457

Genklippet? Maten, miljön och den nya biologin

5

Innehåll

Genklippet? 7Birgitta Johansson

Blir framtiden ljus eller mörk i en genmodifierad värld? 15Henrik Brändén

Vad är det forskarna gör egentligen? 23Henrik Brändén

Genmodifierade växter kan lösa många problem 35Marie Nyman

Är vi redo för GM-grödor på åkrarna? 51Håkan Fogelfors och Margareta Hansson

Vi måste våga försöka – för matförsörjningens skull 63Carl-Gustaf Thornström

Om konsten att tämja bakterier för miljöändamål 71Janet Jansson

Genmodifierade träd i morgondagens skog 81Stefan Jansson, Ove Nilsson och Björn Sundberg

Hanterbara risker med GM-husdjur 93Leif Andersson

Genmodifierad fisk måste hållas i schack 113Fredrik Sundström och Jörgen Johnsson

GM-mat kan vara säkrare och nyttigare än vanlig mat 125Sven Lindgren

Konsumenterna är negativa till GM-maten 135Ulla-Kaisa Koivisto Hursti

På väg mot en rimlig etik 145Nils Uddenberg

6

7

Genklippet?

Kan gentekniken bli klippet som räddar världen frånsvält och miljöproblem? Eller kan det tvärtom bli farligtför människor och miljö när genmodifierade organismerbörjar dyka upp på åkrar och tallrikar? Finns det någonviktig skillnad mellan traditionell växt- och djurförädlingsom har pågått i tusentals år och dagens genteknik närvi förändrar gener på laboratoriet – klipper och klistrar?Boken handlar om gentekniken tillämpad på jordbruk,livsmedel, skogsbruk och miljö.

Genmodifierat ris som kan ersätta insulinsprutor ochgenmodifierade bakterier som kan bli de viktigaste arbe-tarna i framtidens vätgasfabriker. Nyheter som de härger förhoppningar för framtiden. Men många männi-skor är oroliga, bland annat för att de genmodifieradeorganismerna ska sprida sig i naturen och för att multi-nationella företag ska få sådan makt över de nya grö-dorna att de fattigaste människorna i världen inte fårtillgång till dem. Särskilt stark är oron när det gäller gen-modifierade livsmedel, inte minst i Europa där gen-tekniken har stött på hårt motstånd från konsumenteroch miljöorganisationer.

Även de officiella EU-reglerna har gått på tvären motgentekniken. I USA har man talat om EU:s genmats-blockad och anser att den strider mot internationella

8

handelsregler. Under sommaren 2003 spreds nyhetenatt EU:s program för märkning av genmodifierade livs-medel hade tagit ett stort steg framåt. Vi fick ocksåveta att Vatikanen gillar genmodifierade grödor, medangräsrötterna inom katolska kyrkan är mer skeptiska.Och en svensk opinionsundersökning visade att mer änhälften av Sveriges lantbrukare med mer än 50 hektaråker är positiva till att odla genmodifierade grödor.

Samma sommar anklagade president Bush Europa föratt bidra till svälten i Afrika eftersom européerna intevill importera genmodifierad mat. Det leder enligt Bushtill att afrikanska länder avstår från att satsa på sådanagrödor – med minskade skördar som följd. Under 2003trädde också ett FN-protokoll om genmodifierade grö-dor i kraft. Syftet är att tydliggöra frågan om handelnmed genmodifierade organismer (GMO). Alla frakterska anmälas i förväg, och innehållet ska deklareras.Varje land har rätt att neka införsel av GMO om detfinns misstankar att de kan skada lokala grödor.

Det finns alltså många stötestenar för gentekniken ipraktiken. Inom forskarvärlden finns det däremot ingastörre motsättningar. Forskarna anser att nyttan med gen-tekniken väger tyngre än riskerna, även om vissa fors-kare är lite mer skeptiska än andra. De säger att vimåste klargöra hur gentekniken ska utnyttjas i praktikenför att den ska ge de vinster vi hoppas på samtidigtsom riskerna blir så små som möjligt.

9

Ljus eller mörk framtid?I bokens första kapitel målar Henrik Brändén upp enljus och en mörk framtid med gentekniken. Men vadär egentligen en gen, och vad är genmodifiering? Hurgår den till? Och hur onaturlig är den? Henrik reder idet andra av sina kapitel ut vad det är forskarna gör närde flyttar gener mellan olika arter.

Genmodifierade växter kan lösa många problem, slårMarie Nyman fast. Gentekniken kan bidra till världenslivsmedelsförsörjning och minskad miljöbelastning.Men den klassiska växtförädlingen kommer att stå icentrum även i fortsättningen. Marie är kritisk till detstarka motstånd mot GMO som finns inom den väster-ländska miljörörelsen.

Nordamerika odlar idag större delen av världens gen-modifierade grödor. Håkan Fogelfors och MargaretaHansson tror att de här grödorna är på väg även i Europa.Det vore svårt för oss att avstå från de fördelar somtekniken kommer att kunna erbjuda. Men det är viktigtatt vi bedömer både risker och nytta innan vi börjar odlaGMO kommersiellt. Det kan bli problem när de gen-modifierade grödorna ska samexistera med andra grödoreftersom deras gener kan sprida sig i omgivningen viapollen. Det finns också en viss risk att den biologiskamångfalden minskar. Det krävs en genomtänkt odlings-strategi, och det har vi ännu ingen. Målet ska vara ettuthålligt jordbruk, och genmodifierade grödor med rätt

10

egenskaper passar för både ekologiskt och konventionelltjordbruk, skriver de båda forskarna.

För att världens människor ska få mat måste vi våga prövade genmodifierade grödorna. Det är Carl-GustafThornström helt säker på. Men vi behöver en mer saklig debatt som också tar upp maktfrågor och regel-verk. Vi skulle behöva styra genteknikens utveckling merutifrån hungriga människors behov än utifrån storföre-tagens. Det kan till exempel inte vara rätt att bönder ifattiga länder på grund av ett patentsystem ska tvingasköpa sitt utsäde från mäktiga multinationella företag.

Tama bakterier och skräddarsydda trädDet finns många nyttiga och användbara bakterier. Vissakan sanera mark från giftiga kemikalier, andra kan ersättakemikalier i jordbruket. Forskarna kan med hjälp avgenteknik skräddarsy bakterierna för speciella ändamål.Industrin står i startgroparna och väntar på att få göranya produkter av genmodifierade mikroorganismer, skri-ver Janet Jansson i sitt kapitel.

Träd kan också skräddarsys, bland annat så att kvalitetenpå fibrerna passar bättre för olika användningsområden.Träd kan även genmodifieras så att de växer fortare. Snartkommer vi att se genmodifierade träd i skogsodlingen.Först kommer de i snabbväxande skogsplantager i andraländer, skriver Stefan Jansson, Ove Nilsson och BjörnSundberg. Lite senare får vi dem även i Sverige, i hög-

11

intensiva fiberodlingar som kompletterar våra vanligaskogar – inte ersätter dem. Men innan vi sätter ut gen-modifierade organismer som träd eller bakterier inaturen måste vi undersöka riskerna, från fall till fall.

Husdjuren dröjer och fiskarna rymmerDagens forskare har inte så mycket mer att göra närdet gäller att få husdjuren att växa snabbare, eftersomden traditionella husdjursförädlingen har lyckats mycketbra med just detta. Däremot kan genteknik på hus-djur komma att användas för mer speciella syften, tillexempel för att förbättra livsmedelskvaliteten och göradjuren mer resistenta mot sjukdomar. Genmodifieradehusdjur kan också komma att användas i human-medicinens tjänst. Riskerna med genteknik på husdjurär hanterbara, skriver Leif Andersson. Men han tror attkonsumenterna först måste acceptera livsmedel frångenmodifierade växter innan de kan acceptera livsmedelfrån genmodifierade djur.

Fisk kan genmodifieras så att den växer snabbare. Vadhänder om sådana fiskar rymmer ur odlingar och sim-mar iväg? Kommer naturliga fiskbestånd att konkurrerasut och gå förlorade? Eller kan odlad genmodifieradfisk minska trycket på de vilda fiskbestånden? Vi vet interiktigt än hur de genmodifierade fiskarna fungerar inaturen, skriver Fredrik Sundström och Jörgen Johnsson.Men visst kan det komma en dag när vi i fiskaffären kanköpa ”allergisäkra” räkor och genmodifierade fiskar, till

12

exempel mer näringsrik torsk och gäddor som harvuxit upp på växtprotein.

Människorna och genteknikenKan maten verkligen bli både säkrare och nyttigaremed hjälp av genteknik? Ja, det anser i alla fall SvenLindgren på Livsmedelsverket. Med gentekniken kanvi snabbt identifiera farliga bakterier och virus imaten, och vi kan framställa livsmedel som innehållermer av nyttiga ämnen och mindre av skadliga ämnenän den mat vi har idag. Med EU:s nya regler ska vi intebehöva ifrågasätta säkerheten hos den genmodifieradematen. Men en liten brasklapp för kunskapsluckorskickar Sven Lindgren med i slutet av sitt kapitel.

Vad är det då som påverkar människors attityder till gen-modifierade livsmedel? Ulla-Kaisa Koivisto Hursti harkommit fram till att människor vill ha kontroll översina liv. Många ogillar också att man mixtrar med Gudsskapelse. Men kan det vara så att de etiska övervägande-na används som ursäkt för något helt annat, nämligenrädsla för ny teknik? Kommer motståndet att luckras uppnär flera nya genmodifierade livsmedel dyker upp påmarknaden? Det gäller i vilket fall som helst att mötarädslan med respekt och få en mer nyanserad diskussionom teknikens fördelar och nackdelar.

Nils Uddenberg skriver i bokens sista kapitel att gen-tekniken knappast kommer att bli accepterad om den

13

inte utnyttjas ansvarsfullt. Han talar om en rimlig etiksom bland annat innefattar en måttfull tolkning avden så kallade försiktighetsprincipen, så att inte allteknikutveckling blockeras.

Birgitta Johansson, redaktörBirgitta Johansson är vetenskapsjournalist och informatörhos Formas.

Läs mera på nätet: www.forskning.se/nyabiologinNya biologin är en webbplats för dig som vill blibekant med gentekniken, hur den används ochutvecklas inom medicin, jordbruk och industri.

Om förkortningarDen enda förkortning som förekommer i förordetär GMO, det vill säga genmodifierade organismer.I fortsättningen av boken finns GM i alla möjligasammansättningar. I stället för att varje gång skrivaut ”genmodifierade” skriver vi kort och gott GMmed ett bindestreck efter: GM-grödor, GM-hus-djur, GM-fisk, GM-träd, GM-produkter, och såvidare. GM-mikroorganismer har dessutom fått enegen förkortning, nämligen GMM.

14

15

Blir framtiden ljus eller mörk i en genmodifierad värld?

Genteknik väcker starka känslor. Enligt anhängarnakommer den att lösa många av vår tids svåra problem.Den kan hejda svält och undernäring, lösa miljöproblem,skapa förnybara ersättningar för olja och förhindra attmänniskor blir sjuka. Enligt motståndarna kommertekniken att skapa fler problem än den löser. Eko-systemen kan skadas, mark och människor förgiftas, deekonomiska klyftorna i världen vidgas och den biolo-giska mångfalden utarmas. Frilansskribenten HenrikBrändén målar en ljus och en mörk framtidsbild.

Henrik Brändén

16

Genteknik går i grund och botten ut på att man tar engen, ett arvsanlag, från en livsform och för över den tillen annan. Den nya arten får den egenskap som genenorsakar. Man får en genmodifierad (genförändrad) orga-nism, en så kallad GMO. På detta sätt kan bakterierdirigeras att tillverka annars sällsynta läkemedel. Grödorkan göras tåliga mot ogräsmedel och virus, och grisarkan få miljövänligare bajs.

Den ljusa framtidsbildenEnligt genteknikens anhängare är detta bara en försmakav de välsignelser tekniken kan ge. I deras framtidsvisionökar gentekniken avkastningen i jordbruket så mycketatt världen klarar av att försörja sin snabbt växandebefolkning. Och lokala grödor skräddarsys för att inne-hålla mycket av just de mineraler och vitaminer sommänniskor i olika områden lider brist på.

Med genteknikens hjälp kommer jordbruket att blimycket miljövänligare, till exempel med hjälp av grödormed inbyggda biologiska insektsgifter och husdjur medmindre fosfat i avföringen. Gentekniken kan bidra tillbättre miljö även på andra sätt. Mark som har förgiftatsav kemikalier eller tungmetaller kan saneras av gen-modifierade bakterier och växter. Genmodifierade trädmed mindre limämne i stammen kan minska utsläppenfrån massabruken.

Mineraloljan är i anhängarnas framtidsvision utbytt mot

17

råvaror från olika genmodifierade växter. Plastflaskor görsav stärkelse från genmodifierade potatisar. Smörjoljakommer från genmodifierad raps. Och kanske husenvärms av flis från poppel eller sälg som har gjorts snabb-växande med hjälp av genteknik.

Och människor är mycket friskare än tidigare, ty tusen-tals olika experiment med genmodifierade bakterier,bananflugor och möss har lärt oss så mycket om hur visjälva fungerar och om hur olika sjukdomar uppkommeratt vi på ett helt annat sätt än tidigare vet hur sjukdomarkan förebyggas, behandlas och medicineras.

Den mörka framtidsbildenMotståndarnas framtidsbild målas i mörkare färger. Gen-modifierade växter och fiskar kommer att smita frånåkrar och laxkorgar i haven. De förökar sig med vildasläktingar, och de nya generna sprider sig. Ogräs blirresistenta mot ogräsmedel. Olika grödors vilda släk-tingar blir tåliga mot torka och köld, vandrar in i nyaområden och tränger ut den tidigare växtligheten. Snabb-växande laxar konkurrerar ut ett stort antal andra fisk-arter och tar över i haven. Känsliga ekosystem förstörs,och många arter försvinner.

Människor och miljö förgiftas. Genmodifierade växtersom producerar läkemedel och kemikalier pollinerarsläktingar på åkrarna intill. Deras frön ramlar till mar-ken, gror och förgiftar den mat som odlas där nästa

18

säsong. Mängder av kemikalier vräks över åkrarnaeftersom grödorna har gjorts motståndskraftiga motolika gifter.

Klyftorna mellan världens fattiga och rika kommer attvidgas ytterligare. Endast en liten del av forskningenmed genteknik ägnas åt sådant som tredje världens små-bönder kan ha nytta av. I stället används det mesta avforskningen till att ytterligare öka avkastningen i väst-världens högteknologiska jordbruk. Jordbruksöverskottetdär blir ännu större, och när detta exporteras slås tredjevärldens odlare ut.

De genmodifierade grödor som skulle kunna varameningsfulla i tredje världen får fattiga småbönderändå inte någon glädje av. Ty växtförädlingsföretagenhar tillsammans med de önskade generna satt in så kal-lade ”terminatorgener” i sina grödor, gener som göratt skörden inte kan utnyttjas som utsäde. Det gör attbönderna måste köpa nytt utsäde varje år från växt-förädlingsföretaget. Småbönder får därför allt svårareatt konkurrera och tvingas sälja sin jord till storbönder.

Och allt eftersom de rika storbönderna går över till attodla ett fåtal högavkastande genmodifierade grödorförsvinner tusentals traditionella sorter och varianterav grödorna. Mångfald ersätts av enfald, och efter en tidupptäcker man att många av de försvunna lokala grödorna

19

Lagar och regler för GMOGenmodifierade organismer faller under miljöbalken(1998:808). Denna ramlag kompletteras av genteknik-förordningen (1994:901) och förordningen om inne-sluten användning av genetiskt modifierade organismer(SFS 2000:271). Den senare innehåller detaljerade reglerangående tillstånd eller anmälan om verksamhet medgenmodifierade organismer (GMO). Vid utsättning avGMO gäller dessutom särskilda regler (SFS 2002:1086).

Laboratorier och växthus där man hanterar genmodifie-rade växter ska vara godkända av Jordbruksverket. För attfå släppa ut en gröda i fältförsök måste man ha tillstånd– från Jordbruksverket för åkergrödor och från Skogs-styrelsen för träd. Ett tiotal genmodifierade grödor harfått tillstånd att odlas i EU, inklusive Sverige. Vidare fåren handfull genmodifierade växter varje år tillstånd attodlas i begränsade fältförsök. För att få börja sälja ettgenmodifierat utsäde måste man ha tillstånd som ges påEU-nivå och gäller för hela EU.

Genmodifierade mikororganismer måste först testas ilaboratorium och växthus. Efter det går det att sökatillstånd från Kemikalieinspektionen för fältförsök.

Genmodifierad fisk finns på många laboratorier runt omi världen, men inget land har ännu tillåtit kommersiellodling. Flera ansökningar om sådan verksamhet behandlasav myndigheter, bland annat i USA och EU. I Sverige

20

i längden hade varit mer lämpade för de olika jordarnaoch klimaten än de genmodifierade grödorna.

Väntar bakom låsta dörrarAnhängare och motståndare har alltså radikalt olika synpå vad gentekniken kan föra med sig. Anhängarna hop-pas att tekniken kan lösa många problem. Motståndarnabetvivlar att förhoppningarna kommer att infrias ochvarnar i stället för en rad olika faror som tekniken kanföra med sig, farhågor som anhängarna säger är över-drivna.

finns i dagsläget ingen genmodifierad fisk. Ansökan omtillstånd för att hålla genmodifierad fisk ska skickas tillFiskeriverket.

Genmodifierade husdjur finns idag på ett begränsatantal forskningsinstitutioner och företag runt om i värl-den, men de används inte för produktion av livsmedel.Ännu har inga försök gjorts för att ta fram genmodifi-erade husdjur i Sverige. Innan man kan starta ett försökatt ta fram sådana husdjur måste tillstånd beviljas av endjuretisk nämnd.

När det gäller regler för livsmedel finns det mer att läsai Sven Lindgrens kapitel på sidan 125.

21

Vi kan naturligtvis inte idag veta vilka framtidsbildersom kommer att slå in. Men det behöver inte dröja sålänge innan vi vet. De flesta genmodifierade växter, djuroch bakterier som figurerat i de två scenarierna finnsredan idag. Visserligen lever de flesta inte på ängar ochfält utan i forskarnas slutna laboratorier, växthus ochdjurstallar. Men det är bara en tidsfråga innan mångaav dem börjar släppas ut på fält, i hagar och i hav. Längsthar utvecklingen gått i USA. Där är en stor del av denmajs och soja som odlas genmodifierad. I Sverige ärdäremot de allra flesta genmodifierade organismer fort-farande inlåsta. Och reglerna är mycket stränga för attfå släppa ut dem.

Henrik Brändén är filosofie licentiat. Han skriver,undervisar och fortbildar lärare kring modern bioteknik.

22

23

Vad är det forskarna gör egentligen?

Vad är egentligen en gen? Vad är genmodifiering?Hur går den till? Och hur onaturlig är den egentligen?Henrik Brändén reder ut forskarnas begrepp och verk-tyg. Det handlar om dubbelspiralen DNA och dessbyggstenar som sätts ihop till gener. Och det handlarom hur man kan få främmande gener att foga in sig iarvsmassan hos bakterier, växter och djur.

Henrik Brändén

24

I allt som lever händer det saker. Det levande växer ochförökar sig. Näringsämnen bryts ner och nya molekylerbyggs upp av de byggstenar som då bildas. Signalerskickas fram och tillbaka. Många livsformer kan röra sig.Vi kan känna, tänka och älska.

All denna aktivitet utförs av ämnen som kallas proteiner.Proteinerna är det levandes maskiner. Olika proteinerklipper sönder näringsämnen så att de kan tas upp avblodet, andra bygger upp de stora molekyler vi är upp-byggda av. Somliga proteiner fångar upp signalämnen,och andra skickar meddelanden fram och tillbaka innei våra celler. I en människa finns över hundratusen olikaproteiner som utför varsin liten del av verksamheten ivår kropp. I den enklaste kända livsformen på jorden, enså kallad mykobakterie, finns ungefär femhundra olikaproteiner med olika arbetsuppgifter.

Proteinritningar i genernaProteinerna slits ut med tiden. De bryts ner, och måsteersättas. Alla levande varelser måste därför kunna till-verka nya proteiner. I varje levande cell finns en samlinginstruktioner som talar om för cellen hur alla dess livs-forms olika proteiner ska se ut. Instruktionerna kallasför arvsanlag eller gener.

Generna är uppbyggda av ett ämne som kallas DNA.Det är ett mycket avlångt ämne. De 46 DNA-kedjor(kromosomer) som finns i var och en av människans

25

celler är över två meter långa om man lindar upp demtillsammans. Men varje DNA-kedja är så tunn att manskulle behöva tio miljarder kedjor för att spinna en trådsom är tillräckligt tjock för att kunna urskiljas medblotta ögat.

På sådana DNA-kedjor ligger alltså beskrivningar avolika proteiner. En beskrivning av ett protein utgör engen. Generna ligger på rad efter varandra på DNA-molekylen, som vagnarna i ett tåg. En DNA-kedja har

A, T, C och G är första bokstäverna i namnen på de mindre molekylersom är ”stegpinnarna” i DNA-molekylen. Varje gen bildas av mellanhundra och en miljon bokstavsmolekyler tillsammans.

26

fyra olika slags byggstenar som brukar kallas A, T, C ochG. Informationen i generna ligger i ordningsföljden hosdessa byggstenar i DNA-kedjan. ATG betyder en sak.CCT betyder något helt annat. Varje triplett av DNA-bokstäver beskriver en särskild del av det protein somgenen har ritningen till. Forskarna har sedan längedechiffrerat genernas språk och kan idag tala om vadvarje triplett av DNA-byggstenar betyder.

Genmodifiering – ett mångsidigt verktygUnder de senaste årtiondena har forskarna lärt sig göraolika saker med DNA i sina laboratorier. De kan klippaDNA-kedjorna i bitar och klistra ihop bitarna i nyakombinationer. De kan läsa vad som står på en DNA-kedja och de kan sätta ihop nya DNA-kedjor med denordningsföljd av bokstäver de önskar. De kan också förain nytt DNA i olika levande varelser.

Att föra in nya gener i en levande varelse kallas ofta föratt genmodifiera varelsen. Den varelse som fått en nygen kommer då att börja tillverka det protein som genenbeskriver. Till exempel har man satt in människans genför insulin i en bakterie, och fått fram bakterier som istora tankar snabbt och billigt tillverkar mänskligt insulinåt diabetiker. En rad läkemedel tillverkas idag på mot-svarande sätt av olika genmodifierade bakterier och jäst-svampar. Med samma metod bildas de enzymer somfinns i många tvättmedel för att bryta ner fetter.

