fritidsförvaltningens idéprogram med bilagor

1

Underlag för framtagande av idéprogram för Motala kommuns

fritidsverksamhet

Skandinaviska Utvärderingsinstitutet Utvärderingsringen Anders Lundkvist

Hugo Blom

Skandinaviska Utvärderingsinstitutet, Stenhuggerivägen 61B, 302 40 Halmstad www.utvarderingsringen.se – www.teknikringen.se

2

Underlag för framtagande av idéprogram för Motala kommuns fritidsverksamhet Inledning och bakgrund Idrottandet i Sverige ökar och allt fler vill träna på egna villkor. Det växande idrottsintresset skapar nya behov och funktioner som kanske inte funnits tidigare. Kraven på idrottsmiljön påverkas och mer fokus hamnar på byggnaden/anläggningen utifrån attraktionsförmåga, tillgänglighet och långsiktigt hållbarhet. Utvecklingen ställer krav på kommunen i form av aktuell och fördjupad kunskap, men även på politiska ställningstaganden kring vad syftet är med de idrottsanläggningar som finns. I grunden handlar det om att idrott ger god hälsa och därmed friskare invånare – såväl ungdomar som äldre. Under ett antal år har behovet av att se över Motala kommuns egna fritidsanläggningar diskuterats. Till detta kommer också de anläggningar som drivs, ägs eller hyrs av föreningarna själva. Önskemål finns och planering pågår inom kommunen och många föreningar för att hitta en lösning på behov av upprustning, ombyggnad eller tillbyggnad av befintliga anläggningar. I grunden är det omfattande behov som har identifierats och som nu på många olika sätt blir aktuella för kommunen ‐ antingen för att det är en planfråga, markfråga eller behov av kommunalt ekonomiskt stöd i form av bidrag och/eller investeringar. Behovet är därför stort att ta fram ett program för kommunens fritidsverksamhet som synliggör och bjuder in till en diskussion kring föreningslivets behov och möjligheter att utveckla berörda fritidsanläggningar. Till detta kommer behov och önskemål att möta morgondagens krav på anläggningar ‐ både befintliga och nya. Uppdraget kring idéprogrammet är ett samverkande uppdrag mellan: Kommunstyrelsen vars ansvar bl.a. gäller ekonomi, fysisk planering och folkhälsa Bildningsnämnden med ansvar för fritidsfrågor och föreningsbidrag Tekniska nämnden som ansvarar för driften av de kommunala fritidsanläggningarna. För att föra arbetet vidare finns en politisk styrgrupp sammansatt med representanter för respektive politiskt ansvarsområde samt en arbetsgrupp med tjänstemän från respektive förvaltning. Skandinaviska Utvärderingsinstitutet fungerar som konsultstöd med uppdrag att i samverkan med arbetsgruppen bereda förslag till idéprogram. Arbetets gång För att på bästa sätt skapa ett underlag för beredning av idéprogram har arbetet indelats i olika faser. Fas 1 – Kunskapsinhämtande • Medborgarundersökning om fritidsvanor samt frågor om vilka lokaler/anläggningar

Motalaborna i första hand vill att kommun ska satsa på.


3

• Undersökning av föreningarnas uppfattning om vilka lokaler/anläggningar de i första hand vill att Motala kommun ska satsa på.

• Undersökning av föreningarnas uppfattning om kommunens lokalbokning. • Brukarundersökningar på 13 olika anläggningar bl.a. med frågor om teknisk

kvalitet/standard. • Analyser av föreningarnas verksamhet • Analys av kommunala subventioner för föreningar som nyttjar kommunala

lokaler/anläggningar samt analys av hur stor del av driftkostnaderna som täcks via kommunalt driftbidrag till föreningar som driver anläggningar i egen regi.

• Redovisning av exempel på kostnader för investeringar och drift för olika typer av idrottsanläggningar.

• Beskrivning av legala förutsättningar för alternativa driftformer av idrottsanläggningar.

Fas 2 – Teknisk utredning • Befintliga tekniska utredningar används i förekommande fall. • Vid behov genomförs tekniska utredningar och besiktningar av befintliga

anläggningar. Fas 3 ‐ Långsiktig plan för investeringar och renoveringar • En långsiktig plan för investeringar och renoveringar upprättas utifrån behov där

hänsyn tas till resultat från de arbetsmoment som ingår i fas 1 och 2.

Sammanfattande resultat och erfarenheter Nedan redovisas sammanfattande resultat samt våra slutsatser och kommentarer för utredningens olika delar. Sammanfattningarna bygger på följande bilagor: Bilaga 1 Medborgarundersökningar ‐ Fritidsvanor

Bilaga 2 Vilka fritidsanläggningar ska Motala kommun satsa på?

Bilaga 3 Föreningarnas syn på kommunens lokalbokning

Bilaga 4 Brukarundersökningar – kvalitet ‐ anläggningar

Bilaga 5 Verksamhetsanalyser och jämförelser

Bilaga 6 Kommunala subventioner och driftbidrag

Bilaga 7 Förutsättningar för alternativa driftformer

Fas 1 – Kunskapsinhämtande Medborgarundersökningar I enkät till ett representativt urval av innevånare i åldern 12 – 69 år har frågor ställts om dels fritidsvanor och dels om vilka lokaler/anläggningar medborgarna tycker att kommunen ska satsa på. Detaljerade redovisningar finns i bilagor.


4

Medborgarundersökning ‐ Fritidsvanor Nedan redovisas besök som gjorts av minst 50 % av de svarande. Gjort minst någon gång per år Kvinnor Besökt något friluftsområde i Motala 68 % Besökt Motala Simhall 66 % Besökt Motala Sporthall 54 % Besökt något gym 53 % Besökt Motala Bowlinghall 50 % Män Besökt något friluftsområde i Motala 75 % Besökt Motala Simhall 61 % Besökt Motala Sporthall 54 % Besökt Motala Isstadion, bandybanan 53 % Besökt Motorstadion, Dunteberget 51 % Besökt någon annan idrottsplats 50 % Medborgarundersökning ‐ Vilka fritidsanläggningar tycker du att kommunen ska bygga, renovera eller förbättra? Kvinnor, Tio i topp Nytt äventyrsbad/upplevelsebad 61 % Utveckling av friluftsområden 57 % Lithobadet, tempererat utebad, upprustning 56 % Upprustning/utveckling av befintlig simhall 52 % Z‐parken, utveckling av campingen 37 % Fler spontanidrottsplatser i närområden 35 % Ny campingplats 34 % Ny Bowlinghall 31 % Idrottsparken, ny läktare med omklädnadsrum 30 % Motorstadion, miljöanpassning, upprustning 26 % Män, Tio i topp Utveckling av friluftsområden 56 % Nytt äventyrsbad/upplevelsebad 48 % Lithobadet, tempererat utebad, upprustning 44 % Upprustning/utveckling av befintlig simhall 43 % Motorstadion, miljöanpassning, upprustning 43 % Ny campingplats 40 % Fler spontanidrottsplatser i närområden 31 % Ny Bandyhall 27 % Anläggning för vattensport 26 % Idrottsparken, ny läktare med omklädnadsrum 23 %


5

Våra slutsatser och kommentarer • Friluftsområden är populära besöksmål för både kvinnor och män. Utveckling av

friluftsområden kommer också högt i listan på vad kommunens innevånare vill satsa på. En upplevelserik vandringsleder eller ”Hälsans Stig” med närhet till både tätort och vatten skulle troligen bli populär samtidigt som investeringen inte är alltför kostnadskrävande.

• Kommunens anläggningar i form av Simhall, Sporthall och Isstadion är frekvent besökta av innevånarna. Anläggningarnas närhet till varandra gör att utvecklingen av ett centrum för idrott och motion som även innefattar Idrottsparken och Bowlinghallen bör utredas närmare där de anläggningar som finns inom ett nära geografiskt område ingår och kan samverka.

• Satsningar på bad och vatten är något som kommunens innevånare skulle sätta värde på. Äventyrsbad och tempererade utebad finns idag i många kommuner varför uppgifter om kostnader för investering och drift samt möjliga intäkter relativt enkelt går att ta fram. Eftersom kostnaden för investering i badanläggningar är tämligen stora bör alternativet att renovera och bygga ut befintlig simhall också utredas.

• Kommunens närhet till vatten gör att goda förutsättningar finns för olika båt‐ och vattensporter. Satsningar inom området bör övervägas samtidigt som en eventuell utbyggnad och utveckling av befintlig småbåtshamn bör utredas.

• Ny campingplats finns med på Tio i topp‐listan för både kvinnor och män. Värdet och kostnaden för en ny campingplats bör ställas mot kostnaden av att renovera befintlig campingplats vid Z‐parken.

• Spontanidrottsplatser i närområden är också något som kommer högt upp på önskelistan. Närheten gör att tillgängligheten ökar samtidigt som relativt små investeringar kan ses som folkhälsofrämjande åtgärder för målgrupper av t.ex. barn och ungdomar som idag inte nås av traditionell idrottsverksamhet. Erfarenheter från andra kommuner visar att placeringar centralt i bostadsområden eller på befintliga skolgårdar gett ett högt utnyttjande.

Föreningarnas uppfattning om vilka lokaler/anläggningar Motala kommun ska satsa på. Tio i topp utifrån Svar från 61 bidragsberättigade föreningar. Utveckling av friluftsområden 54 % Ny campingplats 46 % Nytt äventyrsbad/upplevelsebad 43 % Fler spontanidrottsplatser i närområden 36 % Upprustning/utveckling av befintlig simhall 33 % Idrottsparken, ny läktare med omklädnadsrum 30 % Lithobadet, tempererat utebad, upprustning 30 % Ny konstgräsplan ‐ på annan plats än Idrottsparken 25 % Motorstadion, miljöanpassning, upprustning 25 % Ny sporthall i Motala 21 % Ny sporthall i Borensberg 21 %


6

Våra slutsatser och kommentarer • Föreningarnas önskemål går i stort sett hand i hand med det som kommuninnevånarna

anser att kommunen ska satsa på. Satsningar på friluftsområden, ny campingplats samt äventyrsbad/upplevelsebad kommer även för föreningarna högt upp på listan.

• Drygt 20 % av föreningarna anser att satsningar ska göra på ny sporthall i Motala och i Borensberg.

Föreningarnas uppfattning om kommunens lokalbokning. 42 föreningar som bokar kommunala lokaler/anläggningar har beretts tillfälle att besvara en enkät med följande två huvudfrågor; Vad är allra viktigast för att din förening ska tycka att lokalbokning fungerar bra? Hur tycker din förening att lokalbokningen fungerar? 33 godkända svar ‐ 79 % ‐har inkommit från föreningarna.

Betyg 1 ‐ 5 Antal Vikt 1 2 3 4 5

Vi blir tilldelade tider i lokaler som passar vår förenings verksamhet 27 0 5 10 8 4

Det finns tillräckligt med lokaler/anläggningar som passar vår förenings verksamhet 23 8 11 4 0 0

Avgifterna för hyra av kommunens lokaler är rättvisa 20 1 2 7 7 1 Principerna för fördelning av tider i kommunens lokaler är bra 19 0 2 8 4 4 Det går enkelt att få tag på bokningspersonalen 18 0 3 4 6 5 Vår förening kan påverka fördelningen av tider 17 1 5 7 4 0 Vår förening får de tider vi önskar 17 2 3 5 4 3

Principerna för bokning av kommunens lokaler tillämpas på ett riktigt sätt 15 0 1 7 4 3

Bokade tider kan avbokas på ett enkelt sätt 12 0 0 6 6 0 Information om lediga tider är lätt att hitta 12 1 7 3 1 0 Personalen vid lokalbokningen är kunnig 6 0 0 1 3 2 Informationen från lokalbokningen är lätt att förstå 4 0 0 0 3 0 Jag blir alltid väl bemött av bokningspersonalen 4 0 0 0 2 2 Totalt sett fungerar lokalbokningen bra 0 0 11 14 7

Om antalet ”Vikt” inte överensstämmer med antalet Betyg 1 – 5 beror differensen på internt bortfall dvs. att frågan är obesvarad. ‐ 27 föreningar anser det som viktigt att Vi blir tilldelade tider i lokaler som passar vår

förenings verksamhet. Av dessa 27 ger 12 föreningar betyget 4 eller 5. 5 föreningar ger underkänt dvs. betyget 2.

‐ 23 föreningar anser det som viktigt att Det finns tillräckligt med lokaler/anläggningar som passar vår förenings verksamhet. 19 av dessa ger betyget 1 eller 2.


7

Våra slutsatser och kommentarer • Trots att kommunen har ett rikt anläggningsbestånd anser många föreningar att de inte

finns tillräckligt med lokaler/anläggningar som passar deras behov. Attraktiva veckodagar för föreningsverksamhet är idag måndag till torsdag. Tilldelade tider fredagkvällar, lördagar och söndagar är mindre attraktiva.

• Tider i befintliga lokaler och anläggningar kan frigöras på flera sätt. En utveckling av gamla Motala Verkstad för idrottsverksamhet, skapandet av ett samlat sportcenter kring sim‐ och sporthallen, Isstadion och Idrottsparken samt byggandet av en helt ny sporthall är några exempel som kan medföra att föreningarnas önskemål om tider och lokaler/anläggningar uppfylls. Ett annat alternativ kan vara att bygga en enklare hall för innebandy och därigenom frigöra tid i övriga inomhuslokaler. Svenska Innebandyförbundet har tagit fram förslag på den typen av hallar som också är anpassade för fler idrotter.

• Det bör dock påpekas att kostnaderna för alla dessa investeringar torde bli omfattande samtidigt som de befintliga kommunala lokalerna/anläggningarna riskerar att stå tomma under tider som upplevs som mindre attraktiva för föreningsverksamhet. Ett sätt att styra användningen av tider kan vara differentierade taxor och avgifter t.ex. noll‐taxa eller kostnadsfria lokaler under de tider som idag inte anses som attraktiva och högre taxa på de attraktiva tiderna.

Brukarundersökningar – kvalitetsmätningar Brukarundersökningar har genomförts på 13 olika anläggningar i kommunen. De 13 olika frågeformulären innehåller detaljerade frågor med gemensamma grupper av frågor under rubrikerna bemötande, tillgänglighet, trivsel – trygghet, standard – teknik samt helheten. Nedan redovisas sammanfattande kvalitetsindex för samtliga anläggningar fördelat på tillgänglighet, standard/teknik samt helheten. I bilaga redovisas samtliga resultat i detalj för de 13 anläggningarna. Tillgänglighet Standard/Teknik HelhetenBowlinghallen 7.0 6.5 7.6 Idrottsparken Fotboll 5.4 3.9 6.0 Idrottsparken Friidrott 7.8 3.9 6.0 Lithobadet 8.1 5.0 6.3 Motala Isstadion 4.3 5.2 6.3 Motala Isstadion‐Ishall 5.3 5.5 6.5 Motala Simhall 5.5 5.2 6.6 Motala Sporthall 6.9 5.2 6.6 Motorstadion 6.8 5.5 7.0 Solsätters Ridanläggning 8.2 7.2 8.7 Team Sportia Hallen 7.8 8.0 7.9 Tennishallen 6.4 5.7 6.8 Z‐parkens camping 7.3 5.5 7.4

Våra slutsatser och kommentarer • Tillgängligheten får i de flesta fall bra omdömen. Motala Isstadion är den anläggning

som får de lägsta värdena. Besökarna ger i stor utsträckning påståendet Parkeringsmöjligheterna är bra låga värden. Öppettiderna i Ishallen får också låga värden.


8

• I enkäten om Tennishallen är påståendet Det finns tillräckligt med banor en av de viktigaste för besökarna. En absolut majoritet av de som tycker frågan är viktig anser att det inte finns tillräckligt med banor. Vilka möjligheter finns till utbyggnad av Tennishallen?

• Standard/Teknik får genomgående låga värden utom för Team Sportia Hallen och Solsätters Ridanläggning. Idrottsparkens låga värden beror främst på att mätningen genomfördes under en period där omfattande byggnads‐ och renoveringsarbeten genomfördes.

• De faktorer som ligger bakom de låga värdena inom området Standard/Teknik gäller främst omklädnings‐ och duschrummens samt toaletternas standard. Resultaten visar på behovet av en teknisk utredning på befintliga anläggningar i allmänhet men med inriktning på omklädnings‐ och duschrummens samt toaletternas standard i synnerhet.

• Z‐parkens camping får höga värden på områden som bemötande, tillgänglighet och trivsel/trygghet – se detaljer i bilaga. Duschrummens och toaletternas standard får mycket låga värden. Hög standard på duschrum och toaletter är dessutom det absolut viktigaste för att gästerna ska tycka att campingen fungerar bra. Åtgärder måste därför vidtas för att i framtiden få fortsatt nöjda campinggäster till kommunen. Ett alternativ bör vara att förbättra bekvämlighetsinrättningarnas standard på Z‐parkens camping. En annan kan vara att utreda investering och lokalisering av en helt ny camping. I enkäten till kommunens innevånare med frågan Vilka fritidsanläggningar tycker du att kommunen ska bygga, renovera eller förbättra? kommer ”Ny Campingplats” på femte plats.

• Resultaten från brukarundersökningen vid Motorstadion Dunteberget visar framför allt på brister när det gäller frågan om toaletter. Åtgärder måste också troligen vidtas så att Motorstadion kan uppfylla de miljökrav som ställs.

• Av Bowlinghallens besökare anser 81 % att den viktigaste frågan att Den maskinella utrustningen fungerar bra. 60 % av dessa ger betyget 1‐3 dvs. de anser inte att den maskinella utrustningen fungerar bra. Detta i kombination med att påståenden Det finns tillräckligt med banor får låga betyg gör att Bowlinghallen måste utredas närmare. Kan nuvarande hall förbättras inom befintliga lokaler eller krävs investering i en ny bowlinghall?

• Förvaltningen bör skapa administrativa rutiner för genomförande av regelbundna kvalitetsmätningar/brukarundersökningar på kommunens anläggningar.

Analyser av föreningarnas verksamhet För att få en bild av den barn‐ och ungdomsverksamhet som bedrivs inom fritidsområdet har vi använt oss av olika källor. Främst gäller det uppgifter om genomförd verksamhet bland de bidragsberättigade föreningarna inom idrottsområdet som hämtats från Riksidrottsförbundet och som bygger på de uppgifter som föreningarna själva lämnat. De största idrotterna i Motala 2010 Riksidrottsförbundet (RF) har under sitt ”paraply” ett 70‐tal olika specialidrotter. RF redovisar årligen verksamhetsvolymer för dessa idrotter. Uppgifterna baseras på de ansökningar föreningarna gör för att få statligt lokalt aktivitetsstöd. Med deltagartillfällen menas att om en förening genomför en träning med t.ex. 10 deltagare vid ett tillfälle redovisas detta som 10 deltagartillfällen.


9

De största idrotterna Antal

deltagartillfällen 1 Fotboll 74 472 2 Innebandy 22 070 3 Ridsport 21 185 4 Ishockey 14 233 5 Simning 9 388 6 Bandy 8 358 7 Bordtennis 6 651 8 Gymnastik 6 596 9 Friidrott 5 873 10 Basket 5 681 11 Handboll 5 087 12 Karate 4 278 13 Triathlon 3 633 14 Korpen 2 621 15 Tennis 2 412 Fotboll är den klart största idrotten. Samma förhållande gäller i alla kommuner i landet. Innebandy, ridsport och ishockey finns på ”5‐i topp‐listan” såväl i Motala som i landet som helhet. Det som skiljer Motala från andra kommuner är att simningen och bandyn är större än i många andra kommuner. Förändring över tid för vissa idrotter Nedan redovisas omfattningen över tid för några av de idrotter som finns i Motala kommun. Fotboll har alltid varit den i särklass största idrottsverksamheten även om volymen minskat en del de senaste åren. Innebandyn har fördubblat sin verksamhet under den senaste 10‐årsperioden och är nu kommunens näst största idrott. Bandyn tycks ha haft en topp i början av decenniet för att sedan kraftigt minskat men med en viss återhämtning de senaste åren.

Deltagartillfällen Idrott 2002 2005 2008 2009 2010 Fotboll 80 200 83 800 72 300 74 600 74 500 Innebandy 10 300 17 000 20 500 22 000 22 100 Ridsport 21 300 19 200 22 800 20 700 21 200 Ishockey 12 800 16 900 12 500 13 800 14 200 Simning 8 400 10 800 9 000 9 500 9 400 Bandy 14 000 7 000 6 900 7 700 8 400 Gymnastik 11 300 10 300 7 700 6 100 6 600 Våra slutsatser och kommentarer • Fotboll är den klart dominerande idrottsverksamheten – inte bara i Motala kommun

utan över hela landet. För att behålla och utveckla verksamheten krävs oftast tillgång till såväl planer för breddverksamhet som en väl fungerande representationsarena. I de fall om‐ eller tillbyggnad av redan befintliga idrottsplatser planeras bör alternativ med konstgräsplaner utöver de vid Idrottsparken beaktas eftersom konstgräs mångdubblar det möjliga utnyttjandet. Om tankar finns att utveckla gamla Motala Verkstad till någon form av idrotts‐ och kulturcentra bör även möjlighet till inomhusfotboll beaktas. Åtgärden skulle ‐ förutom att förutsättningarna för


10

fotbollsföreningarna förbättras ‐ dessutom medföra att tider i övriga idrottshallar frigörs.

• En fortsatt satsning på spontan‐ och näridrottsplatser skulle gynna flera användare och även locka till ett deltagande i föreningslivets idrottsverksamheter. Närheten till en idrottsanläggning är oftast den största förklaringen till ett bra utnyttjande. När i tiden och var dessa anläggningar ska lokaliseras bör utredas närmare. Som tidigare nämnts bör centrala ytor i bostadsområden och befintliga skolgårdar kunna användas.

• Bandy är av tradition en betydelsefull idrott i Motala där kommunens representationslag historiskt sett tillhört landets elitlag. En tillbakagång såväl sportsligt som verksamhetmässigt har skett de senaste åren. Bandyns verksamhetsvolym är trots det större i Motala än i många andra kommuner. I de kommuner som idag har ett representationslag i bandy‐eliten och en bred bandyverksamhet finns oftast nybyggda bandyhallar. För att bevara bandy‐traditionen och samtidigt möta framtidens krav på anläggningar bör byggandet av en bandyhall utredas närmare. Erfarenheter från liknande investeringar i andra kommuner bör inhämtas eftersom kostnaden för investeringen, driftformer samt kvaliteten på hallarna varierar från kommun till kommun.

• Innebandyn har haft en mycket positiv utveckling under den senaste 10‐årsperioden. Företrädare för innebandyn i Motala menar att tillgången på ändamålsenliga lokaler utgör en begränsning för att behålla och utveckla den verksamhet som idag bedrivs. Förhållandet verifieras till viss del av den undersökning som genomförts där föreningarna beretts tillfälle att besvara en enkät om kommunens lokalbokning. Om planer finns att utveckla gamla Motala Verkstad till någon form av sport‐ och kulturcenter bör innebandyns behov av tider kunna tillmötesgås. Åtgärden skulle dessutom medföra att tider i övriga idrottshallar frigörs. En investering i en ny sporthall skulle självklart också förbättra villkoren för flera inomhusidrotter.

Kommunala subventioner och kostnadstäckning via driftbidrag Kommunens mest omfattande stöd till idrottsföreningar sker i form av subventioner i kommunala anläggningar. Varje timme som en förening bedriver verksamhet i en kommunal anläggning innebär en form av kommunalt bidrag. Subventionerna är dock oftast inte synliga. Beräkningar av de kommunala subventionerna måste till för att kunna redovisa kommunens totala stöd till föreningarna. De föreningar som driver idrottsanläggningar i egen regi erhåller ett årligt driftbidrag. Hur stor del av dessa föreningars driftkostnader täcks via det kommunala bidraget? Subventioner till föreningar med verksamhet i kommunala lokaler/anläggningar – 87 % Nedan redovisas bl.a. uppgifter om kostnader, intäkter och subventioner för olika grupper av besökare/användare av de kommunala anläggningarna Motala Isstadion, Team Sportia Hallen, Motala Sporthall och Motala Simhall. Fler detaljer och underlag för beräkningarna framgår av bilaga.


