En myndighets perspektivpå Fiberbankar

Lijana Gottby, Karin Jönsson och Anna StjärneLänsstyrelsen Gävleborg/Renare mark och vatten (SGU) och Länsstyrelsen Västernorrland

Fiberbanksworkshopen, 6-7 oktober Uppsala

Historik

• Förorenat sediment

2

Historik

3

2009-2014: Fiberbanksprojektet i Västernorrland

- Begreppet ”fiberbankar”

- Metod att kartlägga fiberförekomster med hydroakustiska mätinstrumenten

Historik

2014-2017: Metodik för riskklassning av fiberhaltiga 2014-2017: Metodik för riskklassning av fiberhaltiga sediment

- Riskklassningsmodul i Excel för fiberhaltiga sediment motsvarar Naturvårdsverkets MIFO fas 2

Riskklasser: Klass 1A – Synnerligen stor risk; Klass 1B – Mycket stor risk; Klass 1C – Särskilt stor risk; Klass 2 – Stor risk; Klass 3 – Måttlig risk ;(Klass 4 – Liten risk)

4

2013 höst: HaV åtgärdsanslag 1:12 Åtgärder för hav- och vattenmiljö

2014-2016: Att åtgärda fiberbankar i

Norrland - ett viktigt steg för giftfri miljöLänsstyrelserna: Jämtland, Gävleborg, Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten och SGU

Fiberbankar i Norrland (FIN)

SGU

--2015: tillägg med flera miljögiftsanalyser på insamlade prover

2016 höst: Utvärdering av resultat, riskklassning samt åtgärdsplanering för utvalda pilotområden

2017 feb: Slutseminarium 5

Fyra mål i projektet:

1. att kartlägga antal och storlek, innehåll av miljögifter, samt egenskaper, för fiberbankar och fiberrika sediment i Norrland

2. att riskklassa fiberbankarna

3. att diskutera åtgärdsbehov och tänkbara åtgärdstyper, för varje fiberbank eller grupper av fiberbankar med liknande egenskaper

4. att presentera åtgärdsförslag, inklusive tidsplan, skattning av kostnader, samt åtgärdsmetod för ett

Foto:AB Flygtrafik/Jamtlis fotosamling

skattning av kostnader, samt åtgärdsmetod för ett pilotområde per län

6

Två kärnfrågor

• Ansvar - Vem har haft tillstånd för verksamheten? Finns det ansvarig idag?

• Omfattning - Hur ser föroreningssituationen ut (utbredning, spridningsrisker och farlighet)?

7

Ansvar avgör finansiering för åtgärder

• Tillsyn – det finns en eller flera ansvariga parter som tillsammans har ett fullt ansvar.

• Bidrag – det finns inga ansvariga• Bidrag – det finns inga ansvariga

• Tillsyn/bidrag – det finns en eller flera ansvariga parter som tillsammans har ett delvis ansvar.

8

Länsstyrelserna

Tillsyn, miljöfarliga verksamheterTillsyn, vattenverksamhetEfterbehandling av förorenade områdenMiljöövervakningVattenförvaltning/ Beredningssekretariat(Samhällsplanering)Natur

Aktörer

Verksamheter

Pågående verksamheter

Myndigheter

NV, HaV, VM, SGU, Livsmedelsverket, KEMI, SGI,…

Natur

Kommun

Tillsyn, miljöfarliga verksamheterPlaneringNatur

Pågående verksamheter

Nedlagda verksamheter

Delvis pågående/nedlagda

Forskning

Pågående projekt kopplade till fiberbankar: TREASURE, REACT, ..

Allmänheten

Yrkesfiskarna, intresse organisationer,..

9

Vad behövs?

• Hur kan vi jobba optimalt i frågan när är så många aktörer inblandade? Olika roller och ansvar. Kan vi snabba på processen för att uppnå miljömålet? Hur?

• Saknas verktyg för effektiv arbete, som t.ex. • Saknas verktyg för effektiv arbete, som t.ex. bedömningsgrunder/ gränsvärdena/ bakgrundshalter för sediment?

• Finns det tillräckligt med effektstudier? Vilka effektstudier saknas?

10

Vad behövs?

• Är befintlig övervakning av miljögifter i sediment/biota är tillräcklig?

• Risklassningens metodiken utvärdering och känslighetsanalys. Fungerar bra? Vad saknas?känslighetsanalys. Fungerar bra? Vad saknas?

• Billiga åtgärdsalternativ och teknikutveckling. Finns det behov för utveckling och innovation?

Nästa steg i arbetet..

11

InformationsåterföringInformationsåterföring

12