GOD TID 6/2012 – 1

LEDAREI ledaren diskuterar förbunds­ordförande Ole Norrback förlaget till lag om äldreomsorg.– Lagen borde explicit stadga om rätt till vård på svenska. Här är språklagen inte tillräcklig. SIDAN 2

SommarfesterVi rapporterar från sommarens pensionärstillställningar på SIDORNA 6–9

Gamla i en ny tidIngen tidigare generation har haft större möjligheter till ett långt, friskt och rikt liv än dagens äldre.– Vi har råkat ut för ett kollektivt missförstånd vad gäller ålderdomen. Nu måste vi lära oss vad det innebär att bli gamla i en ny tid! uppmanar rikssvenska professorn emerita Bodil Jönsson. SIDAN 10

Dam med tusen järn i eldenEtt färgstarkt inslag i Sommar­kristinestad är konstnärinnan Petra Domsch (bilden). I sitt förflutna har hon varit allt från guide vid Kungliga hovstaterna till gravgrävare. I dag är hon författare och framför allt konstnär med en fil.mag. i bildkonst på meritlistan. En dam med tusen järn i elden. SIDAN 32

Svenska pensionärs- förbundets tidningNr 6 31.8.2012 Årgång 40

40 ÅR 2012

Gunilla Heick, som skriver om resor av det mera äventyrliga slaget i detta nummer, med maken Christian vid Simon pelarhelgons/Symeon stylitens helgedom utanför Aleppo i Syrien.

Pensionärerna reser som aldrig förr och allt längre bort. Följ med oss till Libanon, Uzbeki­stan, Libyen och Syrien – innan inbördeskriget bröt ut på allvar.

– De nya äldregenerationerna är i högre grad än tidigare vana att resa, och det vill de fortsätta med fast de blir gamla, säger en reseexpert.

Många pensionärer reste också på närmare håll denna sommar. Ett populärt mål för några SPF­föreningar tycks ha varit Sydösterbotten.

Till LångtbortistanMAJ­BRITT PARO

2 – GOD TID 6/2012

KansliPb 129, 00101 Helsingfors

tfn 020 72 888 10kansliet@spfpension.fi

www.spfpension.fiBesöksadress

Annegatan 25 A, 3 våningenBesökstid vardagar kl. 10–14

Verksamhetsledare: Veronica Fellman tfn 020 72 888 12

veronica.fellman@spfpension.fi

Ombudsman för Mellan­ och Östnyland:Jan Holmberg

tfn 020 72 888 13jan.holmberg@spfpension.fi

Verksamhetssekreterare:Veronica Biaudet

tfn 020 72 888 82veronica.biaudet@spfpension.fi

SPF:s bankkonton:Aktia 405511­41177

Nordea 157230­395236

Svenska pensionärsförbundetsösterbottniska region

Handelsesplanaden 23 A, 65100 VasaTelefon­ och besökstid kl. 10–14

Ombudsman: Patrick Ragnäs

tfn 020 72 888 18 patrick.ragnas@spfpension.fi

Distriktets bankkonto: Vasa Andelsbank 567008­55002307

Kansliet i ÅboAuragatan 1 C 13, 20100 Åbo

Ombudsman för Åboland, Åland,Västnyland och övriga Finland:

Mona Lehtonentfn 020 72 888 16

mona.lehtonen@spfpension.fi

IKT­koordinator Eric Janssontfn 020 72 888 17

eric.jansson@spfpension.fi

Förbundstidningen

GOD TIDAnsvarig utgivare:

Ole Norrbacktfn 020 72 888 15

ole.norrback@spfpension.fi

Chefredaktör: Ulf Wahlström

tfn 020 72 888 80ulf.wahlstrom@spfpension.fi

Prenumerationer,adressändringar:

Åsa Danielssontfn 020 72 888 14

asa.danielsson@spfpension.fi

Prenumerationspris 40 €

Annonser:Jonny Åstrand

Petalaxvägen 18, 66240 Petalaxtfn 06­347 0608, fax 06­347 1018

gsm 0500­924 528cjcenter@malax.fi

Annonspris: 1,40 €/spmm, 4­färg 1,90 €/spmm

ISSN 0359­8969

Annonsfakturering:Åsa Laukonlinna, tfn 020 72 888 19

asa.laukonlinna@spfpension.fi

Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2012

Redaktionsråd: Anders G. Lindqvist, ordförande,

Roger Lind, Maj­Britt Paro, Carin Åminne

En lag om äldreomsorg har planerats i tiotals år. Hittills har försöken strandat på de höga kostnaderna. Mot den bakgrunden är tid­punkten nu inte maximal. Ekonomin krisar och antalet äldre växer. Regeringen kommer naturligtvis att hålla sitt löfte, och nästa år får vi en lag om äldreomsorg. Redan av ekonomiska orsaker kommer den knappast att vara så heltäckande som den borde vara, men den kan förbättras efter hand. Sådant har hänt förr.

Lagen borde explicit stadga om rätt till vård på svenska. Här är språklagen inte tillräcklig. Kommunerna köper allt mera vårdtjänster, och vi har redan sett att kraven på vård på svenska glömts bort i avtalen. Utan en lagstadgad skyldighet att ge vård på svenska kommer vi att få se stora bris­ter, också i den vård kommunerna själva producerar.

Åldringars vårdbehov varierar mycket, och de förändras dessutom över tid. Här har vi en annan orsak till att lagen inte godkänts tidigare; den är svår att skriva. Å ena sidan behövs tydliga ramar, och å andra sidan behövs en betydande flexibilitet så att personliga behov kan beaktas. Den poli­tiska diskussionen om antalet vårdare per patient tydliggör svårigheterna. Med tanke på resurstilldelningen är säkert en riksnorm till fördel. Men skall samma normer gälla varje ställe där åldringsvård ges, får vi ett alltför osmidigt system. Nu behövs goda lagskrivare, för målen är vi alla långt eniga om när eftertänksamhet får råda.

Individuella vårdplaner låter i förstone som en god tanke. Problemet är att åldran­det och krämporna kommer när de kommer och inte planenligt. På kort tid kan behoven dessutom förändras mycket. Just därför är ett flexibelt vårdsystem så avgörande viktigt.

I den nya lagen måste närståendevårdarnas ställning preciseras. Deras insats är långt mera värdefull, både socialt och ekonomiskt, än den uppmärksamhet de hittills fått av samhället. Den ekonomiska ersättningen måste stå i klart bättre relation till arbetsin­satsens värde. Dessutom bör regelbunden

avlastning kunna garanteras. De flesta fyller dessutom sin vårdaruppgift av kärlek till den som vårdas, vilket säkert har stor betydelse för kvaliteten. En för fokuserad debatt om personalens storlek på vårdhemmen kan leda till att andra vårdformer inte får rum att utvecklas. Det skulle vara mycket olyckligt.

Ibland har vi en övertro på lagars betydelse. Lagarna anger de allmänna ramarna, men verksamhetens innehåll beror på mänskorna som står för verksamheten. De läser inte lagen varje morgon, utan ser till behoven. Vi skall bli upprörda när fall av vanvård förekommer, men vi skall också minnas att kvaliteten i vården av gamla som regel är god i vårt land.

Det finns goda normer för kvaliteten inom åldringsvården, men alltid finns det rum för nytänkande. Den nya lagen ger oss ingen anledning att slå oss till ro i tron att nu är allt i sin ordning. Äldreråden i kommu­nerna, de blir nu synbarligen lagstadgade, kunde ha en viktig uppgift i att då och då be om information om kvaliteten i kom­munens åldringsvård. Både äldreråden och vi i pensionärsorganisationerna kunde varje år belöna någon, som stått för nytänkande under året. En ständig fortbildning av per­sonalen är också mycket viktig.

Vården skall finnas till när vi behöver den. Själva kan vi också göra en hel del för att klara oss längre utan vård. Fysisk och social aktivitet samt en hälsosam kost, som bevis­ligen är bra för både hälsa och livskvalitet, kan lagar bara marginellt få till stånd. Vårt eget välbefinnande har de flesta av oss ändå huvudansvaret för.

OLE NORRBACK

förbundsordförande

LEDARE

En bra lag om äldreomsorg behövs

Datorn – en utmaning?Alltför många av oss gamla säger att det är för svårt med datorn, så användningen får bli. Det är en överdrivet pessimistisk inställ­ning. När barn och unga kan lära sig använda datorns avancerade program, då kan nog vi gamla lära oss de elementära program­men, som kan underlätta vår vardag och hjälpa oss att upp­rätthålla kontakterna med släkt och vänner. Det är aldrig för sent att lära nytt.

Svenska pensionärsförbundet har fått pengar av penningau­tomatföreningen för ett projekt om användning av datorer. Ny­ligen fick vi en förlängning av projektet med tre år, och det skall väl ses som ett erkännande. Syftet är att hjälpa föreningarna med hemsidorna, men också att aktivera medlemmarna till ökad användning av datorn.

Också jag har haft en onödigt kritisk inställning till de sociala näten på datorn. Nästan av miss­tag hamnade jag in på Facebook och har ändrat åsikt. På kort tid har jag fått en massa ”vänner”, större delen känner jag faktiskt. Fördelen är att jag med några ord eller rader kan umgås med gamla och nya vänner, utbyta tankar och lära mej nytt. Det är ju vi själva som avgör vad vi skriver.

För oss gamla kan datorn vara en mycket viktig kontakt till barn, barnbarn och vänner, i synnerhet när rörligheten avtar. Datorn kan hjälpa oss ut ur en daglig ensamhet, bara vi lär oss använda den. Om någon förflugen tanke snurrar runt i cyberrymden efter vår tid får vi väl bjuda på det. Så rekommendationen är: Ut på datakurs i höst!

OLE NORRBACK

40 ÅR 2012

Kommande program11 september Region Österbottens höstresa till hotell Keurusselkä26 september Danskväll på AV i Helsingfors. Se sidan 341 oktober SPF Mellannylands motionsdag i Solvalla, Esbo. Se sidan 301 oktober Friskvårdsdag i Botniahallen, Korsholm. Se sidan 317 oktober Östnyländska distriktets kyrkodag i Lovisa kl. 1311 oktober Samrådet i SPF Helsingfors seminarium, Folkhälsan, Topeliusgatan k. 11–15. Se sidan 3429–31 oktober Semiorskeppet. SPF:s ’Schlagerskepp’ Silja Serenade till Stockholm. Se sidan 147 november Svensk festdag i G18 i Helsingfors kl. 12–16. Se sidan 34 10 november Östnyländska distriktets höstmöte i Sibbo kl. 1314 november Danskväll på AV i Helsingfors. Se sidan 3430 november 40­årsjubileumsseminarium i Korsholm21 november SPF:s höstmöte med 40­årsjubileumsfest i Tammerfors. Se sidan 312 december Danskväll på AV i Helsingfors. Se sidan 3414 december Jubileumsmottagning på SPF:s kansli i Helsingfors

40 ÅR 2012

Under SPF:s 40­årsjubileumsår arrangeras festligheter och seminarier i de olika regionerna.

GOD TID 6/2012 – 3

Full fart på intressebevakningen igen!Under sommaren har jag läst boken Ansioiden mukaan (Enligt förtjänst, VF:s översättning) skri­ven av Matti Hannikainen och Jussi Vauhkonen och utgiven av Pensionsskyddscentralen (ETK) och Arbetspensionsförsäkrarna (TELA). Boken är en historisk tillbakablick på den privata sektorns arbetspensioner och ger en bild av det nuvarande pensionsläget.

Finland har fattat kloka ekonomiska beslut i pensionsfrågor eftersom vi har allokerade medel i pensionsfonder. Pensionsbesparingarna har under 50 års tid gett utdelning i en stabil ekonomisk utveckling för Finlands del.

Finland har Europas näststörsta pensionsfond efter Nederländerna, och förvaltningen har varit klok och framsynt, eftersom pensionsfonderna inte har mött samma svårigheter som till exempel i Frankrike under 1990­talets depression (vilket ledde till Balladur­avtalet) vilket har gjort att fransmännen fortfarande är avogt inställda till pensionsfonder.

Äldreomsorgslagen har diskuterats flitigt under sommaren och verkar bli en riksomfattande fråga i och med budgetbehandlingen i regeringen och riksdagen samt i kommunalvalet under hösten. Avsikten är att lagen ska träda i kraft den 1 juli 2013, vilket även finansministeriet har bekräftat i sitt uttalande om budgeten för 2013. Partipolitiska svängar vill jag inte ge in mig på, men lagen är ut­tryckligen avsedd att trygga äldre en god vård, inte att väcka en arbetsmarknadspolitisk diskussion.

Personaldimensionering är viktigt, men rigida formuleringar kan också tolkas så att de blir maxi­migränser. I vissa vårdprocesser behövs mer än 0,7 vårdare per klient eller kund för att trygga en god vård. Många kommuner kommer att ha svårt att fylla de eventuella kraven i äldreomsorgen, men det är just det intressebevakarna vill komma åt.

Finland behöver ett mer personligt grepp om äldreomsorgen där nya möjligheter till vård utgå­ende ifrån den äldres önskemål beaktas är viktigt. Om Maja i Vörå önskar vård på ett seniorhem, men Lasse i Pargas vill vårdas hemma ska det finnas flexibilitet i systemet så att vardera kan vårdas på ett kvalitativt gott sätt. Kommunerna är ansvariga för tillsynen av vården och Valvira i sista hand. Oavsett om personaldimensioneringen införs i lagen hoppas jag att det efter den här offentliga debatten äntligen blir en rusning till utbildningen av vårdare inom äldreomsorgen.

Under sommaren har även en utlåtanderunda om förslaget till ändring av sjukförsäkringslagen

kommit. Ändringen avses träda i kraft 1.1.2013, för läkemedelsersättningens del från 1.2.2013. En av de stora förändringarna är att resor till följd av sjuktransport ersätts från och med 14,25 euro, när de tidigare var 9,25 euro. Denna självriskandel på 14,25 euro räknas med i den totalt kumulerade självriskandelen, som föreslås höjas till 242,25 euro från tidigare 157,25 euro, vilket motsvarar 17 enkelresor.

Läkemedelsersättningarna föreslås bli så att specialgruppernas ersättningsprocenter sänks: 42 procents basersättning ändras till 35 procent, 72 procent till 65 procent medan den översta ersättningsgruppen förblir oförändrad. Den årliga självriskandelen ändras från 719,73 euro till 670 euro, vilket är en positiv sak. Även de läkemedel som omfattas av läkemedelsersättningssystemet kommer att ses över. Kom även ihåg att man kan ansöka om utkomststöd för köp av läkemedel om det annars blir kärvt. Den här ändringen gäller drygt 1,3 miljoner finländare (1 310 514 personer år 2011).

Om dessa förändringar träder i kraft sparar staten 153 miljoner euro. I synnerhet Folkpen­sionsanstaltens kostnader har staten strävat efter att minska. Det är alltid illa att förändringarna påverkar den enskilda människans möjligheter att köpa läkemedel, men en sänkt självrisk är välkommen. Det är viktigt att staten mer satsar på förebyggande omsorg och vård av äldre än för närvarande. Här är våra föreningar så otroligt viktiga, vilket det finns flera exempel på.

Det är åter en gång orsak att tacka våra fina SPF­föreningar, deras ordförande och styrelser och samtliga medlemmar och välkomna er till höstens utmaningar. Det är er vi finns till för på förbundets kanslier, så återkom gärna med kommentarer eller idéer på hur vi kan förbättra vårt arbete.

Vi har kommunalval den 28 oktober 2012. Kom ihåg att ställa upp eller stöd gärna någon som önskar ställa upp. Det behövs flera seniorer i fullmäktige och nämnder när kommunerna ska ta ansvar och beslut om bland annat äldreomsorgen.

VERONICA FELLMAN

verksamhetsledare

I BLICKFÅNGETI BLICKFÅNGET

Höstmöteskallelse 2012Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt höstmöte den 21 november 2012 kl. 10.00 på Scandic Hotell Rosendahl, Pyynikintie 13, 33230 Tammerfors. Höstmötet är samtidigt förbundets 40­årsjubileumsfest.Fullmaktsgranskningen inleds kl. 9.00, jubileumslunchen serveras kl. 12. Fri transport från järnvägsstationen i Tammerfors till Hotell Rosendahl.

Förbundets medlemsföreningar har i enlighet med förbundets stadgar 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande:Medlemsföreningar med – högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant, – 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter, – 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter, – 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter, – 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och – medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter. Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst. Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet.

Vid höstmötet behandlas i stadgarna under 10 § för höstmötet nämnda ärenden, vilka upptas på föredragningslistan.

Vi uppmanar föreningarna att meddela namnen på de befullmäktigade representanterna samt övriga höstmötesdeltagares namn på förhand till höstmötet senast den 2 november 2012 till SPF:s kansi, tel. 020­7288810 eller e­post kansliet@spfpension.fi.

Deltagaravgiften är 50 euro per person och betalas in på något av Svenska pensionärsförbundets konton senast den 2 november 2012:Aktia FI93 4055 1140 0011 77, BIC­kod HELSFIHH, Nordea FI72 1572 3000 3952 36, BIC­kod NDEAFIHH,OP­Pohjola FI77 5780 3820 0359 61, BIC­kod OKOYFIHH

Styrelsen

Svenska pensionärsförbundets 40­årsjubileum kan uppmärksammas med en inbetalning på något av förbundets konton ovan eller på den av höstmötet 2010 grundade Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland, vars kontonummer är Aktia FI40 4055 0010 8895 39; BIC­kod HELSFIHH,Nordea FI38 1555 3000 1131 50; BIC­kod NDEAFIHH,Vasa Andelsbank FI15 5670 0820 2286 15; BIC­kod OKOYFIHH.

För mer information om Scandic Hotell Rosendahl, se www.scandichotels.fi/rosendahl, välj svenska.

40 ÅR 2012

Årets pensionär Förbundet kommer att utse Årets pensionär för första gången på höstmötet 21.11.2012.

Förslag på en person som skulle vara förtjänt av utmärkelsen skickas med motiveringar till

Veronica Biaudet, Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors

eller veronica.biaudet@spfpension.fi.

Personen behöver inte vara medlem i SPF men har gjort ovanligt goda insatser för seniorer i Svenskfinland.

Förslagen skall skickas in senast 30.9.2012.

Nu på hösten är det igen dags att fundera på beställningen av SPF­kalendrar för 2013. Du kan köpa kalendern med pärm, som antingen är samma som för 2012, blå med en ljusblå rand horisontellt i mitten eller helt mörkblå. Kalen­dern säljs också utan pärm. Priset för en kalender med pärm är 12 euro och utan pärm 10 euro. Porto tillkommer men det är avgiftsfritt att avhämta och köpa kalendrarna vid kanslierna.

Kansliet tar emot beställningar omedelbart av såväl föreningar som privatpersoner, tel. 020­7288810,

eller e­post kansliet@spfpension.fi. Kalendern distribueras i mitten av oktober till Svenska pensionärs­förbundets kanslier i Helsingfors, Vasa och Åbo.

Kalendern kommer också att finnas till salu och för distribution på höstmötet 21.11.2012, på Seni­orkryssningen 29­31.10.2012 och på jazzkryssningen 17­19.11.2012. Upplagan är begränsad, så det lönar sig att beställa på förhand. Kalen­dern är en utmärkt present eller julklapp till dig själv eller någon du vill glädja!

VERONICA FELLMAN

Tips:

Förbundets kalender 2013

4 – GOD TID 6/2012

40 ÅR 2012

God Tid presenterar under jubileumsåret SPF:s personal i en serie som denna gång för oss till kansliet i Åbo, där vi träffar Mona Lehtonen och Eric Jansson.

I nummer 2 intervjuades Patrick Ragnäs, i nr 3 Veronica Biaudet, i nr 4 Åsa Danielsson och Åsa Laukonlinna, och i nr 5 Jan Holmberg.

Jubileumsupplaga av

PENTAGO­spelet: SPF 40 årDet mest framgångsrika svenska sällskapsspelet någonsin

Sålts i över 1 miljon exemplar i fler än 50 länder världen över.

PENTAGO är lika genialt enkelt att lära sig och att spelasom det är svårt att bemästra.

Lägg en kula, vrid en bricka och vinn med fem i rad.

PENTAGO­spelet har varken åldersgräns eller språkbarriärer. Rekommenderas för ålder 8 år uppåt.

PENTAGO­spelet är en fantastisk hjärngymnastik uppmärksammat av läkare, men viktigast av allt, det är riktigt, riktigt skojigt.

Gå in på hemsidan www.pentago­online.com och spela mot datorn.Det ger en uppfattning om hur man bygger upp en strategi för att vinna.

Priset på spelet är 30 euro.Beställ spelet från SPF­kansliet, 020 72 88810 eller

på nätet, www.spfpension.fi/blanketter

Mona Lehtonen har ingenting emot att leda IKT­projektet i fort­sättningen:

– Jag var inblandad i projekt­planeringen från början, så det är välbekant för mig, säger Mona.

– Det blir trevligt att fortsätta från den grund Eric har lagt, det ligger i tiden att medlemmarna allt mer engagerar sig i datateknik. Och så är det ju så roligt att jobba med trevliga, fiffiga människor.

Det känns bra för Mona att hon fortsätter som ombudsman för Åboland. Hon uppskattar kontak­ten till föreningarna:

– Jag tycker det viktigaste är att möta föreningarna, ordna kurser, stöda och inspirera dem i deras verksamhet. Jag önskar verkligen att det vore mindre byråkrati i ombudsmannaskapet och mera tid för engagemang i föreningarna och kontakt med alla deras trevliga pen­sionärer. Mycket går nog att ordna med så bra rutiner som möjligt.

Pol.mag. och husrenoverareMona Lehtonen är uppvuxen i Pargas. Efter studentexamen blev det statsvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi, där hon blev pol.mag. 1990.

Verksamhetsledare vid Åbo­lands ungdomsförbund var Mo­nas första jobb. Vidare har hon arbetat inom Åbo Akademi och vid Kårkulla samkommun.

Sedan ett år tillbaka bor Mona i hemstaden Pargas med sambo och två söner, 19 och 17 år gamla.

– Vi har skaffat ett egnahemshus som vi renoverar i sakta mak, det är ett roligt arbetsfält som aldrig tar slut, säger Mona.

Inte nog med allt kroppsarbete i huset. Mona motionerar också flitigt, hon länkar och går på gy­manstik och vattengymnastik.

Det är uppenbart ett energik­nippe SPF har på sitt Åbokansli vid Auragatan 1.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

IKT-projektet byter ledareDet blir en del omställningar inom förbund­spersonalen i höst. Den största förändringen sker i Åbo, där ombudsman Mona Lehtonen tar över IKT­projektet. Koordinatorn Eric Jansson har byggt upp dataprojektet sedan starten 2010 och har nu valt att lämna det då en ny projek­tperiod inleds. Det blir en del omställningar

inom förbundspersonalen i höst. Den största förändringen sker i Åbo, där ombudsman Mona Lehtonen tar över IKT­projektet. Koordinatorn Eric Jansson har byggt upp dataprojektet sedan starten 2010 och har nu valt att lämna det då en ny projektperiod inleds.

M-B. P

Eric lade grunderna för SPF:s datorskola

Även om Eric Jansson inom kort inte längre hör till SPF-personalen har vi allt skäl att se tillbaka på hans tid som IKT-koordinator. Projektet fick från starten finansiering för två år. Nu har man lyckats få tre års förlängning, men Eric väljer att söka nya vägar i livet.

– Det har varit två intressanta och lärorika år, säger han.

Eric Jansson studerade datateknik vid Åbo Akademi och blev dipl.ing. år 2009. Han jobbade som högstadielärare i hemstaden Pargas innan han våren 2010 föll för SPF:s annons om IKT­projektet. Här kunde han förena IT­jobb och sitt biämne pedagogik.

– Det var med öppet sinne jag kom i huset hösten 2010. IKT var

ju ett oprövat fält i förbundet och det gällde att skapa en form för verksamheten, säger Eric.

– Här handlade det dessutom om att jobba med andras fritid, dvs föreningsverksamhet där med­lemmarna gör saker av pur kärlek, sådant de tycker om att arbeta med.

Eric Jansson drar paralleller till sin verksamhet som aktiv scout:

Eric Jansson kan glädja sig över tydligt ökat intresse för datorer bland pen­sionärerna. Hans två år i SPF har burit frukt.

Tid för föreningarna viktigast för Mona

Mona Lehtonen är sedan 2007 SPF-ombudsman för Åboland, Åland, Övriga Finland (Björneborg och Tam-merfors) och sedermera också Västra Nyland. Nu tar hon över Eric Janssons tjänst som IKT-koordinator men fortsätter också som ombudsman för Åboland. Veronica Biaudet på Helsingforskansliet sköter härefter Västra Nyland, Åland och Övriga Finland.

Mona Lehtonen är glad över fortsatt nära kontakt med pensionärerna i Åbo­land, trots att IKT­arbetet gäller hela SPF.

– Både för pensionärsrörelsen och scoutrörelsen gäller utman­ingen att få nya medlemmar och att bygga upp en verksamhet som intresserar. Det gäller att få frivilliga att engagera sig för att leda och lära vidare i föreningarna och patrul­lerna. Man måste hitta eldsjälarna.

Webbsidorna ökarEric har besökt många föreningar och fått goda kontakter.

– När man i föreningarna märk­er att många medlemmar faktiskt använder dator växer också behovet av webbsidor på nätet, säger han.

– Intresset har vuxit betydligt under de två åren.

I april–maj gjordes en enkät om användningen av informa­tionsteknologi. Före IKT­projektet hade 42 procent av föreningarna egna webbplatser. I dag finns webbsidor hos 63 procent, nästan två tredjedelar av föreningarna.