11

Kostnad

Kostnad per tim

Kostnad förening

Intäkt förening

Subvention kronor

Subvention procent

Isstadion Bandy 3 773 000 1 885 1 351 545 82 700 1 268 845 94 %

Isstadion Ishall 3 773 000 1 414 2 051 714 298 062 1 753 652 85 %

Team Sportia Bollplan 2 326 000 511 587 139 93 002 494 137 84 %

Team Sportia Friidrott 3 488 000 767 563 745 116 584 447 161 79 %

Sporthallen A‐hallen 3 144 500 691 1 484 268 213 200 1 271 068 86 %

Sporthallen B‐hallen 1 572 250 346 551 524 80 210 471 314 85 %

Simhallen 7 615 000 321* 2 303 496 129 475 2 174 021 94 %

Summa 25 691 750 8 893 431 1 013 233 7 880 198 87 %

*Beräkningen bygger på antalet bantimmar. 2010 kostade de kommunala anläggningarna 25 691 750kronor. De tider föreningarna disponerade motsvarade ett värd av 8 893 431kronor. Intäkten från föreningarna i form av taxor och avgifter uppgick till 1 013 233kronor. De kommunala idrottsanläggningarna genererade 2010 ett indirekt föreningsstöd om 7 880 198 kronor vilket motsvarar 87 % i kommunal subvention. Kostnadstäckning via bidrag för föreningar med egna anläggningar – 25 % 2011 fördelades driftbidrag till 29 föreningar som driver anläggningar i egen regi. I en standardiserad blankett har 23 av dessa föreningar redovisat sina årliga kostnader för anläggning. Den totala kostnaden för drift av de 23 föreningarnas anläggningar uppgår enligt redovisningen från de 23 föreningarna till 5 646 768 kronor. Kommunen har under 2011 betalt 1 426 561 kr i driftbidrag till dessa föreningarna vilket innebär att driftbidraget täcker i snitt 25 % av föreningarnas kostnader. Kostnadstäckningen via driftbidrag varierar dock mellan föreningarna – från 1 % till 73 %. Föreningarnas värme‐ och elkostnader m.m. uppgår till nästan 2.3 miljoner kronor vilket utgör 40 % av de totala kostnaderna. För tre föreningar överstiger andelen värme‐ och elkostnader m.m. 60 % Fler detaljer och underlag för beräkningarna framgår av bilaga.


12

Våra slutsatser och kommentarer • Enligt vår uppfattning håller de kommunala fritids‐ och idrottsanläggningarna hög

klass i jämförelse med liknande anläggningar i andra kommuner. Med undantag av Team Sportia Hallen har dock flertalet anläggningar många års drift bakom sig vilket kan medföra behov av renoveringar, om‐ och/eller tillbyggnader. Om medel avsätts för om‐ och tillbyggnader av kommunens idrottsanläggningar är det viktigt att hänsyn tas till föreningarnas åsikter och behov.

• Subventionen i de kommunala anläggningarna uppgår till 89 %. Det innebär att föreningarnas taxor och avgifter täcker 11 % av kommunens kostnader. I andra kommuner som tar ut avgifter är bilden ungefär densamma. Det är vår uppfattning att taxor och avgifter i första hand ska ses som ett fördelningspolitiskt styrinstrument – inte ett sätt att finansiera anläggningarnas driftkostnader. Som vi tidigare påpekat kan ett sätt att styra användningen och fördelningen av tider i de kommunala anläggningarna vara att differentierade taxor och avgifter tillämpas. Exempelvis noll‐taxa eller kostnadsfria lokaler under de tider som idag inte anses som attraktiva och högre taxa på de attraktiva tiderna.

• Bedöm rättvisan mellan subventionen i de kommunala anläggningarna och driftbidraget till föreningar som driver anläggningar i egen regi. Kommunen tillämpar idag en taxa i de kommunala lokalerna och anläggningarna som motsvarar en subvention av i genomsnitt 89 %. Detta ska jämföras med den genomsnittliga kostnadstäckning på 25 % som föreningar med egna anläggningar får via det kommunala driftbidraget. Om taxe‐ och bidragsnivåer behålls finns en risk att skillnaderna på sikt kommer att öka som en effekt av inflationen. Kommunens anläggningskostnader ökar liksom föreningarnas. Subventionen i kommunala lokaler ökar medan täckningsgraden av föreningarnas kostnader via driftbidrag kan komma att bli allt lägre.

• Kostnader för energi utgör en stor del av driftkostnaderna för de föreningsdrivna anläggningarna. Kommunala medel som hjälp till energibesparande åtgärder kan på sikt minska föreningarnas kostader vilket i sin tur kan medföra förbättrad kostnadstäckning via driftbidraget.

• Driftbidraget till föreningar med egna anläggningar har idag ingen koppling till den barn‐ och ungdomsverksamhet som bedrivs på anläggningen. Effekterna av och formerna för att väga in barn‐ och ungdomsverksamheten i driftbidraget bör utredas.

Exempel på kostnader för investeringar, driftkostnader och intäkter Trots diskussioner om kommunernas besvärliga ekonomiska situation och att kommunerna bör lägga resurserna på verksamhetsområden som skola, vård och omsorg har ett stort antal idrottsanläggningar byggts de senaste åren. Detta innebär att referensobjekt finns för snart sagt alla idrottsverksamheter. Detta innebär också att Skandinaviska Utvärderingsinstitutet genom sitt elektroniska nätverk Teknikringen kan bistå med att efterfråga uppgifter om de l referensobjekt Motala kommun är intresserade av. Teknikringen har snart funnits ett 10‐tal år, bildades i samverkan med SKL och har mer än hälften av landets kommuner som medlemmar. Nedan har vi valt att kommentera några områden som vi tror kan vara av intresse.


13

Friluftsområden ‐ vandringsleder Stads‐ och vattennära vandringsleder finns i flera kommuner bl.a. Vänersborg och Halmstad. Hälsans stig är en benämning som återkommer i många kommuner och där man ofta kombinerar sevärdheter med attraktiva naturområden. Prins Bertils stig i Halmstad är ett exempel på en vandringsled med en närmare 2 mil lång promenadsträcka med små fiskevikar, sandstränder, klippor och strandskog. Stigen är avsedd för unga, gamla, vandrare, joggare, rullstolsburna, barnvagnar och hundar. Vid arbetet med Prins Bertils stig har stor vikt lagts vid framkomlighet för rörelsehindrade. Prins Bertils stig invigdes av Prinsessan Lilian den 17 maj 1998 och utgör en av de mest populära satsningar kommunen gjort inom fritidssektorn. Vandringsleden förbättras kontinuerligt och sedan 2009 har ca 400 000 kronor investerats. Den årliga driftkostnaden beräknas uppgå till ca 125 000 kronor. Bandyhallar Det finns 10 färdigställda bandyhallar och minst tre till under uppförande. En – Västerås ‐ ägs och drivs privat av Rocklunda Fastigheter AB som äger och driver hela Rocklunda idrottsområde och där kommunen är den stora hyresgästen. Några ägs och drivs via arena‐ och eventbolag där kommunen är delägare ‐ oftast majoritetsägare ‐ bl.a. Rättvik och Sandviken. En hall – Edsbyn ‐ är föreningsägd och föreningsdriven. Övriga ägs och drivs av kommunerna t.ex. Örebro, Trollhättan och Lidköping. I Uppsala har en bandyallians bildats som byggt en hall och tagit hela investeringen på ca 40‐50 miljoner kronor. Alliansen driver den fullstora träningshallen som i princip saknar publikplatser. Kommunen åtar sig att under lång tid ge ett driftbidrag till alliansen på ca 2,5 miljoner kronor/år. Vissa bandyhallar har byggts relativt billigt och enkelt som Örebro, 50 miljoner kronor och 1700 åskådarplatser, Rättvik, 35 miljoner kronor och 1000 åskådarplatser samt Trollhättan 60 miljoner kronor och 3500 platser. Sandviken, Vänersborg och Lidköping har mer påkostade anläggningar för över 4000 åskådare med en hel del övriga funktioner och ytor. Där har investeringarna landat på en bit över 200 miljoner. Simhallar/friskvårdsanläggningar Ett par intressanta byggen pågår och slutförs för närvarande i Tyresö och Sollefteå med benämningen Friskvårdsanläggningar. Investeringskostnaden uppgår till ca 150 miljoner kronor/anläggning. Intressant såväl till funktion och innehåll som till upphandlings‐ och byggsätt. Befintliga bad som nyligen byggts finns i Borås ‐ låg investering och Upplands Väsby ‐ höga besökssiffror. Även i Helsingborg och Värmdö finns intressanta anläggningar. I många kommuner har också mindre tillbyggnader med små äventyrsdelar kompletterat befintliga anläggningar


14

Sporthallar Enklare fullstora sporthallar byggs i många kommuner till rimliga kostnader. Jönköping har byggt ett antal anläggningar de senaste åren. Innebandyförbundet har modellhallar som även passar andra inomhusidrotter och som är intressanta. Större hallar/arenor för inomhussporter Här finns en uppsjö av exempel till ofta ganska stora investeringskostnader i t.ex. Lund, Kristianstad och Skövde. Uppsala ska bygga en anläggning där man kombinerar en friidrottshall med en publikarena för innebandy m.fl. idrotter och fyra träningsplaner för bl.a. innebandy. Intressant i Uppsala är att föreningslivet investerar och bygger, ibland i samverkan med privata företag , kommunen går sedan in och hyr merparten av tiderna på långtidskontrakt. Eksjö bygger en evenemangshall för idrott och kultur där kommunen räknar med att klara sig med en investering på dryga 40 miljoner kronor. Små enkla anläggningar till låga kostnader Näridrottsplatser ‐ kanske placerade på skolgårdar ‐ är oftast väl utnyttjade och populära satsningar till låga investeringskostnader. Här finns många bra exempel från Jönköpings större anläggningar till anläggningar långt under miljonen ‐ Ljusdal. Komplettering av en skatehall i Motala med en utomhusskatepark liknande den som byggts i Tibro är heller ingen stor investering. Tibro planerar också att bygga en boulehall för ca 3 miljoner kronor. Friluftssatsningar med enklare kartor över olika friluftsområden och promenadstigar med beskrivningar av intressanta platser och byggnader – liknande ”Hälsans stigar” ‐ görs i flera kommuner. Investeringar som inte kostar så mycket men som blir populära och används av många innevånare. Våra slutsatser och kommentarer • Om mer detaljerade uppgifter önskas för någon eller några speciella anläggningar kan

vi medverka till att konkreta frågorna går ut till medlemmar i nätverket Teknikringen. I nätverket finns representanter från fritids‐ och idrottssektorn i fler än hälften av landets kommuner.

Legala förutsättningar för alternativa driftformer av idrottsanläggningar. För att klara behovet av kommande investeringar kan med all säkerhet olika lösningar av såväl finansiering som ägande och drift av idrottsanläggningar vara intressanta. Gällande lagstiftning innebär dock att kommunen både när det gäller upphandlingsområdet och konkurrensfrågorna har ett omfattande regelverk att förhålla sig till. Våra slutsatser och kommentarer • I bilaga finns detaljerade beskrivningar av de legala förutsättningarna för olika

driftformer ‐ kommunal drift, föreningsdrift, entreprenader och partnerskapslösningar. I de fall där bolagsbildningar blir aktuella rekommenderar vi att kommunen konsulterar erfaren juridisk expertis.


15

Fas 2 – Teknisk utredning Ansvaret för att befintliga tekniska utredningar sammanställs samt att det vid behov genomförs tekniska utredningar och besiktningar av befintliga anläggningar ligger på kommunen. Fas 3 ‐ Långsiktig plan för investeringar och renoveringar Utifrån resultaten av kunskapsinhämtandet i fas 1 samt eventuella tekniska utredningar och besiktningar i fas 2 torde ett digert material finnas som kan ligga till grund för politiska ställningstaganden och en långsiktig plan för Motala kommuns framtida satsningar inom fritidssektorn. Sammanfattning I kommunens arbete med idéprogrammet finns flera perspektiv att beakta. Stödet till föreningarnas barn‐ och ungdomsverksamhet har i de allra flesta kommuner högsta proritet. Även elitidrottens villkor och behov av representationsarenor kan ses som viktigt – inte bara för föreningarna utan även för kommuninnevånarna som publik och supportrar. Kommunens ansvar omfattar också alla medborgare och deras behov av rekreation och tillgång till aktiviteter. Ur folkhälsosynpunkt blir detta allt viktigare. Slutligen finns ett speciellt ansvar för de barn och ungdomar som inte nås av det traditionella föreningslivet utan behöver kommunens stöd i form av mötesplatser och egna aktiviteter. Våra slutsatser och kommentarer innehåller förslag som kan beaktas vid framtagandet av idéprogram för Motala kommuns fritidsverksamhet. I vilken omfattning förslagen kan bli aktuella beror främst på rådande kommunalekonomiska förutsättningar men torde ändå kunna ligga till grund för politiska bedömningar och prioriteringar. Vi vill på intet sätt föregripa den politiska processen men utifrån de undersökningar och sammanställningar som finns bör åtgärder i form av både investeringar, renoveringar, administrativa rutiner och utökade stödformer till föreningar finnas med i ett långsiktigt idéprogram. Investeringar och renoveringar 1. Satsningar på det rörliga friluftslivet

Kommunens friluftsområden är populära besöksmål samtidigt som en utveckling av friluftsområden är något som innevånarna skattar högt. Anläggandet av en upplevelserik, vattennära och central vandringsled som uppmuntrar till såväl enkla promenader, motion som träning bör prioriteras. Därutöver kan enkla promenadslingor i kommunens tätorter skapas där tryckta broschyrer finnas tillgängliga som berättar om olika byggnader och platser och deras historia.

2. Sport‐ och rekreationscenter Motala simhall, sporthall, isstadion, idrottspark och bowlinghall är exempel på centralt belägna anläggningar med närhet till varandra. Anläggningarna skulle kunna bilda ett tillgängligt centrum för rekreation och idrott där allmänhetens behov av rekreation och folkhälsofrämjande verksamhet kan kombineras med behovet av representationsanläggningar för idrotter som bandy, fotboll, friidrott och ishockey. Investeringar i exempelvis en bandyhall och en utbyggd simhall med rekreationsdel skulle ge både allmänheten, skolan och föreningarna förbättrade villkor. Olika former av


16

partnerskaps‐ och samverkanslösningar samt alternativa driftformer till kommunal drift är troligen nödvändiga förutsättningar som bör utredas mer i detalj. Ett utbyggt center för rekreation och idrott torde också kunna medföra vissa stordriftsfördelar. För kommunen i form av personal‐ och lokalsamverkan, mer effektiv skötsel av fastigheter och utomhusytor och för besökare och föreningar i form av ökad lokaltillgång och mer intressanta mötesplatser.

3. Idrottsanläggningar som drivs i föreningsregi Merparten av de idrottsplatser som finns i kommunen drivs av föreningar. Genom bl.a. driftbidrag hjälper kommunen till att täcka viss del av föreningarnas kostnader för drift av anläggningar. Kostnadstäckningen via driftbidrag är idag ca 25 % i snitt men varierar kraftigt från förening till förening. Kostnader för energi är idag en stor del av många föreningsdrivna anläggningars kostnader. Kommunen bör därför överväga att inrätta ett riktat bidrag för energisparande åtgärder till föreningar som driver idrottsanläggningar i egen regi.

4. Lyssna på föreningarnas behov Fotboll är den klart dominerande idrottsverksamheten i Motala kommun – såväl bland pojkar som bland flickor. I de fall om‐ eller tillbyggnader av fotbollsplaner läggs in i det långsiktiga idéprogrammet måste alternativ med konstgräsplaner beaktas eftersom åtgärden mångdubblar det möjliga utnyttjandet. En fortsatt satsning på spontan‐ och näridrottsplatser torde också kunna inrymmas i den långsiktiga planen. Innebandyn har under en 10‐årsperiod fördubblat sin verksamhetsvolym och är idag efter fotbollen den näst största idrotten i kommunen. Verksamheten har i stort sett växt inom befintligt anläggningsbestånd. En fortsatt expension för innebandy och andra idrotter kräver troligen fler inomhusytor.

Administrativa rutiner och stödformer 1. Beräkna subventioner och kostnadstäckning via driftbidrag

Enligt våra beräkningar erhåller föreningar som bedriver verksamhet i kommunala lokaler i snitt en kommunal subvention motsvarande 89 %. 11 % av den kommunala kostnaden för föreningsverksamheten täcks genom hyror och avgifter. Föreningar som driver idrottsanläggningar i egen regi erhåller driftbidrag som i snitt täcker 25 % av kostnaderna för driften av anläggningarna. Subventionen i de kommunala anläggningarna är i stort sedd inflationsskyddad och har alltid legat på en hög nivå. Situationen för de idrottsanläggningar som drivs i föreningsregi är förmodligen den omvända d.v.s. att föreningarnas driftkostnader ökat över tid i större utsträckning än driftbidraget. För att följa och kunna påverka utvecklingen bör rutiner skapas för årliga beräkningar av subventioner och kostnadstäckning via bidrag.

2. Genomför regelbundna fritidsvaneundersökningar För att veta hur stor andel av innevånarna som använder de kommunala fritidsresurserna bör regelbundna vaneundersökningar genomföras – förslagsvis en gång per mandatperiod. Undersökningarna mäter dels hur ofta innevånare i olika åldrar använder eller besöker lokaler, anläggningar och verksamheter samt deras intresse av att använda och besöka dem. Undersökningarna kan med fördel genomföras som kultur‐ och fritidsvaneundersökningar.


17


3. Genomför regelbundna besöksundersökningar/kvalitetsmätningar Besöksundersökningar eller s.k. kvalitetsmätningar bör genomföras en gång per år på de större idrottsanläggningarna. Resultaten har flera användningsområden: ‐ För de kommunala anläggningarna kan resultaten användas dels när de konkreta och utvärderingsbara målen formuleras och dels när de ska utvärderas.

‐ För anläggningar som på ett eller annat sätt drivs utifrån avtal med kommunen bör kvalitetskrav grundade på mätningarna finnas med i avtalen.

‐ I fall där driften av anläggningar blir föremål för upphandling bör kvalitetskrav utifrån mätningarna finnas med i upphandlingsunderlaget.

‐ Resultaten kan även användas för att motivera och besluta om var förbättringsåtgärder i första hand ska sättas in.

Halmstad i mars 2012 Skandinaviska Utvärderingsinstitutet Utvärderingsringen Anders Lundkvist Hugo Blom

Bilaga 1 Medborgarundersökningar ‐ Fritidsvanor Resultat från enkät2011 om fritidsvanor Resultaten bygger på 291 godkända svar från 488 utsända enkäter till innevånare i Motala kommun i åldern 12 – 69 år, 60 % svar. Hur ofta har du gjort något av följande under de senaste 12 månaderna eller den senaste säsongen? Gjort minst någon gång per år – procent kvinnor Besökt något friluftsområde i Motala 68 Besökt Motala Simhall 66 Besökt Motala Sporthall 54 Besökt något gym 53 Besökt Motala Bowlinghall 50 Besökt Motala Isstadion, bandybanan 39 Besökt Lithobadet ‐ tempererat utomhusbad 39 Besökt Motala Isstadion, ishallen 37 Besökt Team Sportiahallen 31 Besökt någon annan idrottsplats i Motala 29 Besökt Motorstadion, Dunteberget 26 Besökt Idrottsparken Motala 25 Besökt näridrottsplats ‐ Borensberg, Skolgårda, Charlottenborg 25 Utövat gymnastik 18 Spelat fotboll 15 Spelat golf 14 Vattensport t.ex. segling, vindsurfing, vattenskidor, kanot 12 Utövat ridning 12 Besökt Solsäters Ridsportanläggning 11 Utövat någon racketsport 9 Spelat basket 8 Spelat innebandy 7 Besökt Tennishallen 7 Besökt Bikepark Lustigkulle 7 Spelat handboll 7 Friidrottat 6 Spelat bandy 3 Spelat ishockey 2 Utövat någon kampsport 1

‐ Fler än hälften av Motalas kvinnor i åldern 12 – 69 år har någon gång under året besökt något friluftsområde i Motala, Motala Simhall, Motala Sporthall eller något gym.

Utvärderingsringen 1

Gjort minst någon gång per år – procent män Besökt något friluftsområde i Motala 75 Besökt Motala Simhall 61 Besökt Motala Sporthall 54 Besökt Motala Isstadion, bandybanan 53 Besökt Motorstadion, Dunteberget 51 Besökt någon annan idrottsplats i Motala 50 Besökt Motala Bowlinghall 46 Besökt Motala Isstadion, ishallen 45 Besökt Team Sportiahallen 42 Besökt Idrottsparken Motala 41 Besökt något gym 38 Besökt Lithobadet ‐ tempererat utomhusbad 36 Spelat fotboll 33 Besökt näridrottsplats ‐ Borensberg, Skolgårda, Charlottenborg 32 Spelat innebandy 30 Utövat någon racketsport 24 Vattensport t.ex. segling, vindsurfing, vattenskidor, kanot 21 Spelat golf 20 Besökt Tennishallen 15 Spelat bandy 14 Utövat gymnastik 12 Besökt Bikepark Lustigkulle 10 Spelat basket 9 Friidrottat 9 Spelat ishockey 8 Spelat handboll 7 Utövat någon kampsport 5 Besökt Solsäters Ridsportanläggning 4 Utövat ridning 4

‐ Hela 75 % av Motalas män i åldern 12 – 69 år har någon gång under året besökt något friluftsområde.

‐ Fler än hälften har besökt Motala Simhall, Motala Sporthall, Motala Isstadion, bandybanan eller Motorstadion, Dunteberget.


Aldrig gjort ‐ men stort intresse ‐ procent kvinnor Besökt Lithobadet ‐ tempererat utomhusbad 8 Besökt någon annan idrottsplats i Motala 7 Besökt Solsäters Ridsportanläggning 7 Utövat ridning 7 Friidrottat 6 Besökt Idrottsparken Motala 6 Vattensport t.ex. segling, vindsurfing, vattenskidor, kanot 6 Besökt något gym 6 Besökt näridrottsplats ‐ Borensberg, Skolgårda, Charlottenborg 5 Utövat någon racketsport 5 Besökt Motorstadion, Dunteberget 4 Besökt Motala Simhall 4 Aldrig gjort ‐ men stort intresse ‐ procent män Spelat fotboll 13 Spelat ishockey 11 Friidrottat 9 Besökt Idrottsparken Motala 9 Spelat bandy 9 Spelat golf 9 Besökt Lithobadet ‐ tempererat utomhusbad 8 Vattensport t.ex. segling, vindsurfing, vattenskidor, kanot 8 Besökt Motorstadion, Dunteberget 8 Besökt Motala Bowlinghall 8 Besökt näridrottsplats ‐ Borensberg, Skolgårda, Charlottenborg 7 Besökt Bikepark Lustigkulle 7 Besökt Tennishallen 7 Besökt något gym 6 Besökt Motala Simhall 6 Utövat någon racketsport 6 Besökt Motala Sporthall 6 Spelat handboll 6 Utövat någon kampsport 6 Besökt något friluftsområde i Motala 5 Spelat innebandy 5

‐ Aktiviteter eller besök på anläggningar som Motalaborna har ett stort intresse för men som dom aldrig gjort under året kan vara områden som betyder att det finns potentiella besökare eller kunder.

‐ Fler än 1 av 10 män som aldrig spelat fotboll eller ishockey under året har ett stort intresse av att spela. Här kan förklaringen vara att de tidigare varit aktiva utövare och att det för deras åldersgrupp inte längre finns någon organiserad verksamhet.


