g diabetesbladet Årgång 12 nr 1 2010...vårens kurstillfällen är 16 mars, 30 mars, 13 april och...

Nya vindar i diabetesvården

Läs mer på sid 9

Nationella Diabetesregistret

Läs mer på sid 10-11

GöteborGs Diab etesför en i nG

DiabetesBladet Nr 1 2010

Årgång 12

Vanja's Krönika

3Diabetes Bladet Nr 1 2010

Innehåll Innehåll

Kansl iet

Öppettider: Måndag–torsdag8.30–16.00, lunch12.00–13.00, fredag8.30–12.00.

Adress: Bomgatan7,41264Göteborg*

Telefon: 031-7116954

Telefax: 031-131967

E-post: [email protected]

Postgiro: 48722-3

Bankgiro: 5452-3873

Hemsida: www.diabetesgbg.se

NästanummeravDiabetesBladetkommerutden14maj2010.

Ansvarig utgivare: VanjaNilsson

Redaktör: ChristineÖberg

Redaktionskommitté: ClaesBredvad-Jensen

Annonsansvarig:NilsBurholm

Utformning & Tryck: LitorapidMediaABSänd gärna in material eller tipsa redaktionen. Skriv helst i Word och skicka med e-post eller diskett. Var vänlig skicka ditt material senast den 14 april. Vi förbehåller oss rätten att redigera inkomna texter enligt journalistiska principer. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

*TillBomgatankommerdubl.amedspårvagn2eller4,hållplatsAlmedal,tvåhållplatserefterKorsvägenmotMölndal.Sekarta34B7itelefonkatalogen.

7 Ulla Tang - Fötter

9 Aktuell forskning

10 Nationella Diabetesregistret

12 Gå på kurs

13 Fonder

15 Min Familj

16 Bussidor

19 Min Diabetes

20 Fråga Ammie

22 Ian Gallen - Idrottsläkare

Vår förening drabbades av en stor sorg och saknad då vår kanslist Marianne Olofsson plötsligt och oväntat avled i sitt hem söndagen den sjätte december.

Marianne hade i veckan varit på tvåårskon-troll efter sin njurtransplantation och alla vär-den var bra. Våra tankar går till hennes familj med först och främst make och föräldrar.

Livet är så skört så det gäller att vi verkligen tar det till vara och är tacksamma för varje dag vi får.

Marianne har varit anställd på kansliet i många år och var mycket omtyckt. Hon var alltid snäll och hjälpsam.

Vår nuvarande ordförande MariAnne Ly-mer avgick som ordförande vid årsskiftet pga personliga skäl. Det innebär att jag som vice ordförande tar över hennes arbetsuppgifter fram till årsmötet då en nyvald ordförande tillträder.

MariAnne Lymer har haft många olika ar-betsuppgifter i vår förening under många år. Hon är kompetent och det är en kompetens som måste byggas upp på nytt i föreningen. Vi tackar henne för hennes djupa engagemang och önskar henne Lycka till i fortsättningen.

År 2010 är fortfarande ett oskrivet blad men vi vet med säkerhet att årsmötet närmar sig snabbt. På årsmötet skall det väljas en ny ord-förande. Jag önskar den nyvalde ordföranden välkommen och hoppas att alla ställer upp och hjälper och stöttar denne.

Det är en tuff utmaning att som ordförande leda en så stor förening som vår och lyckas att driva den framåt. Det är inte många som är medvetna om vilken arbetsinsats som krävs.

Hoppas att så många som möjligt kommer till årsmötet och att vi ses där.

Vanja Nilsson

4 Diabetes Bladet Nr 1 2010

MajKalendarium Feb Mars April

23 feb. BesökerviAllégården.BirgittaWagnéblirvårciceron.9 mars ReservitillUllared.Begrän-satantalplatser.Mötesplatsochtiderfårduviddinanmälan.23 mars Ejfastställtprogram.6 april PromenadpådenvackraslinganpåHönö.Avslutasmedfikahemmahosenavdeltagarna.20 april Danmarköverdagen.Be-gränsatantalplatser.Tidochplatsfårduviddinanmälan.4 maj Bangolfomvädrettillåter.Vikommerattläggahöstensprogramdå,såkommedidéer.6 maj Endagarsbussresaisam-arbetemedCloudbergs.Pris200kronor.Iprisetingårbussresaibekvämturistbuss,lunchmed

Alla medlemmar, båda nya och gamla, är välkomna till MEDLEMSTRÄFFARpåBom-gatan7iGöteborg.Ivårgällerföljandetider:25 februari klockan 18.00-20.0025 mars " 18.00-20.0022 april " 18.00-20.0027 maj " 18.00-20.00

4 marskl.18.00-20.30påBomga-tan7.Gymnastikärviktigtföratthållakroppenochknoppenigång.Allaärintemotiveradeattuppsökaettgymförattfåhjälptilleffektivträning.Nuharviförmånenatter-bjudakompetenthandledningfrånenpersonligtränare.Honkommeratthjälpaosstillbraövningarsommankangörasjälvhemma.Anmä-lantillkanslietsnarast.Begränsatantalplatser.Ledigklädselrekom-menderas.12 marsgårviochserkritikerrosa-depjäsenFamiljenpåGöteborgsStadsteater.13-14 marsplanerarvienträffpåBomgatan7förföräldrarmedny-insjuknadebarn.Läsmerikalen-

darietförBarn-ochungdomarpåsidan16-17.16 marskl.18.00-20.15.Lärdigomdindiabetes.Träffnr.1.21 marsharGöteborgsDiabetes-föreningårsmötepåNordengår-den,Stockholmsgatan16,Härlan-da.Klockan15.00talarsektorsö-verläkareGunForsanderombarnochdiabetes.Klockan16.00börjarårsmötesförhandlingarna.Vibjuderpåkaffe/teochsmörgås.Anmältillkanslietomduvillvaramed.22 marsklockan13.30ätervilunchtillsammanspåSjömagasi-net.Varmrätt,salladsbord,smör,brödochkaffegårpå150kronor/personplusdricka.Anmäldigtillkanslietsenastden19mars.Meddeladåocksåomduvillhaenkött-ellerfiskrätt.Tagärnameddigrespektivesamtsläkt,vännerochbarn.30 marskl.18.00-20.15.Lärdigomdindiabetes.Träffnr.2.13 aprilkl.18.00-20.15.Lärdigomdindiabetes.Träffnr.3.21 aprilkl.17.00träffasviutanförNovoteliKlippan.IHandelsaka-

deminslokalerkommerGeorgSöderbergattunderentimmeoch15minutervisabilderochberättaundertemat”frånBirgerJarltillNovotel”.DärefterfårdensomsåönskarenguidadturiKlip-pan,somärenavGöteborgsallraäldstadelarmedenunikbebyg-gelse.Kostad20kronor/pers.Tagärnamedenanhörigellervän.Anmäldigtillkanslietsenastden16aprilpertelefonellermail.27 aprilkl.18.00-20.15.Lärdigomdindiabetes.Träffnr.4.20 majkl.17.00görviengui-dadturruntivårstadmedenavRINGLINJENSgamlaspårvagnar.ViträffasvidDrottningtorgetsextraspårnärahotellEggers.Kostnad:100kronor.Tagärnameddiganhörigoch/ellervän.Anmäldigtillkanslietsenastden17maj.Vid alla sammankomsterpåkanslietsåbjudervipåkaffe/teochsmörgås.Anmäl deltagande iaktivitetertillkanslietpåtelefon031/7116954ellerpåmail:[email protected].

NATUR & KULTURGRUPPEN

Traditionsenligt avslutade N&K höstens sammankomster med att äta jul-mat och att tillverka julkransar. Hjälp med mästerverken fick, från vänster, Kerstin, Eva, Sonja, Barbro, Madelene, Birgitta och Birgitta Wagné som stod bakom kameran, av Monica Ullbrandt.


LÄR OM DIN DIABETES

Information om aktiviteter

som tillkommer under

våren hittar du på

www.diabetesgbg.se.

Marianne Olofsson lämnar ett stort tom-rum efter sig i Göteborgs Diabetesförening - som medarbetare och som vän.

Beskedet om att Marianne är död kom som en chock

för oss alla, medlemmar i fören-ingen, styrelsen, kanslipersona-len. Hon var mycket omtyckt, inte bara av oss som arbetade till-sammans med henne, utan också av föreningens medlemmar.

Marianne älskade människor och många är de som ringde och fick en pratstund med henne; om diabetes eller kanske om katter som var Mariannes stora intresse vid sidan av jobbet. Hon tog sig alltid tid.

För två år sedan fick Marianne en njure av Ulf, hennes make se-dan 31 år. De fick två sista fina år tillsammans utan ständig dialys.

