Högsta betygfrån studenter

Engagemanget är stort vid IT-institutionen som nyligen fick ta emot ett pris för sin grundutbildning. Med om-kring 900 helårsstudenter och kurser i samtliga civil-ingenjörsprogram har in-stitutionen satsat på stu-dentmottagandet. sid 9

ny tolkningav lutHer

- Vi lever i ett samhälle som är väldigt präglat av en luthersk tradition. Men den lutherska traditionen överensstämmer inte alltid med Luther, säger Karin Johannesson, en av nio forskare som ska studera Luther med moderna ögon. sid 12–13

#5 • juni -09 • årg 40 • En tidning för Uppsala universitets medarbetare

Fler nyheter hittar du på www.universen.uu.se/. Nyttiga länkar på www.uu.se/internt

”det finns ett värde i en ceremoni där man stannar upp lite grann och reflekterar över de stora perspektiven.”

Joakim Ekström, nypromoverad doktor i statistik.

UNIVERSEN

bättre arbetsmiljömed täta möten

Täta möten är en del av hemligheten bakom en god arbetsmiljö. Det är viktigt med formella möten, men även samtalen i fikarum-met är viktiga, säger prefek-ten Leif Kirsebom. Nu sat-sar universitetet på arbets- miljöutbildning. sid 4–6

Foto

: StA

FFA

N C

LAES

SoN

Kaj knyterkontakter

Utmärkta medarbetare

sid 8

Uppdrag i Kina

sid 7

sid 8–10

linnés födelsedag firades med många aktiviteter och möten mellan konst och vetenskap i uppsalas linneanska träd-gårdar lördagen den 23 maj. regnet drog bort och moln-täcket lättade och eftermid-dagen bjöd på många godbitar för besökarna.

Denna gång hedrades minnet av två stora vetenskapsmän den 23 maj: Carl von Linné och Charles Darwin. Efter invigning i Linnéträdgården leddes be-sökarna längs ett ”Evolutionsstråk” ge-nom Uppsala till Botaniska trädgården där festligheterna fortsatte med föreläs-ningar för barn, scenframträdanden och invigning av konstverket Livets Träd, skapat av konstnären Anette Wixner.

– Det var en bra dag med folk och rörelse i trädgården hela eftermidda-gen. Jag önskar det kunde vara så här varje helg, säger Lotta Sturesson Saetre, informatör i Botaniska trädgården, som uppskattar att runt tusen personer be-sökte Botan under dagen.

vetenskapssalong om darwinPå scenen gavs bland annat en Veten-skapssalong med namnet Evolution – Revolution. Professor Staffan Ulfstrand berättade om Charles Darwin och lan-seringen av evolutionsteorin. Veten-skapssalongen bjöd på evolutionsbalett, daggmaskpoesi och Povel Ramels hyll-ningssång Digga Darwin. Gottsunda Dans och Teaters ungdomsgrupp dan-sade och gestaltade urdjur och plante-ringsglada trädgårdsmästare och i Thun-bergssalen gavs föreläsningar med bland andra Mattias Klum.

– Och på kvällen var det nog 150 personer som tittade på stumfilm på temat Darwin, säger Lotta Sturesson Saetre.

dinosauriepark i botanDet nya Evolutionsstråket går från Lin-néträdgården till Barockträdgården. Startpunkten är en installation om pelorian, en växt som Linné kallade

för ”monster” på grund av dess avvi-kande utseende.

Sedan fortsätter vandringen längs Linnégatan över ån, till Artediparken, Rosénparken, Domkyrkoplan, Odins-lund, Carolina och Botaniska trädgår-den. I Botaniska trädgården avslutas

promenaden vid en lekplats med en dinosauriepark och en sandlåda där man kan leta efter fossil. Längs hela vägen finns informationsurnor och fot-spår på marken så att man hittar rätt.

Anneli WAArA

linné firades med vetenskap och konst

ÅrEtS pEdAgogiSkA LärArE SökES!

Vilken lärare är också en bra pedagog? Nu inleds jakten på lärare att nominera till årets pedagogiska pris. Fyra av priser-na är riktade mot lärare inom de olika vetenskapsområdena, medan det femte priset i år går till en lärare som gjort goda insatser för arbetslivsanknytningen.Senast den 27 september måste nomineringen vara inlämnad till PU, avdelningen för universitetspedagogisk utveckling. läs mer: www.uadm.uu.se/pu/pedagogiskapriset

många fler Har sökt till högskolan i höst och nästan alla universitet och hög-skolor räknar med att kunna fylla sina platser, visar ny statistik från Högskole-verket. Under 2009 beräknas 14 300 fler helårsstudenter vid svenska lärosäten. Prognosen fram till 2012 visar en total ökning av antalet studenter med tio pro-cent jämfört med 2008.

Till nästan alla högskoleutbildningar ökar antalet sökande inför hösten 2009. Lärarutbildningen som har tappat sö-

kande under många år ökar nu antalet förstahandssökande med nästan 30 pro-cent. Arkitektutbildningen ökar ännu mer, 47 procent, enligt Högskoleverket. Arkitektutbildningen ökar mest bland de ”stora” yrkesprogrammen, 47 procent. Juristutbildningen har också en kraftig ökning på 23 procent. Sökande till civil-ingenjörs- och högskoleingenjörsutbild-ningarna fortsätter att öka, 19 respek-tive 21 procent.

AnnicA HultH

UNIVERSELLT

godA ALtErNAtiv tiLL djurFörSök• Uppsalaforskare står bakom fler än hälften av de 13 forskningsprojekt som forsknings-stiftelsen Forska utan djurförsök stödjer för att ersätta djurförsök med moderna metoder. Sju av projekten finns i Uppsala – fem vid Uppsala universitet och två vid SLU. Ett internationellt uppmärksammat och framgångsrikt projekt leds av Johan Rönnelid, docent och överläkare vid Rudbecklaboratoriet. Istället för djurmodel-ler använder man prover från patienter för att forska om antikroppsberoende sjukdomsmeka-nismer vid ledgångsreumatism. Målet är att hitta bättre behandlingsmetoder för sjukdomen.

LöSNiNg pÅ gÅNg För tExtiLStudENtEr• Utbildningen i textilt hantverk vid Uppsala universitet kommer inte att fortsätta ges. Nu arbetar universitetet för att hitta en lösning för de lärarstudenter som behöver kurserna för att avsluta sin utbildning. Inom kurserna i textilt hantverk finns totalt 30 lärarstudenter och 20 som läser fristående kurs. Alla studenter som läser textilt hantverk inom lärarprogrammet kommer att få fullfölja sina planerade studier fram till examen.

jämStäLLdhEtSpriS tiLL biLdANALyS oCh FySik• Vid Centrum för bildanalys i Uppsala råder könsbalans. Föreståndaren Ewert Bengtsson har inom ett traditionellt mycket ojämställt område – IT-området – lyckats bygga upp en könsbalans, med idag lika många kvinnliga som manliga professorer På jämställdhetsdagen fick han ta emot pris för ett jämställt ledarskap och en ”unik arbetsmiljö”. Priset delas med Karin Schönning och Agnes Lundborg. I rapporten ”Maskrosfysiker” har de anlagt ett genusper-spektiv på rekrytering, handledning och arbets-miljö bland Uppsalas fysikdoktorander.

ALzhEimErS oCh pArkiNSoN i FokuS

• Många nationer var repre-senterade på den första världs-konferensen på temat immuno-terapi och neurodegenerativa sjukdomar som hölls i Uppsala i slutet av maj. – Att samla forskare och prata fokuserat om Alzhei-mer och Parkinson är ett nytt

koncept som vi nu hoppas kan bli en återkom-mande tradition, säger arrangören Lars Lannfelt, professor vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.135 forskare från universitet och läkemedelsindustrin var med på konferensen.