Topplistor Gjort minst någon gång per månad – procent kvinnor

Besökt något friluftsområde i Motala 36 Besökt något gym 29 Besökt Motala Simhall 22 Besökt Motala Sporthall 14 Besökt näridrottsplats ‐ Borensberg, Skolgårda, Charlottenborg 12 Besökt någon annan idrottsplats i Motala 9 Besökt Team Sportiahallen 8 Utövat gymnastik 8 Spelat fotboll 7 Utövat ridning 7 Besökt Motala Isstadion, bandybanan 6 Besökt Idrottsparken Motala 6 Besökt Motala Isstadion, ishallen 5 Besökt Motorstadion, Dunteberget 5 Besökt Lithobadet ‐ tempererat utomhusbad 4 Gjort minst någon gång per månad – procent män Besökt något friluftsområde i Motala 30 Besökt Motala Sporthall 29 Besökt något gym 23 Besökt Motala Simhall 19 Spelat fotboll 18 Besökt någon annan idrottsplats i Motala 17 Spelat innebandy 17 Besökt Motala Isstadion, bandybanan 16 Besökt Motorstadion, Dunteberget 16 Besökt Team Sportiahallen 14 Besökt Idrottsparken Motala 12 Besökt näridrottsplats ‐ Borensberg, Skolgårda, Charlottenborg 9 Besökt Lithobadet ‐ tempererat utomhusbad 9 Utövat någon racketsport 9 Besökt Motala Isstadion, ishallen 8


Gjort minst någon gång per månad – procent kvinnor i åldern 12 – 49 år Besökt något gym 33 Besökt något friluftsområde i Motala 31 Besökt Motala Simhall 26 Besökt Motala Sporthall 21 Besökt näridrottsplats ‐ Borensberg, Skolgårda, Charlottenborg 21 Besökt någon annan idrottsplats i Motala 14 Besökt Team Sportiahallen 12 Spelat fotboll 11 Utövat ridning 10 Besökt Idrottsparken Motala 10 Besökt Motala Isstadion, bandybanan 9 Besökt Motala Isstadion, ishallen 9 Utövat gymnastik 7 Besökt Lithobadet ‐ tempererat utomhusbad 5 Utövat någon racketsport 5 Gjort minst någon gång per månad – procent män i åldern 12 – 49 år Besökt Motala Sporthall 43 Besökt något friluftsområde i Motala 36 Besökt något gym 32 Besökt Motala Simhall 29 Spelat fotboll 29 Spelat innebandy 27 Besökt Team Sportiahallen 24 Besökt någon annan idrottsplats i Motala 23 Besökt Motala Isstadion, bandybanan 19 Besökt Motorstadion, Dunteberget 19 Besökt Idrottsparken Motala 17 Besökt Lithobadet ‐ tempererat utomhusbad 17 Besökt näridrottsplats ‐ Borensberg, Skolgårda, Charlottenborg 13 Utövat någon racketsport 11 Besökt Motala Isstadion, ishallen 9 Vattensport t.ex. segling, vindsurfing, vattenskidor, kanot 9


Gjort minst någon gång per månad – procent kvinnor i åldern 50 år och uppåt Besökt något friluftsområde i Motala 42 Besökt något gym 25 Besökt Motala Simhall 17 Utövat gymnastik 10 Besökt Motala Sporthall 7 Besökt Motorstadion, Dunteberget 7 Besökt någon annan idrottsplats i Motala 4 Besökt Team Sportiahallen 4 Utövat ridning 4 Besökt näridrottsplats ‐ Borensberg, Skolgårda, Charlottenborg 3 Besökt Motala Isstadion, bandybanan 3 Besökt Lithobadet ‐ tempererat utomhusbad 3 Vattensport t.ex. segling, vindsurfing, vattenskidor, kanot 3 Spelat golf 3 Gjort minst någon gång per månad – procent män i åldern 50 år och uppåt Besökt något friluftsområde i Motala 24 Besökt något gym 13 Besökt Motala Sporthall 13 Besökt Motala Isstadion, bandybanan 13 Besökt Motorstadion, Dunteberget 13 Besökt någon annan idrottsplats i Motala 11 Utövat någon racketsport 8 Besökt Motala Simhall 6 Besökt Motala Isstadion, ishallen 6 Spelat golf 6 Utövat gymnastik 5 Spelat fotboll 5 Besökt Idrottsparken Motala 5 Spelat innebandy 5 Besökt näridrottsplats ‐ Borensberg, Skolgårda, Charlottenborg 3 Besökt Team Sportiahallen 3 Friidrottat 3 Utövat någon kampsport 3


Gjort minst någon gång per vecka – procent kvinnor

Besökt något gym 19Besökt något friluftsområde i Motala 14 Besökt Motala Sporthall 12 Besökt Motala Simhall 11 Besökt någon annan idrottsplats i Motala 7 Besökt näridrottsplats ‐ Borensberg, Skolgårda, Charlottenborg 7 Utövat ridning 6 Spelat fotboll 5 Utövat gymnastik 5 Besökt Team Sportiahallen 4

Gjort minst någon gång per vecka – procent män Besökt något gym 17 Besökt Motala Sporthall 12 Spelat fotboll 12 Besökt något friluftsområde i Motala 10 Spelat innebandy 9 Besökt Motala Simhall 6 Besökt någon annan idrottsplats i Motala 6 Besökt Team Sportiahallen 6 Besökt Motala Isstadion, bandybanan 5 Besökt Motorstadion, Dunteberget 5 Utövat gymnastik 4 Besökt Motala Isstadion, ishallen 4 Besökt Idrottsparken Motala 4 Vattensport t.ex. segling, vindsurfing, vattenskidor, kanot 4 Spelat golf 4 Friidrottat 4


Gjort minst någon gång per vecka – procent kvinnor i åldern 12 – 49 år Besökt något gym 19 Besökt Motala Sporthall 17 Besökt Motala Simhall 12 Besökt näridrottsplats ‐ Borensberg, Skolgårda, Charlottenborg 11 Besökt något friluftsområde i Motala 10 Besökt någon annan idrottsplats i Motala 10 Spelat fotboll 9 Utövat ridning 7 Besökt Team Sportiahallen 6 Utövat gymnastik 5 Besökt Motala Isstadion, ishallen 4 Gjort minst någon gång per vecka – procent män i åldern 12 – 49 år Besökt något gym 23 Besökt Motala Sporthall 20 Spelat fotboll 20 Spelat innebandy 13 Besökt Team Sportiahallen 11 Besökt Motala Simhall 9 Besökt något friluftsområde i Motala 8 Besökt Idrottsparken Motala 8 Besökt någon annan idrottsplats i Motala 7 Besökt Motala Isstadion, ishallen 7 Besökt Motala Isstadion, bandybanan 7 Besökt Motorstadion, Dunteberget 7 Vattensport t.ex. segling, vindsurfing, vattenskidor, kanot 5 Utövat gymnastik 4 Besökt Tennishallen 4 Friidrottat 4


Gjort minst någon gång per veckan – procent kvinnor i åldern 50 år och uppåt Besökt något gym 19 Besökt något friluftsområde i Motala 19 Besökt Motala Simhall 10 Besökt Motala Sporthall 6 Utövat gymnastik 6 Utövat ridning 4 Besökt någon annan idrottsplats i Motala 3 Besökt näridrottsplats ‐ Borensberg, Skolgårda, Charlottenborg 1 Spelat fotboll 1 Besökt Team Sportiahallen 1 Besökt Solsäters Ridsportanläggning 1 Spelat basket 1 Spelat handboll 1 Utövat någon racketsport 1 Vattensport t.ex. segling, vindsurfing, vattenskidor, kanot 1 Gjort minst någon gång per veckan – procent män i åldern 50 år och uppåt Besökt något friluftsområde i Motala 13 Besökt något gym 10 Spelat golf 6 Besökt någon annan idrottsplats i Motala 5 Utövat gymnastik 3 Besökt Motala Isstadion, bandybanan 3 Besökt Motorstadion, Dunteberget 3 Spelat innebandy 3 Friidrottat 3 Besökt Motala Sporthall 2 Besökt Motala Simhall 2 Spelat fotboll 2 Spelat basket 2 Spelat ishockey 2 Spelat handboll 2 Utövat någon racketsport 2 Vattensport t.ex. segling, vindsurfing, vattenskidor, kanot 2


Aldrig gjort – men har ett stort intresse – procent kvinnor i åldern 12 – 49 år Vattensport t.ex. segling, vindsurfing, vattenskidor, kanot 10 Besökt Solsäters Ridsportanläggning 9 Utövat ridning 9 Friidrottat 6 Besökt Lithobadet ‐ tempererat utomhusbad 6 Utövat någon kampsport 5 Besökt något gym 5 Besökt näridrottsplats ‐ Borensberg, Skolgårda, Charlottenborg 4 Spelat ishockey 4 Spelat fotboll 4 Besökt Motala Sporthall 4 Besökt Motorstadion, Dunteberget 4 Besökt något friluftsområde i Motala 4 Aldrig gjort – men har ett stort intresse – procent män i åldern 12 – 49 år Friidrottat 12 Vattensport t.ex. segling, vindsurfing, vattenskidor, kanot 9 Utövat någon kampsport 9 Besökt Bikepark Lustigkulle 9 Spelat golf 9 Besökt Tennishallen 9 Besökt Lithobadet ‐ tempererat utomhusbad 8 Besökt näridrottsplats ‐ Borensberg, Skolgårda, Charlottenborg 8 Spelat ishockey 8 Besökt Motala Bowlinghall 8 Spelat fotboll 7 Besökt något gym 5 Besökt Motala Sporthall 5 Besökt Idrottsparken Motala 5 Besökt någon annan idrottsplats i Motala 5 Besökt något friluftsområde i Motala 5 Spelat handboll 5 Utövat någon racketsport 5 Spelat bandy 5 Besökt Motorstadion, Dunteberget 4 Spelat basket 4 Besökt Motala Simhall 4



Aldrig gjort – men har ett stort intresse – procent kvinnor i åldern 50 år och uppåt Besökt någon annan idrottsplats i Motala 11 Besökt Idrottsparken Motala 10 Besökt Lithobadet ‐ tempererat utomhusbad 10 Besökt Motala Simhall 8 Utövat någon racketsport 8 Besökt något gym 7 Spelat bandy 6 Utövat gymnastik 6 Besökt näridrottsplats ‐ Borensberg, Skolgårda, Charlottenborg 6 Friidrottat 6 Besökt Solsäters Ridsportanläggning 6 Utövat ridning 6 Besökt Motorstadion, Dunteberget 4 Besökt Motala Bowlinghall 4 Spelat innebandy 4 Spelat golf 4 Besökt Team Sportiahallen 4 Aldrig gjort – men har ett stort intresse – procent män i åldern 50 år och uppåt Spelat fotboll 21 Spelat bandy 14 Spelat ishockey 14 Besökt Idrottsparken Motala 13 Besökt Motorstadion, Dunteberget 13 Besökt Lithobadet ‐ tempererat utomhusbad 8 Besökt Motala Simhall 8 Utövat gymnastik 8 Besökt Motala Bowlinghall 8 Spelat innebandy 8 Spelat golf 8 Besökt något gym 6 Utövat någon racketsport 6 Besökt näridrottsplats ‐ Borensberg, Skolgårda, Charlottenborg 6 Friidrottat 6 Besökt Team Sportiahallen 6 Besökt Motala Isstadion, bandybanan 6 Besökt Motala Sporthall 6 Spelat handboll 6 Vattensport t.ex. segling, vindsurfing, vattenskidor, kanot 6 Besökt något friluftsområde i Motala 5

Bilaga 2 Vilka fritidsanläggningar ska Motala kommun satsa på? Medborgarundersökning och föreningarnas uppfattningar ‐ 291 godkända svar från 488 utsända enkäter till innevånare i Motala kommun ‐ 60 % svar ‐ 62 godkända svar från 80 enkäter till föreningar ‐ 78 % svar. Vilka fritidsanläggningar tycker du att kommunen ska bygga, renovera eller förbättra? Svar från 291 Motalabor Procent Alla Kvinnor Män 20 Utveckling av friluftsområden 56 57 56 1 Nytt äventyrsbad/upplevelsebad 55 61 48 11 Lithobadet, tempererat utebad, upprustning 51 56 44 2 Upprustning/utveckling av befintlig simhall 48 52 43 14 Ny campingplats 37 34 40 7 Motorstadion, miljöanpassning, upprustning 34 26 43 18 Fler spontanidrottsplatser i närområden 33 35 31 13 Z‐parken, utveckling av campingen 29 37 19 4 Idrottsparken, ny läktare med omklädnadsrum 27 30 23 8 Ny Bowlinghall 27 31 22 19 Anläggning för vattensport 24 22 26 3 Ny Bandyhall 20 14 27 15 Ny sporthall i Motala 17 12 22 6 Ny konstgräsplan ‐ på annan plats än Idrottsparken 14 8 20 16 Ny sporthall i Borensberg 14 11 17 10 Skatepark 13 13 13 9 Nytt Ridhus i Borensberg 11 10 12 5 Idrottsparken, ny konstgräsplan 10 8 12 17 Tennishallen ‐ tillbyggnad 7 6 7 12 Z‐parken, nya fotbollsplaner 5 7 4 Kommentarer:

• Mer än hälften av Motalaborna tycker att kommunen ska satsa på utveckling av friluftsområden, nytt äventyrsbad/upplevelsebad och Lithobadet, tempererat utebad, upprustning.

• Fler kvinnor än män vill att kommunen satsar på nytt äventyrsbad/upplevelsebad – 61 % respektive 48 %

• Fler kvinnor än män vill att kommunen satsar på Lithobadet, tempererat utebad, upprustning – 56 % respektive 44 %


Vilka fritidsanläggningar tycker du att kommunen ska bygga, renovera eller förbättra? Svar från 61 bidragsberättigade föreningar Procent Föreningar20 Utveckling av friluftsområden 54 14 Ny campingplats 46 01 Nytt äventyrsbad/upplevelsebad 43 18 Fler spontanidrottsplatser i närområden 36 02 Upprustning/utveckling av befintlig simhall 33 04 Idrottsparken, ny läktare med omklädnadsrum 30 11 Lithobadet, tempererat utebad, upprustning 30 06 Ny konstgräsplan ‐ på annan plats än Idrottsparken 25 07 Motorstadion, miljöanpassning, upprustning 25 15 Ny sporthall i Motala 21 16 Ny sporthall i Borensberg 21 03 Ny Bandyhall 20 08 Ny Bowlinghall 18 13 Z‐parken, utveckling av campingen 15 05 Idrottsparken, ny konstgräsplan 11 10 Skatepark 10 19 Anläggning för vattensport 10 09 Nytt Ridhus i Borensberg 8 17 Tennishallen – tillbyggnad 5 12 Z‐parken, nya fotbollsplaner 0 Kommentarer:

• Föreningarnas uppfattningar överensstämmer i stort med Motalabornas uppfattningar om vilka fritidsanläggningar kommunen ska satsa på.

• I likhet med Motalaborna ligger ”Utveckling av friluftsområden” på första plats över

fritidsanläggningar som kommunen ska satsa på.

• De anläggningar som föreningarna anser att kommunen ska satsa på är ”Utveckling av friluftsområden”, ”Ny campingplats” och ”Nytt äventyrsbad/upplevelsebad” d.v.s. i första hand andra anläggningar än idrottsanläggningar


Motalabornas Tio i Topp Vilka fritidsanläggningar tycker du att kommunen ska bygga, renovera eller förbättra? Procent svar från 291 Motalabor i åldern 12 – 69 år 20 Utveckling av friluftsområden 56 1 Nytt äventyrsbad/upplevelsebad 55 11 Lithobadet, tempererat utebad, upprustning 51 2 Upprustning/utveckling av befintlig simhall 48 14 Ny campingplats 37 7 Motorstadion, miljöanpassning, upprustning 34 18 Fler spontanidrottsplatser i närområden 33 13 Z‐parken, utveckling av campingen 29 4 Idrottsparken, ny läktare med omklädnadsrum 27 8 Ny Bowlinghall 27

Procent svar från 153 kvinnor/flickor i åldern 12 – 69 år 1 Nytt äventyrsbad/upplevelsebad 61 20 Utveckling av friluftsområden 57 11 Lithobadet, tempererat utebad, upprustning 56 2 Upprustning/utveckling av befintlig simhall 52 13 Z‐parken, utveckling av campingen 37 18 Fler spontanidrottsplatser i närområden 35 14 Ny campingplats 34 8 Ny Bowlinghall 31 4 Idrottsparken, ny läktare med omklädnadsrum 30 7 Motorstadion, miljöanpassning, upprustning 26

Procent svar från 138 män/pojkar i åldern 12 – 69 år 20 Utveckling av friluftsområden 56 1 Nytt äventyrsbad/upplevelsebad 48 11 Lithobadet, tempererat utebad, upprustning 44 2 Upprustning/utveckling av befintlig simhall 43 7 Motorstadion, miljöanpassning, upprustning 43 14 Ny campingplats 40 18 Fler spontanidrottsplatser i närområden 31 3 Ny Bandyhall 27 19 Anläggning för vattensport 26 4 Idrottsparken, ny läktare med omklädnadsrum 23


Vilka fritidsanläggningar tycker du att kommunen ska bygga, renovera eller förbättra? Procent svar från 156 Motalabor i åldern 12 – 49 år 1 Nytt äventyrsbad/upplevelsebad 67 11 Lithobadet, tempererat utebad, upprustning 56 2 Upprustning/utveckling av befintlig simhall 49 20 Utveckling av friluftsområden 44 18 Fler spontanidrottsplatser i närområden 37 19 Anläggning för vattensport 33 8 Ny Bowlinghall 32 7 Motorstadion, miljöanpassning, upprustning 31 14 Ny campingplats 29 13 Z‐parken, utveckling av campingen 26 Procent svar från 81 kvinnor/flickor i åldern 12 – 49 år 1 Nytt äventyrsbad/upplevelsebad 70 11 Lithobadet, tempererat utebad, upprustning 59 2 Upprustning/utveckling av befintlig simhall 52 20 Utveckling av friluftsområden 44 18 Fler spontanidrottsplatser i närområden 40 8 Ny Bowlinghall 37 13 Z‐parken, utveckling av campingen 36 19 Anläggning för vattensport 33 14 Ny campingplats 30 7 Motorstadion, miljöanpassning, upprustning 25 4 Idrottsparken, ny läktare med omklädnadsrum 25

Procent svar från 75 män/pojkar i åldern 12 – 49 år 1 Nytt äventyrsbad/upplevelsebad 63 11 Lithobadet, tempererat utebad, upprustning 53 2 Upprustning/utveckling av befintlig simhall 47 20 Utveckling av friluftsområden 43 7 Motorstadion, miljöanpassning, upprustning 37 18 Fler spontanidrottsplatser i närområden 35 19 Anläggning för vattensport 32 14 Ny campingplats 29 8 Ny Bowlinghall 27 15 Ny sporthall i Motala 27



Vilka fritidsanläggningar tycker du att kommunen ska bygga, renovera eller förbättra? Procent svar från 135 Motalabor i åldern 50 år och uppåt 20 Utveckling av friluftsområden 71 2 Upprustning/utveckling av befintlig simhall 47 14 Ny campingplats 45 11 Lithobadet, tempererat utebad, upprustning 44 1 Nytt äventyrsbad/upplevelsebad 41 7 Motorstadion, miljöanpassning, upprustning 39 4 Idrottsparken, ny läktare med omklädnadsrum 33 13 Z‐parken, utveckling av campingen 32 18 Fler spontanidrottsplatser i närområden 29 3 Ny Bandyhall 28

Procent svar från 72 kvinnor i åldern 50 år och uppåt 20 Utveckling av friluftsområden 71 2 Upprustning/utveckling av befintlig simhall 53 11 Lithobadet, tempererat utebad, upprustning 53 1 Nytt äventyrsbad/upplevelsebad 51 14 Ny campingplats 39 13 Z‐parken, utveckling av campingen 39 4 Idrottsparken, ny läktare med omklädnadsrum 36 18 Fler spontanidrottsplatser i närområden 31 7 Motorstadion, miljöanpassning, upprustning 28 8 Ny Bowlinghall 25

Procent svar från 63 män i åldern 50 år och uppåt 20 Utveckling av friluftsområden 71 14 Ny campingplats 52 7 Motorstadion, miljöanpassning, upprustning 51 2 Upprustning/utveckling av befintlig simhall 40 3 Ny Bandyhall 35 11 Lithobadet, tempererat utebad, upprustning 33 1 Nytt äventyrsbad/upplevelsebad 30 4 Idrottsparken, ny läktare med omklädnadsrum 29 18 Fler spontanidrottsplatser i närområden 27 13 Z‐parken, utveckling av campingen 24

Utvärderingsringen

Bilaga 3 Föreningarnas syn på kommunens lokalbokning Enkät till 42 föreningar som bokar kommunala lokaler/anläggningar. Resultat utifrån 33 svar – 79 %. Vad är allra viktigast för att din förening ska tycka att lokalbokning fungerar bra? Hur tycker din förening att lokalbokningen fungerar? Vikt Här redovisas antalet föreningar som markerat påståendet som viktigt. Betyg 1 – 5 Här redovisas betyg 1 till 5 från de föreningar som anser att påståendet är viktig. Betyg 1 ‐ 5

Antal Vikt 1 2 3 4 5 13 Vi blir tilldelade tider i lokaler som passar vår förenings verksamhet 27 0 5 10 8 4

06 Det finns tillräckligt med lokaler/anläggningar som passar vår förenings verksamhet 23 8 11 4 0 0

03 Avgifterna för hyra av kommunens lokaler är rättvisa 20 1 2 7 7 1 01 Principerna för fördelning av tider i kommunens lokaler är bra 19 0 2 8 4 4 05 Det går enkelt att få tag på bokningspersonalen 18 0 3 4 6 5 09 Vår förening kan påverka fördelningen av tider 17 1 5 7 4 0 10 Vår förening får de tider vi önskar 17 2 3 5 4 3 02 Principerna för bokning av kommunens lokaler tillämpas på ett riktigt sätt 15 0 1 7 4 3 04 Bokade tider kan avbokas på ett enkelt sätt 12 0 0 6 6 0 08 Information om lediga tider är lätt att hitta 12 1 7 3 1 0 12 Personalen vid lokalbokningen är kunnig 6 0 0 1 3 2 07 Informationen från lokalbokningen är lätt att förstå 4 0 0 0 3 0 11 Jag blir alltid väl bemött av bokningspersonalen 4 0 0 0 2 2 14 Totalt sett fungerar lokalbokningen bra 0 0 11 14 7

Om antalet ”Vikt” inte överensstämmer med antalet Betyg 1 – 5 beror differensen på internt bortfall dvs. att frågan är obesvarad. Kommentar:

‐ 27 föreningar anser det som viktigt att Vi blir tilldelade tider i lokaler som passar vår förenings verksamhet. Av dessa 27 ger 12 föreningar betyget 4 eller 5. 5 föreningar ger underkänt dvs. betyget 2.

‐ 23 föreningar anser det som viktigt att Det finns tillräckligt med lokaler/anläggningar som passar vår förenings verksamhet. 19 av dessa ger betyget 1 eller 2.

‐ Totalbedömning om lokalbokningen får höga betyg. Inte någon förening ger betyget 1 eller 2.

Utvärderingsringen

Medelbetyg från alla 33 svarande 01 Principerna för fördelning av tider i kommunens lokaler är bra 3.41 02 Principerna för bokning av kommunens lokaler tillämpas på ett riktigt sätt 3.60 03 Avgifterna för hyra av kommunens lokaler är rättvisa 3.48 04 Bokade tider kan avbokas på ett enkelt sätt 3.75 05 Det går enkelt att få tag på bokningspersonalen 3.79 06 Det finns tillräckligt med lokaler/anläggningar som passar vår förenings verksamhet 2.34 07 Informationen från lokalbokningen är lätt att förstå 3.66 08 Information om lediga tider är lätt att hitta 2.53 09 Vår förening kan påverka fördelningen av tider 2.74 10 Vår förening får de tider vi önskar 3.13 11 Jag blir alltid väl bemött av bokningspersonalen 4.48 12 Personalen vid lokalbokningen är kunnig 4.12 13 Vi blir tilldelade tider i lokaler som passar vår förenings verksamhet 3.41 14 Totalt sett fungerar lokalbokningen bra 3.88

‐ Tre påståenden får ett medelbetyg under 3.0 på den 5‐gradiga skalan. Det finns tillräckligt med lokaler/anläggningar som passar vår förenings verksamhet ‐ 2.34. Information om lediga tider är lätt att hitta ‐ 2.53. Vår förening kan påverka fördelningen av tider ‐ 2.74.

‐ Två påståenden erhåller ett medelbetyg över 4.0. Jag blir alltid väl bemött av bokningspersonalen ‐ 4.48. Personalen vid lokalbokningen är kunnig ‐ 4.12.