Det är mycket tystare på kansliet nu. Alla vi som kände Marian-ne saknar henne mycket; hen-nes glada skratt och förmåga att alltid se saker och ting från den ljusa sidan.

Marianne dog den sjätte decem-ber av hjärtinfarkt. Hon blev 58 år. Hon har arbetat på Göteborgs Diabetesförenings kansli sedan 1999.

Christine Öberg

Till minne av Marianne Olofsson

Lilly Diabetes

Company Confidential

Copyright© 2008 Eli Lilly and Company

1

Sagt från IDF

Conversation map är ett nytt och innovativt verktyg för

patientutbildning, godkänt av IDF. Verktyget har utvecklats I

samarbete med IDF, Lilly och Healthy Interactions. Verktyget är

utformat för att engagera människor med diabetes i frågor som rör

sjukdomen. Diskussion med andra deltagare kommer att förstärka

patientens kunskap och insikt om beteende förändring och

egenvård.

Lilly Diabetes

Company Confidential Copyright© 2008 Eli Lilly and Company

2

1. Stor visuell karta

2. Bilder och Information

3. Diskussionsfrågor

4. Gruppinteraktion

5. Handledare

6. Plan för målsättning

Vad innehåller en Conversation map session?

Lilly Diabetes Company Confidential

Copyright© 2008 Eli Lilly and Company

3

1. Att leva med diabetes 3. Hur diabetes fungerar

2. Hälsosamma matvanor och att hålla sig

aktiv

4. Att starta insulinbehandling

De fyra Conversation Map™-verktygen

Vårens diabeteskurs ärupplagdpåettheltnyttsätt.Underfyraträffarsitterviruntenstorfärggladkartameddiabetesteman,enkartaförvarjeträff.

Kursen kallas Conversation Maps*.Denäruppbyggdruntträffenskarta/tema.Genomattföljadeslingrandestigarnapåkartaninspirerasvitillatttauppolikafrågeställningar.VilotsasframåtavkursledarensomärMarianneClaesson,enavledamöternaiGöteborgsDiabetesföreningsstyrelse.HonharblivitutbildadiConversationMaps.Varjeträffärpåtvåtimmar.Vibjudersomvanligtpåkaffe/teochsmörgås.

Vårens kurstillfällen är16mars,30mars,13apriloch27aprilmellan18-20.15.Antaletplatserärbegränsat-försttillkvarngäller.Kursenärförståsgratissomvanligt.Anmäldigtillkanslietpåtelefon031/7116954.

Träff 1, den 16 mars:Attlevameddiabetes.

Träff 2, den 30 mars:Hurdiabetesfungerar.

Träff 3, den 13 april: Hälsosammamatvanorochatthållasigaktiv.

Träff 4, den 27 april: Attstartainsulinbehandling.

*ConversationMapsärenkurssomärutformadavläkemedelsföretagetEliLilly.ÄvensjukhusochvårdcentraleriGöteborgmedomnejderbjuderConversa-tionMaps-kurser.KontaktaNicklasRohdinpåEliLillyförmerinformation:[email protected].

varmrätt,sallad,dryck,smör,bröd,kaffe.BesökhosIngapåOrustBlommordärvifårsedenfantastiskaPELARGONUTSTÄLL-NINGEN.Köpgärnablommorochkrukormedmerameddighem.VibesökerocksåKaffehusetiSundbymedgårdsbutik,bageriochmöjlig-hetattköpaenfika.Densomvillhaförmiddagskaffetarantingenmedsigtermosellersåfinnsdetmöjlighetattköpakaffeochsmörgås.

Anmäl dig senastden13apriltillMonicaUllbrandt.

Tiderna för N&Ksaktiviteterär,ominteannatanges,mellan12.00och15.00.

Ta med någotattätaochdricka,vitaralltidfikapaus.

Obligatoriskt är attALLTIDringatillMonicaochanmälanärduvilldeltaga.Ominteannatangessåanmäldigsenastdagenförepåtelefon0520-661844ellermobil-nummer0705753867ellermailmonica.ullbrandt@telia.com.

Vi hälsar nyaochgamladeltagarehjärtligtvälkomnatillvårensNatur&Kultur,gruppensomvaritigångisnarttioår.Hängmedduockså!

Man kan kommaengångellerallagånger.Komnärdukan.

Hälsar Monica.

Vad är bra mat och hur håller man sig aktiv? De färgglada kartorna ger idéer till frågor att disku-tera tillsammans.


Arbetsmarknaden för fotterapeuter är god. Till viss del beror det på att Västra Götalands vårdcentraler enligt nya vårdvalet (från förste oktober 2009) måste kunna erbjuda behandling hos medicinskt utbildad fotterapeut.

I januari lämnade ännu en kull fotterapeuter med avancerad medi-cinsk utbildning KY-akademien Studium. De 22 nyutexaminerade som har fullgjort en tre terminer lång yrkesutbildning är:

Karin Andersson, Ann-Charlotte Bjärenberg, Denize Broberg, Lena Christensen, Malin Ekvall, Maria Eriksson, Maria Eriksson, Maria Frid-sén, Sara Germay, Madelene Hög, Eva Johansson, Therése Karlsson, Berit Kristiansen, Johanna Ljungborg, Anette Olsson, Helena Olsson, Pia Reale Bjerregaard, Linda Reimertz Andersson, Maria Sandstedt, Aina Silversäter Gustafsson, Ann-Christin Sjölin och Susan Sörensson.

ÅRSMÖTE, KALLELSE OCH FÖRSLAG TILL

DAGORDNING21 MARS 2010

Klockan 15.00, före årsmötesförhandlingar-na, håller sektorsöverläkare Gun Forsander föredrag om barn och diabetes. Klockan 16.00 börjar Göteborgs Diabetes-förenings årsmöte.

FÖRSLAG TILL DAGORDNING 1. Mötets öppnande

2. Fråga om mötets behöriga utlysande

3. Fastställande av dagordning

4. Val av mötesordförande

5. Val av mötessekreterare

6. Val av 2 (två) justerare/rösträknare

7. Verksamhetsberättelse

8. Ekonomisk berättelse

9. Ersättning till styrelsen

10. Revisorernas berättelse

11. Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen

12. Val av styrelseordförande på två år

13. Val av 2 (två) ordinarie styrelse- ledamöter på två år

14. Val av 3 (tre) ersättare på ett år

15. Val av 1 (en) revisor på ett år

16. Val av 1 (en) revisor på två år

17. Val av 2 (två) revisorsersättare på ett år

18. Val av valberedning på ett år

19. Verksamhetsplan för 2010

20. Budget 2010

21. Behandling av motioner

22. Övriga frågor

23. Mötets avslutande

Vi är tacksamma om du anmäler dig senast den 15 mars till årsmötet.Motioner till årsmötet skall vara styrelsen tillhanda senast den 25 februari.

Onsdagen den 20 januari hade vi vårens första medlemsträff med tema diabetesfoten. Ulla Tang, fotterapeut och legiti-merad ortopedingenjör och på SU/Sahlgrenska började med att nämna de nationella riktlinjerna där fotområdet för dia-betiker är prioriterat. Något som skall prioriteras är profylaktiska eller förebyg-gande åtgärder så att skador inte skall uppstå. Det innefattar årlig inspektion av läkare eller diabetessköterska. Denne be-dömer foten, tillgång till fotvård, inlägg och skor vid behov samt ger utbildning i egenvård till patienten och familjen. Vid den årliga kontrollen testas känsel och blodcirkulation. Fotens status bedöms också. Utifrån undersökningen kan foten riskgraderas från 1 till 4. Det är viktigt att man, om inte läkaren själv tar upp det, kräver en årlig undersökning av sina fötter. Personer i riskgrupp 1 visar inga tecken på fotproblem utan har en fin fot med bra känsel som inte leder till någon re-miss eller behandling. Fotens status skall ändå följas upp med årlig undersökning av diabetesteamet. För att få remiss till medicinsk fotvård eller anpassade skor/fotbäddar från Ortopedteknik måste man ligga i riskgrupp 2 eller högre. Riskgrupp 4 är den allvarligaste och innebär pågående fotsår vilket kräver fotvårdande behandling tolv gånger per år, eller tätare, i samordning med multidisciplinärt fotteam. Människofoten är ett fantastiskt organ som utsätts för stora påfrestningar vid gång, särskilt vid stortåleden. Detta visade Ulla Tang på ett pedagogiskt sätt med hjälp av en deltagare i publiken samt en skelettmodell av foten. Därför är det viktigt med stabila och vridstyva skor som hål-ler fötterna på plats med dämpande sula och rörelseutrymme för tårna. Skorna skall sitta bra från början och inte behöva gås in. Man bör ha sockar i ull eller bomull utan söm eller hårda resårer. Man kan vända sömmarna utåt så att de inte skaver mot fötterna.Det är också viktigt att dagligen tvätta och titta på fötterna och smörja in dem med mjukgörande kräm. Fotbad i ljum-met vatten, under max fem minuter, eventuellt med lite mild tvål tillsatt, någon gång i veckan är bra. Eftersom känseln ofta är nedsatt är det bra att mäta vattentemperaturen med en termometer innan så att inte brännskador uppstår. n