För Eric Jansson är framtids­planerna ännu öppna. Han inleder sitt nya liv med att besöka en far­bror och brorsdotter i USA.

MAJ-BRITT PARO

GOD TID 6/2012 – 5

May­Gret O Lasse Koivu Grankulla

Ingå Pensionärer rf

Emil Sandell

Pojo Pensionärer rf

Helen och Anders G Lindqvist Esbo

Bo Broman Lovisa

Vasanejdens Pensionärer rf

Per­Erik Ede Purmo

Ekenäs pensionärer rf

Lillby Uf Klacken Lillby

Molpe Uf Molpe

Kärklax Uf Maxmo

Nykarleby Bostäder Nykarleby

Åmmine Sommarrestaurang/Rest. Söderfjärden Solf

Folkhälsan Utbildning Ab Solvalla Esbo

Lärkulla­Stiftelsen Karis

Teater Jakob Jakobstad

Åminne Folkpark Malax

Svenska Österbottens Ungdomsförbund Vasa

Advokatbyrå Rehn & Co Helsingfors

ÖNUF, Lurens sommarteater Kuggom

Rangsby Uf, Fagerö Rangsby

Frank Mangs Center Närpes

Karleby stad Karleby

Karperö Uf, Carpella Korsholm

Malax kommun Malax

Pedersöre kommun Pedersöre

Nykarleby stad Nykarleby

Vörå kommun Vörå

Närpes stad Närpes

Kronoby kommun Kronoby

Larsmo kommun Larsmo

Korsnäs kommun Korsnäs

Korsholms kommun Korsholm

Vasa stad Vasa

Pörtom Uf Pörtom

Katternö Group Jakobstad

Oravais Teater Oravais

HSS Media Ab Vasa

EBUF rf, Finns sommarteater Esbo

Grankulla stad Grankulla

Finlands svenska hembygdsförbund Helsingfors

Landsbygdens folk Helsingfors

Torparrian Tenala

Emet folkpark Nedervetil

VNUR, Raseborgs sommarteater Karis

Cafe Gamla Stan Ekenäs

Lovisa stad Lovisa

Bottenhavets sjukhus Kristinestad

Esbo stad Esbo

VI GRATULERAR SPF 40 ÅR

SPF fyller 40 årSvenska pensionärsförbundet fyller 40 år i år. Du kan som privatperson gratulera förbundet genom att betala in minst 40 euro till något av Svenska pensionärsförbundets följande konton:

– Aktia, IBAN FI93 4055 1140 0011 77, BIC HELSFIHH– Nordea, IBAN FI72 1572 3000 3952 36, BIC NDEAFIHH– Andelsbanken, IBAN FI77 5780 3820 0359 61, BIC OKOYFIHH

Du får ditt namn och din hemort publicerad i God Tid under en vinjett. Nämn 40 år och ditt namn och din hemort i meddelanderutan.

Medlemsföreningar är välkomna med att gratulera förbundet i God Tid för minst 40 euro och då publicerar God Tid namnet och orten.

Finlandssvenska organisationer, kommuner och andra samfund är välkomna med att gratulera förbundet i God Tid för exempelvis 100­–500 euro och får då sitt namn, ort och egen logo publicerad.

Företag erbjuds deltagande på samma villkor, minst 40 euro med enbart namn och ort och 100–1500 euro med namn, ort och logo.

Uppgifterna syns löpande under året beroende på spaltutrymme och tillgången på namn.

Du är välkommen att ringa runt och fråga om också andra personer önskar gratulera på samma sätt. Förbundets annonsackvisitör kommer att ringa runt till olika företag och organisationer. Du får gärna ge tips om företag eller organisationer som kan kontaktas. Kontakta förbundets verksamhetsledare om mer information.

Om du har en jämn födelsedag får du gärna passa på att samla in pengar till förbundet eller till Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland rs. Kontona för Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland är

– Aktia FI404055 0010 8895 39, BIC HELSFIHH– Nordea FI381555 3000 1131 50, BIC NDEAFIHH– Vasa Andelsbank FI155670 0820 2286 15, BIC OKOYFIHH

Tag gärna kontakt med verksamhetsledare Veronica Fellman, tel. 020­7288812 eller e­post veronica.fellman@spfpension.fi. Information om förbundet finns på vår webbplats www.spfpension.fi.

VERONICA FELLMANverlsamhetsledare

Folkhälsan Botnia ABNiklasvägen 1, 65610 KorsholmVöråvägen 305-307, 66600 Vörå

Östanpåvägen 32, 68660 Jakobstad

Gratulerar till de 40 åren

Kristinestads stad gratulerar jubilerande

Svenska pensionärsförbundet

W W W . k r i s t i n e s t a d . f i

Vi gratulerar Svenska pensionärsförbundet till de 40 åren

Pensionärsförbundens intresse­organisation PIO rf utförde en enkät om intressebevakningen inför kommunalvalet bland med­lemsorganisationernas lokala för­eningar. PIO sände förfrågan till sina medlemsförbunds 1315 lokala föreningar. Bland annat utreddes pensionärsföreningarnas verksam­hetsförutsättningar, föreningarnas

möjligheter att påverka och bli hörda samt nuläget beträffande de kommunala tjänsterna. Enkäten besvarades av 774 föreningar runt om i landet, vilket ger en svarspro­cent på 59.

Av enkäten framgick bland annat att 44 procent av dem som svarade befarade att närservicen i kommunerna framdeles kommer

PIOs mål inför kommunalvalet:

att försämras. De har upplevt att social­ och hälsovårdstjänsterna försvagats till nästan 40 procent i de kommuner som redan förverk­ligat en kommunfusion. Des­sutom har informationen om stödet till närståendevård och närståendevårdarnas rättigheter i över hälften av våra kommuner varit bristfällig eller inte getts alls.

På basis av svaren sammanställ­de PIO sina krav till kommunerna om åtgärder för att förbättra de äldres levnadsvillkor. PIOs teser är följande:• Närservicen ska garanteras

alla kommuninvånare oavsett ålder och boningsort.

• Att delta och bli hörd som äl­dre ska vara en grundrättighet.

• Närståendevårdarnas ställning måste förbättras.

• Tjänsterna ska utvecklas för att trygga kommuninvånarnas välmående.

• Pensionärsverksamhet ska stödjas.

• Satsa på att aktivera de äldre.

PIOs mål inför kommunalvalet finns på SPF:S webbplats www.spfpension.fi och kan beställas från SPF:s kanslier.

Kommunen i skick

40 ÅR 2012

6 – GOD TID 6/2012

Våravslutning med sång och musik och inbjudna gäster har hört till Kyrkslätts pensionärers program under flera års tid.

Allsångsfesten hölls tradition­senligt också denna gång i Försam­lingshemmet den första måndagen i juni. Salen blev full då alla180 deltagare hade valt sin plats.

Ordförande Fredrik Malmsten hälsade gästerna, uppträdanden samt egna medlemmar välkomna till allsångsfesten och önskade att alla skulle sjunga med stor inlevelse och njuta av sången och trevlig samvaro. Kyrkoherde Lars-Henrik Höglund framförde Kyrkslätts svenska församlings hälsning och poängterade också sångens bety­delse.

Allsångsledaren och programle­

Glad västnyländsk allsångsfest i Kyrkslätt

Deltagare från Karis … … och Sjundeå

daren Georg Mäkinen skötte sitt uppdrag yrkesmässigt och hade förmågan att inspirera samtliga pensionärer att sjunga, sjunga så mycket man kunde. Deltagarna gladde sig över att sångerna med årens lopp har blivit allt bättre och bättre. För att detta skall lyckas

behöver man en god allsångsledare. Allsången ackompanjerades

också denna gång av Boris Wester-lund som också underhöll pub­liken med glada musikinslag från filmvärlden.

Glädjande var att Tonkarlarna igen ställde upp med Bert Jacob-

son i spetsen och sjöng flera glada och vårliga sånger. Mika Rekola uppträdde med solosång.

Under pausen avnjöts läckra smörgåsar och gott kaffe gjorda av Kyrkslätts pensionärers duktiga damer.

Ordförande för SPF Västnyland

Stig Nyberg framförde gästernas tack till arrangörsföreningen och arrangörerna.

Deltagarna sken i kapp med so­len när de kom ut i det vackra som­marvädret och inledde hemfärden.

Text FREDRIK MALMSTEN

Foto RAILI NORDBLAD

För många glada pensio-närer från Västnyland var det trevligt att få delta i den traditionella allsångs-festen i Kyrkslätt.

Nu har det gått jämt två år sedan förbundets IKT­projekt drog igång. Mycket har hänt sedan augusti 2010. Dags för en liten tillbakablick.

Förväntningarna var stora då projektet drog igång, många hoppades på att någon skulle komma och sätta i ordning datorn där hemma. Men med nästan 19 000 medlemmar i förbundet går det inte så lätt att komma hem till ”alla”. Projektet har från första början satsat på lokalföreningarna, det är där medlemmarna finns, det är där IT använ­darna finns! Då gäller det också att hitta frivilliga i föreningarna som kan ställa upp och ge den där konkreta hjälpen. Att hitta dessa guldvärda eldsjälar visade sig inte vara lätt.

En annan utmaning var (och är) en utbredd rädsla för datorer och teknik bland pensionärer. Många ”vågar” inte bekanta sig med datorer eller ny teknik. Andra kanske bara inte vill befatta sig med tekniken. Detta är förstås en mycket personlig sak och ingen skall komma och tvinga någon annan till nåt, inte heller att få en ny teknisk ”grunka” på sitt köksbord! Det jag sett som en viktig del i förbundets projekt har varit att få bort rädslan och byta den till nyfikenhet!

Idag är det så otroligt mycket i samhället som är kopplat till IT. Blanketter och ansökningar skall göras via internet, bankerna stänger sina kontor och räkningarna skall betalas via nätbank eller telefon, nyheterna finns på nätet och nu senast talas det om att posten kommer att börja skicka skärgårds­bornas post som inskannad e­post! Förutom dessa ”måsten” finns det också mycket intressant som man fårtillgång med ny teknik.

Nya tevekanaler och nya möjligheter till service i samband med TV (svensk text, extra information om program etc.), billigare och enklare sociala kontakter (avståndet till släktingarna i USA har aldrig varit så här kort), tips för korsorden, recept, ja precis ALLT man kan tänka sig! En av de bästa kommentarer jag fått var av en dam på en träff i Österbotten, då hon presenterade sig och berättade om sitt IT intresse berättade hon: ”Då jag blev

pensionär tvingade min familj på mig en dator, idag säger jag tack och lov! Den är min bästa vän på dagarna!” (jag beklagar om det inte blev ett or­dagrant citat, detta är vad jag minns 1,5 år senare).

IT­biten har varit en omtyckt informationskanal för projektet, många läsare har hört av sig. Till min kännedom har också kommit att det finns de som tagit mod till sig och skaffat dator, börjat betala räkningar via nätet och beställt julkort via nätet tack vare IT­biten. Ibland har det varit svårt att komma på ett intressant ämne för kolumnen, andra gånger har spaltmillimetrarna tagit slut i mitten och chefredaktören har flåsat mig i nacken för att jag skrivit för långt.

Jag är mycket glad över att ha fått arbeta med detta projekt i två år, ni har gett mig mycket och det har varit en glädje att få jobba med er fritid! Nu är det trots allt dags för mig att gå vidare och pröva på nya utmaningar i arbetslivet. För min del vill jag tacka och lyfta på hatten för alla de som är aktiva i föreningarna, ni gör ett mycket värdefullt arbete, kämpa på det ni gör hjälper många!

Om det var någon som tvivlade, förbundets IKT projekt fortsätter och Mona Lehtonen håller i tömmarna. Jag vet att ni kommer att få många intressanta och givande stunder med projektet även i framtiden!

Surfa lugnt, vi ses på internet!

ERIC JANSSON

Vaktombyte i projektet

IT-BITEN

På styrelsemötet 31.5.2012 tog styrelsen beslutet att arbetsutskot­tet får fullmakt att åtgärda behovet av omorganisering till följd av att förbundets projektkoordinator för Informations­ och kommuni­kationsteknologiprojektet (IKT­projektet) Eric Jansson avgår 7.9.2012.

Förslaget är att Mona Lehtonen sköter IKT­projektet till 75 procent och är till 25 procent ombudsman för Åboland. Sanna Kallio sköter IKT­projektet till 25 procent och till 75 procent bokföringen. Vero-nica Biaudet blir ombudsman för Västra Nyland, Åland och Övriga Finland samt hjälper vid behov till med Åboland. Förankringen av IKT­projektet sker via kontakt­personerna och ombudsmännen.

Ulf Wahlström öppnar och administrerar webbplatser för föreningarna och fungerar som stödperson till de webbansvariga i

föreningarna.Ombudsmännen kommer att

ha IKT­projektet i sin verktygsback när de åker till föreningarna. En av IKT­projektets uppgifter är att stödja SPF­föreningarna i datoran­vändning och att aktivera seniorer att använda datorer.

IKT­projektet går från och med 8.9 in i sin andra fas i och med att RAY beviljade förbundet medel för tre år framåt. Det innebär en del preciseringar och utvärdering av den första fasen, som varade 1.1.2010­7.9.2012. Förbundet återkommer till närmare informa­tion om IKT­projektet och hur det framskrider i nästa nummer av God Tid. Strävan är att IKT­projektet på bästa sätt ska tjäna föreningarna och medlemmarna. Goda idéer på utveckling av pro­jektet tas emot av kanslierna.

VERONICA FELLMAN

Omorganisering på SPF

Seminarium förit­aktiva i föreningarnai Tammerfors 17–18 oktober

Teman är uttrycksförmåga och kreativitet, ergonomi.

Workshoppar

Anmälningar och mera information: Mona Lehtonen, mona.lehtonen@spfpension.fi. Sista anmälningsdag 25.9

GOD TID 6/2012 – 7

Förbundets ordförande Ole Norr-back framförde sin hälsning till föreningen och till de närvarande drygt 200 deltagarna. Festen var ju samtidigt den åboländska sommar­festen som traditionellt cirkulerar mellan föreningarna.

Sin hälsning till jubilaren fram­förde många lokala föreningar, samt även de åboländska pension­ärsföreningarna.

Festtalet framfördes av hälso­vårdsmagister Mona Grönroos som talade om hur man kan växa som människa i alla åldrar. Numera pensionerade Grönroos är född på ön Norrskata i Korpo och besöker Åboland om somrarna, men vin­tertid hittar man henne i Borgå.

Korpo spelmanslag stod för musiken.

Korpo Pensionärsförenings

Stämningen var påtagligt festlig och varm då Korpo pensionärsförening firade sitt 30 årsjubileum. Sam-tidigt passade det åboländska distriktet på att lyfta fram förbundets 40 år som pensionärsföreningarnas takorganisation.

Varm feststämning i Korpo

arrangemang var mycket lyckade och allt fungerade perfekt. En extra krydda gav de helstekta grisarna. Även Svenska pensionärsförbun­dets ordförande Ole Norrback fick sig ett svinhuvud som har många läckra partier man kan äta upp.

Skärgården är alltid värt ett besök, kunde alla nöjda gäster konstatera.

MONA LEHTONEN

ombudsman

De hela grisarna styckades och förtärdes av en nöjd fest­publik. Ordförande för Korpo pensionärsförening Anders Johansson förlänades med huvudet. Här tillsammans med fru Vivi­Ann Norrback.

Magister i hälsovård Mona Grönroos talade i sitt festtal om att växa som människa. Genom exempel från bl.a. ådrings­vården och livet i allmänhet belyste hon hur man själv kan påverka sitt liv.

Här gör man sig redo för att emotta uppvaktningar. Fr.v. Korpo Pensionärsför­enings sekreterare Sinikka Wade, festens konferensier Johan Simberg och föreningens ordförande Anders Johansson.

Den ärorika ungdomsgården i Hommansby kunde inte ta in flera än 230 så vi pensionärer fyllde gården till sista stolsits, resten stod. Att som arrangör säga nej till sena anmälare känns trist, men det problemet tycks vi nog ha överallt. Det finns inte utrymmen för alla aktiva seniorer.

Festkommitten hade satsat på två kändisar nämligen Kaya Ålan-der , omtyckt vis­ och jazzsångerska från Sverige och så vår egen härliga Bosse Träskelin. Kaya förtrollade oss alla med underbara ballader och sånger. Varje sång fick en egen personlighet med Kayas växlande från högt till lågt, långsamt och snabbt, svensk a eller franska. Ja vad som helst. Som en i publiken sade:

Huh jag fick riktigt hönshud då hon sjöng.

Och mellan sångerna klämde Kaya till med historier och skämt. Fantastiskt.

Och så våran Bosse, han snackar alltid så att alla förstår och dragspel och gitarr är som gjorda för den mannen.

Östnylänningarna kastade loss mellan regnskurarSällan har stämningen varit så hög som den 8 augusti på Bygdegården i Liljendal då 250 pensi-onärer mötte upp på en gemensam sommarfest inom det Östnyländska distriktet.

Dessa två musikgiganter ledde oss alla till fina prestationer i all­sång. Aldrig har jag hört östnylän­ningar sjunga så bra tillsammans!

Vi bjöds på kaffe med smörgås­tårta och jordgubbskaka. Lovisa församlings pensionärer hade gjort ett otroligt fint förarbete med duk­ning och utsmyckning av borden. Och de nio seniorerna pilade som svalor med kaffe­ och tepannor. Allt fungerade perfekt och jag tror nog inte att någon blev utan ens en påtår!

Till sist hade vi ett lotteri där lotterna såldes slut. Dragplåstret i dragningen var nog de fina vinster­na med vinflaskor, Arabias design och frukt. Kotkaborna hade fak­tiskt skrapat ihop jättefina vinster.

Det var nog detta vi alla be­hövde, härlig musik, gott kaffe och goda vänner i en uppbyggande gemenskap inom hela distriktet.

Det gör vi om !GUNNEL FORSELL

distriktssekreterare

Det var trångt om saligheten i ungdomsgården i Hommansby där man bland annat fick lyssna till vis­ och jazzsångerskan Kaya Ålander (infälld).

Nytt tryckeri för God TidFrån och med det här numret trycks God Tid hos Botnia Print i Karleby. I skrivandets stund kan redaktören bara tro och hoppas att tryckeribytet ska resultera i en kvalitetsförbättring tryckmäs­sigt sett.

Botnia Print har en modernare teknik än KSF Medias (f.d. Hufvudstadsbladets) tryckeri där God Tid trycktes förut. Framför allt borde skärpan och färgpassningen i bilderna förbättras.

Tryckningen blir också billigare än hittills och distributionen ska fungera som tidigare.

ULF WAHLSTRÖM

chefredaktör

8 – GOD TID 6/2012

I sitt hälsningstal hedrade regionens ordförande Henrik Svarfvar de förutseende pionjärer som för 40 år sedan bildade SPF, bland dem Elly Sigfrids, som fick en personlig häls­ning från mötet.

En glad överraskning var de två ungdomar som gav en extra krydda åt anmälan av programnumren. Konferanciärerna Julia Öhman och Hanna Lagerström har uppenbart show i blodet, Hanna med rötter i Närpes Teater på ”Vridin”. Malax t.f. kommundirektör Mikko Ollikainen fick höra sig presenteras som tandfé när han steg fram för att presentera

sin kommun. Malax upplever sitt sjunde år med

plusresultat. För Åminne folkparks del kan Malax glädjas över att vårens konkurshot har avklarats genom en mäktig kampanj. Verksamheten drivs nu på talkobas och restaurangen av krögaren Tomas Smedman.

Allvarsord Det hör till Sommardagens traditioner att festtalet hålls av en minister, denna gång pinfärska försvarsministern och SFP­ordföranden Carl Haglund. Julia och Hanna förhörde gästen och fick honom bl.a. att erkänna var han hittat

sina berömda glasögon. Instrumenta­rium var det.

Carl Haglund talade som sig bör allvarsord om dagens läge i Europa.

– Situationen är den mest allvarliga sedan andra världskriget, Europas länder har levt över sina tillgångar i flera decennier, med låga räntor och skuldsättning, sade Haglund

Det gäller också mönstereleven Finland. Regeringen har påbörjat arbetet med att få balans i statsfinan­serna och själv har Calle Haglund det tvivelaktiga nöjet att genomföra den nödvändiga försvarsreformen. Nu krävs europeisk solidaritet och ständig

Livfull Sommardag på nyräddat ÅminneDet var trots hotande regnmoln fest i luften när sjuhundra pensionärer ställde sig i kö för lunch med jägargryta och rabarberkräm på den österbottniska regionens Som-mardag 2012 i Åminne folkpark i Malax. Innan programmet tog vid klockan ett bars hundra extra stolar in i paviljongen för att också nyanlända skulle få plats. Omkring åttahundra deltagare var saldot!

Kvarkens båtmuseum är en värdefull sevärdhet som dagen till ära stod öppen för Åminnepubliken. T.v. museets vack­ra gamla fiskarstuga vid stranden.

För Patrick Ragnäs, regionens nya ombudsman, var Sommardagen ett eldprov som han klarade med den äran. Som arrangör har han tusen trådar att hålla i.

Per Thomasfolk kunde som nypensionerad ombudsman njuta av dagen utan arrangörsansvar, här i samspråk med förre riksdagsmannen Håkan Malm.

Tangon Satumaa ljöd smäktande över dansgolvet, som snabbt blev till trängsel fyllt när Smedarna drog igång efter kaffepausen.

GOD TID 6/2012 – 9

påminnelse om att EU i grunden är ett fredsprojekt.

Det stundande kommunalva­let är extra viktigt för att rädda Välfärdsfinland, konstaterade Ha­glund och berömde företagsklima­tet i Österbotten:

– Om den flexibiliteten och framtidstron skulle finnas på alla håll skulle hela Finland blomstra.

Dans och båtmuseumFör den musikaliska underhåll­ningen svarade vissångarna Karin Sandqvist och Jan-Erik Elfving. Förbundets verksamhetsledare Veronica Fellman gav en översikt över aktuella pensionärsfrågor, bl.a. den nya lagen om äldreomsorg som kommer upp i riksdagen i höst.

När det var dags för förbund­sordförande Ole Norrbacks his­toriska tillbakablick på SPF 40 år drog han en radikal slutsats av att programmet gått långt ut över den planerade tiden:

– Ingen tillbakablick, nu ska här drickas kaffe och dansas.

Här passade Norrback också på att ge de två unga konferenciärerna och minister Haglund en eloge:

– I Julias och Hannas ålder hade jag aldrig klarat av vad de har gjort, och i Calles ålder hade jag aldrig kunnat bli partiordförande och minister!

Efter kaffe och tårta stämde Smedarna upp till dans och som alternativ kunde man välja att bese det imponerande Kvarkens båtmuseum nära intill.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

En pratstund på parkbänken fick sig Nedervetilpensionärernas sekreterare Marja Einola med väninnorna Marita Hauki och Gunvor Gussander från Vi norrifrån i Karleby.

Ett gott skratt fick sig duktiga konferenciärerna Hanna Lagerström och Julia Öhman när Patrick Hagnäs konstaterade att deras sista sketch fick stryka på foten då publiken resolut hastade ut till kaffet efter Ole Norrbacks av­skedsord.

God Tids österbottniska medarbetare Roger Lind fick fira dagen utan kamera och skrivblock tillsammans med hustrun Carita.

Malax tf (tandfé) kommundirektör Mikko Ollikainen presenterade sin hemort, ”storätarkommunen” känd för Targabåtar, Åminne folkpark och Malaxlimpan.

Minister Carl Hag­lund var dagens festta­lare.

Orkestern Smedarna spelade både under programmet och dansen. Pojkarna i mogen ålder vet hur slipstenen ska dras på pensionärsdans.

SPF:s arbetsutskott passade på att hålla möte i Åminne. Söderifrån kom Alf Skogster, Majlis Kvist och Pentti Friberg, som blev imponerade av hur stort och välorganiserat det österbottniska sommarevenemanget är.

Trubadurerna Jan­Erik Elfving och Karin Sandqvist bjöd på visor, solo och tvåstämmigt.

Att fixa lunch för 700 matgäster är ingen liten affär. Här serverar Mathias Norrback potatis, jägargryta och grönsaker till matkön, som stundvis var femti meter lång men gled fram smidigt och snabbt.

10 – GOD TID 6/2012

Det är något en smula underligt med professor emerita Jönsson, känd i svenska Finland inte minst genom bästsäljaren Tio tankar om tid. Man kunde tycka att den – och en rad andra böcker samt decennier i offentlighetens ljus – skulle räcka mer än väl för att utan tvekan ge ut en bok om åldrandet.

Men när vi träffas på hennes forna arbetsplats, Lunds Tekniska Högskola, berättar hon att publi­ceringen av När horisonten flyttar sig – att bli gammal i en ny tid (2011)

föregicks av vånda.– Jag är oerhört ärlig i den här

boken. Och redan i inledningen beskriver jag hur vilsen jag kände mig före och efter pensioneringen. Aldrig i hela mitt liv har jag kunnat så mycket som nu. Får man egentli­gen lov att pensionera sig, om man kan göra mer nu än någonsin?

– Formellt får man ju inte bara lov, utan man s k a göra det!

Vid jultid 2010 fanns ett manus och en titel.

– Det skickade jag till mina fem

Ingen tidigare generation har haft större möjligheter till ett långt, friskt och rikt liv än dagens äldre.

– Vi har råkat ut för ett kollektivt missförstånd vad gäller ålderdomen. Nu måste vi lära oss vad det innebär att bli gamla i en ny tid! uppmanar rikssven-ska professorn emerita Bodil Jönsson.

Med hänvisning till forskningen påpekar hon, att dagens pensionärer faktiskt kan anses vara runt tio år yngre än generationen före dem …

bästa och mest kritiska vänner, med den enkla följdfrågan ”Kan man ge ut något sådant här?”

