunkt i Stephen Balls teori om policy enactment som betonar att policy är något som aktivt görs. Eftersom det är människor som tolkar och gör policy kommer policy att göras olika i olika klassrum.

Förväntade slutsatser Några preliminära resultat visar att trots att de intervjuade lärarna är positivt inställda till det nya läsprovet så har det inte påverkat undervisningen i någon större utsträckning. De intervjuade lärarnas textval utgår i huvudsak från de förmågor och kunskaper som lärarna i sin tolkning av kursens styrdokument vill att eleverna ska utveckla, snarare än ambitionen att vända undervisningen mot kursens läsförståelseprov. Utifrån det empiriska materialet utvecklas en modell som analysverktyg för att förstå och diskutera lärarnas motiveringar till sina textval.

Relevans för pedagogiskt arbete Genom doktoranders/forskares närvaro på skolorna sätts processer igång som ger ringar på vattnet genom att elever och lärare får möjlighet att reflektera över sin verksamhet. På så vis kan den skolnära forskningen sätta igång skolutveckling på lokal nivå och hjälpa till att vara en brygga mellan forskning och skolan

4. FörfattareMaria LarssonSymposium 2Ringar på vattnet – Hur praktiknära forskning kan bidra till pedagogisk utveckling och bli enbrygga mellan skola och akademiTitelMellan styrningar och klassrumspraktik

95

Syfte/mål Intresset för att experimentera med undervisningsmetoder förefaller vara stort både i den svenska skolan och internationellt. I sociala medier beskrivs Flipped Classroom som en ny undervisningsmetod där experimenterande med att ”flippa” undervisningen är centralt. Syftet i min licentiatsstudie är att beskriva vad som i skrift, tal och handling tillsammans är utmärkande för Flipped Classroom och att spegla det i progressivismens och Deweys utbildningsfilosofiska utgångspunkter.

Metod Studien har en fallstudiedesign där intervjuer, observationer och studier av artefakter ingår. Begreppet Flipped Learning som i ett internationellt nätverk teoretiskt definieras som kärnan i undervisningsmetoden Flipped Classroom, framstår som en användbar begreppsbas i förståelse och tolkningar av det insamlade materialet.

Teoretisk inramning Studiens teoretiska inramning är socialkonstruktivistisk.

Förväntade slutsatser Preliminära resultat i min studie pekar på en diskrepans mellan lärarnas tal om sin undervisning och deras handlingar i undervisningssituationer. Det är därför angeläget att föra en diskussion om den utbildningshistoriska tradition som Flipped Learning kan anses vara en del av, samt att belysa vad undervisningens idéer, mål och ansatser står för i en utbildningsfilosofisk kontext.

Relevans för pedagogiskt arbete Syftet med den här presentationen är att visa exempel på vad skolnära forskning kan vara och att belysa hur skolnära forskning och skolpraktik kan föda pedagogiska diskussioner som på sikt kan utgöra ett bidrag till skolans verksamhet. Ett exempel är hur det i gruppintervjuer växer fram diskussion och reflektion om Flipped Learning som ett pedagogiskt förhållningssätt. Konferensbidraget utgör ett exempel på växelverkan mellan undervisningspraktikens spörsmål och den skolnära forskningens problemformuleringar.

5. FörfattareKaren Stormats, Högskolan Dalarna/Karlstads universitet

Symposium 2Ringar på vattnet – Hur praktiknära forskning kan bidra till pedagogisk utveckling och bli enbrygga mellan skola och akademiTitelFlipped Learning i tal och handling

96

Syfte/mål Syftet är att redogöra för didaktiska implikationer av begreppet samhällsfrågor som förekommer i styrdokument för samhällskunskap på gymnasieskolan.

Metod Studien byggs upp med tre delstudier. Först har en diskursteoretisk textanalys genomförts av styrdokument, därefter en enkätstudie med en mängd lärare och slutligen en kvalitativ intervjustudiemed sju lärare med deltagare från enkätstudien. Delstudierna bygger på varandra men varierar gällande vad som kommer i för- och bakgrunden utifrån perspektivet aktör/struktur.

Teoretisk inramning Projektet grundas i ämnesdidaktisk teori och bygger på socialkonstruktionistiska grundantaganden. Med de olika delstudiernas metodval följer skilda teoretiska antaganden. Den inledande textanalysens diskursiva förståelse kompletteras med en förståelse av lärares didaktiska strategier som något mer än enbart uttryck för diskurs. Det senare teoretiska perspektivet är ett komplement till och inte en ersättning för det tidigare.

