friends nätrapport 2014

I samarbete med:

#nätrapport2014

En undersökning om barn och ungas erfarenhet av kränkningar via mobil, dator och surfplatta

Innehåll3

16

14

18

20

22

23

4

5

6

8

Inledning

Våra rekommendationer

Om rapporten

Lagar på nätet

Resultaten i korthet

Avslutning

Användning av mobil, dator och surfplatta

Friends nätrapport - en del av projektet Schysst på nätet

Barn och ungas erfarenheter av kränkningar

• Hur vanligt är kränkningar på nätet?

• Flest kränkningar på Facebook

• En förlängning av skolgården

Vuxnas engagemang

Hantering av kränkningar och erfarenheter av att kränka andra

PRODUKTION Johanna Olofsson GRAFISK FORM Isak Arvidsson TRYCK Nilsson & Bergholm Söder AB

KONTAKT Johanna Olofsson, projektledare Schysst på nätet, [email protected]

[email protected] / www.friends.se

Inledning

Under det senaste året har var tredje ung i åldern

10-16 år i Sverige blivit kränkt via mobil, dator eller

surfplatta. Det motsvarar över 200 000 barn och

unga. Många har blivit utsatta för verbala kränk-

ningar i form av elaka meddelanden eller kommen-

tarer, men även känslan av ensamhet och utanför-

skap är stor på nätet.

Vår undersökning visar att långt ifrån alla har någon

vuxen i sin närhet som är engagerad i deras liv på

nätet. En tredjedel anser inte att deras föräldrar

har visat intresse för vad de gör när de använder

mobil, dator eller surfplatta. Var fjärde uppger att

deras lärare varken visat intresse för vad de gör,

pratat om hur man ska vara mot andra eller

berättat vad man kan göra om man blir utsatt för en

kränkning via mobil, dator eller surfplatta.

Vi vet att det finns tusentals engagerade föräldrar

och lärare, men fler vuxna måste ta sitt ansvar. Vi på

Friends anser att främjande arbete samt förebygg-

ande och akuta insatser mot kränkningar på nätet

ska vara en självklar del i arbetet att skapa en trygg

och jämlik miljö i skolan. All skolpersonal måste ha

den kunskap och de verktyg som krävs för att

förebygga och förhindra kränkningar. Vi vill också att

fler föräldrar ska visa intresse för sina barns liv på

nätet. Den digitala utvecklingen har medfört fantas-

tiska möjligheter för lärande, underhållning och

kommunikation och vi vuxna måste finnas där och

erbjuda barn och unga vägledning och stöd.

Med Friends nätrapport vill vi för andra året i rad

fånga upp barn och ungas röster om kränkningar

på nätet. Rapporten har möjliggjorts tack vare stöd

från vår sponsor Symantec. Därför vill vi rikta ett stort

tack till dem.

Vi på Friends vet att det går att göra skillnad. Men

det kräver att vi alla engagerar oss och tar mod till

oss för att skapa förändring. Vårt arbete och vår

vision sträcker sig längre än till skolkorridorer och

omklädningsrum. Vi vill ha ett samhälle där unga

växer upp i trygghet och jämlikhet – även på nätet.

3

Lars Arrhenius, Generalsekreterare, Friends

Det kräver att vi alla engagerar oss och tar mod till oss för att skapa förändring

”

Om rapportenFriends nätrapport är baserad på en undersökning

genomförd av TNS SIFO på uppdrag av Friends och

Symantec. Syftet med undersökningen är att undersöka

erfarenheten av kränkningar via mobil, dator och surf-

platta bland barn och unga i åldern 10 till 16 år i Sverige.

I årets undersökning valde vi att ställa fördjupande

frågor till de respondenter som blivit kränkta. Vi ute-

lämnade föräldrarnas perspektiv och fokuserade på

barn och ungas erfarenheter. Vi breddade även

åldersspannet och inkluderade respondenter i ålders-

gruppen 10-12 år. Resultaten i rapporten är inte jäm-

förbara med tidigare år då både urval och frågorna i

enkäten skiljer sig åt.

Datainsamlingen har genomförts via webbaserade

enkäter under perioden 8-25 november 2013. Re-

spondenterna som deltog i undersökningen är barn

till medlemmar i TNS SIFOs webpanel, som rekryte-

rats riksrepresentativt via telefon och postala utskick.