– Jag är ju en kreativ typ med mycket ångest, så jag ville veta om det jag tyckte mig se var rätt eller fel.

En av dem som fick Bodil Jöns­sons manus var en 72­åring, med en liten gård, två hästar och som alltid tyckt mycket om att rida.

– Nu var äldsta hästen för gam­mal, och om hon gjorde sig av med den skulle hon även behöva göra sig av med den andra. När hon läst mitt manus skickade hon ett svar som innehöll en enda mening: ”Bodil, jag ska köpa en ny häst!”

– Hon hade insett, att hon ännu kunde ha mellan en tredjedel och en fjärdedel av sitt liv framför sig, och att hon i alla fall skulle kunna rida tills hon var över 80. När jag fick det svaret visste jag att jag skulle ge ut boken.

Medicinska landvinningarVad är det då som skett och vad föranleder talet om ”åldrande i en ny tid”? Bodil Jönsson svarar med att peka på fakta;

– Vi som blir gamla nu har sedan barnsben fått tillräckligt med mat, god utbildning och bra bostäder. Vi har inte utsatts för vare sig farsoter, krig eller förtryck i vår närhet.

– Och så har du de medicinska landvinningarna. Gå på ett genom­snittligt pensionärsmöte och fråga vilka som är starropererade. Det är en på tre.

– Hörapparaterna är otroligt mycket bättre idag, och nya medi­ciner innebär att ålderdom inte längre är liktydigt med att ständigt ha ont och värk.

Denna utveckling finns också vetenskapligt belagd. Bodil Jönsson refererar i sin bok till en artikel av James W. Vaupel i ansedda tid­skriften Nature. Han visar där att livslängden i snitt ökar med 2,5 år per decennium, alltså ett decen­nium på 40 år.

– Så, vi har helt enkelt ”fel på ögonen” när vi talar om åldrandet av idag. När jag säger 75 år tycker jag det låter mycket, men så inser jag att det motsvarar den person min egen mor var som 65­åring, och då får allt andra och nya pro­portioner.

Denna och liknande insikter fick Bodil Jönsson att börja mejsla ut nya tankar. Förutom i bokform gör hon det på sin blogg, som hittills haft över 50 000 besökare, samt genom flitigt föreläsande.

– Jag är född 1942 och min generation var den första som fick lov att bli tonåringar. Det gick utmärkt, och nu står vi inför utmaningen att lära oss bli äldre i en ny tid och det utan förebilder.

– Många av oss har arbetat myck­et och gör det fortfarande med stor glädje. Framtidsbilderna av ett sam­hälle tyngt av tärande åldringar är därför inte bara främmande för oss, utan också ibland förolämpande.

Internet pålitlig broSin egen pensionering, 2009, upp­levde Bodil Jönsson på ett y t t re plan som problemfri. Hon var noga med att inte klamra sig kvar (bortsett från visst mentorskap för yngre forskare).

– Jag är förundrad över att mitt uppbrott från det formaliserade arbetslivet inte blev mer omska­kande än vad det faktiskt varit. Märkligt nog tog det mig över ett år att förstå, att ett viktigt skäl till detta heter internet .

– Nätet fungerar som en pålitlig bro mellan människor och gör att förändringen av livsvärlden genom en pensionering inte alls blir så stor som den annars varit.

Men, påpekar hon, problemet för den generation som nu går in i ålderdomen, med i snitt bättre fy­siska förutsättningar än någonsin, är istället att hitta mål och mening.

– Man reser, släktforskar och börjar ordna sina fotoböcker et­cetera. Men det behövs mål och mening utöver det.

SeniordoktoranderEtt skötebarn för Bodil Jönsson är idén om seniordoktorander, vilken hon lagt fram och mötts av intresse för vid ett flertal svenska universitet.

– Vid mina föreläsningar bru­kar jag fråga hur många som är intresserade och då räcker alltid tio till tjugo procent upp handen.

– Det finns många som haft ett fantastiskt yrkesliv och som med stor sorg ser att det de lärt sig och har i huvudet försvinner med dem. För att det skall kunna bära

vidare till andra människor och verksamheter behöver det lärda ofta betänkas ytterligare, kanske rentav genom egen forskning. För att senare bära vidare till andra som forskningsrapporter, artiklar eller avhandlingar.

– Sedan finns det idag många äldre som till exempel startar egna företag eller går till byråer som hyr ut personer i åldern 65 plus.

Men, Bodil, många av oss vill kanske bara vila och ha det bra efter ett långt arbetsliv …?

– Absolut, och det du beskriver är inte bara tillåtet utan ingår i föreställningen att, som det hette förr, ”ha det litet bra”. Men för mig räcker inte enbart detta och jag återkommer till just behovet av mål och mening när man blir äldre.

– Med den erfarenhet jag idag har, är det som om jag likt en bläck­fisk kan slänga ut mina armar och gifta ihop ny kunskap med sådant jag redan varit med om och det blir till något nytt.

– Se förresten på de stora vetens­kapsmännen som Galilei, Koperni­kus och Newton. De var rätt gamla när de kom med sina viktigaste publikationer och man kan bara spekulera om vad de åstadkommit om de fått lov att bli gamla i vår bemärkelse.

Slår inte ner på taktenEfter vårt samtal ska professor emerita Jönsson hålla föredrag, just på temat åldrande i en ny tid. Hon visar inga tendenser att slå ner på takten men gläds in i hjärteroten åt att inte längre behöva syssla med universitetsvärldens alla byråkra­tiska göromål.

– Det känns faktiskt som att jag nu, efter pensioneringen, är mer professor än någonsin innan. För nu har jag bättre möjligheter, vad gäller det jag håller på med, att tänka färdigt.

År 2009 gav hon ut Tio år senare, som en uppföljare av Tio tankar om tid.

Finns det planer för år 2019 …?– Om det blir en uppföljare till,

menar du? Det beror ju helt på om jag då kommer att tycka att det skulle vara intressant.

– Jag trivs utmärkt i nuet och har bättre möjligheter än någonsin att tänka, läsa, skriva och föreläsa.

SÖREN VIKTORSSON

Vi måste lära oss att bli gamla i en ny tid

– Det känns faktiskt som att jag nu, efter pensioneringen, är mer professor än någonsin innan, säger Bodil Jönsson. Foto ELISABETH OHLSON WALLIN

Svenska pensionärsförbundet är medlem av den europeiska orga­nisationen Age Platform Europe. Organisationen som har sitt hu­vudkontor i Bryssel samarbetar tätt med sina internationellt sam­mansatta sk. expertgrupper.

Ombudsman Mona Lehtonen deltog i ett expertgruppsmöte i Bryssel i juni. Samtidigt arrang­erades ett seminarium där man dryftade hur den ekonomiska kris­

en påverkar den äldre befolkningen i Europa. Man kan konstatera att ekonomisk kris påverkar både den enskilde medborgarens ekonomi och konsumtionsmöjligheter, men den påverkar också samhällets möjligheter att ge service.

En fråga som väcker mycket diskussion inom hela EU är priva­tiseringen av vården och konkur­rensutsättandet. Att samhällets pengar i sista hand kommer privata

investerare till godo är något som man har börjat reagera på. Som modell för hur man ska bygga upp social­ och hälsovård nämner man ofta det nordiska välfärdssamhället. Age Platform ger under hösten ut broschyren ”Older people do also suffer due to the crisis”. Liksom an­nat bra material kan man bekanta sig med alla Age Platform Europes skrifter på www.age­platform.eu.

MONA LEHTONEN

De äldre och den ekonomiska krisen dryftades i Bryssel

AGE Platform Europes seminarium i Bryssel 19.6 handlade om den ekono­miska krisens inverkan på de äldre. Fr.v. ordförande för Health and Social Services Expert Group (HEG) Angela Cluzel, ordförande för Social Inclusion Expert Group (SIEG) Jean Pierre Bultez, AGE Platforms generalsekreterare Anne­Sophie Parent och VD Maciej Kucharczyk.

GOD TID 6/2012 – 11

– Beskattningen kan rentav vara lägre för en del av dem som bott i Finland per 4.4.2008 eller där­förinnan och fått pension från Sverige, säger Skattebetalarnas Centralförbund rf:s ledande jurist Päivi Kaari.

Pä iv i Kaar i bedömer a t t klagomålet över att pensioner från Sverige beskattas orimligt i Finland beror på ett missförstånd och att metoden att avföra dubbel beskattning gällande pensioner, vilken var i bruk i Sverige före år 2009, är svårförståelig.

– En annan orsak till klagomål var eventuellt att beskattningen skärptes när personen som fått pension i Sverige och där betalat skatt på den, flyttade till Finland. Orsaken är att länderna har en olika skattegrad, inte att Finland skulle behandla Sveriges pensioner på an­nat sätt än de finska pensionerna.

Antalet kontakter om Sveriges pensioner har minskat under de senaste åren. Förfrågningar om dem görs fortfarande i någon mån till informationen vid Centralför­bundet för de gamlas väl. Även pensionärsorganisationerna får ibland förfrågningar, men inte så ofta som för några år sedan. Också yrkanden till rättelsenämnderna om att beskattningen ska rättas till, har av allt att döma blivit färre. Nämnderna har självständig beslu­tanderätt vid fullgörandet av sina uppdrag. Päivi Kaari är medlem av en rättelsenämnd.

– Jag har diskuterat frågan med en kollega som också sitter i en rättelsenämnd, och hennes

bedömning är densamma. Rättel­seyrkandena är inte lika många som under de tidigare åren, säger Kaari.

Så pass segsliten har uppfattnin­gen om att Sveriges pensioner dubbelbeskattas varit, att man i början av 2000­talet vädjat i saken till Europaparlamentets framställ­ningsutskott.

Utskottet har entydigt kon­staterat att vädjandena berott på missförstånd och är grundlösa.

Jämställd skatteuppbördsrättLedande jurist Päivi Kaari vid Skattebetalarnas Centralförbund besvarar bl.a. frågor om pensio­ners beskattning som ställs från utomlandet.

En a l lmän princip är att bosättningsstaten har skatteup­pbördsrätt till samtliga inkomster. En annan princip är att den staten har uppbördsrätten, från vars om­råde inkomsterna – även pension­sinkomsterna – kommer.

För att detta inte skall leda till dubbel beskattning, har staterna sinsemellan ingått bi­ eller mul­tilaterala skatteavtal. Så också Finland, som även annars i sin skattelagstiftning följer jämställd­hetsprincipen. Enligt den skall de som är i samma situation behandlas jämställt, säger Kaari.

Från undantagsmetod till avräkningsmetod Det nordiska skatteavtalet ändrades från början av år 2009. Tidigare tillämpades undantagsmetoden på i Finland bosatt persons pension

Informationen har småningom nått fram:

Pensioner från Sverige och Finland beskattas jämställt i FinlandPensioner som finländare lyfter från Sverige behan-dlas inte orättvist. Pensionerna i Finland och från Sverige beskattas jämlikt.

från Sverige, nu började man till­lämpa avräkningsmetoden. Änd­ringen gällde emellertid inte dem som bodde i Finland och lyfte pension från Sverige då skatteav­talet undertecknades per 4.4.2008.

– Enligt det gamla förfarandet räknas skatteprocenten i Finland på basis av helhetsinkomsterna (inkomst i Finland + inkomst från Sverige), men skatt i procent uppbärs endast från inkomsten i Finland. Tack vare detta har den totala skatten för en del personer som får pension från Sverige varit till och med lägre än för dem som fått pension endast från Finland.

– Enligt den nya metoden bes­kattas pensionen från Sverige i Fin­land, men Sveriges skatt gottgörs eller avdras från Finlands skatt. Minskningen skall inte vara större än skatten är på den pension från Sverige som går till Finland. Mål­sättningen är att all inkomst bes­kattas jämställt, säger Päivi Kaari.

Riksdagens finansutskott beto­nade också jämställdhetsprincipen

då utskottet år 2008 behandlade det nya nordiska skatteavtalet och de förändringar i lagstiftningen som skatteavtalet ledde till.

Päivi Kaari jämför situationen för en person som får pension från två länder med situationen för en person som lyfter pen­sion från två finska källor, t.ex. från Ilmarinen för sina privata arbetsförhållanden och från Kom­munala pensionsförsäkringen för sina arbetsförhållanden inom den offentliga förvaltningen.

– Pensionsinkomsterna räknas ihop, de lagstadgade avdragen görs och sedan fastställs skatten på den inkomst som beskattas. Sveriges och Finlands pensioner räknas ihop, de lagstadgade avdragen görs, skatten på den beskattningsbara inkomsten fastställs och skatten som betalats till Sverige avdras. Slu­tresultatet är alltid detsamma även om pensionsinkomsterna kommer från Finland eller Sverige, från en eller flera källor. Den sammanlagda pensionsinkomsten är avgörande.

Skäl att kontrolleraskattedeklarationen

Såsom i all mänsklig verksamhet kan man göra fel i beskattningen. Den skattskyldiga har skäl att granska att uppgifterna om hennes inkomster är de rätta i deklarationsblanketten. För det första ska man spara kontrolluppgiften som man får i början av året från Sveriges pensionsanstalt. Kontrolluppgiften behövs när man i april granskar Finlands förhandsifyllda skattedeklarationsblankett. Man kontrollerar då att pensionssumman från Sverige är rätt.

Om summan är fel eller saknas helt, antecknas i skattedeklarations­blankettens punkt ”Inkomster från utlandet” den rätta summan i euro. I punkten ”Skatter från utlandet” antecknas summan skatter från Sverige. De som har bott i Finland per 4.4.2008 och erhållit pension från Sverige har skäl att kontrollera att det i blanketten står ”undantagsmetod”. Om där står ”avräkningsmetod” har rätt metod inte använts. För att korrigera saken ska man i punkten ”Tilläggsuppgifter” meddela att man bott i Finland 4.4.2008 och då fått pension från Sverige. Inkomstsumman antecknas i punkt ”Inkomster från utlandet”.

Päivi Kaari bedömer att klagomålet över att pensioner från Sverige beskat­tas orimligt i Finland beror på ett miss­förstånd.

– Sjukförsäkringens sjukvård­savgift som fastställs i samband med beskattningen är lika stor i Finland och Sverige. I år är avgiften för pensionärer 1,39 procent av inkomsten som beskattas i kom­munalbeskattningen.

Text och foto PEKKA ISAKSSON

Översättning VALBORG LOUHISTO

Värdecaféet är ett samtalsforum, där hälften av deltagarna är seniorer och andra hälften ungdomar. Del­tagarna blir personligen inbjudna att delta och kommer i kraft av sig själva, det vill säga de representerar inte någon specifik organisation eller något särintresse. Målet med ett värdecafé ligger i själva samtalet, reflektionen tillsammans kring ett tema som handlar om värderingar. Vi vill skapa en mötesplats där ung­domar och seniorer byter tankar och erfarenheter med varandra, samtalar om temat, och formulerar sig tillsammans i en gemensam re­solution. I höst ordnas värdecaféer i Vasa och i Åbo.

I samband med presentationen fick alla deltagare inledningsvis ge sin syn på vad respekt innebär. Många kopplade det till bemö­tande mellan människor och till tanken att först respektera sig själv för att kunna respektera an­dra. Andra synpunkter berörde mänskliga rättigheter, men också en överdriven, snedvriden respekt som kan löpa risk att bli underläg­senhet. Respekten är bäst när den är jämlik och ömsesidig, och värst när människor, både unga och äldre, bemöter varandra respektlöst.

Diskussionen fortsatte i min­dre grupper över en kopp kaffe. Diskussionen vid de olika borden

Respekt temat för första värdecaféetRespekt var temat för det första värdecaféet som höll i april i Helsingfors med ungefär trettio deltagare.

präglades mycket av de medlem­mar som de olika grupperna hade. Det var deras intressen och tankar som styrde tankarna kring res­pektrelaterade ämnen gällande allt från skolvärlden till Julius Caesar och Jesus. Vid ett av kaffeborden konstaterades det att ”det mesta var sämre förr” och diskussionen hölls på ett mer teoretiskt plan gällande samhälleliga fenomen som kollek­tiv nostalgi och verklighetsflykt. Vid ett annat bord diskuterades hur unga och äldre respekterar samhället på olika sätt och skolans roll när det gäller att fostra barn och unga till respekt. Farfar i sko­lan är ett utmärkt exempel på hur solidaritet mellan generationerna utövas i praktiken. Det behövs i dag flera händer i skolorna, och de

äldre är ofta ett tryggt öra till. De äldres erfarenhet och kompetens behövs också när det gäller att fö­rebygga mobbning och respektlös behandling barn och ungdomar emellan. I den finländska kulturen är inte enbart ålder en grund för respekt, utan respekt ska övervin­nas. Med tanke på framtiden är det nödvändigt att vi umgås över generationsgränserna.

Sammanfattningsvis uppfatta­des temat Respekt som ett väldigt viktigt och angeläget ämne som ständigt borde och skall disku­teras för att olika individer och grupper ska få insyn i vad andra sätter in i begreppet. Begreppet respekt förändras ständigt och den ömsesidiga respekten, där du ger respekt och därefter får respekt

tillbaka, vinner allt mer mark. Det hierarkiska tänkandet om vem som ska respekteras och vem som för­tjänar respekt håller på att luckras upp. Ändå råder det ingen tvekan om att ett demokratiskt samhälle bygger på ett system där ömsesidig respekt för alla samhällets medlem­mar är rådande och att detta är till fördel för alla. Men begrepp som till exempel respekt är sist och slutligen bara är tomma ord om vi inte diskuterar och lyssnar på varandra och försöker leva som vi lär, respektfullt.

Arrangörer för värdecaféerna är De Ungas Akademi/Svenska stu­diecentralen, Församlingsförbun­dets kulturdelegation och Svenska pensionärsförbundet.

12 – GOD TID 6/2012

Svenska pensionärsförbundet har ingått avtal om medlemsförmåner med nedanstående företag. För detaljer kontakta SPF:s kansli, tfn 020-728 88 10

Medlemsförmånen gäller billigare flyg med Blue1 och SAS och möjligheten att samla poäng för flugna flyg med dessa bolag och andra flygbolag inom Star Alliance. Förbundet önskar att medlemmarna

registrerar sig i Blue1’s lojalitetsprogram SAS EuroBonus och meddelar att de är medlemmar i Svenska pensionärsförbundet. Medlemskap i programmet kostar inget. Kontakta förbundskansliet för närmare

information, vi sänder dig mer material, en broschyr och ansökningsblankett för denna förmån.

MEDLEMSFÖRMÅNER

Advokatbyrå Boucht & Nikula erbjuder förbundets medlemmar sina tjänster till rabatterat pris.

Hartmansgränd 3, 65100 Vasa och Stationsvägen 1, 68600 Jakobstad.Tfn 06­3171 846, e­post peter.boucht@boucht­nikula.com. www.boucht-nikula.com

Advokatbyrån behandlar arvs­och testamentsrättsliga frågor, fukt­och mögelproblem, familjerätt, arbetsrätt, straffrätt mm. Advokaterna bistår också i rättshjälpsärenden. Telefonnumret är 06­3171 846. Meddela att du är

SPF­medlem när du tar kontakt så får du förmånligare tjänster av advokatbyrån.

www.spfpension.fi/medlemmar/wformaner och länk till www.rehnco.fi

Svenska Pensionärsförbundet r.f., dess medlemsföreningar och klubbar kan boka båtresor med Viking Line till specialpris.

Information om aktuella förmåner, erbjudanden, värdekuponger, konferensresor till stamkundspris samt medlemsförmåner hittas på Svenska Pensionärförbundet r.f:s eget extranät: http://www.vikingline.fi/spf

Du kan boka på Viking Lines hemsida, via vår resetjänst per telefon 0600­415 77 (1,64 / svarat samtal + lna/msa) eller e­post booking@vikingline.com eller hos resebyrån.

När ni bokar resor via Tallink Silja kan ni meddela att ni är medlemmar hos SPF. Därmed kan ni få köpa billigare biljetter.

Aktia Skadeförsäkring Ab har tillsammans med Svenska pensionärsförbundet byggt upp försäkringslösningarsom anpassats till pensionärers behov. Dessa lösningar erbjuds idag endast till förbundets

medlemmar och deras make/maka. Vi erbjuder er rese­ och olycksfallsförsäkringar som till skillnad frånbranschens motsvarande försäkringar är ikraft ända tills den försäkrade fyller 80 år.

Fråga mer på Aktias försäkringsservice, tel. 010 80 81 80. Via servicenumret kan man uppdatera sitt försäkrings skydd och därmed se till att man har sina försäkringar i skick (tjänsten är öppen vardagar 8.30–16.30,

samtalspriser: från fast linje 8,28 cent/samtal + 5,95 cent/minutoch från mobiltelefon 8,28 cent/samtal + 17,04 cent/minut).

Se också www.spfpension.fi/medlemmar/formaner.

HOTELL HAIKO HERRGÅRD, med sitt läge mitt i en vacker herrgårdspark, lockar med solig service, herrgårdsstämning, läckra menyer, sagolikt vackra strandvyer, avkopplande badavdelning och sköna

spabehandlingar i vuxen smak. Läget är förträffligt, bara en halvtimmes bilfärd från Helsingfors och en knapp halvmil från den idylliska Gamla Stan i Borgå. Tfn 019­576 01, www.haikko.fi

Meddela att du är medlem i SPF vid anmälningen.

MEDLEMSREKRYTERING

Nya faddrar behövs

Finska Missionssällskapet söker nya faddrar till skolelever i Mau-retanien, Etiopien och Senegal. Fadderstödet ger barn från fattiga familjer möjlighet att gå i skola.

Fadderstödet är 25 €/månad.

Som fadder gör du en konkret insats för en annan människa.

Mer info på tfn 020-7127 266 eller på www.mission.fi/fadderbarn Tillstånd: 2020/2010/3168 för 2011-2012/15.11.2010 /Polisstyrel-sen. Nr1107 K12 för 2012 /14.9.2011 /Ålands Landsskapsregering.

Som fadder är du oersättlig

Helsingfors svenska avdel-ning ordnar en kurs i frivillig vänverksamhet i Helsingfors

den 17.9., 19.9., 24.9. och 26.9.2012 17:30−20:30 på

Salomonsgatan 17 B, 4.vån.Anmälan: bibi.sandell@yahoo.se,

tel. 050 373 4874 eller inge.martonen@welho.com,

tel. 040 5207788

FRK

Gör någon glad - bli en Röda-Korsvän!

Tävlingen 2012Föreningar medminst 10 poäng 27.8

Nya

med

lem

mar

Ökn

ing

i pto

cent

Poän

g

Vasa Svenska Pensionärsförening VIPS 58 13,4 84,8

Larsmo­Eugmo pensionärsförening 45 14,0 73,0

Nedervetil pensionärsklubb 24 22,4 68,9

Pensionärsklubben Milstolpen 42 12,7 67,3

Närpes Pensionärsförening 53 5,6 64,2

Pensionärsföreningen Nygammal i Petalax 32 14,0 59,9

Borgå svenska pensionärsförening 45 5,8 56,5

Ingå Pensionärer 25 15,2 55,5

Korsnäsnejdens Pensionärer r.f 25 9,1 43,2

Tenala­Bromarf Pensionärer 17 10,1 37,2

Österby Pensionärer 16 10,3 36,6

Grankulla svenska pensionärer 25 5,3 35,7

Munksnejdens Pensionärer 23 6,3 35,6

Korsholms Pensionärsförening 28 3,6 35,2

Pargas Svenska Pensionärer 23 5,4 33,8

Åbo Svenska Pensionärsklubb 21 6,2 33,4

Sibbo Svenska Pensionärsförening 25 4,0 33,0

Lappfjärds Pensionärsklubb 22 5,4 32,8

Norra Kyrkslätts Pensionärsförening 21 5,8 32,5

Sjundeå Pensionärer 13 9,6 32,3

Ekenäs Pensionärer 23 3,5 29,9

Pedersöre Pensionärsklubb 16 5,6 27,1

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån 16 4,9 25,7

Nykarleby Pensionärer 15 5,3 25,5

Vanda svenska pensionärer 12 6,2 24,4

Svenska Pensionärsgillet i Hangö 6 7,8 21,6

Kyrkslätt Pensionärer 13 3,3 19,6

Pensionärer i Östra Helsingfors 9 5,1 19,2

Eira Pensionärer 7 5,8 18,7

Kronoby Pensionärer 12 2,9 17,8

Pensionärsklubben i Kristinestad­Tjöck PIKT 8 4,8 17,5

Kvevlaxnejdens Pensionärsklubb 11 3,0 17,1

Munsala Pensionärsklubb 8 4,5 17,0

Esbo svenska pensionärer 14 1,5 16,9

Pensionärsföreningen ETTAN 6 5,1 16,2

Kimito Pensionärsförening 8 3,6 15,2

Terjärv Pensionärer 9 3,0 15,0

Lovisanejdens Svenska Pensionärer 8 3,2 14,5

Karis Pensionärer 8 3,1 14,3

Malax Pensionärer 9 2,6 14,3

Kronohagens­Skatuddens pensionärer 2 6,1 14,1

Vasanejdens Pensionärer 2 5,7 13,4

Pyttis svenska pensionärsförening 2 5,4 12,8

Korpo Pensionärsförening 4 4,1 12,2

Purmo Pensionärer 7 2,5 12,1

Esse Pensionärsförening 6 2,8 11,6

Björneborgs Svenska Pensionärsförening 4 3,6 11,2

Jeppo Pensionärsklubb 4 3,4 10,9

Arkadia Pensionärer 4 3,4 10,8

Pensionärshemsföreningen i Kronoby 4 3,3 10,7

Drumsö Pensionärer 5 2,8 10,6

Vörå Pensionärsklubb 4 3,1 10,2

Övermark Pensionärsförening 5 2,5 10,0

Hela förbundet 893

GOD TID 6/2012 – 13

DEBATT

Debatten om förslaget till ny lag om äldreomsorgen har pågått länge och under augusti har speciellt frå­gan om behovet av personalkvoter varit akut.

