god tid #5 2014

LEDAREI ledaren påpekar förbunds ordförande Ole Norrback att primärvården och åldringsvården bör bevara sin lokala förankring även i framtiden.

”Också om förvaltningsstrukturen förändras, är det viktigt att besluten på de här områdena är starkt lokalt förankrade. Syftet är att få fungerande vårdkedjor, så att den som behöver vård snabbt får den och med rätt sakkunskap. Den målsättningen är det lätt att omfatta, men får inte leda till en för stark centralisering.” SIDAN 2

En försmak av sommarenTrädgård på både bredden och höjden bjöd "Trädgårdens vårmässa" i Åbo på.

Mitt i utställningssalen stod Babels torn – en fem meter hög skapelse med enorma krukor med orkidéer och bougainvillea med oliver, oleander, mynta och rosmarin.

Högst upp tronade ett litet apelsinträd. SIDAN 15

Allt från punkare till fina damer på VIPS roliga dagEn inte helt vanlig onsdag blev resultatet när VIPS i Vasa höll sin traditionella våravslutningsmaskerad på AV. SIDAN 26

Svenska pensionärs- förbundets tidningNr 5 ● 30.5.2014Årgång 42

Efter en lång, mörk vinter är det trevligt när ljuset och värmen återvänder. I detta nummer av God Tid hittar du tips på allt möjligt som finns att göra runt om i Svenskfinland under de närmaste månaderna. Plus inspiration för trädgården eller balkonglådan.

Glad sommar!

VIPS ordförande Bernice Tiihonen i lite annorlunda utstyrsel än vad vi är vana att se henne i.

Foto Katarina Bengs-Westermark

2 – GOD TID 5/2014

KansliPb 129, 00101 Helsingfors

tfn 020 72 888 [email protected]

www.spfpension.fiBesöksadress

Annegatan 25 A, 3 våningenBesökstid vardagar kl. 10–14

Verksamhetsledare:Veronica Fellmantfn 020 72 888 12

[email protected]

Ombudsman för Mellan- och Östnyland:Jan Holmberg


Verksamhetssekreterare, ombudsmanför Västnyland, Åland, Övriga Finland:

Veronica Biaudettfn 020 72 888 82

[email protected]

SPF:s bankkonton:Aktia 405511-41177

Nordea 157230-395236

Svenska pensionärsförbundetsösterbottniska region

Handelsesplanaden 23 A, 65100 VasaTelefon- och besökstid kl. 10–14

Ombudsman:Patrick Ragnäs


Distriktets bankkonto:

Vasa Andelsbank 567008-55002307Kansliet i Åbo

Auragatan 1 C 13, 20100 ÅboIKT-koordinator, ombudsman för Åboland:

Mona Lehtonentfn 020 72 888 16

[email protected]

Förbundstidningen

GOD TIDAnsvarig utgivare:

Ole Norrbacktfn 020 72 888 15

[email protected]

Chefredaktör:Katarina Bengs-Westermark


Prenumerationer,adressändringar:

Åsa Danielssontfn 020 72 888 14

[email protected]

Prenumerationspris 40 €

Annonser:Jonny Åstrand

Petalaxvägen 18, 66240 Petalaxtfn 06-347 0608, fax 06-347 1018

gsm 0500-924 [email protected]

Annonspris:1,40 €/spmm, 4-färg 1,90 €/spmm

ISSN 0359-8969

Annonsfakturering:Åsa Laukonlinna, tfn 020 72 888 19

[email protected]

Tryckeri:Botnia Print, Karleby 2014

Redaktionsråd:Anders G. Lindqvist ordförande,

Maj-Britt Paro, Bertel Widjeskog,Carin Åminne

Varför måste allting förändras, varför får ingenting vara som förr, tänker och säger många. Svaret är att det är vi, mänskorna, som med våra ändrade beteen-den förändrar samhället. Vi reser mera, flyttar mera, konsumerar mera, utbildar oss mera, blir bättre informerade och mera toleranta, månar mera om vår hälsa och vi lever allt längre. Därför förändras också näringslivets, statens och kom-munernas verksamhet.

Det omvända gäller naturligtvis också. Näringslivet påverkar våra konsum-tionsvanor bland annat med nya produkter och reklam, men ingenting kan säljas om det inte finns köpare, och det är vi ju alla. Också staten och kommu-nerna styr till en del våra beteenden, men beslut i folkstyrda organ kräver en majoritet, vilket rimligen betyder att en majoritet av oss godkänner reglerna och lagarna, som styr våra beteenden. Ingen av oss är ändå personligen i takt med alla de förändringar vi tillsammans skapar. Därför kommer alltid någon av oss att tycka att en del förändringar är fel, men ingen av oss vill heller att allting skall vara som förr.

Välskötta företag är snabba till förändringar, för de har ett övergripande krite-rium för sin verksamhet: Lönsamheten. Är en produkt inte lönsam läggs den ned, och ett olönsamt företag är förr eller senare ett före detta företag. Den offentliga sektorns verksamhet kan inte mätas eller utvärderas lika enkelt. Det är en orsak till långsamheten i den offentliga sektorn. En annan orsak är att förändringarna kräver ett folkligt stöd för att kunna genomföras. Nya lagar stiftas oftast någon tid efter att behovet av dem uppstått och noterats av medborgare.

Långsamheten är inte bara av ondo. Den ger rum för eftertanke. Långsamheten blir problematisk när överstora och dyra strukturer upprätthålls eller när nya och bättre metoder tas i bruk mycket sent.

Villkoren inom i synnerhet hälsovården har förändrats mycket under de senaste åren. Den preventiva vården har ökat och nya metoder och ny teknik har förkor-tat vårdtider radikalt med mycket positiva effekter för patienterna. Privata aktörer har kommit till, vilket gjort det möjligt att jämföra både kostnader och kvalitet. Inom åldringsvården har man med hjälp av mental och fysisk stimulans och med riktad och minde medicinering kunnat förbättra mångas livskvalitet.

Listan över positiva förändringar är mycket lång.

Med tanke på både resursanvändningen och införande av nya vårdmetoder, måste social- och hälsovårdens strukturer förändras. Därför har regeringen, unik nog också tillsammans med oppositionen, beslutat om en radikal och stor förändring. Nu bereds nya lagar och nu är det tid att försöka påverka.

Primärvården och åldringsvården bör bevara sin lokala förankring. Också om förvaltningsstrukturen förändras, är det viktigt att besluten på de här områdena är starkt lokalt förankrade. Syftet är att få fungerande vårdkedjor, så att den som behöver vård snabbt får den och med rätt sakkunskap. Den målsättningen är det lätt att omfatta, men får inte leda till en för stark centralisering.

I stora förändringar brukar det gå att få med förbättringar också av den svens-ka servicen. Skolväsendet har verkat och förvaltats på språklig grund, vilket gett svenskspråkiga unga en likvärdig start i livet. I vården vill vi kunna uttrycka oss på det språk vi behärskar bäst, vilket inte alltid varit möjligt. Goda förhandlare har nu en möjlighet att flytta fram positionerna när det gäller vården på svenska på alla nivåer.

Sällan har en så stor förändring fått så brett poli-tiskt stöd som reformen av vår social- och hälsovård. Förutsättningen för bättre vård borde rimligen finnas.

I Spf följer vi noga med beredningen utgående från vad som är bra för oss pensionärer. Våra förslag har tagits väl emot bland dem som bereder reformen.

OLE NORRBACKförbundsordförande

LEDARE

Blir vården bättre med ny organisation?

Vi är mera fångna av strömningar och tan-kar i tiden än vi vanligen tänker oss. När kriget var slut i vår barndom skulle lan-det byggas upp på nytt. Nybyggarandan drog de flesta med sig och skapade opti-mism. På 60-talet började låsta, konser-vativa värderingar att starkt ifrågasättas. I industrialiseringens spår flyttade unga, men också äldre, från små inkomster på landsbygden till ett något bättre liv i tät-orterna, eller i utlandet. Familjestruktu-rerna bröts upp och kontakten mellan generationerna minskade.

Berlinmurens fall och kommunismens kollaps ökade både stabiliteten och tron på en bestående fred i Europa. Ny tek-nologi öppnade nya världar och vår jord krympte. Gränserna mellan länderna och kommunerna spelar allt mindre roll och samarbetet på allt flera områden ökar internationellt. Så här beroende av var-andra på vår jord har vi aldrig varit förr.

Kort sagt, ingen hel generation i mänsklighetens historia har varit med om lika stora förändringar av sin omvärld som vi. Det mesta har dessutom blivit bättre. Ingen hel generation har heller levt under så trygga förhållanden, som vi gör.

Är vi då nöjdare nu än generationerna före oss? Knappast, fast vi väl borde vara det. Världen blir aldrig färdig och mycket kan göras bättre.

De stora förändringarna aktiverar motkrafter. I många länder, också hos oss, kan vi se en rädsla för förändringar och för det som är annorlunda. Mest oro-ande är utvecklingen i Ryssland. Samti-digt som det är viktigt att vara optimistisk och fördomsfritt söka nya och bättre lös-ningar, så skall vi också se hoten. Utveck-lingen i Ryssland kan i värsta fall vara ett hot mot freden i vår del av världen. När yttrandefriheten krymper, utreseförbud införs, nationalism och religion går hand i hand, den egna kulturen ses som över-lägsen, nationsgränser flyttas med militär makt och när en person ges närmast oin-skränkt makt går utvecklingen åt fel håll.

Den viktiga frågan just nu är: Ser vi också de hotfulla förändringarna i tiden, och reagerar vi tillräckligt tydligt. Här har vi en utmanande svår fråga att bry våra hjärnor med under några stunder under den kommande sommaren.

Trots den här något dystra uppma-ningen, ha en bra sommar.

OLE NORRBACK

Mer om förändring

MedlemsförmånerVIKING LINEViking Line erbjuder Svenska pensionärsförbundets medlemmar förmåner på kryssningar, minst 15 % på Helsingfors–Stockholm- och Helsingfors–Tallinn-rutten och minst 10 % på kryssningar på Åbo-rutten.spfpension.fi/medlemmar/formaner/viking_line/

TALLINK/SILJA LINETallink Silja och Club One erbjuder Svenska pensionärsförbundets medlemmar möjligheten att bli Club One-medlem kostnadsfritt, direkt på stamgästsprogrammets mellersta Silvernivå.spfpension.fi/medlemmar/formaner/tallink_silja/

GOD TID 5/2014 – 3

I BLICKFÅNGETI BLICKFÅNGET

Revidering av socialskyddet och Eurobarometerns siffrorFörslaget till socialskyddslag har kommit för utlå-tande före 6.6 på finska och avsikten är att lagförsla-get ska levereras på svenska senast vecka 21. Hittills har vi endast haft en socialvårdslag. Troligen blir tidsfristen för utlåtande längre på svenska. Enligt social- och hälsovårdsministeriets webbplats www.stm.fi är målet att förnya lagstiftningen inom soci-alskyddet så att

socialskyddet stödjer och stärker människornas välfärd och förverkligande av grundrättighe-terna samt förhindrar att sociala problem upp-står och ökar

den sociala servicens tillgång, klientorientering och inverkan förbättras och tjänsterna produceras effektivare än för tillfället

socialskyddet och dess specialtjänster samt samar-betet mellan socialskyddet och hälso- och sjuk-vården förstärks

socialskyddets förutsättningar till samarbete med arbets-, bostads- och utbildningsmyndigheter, organisationer och privata aktörer förbättras.

Reformen av lagstiftningen inom socialskyddet har övervägts av en arbetsgrupp som lämnade sin slutrapport hösten 2012. Arbetsgruppens rapport var på remissrunda och sammanlagt inlämnades 130 utlåtanden. Tidtabellen för beredningen är indelad i tre skeden. Först bereds den nya socialskyddsla-gen och man gör de direkta ändringarna till följd av den i övrig lagstiftning. I det andra skedet gran-skas speciallagstiftningen inom socialvården och i det tredje görs ändringar i gränssnittslagarna. Soci-alskyddslagen bereds nu som tjänstemannaarbete utgående från remissutlåtanden och annat mate-rial. Avsikten är att lagen överlämnas till riksdagen som budgetlag hösten 2014 och att den skulle träda i kraft 2015. Det är en snabb tidtabell.

I begäran om utlåtande önskar ministeriet kom-mentarer på förslaget till att ärenden som gäller klientdokumentation skulle instiftas i en skild lag, lagen om klientdokument i socialvården (min över-sättning). Socialskyddslagstiftningen kommer att fungera som en helhetslag som flera andra lagar hänvisar till såsom handikapplagen och lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktions-förmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (populärt kallad äldreomsorgslagen). Förbun-dets kommitté för sociala frågor och intressebevak-ning rekommenderar en paraplylag framom flera skilda lagar. Styrelsen tar ställning till frågan 22.5.

Det viktiga är att socialvården skulle fungera för äldre, även på svenska. Tyvärr innehåller social-skyddslagen ännu inte stadganden om vårdspråket, så rekommendationen är att också ett stadgande om språket för socialvården införs, på motsvaran-de sätt som för äldreomsorgslagen. En annan frå-ga är sedan hur social- och hälsovården kommer att fungera administrativt. Den allmänna regeln är att ju närmare servicen är, dess lättare att både ge och få den.

Faktum är att det behövs mycket mera personal inom äldreomsorgen med geriatrisk och geronto-

logisk kunskap. Äldreomsorgslagens 10 § kräver att kommunerna ska ha expertis på områdena geron-tologiskt vård- och socialarbete, geriatri, läkeme-delsbehandling med mera. Tyvärr uppnår kom-munerna inte tillsvidare en tillfredsställande nivå, eftersom den kompetens som förekommer finns främst i tillväxtområden där befolkningen är yngre och där anställningarna kanske inte nödvändigt-vis används för äldreomsorgen. Enligt Pehr Löv, tidigare social- och hälsovårdsdirektör i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre finns det cirka 150 geriatriker i Finland, men behovet är cirka 350. Antalet finländska kommuner är för närvarande 320. Bristen på gerontologiskt och geriatriskt kun-nande är akut i hela landet.

Finländarna och EU

När denna tidning kommer ut är resultaten i Euro-paparlamentsvalet klara i europeiska unionens medlemsländer. Det kan vara intressant att se vad finländarna anser om sin situation och om Euro-peiska Unionen EU.

En Eurobarometer special 415 har nyligen getts ut av Europeiska kommissionen. Av de 27 932 per-soner som har svarat är 1 052 finländare. Euroba-rometern frågar efter livet i Europeiska unionen, EU och dess medborgare, framtiden och EU och européerna 2014. Materialet samlades in i mars och publicerades i maj 2014.

Vid frågan om vilka två frågor som är viktigast för svarande för närvarande är finländarna annor-lunda än européerna i snitt. Totalt 42 procent av finländarna anser att social- och hälsovården är den viktigaste frågan för närvarande (snittet är 16 pro-cent) och den andra frågan är högre priser och/eller inflation, 27 procent (snittet är 36 procent).

Finländarna utmärker sig genom att 54 pro-cent anser att Europeiska unionens värderingar bäst representeras av fred (snittet är 37 procent). Mänskliga rättigheter (finländarna 34 procent, snit-tet 32 procent) och demokrati (36/30 procent) kom-mer på andra respektive tredje plats och jurisdiktion på fjärde plats (31/22 procent).

Totalt 50 procent av de finländare som svarade tenderar att lita på EU (snittet är 32 procent), 61 pro-cent litar på riksdagen (27 procent) och 53 procent på den finländska regeringen (26 procent). Totalt 60 procent av finländarna anser att fri rörlighet för människor, varor och tjänster i EU (58 procent) och fred bland EU-medlemsstaterna (53 procent) är de viktigaste positiva resultaten med EU. På tredje plats för finländarna kommer euron med 43 procent (27 procent). Finländarna verkar ha tilltro till att politi-kerna kommer att lösa frågan om social- och hälso-vården nationellt och att det ändå är övervägande positivt att Finland ingår i EU.

Ha en trevlig sommar!

VERONICA FELLMAN

verksamhetsledare

Kommande resor18–26/8 Resa till Hardanger & Norges sydkust.

Se sidan 3020–25/8 Resa till Dalarna. Se sidan 3025–28/8 Östra Estland och Narva. Se sidan 308–15/9 Den gröna ön Irland. FULLBOKAD17/9 Ikalis Badhotell. Se sidan 305–7/10 Seniorskeppet. Se sidan 3128–30/11 Teaterresa till Stockholm med musikalen

Livet är en schlager. Se sidan 31 19–20/12 Mamma Mia! i Helsingfors. Se sidan 3022–28/12 Fira julen i de österrikiska alperna.

Se sidan 31

Kommande program6/8 SPF Österbottens Sommardag, Forsby Se sidan 4128/8 SPF Österbotten Inspirationsdag för ordföranden och kassörer Se sidan 95–7/10 IT för Seniorers slutseminarium på Seniorskeppet Se sidan 1020/11 Höstmöte i Tammerfors Se sidan 3

KUNGÖRELSE OM HÖSTMÖTET 2014Svenska pensionärsförbundet rf sammankallas till stadgeenligt höstmöte torsdagen den 20 november 2014 i Tammerfors. Närmare adress och tidtabell meddelas senare.

Enligt 10 § Svenska pensionärsförbundets stadgar:”Höstmötet ska

1. välja ordförande och sekreterare för mötet2. konstatera att mötet är stadgeenligt sammankallat3. utse två protokolljusterare4. välja två fullmaktsgranskare för att granska representanternas

fullmakter och fastställa de representerade föreningarnas röstetal

5. välja ordförande i styrelsen, som kallas förbundsordförande, för följande kalenderår

6. välja styrelsemedlemmar och deras personliga ersättare för de två följande kalenderåren i stället för dem som är i tur att avgå

7. välja en revisor jämte en personlig ersättare för det följande kalenderåret. Revisorn samt dennes ersättare ska vara av centralhandelskammaren godkänd revisor.

8. välja valberedning som består av ordförande och fyra medlemmar

9. fastställa medlemsavgifternas storlek10. fastställa verksamhetsplan och budget för följande kalenderår11. behandla övriga ärenden.”

Enligt 11 § Svenska pensionärsförbundets stadgar:”Önskar en medlemsförening att något ärende ska tas upp på vårmötet, ska en skriftlig motion i frågan inlämnas till styrelsen senast den 28 februari. En motion till höstmötet ska skriftligen inlämnas till styrelsen senast den 31 augusti.”

Enligt förbundets stadgar har förbundets medlemsföreningar i enlighet med 13 § rätt att till förbundsmötet sända befullmäktigade representanter enligt följande:Medlemsföreningar med

• högst 100 medlemmar har rätt att sända en (1) befullmäktigad representant,

• 101–200 medlemmar har rätt att sända två (2) befullmäktigade representanter,

• 201–400 medlemmar har rätt att sända tre (3) befullmäktigade representanter,

• 401–600 medlemmar har rätt att sända fyra (4) befullmäktigade representanter,

• 601–800 medlemmar har rätt att sända fem (5) befullmäktigade representanter och

• medlemsföreningar med fler än 800 medlemmar har rätt att sända sex (6) befullmäktigade representanter.

Varje befullmäktigad representant har en röst. Om rösterna faller lika avgör vid val lotten, i annat fall mötesordförandes röst.

Hedersmedlemmar har yttranderätt på förbundsmötet.

Antalet medlemmar i medlemsföreningarna fastställdes den 31 december 2013.

Vänligen meddela de befullmäktigade representanternas namn, eftersom varje representant får en egen individuell nummerlapp på höstmötet och blir därmed registrerad för att förbundets röstlängd ska kunna fastställas. Även övriga höstmötesdeltagares namn meddelas på förhand.

Anmälningar senast måndagen den 10 november 2014 till förbundets kansli i Helsingfors, tfn 020 7288819, Åsa Laukonlinna eller per e-post [email protected].

Förbundet återkommer med närmare information om priset för höstmötet och transportmöjligheter inklusive transportpriser.

STYRELSEN

4 – GOD TID 5/2014

Äldre med i arbetspensionsbolagenAtt pensionärerna inte har något att säga till inom arbetspensionsbolagen är fel, anser riksdagsledamot Lars Gästgivars (SFP).

Därför lämnar han in ett lagför-slag om att även de som gått i pen-sion ska ha rätt till representation i arbetspensionsbolagens förvalt-ningsråd.

I Lag om arbetspensionsförsäk-ringsbolag stadgas att:

”Ett arbetspensionsförsäkrings-bolags förvaltningsråd väljs av bolagsstämman.

Försäkringstagarna och de för-säkrade ska vara representerade i förvaltningsrådet. Representan-terna i fråga ska väljas bland de personer som har föreslagits av de

centrala arbetsgivar- och löntagar-centralorganisationerna. Försäk-ringstagarna och de försäkrade ska ha lika många representanter var och sammanlagt ska dessa represen-tanter utgöra minst hälften av anta-let ledamöter i förvaltningsrådet.”

– Det är inte rätt att det är enbart arbetsgivar- och arbetstagarorganisa-tionerna som är med och styr arbets-pensionsbolagens verksamhet, säger Gästgivars. Även pensionärerna som varit med och betalat, och ska-pat pensionsfonderna, borde få ha

sina representanter i förvaltningen.Därför föreslår han ett lagtillägg

med följande innehåll:”I förvaltningsrådet ska därtill

finnas representanter för pensionä-rerna, vilka väljs bland de personer som har föreslagits av de organisa-tioner som representerar pensionä-rerna. Dessa representanter utgöra minst en fjärdedel av antalet leda-möter i förvaltningsrådet.”

Den naturliga organisationen att föreslå pensionärernas repre-sentanter är Pensionärsförbun-dens intresseorganisation PIO rf,

där Svenska pensionärsförbundet rf är en av de sex medlemmarna.

– Arbetspensionen är en del av ens lön som man avstår ifrån för att få en acceptabel ålderdom och då bör pensionärerna få vara med och förvalta sina egna pengar. Har man som pensionär egna represen-tanter är det mycket enklare att få svar av, och ställa krav på, dessa, säger Gästgivars.

Gästgivars lagförslag har i nulä-get skrivits på av drygt 120 riksdags-ledamöter. Förslaget torde komma upp till remissdebatt i riksdagen under hösten.

Text och foto

KATARINA BENGS-WESTERMARK

Riksdagsledamot Lars Gästgivars vill ge pensionärerna rätt till representation i arbetspensionsbolagens förvaltningsråd.– Det är en fråga om rättvisa och öppenhet, säger han.

”Arbetspensionen är en del av ens lön som man

avstår ifrån för att få en acceptabel

ålderdom.”

GOD TID 5/2014 – 5

(Bilden längst till höger)Mötessekreterare Patrick Ragnäs,

mötesordförande Ingmar Karlsson och bisittare Veronica Fellman.

De tre framgångsrikaste föreningarna i medlemsvärvnings-

tävlingen premierades. Nils Jansson tog emot Österbys tredjepris, Alf

Skogster Grankullas förstapris och Sven Backman Närpes andrapris.

Marianne Lindberg, SPF:s II vice ordförande och ordförande i Samrådet i SPF Helsingfors,

gratulerar Österbys Ulf Fagerström, Snöfrid Löfroos och Nils Jansson till

vinsten i frågesporten.

Med på noterna. Här är det skattmästare Lasse Koivus

redogörelse för bokslutet som fångar deltagarnas intresse.

Frågesportsfinalen1. Österby2. Arkadia3. Korsholm4. Vi Norrifrån I5. Kotka6. Nagu7. Vi Norrifrån II

SPF höll sitt vårmöte onsdagen den 23 april på G18 i Helsingfors.

109 befullmäktigade representanter från 49 föreningar fanns på plats. Styrelsens berättelse och bokslutet för 2013 fastställdes enhälligt och ansvarsfrihet för styrelsen och övri-ga redovisningsskyldiga beviljades enhälligt.

När det gäller Ingå pensionärers motion om "Integrerat och gemen-samt medlemsregister för Svenska Pensionärsförbundet och medlems-föreningarna" omfattade vårmötet enhälligt styrelsens svar på motio-nen:

1. Förbundsstyrelsen föreslår för vårmötet att medlemsregistet utvecklas i den riktning Ingå Pensionärer föreslår, dock så

att medlemsföreningarnas oli-ka datamognad beaktas.

2. Organisationskommitten tillsammans med personalen fortsätter det praktisktteknis-ka utvecklingsarbetet innefat-tande även de ekonomiska för-utsättningarna.

3. En fortsatt beredning behövs för utredning om hur registret skall användas, vilka önskemål

medlemsregistret skall upp-fylla och vilken operatör skall användas för upprätthållandet av registret. Samtidigt görs en förfrågan om vilken upprätt-hållare andra finlandssvenska organisationer, så som Svens-ka Finlands Idrottsförbund, SFP, Folkhälsan och Martha-förbundet använder.


Förbundets vårmöte 2014 på G18

6 – GOD TID 5/2014

Förening Ändamål Belopp €

Drumsö pensionärer För program , medlemsvård, nå nya medlemmar 500

Pensionärsföreningen ETTAN Motion ledd av fysioterap. Minnesträning, undervisning i it 500

Grankulla svenska pensionärer Frendi-närhjälp i samarsbete med församl., hobbygrupper, föredrag, GSP-Klangkör 700

Pensionärsföreningen Fagervik För att kunna fortsätta med den traditionella påskauktionen med hemlagad memma 200

Karis Pensionärer Smågruppsverksamhet som motverkar ensamhet och isolering; material och avgifter 300

Tenala-Bromarf Musikalisk underhållning + kaffe till gamla medlemmar på service- o åldringshem 600

Ingå Pensionärer Allsång (350), öppna träffar med grannför.och icke medl. (600), simhallsbesök, seniordans 600

Åbo Svenska Pensionärsklubb Uppsökande verks. i service- o åldringhem med kören 60+ samt konsert i förs.hemmet 500

Pargas Svenska Pensionärer För vattengymnastik 600

Malax Pensionärer Allsångskväll på äldreboendet, bidrag för arvode till musikanter och resekostn. + kaffe 500

Pensionärsklubben Milstolpen För föreläsning med Anna Forsman 800

Lappfjärds Penionärsklubb Vändagsfest för att locka nya medlemmar och ge en guldkant i vardagen 800

Närpes pensionärsförening Seminarium 12.3 om föreningen till ickemedlemmar 800

Pensionärsh.för. I Kronoby Temadag för frivilliga, personal o anställda på Herberts Hus med workshop 800

Vasa Svenska Pensionärsf. VIPS För program på mötena för att motverka ensamhet och utanförskap, kören, motionsgrupper 300

Isnäs pensionärer Musikuppgrädande, föreläsningar 500

Sånggruppen Guldkanten För besök i vårdenheter och ensamma åldringar samt konserter 1 000


Eira Pensionärer rf. Föreningens 40-årsfest 300

Pargas Svenska Pensionärer rf Smågruppsverksamhet 600

Österby Pensionärer rf Videoprojektor 500

Pensionärsföreningen ETTAN rf Social samvaro och träning 300

Träskända Seniorer rf Medlemsvärvning och transporter 500

Kotkanejdens pensionärer rf Bärbar dator med internetanslutning 700

Korsholms Pensionärsförening rf Medlemstidningen ”Korsholms Senioren” i sam-arbete med Kvevlaxnejdens pensionärsklubb

800

Lovisa Svenska församlings pensionärer r.f. Data-/videoprojektor 300

Övermark Pensionärsförening r.f. Föreläsningsserie i sammarbete med Vuxenin-stitutet

300

Ekenäs Pensionärer rf Hembygdsprojektet ”Ekenäs i våra hjärtan” Information om stadens nya seniorrådgivning, serviceboende, färdtjänstTennprojekt

500

SPF Österbotten Programinslag på regionens sommardag och vårfesterna

900

Pensionärsträffen r.f. i Lappträsk För sommarutfärd, julmiddag, möten och födel-sedagsfester.

300

Lojo svenska seniorer r.f. Författarbesök och utflykter 400

Ingå Pensionärer r.f. Teaterresor, resor, trivselafton, videoprojektor och informationsblad

700

Nedervetil Pensionärsklubb r.f. Endagsresor, föredragshållare till månadsträff, kör- och musikverksamhet och motion

400

Arkadia Pensionärer r.f. Guider vid utställningar, Hemliga Resan, ”födel-sedagsfest” då föreningen fyller 40 år

400

Pojo Pensionärer rf Högtalaranordning med hörselslinga. ”Lär känna din hembygd”-naturutfärd till Fis-kars-Antskog-regionen

500

Pensionärsföreningen Nygammal r.f. i Petalax Bussresa till kulturafton och mobil, uppkopp-lingsbar trygghetstelefon

300

Lovisanejdens Svenska Pensionärer rf Dansmusik och hyra Folkets Hus Simning i Esplanad

600

Korpo Pensionärsförening r.f. Bibehålla och utveckla nuvarande verksamhet, sommarfest i samråd med Korpo Marthafören-ing, teaterbesök och resor

400

Närpes Pensionärsförening r.f Hyra av utrymme för datastödverksamhet, upp-datering av dataprogram, månadsavgifter för internetanslutning och inköp av videoprojektor

600

Kronohagens-Skatuddens Pensionärer r.f. Stolgymnastik för föreningens medlemmar 300

Pensionärsföreningen Gamla Kvarnen r.f. Subventionera årets vårlunch, så att alla som hör till föreningen kunde vara med om jubi-leumsfesten

400

Liljendal församlings pensionärer r.f. Videoduk och föreningens sommarutfärd, Malmgård-Pellinge-Rönnäs

400

Pensionärsklubben Festingarna i Nagu r.f Teaterresor: Helsingfors, Fallåker, Åbo Svenska Teater Resor till Bowlingshallen i Pargas

400

Grankulla svenska pensionärer rf Hobbygrupper, föredrag, farfar/farmor verk-samheten i skolan och IT drop-in verkstad

700

SPF Västnyland Resekostnader för musikuppträdanden i åld-ringshem och seniorboende samt kaffeservering

300

Pedersöre Pensionärsklubb rf Föreläsare, ett seminarium som skulle attrahera yngre pensionärer och informationskampanj för nyblivna pensionärer

600

Borgå svenska pensionärsförening r.f. Medlemsrekrytering med hjälp av uppgifter från befolkningsregistret Samverkan mellan generationerna, diskussions- och informations tillfällen Anskaffning av tekniska hjälpmedel, egen datorskolning Medlemsvård, utveckla hemsidan, medlems-brev

800

Vasanejdens Pensionärer r.f. Besök på Wasa Teater, föreställningen KAJ 300

Pensionärsföreningen Vi Norrifrån rf Pensionärskörens deltagandet i sångfesten i Esbo 2015

600

Pensionärshems-föreningen i Kronoby r.f. Samverkan mellan generationer, två temaefter-middagar kring lek och sagor genom tiden

400

Munsala Pensionärsklubb r.f. Ljudförstärkning 300

Isnäs Pensionärer r.f. Aktiviter för att få nya medlemmar 300

Dragsfjärds Pensionärer r.f. Ljudförstärkarsystem, medlemsvård, IT-draga-rens resor till skolningstillfällen och nystart av en sångkör

600

Åbo Svenska Pensionärsklubb r.f. Föredragshållare om medlemsvård 500

Kimito Pensionärsförening r.f. Hälso- och motiosdag i Kasnäs badhus och häl-sokontroll

500

Pensionärsföreningen Fagervik r.f. Medlemsbrev och tidningsannonsering 200

Karis Pensionärer r.f. Hörselslinga och videokanon 600

Pensionärföreningen Olympia r.f. Jubileumsfest (40 år), utfärder, julkaffe, årsmö-teskaffe och möteskostnader

400

Kronoby Pensionärer r.f. 2 st läsplattor som kan lånas av medlemmarna 500

Sibbo Svenska Pensionärsförening r.f. Videokanon och bygga broar över generations-gränserna

700

Karis Pensionärer r.f. / Pojo Pensionärer r.f. Program SPF Västnylands sommarfest 700

Tenala - Bromarf Pensionärer r.f. Diaprojektor 500

Pyttis svenska pensionärsförening r.f. Resor och dataundervisning 400

Drumsö pensionärer Vårresa och medlemsvård 400

Larsmo-Eugemo Pensionärsförening Högtalaranordning 400

Kvevlaxnejdens pensionärsklubb Information om verksamheten i egen tidning 400

Esbo svenska pensionärer 40-årsjubileum och klubbarnas verksamhet 900

Malax pensionärer Wifi-teknik 400

Borgånejdens svenska pensionstagare rf Sociala kontakter, förebygga ensamhet, infor-mation om hälsovård, pensionärs rättigheter, trygghet för ensamboende, teaterresor, besök på museer/historiska byggnader, sommarresa och medlemsmöten

300

Mariehamns Pensionärsförening r.f. Uppträdande vid månadsmöten 500


Svenska Kulturfondens understödSvenska pensionärsförbundet har erhållit totalt 25 000 euro från Svenska kulturfonden för att besluta om understöd till föreningarna enligt ansökan. Förbundsstyrelsen beslutade 15.4.2014 att dela ut understöd från Förbundspaketet till följande parter:

Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland har delat ut understöd om totalt 10 000 euro av de avkastande medlen till följande parter:

17 mottagare av stiftelsemedel

GOD TID 5/2014 – 7

Tre frågor till finansministerietRegeringens föreslag att hålla arbetspensionsindexet på 0,4 procent för 2015 i sparsyfte i det strukturpolitiska programmets åtgärdspaket i stället för att följa den normala nivån för fixering av indexet enligt tredje kvartalet och principen 80 procent konsumentprisjusteringar och 20 procent lönejusteringar, vilket enligt finansministeriets beräkningar skulle bli cirka 1,5 procent för 2015, kräver en noggrannare utredning.

