guld i skopan - lkab...här har vi en hemläxa att göra under 2013; att ... vi behöver veta hur...

Guld i skopanRestmalm för miljarder återvanns Sid 11–13

FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB – NR 10 # DECEMBER 2012

Flexibelt LKAB

tömde lagren

Lars-Eric Aaro, sid 2

Bild: Alm&ME/Elisabeth Fredriksson

09 Nobelpristagare till Malmfälten 04 Brännare spar energi i LKAB 370 14 Jakten på sprickan 18 Julen i LKAB

02 VECKOBLADET # NR 10 2012 VECKOBLADET # NR 10 2012 03

SVARAR

Vilken är din önskejulklapp?

Vår förmåga till flexibilitet har verkligen prövats i praktiken i år Vad som händer i Kina dominerar LKAB:s

vardag på marknaden på ett helt annat sätt än innan Lehmanhändelserna. Det

gäller inte bara våra kunders stålförsäljning och därmed efterfrågan på järnmalm, utan också hur Kina internt investerar och därmed efterfrågar stål. Allt detta sammantaget gör att LKAB:s var-dag blir mera ryckig. Järnmalmspriser går upp och ned, efterfrågan varierar mer under året. Globalisering av vår marknad gör att alla för oss viktiga parametrar blir mer volatila – det blir snabbare upp- och nedgångar.

Detta måste vi förhålla oss till genom en myck-et tydlig strategi för flexibilitet. När en kund inte hämtar pellets skall vår marknadsavdelning redan ha identifierat en ny kund som kan ta den planerade båtlasten. Det gäller att fortsätta som idag – att leverera rätt kvalité i rätt tid. Då kom-mer kunderna tillbaka och hämtar mer.

Jag är mycket glad att vi har under 2012 lyckats med vår strategi. Vi kommer att gå ur 2012 med låga lagernivåer. All produktion är såld, och inget pelletsverk har behövt stå stilla.

Början av 2013 ser också bra ut volymmässigt. Prismässigt ser det mycket sämre ut.

Vi gick in i 2012 med rekordåret 2011 i ryggen. Järnmalmspriserna var mycket höga. I april började det ”ta emot” i Kina, och köparna av järnmalm blev färre.

Vi tvingades sänka priset under kvartal två och tre med nästan 20 procent. Trots det tyckte alla att vi hade för högt pris. Från juli till slutet av augusti föll spotpriset kraftigt. Inför kvartal fyra föll därför vårt pris till kunderna med ytterligare 20 procent. Vi går in i 2013 med all produktion såld men med ett helt annat pris jämfört med 2011.

Här har vi en hemläxa att göra under 2013; att uppnå en lägre kostnadsnivå som gör att vi till viss del kan kompensera prisfallet.

2012 börjar gå mot sitt slut och det är dags att göra en summering för LKAB.Sedan Lehman Brothers-konkursen 2008 och den efterföljande världsrecessionen har de tre senaste åren liknat varandra väldigt mycket, tycker jag.

”Innan årets slut är alla lager tömda och i november slog vi rekord i leveranser i Narvik. Beundransvärt!”LARS-ERIC AARO, vd LKAB

CITATET

Johan Vedholm, byggledare, Kiruna:

– En Ipad.

Tjabba Nordanfjäll, projektledare, Kiruna:

– En Polaris RMK Assault.

Krister Pounu, byggledare, Kiruna:

– En hel ledig jul med de jag tycker om.

LEDARE ENERGI REPORTAGE UTVECKLING JULEXTRA SAMTALET MILJÖ & HÄLSA

Diplom för jämställdhet

TummEn upp … för LKAB:s medarbetare som fått diplom för jämställdhet och mångfald, medalj för snille och flit och utmärkelser för för- handlingskunskap samt ledarskap inom IT.

STOCKHOLM. Per-Erik lindvall, teknisk direktör i lKab, fick på torsdagen ta emot sgu:s 250 år gamla gruvmedalj. medaljen delas ut som ”swensk bergsmans Hedersmärke För snille och Flit.

Per-Erik Lindvall blev den 80:e bergsmannen som fått medaljen sedan 1757. Medaljen delades ut av SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, vid branschorganisationen Swe-mins årsmöte i Stockholm på torsdagen. Motiveringen löd:

”Per-Erik Lindvall tilldelas hedersmärket för att han un-der lång tid varit en drivande kraft i det framgångsrika samarbetet mellan näringen och akademin. Hans gärning präglas av engagemang, nyfi-kenhet och nytänkande.”

– Det stämmer väl in på LKAB:s framgångsrika utveck-lingsarbete, inte minst under Per-Erik Lindvalls ledning, sade juryns ordförande vid ceremonin, Jan Magnusson, tillika generaldirektör på SGU.

Det är andra gången på 200 år som medaljen delas ut till en person med anknytning till Gäl-livare kommun.

År 1803 kom smålänningen Sven Söderberg till Gällivare. Han ansvarade för produktionen vid gruvan i Malmberget. Han hade på sitt ansvar att producera 9 000 skeppspund järnmalm för leverans till Avafors Järnbruk. År 1812 tilldelades han denna medalj för snille och flit.

Per-Erik Lindvall är född och uppvuxen på bolagsområdet i Malmberget.

Genom åren har sammanlagt 79 bergsmän fått ta emot Svensk Bergsmans Hedersmärke för Snille och Flit. Den 80:e i raden blev alltså en bergsman från Malmberget, Per-Erik Lindvall.

mauritz magnusson

Per-Erik Lindvall fick medalj från SGU

MALMBERGET. lKab har fått diplom som ett av sveriges främsta företag inom jämställdhet. Diplomet delades ut av fackförbundet unio-nen och togs emot av grete solvang stoltz, personaldirektör på lKab.

Diplomet delas ut till företag som nomine-rats till Guldnappen, ett pris till årets mest jämställda företag i Sverige.

– Det är vår egen personal som nominerat LKAB. Det känns roligt att de anställda upp-skattar att LKAB är ett företag som arbetar för jämställdhet med ökande andel kvinnor, med bra arbetsklimat och goda villkor för föräldrar, säger Grete Solvang Stoltz.

– Ytterligare en poäng är att vi somras fick ett diplom för mångfald, nu för jämställdhet. Det märks att vi lyckats förändra attityden till LKAB. Fler kvinnor söker sig hit och LKAB är en attraktiv arbetsgivare för många kvin-nor och män inom ett stort antal olika yrken, säger Grete Solvang Stoltz.

mauritz magnusson

Grete Solvang Stoltz tar emot diplomet till LKAB som ett av Sveriges bästa företag inom jämställdhet av Gunvor Fält, Luleå, regionombudman i fackförbundet Unionen. Foto: MAuRITz MAgNuSSON

Per-Erik Lindvall.

LARS-ERIC AARO, VD LKAB

Tack för ett mycket bra jobb 2012 för vårt kära LKAB, och jag önskar Er alla och era kära en riktigt god jul och ett gott nytt år!

LKAB 370 är en strategisk aktivitet för att fort-sätta investera i ett större och starkare företag. 300 arbetsgrupper är igång med verksamhets-planer för att nå kostnadsmål via en säker- och resurseffektiv produktion, - det känns mycket inspirerande.

Det finns många positiva händelser under året och det går inte att komma ifrån att vårt samar-bete med kommunerna i Malmfälten ligger högt på denna lista.