För femton år sedan skrev jag första gången om behovet av per­sonalkvoter inom den kommu­nala sektorns bäddavdelningar och inom vårdhem för äldre. Inom specialsjukvården har personaldi­mensioneringen fungerat bra och för det mesta även på de kom­munala akutavdelningarna inom hälsocentralsektorn.

Inom sjukvården kommer de äldres utslagning allt tydligare fram. Då resurserna är begränsade har de starka grupperna i samhäl­let prioriterats medan de hjälplösa och försvarslösa har fått det kon­tinuerligt värre. De äldre spärras till nödvändiga operationer och det finns exempel på att förvärvs­arbetande kan få en operation inom några veckor samtidigt som pensionärer med samma diagnos kan få vänta många år på samma operation. Detta gäller vissa ögo­noperationer såsom gråstarr. För att pensionärer skall få en sådan inom offentliga sektorn krävs att synförmågan skall ha försämrats mycket betydligt medan förvärvs­arbetande får samma operation i ett tidigt skede av sjukdomen. Detta är lagstridigt, men inom sjukvården fungerar rättsskyddet synnerligen miserabelt framförallt för de äldre.

Vi kan även ta transplantationer som exempel; i Sverige görs lung­transplantationer ännu vid 70 år medan det är få i Finland som fått sådana i över 60­års ålder och de informeras inte alls om en sådan möjlighet vid lungsjukdomar som är kroniska och inte kan botas. Dessa patienter drabbas av ett långt lidande och även försnabbad mortalitetsfrekvens.

Då jag för länge sedan betonade vikten av personalkvoter inom den kommunala sjukvården jämförde jag med att det även tillämpas kvo­ter inom grundskolan och gymna­sier och inom dagisverksamheten.

Åren 2001 och 2008 gjorde social­ och hälsovårdsministeriet upp rekommendationer om sjuk­vårdens personalkvoter inom äld­revården tillsammans med Finlands kommunförbund, men direktiven har följts klent av kommunerna. Inom de svensk­ och tvåspråkiga kommunerna har Åboland, Åland och Österbotten följt dem väl och i många fall överträffat direktiven medan det varit sämre inom Ny­land och framförallt inom Västny­land. Speciellt under nätterna har situationen tillåtits urarta till pa­tienternas skada och ökat lidandet.

Personalkvoterna är en nödvän­dighet, men de bör genomföras med grundlig planering och med tillräckliga resurser. Det skall inte gå så att andra funktioner inom

äldrevården märkbart försämras på bekostnad av en ny lag om kvoter. Därför bör kommunerna ges större stöd från statsbudgeten.

Man skall inte heller tvinga de stressade sjukskötarna att jobba övertid för att fylla kvoterna. Så­dana bieffekter skulle leda till nya problem inom vårdkvaliteten. Därtill borde man åtgärda det stora problemet med att få ersättare till frånvarande vårdpersonal. Detta bör ske genom att man inom varje kommun har en sjukskötarpool från vilken man kan anvisa skötare till de vårdenheter där ordinarie personal är frånvarande. I nödfall bör man se till att det på natten finns tillräcklig personal genom att ändra arbetsschemat.

Det får aldrig gå så att exem­pelvis en skötare skall sköta över trettio svårt sjuka äldre under ett tiotimmars nattskifte.

I Sverige har man betydligt högre personalkvoter än i Finland inom äldrevården, men ändå har man noterat att de äldre blir mer ut­slagna inom vården. Därför har man berett en ny lag som till olika delar skall åtgärda den åldersdis­kriminering som varit rådande. Detsamma bör man göra i Finland, det gäller att åtgärda flera komplexa vårdproblem för att bevaka de äld­res rättigheter inom vårdtillgången.

BO HOLMBERG

Karis

De äldres utslagning inom vården Plock ur allmänna föreläsningar (gratis, ingen anmälan) Vardagslydnad för hundar11.9, tisdag kl. 18.05–19.35, Sofia Bergman, problemhundsskolare. Författarafton med Hannele Mikaela Taivassalo 13.9, torsdag kl. 18.05–19.35, Jenny Kajanus intervjuar.Vill du göra något nyttigt och ställa upp för en medmänniska? Bekanta dig med olika organisationer som behöver dig som frivillig! På plats finns bland annat SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder, Psykosociala förbundet, Folkhälsan, Helsingfors Mission, Helsingfors Socialverk m.fl. 18.9, tisdag kl.11.00–18.00.Avgörandets år 1812 18.9, tisdag kl. 18.05–19.35, Henry Rask,fil.lic.Högerpopulismen tar nya riktingar Sveriges Radios Nordenkorrespondent Jenny Sanner-Roosqvist och Hufvudstadsbladets politiska redaktör Marianne Lydén sam- talar med Ann-Jolin Grüne, projektledare för Delaktig i Finland 20.9, torsdag kl.18.05–19.35.Svamputställning Arbis Mykologer ställer ut mat- och giftsvampar. Kom och testa din svampkunskap och lär dig något nytt om svampar. 23.9, söndag kl. 15.00–18.00.

Kom på kurs! Arbis har c. 700 kurser i Konst, Gymnastik, Hälsa, Informationsteknik, Matlagning, Musik, Natur, Kultur, Litteratur, Samhälle, Historia och Språk (20 olika). Plock ur kursprogrammet:Finlands historia start 13.9, torsdag 9.30–11.00.Andra världskrigets historia start 12.9, onsdag kl. 12.30–14.00. Livet under medeltiden start 13.9, torsdag kl. 18.05–19.35.Arv, testamente, skilsmässa start 11.9, tisdag kl.18.05–19.35.Påverka i din kommun start 18.9 tisdag kl.18.05–19.35Kom och sjung med ditt barnbarn! (start 13.9. torsdag 15–15.45).Blandad kör: Årgångssången start 11.9, tisdagar kl. 15.00–16.30.Släktforskningskurser (mera info på webben eller per telefon)Bridge (mera info på webben eller per telefon).

Kurser speciellt för seniorer. Plock ur kursprogrammet:Vardags-IT för seniorer 13.9–29.11, torsdag kl. 9.30–12.00.Grunderna i datoranvändning I 10.9–15.10, måndag kl. 9.30–12.45.Lär dig använda mobiltelefonen 28.11–5.12, onsdag kl. 9.30–12.45.Grunder i Photoshop Elements 22.10–12.11, måndag kl. 9.30–12.IT-rådgivning start 10.9, måndagar kl. 13.00–15.45. Seniorseminariet: Unga forskare presenterar sig start 1.10, måndag kl.12.00–14.30.Seniordrama, start 21.9, fredag kl. 11.30–13.00.Seniorgymnastik av olika slag, mera info på webben eller per telefon.

Arbis bibliotek har över 16 000 böcker från olika äm-nesområden. Romaner, kurs- och fackböcker lånas hem. Vi har svenskspråkiga dagstidningar från alla regioner och ett 70-tal tidskrifter allt från trädgård till musik.

Dagmarsgatan 3

www.hel.fi/arbisArbis har säkert något också för dig!

Ring 09-310 494 94 eller titta på webben

Ingen kolumnist med självaktning kan väl låta bli att skriva någonting om higgsbosonen, den där som gör att det blir massa – något förenklat uttryckt. Det lär kunna bli en verkligt stor upptäckt. Förstår man inte riktigt dess innersta väsen kan man alltid trösta sig med att alla inte har förstått relativitets­teorin heller. Någonstans har jag läst att det har funnits bara tre vetenskapsmän som riktigt begrep sig på det här som gjort Albert Einstein odödlig. Och alla tre påstås dessutom ha varit av olika åsikt om vad teorin egentligen innebar.

Men nu var det alltså higgsbosonen. En liten tröst i allt det obegripliga är att det ännu är ganska osäkert om det just är Higgs boson man har hittat. Men låt oss hoppas. Redan 1964 anade man någonting i den här vägen, och den som gjorde det var den brittiske fysikern Peter Higgs. Han har fått ge namn inte bara åt bosonen utan också at det s.k. higgsfältet, som ”genomsyrar universum och gör att både higgsbosonen själv och andra partiklar har massa”, allt enligt Wikipedia som håller reda på det mesta.

Om detta verkar något invecklat blir allt mera begripligt när det berättas att forskningen har utförts vid partikelacceleratorn LHC i Cern, där man kan åstadkomma hastigheter som närmar sig ljusets. Cern ligger utanför Geneve, just vid grän­sen till Frankrike. Där har man byggt en fantastisk cirkelrund tunnel vars längd är 27 kilometer. I den görs experiment som – sägs det – kan ge svaret på världens uppkomst.

En del forskare varnar för experimenten och säger att de kan leda till att man åstadkommer ett s.k. svart hål, som kan sluka hela jorden, andra tror inte alls på sådana skräckscenarier. Jordens under­gång har det för övrigt varit tal om många gånger tidigare. Jag minns från min skoltid i Hangö på 1940­talet att det var på tapeten, men en kvinnlig skolkamrat försäkrade att även om jorden går under så inte gäller det oss här i Hangö i alla fall. Varefter man lugnt kunde återgå till läxläsningen.

Men om man nu har gjort stora hastighets­framsteg i Cern så kommer det också andra upp­muntrande rapporter, från Karleby tror jag det var, där brukar man vara bra på sånt här. Där har man konstaterat att om man springer riktigt fort så händer det att det svartnar för ögonen. Och det beror ju, som var och en strax inser, på att man då har överträffat ljusets hastighet.

Vilket såhär i OS­eftersnackets tider kan vara någonting att beakta i de fortsatta träningspro­grammen.

ANDERS G. LINDQVIST

Om bosoner och annat obegripligtUPPSNAPPAT

Semesterdagar för närståendevårdare och vårdtagareÄr du närståendevårdare och behöver semester? Vill du åka på semester med den person du vårdar, men det verkar för krångligt?

Svenska Semesterförbundet ordnar i samarbete med Folkhälsan en fyra dygns semester anpassad för närståendevårdare och vårdtagare 5–9.11.2012 på Norrvalla rehab center i Vörå, Österbotten.

Vi erbjuder trevligt program och god mat i vacker omgivning.

Susanna Stenman, Svenska semesterförbundet, tfn 019 278 6876 besvarar frågor om ansökningsförfarandet. Sista ansökningsdag är 28.9 2012.

Information och ansökningsblankett � nns på www.folkhalsan.fi/semesterstod

Mera information ger också:Folkhälsan i Österbotten, Pia Nabb tfn 06 320 6014Folkhälsan i Åboland, Eva Björkqvist tfn 02 454 3027 Folkhälsan i Nyland, Jonna Skand tfn 09 315 5537

14 – GOD TID 6/2012

RES MED SPF

Välkommen med på SPF:s svängiga jazzkryssning till Stockholm 17­19.11 med Viking Lines M/S Mariella. För den trevliga underhållningen står Emma Salokoski Ensemble, Dean Martin & Frank Sinatra Show, MinisterJazz med Claes Andersson, Birger´s Ragtime Band och redaktör Åke Grandell.

195 € i A­hytt med fönster185 € i B­hytt utan fönster

I priset ingår resa och 2­personers hytt, 2 x middag (specialkomponerad jazzmeny) inkl. måltidsdrycker, 2 x frukost, 2 x eftermiddagskaffe med tilltugg, kryssningsprogram och ”jazzgott”.

Bokningar och förfrågningar : Friman Resor telefon 019­248 1004 eller e­post info@frimanresor.fi

Vi förbehåller oss rätt till ändringar i programmet.

Jazzkryssning 17–19 november 2012

40 ÅR 2012Seniorskeppet 29–31.10.2012

Foto TALLINK

40 ÅR 2012

Kom med på SPF:s ’Schlagerskepp’ med Silja Serenade till Stockholm.

Thomas Lundin med gästerJubileumskryssningen bjuder på mångsidigt program med schlagershow med Svenne Hedlund, Pirkko Mannola, Calle Petterson, allsång, miniseminarium, utfärder i Stockholm, karaoke, seniordans, föreläsningar, Pidro blixtturnering, Bridge mm.

Anmälningar till programmen efter att informationsbrevet skickats hem i september.

I priset ingår båtresor, måltider och program.

Pris i dubbelhytt: Seaside­hytt 215 euro/person Promenade­hytt 205 euro/person

B­hytt 180 euro/person

Bokningar och förfrågningar: Friman Resor, tfn 019­248 1004 eller info@frimanresor.fi

Foto GAFUR BEKNAzAROV

40 ÅR 2012

Kom med på SPF:s populära operettkryssningar med besök.

Operetten Mannen från La Mancha baserar sig på Miguel Cervantes roman och handlar om den fattiga adelsmannen Don Quixote som drar ut i världen på sin hingst Rosinante, sin väpnare bonden Sancho Panza för att vinna kärleken av sin älskade Dulcinea. Musikalen är en blandning av romantik, äventyr, humor och tragik.

Onsdag 9.110.30 Avgång från Västra hamnen med Tallink Silja, frukostbuffé ombord16.30 Lätt måltid på hotellet Tallink City Hotel, logi i dubbelrum19.00 Operetten Mannen från La Mancha på Nationaloperan i Tallinn (gångavstånd från hotellet)

Torsdag 10.1Förmiddagsprogram i Tallinn. 17.30 Avfärd, buffémiddag ombord19.30 Ankomst till Helsingfors

Pris: 225,­/person i dubbelrum, tillägg för enkelrum 30,­

Reseledare från SPF

Sista anmälningsdag 25.10

Bokning och information: Friman Resor, tfn 019­248 1004

Operettresa till Tallinn 9–10.1.2013med Mannen från La Mancha

SPF reser till ön med blomsterprakten och kryddofterna, den speciella maten och det speciella Madeiravinet. Madeira har blivit ett favorit resmål för oss nordbor. Ön ligger utanför Portugal och hör också till Portugal.

Vår resa ordnas mellan den 1 och 8 april 2013 till Funchal där vi bor på 4­stjärniga hotellet Four Seasons Baia.

Resans pris från Vasa 1320.­ euro per person i dubbelrum. Tillägg för enkelrum 195.­ euro.

Anmälan om deltagande i resan senast 27.12.2012 till SPF:s kansli i Vasa tel. 020­7288818 eller patrick.ragnas@spfpension.fi.

Uppgifter om resan fås av Henrik Svarfvar tel. 050­69341, Bert Bäck tel. 050­69006 och Kristina Saari tel. 050­5814856.

Plats reserveras i den ordning anmälningarna görs till kansliet.

SPF Österbotten Oravais TrafikResegruppen Teknisk researrangör

Kom med till MADEIRA 1–8.4.2013

40 ÅR 2012

Bli SPF:s pidromästare på Seniorskeppet!Varför ödsla tid och kronor i Stockholm när ni i stället kan ägna er åt gemytligt pidrospel ombord. Missa inte detta unika tillfälle!

När: Tisdag 30.10 kl. 12.00–14.30Var: I Pidrorummet på Silja Serenades konferensavdelning däck 6 Hur: Att lagvis samla flesta möjliga vinster (max. 8) i sammanlagt fyra spel mot andra lag. Ett lag består av 4 spelare, d.v.s. 2 par. Denna typ av spel kallas “blixtpidro” i Raseborg. Vanliga pidroregler gäller.

Övrigt: Lagen ska ha ett namn där orten eller regionen framgår, t.ex. Östra Nyland, Åbo. Lagmedlemmarnas namn anges på platsen. Väl mött!

Anmäl ert lag senast 5.10 tillKerstin WesterlundTfn: 0407387763E-post: kerstin.westerlund@brev.fi

GOD TID 6/2012 – 15

Resan var en visumfri kryssning från Helsingfors till S:t Peters­burg med MS Princess Maria, en övernattning på hotell (Sokos Palace Bridge) och retur med MS Princess Anastasia, en annan av St. Peter Lines kryssningsfartyg. Båda båtarna var bra och hotellet i toppklass, men det hade givetvis varit betydligt mer praktiskt och trivsamt att kunna bo på en och samma båt hela tiden.

Den första förmiddagen bjöd på en rundtur i staden och på efter­middagen besökte vi Vinterpalatset med Eremitaget. Inga måltider var inbokade i programmet den dagen, men Ingves representant ordnade omtänksamt nog en möjlighet att inta såväl en gemensam lunch som middag för dem som var intressera­de. Det mottogs med tacksamhet.

Följande dag åkte vi till tsarens sommarpalats Petershof och borde sedan ha haft en halv dag för eget program, men den krympte till en timmes paus på en sidogata på grund av trafiken och avsaknaden av parkeringsplatser. Vår inresedag visade sig nämligen vara national­dag (och fridag), vilket gjorde att alla utställningar, sevärdheter mm var överfulla, trafiken blockerad och parkerings­platserna obefint­liga.

S:t Petersburg var en upplevelse, åtminstone för mig som inte varit där tidigare. Det har sagts att S:t Petersburg är en av världens vack­raste städer, men ändå blev jag förvånad och överväldigad. Alla dessa fantastiska byggnadsverk, palats, katedraler, monument, vackra broar, som gick att öppna för trafiken på Neva, undersköna

Glimtar från S:t PetersburgFyrtiofem förväntansfulla pensionärer ställde upp för en kryssning till S:t Petersburg den 11 juni. De flesta kom från Kyrkslätt och Grankulla och de hade förmånen att kunna stiga på den gemensamma bussen redan i sina hemknutar. Resan var anordnad av Svenska pensionärsförbundet i samarbete med Ingves Resor. Som reseledare och SPF-representant fungerade Eja Karell.

Reseledaren Eja Karell med Susanna Ohls är båda Grankullabor. I bakgrunden Isakskatedralen. Foto BENGT OHLS

Uppståndelse­kyrkan. Foto BENGT OHLS

springbrunnar och allt detta inbäd­dat i en färgstark historia, det gör en förstummad. Trots allt guld och all överdådig konst blev jag ändå mest förvånad över de välskötta, bedårande parkerna, plantering­arna och renligheten, men då bör man givetvis beakta att vi såg medaljens framsida.

Att det vi såg och hörde blev så givande berodde till stor del på att vi hade en ypperlig guide. Hon följde oss överallt och var lika kunnig och fängslande var vi än befann oss. Som ett extra program berättade hon också om ryssarnas vardag, deras hemliv, skolgång, yrken, löner, pensioner, sjukvård mm. Det var intressant. Endast då det gällde vissa historiska detaljer hade vi nog en litet avvikande åsikt.

En annan person som imponerade var vår chaufför. Hur kan man be­mästra en stor buss så elegant under sådana förhållanden? Ytterligare en ros, den går till medresenärerna, re­seledaren och Ingves representanter för gemytligheten.

Fem timmar i köMen, men jag måste nog till slut strö litet salt i bägaren. Jag finner det obegripligt att man fortfarande håller sig med en sådan byråkrati vid de ryska passövergångarna . Det hela verkade ställvis vara rena teatern. Under vår 2 ½ dagar långa resa använde vi åtminstone fem timmar till att köa och vänta. Jag har trott att Ryssland vill ha beta­lande turister.

ANITA BLOMQVIST

(06) 224 1271 www.westerlines.fi

När Du vill resa tryggt och bekvämt...

16 – GOD TID 6/2012

Cittaslow har sina rötter i 90­talets Italien, bland borgmästare som vil­le lyfta fram sina småstäder för att mota folkvandringen till de stora städerna. Slow Food gav modellen, en betoning av det småskaliga och lokala. Nätverket spred sig snabbt och har nu 146 medlemmar över hela världen.

– Cittaslow är för Kristinestad en del av en större strategiprocess som startades 2010, berättar Ulf Grindgärds, projektledare för marknadsföringen av Cittaslow.

– Beslutet att försöka nå Cit­taslowstatus föddes på gräsrotsnivå inom ett trettiotal ”verkstäder” som på olika områden jobbade med strategierna att utveckla staden. Cittaslow är ett kvalitetssystem med 52 kriterier att uppfylla och man fann att de flesta passade in på Kristinestad.

En första uppgift för Ulf Grind­

gärds var att genom infomöten runt om i byarna i den till ytan stora småstaden få invånarna med på noterna:

– Den lokala förankringen är a och o. Medborgarinstituten har varit en bra samarbetspartner och i Medborgarforum föds samarbete och idéer, säger han.

Satsningen tar skruvProfileringen utåt är minst lika viktig. Utnämningen till Cittaslow i april 2011 uppmärksammades stort i media och med ett års er­farenhet ser Ulf Grindgärds goda resultat:

– Vi märkte redan i fjol somras att antalet gäster ökat och i år har det tagit skruv ordentligt. T.ex. guidekoordinatorn Helena Kari med tjugo års erfarenhet av turis­men i Kristinestad vittnar om en jättestor ökning av guidningar,

turistbussar och besök i stadens turistbyrå. Vid inrikesresemässan i vintras hade vi fullt upp i mon­tern och vid nästa internationella resemässa i Helsingfors kommer vi för första gången att ha en egen monter.

– Men turismen är bara en del av Cittaslow, betonar Ulf Grindgärds.

– Målsättningen är att lyfta fram Kristinestad som boendeort och som en ypperlig plats för etablering av företag.

Cittaslowtanken har fallit i god jord, andra småstäder har hört sig för och velat bekanta sig med Kristinestad.

– Jag hoppas vi snart får fler Cittaslow i landet, säger Grind­gärds. – I ett eget nätverk kan vi dra nytta av och lära av varandra. Cittaslow behövs för att värna om småskalighet och livskvalitet.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

Cittaslow lyfter Kristinestad

Kristinestad, Finlands första och enda Cittaslowstad, fick sitt medlemskap i det internationella nätverket den 9 april 2011. I dag sjuder staden av framåtanda och begreppet Cittaslow har slagit igenom både hos eget folk och turister.

I vårens nummer av stadens tidning Citta! gavs en diger lista på 36 sommarevenemang i stamstaden och runt om i det vidsträckta Kristinestad. Ett nytt inslag var t.ex. en hel Romantisk vecka i augusti. Här musicerar fyra småkatter i Kattpiskargränd.

Öppna Portar i juni är ett rätt nytt som­marevenemang jämfört med urgamla Som­marmarknaden och Mikaeli­marknaden. Bakom en av årets 43 öppna portar fanns Par­manska gården, där systrarna Monica Sirén och Margaretha Renlund höll gammaldags café med hembakt.

Resor Pris / person

om inget annat nämns

www.frimanresor.fi

019-248 1004Fax 019-248 7058

info@frimanresor.fi

Kontorstid: må - fre kl. 8 - 16

Registrerad researrangör KUVI 3050/00/MjMv

2-4.11 Jesus Christ Superstar - Stockholm 335,-Se en av vår tids största rockstjärnor i tidernas största rockopera på Göta Lejon i Stockholm. Ola Salo i huvudrollen.

21-27.10 Spa Hotel Rüütli i Kuressaare 530,-En skön vecka på spa i Kuressaar på Ösel. Anneli Hofer är reseledare.

19-21.10 Ledin Showtime - Stockholm 335,-Tomas Ledins succéföreställning i Stockholm.

19-21.10 Dirty Dancing - Stockholm 295,-Teaterresa till Stockholm

6-9.12 Julmarknad i NürnbergJulmarknaden i Nürnberg är en av de äldsta och mest omtyckta julmarkanderna i Tyskland. Vi flyger med Finnair och bor tre nätter på ett fyrstjärnigt hotell.

845,-

2013- Madeira

- Gran Canaria, San Augustin

- Schweiz med Mainau

2-4.11 La Cage Aux Folles - StockholmFärgsparkande, prisbelönt och glittrande musikalkomedi fullspäckad med humor, värme, häftiga shownummer och stor orkester

335,-

GOD TID 6/2012 – 17

För några år sedan drabbades jag av golf. För pensionären är golf en fin sport. Ett utmärkt sätt att kombinera motion med nöje. Det tar timmar att gå runt hela banan, man får frisk luft och närheten till naturen fängslar. Dessutom är den en mycket social sport. Under golfrundan kan man knyta nya kontakter. Att spela golf passar i alla fall mitt kynne rätt bra och jag försöker smita iväg för att spela så ofta jag hinner. Som pensionär har man tid att resa också då höst­vindarna eller snömodden täcker gatorna här hemma.

På en golfresa upptar golfen den mesta av tiden. Mitt senaste val av resemål föll på den delade ön Cypern, Medelhavets tredje största ö. Den ockuperade turkcypriotiska delen i norr var helt obekant för mig inför resan kändes det inte vik­tigt att ta reda på vart jag åkte. Jag skulle ju bara golfa. Googlade litet.

Golfen fyllde dagen. Bodde på Korineum, ett hotell trettio kilometer från närmaste stad. Från golfplanen såg jag Taurusbergen blåna i fjärran på den turkiska sidan och ett turkosblått hav som glittrade långt nedanför. Banorna kantades av tusenåriga knotiga oliv­träd, djupt gröna johannesbrödträd

och stickiga buskar. Kvinnor i vita och svarta huvuddukar plockade oliverna medan folk svingarde golfklubban. Ett kulturernas möte det också.

På det trivsamma klubbhusets terrass väntade lön för mödan när solen sjönk bakom Femfingersber­get. Kyryniakedjan med pekfingret Pentedaktylos vars femfingrade topp erinrade om den bysantinske hjälten Dighenis fingeravtryck tonade bort i solnedgången.

Rik historiaNågra dagar utan golf och jag fick möjlighet att utforska en del av trakten. En upplevelse som blev oförglömlig. Ortnamnen klingade som klockspel Kasafani, Templos, Kyrenia. I årtusenden har Cypern levt under olika kulturers och nationers inflytande. Cypern har en rik och mångfacetterad historia som går tillbaka 9 000 år i tiden

Snart upptäcker jag att ön är som en paradisö med milsvida oför­störda stränder och vänlig befolk­ning. På vinterhalvåret lägger sig en fräsch grönska över ön. Cykla­men, hyacinter och vilda orkidéer täcker sluttningarna. Slätterna är översvämmade av anemoner och vallmon.