Det till levnadskostnadsindexet bundna folkpensionsindexet föl-jer enligt förslaget arbetspensions-indexet. Det finns många andra åtgärdsförslag i programmet, som precis som mycket annat har både positiv och negativ innebörd för pensionärerna och som är avsett att minska statens utgifter och öka inkomsterna med 2,3 miljarder euro på 2018 års nivå. Finanssekre-terare, ekonomist Filip Kjellberg på finansministeriets skatteavdel-ning, svarar på God Tids frågor om de viktigaste förändringarna i åtgärdsprogrammet med tanke på pensionärerna.

Hur påverkar det strukturpolitiska programmet/rambeslutet pensio-nerna beträffande:

1 Skatterna? (pensionsinkomster/övriga inkomster/ Rundradioskat-ten)Det strukturpolitiska programmet har tagits fram för att stärka förut-sättningarna för ekonomisk tillväxt och avhjälpa hållbarhetsunderskot-tet i den offentliga ekonomin. Inga egentliga direkt skattehöjande eller skattesänkande åtgärder specifice-ras i programmet.

Genom det strukturpolitiska programmet strävar man efter att förlänga tiden i arbetslivet genom pensionsreformer och andra åtgär-der inriktade på början av och avbrott i arbetskarriären, inklusive ett flertal åtgärder för att sänka den strukturella arbetslösheten.

Förlängningen av arbetskarriä-rerna förutsätter att den genom-snittliga pensionsavgångsåldern senareläggs. För att man ska kun-na förbättra den offentliga ekono-mins hållbarhet enligt målet i det strukturpolitiska programmet bör den genomsnittliga pensionsav-gångsåldern förskjutas med 1½ år från nuvarande strax under 61 år till 62,4 år före 2025. Arbetsmark-nadens centralorganisationer för-

handlar om en pensionsreform genom vilken målet ska uppnås.

År 2015 skärps beskattningen genom att indexjusteringar i skat-teskalan på grund av inkomstnivån eller inflationen inte görs.

Gränsen för den högsta inkomst-klassen i den progressiva inkomst-skatteskalan sänks till 90 000 euro från 100 000 euro och inkomstklas-sen fortsätter att gälla till utgång-en av 2018. Skatten för pensionärer med årliga inkomster mellan 90000 och 100 000 höjs med i genomsnitt 100 euro per år medan för inkom-ster som överstiger 100 000 euro stiger skatterna med 200 euro/år.

Rätten till ränteavdrag för bostadslån begränsas under hela ramperioden fortsättningsvis med 5 procentenheter per år. År 2018 kommer således endast 50 procent av räntorna på bostadslån att vara avdragsgilla.

Beskattningen av kapitalinkom-ster skärps genom att inkomstgrän-sen för den högre skattesatsen sänks till 30 000 euro och den högre skat-tesatsen höjs till 33 procent.

Varken det strukturpolitiska programmet eller rambeslutet har en direkt inverkan på Rundradi-oskatten.

2 Indexen?De indexhöjningar som är bund-na till folkpensionslagen och lagen om pension för arbetstagare upp-går i regel till 0,4 procent 2015. Denna höjning motsvarar den avtalade höjningen enligt arbets-marknadsuppgörelsen. I finans-ministeriets senaste prognos för år 2015 antogs arbetspensionsin-dexet stiga med cirka 1,45 procent och folkpensionsindexet med cir-ka 1,47 procent. Konsumentpris-indexet antogs stiga med 1,4 pro-cent och förtjänstnivåindexet med 1,2 procent. Ministeriet uppdaterar sin prognos i mitten av juli.

3 Grundavdraget i kommunalbe-

skattningen och pensionsinkoms-tavdraget?Maximibeloppet för grundavdra-get i kommunalbeskattningen höjs med cirka 50 euro år 2015. Detta resulterar i att skatten sjunker med cirka 15 euro i året för personer i inkomstintervallet 11000–21 000 euro årliga inkomster. Pensionsin-komstavdragen är bundna till folk-pensionens fulla belopp. Eftersom indexhöjningarna kommer att vara partiella för år 2015 kommer maxi-mibeloppet för pensionsinkomst-avdraget i statsbeskattningen och kommunalbeskattningen att stiga med cirka 460 euro respektive cir-ka 40 euro.

Vilka är inverkningarna av föränd-

ringarna för staten respektive den enskilda individen (euro/år)?

Höjningen av grundavdraget upp-skattas minska skatteintäkterna med cirka 20 miljoner euro, varav kommunernas andel är 17 miljo-ner euro och församlingarnas och Folkpensionsanstaltens andel cir-ka 3 miljoner euro. Den partiella indexjusteringen beräknas minska de offentliga utgifterna med cirka 150 miljoner euro.

Ur tabellen nedan framgår de aktuella reformernas genomsnitt-liga skatteeffekter, angivet i euro per år, för pensionärer på olika inkomstnivåer (se även antagan-dena nedan).

När kommer besluten att fastslås slutgiltigt? Behövs ytterligare ned-skärningar?

Målet är att samtliga regeringspro-positioner som anknyter till pen-sionsreformen lämnas till riksdagen genast efter riksdagsvalet 2015 och

att reformen träder i kraft senast vid ingången av 2017.

Propositionerna för de åtgärder i det strukturpolitiska programmet som kan genomföras snabbast ges till riksdagen i form av budgetlagar i år.

Propositionerna för de åtgär-der som regeringen slog fast i ram-förhandlingarna ges till riksdagen i form av budgetlagar under 2014.

För tidigt att uttala sig om ytter-ligare nedskärningar, förhoppning-en är givetvis att sådana inte behövs.

Intervjuare VERONICA FELLMAN

Ensamboende pensionär

Pensionsinkomst 8980 12000 18000 24000 30000 36000 90000

Inverkan av indexbesparingen påpensionsinkomsten

-90 -130 -195 -260 -325 -390 -980

Skattegrad -0,01 -0,02 -0,01 0,04 0,02 0,02 0

Nettoinkomster -89 -122 -160 -211 -251 -285 -560

Tilläggsgräns för ränteavdrag på bostadslån -20 -20 -20 -20 -45 -45 -45

Förvärvsinkomstbeskattning -109 -142 -180 -231 -296 -330 -605

Höjning av elskatten -8 -8 -8 -8 -8 -8 -8

Skattehöjning på bränsle (trafik) -13 -13 -13 -13 -13 -13 -13

Höjning av fordonsskatt -50 -50 -50 -50 -50 -50 -50

Höjning av fastighetsskatten (bolagsvederlag) -2 -2 -5 -5 -5 -10 -10

AntagandenEn pensionär som bor ensam och vars pensionsinkomster är 8 980 – 90 000 euro per år. Bilen används 18 000 km per år, förbrukning 7,4 liter bränsle per 100 kilometer. Bostadslån 100 000 euro–200 000 euro, räntan 1,5 procent. Elförbrukning i flervåningshus 2 000 kilowattimme per år. Höjningen av fastighetsskatten ökar bolagsvederlaget med 2 – 10 euro per år.FörändringarFörvärvsinkomstbeskattningen: Ingen indexjustering på förvärvsinkomstbeskattningen

Höjning av grundavdraget i den kommunala beskattningen Tilläggsgräns på 5 procentenheter på rätten till ränteavdrag för bostadslån Åtstramning av solidaritetsskatten, progressionsgränsen sänks från 100 000 euro till 90 000 euro

Fastighetsbeskattningen: Fastighetsskattens övre och lägre gränser höjs (allmän 0,2 procentenheter, fast bosättning 0,05 procentenheter)

Punktskatter: Höjning av elskatten med 16 procent Ökning av fordonsskatten med i snitt 50 euro per år Höjning av skatt på bränsle i trafik, bensin 1,3 procent, diesel 2 procent

Sociala förmåner: Delvist fryst index, 0,4 procent.

Dolda röster – våld mot äldre är fegtDen av Förenta Nationerna godkän-da årliga internationella temadagen kring våld mot äldre, World Elder Abuse Awareness Day, ordnas den 15 juni för nionde gången. Världen runt ordnas evenemang för att väcka allmän medvetenhet och diskussion om våld mot äldre och för att motar-beta våldet. Dagen ordnas ursprung-ligen på initiativ av organisationen International Network for the Pre-vention of Elder Abuse (INPEA).

I Finland heter dagen Kätketyt äänet – Dolda röster. Kampanjda-gens namn beskriver den osynlig-het som finns kring våld, likgiltig-het och kränkande bemötande av äldre. Med kampanjen önskar man bryta tystnaden och ge en röst till de fenomen som man inte alltid finner ord för. Den centrala utmaningen är att känna igen våld mot äldre, att bryta våldet och att hänvisa off-ren till vård.

I år kommer huvudevenemanget att ordnas i Uleåborg tillsammans med projektet Juuri. Huvudarrang-ör är Föreningen för skyddshem för äldre Suvanto ry. I resten av Finland kommer temat att synas främst på nätet.

SPF deltar i kampanjen med att informera på svenska på webben www.suvantory.fi/sv/ikaihmisten-kaltoinkohtelu/ och med broschy-ren som ges ut i samband med den

internationella dagen mot våld mot äldre 15.6. Man kan delta genom att köpa purpurfärgade rosetter à 2 euro styck, beställningar sänds till e-posten [email protected], vänligen uppge namn och adress. Intäkterna går till förmån för internetarbetet mot våld mot äldre. Genom att klä sig i purpur 15.6 visar man sympati för arbetet.

Svenska pensionärsförbundet SPF samarbetar inom Dolda rös-

ter med Föreningen för skydds-hem för äldre Suvanto ry, Dia-konia, Helsingfors universitets utbildnings- och utvecklingscen-tral, Kyrkostyrelsen, Kvinnolinjen, Våldtäktskriscentralen Tukinainen, Finlands Geronomförbund, Fin-lands närvårdar- och primärskötar-förbund SuPer, Institutet för Hälsa och Välfärd, Centralförbundet för de Gamlas Väl och Valvira.

VF

Ekonomist Filip Kjellberg

8 – GOD TID 5/2014

Stiftelsen för dig och mig!Pensionärerna blir allt fler, lever allt längre och är aktiva i allt högre ålder. Samhället har sitt ansvar för de äldre, men det frivilliga arbetet bland pensionärer blir allt viktigare. Också den verksamheten kräver pengar. ”Stiftelsen för dig och mig” innebär att var och en av oss i grunden är både givande och mottagande part. Du som gärna vill bidra till pensionärernas egen stiftelse kan välja ett av flera olika sätt, allt efter egen önskan.

Svenska pensionärsförbundet rf är initiativtagare till Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland.

♦ Stiftelsens ändamål är att verka för och stöda finlandssvenska pensionärers andliga och kroppsliga hälsa samt livskvalitet och trivsel i vardagen.

♦ Stiftelsen grundades hösten 2010.♦ Målet är att skaffa tillräckliga medel för att trygga en

seriös och långsiktig verksamhet på svenska bland pensionärerna.

♦ Det disponibla överskottet i stiftelsen delas ut till föreningar och institutioner efter ansökan.

Stiftelsens organisation♦ Stiftelsens styrelse består av Ole Norrback

(ordförande), Henry Wiklund (viceordförande), Jan-Erik Frostdahl, Lasse Koivu, Marianne Lindberg och Henrik Svarfvar.

♦ Stiftelsens ombud Veronica Fellman sköter löpande ärenden.

Bidrag, donationer och testamenten♦ Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland

är allmännyttig och kan skattefritt ta emot gåvor och testamenten.

♦ Vid upprättande av gåvobrev och testamenten är det alltid säkrast att konsultera en jurist. Stiftelsen bistår gärna med råd och vägledning.

♦ Gratulationer i samband med bemärkelsedagar kan riktas till stiftelsens hyllningsfond.

♦ Stiftelsen redovisar årligen nytillkomna donationer.

Vill du grunda din egen namnfond?Donationer till hyllningsfonden är ett sätt att stöda stiftelsen. Ett annat sätt är att grunda en egen namnfond. Kontakta stiftelsens ombudsman för mer information. Donationer kan också göras anonymt.

Saajantilinumero

Mottagarenskontonummer

IBANAktia FI40 4055 0010 8895 39Nordea FI38 1555 3000 1131 50Vasa Andelsbank FI15 5670 0820 2286 15

BICHELSFIHHNDEAFIHHOKOYFIHH

SaajaMottagare

Stiftelsen för svenskpensionärsverksamhet i Finland

Inbetalning till Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i Finland (Insamlingslov 2020/2013/2944)

________________ euro i ___________ rater

Namn

Adress

Maksajannimi ja osoite

Betalarens namn och

adress

AllekirjoitusUnderskrift

ViitenroRef. nr

Tililtä nroFrån konto nr

EräpäiväFörf.dag EuroTI

LISI

IRTO

GIR

ERIN

G

Stiftelsen för svensk pensionärsverksamhet i FinlandPB 129, 00101 HelsingforsTfn 020 7288 812www.spfstiftelsen.fi

GOD TID 5/2014 – 9

Kurs för smågruppsledareSe hit alla ni som är intresserade av att börja leda en smågrupp inom föreningen eller ni som redan leder en grupp.

Förbundet kommer att ordna endags kortkurser i regionerna i september–oktober där man får lära sig om bland annat gruppdynamik, ansvarsfrågor och hur man leder äldre.

Kursdatum och -platser blir klara till sommaren och skickas till föreningarnas ordförande.

Kursen är avgiftsfri.

Kontakta din förenings ordförande om du är intresserad.

Kom med på en givande kurs och träffa andra!

Kursen ordnas i samarbete med SFV Bildning

SPF Österbotten

Inspirationsdag för ordföranden och kassörerTorsdagen den 28 augusti på Seniorpunkten, Niklasvägen 1, Korsholm.

Är ordföranden och/eller kassören förhindrad kan någon annan styrelsemedlem delta. Max två deltagare per förening.

SPF:s verksamhetsledare Veronica Fellman tar upp vad som är aktuellt inom förbundet och Lasse Koivu berättar om hur man bäst ansöker om pengar från fonder och andra bidragsgivare.

9.30 kaffe 11.30 lunch15.30 dagen avslutas

Tillfället är avgiftsfritt.

Förhandsanmälning (med tanke på trakteringen) senast 21.8 till [email protected]

Vem blir Årets pensionär 2014?Förbundet utser Årets pensionär för tredje gången på höstmötet 20.11.2014. Till Årets pensionär väljs en person som gjort betydande insatser för andra pensionärer och för samhället under sin tid som pensionär.

Till Årets pensionär 2013 korades Börje Paro från Korsholm.

Förslag på en person som skulle vara förtjänt av utmärkelsen skickas med motiveringar till Veronica Biaudet, Svenska pensionärsförbundet, PB 129, 00101 Helsingfors eller [email protected] senast 31.10.

Personen behöver inte vara medlem i Svenska pensionärs-förbundet.

Förbundets produkterBordsstandar med SPF:s logo 50 euroSPF-pinsar 6 euroDatorns ABC–Grundkurs i datoranvändning 5 euroTips och råd om IT för pensionärsföreningar avgiftsfriHandbok för medlemsrekrytering avgiftsfriSvenska pensionärsförbundet, kontaktuppgifter, uppdaterade 13.11.2013, avgiftsfriPentago-spel 30 euroSångboken ”Sånger för alla” av Ann-Mari Häggman och Nina Stendahl, Vasa 2007, ISSN 1237-475X, publikationer utgivna av Finlands svenska folkmusikinstitut. 30 euro

Produkterna kan avhämtas på något av förbundets kanslier. Anmäl gärna i förväg när ni önskar avhämta materialet samt i hur många exemplar. Portoavgift tillkommer vid postning.För närmare information kontakta Åsa Laukonlinna, e-post [email protected], tfn 020-728 8819 på förbundets Helsingforskansli. Mer information finns också på webbplatsen www.spfpension.fi/medlemmar/blanketter/varubestallning/

God Tid som PDFDu som medlem har möjlighet att få God Tid som PDF, om du vill ha det för att kunna läsa God Tid digitalt.

I motsats till vad som är fallet då man läser God Tid via förbundets hemsida så behöver man inte ha tillgång till internet då man läser en PDF.

Meddela chefredaktören på

[email protected]

om du önskar få God Tid som PDF.

LEDAREI ledaren reflekterar förbundsordförande Ole Norrback över vår fokusering på det materiella och vår förväntan om en ständig tillväxt i vår egen ekonomi.

”Till en viss gräns går livskvalitet och materiell välfärd hand i hand. Om pengarna inte räcker till det nödvändiga för dagen, kan inte livskvaliteten vara god. Enligt flera undersökningar uppger cirka 80 procent av pensionärerna att de är rätt nöjda eller mycket nöjda med sin livssituation.” SIDAN 2

E-post – lika säkert som att skicka vykort?Eric Jansson tar upp frågan om eposten och dess säkerhet. Eller kanske rättare sagt avsaknaden av säkerhet. Han avråder absolut ingen från att använda epost, men det är viktigt att vara medveten om hur eposten fungerar. SIDAN 7

Fester och förtjänstteckenDet har jubilerats från nord till syd den senaste tiden.

Och ett antal förtjänsttecken har delats ut till aktiva medlemmar. SIDORNA 8–10, 24–25

Yrkesakademin sätter färg på Seniorernas friskvårdsdag. Blivande frisörerna Isabelle Svenn och Eleonora Walderman har fullt upp med att lacka naglar. Tillströmningen av kunder var så stor att man fick utöka behandlingsplatserna rejält, berättar frisörlärare Johanna Nykamb

Friskvård drar i ÖsterbottenSeniorernas friskvårdsdag i Botnia hallen lockade stora mängder besökare även detta år. Provtagningar och skönhetsbehandlingar var de stora dragplåstren. SIDAN 9

Svenska pensionärs- förbundets tidningNr 8 8.11.2013Årgång 41

Supertrion Siv Malmkvist, Ann-Louise Hanson och Towa Carson fick hela Senior-skeppet att sjunga, jubla och applådera när de radade upp gamla godingar. Men allra populärast var damernas variant av Eric Saades Popular: Pensionär. Läs mer på sidan 18.

Vilken final det blev på Seniorskeppet. AnnLouise Hansons, Towa Carsons och Siv Malmkvists energi fick SPFpubliken att koka.Foto KATARINA BENGS-WESTERMARK

För jag är pensionär

Foto KATARINA BENGS-WESTERMARK

Pensionsinfo på svenskaArbetspensionsförsäkrarna kommer att publicera ett elektroniskt nyhets-brev på svenska i juni. Brevet, vars publiceringsform är engångsartad, återger aktuell information och synpunkter på Arbetspensionsför-säkrarnas verksamhet och på arbets-pensionsfrågor och på arbetspen-sionssystemet.

Motsvarande nyhetsbrev ges för närvarande kontinuerligt ut på fin-ska, och avsikten är att översätta nyhetsbrevet från finska till svenska.

Om du önskar prenumerera på nyhetsbrevet, vänligen anmäl din e-post till [email protected] på Arbetspensionsförsäkrarna.

VF

Styrelsemedlem Gustav Mannfolk, styrelsemedlem Alf Bäckström, ersättare Gun Forsman, sekreterare Siv Aro, ersättare Roy Wilson, ersättare Nils Westerholm och viceordförande Sture Häggblom är några av personerna bakom Närpes framgångsrika medlemsvärvning.

Samarbete till tusen i NärpesEtt brev betyder så mycket. Åtminstone verkar det gälla för Närpes pensionärsförening som är först inom SPF med att ha fler än 1 000 medlemmar och som håller sig väl framme i medlemsvärvningssammanhang.

– Vi skickar ut brev med temat ”Livet kan börja” till alla nybliv-na pensioner, säger viceordföran-de Sture Häggblom. Vi arrang-erar också seminarier om att bli/vara pensionär för att underlätta anpassningen till pensionärslivet. Deltagarantalet har ökat för varje seminarium.

Nya aktiviteter, till exempel ten-nis och bowling, som framförallt lockar yngre pensionärer har satts igång. Och mer planeras.

– Men det betyder inte att vi glömmer bort de äldre pensionä-rerna. Vi har något för alla åldrar. Vi planerar våra aktiviteter utifrån

de önskemål som medlemmarna för fram.

Nu arbetar föreningen för att pen-sionärerna ska ses som en resurs i samhället.

Det skulle till exempel kunna handla om att besöka skolor och berätta om det yrke man varit verk-sam inom. Eller att hjälpa till inom verksamheter som släktforskning.

– Alla medlemmar kan bidra inom en sådan verksamhet, obe-roende av vilket yrke man arbetat inom tidigare, säger Häggblom

Text och foto


10 – GOD TID 5/2014

STARKA ÄLDRERÅDLåt rösterna och kunskapen träda fram

17.9 Seinäjoki18.9 Karleby2.10 Vanda23.10 Kouvola12.11 Vasa

Sitras nyckelområde: Aktiv medborgare – i alla åldrarEETUs projekt: En aktiv och välmående äldre

I samarbete med Sitra och Sitras Åbo- och Tammerforsprojekt arrangerar Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO en seminarieturné för att samla idéer. Tillsammans med deltagarna samlar vi in erfarenheter kring äldrerådens arbete. Med dessa som bas utvecklar vi nya verksamhetssätt och -modeller för att kunna utveckla äldrerådens verksamhet.

Seminariets målsättningVid seminariet samlar vi in information som är baserad på praktisk erfarenhet av arbete inom äldreråd. För att ytterligare kunna utveckla arbetet inom äldreråden letar vi nya tankar och önskemål genom interaktivt grupparbete och inledande föredrag.

MålgruppAlla som är intresserade av äldrerådens verksamhet och av att kunna påverka äldrefrågor.

TvåspråkighetProgrammet vid seminariet i Vasa är på svenska. Dessutom arrangeras svenskspråkiga grupper vid seminarierna i Borgå, Karleby och Vanda.

Välkommen med och påverka!

Skriftlig anmälan senast två veckor på förhand [email protected]

Vid anmälan uppges För- och efternamn Organisation och uppgift Telefonnummer och e-postadress

Värt att veta Seminariet är avgiftsfritt Vi tar inte emot reserveringar 100 deltagare tas emot till seminariet

Avbokningar Senast en vecka före seminariedatum

Mera information [email protected], tfn 050 312 0298Program

Klockan9.15 Anmälning och morgonkaffe(9.25 Information till gruppordförandena c. 10 min.) PIO rf9.45 Seminariets öppningsanförande9.15 PIO rf:s projekt: En aktiv och välmående äldre Instruktioner om grupparbetet PIO rf10.30 Grupparbete: Att skapa verksamhetsmodeller utgående från medborgarens behov Deltagarna + gruppordförandena11.40 Äldrerådsarbetet i seminariestaden Representant för äldrerådsarbetet i staden/kommunen12.00 Lunch13.00 Äldrerådets roll: Sitras nyckelområde Aktiv medborgare – i alla åldrar sätter medborgarna i fokus. Sitra13.30 Inom Sitras projekt Kommunivånare som deltar och påverkar utvecklar man redskap samt verksamhetskultur och –sätt för ökat deltagande och ökad påverkan. Åbo stad14.00 Paus14.30 Verksamhetsmodeller för att öka valfriheten genom följande projekt: Kund- och servicerådgivning, Palvelupysäkki (Servicehållplatsen) samt Personlig budget. Tammerfors stad15.00 Muntlig redovisning av grupparbeten. Gruppordförandena16.00 Avslutande ord. PIO rf16.15 Seminariet avslutas

Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf förbehåller sig rätten till ändringar i tidsschemat och i programmet.

IT FÖR SENIORER ARRANGERARSLUTSEMINARIUM 5–7 OKTOBERSEMINARIET ARRANGERAS OMBORD PÅ SENIORSKEPPET Utbildning för handledare och medborgarinstitutens seniordatalärare.

Under kryssningen presenteras ÅRETS IT-PENSIONÄR.

Seminariet arrangeras i samarbete med Inkludera Flera.

Mer information ger IT-projektkoordinator Mona Lehtonen, [email protected] eller tfn 0207288816.

Kom ihåg IT-

seminariet på

Seniorskeppet!

Nätverk för digitalisering Runt 50 personer deltog i nätver-ket Inkludera fleras träff i Vasa den 25 april.

Johanni Larjanko från Bild-ningsalliansen presenterade tan-karna bakom nätverket:

• att erbjuda en möjlighet för pensionärsföreningar, service-hem, bibliotek, kommuner, arbetar- och medborgarinsti-tut och tredje sektorn att till-sammans göra internet tillgäng-ligt för alla.

• att samordna information om utbudet av senior-datakurser, erbjuda fortbildning och samlar

upp idéer och förslag på sam-verkan.

Pensionärsförbundets IT för senio-rer-projekt presenterades av Kata-rina Bengs-Westermark och Karin Malmsten Rivieccio från Malax pensionärer beskrev före-ningens nuläge och vilka önske-mål som finns för att kunna skapa digital delaktighet.

Anna Forsman och Johanna Nord-myr från Institutet för Hälsa och Välfärd presenterade sitt forsk-ningsprojekt kring äldre och digi-tal inklusion.

Slutet av träffen ägnades åt att i grupper diskutera och svara på frå-gorna:

1. Fria drömmar. Vad skulle du vilja ha/se att fanns för vägledning/rådgivning/fortbildning/IT-tjäns-ter för seniorer, som skulle göra så att den digitala vardagen blev till-gänglig för alla?

2. Vad tycker du att nätverket Inkludera Flera skall arbeta med rent konkret? Vem skall samarbeta med vem, vad skall erbjudas?

Svaren samlades in och kommer att presenteras senare, efter sam-manställning och analys.

RED

Inkludera flera-träffen i Vasa var välbesökt. Foto Johanni Larjanko

GOD TID 5/2014 – 11

Skattedeklarationerna – det årliga bekymretJag är säkert inte den enda som drar en stor suck då kuvertet från skatteverket kommer. Med åren har ju skattedeklarationen för-enklats, information från arbetsgivare och banker förmedlas direkt och man behöver bara kolla att siffrorna stämmer. Många behöver inte ens göra några ändringar utan det är bara att kolla att siffrorna verkar rätt och saken är ur världen.

För mig verkar det ändå alltid finnas något som skall kompletteras eller juste-ras. I något skede blev det möjligt att från skattebyråns nätsidor skriva ut blanketter. Sedan gavs man möjligheten att fylla i bila-gorna via nätsidan och skriva ut dem fär-diga att lämnas in med deklarationen. Nu senast, ja det är väl nog flera år sen redan, har det blivit möjligt att komplettera sin skattedeklaration via nätet, utan att fylla i eller bifoga något per post.

Identifieringen

För att kunna komma åt sina egna skatte-uppgifter via nätet måste man först logga in och identifiera sig. Skattebyråns webbsi-dor är tydliga och fungerar bra på svenska. Inloggningen gör man med hjälp av nät-bankens koder. Någon kanske oroar sig och undrar vad fasen skatteverket skall med

dina bankkoder? Men riktigt så illa är det inte. Skatteverket skickar dig till nätbanken med en förfrågan i stil med ”vem är denna person?”, du loggar in med dina bankko-der och banken kollar att det faktiskt är du (utan att gå in i dina verkliga bankupp-gifter). Banken svarar till skatteverket ”jo, detta är NN med personsignum …”. Nät-bankens koder räknas alltså som ett säkert sätt att bekräfta din identitet, ingen annan har tillgång till dina koder! Någon annan ”kontakt” med banken sker inte. Det sam-ma gäller andra tjänster som identifierar dig via nätbankskoderna, tex telefonoperatö-rernas webbsidor för dit eget abonnemang.

Deklarationen på nätet

Då du väl är inloggad på skatteverkets sidor ser du ungefär samma uppgifter som på för-handsblanketten som kommit på posten. Men nu finns all information under var-andra på en webbsida, inga stora krångliga pappersblad att vända på. Om du vill se mera detaljerad information om någon rad så finns det en ”Öppna” länk i högra kan-ten. Samma ”Öppna” använder du för att göra ändringar eller tillägg. Fälten du kan skriva in i fungerar på precis samma sätt som pappersversionen eller bilagorna. För-

utom att systemet automatiskt räknar ihop vinster, förluster och liknande. Du behö-ver inte heller föra över information från bilagorna till själva deklarationen utan de delarna sköts automatiskt.

Under hela processen finns det informa-tion och exempel vid högra sidan därifrån du kan läsa och kontrollera vilken informa-tion som skall matas in i vilket fält. Dess-utom kan du enkelt klicka fram ännu mer omfattande information för respektive del och läsa vid sidan om deklarationen.

Du måste inte heller göra hela deklara-tionen på en gång, utan du kan klicka ”spa-ra” och återkomma en annan dag. Lämnar du deklarationen orörd i en halv timme så kommer din kontakt också att brytas och du får logga in på nytt!

Till sist, då du är nöjd med din deklara-tion, ja då är det bara att klicka ”skicka in deklarationen”. Informationen lämnas in digitalt och du behöver inte stressa för att få blanketterna postade i tid! Men OBS! det räcker inte att fylla i den på nätet utan du måste faktiskt klicka den där ”skicka in”. Annars går informationen inte till behand-ling!

Den som inte helt litar på det digita-la kan också från nästan varje fönster väl-

ja ”utskrift”, då öpp-nas ett förenklat fönster med all viktig informa-tion som du kan skriva ut. Också efter att du skickat in deklarationen erbjuds du en utskriftsmöjlighet där alla detaljer är preci-serade. Vill du inte skriva ut informationen kan du ju också välja att bara spara infor-mationen som en PDF på din egen dator.

För i år är det ju nu för sent att göra deklaratio-nerna, men för-hoppningsvis har du lite lättare att göra deklaratio-nerna nästa år!ERIC JANSSON

Frilansskribent

PS Har du önskemål eller tips på något som denna kolumn kunde behandla? Fyll då i här: http://bit.ly/fragaitbiten eller använd QR-koden (du kan lämna tips anonymt).

IT-BITEN

Valet pekdator eller bärbar inte lättTänker du skaffa ny datorutrustning står du i dag inför ett knepigt val. Tidigare erfarenhet och vad du tänker använda datorn till får avgöra.

Antalet pekdatorer har ökat explo-sionsartat sedan Apple lanserade sin första Ipad 2010. I fjol var över 40 procent av alla sålda datorer pek-datorer.

Vad är det som gjort pekdato-rerna så populära? Framförallt är det deras bärbarhet. De är lätta; de minsta väger bara lite över 300 gram. Pekdatorerna har lång bat-teritid, ända upp till tio timmar. För den som aldrig har använt en dator är det lättare att komma igång med en pekdator. Programurvalet är enormt och nya appar (applika-tioner) utvecklas hela tiden. Många av dem är gratis.

Men en traditionell dator, bär-

bar eller stationär, har sina förde-lar. Skriver du längre texter behö-ver du ett tangentbord. Visserligen finns det externa tangentbord för pekdatorer, men det arrangemanget höjer det redan höga priset med en hundralapp. Om man sysslar med bildredigering är den traditionella datorn också att föredra, främst på grund av skärmstorleken och till-gången till mus.

Framför allt utgör den tradi-tionella datorn ett fristående sys-tem där kostnaderna för utökat lagringsutrymme är relativt över-komliga. Filerna i en pekdator mås-te backas upp till en annan dator eller en molntjänst och lagrar man

många bilder på själva datorn tar minnet så småningom slut.

En traditionell dator kan kopp-las till en skrivare med en kabel när du behöver skriva ut ett dokument. För att skriva ut från en pekdator behövs en skrivare som fungerar i ett trådlöst nätverk.

Begär demonstration

Pekdatorn är ungefär lika gammal som Svenska pensionärsförbundets projekt IT för seniorer. Eftersom pekdatorn visat sig vara ett verkligt alternativ till en traditionell dator, i synnerhet för nybörjare, har projek-tet lagt allt större tonvikt på pekda-torutbildning. I samband med pro-jektets kurser för IT-handledare har utbildning om pekdatorer tagit en allt större plats.

Projektet har skaffat några pek-

datorer av typen Ipad som man lånar ut till föreningarna i under-visnings- och demonstrationssyfte. ”Paddorna” har varit mycket efter-frågade.

Nu har man dessutom beslu-tat skaffa några pekdatorer med operativsystemen Windows och Android.

Är pekdatorn någonting för dig? Försök få låna en pekdator och be att få experimentera med den. Det är ganska lite som kan gå riktigt fel.

Hitta en försäljare med tålamod som är villig att demonstrera flera pekdatorer och som låter dig själv fingra på skärmen.

Om du är så lyckligt lottad att det finns en IT-handledare i din pensionärsförening kan du be henne/honom låna en av förbun-dets datorer och ordna en demon-stration.

Eric Jansson, som var koor-dinator för it-projektet de första åren, har skrivit om pekdatorer i sina kolumner IT-biten i God Tid. Kolumnerna finns på projektets webbplats http://it.spfpension.fi/blogg/it_biten/.