Bilaga 4 Brukarundersökningar – kvalitet – anläggningar Resultat från 13 olika undersökningar gällande brukarundersökningar/kvalitetsmätningar bland besökare på idrotts‐ och fritidsanläggningar är genomförda. De anläggningar som undersökts är Bowlinghallen, Idrottsparken – fotboll och friidrott, Lithobadet, Motala Isstadion – bandybanan och ishallen, Motala Simhall, Motala Sporthall, Solsätters Ridanläggning, Team Sportia Hallen, Tennishallen och Z‐parkens camping. För att få ett så bra frågeformulät som möjligt genomfördes förstudier på alla 13 anläggningarna. Förstudierna resulterade i 13 olika frågeformulär men med gemensamma grupper av frågor med rubrikerna bemötande, tillgänglighet, trivsel – trygghet, standard – teknik samt helheten. Frågeformuläten utformades som s.k. vikt‐ och betygsenkäter där de svarande dels tar ställning till vad som är allra viktigast och dels ger ett betyg på samtliga påståenden i enkäten. Tekniken innebär att det går att härleda och analysera starka och svaga områden inom respektive anläggning. Områden som av de svarande anses som viktiga och erhåller låga betyg kan vara områden där åtgärder bör vidtas relativt snabbt. Områden som har hög vikt och höga betyg är tillstånd som bör bevaras. I analysen kan även beräkningar via ett s.k. kvalitetsindex tas fram. Indexet beräknas på samma sätt som indexet för Svensk Kvalitet och bör främst ses som ett jämförelsemått. Sammanfattande kvalitetsindex Nedan redovisas sammanfattande kvalitetsindex för samtliga anläggningar fördelat på bemötande, tillgänglighet, trivsel – trygghet, standard – teknik samt helheten.

Bemöt- ande

Tillgäng-

lighet

Trivsel

Trygghet

Standard Teknik

Hel-

heten Bowlinghallen 9.8 7.0 7.9 6.5 7.6 Idrottsparken Fotboll 7.9 5.4 5.7 3.9 6.0 Idrottsparken Friidrott 7.5 7.8 5.5 3.9 6.0 Lithobadet 8.8 8.1 6.3 5.0 6.3 Motala Isstadion 7.0 4.3 7.2 5.2 6.3 Motala Isstadion-Ishall 6.6 5.3 6.4 5.5 6.5 Motala Simhall 8.1 5.5 6.9 5.2 6.6 Motala Sporthall 7.8 6.9 7.0 5.2 6.6 Motorstadion 8.8 6.8 6.8 5.5 7.0 Solsätters Ridanläggning 9.0 8.2 8.7 7.2 8.7 Team Sportia Hallen 8.1 7.8 6.9 8.0 7.9 Tennishallen 7.7 6.4 6.0 5.7 6.8 Z-parkens camping 8.3 7.3 8.5 5.5 7.4 I följande tabeller redovisas samtliga resultat i detalj.


Bowlinghallen – 80 svar Betyg % Bemötande Vikt % 1 2 3 4 5 1 Jag känner mig alltid välkommen till Motala Bowlinghall 64 0 0 0 8 92 2 Kontakten med personalen fungerar bra 61 0 0 0 12 88 Tillgänglighet 3 Öppettiderna är bra 23 0 0 6 67 22 4 Det är lätt att ta sig till och från Motala Bowlinghall 6 0 0 0 20 80 5 Parkeringsmöjligheterna är bra 21 0 6 12 12 71 6 Det finns tillräckligt med banor 28 14 32 36 5 14 Trivsel - Trygghet 7 Det finns en bra Cafeteria 23 6 17 44 28 6 8 Säkerheten i Motala Bowlinghall känns bra 40 0 0 9 56 31 9 Det är rent och snyggt i Motala Bowlinghall 38 0 0 0 30 70 Standard - Teknik 10 Omklädningsrummens standard är bra 15 0 17 17 42 25 11 Duschrummens standard är bra 6 0 0 0 0 80 12 Toaletternas standard är bra 20 0 0 13 38 50 13 Banornas standard bra 70 4 4 32 43 16 14 Den maskinella utrustningen fungerar bra 81 3 15 42 29 9 Helheten 15 Totalt sett är anläggningens standard bra 1 8 20 48 24 16 Totalt sett fungerar Motala Bowlinghall bra 0 0 15 50 35 * Differensen upp till 100 % i betyg 1-5 på vissa frågor utgörs av internt bortfall dvs. ej besvarade frågor. Kommentarer Viktspridning 6 – 81 % Bemötande Båda frågorna kring bemötande har hög vikt och får max-betyg – hela 100 % av de som viktat sätter betyget 4-5. Tillgänglighet ”Det finns tillräckligt med banor” viktas av 28 % av besökarna och 46 % av dem ger betyget 1-2 medan bara 17 % av de som viktat ger betyget 4-5. Trivsel – Trygghet Besökarna anser att det är rent och snyggt i Bowlinghallen och att säkerheten känns bra. Standard - Teknik Hög vikt får frågan om den maskinella utrustningen. Hela 81 % av de svarande anser att påståendet är viktigt. Dock är det bara 38 % av dessa som markerat betyget 4-5. Banornas standard anser 70 % som viktigt. De som viktat ger dock ett något högre betyg. 59 % sätter betyget 4-5. Omklädningsrummens standard får inte särskilt hög vikt - 15 % - men betyget 4-5 ges av endast 67 % av de som viktat påståendet. Helheten Bowlinghallen får höga helhetsbetyg. Anläggningens standard får betyget 4-5 av 72 % av de svarande. Anläggningens funktion får betyget 4-5 av 85 % av de svarande.


Idrottsparken – Fotboll – 51 svar Bemötande Vikt % 1 2 3 4 5 1 Jag känner mig alltid välkommen till Idrottsparken 67 0 3 12 38 47 2 Kontakten med anläggningens personal fungerar bra 31 0 13 13 31 19 Tillgänglighet 3 Öppettiderna är bra 12 0 0 17 67 17 4 Det är lätt att ta sig till och från Idrottsparken 20 0 0 30 20 50 5 Parkeringsmöjligheterna är bra 25 0 31 46 15 0 6 Tilldelningen av tider är bra 51 23 27 15 23 12 Trivsel - Trygghet 7 Det finns bra möjligheter till fika 16 50 38 13 0 0 8 Säkerheten i Idrottsparken känns bra 53 0 11 37 30 22 9 Det är rent och snyggt i Idrottsparken 49 0 12 36 40 8 Standard - Teknik 10 Omklädningsrummens standard är bra 37 21 26 16 32 5 11 Duschrummens standard är bra 29 20 13 20 47 0 12 Toaletternas standard är bra 25 31 23 23 15 8 13 Fotbollsplanernas standard är bra 35 28 6 33 17 17 14 Läktarnas standard är bra 41 43 29 19 0 5 Helheten 15 Totalt sett är anläggningens standard bra 0 18 43 27 10 16 Totalt sett fungerar Idrottsparken bra 0 10 47 27 16 * Differensen upp till 100 % i betyg 1-5 på vissa frågor utgörs av internt bortfall dvs. ej besvarade frågor. Kommentarer Viktspridning 12 – 67 % Tillgänglighet Tilldelningen av tider viktas av 51 % av besökarna och 50 % av dessa ger betyget 1-2. Trivsel – Trygghet Säkerheten i Idrottsparken viktas av 53 % och får betyget 4-5 av 52 % av dem som viktat. ”Det är rent och snyggt i Idrottsparken” viktas av 49 % och får ett något lägre betyg – 48 % 4-5. Standard - Teknik Frågorna inom detta område ligger inte högst i viktningen. Läktarnas standard viktas av 41 % av de tillfrågade och av dessa ger 72 % betyget 1-2. Betyget 4-5 ges av endast 5 % av de som viktat. Omklädningsrummens standard viktas av 37 % och av dessa ges betyget 1-2 av 47 %. 37 % ger betyget 4-5. Fotbollsplanernas standard viktas av 35 % och av dessa ges betyget 1-2 av 34 % medan lika många ger betyg 4-5. Toaletternas standard viktas av var fjärde besökare - 25 % - och hela 54 % av dem sätter betyget 1-2. Samma tendens visas av resultaten från frågan om duschrummens standard Helheten Utgår vi från betyg 3-5 får Idrottsparken relativt höga helhetsbetyg. Anläggningens standard 80 % och Anläggningens funktion 90 % av de svarande.


Idrottsparken – Friidrott – 28 svar Bemötande Vikt % 1 2 3 4 5 1 Jag känner mig alltid välkommen till Idrottsparken 46 0 0 23 31 46 2 Kontakten med anläggningens personal fungerar bra 14 0 25 50 0 25 Tillgänglighet 3 Öppettiderna är bra 32 0 0 22 22 56 4 Det är lätt att ta sig till och från Idrottsparken 18 0 0 0 20 80 5 Parkeringsmöjligheterna är bra 11 0 0 33 0 67 6 Tilldelningen av tider är bra 61 0 6 29 47 18 Trivsel - Trygghet 7 Det finns bra möjligheter till fika 4 0 100 0 0 0 8 Säkerheten i Idrottsparken känns bra 89 4 12 52 8 24 9 Det är rent och snyggt i Idrottsparken 43 17 17 42 8 17 Standard - Teknik 10 Omklädningsrummens standard är bra 36 50 10 20 20 0 11 Duschrummens standard är bra 25 71 0 14 14 0 12 Toaletternas standard är bra 21 50 33 0 17 0 13 Friidrottsanläggningens standard är bra 79 9 14 55 14 9 14 Läktarnas standard är bra 18 0 20 40 0 40 Helheten 15 Totalt sett är anläggningens standard bra 4 11 54 21 11 16 Totalt sett fungerar Idrottsparken bra 0 0 61 25 14 * Differensen upp till 100 % i betyg 1-5 på vissa frågor utgörs av internt bortfall dvs. ej besvarade frågor. Kommentarer Viktspridning 11 – 89 % Bemötande 46 % av besökarna anser att påståendet ” Jag känner mig alltid välkommen till Idrottsparken” är viktigt. Av dessa ger 77 % betyget 4 eller 5. Tillgänglighet Tilldelningen av tider viktas av 61 % av besökarna och 65 % av dessa ger betyget 4-5. Trivsel – Trygghet Säkerheten är den högst viktade, 89 %, och får betyg 4-5 av 32 % och betyg 1-2 av 16 % av de som viktat. Standard - Teknik Frågorna inom detta område ligger inte högst i viktningen förutom för påståendet ”Friidrottsanläggningens standard är bra” som viktas av 79 % av besökarna. Lika många – 23 % - ger låga betyg som höga betyg. Standarden på toaletter, omklädnings- och duschrum får genomgående stor andel låga betyg. Helheten Utgår vi från betyg 3-5 får Idrottsparken Friidrott höga helhetsbetyg. Anläggningens standard 86 % och Anläggningens funktion 100 % av de svarande.


Lithobadet – 216 svar Betyg % Bemötande Vikt % 1 2 3 4 5 1 Jag känner mig alltid välkommen till Lithobadet 44 0 0 14 16 69 2 Bemötandet i kassan är bra 17 0 8 5 27 57 Tillgänglighet 3 Öppettiderna är bra 31 0 0 16 36 48 4 Det är lätt att ta sig till och från Lithobadet 9 0 5 21 42 32 5 Parkeringsmöjligheterna är bra 14 0 3 7 23 63 6 Det är gott om utrymme i bassängen 28 0 5 15 41 38 Trivsel - Trygghet 7 Vattentemperaturen i bassängen är behaglig 51 2 8 28 37 24 8 Säkerheten på Lithobadet känns bra 50 1 10 41 39 8 9 Lithobadet är rent och snyggt 61 2 16 33 35 12 10 Kiosken fungerar bra 14 0 10 29 42 19 Standard - Teknik 11 Omklädningsrummens standard är bra 44 4 22 43 17 14 12 Duscharnas standard är bra 25 18 22 31 20 9 13 Toaletternas standard är bra 42 12 19 44 19 4 14 Bastuavdelningens standard är bra 16 18 26 21 29 3 15 Bassängens standard är bra 53 5 19 34 30 10 Helheten 16 Totalt sett är anläggningens standard bra 5 14 30 38 12 17 Totalt sett fungerar Lithobadet bra 4 7 23 47 17 * Differensen upp till 100 % i betyg 1-5 på vissa frågor utgörs av internt bortfall dvs. ej besvarade frågor. Kommentarer Viktspridning 9 – 61 % Bemötande Frågor omkring bemötandet får genomgående mycket höga betyg. Tillgänglighet Frågor omkring tillgänglighet får genomgående mycket höga betyg. Trivsel – Trygghet Vattentemperaturen, säkerheten och ”rent och snyggt” är högt viktade och relativt låg andel med betyget 4-5.. ”Rent och snyggt” – den högst viktade - får flest med betyget 1-2 – 18 %. Standard - Teknik Frågorna inom detta område ligger högt i viktningen och får genomgående en stor andel låga betyg, 1-2. Det som främst kan uppmärksammas är resultatet för bastuavdelningens standard som har hela 44 % med betyget 1-2. Helheten Utgår vi från betyg 3-5 får Lithobadet relativt höga helhetsbetyg. Anläggningens standard får dock betyget 1-2 av 19 % av de svarande. Anläggningens funktion får betyget 3-5 av 87 % av de svarande.


Motala Isstadion – 49 svar Betyg % Bemötande Vikt % 1 2 3 4 5 1 Jag känner mig alltid välkommen till Motala Isstadion 33 0 0 13 44 44 2 Kontakten med vaktmästarna fungerar bra 41 0 20 25 50 5 Tillgänglighet 3 Öppettiderna är bra 22 0 9 27 55 9 4 Det är lätt att ta sig till och från Motala Isstadion 4 0 50 50 0 0 5 Parkeringsmöjligheterna är bra 59 34 28 28 7 0 6 Tilldelningen av istider är bra 45 0 27 50 14 9 7 Det finns tillräckligt med omklädningsrum 14 0 43 43 14 0 Trivsel - Trygghet 8 Det finns bra möjligheter till fika 12 0 0 67 0 17 9 Säkerheten i Motala Isstadion känns bra 20 0 0 20 60 20 10 Det är rent och snyggt i Motala Isstadion 39 0 0 32 42 26 Standard - Teknik 11 Omklädningsrummens standard är bra 47 13 30 35 22 0 12 Duschrummens standard är bra 18 0 22 33 44 0 13 Toaletternas standard är bra 16 38 25 25 13 0 14 Isen håller hög klass 82 3 20 40 38 0 15 Belysningen fungerar bra 45 5 0 27 50 18 Helheten 16 Totalt sett är anläggningens standard bra 0 0 8 43 43 6 17 Totalt sett fungerar Motala Isstadion bra 0 0 4 47 39 10 * Differensen upp till 100 % i betyg 1-5 på vissa frågor utgörs av internt bortfall dvs. ej besvarade frågor. Kommentarer Viktspridning 4 – 82 % Bemötande Nästa alla som tycker det är viktigt känner sig välkomna till Motala Isstadion. Tillgänglighet ”Parkeringsmöjligheterna är bra” viktas av 59 % av dessa ger hela 62 % det låga betyget 1-2. Trivsel – Trygghet Samtliga påståenden får godkända betyg av de som viktat. Standard - Teknik ”Isen håller hög klass” är högst viktat – 82 %. 8 av 10 besökare ger isen godkänt medan 2 av 10 inte anser att isen håller hög klass. Helheten Utgår vi från betyg 3-5 får Isstadion höga helhetsbetyg. Anläggningens standard får betyget 3-5 av 92 % av de svarande. Anläggningens funktion får betyget 3-5 av 96 % av de svarande.


Motala Isstadion – Ishall – 49 svar Betyg % Bemötande Vikt % 1 2 3 4 5 1 Jag känner mig alltid välkommen till Ishallen 37 0 0 11 67 22 2 Kontakten med vaktmästarna fungerar bra 61 0 3 63 27 7 Tillgänglighet 3 Öppettiderna är bra 29 0 43 43 14 0 4 Det är lätt att ta sig till och från Ishallen 16 0 0 25 50 25 5 Parkeringsmöjligheterna är bra 31 7 13 60 20 0 6 Tilldelningen av istider är bra 63 3 23 45 23 6 7 Det finns tillräckligt med omklädningsrum 43 0 0 71 24 0 Trivsel - Trygghet 8 Cafeterian fungerar bra 22 0 0 27 73 0 9 Säkerheten i Ishallen känns bra 41 0 0 50 35 15 10 Det är rent och snyggt i Ishallen 61 0 0 60 30 10 11 Ljudnivån är behaglig 35 0 18 35 35 12 Standard - Teknik 12 Omklädningsrummens standard är bra 37 0 11 67 22 0 13 Duschrummens standard är bra 35 0 0 76 24 0 14 Toaletternas standard är bra 55 0 4 67 30 0 15 Isen håller hög klass 24 0 0 83 17 0 16 Belysningen fungerar bra 0 0 0 0 0 0 Helheten 17 Totalt sett är anläggningens standard bra 0 0 45 49 4 18 Totalt sett fungerar Ishallen bra 0 0 45 47 6 * Differensen upp till 100 % i betyg 1-5 på vissa frågor utgörs av internt bortfall dvs. ej besvarade frågor. Kommentarer Viktspridning 16 – 63 % Bemötande Alla som tycker det är viktigt känner sig välkomna till Ishallen. Kontakten med vaktmästarna fungerar också relativt bra. Tillgänglighet Påståendet ”Parkeringsmöjligheterna är bra” viktas till 31 % - betydligt lägre vikt än för Isstadions besökare där 59 % ansåg att frågan var viktig. Andelen låga betyg på samma påstående är dessutom betydligt lägre jämfört med Isstadions besökare. ”Tilldelningen av istider är bra” är högst viktad – 63 %. 26 % av dessa ger betyget 1-2. Trivsel – Trygghet Samtliga påståenden får genomgående godkända betyg av de som viktat - dock anser 18 % att ljudnivån är för hög. Standard - Teknik Samtliga påståenden omkring standard och teknik får relativt höga betyg – inga ettor men heller inga femmor. Helheten Utgår vi från betyg 3-5 får Ishallen mycket höga helhetsbetyg. Samtliga svarande ger betyget 3-5 för både Anläggningens standard och Anläggningens funktion.


Motala Simhall – 142 svar Betyg % Bemötande Vikt % 1 2 3 4 5 1 Jag känner mig alltid välkommen till Motala Simhall 42 2 2 13 33 45 2 Bemötandet i receptionen är bra 37 0 2 15 42 42 Tillgänglighet 3 Öppettiderna är bra 61 7 20 34 19 20 4 Det är lätt att ta sig till och från Motala Simhall 7 0 10 50 0 40 5 Parkeringsmöjligheterna är bra 18 4 19 15 15 42 6 Det finns tillräckligt med alternativ till aktiviteter 21 3 20 47 20 7 7 Det är gott om utrymme i bassängen 37 9 26 42 8 9 Trivsel - Trygghet 8 Cafeterian fungerar bra 14 0 10 20 35 30 9 Vattentemperaturen i bassängen är behaglig 45 2 16 28 31 20 10 Säkerheten i Motala Simhall känns bra 34 0 8 17 50 23 11 Det är rent och snyggt i Motala Simhall 72 0 11 25 36 25 Standard - Teknik 12 Omklädningsrummens standard är bra 42 3 13 43 25 13 13 Duschrummens standard är bra 61 5 17 33 31 13 14 Relaxavdelningens standard är bra 6 0 25 50 13 13 15 Toaletternas standard är bra 46 3 32 31 25 9 16 Ventilationen fungerar bra 44 17 29 25 19 3 Helheten 17 Totalt sett är anläggningens standard bra 1 8 37 35 15 18 Totalt sett fungerar Motala Simhall bra 1 6 36 36 20 * Differensen upp till 100 % i betyg 1-5 på vissa frågor utgörs av internt bortfall dvs. ej besvarade frågor. Kommentarer Viktspridning 7 – 72 % Bemötande Trots generellt mycket höga betyg är det värt att notera att 4 % av de som anser det som viktigt att känna sig välkomna till Simhallen inte tycker så - betyg 1-2. Tillgänglighet Genomgående får alla frågor under denna rubrik ganska stor andel betyg 1-2. Öppet-tiderna får hög vikt – 61 % men bara 39 % ger betyget 4-5. Betyget 1-2 ges av 27 %. Trivsel – Trygghet ”Rent och snyggt” får hög vikt - 72 % - och goda betyg. Vattentemperaturen viktas av 45 % varav 18 % sätter betyget 1-2 Standard - Teknik Duschrummens standard har också hög vikt – 61 %. Betyget 1-2 ges av 22 % medan betyget 4-5 ges av 44 %. Även här får alla frågor ganska stor andel betyg 1-2 – särskilt toaletterna och ventilationen. Helheten Utgår vi från betyg 3-5 får Simhallen höga helhetsbetyg. Anläggningens standard får betyget 3-5 av 87 % av de svarande. Anläggningens funktion får betyget 3-5 av 92 % av de svarande.


Motala Sporthall – 109 svar Betyg % Bemötande Vikt % 1 2 3 4 5 1 Jag känner mig alltid välkommen till Motala Sporthall 57 0 6 16 19 58 2 Kontakten med vaktmästarna fungerar bra 23 12 8 20 24 36 Tillgänglighet 3 Öppettiderna är bra 60 5 5 26 45 18 4 Det är lätt att ta sig till och från Motala Sporthall 17 0 0 22 11 67 5 Parkeringsmöjligheterna är bra 39 2 10 21 21 38 6 Tilldelningen av tider är bra 26 4 18 36 25 18 Trivsel - Trygghet 7 Cafeterian fungerar bra 24 0 15 15 31 38 8 Säkerheten i Motala Sporthall känns bra 37 3 5 28 35 25 9 Det är rent och snyggt i Motala Sporthall 53 3 10 19 45 22 Standard - Teknik 10 Omklädningsrummens standard är bra 41 7 9 53 18 13 11 Duschrummens standard är bra 46 4 10 42 28 14 12 Toaletternas standard är bra 28 10 37 33 10 10 13 Ventilationen fungerar bra 39 19 17 36 24 5 Helheten 14 Totalt sett är anläggningens standard bra 3 7 35 41 12 15 Totalt sett fungerar Motala Sporthall bra 2 6 26 49 16 * Differensen upp till 100 % i betyg 1-5 på vissa frågor utgörs av internt bortfall dvs. ej besvarade frågor. Kommentarer Viktspridning 17 – 60 % Bemötande ”Jag känner mig alltid välkommen till Motala Sporthall” är högt viktad – 57 %. Av dessa ger 77 % betyget 4-5. ”Kontakten med vaktmästarna fungerar bra” viktas av 23 %. Av dessa ger 1 besökare av 5 underbetyg, 1-2. Tillgänglighet Öppettiderna får hög vikt – 60 % - av dessa ger 63 % betyget 4-5. Parkeringsmöjligheterna och tilldelning av tider viktas medelhögt och drygt 10 % ger betyget 1-2. Trivsel – Trygghet ”Rent och snyggt” viktas högt – 53 %. Andelen med betyget 1-2 ligger över 10 %. Standard - Teknik De fyra frågor som ligger under denna rubrik har också medelhög vikt men har ganska stor andel besökare som satt betyget 1-2. Andelen som angett betyget 1-2 ligger inom intervallet 16 – 47 %. Helheten Utgår vi från betyg 3-5 får Sporthallen höga helhetsbetyg. Anläggningens standard får betyget 3-5 av 88 % av de svarande. Anläggningens funktion får betyget 3-5 av 91 %.