Att få vara värd för våra personalfester och hälsa fem tusen gäster med anställda och respek-tive till middag och underhållning, det blev min-nen som sitter i länge för många av oss. För mig personligen har det varit oerhört kul att träffa Er alla i mina strategimöten med Er medarbetare.

Oktober och november går mot årets bästa leveransmånader. Innan årets slut är alla lager tömda och i november slog vi rekord i leveranser i Narvik. Beundransvärt!

Samtidigt har vi fortsatt att producera en hög och jämn kvalitet i gruvor och förädlingsverk. Vi har visat styrka på LKAB-vis: Engagerad, Nytän-kande, Ansvar.

Många stronga insatser och goda prestationer har gjorts under det gångna året, och jag anser att vi i LKAB går stärkta in i nästa år, trots den stora osäkerhet som präglar vår tid. Jag tror vi får inse att vi lever i en mer snabbt föränderlig värld, och vi får ”hålla örat mot backen” för att förstå vår framtid.

Tack för ett mycket bra jobb 2012 för vårt kära LKAB, och jag önskar Er alla och era kära en riktigt God jul och ett Gott nytt år!

Bästa hälsningarLars-Eric


MALMBERGET. att styra brännprocesser-na i lKab:s pelletsverk är avgörande för energianvändningen. i malmber-get har operatörer tillsammans med Per-mikael grape-nutti, program-koordinator, och processingenjörer, fokuserat på att optimera brännpro-cessen i pelletsugnarna.

Projektet har redan sparat drygt fyra miljoner liter olja per år och är en vik-tig del i sparprogrammet LKAB 370.

– Det betyder att vi sparat in 22 miljoner kronor per år eller drygt tre kronor per ton i kostnad för pellets-produktionen här i Malmberget. Sett till hela LKAB:s produktion motsvarar det 85 öre per ton, en viktig del av de kostnader vi skall bidra till att minska, säger Roger Bergman, processoperatör på MK3.

– Vårt mål är att spara ytterli-gare olja motsvarande 32 miljoner

Effektivare brännprocess spar flera miljoner liter olja

Roger Bergman, Per-Mikael Grape-Nutti och Peter Oja sätter fingret på energin. Foto: MAuRITz MAgNuSSON

kr årligen, säger kollegan, Peter Oja, processoperatör vid Bandugnsverket.

Pelletsverken i Malmberget är två av världens energisnålaste. Utvecklingen har pågått sedan Bandugnsverket bygg-des 1973. En normal siffra på den tiden var omkring 20 liter olja per ton pel-lets. Idag är oljeförbrukningen nere på

Total oljeförbrukning (månadsmedelvärde)8,0

7,5

7,0

6,5

6,0

5,5

5,0

4,5

Lite

r/to

n

MK3 BUV Mål 2015

201101-01

201105-21

201110-08

201202-05

201207-14

201212-01

5,7 liter per ton, en minskning från 6,3 liter per ton jämfört med 2011. Inget annat verk i världen har så låg energianvändning för att tillverka pellets. Men det hjälper inte:

– Vi skall bli ännu bättre. Vårt nya mål är att nå 5 liter per ton pellets till år 2015. Då uppfyller vi vår del av målet för LKAB 370, säger Per-Mikael Grape-Nutti.

arbetsmetoden för att lyckas med effektivare energianvändning är att fokusera på brännarprocessen i pelletsugnarna.

– Vi har en serie brännare inkopp-lade med flammor på båda sidor om pelletsbädden. När vi inte kör för fullt behövs inte alla brännare. Då el-dar vi för kråkorna. Vi styr sedan två år hur många brännare som är igång med hänsyn till produktionstakten i pelletsverken, säger Per-Mikael.

– Kommunikationen är avgö-rande. Vi behöver veta hur mycket rågods vi har tillgång till och vilken kvalitetsnivå vi håller för ögonblick-et. Då kan vi optimera brännproces-sen, säger Roger Bergman.

– Det är viktigt att spara energi. Dels minskar våra kostnader, dels minskar miljöpåverkan. Ekonomi och miljö går hand i hand, säger Per-Mikael Grape-Nutti.

– resultatet av projektet beror på den ständiga dialog och uppföljning som vi gör. När vi är fokuserade är alla engagerade i att driva en opti-mal process i dagligen och stundli-gen, säger Peter Oja.

Per-Mikael och processoperatö-rerna blickar nu framåt:

– Med en jämn produktionstakt kan vi spara mer. Vi har nog gasat och bromsat för mycket. Allra bäst resultat får vi vid full produktion. Så länge rågodset är begränsat är en planerad, jämn takt bäst för energi-hushållningen, säger Per-Mikael.

mauritz magnusson

Ekonomi och miljö går hand i hand

Roger Bergman: Kommunikation är avgörande.

Maritha Mossberg: Skimrande juleljus

En julhelg ska andas frid och lugn och myspys

Efter årets kortaste dag den 21 december, vintersolståndet, går vi långsamt mot ljusare tider.

Vi kan börja summera det gångna året. Det nya året lovar oss en nystart. Men innan dess firar vi jul. Nu är det jul igen … Varje jul tänker jag på när jag i slutet av 1990-talet höll på att bli offer för en av alla de husbränder som inträffar just i juletid när vi tänder ljusen och eldar i braskaminerna. För min del blev det omtapetsering och takmålning i flera rum, ny taklampa, nytt köksbord och en riktigt stor städ-ning av hela huset för att få bort allt sot som kröp in i vartenda skrymsle. Anders Perssons stuga står i ljusan låga … Julsången som vi glatt sjunger utan att riktigt förstå dramatiken som den handlar om. Det är så lätt hänt att glömma ett brinnande ljus. Runt ljuset kanske det finns dekorativa lättantändliga ljusmanschetter som snabbt startar en brasa på köksbordet när ljuset brunnit ner. Jag har kastat bort alla ljusdekorationer som inte är av sten, metall eller glas. I samma sop-påse hamnade träljusstakarna.

En julhelg ska andas frid och lugn och myspys. Men de ensamma kän-ner sig mer ensamma och för andra kan julhelgen sluta i bråk och kaos. Barnen får så många julklappar att de inte orkar hålla reda på vad de egentli-gen fått. Tiden innan jul brukar kantas av jäkt både hemma och på jobbet. Jag kanske skulle strunta i allt men har så klart lätt att gripas av brådskan inför helgerna. Stilla natt, heliga natt …

Glimrande, skimrande juletid vad skulle vi göra utan dina ljus, lyktor, röda luvor, luciasånger, skrockande tomtar, girlanger och plastgranar med glitter och kulörta kulor. Vad skulle vi ta oss till utan Bjällerklang … Nu tändas tusen juleljus … och alla andra tradi-tionella julvisor. En del tycker julen är anskrämligt ful – jag tycker om när det gnistrar och blänker. Redan i januari återvänder solen och ljuset - då kan vi plocka undan det som glimmat och lyst.


LKAB 370


2012 lovar bli ett toppår för LKAB

1 944 233tonn malm ble skipet i 17 båter over Narvik i Novem-ber. Dette gir 114.367 tonn i gjennomsnitt pr båt. Alle involverte har gjordt en kjempejobb. Forrige rekord var i november 2010 og da ble det skipet 1.900.469 tonn.

LULEÅ. För lKab blir det gångna året ett av de bästa. – Vi har klarat oss bra i lKab trots kriser och hot. 2012 kan bli ett av lKab:s bästa leveransår. Vi har levererat allt vi kunnat tillverka och har tömt våra lager, säger markus Petäjäniemi, direktör för mark-nad och logistik.