27

Genmodifiering används inte bara för att tillverka olikaproteiner. Tekniken används också för att förändra olikalevande varelsers egenskaper. Exempelvis har man i olikaväxter satt in en bakteriegen som gör att växten inne-håller ett protein som är giftigt för vissa insektslarver,som därför lämnar odlingarna ifred. Forskarna kan inte bara flytta gener mellan olika organis-mer. De kan också ändra på gener som redan finns där– eller ta bort dem. Till exempel har man ändrat genenför det protein som bryter ner fett i tvättmedel så att dettål höga temperaturer och inte bara fungerar vid fin-tvätt. Genom att ta bort en gen för ett ämne som retarimmunförsvaret har man konstruerat en gris med hjär-tan som kan transplanteras till människor.

Så här går det tillAtt föra in en ny gen i en bakterie eller en jästcell är lätt.Man klistrar fast den gen man vill föra in på en special-designad bärar-DNA-molekyl. Bakterierna får bada ien lösning med bärar-DNA-molekylen. Då kommer endel av bakterierna att ta upp DNA och börja tillverka detprotein som genen beskriver.

Att föra in nya gener i växter är svårare. För att göra detanvänder man antingen en genkanon som skjuter guld-kulor täckta med DNA in i växtcellerna. Eller så utnytt-jar man en jordbakterie som i årmiljoner har genmo-difierat växter för att få dem att tillverka näring åt sig.Forskarna tämjer dessa bakterier och får dem att föra in

28

den gen de önskar i växtceller. Då man väl fått en gen-modifierad växtcell får den bilda en liten cellklump somman häller olika växthormoner på. Dessa får cellklum-pen att växa, skjuta skott och bilda rötter, ungefär somnär man tar en stickling.

En metod att skapa genmodifierade däggdjur är attspruta in de nya generna i ett nybefruktat ägg. Detbefruktade genmodifierade ägget får sedan utvecklas tillett embryo som planteras in i en fostermoder. Där ut-vecklas det till ett färdigt djur som bär de nya genernai alla sina celler.

Att skapa genmodifierade bakterier, växter och djur tarmellan några dagar och några månader om man redan

Övre bilden. Det är inte så svårt att föra in en ny gen i en bakterie. Bakterierna fårbada i en lösning där den nya genen finns. En del av bakterierna tar uppgenen och börjar tillverka det protein som den beskriver.

Bilden i mitten. Att föra in en ny gen i en växt är däremot inte så lätt. Det vanligaste sättetär att ta hjälp av en jordbakterie som är skicklig på just detta. Den nyagen som förs in av bakterien hamnar bland växtens egna gener inne icellkärnan.

Nedre bilden. Hos djur kan nya gener föras in i nybefruktade äggceller med hjälp av så kal-lad mikroinjektion med ett tunt glasrör. Ett annat sätt att genmodifieradjur är att använda så kallad kärnöverföring (bilden sidan 99).

29

30

har den gen man vill föra in. Men det tar ofta mångaår att utveckla en viss genmodifierad bakterie eller planta.Först går det ofta åt många års intensivt arbete för fors-kare att hitta den gen som de av olika skäl är intresseradeav. Sedan kan det ta många år att få den genen att fun-gera på just det sätt man vill i den bakterie, jästsvampeller gröda som man vill genmodifiera.

Under de år dessa metoder har funnits har man använten rad olika ord för att beskriva dem. Just nu talar fors-karna ofta om genmodifiering. Tidigare användesuttrycken genmanipulation och hybrid-DNA-teknik.Genmodifierade organismer förkortas ofta GMO. Iblandkallas de i stället transgena organismer, det vill sägaorganismer som har fått en gen utifrån.

Naturens urval – och människans Under hela livets historia har olika livsformers generständigt förändrats. Var gång en cell delar sig måstedess arvsanlag kopieras, och mekanismen för att kopieraarvsanlag är aldrig hundraprocentigt korrekt. Därförsker det ständigt små förändringar av generna. Någongång händer det dessutom att stora bitar av DNA-molekylen kopieras en gång för mycket, så att gener ellerhela drösar av gener plötsligt finns i dubbel uppsättning.Det har till och med hänt att gener i naturen har flyttatsfrån en art till en helt annan.

31

Därför uppkommer i naturen hela tiden individer mednya varianter av gener och nya kombinationer av olikagenvarianter. Utan denna förmåga hos arvsanlagen attslumpvis förändras hade livet aldrig utvecklats till denmångfald av livsformer och arter som idag befolkar vårplanet. Förändringarna har gjort att olika individer harhaft olika kombinationer av genvarianter, och det naturli-ga urvalet har sett till att de genvarianter som gjort detlättare att få många överlevande avkommor har behållits.

När människan för tiotusen år sedan började bedrivajordbruk kompletterades ”det naturliga” urvalet med ett”mänskligt” urval. De tidiga jordbrukarna tog frön frånvildvete med hög avkastning och sådde dem nära sinbostad. De röjde fält där fröna såddes, och de hjälpteväxterna att klara konkurrensen med andra växter genomatt rensa ogräs och vattna. Många egenskaper sombehövdes för att klara konkurrensen i naturen behövdesinte längre och försvann. För att klara sig gällde det istället att ha de egenskaper som passade människan.

Människan lärde sig också att korsa växter med olikaönskade egenskaper för att få ännu bättre grödor, och påsamma sätt att para djur med önskade egenskaper medvarandra för att få bättre dragare, mer kött och rikaremjölk. På det här sättet förändrades växterna och djurendramatiskt. Den kortväxta urfadern till alla dagens nöt-kretaur omvandlades med tiden till våra rödbrokigakossor – och till muskelberget ”Belgian blue”. En liten

32

oansenlig blomma förvandlades till såväl kålrot sombrysselkål och blomkål (se sidan 37).

Under 1900-talets gång uppfann människan olika sättatt ytterligare snabba på utvecklingen. För att få växtermed nya genvarianter behandlades de med olika kemi-kalier som orsakar slumpvisa förändringar av generna, såkallade mutationer. Med konstgjord insemination kundepopulära avelstjurar bli pappor till många fler kalvar äntidigare. I somliga länder, dock inte i Sverige, skapasmånga kalvar genom att man tar ägg från populäraavelskor, gör konstgjord befruktning och planterar inembryona i fostermödrar.

Växtförädling och kreatursavel har dock haft en begräns-ning. Man har bara kunnat kombinera gener medvarandra som redan från början funnits i en grödaeller ett husdjur, eller i någon vild släkting till dem.Människan har inte kunnat föra gener över artgrän-serna. Men gentekniken har nu gett oss möjligheten attgöra även detta. Därmed har vi kunnat göra saker somförut varit otänkbara: bakterier som tillverkar mänskligttillväxthormon åt dvärgväxta, potatis med fullvärdigaproteiner, får med medicin mot ärftliga sjukdomar imjölken, och så vidare.

Främmande gener i allt vi äterGentekniken är ny. Genmodifierade växter och djur harbara funnits på åkrar och ängar i ett drygt årtionde.

33

Tekniken väcker många förhoppningar. Kanske kan denbidra till att lösa en rad stora och små problem. Men denreser också många frågor och invändningar. Kan teknikenvara farlig för människa eller miljö? Och vem kommeregentligen att dra nytta av teknikens fördelar?

Innan andra författare går in på att diskutera fördelaroch risker med olika konkreta tillämpningar av gen-tekniken ska jag här diskutera frågan om själva gen-modifieringen i sig själv kan göra växter eller djur farligaatt äta för människan.

För det första ska vi då tänka på att allt vi äter innehållergener som är främmande för oss själva. Så länge vi inteäter sten och grus innehåller varje tugga mat miltals medfrämmande DNA – DNA från morötter, potatis, nöt-kreatur, lax, lök och så vidare. Sådant främmande DNAhar tillsammans med DNA från hundratals olika bak-teriearter under hela människans historia passerat genomvåra tarmar utan att det ställt till med några problem.Främmande DNA är alltså i sig fullständigt ofarligt.Detta förändras inte ifall en liten bit av DNA i potatisenvi äter ursprungligen skulle komma från någon annan art.

Däremot diskuteras livligt frågan ifall det kan uppståproblem när de nya generna slår sig ner i en växt eller ettdjur. Kanske den nya genen slår ut en gen som redansitter där. Kanske den nya genen hamnar så olyckligtatt den slår på användningen av en annan gen intill,

34

vilket kanske kan leda till att växten eller djuret tillverkarett ämne som kan vara allergiframkallande eller rentav giftigt.

När man frågar forskare är alla ense om att sådana riskerkan finnas. Men riskerna är inte unika för gentekniken.Precis samma risker finns när man i klassisk växtför-ädling bombarderar växter med kemikalier för att fåmånga slumpvisa mutationer. Förutom den mutationman önskade får växterna mängder med andra muta-tioner som man inte har en aning om var de befinner sig.Det är alltså minst lika stor risk att en gröda blir giftigeller allergiframkallande med klassisk växtförädling sommed genteknik.

Slutsatsen måste därför bli att genteknik i sig inte göratt risken ökar för att maten ska bli farlig att äta. Detbetyder inte att det saknas risker med genteknik. Mendessa risker är inte generella; de beror inte på gentek-niken i sig. De är i stället specifika. De beror på vadsom konkret kan hända när en viss gen förs in i en spe-ciell bakterie, en bestämd gröda eller ett visst djur.

Henrik Brändén är filosofie licentiat. Han skriver,undervisar och fortbildar lärare kring modern bioteknik.

35

Genmodifierade växter kan lösa många problem

Genetisk modifierade grödor kommer inte att lösaalla världsproblem, och den klassiska växtförädlingenkommer att stå i centrum även i fortsättningen. Menrätt använd kan gentekniken ge ett viktigt bidrag tillvärldens livsmedelsförsörjning och till minskad miljö-belastning, skriver Marie Nyman på Sveriges lantbruks-universitet. Hon är kritisk till det massiva motstånd motGMO som finns inom den västerländska miljörörelsen.

Marie Nyman

36

Det är fascinerande att tänka sig att genetiskt sett ärallt liv på jorden uppbyggt på precis samma sätt. Katteni ditt knä, maskrosen i din gräsmatta, bakterierna i dinmage och du själv ”talar” samma genetiska språk. Ettbefruktat människoägg eller ett litet vallmofrö ser intemycket ut för världen, men det innehåller all informa-tion, det vill säga alla gener, som behövs för att skapa enny organism.

Ända sedan vi människor började bruka jorden för bortåt10 000 år sedan har vi sysslat med olika former avgenetisk förädling. Inga av våra odlade grödor är natur-liga arter, utan resultatet av ett långt arbete med att kom-binera och förändra olika gener för bland annat smak,hög avkastning och motståndskraft mot sjukdomar.

Traditionell växtförädling …Det man gjorde för tusentals år sedan var att välja avvi-kande plantor med bra egenskaper. Dessa plantor hadeuppstått via spontana mutationer, det vill säga föränd-ringar i DNA-molekylen. Men spontana mutationersom ur människans perspektiv ger plantan ett mervärdeär relativt ovanliga. På 1930-talet började man därföröka antalet mutationer genom att utsätta i första handfrön för strålning eller kemikalier. Det som hände varatt man slumpmässigt stuvade om bland de kemiskabokstäverna, och hoppades att någon av alla de muta-

Brassica oleracea – en art med många variationer: vitkål, grönkål, bryssel-kål, blomkål och kålrabbi. Tro det eller ej, men alla hör de till samma artsom vildkålen uppe till vänster.

37

38

tioner som uppstod skulle vara till fromma för männi-skan. Ett par årtionden senare lärde sig växtförädlarnaatt på konstgjord väg fördubbla antalet kromosomer iolika grödor. Det ledde till att många av våra kultur-växter blev större och växte snabbare.

Ett exempel på hur man genom traditionell förädlinghar förändrat en art dramatiskt är de olika kålsorterna.Den ursprungliga vildkålen är en relativt oansenlig växtutan något som helst odlingsvärde. Men till samma art(Brassica oleracea) hör även vitkål, brysselkål, kålrabbi,blomkål och grönkål. Genom successiv förädling harman fått fram så många olika varianter att det är svårtatt tro att det är samma art, men alla dessa kålsorterhar sitt ursprung i den vilda kålen.

… och modern genteknikInom den klassiska växtförädlingen är man hänvisad tillden genetiska variation som finns inom arten eller hosnärbesläktade arter och till de genvarianter som uppståttvia mutationsförädling. Till skillnad från det kan manmed hjälp av modern genteknik i princip använda gene-tiskt material från vilken levande organism som helst.

En annan viktig skillnad mellan klassisk förädling ochgenteknik är att man med den moderna tekniken harmöjlighet att överföra en speciell gen, och inget annat änden. Vid sexuell korsning blandas det genetiska mate-rialet från föräldrarna, och även oönskade egenskaper

39

kan dyka upp i avkomman. Skillnaden mellan genteknikoch den klassiska mutationsförädlingen är att det vidbestrålning uppstår en mängd slumpmässiga mutationersom i de flesta fall är negativa. Med genteknik tillförman organismen en specifik gen, som man på förhandvet vilket protein den producerar och därmed vilkenegenskap den styr.

Vid traditionell växtförädling korsas en individ som har en önskad genmed den sort som ska modifieras (övre bilden). Då överförs fler gener ändem man vill ha, och därmed också fler egenskaper. Med genteknik görman ingen korsning utan en direkt överföring av den gen man vill ha –och inget annat.

40

GM-grödor på fyra procent av arealenÅr 2002 odlades 58,7 miljoner hektar med genmodifie-rade grödor, en areal som motsvarar cirka fyra procentav den odlingsbara ytan i världen. Globalt är den störstaGM-grödan sojaböna, följt av majs, bomull och raps.Fyra odlarländer dominerar: USA, Kanada, Argentinaoch Kina, som i dagsläget står för 99 procent av denodlade arealen av GM-grödor i världen. Inom EUodlas små arealer av GM-majs i Spanien och Tyskland.

Sedan introduktionen 1996 har arealen GM-grödor årligen ökat framtill år 2001. Efter det har ökningstakten stagnerat. Det beror framför alltpå ekonomiska problem på världsmarknaden, eftersom Europa och i vissutsträckning Asien inte köper GM-grödor och GM-produkter.

41

I Sverige finns år 2003 inga kommersiella odlingar avgenmodifierade grödor, men en rad grödor har odlats ifältförsök, bland annat raps som tål ogräsbekämpnings-medel och potatis med förändrat stärkelseinnehåll.Inom EU är 14 genmodifierade grödor godkända förodling, och därmed även godkända i Sverige.

De genmodifierade grödor som odlas idag har nästanuteslutande tillförts rent odlingstekniska egenskaper, och

Herbicidtålighet är den vanligaste egenskapen som förts in i växter medhjälp av genteknik. Andra egenskaper än herbicidtålighet och insekt-resistens har förts in i mycket liten utsträckning.

42

det har i stort sett bara handlat om två typer av egenska-per, nämligen tålighet mot ogräsbekämpningsmedel(herbicider) och resistens (motståndskraft) mot insekter.Herbicidtåliga grödor står för hela 76 procent av denodlade arealen, följt av insektresistens (15 procent) ochgrödor med en kombination av de båda egenskaperna(8 procent). Alla övriga egenskaper står tillsammansför bara någon procent.

Herbicidtåliga grödor bra för miljönHerbicider är skadliga inte bara för ogräset utan ocksåför den gröda man odlar. Med hjälp av genteknik harman förädlat fram grödor som har inbyggd tålighet motvissa typer av herbicider. Sådan tålighet har hittills över-förts för glyfosat (till exempel Roundup) och glufosinat(Basta). Exempel på grödor som har fått en gen förherbicidtålighet är sojaböna, raps, sockerbeta och bomull.

Herbicidtåligheten betyder att man kan bekämpa ogrä-sen i växande gröda och att man kan använda en isammanhanget miljövänlig herbicid med låg giftighetför människor och djur och relativt snabb nedbryt-ning. Möjligheten att bekämpa ogräsen i sambandmed sådd gör höstplöjningen onödig. Studier har visatatt detta i sin tur leder till att kväveläckaget från åkrarnaminskar och att jorderosionen minskar eftersom väx-ternas rötter binder jorden. Dessutom minskar driv-medelsåtgången, och därmed växthusgaserna. Man fårminskad jordpackning, och de nyttiga daggmaskarna

43

får vara ifred. Ett flertal studier har även visat attdenna strategi leder till minskad herbicidanvändning.

Insektresistens ersätter bekämpningsmedelInsekternas härjningar i jordbruket orsakar stora skörde-förluster, och utan de stora mängder kemiska bekämp-ningsmedel som används skulle förlusterna vara närmastkatastrofala i de tropiska och subtropiska områdena ivärlden. Bekämpningsmedlen är inte bara skadliga förnaturen. För de bönder som inte har tillgång till modernspridningsteknik utan sköter besprutningen för handär avvändningen av bekämpningsmedel dessutom enstor hälsorisk.

I naturen finns en guldgruva av försvarsmekanismer motdiverse skadegörare. Problemet är att dessa mekanismerinte alltid finns hos arter som går att korsa med vårajordbruksgrödor. Som tidigare nämnts innebär genteknikatt man kan föra över egenskaper mellan helt obesläktadearter. Ett exempel på hur man har fört över en försvars-mekanism från en bakterie till växter är de så kalladeBt-grödorna. Bacillus thuringensis (Bt) är en bakterie somproducerar protein som är giftiga för vissa insektsarter,men inte för andra djur eller för människor. Olika vari-anter av bakterien producerar olika typer av gifter, ochvart och ett är skadligt för en specifik typ av insekts-larv, till exempel larver av fjärilar, flugor, myggor ellervissa skalbaggar. Bakterierna har använts som biologisktbekämpningsmedel ändå sedan 1950-talet genom att

44

man odlat dem i stora tankar och därefter spridit dem,levande eller avdödade, på fälten. Metoden är mycketpopulär bland ekologiska odlare och har även använtsi Sverige för att bekämpa myggor. Det nya är att manmed hjälp av genteknik har tillfört en eller flera av degener som producerar insektsgift till en mängd olikagrödor, en utveckling som de ekologiska odlarna mot-sätter sig. De genmodifierade grödorna (Bt-grödorna)producerar sitt eget bekämpningsmedel och har därmedfått ett inbyggt försvar mot angriparna. Användandetav Bt-bomull har lett till att man har kunnat minskamängden kemiska bekämpningsmedel med i vissa fallupp till 80 procent.

Vissa sjukdomsframkallande svampar som angripergrödan kan bilda gifter (mykotoxiner) som skapar storaproblem för livsmedels- och foderindustrin. Den insekt-resistenta majsen har visat sig innehålla väsentligt lägrehalter av dessa svampgifter. Majsens försvarsmekanismhindrar insekterna från att borra sig in i plantan, ochdet minskar mängden ingångshål för svampen. Detleder i sin tur till minskade svampangrepp och därmedmindre av de gifter som svampen producerar.

Fiskfettsyror i raps?Hittills har odlingstekniska egenskaper dominerat full-ständigt, men samtidigt pågår forskning kring grödornaskvalitetsegenskaper. Man arbetar bland annat med attförändra fettsyresammansättningen så att den blir hälso-

45

sammare, höja proteinkvaliteten och tillföra vitamineroch mineralämnen som saknas i grödan.

I de flesta industriländer är kosten fattig på vissa typerav fettsyror. Det gäller framför allt så kallade omega 3-fettsyror; det är fleromättade fettsyror som anses före-bygga hjärt- och kärlsjukdomar och som främst finnsi fisk. Forskning pågår för närvarande där man försökeröverföra de gener som styr bildandet av omega 3-fett-syror till raps.

Det gyllene risetBrist på vitamin A och järn orsakar stora hälsoproblemframför allt i de länder där ris är den huvudsakligafödan. Varje år blir hundratusentals barn blinda på grundav brist på vitamin A, och brist på järn i födan ledertill blodbrist som i sin tur leder till ökad dödlighet blandbarn och mödrar. Järnbrist påverkar även kroppstill-växten och den mentala och motoriska utvecklingen hosbarn. En ensidig risdiet leder också till brist på vissaaminosyror som är byggstenarna i proteiner.

Karotenoider är ämnen som i kroppen omvandlas tillvitamin A. De finns naturligt i ris, men bara i de grönadelarna och inte i de korn man äter. Morötter innehållermycket karotenoider, så det är inte för intet man brukarsäga att morötter är bra för synen. En grupp forskare iZürich har med hjälp av genteknik framställt ett rissom producerar en typ av karotenoid som kallas beta-

46

karoten. Detta har varit möjligt genom att man isoleratoch fört in gener från bland annat narciss i risets arvs-massa. Riskornen blir liksom moroten och narcissengula, därav namnet ”det gyllene riset”. Försök pågår förnärvarande där man korsar in det gyllene riset i lokaltanpassade rissorter. Samma forskargrupp arbetar ävenmed att höja halten av tillgängligt järn och att ökamängden av de aminosyror som skulle kunna göra risettill en fullvärdig proteinkälla.

GM-växter blir industriråvarorDet finns även en mängd potentiella användnings-områden för genmodifierade grödor inom industrin. Istället för att bränna upp jordbruksöverskottet eller låtajorden ligga i träda skulle man kunna använda delar avåkerarealen till att producera skräddarsydda produkterför industrin. Här är det främst växternas innehåll avoljor, fetter och stärkelse som är av intresse. Att i fram-tiden kunna använda solens energi och växternas fan-tastiska fotosyntesapparat för att framställa biologisktnedbrytbara plaster eller oljor och fetter som annars fram-ställs ur jordens sinande oljeresurser är en ur miljöhän-seende mycket lockande idé.

Vegetabiliska oljor används redan idag som råmaterial tillindustriella produkter, men fettsyresammansättningenär långt ifrån den bästa. Det gör att produkter baseradepå mineralolja i många fall är betydligt bättre ochframför allt billigare att framställa. Flera hundra olika

47

fettsyror har identifierats inom växtriket och många avdessa skulle kunna ersätta mineraloljan om de kundeframställas i stora kvantiteter till ett överkomligt pris.Stora insatser görs idag för att isolera de gener som ärinblandade i bildandet av de olika fettsyrorna. Måletär att med hjälp av genteknik skräddarsy våra oljeväxterför olika industriella ändamål.