Nästan fullt på högskolorna

rEdAktör: Annica Hulth, tel 018-471 19 86, annica.hulth@uadm.uu.se E-poSt: universen@uadm.uu.se AdrESS: Universen, Uppsala universitet, Box 256, 751 05, Uppsala bESökSAdrESS: S:t Olofsgatan 10b tEL: 018-471 19 86 FAx: 018-471 15 20 ANSvArig utgivArE: Urban Lindberg LAyout: Mikael Mannberg, Redaktörerna AB, www.redaktorerna.se tryCk: v-tab, Norrtälje

uppLAgA: 6 400 ex AdrESSäNdriNg: meddela din personalhandläggare, övriga prenumeranter gör skriftlig anmälan till redaktionen.

Texter lagras elektroniskt hos Universen. En del textmaterial publiceras också på Internet. Den som sänder material till Universen anses medge elektronisk lagring/publice-ring. För obeställt material ansvaras ej. issn 0346-3664.

redaktion

2

ur står det till med systematiken i vårt arbetsmiljöarbete? En av de allra viktigaste förutsättningarna för att verksamheten ska fungera, oberoende av vad vi arbetar med, är att arbetsmiljön upplevs som positiv, tillåtande och utvecklande. Alla människor, oavsett yrkesroll, har behov av att få

uppskattning, bli sedda, vara delaktiga och visas respekt. På arbetsplatsen har vi alla ett ansvar för att det ska fungera och vi är varandras arbetsmiljö. Självklart har vi inte ansvar eller skyldighet att vara ”privata”, men arbets-livet blir så väldigt mycket lättare om vi vågar vara personliga. Detta med all respekt för att vi befinner oss i en krävande arbetssituation och har en uppgift som är viktig för att klara det uppdrag som vårt universitet har.

År 2006 fastställdes en arbetsmiljöpolicy för Uppsala universitet. I den fastslås grundläggande värde-ringar och synsätt för vårt arbets-miljöarbete. Det har visat sig att sys-tematiken i vårt arbete fortfarande har en hel del brister. Nu tar vi ett rejält tag för att på allvar imple-mentera vår arbetsmiljöpolicy. En grundläggande förutsätt-ning är att alla i lednings-position har nödvändiga kunskaper inom området. För att ge bra förutsätt-

ningar kommer utbildning rörande arbetsmiljöfrågor att vara en självklar del i den obligatoriska chefsutbildningen.

är det då verkligen så att arbetsmiljön vid Uppsala univer-sitet har stora brister? Jag är övertygad om att det på de allra flesta arbetsplatserna inom universitetet fungerar alldeles ut-märkt. För att öka säkerheten ytterligare och för att stärka kva-liteten, så är det avgörande att också systematiken i arbetet garanteras. Vi ska tillsammans se till att planeringen för en god arbetsmiljö blir en självklar del i verksamhetsplaneringen. Det-ta är en uppgift för arbetsgivare och arbetstagare gemensamt. Arbetsgivaren har genom cheferna det yttersta ansvaret, men fackliga organisationer och de skyddsombud som utsetts är en viktig del för att arbetsmiljöarbetet ska fungera.

Det viktigaste är dock att vi var och en tar ansvar för att bidra till en arbetsplats som präglas av generositet och respekt för varan-dra. Vi vill ha en arbetsplats där det inte finns plats för mobbing och trakasserier.

Vi har alla ett ansvar för att Uppsala universitet fortsätter ha en arbetsmiljö som vi kan vara stolta för!

Ann Fust, universitetsdirektör

FoTo

: To

MM

y w

EST

BER

g

Arbetsmiljön är allas ansvarH

det viktigaste är dock att vi var och en tar ansvar för att bidra till en arbetsplats som präglas av generositet och respekt för varandra. vi vill ha en arbetsplats där det inte finns plats för mobbing och trakasserier.

FoTo

: To

MM

y w

ESTB

ERg

staffan ulfstrand , professor emeritus i ekologisk zoologi, berättade om darwin.

3UNIVERSEN # 5 -09

FoTo

: M

ATTo

N

LEDARE

UNIVERSEN # 5 -09

SAmArbEtE mEd EFtErtANkE • Vid vårens sista sammanträde med Akade-miska senaten den 6 maj gavs senatorerna möjlighet att diskutera akademiskt ledarskap vid Uppsala uni-versitet. Vid mötet debatterades också frågan ”Kan universitetet samarbeta med diktaturer som kränker mänskliga rättigheter?” och exem-plet Kina användes som utgångspunkt. Sena-torerna diskuterade frågan från olika aspekter och de flesta förordade ett samarbete men underströk vikten av eftertänksamhet, strategi och tydligt syfte.

uppFöLjNiNg Av biSySSLor• Uppsala universitet har, liksom övriga lä-rosäten, fått en skrivelse från Högskoleverket angående uppföljning av bisysslor. I yttrandet till Högskoleverket anger Uppsala universitet att det inom organisationen finns fastställda rutiner för hur bisysslor ska redo-visas. Samtliga prefekter och föreståndare har i uppdrag av rektor att kontinuerligt begära in redovisningar och eventuella förändringar i innehavet av bisysslor från lärarna. Vid perso-nalavdelningen utvecklas just nu ett webbaserat verktyg i Primula för att förbättra överblick och aktualitet vid redovisningar av bisysslor.

projEktmEdEL För pEdAgogEr• Nu finns projektmedel att söka för peda-gogiska utvecklingsprojekt under 2010. Avdel-ningen för universitetspedagogisk utveckling har utlyst 500 000 kronor i projektmedel och varje beviljat projekt tilldelas maximalt 50 000 kronor. Projekten ska medfinansieras av be-rörda institutioner men det är inget hinder att projektmedlen inräknas i större pedagogiska utvecklingsprojekt med finansiering även från annat håll. Ansökan ska vara inne senast den 24 augusti.

SmArt vErktyg För koNFErENSEr• Akademikonferens - ett samverkansorgan mellan Uppsala universitet och SLU - har utvecklat ett nytt administrativt verktyg som underlättar hanteringen av anmälningar till seminarier, workshops, evenemang och andra aktiviteter. Databasen kan hantera ett obegränsat antal kategorier, aktiviteter och val. Det kan vara allt ifrån enklaste anmälan till komplicerade konferensarrangemang med parallella sessioner, prioriterade val av aktiviteter och hantering av grupper. Systemet hanterar även fakturering och kreditkortsbetalningar. mer info: www.akademikonferens.uu.se

guidE tiLL ALLA NyA StudENtEr • En reviderad version av Studentguiden – med all tänkbar information om studier vid Uppsala universitet - har nyligen lämnat trycket. Alla nyantagna studenter vid Uppsala univer-sitet får hemskickat ett välkomstpaket som består av Studentguiden, en karta över Uppsala samt programmet för recentiorsmottagningen. Utskicken sker under månaderna januari, maj, och augusti. Recentiorsmottagningar under nästa läsår äger rum 28 augusti och 15 januari.

längs evolutionsstråket kan man möta dinosaurier, som här i odinslund.

FoTo

: STA

FFA

N C

LAES

SoN

lars lannfelt.

FoTo

: To

MM

y w

ESTB

ERg

4

id institutionen för cell- och moleky-lärbiologin jobbar man mycket med arbets-miljön. Det handlar om säkerheten i lab-

ben, där bland annat radioaktiva ämnen hanteras. Det handlar om att doktorander från andra kultu-rer snabbt ska få inblick i arbetsrutinerna. Inte minst handlar det om att prata med varandra.