2012 har det inte varit svårt att rita svarta krisbilder:• Finanskris och svag efter- frågan i Europa• Minskad efterfrågan från europeisk stålindustri• Lågt kapacitetsutnyttjande i Europa• Konkurrens från Brasilien, Ryssland och Ukraina• Minskade leveranser på Öster- sjö-marknaden• Avmattning i Kina och prispressKrisbilderna borde ha lett till hårt tryck på LKAB.

– Det har det gjort också, självklart. Järnmalmspriserna är lägre än för ett år sedan. Men LKAB har kunnat parera hoten. Vi har sålt mer än årsproduktio-nen, säger Markus Petäjäniemi.

inte mindre än 1,8 miljoner ton pellets föll bort från Östersjö-marknaden.

– Vi satte direkt igång med arbetet att hitta kunder för det lediga tonnaget. Bibehållna leveranser är högsta prioriotet. Vi visste att flera ståltillverkare ville ha mer av LKAB:s pellets, och det lediga tonnaget kunde placeras i främst Tyskland, Nederländerna och England.

– Samtidigt har efterfrågan i Kina ökat igen. Dit har vi leve-rerat mer under hösten. Från Mellanöstern finns en ständigt

stark efterfrågan på DR-pellets. Dit har vi också levererat mer.

– Summan blir att vi fortfa-rande kunnat sälja och leverera allt vi kunnat få fram, trots svårigheterna, säger Markus Petäjäniemi.

Förklaringen till LKAB:s fortsatta framgångar ligger i kvalitet, leveranssäkerhet och långsiktiga relationer.

– LKAB är en kvalitetsledande pelletsleverantör. Vi har nära och långsiktiga kundrelationer med gemensamma utvecklings-projekt och vi uppfattas som en pålitlig leverantör. Visst har vi fått jobba mer, men LKAB:s hela paket är attraktivt, säger Markus.

– 2012 var tufft, särskilt andra och tredje kvartalen. Minskad efterfrågan följdes av

ett produktionsavbrott i KK4 i Kiruna och en tågledarstrejk. Särskilt nöjd är jag med att vi lyckades tömma våra utom-huslager. Över en halv miljon ton kördes ikapp på en järnväg med kapacitetsbegränsningar, säger Markus.

Det ser fortsatt ljust ut inför nästa år:

– 2013 ser ut att börja lika bra för LKAB som det här året slutar, med mycket höga leveranser under de sista må-naderna. Vi har sålt all produk-tion under det första kvartalet, och skulle ha kunnat sälja mer ifall vi kunnat producera mer. Personalen har gjort ett fantas-tiskt bra arbete och inför 2013 hoppas vi få stöd av en bättre efterfrågan, säger Markus Petäjäniemi.

mauritz magnusson

Kunskap som tänder forskareMALMBERGET. – bra information kan skapa engagemang och mervärde. Det sade Viktoria töyrä och Katarina mag-nusson vid en informationsdag om den nya malmen från mertainen som ingår i utvecklingsprojektet lKab 37.

– Mertainen är en fyndighet som ger LKAB flera olika möjligheter. Framfö-rallt kan den tillföra LKAB en stor vo-lym, sade Kent Tano, forskningschef, när han inledde informationsdagen i LKAB:s forskningscenter i Malmberget. 80 deltagare fanns på plats från främst kvalitetsavdelningarna TQN och TQS.

– I det dagliga arbetet ser vi bara beställningar på provtagningar och försök. Vi ville informera om helheten för att skapa större insikt och förstå-else kring Mertainenmalmen, säger Katarina Magnusson, kvalitetsingenjör på TQS i Malmberget.

– Engagemanget är viktigt för resulta-tet och den framtida utvecklingen. Nu börjar vi kunna se vilka möjligheter den nya malmen kan ge och vilken betydelse den kan få för LKAB, säger Viktoria Töyrä, forskningsingenjör på TFM i Kiruna.

malmen från Mertainen är väl un-dersökt. 300 000 ton provmalm har brutits. Efter analyser har anriknings-försök gjorts vid forskningsstationen i Malmberget. 200 ton koncentrat har skickats till GTK i Finland (motsvarar SGU) för pilotförsök med flotation av silikater. Av floterat koncentrat ska kulrullnings- och pelletiseringstester göras med bränning i brännugnen i Agglolab.

– Det är en lång processkedja och engagemanget är avgörande för vårt arbete med Mertainen, säger Viktoria Töyrä och Katarina Magnusson.

mauritz magnusson

Anne-Laure Simonutti berättade om Mertainen i showroom.

Engage-manget är viktigt för resultatet och den framtida utvecklingen

Katarina Magnusson och Viktoria Töyrä.

Markus Petäjäniemi. Foto: TOMAS BERgMAN



Pristagare knyts till MalmfältenMALMBERGET. nobelpristagaren i kemi 2011, Dan schechtman och professor zipora schechtman knyts till lKab akademi och malmfälten i ett fast avtal. De kommer att bistå med före-läsningar, vetenskapliga synpunkter och inspiration till både lapplands gymnasium, luleå tekniska universi-tet och narviks universitet.

Det kungjordes den magiska kväl-len den 12-12-12 inför elever, lärare och allmänhet samt LKAB-anställda i Gällivare-Malmberget.

– Det här stärker utbildningen vid Lapplands Gymnasium och sporrar både elever och lärare, sade Ingela Blomstam, en av rektorerna vid kväl-lens föreläsningar av nobelprisparet.

– Det blir ett viktigt bollplank och en inspirationskälla för våra anställda och forskare, sade Per-Erik Lindvall, teknisk direktör vid LKAB, som gick i samma skolor som kvällens elever under sin uppväxt i Malmberget.

Dan schechtman föreläste om tekniskt entreprenörskap som ett sätt att skapa fred och välstånd.

Professor Zipora Shechtman före-

läste om sin forskning kring aggressivt beteende hos skolbarn.

– En fjärdedel av barnen visar ett ag-gressivt beteende. Våldsamt beteende kännetecknas av ilska, låg empati, låg självkänsla och en vilja att skada. Straff är improduktivt. Aggressiva barn är svaga och behöver hjälp. Det finns behandling som hjälper dem, sade hon.

Paret schechtman inledde sin resa med en föreläsning vid Luleå Tek-niska Universitet på tisdagskvällen. Ämnet var Framgångsrika Studenter. På onsdagen besökte de LKAB:s nya forskningscenter och laboratorier i Malmberget. Under torsdagen besökte de Narviks Universitet.

– Att Malmfältens elever får möta världens främsta forskare är ett led i att utveckla och befästa hög kunskaps-nivå vid våra gruvorter. Det stärker gruvorterna som kunskapscentrum, säger Grete-Solvang Stoltz, ordförande i stiftelsen LKAB Akademi. Hon är också personaldirektör på LKAB.

Lapplands Gymnasium består av elever från Gällivare, Malmberget, Kiruna, Jokkmokk och Pajala.

mauritz magnusson

Entrepre-nörskap måste in i utbildningen

– Häftigt att få möta en nobelpristagare – och det för andra gången, säger eleverna Linette Nilsson, Rasmus Näsvall och Sofia Möckelind vid Välkommaskolan och skidgymnasiet. Foto: FREDRIC ALM

Dan Schechtman lär sig rulla pel-lets vid LKAB:s nya forsknings-center.