Text och foto ULF WAHLSTRÖM

En IT-handledarkurs hölls nyligen på Kuggom där Valter Andersson från MacPeople berättade om Ipad. I främre raden från vänster Mona och Clas Bergring, Grankulla, Solveig Wecksten, Rita Tackman, Christer Bergström och Monika Tillander från Sibbo och Ulla Grönvall-Streng från Ekenäs/Tenala. Bakre raden från vänster Jonas Lemberg (skymd) från IT³-projektet, Kurt Hommas, Liljendal, Barbro Carlström (skymd) som sitter i styrgruppen för it-projektet, SPF-ombudsman Jan Holmberg och koordinatorn för it-projektet Mona Lehtonen.

Men pekdator kan du: surfa på internet, hantera e-post, sköta bankärenden, fotografera, skriva texter, läsa tidningar och böcker, spela spel, läsa kartor, kommunicera via Skype, boka biljetter och hotell, lyssna till musik.En traditionell dator är att föredra för att skriva längre texter eller redigera bilder.

Internet minskar risken för depressionerPensionärer borde upp-muntras att använda inter-net som ett botemedel mot ensamhet och isolering, anser forskare. Ny forsk-ning visar att internetan-vändning minskar risken för depression hos äldre.

Forskarteamet undersök-te sambandet mellan inter-netanvändning bland pen-sionerade äldre vuxna i USA och sannolikheten för att drabbas av depression. Man fann att internetanvändning bidrog till psykiskt välbefin-nande och minskade sanno-likheten för en depression med en tredjedel. Den mest positiva inverkan hade inter-netanvändning på männ-iskor som lever ensamma. Forskarna uppmuntrar där-för pensionärer att använda internet för att motverka social isolering och ensam-het.

I undersökningen deltog 3 000 pensionärer.

Forskningsresultaten publicerades först i den vetenskapliga tidskriften The Journals of Geronto-logy.

ULF WAHLSTRÖM

12 – GOD TID 5/2014

Mälaren runt på AntikresanÅrets version av Antik- och kulturresa med Bernt ”Morre” Morelius, den femte i ordningen, rörde sig kring Mälaren där slott och herresäten av naturliga skäl ligger tätt. Stockholm är nära och i forna tider var vatten det självklara elementet för all kommunikation. Resans höjdpunkt blev blomstrande Grönsöö slott ett stycke söder om Enköping.

Bernt Morelius har med sina Antikresor med åren skapat ett kärngäng av deltagare av vilka en del varit med på alla fem. Men också nykomlingar fångas snabbt av den säregna stämningen och av all den kunskap kulturentusiasten Morre så generöst delar med sig av.

Första anhalt var Mälsåkers slott på Selaön, ett exempel på vil-ka kraftansträngningar som ligger bakom bevarandet av gamla kul-turvärden. Barockslottet använ-des under andra världskriget för utbildning av norska soldater under täckmanteln ”polisutbild-ning”. 1945 ödelades slottet nästan totalt av en brand och stod länge orört med instörtat tak. I dag pågår ett kostsamt rekonstruktionsarbete för att återskapa slottet med golv enligt traditionell teknik, prakt-fulla stuckaturer, dekorerade väv-tak och paneler. Eldsjälar är fem-hundra entusiaster i förenmingen Mälsåkers Framtid.

Familjen på Grönsöö

Grönsöö slott, byggt av Johan Skyt-te i början av 1600-talet, är i sin tur ett exempel på släkternas betydel-se när det gäller att föra kulturar-

vet vidare. Familjen von Ehren-heim blev 1820 ägare till Grönsöö och i dag drivs det praktfulla god-set av den sjätte generationen von Ehrenheim. År 1993 bildades Grön-söö Kulturhistoriska Stiftelse i akt och mening att bevara minnet av den gamla herrgårdskulturen i en levande miljö

I det praktfulla slottet, bygg-nadsminnesförklarat år 1964, får man uppleva en hejdlös bland-ning av stilar och vackra föremål i interiörer från tre sekel. Vid stran-den nedanom slottet ligger en unik kinesisk snäckpaviljong. I två utställningslokaler visas rariteter såsom årets expo ”Ljuset på Grön-söö” över belysningsformer under olika epoker. I Brännvinsbränneriet bjuder värdarna på lekamlig föda, dock inte brännvin.

Grönsöö öppnas för grupper i maj och från midsommar kan man fritt besöka det anrika slottet.

Mässing och kineseri

Under årets resa 3–9 maj besök-tes också Skultuna Messingsbruk, grundat av Karl IX år 1607. Skul-tuna har i fyrahundra år förädlat koppar till guldskimrande mässing

på exakt samma ställe vid Svartån norr om Västerås. Vidare besöktes två av de kungliga slotten, Ströms-holm nära Västerås samt Drott-ningholm med Kina slott och Slottsteatern som mål.

Besöket på barockslottet Ströms-holm vid Mälarviken Freden fick sin personliga prägel av vår guide Mari-anne Koskela, som i slottskapel-let avslutade sin guidning med att sjunga Så skimrande var aldrig havet så att månget öga tårades. Marianne och hennes i Riihimäki födde man Jarmo Koskela driver ett gästgiveri i Kolbäck och Jarmo därtill en handel med gammalt och antikt.

Schenströmska Herrgården i Ramnäs, där gruppen hade bekväm inkvartering med god mat, hör till kategorin slott som tack vare modern hotell- och konferensverksamhet kan hållas i stånd. 1700-talsherrgården har mottot Stolthet och Tradition.

Text och foto MAJ-BRITT PARO

Läs mer påwww.malsaker.nuwww.gronsoo.sewww.skultuna.comwww.kungahuset.sewww.schenstromska.se

Helfigursporträtt av fem kungar pryder väggarna i salongen på

Grönsöö. Jacob von Ehrenheim invid Karl XII med Johan von

Knorring, Marjatta Strang och Gretel von Knorring.

En avslutningsskål på m/s Mariella. Vid främre bordet t.v. Barbro Wallendahl och Eva Thölix, t.h. Tuula Masalin och Leila Valkonen.

Kungliga slottet Strömsholm ligger bokstavligen på en holme i strömmen. Likt en virvlande vallgrav omsluter Kolbäcksån det vackra barockslottet.

”Röda kapporna” har blivit ett begrepp på antikresorna. Eva Thölix och Siv Dahlin Jansson är trogna deltagare och får ofta agera färgklick på miljöbilderna. Grönsöö Brännvinsbränneri i bakgrunden t.v. och slottskontoret t.h.

Den kinesiska paviljongen är invändigt

översållad av snäckor och

mineraler från Ostasien.

GOD TID 5/2014 – 13

Smakupplevelse på museetCikoriamuseet i Jakobstad utgör ett stycke unik industrihistoria. Cikoria tillverkades i fabriken på Alholmen från 1883 fram till 1960, och fabriken utgjorde också inled-ningen till Schaumans mångsidiga industriverksamhet. Fariken starta-des av Wilhelm Schauman.

Numera ägs fabriksbyggnaden av UPM-konsernen, och sedan bör-jan av 1980-talet fungerar den som museum.

Informatör Outi Jokinen kon-staterar att museet startades i och

med att Schauman-bolaget firade 100-årsjubileum 1983.

Man hade försökt tillverka andra produkter sedan efterfrågan på cikoria upphörde, men någon framgång noterades inte. Ett fort-farande fungerande båtbyggeri tog sin början i fabriksbyggnaden inn-an den stängdes slutligt, berättar Outi Jokinen.

Beslut om museum togs i gre-vens tid. Restaureringen av fabri-ken till ursprungligt skick gjordes i huvudsak av bolagets pensionärer, många sådana som hunnit jobba på cikoriafabriken. Nu är fabriken i stort sett återställd i ursprungligt skick och vi kan bjuda på smakprov av cikoriakaffe, tillägger hon.

Museet hålls öppet sommar-tid tisdag–fredag, denna som-mar från den 11 juni till utgången av juli månad. I år ordnas också konstutställning i en del av muse-et. Konstnärskollegerna Sven Svan-bäck, Sture Sunabacka och Hans G Hästbacka ställer ut sina alster, alla skapade med gamla metoder. Svan-bäck ställer ut ikoner, Sunabacka träskulpturer och Hästbacka bilder fotograferade med nålhålskamera, Camera obscura. Intressant är att bilderna är tagna med pappersaskar

i vilka kaffino-cikoria levererades.

Smakförstärkare

Outi Jokinen påpekar att cikoria inte får förväxlas på krigstidens sur-rogat, kaffeersättning.

Cikoria var en kaffetillsats, en smakförstärkare som blandades med kaffe. Under krigsåren blan-dades cikoria också i den kaffeer-sättning som gjordes främst av råg, korn och ärter.

Cikoria framställdes av roten till växten Cichorium intybus, och den rostades och maldes ungefär som kaffebönor. Fabriken importerade cikoriarot främst från Bulgarien, men den blåblommande cikorian växer också vild bland annat i södra Sverige och på Gotland.

Äldre personer som besöker muse-et omvittnar också efter smakprov att cikoriasmaken fortfarande sitter i smaklökarna, berättar Outi Jokinen.

Fabriken drevs av en ångmaskin med egen elturbin. En kraftaxel från ångmaskinen försåg fabrikens olika maskiner med drivkraft – all mekanism och alla maskiner finns bevarade, till och med den ameri-kanska maskin med vilken trälådor för färdiga produkter spikades.

Text och foto BERTEL WIDJESKOG

Tidsresa till 1950-taletI Villa Hagasund, en gång i tiden ägd av Aurora Karamzin, kan man göra en tidsresa till 1950-talets Hel-singfors. Där pågår fram till den 30 november en utställning baserad på fotografier som väcker mera eller mindre nostalgiska minnen från ett efterkrigstida Helsingfors för dem som var med när det begav sig.

Och för senare generationer är det lärorikt att uppleva Helsingfors sådant det var en gång, innan de hungriga grävskopornas hänsyns-lösa framfart som skoningslöst förstörde mycket av de gamla mil-jöerna som inte vinter- och fortsätt-ningskrigets bombardemang hade utplånat.

På utställningen kan man kli-va in i autentiska miljöer som i en frisersalong med allt vad där fanns från dofterna av ”brylcreem” som också har gett utställningen sitt

namn till fotografiet av Miss Uni-versum 1952, Armi Kuusela.

Sittande på en Heteka-säng för-sjönk jag i likhet med andra utställ-ningsbesökare i minnena från barn-domens Helsingfors.

I samband med utställningen visas smalfilmer från 1950-talet, bland dem invigningen av berg-och dalbanan på Borgbacken, Olym-piska spelen i Helsingfors 1952 och storstrejken 1956.

Utställningen är värd att bekanta sig med. Inträdet är gratis. Man kan besöka den inte bara en gång utan flera gånger och samtidigt dricka en kopp kaffe med dopp i den 1950-talsinspirerande cafeterian.

Till salu finns vykort med tids-typiska motiv och böcker. Den rikt illustrerade boken Rasvaletti med parallella texter på bägge inhem-

ska språken rekommenderas, lika-så Helsinki kehyksissä – Helsing-fors i ramar.

BENITA AHLNÄS

BrylcreemFotografier från Helsingfors på 1950-taletUtställning i Villa Hagasund, Mannerheimvägen 13 BPågår t.o.m. 30.11Öppet ti–sö kl. 11–17, to kl. 11–19Fritt inträde

Omslaget till Rasvaletti. Valokuvia 150-luvun Helsingistä/Forografier från 1950-talets Helsingfors. Helsingin kaupunginmuseo/Helsingfors stadsmuseum 2014. Pris 29 euro.Omslagsbilden Semester på havsstranden är fotad av Volker von Bonin 1952.

Busstationen i Helsingfors 1950. Foto Roos

Skepp KilentemaKilens hembygdsgård i Sideby lyf-ter i sommar fram den österbott-niska skeppsbyggarkonsten. Den första augusti ordnas en temakväll kring skeppsbyggande och sjöfart på 1800-talet.

Kilen har ett eget skeppsbygg-nadsmuseum som iordningställts av Henrik Teir, son till Kilens ini-tiativtagare Harald Teir.

– Vi är imponerade av det arbe-te Henrik Teir lagt ned på skepps-byggnadsmuseet, och temat är högaktuellt då Kurt Gullbergs bok Skeppsbyggarland nu också kom-mit ut, berättar Kilens verksam-hetsledare Annika Martikainen.

Ytterligare bjuder den vackra hembygdsgården på dramakurser och program för barn, hantverkar-dag den 6 juli, visfest den 26 juli och konstvecka i månadsskiftet juli–augusti och den 6 september gammaldags torgdag. På Kilen för-siggår också surströmmingspremiä-ren den 23 augusti.

Separata konstutställningar ord-

nas också. Från 23 maj till 6 juni ställer Kristian Teir, Inge Marto-nen, Carita Gylling och Inga Fin-ne ut akvareller. Mellan 6 juni och 7 juli presenteras verk av Spectra-konstnärer från Kristinestad, och 13 juli till 10 augusti erbjuds en foto-utställning med bilder av Meeri Koutaniemi, mottagare av det för-sta Carina Appel-priset samt årets pressfotograf 2012.

Kilens hembygdsmuseum ini-tierades av Harald Teir år 1967 och då vidtogs också uppförandets av huvudbyggnaden, Fransgården. Området hade då planerats av arki-tekt Erik Kråkström, och samtliga byggnader som nu finns på plats är ditflyttade från närliggande byar. Allt arbete gjordes på talko, och området har nu ett trettiotal bygg-nader. Kilen fungerar som finlands-svenskt kulturcentrum med kurser, läger och festligheter.

Kilen invigdes 1969 av president Urho Kekkonen.

Text BERTEL WIDJESKOG

Liv och rörelse på Kilens gårdsplan. Ett digert kurs- och festprogram presenteras även denna sommar. Foto Kilens hembygdsgård

Informatör Outi Jokinen förevisar en förpackning cikoria producerad vid fabriken. Så stora mängder är bevarade att besökare kan få smakprov på cikoriakaffe.

Olika förpackningar finns bevarade från fabriken, liksom hela maskinparken.

14 – GOD TID 5/2014

Nepal vid foten av HimalayaKärt berg har många namn. Nepaleserna kallar Himalayas högsta topp Mount Everest för Sagarmatha efter kung Sagar ur hindulegenden. Tibetanerna talar om Mother Goddness. Bergsmassivet glittrar som guld och jag känner mig nära himlen under Mountain-flighten. De snöklädda topparna, som nästan når himlen, finns för evigt inristade på min näthinna.

När resan till Nepal inleddes fira-de vi kristna påsk. I Nepal är 250 dagar av året vikta för någon form av firande. Överallt möts vi av bud-distiska böneflaggor i gult, rött, grönt, blått och vitt och av hin-duismens gudavärld – små offer-altare, bilder av gudar och gudin-nor i ett stort antal skepnader och inkarnationer. Guden Shiva, som symboliserar både det goda och det onda som finns inom varje männis-ka, imponerar på Durbar Square i huvudstaden Kathmandu. Det his-toriska torget med ett 50-tal tempel, religiösa monument och palats är världsarvslistat.

Vi är lyckligt lottade. Vi får se men inre fotografer den levande flickgudinnan med kraft att hela, bota, ge välgång och styrka. Kumari tillbeds av både hinduer och budd-hister och förlorar sin positionen som gudinna den dag hon börjar ”förlora blod”.

Vi följer med likbränningen vid Pashupatinath, världens störs-ta tempel tillägnat guden Shiva. Kremeringen sker utanför tempel-området. Daliter går barfota runt eldarna och sopar bort kol och skräp, ner i den heliga Bagmati-floden. Lukten av rökelse maske-rar doften av stillastående förorenat vatten och brännved.

Meningen med livet i Nepal är att vara lycklig. Men landet är fattigt – ett av världens fattigaste enligt Världsbanken. Av befolkningen lever 47 procent under fattigdoms-gränsen och fattigdomsfällan drab-bar flickorna hårt. De tvingas som barn in i äktenskap och arbete, utsätts för familjevåld och sexuella övergrepp och aborter görs under farliga förhållanden. Barnäkten-skap innebär att flickorna avbryter sin skolgång och tidig graviditet är en hälsorisk. Även traditionella och kulturella uppfattningar om famil-jeliv påverkar skolgång och utbild-ningssituationen i landet där 48 procent av kvinnorna saknar dug-liga baskunskaper det vill säga läs-, skriv- och räknekunskaper.

Förändring och lycka kom-mer inifrån! Etniska minoriteter är utsatta i Nepal. Vi träffar Bishnu Nepali i hennes hem i Katmandu. Hon är dalit som med hjälp av sti-pendier från kristna organisationer utbildat sig till jurist.

– Fortsättningsvis ger arvet från kastsystemet människor olika vär-de. Daliterna står lägst på den soci-ala och ekonomiska skalan. Vi är inte bara oberörbara. Utan iden-titetsbevis är vi även osynliga. Vi driver samhället men saknar både egen mark och utbildningsmöjlig-

heter. Vi bor tätt inpå varandra, i små lerhus utan el, avlopp och vägar. Utbildning är det viktigas-te. När vi blir medvetna om varför vi diskrimineras och att det inte är vårt eget fel kan vi förändra syste-met inifrån framhåller hon.

Den attitydförändring, som behövs angående daliternas roll i samhället är kyrkan med och dri-ver. De människor, som diskrimi-neras på grund av kastsystemet eller funktionshinder stöds via det kyrk-liga arbetet . Med kyrkans hjälp har daliterna börjat stiga i rang och res-pekteras. Av Nepals 30 miljoner invånare är 20 procent daliter och en stor del av dem är kristna.

På pappret förbjöds kastväsen-det år 1962 och skrotades i 1990-års författning, som även garante-rar religionsfrihet. Problemet är att daliterna saknar grundläggande rät-tigheter och därmed politiskt infly-tande. De har börjat organisera sig och ingår i den lagstiftande försam-ling, som arbetar på en ny, officiell grundlag. Även kyrkan arbetar för att det skapas ett samhälle där alla har samma mänskliga rättigheter. Vi lyssnar till doktor K.B Rokaya, som förmedlar budskapet att poli-tisk förändring behövs.

– Förvaltningsstukturen borde förnyas. De styrande är alla poli-

tiska brottslingar, som enbart arbe-tar för sådant som är till nytta för dem själva. Mänskligt liv står inte i fokus, att tiden är begränsad vär-desätts inte och de, som arbeta ser man ned på.

Problemen är många; bristen på mat, jord åt de jordlösa, männis-kohandel, utbredd korruption och maktmissbruk, som äter upp landet inifrån, politikerförakt och högut-bildade som flyttar utomlands. Nepaleser gästarbetar i arabländer under odrägliga arbetsförhållan-den. Nepal har även genomlidit ett långt och blodigt inbördeskrig mellan maoister och regeringstrup-per. Monarkin avskaffades formellt år 2008.

I bergsbyarna står tiden stilla På vägen till bergen passerar vi genom små byar med stenhus. Fikon- och pipalträd kantar landsvägen. Under dem söker människorna skugga och vila. Det berättas att guden Vish-nu föddes i skydd av det lummiga fikonträdet medan Buddha nådde

sin upplysning under pipalträdet. Småskaliga odlingar i terasser och boskapshållning präglar byarna. Vi ser kvinnor transportera varor i korgar, som de bär på ryggen, ned- eller uppför bergssluttning-arna på upptrampade slingrande stigar. Maten lagas på små oan-senliga eldstäder vars rök sticker i ögon och hals. Människorna sli-ter hårt för sin tillvaro men verkar vara lyckliga! På den kurviga bergs-vägen ned från bergen bjuder några barn, som borde ha varit i skolan om det hade funnits någon, oss på gula hallonliknande bär med hopp om att förtjäna några rupees. Tiden tycks stå stilla! I en by där lands-vägen är bygata får vi bevittna att febertermometern, blodtrycksmä-taren och stetoskopet är de instru-ment, som används då hälsotill-ståndet ska bedömas, diagnosen ställas och medicin ordineras. Det öppna kioskliknande apoteket är välförsett, har undersökningssrum bakom ett tygskynke och tandlä-karmottagning i ett bakre rum. Tillgången på läkare, privata och statliga sjukhus och välsorterade apotek finns i städerna Kathman-du och Pohkara. I byarna på lands-bygden och i bergen är det sämre ställt. Vi blir även tvungna att anli-ta apotekets tjänster trots omsorgs-full handtvätt både med vatten och handsprit.

Hos oss har debatten huruvida psal-men Den blomstertid nu kommer kan sjungas på skolornas våravslut-ning gått hög. I Nepal verkar reli-gionsdialogen fungera mellan hin-duism, buddism, islam och kristna och vara avslappnande. Det fata-listiska tänkandet – att livet är för-utbestämt berör. Nepal berör och lever kvar på många sätt i tankar, bilder, smaker och dofter. Namaste – Lyckan kommer inifrån!

BRITA PAWLI

Esbo svenska pensionärer rf

Buddhistiska böneflaggor klär Boudhanath stupa i Kathamdu.

Himalaya

GOD TID 5/2014 – 15

Blomsterprakt både på höjden och breddenBlomsterprakten utanför Caribiacentrets entré i Åbo tog nästan andan ur en! Det var dags för ”Trädgårdens vårmässa”, en ny typ av utställning som ordnades av traktens lokala trädgårdsföreningar, bland vilka Aura trädgårdsvänner var en.

Årets tema var direktförsäljning och förutom blommor såldes plantor, grönsaker och prylar för trädgår-den.

Gamla traditioner – nytänkande i år!

Åbo stad har sedan 1700-talet varit först i landet med olika utställ-ningar; den första trädgårdsmäs-san inomhus ordnades i Brunns-salongen i Kuppis 1841 och då var Aura trädgårdsvänner med! I år deltog inte Aura trädgårdsvän-ner i mässan i Åbo mäss-och kon-gresscenter utan valde en nyare idé i Caribia,som kommer att hållas vartannat år. Sven Engblom och Markus von Weissenberg, som basar för Aura trädgårdsvänner anser att det blir för arbetsdrygt att vara med varje år. Ett par hundra frivilliga från föreningen talkojob-bar och man började redan 2013 med att planera, kontakta firmor och ställa i ordning torven och för-söksplantera. Allting ska testas året före för att blomstren ska stå som vackrast precis under mässans tre dagar. Dagen efter ska allting plock-as bort – torv och stenar fraktas iväg! Sven Engblom som har haft ansvaret för planteringarna utan-för Caribia berättade att frivillig-

jobbarna lagt ner mer än 6 000 tim-mar på utställningen och att man satt cirka 10 000 tulpanlökar!

Vision av hängande trädgårdar

Markus von Weissenberg, som ansvarade för planeringen inom-hus hade vid ett Bagdadbesök inspirerats av drottning Semira-mis hängande trädgårdsmyter–ett av världens sju underverk–och ville förverkliga något av ett exo-tiskt växtunderverk på den mini-

mala ytan på tre gånger tre meter.Mitt i utställningssalen stod

Babels torn – en fem meter hög skapelse med enorma krukor med orkidéer och bougainvillea med oliver, oleander , mynta och ros-marin. Högst upp tronade ett litet apelsinträd ditplacerat av en klätt-rande von Weissenberg!

Många pensionärer med

Att odla växter och krafsa i jorden är ett populärt fritidsnöje för mång-en pensionär. Har man inte egen trädgård går det bra med krukor och balkonglådor. Sven Engblom berättade, att många medlemmar i Aura trädgårdsvänner är pensionä-rer som ställer upp med liv och lust.

Det är både nyttigt och trevligt att odla själv, att se hur allting väx-er och frodas. Bra för sinnet och kroppen. Att tillsammans jobba för mässan är ett betydande socialt samarbete och gör att medlemmar-na trivs. Över hela trädgårdsmässan vilade en atmosfär av familjär stäm-ning – alla 70 utställare hjälpte var-andra och stämningen var på topp, vilket också påverkade besökarna, som stortrivdes.

Före stängningsdags sista mäss-dagen ställde man till med auktion – mången mässbesökare vandrade hemåt med jätteorkidéer i famnen!

En bättre förberedelse inför våren och sommaren än besöket på en trädgårdsmässa kan man knap-past få!

Text CARIN ÅMINNE

Foto JAN-HENRIK STRANDELL

Gunilla och Anita ställer i ordning Aura trädgårdsvänners försäljningsbås.

Här har krattan varit framme!

Sven Engblom och Markus von Weissenberg basar för förenings-verksamheten inom Aura trädgårdsvänner

Entren – Caribia

Babels torn

Ett hav av tulpaner mötte besökarna.

16 – GOD TID 5/2014

När livet tar en ny riktningEfter drygt 30 år skall Kerstin Lundberg i Jakobstad nu för första gången genomleva en sommar i stadslägenheten. I och med maken Eliel Lundbergs bortgång senaste sommar avvecklades också sommarstugan med alla planteringar och minnen.

Jag har kvar många minnen och många fina bilder! Men redan under Eliels långa sjukdomstid insåg vi båda att man inte måste ha sommarstuga. Vi var ju båda också från Billnäs, där traditionen med sommarstuga inte är lika obli-gatorisk som här i Jakobstad, berät-tar Kerstin.

Hon inser också att hennes situ-ation inte är unik, de flesta ställs i något skede inför skeenden som ger livet en ny inriktning. Hon försöker hitta nytt innehåll och tror också att bostadshuset mitt i stan har sina sommarfördelar.

– Men visst saknar jag just nu vitsipporna på Hällören!

– Här finns dock en liten grön park på bakgården, och jag tror att vi är flera som kommer att ta våra stolar dit. Jag hoppas vi kan bygga upp en samvaro i denna lilla oas, varför inte med något knytkalas!

Däremot kan hon inte göra bal-kongen till någon grön oas, i söder-läget blir det fort för varmt. Dess-

utom är gatan nedanför en av de livligast trafikerade i stan.

– Vi skaffade lägenheten för femtio år sedan, och den är också fylld av minnen!

Kerstin och Eliel hann vara gif-ta i nästan 60 år. Eliel arbetade på Schaumanfabriken, medan Ker-stin arbetade som barnsköterska på sjukhuset alldeles nära stadslokalen.

– Av en ren slump kom vi över stugan på Hällören. Eliel hade varit ute på en motionsrunda och sett en förfallen liten sommarstuga nära fabriksområdet. Vi blev båda intresserade och fick arrendera stäl-let ”på livstid”. Huset och gårdspla-nen hade råkat i förfall, så vi fick jobba hårt med att iordningställa allt. Eliel hade till och med frågat förra ägaren om det ens går att odla grönsaker på tomten, så förfallet verkade allt. Visst gick det att odla och vi hade snart ett fint köksland.

Det bästa var ändå när Eliel en dag berättade att han trodde sig ha hittat en gammal tennisplan. Med

mycket arbete blev också tennispla-nen återställd och spelbar!

Hon konstaterar att Eliel var den som hade gröna fingrar, och att trädgården vid sommarstugan ganska snart förvandlades till en mönsterträdgård.

Eliel tyckte också om att reno-vera och reparera, och sådant arbete fanns det gott om då stugan var så stor, sju rum och kök.

Vänner

I det nya liv som nu börjat har Kerstin gott stöd i sonen och i goda vänner. Hon är aktiv i pensionärsförening-en Milstolpen och dess verksam-hetsgrupper, hon går på konserter och möten. Hon sjunger i en dam-kör och går på gym varje vecka.

Hon kom redan så länge Eliel levde att lära sig hantera dator och berikar vardagen med brevväxling via denna.

Korsord och frågesporter ger också sysselsättning.

– Jag tog tyvärr aldrig körkort. Nu begränsar detta min tillvaro, men goda vänner ställer gärna upp när jag behöver skjuts.

– Jag försöker hålla mina rutiner och jag ser med tillförsikt fram mot första sommaren som änka.

BERTEL WIDJESKOG

Visfestival rullar igångDen största visfestivalen i Finland – så kallar producenten Thomas Enroth i Jakobstad projektet Visor på väg. Det handlar om en rullande visfestival med sex välkända artister, och premiär blir det på Postbacken i Borgå den 25 juni.

Det blir gammalt och nytt, gläd-je och allvar, lovar Thomas Enroth.

Visfestivalen består av finlands-svenskarna Susann Sonntag, Tho-mas Lundin, Heléne Nyberg, Peter Svanström och Christian Vesterqvist, samt svenska riks-spelmannen Åsa Jinder. Dessutom medverkar Enroths akustiska band.

– En del visor är nyproducerade, men med finns också somriga klas-siker från Taube till Berghagen. Åsa Jinder är mest känd med sin nyckel-harpa, men hon sjunger också visor på vår turné. Jag är verkligen glad att hon kunde komma med, kon-staterar Thomas Enroth.

Han betonar gärna det somri-

ga, vilket också syns i valet av kon-sertplatser. Från Postbacken fortsät-ter festivalen till hembygdsgården i Ingå den 26 juni, Liljendalgården dagen därpå. 28 och 29 juni stannar den upp i Bromarv, Fiskefjället, och Dragsfjärd, Söderlångvik.

Från Dragsfjärd styrs kosan upp mot Österbotten och Stran-dis i Larsmo den 2 juli. Stundars i Korsholm gästas kvällen därpå, och färden fortsätter till Monäs och sommardansplatsen på Lillön. Fes-tivalens två sista nedslag blir i Lot-lax, Vörå den 5 juli och Harrström den 6 juli.

Vissa platser kan vara olämpli-ga i händelse av regn, men Thomas tröstar med att det finns reservplan i så fall.

Till festivalen utkommer också en cd med urval från programmet.

Heltidsmusiker

Thomas Enroth är numera musiker

på heltid med Finland och Sveri-ge som arbetsfält. Han samarbetar med bland andra Lasse Berghagen, Henrik Åberg, Arja Saijonmaa, Sanna Nielsen och Christina Lind-berg. Med sitt eget band gör han ett 80-tal spelningar i året. Inför julen är han också kapellmästare för en stor finlandssvensk julkonsert som under 25 dagar besöker olika orter i Svenskfinland.

Med Arja Saijonmaa ges tre konserter, på Fagerö i Sydösterbot-ten, i Ekenäs och Terjärv.

Thomas har också startat ett eget skivbolag, och han inriktar sig främst på de äldre åldersgrupperna i Finland och Sverige.

Ungdomsmusiken är svårare med tanke på den musik som väl-ler ut från nätet, men många lyss-nare vill fortfarande ha musiken i handen i form av en skiva, konsta-terar Thomas Enroth.


Thomas Enroth för visan ut över Svenskfinland med sitt projekt

Visor på väg. Sex kända artister är engagerade för en sommarturné

från Borgå till Larsmo.

Av det förfallna området skapades en idyll med riklig blomsterprakt. Foto Kerstin Lundberg

Vid slagfältet i Oravais finns museum, restaurang och sommarcafé!

Sommarcaféet är öppet första veckan efter midsommar, hela juli och början av augusti kl 12–18

(ej måndagar).Övriga tider enligt beställning eller

överenskommelse via restaurang Ädelbragd.

Bokningar:Kenny Sundqvist, Restaurang Ädelbragd & FurirsboställetSlagfältsvägen 130, 66800 Oravais+358(0)50 343 [email protected]

Välkommen!

Fria Bibellinjen

För pensionärer eller daglediga Som kommer när det passar

Vi vill erbjuda Dig dagar med rikare andligt innehåll med gemenskap, god mat och fördjupning i Bibeln

Mer info på www.kredu.fi Nykarleby

Kerstin Lundberg är glad över att hon lärde sig använda dator. Den ger enkla och snabba kontaktmöjligheter med vänner när och fjärran.

Foto Bertel Widjeskog

GOD TID 5/2014 – 17

Ett liv i hundra mapparNär Gerth Biese skulle välja yrke fick han ett gott råd av sin morbror: Lär dig bokföring! Det gjorde han och i dag, 94 år gammal, har han fört bok inte bara över siffror, utan bokstavligen över hela sitt långa liv. Därom berättar hundra mappar som han skänkt till Fiskars Museum.

Gerth Biese föddes 1920 och växte upp på Kymmene bruk i Kuusan-koski där han också fick sin första anställning som bokförare. Olika bruk blev hans anhalter under hela yrkeslivet – Finlayson i Tammerfors, Helsingin Verkatehdas i Hyvinge och till sist Fiskars, Åminnefors och Ovako i Pojo.

– På företagen i Pojo lyckades jag spara in stora årliga kostnader vil-ket ledde till nyinvesteringar och inflyttning från Karelen och Savo-lax, berättar Gerth Biese och tilläg-ger med ett leende:

– Så det är jag som är syndabock-en till att Pojo har finsk majoritet.

Efter pensioneringen arbetade Biese som CGR-revisor och ska-pade bland annat en lönsamhets-ekvation för industriföretag.

Hela livet i arkiv

I dag är Gerth Biese Karisbo, änkling sedan några år efter ett långt och gott äktenskap med Ulla-Brita. Döttrar-na Carita och Camilla, barnbarnen och barnbarnsbarnen är bosatta i Sverige så det blir rätt ensamt för rol-latorbundne Gerth, trots hemhjälp tre gånger om dagen. Men den ”evi-ge arkivarien” har ett sällsynt inne-hållsrikt liv att fundera över

– Jag har arkiverat hela livet och samlat det i mappar, säger han.

Bland hans mångskiftande intressen kan nämnas schack, fis-ke, orientering, malmletning samt historieforskning som utom Fiskars historia och våra krig har gällt udda

ämnen som finska soldater utom-lands under 1600-talet och Islams utbredning genom tiderna.

Särskilt malmletningen har varit en passion för Gerth Biese. Han har mer eller mindre vänt på varje sten i västra Nyland, från Sjundeå till Tenala och till Kisko i norr. Han har rentav hittat guld på två stäl-len, norr om Billnäs och i Mjälboll-sta sandgrop.