Institutionen sträcker sig över flera korridorer på plan 2 på BMC, men har ett gemensamt fikarum.

– Här utspelar sig många viktiga samtal, säger Leif Kirsebom.

Han brukar själv se till att fika här både på mor-narna och på eftermiddagarna.

– Fikarummet spelar en viktig roll för det infor-mella samtalet. Här sitter vi och fikar och pratar om vardagliga saker och då och då kommer det upp någonting viktigt.

Minst lika viktiga är förstås de mer formella mö-tena i institutionens arbetsmiljögrupp. De träffas

fem, sex gånger per år, ofta i samband med att en skyddsrond har gjorts. Resultatet från skyddsronden tas upp och diskuteras – och man beslutar vad som behöver åtgärdas.

alla har tystnadspliktPå mötet kan också känsliga ämnen tas upp, efter-som alla i gruppen har tystnadsplikt.

En nyckelperson i sammanhanget är skyddsom-budet Solveig Rosén. Hon har varit skyddsombud på institutionen sedan 1998.

– Om vi inte hade haft så bra TA-personal skul-le vi aldrig haft så bra arbetsmiljö. De står för kon-tinuiteten och fungerar som ett kitt mellan forsk-ningsledare och doktorander. De ser när problemen seglar upp och kan ofta lösa problemen eftersom de har lång erfarenhet, säger Leif Kirsebom.

Med krympande resurser är risken tyvärr stor att det dras ned på TA-personal vid institutionerna. Det

vore olyckligt, anser Leif Kirsebom.– TA-personalen är otroligt viktiga både för den

psykosociala och den fysiska arbetsmiljön. När kemikaliehanteringen gicks igenom inom

universitetet lade institutionen ned mycket jobb – och det var TA-personalen som stod för den tyngs-ta delen av arbetet.

– Så ska det vara också. Postdocs och doktoran-der ska vara insatta, men det är inte meningen att de ska hålla reda på allt som gäller arbetsmiljön.

forskare på skyddsrondLeif Kirsebom försöker dock involvera flera olika grupper av anställda i arbetsmiljöarbetet. När det är dags för skyddsrond brukar alltid någon senior forskare gå med. Vem det blir varierar från gång till gång.

– Poängen är att forskarna ska få inblick i arbets-miljöarbetet, men också att de kan ge input. Det har fungerat väldigt bra och alla brukar ställa upp.

UNIVERSEN # 5 -09

– fungerar inte arbetsmiljön så fungerar inte människor. Då går energin till annat än arbetet, säger Leif Kirsebom, prefekt vid institutionen för cell- och molekylärbiologi. Som prefekt har han ansvar för arbetsmiljön, men har sett till att invol-vera många andra på institutionen. Regel-bundna möten är en del av hemligheten.TExT: Annica Hulth FOTO: Staffan Claesson

UNIVERSEN # 5 -09 �

Institutionen har 137 heltidsanställda och en bred verksamhet, från helt laborativa ämnen till forskning i bioinformatik som äger rum framför datorer.

Vid institutionen finns nio olika forsknings- och utbildningsprogram, som också tar upp arbetsmiljön på sina informationsmöten.

En hel del frågor rör förstås säkerheten i labben. Det kan till exempel handla om radioaktivt spill el-ler kemikalier som står och skräpar, en centrifug som inte fungerar eller en gasläcka. Dessa möten proto-kollförs och vid allvarliga händelser kontaktas Leif Kirsebom.

tunga konflikterSäkerheten i labbet är viktig, men de psykosociala frågorna är minst lika viktiga. Det som är verkligt betungande är konflikter.

– Ingen konflikt är den andra lik och det gäller att gå varsamt fram, både när det gäller konflikter

inom personalen eller med utomstående personer, säger Leif Kirsebom.

– Där har vi haft ett väldigt bra samarbete med universitetets personalkonsulenter. De kan fungera både som bollplank och komma in och avlasta. Utan stöd från dem skulle det vara svårt att klara prefekt-rollen.

flera utmaningarSom prefekt ser han flera utmaningar för arbetsmil-jön. Dels de krympande resurserna, som gör att det kan uppstå spänningar på arbetsplatsen, och lärar-nas och forskarnas arbetsbelastning. Dels interna-tionaliseringen, som gör att även personer från andra kulturer måste sättas in i arbetsmiljöarbetet.

Därför har institutionen översatt både jämställd-hetsplanen och arbetsmiljöplanen till engelska.

– Inte minst är den psykosociala delen av arbets-miljön viktig. Olika kulturer kan ha olika syn på

hierarkier. Det är också olika hur restriktiv man är vid arbete med radioaktivt material. Om vi har en bra dialog kan det leda till förbättringar.

ser vad som händerAlla nyanställda får en Safety Manual (säkerhets-manual) med viktig information om hantering av kemikalier, riskavfall och skyddsutrustning. Nya fors-karstudenter får alltid introduktion i labbet och sär-skilt i ”radioaktiva rummet”.

Leif Kirsebom återkommer igen till den viktiga dialogen med alla olika anställda. Som prefekt rör han sig över hela institutionen.

– När jag passerar genom korridorerna ser jag vad som händer. Dessutom är det viktigt att alla känner igen mig och vet vart de ska vända sig.

– Upptäcker jag något problem så är jag inte sen att åtgärda det. Jag tar itu med problemen så snart som möjligt, säger Leif Kirsebom.

möten för arbetsmiljön

Institutionen för cell- och molekylärbiologi jobbar med arbetsmiljöfrågor på flera olika sätt:l Arbetsmiljögruppen träffas fem-sex gånger per år.

Där ingår TA-personal, doktorander, och represen-tanter för alla delar av institutionen

l Skyddsronder görs fem-sex gånger per år.l Skyddsombudet är adjungerad i institutionens sty-

relse. Varje år beslutar styrelsen om en handlings-plan för arbetsmiljön.

l Stormöten för hela personalen hålls fyra gånger per år. Där tar man också upp incidenter som rör arbetsmiljön.

l Doktorandträffar hålls där prefekten träffar alla doktoranderna vid institutionen för diskussion om deras situation.

l De olika programmen håller informationsträffar, där arbetsmiljön tas upp.

Samtalen i fikarummetär viktiga för arbetsmiljön

arbetsmiljön är viktig, tycker leif kirsebom. det gäller både säkerheten i labbet och samtalen i fikarummet.

ARbETSmILjönär jag passerar genom korridorerna ser jag vad som händer. dessutom är det viktigt att alla känner igen mig och vet vart de ska vända sig.

7UNIVERSEN # 5 -096 UNIVERSEN # 5 -09

företagsekonomiska insti-tutionen har lång erfarenhet av MBA-utbildning för svenska chefer och kan nu även räkna Kina som sin marknad. Institu-tionen har utbildat ett 40-tal kinesiska chefer i internatio-nellt företagande.

Ulf Olsson är en av de tiotal lärare från företagsekonomiska institutionen som undervisat chefer från Motorola i Kina plus anställda i Motorolas kundföretag, på en MBA-utbildning som avslutades i fjol. Som studierektor för utbildning-en har han varit i Kina inte mindre än elva gånger sedan kursen startade 2006.

– Vi blev tillfrågade om vi kunde ta över utbildningen från Stockholms universitet och tanken när vi gav oss in i det här var att det skulle bli en fortsättning. Men sedan kom den eko-nomiska krisen under hösten och det har tagit hårt på Motorola i Kina, så jag vet inte hur det blir framöver, säger Ulf Olsson.

avslutning i uppsala– Kina satsar rejält på att ta sig ur krisen och vi får hoppas att de stora telecom-företagen får mycket resurser, så det är väl inte helt otroligt att det lossnar.