Nils Burholm

Ulla Tang

FÖTTER


Gun Forsander har samtal även med de riktigt små om hur de upplever sin diabetes; om vad som är problem och vad som inte är så jobbigt. - Sticken tror jag inte är ett stort pro-blem för de flesta barn, säger hon. Däremot att de känner sig utanför ibland. Till exempel när kompisarna sätter i sig stora mängder läsk och godis. Barn med diabetes lär sig att acceptera det men det är klart att det kan kännas jobbigt att alltid behöva

tänka på vad man stoppar i sig. Det är viktigt med bra mat och re-gelbundna måltider. Frukost, lunch, mellanmål, middag och kvällsmat borde vara vardag för alla barn. Inte bara för dem som har diabetes. Skill-naden är att den som har diabetes också ska ta sitt måltidsinsulin i sam-band med mat. - Jag tror att det är till fromma för di-abetesvården att vi har börjat ta mer allvarligt på diabetes. Man ska inte lura folk att tro att det är jättelätt. Barnen som är patienter på Barn-sjukhuset får tidigt lära sig att själv mäta blodsocker och ge injektioner. Ansvaret för behandlingen ska ändå ligga hos den vuxne; föräldrarna där hemma och läraren eller assistenten i skolan/förskolan. Gränsen för när ett normalbegåvat barn ska börja ta del av ansvaret för sin behandling går vid 12 års ålder.

Det är ingen barnlek att avgöra in-sulindos utifrån kost, motion, even-tuell stress, utetemperatur med mera. Långt ifrån alla 12-åringar klarar det. Gun Forsander ägnar sig mycket åt forskning. Som överläkare är hon handledare för olika forskningspro-jekt på sjukhuset. 2008 medverkan-de hon i studien Diabetes i skolan. Den har följts upp 2009 genom den så kallade Rektorsstudien. Studien är presenterad på senaste lä-karstämman och Gun Forsander är i stort sett klar med manuset inför publikation. Studierna om skolan har resulterat i att varje elev med diabetes i grund-skolan ska ha en individuell behand-lingsplan*) som ska finnas i skolan. Annan forskning som är aktuell är vaccinationsstudien Diamyd. Det har skrivits mycket om detta vac-cin som förhoppningsvis ska kun-na fördröja betacellsförlusten hos nyinsjuknade med typ 1-diabetes. Många föräldrar med nyinsjuknade barn är besvikna över att detta vac-cin inte finns tillgängligt ännu. - Det är en världsomfattande forsk-ning som inte är avslutad ännu, sä-ger Gun Forsander. Vi har precis avslutat rekryteringen till det som kallas fas 3. Studien omfattar 350 barn mellan 10 och 18 år. Hösten 2011 är studien avslutad och alla data ska utvärderas. Ett läkemedel kan möjligen vara klart om fem år. - Om resultatet är positivt förstås. Jag förstår att många föräldrar är otåliga. Men att testa ett nytt läke-medel måste få ta tid. Forskarna ska konstatera om medlet är verksamt och att det inte ger biverkningar. n

Gun Forsander

Fotnot: Doktor Gun Forsander ska inleda Göteborgs Diabetesförenings årsmöte den 21 mars klockan 15.00 på Nordengården, Stockholmsgatan 16. Hon kommer då att berätta om sitt arbete med barn med diabetes och om sin forskning. Bland annat får vi höra vad som framkommit i den nyss avslutade rektorsstudien. *) En blankett för individuell hand-lingsplan kan man hämta på nätet. Bland annat hos Skolverket, Socialsty-relsen och Diabetesförbundet.

Nya pumpar Nya pennor Nya insulin...

Det kommer ständigt ny teknik och nya mediciner som hjälper den som har diabetes. - Tekniken är bra men den är inte lösningen. Det handlar främst om hur man tar hand om sin diabetes; om kost, mo-tion, hur man mår i själen och om att ta sitt insulin, säger Gun Forsander, sektorsöverläkare på Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus. Gun Forsander började arbeta med barn som har diabetes för 25 år se-dan. Hon har sett hur attityden till dem som har diabetes har pendlat under åren. Då, för 25 år sedan, var det vanligt att det målades upp skräckscenarier om hur det var att ha diabetes. Det var så mycket som var förbjudet. Sen kom pennan som gjorde det lättare att ta insulin. Då var det plötsligt enklare att ha diabetes. Mycket var tillåtet. Läkare och die-tister släppte lite på tyglarna. Det var i sin ordning att ibland hoppa över måltider. Och hade man bara pennan med sig så var det OK att äta lite då och då. - Nu verkar pendeln vara på väg till-baka mot en lite mer hälsobringande livsstil. Även om det inte är bra med fyrkan-tiga skräckscenarion så måste man känna till risken för komplikationer, säger Gun Forsander. Folk måste veta varför man bör leva på ett visst sätt, varför man måste ha en bra me-tabol kontroll. På Barnsjukhusets Diabetesmottag-ning tar Gun och hennes kolleger emot barn i åldern 0-18 år. Barnen är oftast mycket bra på att ta till sig vad doktorn säger.

Alla barn med kroniska sjukdomar kan uppleva utanförskap. Men det är få sjukdomar som påverkar var-dagslivet så mycket som diabetes, sä-ger Gun Forsander, sektorsöverläkare på Drottning Silvias Barn- och ung-domssjukhus.

Christine Öberg


”Tack för den här gången. Och kan jag få ett utdrag av mina uppgifter ur det Nationella Di-abetesregistret (NDR).” Det är dags för oss konsumen-ter av vård att se till att våra vårdinrättningar registrerar i NDR. Med ditt NDR i han-den kan du följa hur dina vär-den förändras till det sämre eller bättre mellan besöken. Det är ett enkelt sätt att bli mer insatt i den egna vården. Vi åkte ut till Nya Varvet och Nord-iska Högskolan för Folkhälsoveten-skap. Där ligger Nationella Diabe-tesregistrets kansli sedan januari 2007. Docent Soffia Gudbjörnsdot-tir är registerhållare och chef för verksamheten. Hon är tjänstledig från sin tjänst som överläkare på SU Sahlgrenska. Så här i luciatider och med fyra barn att få iväg till skolan på morgonen kommer hon med andan i halsen. Vi blir bjudna på luciakaffe och sitter i hennes kontor med underbar utsikt över Göteborgs hamninlopp. Soffia Gudbjörnsdottir ska berätta för oss om NDR som blir 14 år i år. - Jag blev tillfrågad om jag ville hålla i registret. Det skulle ta ett par tim-mar i veckan fick jag höra. Nu job-bar jag nästan heltid med det, säger hon och skrattar. Syftet med det Nationella Diabe-tesregistret är att göra det möjligt att jämföra resultaten vid alla kli-niker i landet där man behandlar diabetes. Och förstås att kunna erbjuda en bra diabetesbehandling oavsett var man bor. I NDR ingår sedan januari 2008 SWEDIABKIDS* som är ett re-gister för barn- och ungdomar med diabetes.

NDR innehåller vanliga journal-uppgifter som är relevanta för den som har diabetes. Registreringen är frivillig. I princip alla som tillfrågas vill vara med. NDR är ett bra arbetsredskap för vårdpersonalen. Där kan man följa patientens värden under åren, där redovisar man behandlingsmål och hur patienten upplever sin sjukdom till exempel.- Livskvalitet är ett värde vi upp-märksammar mycket, säger Soffia Gudbjörnsdottir. Det finns utrym-me på NDR-blanketten att beskriva hur patienten upplever sin diabetes, hur hon mår. Den uppgiften är lika betydelsefull för sjukdomsförloppet som HbA1c. Ute på Nya Varvet arbetar man ständigt med att förbättra NDR och att göra det mer användarvänligt. 65 procent av alla som har diabetes i Västra Götaland är registrerade i NDR. I de fall patienten inte är med i NDR beror det sannolikt på att vårdcentralen är dålig på att regist-rera. Trots att NDR funnits i 14 år är de flesta journalsystem i VG-re-gionen inte kompatibla med NDR. Det innebär att vårdpersonalen måste skriva in journaluppgifterna två gånger. Något som naturligtvis är tidsödande. - När vi började med NDR trodde jag att det problemet skulle vara löst inom fem år. Vårt register är förbe-rett för att ta emot data på ett enkelt sätt. Det är journalleverantörerna som inte har löst sin del av proble-met. - Men om fem år kanske…Målet är naturligtvis att alla vård-centraler och sjukhus i landet ska registrera samtliga patienter i NDR. På Nya Varvet har man kurser för att hjälpa vårdcentralerna och sjukhusen att komma igång med registrering. Då får man arbeta med den egna vårdcentralens resultat, diskutera vad