Nya IORE-lok in på bananKiRUnA. De gamla loken har gått ur tiden och lKab fortsätter att investera i nya moderna iorE-lok. nu är det första loket i den tredje leveransen på plats. i början av 2014 kommer fyra nya lok att rulla i trafik.

Den 20 november rullade ett 70 meter långt godståg in på LKAB Malmtrafiks lok- och vagnverk-stad i Kiruna. Tåget kom lastat med en loksektion, boggier och övrigt material för montering av ett nytt IORE-lok, direktim-porterat från Kassel i Tyskland. Sektionen, 127:an, är den första (varje komplett lok består av två sektioner) av totalt fyra beställda IORE-lok.

– Vi har sedan tidigare 26 sektioner (S101 – S126). Nu har vi fått klartecken att investera i fyra nya lok, åtta sektioner sammanlagt, säger Jan Olovs-son, projektledare logistik.

inne i lok- och vagnverksta-den arbetar Ivo Heinimann, platschef på Bombardier, med montering och drifttagning av den nya sektionen. Innan LKAB övertar loket i sin helhet är det Bombardier som ansvarar för slutmontage och drifttagning på plats. De har ett gott samar-bete med LKAB Malmtrafik.

– Tillsammans med sektion 128 som anlände till Kiruna den 16 december har vi nu ett komplett lok. Vi ligger bra till och före i tidplan, säger Jan Olovsson.

när drifttagning och provdrift är klara sker övertagandet till LKAB som är planerat till maj 2013. Därefter ansvarar LKAB Malmtrafik för drift och underhåll.

De nya IORE-loken har lägre driftskostnader per ton/kilome-ter och är enklare att underhål-la än de gamla Dm3-loken.

– Loken har ett modultänk från stort till smått vilket gör

det enkelt att reparera och underhålla. Vi lyfter helt enkelt ut den modul som ska servas. Däremot innehåller loken sju olika datorsystem vilket kräver högre kompetens för repara-törerna, säger Bernt Lindkvist, produktionschef för lokverksta-den på LKAB Malmtrafik.

Hela leveransen fullföljs i mars 2014. Då kommer LKAB Malmtrafik att ha tillgång till 17 IORE-lok.

joHanna Fogman

Fotnot: Den första sektionen i nya serien är döpt till Bjørnfjell efter tågstationens namn.

Den första sektionen av fyra nya IORE-lok. Från vänster i bild: Ivo Heinimann, platschef på Bombardier, Jan Olovsson, projektledare och Bernt Lindkvist, produktionschef lokverkstaden. Foto: JOHANNA FOgMAN


NYTÄNKANDE


Årets julklapp - miljoner ton restmalm återvanns

Årets julklapp – 2,6 miljoner ton restmalm från Kirunagruvan.

Foto: g. RúNAR guDMuNDSSON

KiRUnA. tala om julklapp – inte mindre än 2,6 miljoner ton restmalm har återvunnits från gamla brytningsortar i Kiruna-gruvan. Värdet är i miljardklassen och kostnaderna låga.

– Rena återvinsten, en fin julklapp till LKAB, säger Jim-Ove Haapalainen, projektchef för restmalm.

Inte nog med det. Återvinning av restmalmer pågår på flera håll i LKAB både ovan och under jord. Tillsammans har nära

Norsk ordning skapar trivselnARViK. ordningoch reda-arbetet i nar-vik får betyget mycket Väl godkänt. – medarbetarna har gjort det här möjligt. De har varit helt fantastiska, säger Vanessa abirached, ordning och reda-koordinator i narvik.

– Det är skönt att ha utrymme för att koncentrera sig på vad man ska göra. Det blir lätt kaotiskt med kaffekoppar, mikrovågsugnar och papper tillsam-mans, säger Thomas Andreassen på Elverkstaden.

Det handlar om stora, men även små och betydande förändringar ute i verksamheten. Rutiner, struktur och kommunikation är ledorden.

– Människorna har varit helt fantas-tiska. Utan deras engagemang hade det aldrig varit möjligt, säger Vanessa.

i lagerlokalen möter jag en glad men vemodig Grethe Johansen. Hon kramar om Vanessa, som gör sin sista dag på LKAB, och försäkrar henne om att fort-sätta med ordning och reda-arbetet.

– Vanessa har lyssnat på oss, hela tiden följt upp arbetet och varit här med oss, berättar Grethe.

Tillsammans med de anställda har tydliga arbetsuppgifter, rutiner och kommunikationssystem avdelningsan-passats och upprättats.

– Det har varit viktigt att prata med de anställda, lyssna på deras behov och förstå deras verksamhet, säger Vanessa.

ordning & reda handlar inte enbart om struktur utan också om trivsel. Genom ett ökat personligt ansvar för arbetsplatsens miljö ökar triv-seln- något som är märkbart i Narvik. Från avdelningarna kommer positiva indikationer på att arbetet varit väldigt uppskattat och framgångsrikt.

– Alla har blivit mer engagerade och alla ser nog fördelarna med systemet, säger Grethe Johansen.

Vanessa som lämnar LKAB efter drygt ett år gör det med blandade känslor.

– Jag har arbetat på många olika platser men jag har aldrig trivts så bra som jag har gjort här i Narvik. Jag kommer verkligen att sakna det här, säger Vanessa.

josEFin EjEmalm

Vanessa Abirached framför bogserbåtarna i Narvik, ett föredöme i fråga om Ordning&Reda, som ingår i ENA-arbetet i Narvik. Foto: FREDRIC ALM

Rune, student, sköter om maski-nerna.

Bente Grande och Ann Kristin Torgersen.


ENGAGERAD


sex miljoner ton råmalm åter-vunnits i år.

Järnhalten är hög – från 40 till 57 procent och går som råmalm, sovringsgods eller anrikningsgods till förädlingen. I förädlingsledet är värdet i storleksordningen fyra miljar-der kronor.

Återvinningen i Kirunagruvan är stor och motsvarar tio pro-cent av årsproduktionen 2012.

– Återvinning av restmalm är både ekonomi och ekologi. Dels tar vi tillvara det som redan sprängts loss, dels förlänger vi gruvans livslängd, säger Jim Ove Haapalainen.

I Kirunagruvan är malmåter-vinningen koncentrerad till ett block i mitten av malmkrop-pen, på tre nivåer från 849 meter till 820 meter. På varje nivå finns ett tiotal gamla pro-duktionsortar där man lastat ut

malmen på spåren här i Kiruna, säger Jim-Ove Haapalainen.

gamla utbrutna ortar brukar muras igen med en vägg. Men här har man rivit betongväggar för att frilägga restmalmen.

– Orsaken till den här goda fångsten är troligen att tidigare storskalig pallbrytning högre upp misslyckades på 1990-talet. Metoden fungerade inte. Nu har malmen självkrossats och förflyttas nedåt i raset till orter där vi nu kan fånga den, säger Jim-Ove.

– Vi utför all utlastning av restmalm med ordinarie perso-nal och maskiner. Kostnaderna för återvinningen är låga. Men produktionsvärdet är högt, säger Mikael Winsa, produk-tionstekniker.

– Återvinningen har också en utjämnande effekt. Genom att

återvinna restmalmen jämnar vi ut rasnivån i gruvan. Det ökar stabiliteten, säger Jan Carl-sten, sektionschef för lastning i Kiruna.

ovan jord har 4,5 miljoner ton återvunnits av gammal varpmalm i sydvästra gruvom-rådet i Kiruna sedan 2009. I Malmberget har 2,5 miljoner

stora mängder restmalm. Där rinner en svart ström av natur-krossad, fin magnetit fram.