Stärkelse är en annan råvara som kan komma att fåökad användning inom industrin. Stärkelse består av tvåtyper av långa molekyler som båda är uppbyggda avglukos (druvsocker). Den ena, amylopektin, är starkt för-grenad, medan den andra typen, amylos, är mer linjär.För vissa ändamål, till exempel bestrykning av papper,vill man ha ren amylopektin, medan den ogrenade amy-losen är en utmärkt råvara för plasttillverkning. Svenskaforskare har tillsammans med Svalöf Weibull AB medhjälp av genteknik förädlat fram dels en amylosfri potatis-sort, dels en potatis med högt amylosinnehåll. I ställetför att framställa plaster ur mineralolja skulle man medandra ord kunna framställa den ur genmodifierad pota-tis. Det intressanta med denna typ av plast är att råvaranär förnybar och att den lätt bryts ner i naturen.

Med hjälp av genmodifierade bakterier och jästcellerframställs idag en rad läkemedel, bland annat penicillinoch insulin. Växter av olika slag har sedan urminnestider varit en källa till läkemedel, och forskning pågårför närvarande där målet är att använda genmodifierade

48

växter som läkemedelsfabriker. Under senare år harman även avlat fram genmodifierade däggdjur somproducerar läkemedel i mjölken.

Motstånd till nackdel för tredje världenI Europa är många fortsatt skeptiska till användningenav genetiskt modifierade grödor och menar att vi intebehöver den nya tekniken. Men vi borde lyfta våra blick-ar och se oss omkring i världen. Visst har den svenskebonden problem med väder och vind, insekter med mera,och för den enskilde villaägaren är det naturligtvis ensmärre katastrof när mördarsnigeln invaderar trädgårds-landet. Men låt oss sätta det hela i ett lite större per-spektiv. De ovan nämnda skördeförlusterna innebäringen katastrof i egentlig mening; vi producerar ändåett överflöd av mat. För en fattig bonde i tredje världendäremot kan en förlorad skörd innebära svält.Allvarliga bristsjukdomar till följd av en alltför ensidigkost är inte heller något vi i västvärlden drabbas av.

Det gyllene riset har stor potential att lösa ett allvarligtfolkhälsoproblem, och de insektresistenta grödorna harvisat sig ge högre och säkrare skördar. Vidare har studiervisat att man genom att odla insektresistenta grödor harkunnat minska användningen av kemiska bekämpnings-medel kraftigt. Vi kan inte bortse från att jordbruket isig innebär en kraftig påverkan på ekosystemen, men omvi kan minimera miljöbelastningen genom att till exem-pel odla insektresistenta grödor är mycket vunnet.

49

Trots de uppenbara fördelarna finns ett massivt motståndmot den fortsatta utvecklingen av GMO, inte minst blandde västerländska miljöorganisationerna. Men det är intede möjligheter vi i Europa går miste om ifall vi sägernej till GMO som är det största bekymret. Problemetär att det europeiska motståndet även får konsekvenserför utvecklingsländerna. Om vi i Europa säger nej sig-nalerar vi till omvärlden att detta är farligt. Det innebärockså att utvecklingsländernas exportmöjligheter tillden europeiska marknaden påverkas negativt. Om deeuropeiska konsumenterna vägrar köpa jordbruks-produkter från utvecklingsländer av rädsla för GMOkan detta få negativa konsekvenser för de fattiga länder-nas redan hårt trängda ekonomi.

Genetiskt modifierade grödor kommer naturligtvis inteatt lösa alla världsproblem, och den klassiska växtföräd-lingen kommer även fortsättningsvis att stå i centrum.Men rätt använd, där hänsyn tas till typ av gröda, tillfördgen och omgivande miljö, kan gentekniken ge sitt bidragtill världens livsmedelsförsörjning och till minskadmiljöbelastning.

Marie Nyman arbetar som forskare och lärare i genetikoch växtförädling vid Institutionen för växtbiologi ochskogsgenetik, Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.

50

51

Är vi redo för GM-grödor på åkrarna?

Odling av genmodifierade grödor är på väg – även iEuropa, tror Håkan Fogelfors och Margareta Hanssonpå Sveriges lantbruksuniversitet. Fördelarna kommeri många fall att bli så stora att vi får svårt att avstå fråndem. Men det gäller att bedöma både risk och nyttainnan vi tillåter kommersiell odling. Målet måste varaett uthålligt lantbruk. Bland problemen finns minskadbiologisk mångfald, risker med genflöden mellan arteroch svårigheter när GM-grödorna ska samexisteramed andra grödor. Det krävs en genomtänkt odlings-strategi, och en sådan saknas i dag, skriver de bådaforskarna.

Håkan FogelforsMargareta Hansson

52

Kommersiell odlig av GM-grödor kommer förr ellersenare till Europa, eftersom förädlingstekniken erbjuderstora möjligheter att på ett mer precist sätt förändra engrödas egenskaper till gagn för såväl miljö som odlareoch konsumenter. Utmaningen blir att göra en bedöm-ning av både risk och nytta från fall till fall. Det gällersärskilt grödor som raps och majs samt fröproduktionav vallgräs och klöver.

Det måste upprättas ett väl genomtänkt regelverk kringodlingsåtgärder, ansvarsfrågor och samexistens med annanodling innan kommersiell odling kan tillåtas, och dettamåste ske på både nationell och internationell nivå.

Herbicidtålighet kan ge mera ogräsmedelGrödor som är tåliga mot herbicider (ogräsmedel) kange flera fördelar, till exempel bättre effekt på ogräsenmed färre bekämpningar och minskat behov av jord-bearbetning. Det senare gör att det går åt mindre driv-medel och att det blir mindre jordpackning. Men detfinns också risker. Exempelvis påverkas ogräsfloran bådetill mängd och artrikedom så att den biologiska mång-falden minskar. Detta påverkar bland annat tillgångenpå föda för vissa fågelarter.

Herbicidtåliga grödor kan medföra att en viss herbicidåterkommer oftare i växtföljden än vad som annars skullevara fallet, något som bäddar för tålighet mot herbicidenäven hos ogräsen. Inom alla ogräspopulationer finns

53

nämligen nästan alltid en större eller mindre variationi känslighet. Använder vi en viss herbicid alltför oftaoch ensidigt blir till slut bara de tuffaste individerna kvarpå fältet. För att motverka detta behövs ett genom-tänkt program för herbicidanvändningen. En annan riskär att genen för herbicidtålighet hos GM-grödan kanspridas till ogräs som är närbesläktade med grödan;många av våra mest odlade kulturväxter som raps, havre,betor och vallgräs har vilda släktingar som uppträdersom ogräs. Sådan spridning av tåligheten kan leda till enmer svårbekämpad ogräsflora som kräver mer herbiciderpå sikt. Det kan också komma upp spillplantor av GM-gröda i efterföljande grödor, och även detta kan ledatill ökad herbicidanvändning för bekämpning av spill-plantorna.

Bilden är inte entydig när det gäller mängden herbicidersom används i herbicidtåliga grödor jämfört med vanligagrödor. Den mest genomgripande studien av vanlig sojaoch herbicidtålig soja visar att användningen minskarmed i genomsnitt tio procent med den tåliga sorten.Men skillnaderna är stora beroende på vilka grödor somhar odlats åren före. Miljöfaktorer har också betydelse,till exempel jordart och klimat som på olika sätt påverkarogräsfloran.

Herbicidtålig raps odlas mest i Kanada där den står föröver 80 procent av den totala rapsarealen. Herbicid-användningen har varit oförändrad eller minskat något.

54

På vissa håll i Nordamerika kan man se att det behövsmer herbicider när herbicidtåliga grödor introduceras,på grund av förändrad ogräsflora och spillplantor iden nya grödan.

En gröda som kan vara aktuell för svenska förhållandenär herbicidtåliga sockerbetor. Grödan odlas ännu intekommersiellt; därför kommer de tillgängliga resulta-ten från försöksodlingar. Sockerbetor är en konkurrens-svag gröda gentemot ogräs, och dessa bekämpas därförintensivt. Upp till fyra behandlingar med olika herbi-cider är ofta nödvändigt. Antalet bekämpningar kanminskas till två vid odling av herbicidtåliga sorter.Resultat från Storbritannien och Danmark pekar på attrelativt stora vinster för odlaren är möjliga på grund avbland annat minskade kostnader för herbicider. Odlingav herbicidtåliga sockerbetor kan medföra att näringensom är hårt trängd från sockerrörsodlande länder kanfå en möjlighet att överleva i Europa.

Mindre kemisk bekämpning med Bt-grödorMarie Nyman beskriver i sitt kapitel hur grödor kangöras resistenta mot insekter med hjälp av Bacillusthuringensis; de blir då så kallade Bt-grödor. Till för-delarna med insektresistenta grödor hör att behovet avkemisk bekämpning av både svampar och insekterminskar. Minskad besprutning ger något lägre drivme-delsförbrukning och mindre jordpackning samt bättrearbetsmiljö för lantbrukaren. Till fördelarna hör också

55

att den biologiska mångfalden ökar genom större skon-samhet mot andra organismer än dem man vill bekämpa,till exempel nyttoinsekter.

Till nackdelarna med Bt-grödorna hör att det finns riskför att de insekter man vill bekämpa blir resistentamot Bt-mekanismen. I USA finns det reglerat i lag attom en odlare vill odla till exempel Bt-majs ska 20 procentav den totala majsarealen vara konventionell majs. Påså sätt minskar man genom utspädning risken för atten resistensgen ska komma till uttryck hos insekterna.Ännu har man dock inte i fält kunnat hitta någonresistent fjäril, trots att det relativt lätt kan framkallasi laboratorium.

När det gäller insektsmedel visar ett stort antal under-sökningar att användningen minskar vid odling av Bt-grödor. De flesta rapporterar också att antalet bekämp-ningar i en Bt- gröda minskar. Detta är tydligast i Bt-bomull, medan reduktionen inte alls är lika stor i Bt-majs.

Trycket av ogräs och skadegörare avgör skördevinstNu när GM-grödorna har odlats några år kan vi draslutsatser om avkastningsnivåerna. Ett genomgåendeintryck är att skördarna inte har ökat, med undantag fören liten ökning av skördarna av Bt-majs. Förhoppning-arna om skördeökningar har alltså inte infriats, menvariationen i avkastningssiffrorna är stora. Lägre odlings-

56

omkostnader förväntades också ge bättre ekonomi förodlaren, en förhoppning som inte heller har infriatseftersom utsädeskostnader har ökat och priserna påGM-grödorna har sjunkit.

I en stor undersökning som jämfört avkastningen av Bt-majs med konventionell majs ligger skördeutfallet förBt-majsen på mellan minus 5 procent och plus 30 pro-cent av skördeutfallet för den konventionella majsen.Förklaringen till de stora skillnaderna är enkel. För Bt-majs är skadeinsekten en fjäril, nämligen majsmottet.Stora angrepp uppträder med ungefär 3–4 års mellan-rum och går inte att förutsäga. Vinsten med den resis-tenta grödan inträffar alltså bara de år man harangrepp av fjärilen.

När det gäller herbicidtåliga grödor beror vinsterna på detaktuella ogrästrycket i fältet. Det kan alltså vara vanskligtmed stora undersökningar där medelvärden redovisasper region. En stor vetenskaplig studie har gjorts därherbicidtålig soja har jämförts med sin modersort (densort som har använts för att sätta in genen för herbicid-tålighet) och med de vanligaste konventionella högavkas-tande sorterna. Resultaten visar att GM-sorten avkastar6 procent lägre än modersorten och 10 procent lägre änden högavkastande sorten. Man kan dra slutsatserna attdet innebär en viss kostnad för plantan att vara herbicid-tålig, att resurser som används för tåligheten inte kananvändas för tillväxt och att det inte är de mest hög-avkastande sorterna som har gjorts herbicidtåliga.

57

De slutsatser vi dragit av litteraturen är att skördevinsterfinns att göra med GM-sorter när trycket av skadegörareeller ogräs är så högt att bekämpning är motiverad,men inte annars. Det är ett konstaterande som varken ärförvånande eller kontroversiellt.

Risker med gener som flödarEn av de mest debatterade riskerna är att tålighets-gener ska flöda över via pollen till arter som är när-besläktade med GM-grödan. En överföring av en genför herbicidtålighet till ett ogräs skulle kunna ge ett”superogräs”. Raps har relativt många släktingar somden kan korsas med, men korsningsfrekvensen har visatsig vara låg. Utanför åkern har en eventuell hybrid(korsning) inte någon fördel. Av vad som hittills kom-mit fram kan man sluta sig till att problem som berorpå inkorsning av tålighetsgen från raps till en annanart kommer att vara små. Däremot är situationenannorlunda när det gäller sockerbeta och majs, eftersomdessa arter är förädlingsprodukter av respektive vildasläkting och därmed av samma art. Risken för gen-flöden blir därmed större.

En svårhanterlig situation är pollenflöde mellan en GM-gröda och samma icke genmodifierade gröda. Sammasak gäller också överföring mellan GM-grödor för olikaändamål, till exempel livsmedelsgrödor och industri-grödor. Pollen kan färdas flera kilometer, och även omman inför säkerhetsavstånd finns det inga definitiva

58

garantier för en icke genmodifierad gröda. Risken attGM-genen sprids i den tidigare icke genmodifieradegrödan är naturligtvis störst för korspollinerande arterdär befruktningen sker mellan olika individer.

Kan GM-odling samexistera med annan odling?Erfarenheter från Nordamerika väcker frågan om ellerhur det är möjligt för GM-odling att samexistera medandra produktionsformer, till exempel ekologiskt lant-bruk. På den frågan svarar vi att det beror på. GM-tekniken får inte uppfattas som något som är reserveratför det konventionella högteknologiska jordbruket.Tekniken bör i framtiden även kunna användas inomandra produktionsformer, till exempel ekologiskt lant-bruk. Det bör vara de specifika egenskaperna hos GM-grödorna som i första hand avgör, inte produktions-formen som sådan. Grödor som till exempel minskarolika typer av miljöbelastning och således bidrar till ettuthålligare jordbruk bör vara intressanta för alla typerav odling.

Varför tar då det ekologiska lantbruket idag så klartavstånd från GM-grödor? GM-tekniken kopplas ihopmed storskaliga lösningar för resursstarka marknader,medan ekolantbruket traditionellt har stått för små-skalighet med lokal anpassning Det innebär att GM-grödor måste odlas över stora arealer, och lokalt anpassa-de sorter med värdefulla egenskaper för framtida växt-förädling slås ut. Vi kanske får en eller två höstvete-

59

sorter från Nordfrankrike ända till Mellansverige. Vid ettsjukdomsangrepp saknas då inslag av resistenta sorter(genetiska barriärer), och det kan ske en snabb sprid-ning som kan ge stora socioekonomiska konsekvenserför lantbruket. Det saknas med andra ord genetisktmodifierade sorter som passar för ekologisk odling. Somdirekt oacceptabelt ses också det faktum att GM-grödori många fall kan sprida de införda generna med sitt pol-len, så att de nya egenskaperna korsas in i ekoodlingaroch lokala sorter. Om GM-grödorna i framtiden utveck-las mot en mångfald av lokalt anpassade sorter som tillexempel är resistenta mot svampar och insekter, kandet som ekoodlare bli svårare att säga nej till GMO.

Under alla förhållanden krävs det ett väl underbyggtregelverk för odlingen, något som saknades vid intro-duktionen i USA och Kanada. Detta har i vissa regionerlett till inblandning av GM-grödor med stora biolo-giska, ekonomiska och juridiska konsekvenser som äroacceptabla ur ett europeiskt perspektiv. Inblandningkan ske för det första vid utsädesproduktionen (rentutsäde måste under alla förhållanden säkerställas, oav-sett produktionsformen), för det andra vid odlingenav grödan (inkorsning, spillplantor, maskiner), för dettredje vid transport och lagring, samt för det fjärde iprocessindustrin. En viktig faktor i sammanhanget ärockså frönas livslängd i marken. Frön av exempelvis rapsoch klöver kan förbli livskraftiga under 20–40 år medanandra arters frön inte alls kan överleva i marken.

60

Vid krav på ett gränsvärde på 0,1 procent inblandningav GM-gröda (detektionsgränsen idag) är följaktligensamexistens i praktiken omöjligt. Ett land eller en regionmåste då välja ett jordbruk med eller utan GM-grödor,vilket kommer i konflikt med ”odlarens fria val”! MenEU:s beslut om 0,9 procent kan öppna möjligheter.Datasimuleringar visar att skyddszonerna mellan grö-dorna då behöver vara av storleksordningen 0–200 meterberoende på gröda.

Hur relevanta är då dessa avstånd i en fältsituation?Hur inverkar landskapets struktur, häckar, grannsam-verkan, sortegenskaper som tidpunkt för blomning, ochså vidare? Är en säkerhetskoefficient på till exempel tioanvändbar för de teoretiskt beräknade avstånden – envariant på den i andra sammanhang använda försiktig-hetsprincipen när det inte finns mycket utrymme förmisstag? Kontrollsystemet kommer att bli dyrt ochvem ska betala – fröfirmorna eller konsumenterna?

Är vi redo för odling?Har vi utnyttjat tiden under de sju–åtta år som GM-grödor har funnits på marknaden i exempelvis Nord-amerika så att vi kan göra det bästa av de möjlighetersom öppnar sig? Tyvärr måste vi konstatera att intemycket har hänt kring själva odlingen. Det har integjorts särskilt många risk- och nyttoanalyser som harresulterat i nya odlingsstrategier. Det beror dels på attodlingsmaterial inte alltid ställs till förfogande för

61

oberoende forskning, dels på en ensidig satsning avforskningsmedel på den mer glamorösa laborativa”vita” biologin till skillnad från den ”gröna”, det villsäga själva odlingen.

Här möts man inte så sällan av aningslöshet. ”Odlathar vi gjort i tusentals år – så det kan vi ju!” Men nuär det fråga om att på ett ansvarsfullt sätt föra in enhelt ny typ av gröda i svensk växtodling. Om vi skakunna utnyttja den nya tekniken på ett intelligent sättoch undgå att upprepa andras misstag krävs det attnya odlingsstrategier tas fram som tar sin utgångs-punkt i våra egna förhållanden och önskemål innan enkommersiell odling tillåts!

Effekterna av genteknik i odlingen beror på hur tek-niken tillämpas, i vilket jordbrukssystem den införsoch hur den omgivande miljön ser ut. Ett underlag föratt bedöma dessa effekter för svensk del saknas till stordel idag; erfarenheter från andra länder är ofta baradelvis överförbara till våra förhållanden. Dagens situ-ation i Nordamerika visar på frågans allvar. Ska vi kan-ske i stället ta chansen att utforma ett exportinriktatmiljö- och naturresurseffektivt jordbruk fritt från GM-grödor med avstamp i till exempel dagens ekologiskalantbruk? Nu har vi tillfället att tillsammans aktivtutforma något, med eller utan GM-grödor, något somkan bli unikt för Sverige, innan de kortsiktiga ekono-miska krafterna har gjort vägvalet åt oss.

62

Håkan Fogelfors är statsagronom i ogräsens biologi ochreglering samt docent i jordbruksekologi vid Sverigeslantbruksuniversitet i Uppsala. Sedan 1970-talet är hanengagerad i lantbrukets natur- och miljöfrågor.

Margareta Hansson är docent i växtodlingslära påInstitutionen för ekologi och växtproduktionslära vidSveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Hon är just nuinvolverad i ett risk/nytta-projekt om odling av herbicid-resistenta grödor.

63

Vi måste våga försöka– för matförsörjningens skull

GM-grödorna behövs i den globala livsmedelsförsörj-ningen. Därför har vi inte råd att inte våga försöka,skriver Carl-Gustaf Thornström som är forskare ochrådgivare i genpolitiska frågor. Vi behöver en mer sakligsamhällsdebatt som också tar upp maktfrågor ochregelverk. Det kan till exempel inte vara rätt att bönderi fattiga länder på grund av ett patentsystem skatvingas köpa sitt utsäde från mäktiga multinationellaföretag.

Carl-Gustaf Thornström

64

Idag kan vi förändra arvsmassa med genteknik. Menlåt oss konstatera att vissa ting är givna över lång tid;de ligger i princip utanför vad vi kan påverka. Vi hartvå öron, två ögon och en näsa. Detta faktum kan viknappast förändra genetiskt. Med dagens spetsteknikkan vi på olika sätt påverka cirka 20 procent av gen-uppsättningen. Resten är och förblir nog lyckligtvistill vidare ”låst”. Riskerna för Frankensteinvarelser påväxt-, djur- och humanområdet är mycket överdrivna.

GM-grödornas start blev mer än lovligt kaotisk ochsköttes också mycket oprofessionellt i medierna, avoffentliga myndigheter och i den demokratiska samhälls-debatten. Inom EU ledde detta till ett stopp 1998 förodling och import av GMO inom EU. Först senaste årethar en viss öppning skett genom att ett direktiv harantagits om märkning och odling under vissa villkor. Vibehöver en mycket mer nyanserad och initierad debattom GMO, fri från slagord och enkla osakliga påståddaparalleller, såsom till exempel att GMO är detsammasom DDT.

Odling av GM-grödor ökade 35 gånger under perioden1996–2002. Idag odlas cirka 27 procent av världensGM-grödor i u-länder. Den resterande odlingen domi-neras starkt av USA (66 procent). Den expansion somkarakteriserar odlingen av GM-grödor utgör en av desnabbaste som noterats för ny teknik inom växtodling.Men i många u-länder finns det frågetecken kring den

65

nya tekniken. Vissa länder har helt förbjudit odling ochimport av GM-grödor, till exempel Zambia och Mexiko.Andra, som Indien, tillåter industrigrödor som Bt-bom-ull, men inte genmodifierade livsmedelsgrödor.

Det finns alltså rädsla i u-länderna för att genteknikenska föra med sig risker för människa och miljö. Gen-flöden, eller pollendrift, är en särskilt känslig fråga i såkallade diversitetscentra, det vill säga områden på jordendär vilda växter först gjordes till kulturväxter, och därden genetiska mångfalden därmed antas vara störst.När det gäller GM-grödor har det framförts oro för attutkorsning till lokalt odlingsmaterial (lantsorter) ochvilda släktingar kan bidra till genetisk nedsmutsningoch utgöra ett hot mot den genetiska mångfalden.

GM-grödorna i den globala livsmedelsförsörjningenVad betyder GM-grödorna i den framtida globala livs-medelsförsörjningen? FN:s livsmedelsorganisation FAOoch Världsbanken har gjort beräkningar kring de globalalivsmedelsbehoven år 2030. För de stora stapelgrödornasom ris, vete och majs måste skördarna öka med mellan25 och 40 procent. Denna ökning måste ske på en sam-manlagd global odlingsareal som i bästa fall kan ökamed 10 procent. Resten av den nödvändiga skörde-ökningen måste ske på redan nyttjade jordar.