Soffia Gudbjörnsdottir

Nationella Diabetesregistret

man kan bli bättre på och hur man ska göra för att uppnå målen. - Redovisar en vårdcentral dåliga värden behöver det inte betyda att det är en dålig vårdcentral. Det kan-ske är så att man behöver mer resur-ser eller att man behöver arbeta på ett annat sätt, säger Soffia. - Vi som arbetar med NDR poäng-terar diabetesteamens betydelse, att man måste samarbeta. Ett team är inte bättre än varje enskild del. Vårdcentralens chef måste avsätta tid för regelbundna möten där man ges tid att diskutera och stämma av. Gör man det så kan man lära sig att göra rätt från början! NDR utvecklas som sagt ständigt. Inom en snar framtid kommer man som patient att kunna gå in på da-torn och få fram sina egna data och komplettera med kommentarer om livskvalitet, uppnådda mål och lik-nande. Det ska bli lika enkelt som att gå in och kolla sina bankkonton. Under dessa 14 första år med NDR har man mest vänt sig till yrkesfolk med information om NDR. Nu är det dags att ta tag i konsumenterna säger Soffia Gudbjörnsdottir. - Om man som patient ser till att få med sig ett utdrag ur NDR varje gång man lämnar sin vårdcentral eller sitt sjukhus så har man ett bra förhandlingsläge inför nästa besök. Då är man som patient lika infor-merad som läkaren/sköterskan är. n

Christine Öberg


På Björkekärrs vårdcentral är alla diabetiker som går hos diabetes-sköterskan registrerade i Natio-nella Diabetesregistret. Så är det av tradition här.

Inger Einestedt kom som diabetesskö-terska till Björkekärr för snart tre år sedan. Det var redan då en väl fung-erande vårdcentral med skötsamma patienter som håller sina bokade tider. De flesta som kommer hit är gamla. - En 80-åring anses nästan som ung här, säger Inger Einestedt och skrat-tar. Det är inte alls ovanligt att vi bör-jar med insulin på diabetiker i 80-års-ålden. Under de år Inger arbetat som diabe-tessköterska har det varit mycket säll-synt att en diabetiker inte velat vara med i NDR. - I de fallen har det handlat om per-soner från en kultur där det kan vara känsligt att hamna i register, säger Inger som tycker att NDR är ett bra sätt att kvalitetssäkra vården. Patienten kan få utdrag ur NDR-registret och följa utvecklingen av sin diabetes. Diabetessköterskan kan kolla att hon verkligen gör alla under-sökningar som hon ska göra. När Inger Einestedt gick på en kurs om att få fram statistik ur NDR upp-täckte hon vissa brister i den egna re-gistreringen. Till exempel trodde hon att hon alltid undersökte diabetiker-nas fötter. Vilket hon fick se i registret att hon faktiskt missade ibland. I det fria vårdvalet som trädde i kraft förste oktober används Nationella Diabetesregistret för att kontrollera att vårdcentralerna följer de natio-nella riktlinjerna vid vård av diabe-tiker. På vårdcentralen i Björkekärr kallar man inte sina diabetespatienter. Men genom att regelbundet gå igenom NDR-registret kan Inger Einestedt fånga upp dem som eventuellt missat att boka in en tid. Hur lång tid varje diabetespatient får hos diabetessköterskan beror på vars och ens behov. Första besöket är emellertid alltid en timme långt. De patienter som är bra på egenvård och är kost- eller tablettbehandlade kom-

FaktaDetta innehåller ditt personliga register: Personnummer, debutår, diabetestyp, diabetesbehandling, metod för insulindosering, HbA1c, kroppsvikt, längd, midjemått, blod-tryck, blodlipider (blodfetter), s-kreatinin samt tio stycken ja/nej-frågor: blodtrycks- lipidsänkande behandling, acetylsalicylsyra- eller Waranbehandling, mikro- och mak-roalbuminuri (äggvita i urinen), genomgången stroke och hjärtin-farkt, ögonbottenundersökning, retinopati och synnedsättning, fotundersökning, amputation ovan fotled samt rökning och fysisk akti-vitet. Senaste mätvärde respektive händelse registreras. En kortare variant av ditt personliga NDR (Diabetesprofil) kan du få med dig hem efter varje läkar- eller sjuksköterskebesök. Det innehåller förutom obligatoriska data även en fri text med kommentarer, behand-lingsmål och liknande.*SWEDIABKIDS (Nationellt register för barn- och ungdomsdiabetes, 0-18 år) är ett unikt register som följer upp varje besök som barn med diabetes gör vid sina diabe-tesmottagningar. Detta individba-serade register startade år 2000. Alla barn med diabetes registreras i Swediabkids. (Källa: DiabetologNytt nr 3 /2008 )

Antalet vårdinrättningar som registrerar i NDR ökar mycket snabbt. Soffia Gudbjörnsdottir tror att vårdvalet som infördes i Västra Götaland den förste ok-tober 2009 kommer att innebära att fler blir intresserade av att vara med i det Nationella Dia-betesregistret. Via nätet kom-mer man att kunna jämföra sin vårdcentrals uppnådda värden för diabetesvården med andras. Är dessa inte tillräckligt bra så kanske man som patient byter vårdcentral.

På vårdcentralen i Björkekärr får diabe-tikerna den tid de behöver vid besöken hos diabetessköterskan. Inger Einestedt tycker inte att det nya vårdvalet har inneburit försämring för diabetiker. Detta delvis tack vare kraven på vårdkvalitet som kontrolle-ras genom det Nationella Diabetesregistret.

Inger Einestedt

Björkekärrs vårdcentralmer till diabetessköterskan en gång per år och till läkaren en gång per år. Våren 2009 kom ett regionalt vård-program för äldre med diabetes. Inger tycker att innehållet är bra. Där har man förändrade kriterier på vården av gamla med diabetes. Livskvalitet kommer som nummer ett. Bra mat som nummer två och blodsockervär-det först som nummer tre.

- Är man 90 år och får diabetes så är risken liten att man hinner få någ-ra diabeteskomplikationer. Därför kan man acceptera ett något förhöjt HbA1c. Huvudsaken är att blodsock-ervärdet inte är så högt att man mår dåligt, säger Inger Einestedt. I reglerna för det nya vårdvalet står det att vårdcentralerna ska erbjuda medi-cinsk fotvård. Något som är sorgligt ef-tersatt i Göteborg. Även om viljan finns att knyta sådan till sig så är ett problem att många vårdcentraler är trångbodda; det finns alltså inte ett ledigt rum för en fotterapeut. Det problemet har man inte i Björkekärr. Här öppnade man vå-ren 2009 en vårdcentralfilial. Där finns det gott om lediga rum. n

Christine Öberg


Ett bra sätt att lära sig om sin diabetes är att gå på kurs. Det gäller för de allra flesta.

Det är skönt att tala om sina eventuella tillkortakommanden vad gäller att ändra sina mat-vanor, sluta röka eller komma igång med träning i en grupp där många har samma problem. Ge-nom att tala om det jobbiga kan man peppa varandra att gå vidare och klara saker som man från början inte trodde var möjliga. Center för Egenvård på Lundby sjukhus har kurser för oss med diabetes och/eller andra kroniska sjukdomar. Tidigare behövde man remiss från sin läkare för att få gå på kurserna. Numera är det fritt

fram att skriva en egenremiss. Karin Bachelard, som är dietist och hälsovägledare, leder kur-serna och tar emot patienter från hela Västra Götaland. Hon po-ängterar att kurserna är ett kom-plement till den ordinarie vården.- Det handlar om egenvård och om att öka livskvaliteten, säger hon. När man drabbas av en kro-nisk sjukdom grips man ofta av oro och stress och behöver prata om det som är jobbigt. Att bryta gamla vanor är ingen lätt uppgift. Även den som inte vill vara med i en grupp utan ha individuell väg-ledning är välkommen att skicka in en remiss. Ämnen som tas upp i grupperna är bland annat: vikt, matvanor,

motionsvanor, rökvanor, stress-hantering samt självtestning av blodsocker. Center för Egenvård brukar också ha matlagnings-träffar som är mycket populära liksom grupper för personer som har problem med tröstätning/hetsätning. Vårens kurser startar efterhand som de blir fullteckna-de. Dagar och tider för träffarna kommer grupperna tillsammans överens om. Oftast pågår en kurs under sex veckor med en träff i veckan. Besöken är kostnadsfria. På nätet kan du hämta mer infor-mation och blankett för egenre-miss. www.capiolundbysjukhus.se/egenvård. Du kan komma i kontakt med Karin Bachelard på telefon 031-65 70 89.