Kursen gavs i samarbete med Shanghai University som skött myck-et av det praktiska arbetet.

Undervisningen skedde i Peking, förutom en avstickare till Lijiang en turistort på 2 400 m höjd i Himalayas utkanter. De 42 deltagarna, som var mellan 32 och 54 år, flögs in från så-dana avstånd att om kursen getts i Uppsala skulle det ha varit som om deltagarna pendlade från Aten eller Madrid. Avlutningen hölls dock i Upp-sala, på kinesernas begäran.

– De uppskattade verkligen avslut-ningen de hade här i kanslersrummet, med svensk folkmusik och i närvaro av Motorolas Asienchef för det egna

företagsuniversitetet. Gruppen gjorde också studiebesök på företag i Upp-sala och Stockholm.

Det var språket som utgjorde den största komplikationen för de svenska lärarna.

De kinesiska studenterna kan inte engelska, varför lärarna hade ett sjå med att leta fram standardläroböcker inom marknadsföring och organisation som finns översatta till kinesiska, även om det innebar att studenterna ibland hade tidigare upplaga än lärarna. Alla PowerPoint-presentationer översattes

till kinesiska och en tolk var med på varje lektion.

– Till en av kurserna översatte vi fak-tiskt en hel lärobok om styrning och led-ning av internationella koncerner, skri-ven av forskare här på institutionen. Att undervisa med tolk är omständligt och tar tid, men i stort sett gick det bättre än väntat, säger Ulf Olsson.

Att Motorola också var belåtet med företagsekonomiska institutionens insats kan man förmoda eftersom företaget, när det firade 15 år i Kina tidigare i vår, gav Uppsala universitet en utmärkelse för ”outstanding partnership”.

JoHAnnA rovirA

”reglerna måste följas” mediahysteri eller strategi?fildelning av upphovsrätts-skyddat material är inte till-låtet på universitetets da-tornät upunet-s. i samband med utredningen av sådana beskyllningar har ett trettio-tal studenter tillfälligt stängts av från att använda nätet i sin bostad. – användarreglerna måste följas, säger it-chef Per lind-gren.

Folkrättsjuristen och EU-parlamenta-rikern Lena Ek har JO-anmält Upp-sala universitet och Linköpings uni-versitet för de så kallade avstängningarna. Även Uppsala studentkår har kommit med kritik. Men egentligen är det fel att kalla det för avstängningar, enligt Per Lindgren.

– Under förra året fick vi 3 700 kla-gomål angående något av dessa stu-dentkonton och då skickar vi medde-lande om detta till användaren. Får vi inget svar efter upprepade e-postför-frågningar kan det hända att vi tillfäl-

ligt stänger av möjligheten att använ-da kontot från studentbostaden, men det är en mycket ovanlig åtgärd. När vi har fått kontakt med användaren och påmint om reglerna öppnas kon-tot igen, säger han. Alla studenter vid Uppsala univer-sitet erbjuds ett konto i datornätverket UpUnet-S, med de användarregler som hör till. Bland annat är fildelning av upphovsrättsskyddat material inte till-låtet.

Tillfälliga avstängningar gäller of-tast andra saker, såsom misstanke om virussmitta eller dylikt och några ut-redningar om brott görs förstås inte av universitetet.

– Vi har valt att behålla nätverket i studenternas bostäder, men vi har ett regelverk för hur det får användas, och alla studenter som får ett konto har lovat att följa det. Vår förhoppning är förstås att våra studenter ska fortsätta se datornätet som en tillgång, säger Per Lindgren.

AnnicA HultH

ropas det varg för ofta för att experterna tjänar pengar på panik? eller handlar det snarare om nödvändig bered-skap? det var frågor som dis-kuterades på en föreläsning om svininfluensan, med titeln Pandemi eller bara panik.

Björn Olsen, professor i infektionssjuk-domar, diskuterade tillsammans med två journalister mediernas roll i ny-hetsbevakningen kring influensa.

– Det är inte vi journalister som oro-ar i onödan, det är experterna i WHO som larmar och slå på trumman som aldrig förr, sa Inger Attestam, medicin-reporter på Svenska Dagbladet.

Björn Olsen höll med om att det finns flera andra allvarliga pandemier att oroa sig över – sjukdomar som inte haussas upp lika mycket i medierna som influensorna. Hiv och antibioti-karesistens för att ta några exempel.

Problemet, menade Björn Olsen, är att de pandemierna framskrider lång-samt. Influensa, som finns i 144 teore-

tiska varianter, går fort. Influensaviru-sen, som alla har sitt ursprung i andfåglar, är otroligt oberäkneliga och ändrar karaktär snabbt.

– Svininfluensan har inte visat sitt rätta tryne än, sa Björn Olsen.

Vid seminariet , som ingick i serien Enfald eller mångfald, medverkade också Annika Nilsson, vetenskapsjour-nalist på Dagens Nyheter.

JoHAnnA rovirA

läs mer: www.universen.uu.se

två dagars arbetsmiljöutbildning för prefekter kommer att ingå i den nya chefsutbildningen som startar i höst. Rektor Anders Hallberg satsar på att öka kunskaperna om arbetsmiljöns betydelse och prefekternas viktiga roll.

– Det är viktigt att arbeta förebyggande och få in en systematik. Det räcker inte att ta itu med arbetsmil-jöfrågor när det har uppstått problem, säger Katarina Göransdotter-Jonsson, chef för den nya enheten för arbetsmiljösamverkan på personalavdelningen.

Katarina kommer närmast från Arbetsmiljöver-ket i Stockholm där hon arbetat som arbetsmiljöin-spektör.

Från och med augusti ska arbetsmiljöenheten ändra inriktning och arbeta mer med grupp- och organisationsutveckling. Institutioner och enheter

kan till exempel få hjälp inför förändringar i orga-nisationen med konsekvensanalyser och chefsstöd. De kan också få hjälp med rehabiliteringsfrågor, kon-flikthantering eller enskilda individfrågor.

– Man kan alltid vända sig hit med olika frågor. Kan vi inte svara på frågorna, slussar vi dem vidare eller återkommer. I hösten ska vi förstärka vår enhet med två nya arbetsmiljökonsulter som båda har lång och gedigen erfarenhet, berättar Katarina Görans-dotter-Jonsson.

stor arbetsmiljökartläggningEnheten samarbetar med miljö- och arbetsmiljöin-genjörerna på byggnadsavdelningen som har hand om den teknisk/fysiska arbetsmiljön.

– Arbetsmiljöfrågorna går ofta in i varandra och med våra olika specialistkunskaper skapar vi en hel-het inom arbetsmiljöområdet, säger Katarina Gö-ransdotter-Jonsson.

I december avslutas den stora arbetsmiljökart-läggning som startade 2007 vid Uppsala universitet. Kartläggningen omfattar både den fysiska arbets-miljön och den psykosociala.

– Resultaten av enkäten kommer att ge oss en helhetsbild av vilka brister vi har idag inom vår ar-betsmiljö och som vi ska arbeta vidare med.

Trenden hitintills pekar på brister inom områdena stress, arbetsbelastning, information och ledarskap.

– Det är varje prefekt som äger resultatet av en-käten för sin institution eller avdelning och som ska se till att bristerna åtgärdas. Här kan arbetsmiljöen-heten vara ett första bollplank och tillsammans med prefekt och skyddsombud diskutera åtgärder.