En inbjudan till undersökningen skickades ut slump-

mässigt via e-mail till medlemmar i panelen med barn

i åldern 10-16 år. Föräldrarna svarade på barnets kön,

ålder, och gav ett godkännande till att barnet deltog i

enkäten. Respondenterna har sedan själva eller till-

sammans med föräldern svarat på alla övriga frågor.

För att respondenten ska kunna välja att inte svara på

känsliga frågor, finns alternativen ”vill ej svara” eller

”vet ej”. Tre frågor i enkäten är endast ställda till res-

pondenter över 13 år.

Totalt deltog 1070 barn och unga: 437 i åldern 10-12

år och 633 i åldern 13-16 år. Fördelningen mellan tjejer

och killar var 48 procent tjejer och 52 procent killar.

De medverkande respondenterna är anonyma.

Resultaten är analyserade utifrån åldersgrupper (10-

12 år respektive 13-16 år), kön samt vilken aktivitet

respondenten främst ägnar sig åt vid användande av

mobil, dator och surfplatta. Baserna per fråga i resultat-

redovisningen är baserade på viktad data. Citaten i

rapporten är ett urval av respondenternas fritextsvar.

Definitioner

KRÄNKNING är ett paraplybegrepp där

mobbning, trakasserier, diskriminering och

övrig kränkande behandling ingår. I under-

sökningen använder vi följande beskrivning

av begreppet:

Kränkning/kränkningar är när man blir illa

behandlad så att man känner sig ledsen,

sårad eller mindre värd.

MOBBNING är upprepade kränkningar av

en person under en tid. Engångshändelser

och konflikter är inte mobbning.

DISKRIMINERING är när någon blir sämre

behandlad än någon annan och behand-

lingen har samband med kön, könsidentitet

eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion

eller annan trosuppfattning, funktionsned-

sättning, sexuell läggning eller ålder. Diskri-

mineringen kan vara direkt, indirekt eller i

form av trakasserier.

TRAKASSERIER är när någon blir kränkt

utifrån någon av de sju diskrimineringgrund-

erna. Det räcker med en händelse för att

någon ska göra sig skyldig till trakasserier.

TÄNK PÅ! Det är upp till den utsatta att avgöra

vad som är en kränkning eller inte. Oavsett

vilka ord man använder är det viktigt att ta alla

former av kränkande behandling på allvar.

4

Resultaten i korthet

1/3av barn och unga har blivit

kränkta via mobil, dator eller

surfplatta minst någon gång

under det senaste året.

Mest utsatta är tjejer mellan 13-16 år som ägnar

största delen av sin uppkopplade tid i sociala medier.

Av de som blivit kränkta har var fjärde känt sig

ensam, utanför eller inte fått vara med.

Den vanligaste formen av kränkningar är elaka

meddelanden/kommentarer om utseende eller

intressen.

26%

X48 av 10 vet vem som ligger bakom kränkningen eller

kränkningarna. Det vanligaste är att bli utsatt av

någon i samma skola.

upplever att deras lärare varken

visat intresse, pratat om hur

man ska vara mot andra eller

pratat om vad man kan göra

om man blir kränkt via mobil,

dator eller surfplatta.

Att bli utsatt för en kränkning som handlar

om sex är fyra gånger vanligare bland

tjejer än killar.

av de som blivit kränkta i åldersgruppen

13-16 år svarar att det handlar om deras

etniska tillhörighet.

5

10%

Facebook är den plats där

flest har blivit kränkta.

1/3 anser inte att föräldrarna pratat

om hur man ska vara mot andra när

man använder mobil, dator eller

surfplatta.

Användning av mobil, dator och surfplattaVår undersökning visar att de flesta killar ägnar största

delen av sin uppkopplade tid till spel, film, musik eller

annan underhållning. Bland tjejer är det vanligare att

umgås och prata med andra i sociala medier.

Fyra av tio använder mobil, dator eller surfplatta 1-3

timmar per dag och något fler 3-6 timmar per dag.

Två av tio använder mobil, dator eller surfplatta mer

än 6 timmar per dag.