Karin Bachelard

Gåpåkurs!


Göteborgs Diabetesförening får bidrag från med-lemmar i föreningen genom arv och andra gåvor. Bidragen samlas i olika fonder. 90 procent av avkast-ningen från fonderna delar vi ut varje år. 10 procent av avkastningen går till fonden. En del stipendier/bidrag går till forskning, en del till olika projekt inom vården, annat till medlemmar som får bidrag till läger, rekreationsresor, diabetesanpassade skor med mera.Följande fonder kan man söka bidrag ur:

Barn- och Ungdomsfonden(tidigare Barnkolonifonden, Sven Norbergs och Karl Erik Wallmans med fleras fond samt Thea Nilsson/Törns vårdfond)

Fondens medel ska användas för anslag till verksam-het eller bidrag till vårdbehövande barn och ungdo-mar till och med det året man fyller 25 år, har dia-betes och är medlem i Göteborgs Diabetesförening sedan minst ett år. Bidrag delas ut två gånger per år. Ansökan om bidrag ska göras före den 15 maj respektive före den 15 okto-ber. Ansökan ska innehålla uppgift om vad bidraget ska användas till. År 2009 delades 12.000 kronor ut. Hjördis-stipendiet(instiftat genom ett arv av Hjördis Andersson 2006)

Stipendiet ska gå till personal inom vården för att förbättra villkoren för diabetiker. Ansökan ska vara föreningen tillhanda senast den 1 november. År 2009 delades inga stipendier ut. Inger Hultmans med fleras fond(inklusive bidrag från forskningsfonden)

Fonden har till uppgift att lämna bidrag till forskning rörande sjukdomen diabetes. Fonden delar ut anslag en gång per år, senast i december. Ansökan ska vara fören-ingen tillhanda senast den 1 november.År 2009 delades totalt 91.278 kronor ut. Leg. psy-kolog Peter Sand vid Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus fick 31.278 kronor till forsknings-projektet ”Erfarenheter av insjuknandeprocessen – fokusgrupper för föräldrar och syskon till barn och ungdomar som har insjuknat i Diabetes Mellitus typ 1” samt 60.000 kronor till doktorand Frida Sundberg, barnläkare vid Drottning Silvias Barn- och ung-

domssjukhus till forskningsprojektet ”DU7 Diabetes hos barn under sju år”. Rekreations- och Hjälpmedelsfonden(f.d. Betty Ekstams fond och Hjälpfonden)

Bidrag lämnas till vila, rekreation och hjälpmedel till diabetiker som varit medlem i Göteborgs Dia-betesförening under minst ett år. Bidrag delas ut två gånger per år. Ansökan ska vara inne senast den 15 maj respektive den 15 oktober. I ansökan ska stå vad man ska ha pengarna till. År 2009 delades totalt 8.300 kronor ut . Utvecklingsfonden(f.d. Stödfonden och Utvecklingsfonden)

Fond för utvecklingsverksamhet inom diabetesvår-den i Göteborg med omnejd. Fondens uppgift är att lämna bidrag till läkare inom Göteborgsområdet för utvecklingsverksamhet inom diabetesvården och där-med sammanhängande studieresor. Fonden ska stödja praktiskt kliniskt utvecklingsarbete, men inte forsk-ningsverksamhet av grundforskningskaraktär. Vid behov må en del av avkastningen tilldelas Göteborgs Diabetesförening för dess verksamhet. Ansökan ska vara inkommen senast den 15 april. Den-na ska innehålla specificerad plan om projektet, even-tuell samverkan med andra forskare och ekonomisk plan. Den ska också innehålla uppgift om ansökan för samma ändamål från andra fonder. År 2009 delades totalt 42.612 kronor ut. Dr. Martin Ålund vid SU Mölndal fick 8.384 kronor till utveck-lingsarbete inom diabetesfotvården. Docent Stig Att-vall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska, fick 34.228 kronor för ”Validering av diagnosmetoder och kostbe-handling vid diabetes och gastropares”.

Pengar att söka ur fonder

Vill du stödja forskningen för att lösa gåtan om diabetes - och för att ge dem som drabbats av diabetes en högre livskvalitet och ett liv med inga eller få diabeteskomplikationer? Välkommen att sätta in ditt bidrag på Göteborgs Diabetesförenings

postgiro: 48 722-3 bankgiro: 5452-3873

OBS! Glöm inte att uppge vilken fond du vill gynna med din gåva.


Eva Enström har varit i Rumäni-en i sex månader som praktikant. På hennes blogg kan du läsa dag-boken som hon skrivit under tiden i Rumänien: ibland på svenska men mest på engelska. Där får du också tips om hur du ska gå till-väga för att bli volontär. Här är slutrapporten från Eva som vi presenterade i tidningen i våras innan hon åkte iväg på sitt livs hittills största äventyr…

Ett halvår i RumänienOrganisationen VIPDIP (volontäri praktik, diabetes i praktik) varorganisationen som upplyste migom möjligheten att åka på EVS(European volunteer service), ochdetvarfleraårsenaresomjagtogkontakt med dem och vi börjadeatt söka efter projekt till mig. EVSprojektfinnsöverhelaEuropaochäven i länder utanför Europa, jagbryddemigegentligeninteomvilketlandjagskulletill,utanjagvillhaettmedieinriktatprojekt,ochdetvarsåjaghamnadeiRumänien.Mitt projekt ändrades lite grann

ochislutändanhand-lade det främst omattarbetapåenskolamed barn som harinlärningssvårigheter,mendetvarlitemedie-inriktatockså.Detfinnssåmycketutmaningarmed att bo i ett an-nat land, främst språ-ket. Barnen pratadeingenengelskaochattarbeta flera timmar isträckochfokuserasåmycket tog verkligenpå krafterna.Vardagliga sakermantar för givet, som att handla mat,varinteallslikalätttillenbörjanochvarjedagvarenmindreutmaning.Menkänslanmanfårnärmansaktaanpassarsigochlärsiggårinteattbeskriva,självförtroendetblirpåtoppochmankännersigoövervinnelig…Mindiabetesharaldrighindratmigilivet,ochsjälvklartlätjagdenintegöradetnuheller.Jagsågdenaldrigsomettproblem,ochdenblevaldrigettproblem.Jagficksjälvklartställaominsulinochtalitebättrehandommigänvanligt,mendetbordeman

En glad samling volontärer från olika länder på plats i Rumänien.

Eva Enström Volontär

åandrasidanalltidgöra.Organisa-tioneniRumänienfannsdärförmighelatidenochomjagbehövdenå-gontingkundedehjälpamig,därförrekommenderarjagverkligendennatypenavresaommanhardiabetes.Förmanharentrygghetsommanintefårommanreserivägensam.Islutändanvardettaenavdebästatidernaimittlivochdennaerfaren-hetkommerjagalltidattbäramedmig.Kolla inminblogghttp://eva.vipdip.se/#home och läs mer omminaäventyr.Tvekainteatthöraaveromniharfrågorellerfunderingar.

Mitt namn är Eric Egerbladh. Jag fyllde sex år den fjärde november. Jag fick diabetes i januari 2009.

Det LILLA gör skillnad!När mamma fyllde år var det dags för ännu en sammankomst med släkt och vänner. Eftersom vi ville hitta på något an-norlunda kom vi tillsammans på...mest mamma, att vi skulle förena nytta med nöje. När gästerna kom på kvällen fick de först en basker och ett målar-förkläde. Mamma förklarade att det var för att få gästerna att kän-na sig lite ”franska” och bli lite in-spirerade till att börja måla. Under målandets gång kunde de förse sig med goda ostar, kex och an-nat gott. Hela lägenheten var full av konst-närliga födelsedagsgäster. Som tur var hade mamma lånat må-larstafflin på sitt jobb så vi kunde sprida ut oss. Sammanlagt fanns det femton tavlor i canvastyg som skulle målas. När de flesta tavlor hade förvand-lats till konstverk var det dags för lite middag. Den bestod av frite-rad kyckling, ris och citronsås. När middagen var avslutad var det dags för kvällens stora huvudatt-raktion, AUKTION! Tillsammans med mamma fick jag auktionera ut samtliga tavlor. Jag började buden på tio kronor, men de steg till betydligt högre summor. Slutsumman blev lite över 1000 kronor till diabetes-forskningen. Vilken toppenkväll! Detta kan jag och min mamma varmt rekommendera andra till att göra. Det var en trevlig, lättsam, samt väldigt uppskattad kväll av samtliga. Tänk på att det lilla kan göra en stor skillnad!!Förberedelser: Fixa målarförklä-den och basker till samtliga. Fixa färg, köpa tavlor och penslar.

Eric Egerbladh - min Familj

Mamma Jenny och jag var jättebra på att

auktionera ut konstverken.