I höst börjar den nya obligatoriska chefsutbild-

ningen där hela två dagar ska ägnas åt arbetsmiljö.– Vi är glada att rektor prioriterar arbetsmiljö-

frågorna och att vi från arbetsmiljöenheten får kom-ma in i ett tidigt skede i utbildningen eftersom le-darskap och arbetsmiljö alltid går hand i hand, säger Katarina Göransdotter-Jonsson.

Utbildningen tar upp de lagar, föreskrifter och avtal som reglerar arbetsmiljön och olika verktyg för att identifiera brister i arbetsmiljön.

– Vårt mål är att arbetsmiljöfrågorna ska ingå som en del i det dagliga arbetet. Vi vill ge goda exempel på hur arbetsmiljöfrågorna kan implementeras i vardagen så att det blir intressant och lättare att ta till sig.

AnnicA HultH

Prefekter lär sig om arbetsmiljö

i början av maj avslutades den nya arbetsmiljöutbildningen och de fyra kursdeltagare som genomgått kursen fick varsin skyddsombudsnål av rektor Anders Hallberg.

Utbildningen har pågått sedan oktober 2008 och vän-der sig i första hand till nyutnämnda skyddsombud.

– Det har varit jättebra, det har funnits mycket utrymme för diskussion i gruppen och vi har fått en bra grund att stå på, tycker Linda Thorn, bibliote-karie vid BMC och en av kursdeltagarna.

I utbildningen ingår fyra block: Lagar och avtal, teori och praktik, Teknisk-fysisk arbetsmiljö, Psyko-social arbetsmiljö samt Ergonomi och friskvård.

Vid avslutningen redovisades sju olika arbeten, som också ingick i kursen. Linda Thorn redovisade till exempel hur en skyddsrond hade genomförts på BMC, från förberedelser till genomförande och upp-följning.

De andra skyddsombuden som avslutade sin ut-bildning var Pernilla Stjernberg, bibliotekarie vid Ång-strömbiblioteket, Zenglin Ma, förste biblioteksassis-tent vid Medicinska biblioteket och Christina Ceder, studievägledare vid Studentservice på BMC.

– Jag är imponerad av de arbeten som redovisa-des och vill verkligen poängtera vikten av att Upp-sala universitet har välutbildade skyddsombud, säger rektor Anders Hallberg.

AnnicA HultH

Arbetsmiljöpolicyn

”Det förebyggande arbetsmiljöarbetet ska finnas med i universitetets olika verksamheter för att möjliggöra en god arbetsmiljö och förhindra arbetsmiljöproblem”. Så står det i universitetets arbetsmiljöpolicy, som slår fast att arbetsmiljön är en gemensam angelägenhet för universitetets ledning, anställda och studenter.Chefer och arbetsledande personal har ansvar för att arbetsmiljöarbetet planeras, organiseras och följs upp på ett systematiskt sätt. Arbetsmiljölagen och före-skriften Systematiskt arbetsmiljöarbete ligger till grund för hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras. Arbetsmiljöpolicyn kom redan 2006, men har inte nått ut i hela organisationen. Under 2009-2011 ska den implementeras.

Dokument om arbetsmiljön

Uppsala universitet har en rad dokument som är kopplade till arbetsmiljöarbetet. Tidigare kallades dessa för ”policys” men numera för program. Det är universitetets personalpolitiska program, hantering av alkohol och drogproblem, rehabiliteringspolicy, friskvårdspolicy, jämställdhetsplan, tillgänglighetsplan med mera. Dessa finns i regelsamlingen på webben: http://info.uu.se/internt.nsf

FoTo

: To

MM

y W

ESTB

Erg

rektor anders Hallberg delar ut en nål till linda thorn, skyddsombud och bibliotekarie vid bmC. i bakgrunden Zenglin ma, skyddsombud vid medicinska biblioteket.

skyddsombud tog examen

uppsala universitet fick en utmärkelse för ”outstanding partnership”. fr v: tony koo, shanghai university, ulf olsson, uppsala universitet, david lamond, nottingham trent university, sherriff t k luk, Hong kong Poly-technic university, jenny yan, kinachef för motorola university.

På uppdrag i kinaUppdragsutbildning

l Uppdragsutbildning innebär att arbetsgivare, företag, myndigheter eller andra organisationer betalar för utbild-ning för sina anställda. l De kurser som universitetet erbju-der sträcker sig över en mängd om-råden. Här finns allt från korta kurser på någon eller några dagar till längre poänggivande utbildningar.l Uppsala University Education har en mäklande roll mellan externa aktörer och förmedlar information och arbetar fram innehållet i utbildningen tillsam-mans med institutioner och kunder.l Uppdragsutbildning kan även bedrivas av institutionerna själva. Lärarutbildningen liksom den företags-ekonomiska institutionen har en lång tradition inom området.

björn olsen, professor i infektions-sjukdomar.

FoTo

: To

MM

y W

ESTB

Erg

9UNIVERSEN # 5 -09UNIVERSEN # 5 -098

Årets utmärkta medarbetareutmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst” delas ut efter 30 års lång och trogen tjänst inom staten. 2009 års utdelning skedde lördagen den 16 maj i universitetsaulan. Mottagarna kunde välja mellan medalj, guldklocka eller två olika skålar. Här är hela listan!

lice andersson, lokalvårdare vid universitetsför-valtningen, leif andersson, professor i funktions-

genomik, urban axebäck, tekniker vid pedagogikums kansli

Hubert beach, professor i kulturantropologi, kjell berggren, laboratorieassistent vid institutionen för

farmaceutisk biovetenskap, eva bergknut, universitetsad-junkt vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, lena bergström, universitetslektor vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap, gunnar birgegård, profes-sor i medicin, lage burman, tekniker vid institutionen för fysik och materialvetenskap, anders bäckström, profes-sor i religionssociologi.

bo Carlsson, bokbindare vid universitetsbiblioteket, jan Castell, universitetsadjunkt vid institutionen för

teknikvetenskaper, jyoti Chattopadhyaya, professor i bioorganisk kemi.

staffan dahl, forskningsingenjör vid institutionen för medicinska vetenskaper, eva damm, studieväg-

ledare vid institutionen för biologisk grundutbildning, mari-anne danersund, administratör vid institutionen för far-maceutisk biovetenskap, jarmila durmanová, forskningsassistent vid institutionen för euroasiatiska studier.

anders edling, förste bibliotekarie vid universitets-biblioteket, karin ekström, kursadministratör vid in-

stitutionen för kostvetenskap, edrun eriksson, systemad-ministratör vid universitetsförvaltningen, karin eriksson, forskningsingenjör vid institutionen för medicinska veten-skaper, Per eriksson, professor i ekotoxikologi, ulla-maj eriksson, bibliotekarie vid universitetsbiblioteket.

susanna fahlström, bibliotekarie vid universitets-biblioteket, ulf fahlström, bibliotekarie vid universi-

tetsbiblioteket, raul figueroa, laboratorieassistent vid in-stitutionen för medicinska vetenskaper, anders forslund, universitetslektor vid nationalekonomiska institutionen.

anna gunsjö, universitetslektor vid institutionen för informationsvetenskap. jan Hall, laboratorieassistent vid institutionen för medicinska vetenskaper, Håkan Hallberg, bibliote-

karie vid universitetsbiblioteket, åsa Henningsson, en-hetschef vid universitetsbiblioteket, anneli Henriksnäs, biträdande kanslichef vid universitetsförvaltningen, elisa-beth Herion sarafidis, universitetslektor vid engelska institutionen, torsten Hérnod, projektassistent vid uni-versitetsbiblioteket, liisa Holmsäter, administrativsam-ordnare vid institutionen för moderna språk, yvonne Hå-kansson, försöksdjurstekniker vid SUUF & SF.