Vad gör du den största delen av tiden när du använder mobil, dator eller surfplatta?

Hur många timmar i snitt per dag använder du mobil, dator eller surfplatta?(Både i skolan och privat/hemma)

49%37%

12% 2%17%

73%

9% 1%

Jag umgås eller pratar med andra i sociala medier som t.ex. Facebook, Instagram

eller Kik

Jag ägnar mig åt spel, musik, film eller annan

underhållning

Jag söker information, gör skolarbeten och läser om saker som intresserar mig

Annat

1-3 timmar

3-6 timmar

Mer än 6 timmar

Jag använder aldrig mobil, dator eller surfplatta

17%

0%

38%

44%

Tjej (n=551)

Kille (n=524)

6

Barn och ungas erfarenheter av kränkningarHur vanligt är kränkningar på nätet?

Har du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det senaste året? (ja)

Var tredje har blivit kränkt via mobil, dator eller surf-

platta minst någon gång under det senaste året. Fler

tjejer än killar svarade att de blivit utsatta; 37 procent

tjejer respektive 28 procent killar. De som ägnar

största delen av sin uppkopplade tid i sociala medier

blir i större utsträckning utsatta för kränkningar än

de som främst ägnar sig åt underhållningsbaserat

innehåll eller informationssökning.

Undersökningen visar även att kränkningar via

mobil, dator och surfplatta är vanligare i ålders-

gruppen 13-16 år än bland de som är 10-12 år.

I den äldre åldersgruppen var andelen utsatta 38

procent och i den yngre åldersgruppen 26 procent.

Våra kartläggningar i skolan visar däremot att kränk-

ningar i skolan förekommer oftare bland yngre elever

(Friendsrapporten 2013).

Mest utsatta är tjejer i åldersgruppen 13-16 år som

ägnar största delen av sin uppkopplade tid i sociala

medier. Där svarade över hälften att de blivit kränkta

det senaste året. Även upprepade kränkningar var

vanligast i denna urvalsgrupp; 17 procent svarade

att de blivit utsatta flera gånger eller ofta vilket är

betydligt högre än genomsnittet på 6 procent.

Tjej, 13-16 år

sociala medier*

54%

Tjej (n=551)

Kille (n=524)

*Tjej, 13-16 år, Vad gör du den största delen av tiden när du använder mobil, dator eller surfplatta? = Jag umgås eller pratar med andra i sociala medier som t ex Facebook, Instagram eller Kik. n=182

Samtliga: Ja 33%, Nej 67%

37%

28%

8

1/3har blivit kränkta på nätet

Flest kränkningar på FacebookFacebook är den plats där flest har blivit kränkta.

Bland tjejer är det även vanligt att bli utsatt via andra

sociala medier som Instagram och Kik eller via sms.

Efter Facebook är spel den vanligaste platsen att bli

kränkt på bland killar. Tre gånger fler killar än tjejer

uppgav att de blivit utsatta i spel.

Den vanligaste formen av kränkningar via mobil,

dator och surfplatta är verbala kränkningar. I ge-

nomsnitt svarade hälften av de som blivit kränkta att

de fått sårande eller elaka meddelanden och kom-

mentarer. Kränkningarna handlar främst om

utseende eller intressen. Även psykiska kränkningar,

som exempelvis utfrysning, förekommer på digitala

plattformar. I åldersgruppen 13-16 år svarade 17

procent av de som blivit kränkta att de känt sig

ensamma, utanför eller inte fått vara med.

Ännu vanligare är det i åldersgruppen 10-12 år där

motsvarade andel är 32 procent. Undersökningen

visar att kränkningar som handlar om sex är fyra

gånger vanligare bland tjejer än killar. Bland de

kränkta i åldersgruppen 13-16 år svarade 16 procent

av tjejerna att de blivit utsatta för en kränkning som

handlat om sex. Exempelvis att de fått sexuella

meddelanden som inte känns okej, eller att någon

spridit sexuella rykten om dem. Motsvarade andel

bland killarna var 4 procent.

Kränkningar som handlar om etnisk tillhörighet är

vanligare bland äldre. Bland de kränkta i åldersgrup-

pen 10-12 år svarade 2 procent att de blivit utsatta

för en kränkning som handlat deras etniska tillhörig-

het. I åldersgruppen 13-16 år var motsvarande andel

10 procent.