Golf på Cypern gav mersmakVid foten av Femfingersberget på Cypern har Elisabeth Sandelin spelat golf och mellan golfrundorna bekantat sig med den turkcypriotiska delen av Medelha-vets tre största ö.

I Kyrenia eller Girne som lo­kalbefolkningen kallar den roman­tiska hamnstaden sätter jag mig en stund under klippta fikusträd. Under sysslolöshetens träd, under lövverket som ger behaglig skugga kan man försjunka i kontempla­tion vid en kopp svart kaffe. På den charmigt vackra strandpro­menaden där lokalbefolkningen fiskar för att dryga ut matkassan kan man beundra bränningarna en stund och sedan sätta sig vid den venetianska hamnen och äta en rejäl fisklunch. Femfingerberget vakar på den ena sidan staden i en slags tidlös harmoni med det blåa Medelhavet. Hamnen grän­derna och husen känns genuina. I Kyreniaborgen finns ett av de äldsta vrakfynd i världen och också skeppets last är bevarad. Ett skepp byggt 389 f.Kr.

Man kan utöver Kyrenia också besöka korsriddarborgen St. Hila­rion som enligt legenden fått sitt namn efter en eremit och helgon som levde sina sista år här uppe. Det ligger magnifikt på ett brant klipputsprång med utsikt över ber­gen i söder och hela kuststräckan nedanför.

Hänförande stämningStrax utanför Kyrenia tar bilen en väg till höger genom ett bälte av grönskande av oliv­ och johan­nesbrödsträd mot bergen. Man­delträdens kala kvistar täcker en bergssida med terrasser som blickar ner mot Kyrenias trädgårdar Tre kilometer från Kyrenia klamrar den lilla staden Bellapaix sig fast längst uppe på en klippa. Bilen stannar på ett litet torg. Fikusträdet ger behaglig skugga cypresser böjer sig bakåt mot himmelen. Stämningen är hänförande i den lilla byn som fått sitt namn efter fredens kloster

Citroner från BellapaixIngång till klostret Bellapaix Den venetianska hamnen i Kyrenia

L´Abbaye de la Belle Paix, från 1200­talet. De medeltida kloster­ruinen är ett av de skönaste gotiska minnesmärken i Levanten.

Ett märkligt monument över de många civilisationer som kom att stanna på ön. De första invånarna i klostret var Augustinermunkar inflyttade från Jerusalem. När Cypern togs över av ottomaner överlämnades klostret till den ortodoxa kyrkan Belpais kloster var mycket betydelsefullt alltså och klostret är värt att utforska. I klostergården dignar apelsinträden och lyser blomsteranläggningar. Gotikens allvarliga lugn blandas med Levantens yppighet i den gula citronen med glittrande gröna blad. Den breda porten leder in ovanför en italiensk fresk. En trolsk miljö. Interiören är skuggig. Ett målat fönster färgar golvstenarna till vin och man går förbi vapensköldar och reliefer i marmor uppenbarar sig klostrets grandiosa läge. En praktfull portgång ut mot en själva kanten av den höga kippan. Blom­

mande träddungar och krusiga palmer rör vid klostrets rosenfär­gade stenar.

Bittra citronerDen engelske poeten och ro­manförfattaren Lawrence Durrell bodde i Bellapais under några år på 50­talet under Cypernkrisen och här skrev han sin prisbelönta självbiografiska roman ”Bittra citroner”. Denna lilla by har för­fattaren Lawrence Durrell gjort odödlig i boken

Jag är glad att jag valde norra Cypern: Lånar Bittra Citroner och läser fascinerat Lawrence Durrels välskrivna text. Historia, kultur­historia, politik och geografi är sammanflätade. Texten är på sina ställen så poetisk att jag ännu kan förnimma stämningen och citronernas milda doft utanför klostret Bellapais. Samtidigt är det ett gott standardverk om man vill läsa något om Cypern­konfliktens upprinnelse.

ELISABETH SANDELIN

www.ingves.fi

INGVES NÄRPESTel. 020-7434530ingves.narpes@ingvesresor.fi

INGVES VASATel. 020-7434520

ingves.vasa@ingvesresor.fi

La Bella Italia *några platser kvar – boka genast!Nyhet! - Weekend i Köpenhamn*med flyg från Vasa!Drömmen om Hawaii *San Francisco (2 nätter)-Honolulu (5 nätter)-Maui (7 nätter)*En härlig resa som du bara inte kan missa! Begränsat antal platser.

5-14.10

6-8.12

27.2-16.3. 16 dagar

18 – GOD TID 6/2012

Under de senaste sex åren har jag tillsammans med en grupp danskar i pensionsåldern besökt tre lite mer ovanliga resmål: I november 2006 reste vi under två veckor omkring i Libyen, påsken 2009 besökte vi Uzbekistan i fjorton dagar, och påsktiden 2011 reste vi två veckor i Syrien och Libanon. Varje gång har olyckskorparna kraxat. Vågar ni det? Är det inte farligt? I syn­nerhet senaste år när oroligheterna redan hade börjat i Syrien var det många som undrade om vi var riktigt kloka. Men varje gång har vi alla kommit levande hem, utan skråmor. Bortsett från den gången Britta i Libyen snubblade över ett rep och fick handleden i gips. Men det kunde ju ha hänt var som helst i världen.

Kärnan i sällskapet på 25–30 människor utgörs av ungefär fem­ton personer som går igen varje gång. Resten är tillfälliga satelliter som för en stund deltar i vår bana.

Våra reseledare är alltid Ulla Prien, studielektor i arabiska vid Köpenhamns universitet, och Bo Dahl Hermansen, arkeolog. Ulla talar förutom flytande ara­biska också ryska och diverse andra språk. Bo kan allt som är värt att

veta om antika skärvor och ruiner.

Kalla ökennätterResan till Libyen står i ett speciellt, magiskt ljus. Kanske var det det nätterna i öknen som gjorde det? Aldrig glömmer jag stämningen när vi slog upp våra tält mitt ute i ett öde landskap som bara bestod av sand. Kallt var det om natten, så vi paltade på oss alla våra kläder. Men stillheten och de oändliga vidderna var något som satte eviga avtryck på själen, och gör att vi alltid längtar tillbaka.

Vi åkte runt i det sydvästligste hörnet av den libyska öknen i fyra dagar, i kraftiga offroaders med lokala chaufförer. Kocken och hans medhjälpare startade varje morgon dagens etapp genast efter frukost, medan vi andra packade ihop täl­ten. När det var lunchdags hade de redan trollat fram läckra soppor och sallader på vår mötesplats. För­middagar och eftermiddagar körde vi mellan olika områden med de mest fascinerande grottmålningar och hällristningar, ofta 10–12 000 år gamla.

Toalettförhållandena var ett kapitel för sig. Ute i öknen var det bara att traska en bit bort från

På expedition i mogen ålderBussresor till närbelägna destinationer har defini-tivt sin charm. Men det har resor till Långtbortistan också!

Gruppfoto vid ruinerna av den grekisk­romerska ruinstaden Cyrene i nordöstra Libyen. Artikelförfattaren i röda byxor. Strax till höger, med armen mot stenen, arkeolog­resele­dare Bo Dahl Hermansen, snett uppe till höger om honom reseledare Ulla Prien i blå byxor. Längst till höger Britta Hoffritz med armen i gips (det var hon som snubblade över ett rep, se texten). Stamäldste Bertel Heurlin med fru Marianne rakt ovanför henne.

Wenzel de Neergaard handlar gott bröd från en landsvägsbod på vägen mot Bukhara, Uzbekistan.

Lunch i öknen i sydvästra Libyen. Vår ’stamäldste’ Bertel Heurlin, sitter framme i bild. Till höger om honom, i blått, re­seledare Ulla Prien.

En av många, många fantastiska blåmönstrade kakelväggar, denna i Termez, södra Uzbekistan.

GOD TID 6/2012 – 19

På expedition i mogen åldertältet eller bilen och sätta sig ner. Marianne, som har dåliga knän, hade tagit en hopfällbar stol av markistyg med, behändigt försedd med ett hål i sitsen. Tvättmöjlighe­ter fanns inte, så det var våtservetter som gällde. Därför var det extra festligt när vi en dag kom till en vattenreservoar och kunde tvätta håret med hjälp av vattenflaskor!

Få turister i UzbekistanResan till Uzbekistan två år senare bjöd också på stora upplevelser. Vi besökte Tasjkent, Bukhara och Samarkand, samt en mindre stad Termez, i söder nära afghanska gränsen. Särskilt nere i Termez var invånarna minst lika intresserade av oss som vi av dem. Dit kom inte många turister.

Vi såg förstås de fantastiska moskeerna, mausoleerna och kor­anskolorna, täckta av blåmönstrat kakel. Men vi kom också till ett silkespinneri med mattväveri, en barnträdgård, konserter, mu­seer, marknader och utgrävningar. Köpte silkessjalar och broderade väggbonader, åt intressanta rätter och vackert dekorerat bröd. Jag var fascinerad av matborden på både restauranger och i hemmen: Grunden är en stor sängliknande möbel, ofta med utsirade gavlar. Mitt på står ett lågt bord, som man sätter sig kurande omkring.

Det gäller för matgästerna att hitta en bekväm sittställning! Men det tycktes gå fint för både gamla och unga. Vanliga bord och stolar finns dock också, något som turister med stela ben sätter pris på.

Jag har många gånger tänkt på att muslimernas böneritualer måste vara främjande för smidigheten: Ner på knä, pannan i golvet, hela vägen upp igen, och så dacapo en bra stund. Det har jag imponerad sett också äldre människor prakti­sera i åtskilliga moskeer.

Mycket kan man säga om Uz­bekistans styre, men vi hade som turister enbart positiva upplevelser av landet och dess invånare. De människor vi mötte var öppna, glada och nyfikna, precis som i Libyen, och senare också i Libanon och Syrien.

Expedition eller charterresaDe två sistnämnda länderna gav otroliga upplevelser, inte minst i form av ruiner från forna stor­hetstider. Bland annat Baalbek, korsfararborgen Krak des Cheva­liers, Simon pelarhelgons kloster och citadellet i Aleppo, moskéerna i Damaskus – och juvelen av dem alla: den storslagna ruinstaden Palmyra!

Upproret i Syrien hade börjat några veckor innan vår resa, vilket gjorde att vi förstås var bekymrade.

Ett par gav återbud redan innan avresan, ett annat par reste hem ef­ter att vi besökt Libanon. Vi följde utrikesministeriets uppdateringar noga, och var i valet och kvalet. Men så en dag i bussen sade vår stamäldste Bertel, 75 år och profes­sor emeritus i statskunskap: ”Nu får vi lov att bestämma oss: Är vi en charterresa eller en expedition?”

Det blev lösenordet. Vi var eniga om att vi var en expedition, och så fortsatte vi resan, in i Syrien. Rutten blev något ändrad, bland annat kom vi inte som planlagt till Lattakia, där det redan då var konfrontationer mellan regerings­styrkorna och lokalbefolkningen. Men vi besökte Hama, en vacker stad med jättestora vattenhjul av trä. Hama blev senare ett av As­sads mål för omfattande attacker mot civila.

Vi besökte flyktingläger i både Libanon och Syrien. Vi var också hemma hos en palestinensisk flyk­tingfamilj i ett hus i utkanten av Damaskus. De unga männen i

familjen berättade öppet för oss om det stora motståndet mot Assad. Det var en veritabel kontrast mot vår regeringsvänliga syriska guide (som inte var med den kvällen) – han gjorde allt för att försäkra oss om att upproret bara handlade om några slynglar som snart skulle vara

satta på plats. Nästa expedition går efter pla­

nen till östra Turkiet våren 2013. Får se hur många från den gamla kärntruppen som kommer med då?

Text och foto GUNILLA HEICK

FLER BILDER

På restaurang nära korsfararborgen Krak des Chevaliers i Syrien. Reseledare Bo får en kärvänlig klapp i nacken av ägaren.

Trött i benen kan man bli av mycket vandrande. Marianne Rask och Hanne Prip har hittat varsin gungstol på en restaurang i Damaskus

Övernattning i tält i den libyska öknen, fyra fantastiska nätter. Maken Christian Heick framme i bild – därav den finska texten på plastpåsen, medbragd från Finland i något skede.

Gruppfoto vid ruinerna av den grekisk­romerska ruinstaden Cyrene i nordöstra Libyen. Artikelförfattaren i röda byxor. Strax till höger, med armen mot stenen, arkeolog­resele­dare Bo Dahl Hermansen, snett uppe till höger om honom reseledare Ulla Prien i blå byxor. Längst till höger Britta Hoffritz med armen i gips (det var hon som snubblade över ett rep, se texten). Stamäldste Bertel Heurlin med fru Marianne rakt ovanför henne.

20 – GOD TID 6/2012

Seniorer reser som aldrig förr. Det bekräftar Anne-Mette Gjøderum, marketing manager hos de danska resebyråerna 65­ferie och Senior Rejser. Tillsammans sänder de årligen omkring 30 000 danskar från den så kallade Grå guld­gene­rationen på semesterresor. Och när danska pensionärer reser så mycket, är tendensen säkerligen den samma i de övriga nordiska länderna.

– De äldre reser oftare, längre bort och i längre tid, säger Anne­Mette Gjøderum. Många tänker att de hellre vill använda pengarna på sig själva än låta dem gå i arv.

– Fortfarande finns det en del som vill åka på kortare sällskaps­resor med buss, men de blir färre och mer ålderstigna. Istället säljer vi fler och fler långtidsresor.

Det finns inga siffror på hur stor stigningen är, men en under­sökning som Danmarks Statistik gjorde för ett par år sedan visade att bland folk i åldersgruppen över 65 år var det 16 procent som med jämna mellanrum företog turistresor.

Peter Rindom, marknadskon­sulent hos danska äldreorgan­isationen Ældre Sagen bekräftar tendensen med de reselystna årgån­garna på 60+:

– Det är tydligt att de res­er mycket. I dag är det många 80­åringar som åker ut i världen. De vill gärna uppleva nya saker, men de har varit tvungna att vänta tills barnen blev vuxna. Nu reser de så länge benen kan bära dem.

Peter Rindom säger att han kan se tendensen genom antalet reseorganisationer som kontaktar Ældre Sagen för att höra sig för om samarbete.

Anne­Mette Gjøderum menar att det är flera orsaker till den sti­gande reseivern hos äldre:

– Det har blivit vardagskost att resa. Vi har blivit rikare och har flera möjligheter. Samtidigt utgör de äldre den största gruppen av befolkningen, och många av dem har gott om pengar. De är individu­alister som alla andra i samhället, de är i god form och arbetar inte längre. Så de följer med – också på resefronten.

Enligt Anne­Mette Gjøde­rum är det sällan är liggstolen

vid swimmingpoolen som lockar 60+­generationen. De vill istället ha upplevelser, och de ska vara av god kvalitet. Det räcker inte med en kväll med en folkmusikgrupp, nej de vill ha vinsmakningar, och de vill se Angkor Wat­templen i Kambodja.

– Bland kortare resmål är det Italien som drar mest. Rundresor i städer är populära, gärna med en gastronomisk vinkel. Ligurien och Toscana är omtyckta landskap för pensionärer. Hos dem som vill resa långt bort lockar Ecuador, Gala­pagosöarna, Australien och Nya Zeeland. Ofta är det en livslång önskedröm som går i uppfyllelse. Seniorerna reser inte bara i 14 dagar, men i 25 dagar, säger Anne­Mette Gjøderum.

Hon tillfogar att störstadelen av långtursresenärerna är mellan 60 och 74 år. De som är över 75 år väljer hellre kortare resor.

Duktiga chaufförer A och OResor med buss är fortfarande mycket populära. Till exempel danska bussresefirman Riis Rejser säljer i år fler resor än någonsin. Och det är pensionärer som fyller de flesta sätena. Toscana och tyska Harzen ligger i topp som resmål.

Duktiga chaufförer och resele­dare är A och O. De utväljs noga, får utbildning, ris, ros och coaching av firman.

– Det kan låta som en floskel, när våra gäster säger att en duktig chaufför och reseledare betyder hälften av resan, men inte desto mindre är det alldeles sant, säger Søren Riis från Riis Rejser.

Sällskapsresorna med buss i Europa utgör ungefär 75 procent av Riis Rejsers utbud. Men också flyg och flodresor tar alltmer plats i resebyråns program. Efterfrågan på kryssningar på till exempel Donau stiger.

Flera äldre resenärer innebär givetvis flera olyckstillbud. Diarré, bronkitis, benbrott, hjärtproblem och lunginflammation är de fem skadestyper som är vanligast bland de 65–99­åriga på exempelvis Kanarieöarna.

Hos SOS International konstat­erar man också att det med flera äldre resande uppstår flera skador.

De äldre resenärerna utgör dessu­tom en brokigare flock än tidigare. Det betyder en brokigare sjukdom­skarta, med flera livsstilssjukdomar som till exempel hjärtproblem.

Vissa resmål kan vara farligare än andra. För några månader sedan omkom två danska kvinnor som var på levadavandring på Madeira. De var båda erfarna vandrare och hade förberett turen noga. Men levadastigarna kan vara smala, ibland med en avgrund strax intill. Och kommer man inte ihåg att dricka mycket vatten kan man bli dehydrerad och drabbas av yrsel och bristande orienteringsförmåga.

Sviktande modMen för det allra mesta går det utan problem:

– De nya äldregenerationerna är i högre grad än tidigare vana att resa, och det vill de fortsätta med fast de blir gamla. De har tid till det, och många har goda pensioner. Och så har de generellt bättre hälsa än äldre människor hade förr. De är inte så fysiskt nedslitna, de har levt hälsosamt och är i god form, kon­staterar Jens Højgaard, souschef i Ældre Sagen. Han tror inte att de nya pensionärerna slutar resa fast de blir 70 eller 80 år.

Det bekräftar Jan Vendelbo, direktör i Spies, som varje år sänder 65 000 danskar till Kanarieöarna:

– Vi har gäster på 95 och 96 år som reser dit utan problem, säger han.

Enligt Peter Rindom från Ældre Sagen föredrar en stor del av de äldre trygghet i form av arrangerade utfärder och all inklusive­hotell.

För dem som inte vill resa alls kan det förstås handla om sjukdom eller dålig ekonomi. Men ofta är det en fråga om sviktande mod:

– Om man inte är van att resa tänker man på alla olyckor som kan hända. Man ska vara förberedd på det okända och ha en önskan om att möta det. Och det är det inte alla som vågar. Men för dem som reser ut är det livsbekräftande, säger Peter Rindom. Det betyder ökad livskvalitet och bidrar till att förlänga livet. Och så har man många goda upplevelser både att se fram emot och minnas efteråt.

GUNILLA HEICK

Äldre reser mer än någonsinFörbi är de tider då pensionärerna satt hemma i gungstolen och väntade på besök av barnbarnen. Nej, nu åker vi själva ut i världen!

Kommentar från studielektor Ulla Prien, som leder många resor till exotiska resemål:

”När jag har äldre med på mina resor blir jag ofta mycket optimistisk vid tanken om min egen ålderdom, och ibland också mycket överraskad. Det gäller till exempel när jag haft personer med som verkat lite värkbrutna. Ändå har de varit med på allt – för också de vill uppleva så mycket som möjligt. När man reser ut i världen i en sen ålder har man oftast en god känsla för vad man kan och inte kan. Det betyder till exempel att de äldre förstår att hålla igen i tid, om de känner att

de behöver en paus. Just det kan vara svårt för unga människor, som därför ibland överansträn­ger sig, eftersom de inte känner efter hur de mår i tillräckligt god tid.

Det enda jag egentligen lägger märke till som skiljer äldre från yngre resenärer är att kvällarna tenderar att bli kortare. De äldre kan klara de mest otroliga saker – nattflygningar, att stiga upp i ottan, och så vidare – när det är nödvändigt för själva resan. Men när det inte är nödvändigt är det sällan de i samlad flock sitter uppe och umgås till frampå nattkröken”.

Vill uppleva så mycket som möjligt

Christian Heick utklädd som stormogul i Bukhara – det kan man bli för en billig penning (mössan i famnen är dock lite avslöjande).

Titta, vi är på bild! Lisa Westh visar foton för intresserade flickor utan­för marknaden i Termez.

Birgitte Rolf Jacobsen har köpt en gammal, fin, handbroderad väggbonad i Bukhara.

GOD TID 6/2012 – 21

06-724 8716, 06-723 0716

Tfn 7855 258 Trädgårdsgatan 30, Jakobstad

www.optimaedu.fi

LUNCHÖPPETvardagar

k l . 11 :00-13 :30 . Vä lkommen!

Boka gärna bord .

“Seniorrese-experten”!

Peter SöderqvistVasa

0500-162 120touring.partner@kolumbus.fi

Åk buss med

Närpesvägen 20, Närpes 06-2243350

linda@lindatours.comwww.lindatours.com

OT-RESOR

((06)318 4000

KuVi 3603/00/MjMv, SMAL 21495

FLERA RESOR PÅ VÅR HEMSIDA!www.ot-resor.fi

En skön vecka i Pärnu!Resor bl.a. 15-22.9., 14-21.10, 18-21.10., 8-18.11. och 1-8.12.

STOCKHOLMTeaterweekendmusikalen Jesus Christ Super-star 19-21.10. musikalen La Cage aux Folles 6-8.12.

BALTIKUMTallinn hotellresa Rejält med shoppingtid i Tallinn. 21-23.9., 19-21.10., 6-8.12. och 7-9.12.RigaDen charmiga medeltids-staden. Höstresa 18-21.10.

MÅ BRA PÅ SPA

SYDAFRIKAEn enastående upple-

velse i Kapstaden, safari och vingårdsbesök, med reseledare Ulla Sjöström!

27.2.-10.3.2013

62-åriga OT gratulerar 40-åriga

SPF!

Kom med och upplev en stämningsfull jul och gemenskapen på Nykterhetsförbundets julresa 22-27.12.2012 till Raitismaja. Start från Vasa.Rikligt julbord och kvällsprogram varje dag.Pris: 510 euro per person inkl. transporter och helpension.

Julresa till Lappland

Bokningar & förfrågningar:06-3180 900 / 0400 126 830 www.raitismaja.fi

FJÄLLGÅRDEN MED FULL SERVICE

VIKING LINE PRESENTS

SEPTEMBER 15–OCTOBER 15, 2012

A TRIBUTE SHOW TO ABBA

No! It’s not another look alike! It’s an Appreciation and Dedication to

ABBA, the most worldwide known Pop group since the 70’s. It is a cast

of four outstanding performers who will allow you to experience the hit

songs of ABBA during a Live performance…Sing-a-Long!

Join Us! Thank You For The Music, A Tribute Show to ABBA!

THANK YOU FOR THE MUSIC!15.9–15.10.2012

A Tribute Show to ABBA!

Mamma Mia, nu blir det musiknostalgi av världs-klass på Viking Line. Ett av landets bästa tribute-band spelar och showar dig igenom ABBAs fantastiska, otroliga, spek-takulära musikkarriär. Kom och njuta!

www.vikingline.fi

1.8 - 25.12

Att Kotka är en vacker och intres­sant sommarstad fick Lovisanej­dens svenska pensionärer uppleva på sin Hemliga resa. Vanligtvis besöker man staden för att handla utan att lägga märke till de vackra historiska byggnaderna, skulptu­rerna och de välskötta parkerna.

Under rundturen berättade guiden Kari Kuusisto underhål­lande om stadens historia och sevärdheter. Han t.o.m sjöng en vers av Veikko Lavis Kotkan Kert­tu. Den sången är mindre bekant än Kotkan ruusu, som har sin före­bild i Rosa Mäkinen i sin raksalong.

Vi såg bl.a Merikeskus Wellamo i Gamla hamnen, Eliel Saarinens konserthus, Sibeliusparken av Paul Olsson som också planerat Tranbrunnen i Lovisa och Sapokka vattenpark med dess underbara planteringar och vattenfall.

Resan gick vidare till Mogenpört och Mäntyniemi där vi tillbringade eftermiddagen med mat, kaffe och nybakta bullar. Också här fick vi lära oss mer om Mogenpörts historia berättad av Kalle Backman.

Hemresan bjöd på vackra vyer av skogar och blommande ängar. Och som motvikt kunde man beundra hur motorvägsbygget framskrider.

Reseledarna Kalle Silander och Henry Tikander hade lyckats planera ett gemytligt program som passade alla de nittiotre som var med.

KRISTINA WAHLSTRÖM

Sommarresa österut

VINTER I SOLEN

Mera resor och noggrannare program finns på våra byråer eller på vår hemsida

Munkkullavägen 15, 02400 Kyrkslätt Tel.09-2965000

e-mail: rese@matkahaukka.com Dalgatan 1, 10300 Karis

Tel.019-2782800 e-mail: karis@matkahaukka.com

Lång semester i Turkiets Alanya och Portugals Algarve.Tidtabellen enligt önskemål. Alanya Algarve4 veckor 890,- 970,-8 veckor 1170,- 1390,-Exempelpris inkl. flyg, transport och inkvartering i ***apartementos. Pris/pers. i 2pers.rum.

Alanya Gold City 5* spa hotell med all inclusive4 veckor 1390,- 8 veckor 2230,- 67m2 svit

Elesta och Erik Thomasson, Berit Jo­hansson och Maj­Gret och OveLund i Sapokka vattenpark

22 – GOD TID 6/2012

Du gissar fel om du tror att foto­grafen befann sig på våra nordliga breddgrader. I stället var det i ett stort köpcenter långt borta i Dubai – en bra bit ner mot ekvatorn – som han höll till. Vinterlandskapet är ett av många spekulativa byggnads­objekt du som besökare kan stifta bekantskap med på denna sydliga och växande turistort.