Förväntade slutsatser Studien visar att begreppet samhällsfrågor spelar en nedtonad roll som didaktiskt begrepp i de nuvarande styrdokumenten enligt diskursanalysen, men att lärare förmår att se en didaktisk potential i begreppet och de möjligheter som ryms i anvisningen att undervisa samhällskunskap ”med utgångspunkt i samhällsfrågor”. Det empiriska resultatet från enkätstudien visar hur lärare uppvisar en logik som inte helt kan förklaras utifrån diskursanalysen och intervjustudien ger ytterligare förståelse för lärarens didaktiska strategier och ämnesuppfattning. Med samhällsfrågor som ”lins” uppfattar dessa lärare samhällskunskap som ett öppet ämne som strävar bortom snäva innehållsbestämningar och mot det autentiska, aktuella och ibland kontroversiella.

Relevans för pedagogiskt arbete Pedagogiskt arbete som forskningsdisciplin har skolans verksamhet och lärares och elevers arbete och villkor i fokus. I det pedagogiska arbetet i skolan balanserar lärare mellan yttre påverkan (diskurser och styrning) och inre övertygelser och kompetenser. Resultatet är intressant i tider när skola och utbildningsdebatt präglas av en ”mätbarhetsdiskurs”. Studien visar den potential som kan rymmas inom ett begrepp som samhällsfrågor. Informanterna (i enkät och intervjuer) är verksamma lärare som genom medverkan i studien getts ett tillfälle att reflektera över angelägna didaktiska frågor. Att sätta ord på sina överväganden och didaktiska strategier är utvecklande i sig och kan bidra till pedagogisk utveckling på skolan.

6. FörfattareG Morén

Symposium 2Ringar på vattnet – Hur praktiknära forskning kan bidra till pedagogisk utveckling och bli enbrygga mellan skola och akademi

Titel Samhällsfrågor – en potential i samhällskunskapsundervisning

97

Symposium 3 Forskningsinriktade utvecklingsprojekt inom

universitetsförlagd utbildning

Inledning och avslutning: Jonas Emanuelsson/Christina Osbeck prefekt/proprefekt IDPP

Syfte/mål Avsikten med symposiet är att problematisera den kompetensutvecklingssatsning som pågår vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet 2017–2018. Satsningen sker i form av ett projekt vars syfte är att stärka utbildningarnas kvalité samt att generera forskningsmöjligheter inom institutionens profilområden. Sammanlagt genomförs 18 delprojekt under perioden. På symposiet presenteras ett urval av dessa. Urvalet är gjort för att visa på en variation i upplägg och fokus bland de projekt som förekommer. Presentationsformen är symposiets där en gemensam inledning följs av tre till fyra presentationer av delprojekt. I avslutningen avsätts tid för gemensamma reflektioner.

Metod Ansatsen utgår från intresset att ”gräva där vi står” och i kollegial samverkan systematiskt närma oss vår egen verksamhet på vetenskapliga grunder. Metoden kan därmed betecknas som ”deltagande aktionsforskning”. Den samlade ansatsen som helhet kan inte sägas ha något mer preciserat metodiskt ramverk. Ingående delprojekten har dock mer specifika metodiska grepp. Bland de som förekommer kan t.ex. learning study och ”mixed methods” där både dokument-, observations-, enkät- och intervjustudierförekommer i olika kombinationer. Flera projekt har cyklisk design vilket innebär att utvecklingsidéerdesignas, prövas och värderas i en iterativ process. En serie institutionsgemensamma seminarier planeras.Syftet är att dessa skall utgöra en gemensam plattform för kollegial granskning ch erfarenhetsutbyte.

Teoretisk inramning Projekten kan sägas vara teorigenererande. Dvs vi vill på ett systematiskt sätt generera underbyggd kunskap om hinder och möjligheter att bedriva kollegialt baserat utvecklingsarbete inom akademin i allmänhet och i synnerhet inom lärarprogrammen.

Förväntade slutsatser Projekten förväntas leda till ökad kvalitet i lärarprogrammens kurser. Ansatsen innebär också kompetensutvecklingsmöjligheter för lärare/forskare verksamma inom lärarprogrammen. Det finns också en förväntan om att satsningen leder till förbättringar beträffande universitetslärares arbetsmiljö

Relevans för pedagogiskt arbete I fokus för projektet står universitetslärar-, särskilt lärarutbildarprofessionen. Projektdeltagarna är lärarutbildare och det är därmed aspekter av den egna praktiken som är föremål för systematiska studier, utveckling och kollegial granskning.