Det var en tjej som kom fram till mig i onlinespelet och började tracka mig för mitt utseende och sa att jag inte borde finnas på denna planet”

9

Var har du blivit kränkt?

Om du vill så får du gärna svara på vad du blev utsatt för när du kände dig kränkt?

Av den kränkning eller de kränkningar du upplevt, handlade de om något av följande?

35%36%

30%

11%13%

11%

6% 6% 2% 1% 1% 1%2% 2%6% 4% 4%5%7% 7%

9%

23%21% 20%

15%

9%

Facebook

Jag har fått sårande eller elaka meddelan-den eller kommentarer

Mitt utseende

Mina intressen

Vill inte svara Något annat Mina kläder/klädstil

Mitt funktionshin-

der

Min könsöver-skridande

identitet eller uttryck

Mitt kön Min religion eller annan trosuppfatt-

ning

Min sexuella läggning*

Jag har känt mig ensam, utanför eller inte fått vara med

Jag vill inte berätta vad som hänt

Någon har loggat in på min profil eller använt min dator, mobil eller

surfplatta mot min vilja

Jag har fått en bild eller film på mig uppladdad eller

vidareskickad mot min vilja

Spel Kik Sms Instagram Ask.fm Kommer inte ihåg

Någon annan-stans

Vill inte berätta

YouTube Forum Twitter Blogg

Tjej (n=204)

Tjej (n=204)

10-12 år (n=122)

Kille (n=146)

Kille (n=146)

13-16 år (n=228)

Bas: Har du blivit kränkt av någon via mobil, dator eller surfplatta det senaste året? (ja)


50%

31%

22%25%

22%

15%

2% 2% 0%2% 1%3%

4%2% 1%

32%

7% 7%10% 3%

60%

23%28%

26%24%

7% 5%

17% 18%10%

* Svarsalternativ endast till åldersgruppen 13-16 år

Bas: Har du blivit kränkt av någon via mobil eller surfplatta det senaste året? (ja)

10

Något annat

16%5%

13-16 årKille

10%

4%

Har du blivit utsatt för en kränkning via mobil, dator eller surfplatta som handlar om sex? (Ex. att någon skickat sexuella meddelanden till dig som inte känns okej eller spridit sexuella rykten om dig)* (ja)

Har du blivit utsatt för en kränkning via mobil, dator eller surfplatta som handlat om din etniska tillhörighet (att du har svensk bakgrund, utländsk bakgrund och/eller tillhör en minoritetsgrupp i det svenska samhället som t.ex. romer eller samer? (ja)

10-12 årTjej

*Frågan endast ställd till åldersgruppen 13-16 år


Tjej n= 135, Kille n= 93


10-12 år n=122, 13-16 år n=228

2%

16%

Vanligaste forumen för kränkningar1. Facebook

2. Spel

3. Kik

11

En förlängning av skolgården

En klasskamrat ”kapade” min dator och skrev saker om mig på facebook. […] Jag har ALDRIG känt mig så KRÄNKT och mått oerhört dåligt”

Kränkningar via mobil, dator och surfplatta kopplas

ofta samman med anonymitet, men vår undersök-

ning visar att en klar majoritet, åtta av tio, vet vem

som ligger bakom kränkningen. Det vanligaste är att

det är någon i samma skola. Detta visar något som

vi länge fått berättat för oss i mötet med elever, skol-

personal och föräldrar; att kränkningar och mobb-

ning på och utanför nätet hänger ihop.

Via mobil, dator och surfplatta kan kränkande

innehåll snabbt få spridning och nå en stor publik. I

de flesta fall är det någon annan än den utsatta som

sett eller läst vad som hänt. I undersökningen

svarade hälften att de tror att det är ”ett fåtal” andra

som sett eller läst vad som hänt. 14 procent upp-

skattar antalet åskådare till ”många”.

En tredjedel av de som uppgav att någon annan sett

eller läst vad som hänt svarade att någon annan sade

ifrån, skrev en kommentar eller på annat sätt försva-

rade dem. På samma sätt som det kan upplevas

enklare att skriva elaka saker på nätet, så kan det

också vara lättare att stå upp för andra. Vår erfaren-

het från samtal med barn och unga tyder på att det

är fler som säger ifrån om de ser att någon blir kränkt

via mobil, dator eller surfplatta än om kränkningarna

sker ansikte mot ansikte.