Rostig sten gav gnistan

Malmletningen fick sin början av en slump.

– Jag såg en rostig sten i Antskog på vägen till stugan. Där och då fick jag gnistan och det blev omöjligt att avbryta letandet, berättar Gerth.

– Jag hade gjort Ovako en stor tjänst med inbesparingarna och fick som tack fritt låta analysera mina fynd hos dem. Det hela utveckla-des som en blomma, varje fynd gav nya skott som i sin tur ledde vidare och vidare. Jag sökte med båt och i terrängen.

Rost på en sten är en viktig sig-nal för en malmletare, den stenen kan innehålla vad som heslt. En kantig sten är lokal och en rund kommer långtifrån, istidsburen.

– Genom malmletningen fick jag många nya bekanta och vän-ner. Vi var ett gäng på tio i stensek-tionen inom Sällskapet Natura som letade och samarbetade. Nu är alla andra redan borta.

Gerth Bieses omfattande stu-

dier i geologi och mineralogi finns dokumenterade i de hundra map-parna.

En ödeskula vid Svir

Den som är intresserad av att ta del av all den mångskiftande kunskap Gerth Biese har samlat och arkive-rat under ett långt liv har stor hjälp av en Display Book sammanställd av Fiskars Museum där innehållet i varje mapp är noga katalogiserat.

Att boken om Gerth Bieses sam-

lade kunskap finns till är i sig en slump. Innan jag lämnar Gerth efter vår pratstund i Karis visar han en bild av sin nakna rygg med två hål.

– Kulan gick in här vid midjan, kom ut i nacken och söndrade tre revben på vägen. Det var vid Svir 1942. Jag har kulan i behåll, berättar krigsveteranen sjuttiotvå år senare. Den kulan visste var den tog, eller snarare var den inte tog.


Åke Grandell pillerstrejkarEn dag i december fattade Åke Grandell sitt beslut. Han gick i pillerstrejk. I dag, fem månader senare är han kanske inte friskare, men han känner sig bättre. Och han tror på sunt förnuft och eget ansvar för kroppens välbefinnande.

När vi träffas för att prata om Åkes pillerstrejk sitter han på en säng-kant på Jorvs sjukhus i färd med att tappas på aderton liter vätska ur bukhålan. En nödvändig åtgärd varannan månad på grund av svag leverfunktion, en följd av trettio år med diabetes typ två.

Mykoplasma, leukemi och lung-inflammationer är andra svåra sjuk-domar Åke under åren har drabbats av och för varje omgång har medi-cin lagts till medicin för att häva och balansera. Till slut fick han nog.

– När jag i december hade ett batteri av nio, tio olika dagliga sor-ter av piller gick jag i strejk, utan att fråga någon. Om man frågar får man alltid nej till svar, säger Åke.

Hans läkare var vidsynt nog att inte fördöma vad han gjort–”om du en gång mår bättre”. I juni skall de träffas på nytt och utvärdera resultatet.

Realism i protesten

Åke Grandell, musikredaktör vid

radion i fyrtio år och välkänd i hela Svenskfinland som folkmusik- och jazzentusiast, vill gå ut med sin berättelse för att visa på ett annat sätt att tackla sjukdom än att blint svälja alla de mediciner läkare så fri-kostigt ordinerar, kanske för att gar-dera sig på alla sätt.

Samtidigt är Åke realist nog för att inse insulinets betydelse för sin diabetes och de vita blodkroppar-nas betydelse för leukemin. De nödvändiga åtgärderna accepterar han, men ersätter batteriet av gar-derande piller med sundare mat-vanor.

– Jag tyckte om att äta, och äta mycket, berättar Åke.–Nu tycker jag grönsaker, dadlar, fikon, vin-druvor, korn och granatäpple är så gott, så gott.

För Åke var påsken en fantastisk upplevelse:

– Jag skrev mer än jag hade orkat göra på många år, allt från strunt-dikter till påskpsalmer.

Nätverk för livsviljanÅke Grandell vet hur svårt det är att hålla humöret uppe när man är riktigt sjuk. Samtidigt vet han hur viktigt det är att inte bli sittande, utan hålla fast vid aktiviteter och sin näromgivning för att orka.

– Jag har min syster, min dot-ter, min flickvän, mitt elvaåriga barnbarn Chris Åke och så nät-verket av vänner som håller min livsvilja uppe också när det är som svårast.

Vintern 2013 ställde Åke Gran-dell till med sin egen jazzfestival i Grankulla, ett artistspäckat evene-mang i dagarna tre. Åkes Jazzfesti-val fick sin uppföljning i vintras, men då låg Åke själv på sjukhus. Två av kvällarna smet han från sjukhuset:

– Det var en festlighet jag inte kunde missa. Man måste ju ha nån-ting att leva för.

Med ett brett leende tillägger han:

– Nästa festival är redan ordnad!Som oumbärligt stöd har han

Rabbe Hjelt i Grani Big Band. Åkes Jazzfestival är nu en tradition och kan ses som en symbol för själens seger över en tredskande kropp.


I hundra mappar på Fiskars Museum finns en ihärdig samlares liv dokumenterat.

Åke Grandell avslutar sängkantsintervjun på Jorv kort och kraftigt: ”Jag tror på en högre ledning. Men det är en annan historia”.

Gerth Bieses första kända anfader är Adam Biese, född 1674, hovhattmakare i Celle i Tyskland. Gerth har skrivit om sin bakgrund och sitt liv i boken Från barndomsår till visdomshår.

18 – GOD TID 5/2014

Åldern får inte vara ett hinderVi måste sluta med att betrakta åldern som en signal då allt bara ska upphöra. Alla är vi ju olika, vilket kan innebära att en del människor är ”slut” redan i tidig ålder, medan andra återigen är verksamma långt upp i åren. Låt oss därför se på var-andra som individer, när många i själva verket lever längre i dag än tidigare och har både vilja och alla förutsättningar med åldersrelaterad verksamhet.

Det jag nu närmast tänker på är att man, också bland den äldre generationen, i dag ligger rätt bra till när det gäller internet. Enkäter

tenderar dock att utelämna perso-ner över en viss ålder. EU:s statis-tik sträcker sig bara till 75 år. Då tre av fyra icke-användare är 65+ och andelen som står utanför ökar ju högre upp i åldrarna man går, får många icke-använadre aldrig ens möjlighet att komma till tals över nätet.

Samhällsservicen försämras dock mycket för dem som saknar nät-anslutning. Möjligheterna för vad man kan göra med sin dator, för att inte tala om sin smarta mobiltele-fon tycks vara oändliga. Alla ska ut

på nätet anser jag. Traditionell nät-service kommer att behövas under överskådlig tid framöver sägs det. I takt med att de digitala möjlighe-terna ökar, monteras annan sam-hällsservice helt naturligt ner. Man måste kunna utveckla samtidigt som man erbjuder tillgänglighet för dem som idag saknar internet.

Betalningar via bank, leveranser via post, kontakter till resebyråer och nätbutiker kan vi komma åt via våra datorer och telefoner. Vi kan läsa tidningar, titta på TV och lyss-na på radio digitalt. Vi kan umgås

med vänner och bekanta inom före-ningslivet.

Exempelvis bankerna gör vad de kan för att slippa hantera reda peng-ar. Det blir besvärligare att köpa bil-jett till buss och tåg. Tidsreservering till laboratorier och hälsocentraler underlättas liksom beställning av biljetter till teater och konserter etc. Det kommer att bli allt svårare att fungera som fullvärdig medborgare utan internet. Samhällets resurser är begränsade varför digitalisering-en är nödvändig. Äldres förmåga att hantera teknik och internet måste därför stärkas.

Enligt prognoserna kommer dessutom tidningsupplagorna att halveras under nästa tioårsperiod, vilket klart innebär minskat behov av tidningspapper.

Det kommer att finnas många som står utanför. Jag tycker att man ska kräva att det finns möjligheter även för dem. I väntan på att fler ska hoppa på tåget fortsätter digi-taliseringen att öka, samtidigt som annan service monteras ner.

STEN LINDHOLM

Träskända

[email protected]

DEBATT

Språket som förändrasSvenska språket genomgår ständigt förändringar, inte alltid till det bätt-re. Ett irriterande fenomen är sär-skrivningen, influerad av engelskan.

Den kan som känt ta sig de mest kufiska uttryck. Om blomsterhand-laren annonserar ”Vår blomma” och inte ”Vårblomma” är det svårt att veta om det är vår eller er blomma han menar. Men kanske den inte är betald ännu och därför vår (bloms-terhandlarens). ”Färsk ost” behöver inte alltid vara färsk, och annonse-rar man ”skjut dörrar” så är det väl meningen att man ska ta till bössan.

En äldre kvinna som häromsis-tens intervjuades i Sveriges tv hade blivit ekonomiskt utnyttjad av sin ”god man”. Det betydde alltså att han ingalunda var god utan ond.

Nu är det ju faktiskt så att nya-

re upplagor av Svenska akademins ordlista upptar benämningen ”god man”, medan äldre upplagor före-skriver ”godeman” eller ”godman”, vilket vi lärt oss. Så nu får vi väl acceptera att en god man kan vara god eller ond.

En annan betydelseförskjutning som ägt rum i svenskan gäller för-rän, innan och före. Vi lärde oss i grammatiken att ”förrän” används i nekande och ”innan” i jakande sats och att det är skillnad på kon-jugationer och prepositioner (inn-an klockan slår 12, men före klock-an 12). Men nu blandar man friskt innan och före, och det har också godtagits av språkmänskorna. Allt måste vi finna oss i.

Infinitivmärket ”att” slarvas ofta bort numera, vilket också lär vara

godtagbart. Men det kan nog bli aktuellt (att) sätta det på plats igen. Och så blandas ”om” och ”ifall” friskt, fast de har lite olika betydel-se. ”Vi ska undersöka ifall det blir sommar” låter som om man tvivlar på hela årstiden.

Och så har vi det där med durefor-men som vi i Österbotten, där det sägs att kräftor och adelsmän aldrig trivts, inte har haft något problem med. Åtminstone på landbygden duades alla, utom äldre personer, präster, klockare, lärare och andra lärda.

Men i jämställdhetslandet Sveri-ge var det annorlunda. När jag kom till Stockholm för att jobba 1952–1953 (och bodde som fattiglapp på det rika Östermalm) gick det inte

för sig att dua någon på kontoret. Det var ”herr Olsson”, ”fru Juner-ståhl” och ”fröken Blomqvist” för hela slanten. Att ständigt bli kallad ”herr S” verkade onaturligt.

Men allt fler arbetsplatser gick småningom över till du, och det blev generaldirektör Bror Rexeds proklamation på medicinalstyrel-sen 1968 som fick genomslagskraft i medierna. Fast så var det ju inte riktigt, skriver Lotta Olsson i DN. Någon reform var det inte utan en förändring som pågick gradvis i ganska många år och på många håll.

Tilltalsord är till största delen en klassfråga, till viss del en etikettsfrå-ga, säger hon. Arbetare har för det mesta sagt du till varandra, medan man i samhällets övre skikt använt sig av titulering och ni, ”vill dok-

tor Martinson”, ”anser statsrådet Erlander”, ”önskar professorskan” och så vidare.

Per Albin Hansson hade redan 1938 ryckt på axlarna åt frågan om titulering, enklast var ju att säga du. Tage Erlander förde traditio-nen vidare: inom socialdemokra-tiska partiet sa man alltid du.

Men på senare år har det snarare blivit tvärtom: en del ungdomar har börjat säga ni för att markera artig-het, medan en del äldre snarare tar illa upp, eftersom ni känns ålder-domligt och stelt, rapporterar DN.

Hos oss fortsätter vi väl att dua, men man märker nog att det i inter-vjusituationer med politiker före-kommer att reportern niar. Kanske respekten för överheten sitter i.

BÖRJE SIDBÄCK

FÖRENINGSNYTT

VårkonsertMed glada toner vill vi hälsa våren!Nu stretar myran, men vi latar oss,när styrman Karlssons farkost kastar lossoch en sorts klockklang följer oss i spåren!

Vi sjunger skönt för fästmön, om vi får en.En fin kristall kan lätt bli hjärtekross,men sommarvärmen tröstar oss förstås,för Idas takter har vi kvar, trots åren.

I silvertoner skimrar glädjens blomster.Med vemod blandas minnets återkomstertill slocknat kol, som vill bli ljuv musik.

Låt vinden ge den högsta grenen skjuts!Vi älskar sången, hälsar vår publikoch hoppas ert betyg blir sextio plus!

EVANDER

Vårkonsert i Åbo. Pensionärskörerna Silverkören Argentum med Kurt-Erik Långbacka som dirigent och Åbo svenska pensionärsklubbs 60+ kör med Harry Dahlström som dirigent uppträdde. Vårkonserten håller på att bli något av en tradition och uppskattas av såväl publik som sångare.Sångarna Erik Andersson läste, till konsertbesökarnas förtjusning, upp en egenhändigt skriven sonett som presenterade sångerna. Repertoaren bestod bland annat av Sol och latarvisan, Myran och oxen, Styrman Karlsson, Kristallen den fina och Idas sommarvisa. Foto Jan-Henrik Strandell

GOD TID 5/2014 – 19

FÖRENINGSNYTT

Final för boccianESP Esbo svenska pensionärer avslutade vårens bocciasäsong den 24 april 2014.

Bocciaspelet introducerades år 1995 för Esbo svenska pensionärs-förening av Esbo stads dåvarande pensionärsombud Kaj Ahlgren och våren 1996 inleddes spelet på Lag-stads skolas bollplan under led-ning av Kaj Ahlgren och Christian Blomberg, i verksamheten deltog då 7 klubbar och 15 lag.

Verksamheten flyttades på hös-ten till Dalsvik tryckluftshall, efter gästspel på olika planer och i oli-ka hallar på grund av av ombyg-ge i Dalsvik är verksamheten nu tillbaka i Dalsvik fotbollshall. År 2006 firade bocciaspelarna 10-års-jubileum men en klang- och jubel-fest i FBK:s brandkårshus i Esbo. Någon klubb har försvunnit men

många klubbar som var med från starten såsom Dalsvik, Gäddvik, Hagalund, Kyrkoby och Köklax deltar ännu i dag.

Gröndal och Olars har anslutit sig under årens lopp och efter det att ett lag från Grankulla svenska pensionärer anslöt sig till det glada gänget i januari 2014 spelade under vårterminen 37 lag med totalt 111 spelare och 22 reserver.

Tack vare frivilliga och energiska funktionärer kan den viktiga boc-cian i Esbo pensionärsförening hål-las vid liv, det är en utmärkt lätt motionsform och samtidigt vik-tig för det sociala umgänget. Inför sommaren blir det en paus men många deltagare fortsätter med pétanque på tre olika sportplaner runtom i Esbo.

SF

Vinnarlagen i bocciaserien våren 2014.

Silver KY 5 Gretel RothBengt Roth, lagkaptenSinikka Ahokainen

Guld KY 10 Nils Berglund, lagkaptenRalf NorrmanNils Åberg

Brons GR 1 Östen Lindström, lagkaptenPeter Isaksson Lasse Hoffman

Sven Sid gästade IngåOrdförande Kaj Sjöblom hälsade seniorerna välkomna till aprilmå-nadsträffen. Speciellt välkommen var Sven Sid som under rubriken Teaterminnen höll oss åhörare fång-ade i sitt gemytliga och personliga grepp. Han inledde med att berätta att han har arbetat inom scenkon-sten i 43 år och sedan ”måste” gå i pension.

Svena redogjorde hur han på grund av olika händelser fick idé-erna till att sätt upp pjäserna Tope-lius, Mannerheim och Chaplin på Svenska Teatern i Helsingfors. De är alla oförglömliga för oss som har sett dem. Zacharias Topelius var inte bara en sagofarbror. För-utom att han var journalist skrev

han också texterna till många sång-er och psalmer. Vi lyssnade till Kent Sjömans fina version av Jag gung-ar i högsta grenen. Vidare gav Sve-na oss en inblick i hur den svenska teaterverksamheten har utvecklats från den tid då den verkade i den av Engel ritade Trädteatern. Där hade Finlands första opera Kung Karls jakt sin premiär år 1852. Topelius skrev librettot och Fredrik Paci-us musiken till operan. En intres-sant inblick fick vi av hur Manner-heimpjäsen blev verklighet. Pjäsen Chaplin satte Svena upp efter digra studier i Chaplins liv och i synner-het hans musik. Om allt går enligt planerna så kommer kanske Chap-lin att sättas upp i Edinburgh. Den

har redan översatts till engelska. Teaterkonstens mångsysslare Sven Sid varvade presentationen med musikinslag och avslutade med sångerna Stadin kundi som han har uppträtt med 201 gånger i pjä-sen Stadin kundi och till sist den rörande sången om Elfensten. Han är jätteglad över att ha valt teatern som sitt arbetsfält, för han var redan under skoltiden en ”livlig elev”. Den bästa kritik han har fått var: Anna-Liisa Ramstedts efter Tope-lius pjäsen. ”Vi satt där och önska-de, måtte det aldrig ta slut”. Svena avtackades med en ”bok” inhöljt i glas med metallfodral.

Sedan följde kaffepaus. Värdin-na var Leena Maunu, medhjälpa-re Viola Holmström, Ann-Mari Enberg och Maj-Britt Wide. Väl-komnande värdinna för träffen var Birgitta Sundberg. Information om vårens, sommarens och hös-tens verksamhet utdelades. Vin-terbadarnas villkor diskuterades. Allsången satte igång,

Jag tror på sommaren, Vinden drar med flera. Lotteriet gjorde ett trettiotal seniorer lyckliga. Ordfö-rande tackade värdinnorna med sången: Främlingen, de två sista verserna: ”O ljuva flicka har du ej anat, att kärleksgunden dig själv har danat …”

Träffen avslutades tradtionellt med Nu går sista visan.

Text KAJ SJÖBLOM

Bild TITTI SJÖBLOM

Karis avslutade säsongenKaris Pensionärer avslutade vår-säsongen med kyrksöndag, hem-lig resa och majträff. Den 15 maj höll Karis Pensionärer vårens sis-ta månadsmöte på Brankis. När-varande var cirka 55 seniorer. För-eningens ordförande Tor Wernér hälsade välkommen genom att läsa lämpliga visdomsord ur Bon-depraktikan.

Kaj Bäckström och Sven Johansson hade ordnat med något de kallade Lilla antikrundan i täv-lingsform. På plats fanns ett större antal antika föremål och det gällde att veta vad de heter eller vad man använt dem till. Man tävlade i lag. Man gick från kontroll till kontroll. En del var bekanta saker som bröd-nagg och dagsverksstock, andra all-deles främmande som till exempel kreppare för örngottsband eller locktångsvärmare. Ett uppskattat och lite annorlunda inslag i pro-grammet.

Dagens gäster var två sjungande flickor från musiklinjen vid Lärk-kulla Folkakademi, Jennifer Karls-son och Daniela Ragnell. De bjöd på vacker sång. Som exempel kan nämnas Ted Gärdestads För kärle-kens skull samt En kväll i juni.

Wivas balansövningar, ett stort info-paket och naturligtvis dans till orkestern Håll i gång rymdes också med på programmet.

Kyrksöndag

Den första söndagen i maj besökte man tillsammans med Karis svens-ka pensionstagare och Billnäs Pen-sionärer Pojo kyrka. Där predikade församlingens kyrkoherde Johan Westerlund i högmässan. Efter gudstjänsten berättade han om sin kyrka innan alla vandrade till för-samlingshemmet, där Pojo Pensio-närer bjöd på kaffe med både salt och sött tilltugg.

Hemlig resa

Några dagar senare rattade Stig Berglund en fullsatt buss österut, denna gång på en rätt kort hem-lig utfärd. Vårt första mål var Mjöl-bollstad (obs! gammal stavning) sanatoriemuseum inrymt i femte våningen på Mjölbollsta sjukhus. Här gav Birgitta Björklund, före detta översköterska, en mångsidig bild av sjukdomen tuberkulos och dess behandling.

Färden fortsatte till Malmtorp bondgårdsmuseum i Täkter, som

består av några byggnader med gamla möbler och bruksföremål, vilka berättar om hur man levde och bodde förr.

Följande stopp var St. Lars kyr-ka i Lojo, som anses vara något yngre än vår kyrka i Karis. Lojo kyrka sägs vara landets största för-samlingskyrka från medeltiden. Den är speciellt känd för sina kalk-målningar, vilka täcker tak, väg-gar och pelare. Här guidades vi på svenska av Torsti Salonen, synner-ligen kunnig.

På Alitalo vingård med sina tusentals äppelträd på Lojo ön vän-tade en god lunch på oss. Vi sma-kade på gårdens viner och likörer och en del besökte också gårdsbu-tiken, där man kunde förse sig med en flaska vin eller två.

Under sommarmånaderna hålls inga månadsträffar. Verk-samheten ligger ändå inte helt nere. På onsdagar spelas käglor i Strandparken och så fortsätter arbetet tillsammans med Pojo Pensionärer för SPF Västnylands sommarfest den 6 augusti i Sisu Arena i Karis.

text CJ

Foto SVEN JOHANSSON

Bussen full. Vart är vi på väg?

Birgitta Björklund visar en gammal filmrulle från skärmbilds fotograferingens tider

Sven Sid och Kaj Sjöblom på månadsträff i Ingå.

20 – GOD TID 5/2014

FÖRENINGSNYTT

Officer räddade altartavlaVid sin vårutfärd västerut bekan-tade sig Kotkanejdens pensionärer med en stor kolteckning på en sido-vägg i Kyrkslätts kyrka. Konstver-ket, som några dagar hösten 1944 var altartavla i kyrkan, har en högst säregen historia. Uppgifterna i det följande kommer från intervjuer på 1960-talet med den konstnär, som skapade verket. och den kapten, som mot given order räddade det från förstörelse.

Vid evakueringen av det så kallade Porkalaområdet i septem-ber 1944 var konstnären Lennart Segerstråle i Kyrkslätts kyrka för att övervaka och hjälpa till med ned-tagningen av de fyra stora glasföns-ter, som han skapat till församling-ens 300-årsjubileum 1931. Fönstren bestod av inalles fyrtio rutor och krävde sakkunnig hantering.

Ny altartavla i all hast

När altartavlan hade skurits ut ur sin ram, sågs där bakom en omå-lad och dammig väggyta. Segerstrå-le beslöt göra något, så att kyrkan kunde överlåtas åt sovjetmilitären i snyggt skick. Konstnärsutrust-ning hade han inte med sig, men i en butik invid kyrkan kom han över en rulle spännpapper och i lot-tornas kantin fick han tag i några kolbitar. Han monterade spänn-papperet i den tomma ramen och under några få timmar skapade han en kolteckning av Kristus på kor-

set med ett på två ställen brustet svärd ovanför. Under korset skrev han med kyrilliska tryckbokstä-ver ISUS HRISTOS SPASITEL VSEH NARODOV (Jesus Kris-tus alla folks frälsare).

På dagen besökte bland andra svenska journalister kyrkan. De intresserade sig för den stora tav-lan och Segerstråle förklarade dess symbolik: kärleken är starkare än våldet, därför segrar den över vål-det, som här representerades av det brutna svärdet. Han översatte också den ryska texten till svenska.

På kvällen, när konstnären drack te tillsammans med prosten Julius Lindberg i den redan tömda prost-gården, ringde telefonen. Samtalet kom från länsmanskontoret, som förmedlade en order från statspo-lisen: tavlan i kyrkan skulle bort! Lennart Segerstråle blev något för-vånad. Han ringde till statspolisen och fick höra, att ordern kommit från högre ort, från inrikesminis-tern. Segerstråle ringde trots den sena timmen till ministern och förklarade, att man ville överläm-na kyrkan i snyggt skick. Ministern lyssnade och sade, att de utländska journalisterna rapporterat, att det också fanns en rysk text på tavlan. Vad gick den ut på? Samtalet slu-tade med, att ministern gav lov att tavlan skulle få bli kvar, men först skulle texten bort. Där fanns ing-en prutmån. Segerstråle klippte en

remsa av spännpapper och täckte med ritstift över den kontroversi-ella texten.

Stormgräl om altartavlan

När en sovjetisk militärpatrull, som förhandsgranskade fastigheter, som skulle överlåtas, såg tavlan, reagera-de den häftigt. Det kristna motivet föll inte representanterna för den ateistiska sovjetstaten på läppen, för att uttrycka saken försiktigt. Den finländske kaptenen Per Duncker, som övervakade tömningen av kyr-kan, fick sträng order att förstöra tavlan. Det skulle ske genom att bränna den i en brasa på kyrkans gård, där man gjorde sig av med sopor och annat avfall.

Kapten Duncker gjorde då något exceptionellt: han bröt mot den givna ordern. Han insåg tav-lans stora konstnärliga värde, rull-lade försiktigt ihop den nära sex meter höga tavlan och gömde den i en skrubb i övre våningen i Gab-rielssons butik, där han hade natt-kvarter. För sin chef berättade han, vad han hade gjort.

När Duncker på kvällen kom till sitt nattlogi, var tavlan borta.Han misstänkte genast de svenska journalisterna. På något sätt hade de fått reda på bråket med tavlan i kyrkan. Duncker insåg genast, vil-ka följderna för Finland kunde bli, om kontroversen rapporterades av internationell press.

Han ringde utan dröjsmål till högsta evakueringschefen Erik von Frenckell i Helsingfors. Den-ne insåg ögonblickligen faran och bad Duncker genast komma till Helsingfors.

Räddade situation och tavla

Mitt i natten begav sig Erik von Frenckell och Per Duncker till Hotell Kämp, som var presscen-trum. När de bultade på hos de svenska journalisterna, blev dessa helt överrumplade. Tvåmanna-

patrullen förklarade utan omsvep, att tavlan fanns hos journalisterna och deklarerade, att de inte lämnar rummet, innan journalisterna över-lämnar tavlan. De påpekade ock-så, hur ytterst känslig saken var och tog av journalisterna löfte om att inte rapportera den i sina tidningar. Journalisterna insåg då sakens bety-delse och de höll sitt löfte.

Kapten Duncker tog hand om tavlan och höll den i säkert förvar i trettio år. I början på 1970-talet ville han upplysa Lennart Segerstråle om att tavlan inte hade gått upp i rök på kyrkbacken i Kyrkslätt i septem-ber 1944. Då han försökte kontakta konstnären var denne sjuk och när han avled 1975, visste han inte, att tavlan hade räddats.

När Kyrkslätts kyrka skul-le fira 650-årsjubileum vände sig Duncker till svenska stiftets biskop John Vikström i Borgå. Han ville överlämna den till Kyrkslätts för-samling. Tavlan blev restaurerad och försågs med skydd mot ultra-violett ljus.

Vid kyrkojubileet i oktober 1980 avtäcktes den stora kolteckningen med konstnärens fru Marie-Louise som inbjuden hedersgäst.

För nutida besökare är den monumentala teckningen med sin säregna historia ett gripande minne av några dramatiska dagar i Kyrkslätt kyrkas och vårt lands historia.

Text RAGNAR BACKSTRÖM

Kolteckningen är närmare fyra meter hög. Foto Ragnar Backström

Kvevlaxnejdens vårträff81 medlemmar samlades 14 april till säsongens sista månadsträff. Det vackra vädret gjorde att antalet var något lägre än säsongens medeltal som varit 86 deltagare per träff.

Ordförande Peter Sahlsten häl sade välkommen och berättade bland annat om äldre rådets verk-samhet i kommunen. Sedan följde dagens program som började med allsången Idas sommarvisa och med Gretel Nygård vid pianot.

Att vara flykting i Finland och hur bryskt utvisningen kan ske då inte uppehållstillstånd beviljas var ämnet för Håkan Nituvuoris kor-ta föredrag. Han hade personligen, som vän till de som utvisats, upp-levt detta.

Pensionärsklubben har en egen sånggrupp på cirka 20 personer som fortsatte programmet under Hol-ger Nybäcks ledning och sjöng två sånger.

Programmet tog paus för att dricka kaffe med dopp som till säsongens sista möte klubben bjöd på.

Innan dagens föreläsning från Korsholms Vuxeninstitut uppträd-de Edvin Vestergård med några kända sånger och ackompanjera-des av brodern Bengt.

Vuxeninstitutets föreläsning hade namnet Cinque donne (fem damer ) på utgrävningsresa i Ita-lien. Två av damerna Britta Malm och Solveig Jungner som var med

visade bilder och berättade om sin tid som volontärer vid arkeologiska utgrävningar av ett område i syd-Italien med bosättning från 1100–1300 före Kristus.

Dragningen i vårlotteriet var uppskattad som sista program-punkt. Alla som köper lotter done-rar ett lotteripris, detta för att stärka klubbens kassa.

Men klubbens verksamhet slutar inte ännu fastän sista månadsträf-fen hölls. Här följer presentation över en del av våren och somma-rens verksamhet.

Sommarens allsångsafton ord-nas i veckan efter midsommar invid Kvevlax Uf den 24 juni. Hemliga resan ordnas vecka 26. Klubbens

sommarresa ordnas tillsammans med Korsholmsföreningen och VIPS. Resan som går till naturskö-

na Siljansbygden och Dalarna sker 12–17 augusti.

BERT BÄCK

Edvin Vestergård sjöng och Bengt Vestergård spelade dragspel.

Foto

Ben

gt S

tröm

GOD TID 5/2014 – 21

FÖRENINGSNYTT

Intressant ö i ÖstersjönSånt här händer aldrig på vägen från Hangö till Helsingfors sa vår ordfö-rande Bo Forsström. Inte så många djur på samma resa: räv, två krafti-ga vitsvanshjortar och hare sprang över vägen och på en äng bredvid vägen trana.

Ettan var på vårresa till Ösel 6–8.5. Vi bodde på ett av Kures-saares 9 SPAHotell med den pam-pigaste utsikt man kan ha. På andra sidan viken låg biskopsborgen. Bor-gen byggdes 1338–1380 och är hela Baltikums enda intakta borg. Den är byggd i fyrkant med ett torn i var-je hörn. Tre torn finns kvar. Runt borgen finns en vallgrav. Borgen är imponerande med vackert välvda valv, höga murar och borggård. I dag är borgen Kuressaares museum med intressanta utställningar. Dels med borgens egen rekvisita. Till exempel tortyrredskap och vapen. Där finns också ett vackert altar-skåp och en samling adelsvapen på väggarna. Dels olika utställningar kring Ösels historia och konstut-ställningar. Där hålls även konser-ter Vår guide under resan var lokal-guiden Inge Raie som var mycket kunnig och trevlig.

Kuressaare är Ösels största stad med 14 000 innevånare. Stadens hus är i allmänhet stenhus byggda av kalkstenen dolomit. Inga höghus får byggas där. Stadsparken är stor, 7,7 hektar med många olika slag av ädla träd. Gamla hus håller på att restaureras, men det är mycket svårt att få tillstånd för tillbyggna-der. Trädgårdarna är vackra. Redan blommade krikon och päronträd och som i hela Estland blommade gullvivor och vitsippor som vack-rast. Orissaare är näststörsta staden på Ösel.

Ösel är 350 kilometer från nord till syd och 250 kilometer från väst till öst. Till Ösel kommer man på 30 minuter med färja från Virtsu fär-

jehamn till holmen Muhu och sen över till Ösel. Vid färjfästet finns ett antal vindmöllor.

Större delen av Ösel är slättland och mycket lite är odlad mark. Täckdikade åkrar syns sällan. Odlingarna är i allmänhet små. Mesta landet är skog. Gammal skog inte i speciellt bra skick. Mest löv-skog med långa smala björkar, ock-så mycket lönn och asp. Lika sma-la och skrangliga. Björk och lönn blommade med få blommor i top-pen. Det finns ganska mycket ek också, men de såg inte heller ut att må bra. Ekar brukar vara stora och starka. De estniska ekarna är nöd-vuxna med många torra och brutna grenar. Marken såg ganska fuktig ut med lite gräs som markvegetation. På torrare ställen hade enarna brett ut sig. Stora områden med hopgytt-rade enar som bildade buskage. Här och där finns lite tallbestånd. Tro-ligen har öselborna tidigare gillat granhäckar. Det fanns väldigt ofta högvuxna granar i rader som tyd-ligt var rester av forna häckar. De kunde bilda en fyrkant som varit gräns för gården.

Orsaken till att landet är så lite befolkat är att man tidigare hade småbruk. Under sovjettiden fick man större möjligheter att sälja lantbruksprodukter, fisk och viss teknik till Sovjetunionen. När uni-onen kraschade var det slut med leveransen. Många av gårdarna gick i konkurs och i brist på utkomst flyttade man till städerna i hopp om arbete. Många har inlöst sin forna hemgård och har reparerat sitt hus om det fanns kvar, eller byggt nytt och har det som sommarställe. Marken vill man gärna arrendera ut. Tyvärr finns det inga hugade spekulanter. De vill köpa marken, men ägarna vill inte sälja. Det finns få byar. Här och där i skogarna såg man hus med ett litet omgivande

tun. De äldre husen är i allmänhet av trä. Taken med halm, pärtor eller mossbelupna tegel. Nyare hus har plåttak. Många hus har rasat ihop.

Vår rundtur gick till halvön Sör-ve, som sträcker sig långt ut i Öster-sjön. Vi passerade bland annat slag-fältet Tehumardi där den ryska och tyska armen drabbade samman i ett blodigt slag. Där finns minnesmo-nument och gravar. För den ryska delen av befolkningen är det myck-et viktigt att 9 maj fira minnet av slaget. Ute på udden fanns också det ryska kustförsvars batteriet.