98

1. FörfattarePeter ErlandssonSymposium 3Forskningsinriktade utvecklingsprojekt inom universitetsförlagd utbildningTitelAlumniröster

Delstudien fokuserar hur tidigare studenter vid institutionens lärarutbildningar, några år efter att de avslutat sin utbildning och istället kommit att arbeta som lärare, resonerar kring den utbildning de genomgått. Målet med det är i sin tur att kunna använda den analyserade datan för att, 1 lägga ett fundament för att kunna utveckla de utbildningar vi bedriver vid institutionen, 2 producera material för åtminstone två vetenskapliga publikationer, 3 lägga en grogrund för en forskningsansökan på projektets tematik.

2. FörfattareOlof Franck/Christina OsbeckSymposium 3Forskningsinriktade utvecklingsprojekt inom universitetsförlagd utbildningTitelErfarna lågstadielärares insikter och strategier avseende undervisning och lärande inom de fyra SO-ämnena –En ansökan om ett SO-didaktiskt forskningsinriktat utvecklingsprojekt

Syftet med projektet – som är ett skoldidaktiskt projekt vars resultat antas få högskoledidaktiska konsekvenser – är att inhämta kunskap om aktiva erfarna lågstadielärares insikter och strategier avseende undervisning och lärande inom de fyra SO-ämnena på lågstadiet och blottlägga en eventuell ämnessyn inom respektive ämne. Arbetet är angeläget för att kvalitetsutveckla lärarutbildningskurser (F-3, SO). Få av de på institutionen undervisande SO-lärarna/forskarna har själva sådan undervisningserfarenhet eller sådan inriktning på sin forskning. Vi ser detta som problematiskt givet att SO-didaktiska perspektiv i lärarutbildningen och genomförande av sådan undervisning bör förhållas sig på ett informerat sätt till hur SO bedrivs på aktuella stadier dvs. till skoldidaktiska perspektiv.

99

3. FörfattareAngelika Kullberg/Joakim MagnussonSymposium 3Forskningsinriktade utvecklingsprojekt inom universitetsförlagd utbildningTitelLearning study som metod för att utveckla lärarstuderandes förmåga att undervisa i matematik ochnaturvetenskap och teknik

Lärares ensamarbete anses hindra lärares kunskapsutveckling (Lortie, 1975). Det finns därför incitament att redan i lärarutbildningen aktivt arbeta med att låta lärarstuderande tillsammans planera, genomföra och revidera undervisning. Genom att arbeta systematiskt med utveckling av undervisning genom en learning study kan de studerande öka kvalitén på sin förmåga att undervisa och samtidigt pröva en arbetsform som utvecklar undervisning kollaborativt. De studerande får även möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till sin egen och andras undervisning. Det planerade utvecklingsprojektet har två syften, dels att utveckla lärarstuderandes förmåga att undervisa i naturvetenskap/teknik och/eller matematik genom att göra djupstudier av undervisning och elevers lärande, och dels att stärka kvalitén på examensarbeten i Grundlärarprogrammet. Vi menar att det finns ett behov av att studenter på lärarprogrammen utvecklar sin förmåga att undervisa även inom den högskoleförlagda delen av utbildningen.

4. FörfattareKaj Jönsson/Annika LiljaSymposium 3Forskningsinriktade utvecklingsprojekt inom universitetsförlagd utbildningTitelPartnerskolor på grundlärarprogrammet

Projektet innebär att tre-fyra skolor blir partnerskolor inom grundlärarprogrammet från vt -17 till och med vt -19. Syftet är att kvalitetssäkra och utveckla dessa skolor som miljö för lärarutbildning. Projektet skall utgå ifrån erfarenheter från, och forskning kring, liknande samverkan mellan skola och universitet. De nya erfarenheter som görs kan utveckla kursplaner och andra styrdokument för VFU, till exempel observationsunderlag och kriterier som möjliggör en mer likvärdig bedömning. De kan även utgöra grund för artikelmanus och/eller forskningsansökningar. Förhoppningsvis kan projektet på sikt dessutom skapa en bredare samverkan mellan institutionen och skolor, till exempel i form av kompetensutvecklingsuppdrag.

100

abstracts tema ikt och utbildning - göteborgs universitet · 2017-05-16 · tema: ikt och...

Documents