– Bara att hämta när man vet knepen hur man skall lasta, säger Simon Taaveniku, raslastare.

Fenomenet restmalm beror på att all malm inte kunnat lastas ut på gamla ovanliggande nivåer. Den har stängts inne av gråberg efter salvor i ortar där man inte kunnat nå planerat utbyte.

– Men malmen finns kvar, och på djupare nivåer kom-mer den fram igen. Genom att magnetit är tyngre än gråberg sjunker malmen sakta genom rasmassorna, krossas och självanrikas på vägen. Det är ett naturfenomen vi nu drar nytta av. Bertil Tapani, numera pen-sionerad, var den som kom rest-

FAKTA OM ÅTERVUNNEN RESTMALM:Kiruna under jord: 2,6 miljoner ton 2012Kiruna ovan jord: 1,5 miljoner ton 2012, 4,5 miljoner ton sedan 2009Malmberget under jord: 0,8 miljoner ton 2012, 2,1 miljoner ton 2011Malmberget ovan jord: 0,2 miljon ton 2012, totalt 2,5 miljoner ton sedan 2008Svappavaara: 0,7 miljoner ton 2012, total 1 miljon ton sedan 2011Mertainen: 0,1 miljoner tonLKAB Totalt 2012: 5,9 miljoner ton

En skopa magnetit guld värd. Lastaren tar åtta kubikmeter eller 21 ton järnmalm i taget.

Jim-Ove Haapalainen, projektledare: – Ekonomi och miljö följs åt när vi återvinner restmalm.

– Värdet är högt och kostnaderna låga för restmalm, säger Mikael Winsa, tekniker.

Bert Peltovuoma, Berg & Betong: – Återvinning av restmalm ovan jord gav 2,4 miljoner ton.

ton återvunnits från en mängd olika varpmalmer som vraka-des på handlastningens tid för 100 år sedan. I år har den gamla varpmalmen från Frejabolaget i Koskullskulle, numera ”NCC-tippen”, återvunnits.

– Nästa år koncentrerar vi oss på Svappavaara, säger Bert Pel-tovuoma, LKAB Berg & Betong.

mauritz magnusson

Simon Taaveniku, raslastare som kan knepen för effektiv utlastning.


Foto

: MAu

RITz

MAg

NuS

SON

14 VECKOBLADET # NR 10 2012

JAKTEn på DEn yTTErsTA sprICKAnKiRUnA. under barmarksperioden är ögonen britt-maris viktigaste arbetsredskap. all data hon samlar in med ögon och mätplintar ligger till grund för lKab:s deformationsprognos.

snart att påverka folks vardag. Vi arbe-tar mycket tillsammans med samhälls-

omvandlingen, projektavdelningen och gruvan. Men vi behöver

komma in tidigare i olika projekt och berätta mer internt om vad vi gör. De analyser vi gör ligger ju till grund för hela sam-hällsomvandlingen.

4 Vad skulle hända om inte din yrkeskategori

fanns inom lKab?– Bergmekanik är i dagsläget

en nödvändig förutsättning för att bryta malm, både när det gäller berg-säkerhet och omgivningspåverkan. På FoU Bergmekanik arbetar vi inte bara med markdeformationer utan även med bergförstärkning under jord samt med seismik.

5 Vad har du för mål med det du gör just nu?

– Just nu håller jag på att analysera den senaste GPS-mätningen. Miljö-domstolen kräver att analysen ska vara klar en månad efter avslutad mätning.

6 Vad betyder Ena för dig i ditt jobb?– Att ha ett engagemang skapar

driv för att göra ett bra jobb. Det är viktigt att vara engagerad. Nytänkande är en naturlig del när man jobbar inom forskning och utveckling. Vårt ansvar är att leverera det kunderna vill ha och jobba med säkerhet och miljö både ovan och under jord.

YlVa siEVErtsson

Engagemang skapar driv

för att göra ett bra jobb

1 Vad gör du på ditt jobb?– Jag är bergmekaniker och

ansvarar för bland annat analys och rapportering av markdeforma-tionerna på hängväggen. Jag planerar var mätplin-tar ska ställas upp och ansvarar för att mätre-sultaten analyseras och rapporteras både internt och externt. Under bar-marksperioden utför jag sprickinventering. Då letar jag efter de senaste sprick-orna på industriområdet. Jag informerar även internt om hur det ser ut på deformationsområdet.

2 Vad är det bästa med ditt jobb?– Det är spännande och utmanan-

de och väldigt varierande. Dessutom är det vi gör viktigt för hela LKAB. Att vara bergmekaniker handlar i korthet om att förstå bergmassans beteende. Det kan handla om hur markytan beter sig på grund av den storskaliga gruvdriften eller om hur berget ska förstärkas för att vara stabilt. Bergmas-san är komplex på grund av att den inte bara består av det intakta berget utan även inkluderar svagheter, som till exempel sprickor.

3 Vad är det mest utmanande med jobbet?

– Det börjar nu bli skarpt läge. Tidigare har de flesta upplevt läget för deformationslinjen som ett streck på en karta men nu börjar strecket att betyda något mer. ”Strecket” kommer

DET HÄNGER PÅ SPRICKORNA FÖR BRITT-MARI

VECKOBLADET # NR 10 2012 15

Namn: Britt-Mari StöckelÅlder: 51Yrke: Bergme-kanikerAnställd i LKAB sedan: 2005Familj: Man och tre vuxna barnBor: KirunaFritid: Yoga, Friskis och Svet-tis, stickningÖvriga meriter/dold talang: Är i grunden utbildad biomedicinsk analytiker. Valde dock att sadla om efter 20 år och utbildade sig till bergmekani-ker på LTu.Har varit uppe på Kebnekaise.

Britt-Mari vid en av trehundra mätplintar i Kiruna. Foto: FREDRIC ALM


ANSVAR


SVARAR

Hur skall du fira jul?Henrikki Rutanen, geolog, Kiruna:

– Jag åker till släk-ten i Finland.

Kent Nordvall, mekaniker, Malmberget:

– Hemma med familjen.

Mattias Älvero, inköpare, Kiruna:

– Hemma tillsam-mans med familjen.

Sovringsverket framtidssäkrasKiRUnA. nytt ställverk och nytt styrsys-tem. nu ska lKab:s äldsta verk, sov-ringsverket i Kiruna, framtidssäkras. – Det handlar om att öka drifttill-gängligheten, säger anders nutti, systemingenjör.

Ställverket som sedan 70-talet försett råmalmsprovtagaren i sovringsverket med ström har bytts ut. Under sju da-gar genomfördes bytet.

– Det var riktigt nödvändigt. Det har varit svårt att få tag på reservdelar till ett så gammalt ställverk, berättar Kjell-Åke Lövbrand, automationstekniker.

– Det kommer dessutom att bli mer lättarbetat nu och säkrare arbets-miljömässigt, säger Bernt Sundberg, automationstekniker.

Även styrsystemet är utbytt och upp-graderat.

– Det är få som känner till sovrings-verkets betydelse i förädlingsproces-sen. Stannar långlinjerna stannar

också övriga verk. Därför är det extra viktigt vårt styrsystem kan samköras och kommunicera med de övriga, förklarar Anders Nutti.