För 900 år sen var Sörve en ö. Landhöjningen är tre millimeter i året. Nu finns där två kommuner: Salme och Torku. Just nu diskute-rar man om de borde slås samman. Olika åsikter finns. Känns det igen?

Längst ute på udden finns Sääre fyrtorn. Vita bränningar slog mot klipporna och det blåste en myck-et kall och skarp vind, men vi hade garderat oss när vi hörde väder-leksrapporterna. Där växer mest enrisbuskar, men inte ens gullvi-vorna hade gett upp blomningen i det kalla vädrat. Platsen är bra att bonga fåglar vid deras flyttningsti-der vår och höst. Stränderna är fina sandstränder med slätslipade små stenar. Där finns stenar med hål i. Det är lyckostenar. Om man hittar en sten ska man blåsa genom hålet och önska sig något. Det går alltid i uppfyllelse!

En annan sevärdhet är Kaali meteoritkratrar. Det finns en åtta, nio stycken. De beräknas vara 7 500 år gamla. Den största är 110 meter i diameter och 50 meter djup. På bottnen har det bildats en sjö. Vat-tendjupet i sjön beror på regnen. Estlands förra president Lennart Meri, även välkänd i Finland, är mycket intresserad av kratrarna och har skrivit böcker om dem. Han anser att varje besökare som kom-mer till Ösel borde se kratrarna. En

gång hade Lennart Meri en mycket högt uppsatt gäst som han ville visa den största kratern för. Han berät-tade ivrigt om kratern. Hans gäst stod en stund i tankar och sa sen: Tänk att den där stenen råkade falla just i den här sjön!

Nära vårt hotell finns en humoris-tisk staty. Ösels karlakarl Suur Tölli har tillsammans med sin fru Piret varit på fiskafänge. Nu bär de hem fångsten i sin båt. Men vem bär största bördan?

Djurlivet är faktiskt rikt på Ösel. Vi såg flera storkbon på stolparna. Det finns vikar som myllrar av sva-nar. Ofta flög skogsduvor upp från fälten och flög bland träden. Vi var

lite besvikna över att vi inte sett vildsvin, som det finns mycket av. Men vi kompenserade oss genom att på Kaalikrogen äta vildsvinsstek.

Vårt trevliga SPAhotell har en stor innebassäng och en mindre ute-bassäng. Första morgonen hade vi bassänggymnastik. Vi var fem från vår grupp. Nästa morgon hade vi beslutat oss för att simma i ute-bassängen. Vi var tre damer i vår grupp som njöt av det. På andra sidan bassängen finns matsalens fönster. I matsalen satt vårt övri-ga gäng och åt frukost. Vi var lite purkna över att ingen såg vår hur-tighet!

Text och foto KRISTINA ROOS

Information i Kyrkslätt om EU-valetEU-valet har varit ett högaktuellt diskussionsämne de senaste veck-orna. Deltagarna på Kyrkslätts pen-sionärers månadsträff den 5 maj fick ett mångsidigt och detaljerat informationspaket om situationen då professor Åsa Bengtsson redo-gjorde för EU-valet står för dörren men var är valfebern?

Professor Åsa Bengtsson höll en mycket intressant och inspireran-de föreläsning. Hon berättade om Europarlamentets nuläge och visa-de statistik om det föregående valet och dess resultat. Hon analyserade det kommande valet från olika syn-

punkter och hur väljarna kommer att bete sig.

Är det ett oväsentligt val ? Var-för intresserar EU-valet inte? Vem vinner, vem förlorar? Vilka röstar och vilka blir hemma. Hur väljer de som röstar mellan partierna. Hur klarar sig de olika partierna? Bland annat dessa frågor behandlade pro-fessor Åsa Bengtsson i sitt informa-tiva föredrag.

Åhörarna blev så väl informe-rade om det aktuella EU-valet att knappast någon av de närvarande blev hemma som soffliggare.Månadsträffen den 5 maj var

Kyrkslätts pensionärers sista månadsträff för våren. På mötet informerades om aktuella ärenden bland annat om kommande evene-mang – hemliga resans datum är 5.6. och föreningens Kulturresa till Estland blir 5–8.9.

Vårterminen avslutas med All-sångsfesten den 2 juni i Försam-lingshemmet. Till allsångsfesten välkomnas förutom egna med-lemmar också medlemmarna från pensionärsföreningarna inom SPF Västnyland.

Text och foto RAILI NORDBLAD

Den ståtliga borgen syns från våra hotellfönster.

Ordförande Fredrik Malmsten tackade professor Åsa Bengtsson för en imponerande insats på månadsträffen.

Ettorna beundrar den stora meteoritkratern i Kaali.

Suur Tölli och Piret bärgar sin fångst. Mellan paret syns vårt hotell.

22 – GOD TID 5/2014

FÖRENINGSNYTT

Kimitobesökare i NaguMed våren kommer flyttfåglarna. Det varma marsvädret sätter fart på både fåglar och växter. Koltras-ten drillar, snödroppen reser sig mot solen. Våren har väckt liv ock-så i Festingarna. Pensionärsklub-ben Festingarna i Nagu har inbju-dit Kimito Pensionärsförening till en glad samvaro i Framnäs stiliga ungdomsgård. Den 26 mars lyser solen och den sista drivan efter snö-yran föregående vecka har smält bort. Kimitoseniorerna anländer med buss, en glad samling på ett femtital personer.

Ossi Avén, av Naguborna kall-lad Yttar-Ossi, spelar välkomnande dragspelsmusik inne i den vackra Framnässalen. Där har Ossi spe-lat dansmusik redan på femtita-let. Många är de som har varit med redan då och har dansat till hans dragspelstoner. I dag får alla en nummerlapp i rosa, orange eller blått. Det gäller att hitta motsva-rande nummer på sin tallrik inne i salen. Efter en stunds förvirring är alla bänkade. Flera känner varandra från förut, andra skakar hand och presenterar sig. Omkring hundrat-jugo pratande och skrattande senio-rer byter erfarenheter. I väntan på maten.

Festingarnas ordförande Raili Svahnström hälsar alla välkomna. Det är bra att vi får öva oss inför en eventuell kommunsammanslagning, tycker hon. Hon hälsar också pen-sionärskören med dirigent Robert Helin från Pargas välkommen. Nagu Pargas har en egen nybildad pensio-närskör som under ledning av Ami Taulio för första gången skall uppträ-da tillsammans med kören från Par-gas Pargas. De har hunnit öva bara en enda gång tillsammans före dagens uppträdande.

I skärgården talar vi om Pargas Pargas och Nagu Pargas för att kun-na skilja på skärgårdsstadens stads-delar.

Vi inleder unisont med Festingarnas sång som är etta i Festingarnas sång-häfte. Därpå serveras fisksoppa med skärgårdslimpa. Båda kända deli-katesser tillverkade av specialisten Eija i köket. Soppskålarna töms, brödfaten likaså. Men pratet fort-sätter. Man berömmer maten. Man förundrar sig över den tidiga våren. Man diskuterar gemensamma pro-blem som sophantering, hälsovård och gropiga vägar. Citronkakan till kaffet får extra beröm.

Maja Friman berättar om program-met. Hon delar ut blad med Ossis valspotpurri så alla kan hänga med när Svarte Rudolf böjer sin nacke och dansen går på alla bryggorna. Seniordansarna kommer med sitt bidrag. Maja leder seniordans en gång i veckan och vi får se några svängiga takter i amerikansk stil.

De redan nämnda körerna upp-träder var för sig och tillsammans. Några omtagningar blir det, men det väcker bara munterhet hos publiken. Alla är barn i början. Också seniorer. Applåderna är upp-riktiga och tacksamma.

Kimitopensionärernas ordförande Ecca Wasén har ordet. Han tackar för inbjudan till Nagu och berättar att han en gång har spelat teater på den berömda Framnäs scenen. Pjä-sens namn har han däremot glömt. Det är tydligen ett tag sedan. Ecca överräcker en bok om Caj Ehr-stedt, Kimitobygdens stora son. Rampljus heter biografin som är skriven av Leif Nystén.

Därefter följer Naguvalsen och all-ra sist blir det lottdragning. Lotteri förekommer på alla Festingmöten och vinsterna är många. Huvudvin-sterna, ett lokalt handarbete och ett träunderlag format som en Jungfru-dans, tillfaller två Kimitopensionä-rer och fruktkorgen går till Sonja från Nagu.

Det är många duktiga Festingar som är med och arbetar för att det skall bli så här festligt i Framnässalen. Ett stort tack går till dem och till alla våra gäster som gjorde vår dag så trevlig! Friska krafter och nya tag i rabatten önskar

FESTINGEN BETTAN

De glada dansarna sitter vid eget bord

Bordsblomster

Blommor och blad på agendanTisdagen den 29 april var ett 30-tal av Kyrkslätts pensionärer på en vår-utfärd till Esbo och Helsingfors.

Vårt första resmål var Gäddviks vattentorn i Esbo.Det blev färdigt år 1967, och är ett av de tolv vatten-torn som finns i Helsingforsregio-nen.Tornet har ett mycket känn-spakt utseende, det ser ut som en ufo eller ett flygande tefat, där det står på sina sju ben med sin runda cistern och välvda tak.

I översta våningen finns en restaurang som heter Haikaranpe-sä eller Storkboet. Det var dit vi var på väg för att äta lunch. Utsikten var fin, vi såg allt från skärgårdens öar till stadens höghus.

Efter en god måltid fortsatte resan till Helsingfors, till stadens Vinterträdgård vid Tölöviken i Djurgården, där Djurgårdsloppet kördes för några tiotal år sedan.

Vinterträdgården byggdes av generalmajor Jakob Julius av Lind-fors, enligt planer av arkitekt Karl Gustaf Nyström. Lindfors donera-de byggnaden, som ser ut som ett stort växthus, till Finlands träd-

gårdsförening, som hade en träd-gårdsskola på området.

Vintertädgården öppnades för allmänheten år 1907 och par-ken fick namnet Stadsträdgården. Gåvogivarens vilja var att allmänhe-ten ska få bekanta sig med Vinter-trädgården gratis, vilket gäller ännu i dag. Där finns 200 olika växter i tre olika rum. Allt från kryddväxter och orkideer till en massa kaktusar.

Bakom Vinterträdgården finns Stadsträdgårdens många växthus, där man driver upp blommor till stadens parker.

Utanför Vinterträdgården finns en grönskande park och en rosengård med flera tusen rosor. För att njuta av dem får vi göra ett nytt besök.

Under hela resan kunde vi njuta av björkarnas skira grönska. Natu-ren väntade på regn, men trots mör-ka skyar, fick vi inte regn i nacken – som vår reseledare Sol-Maj uttryckte sig. Förutom några enstaka droppar. Men när jag låste upp hemdörren, kom det välbehövliga regnet.

Text SIV WIKSTRÖM.

Foto KRISTIAN LINDFORS.

Vårmöte i PernåPernå pensionärer höll sitt vår-möte den 12 mars i Sockenstu-gan med 50 medlemmar när-varande.

Marianne Hällsten valdes till mötesordförande, Birger Serenius till sekreterare samt Guy Andersson och Denise Grönqvist till protokolljuste-rare/rösträknare.

Efter att skattmästare Carl-

Gustaf Lindfors gett ett kort sammandrag av ekonomin, bokslutet godkänts av verksam-hetsgranskarna Görel Selan-der och Stina Jöns samt års-berättelsen upplästs av tidigare sekreteraren Marianne Gunell godkände mötet bokslutet och beviljade samtliga redovis-ningsskyldiga ansvarsfrihet.

Inga övriga ärenden.

GOD TID 5/2014 – 23

FÖRENINGSNYTT

Otrolig vecka i det moderna antikens RhodosDet kan låta otroligt, overkligt eller vad som helst, men ön Rhodos med sin moderna livsrytm har en air av antikens dramatiska händelser och omvälvningar som en kupol över sig, som omspänner hela ön.

Vi var ett österbottniskt säll-skap som fick uppleva en fantas-tisk vecka i sällskap med Ann-Sofi Sydholm och hennes man, Kos-ta Panagos, båda experter på sina guide områden, han på antikens värld och Ann-Sofi på de mera jord-nära, kulinariska utsvävningar som vi fick uppleva.

Första dagen började rätt lugnt, men nästa morgon åkte vi iväg med egen buss på rundtur för att lära oss känna staden Rhodos och försöka få en aning om var den berömda kolossen på Rhodos stått. De flesta har ingen klar bild över det, men man tror att den stod i Mandra-kihamnen. Vad Akropolis betydde fick vi också lära oss, den högsta toppen på något, liknar kropp åsin på närpesiska. Vi fortsatte färden till gamla stan där försvarsverket från antikens tempelriddarborg står som ett monument över blod, svett och tårar. Men otroligt välbevarat och sevärt. Efter denna upplevelse väntar lunch i gamla stan, ”monu-mental” den också, väl omspännan-de 2,5 timmar, och mycket utsökt. Denna dag, som senare avslutades med middag på vårt hotell, glöm-mer man inte i första taget

Tredje dagens utflykt börjar med en lunch, den dagen på nära tre timmar med många rätter, man började ana en kommande viktök-ning!

Vid 16.30 tiden fortsatte vi sedan mot Lindos, på resan dit stanna-

de vi vid ett krukmakeri som uppvisade ett kanske utdöende yrke, men deras alster var se- och köpvärda,otroligt välgjorda. Kruk-makaren Janni drejade till en antik lerkruka på nafs, en verklig konst-när i sitt yrke. På den fortsatta resan till Lindos besökte vi Tsambikakyr-kan, färgstark, berömd för sin uni-ka ikon och öppen för allmänhe-ten dygnet runt. Vi fortsätter och bekantar oss med den vackra sta-den Lindos, känd för sina speciella labyrintiska gränder, en byggnads-stil från antiken, mycket genom-tänkt, för att skydda mot sjöröva-re. Man fick känslan av att dessa inkräktare aldrig återvände, om de mot förmodan slapp levande däri-från. Efter denna rundvandring var det dags för dagens middag på en taverna, som bjöd oss på nya smak-upplevelser från det lokala planet, otroligt goda. Deras köksmästare var internationellt känd och pris-belönt. Vi fick ett fint ett minne ”from Lindos by night”.

Efter tidig frukost följande morgon tog vi bussen ned till hamnen och därifrån en båt till ön Symi. Efter cirka två timmar i strålande solsken, rutten gick tidvis nära Turkiet, var vi framme vid det första strandhug-get, Panoriki,en fantastisk vacker, skyddad hamn, skyddad både för storm och insyn.

Där besökte vi klostret i Pano-riki från antikens tid, där fanns inga munkar numera. Tala om fantas-tisk utsikt, som man även mötte överallt på Rhodos, här var luften mycket ren och klar, i denna grön-skans paradis. Vi fortsatte vår båt-tur till andra sidan ön, och träffade

där om möjligt ännu mera hisnan-de natur, samt en ”hisnande”lunch på en mycket trevlig uteservering, där åtminstone jag lät mig luras på att en matkomponent var fisk, när det var nåt helt annat. Kokkonsten står högt här. Efter lunchen erbjöds möjlighet att komma med på öns minitrain-tur, optimistiskt menade man att alla 28 skulle rymmas med, men tyvärr det blev för trångt.

Vi som var med fick uppleva en otroligt vacker vild natur, växtlig-het, långt utanför en nordbos per-spektiv, det kan inte beskrivas det måste ses. Utsikten över havet var fantastisk, då vägen vanligen följ-de stranden, oftast högt över havet.

Efter en händelserik dag njöt vi av hemfärden, en härlig båttur på däck i strålande väder och i trevligt sällskap efter en händelserik dag på ön Symi.

Ny dag, nya upplevelser. Vid 13-tiden vandrar vi iväg på lunch, utsökt som vanligt. Man kan få fina matupplevelser här, baserade på grönsaker, och från antikens tid har man kvar konsten att tillreda mat som står sej i värmen och goda-re desserter får man leta efter.

Efter lunchen vandrar vi genom den nya stadsdelen till gamla stan, där vi bekantade oss med den uni-ka och berömda trädgården Monta-lembert. En del av oss besökte också den judiska och osmanska delen av stan. Dagen avslutades med mid-dag på vårt hotell.

Första maj blev en dag man inte glömmer bara så där, vid tolvtiden åkte vi med bussen till Kallithea Springs, en vacker semesterort för antikens välsituerade, och därifrån till våra värdars ”sommarställe”i

Faliraki. Där blev vi furstligt mot-tagna av värdinnan Ann-Sofi med följe, samt hela hennes familj. Deras sätt att välkomna oss var fantastiskt hedrande. Vi bänkades vid borden under stora skuggande träd. Serveringen av utsökta mat-rätter och viner inleddes genast till levande musik, bestående av en trio stödd av en välsjungande vokalist. Dagen förflöt under trevlig samva-ro med underhållning, god musik, dans och sång. Carl-Erik sjöng ett par visor ackompanjerad av den skickliga trion. Som sagt, en dag man kommer att minnas länge.

Ny dag, tidig frukost på hotel-let, så iväg med bussen 9.30-tiden längs västkusten runt ön. Vi åker först upp till Filerimos, får lufta oss, köpa och smaka munkdroppar med hemligstämplat innehåll. Sen hade vi ork att vandra längs ”Golgata” ända upp till det 22,5 meter höga korset på toppen av Akropolis. Vil-ka fina vyer man såg därifrån, mils-vida. Längs Golgata fanns påfågels-hannar med utbredda stjärtfjädrar att fota, som säkert många av oss gjorde. Omväxlande för oss norri-från. Sen åkte vi vidare till Profitis Ilias-berget med sina vackra land-skap och härliga vyer. Vi besöker där ett intressant folklore-museum, sen åkte vi på lunch i den lilla bergs-byn Apollona, där vi får smaka på ”Gliko tou Koutaliou”, en typisk grekisk efterrätt, som gav mers-mak. Därifrån direkt till en vin-provning i den lilla byn Embona, utmärkt goda viner som vi också fick köpa, vilket flera av oss även gjorde. Här fick vi veta mycket om vinodlingsfinesser, olika mognads-grader när druvorna för olika vinty-

per ska plockas och så vidare. Slutet på resan närmar sej, på kvällen åt vi avskedsmiddag tillsammans med våra värdar på en utmärkt restaur-ang, Det skålades, pratades, foto-graferades och alla våra damer upp-vaktades med en ros. Festligt. En minnesvärd vecka var till ända!

Följande morgon inleddes den långa hemresan, en minnesvärd vecka på Rhodos var över. Man vill gärna hoppas att vår vän och reseledare Greta-Lisa Nilsson från pensionärsföreningen Vi Norrifrån också är nöjd med oss medresenä-rer från resa.

VI NORRIFRÅN/SVEN BACKMAN,

medresenär

Gun från Finlands Seniordansförbund har ordetSå är åter en termin avverkad i seni-ordansens tecken. Det är märkligt hur vecka läggs på vecka och månad på månad. Jag vill tacka er alla dan-sare runt om i landet för att ni valt seniordansen som er egen motions-form. Jag vill påstå att ni gjort ett supergott val. Seniordansen påver-kar såväl fysiskt som psykiskt. Fysiskt tränas balansen, rörlighe-ten, benstyrkan, koordinationen, minnet och konditionen. På det psykiska planet stimuleras må bra-hormonet oxytocin och det skapar välbefinnande och glädje. Mottot ”Seniordans ger glädje – gör glad” är lika aktuellt i dag som 1979 när seniordansen kom till Finland.

Ett stort tack till alla dansleda-re, utan er skulle vi inte ha nån seniordans. Tack för alla danstim-mar, för ert engagemang att föra dansen vidare. Tack till alla fören-ingar och organisationer som valt att ha seniordans i sitt program-utbud.

Vi har haft en aktiv vår med ledarutbildningsar i såväl senior- som sittdans. Sittdansmaterialet I folkviseton har varit omåttligt popu-lärt. Kurserna fortsåtter till hösten. Sittdansen passar överallt , som pausprogram på föreningsmötet, i bussen på utfärden, i Mimoselgrup-pen och på marthamötet.

Våravslutningsdanserna som arrangerades i Nykarleby och Dals-bruk var välbesökta och program-met som vi övat under höst och vår löpte verkligt bra. Alla dansade samma steg och figurer. Det är en fröjd för ögat att se alla dansa till-sammans och att ta del av mötena mellan dansare som inte sett varan-dra på länge. Seniordansen har en viktig uppgift som kontaktskapare mellan dansare.

Nästa år firar vi 30 år som förbund. Det gäller att nu redan börja läg-ga undan en slant till jubileet, som går av stapeln i Tammerfors. Vi

kommer med närmare info senare men det blir seniordans till levande musik och tidig middag.

Sommarseniordansen fortsätter som tidigare somrar enligt tabell på www.seniordans.fi.

Önskar du eller din förening info eller inspirationstimmar med senior – eller sittdans – tveka inte att ta kontakt med ordförande Gun Svenlin på telefonnummer 045 3520064

Jag önskar er alla en skön sommarDansa flitigt hemma på köks-

golvet, på lavadansen och på seni-ordansen.

GUN SVENLIN

Finlands Seniordansförbund rf

Våravslutningsdansare i Nykarleby.

Reseledare Greta-Lisa Nilsson

Guiden Ann-Sofi Sydholm

24 – GOD TID 5/2014

FÖRENINGSNYTT

Ett karolineröde blir berättatBengt Juselius från Esbo berättade för Tammerforspensionärerna om släkten Segercrantz anfader Johan Ekman (1675–1741), som fick uppleva den svenska stormaktstidens sista år i Karl XII:s armé. Han var med om både segrar och nederlag, hårt liv och stora umbäranden samt 13 års krigsfångenskap i Sibirien.

Johan Ekman föddes den 14 juni 1675 på okänd ort i Nyland. Svå-ra nödår och brist på mat rådde i slutet på 1600-talet så man beskri-ver honom som en ”kort, knotig, senig och hjulbent kavallerist”. Han anslöt sig år 1696 som frivillig till Tavastlands och Nylands dragon-regemente, blev korpral år 1700, regementsadjutant år 1704, befor-drades till löjtnant år 1705, premi-ärlöjtnant år 1707 samt ”sekund-ryttmästare” den 26 februari 1709. Johan Ekman var med om slaget vid Narva i November år 1700 där Karl XII segrade över Peter den Sto-re. Andra slag utspelades vid floden Daugava i Riga år 1704 och senare i Fraustadt i Sachsen år 1706. Johan Ekman stred i general Lewenhaupts

styrkor under åren 1700–1709. Slag utspelades vid Lessnaja år 1708 och slutligen deltog han i slaget vid Pol-tava år 1709. Han blev krigsfånge vid Perevolotjna i slutet av juni år 1709. Krigsfångenskapen räck-te i 13 år. Han blev frigiven 1722 och inträdde på nytt i armén bara tre månader efter hemkomsten. Ryttmästare blev han 1724, major 1729 samt överstelöjtnant år 1740. Han avled på Kurvola gård i Ack-as (nuvarande Toijala), i slutet av december år 1741.

Karl XII:s armé stannade kvar i Bal-ticum efter det framgångsrika sla-get vid Narva. Fälttåget fortsatte då ryska styrkor i olika repriser anföll den svenska hären i dagens Lettland

och Litauen. De svenska styrkorna omfattade som mest 35 000 man och 40 000 hästar. Då Karl XII på våren 1708 drog österut från Polen i riktning mot Moskva hade armén minskat till ca. 20 000 man och en tross som omfattade ca. 15 000 per-soner. Överallt mötte de nedbrän-da byar i västra Ryssland. På den tiden förde man mycket lite pro-viant med sig i trossen. Man ”räk-nade” med ”lokal” livsmedelsför-sörjning genom tvång och direkt stöld från den lokala befolkning-en. Det rådde också stor brist på foder åt hästarna. Var hitta 17 ton hästfoder per dag i nedbrända ryska byar? Varma vinterkläder hade man inte heller. Vintern var den kallaste under hela århundradet. Kanalerna frös i Venedig och likaså floden Sei-ne i Paris. Karl XII tvingades vända och marschera söderut. Hären fort-satte mot Ukraina där han kunde räkna med hjälp av Ivan Mazepas kosacker, vilka stred mot ryssarna för ett fritt Ukraina. Kölden orsa-kade talrika förfrysningsskador och många dödsfall inom den svenska armén.

I början på maj år 1709 slog den svenska armén, som tillsammans med Mazepas trupper bestod av ca. 25 000 man, läger i byn Buditsche utanför Poltava. Hemma i Sveri-ge och Finland visste man bara att kungen med sin armé ”var i Ryss-land”. Karl XII var orolig över den rådande situationen. Han visste inte när Peter den Store med sina huvudstyrkor hade planer på att överfalla svenskarna vid Poltava. Ryssarna anlände med 40 000 man och 80 kanoner i början av juni 1709. Slaget vid Poltava utkämpa-des den 28 juni år 1709 och slutade i nederlag för den svenska armén. Styrkorna hade råkat i oordning och lyckades inte överrumpla rys-sarna som det var tänkt. Karl XII

kunde inte själv leda striden, ty han hade några dagar innan blivit sårad i foten av en muskötkula.

Tillbaka till Johan Ekman. Tavastlands och Nylands kavalle-rister under general Lewenhaupt klarade sig utan större förluster under slaget. Deras uppgift var att hindra de ryska kossackerna att omringa trossen. Efter slaget reti-rerade armén med den sårade Karl XII söderut, för att hitta ett lämp-ligt vadställe över floden Dnjepr. Vid Perevolotjna hittade man ett timmerupplag samt några båtar och flottar. På stranden fanns då 16 350 man, 5 000 civilmilitära personer och 1 675 kvinnor och barn. ”Rädda sig den som kan!” Hästarna kun-de simma över floden men blott ca. 3 000 man kunde ta sig över. Kungens vagn placerades på två båtar. Kvar på stranden stod tusen-tals brinnande vagnar och kvarläm-nat materiel. General Lewenhaupt beslöt stanna hos den resterande armén. Största delen av den karo-linska hären kapitulerade i Pere-volotjna och bland krigsfångarna fanns Segercrantzarnas anfader Johan Ekman.

Den 11 juli 1709 skrev Karl XII ett brev, efter slaget vid Poltava, till konseljen i Stockholm. Han berät-tade endast om ”avbräck uti ett fält-slag” och tillade, ”emellertid har tillståndet här varit gott och väl förlupit”. Det var milt uttryckt, då största delen av karolinernas arme var förintad …

De svenska krigsfångarna tvingades marchera tillbaka till Poltava där de fick begrava sina stupade kamrater. I en stor segerparad i Moskva i bör-jan av december, deltog ca. 4 000 fångar. Krigsfångarna sändes sedan till olika orter i Ryssland och Sibi-rien. Kapten Johan Ekman ham-nade i Verhoturje i Södra Ural. Efter freden i Nystad den 30.8.1721 blev han frigiven 20.12.1721. Johan Ekman återkom till dagens Toijala (Kurvola gård) i slutet av april 1722. Endast ca. 5 000 av de totalt mel-lan 25 000 – 30 000 svenska krigs-fångarna återvände efter den långa

fångenskapen. Största delen dog av ”farsot, värk och plåga”.

Johan Ekman bosatte sig på Kurvola gård i Ackas by. När han var 54 år gammal gifte han sig med 16-åriga Anna Sofia Boije af Gen-näs och de fick tre barn, Johan Fred-rik 1730, Gertrud Elisabet 1732 och Carl Isak 1734. Carl Isak blev Seger-crantzarnas stamfar. Efter Johan Ekmans död år 1741 blev en bekant till Johan Ekman, Mårten Seger-crantz, förmyndare för de då 7 och 11 år gamla sönerna Ekman. Denna Mårten (Enberg) hade adlats efter att ha varit med i Armfelts styrkor vid anfallet mot Trondheim år 1718 och den svåra marchen tillbaka över de norsk-svenska fjällen. Mårten Segercrantz bodde på gården Såte-valla i Lembois. Eftersom Mårten Segercrantz var barnlös skrev han en anhållan till Kung Adolf Fred-rik i Stockholm, att sönerna Ekman skulle få bära hans släktnamn innan han dog. Han påpekade att övers-telöjtnant Johan Ekmans bedrifter var anledningen till hans anhål-lan och på detta sätt skulle släkten leva vidare. Detta godkändes av kung Adolf Fredrik och bröderna Johan och Carl Isak adlades år 1756. Redan år 1738 hade Mårten Seger-crantz donerat den Segercrantzka ättetavlan jämte en ljuskrona till Lembois kyrka med inskriften, ”Guds Heliga namn till Ähra Och dess Huus Till Prydnad är denna ljuscrona gifven till Lempälä Kyrkia af Majoren Wählborne Mårthen Segercrantz A 1738”. Bengt Juseli-us är ättling i rakt nedstigande led till Carl Isak Segercrantz. Johan Ekman var Bengt Juselius morfars farfars farfar.

MARIANNE HUOTARI

Träskändas hemliga resa14.5.2014 startade 16 medlemmar från Träskända Seniorer förening-en ( medlemmar från Kervo, Trä-skända och Tusby ) sin hemliga resa. Efter 1 ½ timmes resa väster-ut konstaterades det att målet var Ekenäs. Första anhalten var Råd-hustorget. Då det var onsdag var det torgdag och därför stiftades bekantskap med utbudet. Några inköpte diverse antikviteter som reseminnen. Sedan styrdes stegen till närliggande EKTA-museum där det fanns utställning om det

gamla Ekenäs historia, Inka före-mål och Helen Scherfbecks alster. Därefter stod sommarrestaurangen Knipan i turen, där det intogs en läcker lunch. Efter lunchen under-höll Österby Pensionärers sekre-terare Nils Jansson oss med anek-doter om den kände polisen Dido (Adrian Viktor Selenius )och hans hemstad.

Efter lunchen fortsatte vi med rund-vandring i Gamla Stan (Barck-ens udde). Under rundvandring-

en besöktes kyrkan och därefter fortsatte vandringen till Fisktor-get, där Mannerheim riddarna Tor Lindblads och Hans Winds (dubbel Mannerheimriddare )minnesmärken finns. Underteck-nad berättade om motiven för deras utnämning till riddare. Sista besöksmålet utgjorde naturskydds-området Ram sholmen. Vit- och gulsippsbeståndet beundrades.

Efter en händelserik dag borda-des Packalens buss för hemfärden.

GÖRAN R. WIKSTRÖM

Bengt Juselius

GOD TID 5/2014 – 25

Region Österbotten registrerasEfter drygt 40 år som oregistrerad förening blir nu Region Österbotten av Svenska pensionärsförbundet en registrerad förening med namnet Svenska pensionärsförbundet i Österbotten r.f.

Regionens vårmöte i Vörå den nionde april godkände enhälligt registrering och det uppstod kö till bordet när ombudsman Patrick Ragnäs lade fram stiftelseurkun-den för undertecknande.

Registreringen innebär ingen praktisk förändring i förhållandet mellan SPF och Österbotten, det österbottniska förbundet blir enligt stadgarna understödande medlem i Svenska pensionärsförbundet.

Regionordföranden Henrik Svarfvar konstaterade att proces-sen pågått några år och egentligen togs sin början med påpekande från förbundets revisor. Den ekonomis-ka verksamhet regionen har, bland annat som researrangör, förutsätter registrering.

Som oregistrerad förening vilade också ett för stort ansvar på region-styrelsen. Juridiskt får SPF Öster-botten en klarare ställning med egen styrelse, egen ekonomi och ett bokslut som inte längre ingår i förbundets koncernbokslut, påpe-kade Svarfvar.

Mötesdeltagare uttryckte far-hågor för att registrering medför ökade kostnader för medlemsför-eningarna, men det påpekades att det årligen är en fråga för medlem-marna om man vill uppbära med-lemsavgift. Regionen har inte gjort det och Henrik Svarfvar trodde inte det blir aktuellt inom överskådlig framtid.

Dock noterade han senare i pro-grammet att resorna utgör stom-men i regionens ekonomi, och att intresset för resor just detta år ver-kar ha avtagit. Det föreligger till och med risk att två utlandsresor måste ställas in om inte anmälning-ar kommer in i rask takt.

Medlemsvärvning

Ordföranden Henrik Svarfvar

poängterade också medlemsvärv-ningen och visade en statistik över fjolårets medlemsutveckling. Regi-onens 28 föreningar närmar sig 9 000 i medlemsantal, men i åtta av föreningarna skedde en minsk-ning av antalet medlemmar. Netto-ökningen för regionen var 202 medlemmar.

Visst fick föreningarna 642 nya medlemmar under fjolåret, men av naturliga skäl är avgången ock-så stor. 440 medlemmar avfördes från medlemsregistren, påpekade Svarfvar.

Närpes pensionärsförening fick stå modell för medlems-värvningen, och Sture Hägglom berättade om hur man aktivt gått ut till pensionärerna, särskilt till nyblivna sådana. Brev har skick-ats ut och det har ordnats semi-narier för intresserade närpesbor. Samtidigt har föreningen också utlokaliserat verksamheten med trivselmöten i olika delar av kom-munen.

Motionsatsning

Torbjörn Ehrman fungerar som ordförande för Vörå pensionärs-klubb, och han efterlyste i sin välkomsthälsning ett ökat sam-arbete mellan pensionärsfören-ingarna, äldreråden och kom-munerna.