bo jaensson, bibliotekarie vid universitetsbiblioteket, leif jansson, professor i medicinsk cellbiologi och fysiologi, anna-lena johansson, forskningsingenjör vid institutio-

nen för medicinska vetenskaper, gunnar johansson, uni-versitetslektor vid institutionen för biokemi och organisk kemi, katarina johansson, serviceassistent vid universi-tetsförvaltningen, t. alwyn jones, professor i struktuell molekylärbiologi, olle jonsson, forskare vid The Svedberg-laboratoriet, birgitta juhlin, serviceledare vid universitets-förvaltningen.

bengt karlsson, kanslichef vid universitetsförvaltningen, lena kjellén, professor i medicinsk glykobiologi, Peter

knutar, dataingenjör vid statsvetenskapliga institutionen, Hans kronning, professor i romanska språk, berit levin, studievägledare vid nationalekonomiska institutionen.

signe lind, universitetsadjunkt vid institutionen för neurovetenskap, urban lindberg, biträdande infor-

mationschef vid universitetsförvaltningen.

kjell magnusson, universitetslektor vid centrum för multietnisk forskning, anna malmberg, informatör

vid universitetsförvaltningen, lennart malmsten, institu-tionstekniker vid institutionen för fysik och materialveten-skap, bertil markgren, universitetslektor vid företagseko-nomiska institutionen, mats morell, professor i ekonomisk-historia

gunilla natvig, byrådirektör vid universitetsbiblio-teket, karin norén, bibliotekarie vid universitetsbib-

lioteket, rolf nygren, professor i rättshistoria, lars ny-ström, bibliotekarie vid universitetsbiblioteket.

Per-olof ohlsson, projektledare vid universitets-förvaltningen, mosse olsson, kursadministratör vid

företagsekonomiska institutionen, robert olsson, teknisk systemadministratör vid avdelningen för IT och inköp.

irving Palm, universitetslektor vid sociologiska insti-tutionen, anette Pousette, administratör vid före-

tagsekonomiska institutionen.

shafiqur rahman, biblioteksassistent vid universi-tetsbiblioteket, ingrid ringård, personalsamordnare

vid institutionen för teknikvetenskaper, elisabeth ryn-ning, professor medicinsk rätt.

ingrid schenning, laboratorieassistent vid institutio-nen för biokemi och organisk kemi, barbro simu, la-

boratorieassistent vid institutionen för folkhälso- och vård-vetenskap, Carl gustaf spangenberg, universitetslektor vid juridiska institutionen, anneli stavreus-evers, fors-karassistent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, majbritt sundelin, ekonomi- och personaladministratör vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, göte swedberg, universitetslektor vid institutionen för medi-cinsk biokemi och mikrobiologi, mårten söder, professor i sociologi.

anne-sophie thorelius, ekonomi- och personalad-ministratör vid Uppsala linneanska trädgårdar, gud-

run tuoremaa, administrativ assistent vid statsvetenskap-liga institutionen.

bo Waerme, biträdande personaldirektör vid universitetsförvaltningen, lena Wallin, ekonomi-

och personaladministratör vid institutionen för euroasiatis-ka studier, bo Westlund, universitetslektor vid institutio-nen för handelsrätt, kristina Wootz, byrådirektör vid universitetsbiblioteket.

eric ålund, systemadministratör vid universitets-förvaltningen.

informationsteknologi – en institution som studenterna gillarstudentkåren i uppsala valde institutio-nen för informationsteknologi till årets grundutbildningsinstitution 2009. respekt för studenterna och acceptans för andra perspektiv lyfts fram i motiveringen.

– Vi har väldigt engagerade lärare som brinner för undervisning, lyssnar på våra studenter och för en dialog med dem, säger prefekten Håkan Lansham-mar, glad över utmärkelsen.

Nog märks engagemanget också i praktiken, för bland institutionens 80-tal lärare finns sex av uni-versitetets pedagogiska pristagare – nu senast var Arnold Pears en av dem.

Forskningen har också bedömts vara excellent – bäst i landet – och det har förstås effekt även på utbildningen. 25 av lärarna är professorer.

– Det ger en forskningsnära undervisning, kom-menterar Bengt Carlsson, grundutbildningsprefekt vid institutionen.

Studenterna är många vid institutionen; 900 hel-årsstudenter och upp emot 3 000 individer läser någon kurs. Institutionen deltar med kurser i samt-liga civilingenjörsprogram och driver även flera pro-gram på kandidat- och masternivå.

– Så många studenter tvingar fram ett professio-nellt omhändertagande, med personliga kontakter, stöd och hjälp i olika frågor och inte minst bra stu-diemiljö, säger ämneskoordinator Roland Bol.

får en vägvisareDe första som alla nya studenter möter är administra-törerna. Kanslipersonalens stora betydelse för goda studentkontakter, är något som prefekten Håkan Lans-hammar vill lyfta fram. Anneli Folkesson är kursadministratör men ar-

betar mest med webben. I grundutbildningswebben och studentportalen samordnas informationen, ett viktigt redskap i kontakten mellan lärare och stu-dent. Anneli Folkesson berömmer sina kollegor på kansliet:

– Ja, de ska ha all ”cred” för sin serviceanda.Vid institutionen finns olika stöd för att lotsa en

vilsen student rätt under studietiden, till exempel ”vägvisarprojektet” – äldre studenter som ska hjälpa de nya. Det kan gälla praktiska saker, att ge goda råd vid tentaångest eller att visa studenten till rätt stu-dierektor.

Vid institutionen finns ungefär 200 datorer till-gängliga dygnet runt i labbsalarna – och där sitter det alltid studenter, berättar lärarna. De äldre stu-denterna spelar stor roll vid institutionen och deltar både i planering och undervisning för de nya pro-gramstudenterna.

Studenterna har mycket bunden undervisning, ofta hela dagarna, och det är vanligt att de läser tre kurser parallellt.

– Vi har många studenter men det kräver också lärarresurser – så ekonomiskt går vi faktiskt back, då vi får för lite pengar per plats, kommenterar Hå-kan Lanshammar.

firar tio årInstitutionen för informationsteknologi firar i år tio-årsjubileum som storinstitution med sina cirka 200 anställda. Den skapades av fem tidigare institutio-ner/enheter och vid sammanslagningen valde man att fortsätta med fem studierektorer, var och en med sin särskilda ämneskompetens.

Vid institutionen finns dessutom tre internatio-

nella masterprogram som man gärna lyfter fram som berikande för både lärare och studenter.

– Vi var bland de första att starta masterprogram vid universitetet och det gjorde vi först på grund av dåligt söktryck till våra svenska utbildningar. Vi låg helt rätt i tiden och har nu många masterstudenter, framför allt från Asien, berättar Roland Bol. Det har breddat utbudet på kurser för alla studenter, både svenska och utländska.

Pedagogiska klubbenViljan att våga prova nya pedagogiska grepp i un-dervisningen är stor – tänk bara på antalet pedago-giska pristagare.

– Ja, här finns ett stort intresse för pedagogik. ”Pedagogiska klubben” kallar vi ett informellt forum där vi diskuterar sådana frågor. Vi träffas en, två gånger i månaden, säger Bengt Carlsson.

Man söker också flitigt fakultetsmedel för peda-gogisk förnyelse till olika projekt vid institutionen. Till exempel vill man framöver undersöka formen av progression (stegvis utveckling) i en kurs, och tänker då använda studenterna som testpiloter.