Tanken är inte att här skriva någon reseskildring från att vecko­långt besök för en tid sedan. I stället tar raderna sikte på att med stöd av några bilder anföra lite subjektiva tankar och reflexioner. Det finns nämligen mycket i Dubai att för­undra sig över, att beundra och att efteråt i djupare mening begrunda.

Snabb utvecklingDen turist som reser till Förenade arabemiraten (UAE – United Arab Emirates) – dvs. förbundsstaten som Dubai är en del av tillsammans med sex andra emirat – i den even­tuella tron att vid framkomsten konfronteras med någon relativt svagt utvecklad del av vår värld

blir minst sagt häpen. I stället är det ett tekniskt och på senare tid snabbutbyggt, modernt samhälle som möter dig.

Den markanta underutveck­ling som rådde när UAE bildades 1971 i samband med att den brit­tiska kolonialmakten lämnade sina protektorat i Gulfen, har under de efterföljande decennierna övergått i hög levnadsstandard och ett generöst välfärdssamhälles alla kän­netecken för den emiratiska befolk­ningen. Landet som helhet – och inte minst Dubai inbegripet – har i dag en modern infrastruktur och ett väl utvecklat näringsliv.

Tunga investeringarbetalda med oljaGenom att skickligt utnyttja sina stora oljerikedomar för att finansie­ra tunga investeringar i infrastruk­tur, industrier och utbildningssek­torn har den emiratiska ekonomin vuxit i en nästan rekordartad takt. Enligt olika index som FN till­lämpar placerade sig UAE år 2010 på 32:a plats på världsrankingen,

vilken är den högsta placeringen i arabvärlden.

I motsats till flera andra Gulf­stater har själva emiratet Dubai en ekonomi som inte i lika hög grad baserar sig på olja. Dubai står för endast 2 procent av hela Förenade arabemiratens gastillgångar och oljeutvinning. Emiratets ekonomi drivs av handel, finansiella tjänster och turism. (Wikipedia)

Kanske förvånadSom vanlig enkel turist kommer du vid ditt besök att den första dagen en aning förvånas av att se invånare i traditionell arabisk klädsel – män såväl som kvinnor, unga liksom äldre – vandra om­kring med senaste smartmobilen i den ena handen och någon annan teknisk nutidsgrej i den andra. Det är ditt förlegade tänkande gällande omvärlden som spökar – men du vänjer dig snabbt.

Bedömning och analys av rätt­färdigheten i alla de satsningar som gjorts i allmän utveckling, i stora spekulativa byggnadsobjekt och i

Högsta byggnaden och vintersport bland sevärdheter i sydliga DubaiPå en av bilderna här intill ser du ett vinterlandskap med snö och hyggligt på-klädda människor. Det har sin fortsättning i en anläggning för bl.a. slalom, kälkåkning och snowboard – med skidliftar för uppfarten precis så som det skall vara. En isbana med bl.a. rink av internationella mått för hockey är inte långt borta. Försök gissa var bilden är knäppt!

Ett vinterlandskap är inte vad man väntar sig att få se när man reser söderut och närmar sig ekvatorn. Ändå är det något som det bjuds på inne i ett köpcenter nere i Dubai. Det går t.ex. att hyra slalomut­rustning och ta sig upp till startpunkten med anlagd skidlift. Just där den här bilden togs var det dock andra aktiviteter på gång.

Världens högsta byggnad Burj Khalifa är synlig snart sagt överallt i gatubilden. Den är väl värd att begrunda och förvånas över. Vill man se Dubai från ovan är det möjligt att ta his­sen upp.

Chauffören släppte en del av luften ur jeepens däck för att de skulle bli bättre drag över sanddy­nerna under den något hisnande ökenfärden.

Det var inte med kameler vi begav oss ut i öknen utan med moderna jeepar av känt märke. Kamelerna fanns at beskåda vid startpunkten.

En något hisnande jeepfärd över sanddyner och ner i dalar kan ingå som programpunkt under ett tu­ristiskt besök i Dubai. Här har en grupp på drygt ett tiotal bilar tagit paus före fortsatt färd mot en oas med utspisning och program.

GOD TID 6/2012 – 23

hanteringen i olika avseenden av befolkningsgrupperna – mellan t.ex. infödda, invandrade och gäst­arbetare – faller helt utanför den här presentationen. I stället får det räcka med några punktvisa – och subjektiva – reflexioner med an­knytning till upplevelser och bilder.

En höghet som imponerarLandmärke av rang. Det finns en byggnad som du inte kan undvika att se, nämligen Burj Khalifa. Den invigdes för drygt två år sedan och är världens högsta – 828 meter från fot till topp. Den som tar hissen upp – vilket är fullt möjligt – kan gott säga att man sett Dubai från ovan.

Byggt på höjden. Utöver Burj Khalifa finns det också många andra verkliga skyskrapor och massor av övriga byggnader med våningarna upp i höjden. Som besökare förvånas man – på ett positivt sätt – av variationerna i färg och arkitektur jämfört med förhållandena hemma.

Vägar och bilar. En bit från hotellet drar en motorväg med fyra filer i vardera riktningen förbi. Det är ett exempel på att vägar och gator är generellt sett förstklassiga, liksom bilarna. Bärande pelare och spann vid viadukter och avfarter pryds av profilerade mönster med

färgsättningar. Varför är de i all­mänhet så släta och betonggråa hemmavid?

Vinterlandskap, akvarium ...Vinterlandskap. Betraktande det stora vinterlandskapet inne i ett köpcenter grips man förstås av tanken att detta är ju slöseri. Men – skall vi då ge samma omdöme också om de anläggningar vi ganska rikligt består oss själva med hem­mavid, dvs. stora hallar för somma­ridrotter vintertid och även ishallar och skidtunnlar för vinteridrotter på sommaren? Vad är skillnaden egentligen?

Akvarium och vattenfall. Till de spekulativa anläggningarna inne i ett av köpcentren hör ett stort konstlat vattenfall genom flera våningar och ett imponerande stort akvarium – ett av de största i världen. Pysslande med under­hållsarbete bland fiskar och ymnig växtlighet framstår två dykare som mycket små i sammanhanget.

Rent och snyggtRent, snyggt. En av de iakttagelser som en turist kan göra är att det är rent, snyggt och välpustat överallt – både inne i köpcentren och ute på gatorna. Det är knappt att du ser en kastad cigarettstump. Några fyl­lon syns inte heller till. Och sällan

ser man någon vandra omkring i hängiga jeans och sjabbig t­skjorta.

Gatubilden. Gatubilden ger allmänt intryck av strikt planering och anläggning av träd och buskar enligt bestämda regler – till den grad att det ibland blivit nästan för välordnat och sterilt. Kvällar och nätter är palmer, träd, stolpar och buskar till övermått upplysta av lampor och lysande girlander.

På gator och i ökenTrafiken. Trafiken är biltät. I fråga om övergångsställen och motsva­rande förefaller fotgängarnas väl och ve vara en nästan bortglömd faktor i planeringen. Inte heller i praktiken ses fotgängarna som riktigt fullvärdiga trafikanter. Du­bai har ett väl utbyggt bussystem samt tunnelbana som i huvudsak är byggd på pelare ovan mark.

Jeepsafari utan bössa. Den nå­got äventyrslyste kan delta i jeepsa­fari, dock utan att sikta in sig på något villebråd. I stället handlar det om att vara med om en hisnande och fartfylld färd över sanddynerna ute i öknen. Före starten släpps en del av luften ur däcken på de täckta jeeparna för att draget i sanden skall bli bättre. Det gäller att hålla i sig när det bär iväg över höjder och ner i dalar!

Text och foto ROGER LIND

Här har det i ett av de stora köpcen­tren getts plats för ett impo­nerande konstgjort vattenfall genom flera våningar.

För bravaden att snurra runt, runt, runt i väldig fart under fem, tio, femton minuter utan att bli snurrig svarade den här artisten inför uppskattande publik i en oas ute i öknen.

Typiskt gatuvy från Dubai, dvs. med skyskrapor och andra höga byggnader i blickfånget. De är på­tagligt olika i arkitektur och färgsättning.

Det är rent, snyggt och välputsat inne i köpcentren liksom ute på gatorna.

Stort till omfånget kan man gott säga om det här akvariet i ett av köpcen­tren. Akvariet är ett av de största i världen och enligt vissa uppgifter det allra största inomhus.

Kvällstid och på natten är gatorna nästan till övermått upplysta av lampor i palmer och träd och av lysande girlander runt stammar, stolpen och busk­grenar. Visst är det imponerande färgrikt och vackert!

Högsta byggnaden och vintersport bland sevärdheter i sydliga Dubai

24 – GOD TID 6/2012

Kenkävero är en före detta präst­gård med restaurang och hant­verksbutiker, där gruppen intog en god lunch och kunde göra trevliga inköp i de olika bodarna eller bara vandra i den vackra trädgården. Namnet Kenkävero ges många förklaringar, men en är den att savolaxarna på väg till kyrkan satte på sig skorna här invid prästgården och sedan tog av sig dem igen då kyrkbesöket var över.

I Nyslott var Verdis opera Aida i Olofsborg målet för resan. Redan vid ingången till borgen möttes vi av ”egyptiska soldater” i färg­granna kläder. Uppsättningen från

1986 med sparsamma men fina scenografier lämpade sig utmärkt med borgen som fond och blev en fin upplevelse. Amerikanska sopranen Kristin Lewis gjorde en imponerande roll som slavin­nan Aida med den sydafrikanska tenoren Johan Botha som den egyptiska krigsledaren Ramadès som välsjungande motspelare. Det blev en oförglömlig kväll, denna gång dock utan den dramatik som drabbade gruppen för två år sedan då stormen Asta drog fram över Nyslott vid midnatt och fällde massor av träd.

Nästa morgon bar färden vidare

Igen en lyckad operaresa till NyslottSamrådet för pensionärsföreningarna i Helsingfors ordnade sin traditionella operaresa till Nyslott för femte gången den 11–12 juli. En busslast pensionärer från Helsingforsre-gionen samt Sibbo, Borgå och Lovisa avreste från Kiasma med Kenkävero i St Michel som lunchmål.

till Retretti­konstcentret utanför Nyslott. Utställningen ”Tyko Sal­linen och 1910­talets expression­ister” var det huvudsakliga målet och med en kunnig svensktalande guide besåg gruppen den mång­sidiga utställningen med verk av framförallt Sallinen men också Jalmari Ruokokoski, Eero Neli­markka, Ville Rosenberg med flera. De flesta minns kanske Sallinen för hans ganska fula bilder av sin fru ”Mirri” och hans ”Hihuliter”, men utställningen visade hans bredd med fina, klara färger i tidiga landskap och intressanta porträtt.

Ett intressant överrasknings­moment bjöd resan då en paus gjordes i Parikkala skulpturpark, som skapats under cirka 50 års tid av den självlärde konstnären Veijo Rönkkönen (1944­2010) och om­fattar cirka 500 statyer utplacerade i Rönkkönens vackra trädgård. Rönkkönen var en ensling som i betong skapade olika mänskliga figurer, många i olika gymnastiska rörelser. Efter moderns död ska­pade han endast barnfigurer och det är speciellt dessa som känns så levande och uttrycksfulla. Skötseln av parken med fritt inträde har numera övertagits av Landsbygdens Bildningsförbund och en förening samt lokala konstentusiaster och ­experter sköter om den.

Som sista programpunkt intogs dagens måltid traditionellt i Lemi i Säräpirtti Kippurasarvi, där ”Le­min särä”, dvs. fårstek med potatis i stora trätråg, som gräddats i ugn i otaliga timmar, avnjöts. Gästerna får äta så mycket de önskar, men snart var magen mätt. Måltiden avrundades med en god fruktsoppa och belåtna åkte resenärerna hem i ett väder med oväxlande sol och regn.

HARRIET WECKMANKenkävero i S:t Michel. Foto HARRIET WECKMAN

”Egyptisk soldat” vid Olofsborg. Foto HARRIET WECKMAN

I Skulpturparken i Parikkala. Foto HARRIET WECKMAN

Ankomst till Retretti. Foto CLARA VON BONSDORFF Matpaus i Säräpirtti Kippurasarvi i Lemi. Foto HARRIET WECKMAN

GOD TID 6/2012 – 25

Mitt i en prunkande trädgård bland pioner och rosor reser sig en röd tegelvilla, som är mer än 100 år gammal. Huset heter Lottehjem­met och är beläget i stadsdelen Fredriksberg i Köpenhamn. När man stiger in, möts man av glada människor i hemlik miljö. I hem­met bor 23 seniorer och av dem är den äldsta 102 år.

Karen, som arbetar som sekre­terare, välkomnar oss och visar oss vägen till matsalen, där vi skall invänta Thyra Frank, som är f.d.föreståndare för Lottehjemmet. Thyra Frank är vida känd inom hela Norden för sina insatser inom äld­reomsorgen och har delvis satt sin prägel på vårdmetoderna i hemmet.

Thyra Frank är en mycket upp­tagen person. Hon är folketingsle­damot och en flitigt anlitad före­läsare och hon ger också intervjuer till tidningar. Vi är därför oerhört glada för att vi har fått komma på studiebesök till Lottehjemmet.

Om en stund anländer Thyra som är på ett sprittande humör

och önskar oss välkomna. Nu är det dags att ställa frågor om hemmet och om hur det fungerar.

Hon delger oss sina synpunkter på hur man ska bemöta de äldre. Det är viktigt att man ser till hela människan och att flytta från det egna hemmet till ett vårdhem el­ler ett serviceboende behöver inte innebära så stora förändringar. Man får fortsätta att leva som förut. Vi har inte några bestämda tider för t.ex. när man ska gå och lägga sig. Här på hemmet respekterar vi de boendes individuella vanor och tidigare livsstil. Är man nattuggla och vill lägga sig först ett på natten så är det fritt fram. Likaså är det tillåtet att sova länge på morgonen, allt efter ens vanor. Frukosten ser­veras därför under en längre tid, mellan 7 och 11.30

Samvaron viktigSamvaron är också viktig och därför äter vi middag och har våra kaffestunder tillsammans. Maten tillreds på själva hemmet och de

Lottehjemmet – ett unikt vårdhemDen 19 juni i år gjorde Elisabeth Dahla, Eivor Holm och Anna-Lisa Leino från Esbo ett studiebesök på Lottehjemmet i Köpenhamn. Avsikten med vårt be-sök var bekanta oss med äldreomsorgen i Danmark och få nya impulser för vårt arbete med att aktivera seniorer på äldreboende.

boende får komma med egna önskemål beträffande maten och t.o.m. delta i matlagningen.

Vi satsar också mycket på att skapa trivsel och gemenskap för de boende. Varje tisdag har vi en mu­sikafton, berättar Thyra Frank. Då är också personalen med. Vi startar med kvällsmat (supé) och fortsät­ter sedan med kaffe och kaka och kanske ett glas likör allt medan vi lyssnar till musiken. Musikaftnarna

är mycket omtyckta.På fredagarna har vi gymnastik,

en timme på förmiddagen. Som­martid går vi ut på gården med de boende och får då en gratis dos D­vitamin. Under soliga sommar­dagar behöver ingen sitta ensam på sitt rum.

Ibland reser vi med de boende. I våras reste vi med en grupp från Lottehjemmet till Mallorca. Flera av resenärerna var rullstolsbundna

eller använde andra hjälpmedel, men det gick bra ändå. Med på resan följde frivilliga vårdare och anhöriga till de boende. Tillsam­mans var vi 63 personer som reste iväg. Den längsta resan som vi har gjort från Lottehjemmet har varit till Västindien.

Innan vi ger oss av visar sekrete­raren Karen runt i huset. Alla rum är olika, t.ex. kan en del rum ha takfönster. De är personligt inredda med egna föremål. Till sist berät­tar Karen att hemmet kommer att flytta till ett helt nybyggt hus i de­cember 2013. Det blir ett hus med åtta våningar och man räknar med att då kunna ta emot 60 ”beboere”. Vi går mot spännande tider, men samtidigt kommer man säkert att sakna det gamla Lottehjemmet. För att inte helt glömma hemmet har vi planerat att låta mura in tre tegelstenar från det här huset, berättar Karen.

ELISABETH DAHLA

EIVOR HOLM

ANNA-LISA LEINO

Arbetsgruppen IANNE

Thyra Frank (till vänster) är vida känd inom hela Norden för sina insatser inom äldreomsorgen och har delvis satt sin prägel på vårdmetoderna i hem­met.

BOENDE

Mängden ägodelar ökar och varukonsumtionen växer. Problemen inom avfallshantering och åter­vinning växer och här är samhällsinsatserna otill­räckliga och valhänta. Ansvaret för avfallshantering fördelar sig på ett svårbegripligt sätt mellan kom­muner, varuproducenter, husbolag och hushåll.

Vår avfallslag har förnyats. Lagen ger inga detaljkrav på hur avfall skall insamlas, sorteras och behandlas. Däremot är målsättningen tydlig: totalmängden avfall måste minska och sortering och nyttiggörandet av förpackningar och annat avfall måste öka. Målsättningarna kommer för­hoppningsvis att påverka avfallshanteringens alla nivåer. Kommuner och husbolag måste skapa god avfallskunskap, framsynt avfallspolitik och avance­rad avfallssortering, men metoderna kan variera.

En viktig målsättning är att allt som kan nyttiggöras fås bort från övrigt avfall. Det gäller främst papper och kartong. Pappersinsamlingen är ekonomiskt självbärande: husbolagen ingår avtal med en entreprenör, som avgiftsfritt för bort pappret. Eti­ketten ”Ingen reklam, tack” är effektiv och därför mycket önskvärd på alla lägenhetsdörrar. Också kartonginsamlingen börjar bli självbärande, men kommunens och företagens insatser bör bli bättre: kartongförpackningar skall undvikas så vitt möjligt och förpackningar skall få lämnas kvar i butiken där inköpen görs.

Avfallsglas (flaskor, burkar) skall sorteras skilt från övrigt avfall. Glas är lätt att lagra, och insam­lingen av glas bör göras lockande för alla aktörer. Tillräckliga och enhetliga panter skall införas för alla tomflaskor och glasburkar; i dag är läget en miljöskandal. Följande sorterbara avfallsslag är metallavfall, som också det är lätt att lagra och

transportera. Plastavfall medför problem (Vad är PP­ och

PE­plast, kan skumplast återvinnas, osv.) och det behövs bruksbegränsande och sorteringsfrämjande ramar: alla plastkassar skall vara återvinningsbara eller nedbrytbara, panten för plastflaskor måste höjas, bruket av miljöskadlig plast (t.ex. PVC i byggandet) skall begränsas. På fastighetsnivån är tiden knappast mogen för sortering av plastavfall, men yrkesmässig insamling av specifik plast (säckar, omslag) förekommer. Insamlingen av miljöfarligt avfall (”problemavfall”: t.ex. lysrör, batterier) och skrot (möbler, cyklar) bör underlättas och skötas redan på fastighetsnivån.

Inom avfallshanteringen är de boendes motivation avgörande. Man skall kunna sköta avfallshantering­en lätt och bra. Informationen om avfallssortering skall vara tydlig och avståndet från ytterdörr till avfallskärl skall vara under 50 m. Avfallslådorna skall vara hela, snygga och lätthanterliga och locken skall vara tättslutande. Avfallsfrågorna kan verka trista och lådorna ledsamma, och därför måste vi sköta de här frågorna mycket bättre än hittills. Avfallsfrågor blir inte skötta om vi gömmer eller glömmer dem.

BENGT-VILHELM LEVÓN

Hur hantera avfall och skrot?

Hedvig Sofiahemmets fasadrenovering går vidare och ett par fasadpartier har igen blivit färdiga. Nu när ställningarna har rivits kan vi fortsätta att förbättra gården med dess planteringar, gräsmattor, sittplatser och ute-belysning. Prydnadsäppelträden längs Djurgårdsvägen mår fint.

Vi hoppas på ditt stöd till förbätt-ringarna (konto FI434055 0010 119887). Anders Ekman (0400-686 840) berättar gärna om stiftelsen, Björn Sundqvist (010 617 8202) om huset, Johanna Börman-Långström (0500-924 948) om boendeplatser. Tack för ditt bidrag! Hedvig Sofiahemmet i Helsingfors. Se också vår hemsida:www.hedvigsofiahemmet.fi

26 – GOD TID 6/2012

FÖRENINGSNYTT

Regn och storm hade härjat hela natten, men det inverkade inte på reseglädjen när en busslast från Larsmo­Eugmo Pensionärsfören­ing åkte på dagsresa till Sydöster­botten i början av augusti. Efter förmiddagskaffe i Pörtom åkte vi genom Övermark, Yttermark till Pjelax mot Kristinestad och här bröt solen fram.

Då vi kom till John Gullans trädgård i Skrattnäs kunde han glatt välkomna oss i värmande sol. John berättade hur han skapat och byggt upp detta enorma blomster­hav genom åren på 2000 kvadrat­meter. Här finns dahlior, liljor, rosor och alla tänkbara perenner i tusental. Här och var porlar en fontän eller ståtar en skulptur. Läget är ypperligt med direkt kontakt till en havsvik och sol från tidig morgon till sen eftermiddag. Längs stenkantade gångar gick vi runt och doftade, njöt och frågade. En del köpte nya arter med hem för den egna täppan. En dryg timme förlöpte snabbt, vi tackade för oss och åkte vidare till lunchstället.

I Linds växthusrestaurang i Bäckliden välkomnade värdinnan Maria Berg med kort information om idén att öppna matservering i

ett prunkande glashus fyllt med ätliga grönsaker, frukter, blommor och kryddor runt alla väggar och vrår. Färg­ och smakupplevelsen kan knappt beskrivas, den måste avnjutas med både öga och gom i lugn och ro. Vi påmindes att betrakta det snyggt komponerade golvet gjort av granit från Böle där man brutit sten i hundratals år. Vi fick köpa med oss nybakad tomat­limpa, sylter och inläggningar från Marias butik.

Färden fortsatte genom Kaskö. Vår chaufför och guide Peter Söderqvist körde runt och berät­tade intressanta fakta och historier om den låga trähusstaden. Hemåt via Näsby till ord och ton av Lasse Erikssons Näsby City, längs Strand­vägen via Korsnäs till Molpe och Strandmölle café för dagens sista paus. Genom Malax och Söder­fjärdens böljande sädesfält till Sun­dom och Vasa direkt till Jakobstad och Larsmo.

Det finns många vackra och intressanta platser som man hinner uppleva under en välplanerad dag­setapp utan att tröttas för mycket.

Text HELENA LILLSUNDE

Foto GUSTAV LILLSUNDE

Till Sydösterbotten från Larsmo-Eugmo

Margareta beundrar doftliljanSkulptur i blomsterhavet

John Gullans välkomnar oss till sin trädgård

Maten smakar gott i skön miljö. Se på granitgolvet i växthusrestaurangen

GOD TID 6/2012 – 27

FÖRENINGSNYTT

Dagen inleddes med ett besök i den nyrenoverade kyrkan med Magnus Sundman som guide. Med ampla lovord kommenterades det lyckade och smakfulla sätt på vilket kyrkan renoverats. Kören testade kyrkans akustik som befanns vara god.

Efter detta delades gästerna i två grupper av vilka den ena åkte ner i gruvan med Asta Lindholm som guide medan den andra företog en vandring på Gamla Malmen. Besökarna tyckte att gruvan var imponerande och Gamla Malmen en plats med idyllisk skönhet.

Sent på eftermiddagen var man klar med dessa besök och det var dags att söka sig till Brankis för konserten och sångarsitsen. Salen var fylld med festligt dukade bord och blomsteruppsättningar. Ett fyrtiotal förväntansfulla Pargasiter hade infunnit sig och de fick verkli­gen vara med om en stämningsfull afton.

Vår föreningsordförande Jan-Erik Bergquist inledde med ett uppskattat anförande, där han berättade om några skeden i Nord­kalks historia utgående från grun­daren, bergsrådet Emil Sarlin och de allra första tiderna i företagets historia, företaget som då fick namnet Pargas Kalk.

Janne berättade också om sig själv och hur han kom att bli Par­gasbo och ordförande för Pargas Svenska Pensionärer. Kärleken utpekades som orsak till detta, åtminstone vad valet av den nya hemorten beträffar. Sitt anförande avslutade han med att på det var­maste hälsa gästerna välkomna.

Pargas Manskör inledde den musikaliska delen av festen med att under ledning av sin dirigent Robert Helin sjunga några sånger, t.ex. Det går en liten speleman och Solnedgang. Sedan fortsatte GSP­klang, som ledd av sin dirigent Barbro Smeds bl.a. sjöng Till Österland vill jag fara, två sånger ur Kanteletar samt Liten fågel och Vackra flickor. Sedan förenade sig de två körerna för att sjunga till­sammans. Mäktiga steg tonerna mot taket i Vintern rasat … och Glad så som fågeln i morgonstunden … frambringade av ca 40 sångare.

Efter detta presenterade Kurt-

Erik Långbacka en egen kvartett, 4 PM. Välklingande toner trollades fram ur kvartetten i Magistraten uti Tälje och Så skimrande var aldrig havet. Kurre medverkade för övrigt mycket aktivt i det som skedde på festen. Förutom det som nyss sagts om kvartetten så sjöng han med i Pargas Manskör och givetvis i den sammansatta kören samt underhöll publiken med trevlig och svängig pianomusik.