Vet du vem som kränkte dig?

Barn/ungdom i min skola

Barn/ungdom som jag vet vem det är men som inte går i min

skola

Vet inte vem Någon jag inte känner Vill inte svara Vuxen jag vet vem det är

10-12 år (n=122)

13-16 år (n=228)

61%54%

23% 14% 14% 9% 2%13% 13% 12%6%

1%


12

8/10vet vem som kränkt dem

Jag hade bestämt med en vän att vi skulle göra något tillsammans men hon sa att hon skulle vara med familjen. Sen la hon ut bilder när hon var till-sammans med andra vänner då vi skulle träffats.

”

Hur många andra tror du att det är som såg/läste det som hände?

Av de som såg/läste, vet du om det var någon som sa något (sa ifrån, skrev en kommentar, försvarade dig)?

Bas: Har du blivit kränkt av någon via mobil dator eller surfplatta det senaste året? (ja)

Ett fåtal

Tveksam, vet ej

Ingen mer än jag

Många

49%

20%

17%

14%

Ja

Nej

Tveksam/vill ej svara36%

32%

32%

Bas: Hur många andra tror du att det är som såg/läste det som hände? (ett fåtal, många).

13

Hantering av kränkningar och erfarenhet av att kränka andra

Jag fick hjälp av min mamma och kuratorn på skolan”

Majoriteten svarar att de skulle vända sig till en vuxen

hemma om de blev utsatta för en kränkning via

mobil, dator eller surfplatta. Förtroendet var särskilt

stort i åldersgruppen 10-12 år, där 81 procent svarar

att de skulle vända sig till en vuxen hemma om de

blev utsatta. I åldersgruppen 13-16 år är motsvarande

siffra 52 procent. De äldre respondenterna skulle i

större utsträckning försöka lösa situationen utan

vuxnas inblandning, exempelvis genom att anmäla,

blockera, säga ifrån eller prata med en kompis.

Det är betydligt färre som skulle vända sig till en

vuxen i skolan än en vuxen hemma. I åldersgruppen

10-12 år svarade var fjärde att de skulle prata med

en vuxen i skolan om de blev kränkta och endast

var tionde i åldersgruppen 13-16 år.

Att erkänna för sig själv och andra att man själv har

gjort något som kan ha fått någon annan att känna

sig ledsen, sårad eller mindre värd kan vara svårt. I

undersökningen svarar 16 procent av barnen att de

har sagt eller gjort något via mobil, dator eller surf-

platta som har gjort att någon annan kan ha känt sig

kränkt.

Prata med en vuxen hemma

Prata med en vuxen i skolan

Prata med en kompis

Anmäla/ta bort/ blockera

personen som utsatt mig

Skriva något elakt eller

sårande tillbaka

Något annatSäga ifrån genom att skriva till personen som

utsatt mig

Säga ifrån när jag träffar

personen som utsatt mig

81%

52%

13%

34%

48%

10%5%

38%

23%23% 23%15%

28%

40%

4% 3%

Vad skulle du göra om du blev kränkt via mobil, dator eller surfplatta?

10-12 år (n=467)

13-16 år (n=608)

14

Har du sagt eller gjort något det senaste året, via mobil, dator eller surfplatta, som kan ha fått någon annan

att känna sig ledsen, sårad eller mindre värd d.v.s. att den personen kan ha känt sig kränkt? ( ja)

15

16%

Vuxnas engagemang

Vår erfarenhet visar att unga som blir kränkta på

nätet tenderar att vända sig till vuxna som är del-

aktiga och har visat intresse för deras liv på nätet.

Föräldrar och lärare spelar också en viktig roll när

det kommer till att ge barn och unga kunskap och

verktyg att hantera kränkningar på nätet.

I undersökningen svarar majoriteten att deras

föräldrar har visat intresse för vad de gör och pratat

om hur man ska vara mot andra när man använder

mobil, dator eller surfplatta. Något färre har pratat

om vad man kan göra om man blir kränkt. Men trots

det så är det fortfarande en tredjedel som inte

anser att deras föräldrar visat intresse för vad de gör

när de använder mobil, dator eller surfplatta.