De flesta jordbruksexperter anser att traditionell växt-förädling inte kan klara de skördeökningsbehov som

66

finns om samtidigt miljöbelastningen ska minska. Detär i det sammanhanget GM-grödorna blir viktiga attdiskutera. Har vi råd att inte våga pröva? Och vilkagenmodifierade egenskaper ska vi i så fall satsa på? Ärdet bättre näringsinnehåll, tolerans mot torka och salt,

Skördeförlusterna i världen är stora. De orsakas av stress av olika slagunder odling och lagring. Hittills har man satsat mycket lite på att tafram grödor som tål fysiskalisk stress trots att det är den vanligaste orsa-ken till skördesskador. Fysiskalisk stress är sådant som torka, hög värme,stark kyla, salta jordar, mark- och luftföroreningar.

67

stråhärdighet eller inbyggd insektresistens och herbicid-tålighet? Och vad betyder möjligheten att produceraläkemedel med hjälp av GM-grödor? Innebär detytterligare komplicerade frågor att ta ställning till?

Strategi för mer sansade framstegSom vi ser av Marie Nymans kapitel har GM-satsning-arna hittills mest gällt tålighet mot ogräsmedel ochresistens mot insekter. Denna strategi för modifieringav livsmedelsgrödor lämnar mycket i övrigt att önska.Att minska bruket av kemiska bekämpningsmedel genomintroduktion av Bt-mekanismen (Bacillus thuringensis) iexempelvis sojaböna och majs är sannolikt ett intressantförsta steg. Men för flertalet u-länder handlar det merom att säkra ökade skördar genom ökad tålighet hos bas-grödorna mot förändrat klimat, minskad vattentillgångoch utarmning av redan näringsfattiga jordar. Förbättratnäringsinnehåll är inte minst viktigt att satsa på.

Dessa senare egenskaper har de internationella offent-liga forskningsinstituten inom CGIAR (ConsultativeGroup on International Agricultural Research) tagitfasta på i sina stora forskningsprogram. I dessa programkommer genteknik att få en ganska central plats. Motbakgrund av de riskscenarier som redovisats tidigarekommer CGIAR:s satsningar att bli mycket selektiva ochmed höga krav på säkerhet. Man kommer också att hatydliga regler för hantering av den biologiska allemans-rätten när den privata sektorns produkter och teknik

68

ska användas i CGIAR:s forskning, och då är vi innepå patentfrågor.

Patentsystem inskränker allemansrättSka man kunna ta patent på gener? Vem har rätt tillekonomisk vinning av de gener som hittas och nyttig-görs? Idag är det de företag som letar reda på generna somhar patenträtterna. Det innebär att den som ska använ-da slutprodukten, en bonde eller en växtförädlare, måsteha tillstånd i form av licens. I sin tur reser detta nyafrågor kring bondens urgamla rätt att utan tillståndspara delar av skörden och använda till utsäde nästaodlingssäsong, liksom för växtförädlaren att användaslutprodukten för fortsatt förädling.

Ytterligare komplicerat blir det när en slutprodukt inne-håller många patent som ägs av många olika företagoch andra intressenter. Ett exempel på detta är det A-vitaminberikade så kallade gyllene riset som innehållercirka 70 olika patenträtter som ägs av drygt 25 olikaintressenter och företag i olika länder. Forskarna hadeunder arbetets gång utnyttjat 70 olika patent. Var ochen av patentinnehavarna hade kunnat hindra använd-ning av risplantan om de inte fick ersättning. I det härfallet beslutade de flesta av företagen att ge fri licens förfortsatt användning i vidare växtförädling i u-länder.Frågan är om nästa gyllene ris-variant kommer att mötasav samma generositet. Bruk av patent i utsädesfram-ställning för kulturväxter skapar nya regler som inskrän-ker den biologiska allemansrätten.

69

Vem ska ha makt över utsädet?I och med privatiseringen av genteknikens resultat harpatentfrågor blivit alltmer centrala för företagens valav strategi för växtförädling och framtagning av GM-grödor. Patentsystemet inskränker som sagt den biolo-giska allemansrätten. Företagskoncentrationen ökar demultinationella utsädes- och bioteknikföretagens mono-pol, främst när det gäller GM-utsäden. Detta reser nyafrågor kring nationell livsmedelssuveränitet. Är det rättatt det årliga utsädet i en suverän nation bygger på till-gång till patenterat utsäde som kontrolleras av ett ellerett fåtal multinationella företag? Patent på utsäde utgördärmed ett nytt och mycket kraftfullt politiskt makt-instrument för att kontrollera marknader och enskildanationer.

En annan problematik rör u-länders export av jord-bruksprodukter till exempelvis EU. Vad innebär EU:snyligen antagna GMO-direktiv för import av jordbruks-produkter från u-länder? Finns det risk för korsningoch insmuggling av GMO via livsmedelsbistånd och frånslutna fältförsök från länder i Afrika som accepterarGMO till länder i Afrika som har satt stopp för GMO?Finns det risk för spridning till produkter som expor-teras till EU? Malawi har godtagit Bt-majs som livs-medelsbistånd, men inte Zambia. Omfattande försökmed bland annat genmodifierad sötpotatis, sojabönaoch majs förekommer idag i länder i södra Afrika ochÖstafrika.

70

Vi måste våga försökaRegelverken nationellt och internationellt behöver i höggrad revideras för att underlätta en sansad öppenhet förökat bruk av GM-grödor både i u-länder och i-länder.Inom världshandelsorganisationen WTO pågår för-handlingar om det globala jordbrukets framtida regel-verk som kommer att vara av avgörande betydelse. Dåblir maktfrågorna också mycket tydligare.

Det offentliga samhället har ingen anledning att enbartlåta naturvetare, tekniker och multinationella företagtala om för oss vad som är bra eller dåligt – inte minsteftersom de gärna undviker maktfrågorna. Sådant skai stället du och jag besluta om. Men det kräver att detoffentliga samtalet blir mycket mer framförhållandeoch sakligt informerat, i stället för som nu passivt ochreaktivt – och därmed ett lättfällt offer för grunda och osakliga anti-kampanjer eller förförisk och enögdteknikoptimism.

Den avgörande frågan kring GMO är knappast omutan snarare hur. Vi måste våga försöka!

Carl-Gustaf Thornström är filosofie doktor och docent ikulturgeografi med inriktning på jordbruksfrågor ochpolitisk geografi. Han är gästforskare i genpolitik vidCentrum för biologisk mångfald i Uppsala och rådgivareåt Sveriges lantbruksuniversitet och Sida. Han är ocksåknuten till regeringskansliet när det gäller genpolitiskafrågor.

71

Om konsten att tämja bakterier för miljöändamål

Bakterier kan bland annat användas för att saneramark från giftiga kemikalier och för att ersätta kemikalieri jordbruket. Men en bakterie som sätts ut i naturendirekt från laboratoriet har ibland svårt att stå sig i kon-kurrensen med andra organismer i naturen. Forskarnakan förändra bakterierna på genteknisk väg så att deklarar sig bättre. Dessutom kan bakterierna skräddar-sys för speciella ändamål, skriver Janet Jansson vidSveriges lantbruksuniversitet.

Janet Jansson

72

Människor har under flera tusen år använt bakterier förolika biotekniska tillämpningar. Ost, yogurt, filmjölk,surkål och surströmming är exempel på livsmedel somproduceras med hjälp av mikroorganismer. Vi använderoch äter dagligen många av dessa produkter. Våra grödorär starkt påverkade av samspelet mellan mikroorganismersom antingen hjälper växterna eller som framkallar sjuk-domar hos dem. Några av de ”nyttiga” mikroorganismer-na har isolerats och används som biologisk växtnäringeller biologiska bekämpningsmedel.

Sanering av giftiga kemikalier med hjälp av bakteriereller svampar är ett annat exempel på användning avmikroorganismer för miljöns bästa. Alla dessa tillämp-ningar går att förbättra med hjälp av genteknik. Vissamikroorganismer har genförändrats så att de producerarmediciner, till exempel insulin för diabetiker. Samtidigtkan genteknik i fel händer användas för oetiska tillämp-ningar, till exempel utveckling av nya biologiska vapen.

Det här kapitlet handlar om bakterieprodukter somutvecklas för olika miljötillämpningar och därför måstesläppas ut i miljön. Vi sprider redan ut stora mängder avicke genmodifierade bakterier för miljötillämpningar,till exempel Rhizobium-bakterier som fixerar kväve frånluften och tillför kvävet i en form som kan tas upp avväxter. Dessa bakterier används som ett biologiskt alter-nativ till kemiskt kväve på åkern. Bakterierna sprids uti stora mängder på fälten eller tillsammans med fröna

73

vid sådden. Bakterier sprids också ut för att bekämpainsekter eller växtsjukdomar. Ett exempel är Bacillusthuringensis som används för att minska mängdenmygg vid exempelvis Nedre Dalälven. Dessa bakterierutvecklar ett protein som dödar insekterna som äter dem.Det krävs specifika förhållanden i magen, bland annatett högt pH, för att aktivera det giftiga proteinet.Bakterien är inte giftig för oss människor eftersom vihar lågt pH i magen.

Industrin vill göra nya produkterDen mikrobiella mångfalden i naturen är enorm. I ettgram jord finns det mer än en miljard mikroorganismeroch flera tusen olika arter. Vi känner till bara en litendel, mindre än tio procent av dessa arter. Av dem vikänner har vi redan utvecklat flera olika produkter. Nufinns det ett stort industriellt intresse av att hitta nyamediciner, antibiotika och enzymer i den okända mikro-biella världen, och för att patentera och kommersiali-sera dem.

I Europa har flertalet genmodifierade mikroorganismer(GMM) hittills bara testats i fältförsök, men i USAfinns det några kommersiella produkter. De flesta avfältförsöken i EU-länder har gjorts för att se hur mikro-organismerna överlever och sprider sig i naturen.Samtidigt har dessa mikroorganismer primärt modifi-erats ”bara” med så kallade markörgener för att man skakunna identifiera dem i naturen. Varje GMM måste

74

testas och riskbedömas för sig från fall till fall.Beroende på resultat av försök inomhus och i fält kanett företag sedan söka tillstånd för marknadsgodkän-nande på EU-nivå.

Viktigt förstå riskernaVi vet att många bakterier framkallar sjukdomar hosmänniskor, djur eller växter och därför är ett hot motmänniskor och miljö. Vi kämpar ständigt mot sjukdo-mar orsakade av bakterieinfektioner inom sjukvårdenmed olika antibiotika, som i sin tur blir mindre effek-tiva när resistensen ökar hos bakteriestammarna. Dethär är skrämmande och hotfullt. Därför är det ytterstviktigt att veta så mycket som möjligt om de moder-stammar som används för genmodifiering och om deraseventuella förmåga att framkalla sjukdomar.

Det finns några exempel på bakterier som har utveck-lats för miljötillämpningar och som senare har visat sigvara släkt med patogener, det vill säga sjukdomsfram-kallande organismer. Ett exempel är bakterieartenBurholderia cepacia som var mycket lovande för biolo-gisk kontroll av växtsjukdomar i USA. Ansökan hardragits tillbaka av USA:s naturvårdsverk sedan det harvisat sig att bakteriearten kan vara sjukdomsframkal-lande hos patienter med cystisk fibros. I det här fallet varbakterierna inte genmodifierade, men det visar hur vik-tigt det är att förstå så mycket som möjligt om demoderstammar som eventuellt skulle kunna användasför miljötillämpningar.

75

En annan risk skulle kunna vara att moderstammarnaproducerar giftiga ämnen under sin ämnesomsättningeller när de bryter ner kemikalier. Därför är det viktigtatt kartlägga dessa egenskaper för både GMM och föricke modifierade bakterier.

Bakterier med markörgen kan spårasRiskerna med just GMM beror mycket på egenskapernahos de nya generna och på hur genmodifieringen görs.Till exempel kan en utsläckning av en befintlig gen blimer riskabel än överföring av nya gener. Vilka genersom överförs har stor betydelse. Till exempel har mångagenmodifierade bakterier fått en markörgen som enflagga för att man ska kunna hitta bakteriecellerna imiljön. På så sätt vet man var cellerna befinner sig ochom de sprids. Annars kan det vara svårt eller omöjligt atthitta just en GMM bland de andra miljarderna bakteriersom finns i ett gram jord. Därför anser jag att det ärsäkrare att släppa ut en GMM med en markörgen änen icke modifierad bakterie som man inte kan hitta.

Det finns förstås olika markörgener – allt från gener somger resistens mot antibiotika till gener från eldflugorför att bakterien ska producera ljus, som i eldfluganslamporgan. Det mest kontroversiella är de gener somger resistens mot antibiotika. Riskerna är olika storaberoende på om den aktuella antibiotikan används inomsjukvården eller veterinärmedicinen. Det är svårt att intedra nytta av markörgener som ger antibiotikaresistens.

76

De utgör fortfarande grunden för de mest känsliga av allametoder för att spåra bakterier. Men de ljusproduce-rande generna har blivit mycket populära därför att debedöms som mindre riskabla och gör att man direktser bakterierna på exempelvis växtdelar.

Finns det risker för naturen?Varje ny gen som överförs måste bedömas när det gällerpotentiella risker för människa och miljö. En risk äratt de nya generna kan överföras till andra bakterier,till exempel sjukdomsframkallade bakterier. Vi vet attgener överförs mellan olika bakterier i naturen, men nor-malt händer det så sällan att det är svårt att mäta. Detviktigaste är att studera konsekvenserna av sådan gen-överföring. Följderna beror i sin tur på egenskapernahos de gener som överförs.

Andra oönskade konsekvenser av utsläpp av GMM imiljön kan vara att den naturliga ekologiska balansenändras, eller en negativ inverkan på organismer som maninte vill påverka. Sådana konsekvenser är svåra attmäta eller känna till i förväg. Men nu finns det flera braverktyg för att mäta mikrobiell mångfald i naturen.När man tillsätter GMM till naturprover ser man ofta attsammansättningen ändras i de mikrobiella samhällena.Men man vet att många naturliga fenomen också kanorsaka stora förändringar. Till exempel kan olika växter,olika årstider samt variationer i näring, pH och tem-peratur förändra sammansättningen och mängden av

77

mikroorganismer i jorden. Huvudfrågan är därför omdessa ändringar har någon ekologisk betydelse. Just nupågår forskningsprojekt för att undersöka om tillsatsav GMM kan ändra funktionen hos mikrobiella sam-hällen. Hittills har inget fältförsök med GMM lett tilloönskade miljökonsekvenser.

Det skulle förstås inte behövas några funderingar allskring riskerna med utsläpp av GMM om det intefanns intresse av att använda dem. Jag anser att GMMkan användas på ett säkert sätt för att förbättra miljön.Man ska också betänka alternativen. Exempelvis kanGMM användas i stället för kemikalier som vi vet ärfarliga för människor och miljö, till exempel i jordbru-ket. Andra GMM kan användas för att minska nivåernaav giftiga kemikalier som redan finns i miljön på ettsnabbt och effektivt sätt som är mycket billigare änandra metoder. Även bakterier som man inte ämnar gen-modifiera i övrigt kan märkas med markörgener föratt man ska hitta dem i miljön.

Det är viktigt att kunna fortsätta att utveckla nyasäkra GMM-produkter för olika miljöändamål. Mendet är också viktigt att studera och bedöma möjligarisker innan produkterna sprids i miljön.

Säkra bakterieprodukter i jordbruketEtt problem är att det ofta är svårt att etablera nyabakterieprodukter som klarar att sättas ut i naturen.

78

Bakterierna har ofta svårt att konkurrera med de bak-terier som redan finns i marken eller blir uppätna avandra organismer. Med hjälp av genteknik kan bakte-rierna förbättras så att de blir mer konkurrenskraftigaoch kan överleva längre i naturen. Cellerna kan gen-modifieras så att de till exempel blir bättre på att kolo-nisera växtrötter och på så sätt etablerar sig bättre.Alternativt kan gener som ger intressanta egenskapar,till exempel Bacillus thuringensis-protein som är giftigtför insekter, överföras till en välkänd rotkoloniserings-stam som Pseudomonas eller till en bakterie som leverinuti växtstammen som Clavibacter.

En annan strategi kan vara att modifiera en bakterie somframkallar sjukdom hos en växt (växtpatogen) så att deninte längre är sjukdomsframkallande. Dessa modifieradebakterier kan spridas ut och kolonisera växterna föreväxtpatogenen som annars skulle leva på samma ställe påväxterna. Denna strategi har använts till exempel i USAför att förhindra frostskada orsakad av en Pseudomonas-bakterie som bildar iskristaller. Iskristallerna är ett stortproblem för grödor som jordgubbar. Pseudomonas-bakterierna genmodifierades så att genen som beskriveriskristallproteinet togs bort. De genmodifierade bak-terierna spreds ut i fält för att skydda växterna från denaturliga iskristallbildande bakterierna – med minskadefrostskador som följd.

En annan framtida möjlighet är att inaktivera oönskade

79

gener hos bakterier som annars är lovande produkter.Till exempel skulle det kunna vara möjligt att göra gen-modifierade varianter av just Burkholderia cepacia såatt den inte längre är en patogen för människor menbehåller sina egenskaper som bekämpningsmedel. Helagenuppsättningen har kartlagts för Burkholderia cepaciaoch många andra bakterier. Därför finns det mycketinformation om vilka gener som finns, och de kan selek-tivt tas bort eller modifieras så att de inte längre ärskadliga. Å andra sidan kan gener som är viktiga förbiologisk kontroll av växtsjukdomar flyttas frånBurkholderia cepacia till en annan mikroorganism somman vet är ofarlig för människa och miljö. Exemplenvisar att genmodifiering kan vara ett sätt att få säkrarebakteriella produkter inom jordbruket.

Specialdesignade GMM bryter ner kemikalierDet finns också många möjliga användningar av GMMför biologisk nedbrytning av giftiga kemikalier. Oftafinns olika kemikalier i blandningar som är svåra förbefintliga mikroorganismer att bryta ner. Man kan därfördesigna GMM som effektivt kan bryta ner speciellablandningar av kemikalier. En annan aspekt är att ned-brytningshastigheten för befintliga populationer avmikroorganismer är för långsam på grund av låg tem-peratur, till exempel i Skandinavien. Med hjälp av gen-teknik kan nedbrytningsgenerna sättas in i en köldtole-rant bakterie som sedan kan överleva och effektivtbryta ner kemikalier även när det är kallt.

80

Nedbrytningsorganismerna har ofta svårt att konkurreraoch överleva i naturen. Det kan också vara svårt för dematt nå kemikalier i små porer i jord. Därför finns detintresse av att använda GMM med nedbrytningsgenersom också kan kolonisera växtrötterna. När rötternatränger ner i marken kan de bära med sig nedbryt-ningsorganismerna och transportera dem till ställendär kemikalierna finns.

Nytta ska vägas mot riskerSlutsatsen blir att det i dagsläget finns flera möjligatillämpningar av GMM i miljön. Vi har bara börjatundersöka vilka möjligheter som finns för framtiden.Med hjälp av information om bakteriers genuppsätt-ning kan det vara möjligt att designa bakterier för spe-cifika ändamål och att göra dem säkrare. Samtidigt är det viktigt att bedöma riskerna med utsläppav varje ny GMM för sig. Det krävs en kombination avkunskap om bakteriernas egenskaper och om möjligarisker för att bedöma om en ny GMM-produkt kananses medföra en risk för miljön, och om så skulle varafallet bedöma om den är värd riskerna. Det är ocksåviktigt att ta med i bedömningen om alternativa behand-lingsmetoder, till exempel kemikalier, är mer ellermindre riskabla än den aktuella GMM-produkten.

Janet Jansson är professor i mikrobiologi med miljö-inriktning vid Institutionen för mikrobiologi på Sverigeslantbruksuniversitet i Uppsala. Hon är också ledamot iGentekniknämnden.

81

Genmodifierade träd i morgondagens skog

Inom en snar framtid kommer genmodifierade träd attvara på väg in i skogsodlingen. Vi kommer först att sedem på den internationella arenan i olika typer av skogs-plantager med korta omloppstider. Träd kan nämligengenmodifieras så att de växer snabbare. De kan ocksåskräddarsys så att kvaliteten på fibrerna blir bättre förolika ändamål. Genmodifierade träd kan bli ett kom-plement till vanlig skogsträdsodling. Men innan vi sätterut GM-träden i naturen måste vi analysera riskerna,skriver Umeåforskarna Stefan Jansson, Ove Nilssonoch Björn Sundberg.

Björn SundbergOve NilssonStefan Jansson

82

I takt med att världens befolkning och levnadsstandardökar, ökar också trycket på naturtillgångarna. Vi måsteav både miljömässiga och praktiska skäl mer och merställa om vår konsumtion mot förnybara råvaror. Ved ären av våra vanligaste och mest allsidiga förnybara råvaror.Idag används vedråvara framför allt till trä- och pappers-produkter samt brännved. Men det pågår samtidigt enintensiv teknikutveckling mot framtida alternativanvändning av vedråvara, till exempel för produktionav fiberbaserade polymerer och etanol.

Den ”gröna revolutionen” inom jordbruket ledde tillstora skördeökningar och förvisso en del miljöproblem.Den var framför allt resultatet av ett framgångsriktväxtförädlingsarbete kombinerat med ändrade bruk-ningsmetoder. Utan den gröna revolutionen skulle viinte ha några möjligheter att föda världens nuvarandebefolkning. Skogsbruket står nu inför en liknandeutveckling där skördeuttagen på vissa marker skullebehöva ökas markant för att förhindra att all skogsmarktas i anspråk för råvaruproduktion. Genmodifierade träd(GM-träd) kommer kanske att vara ett av verktygen idetta arbete. Vi ska i det här kapitlet belysa både möj-ligheter och problem med GM-träd i skogsbruket.

Poppel är trädens ”bananfluga”Trots att träd ser annorlunda ut än örter är de i de flestafall nära släkt med dessa. Det innebär att träd genetisktsett inte är särskilt unika och att de flesta gener som

83

finns i ett träd också finns i andra växter. Trots det måstedet ju finnas genetiska mekanismer som ger träd derasunika egenskaper. Ett mål för forskningen är att hittadessa gener och förstå deras funktioner, eftersom detär en förutsättning för användningen av genteknik.

