1

Vem är Anders Blom? MSc Geovetenskap, kvartärgeologi GU1994

Hydrogeolog på SWECO sedan 1994

- Vattentäkter Prospektering, provpumpningar, riskinventeringar, riskanalyser, vattenskydd mm.

- Utredningar hydrogeologi.

- Vattenprovtagning.

2

© Copyright Sveriges Radio 2013 Foto: Mikael Olmås

Grundvattenbildning – En besvärande datalucka?

Syftet med föredraget: • Lyfta fram frågeställningen om

grundvatten-bildningens storlek …

• Lyfta frågan om det behövs mer forskning på området …

3

4

Vattenbalansberäkningar – Hur? Vattenbalans: IN – UT = SPARAT Grundvattenbildning – grundvattenuttag – magasinsförändring = 0

M.Liedholm. Sweco

Vattenbalansberäkningar - När?

5

• Bedömning av möjligt grundvattenuttag.

• Påverkan från anläggningsarbeten.

• Körning av grundvattenmodeller.

• Upprättande av vattenskyddsområden.

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

Niv

å(m

)

05

1015

Ned

erbö

rd(m

m)

2010-08-31 2010-09-07 2010-09-14 2010-09-21 2010-09-28 2010-10-05 2010-10-12 2010-10-19 2010-10-26 2010-11-02

0

20

40

Flöd

e(l/

s)

B1B2B3B4B5

B6B7B8B9B10

B11Rb1001Rb1002Rb1003

Nivåer: Provpumpning Axvall B10 och B11 - Start 2010-09-07 11:00 - Återhämtning start 2010-10-19 11:00

B5

Rb1003Rb1001B9B8

B4

B6

B2

B3

6

Vattenbalansberäkningar – Varför? Vattenbalansberäkningar därför att: • Relativt enkla att utföra. • Enkla parametrar in. • Mindre osäkerhet i indata

än vid andra hydrauliska beräkningar med T och k.

Uttagsbrunn

Uppströms Nedströms

Tillrinningsområdetill vattentäkt

Ursprungliggrundvattennivå

Grundvattennivåunder uttag

Återströmnings-avstånd

Lokala strömningsriktningar skiljdafrån regional strömningsriktningVy från ovan

Vy från sidan

Grundvatten-delare

M.Liedholm. Sweco

7

Grundvattenbildning • Huvudsakligen vår och höst.

• Endast i inströmningsområden.

• Grundvattenuttag kan öka andelen

inströmningsområde.

• Grundvattenuttag kan flytta gv-delare.

© SGU Vattnets väg från regn till bäck, H. Grip och A. Rodhe, 1991

8

Grundvattenbildning – En enkel modell • Nettonederbörd = Nederbörd (lätt att mäta) – Avdunstning (klurig) • Nettonederbörd = Avrinning (yt + gv) + magasinsförändring

Magasinsförändring = 0 och gv-avrinning << ytavrinning → Nettonederbörd ≈ Ytavrinning (”Lätt” att mäta)

• Nettonederbörd x grundvattenbildningsfaktor = Grundvattenbildning

9

Grundvattenbildningsfaktorn: Hur stor andel av nettonederbörden som bildar grundvatten inom ett område … … beror bland annat av: • Jordart (geologi). • Markanvändning. • Sjö- och våtmarksandel. • Topografi. • (Temperatur). • (Regnintensitet). • mm

10

Grundvattenbildningsfaktor: Erfarenhetsmässiga värden: • Isälvsmaterial (grus i markytan) = 1,0 • Isälvsmaterial (bevuxen) = 0,8 • Morän = 0,5 • Berg i dagen = 0,1 - 0,2 • Urban miljö = “0” - 0,3?

11

Osäkerhet i grundvattenbildningsfaktorn Det enda vi med säkerhet vet, är att vi har fel! Variation i ingående parametrar skattas till max 1-3 gånger … … avsevärt mindre än osäkerheten i hydraulisk konduktivitet och permeabilitet som ofta har osäkerhet i10-potensen. - Väldigt få litteraturuppgifter … - Få “vetenskapliga” utredningar …

12

Några tidigare utredningar: Tidigare undersökningar av grundvattenbildning: • Grundvattenbildningbildning i Svenska typjordar

– Översiktlig beräkning med en vattenbalansmodell UU, Ser A No 66, Rhode, Lindström, Rosberg, Pers. 2006

• Grundvattenbildningbildning i Svenska typjordar

– Metodutveckling av en vattenbalansmodell. UU, Rhode, Lindström och Dahné. 2008

13

Exempel på behov av bättre indata Modellkörningar Vattenresursplanering

©Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/02599.

14

Önskar mer forskning om GVB – SGU? Grundvattenbildningsfaktor för olika typmiljöer … …

CTH GI A101 Eklund 2002

CTH GI A101 Eklund 2002

15

Möjlig redovisning … Grundvattenbildningsfaktor för olika typmiljöer, eller kartor … …

CTH GI A101 Eklund 2002

Typmiljö 1A: Morän Område Skog Öppen Brukad

Norrland 0,4 - 0,5 0,4 - 0,5 0,4 - 0,5

Svealand 0,5 - 0,6 0,5 - 0,6 0,5 - 0,6

Götaland 0,4 - 0,5 0,4 - 0,5 0,4 - 0,5

Copyright © 2006, Allan Rodhe, Göran Lindström, Jörgen Rosberg, Charlotta Pers och Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet.

Typmiljö XX: Urban miljö …?