Det nya ställverket för råmalmsprovta-garen och det nya styrsystemet är del-projekt i det stora projektet ”KS Kraft & Styrning” där sovringsverket bygger nytt ställverk med namnet CA 17 samt byter ut driftsystemet på långlinjerna 1-4 (röda linjen). Syftet med projektet är att modernisera infrastrukturen för elkraft, process-el, styrning och allmän kraft – vilket i sin tur görs för att göra verket mer driftsäkert.

– Felsökningarna har varit svåra och tagit lång tid. Leverantörerna har många gånger inte ens kunnat garan-tera reservdelar och inte heller haft kunskap om de gamla prylarna.

– Med den nya tekniken räknar vi med snabbare felsökningar och därmed högre tillgänglighet, säger Anders Nutti.

ulriKa WEstErbErg

Bernt Sundberg, automationstekniker, samtalar med Anders Nutti, systemingenjör, i råmalmprovtagarens nya ställverk. I bakgrunden Kjell-Åke Lövbrand, automationstekniker. Foto: g. RúNAR guDMuNDSSON

Det är få som känner till sov-ringsverkets betydelse i förädlings-processen

SVARAR

Har du fått någon snilleblixt i år?Maria Rova, laborant, agglo-mereringslaboratoriet:

– Ja, vi har tillsam-mans kommit med förslag för att underlätta städning

och hantering av bentonit.

John Edlund, bergtransport M1250:

– Nej, men när jag kommer på något så brukar jag ta det med chefen direkt.

Zsombor Feldötö, forsk-ningsingenjör, pelletisering:

– På min praktik kom jag med ett förslag om att förbättra en del

av rökgasreningen.

Nya regler till förslagenKiRUnA. innovativa och nytänkande förslag med kvalitet. Det eftersöker förslagsverksamheten i sitt nya regel-verk som träder i kraft efter årsskiftet. För att bli belönad krävs en lösning och ett färdigt koncept.

Förslagsverksamhetens fokus låg på att få in många förslag. I takt med att förslagen ökade, blev det samtidigt allt svårare att hitta förslag med kvalitet. Dessutom ökade antalet förslag som var rena felanmälningar, något som inte hör hemma bland förslagen. Det är en av anledningarna till att regelver-ket nu görs om.

– Vi fick i uppdrag av förslagsnämn-den att ta fram ändringar till regelver-ket för ett år sedan. Vi vill fortfarande ha in många förslag men det ska vara kvalitet på dem, säger Mona Bäck-ström, förslagsansvarig i Kiruna.

Nu presenteras de nya reglerna som träder i kraft den 1 januari 2013.

tre kategorier blir två. Påpekande om vardagsförbättringar genom att nyttja en känd lösning, försvinner helt. En annan nyhet är att förslagsställaren är den som ska ta kontakt med remiss-instansen och gå igenom sitt förslag. Tidigare har det varit tvärtom.

– Remissinstanserna arbetar mest dagtid. Förslagsställarna går på olika skift. Då är det lättare att de tar kon-takt med remissinstanserna, säger Mona Bäckström.

I det nya regelverket finns en ny reduceringstabell för PTK. Det innebär att man nu kommer att titta på fler parametrar än tidigare för att ta beslut om eventuell belöningsstorlek.

Hittills i år har det kommit in 3 302 förslag inom hela koncernen. Cirka 55 procent av förslagen får avslag.

– Vår förhoppning är att andelen

belönade förslag som kommer in skall öka. Vårt mål är att 60-65 procent ska bli belönade, säger Sakari Alanko, förslagsansvarig i Kiruna.

Vad är ett bra förslag?– Det måste finnas en lösning, ett

färdigt koncept. Det får inte vara ett påpekande/problem som någon annan sedan ska lösa. Saknas lösningen blir det avslag direkt. Innovativa, nytän-kande förslag är sådana vi vill premie-ra och belöna även i fortsättningen, säger Sakari Alanko.

joHanna Fogman

Sakari Alanko och Mona Bäckström, förslags-ansvariga, eftersöker innovativa, nytänkande förslag i det nya regelverket för förslagsverk-samheten. Foto: JOHANNA FOgMAN

NYA REGLER FÖR BELÖNING:

1. Förslag med stort nyhetsvär-de och förbätt-ringseffekt.

2. Förslag som löser problem och ger en för-bättring och/eller besparing med känd lösning.

Baskrav: För-slaget skall alltid vara godkänt och genomfört innan belöning.

Vi vill fortfarande ha in många förslag



KiRUnA. Dans kring granen, julklapps-utdelning och en pratstund med självaste tomten. Det är inte för intet som barnjulfesten på Petsamo i Kiruna blivit en självklar tradition bland lKab-koncernens anställda och deras familjer.

Den 20-åriga traditionen med barn-julfesten på Petsamo har kommit att bli ett populärt evenemang. Förra året slog barnjulfesten nytt rekord med närmare 480 deltagande barn och drygt 450 föräldrar. För att råda bot på trängseln utökade arrangörerna LKAB

Ylva Sievertsson, kommunikatör, julpyntar sparsmakat. Barnjulfesten – en självklar tradition

Tomten delade ut julklappar till närmare 480 barn i samband med årets Barnjulfest på Petsamo. Foto: g. RúNAR guDMuNDSSON

Så firar vi jul på gruvorterna

Fritid i år arrangemanget från en till två dagar.

– Det är verkligen ett enormt intresse. Det känns jätteroligt att så många uppskattar det vi gör, säger Marita Pärlgren på LKAB Fritid.

Förberedelsen har varit stor. Totalt 80 kilo lösviktsgodis har sorterats, närma-re 800 pepparkakor tillika lussebullar lagts upp på fat och cirka 480 julklap-par har slagits in i julklappspapper.

– Visst är det en hel del att göra, men det är roligt. Man ska inte ändra på ett vinnande koncept, Bengt Töyrä på LKAB Fritid. ulriKa WEstErbErg

Många barn fick en pratstund med tomten.

Kiruna kyrka firade 100 år med tal av LKAB:s vd Lars-Eric Aaro.Gällivare kulturskola bjöd på mysig Lucia-stämning.

Gladaste tomtenissorna i Kåkstan, Malmberget?

Första julen i nya forskningscenter och besöksentré, Malmberget.

Tom Fredrik Indresand och Stian Kristiansen, operatörer, poserar framför julgranen vid styrcentralen i Narvik.

Största stjärnan i Svappavaara? Är det hit de visa går?

Gunnar Wikman, gillade skinkan på LKAB:s jullunch?

Största LKAB-granen i Vitåfors?



KiRUnA. lKab har beslutat delta i en stor undersökning om ljus och hälsa bland anställda i Kiruna. 1 800 lKab-anställda berörs av undersökningen som genomförs i januari av stress-forskningsinstitutet vid stockholms universitet.

– Studien är viktig för kunskapen och att LKAB skall kunna skapa ännu bättre och mer anpassade arbetsplatser i framtiden. Därför är det viktigt att så många som möjligt deltar i studien, säger Mats Lejerbäck, företagsläkare på LKAB.

– Ljus är viktigt för hälsan, särskilt vid arbete i skift och under jord. Undersökningen görs för att få veta mer om hur den kopplingen ser ut, säger Torbjörn Åkerstedt, professor på Stressforskningsinstitutet.

Studien genomförs av Arne Lowden, sömnspecialist och Johanna Garefelt, doktorand. I studien ingår både en enkät via web eller papper och ett DNA-prov, som är en viktig del för att se hur olika gener för ljuskänslighet och dygnsrytm är fördelade bland Kirunabor.