Målsättningen måste i första hand vara att aktivera den äldre befolkningen för motion och andra aktiviteter. Med den nya startegin att äldre skall bo hemma möjligast länge, är det viktigt att vi satsar på mental och fysisk hälsa, påpekade han.

Kommunens hälsning framför-des av kommundirektör Christi-na Båssar, och frejdig musikalisk underhållning bjöds av Greger och Thomas Lindell.

Brister i räddningsverksamhetI ett uttalande från vårmötet påtalar regionen det faktum att verksam-hetsområdet i dag inte nås av läkar- eller räddningshelikopter. Regio-

nens riksdagsmän uppmanas att i enlighet med grundlagen verka för att också Österbotten på enahanda grunder får denna trygghet.


På UmeåkryssningEfter flera års båtkryssningar mel-lan Åbo och Stockholm ordnades för andra året i följd kryssning med Wasalines färja från Vasa till Umeå. Vi var 62 pensionärer från Kors-holm, Kvevlax och VIPS ( Vasa) pensionärsföreningar som den 24 april for på båtkryssning till Umeå. Svanbäcks bussar samlade ihop oss i god tid på morgonen och båten avgick prick klockan 9.

Förmiddagens program var mest musikalisk underhållning med Stig Snickars ( känd i hela Svenskfin-land som före detta dansbandsmu-

siker) och Kurt Gref som spelade klarinett. Per-Erik Sabel som stod för frågesporten konstaterade att ingen hade svarat rätt på alla frågor som när han senast höll frågesport i Brunec i Norditalien på regionens resa senaste höst.

Regionens ordförande Henrik Svarfvar, som också var reseledare informerade om Pensionärsförbun-dets frågesportsfinal vid vårmötet i Helsingfors och om verksamheten inom föreningarna och regionen under sommarmånaderna.

Efter en smaklig lunch i akter-matsalen var vi framme i Holm-sund och for med bussarna till Umeå centrum. Efter två timmar fritt program i centrum fortsat-te vi till museiområdet Gammlia och där avnjöt vi bland annat kaf-fe med chokladtårta på Sävargår-den. Dagen började lida mot kväll och tid för hemfärd. På båten åt vi en god buffemåltid och i övrigt var programmet fritt på båten, som anlände till Vasa enligt tidtabellen klockan 23.

BERT

FÖRENINGSNYTT

Det blev trängsel kring bordet när Patrick Ragnäs lade fram stiftelseurkunden för undertecknande. Fr.h. Bland andra Bror Backholm Övermark, Christer Bogren Malax och Boris Särs, Terjärv.

26 – GOD TID 5/2014

VIPS tar ledigt med maskeradEn hatt med flor och blommor på eller grönrosa hår som står upp.

På VIPS våravslutning dyker det upp både det ena och det andra. Och många glada skratt hörs när deltagarna får syn på varandra och upptäcker vem som döljer sig under hatten eller frisyren.

Roliga dagen är en tradition inom föreningen, men någon brist på idéer verkar inte ha drabbat del-tagarna trots att många varit med vid tidigare tillfällen.

Allsång, körsång och en och annan vits stod på agendan för dagen.

Och naturligtvis gott kaffe med kaffebröd.

Tillställningen avslutades med att seniordansarna under Elisabet Gyllströms ledning visade prov på sitt kunnande.

Text och foto


Damer för sina hattar. Allt från bredbrättat till pillerburk fanns representerat.

Det "rekorderliga fruntimret" Brita Åsbacka, iklädd sin hushållslärarinne-utstyrsel, berättar om Marthas kokbok med anor från 1929.

Margot Enström leder VIPS-kören som framträdde med skönsång. Och något annat än en blandad kör kan det väl inte vara frågan om då den innehåller allt från herre i plommonstop, via dam i vietnamesisk hatt till hattlös punkare?

I dansens virvlar till tonerna av Närpes Spelmansgille. Modersmålets sång sjöngs unisont.Nöjesprofilen Lasse Eriksson ledde allsången och programmet.

Vårfest i NärpesRegionordförande Henrik Svarfvar gratulerade värdföreningen Närpes dubbelt upp vid den sydligare av SPF Österbottens vårfester. Dels för att föreningen som den första inom SPF uppnått fler än 1 000 medlemmar och dels för att Närpes placerade sig som tvåa i förbundets medlemsvärvningstävling.

Närpes fullmäktigeordförande Mikaela Björklund utgick i sitt festtal från rubriken Mot ljusare tider och pekade bland annat på den framtidstro som finns inbyggd i storbygget Mittistan som ska stö-da såväl näringsliv som kultur, hur små orter och personliga kontak-ter gynnar integrationen och att talkoandan lever kvar, inte minst inom sång och musik. Det sis-ta något som vårfestens orkestrar, Närpes Spelmansgille och Närpes skolmusik kår, är levande bevis för.

Hon lyfte också fram vikten av att finna balans mellan aktivitet och

vila samt att ”gilla läget”. Något hon tycker kommer fram mycket bra i dikten De stjärnögda av Ulla Wallerström.

Vi möter dem ibland,de lågmälda och stilla,som liksom sprider ljuspå vägen där de går.

Bland alla som har bråttoch sliter och far illa,har dessa människor tidatt sprida lite ro.

Det stjärnögda folksom anar mer än andra,att människans hemland ären himmel full av ljus.

Vi möter dem iblandoch glömmer plötsligt stressen.Vi värms av ögonblicket.De ger oss av sin ro.

Text och foto

KATARINA BENGS-WESTERMARK Närpes skolmusik kår och drillflickorna bjöd på flera fartfyllda nummer som uppskattades av festdeltagarna.

GOD TID 5/2014 – 27

Bo ekonomiskt med livskvalitetDet ekonomiska läget i dag kräver inbesparingar på flera nivåer. Beslutsfattarna gör prioriteringar enligt bästa förmåga, vilket ibland kanske inte sker i enlighet med medborgarnas önskan. Mycket sparas in inom social- och hälsovården och även äldreomsorgen. Frågan är om man missar något, sparar man in på fel sätt?

Vissa åldersgrupper prioriteras betydligt mer än andra, vilket jag tycker är lite paradoxalt eftersom ett välmående samhälle kräver hän-syn till alla medborgare. Att tänka på framtiden betyder inte endast att jobba för de yngre generationerna, utan för alla. Bara för att man har en högre kronologisk ålder betyder det inte att man inte skulle ha något att bidra med och att man på något sätt ska prioriteras till sist. Det finns mycket som äldre personer kan bidra med, men för att nämna något som jag personligen uppskat-tar hos äldre är livserfarenhet.

Föra att spara önskas det att äldre ska bo hemma så länge som möj-ligt och minskning av institutions-vården. På många sätt är det en fin tanke att det satsas på förbättring av möjligheterna att bo hemma längre, men det går inte undkom-ma vård- eller hjälpbehovet. I den-na artikel tänkte jag presentera en boendeform som bidrar till sparan-de av pengar i det långa loppet och som dessutom främjar ökad livs-kvalitet.

Gemenskapsboende eller kol-lektivhus är en boendeform som jag tror starkt på. Det är ett hus där man har egen bostad och övri-ga utrymmen är gemensamma. Där finns ingen personal utan de som bor där sköter allt själva. I Arabia finns ett sådant som kallas Loppu-kiri och är grundat av föreningen Aktiiviset Seniorit Oy. Jag fick för-månen att göra ett studiebesök där och fick då med egna ögon se hur fungerande konceptet är.

Loppukiri är till för seniorer och där är åldersgränsen för att flytta in 48 år. Stor variation i åldersför-delningen är positivt, eftersom de som bor där tar hand om varandra. De ordnar mycket aktiviteter och det finns möjlighet att förverkliga sig själva genom olika kurser eller projekt, till exempel så ordnas det skrivar kurs. Det är en trygghet både för de som bor där och för anhöriga att veta att det alltid finns någon som bryr sig och hjälper om det behövs. De har olika grupper som ansvarar för olika saker i huset. Exempelvis så finns det en städ-grupp och en grupp som har hand om matlagningen. Var och en har en uppgift och alla får vara delak-tiga. Många bor där till livets slut och om inte, så vårdas de endast en kort tid på sjukhus. Detta sparar vårdkostnader och bidrar dessutom till livskvalitet.

Som socionomstuderande ser

jag ur ett socialt perspektiv och kan bekräfta vikten av empower-ment och delaktighet. Dessa två saker bidrar till god livskvalitet och det märktes tydligt att det förekom-mer hos de som bor i kollektivhuset Loppukiri. Upplevelsen av delak-tighet kunde man se till exempel i tillhörandet till en grupp, det soci-ala umgänget i vardagen och i oli-ka aktiviteter. Känslan av empower-ment det vill säga upplevelsen av att man kan kontrollera saker i sitt liv och vara herre över det uppnås i och med att de ansvarar för huset och fattar beslut själva. Det var fint att få ta del av deras berättelser och se hur bra gemenskapsboende kan fungera i praktiken

Trots att kollektivboende är ett bra koncept är det viktigt att komma ihåg att det behövs flera alternativ och flera lösningar. En enda boen-deform passar inte för alla. Loppu-kiri var ganska dyrt att starta, men jag tror att gemenskapsboende eller kollektivhus kan bidra till sparan-de i längden. Flera lösningar för sparande kan vara till exempel att använda hundar eller musik i tera-peutiskt syfte som tillägg eller even-tuellt som ersättning för mediciner.

Naturligtvis bör man diskutera med egen läkare, men jag tror att det är viktigt att komma ihåg att också små saker som till exempel musik också har en inverkan på väl-befinnandet. Små medel kan ha stor inverkan.

LINN LASSILA

Linn Lassila är socionomstuderande på yrkeshögskolan Arcada och har praktiserat på Svenska Pensionärsförbundet.

Om sommarens möjligheterSå här på tröskeln till sommaren brukar jag slå ett slag för utnyttjandet av sommarens rika utbud på olika slags aktiviteter.

Både dagspressen och olika evenemangskalen-drar innehåller massvis med uppgifter om allt som händer. Där är det bara att ösa ur sommarevene-mangens ymnighetshorn.

Att informationen nu fokuseras på sommarens händelser betyder ju inte alls, att övriga årstider skulle ha mindre att bjuda på. Men sommaren är ändå – för många – en tid för semester och avkopp-ling från vardagsknoget.

Och knappast är bara hängmattan och bad-stranden lockande alternativ, utan hela vår nord-iska sommar är verkligen värd att utnyttja, till omväxling, vederkvickelse, nöje och nya upp-täckter.

Här några tips:• Bekanta dig med din hembygd och ditt hemland-

skap! Få lär kunna säga att de har upplevt allt som erbjuds, och mycket förnyas dessutom årligen. Tag bilen och gör en dagsutflykt, eller utnyttja våra otaliga bussförbindelser. Välj ut en geogra-fisk region och titta litet mera på den. Välj ett

eller några konkreta besöksmål. Åka gärna över landskapsgränserna!

• Den som färdas med egen bil och har en plats ledig, tänk på pensionärsvänner och släktingar, som kanske inte är så rörliga.

• Hör ni till dem som ordnar familje/släktsamman-komster på sommaren, kombinera dem gärna med en sommarteaterföreställning, en konsert, en utställning eller någonting liknande.

• Överraska familjen med ”Hemliga resan”. Det går säkert bra att hitta på nytt och spännande, som kan erbjuda minnesvärda upplevelser.

Mycket av det som händer på sommaren är resultat av flitiga amatörers och frivilligarbetares insatser. Något bättre erkännande för sina mödor och sitt intresse kan de knappast få än en talrik publik, många besö-kare och intresserade gäs-ter. Det är tack vare dem alla som sommaraktivite-terna frodas – och lever vidare.

ANDERS G. LINDQVIST

UPPSNAPPAT

ÅBO SVENSKA TEATERS JUBILEUMSHÖST 2014

AURAGATAN 10, ÅBO02-277 7377ABOSVENSKATEATER.FI

Musikal THE LAST 5 YEARSKomedi PADDLING FÖR NYBÖRJARE

Barnpjäs KARIUS OCH BAKTUS Drama SYLVI

Samt medryckande gästspel: bl a relationsdrama, modern dans, jazz, drama, balett och stand up

Malle

Tackför

stödetAnno

nsen

har

bet

alats

av st

ödgr

uppe

n Marlen Timonen

www.facebook.com/svenjerkkupolitik

Tusen tack!SVEN JERKKU

28 – GOD TID 5/2014

Hotell Haiko Gård • Haikovägen 114 • 06400 BorgåTfn 019-576 01/försäljning • [email protected] www.haikko.fi

Sommarnatt i HaikkoPå Badhotellet från 61,-/pers. (98,-)Minst 2 nätter från 56,-/pers./natt (98,-) På Herrgården från 76,-/pers. (119,-) inkl. övernattning, frukostbuffé och tillgång till Wellness-bad.

Erbjudandet är i kraft under tiden 13.6–11.8.2014.Bokningar online: www.haikko.fi eller 019 576 01

SJÖSEMESTER I SIKTEVad vore bättre än dansens virvlar och en läcker middag

tillsammans med vänner? Njut av livet ombord på de Röda båtarna. Vi är här för dig!

Från Helsingfors till StockholmAlla känner vi väl till att våren kommer till Stockholm tidigare än till Helsingfors. Samla ihop dina vänner och åk på en kryssning för att

bekanta er med grannlandets många möjligheter. Du kanske hittar din favorit bland t.ex. Abba the Museum, Fotografiska eller Skansen?

Soliga Visby väntar på dig

Med Viking Line till Sverige och vidare med Destination Gotland-färjan från Nynäshamn eller Oskarshamn till Visby.

Du kan också boka hotell via Viking Line.

Fler sommaravgångar till Tallinn 12.6–31.8.2014 erbjuder vi extra avgångar till Tallinn med

Viking Mariella och Gabriella. Läs mer på nätet.

En kulturresa till Tallinn Vad sägs om opera, balett eller musikal?

Boka vårens kulturpaket via oss.

Från Åbo till Stockholm två gånger om dagenViking Grace och Amorella tar dig på en kryssning genom den vackra

skärgården. Under din resa med Viking Grace kan du njuta av delikatesser i åtta olika ombordsrestauranger, se dina favoritartister

och dansa. Du kan även shoppa i Östersjöns största taxfreebutik och koppla av på fartygets härliga

spaavdelning samt i din stiliga hytt.

Bokningar:vikingline.fi eller tfn 0600-41577(1,75 a/samtal + lna/msa).

Läs mer om våra specialpriser för SPF-medlemmar på adressen: vikingline.fi/spf. Förbehåll för ändringar.

GOD TID 5/2014 – 29

Tel. 06- 318 4000www.ot-resor.fi

Ut i Europa med OTBekvämt med buss

och flyg

KuV

i 360

3/00

/MjM

v, S

MA

L 21

495 Se flera resmål på vår hemsida!

Vandringsresa till ÖsterrikeResa 21-30.8.

Slovenien – Kroatien, en rundresa i naturskönhet

Resa 3-10.9.Rundresa i Centraleuropas hjärta

Resa 16-22.9. Toscana –

ett av Italiens vackraste landskapResa 22-29.9.

Sicilien – Solens öResa 30.9-7.10.

Piemonte ”Landet vid Alpernas fot”

Resa 10-15.10.Berlin – en modern metropol

med spännande historiaResa 16-21.10.

PARTOURSPargas, 0440 [email protected]

HÄLSORESA PÅ TERVIS SPA

31.8-6.9.2014 529€

BUSS-BÅT-HELPENSION-LÄKARBESÖK + 6 DAGARS

BEHANDLINGSPAKET

RUTT: PARGAS-KIMITO-EKENÄS-KARIS- KYRKSLÄTT

O.S.V.TERVIS HAR SERVICE ÄVEN

PÅ SVENSKA

DAGSUTFLYKTER TILL VÄSTRA NYLAND! Under sommaren garanterade avgångar från Helsingfors

Måndag: Sagor och slott

Tisdag: Fiskars

Onsdag: Avgrundsdjup och paradisets

frukter

Torsdag: Skärgårdsupplevelse

Fredag: Vanliga människors

ofattbara öde

Se dagar och tider för våra guidade turer med Friman Resors buss: www.frimanresor.fi

eller beställ vår broschyr

Formansallén 9, 10600 Ekenäs +358 19 248 1090 [email protected] www.frimanresor.fi

Öst eller väst-Touring Partner

ger mest!

Peter Söderqvist 0500-162 120 Vasa,

[email protected]

Höstens resor: Ungern med vin och Wien 1-8.9

F som i Frankrike 9-16.9Sagolika Sardinien 18-25.9

Resa till Rom och Sorrento 18-25.9Kroatien, Bosnien, Montenegro och Albanien 20-27.9

Irland med Västkusten, Dublin & Belfast 22-29.9Rivieran, Provence, Andorra och Barcelona 25.9-2.10

Kryssning i kroatiska skärgården 26.9-3.10Portugal och södra Spanien 15-23.10

Chicago-New York 2-13.10Beijing med Mathias Nylund 8-15.11

Kontakta oss för

mer information!

SommarcaféLaxsoppa dagligenLunchbuffé på helgerÖppet: 21.6-10.8.2014Vardagar kl. 12-19Helger kl. 12-21

Köpmanholmen-ett utmärkt utflyktsmål

14.6 Barnens dag, kl. 12-15. 21.6 Säsongsöppning, kl. 12. 28.6 Stand up med Alfred Backa, kl. 18. 5.7 Musik med Ole & Kalle, kl. 18. 12.7 Open mic med Bona, kl. 18. 19.7 The Rogues, kl. 18. 27.7 Tortillabuffé, kl. 12. 2.8 The Four Bopcorns, kl. 18.9.8 Trubadurerna Simon & Martin, kl. 18. 10.8 Säsongsavslutning.

Skärgårdens pärla i Larsmo

www.kopmanholmen.fi

ww

w .m

atkahaukka.comw

ww

.m

atk

ah

au

kk

a.co

mwww .m

atkahaukka.com

Res med oss!

Resebyrå Resefönster Ab/ Resehaukka Dalgatan 1, 10300 Karis

Tel.019-2782800 e-mail: [email protected]

Kom in till vår byrå eller kontakta oss per telefon eller e-post!www.matkahaukka.com

Svenska dansbandsveckan i Malung 14.7-18.7.14 Hansadagarna i Tartu 10.7-12.7.14 Birgittafestivalen i Tallinn 15.8-17.8.14 Ruskaresa till Ylläs 13.9-18.9.14Musikalresa till Stockholm 3.10-5.10.14 Dublin 13.10-17.10.14Badding-musikalen i Tammerfors 18.10-19.10.14

Vi är en fullservice resebyrå. Hos oss kan du boka dina flygresor, båtresor, hotellpaket, södernresor osv. Vi gör också egna gruppresor och har på kommande:

REDERI AB J.L. RUNEBERGtfn 019 524 3331, [email protected], www.msjlruneberg.fi

Skärgårdskryssningar för små och stora grupper

Helsingfors – Borgå – Lovisa

öppetmå-fr 8.30-17.00

lö 9-13(sommartid längre)

Café i KorpoVälkomna!Tel. 02-4631033

Semester i Italienwww.lmtroberg.com

30 – GOD TID 5/2014

HARDANGER OCH NORGES SYDKUST 18–26.8Med Stavanger, Bergen och Ymnighetshornet Eidfjord.Bussresa till Syd- och Vestlandet i Norge under 9 dagar, 18–26.8.Pris för resan: Från Österbotten 990 €. Från Åbo 975 €.

I priset ingår resa i turistbuss, inkvartering i dubbelrum och i 2 personers hytter på Tallink-Silja (tillägg för enkelrum), halvpension, vissa inträdesavgifter och reseledare från SPF.

Teknisk researrangör: Lindell Travel Team

Resan är inte handikappanpassad.Upplysningar om resan fås från Kristina tel. 050 5814 856, Bert 050 69006 eller Henrik 050 69341.Anmälningar till resan motas av SPF:s Vasakansli tel. 020 7288818, e-post [email protected]

IKALIS BADHOTELL 17.9Regionens höstresa går till Ikalis Badhotell onsdagen 17 september.

Pris för resan: 60 euro/person

I priset ingår busstransport, lunch, kaffe, program och dans eller guidad rundtur i Ikalistrakten.

Anmäl dig till din egen förening.

MUSIKALEN MAMMA MIA! 19–20.12Teaterresa till Helsingfors 19–20.12.2014 i samarbete med Karleby Resebyrå (Dahls bussar).

Pris för resan: 275 euro/person (föruts. minst 40 resenärer/buss)

I priset ingår busstransport (start Karleby), musikalbiljett A-kategori på Svenska Teatern, inkvartering på Scandic Marski i delat 2-personer rum inkl. frukost och lunch på vägen tur–retur. Tillägg för enkelrum: 50 euro/person.

Anmälningar senast 1.8.2014 till kansliet i Vasa, helst per e-post [email protected]

skottland 2–8.9Inställd p.g.a. för få anmälda.

centraleuropeiska tjeckien 9–15.9Inställd p.g.a. för få anmälda.

Mer info om resor och program hittar du på SPF Österbottens hemsida, osterbotten.spfpension.fi/resor/

SPF ÖSTERBOTTEN, RESEGRUPPEN

Hardanger & Norges sydkustIkalis Badhotell

Musikalen MAMMA MIA!

RES MED SPF

ÖSTRA ESTLAND OCH NARVA 25–28.8

Pris: 485 € / person

I priset ingår• båtresor med Viking XPRS tur och retur till Tallinn• Viking Bistro Buffet-lunch inkl. måltidsdrycker på utresan• Viking Bistro Buffet-middag inkl. måltidsdrycker på returen• 3 nätter på Meresuu Spa & Hotel i dubbelrum inkl. frukost och

fri tillgång till hotellets spa- och bastuavdelning• 3 middagar• 2 kaffepauser• 2 dagsutflykter inkl lunch• inträden och lokalguider• reseledare Tina Fabricius med hela resan• Hangö Trafiks buss och chaufför med hela resan

Bokningar och information:Friman Resor telefon 019-2481004 eller e-post [email protected]

SAMRÅDET I SPF HELSINGFORS

Östra Estland och Narva 25–28.8

Visste du att:

· Selma Lagerlöf bodde i Falun när hon skrev Nils Holgerssons underbara resa.· Sjön Siljan bildades vid ett meteoritnedslag för 360 miljoner år sedan.· Världens äldsta träd är 9550 år och finns på Fulufjället i Dalarna.· Dalarna är Sveriges 4:e största besöksdestination.· Falu Gruvas historia är äldre än Sveriges. Här bröts det malm redan på 700-talet.· Världens första aktiebolag startades i Falun.

(Källa dalarna.se)

Onsdag: Avgång kl. 17.30 med Viking Line till Stockholm. Buffetmiddag.

Torsdag: Ankomst till Stockholm kl. 10. Besök och guidning i Carl Larssons hem i Sundborn. Besök till Falugruvan och gruvmuseet. Incheckning och middag på Mora Hotell & SPA.

Fredag: Utflykt med guide till Vidablick, Tällberg, Vikarbyn, Rättvik kulturhus och kyrkstallar samt Leksand. Båttur med lunch på Siljan med Gustav Wasa. Besök i Mora kyrka och Zorn museet. Middag på hotellet.

Lördag: Utflykt till Sollerön i Siljan. Middag på hotellet.

Söndag: Avfärd från hotellet. Besök i Nusnäs där de tillverkar Dalahästar. Kaffepaus i Dalahästen i Avesta. Avfärd kl. 16.30 till Helsingfors. Middag i à la carte restaurangen.

Måndag: Ankomst till Helsingfors kl. 10.10.

Pris: 770 € i dubbelrum, tillägg för enkelrum 276 €.

I priset ingår båtresor med måltider ombord, inkvartering och middagar på Mora Hotell & SPA, utflykter, guide och inträden, båttur på Siljan med lunch. SPF reseledare och egen buss hela resan.

Anmälningar till Catharina Hindrén, tfn 050-328 1209, [email protected]

Dalarna 20–25.8.2014

Kom med och upplev julstämning, god mat och vackra vyer i Kaprun. Vi bor fem nätter i Kaprun på Hotel Vier Jahreszeiten**** och en natt i Wien på Hotel Ananas****

Plock ur programmet:Julmarknad i Zell am See och KaprunÅktur med ångloksdrivet tåg i vinterlandskapJulmässa i Kapruns kyrka och julafton på hotelletTraditionell Christbaumtauchen vid Zeller SeeGalamiddag på juldagenBesök i närbyarnaWienerkonsert i Kursalon (ingår ej i priset)Promenad i Wien

Pris (minst 20 resenärer) från Helsingfors 1 745 €, från Vasa 1 830 €Enkelrumstillägg 156 €

I priset ingår: Flyg Helsingfors–München/Wien–Helsingfors med Finnair FlyBe, anslutningsflyg från och till Vasa, busstransfer, halvpension, julmiddag med drycker, eftermiddagstilltugg på hotellet, användning av hotellets spa- och bastuavdelning, julprogram och utflykter i Kaprun, lokala turistskatter.

Resan är inte anpassad för rörelsehindrade.

Mera information på http://spfpension.fi/kalender/resor/

Reseledare från SPF och Lindell Travel.

Anmälningar och förfrågningar till Henrik Svarfvar, tfn 050 69341.

Fira julen i de österrikiska alperna 22–28.12

GOD TID 5/2014 – 31

Juni Saltkråkan (sista veckoslutet i juni)24-25.7 Hemlig resa2-9.9 Skottland3-10.9 Resa till Svarta havet13-20.9 Kultur- och semesterresa till Leros21-24.9 Budapest26-30.9 Kulturresa till Rom25-27.10 Evita på Göta Lejon i Stockholm14-16.11 Kom igen Charlie! (Robert Gustafsson)4-7.12 Julmarknaderna i Trier och Luxemburg

Resor

För mera information om våra resor ring eller besök vår hemsida

frimanresor.fiSandövägen 23,10900 Hangö

Tel 019 - 248 [email protected]

Teaterresa till Stockholm 28–30.11 med

musikalen Livet är en schlagerMusikalen är skriven av Jonas Gardell som tillsammans med Fredrik Kämpe har skrivit en rad nya underbara låter. Livet är en schlager är berättelsen om en människa som som håller på att vinna hela världen men förlora sin själ då hon blir uttagen till Melodifestivalens stora final men allt är inte riktigt som det ser ut. I rollerna ser vi Helen Sjöholm, Peter Jöback, Jonas Helgesson, Johan Glans, Måns Möller m. fl.

Reseprogram

28.11 kl. 17.30 avfärd med Viking Gabriella från Helsingfors till Stockholm, middag i Food Garden

29.11 kl. 10 ankomst till Stockholm. Julmarknad i Gamla Stan eller på Skansen. kl. 15 musikalen Livet är en schlager på Cirkus Avfärd kl. 20 med Viking Amorella till Åbo. Middag i Food Garden

30.11 kl. 7.35 ankomst till Åbo. Busstransport till Helsingfors centrum

Pris: 320 € i dubbel A-hytt. Tillägg för enkelhytt 80 €. I priset ingår båtresor, sjöfrukost och middagar ombord, teaterbiljett, busstransport i Stockholm och från Åbo till Helsingfors.

Anmälningar och förfrågningar: Catharina Hindrén tfn 050 328 1209, [email protected]

RES MED SPF

Vi kryssar från Helsingfors till Stockholm med Silja Serenade 5–7.10. Det blir musikalisk underhållning, författarbesök med Lars Sund som är bokaktuell i höst, seniordans, make up-skola, smycketillverkning, bingo, champagnetasting *), datarådgivning, utfärder i Stockholm *) och mycket mera.

Pris/person i dubbelhyttPromenade-hytt 225 €Seaside-hytt 230 €B-hytt 195 €

*) debiteras skilt

Samtidigt ordnas ett IT-seminarium i samarbete med Inkludera Flera –projektet.

Bokningar och förfrågningar:Friman resor, tfn 019 248 1004, [email protected]

Seniorskeppet 5–7.10

Följ med på SPF:s underhållande Seniorkryssning!

Allt detta ingår i prisetDel i hyttVälkomstdrink2 x buffetmiddag med öl och vin2 x kaffebuffet2 x frukostAll SPF:s underhållning och program ombord samt fartygets eget program.

Författaren Lars Sund

Vi kryssar från Helsingfors till Stockholm med Silja Serenade 5–7.10. Det blir musikalisk underhållning, författarbesök med Lars Sund som är bokaktuell i höst, seniordans, make up-skola, smycketillverkning, bingo, champagnetasting *), datarådgivning, utfärder i Stockholm *) och mycket mera.

Pris/person i dubbelhyttPromenade-hytt 225 €Seaside-hytt 230 €B-hytt 195 €

*) debiteras skilt

Samtidigt ordnas ett IT-seminarium i samarbete med Inkludera Flera –projektet.

Bokningar och förfrågningar:Friman resor, tfn 019 248 1004, [email protected]

Seniorskeppet 5–7.10

Följ med på SPF:s underhållande Seniorkryssning!

Allt detta ingår i prisetDel i hyttVälkomstdrink2 x buffetmiddag med öl och vin2 x kaffebuffet2 x frukostAll SPF:s underhållning och program ombord samt fartygets eget program.

Författaren Lars Sund

Förutom Vörå spelmän bjuder vi på musikalisk show med överraskningsartister.

Tfn: 0424 2801Fax: 019-241 2044Trollbergsvägen 15,

10650 EKENÄ[email protected]

Tag kontakt, vi kör bl.a.* dagsutflykter* teaterresor

* utlandsresorNärpes

tel 06-2243350www.lindatours.com

Tel. 09-221 4471 www.lundstrom.fiTuristbussar 16-50 pers.

BeställningstrafikAb J. Tidstrand Oy

Ingenjörsv. 4, 07900 Lovisatel. 019-531 865,

[email protected] www.tidstrand.fi

32 – GOD TID 5/2014

Hur reparera små skavanker?Vi har bott många år i vår hyres- eller ägarlägenhet, och plötsligt en dag händer det: vi skall få gäster, vi ämnar byta bostad, eller vi bara upptäcker att bostaden ser sliten ut. Hur kan vår solkiga bostad göras fräschare och prydligare?

Den första åtgärden är att åtgärda småfel och skavanker. Många åtgärder kan vi själva utföra, men vissa kan och får vi inte göra utan yrkesskicklighet och auktorisering.

En översyn av de elektriska installationerna kan avslöja skador och föråldrade lösningar. Med tan-ke på olycks- och brandrisken skall vi inte accep-tera trasiga eluttag och belysningsarmaturer, men reparationer bör göras av en montör med elinstal-lationsrättigheter. Föråldrade fasta belysningsar-maturer till exempel i badrum och kök kan gärna samtidigt bytas mot moderna armaturer med bättre belysning och lägre elförbrukning.

I vatten- och avloppsinstallationer kan före-komma fel, brister och föråldrade lösningar. Vattenkranar med automatisk temperaturregle-ring (pressostat- eller termostat) kan monteras in eller vid behov repareras, men inhemska ett-greppsblandare är faktiskt riktigt bra. Den gröna maxtemperatursknappen på vattenkranen är inte långlivad, men hushåll med bara vuxna perso-ner klarar sig utan att kranarna har fungerande grön knapp. Kranar som läcker bör omedelbart tätas, repareras eller bytas. Alla vattenlednings- och avloppsarbeten bör utföras av yrkeskunniga montörer.

Några av oss är duktiga på att måla och tapetsera, men vi andra anlitar hantverkare för de arbetena. Erfarenheten visar, att det brukar blir nödvändigt att åtgärda fler ytor än man tänkt sig; en gammal tapetvägg kan se solkig ut bredvid en ny och ren. Om man går in för att måla bara en del av rum-met, är det klokt att måla området mellan två inner-hörn; då är kontrasten mellan nymålade och äldre ytor inte så störande. Gamla spik- och skruvhål kan fyllas med spackel, men man spacklar bara själva hålen och inte omgivningen. De spacklade hålen kan ännu snyggas till med en liten pensel och vägg-färg av exakt rätt kulör och glansighet.

Typiska små skavanker i bostäder med småbarn är slitna eller kantstötta dörrkarmar och lister. På målade ytor målas de slitna ställena över med en liten pensel och målarfärg av exakt rätt kulör och glansighet. Kantlister (kanske av lackerad ek eller bok) på köksskåp, bord, arbetsbänk och dörrar är svårare att åtgärda om några ställen är slitna och grå. Den grå ytan slipas ren med mycket fint sandpapper (utan att dörr- eller ski-vytorna skråmas) och sedan lackeras kantlistens

slipade ställen med ett halvglansigt möbellack. Om det känns behöv-ligt och man har tid och råd, kan man slipa och lackera hela kantlisten eller låta en snickare förnya listen.BENGT-VILHELM LEVÓN

BOENDE

Högskolestiftelsen i Österbotten mottarDONATIONER OCH TESTAMENTENför sitt arbete att stöda svensk högskoleverksamhet iÖsterbotten. Hjälp vid uppgörande av testamenten ochdonationsbrev. Tag kontakt med VD Katarina Heikius,tel. 0500-167 063 Vasaesplanaden 16, Vasa

Nu flytgas från Halpa-Halli!

Återfyllning av 11 kg stålflaska:

1990

www.HHnet.fi

Vi hjälper dig i livets alla skeden!* Gåvobrev * Äktenskapsförord* Testamenten * Bouppteckningar* Arvskiften * Rättegångar mm.