För att förenkla detta arbete använder forskarna modell-system, det vill säga arter som inte nödvändigtvis behö-ver vara ekonomiskt betydelsefulla men som det gårlätt att forska på. Den förståelse man på det sättet fåri ett modellsystem kan sedan tillämpas på ekonomisktviktiga arter. Inom medicinsk forskning går det tillexempel inte så bra att göra försök på människor. Därföranvänds ofta möss och ibland också mindre besläktadearter som bananfluga för att förstå orsakerna tillmänskliga sjukdomar.

På samma sätt är det inom trädforskningen. Olika gran-och tallarter hör till de ekonomiskt mest betydelsefullaträden, men av många anledningar är de svåra att stu-dera. De innehåller ett mycket stort genetiskt material,och det är tidsödande att sticklingsföröka och gentek-niskt förändra dem. Därför har släktet Populus, där vårsvenska asp ingår, blivit trädforskningens modell-system, och arbetet med att kartlägga dess hela gen-uppsättning är snart avslutat. Det handlar om upp-skattningsvis 40 000 gener. Forskare i framför allt USA,Kanada och Sverige deltar i detta projekt som kommeratt leda till att trädforskningen tar ett stort steg fram-

84

åt. När man känner till en organisms alla gener under-lättas den genetiska forskningen på den organismenoerhört.

För att förstå funktionen av alla dessa gener är GM-träd mycket viktiga. Forskare försöker till exempelskapa träd som saknar vissa proteiner. Vad proteinernabetyder kan man sedan förstå genom att studera even-tuella förändringar i det genmodifierade trädet. Dethär sker på många ställen i världen. I Sverige bedrivsett storskaligt industribaserat projekt som syftar till attförstå funktionen hos gener som är viktiga för pro-duktion och egenskaper hos vedfibrer. Forskningenkommer att leda till nya insikter om hur ved bildas.Den kommer också att ge de bakgrundskunskaper somär nödvändiga för att man ska kunna förädla träd så attde producerar mera och bättre ved.

Genteknik kompletterar traditionell förädlingSverige ligger väl framme när det gäller förädling avskogsträd. Forskningsinstitutet SkogForsk bedriver sedanlänge ett framgångsrikt förädlingsprogram på framförallt gran och tall. Men problemet med traditionell för-ädling är de långa generationstiderna.

Så medan våra jordbruksgrödor har förädlats undertusentals generationer med mycket stora förädlings-vinster, arbetar SkogForsk idag med sin tredje genera-tion. Med genmodifiering kan dessa hinder komma

85

att överbryggas, och förädlingen kommer också för-hoppningsvis att ske med hög ”precision” eftersom manvet vilka gener som förändras. Men genmodifieringkommer på samma sätt som i jordbruket aldrig attersätta traditionell förädling, utan metoderna kommeratt komplettera varandra. Träd med goda växtegenskapersom tagits fram med traditionell teknik kan till exem-pel tillföras unika spetsegenskaper med genteknik. Föratt behålla de goda genetiska egenskaperna i ett förädlatträd måste man sedan föröka det vegetativt, till exempelgenom sticklingsförökning. Detta tillämpas idag påvåra förädlade sorter av fruktträd och bärbuskar.

Skräddarsydda träd för olika ändamål Vedens och fiberns egenskaper är viktiga för skogs-trädsförädlingen. Redan idag finns GM-träd med mindrelignin som dessutom är lättare att extrahera. Vid till-verkning av kemisk massa kokas ligninet bort för attförhindra att papperet gulnar. Ved från GM-träd medförändrat lignin har vid papperstillverkning visat sigkräva mindre energi och kemikalier för att ge papper medsamma kvalitet som ”vanliga” träd.

Andra viktiga vedegenskaper som det finns goda för-utsättningar att förändra med genteknik är cellulosa-innehåll, fiberns längd samt ökat energivärde för använd-ning av vedfiber som energikälla. I framtidens skogs-bruk kan många träd vara ”skräddarsydda” för en vissanvändning. Idag används samma tallar och granar för

86

att producera en rad olika produkter, från finpapper tillkraftkartong, byggnadsmaterial för takstolar och fönster-karmar, eller för den delen som flis till pellets för hus-uppvärmning. Med genteknik kan man skapa träd medfibrer som är anpassade för olika typer av pappers-produkter, för energiändamål eller för fiberkomposit-material. Dessa förändringar kommer att underlättaövergången från produkter baserade på icke förnybarråvara som plast, stål och betong till fiberbaserade pro-dukter, som dessutom motverkar växthuseffekten.

Det arbetas också intensivt med att identifiera de genersom styr produktionen av vedbiomassa. Med genteknikkan vi få fram träd som växer snabbare och därmedförkorta omloppstiden i skogsbruket, det vill säga tidenmellan plantering och avverkning. Produktionen av ved-råvara kommer säkert att öka genom att GM-träd medmycket specifika och värdefulla egenskaper kommer attodlas i plantager under jordbruksliknande förhållandenmed relativt korta omloppstider (2–20 år). Sådana fiber-odlingar finns redan idag på många håll i världen. ISverige utnyttjas snart sagt all skogsmark för skogs-produktion, men med undantag för Salix (vide och pil)som odlas för energiändamål bedriver vi för närvarandeinte renodlad plantageodling av skogsträd.

Motståndskraft och tidig blomningAndra egenskaper som kan förbättras med gentekniskförädling är motståndskraften mot sjukdomar och

87

Asparna på bilden är båda ungefär sex månader gamla. Den genmodifi-erade aspen växer fortare eftersom den har fått en gen som ökar haltenav tillväxthormon. Dessutom producerar den mer ved som innehållerlängre vedfibrer, något som är högintressant för pappersmassaindustrin.

88

svamp- och insektsangrepp. Ett framtidsscenario är attdet finns GM- träd som är helt motståndskraftiga motangrepp av snytbaggar och barkborrar och som intedrabbas av Gremeniella-svampens härjningar. Genteknikkan med fördel också användas för att ge möjlighet tillskogsodling på mindre gynnsamma marker. Redan idagfinns träd med ökad tillväxt och överlevnad i torramiljöer. Detta skapar intressanta möjligheter till åter-beskogning av tidigare skövlade och numera ofrukt-samma områden på vår planet.

Genteknik kan också användas för att framkalla tidigblomning. Det förtjänar att nämnas att GM-träd kankomma att användas som ett verktyg i traditionell växt-förädling av skogsträd. Eftersom många träd inteblommar förrän efter 10–20 år har en effektiv traditio-nell förädling inte kunnat ske, trots att den kan leda tillstora produktions- och kvalitetsförbättringar efter ettfåtal generationer. Med genteknik kan man få trädenatt blomma efter bara några månader. Dessa snabb-blommande träd kan sedan användas i förädlings-programmet för att förkorta generationstiden. När deförädlade träden sedan ska användas för skogsplante-ring kan den introducerade blomningsgenen korsasbort. Avkomman ärver ju bara hälften av varje föräldersgener, och det går därför att sortera ut de individersom saknar blomningsgenen. Resultatet blir ett normaltblommande och högförädlat träd som inte bär på någrafrämmande gener.

89

Större variation i skogsodlingenAll ny teknik bör tillämpas med försiktighet och varsam-het. Det gäller även skogsträdsförädling med genteknik.Människan har tidigare påverkat ekosystemen genomatt ta ny mark i anspråk för jordbruk, bete, slåtter, nyaskogsodlingsmetoder som kalhyggesbruk eller införandeav nya trädslag som Contorta-tall. På samma sätt kommerfiberproduktion under jordbruksliknande former påigenlagd åkermark eller på tidigare skogsmark att ledatill förändringar i flora och fauna, vare sig den bedrivsmed eller utan GM-träd.

För att vi ska utnyttja marken effektivt i framtidenkommer antagligen högintensiva fiberodlingar att kom-plettera vårt nuvarande skogsodlingssystem – och inteersätta det. Det finns all anledning att tro att den utveck-ling mot större variation i användningen av skogsmarkensom pågår på många håll i världen kommer att fort-sätta och bli tydlig även i Sverige. Vi kommer att avsättaviss mark för högproducerande fiberodlingar, fortsättamed vårt traditionella skogsbruk på en stor del av markensamt öka arealen skog som brukas lågintensivt eller intealls. Detta bör kunna tillfredställa våra behov av attproducera råvara till industrin, bevara den biologiskamångfalden samt öka möjligheterna till rekreation ochturism.

Kanske kommer vi att importera en större del av vir-kesråvaran. Utvecklingen inom skogsbruket påverkas i

90

viss mån av politiska beslut men framför allt av ekono-miska realiteter. Eventuell framtida odling och använd-ning av GM-träd måste ses i det perspektivet.

Kan GM-träden sprida sig?Skulle de genmodifierade träden kunna sprida sig ochetablera sig i naturen? Det finns många exempel på väx-ter som har flyttats från en kontinent till en annan ochdär blivit svåra ogräs. Att det blir så här kan bero på attde skiljer sig så mycket från den inhemska floran att debättre kan utnyttja specifika ekologiska nischer ellerinte har några naturliga fiender i den nya miljön. Mendetta gäller i allmänhet inte GM-träd som oftast ärförändrade i bara en eller ett par gener, dessutom genersom oftast inte ger ett större överlevnadsvärde. Förövrigt är de identiska med sina vilda släktingar. Däremotkan risken vara större för GM-träd som är resistentamot vanliga skadeinsekter eller sjukdomar, eller somtill exempel har ökad motståndskraft mot frost ellertorka.

Träd kan sprida sig vegetativt, till exempel med rotskott.Ett potentiellt större problem är om GM-trädet skulleblomma. Det skulle då kunna sprida frön till naturligabestånd. Dessutom skulle pollen spridas över storaavstånd, eftersom de flesta träd är vindpollinerade. Pådet sättet skulle trädets anlag okontrollerat kunna spridastill andra individer av samma art. Det är oklart om dettaskulle innebära en reell risk för de ”naturliga” skogarna,

91

men det innebär hur som helst en oönskad genetisknedsmutsning.

Därför finns det stor anledning att vara tveksam till attanvända GM-träd som har möjligheten att blomma iett framtida skogsbruk. De flesta bedömare menar attanvändningen av sterila eller mycket sent blommandeträd kommer att vara en förutsättning för att framtidagenmodifierade trädplantager ska accepteras. Men kananvända träd som inte blommar under normala om-loppstider. Ännu mer effektivt är kanske att försenaeller förhindra blomning med genteknik så att trädenblir sterila. Dessutom pågår forskning för att på genetiskväg skapa nya ”artbarriärer”, det vill säga se till attavkomman mellan ett genmodifierat och ett ”vilt” trädinte kan gro. Det innebär att en korsning inte är möjlig.

Riskbedömning från fall till fallDet finns alla skäl att tro att vi inom det närmastdecenniet kommer att få anledning att ta ställning tillom genmodifierade träd ska användas inom energi-skogsodling och inom plantageskogsbruk i Sverige.Vad gäller introduktion av GM-träd i våra ”vanliga”skogar är tidsperspektivet däremot längre och beroendeav utvecklingen inom många områden förutom gen-tekniken.

En riskbedömning av GM-tekniken måste göras frånfall till fall. En egenskap som ökad sjukdomsresistens har

92

högre risk för spridning än till exempel ökat energi-värde. För att ge politiker och allmänhet bedömnings-underlag är det viktigt att vi bedriver både ekologiskoch samhällsvetenskaplig riskanalysforskning. Det ärockså viktigt att denna riskanalys sker i samarbete medden biotekniska utvecklingen. Sverige är idag en ledan-de nation inom skogsbioteknisk forskning, och vi bördärför också leda den riskanalytiska forskningen inomområdet.

Stefan Jansson är professor i växters cell- och molekylär-biologi på Institutionen för fysiologisk botanik vid Umeåuniversitet. Han arbetar framför allt med stressmekanismeroch kartläggning av gener i asp.

Ove Nilsson är professor i växters reproduktionsbiologi påInstitutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid Sverigeslantbruksuniversitet i Umeå. Han har visat att man medhjälp av genteknik kan få aspträd att blomma efter baranågra månader.

Björn Sundberg är professor i skogsträdens växtfysiologipå Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vidSveriges lantbruksuniversitet. Han forskar på molekylär ochfysiologisk reglering av vedens bildning och egenskaper.

Alla tre författarna arbetar inom Umeå Plant ScienceCentre som består av Institutionen för fysiologisk botanik vidUmeå universitet och Institutionen för skoglig genetik ochväxtfysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.

93

Hanterbara risker med GM-husdjur

Våra husdjur har utvecklats från sina vilda stamformerunder de senaste tiotusen åren. Den vägen har varit såframgångsrik att forskarna i dag inte har det lätt om demed genteknik vill göra ännu mer, exempelvis öka till-växten. Däremot kan det i framtiden komma att finnasen rad mer specifika användningsområden för gen-teknik på husdjur. Får kan producera mediciner i mjöl-ken. Djurorgan kan transplanteras till människa. Detgår att göra ”hälsogrisar” med bra fettsammansättningoch komjölk som ger mera ost. Och riskerna med gen-teknik på husdjur är hanterbara, skriver Leif Anderssonvid Uppsala universitet.

Leif Andersson

94

För ungefär 10 000 år sedan i samband med att jord-bruket utvecklades började människan tämja vildadjur. För en del husdjur finns fortfarande den vildastamformen kvar i naturen. Tamgrisens anfader vild-svinet finns fortfarande spridd över Europa och Asien.Den röda djungelhönan, ursprunget till våra värphönsoch broilers, lever fortfarande i vilt tillstånd i Sydost-asien. Däremot är nötkreaturens vilda anfader, uroxen,utdöd. Den sista dog år 1627 i en djurpark i Polen.

Om man inte känner till husdjurens ursprung är detsvårt att tro att tamgrisen och vildsvinet tillhör sammaart och att de utan problem kan para sig och få fullt fris-ka kultingar. Ett vildsvin och ett tamsvin är markantolika när det gäller en lång rad egenskaper, till exempelfärgteckning, behåring, kroppsform, beteende, aptit ochtillväxt. Hur har det varit möjligt att åstadkomma dessadrastiska förändringar under en ganska kort tidsperiod?Jo, genom att man har valt ut speciella avelsdjur genomså kallat selektivt urval. Människan lärde sig tidigt attavkommorna, hos både djur och människor, tenderaratt likna föräldrarna. Genom att använda djur med sär-skilt värdefulla egenskaper i avel kunde man successivtfå fram djur som var allt bättre lämpade att produceranyttigheter för människan.

På barnen känner vi föräldrarnaUnder de senaste hundra åren har husdjursaveln blivitalltmer effektiv tack vare våra ökade kunskaper om

95

genetik. Husdjursavel innebär att man mäter olika egen-skaper på potentiella avelsdjur eller på nära släktingar.Därefter använder man avancerade statistiska modellerför att räkna ut vilka djur som bör vara bäst lämpadeför avel. Detta är särskilt väl utvecklat för mjölkprodu-cerande nötkreatur där man använder konstgjord inse-minering och omfattande avkommeprövningar av ung-tjurar. Avkommeprövning innebär att man för etthundratal av ungtjurarnas döttrar samlar in data påmjölkproduktion och övriga egenskaper, till exempelsjukdomar. Utifrån denna information kan man beräk-

Tamgrisen härstammar från vildsvinet, men har förändrats dramatisktunder årtusendenas lopp.

96

na ett mycket säkert avelsvärde för varje ungtjur. Deallra bästa tjurarna väljs ut för avel och kommer att fåtusentals eller kanske tiotusentals avkommor.

Selektivt urval är alltså den metod vi hittills har använtför att förändra husdjuren. Men hur har den påverkathusdjurens gener? Husdjuren och deras vilda stam-former har samma uppsättning av gener. Skillnadenligger i att vi har ökat eller minskat förekomsten av vissagenvarianter som påverkar viktiga egenskaper. All ärftligvariation uppstår genom mutationer. Man har beräknatatt varje individ som föds av ett däggdjur bär på cirkahundra nya mutationer som uppstod i föräldrarnaskönsceller. Mutationer kan innebära en förändring aven enskild byggsten i DNA-kedjan (se sidan 25), eller atten eller flera byggstenar försvinner eller kommer till.De allra flesta mutationer har ingen som helst påverkanpå individens egenskaper eftersom de berör delar avarvsmassan som inte betyder något för funktionen. Vissamutationer är direkt skadliga eftersom de påverkar envital funktion, och ett litet antal mutationer leder tillgenvarianter som ändrar individens egenskaper.

Gentekniken gör våra verktyg skarpareDe markanta skillnader vi ser mellan tama och vildaformer beror alltså på att vi har ökat de genvariantersom har positiva effekter på egenskaper vi värdesätter,till exempel förmåga att producera mjölk. Man kan sägaatt vi med urvalsmetoden kan sila fram fördelaktiga

97

mutationer utan att ha någon som helst kunskap omvilka gener som förändras. Skillnaden mellan traditio-nell husdjursavel och genteknik är att traditionell avelbaseras på spontana mutationer, medan genteknikengör det möjligt att introducera specifika mutationer.

Den moderna genetiken gör att vi nu kan ta reda påvilka mutationer som har ökat hos olika husdjur. Ettexempel från min egen forskning gäller den vita färgensom är vanlig hos tamsvin. Vit färg beror på att gri-sarna helt saknar pigmentceller i huden. Vi har visat attdetta beror på mutationer i en speciell gen som har encentral roll för pigmentcellernas utveckling. De vitagrisarna bär på en extra kopia av just den här genen,och en av kopiorna har dessutom en mutation. Vi troratt den vita färgen utvecklades i två steg. Den förstamutationen stör pigmentcellernas utveckling och gerupphov till brokiga grisar; den andra mutationen inne-bär att pigmentcellerna inte utvecklas alls. Det skullevara fullt möjligt att åstadkomma samma förändringgenom att införa liknande mutationer med genteknik.

Genmodifiera husdjur – hur gör man?Principen för att ta fram GM-husdjur genom att direktspruta in gener i nyligen befruktade äggceller fungerarpå samma sätt som för andra däggdjur (bild på sidan29). Den här så kallade mikroinjektionstekniken haranvänts sedan mitten på 1980-talet. Men den har klaranackdelar. Man kan inte kontrollera var den överförda

98

genen kommer att sätta sig. Därför kan det uppstå engenetisk defekt genom att den nya genen stör en befint-lig gen. Dessutom sätter sig ofta många kopior av denöverförda genen i rad på kromosomen. Det kan ledatill att nedärvningen blir instabil, och det är en klarnackdel om man vill åstadkomma en permanent gen-förändring som ska fungera under många generationer.

Det har pågått ett intensivt arbete under flera år för attta fram en mer sofistikerad metod som gör det möjligtatt göra mer riktade förändringar. En sådan teknik finnsredan för mus; den bygger på användning av så kalladestamceller från foster. Tekniken gör det möjligt att slåut funktionen av enskilda gener (så kallad knockout)eller att förändra någon speciell del av genmaterialet.Problemet har varit att man ännu inte har lyckats fåfram stamceller från husdjur så att de fungerar förändamålet.

Elektrisk stöt öppnar cellen för DNAMen nu har en alternativ metod utvecklats som byggerpå den teknik med kärnöverföring som användes föratt klona fåret Dolly. Tekniken innebär att man odlarkroppsceller i laboratoriet och använder så kallad elek-troporering för att föra in gener i cellkärnan. Cellernautsätts för en strömstöt som öppnar porer i cellerna ochgör att det DNA man har tillsatt till odlingsmedietkan tas upp. Väl inne i cellen kommer genmaterialet isällsynta fall (kanske en på miljonen) att orsaka precis

99

den förändring man vill åstadkomma. Det fina i kråk-sången med att göra detta i odlade celler är att man dåkan använda olika gentekniska metoder för att blandmiljontals celler sortera ut dem som har precis dengenförändring man vill ha.

Med hjälp av så kallad kärnöverföring kan man sätta in DNA-fragmenti en odlad kroppscell och därefter välja ut celler med den specifika gen-förändring man vill åstadkomma. Den genmodifierade cellkärnan förssedan samman med en äggcell som har tömts på sin egen cellkärna.Utvecklingen till en ny genmodifierad individ sker i en surrogatmoder.

100

När man väl har fått fram en genmodifierad cell för manöver dess cellkärna till en äggcell som har tömts på sincellkärna. Äggcellen innehåller allt som behövs för attstarta en normal fosterutveckling. När denna väl harkommit igång kan den genmodifierade cellkärnan taöver och styra utvecklingen till en ny individ. Utveck-lingen sker i en surrogatmoder, och i gynnsamma fallföds en fullt frisk genmodifierad avkomma. Det finnsnu flera rapporterar som visar att metoden fungerar påbåde får och gris. Man bör dock notera att kloning medkärnöverföring, med eller utan genmodifiering, fortfa-rande är en ineffektiv metod som ofta leder till mereller mindre allvarliga störningar i djurens utveckling.

Skräddarsydda husdjur dröjerNär tekniken att framställa GM-djur först beskrevs ibörjan på 1980-talet var en av kommentarerna att vinu har en teknik för att genetiskt skräddarsy husdjur.Tjugo år senare kan vi konstatera att genmodifieradehusdjur ännu inte används för livsmedelsproduktion.Vad beror detta på? En viktig orsak är att man under-skattade den genetiska komplexiteten hos högre organis-mer och de stora framsteg man redan gjort att genetisktförändra husdjuren med traditionella metoder. Det ärinte så enkelt som att kasta in några extra kopior av engen för till exempel tillväxthormon hos en gris och fåden att växa dubbelt så snabbt. Traditionell avel har redanfördubblat tillväxthastigheten hos en tamgris jämförtmed ett vildsvin, och det är knappast troligt att det är

101

mängden tillväxthormon i kroppen som begränsar till-växten. Tillämpningen av genteknik på husdjur haralltså hämmats av vår bristande kunskap om de genersom kontrollerar viktiga produktionsegenskaper.

En annan viktig faktor är att försök med GM-husdjurär mycket kostsamma. Man måste hålla ett stort antalhondjur som äggdonatorer och surrogatmödrar för attfå fram ett litet antal genmodifierade avkommor. Därförär det bara ett mindre antal forskargrupper i världen(inga i Sverige) som har sysslat med att ta fram GM-husdjur. Dessutom har få företag varit verksamma inomområdet, och de som varit aktiva har fokuserat på attanvända genmodifierade husdjur för att ta fram medi-ciner till människor. Det är uppenbart att den storatveksamhet som konsumenterna visat mot använd-ningen av GM-växter har minskat intresset från företag,särskilt i Europa, att satsa på forskning kring genmo-difierade husdjur.