Motorstadion – 75 svar Betyg % Bemötande Vikt % 1 2 3 4 5 1 Jag känner mig alltid välkommen till Motorstadion 55 0 0 12 24 63 Tillgänglighet 2 Det är lätt att ta sig till och från Motorstadion 61 4 7 35 35 20 3 Skyltningen till Motorstadion är bra 17 15 15 54 8 8 4 Parkeringsmöjligheterna är bra 29 0 5 36 32 23 5 Insläppen/entréerna fungerar bra 47 0 0 17 37 43 Trivsel - Trygghet 6 Belysningen på parkeringen är bra 4 67 33 0 0 0 7 Säkerheten på Motorstadion känns bra 53 0 5 18 40 38 8 Läktarna skärmar av ljudet på ett bra sätt 8 17 33 33 17 0 9 Det är rent och snyggt på Motorstadion 24 0 0 17 61 17 10 Det finns ett bra kioskutbud 24 0 22 22 44 11 Standard – Teknik 11 Högtalaranläggningen fungerar bra 59 7 9 20 36 25 12 Belysningen runt arenan är bra 28 5 0 24 33 33 13 Läktarnas standard är bra 24 6 28 50 17 0 14 Toaletternas standard är bra 57 14 40 28 12 7 Helheten 15 Totalt sett är anläggningens standard bra 1 3 36 43 16 16 Totalt sett fungerar Motorstadion bra 1 4 21 52 20 * Differensen upp till 100 % i betyg 1-5 på vissa frågor utgörs av internt bortfall dvs. ej besvarade frågor. Kommentarer Viktspridning 4 – 61 % Bemötande Besökarna till Motorstadion känner sig i mycket hög grad välkomna. Tillgänglighet De flesta påståendena får höga betyg. ”Det är lätt att ta sig till och från Motorstadion” har markerats som viktig av 61 % - den viktigaste frågan. Av dessa ger 90 % betyget 3-5. Trivsel – Trygghet Frågan om ”säkerhet” får hög vikt – 53 %. Betyget 4-5 ges av 78 %. ”Läktarna skärmar av ljudet på ett bra sätt” har visserligen ingen hög vikt men observeras bör ändå att betyget 1-2 ges av hela 50 % av de som viktat. Standard - Teknik ”Högtalaranläggningen fungerar bra” får hög vikt – 59 %. Av de som viktat ger 61 % betyget 4-5. ”Toaletternas standard är bra” viktas av 57 %. 54 % av dessa ger underbetyg d.v.s. betyget 1-2. Helheten Utgår vi från betyg 3-5 får Motorstadion höga helhetsbetyg. Anläggningens standard – 95 % av de svarande ger betyget 3-5. Anläggningens funktion - 93 % ger betyget 3-5.


Solsätters Ridanläggning – 88 svar Betyg % Bemötande Vikt % 1 2 3 4 5 1 Jag känner mig alltid välkommen till ridanläggningen 63 0 0 9 24 67 Tillgänglighet 2 Det är lätt att ta sig till och från ridanläggningen 1 0 0 0 0 100 3 Parkeringsmöjligheterna är bra 5 0 0 0 25 75 4 Öppettiderna är bra 5 0 0 25 25 50 5 Det finns alltid någon att fråga om man vill ha hjälp 84 0 0 15 45 41 Trivsel - Trygghet 6 Cafeterian fungerar bra 1 0 0 0 100 0 7 Säkerheten känns bra 86 0 1 5 33 59 8 Det är rent och snyggt 6 0 0 20 40 40 Verksamheten 9 Föreningen har duktiga ledare 68 0 2 5 32 62 10 Ridlektionerna är meningsfulla 59 0 0 10 27 62 11 De hästar som finns fungerar bra 69 0 8 11 46 34 Standard – Teknik 12 Omklädningsrummens standard är bra 0 0 0 0 0 0 13 Duschrummens standard är bra 0 0 0 0 0 0 14 Toaletternas standard är bra 5 0 0 25 75 0 15 Ridanläggningen underhålls på ett bra sätt 49 0 9 21 37 30 Helheten 16 Totalt sett är ridanläggningens standard bra 0 0 9 39 52 17 Totalt sett fungerar ridanläggningen bra 0 0 6 38 56 * Differensen upp till 100 % i betyg 1-5 på vissa frågor utgörs av internt bortfall dvs. ej besvarade frågor. Kommentarer Viktspridning 0 – 86 % Bemötande Alla som tycker det är viktigt – 63 % av de svarande - tycker i mycket hög utsträckning att de är välkomna till ridanläggning. Tillgänglighet Besökarna anser generellt att tillgängligheten till ridanläggningen är bra. 84 % tycker det är viktigt att det alltid finns någon att fråga om man vill ha hjälp. Samtliga av dessa ger betyget 3-5. Trivsel – Trygghet Frågan om säkerhet får hög vikt – 86 %. 92 % av dessa ger betyget 4-5. Verksamheten Frågor omkring verksamheten är viktiga och får dessutom mycket höga betyg. Standard - Teknik Frågor omkring standard och teknik är inte så viktiga frånsett anläggningens underhåll. Helheten Helhetsomdömena är genomgående mycket höga.


Team Sportia Hallen – 46 svar Betyg % Bemötande Vikt % 1 2 3 4 5 1 Jag känner mig alltid välkommen till Team Sportia Hallen 57 0 0 4 27 69 2 Kontakten med vaktmästarna fungerar bra 20 33 11 0 33 22 Tillgänglighet 3 Öppettiderna är bra 48 0 5 9 32 50 4 Det är lätt att ta sig till och från Team Sportia Hallen 15 0 0 0 14 86 5 Parkeringsmöjligheterna är bra 9 0 0 25 50 25 6 Tilldelningen av tider är bra 43 0 10 40 25 25 Trivsel - Trygghet 7 Det finns bra möjligheter till fika 7 100 0 0 0 0 8 Säkerheten i Team Sportia Hallen känns bra 70 3 6 25 28 38 9 Det är rent och snyggt i Team Sportia Hallen 46 0 0 38 33 29 Standard - Teknik 10 Omklädningsrummens standard är bra 61 0 0 14 43 43 11 Duschrummens standard är bra 41 0 0 16 53 32 12 Toaletternas standard är bra 26 0 0 8 58 33 13 Ventilationen fungerar bra 59 0 7 11 48 33 Helheten 14 Totalt sett är anläggningens standard bra 0 0 17 59 24 15 Totalt sett fungerar Team Sportia Hallen bra 0 4 15 30 50 * Differensen upp till 100 % i betyg 1-5 på vissa frågor utgörs av internt bortfall dvs. ej besvarade frågor. Kommentarer Viktspridning 7 – 70 % Bemötande Besökarna känner sig i mycket hög grad välkomna. Vaktmästarfunktionen är inte så viktig men av de 20 % som anser att den är viktig ger 44 % betyget 1-2 Tillgänglighet Tillgängligheten till hallen anses vara god. Det är relativt viktigt med bra öppettider. Merparten av besökarna anser att öppettiderna är bra. Påståendet ”Tilldelningen av tider är bra” är också relativt viktigt. Värt att notera är de höga betygen. 90 % av de som tycker att tilldelningen av tider är viktigt ger betyget 3-5. Trivsel – Trygghet ”Säkerheten i Team Sportia Hallen känns bra” är den viktigaste frågan – 70 %. 91 % av dessa ger betyget 3-5. Standard - Teknik Frågor omkring standard och teknik är relativt viktiga. Team Sportia Hallens besökare ger anläggningen mycket goda omdömen – främst beträffande toaletter, omklädnings- och duschrum. Helheten Utgår vi från betyg 3-5 får Team Sportia Hallen mycket höga helhetsbetyg. Anläggningens standard – 100 % av de svarande ger betyget 3-5. Anläggningens funktion - 95 % ger betyget 3-5.


Tennishallen – 50 svar Betyg % Bemötande Vikt % 1 2 3 4 5 1 Jag känner mig alltid välkommen till Tennishallen 28 0 7 29 21 43 2 Kontakten med kansliet fungerar bra 30 0 7 27 13 53 Tillgänglighet 3 Bokningen av tider fungerar bra 76 3 0 16 32 50 4 Det är lätt att ta sig till och från Tennishallen 0 0 0 0 0 0 5 Parkeringsmöjligheterna är bra 10 0 0 0 20 80 6 Det finns tillräckligt med banor 66 18 36 27 6 12 Trivsel - Trygghet 7 Det finns bra möjligheter till fika 18 0 22 11 44 22 8 Säkerheten i Tennishallen känns bra 44 0 32 41 18 9 9 Det är rent och snyggt i Tennishallen 46 0 9 30 48 13 Standard - Teknik 10 Omklädningsrummens standard är bra 30 7 0 80 7 7 11 Duschrummens standard är bra 26 0 46 38 0 15 12 Toaletternas standard är bra 24 0 33 42 8 17 13 Belysningen fungerar bra 28 0 0 29 57 14 14 Banornas standard är bra 68 6 15 32 29 18 Helheten 15 Totalt sett är anläggningens standard bra 0 0 46 40 14 16 Totalt sett fungerar Tennishallen bra 0 0 38 46 14 * Differensen upp till 100 % i betyg 1-5 på vissa frågor utgörs av internt bortfall dvs. ej besvarade frågor. Kommentarer Viktspridning 0 – 76 % Bemötande De allra flesta besökarna känner sig välkomna till Tennishallen. Tillgänglighet Den viktigaste frågan ”Bokningen av tider fungerar bra” får höga betyg. Däremot får det viktiga påståendet ”Det finns tillräckligt med banor” låga betyg. 54 % av de som anser frågan som viktig get betyget 1-2. Trivsel – Trygghet ”Säkerheten i Tennishallen känns bra” är en ganska viktig fråga – 44 %. 32 % av dessa ger betyget 1-2. Standard - Teknik Den viktigaste frågan när det gäller standard och teknik är banornas standard – 68 %. 2 av 10 svarande ger banornas standard underkänt d.v.s. betyg 1-2. Helheten Utgår vi från betyg 3-5 får Tennishallen mycket höga helhetsbetyg. Anläggningens standard – 100 % av de svarande ger betyget 3-5. Anläggningens funktion - 98 % ger betyget 3-5. 100 % av de som svarat på frågan.



Z-parkens camping – 93 svar Betyg % Bemötande Vikt % 1 2 3 4 5 1 Jag känner mig välkommen till campingen 38 0 3 11 20 63 2 Bemötandet i receptionen är bra 52 0 4 17 27 48 Tillgänglighet 3 Det är lätt att ta sig till och från campingen 19 0 0 6 33 61 4 Campingens prisnivå passar min familjs plånbok 40 3 0 16 27 51 5 Det finns tillräckligt med alternativ till aktiviteter 6 0 0 67 33 0 6 Det finns bra möjligheter att laga mat 13 0 33 25 17 8 7 Det finns bra möjligheter att diska 44 2 12 27 29 29 8 Det finns bra möjligheter att tvätta kläder m.m. 11 20 0 10 20 40 Trivsel - Trygghet 9 Jag trivs på campingen 28 0 4 4 23 65 10 Jag känner mig trygg på campingen 42 0 3 5 21 69 11 Det är lugn och ro på campingen 38 6 3 9 20 57 12 Det är rent och snyggt på campingen 61 0 5 19 25 49

13 Det finns bra möjligheter att umgås med andra campinggäster 2 0 0 0 0 100

Standard - Teknik 14 Kioskens standard är bra 10 0 0 44 22 22 15 Duschrummens standard är bra 73 7 22 28 26 15 16 Toaletternas standard är bra 78 4 25 32 19 18 17 Lekplatsernas standard är bra 8 13 38 25 13 13 Helheten 18 Totalt sett är campingens standard bra 0 10 22 47 18 19 Totalt sett fungerar campingen bra 0 2 12 51 32 * Differensen upp till 100 % i betyg 1-5 på vissa frågor utgörs av internt bortfall dvs. ej besvarade frågor. Kommentarer Viktspridning 2 – 78 % Bemötande Frågorna om bemötandet får mycket höga betyg. Trivsel – Trygghet ”Rent och snyggt” viktas högt – 61 % varav 74 % ger betyget 4-5. Tillgänglighet Bra möjlighet att laga mat får låg vikt men har stor andel med betyget 1-2 – hela 33 %. Bra möjlighet att tvätta kläder får låg vikt men 20 % som sätter betyget 1. Bra möjlighet att diska får ganska hög vikt - 44 % - varav 14 % ger betyget 1-2. Standard - Teknik Toaletternas standard får högsta vikten – 78 %. Av dessa sätter 29 % betyget 1-2. Samma betyg gäller för duschrummens standard som också har hög vikt – 73 %. Lekplatsernas standard är lågt viktad men hela 51 % sätter betyget 1-2. Helheten Z-parkens camping får relativt goda helhetsbetyg. Anläggningens standard får betyget 4-5 av 65 % av de svarande. Anläggningens Funktion får betyget 4-5 av 83 % av de svarande. 10 % d.v.s. var tionde gäst sätter betyget 2 för campingens standard.

Utvärderingsringen

Bilaga 5 Verksamhetsanalyser och jämförelser Kontant stöd via lokalt aktivitetsstöd Bidrag till föreningar via kommunens lokala aktivitetsstöd – ca 1 344 000 kr Föreningslivets barn‐ och ungdomsverksamhet i Motala dominerades helt av idrott. Det kommunala lokala aktivitetsstödet utgår till åldersgruppen 7‐20 år och är densamma som den åldersgrupp som får motsvarande statligt stöd. Av kommunens kontantbidrag 2010 på 1 344 411 kronor gick 165 552 kronor eller 12 % till verksamhet utanför idrotten. Andelen stöd till andra föreningar än idrottsföreningar är trots allt större i Motala än i många andra kommuner. Bidrag till föreningar via det statliga lokala aktivitetsstödet‐ ca 2 202 000 kr I över femtio år har föreningslivet fått statliga bidrag till sin barn‐ och ungdomsverksamhet, först i form av fritidsgruppsbidrag och därefter som statligt lokalt aktivitetsstöd. Villkoren för att få detta stöd varierar mellan idrottsföreningar och övriga föreningar. Under det senaste decenniet har det statliga stödet ‐ som hämtas från det överskott Svenska Spel redovisar ‐ i det närmaste tredubblats. Det betyder att i de allra flesta kommuner är det statliga lokala aktivitetsstödet betydligt större än kommunens aktivitetsstöd. I Motala gav kommunen år 2010 omkring 1 344 000 kronor i lokalt aktivitetsstöd till föreningslivets totala verksamhet. Av detta gick 88 % till idrottsföreningar. Det statliga stödet till idrottsföreningarnas verksamhet år 2010 i Motala för åldersgruppen 7‐20 år var 2 202 000 kronor. Resultat utifrån verksamhetsstatistik Föreningslivets barn‐ och ungdomsverksamhet i Motala För att få en bild av den barn‐ och ungdomsverksamhet som bedrivs inom fritidsområdet har vi använt oss av olika källor. Främst gäller det uppgifter om genomförd verksamhet bland de bidragsberättigade föreningarna inom idrottsområdet som hämtats från Riksidrottsförbundet och som bygger på de uppgifter som föreningarna själva lämnat. De största idrotterna i Motala 2010 Riksidrottsförbundet (RF) har under sitt ”paraply” ett 70‐tal olika specialidrotter. RF redovisar årligen verksamhetsvolymer för alla dessa idrotter. Uppgifterna baseras på de ansökningar föreningarna gör för att få statligt lokalt aktivitetsstöd. Åldersgränserna för att få statligt lokalt aktivitetsstöd är 7‐20 år. Via bearbetning av RF:s databaser går det att få fram totalsiffror för olika idrotter. I Motalas fall ger detta följande bild av de 15 största idrotterna i kommunen. Totalt sett har Motalas föreningar redovisat verksamhet till RF inom 29 olika idrotter. Uppgifterna om verksamhetsvolym nedan avser antal deltagartillfällen totalt för pojkar och flickor. Med deltagartillfällen menas att om en förening genomför en träning med 10 deltagare registreras 10 deltagartillfällen.

Utvärderingsringen

De största idrotterna i Motala år 2010 Idrott Antal deltagartillfällen 1 Fotboll 74 472 2 Innebandy 22 070 3 Ridsport 21 185 4 Ishockey 14 233 5 Simning 9 388 6 Bandy 8 358 7 Bordtennis 6 651 8 Gymnastik 6 596 9 Friidrott 5 873 10 Basket 5 681 11 Handboll 5 087 12 Karate 4 278 13 Triathlon 3 633 14 Korpen 2 621 15 Tennis 2 412 Fotbollen är den klart största idrotten. Samma förhållande gäller i alla kommuner i landet. Innebandy, ridsport och ishockey finns på ”5‐i topp‐listan” såväl i Motala som i landet som helhet Vad som skiljer Motala från andra kommuner är att simningen och bandyn är större än i många andra kommuner. Längre ner på listan än ”normalt” hamnar handboll och basket. Unikt för Motala är att triathlon finns med på listan över stora idrotter. Uppskattningsvis genomförs 30% av all triathlonverksamhet för åldersgruppen 7‐20 år i Motala kommun. Jämställdhet Det förs ofta med all rätt en livlig diskussion om hur idrotten lyckas i sitt jämställdhetsarbete. För att belysa situationen i Motala har vi valt att redovisa vilka idrotter i kommunen som har den största verksamhetsvolymen för flickor respektive pojkar. I tabellerna visas också fördelningen procentuellt sett mellan könen. Efter tabellerna ges en sammanfattande bild av idrottens jämställdhet i Motala. De största flickidrotterna i Motala 2010

Idrott Antal deltagartillfällen

% flickverksamhet av totala verksamheten

1 Fotboll 20 501 28 2 Ridsport 20 250 96 3 Innebandy 6 829 31 4 Simning 6 249 67 5 Gymnastik 5 927 90 6 Friidrott 4 364 74 7 Handboll 3 546 70 8 Basket 2 900 51 9 Triathlon 1 914 53 10 Tennis 1 145 47 11 Korpen 1 099 42 12 Ishockey 1 000 7 13 Karate 792 19 14 Bordtennis 784 12 15 Bowling 479 50

Utvärderingsringen

Som synes är fotbollen inte bara kommunens klart största idrott utan även den största flickidrotten. Det är vanligt i många kommuner att fotboll toppar listan över flickidrotter. Andelen flickfotboll av den totala fotbollsverksamheten är ungefär som i landet i övrigt 28% i Motala mot 30% i den samlade riksstatistiken. De största pojkidrotterna i Motala 2010

Idrott Antal deltagartillfällen

% pojkverksamhet av totala verksamheten

1 Fotboll 53 971 72 2 Innebandy 15 241 69 3 Ishockey 13 233 93 4 Bandy 8 126 97 5 Bordtennis 5 867 88 6 Karate 3 486 81 7 Simning 3 139 33 8 Basket 2 781 49 9 Mc och snöskoter 2 025 84 10 Triathlon 1 719 47 11 Handboll 1 541 30 12 Korpen 1 522 58 13 Friidrott 1 509 26 14 Tennis 1 267 53 15 Segling 1 111 75 Även bland pojkar i åldrarna 7‐20 år dominerar fotbollen. Det är en situation som gäller i alla kommuner. Att ishockey och innebandy kommer därefter är också mycket vanligt Könsfördelningen inom alla idrotter i Motala 2010 För att få en total bild av jämställdheten inom idrotten i kommunen redovisar vi situationen inom alla 29 idrotter som sökt och fått statligt stöd via Riksidrottsförbundet. Redovisningen sker i idrotternas inbördes storleksordning. Idrott

Andel flickor %

Andel pojkar %

Deltagartillfällen totalt

Statligt Aktivitetsstöd kr

Fotboll 28 72 74 472 789 024 Innebandy 31 69 22 070 224 512 Ridsport 96 4 21 185 228 152 Ishockey 7 93 14 233 140 776 Simning 67 33 9 388 110 032 Bandy 3 97 8 358 82 344 Bordtennis 12 88 6 651 67 280 Gymnastik 90 10 6 596 69 216 Friidrott 74 26 5 873 69 920 Basket 51 49 5 681 61 040 Handboll 70 30 5 087 57 232 Karate 19 81 4 278 42 848 Triathlon 53 47 3 633 37 608 Korpen 42 58 2 621 32 136 Tennis 47 53 2 412 41 600

Utvärderingsringen

Idrott

Andel flickor %

Andel pojkar %


Statligt Aktivitetsstöd kr

Mc och Snöskoter 16 84 2 402 22 264 Segling 25 75 1 487 16 768 Brottning 23 77 1 386 15 800 Orientering 34 66 1 382 17 304 Golf 27 73 1 300 13 560 Bågskytte 30 70 1 039 11 936 Bowling 50 50 965 11 176 Skyttesport 27 73 885 11 872 Sportdykning 12 88 757 9 304 Skridsko 53 47 408 5 440 Skidor 64 36 405 4 824 Boxning 19 81 347 3 640 Danssport 83 17 263 3 320 Cykel 0 100 76 1 040 SUMMA 205 640 2 201 968 Intressant att notera är att flickor står för en stor del av verksamheten i flera idrotter. Ridsport och gymnastik har av tradition alltid nästan helt dominerats av flickor men även inom simning, friidrott, handboll och basket är flickverksamheten störst. Största orsaken till att pojkar dominerar totalt sett inom idrotten beror på de största idrotternas ‐ fotboll, ishockey och innebandy ‐ ”sneda” könsfördelning. Åldersgrupper som nås av föreningsverksamhet Idrottsverksamhetens fördelning på ålder och kön I Motala kommun fördelas barn‐ och ungdomsverksamheten enligt nedan: Deltagartillfällen för åldersgruppen över 21 år gäller utövare med funktionshinder. Ålder Antal deltagartillfällen %‐andel flickor %‐andel pojkar % av total verksamhet 7–12 86 815 40 60 42 13‐16 74 187 39 61 36 17‐20 43 197 39 61 21 21‐ 1 441 55 45 1 Summa 205 640 39 61 100 Slutsats: Jämställdheten inom idrotten i Motala är ungefär som i Sverige som helhet. För all idrottsverksamhet i landet för åldrarna 7‐20 år redovisar RF en könsfördelning med 60 % pojkverksamhet och 40 % flickverksamhet av den totala verksamheten. I Motala är andelen flickverksamhet 39 %.

Utvärderingsringen

Beskrivningar på föreningsnivå Föreningar med största verksamheten 2010 Förening


Flickor %

Pojkar %

Statligt aktivitetsstöd kronor

Motala AIF Fotbollsklubb 17 873 13 87 181 416 Solfjäderstadens Innebandyklubb 16 771 37 63 167 704 Borens Idrottsklubb 16 463 35 65 173 360 Motala AIF Hockeyklubb 14 233 7 93 140 776 Motala Ryttarförening 13 956 96 4 131 008 Borensbergs IF Fotbollsklubb 10 170 34 66 104 736 Motala Simsällskap 9 388 67 33 110 032 IFK Motala Bandyklubb 8 358 3 97 82 344 LSW Idrottsförening 8 064 34 66 90 696 Bollklubben Zeros 7 861 51 49 86 712 Västers Bordtennisklubb 6 651 12 88 67 280 IFK Motala Fotbollsklubb 5 929 14 86 61 280 Motala Allmänna IF 5 873 74 26 69 920 Motala Basketklubb 5 681 51 49 61 040 Föreningar med största flickverksamheten

Förening Deltagartillfällen flickor

Andel flickverksamhet av total verksamhet

Motala Ryttarförening 13 461 96 Motala Simsällskap 6 249 67 Solfjäderstaden Innebandyklubb 6 219 37 Borens Idrottsklubb 5 682 35 Motala Allmänna IF 4 364 74 Bollklubben Zeros 4 028 51 Motala Handbollkamraters IF 3 546 70 Borensbergs IF Fotbollklubb 3 428 34 Borensbergs Gymnastikförening 3 207 83 Motala Basketklubb 2 900 51 Föreningen Nyckel Ryttarna 2 861 92 Nykyrka Ridklubb 2 772 96 LSW Idrottsförening 2 759 34 Motala Gymnastikförening 2 720 100 Motala AIF Fotbollsklubb 2 278 13

Utvärderingsringen

Föreningar med största pojkverksamheten

Förening Deltagartillfällen pojkar

Andel pojkverksamhet av total verksamhet

Motala AIF Fotbollsklubb 15 595 87 Motala AIF Hockeyklubb 13 233 93 Borens Idrottsklubb 10 781 65 Solfjäderstaden Innebandyklubb 10 552 63 IFK Motala Bandyklubb 8 126 97 Borensbergs IF Fotbollklubb 6 742 66 Västers Bordtennisklubb 5 867 88 LSW Idrottsförening 5 305 66 IFK Motala Fotbollsklubb 5 090 86 Borensberg Innebandy Club 4 689 88 Bollklubben Zeros 3 833 49 Motala Sport Karate 3 486 81 Motala Simsällskap 3 139 33 Motala Basketklubb 2 781 49 SMK Motala MC‐klubb 2 025 84 Idrotter med störst verksamhet för åldersgruppen17‐20 år Idrott

Flickor deltagartillfällen

Idrott

Pojkar deltagartillfällen

Fotboll 3 710 Fotboll 10 937 Ridsport 3 027 Ishockey 4 029 Triathlon 1 624 Bandy 2 001 Simning 1 607 Innebandy 2 001 Handboll 1 577 Triathlon 1 593 Basket 1 455 Segling 962 Innebandy 1 260 Karate 878 Ishockey 565 Korpen 692 Föreningar med störst verksamhet för åldersgruppen 17‐20 år Förening

Flickor deltagar‐ tillfällen

Förening

Pojkar deltagar‐ tillfällen

Motala Simsällskap 1 607 Motala AIF Hockeyklubb 4 029 Motala Handbollskamraters IF 1 577 Motala AIF Fotbollsklubb 3 286 Motala Basketklubb 1 455 Borens Idrottsklubb 2 748 Nykyrka Ridklubb 1 432 IFK Motala Bandyklubb 2 001 Borens Idrottsklubb 1 310 LSW Idrottsförening 1 836 Solfjäderstadens Innebandyklubb 1 234 Idrottssällskapet von Platen 1 722 Motala Triathlonklubb 1 056 Solfjäderstadens Innebandyklubb 1 448 Motala Ryttarförening 1 033 Motala Sport Karate 878 Förändring över tid för vissa idrotter Nedan redovisas omfattningen för några av de idrotter som finns i Motala kommun. Med deltagartillfällen menas att om t ex en förening genomför en träning med 10 deltagare vid ett tillfälle redovisas detta som 10 deltagartillfällen.