Vicehäradshövding Filip MarkelinBrändövägen 4, gatunivå, 00570 HelsingforsTel. 0400-464899, www.perhejuridiikka.fi

Gratis telefonrådgivning till SPF:s medlemmar dagligen mellan 11-12

Mumintrollen och Benny Törnroos i Hembygdsmuseet 14.6. kl. 13

Korsnäsveckan 30.6.-6.7. Axplock:Öppnas i biblioteket 30.6. kl. 14. S-E. Bernas, musik, servering, K. A. Nyströms foton.

Allsång vid Edsviksjön 1.7.

Visfestival & Familjedag i Harrström 6.7.

Fredagstorgförsäljning i Korsnäs och Molpe

Teater med Matts Stenlund i Prästgårdsmuseet 4.7.

Världsarvskryssningar med guide till Molpe hällorna och Rönnskär.

Stenarnas rike invigs 8.8. kl. 15 vid Lärknäs av U-M. Wideroos.

Lantdagen 9.8. på museiområdet. Lantdags-försäljning, marknad med program: festtal Antti Tuuri. Pettson och Findus. Utställningar. Biblioteket öppet, försäljning, J. Nynäs fotoutställning öppnas.

10.8. Världsarvsdagen. Båtturer till Molpe hällorna, guide, mat & musik med Korsdraget. Korsnäs kommun bjuder på kaffe med dopp.

Biblioteket öppet hela sommaren, utställningar.

Se hela programmet på www.korsnas.fi, tel 06-3479111, [email protected]

Arr. Korsnäs kommun och föreningar

Strandhyddanen förmånlig mötesplats för fa-miljen eller föreningen mellan Molpe och Bergö. Samlings-rum för 40 personer, kök, toa-lett med dusch, övernattnings-möjligheter för små grupper. Närmare upplysningar ochbokningar:

Korsnäs församling, tel. 044-410 1800

e-post: [email protected]äs Blomster och Begravningstjänst

tel/fax 06-364 1410, 050-5740464 e-mail:[email protected]

- Massor med blommor- Presenter till vardag och fest

För alla tillfällen

Sjövägen, MolpeTfn 06-347 6754

www.strand-molle.fi

Nyhet!

Tfn. (06) 347 [email protected] www.hfbryggan.fi

GOD TID 5/2014 – 33

ARVS- OCH FAMILJEJURIDIKBouppteckningar, arvskiften,

testamenten m.m.

Aktia Bank Abp Private Banking

Juridiska tjänster Helsingfors ,tfn 010 247 6313*

Vasa, tfn 010 247 5185**Via fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min., från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min.

JURISTBYRÅBERNDT HOLMSTRÖM

Tidsbeställning:0440 471 235Centralgatan 79, 10300 Karis

Den åldrande hudenPå samma sätt som våra andra mänskliga organ åldras också vår hud med tiden. Förändringstakten beror på både ärvda egenskaper och hur vi sköter eller vansköter vår hud eller hy. De normala ålders-förändringarna kan både påskyndas och bromsas.

Det är främst två faktorer som påverkar vår hud, solljusets ultravioletta strålar och tobaksrökning. UV-strålarna påskyndar nedbrytningen av nyttig bindväv och ökningen av onormala ämnen i huden. Tobaksrökningen förhindrar uppkomsten av och påskyndar också i sin tur nedbrytningen av nyt-tig bindväv.

En gammal människas hy blir mindre elastisk och, som vi vet, kommer rynkorna först i ansik-tet som blir mest utsatt för UV-strålning. Håret glesnar och grånar, sårläkningen blir långsamma-re, talg- och svettkörtlarnas funktion blir svagare, värmeregleringen försvagas och produktionen av D-vitamin minskar. Hudtumörer, både godartade och allvarliga, blir vanligare och kommer att öka i takt med den växande äldre befolkningen.

Solens uv-strålning påbörjar flera skadliga pro-cesser i vår hud. Särskilt skadlig är strålningen vid solariumbehandling. Genom att jämföra tvillingar med olika vanor har det visat sig att kombinatio-nen tobaksrökning och rikliga solbad, både sola-

rium och naturligt solsken, är särskilt förödande.

Eftersom vi äldre redan lever med effekten av många års solpåverkan eller/och tobaksrökning kan vi visserligen ännu försöka undvika onödig skadlig påverkan men har ändå att leva med den hud som vi har. Uppgiften blir mera att varna barn- och barn-barn för de skadliga faktorerna.

Skyddande solkrämer och -oljor skall alla använ-da och för oss här i Norden är skyddsfaktor 30 att rekommendera. För äldre är mera feta solkrämer att föredra Huden skonas genom att man använder hattar, dukar och lämpliga kläder. Ögonen behöver ordentliga solglasögon.

En utmaning till alla är att förändra inställningen till solbadande. Det räcker med mera indirekt ljus till exempel i halvskugga och framför allt att börja försik-

tigt och tillbringa kortare perioder i direkt solljus.

Mera ljushyade per-soner skall vara försikti-gare men också den mest mörkhyade afrikan till exempel blir också sol-bränd.HÅKAN HELLBERG

HÅKANS HÖRNA Optisk specialaffär

Torggatan 9 Tel. 018-19 226 Mariehamn

Hautaustoimisto - Begravningsbyrå

ZZZLindqvistKuningattarenkatu 17, Loviisa

Drottninggatan 17, Lovisa

✆ (019) 532 710 Päivystys/Dejour [email protected] www.hautaustoimistolindqvist.fi

Tryggare kan ingen vara

Vill du stöda finlandssvenskt kyrkligt arbete − ta kontakt.

Tfn. 09-612 615 40, 050-356 24 75Mannerheimvägen 16 A 9, 00100 HelsingforsSandvikskajen 13, 00180 HelsingforsTfn. 050-356 2475

09-298 1927

Saloviusvägen 3(Kyrkslätts Köpcenter)

Varje kväll

kl. 20-24!

evangelisk-lutherska församlingar

Vill du prata?

Vaasantie 22, 62375 YlihärmäTfn (06) 483 1600 www.harmarehab.fi

HÄRMÄ REHAB

Ryggbesvär? Ta vara på din funktions- och arbetsförmåga!- du i arbetslivet med ryggbesvär har möjliga kursstarter 11.8.2014 (51930), 15.9.2014 (51922) och 6.10.2014 (51931) - en egen kurs för dig utanför arbetslivet har kursstart 4.8.2014 (52563)

Ta kontroll över din diabetes!- Rehabiliteringskurs för dig med MBS och typ 2 diabetes börjar 4.8.2014 (51563)- Anpassningskurs för dig med Diabetes typ 1 börjar 25.8.2014 (51561)

Fyll i rehabiliteringsansökan FPA:s blankett KU132r, bifoga B-läkarintyg och lämna in tillnärmaste FPA kontor. FPA beviljar och finansierar rehabiliteringen samt deltar i resekostnaderna.Mera information om ansökningsförfarandet eller Härmä Rehab: Nina Karlsberg tfn (06) 483 [email protected]

JAKOBSTADS GRAVVÅRDSTJÄNSTPIETARSAAREN HAUTAKIVIPALVELU

PUH./TEL 0400 594 600

Hagalandet 5 10230 Ingå 09-2216644 www.hagalandet.fi

Sedan 1945

A AH

LA TN E

G

D

Kvalitet nära dig

Öppetmå-fre 8-19lö-sö 9-18

NU BLOMMAR DET IGEN!

VÄLKOMMEN!

FÄRGGRANNA SOMMARBLOMMOR,GRÖNSAKS- OCH KRYDDPLANTOR SAMT INHEMSKA PERENNER DIREKT FRÅN TRÄDGÅRDEN.

34 – GOD TID 5/2014

Livets små förtretligheterGymnastik och motion i alla former är ju vad vi alla behöver … eller hur? I hela mitt liv har jag haft ett mycket tudelat förhållande till motion och idrott. Visst är det bra att motionera men skönast känns det i alla fall efteråt när man har sitt undan och med gott sam-vete kan krypa upp i soffhörnet. Kanske med en liten välförtjänt chokobit framför sig. Titta på sport går ju för sig. Och att sitta vid fotbollsplan och skrika ”nui-ja” åt domaren är faktiskt riktigt skojigt. Fast man inte kan alla reglerna.

Ishockey är inte heller så dumt. Roligast är i alla fall att se på allt karlfolk som röda i ansiktet hoppar, skriker, viftar med knytnävarna och engagerar sig till tusen, gärna med en öl eller två under västen. Förstås iklädda lagtröjor och halsdukar.

Min idrottsliga karriär började redan i årskurs 1. Med hemstickad tofsmössa och mommos långstrumpor av äkta fårull, som kliade så infernaliskt att man då och då fick stanna upp och skrapa lite, bar det ut i mitt livs första skidtävling. Skidorna var försedda med stroppar och kängorna var nysmorda och ganska stora. I första motlutet hände det som sedan upprepades med jämna mellanrum. Kängona gled ur stropparna och skidorna försvann åt olika håll. När sedan också fötterna gled ur kängorna var måttet rågat. Jag samlade ihop två skidor och en känga och gick i mål med den andra kängan på foten. Som den sista förstås. Tidtagaren och de andra funktionärerna hade tröttnat och gått hem. Och det publikjubel jag drömt om natten före hördes inte hel-ler. Kvar stod bara en frusen lärare. Jag fullbordade det hela med att lyfta skidorna och bita i dem. Och den stora pokal jag drömt om fick jag inte för den här pre-stationen. Bitmärkena i skidorna påminde mig också länge om mitt stora fiasko i skidspåret …

Min största prestation i idrottsväg var nog fotbollsmat-chen mellan fullmäktige i Karis och Ekenäs. Ett absolut villkor var att det också skulle finnas kvinnor på plan. Så vi var några stycken stackars utvalda. Utplacerade där vi skulle göra minst skada. Vi stod och småpratade och hade det hur mysigt som helst när först bollen rullar förbi och sedan en hel drås med karlar kommer skri-kande och armbågande varandra. Bollen landade till slut mellan mina ben och jag försökte mig på en liten ”tåfis” (fackspråk för sparkar av en kvinna på en fot-bollsplan) men bommade förstås. En motspelare från Karis dribblade bort bolllen med det resultatet att jag

tappade balansen och tog tag i närmaste stöd … och drog ner hans byxor så hela rumpan blev bar. Jag anhöll förstås om att bli utvisad och fick det genast beviljat. Samma tjänsteman jobbar ännu i staden och varje gång jag möter honom i stadshuset tar han av någon anled-ning automatiskt tag i sina byxor.

Men jag har faktiskt hittat en idrottsgren som passar mig, vattenjumpa! När vi alla damer under små för-tjusta pip trippar ner i vattnet och sedan till musik gör våra rörelser känns det riktigt proffsigt. Och inte alls som skolans ”flaxjumpa”, tre steg åt höger, veva runt med armarna, tre steg åt vänster och så vidare, och så vidare. Jag fick alltid ont i musklerna och när man änt-ligen var återställd var det dags för nästa omgång. I vat-tenjumpan går det lugnt till, man får ibland sitta på långa styroxkorvar och plaska sig fram med händerna, min absoluta favorit.

I en annan vattenjumpa hade vi en ursnygg, ung lärare som hette Sanna. I laxfärgade åtsittande trikåer stod hon vid bassängkanten och gjorde alla rörelser pre-cis enligt boken. I gruppen fanns också två äldre her-rar, Bill och Bull kan vi kalla dem. De här båda blev av någon anledning förälskade i Sanna och skulle hela tiden visa sig på styva linan: Titta på mig, Sanna! Se hur jag kan böja mig, Sanna! Och så vidare, och så vidare. Bill och Bull skulle förstås stå längst fram och nåde det fruntimmer som kom nära. Vi fick blåtiror, krossade tår och blåmärken av de duktiga herrarna som vilt vif-tade omkring sig och sparkade till höger och vänster. Konkurrensen var knivskarp, Bill och Bull ekiperade sig i nya, allt spändare simbyxor. Kring halsarna dök det upp guld- och silverkedjor. Det doftade dyrbart rakvatten över hela simhallen och några av oss damer fick allergiska symptom.

Det hela slutade ändå med en flopp. Sanna blev gravid och när hon meddelade att vi snart skulle få en annan lärare gick luften ur gossarna, de gamla slafsiga simbyxorna togs till heder igen och stackars Bull drab-bades av ryggskott. Och rakvattnet blev glömt.

Nuförtiden satsar jag helt på hundpromenader. En hund går ganska långsamt och stannar ofta för att både snusa och göra sina behov. Och har man tre hundar som jag så blir det ganska behagliga promenader. Inga kroppsskador och ingen svett. Och regnar det vill inte hundarna gå ut så då blir det soffan för oss alla!

ISA FORSBÄCK

En perfekt väskaEn stor muminmammaväska eller en liten elegant Versace? Den per-fekta väskan har jag ännu inte fun-nit.

När man blir äldre känns det viktigare att skor är bekväma och praktiska än att de är vackra. Ändå händer det att man får skavsår eller ont i tårna av skor som ver-kat sköna när man köpt dem. Med hand- eller axelväskor är det sam-ma sak. En sådan kan man ju inte ens prova. Man borde få testa, fyl-la den med egna saker, se att man får plats för allt man vill ha i den. Kolla hur lätt man hittar sin plån-bok när man står vid butikskassan. Eller sin telefon när man hör att den ringer. Se om den när lätt att stänga eller om något sidofack av misstag blir öppet.

Min väska skall gå att stänga med blixtlås. Jag litar inte på tryck-nappar, plötsligt kan väskan ligga upp och ner på bilgolvet. Nycklar och kort tar sig ut genom minsta springa. Fack måste finnas, båda inuti och utanpå. Också de skall vara försedda med dragked. Min vardagsväska var länge en mari-mekko av tyg med två fickor på utsidan. När blixtlåset på den ena fickan började krångla blev väskan oduglig, jag kom aldrig ihåg vilken dragked som var trasig.

För många fack kan ändå ställa till problem. Jag har inhandlat flera av mina väskor på resor. För några år sedan köpte jag en läderväska på Sadama Market i Tallinn. Den hade fack både invändigt och utvändigt. Undertill fanns plats för ett hop-fällbart paraply. Men annars hade jag svårt att bestämma mig för vad jag skulle ha i de olika facken. Jag möblerade om hela tiden och hit-tade förstås aldrig någonting. Jag funderade på att rita en karta över väskan och dess innehåll, men i vil-ket fack skulle jag placera den?

Det problemet blev jag av med efter ett halvt år. På en Kinaresa gick axelremmen av. Jag försökte hålla ihop det hela med säkerhets-nålar, men det fungerade inte. I ett litet kinesiskt snabbköp hittade jag en axelväska för ungefär fem euro. Den är gjord av tygliknande plast och påminner om en marimekko-väska. Den har tre fack utanpå och ett inuti. Den har hållit i snart tre år och ser inte ens sliten ut.

Men en femeuros plastväska ville jag inte evigt gå omkring med. På Teneriffa fanns det väskor av alla slag. Igen förleddes jag att köpa en alldeles för billig. Visst gissade jag att blixtlåsen inte skulle hålla länge, men jag tog risken. Efter en månad märkte jag att axelremmen var så slarvigt hopfäst i väskan att den när som helst skulle lossna.

Nästa väska köptes någon månad senare i Stockholm. Nu skulle jag skaffa något hållbart och inte titta på priset. Det blev en gedigen läder-väska ”made in Sweden” i ett for-mat som påminner om en plastkas-se. Axelremmen är extra lång för att man på tantvis skall kunna trä den över huvudet. Den vänliga expedi-ten i varuhuset sade att jag ännu efter ett år kunde komma tillbaka med väskan om jag fick problem. Och problem fick jag.

Jag hade trott att blixtlåsen på båda sidorna betydde två ytter-fack, men det visade sig att den ena dragkeden utgör en öppning till det stora väskutrymmet, som också kan öppnas uppifrån. Allt-så två öppningar och två blixtlås att kontrollera. Det är också svårt att hålla ordning i väskan eftersom man kan komma in i den från två håll.

Under en spårvagnstur i Lissabon förlorade jag min plånbok. Vag-nen var full, men några vänliga män tecknade att det nog fanns ståplat-ser i deras närhet. Medan vi skakade fram hade jag fullt sjå med att hål-la i mig och väskan i sin långa rem hängde långt ned. Kanske hade jag glömt att dra igen sidodragkeden efter att jag i en kiosk köpt vykort. Som tur var hade jag varken kredit- eller körkort i plånboken. Ficktju-ven fick litet kontanter och några kort, som han knappast hade gläd-je av.

Väskan var ju oskadd, men med tanke på nästa resa köpte jag ändå en ny, en ljus väska av kork. Den har jag ännu inte använt för jag är rädd att också den skall visa sig oprak-tisk. Jag misstänker att den är för liten. Så när jag kom hem tog jag fram min kinesiska femeuros väska. Den får slängas på bilgolvet och den går bra att ha på cykel. I väntan på att hitta en perfekt väska använder jag den.

AGNETA PENNANEN

HATTMAKAREGÅRDENi Ekenäs, gamla stan

SÄLJESInfo: www.villa1833.fi

GOD TID 5/2014 – 35

God mat ochsvalkande drycker

i trivsam hamnmiljö.Öppet sommartid alla dagar

utom midsommarafton.Sommar- och beställningsrestaurang

Välkommen till vår idylliska restaurang på Heimsjöstranden i Terjärv centrum!

* Lunchbuffé vardagar kl. 10.30-14* Pizza-meny vardagar från kl 15 fram till en timme innan stängning* 60 sittplatser i restaurangen och 36 på terrassen* Vi erbjuder också Ala cartemeny och privatbeställning vid behov. Ring, så ordnas det!

Södra Terjärvvägen 10, Terjärv045-804 7898, www.restaurang-marinas.fiSommar-öppet: Må-to 7-22, Fre 7-23, Lö 10-24, sö 12-20

WASA TEATERS BILJETTKASSASandögatan 7, 06-3209330

öppen må-lö kl 12-14.30 & 15-17WWW.NETTICKET.FI / WWW.WASATEATER.FI

Stora scenen

Om Edith Södergrans inre och yttre värld

TEXT OCH REGI: Cilla BackURPREMIÄR FREDAG 12 SEPTEMBER 2014

Stora scenenOm österbottniska politiker, spelmän, vildsinta en-treprenörer och de vanliga verkliga människorna

Baserad på Leif Sjöströms serierREGI: Joakim GrothURPREMIÄR LÖRDAG 15 NOVEMBER 2014

Lurens Sommarteater, från Lovisa centrum 8 km mot Lappträsk • www.lurens.fi

Lurens Sommarteater uppför 2014Sofi a Aminoff s dramati sering

av Kay Pollaks fi lm

www.sasomihimmelen.fi • www.lurens.fi

Regi: Christi an Lindroos Musikalisk ledning: Sofi a Finnilä

Scenografi : Mats Tuominen Dräkter: Mona Aho

av Alan Jay Lerner & Frederick Loewe

Premiär: fre 27 juni 2014 kl. 19.00Föreställningar sö, ti , ons och to.

Sista föreställningen lö 2.8.

Biljett er och förfrågningar: ÖNUF, tel. (019) 532 412

Vuxna: 20,-, u. 13 år 12,-, grupp ö. 20 pers. 17,-/pers.

MALAX KOMMUN

Malmgatan 5, 66100 Malax, tel. (06) 347 7111

En utmärkt plats!

Sommar i Malax – ett plock av evenemang

• Båtens dag lö 14.6 kl. 13 vid Kvarkens båtmuseum • Vernissage to 1.7 kl.18 på Galleri Kultti, Malax konstklubb • Ur Bykiston MMXIV sommarteater premiär to 1.7 kl. 19 vid Arstu i Petalax • Humorgruppen KAJ i Åminne Folkpark ons 9.7 kl.19 • Hembygdsdag sö 13.7 kl. 11 soppa/kl.13 program • Allsångskvällar i Åminne Folkpark ons 16.7, 23.7, 6.8 kl.19• Hitz genom tiderna i Åminne Folkpark ons 30.7 kl 19

må - fre 6-17lörd 8-14

sönd 10-14lunch vard. 11-14

Skäriteatern visar komedin

Premiär fredag 4.7 kl. 19Övriga föreställningar: sö 6.7, må 7.7, ti 8.7, ons 9.7, to 10.7, fre 11.7, lö 12.7 kl. 19 och sö 13.7 både kl. 14 och kl. 19

Manus & regi: S. Erlands & J. Karhulahti

Spelplats: Brännkull, parkering vid Replot hamn. Bokningar på telefon044-0196499 från och med 23.6.

Rånad på Arvet

Jeppo Byadagar18-20.7.2014En programfylld sommar-helg med aktiviteter för

hela familjen.

Välkomna!Mer info: www.jeppo.fi

36 – GOD TID 5/2014

www.najaden.fi Live Music

NAJADENBAR & PIZZERIA

040-744 1744

Öppet: 1-31.7 alla dagar kl. 12-17.I augusti endast mot beställning. För grupper även andra tider enligt överenskommelse.1-31.7 Konstutställning12.7 Sommarmarknad kl. 10-1527.7 Allsång kl. 142.9 Vasa motorcyklister kl.19

PÖRTOM HEMBYGDSFÖRENING, tel. 050-541 6092

JAKTEN PÅ DETGYLLENE SKINNET11.6-31.8.2014ti-sö kl. 11-17 Göran Schildt

Petra LindholmVelina Grebenska

www.villaschildt.fiÖstra strandgatan 7, Ekenäs

VILL ASCHILDT

Kräftskivai Borgargården

kansanraamattuseura.fi

Åbergsvägen 38, 61560 Orisbergtel. 040 511 9599, [email protected], orisberg.fi

Gör som Sibelius, Topelius eller Matilda Wrede, som också har visiterat Orisberg!• Guidade rundturer för grupper (15 €/pers inkl. guidning + mat) • Brukskyrkan, klockstapeln och prästgården ritade av C.L. Engel• Sommarkafé (31.5.–31.8.) lör-sön kl 12–18• Litet lägerområde med små stugor• Mångsidigt programutbud, se orisberg.fi

Orisbergs verksamhetscenter

Det händer under

Jakobs Dagar20.7. – 26.7.2014

Skriv om ditt liv!Åsa Stenvall-Albjerg har lett en rad populära skrivarkurser vid Folk-högskolan Axxell. Särskilt kursen Att skriva om sitt liv har känts aktu-ell för oss pensionärer. Vi vet alla hur det harmar oss att vi inte ställde viktiga frågor till våra föräldrar inn-an det var för sent. Att skriva berät-telser om sitt liv är ett fint sätt att föra traditioner och kunskap vidare till följande generationer.

I höst inleds en ny kurs Att skri-va om sitt liv med start den 4–5 sep-tember på G18. Ta kontakt direkt med Åsa Stenvall-Albjerg per mobil 044-7397722 eller e-post [email protected]

GOD TID 5/2014 – 37

Finlands sydligaste badhotell erbjuder:~ Badhus med gym, fysioterapitjänster, massage, waterbike, aquabic, hydrobic och rehabilitering~ Hotell vid havet med 41 rum, konferensutrymmen~ Restaurang Kasnäs Paviljong ~ Gästhamn, Tarmo närbutik, Skärgårdstorg ~ Skärgårdsutflykter, båtuthyrning, Blåmusslans naturum med mera. Välkommen !

tfn 02-5210100 ∙ fax 02-5210101 ∙ [email protected] ∙ www.kasnas.com

SkärgårdsbadKASNÄS

SOMMARUTSTÄLLNINGAR:Svanbäck – Sunabacka – Hästbacka ikoner – skulpturer – Camera obscuraKaffinobox I – fotografier 2013Kaffinobox II – interaktiv nålhåls- kameraenenemang 24–27.7 kl. 12–16Cikoriasöndag 27.7 kl. 13–16

Alholmsvägen 71, Jakobstad tel. 040 585 2652Fritt inträde, välkommen www.sikurimuseo.fi

CIKORIAMUSEET ÖPPET 11.6–1.8 ti–fr 12–16

Cikoriakaffe servering!

Program hela veckan med ”Langradin”, utställningar, dans och mycket mera!

www.vora.fi

Vörådagarna 2-10.7

VÖRÅKOMMUN

Vörådagarna 30.6-8.7Evenemang i Vörå

www.vora.fi

www.lindskok.fiLunchöppet utan bordsbokning 1.7-10.8 alla dagar kl. 12-15

Boka även in höstens och vinterns utflyktsmål.

Visor på vägTurné 2014

Trivsamma hotell- och konferensrum Gratis parkering till alla bilburna

Restaurang med á la carte och Pizza meny Lekrum till barnen på sommaren

Ring oss på +358 (0)6 328 8200 Centrumvägen 3, 65 610 KORSHOLM

[email protected] www.vallonia.fi

Teater i Raseborg, Sibelius i LahtisBobo Lundan har för Raseborgs sommarteater skapat sin egen vision av William Shakespea-res klassiska saga En midsommar-nattsdröm. Pjäsen kunde kallas en schlager hitmusikal med humor, lek och stor igenkänningsfaktor.

Samrådet i SPF Helsingfors ord-nar en resa till Raseborg lördagen den 28 juni, med start från Kiasma klockan 14. Färden går via vackra Fagervik där det blir paus vid Präst-gårdskaféet med tid för en prome-nad i bruksidyllen. Föreställningen börjar klockan 17 och tillbaka i Hel-singfors är bussen omkring klockan 20.30. Priset beräknas bli 45 euro.

Samrådets reseledare Clara von Bonsdorff erbjuder också en intressant resa till Sibeliusfestiva-lens avslutningskonsert i Lahtis lör-dagen den 6 september. Symfonia Lahti leds av Okko Kamu.

Starten sker klockan 13 vid Kias-ma. I Lahtis väntar en båt vid stran-den intill Sibeliushuset och den skeppar på tio minuter deltagarna till sommarrestaurangen på Mylly-saari. Efter en god lunch återvän-der båten till konserten som börjar klockan 16. I pausen serveras kaf-fe. Bussen återkommer till Kias-ma omkring klockan 20.15. Priset beräknas bli 85 euro.

Clara von Bonsdorff tar emot anmälningar för båda resorna på tfn 040-5444031 eller e-post [email protected]

Barocken i HeinolaStadsmuseet i Heinola fyller femtio år och firar sitt jubileum med en stor barockutställning som öppna-des den 17 maj och pågår fram till den 28 september.

Heinola stadsmuseum har med sin museichef Kari-Paavo Kokki i spetsen gjort sig känt för intres-santa epokutställningar. Den gus-tavianska tiden, empiren, rokokon och perioden 1960–1970 har tidi-gare presenterats och nu står alltså barockepoken 1600–1750 i fokus.

Barockstilen kännetecknas av storslagenhet och överdådig prakt. Namnet barock (från franskans baroque, överdriven) var till en bör-jan nedvärderande men mot slutet av 1800-talet började man åter upp-skatta epoken.

Barockutställningen i Heinola sker i tre olika museihus i stadskär-nan, själva stadsmuseet inrymt i ett empirehus från 1872 samt Heino-la konstmuseum och Galleri Lam-bert.

38 – GOD TID 5/2014

RE-NA-TA 15.5.2014–4.1.2015

Photo: Engeström & Tervo

Biskopsgatan 17 20500 Åbo

Öppet ti–sö 11–16 och ons även 18–20

www.sibeliusmuseum.abo.fi

/sibeliusmuseum

LUMPÄNGLARText och regi: Annika ÅmanNypremiär: to 3 juli kl 19.00Kyroboas kvarn, Oravais

Förest i juli: sö 6, ti 8, o 9, to 10, sö 13, ti 15, o 16, to 17, ti 22, samtl kl 19.00

Boka fr o m 2 juni

oravaisteater.fitel 041 4482639

dagl 12–17KRISTINESTADS

MARKNADER!SOMMARMARKNAD

11-13.7

MIKAELIMARKNAD3-4.10

Välkommen tillKristinestads marknader!

Hertonäs gårds museum är öppet för allmänhetenvarje söndag kl. 12–14 från maj till och med september.

Oktober till april öppet första söndagen i månaden.Guidad tur omfattande också Knusbacka gård börjar kl. 14.

Även enligt överenskommelse 09-789 874.

Besök Hertonäs Gård

Hertonäs Gårds museum BorGByGGarväGen 12 Hfrswww.HertonasGard.fi

23.5 Fiskets natt i Kållby23-29.6 Pedersöre kulturdagar, program i hela kommunen25.6 Stora hantverkarmarknaden i Bennäs, Ankdammen 16-1927.6-20.7 Pedersöre Sommarteater vid Åliden i Purmo www.pedersoreteater.fi 5.7 Populära LOPPISRACE i Purmo www.loppisrace.fi31.7 Traditionellt program på Fagerbacka Fäbodställe16.8 X-TRACTOR megashow, kom och se något du aldrig upplevt förut. Många artister, Pleppo, Ida INXI med dansare, trummor traktorer och överraskningar. Gratis inträde för alla som har med sitt leende. Dessutom invigning av GRUBBO allaktivitetspark.6.9 Essi-Blues Fest vid Lappfors strandpaviljong

Kolla för mera tips på www.pedersore.fi

Turistinfo hela sommaren vid Hotell Polaris i Edsevö

Vi har receptet på en toppensommar! Välkommen på smakprov, några av många godbitar:

Sommargodis i Pedersöre

16.8 Välkommen på Show!

Lovisa stads museienheter

Kommendantshuset öppet juni–augusti ti–sö 11–16 (stängt fre–må 20–23.6)Parkgatan 2, 07900 Lovisa Utställningar 9.2–31.8FRÅN FÅR TILL PLAGGTENNGJUTARE I LOVISA 1757–1882RUDI GLAD – en bortglömd expressionist Bruksmuseet i Strömfors öppet 17–31.5; 16–31.8 lö –sö, 1.6–10.8 dagligen 11–17 (stängt fre–lö 20–21.6)Bruksvägen 11 A, 07970 Strömfors Virböle Hembygdsmuseum öppet 1.7–3.8 ti–sö 11–16 och enligt överenskommelseHöjmossavägen 4, 07980 Kungsböle Fritt inträde till museerna!tel. 019-555 359, 044-450 5009

Välkommen till

Kimo Bruk!20.6 Komochbindbukettertill midsommarstångensomreses gemensamt5.7kl10-16 Smidesdagar15.7kl.19 MCträffsöderifrån

Museum, galleri, guidade rundturer

tel. 0400-455080, www.kimobruk.fi

Tullmagasinet är ett mysigt café intill sjön med både sött och salt i utbudet. Onsdagar After Work.Söndagar Frukost. Välkommen!

Öppet alla dagar kl. 13-21Bokningar: Michelle 050-516 1879

Öppethållningstider:12.3–14.5 ons–lör 10–1515.5–31.5 tis–sön 10–15Juni alla dagar 10–18 *Juli alla dagar 10–20Augusti alla dagar 10–181.9–31.10 ons–lör 10–15* Midsommar: fre 10–15, lör 12–18, sön 10–18

Mört eller sik? Klart eller grumligt? Delikatesser eller gifter? Fripassagerare

eller ursprungliga arter?

Kom till Ekenäs naturum

och ta reda på!Kom och bekanta dig med vår inter-aktiva utställning

om förändringar i skärgårdens natur

och kultur. Utställningen riktar sig till 3–103-åringar.

Fritt inträde! Välkommen!

Strandallén, 10600 EkenäsTel. 020 564 4613

www.utinaturen.fi/ekenaswww.kaskinenseacharter.fi

Välkommen till

Sälgrund i Kaskö! 040 5240820

GOD TID 5/2014 – 39

70-tal, musik, kärlek och frigörelse

Sommarteater i Åboland!

SPELAS PÅ LILLHOLMEN I PARGAS 25.6-13.7Köp din biljett redan nu! ● netticket.fi // teaterboulage.fi

Teaterboulages

sommarpjäs

2014

70-tal, musik, kärlek och frigörelse

Sommarteater i Åboland!

SPELAS PÅ LILLHOLMEN I PARGAS 25.6-13.7Köp din biljett redan nu! ● Köp din biljett redan nu! ● Köp din biljett redan nu! netticket.fi // teaterboulage.fi

Teaterboulages

sommarpjäs sommarpjäs sommarpjäs

2014

Ur Bykiston MMXIVVi bjuder på historiska händelser i form av underhållande teater.

Manusbearb., regi: Rafael Frans Musik: Jonathan Bonn

Tors. 3.7. kl. 19.00Sön. 6.7. kl. 14.00Tis. 8.7. kl. 19.00Tors. 10.7. kl. 19.00

Biljettpris: 20 /vuxen, 15 /grupp >25 pers, 10 /ungd. 4–16 år, inkl. pausservering. OBS! Endast kontant betalning.

Spelplats: Hembygdsgården Arstu, Nybyv. 185, Petalax Nyby.Bokning: www.bykiston.fi från maj månad eller per telefon 045-858 0245 från 15 juni kl. 18–19. Guidning för grupper

på Arstuområdet fortsätter, beställ på förhand.

Sön. 13.7. kl. 14.00Tis. 15.7. kl. 19.00Tors. 17.7. kl. 19.00Sön. 20.7. kl. 19.00

Premiär tisdagen den 1 juli kl. 19.00

Välkommen!Petalax

hembygdsförening

Gästspelning på Kilens hembygdsområde ons. 23.7. kl. 18.

www.kristinestad.fi/Vi finns på Facebook

10-18

Armband 10 € Barn under 12 år gratis.