Morbror Fredrik visade sig ha

talanger som jag inte kände till.

�Oskar gillade att måla. Och resultatet blev rätt så bra.

Min kusin Jennifer och jag målade fina tavlor som många bjöd på sen när vi hade auktion.

BUs SIDaN


Den 28 november gick den stora julfesten för barnen i Göteborgs Diabetesförening

av stapeln på mysiga Nordengården! Det blev mycket lyckat med dans kring granen till levande musik, trolleri, lotterier och en massa god mat. Tomten hittade hit i år också med julklappar till alla barn. Tack alla föräldrar och andra frivilliga som gjorde festen möjlig!BILDER. MATS BERNHARDSSON OCH MALIN ÖBERG

JULFeST

Tack alla företag som sponsrade vår julfest:Abbott Scandinavia

A Menarini Diagnostics

CCS

Elvis & Elina

Flintab

Golf Outlets i Kungs-backa

Göteborgs Diabetesför-ening

Hair and Face i Angered

Medtronic AB

Klippstudion i Nödinge

Ljuva Hem i Älvängen

OLW Sverige

Rubin Medical Nordic

Sanofi Aventis

ToyShop i Kungsbacka

Ullevi Restaurang och Konferens

Tomteflicka på kalas

Vi hade riktiga spelemän som bjöd upp till dans.

Dans kring granen ska det vara på en riktig julfest.

Tänk att tomten kunde komma till vår fest Det var spännande att gå fram och hämta paket ur tomtens hand.

BUs SIDaN


KALENDARIUM FÖR BARN- OCH UNGDOMSGRUPPENBUs SIDaN

RidutflyktLördagen den förste maj, alternativt den åttonde maj, bju-der Diabetesföreningen alla ridsugna barn på en liten rid-utflykt i Mölnlycke. Vi kommer gå en promenad på cirka 40 minuter där två barn delar på en ponny under prome-naden. Varje barn får alltså rida cirka 20 minuter. Efter turen umgås vi och äter våra egna medhavda matsäckar gemensamt. Anmäl intresse snarast, helst före 28 februari, så vi kan boka helg. I anmälan behövs namn och ålder på barnen, samt vilken helg som passar er bäst. Vid stort intresse gäl-ler först till kvarn och syskon i mån av plats. Anmälan görs helst per mail, ([email protected]) annars per telefon till kansliet (031/7116954). Hjärtligt välkomnaPernilla Hjelmar och Magdalena Lundstedt Nordén

Brännboll i Slottsskogen söndagen den 30 maj. Inte bara för barn med diabetes och deras föräldrar utan alla medlemmar som har lust att springa och tävla och sedan umgås är välkomna. Var och en tar med sig fika. Vi träffas utanför Björngårdsvillan klockan 14.00. Regnar det så ställer vi in. Anmäl ditt deltagande till: [email protected].

Är du ledig på dagtid?Om du är det och vill träffa andra föräldrar till barn med diabetes och umgås medan barnen leker så hör av dig till Pernilla Hjelmar ([email protected]). Tid och plats be-stämmer vi tillsammans.

Vill du ha en brevvän eller mailkompis? Skicka in namn och adress till DiabetesBladet så sätter vi in det i tidningen och du får förhoppningsvis nya vänner att skriva till. Första svaret till den som söker brevvän ska gå till Göteborgs Diabetesförening, Bomgatan 7, 412 64 Göteborg. Märk kuvertet med signaturen så vidarebeford-rar vi breven.

Jag heter Hanna och är snart nio år. Jag gillar att få och att skriva brev. Mina in-tressen är drill, dans, simning, läsning, min hamster och att leka med kompisar. Signatur ”Hoppas du skriver till mig”.

Anmäl dig till [email protected] för att snabbt få information om nytillkomna aktiviteter.

Inbjudan till träffar för föräld-rar med nyinsjuknade barnNär ens barn får diabetes är det ofta en omtumlande händelse. För vissa kommer det som en chock. Något otänkbart har skett och livsomställ-ningen blir stor. För andra kanske det går lite lättare. Oavsett väcks många frågor och tankar och ofta finns ett behov av att träffa andra vuxna i lik-nande situation.Göteborgs Diabetesförening kommer under våren att erbjuda sådana träf-far. För att det ska bli så givande som möjligt försöker vi dela upp grupperna mellan föräldrar till barn i förskoleål-der och föräldrar till barn i skolålder.Första träffen kommer att ske helgen den 13-14 mars på Bomgatan 7. Tider meddelas senare, då gruppindelning-arna sker efter mottagna intressean-mälningar. Vi träffas vid tre tillfällen och varje träff beräknas ta två tim-mar. Våra barn ska inte vara med vid träffarna (om de inte är för små för att lämna bort) då vi kan behöva prata fritt. Anmälan görs helst per mail till [email protected] annars till Diabetesföreningens kansli telefon 031-711 69 54. Anmäl dig senast den 1 mars. Träffarna är gratis och vi bju-der på fika. Familjen bör vara, eller tänker bli, medlem i föreningen. Hör gärna av dig om du har frågor. Med vänlig hälsningPernilla Hjelmar, mamma till 8-årig poj-ke med diabetes sedan 2003.

Uppgifter vi vill ha i din anmälan:

Namn på deltagande förälder/föräldrar

Namn och födelseår på barnet samt när det insjuknade

Hemadress, telefon, epostadress

Eventuella matallergier på mötesdelta-gare


GÖTEBORGS DIABETESFÖRENING har drygt 1.500 medlemmar.

Det finns cirka 25.000 diabetiker i Göteborgsområdet.

HJÄLP OSS ATT SPRIDA INFORMATION OM

FÖRENINGEN!DU FÅR EN BIOBILJETT

FÖR VARJE VÄRVAD MEDLEM.

Det kostar bara 290 kronor/år att vara medlem och då får du årsprenumerationer av tidning-arna Diabetes och DiabetesBladet samt möjlighet att gå på före-läsningar, studiecirklar och andra aktiviteter för såväl vuxna som barn. Det finns även en föräldragrupp.

Meddela vårt kansli när du värvat en ny medlem så att vi kan skicka dig en biobiljett.

Ann Hammarstedt och hennes forskarteam vid Lundberglaboratoriet vid SU Sahlgrenska har fått ett stipendium på en halv miljon kronor. Stipendiet får Ann Hammarstedt för sin forskning om fettvävnadens betydelse för uppkomsten av diabetes typ 2. Teamet har studerat fettcellens funktion och mognadsprocess. Man har framför allt tittat på ett protein som utsöndras av fettcellerna i fettvävnaden. Har man mycket av detta protein kan det leda till typ 2-diabetes samt ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt andra inflam-matoriska sjukdomar. Ann Hammarstedt och hennes team har forskat om detta proteins eventuella koppling till diabetes i fem år. Stipendiet gör att man nu har resurser att fortsätta det viktiga arbetet. Teamets förhoppning är att deras arbete ska bidra till mor-gondagens behandlingsstrategier. - Teoretiskt sett kan man i framtiden tänka sig ett läkemedel som blockerar proteinets effekt och därmed minskar risken för diabetessjukdomens uppkomst, säger Ann Hammarstedt. EFSD-stipendiet inom området metabolism och komplikationer vid diabetes ges till unga forskare. Förutom Ann Hammarstedt och hennes team har Med.dr. Marie Björnholm och hennes forskarteam vid Karolinska institutet i Stock-holm belönats med en halv miljon kronor. De forskar kring hur leptinsystemet fungerar på cellnivå och dess koppling till fetma och uppkomsten av diabetes-sjukdomen. n(Källa: Läkemedelsföretaget Eli Lilly)

Nytt sätt att mäta HbA1cEn ny skala för att ange HbA1c kommer att införas i Sverige. Sätten att mäta varierar över världen vilket har skapat stora problem för forskningen. Sverige kommer därför att gå över till internationell HaA1c-kalibrering i syfte att stan-dardisera och för att undvika olika tolkningsfel och missförstånd. Dagens mål-värde om 6% kommer i den nya skalan att motsvara 52 mmol/mol.n(Källa: DiabetologNytt)

NILS BURHOLM


Efter 40 år med diabetes har Barbro Israelsson lärt sig att sätta ner foten och säga ifrån när människor lägger sina näsor i hennes tallrik.