– Det vi vill studera är kombinatio-nen av årstidsvariationer och skift-arbete. I enkäten får man svara på olika frågor om sitt arbete, om man är kvälls- eller morgonmänniska och hur arbetet fungerar under olika årstider

Forskare undersöker ljus och hälsa hos Kirunabor

för både dagtidsarbete och skiftarbete, säger Johanna Garefelt.

– Kiruna har unika möjligheter, 20 mil ovan polcirkeln. Jag vet ingen an-nan plats i världen där vi kan studera hur människor påverkas av midnatts-sol, blekt midvinterljus, skiftarbete och dagtidsarbete på samma plats hos samma arbetsgivare, säger Johanna Garefelt.

Hon påpekar att det självklart är frivilligt att delta i studien men är an-gelägen om att alla som kan verkligen är med.

– Ju fler som svarar desto bättre blir vår bild av förhållandet mellan årstidsvariationer och skiftarbete. Det kan ge underlag till åtgärder för bättre arbetsmiljö och levnadsvanor som resultat. Det är viktigt för alla parter, säger Johanna Garefelt.

Hela undersökningen är anonym och LKAB kommer inte att kunna ta del av de individuella svaren. Ett prov-paket för DNA skickas via post. Man tar provet själv och skickar det i retur. Provet förstörs efter undersökningen.

– Det är bara vi två vid Stressforsk-ningsinstitutet som kan se svaren, säger Johanna Garefelt.

För att stimulera Kirunaanställda att delta i den anonyma studien delas trisslotter ut till dem som svarar.

mauritz magnusson

Ljus är viktigt för hälsan, särskilt vid arbete i skift och under jord

Mats Lejerbäck.

Johanna Garefelt.

Koll på energin med nytt systemProjektgruppen. Från vänster i bild: Emelie Karlsson, energiingenjör, Fia Lindroos, projektledare, Stefan Törnman, energiin-genjör och Johan Granberg, energiingenjör. Foto: JOHANNA FOgMAN

MALMfäLTEn. genom kontinuerlig mätning och uppföljning av energiför-brukningen skapas bättre förutsätt-ningar att nå lKab:s mål för effekti-vare energianvändning.

Nu har bolaget investerat i en viktig hjälpreda, ett nytt energiuppföljnings-system, som ska göra det möjligt.

– Systemet samlar upp signaler från olika mätare och sammanställer ener-giförbrukningen för alla LKAB:s olika energislag, säger projektledare Fia Lindroos, på sektionen energiprojekt.

syftet är att göra energiförbrukningen synlig. En tydlig och enkel uppföljning ska bidra till minskad energiförbruk-ning. Som mätbara energislag och en-ergibärare räknas kol, olja, el, diesel, värme, vatten, tryckluft och gasol.

Projektet är en fortsättning på det pilotprojekt som genomfördes i Svappavaara 2010, i syfte att ta fram

och testa ett arbetssätt för energief-fektivitet. Minings mål för 2013 är att den specifika energiförbrukningen ska minska med fem procent jämfört med 2010 års förbrukning.

– Det viktiga är att uppföljningen blir enhetlig. Genom att mäta kontinu-erligt kan vi se effekten av handlingar och vidta åtgärder om det går åt fel håll, säger Johan Granberg, energiingenjör.

systemet införs i tre verk till en bör-jan; pelletsverket MK3 i Malmberget samt Svappavaaras kulsinterverk och anrikningsverk.

Det är Minings nya sektion för Energi-teknik, PET, som förvaltar systemet och de kommer att hålla i en utbildning för de anställda som ska använda systemet. Under januari är det dags för provdrift och därefter tas systemet i drift. Tanken är sedan att införa systemet inom hela LKAB.

joHanna Fogman

Genom att mäta kontinuer-ligt kan vi se effekten av handling-ar och vidta åtgärder

SVARAR

Hur håller du värmen i vinter?Ola Rosendal, forskningsingenjör, Kiruna:

– Jag har en stor, fin dunrock.

Janja Knezevic, geolog, Kiruna:

– genom att sporta.

Anna-Karin Ylivainio, under-hållsingenjör, Kiruna:

– ullunderställ.


Foto: FREDRIC ALMNYTÄNKANDE

Tack!Tack för en fantastisk familjedag i Lu-leå. Det var superbra organiserat och vi njöt av dagen med Teknikens hus, julbord och hockey. Ett speciellt tack till dem som har jobbat hårt med att ordna en kul upplevelse för oss alla; Ingela, Ronja, Lisa och Elisabeth m fl. Manuela och Nicolina

Ett stort tack till alla arbetskamrater för uppvaktningen på min 50-årsdag.Juha Suonvieri

Stort tack till personal och ledning i KK3 för ett snabbt och bra agerandeefter tillbudet med en traverskrok som föll på vår bil den 28 november vid kiln i KK3. Vi kände ett stort stöd vid detta tillfälle!Tack från JTM Produkt ABLedning med personal

På nytt jobbAndreas Fredriksson, sektionschef, KA3-KK4, Kiruna

Per Brännman, sektionschef, bergtransporter, Kiruna

Matti Petäjäniemi, produktionschef, PNB Brytning Norra, Kiruna

Lars-Ola Särkimukka, sektionschef, Infrastruktur Verksamhetsservice, Kiruna

Johan Norberg, produktionsledare, LKAB Malmtrafik AB, Kiruna

Linda Dahlström, gruppchef, Yttre miljö, Kiruna

Samuel Jonsson, gruppchef, TFPE Energi och Bränsle, Kiruna

Bidra till Sovrat! Maila: [email protected] Ring: 0771-76 00 00. Skriv: LKAB Insidan, CI, 983 81 Malmberget.


SOVRAT

För oss som jobbar i LKAB. utges av LKAB Communications, Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan.

utkommer 22 februariManusstopp 14 februari

UlrikaWesterberg

0980 – 713 59070 – 342 13 59

Mauritz Magnusson

0970 – 765 22076 – 844 57 92

KajsaLindmark

0970 – 767 78070 – 363 55 70

JohannaFogman

0980 – 714 75070 – 342 14 75

Maritha Mossberg

0970 – 766 44073 – 074 36 45

E-post: [email protected] Internet: www.lkab.com Ansvarigutgivare: Lotta Fogde Produktion: Vinter Tryck: Lule grafiska och Nortrykk

AndersLindberg

0980 – 783 55072 – 717 83 55

Tina Benson

0980 – 710 85070 – 342 10 85

Ylva Sievertsson

0980 – 710 73070 – 342 10 73

SVARAR

sjunger du eller spelar du något instrument?Manuela Abrahamsson, HR-advisor, Malmberget:

– Jag sjunger mycket, men hellre än bra. Det är alltid mycket sång och

musik hemma med mina barn. Men jag kan inte sjunga.

Bo-Isak Apelqvist, energiin-genjör, Malmberget:

– Jag tycker om musik men låter de som kan spela och sjunga göra det.

Själv sjunger jag inte en ton, inte ens i duschen.

Daniel Krigsman, marknad och planering, Malmberget:

– Jag brukar nynna i bilen när jag hör musik på radion. Det kan hända att

det blir både högt och ljudligt om jag är ensam i bilen.