– Det viktiga är inte vad vi gör, utan vad studen-terna gör med det, inflikar Roland Bol.

Ett annat viktigt perspektiv som man vill försöka integrera i utbildningen är hållbar utveckling. På forskningssidan är institutionen en av de sökande av Vetenskapsrådets strategiska forskningsmedel. I pro-jektet ingår att utveckla användandet av informa-tionsteknologi på ett hållbart sätt.

– Och det kommer naturligtvis att sippra över på utbildningen, säger Håkan Lanshammar.

GunillA stHyr

bengt Carlsson, anneli folkesson, roland bol och Håkan lanshammar har fått pris FoTo: ToMMy WESTBErg

för sin grundutbildning.

årets grundutbildnings-institution 2009.

motivering: ” Institutionen visar stort intresse för sina studenter och bemötandet är alltid präglat av respekt och ett accepterande perspektiv där studenterna tas på allvar och som en delaktig part i kvalitetsutvecklingen både vad gäller pedagogik och studiemiljö. Institutionen är ett föredöme för många och det är med stor glädje Uppsala studentkår tilldelar institutionen vandringspriset.”

FoTo

: To

MM

y W

ESTB

Erg

11UNIVERSEN # 5 -09UNIVERSEN # 5 -0910

oakim ekström är 26 år och hör till de yngs-ta doktorerna på vårpromotionen. Han dispu-terade i början av maj med en avhandling i sta-tistik, efter bara tre års forskarstudier.

– Jag är en a-personlighet och tycker att det är kul att slutföra saker. Det gäller allt som jag gör, säger han.

Även studietiden gick i en rasande fart. Det bör-jade med engelska och sedan blev det studier i na-tionalekonomi, juridik och matematik innan han slutligen fastnade för statistik.

Vid sidan av studierna har han spelat saxofon i Phon-trattarne och medverkat i flera nationsspex, så han kan blicka tillbaka på några händelserika år i Uppsala.

– Jag hoppas att promotionen blir ett tillfälle till reflektion och eftertanke – både på min tid som stu-dent och på framtiden. När jag har varit som mest inne i avhandlingsarbetet har jag inte haft en tanke på annat än nuet. Så jag tror att det finns ett värde i en ceremoni där man stannar upp lite grann och reflekterar över de stora perspektiven.

breda valmöjligheterJoakim Ekström har stipendium för ännu ett års forskning och hoppas kunna vistas utomlands en del av den tiden. Vad som händer sedan är fortfarande oklart.

För statistiker finns en bred arbetsmarknad som analytiker och utredare på myndigheter, i läkemedels-

branschen och i bank- och försäkringssektorn. Det är just bredden och valmöjligheterna han uppskattar.

– Statistiken är ett metodämne som används inom många vetenskapliga discipliner. Under doktorand-tiden har jag konsultat andra forskare, både läkare och psykologer, och det har varit jätteroligt.

Efter en intensiv vår med korrekturläsning, ve-tenskaplig granskning, disputation och festplanering känns det bra att dra ett streck. Promotionen blir också starten på en lång semester.

– Jag har gjort klart terminens undervisning och rättat de sista tentorna… Min plan för sommaren är att inte ha någon plan. Det kan nog ta några se-mesterveckor innan stressen sjunker undan.

Paus efter disputationenÄven Birgitta Johansson Niemelä vill ta en paus ef-ter disputation och promovering, innan hon beslutar sig för vad nästa steg ska bli.

Till skillnad från Joakim har hon en lång yrkes-karriär bakom sig. Hon är den första psykologen nå-gonsin som disputerar vid BUP, Barn och ungdoms-psykiatrin, på Akademiska sjukhuset.

I samarbete med läkare har hon gjort kliniska studier av olika patientgrupper. Det började för tio år sedan med en psykologisk studie av barn som gjort benförlängningar, sedan fortsatte hon med

Promotionen är både en av-slutning och början på något nytt. Nu senast samlades 160 doktorer och 15 jubeldoktorer i universi-tetsaulan för att få sina hattar och kransar. Vi träffade två förväntans-fulla doktorer före promotionen. TExT: Annica Hulth FOTO: Staffan Claesson

UNIVERSELLT

li bennich björkman, skytteansk professor i statskunskap.

StörrE Eu bLEv EN FrAmgÅNg• Fem år efter utvidgningen österut mår EU förvånansvärt bra, visar boken Europa efter utvidgningen. Li Bennich-Björkman vid Uppsala universitet analyserar tillsammans kolleger från Stockholm och göteborg EU:s utveckling sedan 2004. Författarna konstaterar att EU idag är mer välfungerade och handlingskraftigt än de flesta vågade tro för fem år sedan. Som politiskt system är EU flexibelt och har en an-märkningsvärd förmåga att anpassa sig efter nya förutsättningar.

Nytt mAtEriAL För SmArtArE FöNStEr• En forskargrupp vid Ångströmlaborato-riet, Uppsala universitet, har utvecklat ett nytt intressant termokromt material. Claes-göran granqvist, professor i fasta tillståndets fysik, och hans forskningskollegor är teamet bakom material för elektrokroma ”smarta fönster” med elektriskt varierbar genomskinlighet. Detta arbete blev starten för avknoppningsföretaget Chromogenics. Nu har gruppen tagit fram och patentsökt ett nytt termokromt material, som gör det möjligt att variera genomskinligheten i fönster när temperaturen ändras.

uppSALA uNivErSitEt gEr vErdiS opErA otELLo• Efter fjolårets succé med Tosca går nu Upp-sala universitet vidare med ett nytt operapro-jekt. otello kommer att spelas i universitetsau-lan i juni 2010. otello är giuseppe Verdis näst sista opera, ett passionerat och blodigt kam-marspel omgärdat av en fullödig orkestersats och magnifika körer. Uppsalaversionen dirigeras av Stefan Karpe, director musices vid Uppsala universitet, och regisseras av wilhelm Carlsson, båda två välbekanta från Tosca-projektet. Pre-miären är den 12 juni 2010.

Ny mAgNEtkAmErA AvSLöjAr SjukdomAr• Bättre diagnostik och snabbare behandling av cancer, demenssjukdomar och psykiska sjuk-domar – det är möjligt när den nya magnet-kameran nu invigts vid Akademiska sjukhuset. En som ser fram emot att använda kameran är Uppsala universitets nyrekrytering inom hjärn-forskningen, professor Elna-Marie Larsson. Hon var en av talarna när magnetkameran invigdes den 1 juni. – Fokus för min forskning är att den ska vara patientnära. Med hjälp av MR-tekniken kan vi snabbare nå rätt diagnos och behandling av pa-tienter vid olika sjukdomstillstånd, säger hon.

FoTo

: MA

RTIN

CEJ

IE

öronplastikpatienter. När hon fick frågan om hon ville studera patienter med läpp-och gomspalt skrev hon in sig på forskarutbildningen.

– Plötsligt var jag doktorand! Jag som trodde att jag var färdig med studierna efter alla år, skrattar Birgitta. Fyra och ett halvt år senare var hon färdig. Till att börja med kun-de hon forska på ar-betstid, men det senas-te året har forskningen tagit det mesta av hen-nes tid. Tack vare ALF-medel, som numera kan utnyttjas även av andra än läkare, har hon hela tiden haft kvar sitt jobb på BUP.

– Det är inspirerande att varva kliniskt arbete och forskning.

en extra höjdpunkt i livetBirgitta Johansson Niemelä kom till Uppsala från Gällivare för 13 år sedan. Då hade hon inte en tan-ke på en doktorsexamen.