Jag heter Barbro Israelsson. Jag är 53 år och har haft diabetes i 40 år. Ingen i släkten hade diabetes. Min mor var undersköterska och förstod att det var diabetes jag hade när jag var väldigt törstig och kissade mycket. Det var en stor skillnad att få dia-betes då mot idag. Jag fick visserli-gen bra undervisning i hur jag skulle hantera min sjukdom men man an-vände skrämseltaktik för att få mig att sköta mig. Man sa att det var få som överlevde sin 40-årsdag, man sa att jag skulle förlora synen och få förstörda njurar om jag inte hade perfekta sockervär-den. Skräcken gjorde att jag tränade väl-digt mycket, nästan för mycket. Jag åt snålt och skötte mig exemplariskt. Det var ju i och för sig bra. Men det kändes som om man satte sockret före människan. Det jobbiga för mig har inte varit att ha diabetes utan omgivningens re-aktioner. Då för 40 år sedan var det ungefär som att få cancer idag. Jag kan hantera min diabetes bra. Det har jag gjort under alla år. Det har gått mycket bättre än väntat. Omgivningen har ibland varit för-vånad, men inte jag. Jag har hela ti-den haft en magkänsla att det kom-mer att bli bra, att jag ska klara det. Jag lärde mig direkt allt om kost, motion, socker och insulin. Det är som när man lär sig köra bil. Det gäller att gå igenom alla moment tills de sitter i ryggmärgen. Så är

det att leva med diabetes. Sitter det i ryggmärgen så är det inte svårt att leva rätt. Jag har varit alldeles för snäll när det gäller att markera vad som går an och vad som inte går an. För att inte vara otrevlig har jag inte svarat. Men en sak som jag till exempel inte ac-cepterar längre är att andra männis-kor har synpunkter på vad jag äter. Vi som har diabetes får säga ifrån om att omgivningen inte har rätt att lägga sina näsor i våra tallrikar. Vi vet själva bäst vad vi ska äta och inte äta. Många tar sig rätten att kom-mentera och ifrågasätta. Men vi har själva förmåga att säga nej tack eller ja tack. Det är helt enkelt inte snyggt att kommentera och ifrågasätta vad människor äter och inte äter. Jag har två barn och ett barnbarn. Friska och fina. Ingen av dem har diabetes. Jag har lärt mig att det är mycket värre att vänta barn för den som har diabetes än för den som inte har det. Men samma sak där. Allt gick bra. Även där hade jag en stark magkänsla om att allt skulle gå bra. Jag hade inte perfekta värden under graviditeten. Det har jag aldrig haft även om jag har strävat efter det. Det fanns ingen specialistmödravård där jag bodde i Ångermanland. Men jag hade en erfaren barnmorska och en duktig gynekolog. De slog sina kloka huvuden ihop. Jag har ett bra liv. Fruktan har jag kommit över. Visst innebär det be-gränsningar att ha diabetes men jag har försökt leva så normalt som möjligt. Jag har inte velat att dia-betesen ska styra mitt liv. Livet får inte bara vara diabetes. Diabetes får vara en bit, men bara en liten bit av mitt liv. n

BARBRO ISRAELSSON

Barbro Israelsson

MIN DIABETESMan kan inte strunta i sitt socker, i att man har

diabetes. Men man kan leva ett bra och normalt liv ändå. Livet är ju så mycket mer och drabbar alla på

ont och gott, säger Barbro Israelsson.

TILL NYINSJUKNADE DIABETIKER

Behöver du någon att samtala med som har egen lång erfarenhet av att leva ett bra liv med diabetes. Kontakta i så fall Göteborgs Diabetesförening för att få en egen mentor som kan hjälpa dig med många frågor och din oro. Vi kan dock inte hjälpa dig med medicinska råd. Dessa ska din läkare och diabetessköterska bistå dig med. Vi finns på Bomgatan 7 i Göteborg. Telefon: 711 69 54E-post: [email protected]: www.diabetesgbg.se


FRåGA AMMIe…

Ammie Lindqvist Friskvårdscoach och GI-coach med lång erfarenhet av diabetes

Att motionera, äta och vila rätt är som bekant viktigt för alla män-niskor. Inte minst för oss som lever med diabetes och balanse-rar vårt blodsocker dagligen. Att rörelse och ansträngning ger oss starka muskler, högre ämnesom-sättning och en bättre uthållig-het mot livets utmaningar är ju för de flesta heller ingen nyhet. Men varför är det då så svårt för många att komma igång, fortsätta och komma igen efter ett träningsuppehåll? Behöver vi diabetiker vara rädda för an-strängning? Nej, hävdar jag. Vi behöver ta hänsyn till vårt ut-gångsläge, planera och anpassa vår träning därifrån men absolut inte avstå!

Jag heter Ammie och kommer att finnas här i Diabetesbladet för att svara på frågor om trä-ning och friskvård utifrån dia-betikerns perspektiv. Det kan vara svårt, om inte omöjligt, för en icke-diabetiker att förstår frustrationen att uppleva kän-ningar vid 3 km promenader när man veckan innan varit ute och löptränat flera km. Vi har alla olika utgångspunkter, målsätt-ningar och förutsättningar för vår träning och jag hoppas att jag kan inspirera dig till att bli långsiktig och nöjd med din trä-ning. Jag kommer inte ge några råd gällande det medicinska, det

är din diabetessjuksköterska och läkare som ansvarar för det, men delar gärna med mig av mina och andras erfarenheter från det aktiva livet. Oavsett ålder, kön eller hur väl inställd man är har vi mycket att vinna på att vara aktiva. Hur är din inställning?

Underbart med vintertid och vinteraktiviteter!Det var länge sedan vi kunde njuta av en så lång och vit vin-ter, till glädje för stora och små. Barnen är en inspirationskälla, låt oss smittas av deras leklust i snön!Att ha koll på blodsockret i flera minusgrader är en stor utma-ning. Fingrarna är kalla och blodfattiga, sockermätaren strej-kar av kyla och den annars pålit-liga ”sockerradarn” är ur funk-tion när kroppens energier går åt att hålla den nerkylda kroppen varm. Vid dessa tillfällen är det desto viktigare att tänka efter före. Att ta med i beaktning att några turer i pulkabacken brän-ner energi lika som ett ordent-ligt motionspass och att kylan i sig kan få blodsockret att falla, är viktigt.En paus med varm choklad istället för kaffe kan vara rädd-ningen! n

Ammie

Maila in dina frågor eller erfarenheter till kansliet

[email protected].

så vidarebefordrar vi till Ammie. Vi vill gärna att du lämnar namn och adress men du får givetvis framträda under signatur om du så önskar.

Från och med detta nummer av DiabetesBladet har vi en frågespalt som du är välkommen att skriva till


? Fråga:”Jag är en man i åldern 45+ som har haft diabetes typ 1 sedan mitten av 70-talet. Jag har pump sen fem år vilket har underlättat kraftigt. Jag är oerhört motions-känslig med avseende på blod-sockernivån. En kort 20-minuters promenad kan göra att blodsock-ret faller från tolv till fem mmol/l. Förr, innan jag behandlades med pump, kompensationsåt jag där-för en massa vid längre vandring-ar. Jag kan gå distanser på upp till två mil ibland. För att slippa äta extrema mängder använder jag istället pumpens tempbasal-funktion och kan under flera tim-mar gå på en tiondel av den nor-mala basaldoseringen. Jag mäter både blodsocker och ketoner i blod och ligger på cirka fyra-fem mmol/l i blodsocker och inga ke-toner, trots att jag ändå äter flera bananer och dricker lite läsk un-der vandringen.Min fråga är varför blodsockret som ligger bra under vandringen sen på kvällen går upp till 15-20 mmol/l? Beror det på en rekyl av för lågt blodsocker eller att jag har doserat så liten basaldos un-der vandringen så att det är insu-linbrist, trots att jag har inga eller väldigt låg nivå av ketoner, eller kan det vara all frukt som jag har ätit som går ut i blodet så långt efter? Är det vanligt att man är så motionskänslig? Kan det vara farligt att ställa ner insulindose-ringen så länge?

”Vandraren”

Svar: Hej Vandraren!

Det du upplever med lågt sockerunderträningföljtavhögtdärefterärnogtyvärrväldigtvanligt.Detärensvårnötattknäckamenträgenvinnerochdetfinnsenvägsomfårdetattfungera,ävenomdenäroli-kaförossalla.Attvarainsulinkäns-lig är inte ovanligt, och detta kanockså variera i perioder och med

kroppsviktochkost.Regelbunden-hetidinträninggördetenklarefördigattsemönsterochävenattstäl-la inbasaldoseneftersomdin för-bränningkommervarahögremenjämnareänomdu tränar intensivtdåochdå.Jagsertvåproblemfördig,delsattdu blir låg under träning och delsattdublirhögdärefter.Mittrådäratttahandomdetförstaförst,ochse därefter vad som händer medresten.Att du ligger på 10% basaldos ärtroligenenavanledningarnatillditthögasockerefterträning.Attsänkatemp -10-20% för en långprome-nadochkanskenermot-50%fördagsetapperkangedigperspektiv.Vifåroftarådetatttanerbasaldo-seninförträningochoftaärdetenbra väg. För mig har det däremotletttillsvängandesockermedkän-ningaroch rekyler.Ommanär in-sulinkänslig är min erfarenhet attdetmanskajobbaliteextramedärbolusdoseninförträning.Ibolusdo-senfårduenstörrekoncentrationav insulin, som lätt ger känningarvid träning, jämfört med basalensomoftakanresulteraisvängning-arlångtidefterträningenavslutats.Jag oroarmig inte för ketoner, jaglitarpåattminbasaltäckermittba-salbehovoch är sedannogamedatt äta och ta insulin direkt efterträning(omänbaraenbananellerliknande).Att du blir hög efter träning trorjagären följdavattdu tankat förmycketkolhydraterunderträningeni förhållande till förbränning. Mingissning är att du har relativt stormängd bolus kvar under träning,trots att du sänkt basalen kraftigt,att detta pressar ner sockret närdusätter igångochrörpådig.Dutvingasätaätaätaförattkunnage-nomföradinträningochharsedanfyllt på kolhydratslagret förmycketoch liggerkvarmedenväldigt lågbasal.