Fotbollen är den i särklass största idrottsverksamheten i kommunen även om volymen minskat en del de senaste åren. Innebandyn har fördubblat sin verksamhet under den senaste sjuårsperioden och är nu kommunens näst största idrott. Bandyn tycks ha haft en topp i början av decenniet för att sedan kraftigt minskat, men haft en viss återhämtning de senaste åren. Uppgifterna är hämtade från Riksidrottsförbundet (RF) som har detaljerade uppgifter om såväl typ av idrott som åldrar och fördelningen pojkar – flickor. Det är alltså möjligt att få en detaljerad statistik ända ner på enskild föreningsnivå över t ex verksamhetsvolym och jämställdhet för alla idrottsföreningar i kommunen.

Deltagartillfällen Idrott 2002 2005 2008 2009 2010

Fotboll 80 200 83 800 72 300 74 600 74 500 Innebandy 10 300 17 000 20 500 22 000 22 100 Ridsport 21 300 19 200 22 800 20 700 21 200 Ishockey 12 800 16 900 12 500 13 800 14 200 Simning 8 400 10 800 9 000 9 500 9 400 Bandy 14 000 7 000 6 900 7 700 8 400 Gymnastik 11 300 10 300 7 700 6 100 6 600 Friidrott 4 300 1 600# 5 000 6 100 5 900 # innebär att föreningen/föreningarna missat att redovisa höstens eller vårens verksamhet till RF det året. Jämförelser – lokalt aktivitetsstöd I följande avsnitt kommer jämförelser utifrån det statliga lokala aktivitetsstödet till idrottsföreningar att jämföras mellan sju kommuner. Förutom Motala kommun redovisas uppgifter från Lidköpings kommun, Varbergs kommun, Vänersborgs kommun, Värmdö kommun, Sandvikens kommun och Skövde kommun. Deltagartillfällen 2010 enligt det statligt lokala aktivitetsstödet i sju kommuner. Antal

invånare Deltagar‐ tillfällen

Tillfällen per invånare

Motala 42000 205 640 4,9 Lidköping 38600 235 208 6,1 Varberg 58000 318 164 5,5 Vänersborg 36900 167 910 4,6 Värmdö 38300 255 059 6,7 Sandviken 36900 185 764 5,0 Skövde 51400 272 731 5,3

Utvärderingsringen

Utvärderingsringen

De tre största idrotterna i sju kommuner enligt det statligt lokala aktivitetsstödet.

Motala Alla % Flickor % Pojkar % Fotboll 36 Fotboll 25 Fotboll 43 Innebandy 11 Ridsport 25 Innebandy 12 Ridsport 10 Innebandy 8 Ishockey 11 Lidköping Alla % Flickor % Pojkar % Fotboll 34 Fotboll 31 Fotboll 35 Handboll 11 Handboll 20 Innebandy 12 Innebandy 10 Ridsport 11 Bandy 10 Varberg Alla % Flickor % Pojkar % Fotboll 33 Fotboll 27 Fotboll 36 Innebandy 23 Innebandy 18 Innebandy 27 Ridsport 6 Ridsport 13 Ishockey 5 Vänersborg Alla % Flickor % Pojkar % Fotboll 31 Fotboll 24 Fotboll 36 Gymnastik 10 Gymnastik 20 Bandy 15 Bandy 9 Handboll 12 Ishockey 13 Värmdö Alla % Flickor % Pojkar % Fotboll 25 Ridsport 26 Fotboll 31 Innebandy 16 Fotboll 17 Innebandy 20 Ridsport 12 Gymnastik 14 Ishockey 17 Sandviken Alla % Flickor % Pojkar % Fotboll 32 Ridsport 24 Fotboll 39 Innebandy 25 Fotboll 22 Innebandy 27 Ridsport 10 Innebandy 21 Bandy 9 Skövde Alla % Flickor % Pojkar % Fotboll 37 Fotboll 34 Fotboll 39 Handboll 19 Handboll 20 Handboll 19 Innebandy 8 Ridsport 12 Innebandy 11

Utvärderingsringen

Jämförelser 2010

Lidköping Varberg Vänersborg Fotboll 79093 Fotboll 103597 Fotboll 52425Handboll 24908 Innebandy 74368 Gymnastik 16461Innebandy 23571 Ridsport 17373 Bandy 15453Bandy 15358 Simning 12723 Innebandy 14145Ishockey 11864 Handboll 12495 Ishockey 12981Tennis 11316 Gymnastik 10247 Tennis 10044Ridsport 10815 Karate 9907 Handboll 8057Friidrott 10523 Ishockey 9633 Ridsport 7761Brottning 4878 Friidrott 8247 Simning 5412Kanot 4224 Basket 6246 Friidrott 5060Gymnastik 3873 Tennis 5538 Boxning 3712Konståkning 3617 Skidor 5472 Golf 3153 Värmdö Sandviken Skövde Fotboll 63747 Fotboll 59871 Fotboll 101024Innebandy 40290 Innebandy 46000 Handboll 51972Ridsport 29326 Ridsport 18909 Innebandy 22117Ishockey 25186 Bandy 12083 Ishockey 17419Tennis 19189 Skidor 6455 Ridsport 13877Gymnastik 17592 Ishockey 6185 Simning 9807Handboll 13670 Gymnastik 5836 Tennis 7961Skolidrott 6896 Basket 4259 Basket 6218Bandy 6409 Friidrott 4032 Friidrott 5603Simning 5623 Simning 3514 Taekwondo 4642Friidrott 4411 Badminton 2350 Budo‐Kampsport 2942Basket 4332 Orientering 2092 Bowling 2553

deltagartillfällen statligt lokalt aktivitetsstöd för de 12 största idrotterna Antal

invånare Deltagar‐ tillfällen

Motala 42000 205 640 Lidköping 38600 235 208 Varberg 58000 318 164 Vänersborg 36900 167 910 Värmdö 38300 255 059 Sandviken 36900 185 764 Skövde 51400 272 731

Motala Fotboll 74472Innebandy 22070Ridsport 21185Ishockey 14233Simning 9388Bandy 8358Bordtennis 6651Gymnastik 6596Friidrott 5873Basket 5681Handboll 5087Karate 4278

Utvärderingsringen

Lidköping Varberg Vänersborg

Fotboll 30252 Fotboll 34999 Fotboll 15734 Handboll 18945 Innebandy 22743 Gymnastik 13246 Ridsport 10564 Ridsport 17040 Handboll 7953 Friidrott 8188 Gymnastik 9788 Ridsport 7604 Innebandy 7367 Simning 6899 Tennis 4652 Tennis 3608 Friidrott 6804 Innebandy 3934 Konståkning 3563 Handboll 5537 Simning 3284 Kanot 1678 Volleyboll 3519 Friidrott 3201 Simning 1506 Basket 3152 Orientering 1409 Bandy 1324 Karate 3083 Konståkning 1282 Gymnastik 1311 Tennis 1848 Brottning 775 Skyttesport 1197 Bandy 1705 Golf 689

Värmdö Sandviken Skövde Ridsport 28119 Ridsport 17760 Fotboll 38869 Fotboll 18466 Fotboll 16129 Handboll 22366

Gymnastik 15832 Innebandy 15658 Ridsport 13072

Handboll 13557 Gymnastik 5536 Simning 7029

Innebandy 10761 Skidor 3076 Innebandy 4970

Tennis 6897 Friidrott 2570 Friidrott 4686

Simning 3268 Basket 2406 Tennis 3923

Skolidrott 3242 Ishockey 1890 Basket 2664

Friidrott 2638 Bandy 1688 Konståkning 2483

Konståkning 1464 Simning 1378 Taekwondo 2326

Badminton 1103 Orientering 841 Gymnastik 1773

Karate 843 Volleyboll 745 Danssport 1291

Jämförelser ‐ Flickor Deltagartillfällen statligt lokalt aktivitetsstöd 2010 Deltagar‐

tillfällen

Motala 81 141 ‐ 40 % Lidköping 96 490 – 41 % Varberg 128 360 – 40 % Vänersborg 66 861 – 40 % Värmdö 110 332 – 43 % Sandviken 74 068 – 40 % Skövde 113 485 – 42 %

Motala Fotboll 20501Ridsport 20250Innebandy 6829Simning 6249Gymnastik 5927Friidrott 4364Handboll 3546Basket 2900Triathlon 1914Tennis 1145Korpen 1099Ishockey 1000

Utvärderingsringen

Jämförelser ‐ Pojkar

Lidköping Varberg Vänersborg Fotboll 48841 Fotboll 68598 Fotboll 36691Innebandy 16204 Innebandy 51625 Bandy 15001Bandy 14034 Ishockey 9109 Ishockey 12881Ishockey 11864 Handboll 6958 Innebandy 10211Tennis 7708 Karate 6824 Tennis 5392Handboll 5963 Simning 5824 Boxning 3218Brottning 3898 Skidor 5260 Gymnastik 3215Budo‐Kampsport 2782 Tennis 3690 Golf 2464Bordtennis 2629 Budo‐Kampsport 3161 Simning 2128Basket 2606 Bandy 3100 Friidrott 1859Gymnastik 2562 Basket 3094 Badminton 1730Kanot 2546 Skyttesport 2688 Handikappidrott 1622

Värmdö Sandviken Skövde Fotboll 45281 Fotboll 43742 Fotboll 62155Innebandy 29529 Innebandy 30342 Handboll 29606Ishockey 24888 Bandy 10395 Innebandy 17147Tennis 12292 Ishockey 4295 Ishockey 16594Bandy 6338 Skidor 3379 Tennis 4038Basket 3767 Simning 2136 Basket 3554Skolidrott 3654 Basket 1853 Simning 2778Karate 2973 Badminton 1648 Taekwondo 2316Simning 2355 Friidrott 1462 Budo‐Kampsport 2115Golf 2164 Motorcykel‐Snöskoter 1287 Motorcykel‐Snöskoter 1953Friidrott 1773 Golf 1256 Bowling 1683Gymnastik 1760 Orientering 1251 Brottning 1574

deltagartillfällen statligt lokalt aktivitetsstöd 2010 Deltagar‐

tillfällen

Motala 124 499 – 60 % Lidköping 138 718 – 59 % Varberg 189 804 – 60 % Vänersborg 101 049 – 60 % Värmdö 144 727 – 57 % Sandviken 111 696 – 60 % Skövde 159 246 – 58 %

Motala Fotboll 53971Innebandy 15241Ishockey 13233Bandy 8126Bordtennis 5867Karate 3486Simning 3139Basket 2781Motorcykel‐Snöskoter 2025Triathlon 1719Handboll 1541Korpen 1522

Utvärderingsringen

Bilaga 6 Kommunala subventioner och kostnadstäckning via driftbidrag I bilagan finns bl.a. uppgifter om kostnader, intäkter och subventioner för olika grupper av besökare/användare av de kommunala anläggningarna Motala Isstadion, Team Sportia Hallen, Motala Sporthall och Motala Simhall. Dessutom redovisas kostnadstäckningen via driftbidrag gällande anläggningskostnader för föreningar som driver anläggningar i egen regi. Subventioner i kommunala lokaler och anläggningar

Motala Isstadion Kostnad Öppet

timmarKostnad

per timme

Bandybanan 3 773 000 2 002 1 885 Ishallen 3 773 000 2 668 1 414

Bandybanan Bokade timmar Intäkter Kostnad

Subventionkronor

procent

Föreningar 717 82 700 1 351 545 1 268 845 94 %

Enskilda, företag m.fl. 8 6 400 15 080 8 680 58 %

Allmänhet 630 0 1 187 550 1 187 550 100 %

Skolan 310 76 000 584 350 508 350 87 %

Totalt 1 665 165 100 3 138 525 2 973 425 95 %

Ishallen Bokade timmar Intäkter Kostnad

Subventionkronor

procent

Föreningar 1 451 298 062 2 051 714 1 753 652 87 %


Allmänheten 560 0 791 840 791 840 100 %

Skolan 327 76 000 462 378 386 378 84 %

Totalt 2 379 392 077 3 363 906 29 718 88 %

Team Sportia Hallen Kostnad Öppet

timmarKostnad

per timme Bollplan 2 326 000 4 550 511 Friidrottsanläggning 3 488 000 4 550 767

Bollplan Bokade timmar Intäkter Kostnad

Subventionkronor

procent

Föreningar 1 149 102 700 587 139 484 439 83 %


Skolan 1 358 0 693 938 693 938 100 %

Totalt 2 689 125 425 1 374 079 1 248 654 91 %

Utvärderingsringen

Friidrottsanläggning Bokade timmar Intäkter Kostnad

Subventionkronor

procent

Föreningar 735 90 275 563 745 473 470 84%

Enskilda, företag m.fl. 152 8 063 116 584 108 521 93%

Allmänhet 106 0 81 302 81 302 100%

Skolan 1 388 0 1 064 596 1 064 596 100%

Totalt 2 381 98 338 1 826 227 1 727 889 95%

Motala Sporthall Kostnad Öppet

timmarKostnad

per timme

A‐hallen 3 144 500 4 550 691 B‐hallen 1 572 250 4 550 346 Övriga hallar 1 572 250 4 550 346

A‐hallen Bokade timmar Intäkter Kostnad

Subventionkronor

procent

Föreningar 2 148 213 200 1 484 268 1 271 068 86 % Enskilda, företag m.fl. 60 9 030 41 460 32 430 78 % Skolan 1 600 500 000 1 105 600 605 600 55 % Totalt 3 808 722 230 2 631 328 1 909 098 73 %

B‐hallen Bokade timmar Intäkter Kostnad

Subventionkronor

procent

Föreningar 1 594 80 210 551 524 471 314 85 % Enskilda, företag m.fl. 104 12 480 35 984 23 504 65 % Skolan 1 600 248 000 553 600 305 600 55 % Totalt 3 298 340 690 1 141 108 800 418 70 %

Simhallen Kostnad Öppet

timmar Kostnad

per timme*Ban‐

timmarKostnad/bantimme

Simhallen 7 615 000 3 388 2 248 23 716 321*Beräkningen bygger på antalet bantimmar. 3 388 öppettimmar x 7 banor (6 banor + undervisningsbassäng) ger 23 716 bantimmar.

Bokade

bantimmar Intäkter KostnadSubvention

kronor

procent Föreningar 7176 129 475 2 303 496 2 174 021 94 % Allmänhet m.fl 13888 2 282 500 4 458 048 2 175 548 51 % Skolan 2652 469 000 851 292 382 292 45 %

Utvärderingsringen

Subventioner till föreningar Sammanfattande tabell

Kostnad

Öppet timmar

Kostnadper tim

Bokade timföreningar

Kostnad förening

Intäkt förening

Subvention kronor

Subvention procent

Isstadion Bandy 3 773 000 2002 1 885 717 1 351 545 82 700 1 268 845 94 %

Isstadion Ishall 3 773 000 2668 1 414 1 451 2 051 714 298 062 1 753 652 85 %

Team Sportia Bollplan 2 326 000 4 550 511 1 149 587 139 93 002 494 137 84 %

Team Sportia Friidrott 3 488 000 4 550 767 735 563 745 116 584 447 161 79 %

Sporthallen A‐hallen 3 144 500 4 550 691 2 148 1 484 268 213 200 1 271 068 86 %

Sporthallen B‐hallen 1 572 250 4 550 346 1 594 551 524 80 210 471 314 85 %

Simhallen 7 615 000 3388 321* 7176* 2 303 496 129 475 2 174 021 94 %

*Beräkningen bygger på antalet bantimmar. 3 388 öppettimmar x 7 banor (6 banor + undervisningsbassäng) ger 23 716 bantimmar.

2010 kostade de kommunala anläggningarna 25 691 750kronor. De tider föreningarna disponerade motsvarade ett värd av 8 893 431kronor. Intäkten från föreningarna i form av taxor och avgifter uppgick till 1 013 233kronor. De kommunala idrottsanläggningarna genererade 2010 ett indirekt föreningsstöd om 7 880 198 kronor vilket motsvarar 89 % i kommunal subvention.

Kostnadstäckning via bidrag för föreningar med egna anläggningar I en standardiserad blankett har 23 föreningar som driver anläggningar i egen regi redovisat sina årliga kostnader för anläggning. Den totala kostnaden för drift av dessa anläggningar uppgår enligt redovisningen till 5 646 768 kronor. Kommunen har under 2011 betalt 1 426 561 kr i driftbidrag till de 23 föreningarna. Bidraget täcker i snitt 25 % av föreningarnas kostnader. Kostnadstäckningen via driftbidrag varierar dock mellan föreningarna – från 1 % till 73 %. Nedan redovisas följande: ‐ Tabell som visar föreningens namn, anläggningens namn samt redovisad kostnad. ‐ Tabell som visar kostnadstäckning via driftbidrag per anläggning. ‐ Tabell som visar andelen värme‐ och elkostnader m.m. per anläggning. ‐ Tabell som visar av föreningarna uppskattat antal personer i åldern 7 – 20 år som

regelbundet använder anläggning.

Utvärderingsringen

Tabell över redovisade kostnader. Förening

Anläggning

Redovisad kostnad ‐ kr

Borens Idrottsklubb Karlslunds Idrottsplats 413 800 Borensbergs Ryttarförening Stall Svansäter, Borensberg 149 252 Borensbergs Skyttegille Skjutbana, klubb‐ och skyttelokal 166 013 Fornåsa IF Fornvalla, Fornåsa 161 800 Fornåsa Tennisklubb Fornåsa tennisbana 11 025 Godegårds IF De Geervallen/Godegårds festplats 86 157 Godegårds Skidklubb Klubbgården Krassbäck 106 092 IFK Motala Fotboll Kamraternas IP 198 526 Kristbergs IF Björkhagavallen 72 710 LSW Idrottsförening Norra IP + Mossen 293 926 Medevi IF Hjärnevallen IP 84 519 Motala AIF Allians Idrottsparken 1 307 000 Motala Segelsällskap Biskopsvägen 41 97 088 Motala Tennisklubb Motala Tennishall 992 185 Motala Vattenskidklubb Frännsjön 10 000 Nykyrka ridklubb Nykyrka Ridklubb ‐ ridhus 255 000 Orienteringsklubben Motala Råtorp , Offerby 109 944 SMK Motala Bil Klubblokal och banområde 473 000 SMK Motala MC‐klubb Motorstadion, Dunteberget 160 338 Tjällmo Godegårds OK Tjällmo Godegårds OK 194 172 Tjällmo IF Tjällmo IP 123 003 Tjällmo Ridklubb Tjällmo Ridklubb ‐ ridhus 83 129 Österstads IF Östvalla 98 089 Summa 5 646 768 Tabell som visar kostnadstäckning via driftbidrag. Förening

Redovisadkostnad

Drift‐ bidrag

Kostnads‐täckning

Borens Idrottsklubb 413800 139690 34 %Borensbergs Ryttarförening 149252 9000 6 %Borensbergs Skyttegille 166013 22720 14 %Fornåsa IF 161800 48350 30 %Fornåsa Tennisklubb 11025 3740 34 %Godegårds IF 86157 36900 43 %Godegårds Skidklubb 106092 28525 27 %IFK Motala Fotboll 198526 75770 38 %Kristbergs IF 72710 52770 73 %LSW Idrottsförening 293926 137496 47 %

Utvärderingsringen

Medevi IF 84519 31530 37 % Förening

Redovisadkostnad

Drift‐ bidrag

Kostnads‐täckning

Motala AIF Allians 1307000 550200 42 %Motala Segelsällskap 97088 28625 29 %Motala Tennisklubb 992185 12900 1 %Motala Vattenskidklubb 10000 4300 43 %Nykyrka ridklubb 255000 28550 11 %Orienteringsklubben Motala 109944 9700 9 %SMK Motala Bil 473000 30900 7 %SMK Motala MC‐klubb 160338 19350 12 %Tjällmo Godegårds OK 194172 31275 16 %Tjällmo IF 123003 42800 35 %Tjällmo Ridklubb 83129 20000 24 %Österstads IF 98089 61470 63 %Summa 5646768 1426561 25 % ‐ De 23 föreningarns kostnader uppgår till drygt 5.6 miljoner kronor. ‐ Kommunen betalade 2011 drygt 1,4 miljoner i form av driftbidrag. ‐ Driftbidraget täcker i snitt 25 % av föreningarnas kostnader. ‐ Kostnadstäckning varierar mellan föreningarna från 1 % till 73 %. ‐ Om inte Motala Tennishall som drivs av Motala Tennisklubb tas med i

sammanställningen täcker driftbidraget 30 % av föreningarnas kostnader. Tabell som visar andelen värme‐ och elkostnader m.m. Förening

Redovisadkostnad

Varav bl.a.värme, el

Värme, el %

Borens Idrottsklubb 413800 150000 36 %Borensbergs Ryttarförening 149252 46779 31 %Borensbergs Skyttegille 166013 23389 14 %Fornåsa IF 161800 45000 28 %Fornåsa Tennisklubb 11025 2025 18 %Godegårds IF 86157 55086 64 %Godegårds Skidklubb 106092 44058 42 %IFK Motala Fotboll 198526 82807 42 %Kristbergs IF 72710 39360 54 %LSW Idrottsförening 293926 181008 62 %Medevi IF 84519 42047 50 %Motala AIF Allians 1307000 760000 58 %Motala Segelsällskap 97088 64500 66 %Motala Tennisklubb 992185 278022 28 %Motala Vattenskidklubb 10000 0 0 %Nykyrka ridklubb 255000 100000 39 %Orienteringsklubben Motala 109944 24033 22 %

Utvärderingsringen

Förening

Redovisadkostnad

Varav bl.a.värme, el

Värme, el %

SMK Motala Bil 473000 90000 19 %SMK Motala MC‐klubb 160338 6997 4 %Tjällmo Godegårds OK 194172 94905 49 %Tjällmo IF 123003 64891 53 %Tjällmo Ridklubb 83129 23114 28 %Österstads IF 98089 49950 51 % 5646768 2267971 40 %

‐ F

öreningarnas värme‐ och elkostnader m.m. uppgår till nästan 2.3 miljoner kronor vilket utgör 40 % av de totala kostnaderna.

‐ För tre föreningar överstiger andelen värme‐ och elkostnader m.m. 60 %

Tabell som visar av föreningarna uppskattat antal personer i åldern 7 – 20 år som regelbundet använder anläggning. Förening

Alla7‐20 år

Flickor7‐20 år

Pojkar7‐20 år

Borens Idrottsklubb 377 168 196Borensbergs Ryttarförening 16 16 12Borensbergs Skyttegille 30 8 19Fornåsa IF 131 50 70Fornåsa Tennisklubb 40 7 27Godegårds IF 36 21 26Godegårds Skidklubb 80 40 40IFK Motala Fotboll 108 18 72Kristbergs IF 25 10 10LSW Idrottsförening 172 57 104Medevi IF 39 0 18Motala AIF Allians 362 137 166Motala Segelsällskap 45 20 23Motala Tennisklubb 161 73 93Motala Vattenskidklubb 16 2 8Nykyrka ridklubb 45 40 36Orienteringsklubben Motala 23 7 12SMK Motala Bil 70 25 35SMK Motala MC‐klubb 106 31 40Tjällmo Godegårds OK 30 15 13Tjällmo IF 59 30 8

Utvärderingsringen

Tjällmo Ridklubb 35 28 22Österstads IF 61 15 20

Summa 2067 818 1070 ‐ Totalt är det drygt 2000 ungdomar i åldern 7 – 20 år som regelbundet deltar i

aktiviteter på de 23 idrottsanläggningarna som föreningarna driver i egen regi. Av dessa är 60 % pojkar och 40 % flickor.

