grundkurs greppa näringen
DESCRIPTION
Grundkurs Greppa Näringen. 2008-11-27. Från räknesticka till IndividRAM (NorFor). Utfodringspraxis Bertil Carlzon, LG-Husdjurstjäst. Antal nötkreatur i landet. 1974: 677 000 kor. - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
Grundkurs Greppa Näringen
2008-11-27
UtfodringspraxisUtfodringspraxis
Bertil Carlzon, LG-Husdjurstjäst
Antal nötkreatur i landet Mjölkkor Dikor S:a kor Ungnöt Kalvar
< 1 årS:a nötkreatur
1995 482 118 157 128 639 246 595 521 542 328 1 777 095
2000 427 621 167 277 594 899 588 686 500 183 1 683 767
2004 403 702 171 730 575 432 539 425 513 607 1 628 464
2005 393 263 176 613 569 876 526 562 508 495 1 604 933
2006 387 530 177 522 565 052 529 847 495 510 1 590 409
2007 369 646 185 717 555 363 515 737 488 625 1 559 725
2008 357 194 196 254 553 448 512 744 492 189 1 558 381
1974: 677 000 kor
2008 - 2007 - 12 452 + 10 537 - 1 915 - 2 993 +3 564 - 1 344
Från 1960 - 2007
-60 tal:Foderenheter och smältbar äggvita
-70 tal:Mcal och MJ och smältbart råprot.
-80 tal:Grovfoderanalyser, stora grf-givor
RAM
-90 tal:AAT/PBV, Lat och Mat, IndividRAM
-98: LFU-systemet
2007-08: NorFor(2009)
Från 1960-tal till nu
Mjölkavkastning högmjölkare, kg 28 - 50
Slaktungnöt, kg 200 - 325
Spannmålspris, kr 0:45 - 1:40
Köttpris kr/kg 5:50 - 25:00
Mjölkpris kr/liter 0:55 - 3:70
Djuret måste kvittera Djuret måste kvittera det vi beräknardet vi beräknar
Ts-intagTs-intag
Protein, Protein, ungnötungnöt
NDFNDF
Protein Protein mjölkkormjölkkor
Till viss del ett växtodlingsdokument
Kalium < 20 och > 25 – se över gödslingen
Magnesium < 2 – extra mg i mineralfodret
MJ: +/- 0,5
Råprotein: +/- 5 g
NDF: +/- 10 %
Analysera allt hemmaproducerat!!!!
Slutanvändarens krav på vallfodretSlutanvändarens krav på vallfodret
Per kg tsPer kg ts
RåproteinRåprotein NDFNDF MJ MJ
Mjölkkor 140 – 170 g 450 – 550 g 10,4 – 11,o
Köttdjur 130 – 150 g 450 – 550 g 10,4 – 10,8
Ger förutsättningar för bra konsumtion och optimal produktion.
Krav på vallfodret med ”nya” råvaror:
• Majs i foderstaten – högre råproteinhalt
• HP-massa i foderstaten – högre råproteinhalt
• Agrodrank o Rapskaka – lägre råproteinhalt
Räkna på mineralerna, särskilt på P (fosfor)
Vallen en proteinresurs? !
Ofta ett lågt proteinvärde i vallfodret till högproducerande djur
- Var finns det protein?
- Ärter, Åkerböna och BALJVÄXTER
En blandning på 50 % lusern, 30 % klöver + rajsvingel
-Kan ge 225 g råprotein per kg ts och 7 ton ts per ha vid fyra skördar
( hoppas vi på)
Blanda vallfoderAntal balar
Nr 1 Nr 2 Totalt Analys
4 1 5
55 45 53 Ts
140 230 158 Rp
11,0 10,5 10,9 MJ
475 300 440 NDF
112 184 126 Eff rp
259 261 259 Eff fiber
74 70 73 AAT
28 100 43 PBV
Vallens ekonomi/kg ts ”hemma”Gård E B V H
Skörd 1 ton ts 2 300 2 600 3 150
Skörd 2 ton ts 1 750 3 300 1 800
Skörd 3 ton ts 3 800 3 200 2 800
Tot per areal 7 400 7 900 6 800 4 100
Arbetskostnad öre 12 13 18 5
Maskiner inköpt 9 35 18 52
Maskiner egna 38 20 23 8
Direkta kostnader 24 17 14 3
Anläggning 7 2 5 7
Lager 1 1 4 1
Tot öre per kg ts 91 88 82 76
Vad utfodras?