Husdjurens arvsmassa kartläggsDet har väl knappast undgått någon att vi nu år 2003har en fullständig karta över arvsmassan hos människanoch hos flera experimentorganismer, till exempel mus,bananfluga och backtrav. Ett däggdjur har ungefär 30 000 gener. Även om vi idag känner till DNA-koden för de allra flesta generna hos människan har vimycket begränsad kunskap om hur mer än hälften avdessa gener fungerar. En stor utmaning för forskningen

102

de närmaste 20 åren är att förstå hur alla dessa 30 000gener verkar och samverkar för att styra en så komplexvarelse som ett däggdjur.

Den medicinska genetiken har varit mycket framgångs-rik när det gäller att identifiera mutationer som orsakarärftliga sjukdomar som cystisk fibros och blödarsjuka.Däremot vet vi nästan ingenting om de ärftliga variantersom gör att vissa människor kan springa 100 meterrasande fort och andra kan komponera fantastiska musik-stycken. Snabbhet och musikalitet är två egenskapersom påverkas av både arv och miljö. Den ärftliga kom-ponenten bestäms av ett okänt antal gener. På sammasätt är det med de flesta egenskaper som är av betydelseinom husdjursproduktionen, till exempel tillväxt, mjölk-produktion och motståndskraft mot infektionssjuk-domar. Vi har fortfarande mycket begränsad kunskapom vilka gener som påverkar dessa egenskaper, mendet pågår ett intensivt arbete för att förbättra kunskapen.

Det finns ännu ingen fullständig genkarta för något hus-djur, men det är bara en tidsfråga innan denna basalabiologiska information blir tillgänglig för ett flertalhusdjur, som nötkreatur, gris, hund och höns. Den för-sta analysen av hönsens gener beräknas bli klar redan islutet av 2003. Det kommer att väsentligt förbättra våramöjligheter att påvisa gener och mutationer som påver-kar viktiga egenskaper hos husdjur. Kunskapen kommeratt få allt större betydelse i praktisk husdjursavel. Den

103

hittills använda urvalsmetoden har byggt på mätningoch vägning av husdjur. Den kan nu kompletteras medgentester för att identifiera djur som bär på särskiltvärdefulla ärftliga varianter. På sikt kommer dennakunskap också att innebära helt nya möjligheter attintroducera specifika gener utifrån detaljerad kunskapom hur generna fungerar.

Medicin i fårmjölk Redan på 1980-talet inleddes försök med att ta framGM-husdjur som kan producera läkemedel i mjölk.Många små enkla proteiner går alldeles utmärkt attproducera i bakterier, som till exempel insulin för attbehandla diabetes eller tillväxthormon för att behandladvärgväxt. Men de flesta proteiner behöver processas ien cell från en högre organism för att bli biologisktaktiva. Det är fullt möjligt att producera dessa protei-ner genom att odla genmodifierade celler från dägg-djur. Men det är ganska dyrt att producera storamängder protein i odlade celler. Därför föddes idénatt man skulle kunna utnyttja genmodifierade husdjur.

För att förstå principen för dessa försök måste man vetaatt en gen består av två komponenter: en del sombestämmer hur det färdiga proteinet ska se ut och enannan del, en styrsignal, som bestämmer var, när ochhur mycket protein som ska tillverkas. För att få fram ettGM-får som producerar ett mänskligt protein i mjölkmåste man först snickra ihop en genkonstruktion. Den

Ett får kan genmodifieras så att det tillverkar mjölk som innehåller FaktorVIII, ett protein som saknas hos blödarsjuka. Kopplat till fårets egenmjölkproteingen finns en styrsignal som ser till att proteinet hamnar imjölken och ingen annanstans. Denna styrsignal kopplas ihop medFaktor VIII-genen från en frisk person. Det gör att Faktor VIII ocksåhamnar i mjölken, precis som fårets eget mjölkprotein. Faktor VIIImåste renframställas för att kunna ges till patienten via injektioner.

104

ena delen hämtar man från den mänskliga gen sombestämmer hur det protein ska se ut som man vill pro-ducera. Styrsignalen tar man från en gen hos fåret som sertill att proteinet hamnar just i mjölken och ingen annan-stans i djurkroppen. Därefter gör man ett GM-får enligtnågon av principerna som beskrivs på sidorna 29 och 99.

105

Det pågår idag kliniska försök på människa med läke-medel som har producerats med denna metod, menännu finns inget godkänt läkemedel på marknaden. Ett läkemedel som skulle kunna tas fram genteknisktmed hjälp av fårmjölk är Faktor VIII som ges till blö-darsjuka.

Transplantation från djur till människaXenotransplantation innebär att man transplanterarceller eller vävnad från en annan art till människa.Intresset för den här tekniken beror på den akuta bris-ten på mänskliga organ för transplantation till svårtsjuka patienter. Grisen anses vara den mest lämpadearten för xenotransplantation på grund av sin storlekoch vår långa erfarenhet av att föda upp grisar förköttproduktion.

Men det verkar vara omöjligt att transplantera levandeceller från vanliga grisar till människan eftersom männi-skans immunsystem attackerar de främmande cellerna.Man försöker nu få fram GM-grisar med flera genetiskaförändringar som antingen ”humaniserar” grisens cellerså att de inte upplevs som främmande eller som gör attgrisens celler blir mer resistenta mot attacken frånmänniskans immunsystem. Flera viktiga steg för attuppnå målet har gjorts, men det återstår fortfarandemycket forskning och utvecklingsarbete innan xeno-transplantation blir praktisk verklighet. Det finnsockså en oro för att xenotransplantation skulle kunna

106

innebära en risk att virus överförs från gris till människaoch orsakar nya infektionssjukdomar.

Mer eller mindre lidande för djuren? Det finns än så länge inte mycket forskning för attutveckla GM-husdjur med förbättrade egenskaper förlivsmedelsproduktion. Det man skulle vilja åstadkommamed genteknik är till exempel bättre djurhälsa, bättrelivsmedelskvalitet, miljövänligare produktion och förståsökad produktion. Bättre djurhälsa är ett mycket ange-läget mål i den traditionella husdjursaveln; det minskarförluster i produktionen och det ger mindre lidandehos djuren. Infektionssjukdomar och parasiter orsakarstora förluster inom husdjursnäringen, framför allt i sub-tropiska och tropiska områden. Med bättre kunskapbåde om sjukdomsframkallande organismer och omvärddjurets försvarsmekanismer borde det bli möjligtatt använda genteknik för att öka husdjurens mot-ståndskraft mot infektionssjukdomar.

Den klart största risken för negativa effekter av gen-teknik på husdjur är annars att den i vissa fall skullekunna orsaka lidande och försämrad hälsa hos djuren.Risken för detta kommer att bero på i vilken utsträck-ning den överförda genen påverkar djuret. En överfördgen som gör GM-husdjuret mer resistent mot en visssjukdom skulle förbättra hälsan och minska lidandehos djuret. I andra fall, till exempel när ett husdjurproducerar ett mänskligt protein i mjölk, är det inte tro-

107

ligt att genförändringen påverkar djurets välbefinnande. Men i vissa fall kan genförändringar orsaka allvarligaproblem med djurhälsan. Ett exempel skulle kunnavara den försämrade djurhälsan hos belgisk blåboskap. Dessa djur har dock inte fått sin extrema mus-kelmassa genom genteknik, utan den beror på enspontan mutation som inaktiverar en gen som reglerarmuskelutvecklingen. Samma djurhälsoproblem skullenaturligtvis uppstå om man använde genteknik för attinaktivera samma gen. Innan man kan använda gen-modifierade husdjur inom jordbruket måste man ivarje enskilt fall noggrant utvärdera risken för försämraddjurhälsa.

Miljögris med fosforfattig gödselLäckage av kväve och fosfor till naturen är ett problemi samband med storskalig grisproduktion. En kana-densisk forskargrupp utvecklade för ett par år sedan engenmodifierad ”miljögris” (Enviropig) som skullekunna minska problemet. Den har bara en fjärdedel såmycket fosfor i avföringen som en vanlig gris.

Forskarnas utgångspunkt var att växtmaterialet i gris-foder innehåller tillräckligt med fosfor, men dettaorganiska fosfor är inte tillgängligt för den växandegrisen eftersom den saknar vissa enzymer för att frigörafosfor från växtmaterialet, till exempel enzymet fytas.Därför måste man tillsätta oorganiskt fosfor i fodret,och konsekvensen blir att grisens gödsel innehåller

108

fosfor som inte utnyttjas utan passerar rakt genomgriskroppen. Forskarna gjorde då en genkonstruktiondär den ena delen kom från tarmbakterien Escherichia colioch var en gen för enzymet fytas. Styrsignalen komfrån en gen som är aktiv i grisens spottkörtlar. GM-grisenproducerade därför saliv som innehöll enzymet fytasoch som gjorde att fosfor frigjordes från växtmaterialetoch blev tillgängligt för grisen. Konsekvensen blev attman inte behövde tillsätta oorganiskt fosfor i fodret,och mängden fosfor i gödslet minskade. Detta är ettbra exempel på hur genteknik kan komma att användasi framtiden för att åstadkomma genförändringar somär svåra eller omöjliga att uppnå med traditionell avel.

Traditionell avel har åstadkommit häpnadsväckandeproduktionsökningar inom husdjursnäringen under1900-talet, och vi fortsätter att använda urvalsmetodenför att öka produktionen. Därför känns användningenav genteknik enbart med syftet att öka produktionenmindre intressant jämfört med de tänkbara tillämpning-arna som nämns ovan.

Överdriven rädsla för allergierNär det gäller livsmedelskvalitet finns det redan en delintressanta försök med genteknik. Man vill åstadkommalivsmedel som är mer hälsosamma eller mer smakrikaän konventionella produkter. En forskargrupp frånNya Zeeland har förändrat mjölkens sammansättninghos kor genom att föra in några extrakopior av arvs-

109

anlagen för vissa mjölkproteiner. Det gör att mjölkenger mer ost än vanlig mjölk. En forskargrupp i Japanarbetar med att ta fram ”hälsogrisar” som producerar köttmed nyttigare fetter. Med hjälp av en gen från spenatfår de mättade fettsyror att övergå till omättade.

En möjlig risk är att livsmedelsprodukter från GM-husdjur i något fall skulle kunna vara skadliga förmänniskan eller orsaka någon form av födoämnes-allergi. Men den här risken är av begränsad omfattningoch egentligen inte annorlunda än för husdjur utveck-lade med traditionell avel. En fördel med genteknik idet här sammanhanget är att man vet vilken förän-dring man har åstadkommit, och det underlättar risk-värderingen. Vid traditionell avel kommer då och dånya mutationer att uppstå som i mycket sällsynta fallskulle kunna orsaka problem med livsmedelskvaliteten,men i det fallet har man ingen aning om vilken gensom är förändrad.

I debatten har det förekommit vilseledande påståendenom att användning av GMO skulle öka risken för aller-gier i hög grad. Men det finns inga som helst veten-skapliga belägg för att så skulle vara fallet. Tvärtomkan gentekniken göra det möjligt att modifiera vissagener som ger upphov till kända allergier. Det finns ensund skepsis mot främmande ämnen i livsmedel motbakgrund av de problem vi tidigare upplevt medkemikalier som spridits i naturen och till slut hamnat

110

som farliga föroreningar i livsmedel. Men de gener mantillför en genmodifierad organism är inte giftiga i sig.Man kan naturligtvis aldrig utesluta möjligheten attproteinet från en överförd gen stör någon biologiskprocess på ett oväntat sätt. Men om detta sker kommerdet med största sannolikhet att drabba GM-djuretinnan det uppstår problem med livsmedelskvaliteten.

Hanterbara riskerAnvändning av genmodifierade husdjur (med undantagför domesticerade fiskar) skulle innebära försumbaraekologiska risker. För det första är det relativt lätt attkontrollera spridningen av husdjur i naturen om deskulle rymma från gårdar. Dessutom är våra modernahusdjur dåligt anpassade till att leva i naturen, och degenetiska förändringar man vill åstadkomma skulleknappast innebära en fördel om de spreds till en vildpopulation.

Kunskapen om geners funktion och alltmer effektivametoder för att göra specifika genmodifieringar ökarsnabbt. Det råder ingen tvekan om att det kommer attöppna intressanta möjligheter för tillämpning av gen-teknik även på livsmedelsproducerande husdjur. Derisker som finns kan inte ignoreras, men de verkar varahanterbara. Det är därför högst sannolikt att dennateknik kommer att användas i framtiden, först i ländersom USA och Kina och så småningom även i Europa.När detta kommer att ske är dock högst osäkert, och

det blir inte förrän livsmedel från genmodifierade väx-ter är allmänt accepterade bland konsumenterna.

Genteknik kommer aldrig att ersätta traditionell avels-värdering, eftersom genmodifierade avelsdjur måsteutvärderas på samma sätt som vanliga avelsdjur för attman ska kunna bedöma värdet och eventuella negativasidoeffekter av en viss genmodifiering. Dessutomkommer den ärftliga variationen i husdjurspopula-tioner att finnas kvar eftersom husdjur inte är starktinavlade och nya spontana mutationer uppstår i varjegeneration. Genteknik kan alltså användas för attintroducera genmodifieringar som sedan utvärderas påsamma sätt som de spontana mutationer som hittillshar varit husdjursavelns fundament. Men det återståren hel del utvecklingsarbete innan gentekniken kanintegreras i traditionella avelsprogram.

Leif Andersson är professor i husdjursgenetik vid Sverigeslanbruksuniversitet och gästprofessor i funktionsgenomikvid Uppsala universitet. Hans forskargrupp använderhusdjur som modell för att klarlägga geners funktion ochderas betydelse för olika egenskaper (=funktionsgenomik).

111

112

113

Genmodifierad fisk måste hållas i schack

Snabbväxande fisk för en växande fiskodling, diabe-tiker utan sprutor, och fisk som ändrar färg när bad-vattnet blir skadligt. Det här är exempel på tänkbaratillämpningar av genmodifierad fisk. Det kan komma endag när vi i fiskaffären kan köpa GM-torsk med för-höjt näringsvärde, ”allergisäkra” räkor och gäddor somkan leva på växtprotein, skriver Fredrik Sundströmoch Jörgen Johnsson på Göteborgs universitet. Tillbaksidorna med GM-fiskarna hör att vi inte riktigt vet hur de fungerar i naturen. Kan odlade GM-fiskarminska trycket på vilda populationer? Eller kommerde att rymma och göra så att naturliga bestånd gårförlorade?

Jörgen JohnssonFredrik Sundström

114

Möjligheterna att förändra organismer med hjälp avgenteknik berör alla som är intresserade av fisk, vare sigdet är för att äta, fånga eller hålla dem i akvarium. Sedanmitten av 1980-talet när de första genmodifierade fiskar-na såg dagens ljus har man lyckats framställa flera olikatyper. Vissa typer ger högre tillväxt, andra gör att fiskenkan producera läkemedel, och en tredje typ gör fiskenfluorescerande på beställning – för att bara nämnanågra exempel.

Fiskodling är den snabbast växande sektorn inom livs-medelsproduktionen och väntas gå om köttproduk-tionen inom tio år. De snabbväxande GM-fiskarna kanbidra till att möta en ökande efterfrågan på fiskproduk-ter, inte minst i u-länderna som står för 85 procent avvärldens fiskodling. Samtidigt finns det en utbredd oroi samhället för konsekvenserna av att tillåta produktionav genmodifierad fisk. Oron gäller etiska, hälsomässigaoch ekologiska aspekter. Det här kapitlet kommer inteatt ge alla svar, men förhoppningsvis hjälpa dig att få enbredare bild av de möjligheter och risker som fram-ställning av genmodifierad fisk kan innebära.

Så framställs GM-fiskarnaEn genmodifierad fisk framställs genom att främmandegener förs in i fiskens arvsmassa, ofta redan på äggstadiet.De främmande generna kommer framför allt från andrafiskarter, men mänskliga gener kan också användas. Devanligaste metoderna för att framställa genmodifierade

115

fiskar är mikroinjektion (genen injiceras i ägget genomen mycket fin nål) och elektroporering (ägget utsätts fören svag ström som gör att cellväggen öppnar sig ochgenen kan flyta in i ägget). Överlevnaden hos de behand-lade äggen varierar, liksom sannolikheten för att dennya genen kopplas ihop med arvsmassan och fungerarhos den mottagande individen. Hur väl man lyckas berorpå den tekniska skickligheten, metoden och vilken artsom används.

När man väl har lyckats få fram livsdugliga genmodi-fierade individer kan dessa själva producera avkommaså som fiskar har gjort på egen hand i alla tider. På såsätt kan man enkelt få fram stora mängder genmodifi-erade individer, men dessa blir alltid av samma art ochtyp som föräldrarna. I dagsläget har närmare fyrtiotaletfisk-arter använts för att framställa genmodifieradestammar. De vanligaste är risfisk och zebrafisk somvalts för att de har kort generationstid, genomskinligaägg och är lätta att hålla och odla i akvariemiljö.Tilapia, flera arter av karp, guldfisk och laxfisk harvalts för att de är av stort ekonomiskt intresse. Äventvå arter av grönling, tre arter malar, två sparider, killi-fisk, gös, gädda, bass och en släkting till guppy haranvänts.

Färgad fisk som miljöindikatorEtt stort område inom grundforskningen på GM-fiskarhandlar om att överföra gener för ett fluorescerande

116

protein (GFP) från maneten Aequorea victoria. Närgenen hamnar hos fisken bildas ett protein som fluo-rescerar när det belyses med ett speciellt ljus. Det härkan man utnyttja när man vill överföra andra genersom inte ger en direkt synbar effekt på mottagaren.Genom att koppla ihop den önskade genen med GFP-genen och föra in hela paketet i ett fiskägg kan mangenom att belysa fisken se om den önskade genen verk-ligen har kopplats ihop med mottagarens arvsmassa.

Genom ytterligare modifiering av GFP kan man få framolika färger, som dessutom syns vid vanligt dagsljus.På det sättet går det att ta fram nya färgvarianter av fisk,något som kan bli intressant inom akvariefiskhandeln.Men viktigare är att den här typen av fiskar kan använ-das som miljöindikatorer. Genom att låta något slagsämne, till exempel en tungmetall, aktivera produktionenav GFP-proteinet skulle fisken kunna bli färgad omdet blir för höga halter av ämnet i vattnet. Tänk dig enfisk som blir röd när vattnet i din badsjö innehåller förhöga halter av koppar!

Specifika genavsnitt kan sättas in i enskilda individersom ett slags snabbåtkomligt ID. På detta sätt skullevarje cell hos fisken tala om vem den är. Kanske ingetför guppyodlaren, men för köparen av koikarpar somkan kosta upp till hundratusentals kronor kan dettavara en bra säkerhetsåtgärd.

117

Fisk som medicinfabrikGM-fiskar med gener överförda från människa kananvändas som ”biologiska fabriker” för framställningav medicinska produkter. Hos tilapia med överfördamänskliga gener produceras insulin från celler som i enframtid skulle kunna transplanteras in hos diabetiker.Genmodifiering kan också användas för att förbättraimmunförsvaret och öka sjukdomsresistensen hos kom-mersiellt intressanta fiskarter. Gener som medför ökadköldtolerans kan dessutom möjliggöra odling av arterunder kallare förhållanden än de normalt klarar av.

Men den viktigaste tillämpningen av GM-tekniken ärför närvarande att öka tillväxthastigheten hos fisk genomatt föra in gener som ökar produktionen av tillväxt-hormon. Detta har lyckats hos flera laxfiskar, karparoch gädda. Tillväxtökningen varierar beroende på vilkenart och vilken gen som används. Hos stillahavslax ochen grönling har man åstadkommit fiskar som väger över30 gånger så mycket som sina normala syskon redanvid ett års ålder. I laxens fall påverkas inte den maximalastorleken, medan grönlingarna kan bli nästan fem gångerså stora som sina normala syskon. En fördel med fiskarsom har genmodifierats för ökad tillväxt är att de blirmer effektiva på att utnyttja den föda de får. Det gör attde kräver mindre föda för att producera samma kropps-massa som vanliga fiskar.

118

Gener på rymmenPå längre sikt är kanske den viktigaste frågan de eko-logiska risker som GM-fiskar kan innebära om de skullekomma ut i naturen. Fokus ligger på fiskar med förhöjdtillväxt, eftersom det framför allt är dessa som är kom-mersiellt intressanta. Erfarenheter från konventionellamarina laxodlingar visar att rymning är vanligt när tillexempel stormar eller rovdjur har slitit sönder odlings-kassarna. Vilka blir konsekvenserna om snabbväxandehungriga fiskar rymmer och konkurrerar med artfränderoch andra arter? Har de ett annat födoval som kan störabalansen i ekosystemet? Kan förrymd GM-fisk kon-kurrera ut vild fisk i naturliga vattendrag?

Vi vet att genmodifierade laxar har större aptit och ärmer benägna att exponera sig för rovdjur än normalafiskar i laboratoriemiljön. Försök med genmodifierademalar i dammar visar att de kan falla offer för rovdjuri större utsträckning än normal fisk. Eftersom genmo-difierad fisk inte kan släppas ut i naturen har forskaresimulerat deras förhöjda halter av tillväxthormon medhjälp av långtidsverkande hormonimplantat. Experi-menten har visat att hormonbehandlad fisk kan växasnabbare och överleva lika bra som normal fisk ävenunder naturliga förhållanden.

Flera teoretiska modeller har utvecklats för att förutsägaspridningen av gener från förrymd GM-fisk i vildapopulationer. Beroende på vilka data som stoppas in i

119

modellerna kan utfallet bli allt från att den nya genenförsvinner till att den sprids till hela populationen.Faktorer som spelar in är bland annat de genmodifie-rade hanarnas parningsframgång och avkommansöverlevnad. Men många forskare varnar för övertro påteoretiska modeller. Man anser att kunskapen om bio-login hos GM-fisk fortfarande är alltför bristfällig föratt tillförlitliga bedömningar av riskerna ska kunnagöras. I klartext betyder det att vi vet ungefär vilkafaktorer som ska stoppas in i modellerna, men vi har

Kommer förrymda hungriga GM-fiskar att slå ut vilda bestånd – eller ärde så dåligt anpassade till ett liv i frihet att de lätt faller offer för rovdjur?