Förköpturistinfo 040 740 2311 [email protected]

Luckan 044 750 3231 [email protected]

Öppna Portar

Kulturevenemang på gårdar och i trädgårdar

14-15.6.2014 kl.10-18

Kristinestad

10-18

Öppna Portar Avoimet Portit

Kristinestad – Kristiinankaupunki

- Gårdarnas och trädgårdarnas kulturevenemang -

- Kulttuuritapahtuma pihoissa ja puutarhoissa –

10-18

Öppna Portar Avoimet Portit

Kristinestad – Kristiinankaupunki

- Gårdarnas och trädgårdarnas kulturevenemang -

- Kulttuuritapahtuma pihoissa ja puutarhoissa –

30.6 Postrodden över Kvarken1-8.8 Musikfestspelen Korsholmwww.korsholmsmusicfestival.fi

Kom till Stundars och upplev hur livet kunde te sig kring sekelskiften 1900 på den svenskösterbottniska landsbygden.

28.6.2014 Postrodden över Kvarken30.7-6.8.2014 Musikfestspelen Korsholm

www.korsholmsmusicfestival.fi

VÄLKOMNAwww.torparrian.com

Ekologiskt kött direkt från grillen.Buffet & ölförsäljning.

Sommarensdanser!Misskärrsvägen 23, Tenala

DANSfr 27.5 20-24 Claes Lövgrensfr 10.6 20-01 Tommyslö 25.6 20-01 Midsommardans med Gigi & Kajofr 1.7 21-01 Face-84, tjejband från Sverigelö 23.7 21-01 Scottsto 28.7 20-24 Matz Bladhsfr 12.8 21-01 Streaplers

fr 7.6 21-01 Gents

lö 22.6 21-01 Midsommardans med Gigi & Kajo

fr 19.7 21-01 Elisa’s

to 25.7 20-24 Matz Bladhs

fr 16.8 21-01 Fernandoz

fr 6.6 21-01 Carismalö 21.6 21-01 Midsommardans med Gigi & Kajofr 4.7 21-01 Barbadosfr 11.7 21-01 Scottsto 24.7 20-24 Matz Bladhsfr 15.8 21-01 Fernandoz

Dans- och folkmusikTfn: 06-3221816

Mobil050-3490512

[email protected]

Smedarna

Trevlig sommar!

7.6 San Marino & Linda28.6 Carisma9.8 Tommys20.9 Nilzons

Sommar-seniordansordnas, i samarbete med FSDF i södra Finland, i sommar

i Helsingfors på Arbetets Vänner, Annegatan 26, festsalen, andra våningen, tisdagar 10.6. och 17.6, klockan 12–14Kontaktperson: Inge Blomander, 040 7049305

i Ekenäsutomhus vid Stationsvägen 6 (piazzan utanför Ekenäs Sparbank)torsdagar (i juni (inte 19.6), juli och augusti) Vi dansar kl 11–12:45Kontaktperson: Regina Forssten, 050 520 4397, Kenna Holmström 040 535 2142Därefter kan den som vill följa med och äta lunch tillsammans med oss på Piazza.Gratis bilskjuts kan vid behov ordnas från 10:22-tåget.Tågtiderna från Ekenäs österut är 14:37, 16:47, 18:37 och 21:37.I händelse av regn ordnas dansen inomhusRing Regina eller Kenna för information

på Sarvsalö onsdag 2 juli kl. 16.30–18.00, Byagården, Sarvsalövägen 1035, Sarvsalö Kontaktperson: Kalle Karlsson, 0400-714 162, Gunilla Cavonius, 050-555 0750

och i Lovisa tisdag 8 juli och tisdag 15 juli kl. 13.00–15.00, Skeppsbron, LovisaKontaktperson: Gunilla Eriksson, 0440-634 440, Gunilla Cavonius, 050-5550750

Seniordansen är en glad motionsform för alla åldrar och den dansas lika i hela världen. Vi dansar i ring, på rad och tillsammans.

Det skulle vara trevligt om just du kommer med. Ta bekväma skor på fötterna.

Välkommen!

40 – GOD TID 5/2014

MITT HJÄRTAS HEM - en pjäs om Signe Strömborgs arv Premiär: Lör 5.7 kl. 19Tis 8.7 kl. 19, Ons 9.7 kl. 19To 10.7 kl.19, Fre 11.7 kl.19Sö 13.7 kl. 14 & 19, Tis 15.7 kl. 19Ons 16.7 kl. 19, To 17.7 kl. 19Fre 18.7 kl. 19, Sö 20.7 kl. 19Regi: Isa Lindgren-Backman

Musik: Sonja BiskopKapellmästare: Kent GranbackaManuskript: F.Skog / S.Lybäck / I.Lindgren-Backman

BILJETTBOKNING: 20 € / 15 € / 10 €

på telefon vardagar 15-18Förfrågningar: 040 4192485

Torgare sommarteater på museiområdet i Kronoby ger

Öppet 1.6 - 31.8 kl. 11-17 Midsommarhelgen stängt

Guidningar kl. 11, 13 och 15

Broloppet 13.9för mera information:www.ifkvarken.fi

Mårtes gårdsmuseumÖppet 10 juni - skolstartti-fr 11-17 lö-sö 11-16UPPBYGGTED 71, Björköby

Bjorkomuseum.hembygd.fiTel. 044 3245 730

Finns sommarteater i Esbo 2014

av Astrid Lindgrendramatisering:

Magnus Lindman musik: Peter Adolfsson

regi: Mika Fagerudd

tor 5.6 kl. 19 lör 7.6 kl. 17 sön 8.6 kl. 17 mån 9.6 kl. 19 tis 10.6 kl. 19ons 11.6 kl. 19

lör 14.6 kl. 17 sön 15.6 kl. 17 mån 16.6 kl. 19 tis 17.6 kl. 19 ons 18.6 kl. 19 mån 23.6 kl. 19

tis 24.6 kl. 19 ons 25.6 kl. 19 tor 26.6 kl. 19 lör 28.6 kl. 17 sön 29.6 kl. 17

PREMIÄR

Biljettpris: Barn 8 € (4–12 år, också för yngre med egen sittplats), vuxna 15 € (13 år–).BILJETTER: www.netticket.fi, EBUF vardagar kl. 9–16, tfn 050 406 4244, www.ebuf.orgM

ed ti

llstå

nd a

v Fi

nlan

ds S

vens

ka U

ngdo

msf

örbu

nd F

SU

M us i

k al e

n

T i 2 4 . 6 L i l l - P e l l i n g eO n 2 5 . 6 E m s a l öT o 2 6 . 6 S p j u t s u n dS ö 2 9 . 6 Brom a rv T i 1 . 7 H ö g s å raT o 3 . 7 N a g uF r 4 . 7 Pa r g a sS ö 6 . 7 K or p o T i 8 . 7 L a p p o T o 1 0 . 7 G e ta F r 1 1 . 7 br e i d a b l i c k S ö 1 3 . 7 S o t t u n g aM å 1 4 . 7 K ö k a rOn 1 6 . 7 U t ö T o 1 7 . 7 N ö t öF r 1 8 . 7 Ro s a l aS ö 2 0 . 7 Ba rö s u n d T i 2 2 . 7 P or k a l a

S o m m a r e n s t u r n é :

Av Jimmy Roberts \\ Joe DiPietroRegi Samuel Harjanne

Mus i

k al e

n M u

s ik a

l en

YOU’RE

yoU

perfect

i love

perfectperfectnowCHANGE

T i 2 4 . 6 L i l l - P e l l i n g eT i 2 4 . 6 L i l l - P e l l i n g eO n 2 5 . 6 E m s a l öO n 2 5 . 6 E m s a l öT o 2 6 . 6 S p j u t s u n dT o 2 6 . 6 S p j u t s u n d




S o m m a r e n s t u r n é :SKÄRGÅRDSTEATERN 2

014

Fr 1 1 . 7 br e i d a b l i c k F r 1 1 . 7 br e i d a b l i c k S ö 1 3 . 7 S o t t u n g aS ö 1 3 . 7 S o t t u n g aM å 1 4 . 7 K ö k a rM å 1 4 . 7 K ö k a rOn 1 6 . 7 U t ö O n 1 6 . 7 U t ö T o 1 7 . 7 N ö t öT o 1 7 . 7 N ö t öF r 1 8 . 7 Ro s a l aF r 1 8 . 7 Ro s a l aS ö 2 0 . 7 Ba rö s u n d S ö 2 0 . 7 Ba rö s u n d T i 2 2 . 7 P or k a l aT i 2 2 . 7 P or k a l aAv Jimmy Roberts \\ Joe DiPietroAv Jimmy Roberts \\ Joe DiPietroAv Jimmy Roberts \\ Joe DiPietroAv Jimmy Roberts \\ Joe DiPietro

Regi Samuel HarjanneRegi Samuel HarjanneCHANGECHANGECHANGECHANGECHANGE

KILENS EVENEMANG 2014Museet och Kilens Värdshus öppnar för säsongen ti 3.6. stänger må 11.8,

Juni och augusti öppet ti-sö kl 11-17 Juli varje dag kl 11-17

Midsommarbuffe 21,22.6, stående bord varje söndag i juli, Bokningar tel. 046-591 7405

14-15.06 Öppna Portar med arbetsdemonstrationer, prova på och gammaldags skola(med KRS)20.06 Traditionell Midsommarfest, midsommarstång, dans och lekar för hela familjen06.07 Den Stora Hantverkardagen, hantverksdemonstrationer och försäljning07.07 - 09.07 “Binda bok och skriva stiligt” , kurs i bokbindning och kalligrafi, Teija Tiilimäki (unga f.12 år och vuxna)14 - 15.07 “Trolla med säv”, kurs i sävslöjd, Soile Söderling (barn f.10 år och vuxna)23.7 ”Sommarteater: ”Gammaldags byliv” med “BYKISTON” från Petalax23.7-26.7 “Spinn, spinn sländan min”, kurs i handspinning,Annika Martikainen (barn f.9 år och vuxna)26.07 Visfest på Salteriet, allsång och visartister29.07-2.8 Konstvecka på Kilen: “Yttre och inre landskap”, akvarellmålning tillsammans01.08 Temakväll: “Med svällande segel”, skeppsbyggnad och sjöfart i Sydösterbotten på 1800-talet, med Henrik H.Teir, Claes Hänel, Kurt Gullberg, Christer Norrvik, föredrag och demonstrationer03.08 Grön Söndag och Må Bra Dag: grön mat och sköna behandlingar, workshop: ”Kärringtips och ekostäd-ning” med Ila Nordman23.08 Surströmmingspremiär på Salteriet , värd Pelle Boström06.09 Gammaldags Torgdag (med KRS), hantverksdemonstrationer och program

Konstutställningar:23.5-6.6 Akvareller med Kristian Teir, Inge Martonen, Carita Gylling, Inga Finne , Arbetets vänner H:fors6.6-12.7 Akvareller med Spectra konstnärer från Kristinestad13.7-10.8 Foton av Meeri Koutaniemi, 2013, 2014 årets pressfotograf

Närmare information www.kilen.fi, t.040-684 5080 eller [email protected]

KILENS HEMBYGDSGÅRD-KIILIN KOTISEUTUMUSEOMuseum-Värdshus-Hostell i Sideby /Kristinestad

Trädgårdscafé mitt i idyllenAlla dagar

maj-augusti 11-19

Bastugatan 5, Ekenäs019-241 5656, 050-556 1665

Trubadurer juni-juli-augustialla tisdagar kl. 14, 16 och 18

Se, www.cafegamlastan.fi

KUDDNÄSZ. Topelius

barndomshemÖppet 15.5-31.8

NYKARLEBYTel. 06-785 6482, 06-785 6111

www.nykarleby.fi/kuddnas

* sommarcafé, hantverksförsäljning

FJÄRDENSKAFFESTUGA

ORAVAIS* CAMPING OCH ÖVERNATTNINGSSTUGOR* DELIKATESSER VID HAVET

VÄLKOMMEN!VI HAR ÖPPET ÅRET OM

Vasavägen 119, Tel. 06-385 0366www.fjardenskaffestuga.fi

GOD TID 5/2014 – 41

SUDOKU Lösningen finnspå följande sida.

6 2 7 44 3 1

6 74 3 1 8

6 9 55 4 3

9 86 1 8

3 5 2 1

Samrådet i SPF Helsingfors

Teaterresa till Raseborglördag 28 juni. Start från Kiasma kl. 14.00

William Shakespeares En midsommarnattsdröm i nyversion och regi av Bobo Lundan.

Anmälan till Clara von Bonsdorff 040-5444031, [email protected]

Samrådet i SPF Helsingfors

Konsertresa till Lahtislördag 6 september.

Sibeliusfestivalens avslutningskonsert med Sinfonia Lahti, dirigent Okko Kamu.

Anmälan till Clara von Bonsdorff 040-5444031, [email protected]

Skriv i höstHar du drömt att om skriva? Har du texter i skrivbordslådan som du vill arbeta vidare med? Ge dig tid och möjlighet att gå en skrivkurs!

Kursledare: Åsa Stenvall-Albjerg.

Hösten 2014 startar Folkhögskolan Axxell följande kurser i centrum av Helsingfors och i Esbo:

Att skriva om sitt liv I. Grundkurs, fyra träffar med start 4–5.9. G18, Georgsgatan 18, Helsingfors.

Att skriva om sitt liv II. Påbyggnadskurs, fyra träffar med start 15–16.9. G18, Georgsgatan 18, Helsingfors.

Text på gång. Handledningskurs för längre hunna, två kursträffar med start 22–23.9. G18, Georgsgatan 18, Helsingfors.

Kom igång och skriv! Inspirationskurs, två kursträffar med start 16–17.10. G18, Georgsgatan 18, Helsingfors.

Lust att skriva och skapa. Inspirationskurs i ord och bild, två kursträffar med start 29-30.9. Axxell Överby, Esbo.

Mera om kurserna hittar du på www.axxell.fi/folkhogskolan eller kontakta kursledaren, e-post [email protected] eller tfn 044 739 7722.

SenioRöst blir också SenioNord i höst i HelsingforsSenioRöst-nätverket som körde igång i östra Helsingfors 2012 utvidgar sig under hösten 2014 också norrut till norra Helsingfors under devisen SenioNord. Det första evenemanget går av stapeln tisdagen den 28.10 kl. 14 i Malms kulturhus på Nedre Malms torg 1.

På programmet står bl. a. en föreläsning av Helena Ahlers från Folkhälsan under rubriken ”Minne och glömska – när glömskan är ett problem”. Anna Finnilä från Helsingfors stadsmuseum och en minneskappsäck. Pausgymnastik, kaffeservering och seniorinfo ingår också i konceptet. Det är fritt inträde till evenemanget, ingen förhandsanmälan.

SeniorNord erbjuder skjuts inom norra Helsingfors med en invataxi t/r. Anmälan till taxin senast 21.10 till Tamara Bergkvist tfn.045 8690945.

Höstens första SenioRöst-evenemang blir ett Bokcafé med Birgitta Boucht tisdagen den 4.11 kl.14 i Nordhuset, Mosaiktorget 2. Författaren Birgitta Boucht läser och berättar. Helsingfors stadsbiblioteks tjänster för svenskspråkiga seniorer presenteras. Pausgymnastik, infotorg, kaffeservering. Ingen anmälan, fritt inträde.

Året avslutas med SenioRöst julfest måndagen den 15.12 kl.14 i Matteuskyrkan, Åbohusg.3. Julfest med Finlands Lucia, allsång, julgröt och kaffe med pepparkaka, infotorg. Ingen anmälan, fritt inträde. Bor du i östra Helsingfors och behöver hjälp med transporten till våra träffar? Senioröst bjuder på skjuts med invataxi, tur och retur. Meddela senast fem dagar innan till Emma Lunabba tfn. 044-7883696.

Senior-nätverket för samman olika aktörer för att skapa gemenskap och förebygga ensamhet bland svenskspråkiga seniorer; SenioRöst i första hand i östra Helsingfors och SenioNord i norra Helsingfors.

10-årsdans-jubileum på G18med Mats Bergmans den 13 november.

Mer information kommer i nästa God Tid.

Välkommen till

SPF Österbottens Sommardagonsdagen den 6 augusti, Forsby danspaviljong i Pedersöre

11.00 Lunchbuffé13.00 Program

Festtalare Folktingets ordförande Christina Gestrin Humorgruppen KAJ med mera

Kaffe med bakelse15.00 Dans till Sirocco/Utflykt till Fagerbacka fäboställe

Inträde + lunch + kaffe 30 euroInträde + kaffe 15 euro

Anmäl dig till din egen förening senast 25 juli.

Christina Gestrin

FOTO ERIK ÅHMAN

Pensionärskörsång som bäst!E s b o 7 - 8 . 2 . 2 015

P a n gSÅNGF e s t

glömskaMinne

Nordhuset | Mosaiktorget 2, Nordsjö | vuotalo.fi

SenioRöst-nätverket är; Arbis, De sjukas väl, Cecilia Hoiva, DOT rf, Folkhälsan, Helsingfors Svenska Marthaförening, HelsingforsMission, Idrottsverket, Konstmuséet, Matteus Församling, SAMS, Social- och

Hälsovårdsverket, Stadsbiblioteket, Stadsmuséet, Svenska Pensionärsförbundet och Helsingfors Kulturcentral

och

Birgitta Boucht

42 – GOD TID 5/2014

SUDOKULÖSNING

6 2 8 5 7 1 3 4 9

9 4 7 2 3 8 5 1 6

5 1 3 4 6 9 7 8 2

4 9 2 3 1 5 6 7 8

8 3 6 7 9 2 1 5 4

7 5 1 6 8 4 9 2 3

1 7 9 8 2 6 4 3 5

2 6 5 1 4 3 8 9 7

3 8 4 9 5 7 2 6 1

GOD TIDutkommer nästa gång den 29 augusti. Material till nummer 6/2014 bör finnas på redaktionen senast den 15 augusti. Vi tar gärna emot redaktionellt bidrag från pensionärsföreningar och enskilda.

Materialet skickas till per e-post till [email protected] per post till

God TidKatarina Bengs-WestermarkFredsgatan 8 A 1565100 VasaChefredaktörens telefonnummer är 020 72 888 80

Utgivn. Deadline

Nr 6 29/8 15/8

Nr 7 3/10 19/9

Nr 8 7/11 24/10

Nr 9 12/12 28/11

I sista minuten”Jag är ju stor och stark. Jag försörjer mig själv,

Jag är vacker.Jag klättrar i berg. Jag dyker från högsta trampolinen,

jag skriver de bästa reportagen …Erik är där …Och nu …nu … Nu känns det som om det endajag vill är att kunna åldras med lite värdighet.

Om det går:Komma ihåg några namn.Komma ihåg några ansikten.Inte upprepa mig hela tiden.

Inte lukta illa…Jag vill vara ett gammalt kulturarv!

Fornminnesmärkt.”

Marianne i Carin Mannerheimers komedi I sista minuten

Det var en dag när ingenting stämde. Morgongrö-ten blev vidbränd. Tvättmaskinen var i olag, men det kunde göra detsamma. Husbolaget hade stängt av vattnet. Berget av otvättade kläder fick vänta. Vädret var grått och trist. Förgäves letade jag efter Birgitta Bouchts diktsamling Sämsta tänkbara säll-skap medan jag memorerade: ”Man har sitt arkiv/i oordning/ostylade kläder/magkramp på morgo-nen/allmän olust framåt dagen …!

Skärpning! På måfå åkte jag in till ”stan” med den långsamma busslinjen med Svenska Teatern som änd-hållplats. Ett teaterbesök skulle kanske pigga upp, vil-ket också förhandsreklamen hade utlovat. Det råkade finnas lediga platser till den kritikerrosade föreställ-ningen I sista minuten, till och med på tredje raden på parketten. Tredje raden, som också förde tankarna till tidigt 1960-tal, då My Fair Lady med Liisa Tuo-mi och Leif Wager gick för utsålda hus. Frimodigt hade jag tågat upp till dåvarande teaterchefen Runar Schauman. Han förbarmade sig över mig, en fattig litteraturstuderande och gav mig ett frikort med plats högst uppe på tredje raden i sjätte logen. ”Ja, det var då min vän, en gång för länge sen …”

Nu var det dags för pjäsen med det onomato-poetiska namnet I sista minuten. Med programbla-det i handen väntar jag på att dörrarna skall slås upp. Vilken härlig föreställning! De tre damerna, modell äldre, var på kornet tagna. Det var lätt att identi-fiera sig med Marianne, den ”avdankade” journa-listen i Veronika Mattssons kongeniala tolkning. De snärtiga replikerna fick en både att skratta och gråta! Det senare på grund av de mörka underto-nerna. För att inte tala om de två övriga damerna; Christina Indrenius-Zalewski som tolkade Ann-louise som var utled på sin äkta hälft Bosse och hans gnälliga telefonsamtal. Och så den övervint-rade skönheten Solveig gestaltad av Sue Lemström.

Handlingen utspelas i Mariannes stora våning som ger hennes dotter problem. Hon försöker överty-ga sin slamsiga och livsglada mamma att flytta till en billigare lägenhet eller till ett servicehem. Det finns också två män i sällskapet. Per, i Thomas Backlunds gestalt, för tankarna till farbror Blå i Elsa Beskows bilderbok Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin. Men man tas snabbt ur villfarelserna

eller gör man det? Både Per och ”fixaren” Staffan, tolkad av Mikael Andersson kommer ut från sina garderober. Och vad följderna av detta blir ska inte här avslöjas. Pjäsen visas fram till den 10 maj så än finns det tid för hugade teaterbesökare.

Det var ju inte bara föreställningen som var en upp-levelse utan allt det övriga. Det var fascinerande att kolla in teaterpubliken och klädseln och kommen-tarerna som man inte kunde undgå att höra. Och så busslasterna med besökare från andra orter som hade privilegiet att kunna lämna ytterkläderna i bussen för att snabbt ta sig in och ut från Thalias tempel. Och stimmet och sorlet i mellanakten där publiken intog förfriskningar under stigande ljudvolym. Som van-ligt var det många bekanta; handskakningar, rygg-dunkande, omfamningar och kindpussande.

Min andra tidsresa till 1960-talet personifierades i Carita Björkstén, kurskamrat från den första svensk-språkiga bibliotekarieutbildningen i vårt land med biblioteksinspektören Barbro Boldt som auktoritär kursledare. Det var roligt att utbyta arbetserfaren heter med Carita. Det intressanta var och är att Carita är släkt med ingen mindre än Emilie Björkstén.

Det säger sig självt att pjäsen slutade i sista minuten.

BENITA AHLNÄS

Benita Ahlnäs, kolumnist

i God Tid, är också

bibliotekarie och

turistguide och författare

till fyra böcker.

Benita Ahlnäs år 1961 med frikort till My Fair Lady. Ur hemarkivet

Bara en hemmafru!– Bara en hemmafru, brukade min mor svara på frågan om hennes titel eller yrke. I svaret fanns ett nedvär-derande av hennes arbetsinsats som hustru till en man vars förvärvsin-komster skulle förslå för en fem personers familj på 1950-talet. Som vuxen har jag insett mammas otro-liga arbetsbörda och hennes puss-lande för att få pengarna att räcka till. Ändå var det som om hon inte skulle ha värderat sitt arbete. En åsikt som hon delade med många andra kvinnor i samma situation.

När jag läser Lena Marander-Eklunds bok Att vara hemma och fru. En studie av kvinnligt liv i 1950-talets Finland associerar jag till situationen för min mor som hem-mafru under samma period med tre barn av vilka den äldsta var född i slutet av 1930-talet och de två yngre på 1940-talet och med en man som hade upplevt tunga år som inkal-lad och två bröder som hade stupat. Mamma hade också sagt upp sig från en kontorstjänst med möjlig-heter till avancemang när hon gifte sig som tjugoåring och min pappa önskade eller kanske också krävde att hon skulle stanna hemma för att sköta marktjänsten och för att visa att han kunde försörja sin hustru.

Det är bra att boken har blivit skriven som resultat av ett omfat-tande mullvadsarbete i olika arkiv. Lena Marander-Eklund är docent vid Åbo Akademi där hon arbetar som forskningsledare i nordisk fol-kloristik. År 2000 disputerade hon på avhandlingen Berät-telser om barnafödande. Form, innehåll och bety-delse i kvinnors muntliga skildring av födsel.

Som källor för Att vara hemma och fru har Lena Marander-Eklund använt sig av frågelistor och intervjuer i Folklo-ristiska samlingarna och material från Etnologis-ka samlingarna vid Åbo Akademi och frågelistor om hemmafruns erfa-renheter i Folkkultur-arkivet vid Svenska lit-teratursällskapet. Detta utökat med över hund-ra levnadsberättelser av skribenter om tillvaron på 1950-talet och sex intervjuer baserande sig på frågescheman.

Det omfattande käll-

materialet har resulterat i en syn-nerligen välmatad bok på närmare trehundra sidor med omfattande käll- och litteraturförteckningar och personregister. Boken är rikt illustrerad givetvis med en förteck-ning över bildkällorna.

Boken kunde ha blivit en veten-skaplig tungviktare om det inte hade varit för intervjuerna som har fått citerade underrubriker i inne-hållsförteckningen och därmed belyser den faktaspäckade texten på ett sätt som får läsarna att lystra till. Resultatet blir en aptitretande kompott där ingredienserna ger en smakupplevelse.

Enda nackdelen med boken är det minimala fontsnittet. Det är svårt, även med glasögon, att läsa en så liten text.

Lena Maranders bok Att vara hemma och fru kan med fördel läsas i anslutning till utställningen i Villa Hagasund i Helsingfors med Foto-grafier från Helsingfors på 1950-talet. Utställningen pågår fram till den 30 november.

BENITA AHLNÄS

Lena Marander-EklundAtt vara hemma och fruEn studie av kvinnligt liv i 1950-talets FinlandSvenska litteratursällskapet i Fin-land 2014ISBN 978-951-583-273-3

GOD TID 5/2014 – 43

PRO-DUKT

AN-SPRÅK

SKÄN-KA

UW5/2014

GRANN-DRAKE.EPOK

KAINSMAMMA

VROUWMARIA

REP-TILER

⬇

HURSA?6 I ROM.REN

HAND-LED-NING

BETTLA

KAN GÅFÖRERÄTT

MALAJ-ISKDOLK

SVENSKTHÖGER-PARTI

HÅG-LÖSA

UR-SPRUNG

UPP-SATS

SEGER-TECKEN.ICKE

LED-NINGAR

GROD-DJUR

TVÅ.KUST-TRÄD

⬇

HÖRHIT!

BASRASLAND.TROTT

– –VIR-

TANEN

"FLINT-SKALLE"

SMUTSA

TRÅNG-MÅL

SVÄRS.INFOR-MATION

YT-MÅTT.ANLAG

DENÄR VIG

ABER.STE-RILA

VÄNTAPÅ SINTUR

SMISK

HÄST-KRAKE

FASTER.RADEN

SPAR-TRÄD

FÖR-DRÖJD

BINDAIHOP

LANDS-KOD FÖRSVERIGE

KAN GAM-MALT HU-VUD BLI

KANVÄXA.BÅL

WALTERS ART MUSEUM

SPF-PROJEKT(3 ORD)

⬇

DENGRÖNAÖN

MANSTITELKORT

FRÄSCH.FLIT-FISK

FINNSI SALT

EGGAR

BATTE-RISTOR-LEK

UPP-HÖJAS

BÖRMAN

BATTERI

GUDS– – – .GRÅT

HEU-REKA!

IRLANDPÅ

IRISKA

DEN ÄRSYRLIG

FÖRFAT-TAREJUHANI

ÄR ALLAGODATING

KAFFEELLER– – ?

MATTAN.REG. FÖ-RENING

MYGG-LÄTE

VRIST-SKYDD

INFOR-MATÖR

STRÖMKORT

GAM-GOTT.FÄ

MÖB-LERA

PAPY-RUSBÅT

TYG-STYC-KE

TANK-SPRITT

SMEKA.IT-

STÖD

PÄRNUÄR EN

ERLAN-DER

TILL-LÅTEL-SE

VARESAUSBRÖST

VURM.33-VAR-VARE

SJÖ-FÅGEL

MISS-TÄNKER

RÄCKA.RYGG-SKOTT

LUSTIG-HET

TAXI-SVÄNG

HÅLLERENBÄRS-BRÄNN-VIN

BERGPÅ

KRETA

AVTAL(PLUR.)

VIA-DUKT

AMU-SERAFINNS

NIFÖRR

TERAKORT

GREN-BOK-STAV

SMILA

METROKORT.KLYKA

Lösningen postas till SPF:s kansli senast 15 augusti 2014.Adressen är Pb 129, 00101 Helsingfors.Märk kuvertet med ”kryss”. Skicka inga andra meddelanden i samma kuvert som krysset. Bokpris.Namn: ......................................................................

Adress: .....................................................................

..................................................................................

Vinnare i krysset i nr 4/2014Siv Zittra, Nederlappfors; Ann-Cathrine Westerby, Pärnäs; Sonja Börman, Kimito; Göran Järn, Bennäs och Kickan Söderback, Mariehamn

Vi fick in 352 krysslösningar, grattis till vinnarna!

PHON HARBARN-BARN S

A

EM R DA B V€DER-

STRECKST RO EK

MODER-NA

- - - - -

R O S M N S RIO IS-

R€NNA

€U-GUSTI-FLICKA

S

RM R

D

AL

MUSI-KALISKA…VNIN-GAR

FLIK T

RB EA

LAH

KK

EA A R A

A BN

GÅNG-BART ITOKYO

AN

E B

A

A E

UW4/2014

E

G

HANBOR I

BELGRAD BRE NU

DEMO-LERA

REU NR T

F

K

NAV

FLACKARUNT

B

GR

EGRIS-MAMMA

ENHAG-LUND

D

AV

RT

É

IE

MSGRIS-

PAPPA

E

T

EST…EELI

TEA

D

MTROLL-KONSTG

A

O X

R

DUNANTSSKA-PELSE

OFA S

KYIA

PT

H€ST-NAMN

A

ASOL-VARV

S

A

RYMD-FIGUR

IW

L

S

MLILLAÐ Ð

R

N

O A

AS

O

G

T.EX.

F

L€TT-L€ST

G E

E

A

INDI-KERA

T

T Y

V

TEXT-MEDDE-LANDE

O

Å

E

R

SUGERUPP

€R DETJU NU

OAN-V€NDA

⬇

V

TB

DEL AVFUT-HARK

R

-BÅT.

-SVÄNG

I

RNU ILUFTEN

P

MANNENBAKOM€GGET(3 ORD)

E OE

G

RIK

Ä

VAR-DAGLIGTNEJ

FR€TER.SEDEL

ASJUI ROM

RD

V BSÅ

RLR

KAS-KELOT

Ö

F…R-TRYCK

RO

EIN-STEIN

VAR ETT

BLOD-SUGARE

SK

A

N

S

F…R-T…JD

KLUBB-SPEL

A

N A D

EÖ

D

S L U M O

GETTO

Y

SIBI-RISKFLOD

LRANKSAK

KOTT-TR€D

S

TYGERMED

METALL

PRE-SENT

Å

GAVNIKO-LAI II

A

L

C

⬇

R

RA

Å

…VA

T E

LTF€STE

KORTSKIVA

NAD

O

ÖFOR-TUNA

K

G T

KOMMUNPÅ

NORRAÅLAND

AA

HERE-DITET

TORG-SKR€CK

R€T

O

KGAF-FLAR

⬇

G

SKA-PADE€GGET(2 ORD)

KNU-DIST.ISBANA

P

RI

ORM IDJUNGEL-BOKEN

KGEOR-GE ÐBUSCH

AKVA-VIT

SKÄG-GIGTDJUR

T

EFTERKL. 12

AEI L

SL€PA

YV USCH N€STEG

TUNG-VIKTARE

FORTE

DIREKT

I

RE

JUDE FRÅN…ST- ELLER

MELLANEUROPA

SKÅDA

KELVIN

K

J N

PALI-SAN-

DERTR€

A E

JÖ

XS N

DEN €RRANDIG

OK€NDSTOR-HET

ÅO

HOLME NIONDETONEN

NKORT-ASTE

MORSE-TECKNET

E

180GRADER

L E

F€RG-L€GGA

Y

DENGAMLE

E

ÅNGARE.I V€RK-TABLETT

MELODI.OKOKT

VÅNING.HOP-FOGAD

STÅNG.MANS-K…R

F…REVERB.OBYGD

SAGO-V€SEN.ANTI

AMU-SERA.

EMEDAN

FORDON.INDISKDELSTAT

VEMOD.HURSA?

TVÅ.L€T-TING T

M€RK!I ÅR ISOTJI

VIMSIG.UT-

SIDOR

IRRI-TERA

AND-FÅGEL.OMRÅDE

YTT-RANDE.F…RMÅR

WALTERS ART MUSEUM

Ð Ð ÐLINCOLN.GEN-LJ…D

FENA.OH!

WALTERS ART MUSEUM

44 – GOD TID 5/2014

w w w. w a s a l i n e . c o m

NJUTAV EN SKÖN DAG

MED lEVANDE MUSiK och KrySSNiNGSproGrAM.VårT GoDA SKärGårDSborD STår UppDUKAT på AllA AVGåNGAr UNDEr SoMMArEN.DAGSKrySSNiNG 39 EUr/VUxEN!

Till hAVS

god tid #5 2014

Documents