En tredjedel anser inte att föräldrarna pratat om hur

man ska vara mot andra och mer än hälften anser

inte att föräldrarna pratat om vad man kan göra om

man blivit kränkt. 12 procent upplever att föräld-

rarna inte gjort något av detta.

När det kommer till vuxna i skolan svarar de flesta

att deras lärare pratat om hur man ska vara mot

andra när man använder mobil, dator eller surfplat-

ta. Men 85 % anser inte att deras lärare visat intresse

för vad de gör när de använder mobil, dator eller

surfplatta. Var fjärde upplever att deras lärare varken

visat intresse, pratat om hur man ska vara mot andra

eller pratat om vad man kan göra om man blir kränkt

via mobil, dator eller surfplatta.

Man måsta prata mer om detta i skolan. Det är även viktigt att föräldrar får hem information, så att även de kan prata med sina barn om detta. Många tror nog att ens egna barn inte gör något, och då bryr de sig inte”

Vad stämmer om din/dina lärare?

Vad stämmer om din/dina föräldrar?

Är intresserade av vad jag gör när jag använder mobil, dator

eller surfplatta

Är intresserade av vad jag gör när jag använder mobil, dator

eller surfplatta

Har pratat om hur man ska vara mot andra när man använder mobil, dator eller surfplatta

Har pratat om hur man ska vara mot andra när man använder mobil, dator eller surfplatta

Har pratat om vad man kan göra om man blir kränkt via mobil,

dator eller surfplatta

Har pratat om vad man kan göra om man blir kränkt via mobil,

dator eller surfplatta

Inget av ovan

Inget av ovan

16

15%

67% 62% 46% 12%

60% 41% 26%

Våra rekommendationerVad kan skolan göra för att förebygga kränkningar på nätet?

Framgångsfaktorer för det förebyggande arbetet är ett strukturerat och långsiktigt arbete där elever,

vårdnadshavare och hela personalgruppen är delaktiga.

Steg för steg

AGERA ALLTID! Läs mer om hur du som

vuxen kan agera vid akuta fall av kränkningar

på nätet på: www.friends.se.

18

Uppdatera planen mot diskriminering och kränkande behandling

Genom att arbeta med likabehandling på nätet kan skolan främja ett gott skolklimat och

förebygga kränkningar. Det är även viktigt att det finns tydliga rutiner och tillvägagångsätt

om en elev blir utsatt för en kränkning. Exempelvis om någon form av kränkande innehåll

publiceras på nätet.

Kartlägg trygghet och trivsel på nätet

Kartlägg elevernas trygghet och trivsel på nätet och identifiera behov av insatser för att

främja elevers lika rättigheter och möjligheter. Vilka platser eller tjänster på nätet upplever

eleverna som mest utsatta eller otrygga?

Involvera all personal och alla elever

Diskutera frågor som rör trygghet och trivsel på nätet på arbetslagsträffar, klassråd och

elevråd och låt både personal och elever komma med förslag på åtgärder. Ta gemensamt

fram åtgärder utifrån de utmaningar som finns på skolan.

Samverkan mellan skola och vårdnadshavare

Sträva mot att skapa samsyn och arbeta tillsammans för att lära barn och unga att

skapa positiva sociala relationer på nätet. Låt stämningen på nätet, så väl som i klass-

rummet, finnas med som en stående punkt på föräldramöten.

Följ upp och utvärdera

Följ upp och utvärdera åtgärder

samt ta fram nya åtgärder där det

behövs.

1

2

3

4

5

Vad kan barn och unga göra för att bidra till ett schysst klimat på nätet?

1. Var kritisk

Fundera på vad du läser, ser och hör på

nätet.

2. Ljug inte

Använd ditt riktiga namn när du postar

eller kommenterar.

3. Såra ingen

Tänk efter innan du skriver eller delar

innehåll som handlar om andra än dig

själv.

4. Säg till

Anmäl det som inte känns okej till

hemsidan du ser det på, oavsett om det

handlar om dig eller andra.