‐ Antalet ungdomar som regelbundet använder anläggningarna varierar mellan

föreningarna. Sju föreningar har fler än 100 regelbundet aktiva ungdomar. Fem föreningar har 30 eller färre ungdomar som regelbundet använder anläggningen.

Solsätters Ridanläggning ‐ Motala Ryttarförening Förutom de 23 föreningar som ingår i tabellerna ovan har även Motala Ryttarförening redovisat sina kostnader för Solsätters Ridanläggning. Föreningen betalar en nyttjanderättsavgift motsvarande 120 000 kr per år till kommunen. Kommunen betalar hyra, fjärrvärme och el för anläggningen motsvarande 1 500 000 kr per år. Subventioner och kostnadstäckning för ridanläggningen kan redovisas så här: Kommunen Fjärrvärme, el och hyra 1500000 krDriftbidrag 10000 krSumma kommunala kostnader 1510000 krFöreningens avgift till kommunen 120000 krKommunal subvention ‐ kr 1390000 krKommunal subvention ‐ % 92 % Föreningen Kostnader för anläggningen 215000 krDriftbidrag 10000 krKostnadstäckning 5 % Anläggningen Fjärrvärme, el och hyra 1500000 krFöreningens kostnader 215000 krSumma kostnader 1715000 krKommunal kostnadstäckning ‐ kr 1510000 krKommunal kostnadstäckning ‐ % 88 %

Bilaga 7 Legala förutsättningar för alternativa driftformer av idrottsanläggningar Lägesbeskrivning för ägande‐ och driftformer vid idrottsanläggningar i landet Sverige är vid en internationell jämförelse välförsett med idrottsanläggningar. Sammantaget finns det omkring 35 000 idrottsanläggningar i vårt land. Trots de kommunalekonomiska kriserna på 1990‐ och 2000‐ talen har antalet anläggningar ständigt ökat. Idag finns det närmare 500 simhallar, över 300 ishallar, ett 70‐tal konstisbanor för bandy, över 1500 fullstora sporthallar och därutöver mängder med små gymnastiksalar. Lägg därtill 4000 gräsfotbollsplaner för 11‐mannaspel och snart 300 fullstora konstgräsplaner. Utvecklingen har gått från att föreningslivet från början byggde och drev anläggningar till ett kommunalt ansvar för tillkomst och drift. En viss återgång till ökat anläggningsansvar för föreningslivet har skett under den senaste 15‐årsperioden. Av tradition har föreningslivet främst haft ansvaret för mindre anläggningar som fotbollsplaner, mindre idrottsplatser och skjutbanor. Större anläggningar som simhallar, sporthallar, ishallar och större idrottsplatser har ägts och drivits av kommunerna. Idrottsföreningarna är i någon form engagerade i ägande och drift vid ca hälften av landets 35 000 anläggningar. De förändringar som skett de senaste åren är ett ökat föreningsansvar vid specialanläggningar, något som var mer ovanligt tidigare Vissa anläggningar har av tradition alltid haft föreningslivet ‐ och även i viss mån privata företag ‐ som huvudansvariga. Det är främst anläggningar som vänder sig till individuella utövare och vuxna som golfbanor, ridanläggningar och rackethallar. När det gäller ägande och drift av anläggningar är det alltså kommunerna och idrottsföreningarna som är de helt dominerande aktörerna. Genom ett tätt samarbete och en bra dialog har man oftast funnit en uppgiftsfördelning som passat i den egna kommunen. Föreningsdrift av anläggningar är vanligt i alla kommuner liksom olika former av blanddrift där föreningslivet tar över ansvar för delar av anläggningarnas drift och skötsel. Privata entreprenörer förekommer men har inte tillkommit numerärt eller ökat i någon större omfattning. Detta kan bero på det inte finns så många anläggningstyper som har någon betydande intäktspotential och därmed kanske inte är så intressanta för en entreprenör. De första driftentreprenaderna upphandlades i mitten på 1990‐talet. Idag drivs ett 40–tal kommunala simhallar på entreprenad och antalet kommer sannolikt att öka eftersom intresset för alternativ drift via entreprenörer tycks öka i många kommuner. Entreprenörer finns också vid ett antal övriga anläggningstyper som t ex ishallar, idrottsplatser, sporthallar och friluftsanläggningar. En del av det vi idag kallar för föreningsdrift vid olika idrottsanläggningar är säkert också att betrakta som entreprenader vid en närmare granskning. När det gäller simhallar är endast ett fåtal privata aktörer för närvarande etablerade eller verkar ha intresse för en riksomfattande verksamhet. Av det 40‐tal hallar som idag drivs på entreprenad har ett företag (Medley AB) mer än hälften av kontrakten. Ytterligare ett par företag (bl.a. Nautilus) har ambitioner att driva och i vissa fall även äga anläggningar på olika platser i landet. I övrigt är den vanligaste situationen att den privata entreprenören

Utvärderingsringen

endast driver enstaka anläggningar i ett begränsat geografiskt område. Ett undantag kan var Södermanland där en entreprenör driver ett antal anläggningar i Nyköping med omnejd. Det har även förekommit t ex i Tyresö att den lokala simklubben deltagit i och vunnit en upphandling i konkurrens med privata företag och som entreprenör tagit över driften av simhallen. Tyresö planerar nu en större nybyggnation och den gamla simhallen läggs ned. Vid samtal med ett antal entreprenörer och kommuner bekräftas det ökade intresset för frågor som rör alternativ drift. Man menar att en orsak kan vara minskade ekonomiska ramar i kommunerna. Vad är möjligt och inte möjligt att lägga ut på en extern producent Kompetensenlig verksamhet – ett krav En grundläggande förutsättning för att kunna anlita en privat utförare är att kommunen har stöd i lag för att driva den verksamhet som är aktuell att lägga ut. Verksamheten måste vara förenlig med den allmänna kompetens som följer av 2 kap. kommunallagen eller den särskilda kompetens som följer av speciallagstiftning. Kommunallagen innehåller därutöver ett antal principer som begränsar handlingsutrymmet särskilt i fråga om utformning av taxor och avgifter i fakultativ verksamhet. Likställighetsprincipen innebär att kommuner skall behandla sina medlemmar lika om det inte finns sakliga skäl för något annat. Särbehandling av enskilda eller grupper av kommunmedlemmar får inte ske på annat än objektiv grund. Enligt 8 kap. 3 b § kommunallagen får kommunerna ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. Enligt 8 kap 3 c § kommunallagen får inte högre avgifter tas ut än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen tillhandahåller (självkostnaden). Självkostnadsprincipen skyddar kommunmedlemmarna mot risken för monopolprissättning. Obligatoriskt kärnområde ska skötas av kommunen Om den yttre ramen för vad som är möjligt att lämna ut på externa utförare avgränsas av kommunallagen och speciallagstiftning som rör kommunerna, kan den inre ramen sägas vara begränsad av det som kan kallas för det obligatoriska kärnområdet, dvs. det som kommunen oundgängligen måste besluta om och/eller sköta i egen regi och med egen personal. Det obligatoriska kärnområdet består av: 1. Kommunal normgivning, t.ex. antagande av taxor eller utfärdande av andra generella

föreskrifter.

2. Myndighetsutövning om det saknas lagstöd för att låta uppgiften bedrivas av enskild. Exempel på myndighetsutövning är beslut om utlämnande av allmänna handlingar, bidrag till föreningar och företag om kommunen är skyldig att utge bidraget enligt grunder som anges i lag (bidrag till fristående skolor).

3. Obligatorisk egenregiverksamhet: det kommunala skolväsendet inkl. grundskola,

gymnasium och skolhälsovård, räddningstjänst och civilförsvar.

2

När det gäller en idrottsanläggning och verksamheten där är punkt 1 tillämplig d v s fastställande av taxor och avgifter är det som kommunen ska besluta om. Bidragsgivning Kommunala beslut om stöd till företag och föreningar räknas inte som myndighetsutövning men är likafullt uppgifter som inte kan överlämnas till privata rättssubjekt att ta ansvar för. Motiveringen till det är att kommunen inte kan avhända sig bestämmanderätten över hur kommunala skattemedel anslås och används. Inom kultur‐ och fritidssektorn kan kommunen t.ex. inte överlämna fördelning av föreningsbidragen till föreningarna själva. Avgifter inom det frivilliga området Beslut om avgifter för enskilda som tas ut med stöd av speciallagstiftning (offentligrättsliga avgifter), t.ex. avgifter inom äldreomsorgen och barnomsorgen, anses utgöra myndighetsutövning. Sådana avgifter kan aldrig överlämnas till externa utförare att fatta beslut om. Inom den frivilliga sektorn tas avgifter ut med stöd av 8 kap. 3 b § kommunallagen. Bestämmandet av avgifterna är visserligen inte fråga om myndighetsutövning, men vissa avgifter är av sådan karaktär att kommunen inte torde kunna helt och hållet överlämna beslut om avgiftssättningen till privata rättssubjekt, eftersom ett sådant beslut utgör kommunal normgivning. Detta är fallet om en kommunal anläggning uppförts och bekostats med skattemedel. Det är skillnad mellan avgifter som uttas som täckningsbidrag för ianspråktagande av kommunala tjänster och avgifter som utgör marknadsmässiga ersättningar för upplåtelser av kommunal egendom. Den förstnämnda kategorin av avgifter förutsätter att den kommunala tjänsten är mer eller mindre subventionerad, vilket är fallet t.ex. ifråga om simhallsavgifter. Om verksamheten skall drivas på entreprenad för kommunens räkning är kommunen skyldig att åtminstone behålla kontrollen över principerna för avgiftssättningen, eftersom det är fråga om normgivning. Däremot kan en entreprenör ges full frihet att själv prissätta tilläggstjänster i en simhall som exklusiva bastubad, massage etc. Beskrivning av olika alternativa driftformer som är möjliga eller inte möjliga för en idrottsanläggning Traditionellt ägande och drift i kommunal regi Den vanligaste formen för ägande och drift av idrottsanläggningar är traditionell kommunal verksamhet i egen regi. Kommunen står för finansiering och drift och är arbetsgivare för personalen. Kommunen har fullt ansvar för verksamheten och besökarnas säkerhet. För verksamheten svarar alltid en kommunal nämnd och förvaltning. Resurser för verksamheten beslutas årligen i kommunens budget. Intraprenader Intraprenad föreligger när en kommunalt anställd personalgrupp driver en kommunal verksamhet på samma eller näst intill samma villkor som en privat producent. Verksamheten bedrivs nästan alltid i anläggningar som ägs av kommunen. Många menar att en intraprenad uppstår då egenregin har deltagit med ett internt bud och den upphandlande myndigheten efter en konkurrensneutral utvärdering har kommit fram till att det interna budet är det bästa och billigaste budet. Intraprenad är egentligen ingen alternativ driftform utan är en form av egenregi med marknadsmässiga inslag.

3

Intraprenaden utgör definitionsmässigt kommunal verksamhet och styrs inte av andra regler än de som gäller för traditionell kommunal förvaltning. Avknoppningar När en personalgrupp inom fritidsområdet vill "knoppa av" och i t ex i ett eget bolag driva verksamheten är det i regel inte möjligt för kommunen att teckna avtal med ”avknopparna” utan föregående upphandlingsförfarande. ”Avknopparna” kommer, bortsett från olika former av begränsat avknoppningsstöd, att betraktas som vilken entreprenör som helst. Om kommunen ser det som angeläget att stödja personalgrupper som vill ta över en verksamhet finns möjligheter till detta. Inför en kommande konkurrensutsättning kan personalgruppen erbjudas t ex utbildning och visst konsultstöd. Driftentreprenad Med entreprenad menas ett åtagande att mot ersättning självständigt utföra ett arbete för en uppdragsgivares (beställares) räkning. Entreprenörens åtagande kan även omfatta att köpa in materiel och varor samt utrustning och anordningar som behövs för att utföra arbetet. I dåvarande kommunförbundets handbok i konkurrensutsättning ”Kommunala driftentreprenader” definieras begreppet driftentreprenad som ”ett åtagande att varaktigt utföra en eller flera tjänster i en sammanhållen verksamhet, vars resultat har en självständig funktion”. Verksamheten utförs på uppdrag av kommunen och med kommunen som huvudman. Med en kommunal (drift) entreprenad avses enligt Konkurrenskommittén att en kommun anlitar en extern producent för en viss uppgift som annars skulle ha utförts i egen regi. Enligt Konkurrenskommittén kännetecknas den kommunala entreprenaden av att kommunen

• I egenskap av huvudman har kvar det fulla ansvaret för verksamheten, • Fastställer kvantitativa och kvalitativa mål för verksamheten, • Prioriterar insatserna samt beslutar om vilka som skall få del av tjänsterna och i

vilken omfattning, • Fastställer avgifterna för den kommunala servicen om verksamheten är

avgiftsbelagd, • Upphandlar tjänsterna enligt gällande upphandlingsregler, • Följer upp och kontrollerar verksamheten.

Ett 40‐tal simhallar i landet drivs av entreprenörer. Även vid ett antal ishallar, sporthallar, idrottsplatser och andra idrottsanläggningar förekommer entreprenaddrift. Föreningsdrift ‐ bidragsfinansierad enskild verksamhet Begreppet ”föreningsdrift” används ofta som ett samlingsbegrepp för bidragsfinansierad enskild verksamhet som utförs av frivilligorganisationer. Den juridiska organisationsformen kan skifta. Med begreppet ”föreningsdrift” avses en enskild verksamhet som drivs av en enskild huvudmans medlemmar i huvudsak för egen räkning oftast med stöd av kommunala bidrag eller subventioner. När en förening äger och driver en idrottsanläggning med kommunalt stöd är det fråga om en enskild verksamhet. Att stödet till föreningen ligger inom kommunens kompetens förändrar inte saken. När en förening tagit över driften av en kommunalt ägd idrottsanläggning är det som regel fråga om enskild verksamhet om anläggningen till övervägande delen nyttjas av föreningens medlemmar. Övertagandet sker som regel genom att föreningen disponerar anläggningen genom ett hyresavtal eller ett arrendeavtal.

4

Verksamheten har initierats av medlemmarna själva och deltagande i verksamheten förutsätter som regel medlemskap i föreningen. Att driva verksamheten vid en t ex en simhall i föreningsdrift är mycket svårt att kombinera med gällande upphandlingslagstiftning då det i princip alltid innebär att utföra ett uppdrag åt kommunen. Vid några hallar i landet förekommer vad man kallar föreningsdrift men det är då uteslutande små anläggningar som drivs av ”badets vänner” och som i huvudsak används av föreningens medlemmar. Föreningsdrift av kommunalt ägda anläggningar är vanligast vid mindre anläggningar som idrottsplatser och fotbollsplaner på mindre orter, skjutbanor etc. Ridanläggningar är ett exempel på en större anläggningstyp som ofta drivs av föreningar och där verksamheten då är starkt kopplad till föreningens medlemmar. Gränsen mellan entreprenad och föreningsdrift Gränsen mellan entreprenad och föreningsdrift kan vara svår att slå fast i det enskilda fallet. En förening som utför ett arbete på uppdrag av kommunen skall betraktas som entreprenör om det är uppdragsförhållandet som vid en sammanlagd bedömning dominerar i den rättsliga relationen mellan parterna. För uppdraget får föreningen en ersättning för utförd arbetsprestation. Anknytningen till föreningens kärnverksamhet kan vara mer eller mindre stark. Uppdraget går dock inte i första hand ut på att tillgodose medlemmarnas eget behov av den verksamhet som bedrivs. En förening som driver en simhall eller en sporthall på entreprenad förutsätts även ge service till andra föreningar, skolor, förskolor och allmänheten. När en förening driver en kommunal verksamhet på uppdrag av kommunen (entreprenad) är det således inte fråga om föreningsdrift i egentlig mening. När föreligger en driftentreprenad? Den rättsliga relationen mellan parterna domineras vid en samlad bedömning av ett uppdragsförhållande om:

• Kommunen står för merparten av kostnaderna. • Kommunen var initiativtagare till att anläggningen byggdes, • Tillgodoser ett icke oväsentligt kommunalt behov • Föreningen bedriver rörelse (självständighet, varaktighet, vinstsyfte) • Kommunen utövar ett betydande mått av styrning: kommunen bestämmer om

målgrupper, tidfördelning, principer för taxor och avgifter, öppettider, kvalitetskrav, servicenivå, bemanning och lokalisering

• Skriftligt avtal (kontrakt) mellan kommunen och föreningen • Föreningen får ersättning för utförd prestation

Konsekvenser: Verksamheten skall upphandlas enligt LOU (alternativt upphandling av tjänstekoncession). Uppgifter som innefattar normgivning eller myndighetsutövning får inte överlämnas till entreprenörer (fastställa principer för taxor och avgifter och avstängning). Kommunen har det juridiska ansvaret gentemot användare och besökare till anläggningen. När föreligger föreningsdrift? Den rättsliga relationen mellan parterna domineras vid en samlad bedömning av att föreningen på eget initiativ och med egna krafter driver en anläggning och kommunen ensam bestämmer om villkoren för bidraget och dess storlek. Detta gäller om:

5

• Föreningen står för merparten av kostnaderna, • Föreningen var initiativtagare till verksamheten, • Driften av anläggningen tillgodoser huvudsakligen föreningsmedlemmarnas behov

av tillgång till anläggningen, • Föreningen bedriver inte rörelse (självständighet, varaktighet, vinstsyfte), • Föreningen utövar ett betydande mått av styrning: Föreningen bestämmer om

målgrupper, tidfördelning, principer för taxor och avgifter, öppettider, kvalitetskrav, servicenivå, bemanning och lokalisering,

• Inget skriftligt avtal (kontrakt) mellan kommunen och föreningen • Föreningen får inte ersättning för utförd prestation • Kommunen bestämmer ensidigt bidragets storlek och villkoren för det

Konsekvenser: Verksamheten behöver inte upphandlas enligt LOU. Någon normgivning eller myndighetsutövning förekommer inte vilket medför att föreningen bestämmer om avgifter, avstängning etc. Föreningen har det juridiska ansvaret gentemot användare och besökare till anläggningen. Blandformer är vanliga Det tillhör sällsyntheterna att samverkan mellan en kommun och en förening kan hänföras till en ”ren” entreprenad eller en ”ren” föreningsdrift. I praktiken förekommer blandformer med betydande inslag av frivilligt arbete i såväl driftentreprenaden som i bidragsfinansierad enskild verksamhet. Inte sällan sluts avtal om bidrag vilket inte är tillåtet enligt kommunallagen. Kommunala bidrag beslutas exklusivt av den ansvariga nämnden och söks vanligtvis för ett år i taget på en speciell blankett. Upplåtelse av en idrottsanläggning är undantaget från upphandlingsskyldighet. Om avtalet innehåller krav på att föreningen skall utföra omfattande tjänster för kommunens räkning och även andra än föreningens medlemmar har tillgång till anläggningen kan avtalet komma att betraktas upphandlingspliktigt. Detta är fallet om det är uppdragsförhållandet som vid en samlad bedömning dominerar i den rättsliga relationen mellan parterna. En sådan bedömning kräver samma slags analys som vid gränsdragningen mellan uppdrag och bidrag. Ett avtal mellan kommunen och en förening kan utgöra såväl ett upplåtelseavtal som ett entreprenadavtal vilket beror på att såväl jordbalken som LOU är tvingande och förutsätter genomsyn vid tolkningen dvs. det har ingen betydelse vad parterna har kommit överens om att rubricera avtalet. Om avtalet innefattar ett hyresförhållande, dvs. genom avtalet upplåts ett hus eller del av ett hus till nyttjande mot ersättning, ska hyresreglerna tillämpas. Upphandlingslagstiftningen ska tillämpas om föreningens ansvar för anläggningens drift, skötsel, reparation och underhåll går utöver vad som är normalt för en hyresgäst i motsvarande situation och avtalet även i övrigt konstituerar ett uppdragsförhållande. Offentligt, privat, partnerskap ‐ OPP Med offentligt, privat, partnerskap avses en ägande och driftform som bygger på ett samarbete mellan kommunen och ett företag och/eller förening. Samarbetsformen har vuxit fram i USA och Storbritannien som ett alternativ till entreprenadformen och främst inom bygg‐ och anläggningsområdet. Tanken är att kommunens kostnader för stora anläggningar kan minska och att anläggningar kommer till stånd som annars inte skulle ha byggts.

6

När det gäller idrottsanläggningar är partnerskapets intressenter i regel en kommun, ett företag och en förening. Utmärkande är oftast att anläggningen ägs av ett företag eller en förening. I vissa fall är även kommunen delägare. Finansieringen sker inte primärt med kommunala medel. Kommunen står dock i allmänhet för en väsentlig del av kostnaderna genom långsiktiga hyresavtal eller avtal som innefattar driftbidrag. Privata intressenter tar ofta en större del av riskerna för ett projekt genom att de även tar på sig att driva anläggningar under längre tid. Det finns en utbredd missuppfattning om att partnerskapslösningar inte omfattas av de regler som gäller för annan kommunal verksamhet, till exempel upphandlingslagstiftning, reglerna om statsstöd och kommunallagen. I vilken mån dessa regler skall tillämpas beror på hur partnerskapet utformas Några kommentarer omkring hyra Hyra eller uppdrag Hyra av en befintlig idrottsanläggning är som ovan redovisats undantaget från upphandlingsskyldighet. Om hyresavtalet innehåller krav på att hyresgästen skall utföra omfattande tjänster för kommunens räkning och även andra än föreningens medlemmar har tillgång till anläggningen kan avtalet komma att betraktas upphandlingspliktigt. Detta är fallet om det är uppdragsförhållandet som vid en samlad bedömning dominerar i den rättsliga relationen mellan parterna. En sådan bedömning kräver alltså samma slags analys som vid gränsdragningen mellan uppdrag och bidrag. Ett avtal mellan kommunen och en förening kan utgöra såväl ett hyresavtal som ett entreprenadavtal vilket beror på att såväl hyreslagen som LOU är tvingande och förutsätter genomsyn vid tolkningen dvs. det har som tidigare sagts ingen betydelse vad parterna har kommit överens om att rubricera avtalet. Om avtalet innefattar ett hyresförhållande, dvs. genom avtalet upplåts ett hus eller del av ett hus till nyttjande mot ersättning, är hyresreglerna tillämpliga. Upphandlingsreglerna ska tillämpas om föreningens ansvar för anläggningens drift, skötsel, reparation och underhåll går utöver vad som är normalt för en hyresgäst i motsvarande situation och avtalet även i övrigt tyder på ett uppdragsförhållande. Det har förekommit att en förening via ett avtal som rubricerats som ett hyresavtal ansvarat för driften vid en stor simhall i en av Stockholms kranskommuner. Detta ansågs inte vara lagenligt och verksamheten drivs numera av en entreprenör efter att ett traditionellt upphandlingsförfarande genomförts. När föreligger kommunalt huvudmannaskap? Driftentreprenad Det kommunala huvudmannaskapet innebär att när en entreprenör ges i uppdrag att ombesörja driften av en kommunal verksamhet är det fortfarande fråga om en kommunal verksamhet i förhållande till kommunmedlemmarna/användarna. Kommunen ansvarar i egenskap av huvudman för verksamhetens innehåll. Kommunen ansvarar även enligt 3 kap. 19 § kommunallagen för kontroll och uppföljning av att entreprenören verkligen fullföljer sitt åtagande enligt kontraktsvillkoren. Kommunen skall också enligt 3 kap. 19 § kommunallagen beakta intresset av att genom kontraktet tillförsäkras information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i hur verksamheten utförs. Enligt 6 kap. 7 § kommunallagen skall den ansvariga nämnden se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnden skall också se till att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.