Helan, halvan, tersenSmåningom började hungern göra sig påmind och blev det dags för middag. Värdarna hade engagerat ett cateringföretag, vilket skötte sina uppgifter med all heder. Gäs­terna bjöds på en delikat förrätt med olika smårätter på en liten tallrik. Huvudrätten utgjordes av grisfilé. Måltiden avslutades med kaffe och tårta. Cateringföretagets chef och personal inkallades efter måltiden och avtackades för sin förträffliga servering och yrkes­skicklighet.

Under måltiden blev det många bordsvisor – som seden bjuder när manssångare är i farten. Helan, halvan och tersen höll på att lyfta taket och för en gammal mans­sångare var det härligt att få sitta och sjunga med efter en lång tid av tystnad vad körsång beträffar.

Det blev också mycket allsång under festens gång, t.ex. Den blomstertid nu kommer, Jag tror på sommaren och Kostervalsen.

Innan det var dags för uppbrott anhöll Grankullapensionärernas ordförande Alf Skogster om ordet och tackade för besöket och det mottagande han och hans med­resenärer fått. Han överräckte två böcker till Janne. Alla vi som var med har anledning att tacka våra gäster för den härliga underhåll­ning de bjöd oss på. Det blev en minnesvärd kväll.

BJARNE NYLUND

Grankullasångare på vårbesök i PargasOnsdagen den 9 maj fick Pargas och Pargasiterna ett särdeles angenämt besök. Två fullsatta bussar innehål-lande ett tjugotal sångare och ett ungefär lika stort antal supportrar från Grankulla anlände till vår stad för att bekanta sig med den samma och bjuda oss Pargaspensio-närer på en vårkonsert med åtföljande sångarsits. Det var manskören GSP-klang, representerande Grankulla svens-ka pensionärer, som ville glädja oss med ett besök. Under devisen ”Ut över gränserna” har Grankullapensionärerna och dess kör inlett en verksamhet som består av konsert-besök på olika orter och nu var turen kommen till Pargas.

Granikören GSP­klang testade jkyrkans akustik

Rundvandring kring kyrkan och på gamla malmen

Dukade långbord i Brankis

28 – GOD TID 6/2012

FÖRENINGSNYTT

I Björneborg finns en aktiv, kreativ och trevlig svensk pensionärsfören­ing. Vi i Ettan från Helsingfors åkte på kontaktresa till Björneborg i slutet av maj. Vi ville också bekanta oss lite med staden.

Vi möttes av föreningens ord­förande Marlene Höglund som var vår guide under dagen. Flera andra medlemmaer i den svenska föreningen deltog också i dagens program. De berättade att fören­ingen har samtalscafé varje torsdag, seniordans, sångkör, gymnastik både för damer och herrar, bok­cirkel samt månadslunch andra torsdagen i månaden. Föreningen gör också resor, utflykter och tea­terresor och besöker andra pensio­närsföreningar. Man samlas gärna och ofta för att umgås på svenska.

Under lunchen på Svenska Klubben underhöll föreningen oss med sång. Utsikt hade vi över Skrivarholmen, ett paradis för alla Björneborgare på promenadav­stånd från centrum. Med park, idrottsplaner, möjligheter till olika aktiviteter, blommor, djur och en fin badstrand. Speciellt barnfamil­jer samlas där vackra sommardagar.

När bergsrådet F A Juselius enda barn, dottern Sigrid dog endast 11 år gammal lät han bygga ett mau­soleum som minne av henne. De främsta konstnärer och arkitekter skulle skapa mausoleet och allt skulle göras av inhemskt material.

Ettan på innehållsrikresa till BjörneborgHar ni besökt en stad med en kyrka som har en 60 ton tung tornspira av gjutjärn? Eller Finlands enda mausoleum? Båda finns i Björneborg. En vacker stad grundad av Johan III 1558 vid Kumo-älvs mynning.

Arkitekt var Josef Stenbäck och Akseli Gallen­Kallela ansvarade för utsmyckningen av byggnaden och målade freskerna med motiv årstiderna, paradiset, kosmos och vägen till dödsriket.

Mausoleet är byggt i gotisk stil av inhemsk marmor och sandsten och åttkantigt även invändigt.

Tyvärr har mausoleet varit utsatt för förstörelse både av vatten och eld och Pekka Halonens fresker i för­rummet förstördes. Gallen­Kallelas fresker kunde hans son Jorma res­taurera med ledning av faderns skis­ser. Mausoleet ligger vackert beläget på Käppära begravningsplats.

Mausoleet invigdes 1903, men senare har själva sarkofagen instal­lerats och på 1930­talet glasmål­ningarna efter skisser av Gallen­ Kallela

GjutgjärnsspiraKeski­Porin kirkko invigdes 1863. Den är byggd i nygotik. Det 121 alnar höga tornet har en spira byggd av gjutjärn på Björneborgs Mekaniska verkstad. Kyrkan har planerats av T Chiewitz och C J

von Hedeken. Altartavlan, Kristi uppståndelse, är målad av R W Ekman och de berömda glasmål­ningarna av Magnus Enckell 1923. Kyrkan rymmer 2000 personer. Kyrkans inre dekorativa målning stjärnhimlen i koret och vinrank­orna på pelarna mm planerades av arkitekt August Krook i jugendstil under de sista åren av 1800­talet.

2007 installerades en ny Pa­schen­orgel. Kyrkans orgelnist och ledaren för Pori Organ Festival

Juhani Romppanen berättade om orgeln och gav också prov på orgelns härliga klang.

Vi gjorde också en liten prome­nad på Yyteri fina, sex kilometer långa sandstrand med all den ser­vice du kan önska dig om du tycker att du behöver den. Varför åka till Rivieran när Yyteri finns?

Vi i Ettan tyckte att vårt projekt Kontakt med de svenska språköar­na i Finland fått en god fortsätt­ning. I fjol Tammerfors och i år Björneborg. Och inspiration från de båda aktiva svenska pensionärs­föreningarna.

sti

Juseliuska mausoleet på Käppärä gravgård i Björneborg. Foto BIRGIT RAUHALA

Ettans med­lemmsr till­sammans med värdföreningen under lunchen på Svenska Klub­ben lyssnande på vacker sång av några Björnebor­gare. Foto KAJ KILJANDER

Efter att ha gjort bekantskap med Viking Express buffébord gick vi mätta i land i Tallinn. Vid bussen träffade vi vår guide Inge Raie och startade mot Pärnu. Vi inkvarte­rade oss på hotell Strand och åt middag på Rannahotel.

Efter frukosten följande dag besökte vi Pärnutorget för att se oss omkring samt handla litet. Följande punkt på programmet var besök på en örtagård. Vi fick information om olika örter och växter som fanns där. Vi bjöds på

piroger samt örtte som smakade gott. Ett störningsmoment fanns där, mygg i massor som gillade oss.

En tur med bussen längs Pärnus­tranden följde sedan, vägen var inte i bästa skicket men vår chaufför Thomas klarade det. Vi hade också

Sjundeåpensionärer reste till PärnuBesök på en örtagård och ett glasmuseum stod på programmet när en busslast pensio-närer från Sjundeå besökte Pärnu i Estland i början av juni.

en guidad tur i Pärnu med Inge och fick se och fick höra mycket intressant. Gemensam middag blev det på Postipoiss.

Dagen därpå tog Thomas kurs mot Järvakandi och glasmuseet där. Vi fick se hur en glasblåsare blåste till en vacker glasvas som han sedan tyvärr krossade igen. Gemensam middag fick vi vid ett gästgiveri vid vägen. Middagen hette Nostalgi och bestod av seljankasoppa, gris­

kött och potatis, bröd, efterrätt av vispad grädde och jordgubbssylt. Med magen fylld tog vi kurs mot Tallin. Där blev det tid för uppköp eller att bara promenera omkring. Vid buffébordet på båten till Hel­singfors träffades vi alla igen. Från Helsingfors körde Thomas lugnt och säkert som vanligt. Alla kom lyckligt hem, trötta men med många nya och roliga minnen.

A.Å.

Resan inleddes den 10 juli med Ralf Wikström vid ratten och Birgitta och Stig Nyberg som rese­ledare. Stig hälsade alla 31 morgon­pigga pensionärer välkomna med och hoppades att alla skulle få en fin och trevlig resa. Vädret verkade bli fint och alla var på gott humör

Så uppstod förstås frågan om resemålet. Förslagen var många och någon nämnde nog lite försiktigt Humppila som en bra plats för förmiddagskaffe, men reseledarna höll god min och ingenting avs­löjades. Faktiskt svängde bussen in till Humppila glasbruk där det blev kaffepaus och tid för shopping i affären.

Resan gick vidare längs väg 2 runt Björneborg till Sideby och Kilens Hembygdsmuseum där vi fick en guidad rundvandring. Det äldsta huset härstammade från 1700 talet. Vi fick se hur man lägger pärttak i Österbotten. Man var nästan klar med förnyandet av pärttacket på det äldsta huset.

Nu började det vara ganska klart att det kunde vara Vasa som var vår ändpunkt. Någon föreslog att vi skulle köra via Söderfjärden till Vasa och detta fanns också med i planerna.

Följande mål var Närpes där vi besökte den fina kyrkan.

Efter en försenad lunch i Väx­thusrestaurangen åkte vi Strandvä­gen via Korsnäs och Sundom där vi fick beskåda den otroligt bördiga Söderfjärden där sädesfälten böjde sig för vinden så långt ögat nådde. I Solf blev det ett kort besök på Stundars.

Som att flyga med bussenVi åt gemensam middag och över­nattade i Vasa. Följande dag hade vi bokat Henrik Svarfvar från Korsholms pensionärer som guide vilket visade sej vara mycket lyckat. Han tog oss med genom Vasa och Gamla Vasa via Smedsby till Replot och Björköby. Resan över Replotbron var i och för sig en upp­levelse – det var som att flyga lågt med bussen. Vi åkte över många holmar ut i skärgården där man byggt vägbankar mellan holmarna.

I Björköby såg vi Svidihamn, Bodback , ”Saltkaret” och Björköby Kyrka.

Efter lunch åkte vi hemåt via Juustoportti för shopping och kaffepaus.

SN

Tenala-Bromarf firade med två dagars hemlig resaTenala-Bromarf pensionärers traditionella hemliga resa utsträcktes till två dagar för att fira att föreningen fyller 35 i år.

Henrik Svarfvar från Korsholms Pensionärsförening fungerade som guide för resenärerna från Tenala­Bromarf.

GOD TID 6/2012 – 29

Efter fem timmars åkning och en kaffepaus var man framme i Sideby. På Kilens hembygdsgård väntade lunch och en kort presentation av gården. Kilen var ursprungligen ett fiskeläge. Man ville bevara allmoge­ och fiskekulturen. Initiativet till grundandet av Stiftelsen Kilens hembygdsgård togs av Harald Teir. År 1969 invigdes Kilens hem­bygdsgård av dåvarande president Urho Kekkonen.

Via fiskelägena Skaftung och Härkmeri åkte man till stadens centrum Kristinestad och checkade in på Hotell Kristina, beläget ett stenkast från havet.

År 1649 grundade Per Brahe lil­leputtstaden Kristinestad på Kop­pön, berättade guiden Susanne Bodman, som lotsade buss och passagerare i de trånga gränderna. Den lilla hamnstaden växte, och fick i slutet av 1700­ talet stapel­rättigheter. På 1800­talet hörde Kristinestads handelsflotta till de största i landet. Kristinestad lock­ade till sig borgare och hantverkare.

Industrin hade sina glansdagar. Den idylliska stadskärnan med

låga trähus har skonats från större eldsvådor, och kan i dag visa upp en nästan intakt stadsplan. I januari 1973 sammanslogs kommunerna Lappfjärd, Sideby och Tjöck med Kristinestad. Handel, turism och potatisodling hör till Kristinestads huvudnäringar.

Ett besök gjordes i den Leb­ellska köpmansgården. Huset byggt i två våningar visar hur en borgarfamilj levde i mitten av 1700­talet. I barocksalen kan man beskåda en takdekor i form av en blomsterkrans med inskription. På väggarna hänger stofttapeter i guldbrons, grönt och brunt. Den gustavianska salen har en ljusare stil. ”Badkarssoffan” med sina svängda hörn är sällsynt i Finland.

Finlands största grottaI strålande sol åkte man på kvällen upp till Bötombergen, där man tillbringade aftonen på restaurang Lokalgrottan med god mat och

Bottenhavets pärla och tomaternas meckaFÖRENINGSNYTT

Lojo svenska seniorers sommarresa i mtten av juni gick i år till Sydösterbotten.

vackra vyer. Vid Vargberget finns Finlands till ytan största grotta. Varggrottan torde vara den äldsta kända boplatsen i Norden. Vin­tertid är Bötombergen plats för skid­ och slalomåkning.

Följande morgon besöktes mu­seet Carlsro, som ligger vid Stor­träsket. Carlsro är en societetsvilla, som genomgått skiftande öden. Den första ägaren var Carl Alfred Carlström. År 1950 gick huset på auktion och inropades av Kristin­estadsbon Åke Weckström. Han hade länge närt en idé att förverk­liga ett eget museum. Carlsro med sina samlingar övertogs 2002 av Kristinestads museiväsende.

Färden fortsatte till Närpes. Vid kyrkan väntade guiden Marianne Winter. Den nuvarande gråsten­skyrkans första del byggdes 1435. Kyrkan har byggts till och restau­rerats ett otal gånger. Invid kyrkan

finns 150 kyrkstallar. Närpes är en gammal kulturbygd. Mest känd är Närpes för sina växthusodlingar. 60 procent av landets tomater kommer därifrån. Här finns också många småföretagare inom olika branscher. Närpes har en vidsträckt skärgård och ca 2 000 sommarstu­gor.

Vid lunchdags uppsökte man växthusrestaurangen Linds kök. Där klänger tropiska­ och inhem­ska växter längs väggarna. Sallads­bordet frestar med frukter. Jord­gubbar blandade med vitlök ger pikant smak. Kassarna fylldes med

tomatlimpor. Inköpen utökades med tomater i Nordbergs växthus.

Dimma och äppelpajEn avstickare gjordes till Kaskö. Dimman låg tät över trakten. Efter en kort rundtur bänkade sig rese­närerna på café Blå stunden för att dricka kaffe med äppelpaj.

Så var det dags att lämna havet och det öppna landskapet för att styra kosan hemåt. I bussen var det gott om tid att summera händelserna.

Text VIVA HOLM

Foto HARDY SKOG

Carlsro museum

Vy över Kristine­stad

Gymnastik i bussen

”Samtal” på Bötombergen

Hela gruppen på besök i Carlsro museum

30 – GOD TID 6/2012

moderna kosttillskott för moderna människorwww.elexirpharma.fi

På www.elexirpharma .fi kan du läsa mer om de vetenskapliga studier kring våra produkter. Har du frågor om Curcumin, kontakta: Elexir pharma AB fi lial i Finland. Telefon 06 – 34 36 506 . www.elexirpharma.fi

Elexir pharma är ett svenskt företag som utvecklar naturliga och ekologiska egenvårdsprodukter för den nordiska marknaden. De högkvalitativa produkterna tillverkas uteslutande i Norden och fi nns att köpa i både Sverige, Finland och Norge.

Fakta Curcumin™Gynnar både lederna och hjärtat

• Ekologiskt gurkmejaextrakt främjar ledernas funktion och hälsa.

• Omega-3 bidrar till hjärt- och kärlsystemets hälsa.

• C-vitamin, vilket är nödvändigt för kroppens normala produktion av kollagen i bland annat kroppens leder.

Finns i hälsobutiker samt vissa apotek, kan dessutom beställas fraktfritt på telefon: 06 34 36 506 eller på www.elexironline.fi direkt hem i din brevlåda inom 2-3 vardagar. Pris: 32 € för 60 kapslar. Inga avgifter tillkommer.

Orörliga leder?

• Begränsar dina leder din aktivitet?

• Knakar dina knän?

• Känner du dig orörlig?

Bli rörlig och smidig i lederna. Dessutom bra för hjärtat.

Två fördelar i samma kapsel:ekologisk gurkmejaextrakt med omega–3.

Gurkmejaextrakt används bl.a för sina hälsofördelar, av vilket en är att främja god ledhälsa.

Naturlig kallpressad norsk laxolja – med hög halt omega–3 – bidrar till hjärt- och kärlssystemets hälsa.

elexirpharma stödjer reumatikerfonden i sverige.

NY

LED -

PRODUKT

SOM Ä

VEN GYNNAR H

JÄRTAT

Curcumin_208x250.indd 1 2012-08-16 14:53:43

Föreningsvisa anmälningar tas emot Solvalla tel. (09) 8678 430 senast 15.9.2011.

9

MOTIONSDAG PÅ SOLVALLA 30.9.2011

10.fre 1.

MOTIONSDAG PÅ SOLVALLAmåndagen den 1 oktober 2012 kl.9.30–14.30

Deltagarpris: 30 euro/pers. I priset ingår kaffe, lunch och bus-sar från Esbo centrum, Grankulla och Helsingfors (Kiasma) samt Solvallas program med kunniga ledare för olika programinslag.

Buss går från Helsingfors, Kiasma kl.8.30, från Esbo centrum kl.8.30 via Grankulla kl.8.40

Föreningsvisa anmälningar till SPF:s kansli tel. 020 72 888 10 senast 21.9

Föreningsvisa anmälningar tas emot Solvalla tel. (09) 8678 430 senast 15.9.2011.

9

MOTIONSDAG PÅ SOLVALLA 30.9.2011

10.fre 1.

KAFFEPAUSI KANTTIHummelgatan 4

HelsingforsTräffpunkt försvensktalandepensionärer

på måndagarna14.30-15.30

Tfn 050-371 0555

TIPSETDe flesta pensionärsföreningar samlas till regelbundna möten eller samkväm – varje vecka, varannan vecka, en gång i månaden. Något programnummer brukar höra till utöver det obligatoriska kaffet. Att hitta på lämplig underhållning är knappast ändå alltid det lättaste.

Tips och förslag är därför säkert välkomna. Nu vill God Tid aktivera kreativiteten hos föreningarna och medlemskåren, genom att ta vara på och via tidningen förmedla deras erfarenheter och idéer vidare.

Därför öppnar God Tid en tips-ruta i sina spalter. Det kan inne­hålla gamla, tidigare använda idéer lika väl som nya påhitt. Detta gäller närmast samkvämen, men förslag till utfärder, exkursioner o. likn. kan också vara värdefulla tips. Allt kommer knappast att upplevas som nyheter av alla, men det kan väcka nya tankar och lösningar. Idéer brukar föda idéer, och fastän det kanske handlar om någonting vant och beprövat i den egna föreningen så kan det ge användbara impulser i någon annan förening. Det behö­ver inte heller vara fråga om några stora och märkliga projekt; tips om detaljer och små finesser kan vara lika värdefulla.

Föreningarna som sådana kan bra vara förslagsställare, men också en enskild föreningsmedlem är välkommen med tips. Den för­ening som sedan nappar på något förslag skall naturligtvis få utveckla det vidare, anpassat efter de egna förhållandena. Gäller det enskilda föredragshållare eller artister är det bäst att få deras tillåtelse att lanseras i detta sammanhang.

Tipsen presenteras antingen med förslagsställarens namn eller anonymt, precis hur det önskas.

Skriv kort vad förslaget går ut på och skicka in det till God Tids redaktion, PB 129. 00101 Hel­singfors, eller godtid@spfpension.fi. Vid årets slut kommer de bästa förslagen att premieras med någon liten gåva.

GOD TID 6/2012 – 31

”Skön men skör” – en kurs för alla 9−10.10.2012 på Lehmiranta, Lehmirannanie 12, Kotalato, Salo

Osteoporos eller benskörhet är en sjukdom i skelettet. Benmassan minskar och benstrukturen försvagas. Skelettets urkalkning leder lätt till att man får benbrott.

Skön men skör är en två dagars kurs där vi får information om osteoporos och hur den kan förebyggas samt om hur funktionsförmågan stöds med mångsidig motion. Vi gör enkla och lätta övningar både inne och ute som anpassas efter envar.

På programmet finns föreläsningar, stavgång, vattengymnastik och Chi Balans mm.

Kursen ger deltagarna beredskap i att fungera som ”motionskompis” och passar både kvinnor och män.

Pris: 25 €, inkluderar kursavgift, logi, måltider och kursboken Skön men skör – Träning ger trygghet (norm. pris 15 €)

Utbildare: Hälsocoach Kitty Seppälä, fysioterapeut och mag. i hälsovetenskaper.

Anmälningar och förfrågningar till SPF:s kansli tfn 020 7288 819.eller e­post: jan.holmberg@spfpension.fi

Kursen ordnas i samarbete med Eläkeliitto och Osteoporosförbundet i Finland.

Turismen är Ålands viktigaste industri. Det är grönskan, de många vikarna, öarna och holmarna och enligt min mening också ålänningarnas omedelbarhet som är viktiga för den åländska turismen, Och naturligtvis ålänningarnas kreativitet och de 16 kommunerna som vill göra ”allt” för sin ”industri”. Varje år utses också en kommun till ”årets turistkommun”.

På Åland är sommarfestivalerna/even­emangen väldigt många och de flesta återkommer sommar efter sommar.

I år firades Island In the Sun:s femårsjubi­leum. Så vi kan börja med den. Alla 700 biljetter var slutsålda. Det blev en lång resa till Ålands nordöstra hörn för att njuta av musikunderhållning på hög nivå. Och guldkant på festivalupplevelsen sätter säkert den natursköna skärgårdsmiljön på Jurmo. Festivalens mest uppmärksammade gästartist var utan vidare Frida Hyvönen. Men också de åländska inslagen var många.

Geta Poesi och Visa arrangerades i månadsskiftet juni/juli i dagarna tre. Man kunde köpa festivalpass, som gällde alla tre dagar. Märk! Barn och yngre ungdomar kom in gratis.

Söndagen var avslutningsdagen. Då kunde man ta del av Låt det blåsa – dikter med utsikt och insikt, estradpoeten Olivia Bergdahl med åländska musiker med sig. Märk platsen: berget vid lotsstugan på Dånö. Med ögon känsliga för allt avslutade festivalen i Isaksö sjöviste. Här var det också servering. Ålands orgelfestival har flera år bakom sig och arrangeras normalt i kyrkor runt Åland. Följande kyrkor fylldes av orgel­musik och många lyssnare: Sunds kyrka, Föglö kyrka, S:t Görans kyrka i Mariehamn tre gånger, Eckerö kyrka, Lemlands kyrka,

Sottunga kyrka, Finströms kyrka, Vårdö bönehus och Saltvik kyrka. Festivalen hölls 24–30 juni och avslutades med ”Grande finale” med flera utländska artister.

På Föglö blev den första Jazz- och blues-festen i Föglös historia mysig och trevlig Så beskrev alla tillfrågade festen, då jazzen kom till Föglö. Fyra väldigt olika band och uppträdanden, vackert väder och glada människor som minglade runt gjorde att det blev den folkfest, som arrangörerna hade tänkt sig. Ex. båtturisterna Eca och Nicklas från Stockholm hade planerat rutten i den åländska skärgården så att de skulle vara på Föglö samtidigt som jazz­ och blueskonserten. Huvudansvarig för konserten var Ove Andersson, som uppskattade antalet deltagare till 350. Och tillade det blir en fortsättning.

Brändödagen är ingen festival men upp­märksammades mycket i våra två tidningar. Dagen inleddes i S:t Jakobs kyrka som fylldes av 125 personer. Karin Sandholm höll en predikan om kärlekens lag. Maken MPF:s viceordförande Kaj-Gustav Sand-holm hade gjort ett fint arrangemang för kör med stämmor av Jack Mattssons Den nya Ålandssången och med text av Lars Huldén. Efter kaffet hade det klarnat upp och kaffet kunde drickas på kyrkbacken. Det var ungdomsföreningen som skötte kyrkkaffet, som landskapet bjöd på. Efter kaffet samlades man åter för att sjunga och lyssna på lantrådet Camilla Gunell. Hon talade om Ålands 90­års självstyrelse som ett exempel utan motsvarighet för andra områden i världen. Hon nämnde även Brändö som en viktig länk mellan fasta Åland och riket. Märk! Då Brändöborna far till stan så far de till Åbo! Det tar mycket längre tid att komma till Mariehamn.

Gustav Vasa-dagarna är igen en historisk marknad som ordnas vid Kastelholms slott i Sund i Sund. Marknaden innehåller bl.a. teater, skattjakt för barn, tornerspel, medeltida modeuppvisning och gyckleri. Besökarna får ta del av livet under Vasaät­tens tid på Kastelholms slott. God mat och dryck serveras under hela marknaden, som arrangerades 5–8 juli.

Då det här skrivs så återstår bl.a. Kat­rinafestivalen, som hålls på tio platser t.o.m. i privata hem och med många top­partister. Wagnersångerskan, finlandssven­ska sopranen Camilla Nylund är numera sommarålänning och deltar i årets kam­marmusik.

– Det är verkligt hög kvalitet på artister­na i år, säger en nöjd Barbro Sundbacka, styrelseordförande i Kulturföreningen

Katrina. Kammarmusikfestivalen, som inleddes den 30 juli firade femtonårsju­bileum med nederländskt tema, urupp­förande och första utomhuskonserten. Flera nederländska toppmusiker ingick i årets artistskara: fagottisten Bram van Sambeck, blockflöjtisten Erik Bosgraaf, samt gitarristen Ishar Elias. De hör till den internationella eliten på sina instrument.

Projektledare är Rosi Djupsund som tillsammans med Barbro Sundback var med och grundade kammarmusikfestivalen och de är överens om att den nu har hittat sin plats bland sommarfestivalerna.

Avslutningsvis kan vi ytterligare nämna att Mark Levengood vill ha Åland som sin bas i Finland. Den svenska toppartisten har köpt hus på Åland. Han skall ha huset på Åland som en oas från all uppståndelse annanstans. Och säger antagligen helt rik­tigt – ”turismen på Åland borde få en ny start”. Han kan kanske ge den.