Råden till barn och unga är en del av kampanjen No

hate speech movement som genomförs av Statens

Medieråd i Sverige våren 2014 och där Friends är en

av samarbetsorganisationerna.

Vad kan vuxna göra för att förebygga kränkningar på nätet?

Om du som vuxen är delaktig och visar ett

genuint intresse för barn och ungas liv på

nätet så ökar både viljan att lyssna på dina

råd samt benägenheten att berätta för dig

om något väl händer. Tänk på att själv vara

en bra förebild och stå upp för ett schysst

klimat på nätet.

1. Visa intresse

Skapa förtroendefulla relationer genom

att vara delaktig och visa intresse för

ungas liv på nätet.

2. Var en positiv förebild

Föregå med gott exempel och prata om

vad man ska tänka på för att skapa ett

schysst klimat på nätet.

3. Erbjud ditt stöd

Berätta att du finns där för dem som stöd

om något händer.

OM DU har blivit kränkt eller ser någon

annan bli illa behandlad bör du prata med

en vuxen. Det är inte barn och ungas ansvar

att stoppa mobbning – det är vuxnas.

19

Lagar på nätetDen digitala utvecklingen har medfört nya möjlig-

heter för oss att kommunicera och umgås med

andra, men också väckt frågor om vilka regler och

lagar som gäller på nätet. I mötet med skolpersonal,

föräldrar och elever möter vi många gånger en

osäkerhet inför vilka lagar som gäller på nätet. Ibland

finns en uppfattning att andra, eller inga, lagar gäller

för vad man skriver till människor, vilka bilder man

lägger upp eller hur man skriver om andra på nätet.

20

Men det stämmer inte. En enkel tumregel att ha med

sig är att samma saker är olagliga på och utanför

nätet. Om du till exempel hotar eller förtalar någon

spelar det ingen roll om det sker på Facebook,

Instagram, Minecraft, i korridoren, på skolgården,

på bussen eller på stan. I år trädde även en ny lag i

kraft som gör det möjligt att bli dömd för att i smyg

fotograferat eller filmat någon annan.

Kränkande fotografering 4 kap. 6 a § Brottsbalken

Kränkande fotografering innebär att olovligen

och i hemlighet ta bilder eller filma någon som

befinner sig inomhus i en bostad eller på en

toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat

liknande utrymme.

Olaga hot 4 kap. 5§ Brottsbalken

Ett olaga hot innebär att hota att göra något

brottsligt mot någon annan, till exempel ett

hot om misshandel eller att döda en person.

För att hotet ska vara olagligt måste det vara

allvarligt menat och framställt på ett sätt så

att det framkallar allvarlig rädsla.

Förtal 5 kap. 1§ Brottsbalken

Förtal innebär att utpeka någon såsom

brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt

eller att lämna uppgifter som är ägnade att

utsätta denne för andras missaktning.

Förolämpning 5 kap. 3§ Brottsbalken

Förolämpning innebär att uttala sig nedlåt-

ande om någon genom kränkande ord, an-

klagelse eller annat kränkande beteende

Ofredande 4 kap. 7§ Brottsbalken

Ofredande innebär att bete sig hänsynslöst

mot någon annan, till exempel genom att vid

upprepade tillfällen lägga ut nedsättande

kommentarer om någon på nätet.

Hets mot folkgrupp 16 kap. 8§ Brottsbalken

Hets mot folkgrupp innebär att hota eller

prata illa om en grupp människor med an-

spelning på gruppmedlemmarnas ras, etni-

citet, tro eller sexuella läggning.

Personuppgiftslagen

Personuppgiftslagen (PuL) har till syfte att

skydda människor mot att deras personliga

integritet kränks. Till exempel är det olagligt

att avslöja information om människors etniska

ursprung, politiska åsikter, religiösa övertyg-

else eller medlemskap i fackförening.

Skollagen

Enligt skollagen har skolor ett ansvar att agera

också när det gäller kränkningar på nätet, om

kränkningarna påverkar elevernas skoldag.

2021

Jag har adhd o asperger och de kallade mig jävla adhd barn o fetto”

AvslutningTack till er som läst rapporten! Vi hoppas och tror att innehållet har gett en ökad kunskap om barn och ungas upplevelser av kränkningar via mobil, dator och surf-platta samt några värdefulla riktlinjer för det förebyggande arbetet.