Införenträningmedliteellermyck-et intensitet är min rekommenda-tion att äta en måltid 1-2h innanoch testa dig fram med minskadbolusdos.Självharjaghalveratminbolusdos som standard innan trä-ning och låter bli bolusdosen heltomträningen/aktivitetenliggeridi-rektanslutningtillmåltiden.Idessalägenärdetviktigtattätaochtabo-lusdosdirektefterträningenförattintefåhögtsockerefteråt.Jagsän-kermin basalmed temp -30%2hinnandåjaglöptränaruppemot60min.Min erfarenhet är att detärbättreattstartaträningenpålitehögre värden ca 10-14, äta någotmed snabba kolhydrater alldelesinnan start och låta sockret lång-samtsjunkanerunderträningentillnormal nivå. Att fylla påmed kol-hydraternärdetär15minkvaravträning ger garanterat högt sockerefteråtnärförbränningenminskariintensitet.Måltiden ska vara bra balanseradmed långsamma kolhydrater ochgärnainnehållalitefett.Allmänna tips för att undvika kän-ningarvidträning;Om du haft svajigt socker dygnetinnan kan detta resultera i lågtsocker under träning.Undvik ”dut-tande” med insulin för att få nerhöganivåer,gåhellreenpromenadochseomdetkanfånerdethögavärdet. Ge dig själv rätt förutsätt-ningargenomatthållablodsockretså jämntsommöjligtdageninnanochundvikökadintensitetiträning-en om du haft en kraftig känningdygnetinnan.Genom att skriva dagbok kan duunderlätta för dig själv för att sesamband mellan tid, mat, doserochträningsvärden.Lycka till med ditt vandrande ochhör gärna av dig och tala om hurdet”går”!

Ammie


- En bra dag för mig är när någon av mina pa-tienter kommer till mig och säger att träningspro-grammet inte fungerade.- Då har vi något kon-kret att utgå ifrån, säger Ian Gallen som är diabetolog vid Wycombe Hospital i Buckingham-shire i England.Av en slump har han bli-vit brittiska toppidrotta-res favoritläkare. De som har diabetes alltså.

Ian Gallen var tidigare allmänpraktiserande läka-re. En dag kom Steve Redgrave som tävlar i rodd till Ian Gallen. Han berättade att han skulle av-sluta sin idrottskarriär eftersom han fått diabetes. Ian Gallen lyckades övertala honom att fortsätta. När Steve Redgrave sedan tog sin femte guldme-dalj i OS i Sydney år 2000 berättade han för andra om hur han med hjälp av Ian Gallen klarat av att ta medalj trots sin diabetes. Efter den dagen ström-mar idrottsmän med diabetes till Ian Gallen för att få råd om hur de ska lägga upp sin kost och insu-linbehandling inför träning.- Sedan några år tillbaka tar jag bara emot patien-ter som har diabetes och vill ägna sig åt idrott på absolut elitnivå. Söker någon mig som ska göra något enkelt som att springa en halv maraton el-ler liknande så tar jag kontakt med deras husläkare och instruerar denne om hur han kan hjälpa perso-nen till en jämn blodsockerkontroll, säger Ian Gal-len som är blygsam om sin egen insats men mycket engagerad.- Jag har inga säkra svar på hur man ska nå topp-resultat. Tillsammans med mina patienter testar vi olika metoder.

Det handlar om hur man ska äta, när man ska äta och vad man ska äta för att blodsockret ska hålla sig på lämplig nivå. Och hur man ska göra med insuli-net förstås.- Allt slags idrottsutö-vande är lämpligt för den som har diabetes, säger han. Men senare under en debatt med svenska läkare medger han att han av-råder sina patienter från dykning. I England är dykning något man tar en kurs i vid någon sydländsk semesterort och sedan an-ses klara på egen hand.

- Jag får väl skicka mina patienter som är intres-serade av dykning till Sverige och doktor Peter Adolfsson som jobbar seriöst med ungdomar och dykning, skrattar doktor Gallen.Ibland talas det om idrottsmän som använder in-sulin som ett slags doping. Ian Gallen känner till det men förnekar med bestämdhet att diabetiker som behandlas med insulin skulle ha det lättare att hamna på prispallen än personer utan diabetes.- Diabetes är alltid ett handikapp i idrottssam-manhang, säger han. Den disciplin som en diabeti-ker måste ha vad gäller kost och motion är bra men uppväger inte nackdelarna med att ha diabetes.Ian Gallen tror ändå att vi kommer att få allt fler idrottsmän/kvinnor med diabetes i framtiden. Re-dan idag är det inget hinder. Idrottsklubbarna vill veta om man har diabetes och gör sedan allt för att hjälpa personen att nå bra resultat, - Det finns inga patentlösningar för bra blodsock-erkontroll när man idrottar. Vad jag säger till mina patienter är "Dina förslag låter bra. Testa det och kom sedan hit och berätta hur det gick". n

NILS BURHOLM OCH CHRISTINE ÖBERG

Ian Gallen

Toppidrottarnas favoritläkare!

På Ian Gallens hemsida, www.runsweet.com, kan man läsa om råd han ger till idrottare som

besöker hans klinik.


RecepTNär det här skrivs så har vi för ovanlighetens skull en riktig vinter: vit och kall. Som gjord för utom-husaktiviteter. Efter skid- eller skridskoturen är det gott med en varm soppa. Linssoppa går snabbt att göra och gillas av både stora och små. Ett gott bröd därtill behövs förstås. Den här sortens soppa kan man göra av det man har i sina förråd. Ta mer av det du gillar och hop-pa över annat, potatisen kanske. Vill du ha mer sting i soppan så tillsätt mer paprikapulver och tomatpuré. n

Koka vetekross och 3 dl vatten ca 10 minuter. Låt det svalna något och blanda det sedan med 5 dl kallt vatten. Kontrollera att bland-ningen inte är för varm. Den ska vara ca 37 grader. Smula jästen i en skål. Häll i vetekrossbland-ningen och rör ut jästen. Tillsätt salt och olja. Stöt kryddorna i en mortel och lägg i dem.Blanda i rågmjölet och det mesta av vetemjö-let. Spara 1-2 dl till utbakningen. Låt degen jäsa (övertäckt) i 30 minuter.Ta upp degen på ett mjölat bakbord och for-ma två längder. Skär varje längd i 10 bitar och lägg på lätt smord plåt. Jäs (övertäckt) ca 30 minuter. Grädda i mitten av ugnen ca 15 minuter i 225 graders ugns-värme. Låt bröden kallna på ett galler.Skala och hacka potatis, lök och rotfrukter och

fräs tillsammans med paprikapulver och olja i en gryta. Skölj linserna väl och tillsätt dem och övriga ingredienser samt vatten. Låt koka under lock på svag värme i 30-40 minuter.Tillsätt mer vatten om soppan är för tjock.

Fullkornsbullar

20 st

1½ dl vetekross

1 msk olja

3 dl vatten

2 tsk fänkål eller kummin

5 dl kallt vatten

8 dl grovt rågmjöl

50 g jäst

4-5 dl vetemjöl

2 tsk salt

Skicka gärna in ditt eller dina egna

favoritrecept. Vardagsmat eller till fest.

Alla bidrag är välkomna. Skriv till kansliet

eller maila: [email protected]

8 port.

2½ dl gröna linser

1½ l vatten

3 buljongtärningar

1 purjolök

1 stor bit rotselleri

1 palsternacka

4 potatisar

500 g krossade tomater

2 gula lökar

3 vitlöksklyftor

1 stor morot

1 msk paprikapulver

2 msk tomatpuré

1 dl rapsolja

lagerblad

1 msk vinäger

1 tsk socker

Linssoppa

POSTTIDNING B

g diabetesbladet Årgång 12 nr 1 2010...vårens kurstillfällen är 16 mars, 30 mars, 13 april och...

Documents