7

Föreningsdrift ‐bidragsfinansierad enskild verksamhet Bidragsfinansierad enskild verksamhet föreligger när en kommun lämnar bidrag till föreningar som bedriver egen verksamhet utan något uppdrag från kommunen. Bidragsfinansierad enskild verksamhet föreligger även när en kommun subventionerar t.ex. föreningar genom att upplåta lokaler till ringa eller ingen ersättning. I dessa fall är kommunen som regel inte huvudman för verksamheten, eftersom den inte bedrivs på uppdrag av kommunen. Verksamheten är inte kommunal även om bidraget eller subventionen är förenligt med kommunallagen. Konsekvenser av bibehållet huvudmannaskap Vid entreprenad behåller kommunen huvudmannaskapet för verksamheten. Det bibehållna kommunala huvudmannaskapet innebär att kommunen tar befattning med verksamheten i alla frågor som inte hör till den löpande driften. Verksamheten är alltjämt en kommunal angelägenhet. Kommunen beslutar om verksamhetens mål, inriktning, uppföljning och utvärdering, eventuella kompletterande insatser samt sådana uppgifter som kommunen inte kan överlämna till den externa producenten att fatta beslut om, t.ex. taxor och avgifter. Kommunen har det primära juridiska ansvaret gentemot dem som använder sig av den externa producentens tjänster. Kommunens juridiska ansvar gentemot brukarna, t.ex. besökarna i en simhall som drivs av en entreprenör för kommunens räkning, kan inte upphöra genom en bestämmelse i entreprenadavtalet. Det kvarstående ansvaret bygger på att entreprenören fullgör en kommunal verksamhet för kommunens räkning. Om kommunen varit oaktsam vid valet av entreprenör skall brukarna inte komma i ett sämre läge än om verksamheten drivs i kommunens regi. Kommunen kan även i egenskap av fastighetsägare ha ett ansvar för att fastigheten är i sådant skick att brukarna inte kommer till skada. När föreningar kompletterar offentlig verksamhet på så sätt att t.ex. öppethållandet i en simhall eller ishall förlängs genom att föreningens medlemmar utför arbete som normalt utförs av anställda tjänstemän, bör uppmärksammas att kommunens arbetsmiljöansvar enligt arbetsmiljölagen kvarstår. Detta innebär att kommunens arbetsmiljöansvarige är skyldig att se till att föreningens medlemmar informeras om eventuella skaderisker och skyddsutrustning. Entreprenören ansvarar gentemot kommunen för att åtagandet fullföljs. Entreprenören är vidare ansvarig för skada som han eller hans anställda vållar kommunen eller brukarna. Om entreprenören kommer på obestånd eller av annan anledning tvingas att upphöra med verksamheten har kommunen, när det gäller fakultativ verksamhet, bortsett från folkbibliotek, inte någon juridisk skyldighet att återta och driva verksamheten vidare. Däremot kan det vara praktiskt och politiskt omöjligt att stänga en fritidsanläggning. Villkor vid överlämnande av förvaltningsuppgifter till entreprenörer I kommunal verksamhet som bedrivs i traditionell förvaltningsform har huvudmannen både formella och informella möjligheter att forma verksamheten mot bakgrund av antagna mål och riktlinjer samt medborgarnas krav på service och behov av skydd för sina medborgerliga rättigheter. När en förvaltningsuppgift överlämnas till ett av kommunen bildat privaträttsligt organ är det formella inflytandet begränsat. I t.ex. aktiebolagslagen förutsätts ägaren utöva sitt inflytande på bolagsstämman. Möjligheterna att utöva ett informellt inflytande i kraft av ägandet är dock betydande. Genom att kommunallagen ålägger fullmäktige att föreskriva villkor för överlämnande av förvaltningsuppgift till kommunala företag formaliseras

8

inflytandet och skillnaden mellan drift i förvaltningsform och drift genom vissa slags privaträttsliga organ minskar. När kommunen anlitar ett icke‐kommunalt privaträttsligt organ (entreprenör) saknas såväl den formella som den informella påverkansmöjligheten av organet som sådant. Det kommunala inflytandet över verksamheten beror uteslutande av kommunens förmåga att påverka utformningen av entreprenadkontraktet och däri intagna möjligheter till uppföljning av givna kravspecifikationer. Om en kommunal förvaltning kan tillåtas arbeta med allmänna inriktningsmål eller effektmål (målstyrning), måste entreprenören ges tydliga och avgränsade uppgifter. Entreprenörens strävan är och måste vara att (åtminstone på sikt) driva en lönsam rörelse och kan inte förutsättas ta några andra än affärsmässiga hänsyn. Entreprenören är kommunens motpart i en kommersiell avtalsrelation. Den kommunala styrningen bör dock inte vara så snäv eller detaljerad att entreprenören saknar utrymme för rationaliseringar med bibehållen eller förbättrad kvalitet. Att styra in entreprenörerna i ett hörn så att verksamheten och organisationen skall kopiera kommunens tidigare verksamhet kan hota att förstöra själva idén med entreprenadformen. Det kan dessutom ifrågasättas om kommunen har rättslig kompetens att reglera detta. Entreprenörernas inre angelägenheter bör därför lämnas utanför avtalsreglering. Detsamma gäller hur eventuella effektivitetsvinster skall få disponeras. Kontraktet är vid sidan av associationsrättslig och stiftelserättslig lagstiftning som regel de enda normer som gäller i verksamheten sedan den överlämnats till entreprenören. Inom vissa specialreglerade områden, t.ex. enskilda hem för vård eller boende, finns dock bestämmelser som tar sikte på enskilt bedriven verksamhet. Den kommunala nämnd som är ansvarig för verksamheten (beställaren) är skyldig att kontrollera att de villkor som intagits i kontraktet med entreprenören följs. Kontrollen kan utformas på olika sätt beroende på vilken verksamhet det gäller. I verksamheter där kvalitetskrav inte kan bedömas utifrån en okulär besiktning kan kommunen komplettera uppföljningen med intervjuer och enkäter. För att säkerställa att entreprenaden utförs kontraktsenligt bör uppföljningen kopplas till någon form av kvalitetssäkringssystem. Utformningen av ett sådant system kan variera. Om entreprenören skall ges ett ekonomiskt incitament för att uppfylla de uppställda kvalitetskraven krävs "mätinstrument" vars tillförlitlighet är så stor att mätresultaten kan accepteras av såväl kommun som entreprenör. Brukarnas villkor Konflikter mellan olika intressen vid entreprenaddrift När det gäller idrottsanläggningar och kanske framförallt simhallar kan konflikter uppstå mellan en privat entreprenörs vinstintresse och de simklubbar eller andra föreningar som bedriver sin verksamhet i anläggningen. Det kan vara handikapporganisationer och föreningar med inriktning mot vissa etniska grupper som har speciella önskemål för sin verksamhet. När kommunen tidigare drivit anläggningen har föreningen vanligtvis haft stor frihet att bedriva inkomstbringande verksamhet. Överskottet har kunnat användas i föreningens ordinarie verksamhet. Det kan i en simhall handla om simskoleverksamhet, plask och lek för små barn, tävlings‐ och lägerverksamhet. I vissa fall har föreningen också haft rätt att bedriva kaféverksamhet, sälja badkläder, handdukar m.m.

9

En privat entreprenör som vill lägga ett konkurrenskraftigt anbud på verksamhetsdriften av en simhall kalkylerar med intäkter såväl från ”torra aktiviteter”, som från babysim, simskola, vattengympa och andra kommersiella kringverksamheter. Om inte kommunen är tydlig med vilka intäktsbegränsningar som finns för entreprenören och vilka träningstider som skall gälla för simklubben uppstår lätt konflikter. Samma gäller de taxe‐ och avgiftsnivåer som ska tillämpas för föreningslivets tränings‐ och tävlingsverksamhet. Generellt kan sägas att konflikter mellan kommersiella intäktskrav och föreningslivets traditionella verksamhet inte bara finns vid simhallsdrift utan kan uppstå även när det gäller drift av andra idrottsanläggningar. Dialog mellan kommun och föreningsliv viktig när ägande‐ och driftformer förändras När alternativa driftformer diskuteras i en kommun handlar det oftast om att en verksamhet som tidigare drivits av kommunen med egen anställd personal i framtiden ska utföras av någon annan t ex ett privat företag. När en kommun överväger att ändra ägande‐ och driftformen för en kommunal idrottsanläggning finns en avgörande skillnad gentemot andra kommunala sektorer. Merparten av den idrottsliga verksamhet som sker i anläggningen genomförs inte av kommunalt anställda utan av ideellt arbetande föreningsledare. Kommunen har tillhandahållit lokalen och sett till att den varit ändamålsenlig. Ofta har föreningarna som ovan nämnts ”fått” sidoinkomster via reklam och försäljning i anläggningarna. Anledningen till detta är att det funnits en politisk vilja att stödja en föreningsverksamhet som ansetts mycket värdefull för kommunen. Om alternativa driftformer diskuteras är det något som i hög grad kan komma att påverka föreningarna och den verksamhet de bedriver. Tillgången till tider i anläggningen, ekonomiska villkor som avgifter och sidoinkomster och framtida påverkansmöjligheter är viktiga frågor för de som använder anläggningarna. Men det är också viktiga frågor för den nya aktör som ska driva anläggningen. Eftersom det är kommunen som beslutar om en alternativ driftform ska införas och vad denna i så fall ska omfatta krävs en hel del förberedelser för att resultatet ska bli lyckat. Det är därför viktigt att kommunen innan t ex en upphandling startar har en tät dialog om sådana frågor med de föreningar som berörs av den förändrade driftformen. Detta gäller även vid samverkansprojekt och partnerskapslösningar. Redan vid diskussionen om vad inom en kultur‐ och fritidsnämnds verksamhetsområde som kan bli föremål för konkurrensutsättning och alternativa driftformer bör idrottens roll politiskt läggas fast i t ex en plan för marknadsanvändning.

Politisk styrning och möjlighet till påverkan När kommunen väljer en annan driftform och anlitar en entreprenör måste denne ges tydliga och avgränsade uppgifter. Det kommunala inflytandet över verksamheten beror uteslutande av kommunens förmåga att påverka utformningen av entreprenadkontraktet och de möjligheter till uppföljning av givna krav som omfattas av avtalet. För att säkerställa att entreprenaden utförs kontraktsenligt bör uppföljningen kopplas till någon form av kvalitetssäkringssystem. Detta är också ett sätt för kommunen att ha en kontinuerlig och bra kontakt med entreprenören under uppdragstiden. Som tidigare nämnts måste ett förfrågningsunderlag tydligt reglera vad som gäller för anläggningen med avseende på taxor och avgifter, minimiöppettider, kvalitetskrav och

10

tidsutrymme för målgrupper som skolan och föreningslivet. De skillnader som finns mellan drift i kommunal och privat regi kommenteras summariskt nedan. Politiskt förarbete nödvändigt vid byte av driftform I ett läge där kommunen överväger att pröva en alternativ driftform är det viktigt att innan arbetet med förfrågningsunderlag påbörjas och upphandlingen inleds ta politisk ställning till ett antal frågor. Det kan gälla frågor som rör principer för övertagande av personal, lokaler och inventarier. En annan viktig fråga är om kommunen ska vara med och lägga ett internt bud. Om så är fallet måste kommunen ta ställning till hur ett sådant bud ska värderas, hur t ex overheadkostnader i form av tillgång till kommunens interna administration och service ska beräknas. Vidare bör man vara på det klara med de kvalitetsmål som ska sättas upp för verksamheten, det brukarinflytande man önskar ska finnas och den tillgång till tider olika brukargrupper ska garanteras i anläggningen. När det t ex gäller en simhall som är en av de få anläggningar där allmänheten är en stor besöksgrupp kan det vara extra viktigt att politiskt ta ställning till deras tillgång till hallen och verksamhetens prissättning. En simhall kommer säkerligen oavsett driftform alltid att kräva en viss skattefinansiering och det kan därför kännas angeläget för kommuninnevånarna att få tillgång till anläggningen till ett rimligt pris. Självklart måste också samråd med de föreningar som använder anläggningen och fackliga företrädare komma in i ett tidigt skede. Allra helst bör det politiska förarbetet utmynna i någon form av gemensamt kommunalt konkurrensprogram som vägledning för förvaltningarnas arbete med alternativa driftformer. Skillnader mellan kommunal och privat drift När en kommunal verksamhet förs över i privaträttslig form d v s till ett företag eller en förening uppstår skillnader inom ett antal områden. Här ges några exempel: Laglighetsprövningen försvinner och beslut kan ej överklagas. Offentlighetsprincipen gäller inte, däremot kan kommunen i avtal tillförsäkra sig information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn i verksamheten. Kommunens inflytande påverkas på så sätt att entreprenören inte behöver rätta sig efter andra direktiv från de förtroendevalda än vad som framgår av avtalet med kommunen. Meddelarfriheten och yttrandefriheten kan begränsas i avtal mellan entreprenören och hans anställda. Lagarna om offentlig upphandling gäller inte för privata företag och föreningar. Snabbare och smidigare beslutsvägar genom att beslutsprocessen inte är så formaliserad som i en kommun. Färre kompetensbegränsningar. Ett privat företag eller en förening kan erbjuda tjänster vid sidan av sitt kontrakt med kommunen på områden och i en omfattning som en kommun inte kan utföra. Ett privat företag och en förening kan försättas i konkurs. Konkurrensfrågor Konkurrensfrågor har främst diskuterats och från företagshåll kritiserats när det gäller simhallar. Verksamheten i en simhall består inte bara av aktiviteter kopplade till de olika bassänger som finns i anläggningen. Vad som utvecklats de senaste decennierna är så kallade torra aktiviteter i form av gym, solarier och serverings‐ och försäljningsverksamhet. Dessa typer av sidoverksamheter har till och från diskuterats ur ett konkurrensperspektiv. Sveriges kommuner och landstings jurister har alltid hävdat att dessa aktiviteter ryms inom den kommunala kompetensen och att verksamheter med naturlig anknytning till en simhall

11

är något kommunerna kan och får driva i egen regi. Men man menar att den prissättning som tillämpas inte får utgöra en otillbörlig konkurrens gentemot privat näringsverksamhet i kommunen. I en del kommuner har man politiskt tagit den ställningen att t ex gym inte ska drivas av kommunen även om verksamheten är juridiskt korrekt. Vad händer med personalen? Vad händer med personal vid byte av driftform Vid en övergång till driftentreprenad eller föreningsdrift aktualiseras tillämpning av reglerna om verksamhetsövergång i 6 b § lagen om anställningsskydd (LAS). För att kunna avgöra om reglerna i 6 b § LAS är tillämpliga måste man första ta ställning till om det är fråga om en verksamhetsövergång i lagens mening. För detta krävs en bedömning om det föreligger identitet mellan den verksamhet som överlåtaren bedrev och den verksamhet som förvärvaren övertagit och bedriver. Något rättsligt samband mellan den som har drivit en verksamhet och en ny arbetsgivare som tar över verksamheten behöver inte finnas. EG‐domstolen har uppställt följande kriterier som skall tas med i bedömningen. 1. Arten av företag eller verksamhet 2. Om företagets materiella tillgångar som byggnader och lösöre har övertagits eller inte. 3. Värdet av immateriella tillgångar vid överlåtelsetidpunkten. 4. Om majoriteten av de anställda har övertagits eller inte. 5. Om kunderna har övertagits eller inte. 6. Graden av likhet mellan verksamheten före och efter överlåtelsen. 7. I förekommande fall den tidsperiod som verksamheten legat nere. Det skall göras en samlad bedömning av alla förhållanden kring övergången. Det skall vara en stabilt organiserad ekonomisk enhet, ”a going concern”, som går över till en ny arbetsgivare. Den ekonomiska enhetens identitet följer även av andra omständigheter såsom dess personal, arbetsledning, organisation av arbetet, driftmetoder och i förekommande fall, det driftkapital som enheten förfogar över. Enbart den omständigheten att arbetsuppgiften som sådan gått över medför inte att det är fråga om övergång av verksamhet. EG‐domstolen har i ett flertal domar uttalat att direktivet kan vara tillämpligt även vid entreprenader. Såväl vid återgång av verksamhet från entreprenör som vid byte av entreprenör har direktivet ansetts tillämpligt. Det avgörande är om det föreligger identitet mellan verksamheterna. Anställningsförhållandena övergår automatiskt Om det är fråga om en verksamhetsövergång övergår anställningsavtalen automatiskt till förvärvaren. Eftersom anställningsavtalen övergår automatiskt till förvärvaren vid en verksamhetsövergång finns det inga formella regler om hur detta skall gå till praktiskt. En arbetstagare har dock möjlighet att motsätta sig att anställningsförhållandet går över till den nye arbetsgivaren. Medarbetaren skall inom skälig tid från det han blivit underrättad om övergången uppge om han vill utnyttja sin rätt att stanna kvar. Om en arbetstagare väljer att stanna kvar hos överlåtaren (i detta fall kommunen) kan det uppstå arbetsbrist hos denne. Verksamhetsövergång inte saklig grund för uppsägning I 7 § LAS stadgas att en sådan verksamhetsövergång som avses i 6b § LAS inte i sig utgör saklig grund för uppsägning. Förbudet hindrar inte uppsägningar som sker av ekonomiska, tekniska eller organisatoriska skäl. Om övertalighet uppstår som direkt kan härledas till överlåtelsen, dvs. är en direkt följd av övergången och förvärvarens önskemål, har överlåtaren enligt 7§ LAS inte möjlighet att säga upp arbetstagare i sin verksamhet.

12

Övertalighet Om egenregiverksamheten minskar finns risk för övertalighet oavsett vilken driftform som kommer att bli aktuell. I vissa fall kommer också verksamhet helt att försvinna. Om en anställd väljer att stanna kvar hos kommunen eller återkommer från en beviljad tjänstledighet kan arbetsbrist uppstå. Då kommer alla inom en förvaltning eller hela kommunen att beröras genom de regler som följer av lagar och avtal. Kostnader för eventuell övertalighet kan alltså uppstå om en alternativ driftform väljs. Ansvarsfrågor Skadeståndsansvar vid entreprenadförhållanden Huvudregeln är att kommunen är ansvarig för skadeståndskrav till följd av skada som vållats av en entreprenör som driver en verksamhet. Även om kommunen är primärt skadeståndsskyldig mot den som skadats är entreprenören (om han eller hans anställda varit vållande) skyldig att utge ersättning till kommunen för det skadestånd som betalats till den skadelidande. När en kommun anlitar en extern producent för att få en kommunal uppgift utförd ändras inte kommunens juridiska ansvar gentemot de individer som tar i anspråk den externa producentens tjänster. Den enskildes rättsställning försämras således inte till följd av att driften lagts ut på entreprenad. Om däremot en simklubb bedriver träning och tävling i samma anläggning är föreningen och inte kommunen ansvarig om skada uppkommer till följd av simklubbens vållande. Kommun‐ och företagsförsäkringar Till skydd för sin egendom kan såväl en kommun som en extern producent teckna egendomsförsäkring. Från denna utgår ersättning då försäkringstagarens fasta egendom, t.ex. tomt eller byggnader, eller lös egendom, t.ex. inventarier, skadas. I entreprenadsammanhang är det som regel enklast om vardera parten håller sin respektive egendom försäkrad. I vissa fall kan det emellertid innebära ekonomiska fördelar om byggnadens ägare även håller inventarierna försäkrade mot t.ex. brand. Merkostnaden för inventarietillägget kan vara mycket marginellt för byggnadens ägare medan en särskild inventarieförsäkring kan bli dyr. Dessa förhållanden får utredas för varje enskild entreprenad. I en kommunförsäkring eller företagsförsäkring finns flera olika typer av försäkringsskydd som erbjuds i ett och samma paket. Den kombinerade företagsförsäkringen innehåller förutom egendomsförsäkring även följdskadeförsäkring (avbrottsförsäkring), ansvarsförsäkring och förmögenhetsförsäkring. Ansvar för drift, skötsel och underhåll När en idrottsanläggning skall drivas av någon annan än kommunen är det viktigt att komma överens om vilken part som skall stå för och bekosta anläggningens drift, skötsel och underhåll. Uppdelningen mellan kommunen, en entreprenör eller en förening brukar framgå av en s.k. gränsdragningslista. Exempel på områden som bör finnas med i en gränsdragningslista för till exempel en simhall är följande. Driftkostnader: personal, el, va, värme, städ och försäkring, förbrukningsmateriel, tillsyn av maskiner och inventarier, administration för uthyrning och schemaläggning, snöröjning och sandning.

13

Löpande underhåll: kontinuerliga underhållsinsatser som behövs för att de ursprungliga egenskaperna och funktionerna skall bevaras som till exempel reparationer av skador, klottersanering inomhus och utomhus, justering av dörrar, fönster, kranar, duschar, toaletter, lamparmaturer, bänkar och rensning av avlopp. Periodiskt underhåll: återkommande periodiska underhållsinsatser för att bibehålla objektets funktion och tekniska standard. Kan förutses och planeras. Akut underhåll: Underhållsinsatser som inte kan förutses som till exempel inbrott, skadegörelse, glaskross och liknande skador, funktionsfel som stopp i avlopp, dörrstängare, handledare och räcken som lossnat, maskin‐ och motorhaveri. Investering: Värdehöjande åtgärd av byggnad, teknisk installation, maskin, inventarie‐ eller verksamhetsutrustning. Service: Årlig översyn, kontroll och eventuella åtgärder av till exempel reningsanläggning. Detta kan ske via separata serviceavtal. Ekonomi Vad är då konsekvenserna av alternativa driftformer ur ett ekonomiskt perspektiv? Som framgått av tidigare delar i detta material är en sådan bedömning beroende av en mängd faktorer. Vad som talar för att en entreprenaddrift skulle medföra lägre kostnader för kommunen är t ex att en entreprenör har ett större utrymme att genomföra sidoverksamhet utan att få kritik för illojal konkurrens. Vad som i huvudsak kommer att styra en entreprenörs intresse för att lämna ett anbud och nivån på detta anbud är de krav kommunen ställer i sin anbudsförfrågan. Om kommunen kräver stort utrymme för skolan och föreningslivet både vad gäller tider och ensamrätt till aktiviteter får detta naturligtvis konsekvenser på entreprenörens behov av ersättning från kommunen. Det tycks som att de flesta kommuner som valt entreprenadlösningar i stort sett är nöjda med det ekonomiska utfall upphandlingarna gett. Några mer djupgående analyser och undersökningar av de ekonomiska effekterna av entreprenadlösningar vid t ex simhallar har inte genomförts vad vi känner till. Enstaka kommuner som t ex Linköping med lång erfarenhet av entreprenaddrift menar att besparingar för kommunen har skett. En svårighet som lyfts fram från annat håll är att kommunerna efter ett antal år saknar jämförelsematerial för vad en drift i kommunal regi skulle kosta. Om kommunen genomför en upphandling och upptäcker att inkomna anbud innebär ökade kostnader i jämförelse med den kommunala driften kan upphandlingen avbrytas och verksamheten fortsätter i kommunal regi. När det gäller föreningsdrift kan konstateras att den i allmänhet har lägre kostnader än om kommunen skulle sköta driften i egen regi. Detta är ju naturligt eftersom tillgången till en ”egen” anläggning som disponeras av föreningen gör det lättare att engagera frivilligkrafter till olika arbetsuppgifter. Här blir snarare uppgiften för kommunen att inte av besparingsskäl lockas att lägga bidragsnivån så lågt att föreningen inte klarar av sin uppgift. Risken är då stor att såväl anläggningens standard och föreningsverksamheten påverkas negativt. Sådana exempel är inte ovanliga. Beträffande partnerskapslösningar är bilden än mer oklar. Det positiva är att en partnerskapslösning kan tillföra nya kompetenser och ett ökat gemensamt ansvar eftersom

14

15

samverkan oftast inte slutar när anläggningen färdigställts utan fortsätter sedan anläggningen tagits i drift. Detta kan leda till ett ökat intresse hos t ex ett byggföretag att se kommande driftkostnader som viktiga. I allmänhet kan nog sägas att ett partnerskapsprojekt förutsätter ett långsiktigt kommunalt engagemang och därigenom också en stor del av risktagandet.

fritidsförvaltningens idéprogram med bilagor

Documents