120

dålig kunskap om vilka värden dessa faktorer ska ges.De potentiella ekologiska risker som finns har möttsmed olika förslag för att förhindra att GM-fiskarnarymmer. Det säkraste tillvägagångssättet är att odlasteril fisk i slutna system i tankar på land. Alternativtkan fertil avelsfisk odlas på land, medan kassodlad fisksteriliseras så att de nya generna inte kan föras vidare.Nuvarande steriliseringsmetoder är dock inte hundra-procentigt effektiva, i synnerhet inte om de ska användasi kommersiell skala.

Generna i sig är inte hälsofarligaDet finns en utbredd motvilja bland konsumenter motatt äta genmodifierad föda. Men den införda genen isig bör inte ha någon inverkan eftersom vi ändå äterbiljoner genfragment så snart vi stoppar något i munnen.Däremot har forskare varnat för att främmande genermöjligen kan öka fiskens tolerans mot miljögifter, somkan ansamlas i fiskköttet för att sedan konsumeras.

GM-fisk med ökad tillväxt innehåller höga halter avtillväxthormon, och det är osäkert hur det kan påverkamänniskor. Hormonerna förstörs visserligen vid kokning,men kan finnas kvar i råa produkter som sushi och gra-vad fisk. Genteknik kan också användas för att förän-dra köttets textur, färg och kvalitet.

Gentekniken ger även möjligheter att lösa hälsoproblemmed livsmedel. Precis som nya gener kan ge upphov till

121

nya allergener (allergiframkallande ämnen) kan gentek-niken användas för att ändra allergener så att de intelängre ger upphov till allergiska reaktioner. Gentekniskforskning pågår nu för att förändra proteiner hosräkor så att allergiska reaktioner ska kunna undvikas.

GM-laxar mer aggressivaFörutom att det finns en uppenbar etisk aspekt på attmanipulera organismers arvsmassa uppkommer ocksåandra effekter av GM-tekniken. Snabbväxande GM-laxfår i vissa fall fysiska missbildningar som kan orsaka sämresimförmåga, nedsatt andningsförmåga och svårigheteratt svälja. Det ökade behovet av föda förändrar bete-endet så att GM-laxar har högre aktivitet och är meraggressiva än sina normala syskon.

Vissa av dessa effekter kan antagligen minskas genomatt odlaren väljer ut individer som inte uppvisar abnor-miteter, som man har gjort hos domesticerade stammarav lax. Exempelvis kan konventionellt odlad regnbågs-lax tillväxa lika snabbt som GM-fisk utan att för denskull uppvisa samma missbildningar. Skillnaden är attmed genteknik kan en förändring ske över en generationi stället för över tio eller hundratals som det tar medkonventionella metoder.

Missbildningar förekommer dock även hos andra fis-karter, till exempel guldfiskar där just abnormiteterpremierats, något som måste tas med i debatten.

122

Negativa effekter på GM-fiskar med andra egenskaperän förhöjd tillväxt har inte rapporterats, men det bety-der inte att de inte finns.

Deklarerade fiskgener i framtidens fiskaffärI det här kapitlet har vi försökt beskriva både möjlig-heter och problem med genmodifiering av fisk. Medhjälp av gentekniken kan vi få veta saker som vi annarsinte kunnat ta reda på, och vi kan skräddarsy fisk för attmöta specifika behov. Samtidigt måste nyttan vägas motde etiska problem och ekologiska risker som produktionav genmodifierad fisk kan medföra. Forskarna är oeniganär det gäller effekterna av kommersiell framställning avGM-fisk. Kanske kan en ökad odling av snabbväxandefisk minska fisketrycket på vilda populationer? Ellerkommer förrymd GM-fisk att konkurrera med vild såatt naturliga bestånd går förlorade?

Medan debatten pågår utvecklas gentekniken snabbt ochdet kommersiella trycket på vidare utveckling och explo-atering är mycket starkt. Ett tänkbart framtida scenarioär att GM-fisk tillåts inom forskning men inte i kom-mersiell odling. Eller så kan odling tillåtas under kon-trollerade förhållanden, där risken för att fiskarna skakomma ut i naturen är obefintlig. Men först krävs ettbättre kunskapsunderlag för att riktiga beslut skakunna fattas i en nära framtid.

123

Om politiker och konsumenter vill kan vi komma attfå genmodifierad lax och andra arter som kan odlas iett bredare spektrum av miljöer och som bara får en-könad eller steril avkomma. I fiskaffären kommer dukanske att kunna köpa GM-torsk med förhöjtnäringsvärde, ”allergisäkra” räkor och gäddor som kanutnyttja växtprotein – och på innehållsdeklarationenkan du läsa hur mycket laxgener det finns i laxen duköper!

Fredrik Sundström är doktorand vid Zoologiska institu-tionen, Göteborgs universitet. Han arbetar bland annatpå West Vancouver Laboratory i Kanada med stillahavs-laxar som har genmodifierats för att växa snabbare.

Jörgen Johnsson är docent vid Zoologiska institutionen,Göteborgs universitet. Han arbetar med laxfiskars bete-ende och ekologi, men även med riskbedömning av gen-modifierad fisk.

124

125

GM-mat kan vara säkrare och nyttigare än vanlig mat

Maten kan bli både säkrare och nyttigare med hjälpav genteknik. Tekniken ger oss redskap för att snabbtidentifiera farliga bakterier och virus i maten, och denkan ge oss livsmedel som innehåller mer av nyttigaämnen och mindre av skadliga ämnen än dagens mat.Eftersom det inte finns någon internationell överens-kommelse om att stoppa GM-maten kommer vi snart attha den här vare sig vi vill eller ej, skriver Sven Lindgrenpå Livsmedelsverket. En ny förordning från EU är pågång. Med den ska vi inte behöva ifrågasätta säker-heten hos GM-maten. Men i slutet av kapitlet finns enliten brasklapp för kunskapsluckor.

Sven Lindgren

126

Konsumenter och konsumentorganisationer har svårtatt se behovet av den snabba utveckling som pågår inomområdet genteknik, och många uppfattar de produktersom tas fram som en säkerhetsrisk. Miljarder konsumen-ter har ovetandes utsatts för livsmedel och livsmedels-tillsatser som på ett eller annat sätt har genomgåttmodern genmodifiering. Trots att de inte har vetat omdet kan man med fog säga att det idag råder en tydligfientlighet mot livsmedelstekniska tillämpningar avgentekniken.

Opinionen har svängt de senaste åren från positiv tillnegativ. Ett intressant exempel är synen på den gen-modifierade burktomat som i början av 1990-taletlanserades på marknaden i Storbritannien. Produkten varmärkt med att den var genmodifierad, och den rönte storuppskattning. I samband med den tilltagande debattenom GM-produkternas vara eller inte vara i slutet av1990-talet miste tomaten sin popularitet och försvannfrån marknaden.

Möjligheter med genteknikEtt område som inte kommer fram i debatten är gen-teknikens betydelse i arbetet med livsmedlens säkerhetoch redlighet. Tekniken ger redskap för att snabbt ochexakt identifiera farliga bakterier och virus i vår mat ochden är ett mycket viktigt redskap när man försöker spårasamband mellan smittade personer och livsmedel. Enanalys av genuppsättningen i ett livsmedel ger ett svar

127

på dess råvaruinnehåll. Detta är ett viktigt redskap iarbetet med att spåra eventuella bedrägerier, till exempellaxens billigare släktingar, eller åsna som uppges varanötkreatur. Man kan också visa att det verkligen är gåsi gåslevern och inte anka eller häst, och att det inte ärglutenbildande spannmål i glutenfria produkter.

Genteknik kan också användas för att öka innehålletav substanser som befrämjar konsumenternas hälsa samtproduktionen av viktiga näringskomponenter i växterna.Man kan styra bildningen av vitaminer, aminosyror,mikronäringsämnen, antioxidanter och sammansättningav fettsyror och stärkelse. Ett känt exempel gäller ökatinnehåll av järn och vitamin A i ris. Man kan ocksåanvända genteknik för att avlägsna skadliga ämnen,till exempel gifter och allergiframkallande ämnen.

Växter som används som livsmedel kan även genmodi-fieras för att i framtiden användas som vaccin. Potatis hartill exempel modifierats så att den påverkar skyddet mothepatit B respektive kolera.

GM-tillsatser i matenNär detaljhandeln för några år sedan rensade hyllornafrån GM-produkter tänkte man inte på alla de produk-ter som innehåller tillsatser som härstammar från gen-modifierade organismer. Dessa produkter finns alltsåidag i våra svenska butiker.

128

Bakterier och mikrosvampar används för att produceratillsatser till maten. Utbytet från den producerandeorganismen kan ökas mellan tio och hundra gångergenom genetisk modifiering. Vitaminer (till exempelriboflavin från en stam av Bacillus subtilus), aminosyror,enzymer, förtjockningsmedel, konsistensgivare, färg-ämnen och organiska syror produceras gentekniskt (se tabell). Det innebär att enzymer som amylaser,lipaser och proteinaser som ofta används livsmedels-tekniskt har sitt ursprung från sådana organismer. 90procent av all amerikansk ost påstås vara produceradmed löpe från GMO.

Unika smakämnen som vanilj och pepparmyntolja ellersötningsmedlet taumatin kan i framtiden producerastill en låg kostnad och ersätta de naturliga produkterna,

Enzym GM-organism Livsmedel

Alfaamylas Bacillus Bröd, drycker

Löpe Aspergillus Ost

Glukosoxidas Aspergillus Drycker, äggprodukter

Maltas, hemicellulas Bacillus Bröd

Pektinlyas Aspergillus Drycker

Proteas Aspergillus, Ost, bröd, kött

Bacillus och fiskprodukter

Genmodifierade mikroorganismer producerar enzymer för olika livsmedels-tekniska tillämpningar. Bacillus är en bakterie och Aspergillus är ensvamp.

129

ett faktum som inte är särskilt välkänt bland konsu-menterna.

Mikroorganismer som processhjälpmedelMjölksyrabakterier har använts under årtusenden föratt ge mejeri- och charkuteriprodukter samt syradegrönsaker en tilltalande smak, konsistens och säkerhet.Samma sak gäller för jäst vid beredning av öl och vin ochmögelsvamp i ost och soja. Dessa så kallade process-hjälpmedel finns också som genmodifierade organismermed bättre utbyte. De finns bara i laboratorierna, inteute på marknaden. Ingen industri vågar idag lanseraprodukter som innehåller GM-mikroorganismer.

Inom mejerihanteringen rör det sig om mjölksyra-bakterier med hög produktion av aromämnet diacetyl(smörsmak), hög syrabildningsförmåga och förstärktsmak i ost. Osten får sin smak under lagringen genom attproteaser hos organismer som har tillsatts som start-kultur bryter ner ostproteinerna till smakämnen. I ölkan man föra in en egenskap i jästen som medför attölet inte behöver lagras. I annat fall lagras öl för attden smörsmak som bildas under jäsningen ska brytasned. Det finns även exempel på att man har genmodi-fierat vinjäst så att den bryter ner malonsyra. Malon-syran bidrar i annat fall till att vinet får en stark, sursmak. Man skulle också kunna ta bort eventuella anlagför bildning av mykotoxiner (svampgifter) i mögel-svamp som används för smakbildning i ost.

130

Inget tvivel om säkerhetenSamhället måste ta ansvar för att utforma regler kringvad som kan accepteras med tanke på eventuella skadorav GMO. Den snabba och i vissa fall svåröverskådligautveckling som sker inom området ställer självklartkrav på att de produkter som skapas inte får innebäraproblem för miljö och konsumenter.

År 1997 trädde ett nytt regelverk i kraft inom EU somberör området Nya Livsmedel (förordning 258/97). Idetta regelverk inkluderas livsmedel och livsmedels-ingredienser som innehåller GMO eller som fram-ställts med GMO. GMO definieras enligt ett direktiv(90/220/EEG). En viktig ståndpunkt i förordningen äratt livsmedel och livsmedelsingredienser inte får inne-bära fara för konsumenten, inte får vilseleda konsumen-ten samt inte får skilja sig från livsmedel och livsmedels-ingredienser som de ersätter. Säkerheten ska aldrig behö-va ifrågasättas.

Säkerhetsvärderingarna är synnerligen kostsamma, ochi dagsläget är det bara stora och väletablerade multi-nationella företag som bedriver utveckling på området.Fyra företag har i dagsläget ansökt om tillstånd att lanse-ra 19 nya GM-produkter inom EU. Den kostnadskrä-vande säkerhetsvärderingen avspeglas i det slutliga prisetpå produkterna, som måste bära sina utvecklingskostna-der. För de växter med herbicid- och/eller insektresistenssom hittills har godkänts är odlarna beredda att betalaför ett mervärde.

131

Ny förordning inom EUEn ny förordning som berör GMO är under utformninginom EU. I denna nya förordning bryts GM-livsmedelut från förordningen för Nya Livsmedel, och man skaparett enhetligt regelverk som omfattar GMO i livsmedeloch fodermedel. Reglerna inbegriper också eventuellamiljökonsekvenser. Genom att rådet och parlamentetkom överens i juli 2003 är avsikten att den nya förord-ningen ska träda i kraft i början av år 2004. I anslutningtill förslaget till ny förordning har även en handledningutformats för säkerhetsvärderingen.

Inledningsvis utförs en jämförande analys av välbekantaegenskaper. Genetiskt modifierade organismer kommerfrån välkända växter, och det förenklar första steget iriskvärderingen. I nästa fas tittar man på ”påtagligalikheter” med motsvarande omodifierade växt. Omdet inte finns en påtaglig likhet innebär inte detta attprodukten är osäker. Däremot krävs en mer omfattan-de värdering.

I likhet med all annan säkerhetsvärdering inom livsme-delsområdet tittar man på eventuella giftiga och allergi-framkallande egenskaper. Det säger sig självt att om manöverför genetiskt material från en giftig planta till ensäker växt så kan man alltid åstadkomma något farligt.Detta skedde när man överförde ett toxiskt snödrop-pelektin till potatis. Samma sak hände för allergenernär man kombinerade en sojaböna med anlag från

132

paranöt. Sojabönan kom att innehålla allergener frånparanöten.

Konstruktionen ska beskrivasSom följd av det genetiska konstruktionsarbetet kan manfå både förväntade och oförväntade resultat. Oförväntaderesultat ställer krav på god kunskap om eventuella riskermed själva konstruktionsarbetet, till exempel risk förhorisontell överföring av genmaterial till andra växter ochmikroorganismer. Generellt gäller att man ska undvikaeller minimera införandet av onödigt genmaterial.Detsamma gäller spridning av GMO i naturen.

I den nya förordningen ställs det större krav på infor-mation som rör konstruktionsarbetet. Man ska blandannat karakterisera det insatta eller avlägsnade genma-terialet, tala om var den nya genen har placerats, hurden regleras och kommer till uttryck samt hur stabilkonstruktionen är. Även området som omger en insattgen måste redovisas med tanke på risken att det kanbildas nya och oväntade proteiner.

Ett område som har debatterats livligt gäller förekomstenav antibiotikaresistens som så kallad selektionsmarkör.Selektionsmarkörer används i konstruktionsarbetet föratt man ska hitta det fåtal individer där genöverföringenhar lyckats. Även om det finns underlag som pekar påatt oron för spridning av resistens via gentekniken äröverdriven så är de här generna inte önskvärda. Idag

133

finns det andra selektionsmarkörer som inte bygger påantibiotikaresistens.

GM-livsmedel ska märkasI dag krävs det att livsmedel som innehåller mer än 0,9procent av en genmodifierad råvara ska märkas. Detgäller också för livsmedel som man avsiktligt har getten tillsats av en mindre mängd GM-produkt. Det pågåren diskussion om huruvida detta ska gälla även förprodukter som har framställts med genteknik men därslutprodukten inte innehåller spår av modifierat DNA.Det innebär att tillsatser som har framställts med GM-mikroorganismer förmodligen ska märkas i framtiden.En intressant iakttagelse är att livsmedel från husdjursom har utfodrats med GM-foder inte behöver märkas.

En tidsfrågaTrots dagens negativa konsumentreaktion mot gen-tekniska tillämpningar inom livsmedelsområdet är detsvårt att tro att teknikutvecklingen går att bromsa.Det är snarare en fråga om hur lång tid det tar innanden kommer att accepteras. Det är bara att konstateraatt det inte finns någon internationell överenskommelseom att stoppa utvecklingen.

Som exempel kan nämnas att Europa till 75 procent ärberoende av import av proteinrika fodermedel, i huvud-sak soja, för sin kött- och mjölkproduktion. Marknadenför soja som inte genmodifierats begränsas i allt större

134

utsträckning. Hos de traditionella exportländerna USAoch Argentina förekommer så gott som uteslutandeGM-råvara, och ingen vet hur länge det dröjer innan denya producentländerna som Brasilien kan hålla sinmarknad fri från GM-soja.

Säkrare än kemisk syntesGentekniken är säkrare än konventionell kemisk syntes,vilket avspeglas i att den används vid produktion avläkemedel. En förutsättning är att höga krav ställs pårenheten hos de genfragment som överförs och på dentekniska utformningen. Men visst kan man förutse vissarisker genom indirekta eller oavsiktliga effekter av insattagener och oavsiktliga mutationer som hör samman medinsatta gener. Dessutom saknas det kunskap som visarpå eventuella risker med aktivering av slumrande generi samband med genteknisk modifiering. Det är dockviktigt att inse att det inte är generna i sig som är farligaatt äta utan de ämnen som eventuellt bildas medinformation från generna.

Sven Lindgren är professor i livsmedelsmikrobiologi vidStatens livsmedelsverk. Han har under de senaste sjuåren suttit i EU:s livsmedelsvetenskapliga råd och harbland annat deltagit i dess arbetsgrupp för NyaLivsmedel.

135

Konsumenterna är negativa till GM-maten

Konsumenternas motstånd mot genmodifierade livs-medel är ett problem för genteknikens vidare utveck-ling. Ulla-Kaisa Koivisto Hursti vid Uppsala universitethar undersökt vad det är som påverkar attityderna.Människor vill ha kontroll över sina liv, och många ogillarockså att man mixtrar med Guds skapelse. Men kanskeanvänds de etiska övervägandena som ursäkt för någothelt annat, nämligen rädsla för ny teknik? Och kanskekommer motståndet att luckras upp när flera nya GM-livsmedel dyker upp på marknaden. I vilket fall som helstgäller det att möta rädslan med respekt och försökanyansera diskussionen om teknikens fördelar ochnackdelar.

Ulla-Kaisa Koivisto Hursti

136

Amerikanska och kanadensiska konsumenter har längevarit mer positiva till genmodifierade livsmedel änkonsumenterna i Europa. Men de senaste undersök-ningarna visar att acceptansen för GM-livsmedel harminskat även i Nordamerika. Svenskarna var ännu förnågra år sedan mest negativa i Europa. Idag har kon-sumentattityderna i de andra europeiska länderna blivitmer negativa, samtidigt som de i Sverige har stannat påungefär samma nivå som tidigare.

I vilken mån konsumenterna accepterar genmodifieradelivsmedel beror bland annat på vilka fördelar man sermed produkterna, men också på etiska övervägandenoch på vilken risk man upplever med GM-maten. Detberor också på vilken typ av organism som modifieras.I en brittisk studie sa konsumenterna att de upplevdetillämpningar med mikroorganismer och växter somnyttiga, nödvändiga och fördelaktiga, medan tillämp-ningar med djur och människor uppfattades som oetiska,skadliga och farliga. Resultaten understryker vikten avatt studera inställningen till speciella tillämpningar avgentekniken i stället för att undersöka inställningen tilltekniken i stort.

Män mer positiva än kvinnor till GM-livsmedelI Uppsala har vi gjort dels en rikstäckande enkätunder-sökning med 800 konsumenter, dels en intervjustudiemed cirka 40 konsumenter. Enligt de här två undersök-ningarna är svenska konsumenter i allmänhet negativt

137

inställda till genmodifiering av livsmedel. De tillämp-ningar som väcker mest oro är sådana som anses varasvåra att kontrollera, innebära lidande för djur ellerdär det finns starka kommersiella intressen inblandade.Män var i de här undersökningarna mer positiva tillGM-livsmedel än kvinnor, och yngre konsumenter merpositiva än äldre. Men det finns andra studier som visaratt äldre är mer positiva än yngre.

Vissa tillämpningar är lättare att acceptera än andra,till exempel vete som modifieras för högre avkastningoch ris som modifieras för högre innehåll av järn ochbetakaroten; det senare är ett förstadium till vitamin A.Här kan man se en direkt nytta för människor i u-län-derna. Tillämpningar som involverar djur är precis somi den brittiska studien svårast att acceptera, medan till-lämpningar med växter och mikroorganismer är lättare.

Det visar sig också att kontroll är viktigt. Mikroorganis-mer som oftast finns på laboratoriet anses vara lättareatt kontrollera än växter som växer fritt i naturen.Dessutom tror många att eftersom mikroorganismer ärså små är de också mindre farliga. Många upplever attdet finns någon slags hierarki med mikroorganismernai botten, sedan kommer växter och djur och sist män-niskan på toppen. Eftersom mikroorganismer är så långtfrån oss människor är det lättare att acceptera att degenmodifieras. Många av de svenska konsumenternanämnde att mikroorganismer inte kan känna och därför

138

inte kan lida av att de modifieras, som exempelvis djurkan.

Att mixtra med Guds skapelseMest oro väcker tillämpningar med mänskliga generoch med gener från djur. Det kan handla om överfö-ring av mänskliga gener till andra organismer föranvändning inom livsmedelsproduktion, eller lax somgenmodifieras så att den växer fortare. Sådana tillämp-ningar anses vara onödiga, oetiska och otäcka. Intervju-personerna trodde inte att överföring av gener från enart till en annan kan ske i naturen, och många tyckte attdet var fel att modifiera på ett sätt som inte är naturligt.Det ansågs vara att mixtra med Guds skapelse.

Konsumenter brukar uppge att de väljer livsmedelefter smak, pris, kvalitet, nyttighet och därför att matenär svenskproducerad. Man kunde därför tro att mangenom att erbjuda konsumenterna GM-livsmedel somär godare, billigare och nyttigare än ”traditionella” livs-medel skulle kunna öka acceptansen. Detta är ocksåvad man sett i engelska studier, men så verkar det intevara i Sverige. Resultatet av den svenska enkätstudienvisar att bättre smak och lägre pris inte är tillräckligt star-ka argument för att motivera konsumenterna att köpaGM-livsmedel. Däremot sa ungefär en tredjedel avkonsumenterna i enkätstudien att det är troligt att deskulle köpa GM-livsmedel om de vore bättre för miljön

139

eller hälsosammare än vanliga livsmedel. Nästan tvåtredjedelar ansåg dock att det är fel att överhuvudtagetäta GM-livsmedel.