Näringsvärde i ensilaget jämfört med grönmassa
Ensilagets hygieniska kvalitet: NH4+
Proteinkvalitet: EPD 80 eller 75?
Ts-halt i ensilaget
Varför ts-mätare ?Varför ts-mätare ?
Tänkbar konsumtion Tänkbar konsumtion
Ts i ens. %Ts i ens. % kg ts kg ts Krf kg ”Grf %” Krf kg ”Grf %”
20 20 6 6 21 21 24 24
25 8 19 32
3030 10 10 17 17 4040
40 12 15 48
Total konsumtion vid 45 kg mjölk = 25 kg ts
Råproteinbehov
Ett nötdjur behöver för vommens funktion: > 10,5 % av ts
mjölkavkastning på 50 kg, högvärdigt råprot. 7,6 %
totalt för en högmjölkare > 18,1 % av ts
vid 30 kg mjölk 10,5 + 6,0 = 16,5 %
Dikalv av tung köttras som ska växa > 2 000 g per dag
10,5 + 6,0 = 16,5 % av ts-intaget
Foderstatsexempel 1
30 kg mjölk:
10 kg ts vallfoder, 160 g rp och 2,8 g P
5,5 kg spm och 4,8 kg koncentrat
25 g mineralfoder
Kontroll: Protein (norm) P balans
18,2 % av ts (16 – 18) +/-0
P-balans vid 7,8 g P i koncentratet = + 9 g, inget minf.
Foderstatsexempel 2
30 kg mjölk:
Som exempel 1, men EPD 75 på vallfodret
6,1 kg spm och 4,3 kg koncentrat
25 g mineralfoder
Kontroll: Protein (norm) P balans
17,7 % av ts +/-0P-balans vid 7,8 g P i koncentratet = + 6 g, inget minf.
Vall kg ts Agrodrank Spm Konc Expro
Bland 1 3,5 3,1 1,0
2 3,5 1,0 2,9 0,2
Klöver A 1 4,0 2,9 0,7
2 4,0 3,1 0,4
Klöver B 4,0 3,4 0,2
Gräsvall 3,5 1,0 2,8 0,3
OBS mineraler i foderstater med ExproKlöver A EPD 80, Klöver B EPD 75
Foderstat Vallfodertjur 300 kg
P i olika fodermedel
g per kg ts
Vallfoder/Bete 2,5 – 3,5
Spannmål 0,4 – 1,0
Rapsprodukter 11,0 – 14,0 Agrodrank 90 7,8 (dekl. värde)
Soja 7,2Kofoder: Jämför tabellvärde och värde på
leveranssedeln.
Protein fodermedel
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
20
1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003
År
proc
ent a
ndel
bomullkokosraps,ryps, senapsojasolrosärter, åkerbönor, lupinerandra vegtab prot foder
?
I grisproduktionen
• Analyserar ALLA fodermedel
• Optimerar för en optimal foderstat
• Produktionsuppföljning kan visa ett effektivare utnyttjande av N och P än normvärden
• Räknar på smältbart P/ MJ
Aktuellt hos oss• Vad kostar det hemmaproducerade?
VALLDAGBOK
• Vad är rätt grovfoder på gården? Samarbete växtodlingsrådgivare och husdjursrådgivare på Greppa-gårdar och i utvecklingsgrupper
• PRODUKTIONSUPPFÖLJNING - för att ha kontroll på kostnaderna