Ta dig ton och stäm strängarna

Aktiva sektioner i LKAB:s fritids-förening i Malmberget:BadmintonBordtennisBowlingCykelFamiljeFiskeFotbollgymnastikHobby/TräInnebandy: IshockeyMusik och DansSkidorSkytteTennisTextil/Väv

Charlotte Mattsby och Tommy Airas i musiksektionen vill göra sång och spel mer tillgängligt för alla i LKAB:s fritidsförening. Foto: MARITHA MOSSBERg

MALMBERGET. alla kan ta sig ton hos musiksektionen på lKab:s fritidsför-ening. – Vi vill få hit folk som vill spela och sjunga tillsammans med andra, säger tommy airas i musiksektionen.

Charlotte Mattsby och Tommy Airas har svårt att tänka sig en värld utan musik. De är överens om att det som inte kan sägas med ord kan uttryckas med musik. Rummen i H-huset i före detta Gunillaskolan i Malmberget är möblerade med musikinstrument, högtalare och förstärkare. Här kan den som aldrig spelat något instrument komma för att känna sig för eller utveckla sitt musicerande. Barn till an-ställda är välkomna tillsammans med sina föräldrar. LKAB:s fritidsförening har köpt in instrument och erbjuder dem som inte har egna musikinstru-ment att komma och spela.

– Vi bildade musiksektionen i våras för att vi har ett musikintresse och vill få andra att spela musik, säger Tommy Airas.

Charlotte Mattsby anslöt sig för att få möjligheten att spela tillsammans med andra.

– Det vore kul att få ihop grupper i olika genrer, säger Charlotte Mattsby som spelar flera instrument och sjunger.

I dagsläget är det ungefär 20 perso-ner som använder instrumenten och lokalerna.

– Vi vill att fler kommer. Bildas det

olika grupper som vill spela ihop får de boka tider och vara här i lokalen, påpekar Tommy Airas.

Arbetet pågår med att planera olika aktiviteter; prova-på-kvällar, musik-kvällar och öppet hus en dag i veckan, för närvarande torsdagar, klockan 18–21. Musikerna i föreningen kan anlitas för att spela på olika tillställningar i LKAB.

– Jag och Håkan Salomonsson har spelat på arbetsplatsträffar och på fa-miljedagen som LKAB:s fritidsförening anordnade i höstas, säger Tommy Airas.

Vad betyder musiken för dig?– Det är roligt att skapa något

tillsammans med andra och utvecklas inom musiken, säger Tommy Airas, som började spela 1973.

– Jag får utlopp för min kreativitet. Musik fungerar för mig i alla sinnes-stämningar, svarar Charlotte Mattsby.

maritHa mossbErg

Lediga JobbMekaniker till fasta anläggningar under jord, Malmberget

Produktionschef Media EL500, Malmberget

Produktionschef till Pelletsverk, Malmberget

Mekaniker KA3/KK4, Kiruna

Produktionschef PKu KA3/KK4, Kiruna

Ekonom Redovisning, Kiruna

Ekonom Bokslutsansvarig, Kiruna

Teknik/kvalitetsutvecklare, Malmberget

Forskningsingenjör Mineralteknik, Kiruna/Malmberget

Controller, Kiruna/Malmberget

Laboratorie-pilotverkspersonal, Malmberget

Projektadministratör gruvprojekt, Malmberget

Semestervikarier till LKAB Malm-trafik AB, Malmfälten

Det händer i LKAB17 januari Näringslivsmiddag, Kiruna

17-18 januari Koncernledningsmöte i Kiruna

18 januari Näringslivsgala, Kiruna

Månaden som gick12/12: Nobelpristagare Dan Shecht-man och professor zipora Shechtman föreläser i Malmberget

8-9/12: LKAB Fritid ordnar barnjul-fest på Petsamo i Kiruna

8-9/12: Kiruna kyrka fyller 100 år

5/12: Konstutlottning för LKAB:s konstförening i Kiruna och Narvik

3/12: Överklagan av samarbetsav-talet mellan gällivare kommun och LKAB avvisas av förvaltningsrätten.

3/12: LKAB får diplom som ett av Sveriges främsta företag inom jämställdhet. Diplomet delades ut av unionen.

1/12: LKAB-dagen i Luleå med hockey, teater, Teknikens hus och julbord

1/12: Skeppningsrekord i Narvik, 17 båtar och 1,95 miljoner ton i november månad

24-25/11: gällivare ”FIS Cross Country World Cup”

IdéprisIdépriser som ännu inte har hämtats ut i Malmberget och Luleå kommer att bli ogiltiga den 31 december 2012. Dessa kommer inte att kunna över-föras till den nya idéshopen. Hämta därför ut ditt pris hos förslagsansvarig i Malmberget och Luleå. Observera att detta gäller er som fått ett brev hem i brevlådan om idépris, inte er som fått ett mail om pris i den nya webbshopen. Peter Nilsson


24 VECKOBLADET # NR 10 2012

GRUVOR FÖRÄDLING HAMNAR

Grafik: Mediagrafik & illustration

tkr

UPPNÅDD BELÖNINGackumulerat t o m november

3025

20

15

105

0

35

40

4550

5560

2012: 30 695 kr 2011: 44 853 kr

ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTION

Värdena för arbetsmiljö, kvalitet ochproduktion avser moderbolag och

anslutna dotterbolag.

Förädlingsverk, tusen ton

Period: 1 jan - 9 dec

KIRUNA

Pelletsverk KK2 3 539 2 971



Anrikningsverk special 787 925

SVAPPAVAARA

Pelletsverk SK 3 058 3 398

MALMBERGET

Pelletsverk BUV bandugnsverk 3 234 2 894

Pelletsverk MK3 3 313 3 081

Anrikningsverk till fines ANR 1 461 2 159

Totalt förädlade produkter 24 530 24 314

FÄRDIGA PRODUKTER

Pellets 22 281 21 229

Fines (inkl. KMR) 2 248 3 084

Norra:Narvik

Södra: Luleå

Totaltlevererat

Leveranser, tusen tonPeriod: 1 jan - 9 dec

2012 2011

2012 2011Råmalm, tusen tonPeriod: 1 jan - 9 dec

2012

Norra:Kiruna

Södra:Malmberget

Dagbrott:Svappavaara

2011

K-värde nov 2012:98,8 %

2012 2011

Tot 2011: 49 st

KOMMENTARERPeriod: 29 okt - 11 nov

NORRA, TUSEN TON

Råmalm - 83,6

Pelletsverk KK2 - 4,9

Pelletsverk KK3 -39,1

Pelletsverk KK4 + 12,2

Svappavaara - 0,7

Specialprodukter ± 0

SÖDRA, TUSEN TON

Råmalm + 53,2

Fines (MAF + MAC) + 0,3

MPBO BUV + 9,3

MPBO MK3 + 13,2

15 17

815

119

25 10

8

24 8

08

¹) Lokproblem, skut/häng, växelproblem, kommunikationsfel, etagebrist²) Rep kylare, problem med entonitmataren.³) Bandbyte, problem med kulrullning, bandhaveri.4) Problem med rökgasrening.

¹

²

³

4

17 26

5

7 258

15 9

92

8 13

2

24 52

4

24 12

4

46

69

+

PRODUKTKVALITETProduktkvalitet i leveranser, månadsvärde.Kvalitetsmål: 96 %

ARBETSMILJÖ, KONCERNAntal olycksfall med frånvaroi hela LKAB-koncernen.Period: 1 jan -9 dec

guld i skopan - lkab...här har vi en hemläxa att göra under 2013; att ... vi behöver veta hur...

Documents