Märkning utan värde?Konsumenten har rätt att få veta om maten innehållergenmodifierade organismer för att kunna göra medvetnaval, och så gott som alla konsumenter anser att GM-livsmedel måste märkas. Att konsumenterna vill hamärkning av GM-livsmedel är gemensamt för alla länderdär detta studerats. Resultaten från vår enkätstudievisar att konsumenterna inte bara vill ha märkning avlivsmedel som till stor del består av GM-råvara ellersom innehåller mer än 0,9 procent GM-råvara (somenligt lagen är gränsen för märkning). De vill helst attäven livsmedel som eventuellt kan innehålla GM-råvara ska märkas.

I intervjustudien kom det emellertid fram en del fun-deringar kring märkning. Kommer det att bli så mycketinformation på förpackningarna att ingen orkar läsaden? Och om alla livsmedel som eventuellt kan inne-hålla genmodifierad råvara ska märkas så blir snart allalivsmedel märkta. Då kommer märkningen att heltsakna informationsvärde. Och i ärlighetens namn, hurmånga läser innehållsdeklarationen på de livsmedel somman handlar hem – varje gång man handlar? Fråganom märkning är alltså mycket komplicerad.

140

Vad betyder kunskapsnivån för acceptansen?Det har påståtts att skillnaderna i konsumenters attityderskulle bero på kunskapsnivån. De som har bättre kun-skaper om gentekniken skulle ha lättare att accepteraden eftersom de har bättre förståelse för hur modifie-ringen går till och därför också lättare att utvärdera ris-kerna. Men det är troligt att alla som har en stark åsiktom genmodifiering, positiv eller negativ, kommer attskaffa sig mer kunskap som stöder den uppfattning deredan har. Därför kan hög kunskapsnivå hänga ihopmed både negativa och positiva attityder.

I vår studie såg vi att konsumenter som anser att vi haren hög grad av kunskap om konsekvenserna också är merpositivt inställda. Om man känner att någon har kontrollöver konsekvenserna blir det kanske lättare att accepteraden nya tekniken. Resultat från en annan svensk studietyder på att anledningen till konsumenternas rädsla förgenmodifiering har att göra med rädslan att förlorakontrollen över sina egna liv.

Ingen större skillnad mellan olika länderDanska studier har visat att konsumenter tror att kon-sumtion av GM-livsmedel påverkar hälsan negativt ochinte är att lita på eftersom långtidskonsekvenserna förbåde individens hälsa och för miljön är okända. Dettastämmer väl överens med våra resultat för svenskakonsumenter.

141

I en studie där konsumenters uppfattningar om gen-modifierade livsmedel jämfördes i de nordiska ländernahittade man inga nämnvärda skillnader. Konsumenternavar medvetna om de fördelar som GM-livsmedel kantänkas ha, men fördelarna kunde inte uppväga de nega-tiva associationerna. Att ett livsmedel inte var genmo-difierat ansågs vara ett värde i sig. Avgörande för upp-fattningen om produkterna var framför allt om den gen-modifierade organismen var kvar i slutprodukten ellerinte. Om exempelvis ett enzym användes i produktions-processen men inte fanns kvar i slutprodukten, var dettalivsmedel mer omtyckt av konsumenterna än sådana livs-medel där den genmodifierade organismen fanns kvar.

Rädsla för ny teknik?GM-livsmedel uppfattas av många som ohälsosamma,och detta anges ofta som grund för den negativainställningen. Det är dock så när det gäller maten attden obestridligt största risken för människans hälsa ärden fettrika och fiberfattiga kost som många väljer attkonsumera. Trots att konsumenterna känner till hälso-riskerna äter många fortfarande fel. Att GM-livsmedelär ohälsosamma kanske inte är den egentliga anled-ningen till den negativa attityden hos konsumenterna.

Är det så att anledningen till den negativa inställningeni stället är genuina etiska och moraliska övervägandenom naturens väl och ve? Men varför skulle genteknikenvara ett större ingrepp i naturen än alla de andra ingrepp

142

som människan har gjort under historiens gång? Detkanske är så att de moraliska och etiska övervägandenadelvis används som en ursäkt för någonting som heltenkelt är rädsla för en ny teknik? Vi har alltid varit skep-tiska till ny teknik, och vi är också i allmänhet skeptiskamot nya livsmedel. Under årens lopp har vi ändå accep-terat en ofantlig mängd nya metoder och nya livsmedel.

Rädsla ska mötas med respektJu mer vi utsätts för nya livsmedel, desto lättare blir detatt acceptera dem. Kanske kommer motståndet att luck-ras upp när flera nya GM-livsmedel dyker upp på mark-naden. Så länge det finns alternativ är det ingen somtvingas konsumera GM-livsmedel mot sin vilja. Menman måste själv göra aktiva val, och studier om märk-ning har visat att det är relativt få som läser den infor-mation som finns på livsmedelsförpackningar.

Flera forskningsrapporter har visat att informationinte har någon större effekt på människors inställningtill GM-livsmedel. Det har också visats att den nega-tiva inställningen baseras på ganska diffusa uppfatt-ningar om genteknikens risker. Kanske en mer nyanse-rad diskussion om genteknikens fördelar och nackdelardär man med respekt möter konsumenters rädslor ochfarhågor skulle öka acceptansen och förståelsen hoskonsumenterna.

143

Ulla-Kaisa Koivisto Hursti är doktor i medicinsk veten-skap och forskare på Institutionen för folkhälso- ochvårdvetenskap vid Uppsala universitet. Hon vill med sinforskning få bättre förståelse för varför vi äter som vi görför att kunna åstadkomma förändringar i matvanorna.

144

145

På väg mot en rimlig etik

Genetiken har varit en av 1900-talets mest kontrover-siella vetenskaper, och diskussionen pågår fortfarandeom hur långt och snabbt vi får förändra naturen. Mångaär skeptiska till gentekniken med tanke på människanshälsa och naturens balans. En del anser också att denensidigt gynnar storskaliga ekonomiska intressen.Tekniken kommer knappast att bli accepterad om deninte utnyttjas ansvarsfullt, skriver Nils Uddenberg somär etiskt sakkunnig i gentekniknämnden. Han lyfterfram en rimlig etik som inkluderar en måttfull tolkningav försiktighetsprincipen, så att inte all teknikutveck-ling stoppas.

Nils Uddenberg

146

Joseph Gottlieb Kölreuter var botanikprofessor iKarlsruhe i sydvästra Tyskland mot slutet av 1700-talet.Han korsade olika närbesläktade arter av tobak medvarandra och kunde konstatera att hybriderna växtekraftigt. Egentligen gjorde Kölreuter sina försök för attundersöka växternas sexuella fortplantning. MenKölreuter kunde ändå inte undgå att notera de eko-nomiska möjligheter som de snabbväxande hybridernaerbjöd. Han slog fast att han skulle vilja ”ha lyckan” attframställa hybrider av träd som om ”ursprungsträdenbehövde hundra år för att bli fullvuxna” kunde bli det på”halva tiden”. På så sätt skulle man alltså snabbt kunnaproducera stora mängder timmer, något som kunde få”stora effekter på ekonomin”.

Kölreuter är en av den experimentella botanikens före-gångsgestalter. Hans korsningsförsök inspirerade medtiden bland andra den österrikiske munken GregorMendel och bidrog alltså till den utveckling som två-hundra år senare ledde fram till den moderna moleky-lärbiologin och gentekniken.

Genetikens ekonomiska betydelseAllt sedan de första jordbrukarna började välja sitt utsä-de och sina avelsdjur har genetiken haft en ekonomisksida, och lika länge har den inneburit att man manipule-rat naturen i akt och mening att tillfredsställa mänskligaönskemål. Länge skedde det utan att man hade någrateoretiska kunskaper. Lantbrukarnas erfarenhet att av-

147

komlingarna brukade likna sina föräldrar var tillräckligför att de skulle göra det urval av utsäde och avelsdjursom resulterade i alla de mer eller mindre lokala odlings-varianter och husdjursraser som uppstod på olika hålli världen och ofta fick egenskaper som gjorde dem lämp-liga att användas just på den plats där de hade utveck-lats. De förändringar som åstadkoms på detta sätt varofta genomgripande; det har krävts mycket forskning föratt reda ut våra moderna sädesslags genetiska ursprung.

Det var först med den moderna Mendelinspireradegenetiken omkring år 1900 som förädlingen av växteroch djur fick mer vetenskaplig karaktär. I vårt land varHerman Nilsson-Ehle den drivande kraften. Han varbotanikprofessor i Lund och föreståndare för SvenskaUtsädesföreningen i Svalöv några mil norr om denskånska universitetsorten. Nilsson-Ehle förenade excel-lenta teoretiska kunskaper med stor ekonomisk med-vetenhet och försummade aldrig att påpeka vilka eko-nomiska värden som hans förädlingsarbete hade medfört.Riksdagen lät sig mycket riktigt övertygas och under-stödde hans forskning med väl tilltagna anslag. Senareunder 1900-talet har genetikens ekonomiska betydelseförstärkts ännu mer. Samtidigt har de tekniska möjlig-heterna utvecklats.

DNA-modellen epokgörandeDå James Watson och Francis Crick år 1953 publiceradesin epokgörande modell av arvsmassans biokemiska

148

struktur blev ärftlighetsläran ännu mer exakt. För förstagången i världshistorien kunde biologerna precisera vadett genetiskt anlag egentligen är för något – en liten bitDNA – och förstå hur det genetiska budskapet för-medlas från kromosomerna till cellplasman där syntesenav de proteiner som reglerar ämnesomsättningen i cellenäger rum. Principerna för denna överföring visade sigi stort sett vara identiska hos alla levande varelser anting-en det rörde sig om bakterier, mögelsvampar, banan-flugor, tobaksplantor, möss eller människor. Bara tvådecennier efter det att Watson och Crick hade offent-liggjort sin upptäckt blev det möjligt att flytta arvsanlagfrån en organism till en annan.

Möjligheterna väckte både förhoppningar och oro.Kölreuters gamla dröm om att kunna skapa växter ellerdjur med ur ekonomisk synvinkel optimala egenskapertycktes äntligen kunna gå i uppfyllelse. Riskkapitaletströmmade till och bioteknikföretagen växte som svam-par ur jorden. Men gentekniken visade sig inte alltidvara den guldgruva optimisterna hade drömt om.Tekniken var mer svårhanterlig än man ofta hade före-ställt sig, och allmänhetens reaktioner var lindrigt talatavvaktande. Borde forskarna ”leka Gud” på detta sätt?Riskerade de inte att skapa nya livsformer som kundesprida farliga sjukdomar eller ställa den ekologiskabalansen på huvudet?

149

Moratorium i AsilomarÄven forskarna själva reagerade. År 1975 träffades dei Asilomar på den kaliforniska kusten för att under led-ning av biokemisten Paul Berg diskutera hur de skulleförhålla sig till de nya möjligheterna. Om man fogadein en cancergen i en mikroorganism kunde man kanskeriskera att skapa en smittsam tumörform. Forskarna ena-des om ett moratorium; i avvaktan på bättre kunskaperskulle de avstå från att framställa organismer med enarvsmassa som innehöll gener från olika livsformer. Asilomarmoratoriet är troligen vetenskapshistoriensenda exempel på att en grupp framgångsrika forskare harkommit överens om att avbryta sina undersökningar,och det blev mycket riktigt inte särskilt långvarigt. Redanett år senare var de åter i full gång. Bara man arbetadeunder tillräckligt kontrollerade förhållanden ansågsforskningen vara riskfri.

Kraftiga reaktioner från allmänhetenDå var allmänhetens reaktioner svårare att komma tillrätta med. Övertygelsen att människor inte borde ingripai ”naturens ordning” visade sig vara djupt rotad, åtmins-tone bland de västerlänningar som skulle vara de förstaatt beröras av den nya tekniken. Så länge genteknikenvar begränsad till laboratorierna gjorde det väl inte såmycket, men när gentekniskt förädlade livsmedel fördesut på marknaden blev reaktionerna kraftigare. Specielltkraftiga blev de i Europa där konsumenterna inte

150

kände något behov av produkter som inte hade fram-ställts med redan väletablerad teknik.

Saken blev inte enklare av att de första livsmedel sombörjade säljas hade framställts ur grödor som gjorts tåli-ga mot ett ogräsbekämpningsmedel. Misstänksamhetenmot kemiska besprutningsmedel var djupt etablerad. Ibakgrunden lurade Rachel Carsons ”tysta vår”. Det hjälp-te inte att forskarna framhöll att bekämpningsmedletsnabbt bryts ner i naturen och bara ger upphov tillofarliga nedbrytningsprodukter.

Biologer och lekmän har olika syn på naturenVår tids svenskar föreställer sig ofta naturen som enbalanserad helhet där varje organism har en plats attfylla. Det finns, menar de, en anledning till att varjeenskild organism existerar. Den är utformad för attpassa in i en helhet där den fyller en funktion. Tanke-mönstret är inte nytt; Linné spårade Skaparens vis-dom och omtanke bakom den ordning han tyckte sigkunna iaktta i naturen. Numera tänker sig de flestainte att skapelsen gått till på detta sätt, men menar ändåatt evolutionen har åstadkommit en optimalt inrättadvärld där varje livsform har sin egen ekologiska upp-gift att fylla. Guds avsikter har ersatts av naturens, ochprecis som Guds vilja var moraliskt bjudande kan”naturens lagar” vara det. Gentekniken kan medföra attde arter som naturen själv har format så att de fyllersin uppgift i de ekologiska systemen, riskerar att ersättas

151

av mänskliga påfund med egenskaper som ingen kanförutse.

Naturligtvis har denna oro visst fog för sig. Uppenbarli-gen kan nya organismer som sätts in i gamla ekosystemvålla problem; kaninerna i Australien är ett ofta upp-repat exempel. Men många professionella ekologerdelar ändå inte allmänhetens farhågor. Delvis berorskillnaderna på att dessa naturvetenskapligt orienteradeforskare har en annan syn på naturen än många lekmän.För dem saknar naturen avsikter och mening, och dearter som just nu råkar omge oss är bara ett tillfälligtresultat av evolutionens avsiktslösa processer. Inte helleranser dessa professionella biologer att alla livsformerbehövs för att vidmakthålla ”den ekologiska balansen”.För övrigt kan man knappast tala om någon balans.Naturen utmärker sig snarare genom dynamiska för-ändringar än genom konstans och beständighet.Människan har alltid ingripit i den natur som finns runtomkring henne. Gentekniken är bara ett ytterligareexempel på detta – och inte nödvändigtvis det mestdramatiska.

Många invändningarRädslan för obetänksamma ingrepp i ”naturens ordning”är bara en anledning till att konsumenterna har ställtsig avvaktande inför produkter som framställts med hjälpav genteknik. Många undrar dessutom om dessa nyalivsmedel kan vara farliga att förtära. De flesta experter

152

avvisar emellertid denna tanke. Det finns i grund ochbotten ingen anledning att förmoda att livsmedel somframställts av genmodifierade organismer skulle varamer hälsovådliga än andra. Idag är kontrollen av sådanafödoämnen snarast rigorösare än för andra, och allmän-hetens reaktioner har resulterat i krav på märkning.

Andra kritiker har tagit fasta på att gentekniken ensidigtgynnar storskaliga ekonomiska intressen utan att vanligamänniskor har någon glädje av den. Utsädesbolagenägnar sig åt ekonomisk imperialism; de fattiga ländernassmåbrukare tvingas ersätta mångfalden av lokalt utveck-lade odlingssorter med enhetliga grödor som saluförsav multinationella bolag, som också kammar hem vinsten.

En lång rad invändningar har alltså mött de genetisktmodifierade livsmedlen. Hur ser då en rimlig etik utnär det gäller produktion och marknadsföring av sådanaprodukter? Det kan för det första inte vara rimligt attskilja mellan vad som är ”naturligt” respektive ”onatur-ligt” när det gäller livsmedelsproduktion. Trots attmarknadsförarna gärna framhåller att deras produkterär ”naturliga” och visar upp bilder av blommande ängarmed betande boskap innebär allt lantbruk ”onaturliga”ingrepp i naturens spontana ordning. Varken böljandesädesfält eller blomsterrika beteshagar skulle uppståutan människans medverkan. Om det svenska landska-pet lämnades åt sitt öde, skulle det vara betydligt mer

153

enformigt och mindre artrikt än den brokiga mång-fald som uppstått till följd av bondens ingrepp. En etiksom grundas på vad som är ”naturligt” och vad sominte är det kan alltså knappast bli hållbar, men det inne-bär givetvis inte att alla mänskliga ingrepp i naturen ärförsvarbara.

Försiktighetsprincipen misstolkadÄven om riskerna antagligen ofta överdrivs kan detinte uteslutas att man skulle kunna skapa grödor medså radikalt ändrade egenskaper att de skulle kunna spridasig okontrollerat i landskapet och ge upphov till oön-skade förändringar i detta. I dessa sammanhang är detvanligt att hänvisa till den så kallade försiktighetsprin-cipen som säger att då man känner sig osäker på om ettvisst ingrepp kan få ogynnsamma effekter bör man avståfrån det. Försiktighetsprincipen har ofta misstolkats;den innebär inte att man bör avstå från att göra någraingrepp tills dess det är fullständigt bevisat att de aldrigskulle kunna få ogynnsamma effekter. Det skulle nämli-gen omöjliggöra all teknisk utveckling. Däremot medförförsiktighetsprincipen ett visst ansvar för den som villlansera en ny teknik. Vederbörande får ett moralisktansvar att tänka igenom konsekvenserna av tekniken ochge belägg för att den inte ska få ogynnsamma effekter.

Är det då möjligt att förutse när en viss genmodifieradorganism kan medföra risker för miljön? Svaret ärantagligen: Ja i viss mån! Det går att ha välgrundade

154

åsikter om vilka egenskaper som kan ge en organism till-fälle att sprida sig okontrollerat och vilka som inte gördet. Motståndskraft mot ett visst ogräsbekämpnings-medel ger knappast några fördelar så länge man inte spri-der denna herbicid utanför åkrarna. Ökad motstånds-kraft mot kyla eller torka kan däremot tänkas öka enviss organisms förmåga att överleva även utanför deområden där den odlas, och grödor med sådana egen-skaper måste därför hanteras med stor försiktighet.

Känsligt med djurenHittills har jag mest talat om växter. När det gäller djurblir frågorna ännu känsligare. Djurskyddsrörelsen harfått ökad uppmärksamhet under senare hälften av1900-talet – inte minst bland de unga. Evolutions-läran har visat att skillnaderna mellan människor ochdjur inte alltid är så knivskarpa som vi tidigare gärnaföreställde oss; vanan att hålla sällskapsdjur har gjortmånga medvetna om att djur inte sällan har välutveck-lade mentala förmågor och ett rikt känsloliv.

De flesta moderna svenskar anser att inte enbart dägg-djur och fåglar utan även ”lägre” djur kan lida och attvi därför har ett moraliskt ansvar att inte åsamka demonödigt lidande. Genetisk modifiering som medförlidande hos djuren kommer knappast att få acceptanshos allmänheten. När läkemedelsbolaget Dupont förnågra år sedan presenterade den patenterade onkomusensom var genmodifierad för att ”regelbundet utveckla

155

cancer”, reagerade de flesta med avsmak. KöttrasenBelgian blue utvecklar så mycket bakdelskött att kal-varna inte kan komma till världen på det vanliga sättetutan korna måste förlösas med kejsarsnitt. Den är visser-ligen inte något resultat av genmodifiering, men baradet ”onaturliga” i detta fortplantningssätt kom kött-produktionen från dessa kor att framstå som oetiskoch köttet som osmakligt.

Teknikutveckling under ansvarGenetikens utveckling under 1900-talet är en enaståendeframgångshistoria. För lite drygt hundra år sedan varuppfattningen om ärftlighetens lagar fortfarande mycketdiffus. Mot slutet av seklet hade arvsanlagens biokemis-ka struktur klarlagts i detalj och den ”genetiska koden”kunde läsas ”bokstav för bokstav”. Forskarnas insikterhar hela tiden givit upphov till praktiska tillämpningar.När Mendels lagar återupptäcktes alldeles i början avseklet gav det omedelbart resultat i form av en mer fram-gångsrik växt- och djurförädling. Watsons och Cricksbeskrivning av DNA-molekylen resulterade snart i allade metoder som vi brukar sammanfatta under benäm-ningen genteknik.

Samtidigt har genetiken varit en av det tjugonde sekletsmest kontroversiella vetenskaper som givit upphov tilluppslitande meningsutbyten om i vilken omfattningen människas liv bestäms av hennes arv och hur långt

156

människan får driva sitt herravälde över naturen.Kölreuters drömmar om snabbväxande träd håller påatt uppfyllas. Men gentekniken kommer knappast attfå acceptans om den inte utnyttjas ansvarsfullt.

Nils Uddenberg är professor och författare. Efter utbild-ning till läkare har han de senaste tjugo åren framför alltarbetat inom gränsområdet mellan biologi och filosofi.Han är etiskt sakkunnig i den statliga gentekniknämnden.

157

Tidigare utkomna Formas Fokuserar

Är eko reko? Om ekologiskt lantbruki SverigeÄr det någon idé att köpa KRAV-märkt matoch betala lite mer? Är ekomaten verkligenbättre för hälsa och miljö? Vilka är egentligenskillnaderna mellan ekologiskt och konven-tionellt lantbruk? Ekologiskt lantbruk stårhögt på den politiska agendan. Regeringenhar satt upp målet att 20 procent av åker-arealen ska vara ekologiskt odlad år 2005.Och Konsumentverket har fått i uppdrag attfå oss att köpa mer ekomat. Som konsumenthar du rätt att få veta vad forskarna i dagslägetfaktiskt vet – och varför de inte är överens.

Torskar torsken? Forskare och fiskare om fisk och fiskeKommer vi att kunna äta torsk i framtiden– eller är det slutfiskat? Måste det bli ett torsk-fiskestopp? Kan fiskodling lösa problemen?Och hur ser det ut för andra arter i vattnet,som lax och kräftor? Sedan lång tid tillbakahar beslutsfattarna fått signaler från forskarnaom att torskbestånden minskar. Men de harinte följt forskarnas råd. Framtidens fiskehänger på de beslut vi fattar idag. Frågan ärhur stora risker vi är villiga att ta. Här finnsdet stora skillnader mellan olika intresse-grupper. Vad säger forskarna – och vad sägerfiskarna?