Och eftersom God Tid läses i Österbot­ten kan jag avslutningsvis nämna att öster­bottniska sångerskan Heléne Nyberg gav två kyrkokonserter på Åland som inledning på sin nordiska sommarturné. Det händer på Åland – åtminstone sommartid!

Och IFK Mariahamn och Åland United kämpar om medaljerna på högsta nivå. Damlaget t.o.m. om guldet. Men så har föreningen också landshövdingen som ordförande!

RAINER JOHANSSON

Åland är festivalernas evenemangens landskapÅLANDSKRÖNIKA

Finströms kyrka. Foto ULF WAHLSTRÖM

FriskvårdsmässaHälsoföreläsningarTester, prova på-punkterJumpagrupperModevisningMinnesstigAktivitetshörnaAnpassad motionLotteriCafeterian öppen

En fartfylld dag med program för seniorer, specialgrupper, anhöriga, vårdpersonal och andra intresserade.

SENIORERNAS FRISKVÅRDSDAGStarkare tillsammans

i Botniahallen måndag 1.10.2012 kl. 10–16

www.korsholm.fi/friskvardsdag • www.vasa.fi/friskvardsdagTfn 020 120 1700 (Botniahallen)

Arrangörer: Äldrerådet i Korsholm, Pensionärsrådet i Vasa, Botniahallens

friskvårdscenter, Svenska pensionärsförbundet, pensionärsföreningar m.fl.

En

tillgänglig

träffpunkt

FRITT

INTRÄDE!

Gratis busstransport från Vasa

32 – GOD TID 6/2012

Dagen då hennes nya bok Clara Christina och den stora sommar-marknaden skulle lanseras var en ganska typisk Petra­dag:

– Jag hade inbjudit till vernis­sage torsdagen före marknadsfre­dagen den 13 juli. Två timmar före utsatt tid hade böckerna ännu

inte kommit från tryckeriet. Men de hann fram i tid, ugnsvarma så att säga.

Tvära kast i livetPetra Domsch liv är fyllt av tvära kast och originella idéer. Hon föddes 1973 i Helsingfors, gick

Steinerskolan där och fann sig i början av 90­talet i Uppsala, med egyptologi och assyriologi som allt uppslukande intresse. Nästa steg var guide på Drottningholm och på Stockholm slott. En lyxtillvaro kan man tänka sig. Men:

– Det var tröttsamt, långa dagar

Kunglig guide och gravgrävare

Ett färgstarkt inslag i Sommarkristinestad är konstnärinnan Petra Domsch. I sitt för-flutna har hon varit allt från guide vid Kungliga hovstaterna till gravgrävare. I dag är hon författare och framför allt konstnär med en fil.mag. i bildkonst på meritlistan. En dam med tusen järn i elden.

Pörtomkonstnären Ulla Rusk ägnar sig numera mest åt att sit­tande måla porträtt och därmed fånga olika personligheter som hon finner fängslande och intressanta. Tidigare målade hon en mängd landskapsmotiv och stilleben i olja, men har nu med ålderns rätt lämnat detta gebit. Numera är det tempera som gäller.

Ulla Rusk har haft flera egna utställningar och deltagit i sam­lingsutställningar både i Finland och i Norden sedan hon började måla på 1970­talet. Sin egentliga utbildning fick hon som pensionär i Åke Pernbys målarskola och Gerlesborgsskolan i Sverige. Hon är medlem i Österbottens konst­närsförbund och Vasa konstklubb.

I samband med sin 93­årsdag på midsommaraftonen ställde hon hemma i Pörtom där hon har sin ateljé ut sammanlagt 26 porträtt som hon målat av vänner, bekanta samt mer eller mindre kända personligheter. Dessutom fick besökarna stifta bekantskap

med ett tiotal porträtt av framlidne maken K J Rusk som finns depon­erade i Korsnäs bibliotek.

Porträtten föreställer bland annat Lars Erik och Marja­Riitta Björkstrand, Karin, Ann­Sofi och Erik Rosendahl, Annita Ödmans familj, Barbro och Runo Östvall, Annika Orre, Ulrika Grönberg, Sinikka Kääntee, Allis Möller, J E Lång, Margareta, Monica och Allis Melén samt John, Emma och Åsa Jakas.

Dessutom har hon flera själv­porträtt både som yngre och äldre, bland dem ett tillsammans med sin mor Maja Moring, målat efter ett foto.

Porträtten med Karl Johan är delvis humoristiska och träffande med sömn på soffan, vid kaffebor­det, i fågelskådning, vid Risnäs träsk och i fiske.

Text och foto BÖRJE SIDBÄCK

Ulla Rusk med porträtten av Annita Ödmans familj i bakgrunden.

En aktiv konstnärinna i PörtomUlla Rusk målar ännu som 93-åring

och dåligt betalt!Efter två år sökte hon sig ett

sommarjobb som gav dubbelt mer betalt – dödgrävare på Sollentuna kyrkogård. Stiftets kanslichef fick ögonen på den språkbegåvade filo­sofiemagistern ”vid gravens rand” och Petra blev EU­utredare och personalutbildare i Sollentuna stift, ett jobb som hon skötte i sju år.

– 2006 var jag mogen att kasta loss och satsa helt på bildkonsten. Jag tog tjänstledigt ett år och såg att det gick att leva såhär. Jag hade vid det laget fått en trogen och bra kundkrets.

Konstnär på heltidPetra bor i dag i Upplands Väsby med man och två katter, en golden retriever, en yorkshireterrier och en sköldpadda. Långa perioder tillbringar hon också i Kristinestad, särskilt många under det senaste året, då hennes far tragiskt gick bort för några månader sedan. Modern bor intill ateljén i familjens idylliska stadsgård och vackra som­mardagar firas på villan i Skaftung.

Konstnärligt definierar sig Petra Domsch som ”borgerlig impres­sionist”.

– Jag målar helst djur och natur i närmiljön, porträtt och klassiskt ljusmåleri. Det lätta nordiska ljuset uppskattas speciellt t.ex. i England. Jag trivs med att måla figurativt, även om jag gärna lämnar en del åt betraktaren att tolka.

Sedan 2008 har Petra haft när­mare trettio separatutställningar, på olika håll i Europa men också i

USA och Australien. Härnäst gäller Stockholm och vid årsskiftet Paris.

Clara ChristinaKristinestad har fått ett eget små­folk i Petras två bilderböcker om kustarflickan Clara Christina på Kvarnberget och hennes vänner. Den första kom ut sommaren 2011, den andra inför sommar­marknaden i år.

– Jag trillade ner för en trappa och bröt tre revben. Under kon­valescensen föddes det osynliga småfolket kring Kvarnberget och fjolårsboken såldes slut på mindre än tre veckor. Det måste ju bli en fortsättning, säger Petra och med­ger att en gnutta lokalsatir ingår i berättelsen om kustarfolkets bestyr inför marknaden, musfamiljens första femton barn och ett festligt bröllop i Ulrika Eleonorakyrkan. Bl.a. finns ett otrevligt släkte, Kulturvandalerna, som styr och ställer i staden.

Till advent kommer nästa bok om kustarna, Clara Christinas stora julbok. Petra Domsch vilar inte på lagrarna.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

blev ”borgerlig impressionist”

Naturen inspirerar Petra Domsch. Gården i Kristinestad pryds av ett artrikt stenparti som klättrar upp för en bergs­sluttning.

Det ovanliga namnet Domsch är tysk­baltiskt och bars av Pet­ras mammas farmor. Det fick bli Petras konstnärsnamn.

GOD TID 6/2012 – 33

SUDOKU Lösningen finns på följande sida.

OPTIKER

09-298 1927

Saloviusvägen 3(Kyrkslätts Köpcenter)

BESTÄLLNINGSBUSSAR

2 4 53 8

8 1 6 91

2 5 3 9 1 81 7 6

3 22 7 9

6 5 4 2

Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Hedra minnet av din kära.Genom att använda Can-cerstiftelsens adresser eller genom en minnesgåva stöder du inhemsk cancerforskning.

Adresser erhålles från vår butik i Helsingfors (Lilla Robertsgatan 9) och från tex. olika varuhus och bokhandlar.

Kontakta oss:tel. (09) 1353 3256lahjoitukset@cancer.fiwww.cancer.fi

Tryggare kan ingen vara

kyrkligt arbete − ta kontakt.

Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75Mannerheimvägen 16 A 9, 00100 Helsingfors

CHARTERBUS

R. LundströmTel. 09-221 4471 www.lundstrom.fiTuristbussar 16-50 pers.

BeställningstrafikAb J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisatel. 019-531 865,

tidstrand@tidstrand.fi www.tidstrand.fi

Kom med och hjälp, så att ingen blir ensam, vädjar HelsingforsMis­sion och efterlyser volontärer för sitt arbete bland ensamma seniorer.

– I Helsingfors finns tusentals ensamma seniorer som längtar efter människokontakt. En trygg människa som stöd, någon att prata med, uppmuntrare och hjälp med vardagens sysslor. Det är grymt att en åldring begår självmord nästan varannan dag i Finland. Om du har tid, vilja och förmåga, kan du hjälpa på många olika sätt, skriver HelsinforsMission. 

Nästa volontärutbildning är tisdag 25.9 och torsdag 27.9 kl. 17.15–20.00. Intresserade ombeds anmäla sig och blir intervjuade i förväg. Utbildningen sker på Al­bertsgatan 33.

Nya diskussionsgrupperVad är det att bli gammal? Vem är jag? De här frågorna diskuteras i en grupp som leds av en erfaren gruppledare. Deltagandet är kost­nadsfritt, men anmälan behövs i förväg. Gruppen samlas varannan tisdag med start 11.9. kl. 13–15. 

I Mansgruppen är det port­förbud för kvinnor. Deltagandet är kostnadsfritt, men anmälan behövs i förväg. Gruppen samlas varannan måndag med start 10.9 kl.10. Båda grupperna samlas på Albertsgatan 33. 

HelsingforsMission söker volontärerKom med och hjälp, så att ingen blir ensam, vädjar Hel-singforsMission och efterlyser volontärer för sitt arbete bland ensamma seniorer.

Tamara Bergkvist ger tilläggs­information och tar emot anmäl­ning till grupper och utbildning per tel. 045 8690 945 eller tamara.bergkvist@helsinkimissio.fi.

Allsång och kaffemusikVarje torsdag eftermiddag hålls det allsång för svenskspråkiga seniorer under ledning av kända musiker. Start torsdag 30.8 kl. 13–14.

Musik till kvällskaffet bjuds det på en gång i månaden med Ann-Kristin Schevelew vid grammo­fonen. Start onsdag 5.9. kl. 18.00.

Båda musikevenemangen hålls på Alberstsgatan 33. Inträdedet är fritt och HelsingfoesMission bjuder på kaffet.

www.valioravinto.fi/prostasin

Apotekare Bertil Pomoell grundade Valioravinto år 1960 för att befrämja hälsa och välmående med naturliga ämnen. Va-lioravinto är fortsättningsvis ett familjefö-retag som utvecklar, tillverkar och säljer naturprodukter av hög kvalitet.

Bäste broder,Har du också kommit in i ”karlaåldern”? WC-dörren öppnas titt och tätt- också på nätterna.Frun påminner också ständigt om dropparna på WC-sitsens kan-ter. Sängen behövs numera endast för sovandet. All emellanåt funderar man också på hjärtat och hoppas att det är i skick.

Mångverkande

Prostasin kapslarnainnehåller starkt granatäpple-extrakt, lykopen och zink.Det lönar sig att prova och kon-statera att livskvaliten blir bättre!Prostasin finns i hälsokosta�ärer och på apotek.

WC-dörren öppnas titt och tätt- också på nätterna.Frun påminner också ständigt om dropparna på WC-sitsens kanFrun påminner också ständigt om dropparna på WC-sitsens kan-WC-dörren öppnas titt och tätt- också på nätterna.Frun påminner också ständigt om dropparna på WC-sitsens kanWC-dörren öppnas titt och tätt- också på nätterna.Frun påminner också ständigt om dropparna på WC-sitsens kan

NYHET

Prostatabesvär?

Valborg Louhisto fick guldtecknetValborg Louhisto har fått ta emot Svenska pensionärsförbundets för­tjänsttecken i guld. Förbundsord­förande Ole Norrback överräckte förtjänsttecknet vid en mottagning i samband med Valborg Louhistos 90­årsdag i maj.

Det var de tolv svenska pen­sionärsföreningarna i Helsingfors, samlade under Samrådet i SPF Hel­singfors, som föreslog att Valborg Louhisto skulle få förtjänsttecknet i guld. I motiveringen heter det att Valborg Louhisto under en lång följd av år har varit verksam inom pensionärsrörelsen, med särskild inriktning på intressebevakning. Detta tack vare sina yrkesroller som hälsosyster och sjukvårds­lärare, som verksamhetsledare i Sjuksköterskeföreningen i Finland samt fram till pensioneringen 1985 som organisationssekreterare för Svenskfinland i Tehy.

Inom sin förening Munksnej­dens Pensionärer har Valborg Lou­histo verkat som sekreterare. Hon var en drivande kraft i att skapa samarbete mellan föreningarna i Helsingfors och var från 1997 SAMS fasta sekreterare fram till hösten 2011 då SAMS registrerades som Samrådet i SPF Helsingfors. Åren 1994–97 var Louhisto ordi­narie medlem i förbundsstyrelsen och fungerade i praktiken som ordförande under Håkan Hellbergs långa utlandsvistelser.

Utanför förbundet har Valborg Louhisto drivit pensionärernas intressen som medlem av hälso­vårdsnämnden i Helsingfors och under två 4­års mandatperioder i Helsingfors äldreråd, heter det vidare.

Text och foto ULF WAHLSTRÖM

34 – GOD TID 6/2012

Lita inte på banken! Även bankfunktionärerna kan göra misstag. Det var i början av juli jag lät betalningstjänst, som vanligt sköta om en räkning. Räkningen skulle betalas från mitt konto på förfal­lodagen. Jag hade fyllt i mottagarens kontonummer som var angivet enligt det gamla systemet utan IBAN och F­beteckning. Enligt banken var det inget problem eftersom det skulle transformeras till det nya kontonumret med en större sifferserie. Jag trodde att banken var ofelbar.

En tid gick. En tid efter förfallodagen fick jag ett samtal av en upprörd fordringsägare. Han lugnade ner sig efter min förklaring om att det kan ta sin tid eftersom det är frågan om två olika banker.

Någon vecka gick innan ett förnyat samtal av mottagaren som var ursinnig över att han inte hade fått sina pengar. Jag försökte lugna ner honom. Följande dag konsulterade jag chefen för bank­kontoret där jag hade lämnat in räkningen att betalas från mitt konto. Hon gav mig en kopia av inbetalningen med kontouppgifter, datum och klockslag för överföringen. Efter det kollade hon sifferserien. Så var det med den saken, tänkte jag, då jag kontaktade fordringsägaren för att meddela honom att allt var OK. Tyvärr var det inte så.

Ytterligare, någon dag senare, ett ilsket samtal av mottagaren som påstod sig inte ha fått några pengar och hotade mig med en ny faktura. Och inte bara det utan ytterligare åtgärder som skulle stå mig dyrt.

Jag beslöt mig för ett nytt besök på banken. Innan det bad min dotter att få titta på kopia av inbetalningen. Hon jämförde sifferserien och konstaterade att banken hade utelämnat siffran 7.

Som alla vet är köerna för att komma till tals med en bankfunktionär långa. Och lång blev också min väntan för att påvisa att banken hade gjort ett misstag. Bankfunktionären lovade omedelbart rätta till felet med en försäkran om att fordringsägaren med det snaraste skulle få sina pengar.

Vad har jag lärt mig av detta och vad vill jag förmedla till God Tids läsare? Det gäller att vara observant. Kontrollera alla uppgifter på konto­utdragen. Var ytterst noggrann vid ifyllandet av sifferserier vare sig du gör det elektroniskt eller per betalningstjänst. Ta ingenting för givet. Misstag sker som man så lätt skyller på den tekniska ap­paraturen. Men uppgifterna matas in av människor och inte maskiner.

Och så en varning till! Var ytterst försiktig när du lyfter pengar från bankautomater. Det gäller både ditt lösenord och hanteringen av automaten och när du väl har fått sedlarna i din hand.

BENITA AHLNÄS

P.S. I skrivande stund ringer telefonen. Det är fordringsägaren. Pengarna har inte kommit. Perpetuum mobile …

SUDOKULÖSNING

2 7 1 6 9 4 5 3 8

6 9 3 2 5 8 7 1 4

5 8 4 3 7 1 6 9 2

8 3 5 1 6 7 2 4 9

4 2 6 5 3 9 1 8 7

9 1 7 8 4 2 3 6 5

3 5 9 4 2 6 8 7 1

1 4 2 7 8 3 9 5 6

7 6 8 9 1 5 4 2 3

Lita inte på banken!

Skribenten är frilans journalist och turistguide Foto MARIA W. BOSTRÖM

I LOVISA IDROTTSHALL lö 6.10. 2012 kl. 18.00

Biljetter och info: ÖNUF, tel. (019) 532 412

I höst öser vi igen ur Nylands späckade kulturlårar – traditioner möter nutid.

• Frida Andersson• Satin Circus• Robin Hund & Hans glada orkester

• Smakbitar ur de Nyländska sommarteatrarna• Tomas Järvinens houseband• Och såklart överraskningar......

25,-/15,- inkl. servering • www.nylandskafton.�

Danskvällar

På AV, Annegatan 26, Helsingforskl. 18–22. Inträde 10 €

Arr. Samrådet i SPF Helsingfors och SPF Mellannyland

Danskvällen stöds av:Arbetets Vänner, Aktia, Konstsamfundet, Svenska Folkskolans Vänner,Svenska Kulturfonden

• den 26 september med UniSet• den 14 november med Bronxon• den 12 december med UniSet

40 ÅR 2012

Lust att skriva och skapaAxxell City ordnar hösten 2012 i samarbete med Svenska pensionärsförbundet en inspirationskurs i ord och bild. Kursen kräver inga förkunskaper eller dator. Vi hjälper varandra att hitta vår skaparlust. Vi skriver och gör enkla bildövningar och ser vad som händer i mötet mellan ord och bild.

Kursledare är bildkonstnär Magdalena Åberg och skrivarkurslärare Åsa Stenvall­Albjerg. Fyra kursdagar: 25–26.10 och 22–23.11 (to–fre) kl 9.30–16.Kursplatsen är G18, Georgsgatan 18, Helsingfors i ateljén.Kurspris: 200 €

Har du lust kontakta kursledaren, e­post: asa.stenvall­albjerg@axxell.fi, tfn 0290 017722. Sista ansökningsdag 10.9.2012. Ansökan görs på www.axxell.fi/city eller till kursledaren.

40 ÅR 2012

SPF 40 årOnsdagen den 7 november kl. 12–16

Svensk festdag i G18Georgsgatan 18, Helsingfors

Program med bl.a. underhållning av Hillel Tokazier, Eeva Lusenius och Teater Taimine samthälsningstal av förbundsordförande Ole Norrback.

Inträde: 15 euro

40 ÅR 2012

”Från hjärta till hjärta”Seminarium torsdag 11.10.2012 kl. 11–15.30i Folkhälsans auditorium. Topeliusgatan 20Registrering kl.10.30–11.00Bindande anmälan senast 28.9 till Majlis Kvist, gsm 040­754 0550 (helst kl.17–19), e­post majliskvist35@gmail.com

Deltagaravgift 15 euro inkluderar lunch och kaffe (uppbärs på plats)

PROGRAM11.00 Välkommen! Förbundsdirektör Viveca Hagmark, Folkhälsans förbund Det muntliga berättandet – från hjärta till hjärta . Bibliotekarie Agneta Möller­Salmela12.00 Lunch med kaffe13.00 Ett gott liv på äldre dar – Vikten av sociala relationer och aktiviteter för välbefinnandet. DrPH Anna Forman Underhållning Hjärtat har inga rynkor, Författare Per­Erik Lönnfors15.30 Tack för idag, Marianne Lindberg, moderator, ordförande för Samrådet i SPF Helsingfors

40 ÅR 2012

GOD TID 6/2012 – 35

Vinnare i krysset i nr 5/2012Lisbeth Henriksson, HelsingforsBörje Lempinen, LovisaSiv Nordell, KimitoRuth Storbacka, NederlappforsAnna och Tor Ström, Ekenäs

Vi fick in 216 krysslösningar, grattis till alla fem vinnare.

Lösningen postas till God Tids redaktion senast den 21 september 2012. Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors. Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelan­den i samma kuvert som krysset.

Namn: ......................................................................

Adress: .....................................................................

..................................................................................

R A R A B A N A L AO R E N O R O Ö R AN E D R A A V S K Y RU T I T A B L E S OA P A T I N O S A N NS A R A T O V E R I S

N B A R R E RA N N A M L A D A TT E N A R K O N T E NS T I R R A H E T T A

P O P E D L A G E S TA N D O P E N

S K E N P Å T Å R A RA G N A T K A T A R RG N O L A T S S L Y AR Å N A R E O J Ä M N

P Å T A P P A T A S S Y S T R A R ET S K S M Å S A K A E R O B

M I D S O M M A RS P A G A T T E T

S O R L P ÅA R E T L A O NS E T Ö A RS T E R N O K A

T E S L A S T R Ö MK R A N S M U L LÅ D R A T R A S A

A

36 – GOD TID 6/2012

GOD TID utkommer nästa gång den 31 augusti. Material till nummer 7/2012 bör finnas på redaktionen senast den21 september. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Utgivningstidtabell för resten av 2012

Utgivningsdag DeadlineNr 7 5 oktober 21 septemberNr 8 9 november 26 oktoberNr 9 14 december 30 november

Går livet i repris?Det var en gång i juli. Olympialaget skulle åka med ångbåten Oihonna från Åbo till London. En ung reporter vid Finlands äldsta tidning, Åbo Under­rättelser, hade i brist på andra lösningar åtagit sig att också för radion göra en kort beskrivning av evenemanget i ett s.k. I dag­inslag.

Året var 1948. Det är 64 år sedan dess. Det var första gången jag höll en mikrofon i handen, det var min första kontakt med den olympiska idén. Och jag skulle få samarbeta med legenden Pekka Tiili­kainen …! Det var en dag som jag inte glömmer.

I år var London OS­värd igen. Jag var inte med om OS där då och inte nu, men några gånger däremel­lan. Under den gångna sensommaren har jag inte missat särskilt många av de centrala tv­sändningarna från årets olympiska spel.

Jag har bara velat sitta där och minnas. Upp­levelser inom idrotten är på något sätt särskilt tydliga. Ända från barnsben har jag haft med mig ett sportintresse som har gett mig många fantastiska upplevelser – och naturligtvis ett antal besvikelser.

Jag är helt på det klara med allt det som idrottens belackare så gärna plockar fram i debatten – peng­arna, drogerna och ofta en akrobatik och risktagning som mera för tankarna till en cirkusmanege än till sund fysisk fostran. Men detta med att pröva och testa den mänskliga kapaciteten, allt det välformat snygga och stiliga, allt det snabba, höga och långa gör att jag inte kan låta bli att se och beundra.

Jag har fått uppleva några olympiska spel på nära håll, som radiojournalist. Ett OS är en monumental myrstack av händelser, inte bara idrott. Där finns hela världen på samma plats. När man sedan såhär på gamla dar blir påmind om vad man en gång fått

se blir man minst sagt nostalgisk. Mitt i ett långlopp med bara afrikaner i topp minns jag naturligtvis hur jag själv gick upp i falsett när Lasse Virén och Pekka Vasala löpte hem guld inom en halvtimme i München. I samma veva hann tankarna gå ännu längre tillbaka, till en sprakande radiomottagare, där Martti Jukola refererade fenomenen Höckert och Salminen­Askola­Isohollo för 78 år sedan.

En annan London­dag minns jag hur det kändes när jag refererade Bob Beamons osannolika längd­hopp på 890 i Mexico City. Eller såg Pauli Nevala kasta spjutguld i Tokio. För att inte glömma Thor­vald Strömbergs kanotbragder i Edesviken 1952 …

Ibland har man en känsla av att man lever sitt liv i en ny omgång. Man är helt enkelt tillräckligt gammal för att ha varit med om det mesta.

Den reflexionen gjorde jag igen för någon dag sedan när jag lyssnade till det rikssvenska tv­programmet Sommarpratarna. Alla berättade om sina problem och sina upplevelser från barndom och vuxenliv. Jag kände igen mig själv och delar av mitt liv i alla beskrivningar!

Går livet i repris?

P-H. NYMAN

PEHÅ I BACKSPEGELNSeniorernas FavoritVilstolen “Assens” Funktion Glid

bredd 74 cmdjup 70 cmhöjd 107 cmpris från 606€

Välkommen och provsitta

Gratulerar 40 åringen

Sunprime Resorts- semester för vuxna

ring och boka 0303 8080. var 8.30 – 18. Lör 10 – 14. 8,28 c/samt. + 3,2 c/min. från fast tel. / + 19,2 c/min. från mobiltel. (inkl. moms 23%)

Sunprime atLantic view SuiteS & Spa,Playa del inglés, gran canaria ••••+ 1 v fr. 695,- Avgång från Helsingfors. Möjliga måltider på flyget och hotelltransfer ingår ej i priset.

Välkommen till Sunprime Resorts, våra hotell var vi lagt speciell fokus på vuxna som reser utan barn. Allt är anpassat in i minsta detalj för att ge dig lugn och bekvämlighet. På Sunprime Resorts kan du njuta av smakfull design, högklassig mat, goda viner, trä-ning och sköna spabehandlingar. → tjareborg.fi/sunprime