Johanna Olofsson

Projektledare, Schysst på nätet, Friends

Följ oss på Facebook:

www.facebook.com/stiftelsenfriends

Carolina Schattauer Ramnö

Kommunikationsansvarig, Symantec

Följ oss på Facebook:

www.facebook.com/nortonsverige

22

ETT AVSLUTANDE RÅD: tänk på att det är vi tillsammans som skapar klimatet på nätet. Om du precis som

vi vill att nätet ska vara en plats för alla, se till att bidra genom att inkludera andra och visa respekt. På nätet

finns det många olika möjligheter att kommunicera, debattera och ge uttryck för känslor och åsikter. Men

innan du gör det – tänk efter. Kan det jag skriver upplevas som kränkande av någon annan? Värna om män-

niskors lika värde och välj dina ord noga. Tänk på att vi alla är människor bakom skärmen.

Friends nätrapportFör att öka kunskapen om kränkningar på nätet och erbjuda praktiska verktyg för det förebyggande arbetet

så startades hösten 2012 projektet Schysst på nätet som ett samarbete mellan Friends och Symantec. Projektet

tog sin utgångspunkt i Friends kunskap i mobbningsproblematiken och Symantecs erfarenhet och kunskap

inom nätsäkerhet. Projektet riktar sig till barn, unga och vuxna och innehåller utbildningar för att hjälpa skolor,

förskolor och idrottsföreningar i deras arbete mot kränkningar på nätet. Under förra året utbildade vi 1800 anställda

i skolan, 2300 föräldrar och visade vår elevföreställning för 9000 elever runt om i Sverige.

Om FriendsFriends är en icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är

att stoppa mobbning. Vi arbetar långsiktigt genom utbildning,

rådgivning och opinionsbildning för att öka kunskap och enga-

gemang hos vuxna och barn.

Varje dag är vi ute i skolor, förskolor och idrottsföreningar runt

om i landet. Vi tror på ett helhetsperspektiv där alla är involve-

rade, från lärare till skolpersonal, föräldrar och barn. Våra utbild-

ningar är förankrade i aktuell forskning samt den lagstiftning som

reglerar skolans uppdrag.

Friends startades 1997 och finns representerade i hela landet

genom regionkontor i Malmö, Göteborg, Umeå och Stockholm.

Verksamheten finansieras genom insamling från privatpersoner

och företag samt via arvode från utförda utbildningar. Friends

har ett 90-konto och granskas av svensk insamlingskontroll.

Om SymantecSymantec jobbar för att göra nätet säkrare och hjälpa människor,

företag och myndigheter att skydda sin information.

När det gäller privatpersoner är det Symantecs ambition att

skydda det som betyder allra mest i konsumenternas digitala liv,

oavsett vilken typ av enhet de använder för att koppla upp sig

på internet. Det handlar om människors identitet, om information

såsom bilder, musikfiler, kontakter eller kommunikation med

nära och kära – och i förlängningen så handlar det om våra barn.

Symantec förser konsumenter med en rad säkerhetslösningar

för att skydda det digitala livet, däribland lösningar för datorer

och mobila enheter, live-supporttjänster och online backup.

Förutom tekniska lösningar är det viktigt med en god kommu-

nikation mellan vuxna och barn för att förebygga brottslighet och

kränkningar på nätet. Tekniska hjälpmedel tillsammans med vår

mångåriga expertis om nätsäkerhet är vad vi bidrar med i detta

samarbete.

23

LÄS GÄRNA MER PÅ SYMANTECS HEMSIDA FÖR FAMILJEN:

• Norton Family, en nättjänst för föräldrar som hjälper

barn och vuxna att tillsammans sätta sina familje-

regler för ett hälsosamt och schysst liv på nätet.

• Hitta ny inspiration och handfasta tips om hur du kan

engagera dig och skydda barn i vår nätsäkerhets-

guide för hela familjen.

• Nortons generella säkerhetstips eller för familjen

specifikt.

En del av

projektet Schysst

på nätet

Vill du ha mer information om Friends utbildningar?

Kontakta oss på [email protected]

eller ring 08-545 519 90

friends nätrapport 2014

Documents