– Det är kul, det är en extra höjdpunkt i livet. När jag började hade jag ju redan min legitimation och mina

meriter och kunde forska utifrån mitt eget intresse.Hon har sökt forskningsmedel för att följa upp

sina patientgrupper och ser fram emot en ny tid som självständig forskare.

– Jag känner att jag har nått en ny platå och även som kliniker kommer jag att fortsätta arbeta med projekt. Som psy-kolog tycker jag att det är otroligt givande att samarbeta med medi-cinare. Men först är det fest-ligheterna som gäller. Birgitta har låtit sy upp en långklänning och ska ta maken med sig

på promotionsfesten på kvällen.– Jag är ju norrländska och tycker att det akade-

miska livet känns lite främmande, men i januari var jag med på promotionen för att titta hur det gick till, säger hon.

När hon nu ska promoveras blir det med alla de rätta tillbehören: hatt, ring och långklänning.

– Jag gillar att gå på fest! Av erfarenhet vet jag att man måste markera när man har slutfört något. Det behövs en ritual.

HATTEN OcH kRANSEN BöRJAN PÅ NÅgoT NyTT

160 nya doktorer

Fredagen den 29 maj promoverades 160 nya dok-torer och 17 jubeldoktorer. Utbildningsvetenskapliga fakulteten, som inrättades 2001, promoverade sina första fem doktorer efter avlagda prov. Under den högtidliga promotionsakten i universi-tetshusets aula får de nya doktorerna ta emot sina hederstecken; ring, diplom och hatt eller lagerkrans. De som blivit doktorer för femtio år sedan inbjuds som så kallade jubeldoktorer. För 50 år sedan, år 1959, promoverades 40 nya doktorer, därav fyra kvinnor. 15 av dessa kom till Upp-sala för att promoveras till jubeldoktorer. Promotionsföreläsningen hölls av medicinska fakul-tetens promotor, professor Lars wallentin över ämnet ”Friskare hjärta – om forskning för livet”. Jubeldokto-rernas anförande hölls av filosofie jubeldoktor, profes-sor gun widmark.

birgitta johansson niemelä har jobbat länge som psykolog, medan joakim

ekström befinner sig i början av yrkeskarriären.

jag tror att det finns ett värde i en ceremoni där man stannar upp lite grann och reflekterar över de stora perspektiven.

12 UNIVERSEN # 5 -09

Påhittiga doktorander fick stipendierdoktoranderna kristofer eriksson, ida berts och Za-reh topalian, har alla kom-mit fram till bra ideer med kommersiell potential inom materialforskningen. nyligen fick de varsitt innovationssti-pendium på 10 000 kronor.

Precis som på Oscarsgalan avslöjades det först vid utdelningen vilka av de nominerade som skulle få stipendiet, så spänningen var stor i Häggsalen på Ångströmlaboratoriet.

Peter Samuelsson, forskningschef vid Outokumpu, och Jörgen Erics-son, bankdirektör vid Handelsban-ken, läste upp namnen och överläm-nade diplom och blombuketter.

– Det här var oväntat, men jättekul, sa Ida Berts en av stipendiaterna.

Hennes examensarbete ingick i ett större projekt där man ska ta fram en artificiell gel som kan användas

vid behandling av näthinneavlossning. Kristofer Eriksson har utvecklat

en metod för att snabbt förändra ytan på så kallade ”magnetiska pär-lor”. Metoden kan användas inom diagnostik, när man analyserar blod-prover.

Zareh Topalian har forskat kring multifunktionella ytskikt, som stöter bort organiska föroreningar så att ytorna blir självrenande. Materialet kan till exempel användas i kylskåp, vitvaror eller dörrhandtag.

Det var första gången innova-tionsstipendiet delades ut av Inno-vationsstiftelsen Handelsbanken och ÅMA (Ångström Materials Acade-my). Stipendiet delas ut till dokto-rander och examensarbetare som kommit fram till forskningsidéer med kommersiell potential, eller har samarbetat med industrin.

AnnicA HultH

13UNIVERSEN # 5 -09

PRIV

AT F

oTo

inblick i livet som rektor”min tacksamhet mot alla, som under min tid vid upp-sala universitet väl utfört sin gärning i administration, forskning och undervisning är mycket stor”.

Så skriver Martin H:son Holmdahl i sin nyligen utkomna biografi Mitt liv i medicinens och universitetets tjänst (Uppsala Publishing House).

Som tidigare rektor vid Uppsala universitet och pionjär inom aneste-sivården har Martin H:son Holmdahl mycket att berätta. Den nära 500 si-dor tjocka volymen ger en unik in-blick i universitetets och sjukvårdens utveckling från 50-talet och framåt.

Martin H:son Holmdahl har gått i täten både nationellt och interna-tionellt när det har gällt att utveckla anestesiologin och intensivvården.

Som dekanus, prorektor och rek-

tor har han i mer än 20 år suttit i ledningen för Uppsala universitet och då varit med om och själv med-verkat till de stora förändringarna inom den högre utbildningen i Sve-rige från 1960-talet och framåt.

AnnicA HultH

martin H:son Holmdahl var rektor vid uppsala universitet 1978-1989.

FoTo

: TED

Dy

TH

öRN

LUN

DLuther med moderna ögon

för religionsfilosofen Karin Johan-nesson vid teologiska institutionen var det något av en dröm som gick i uppfyl-lelse när hon engagerades i projektet.

– Jag har länge intresserat mig för det ökade andliga sökandet i samhäl-let och hur kyrkor och samfund hakar på den trenden. Jag har tidigare jäm-fört till exempel luthersk och karme-litisk spiritualitet, men inte lyckats få anslag för egna projekt. Så det här är

kul, säger Karin Johannesson.Nu talar man inte så gärna om just spiritualitet inom

luthersk tradition bakåt, påpekar hon. Här an-

vänds i ställt be-greppet helgelse,

och det är också rubriken på hennes del-projekt – ”Helgelsens filosofi”.

– Jag har funde-rat över att de from-hetsbruk – helgontill-

bedjan, pilgrims-

vandringar och klosterliv

– som Luther främst vänder sig

mot i den katolska kyrkan, alltmer kommit

att tilltala dagens anhäng-are av luthersk tro.

– Nu är det inne att pilgrims-vandra i Svenska kyrkan, och att med-itera eller åka på ”retreat” är ett sätt att koppla av för allt fler. Det är inte längre konstigt att låna in katolska fromhetsbruk i en luthersk tradition.

Det intresserar mig, för det blir mot-sägelsefullt.

Karin Johannesson understryker att det fördenskull inte behöver vara fel, men man bör vara medveten om vad man gör och hur man tänker.

– Dels kanske man har tolkat Luth-er mer snävt än rimligt, dels kanske vi behöver tänka om på vissa punkter. I dag ser vi på människan på ett helt an-nat sätt än på Luthers tid, och måste kanske konstatera att han inte hade helt rätt.

överdriver fria viljanJust nu studerar hon ”människans fria vilja”.

– Enligt Luther har vi ingen fri vil-ja, medan vi i dag nästan överdriver den i vår uppfattning om människans möjligheter. Här är det också något som inte passar ihop och som jag får resonera kring.

Som filosof är Karin Johannesson noga med att precisera vilka kriterier hon utgår ifrån i sin bedömning. Vad innebär att något är rimligt eller håll-bart i dag? Just resonerandet gör reli-gionsvetenskapen till ett så spännande ämne, tycker hon. Man öppnar för tan-kemöjligheter och kan komma med konstruktiva förslag.

– Bakgrunden till hela detta projekt

är att vi lever i ett samhälle som är väl-digt präglat av en luthersk tradition. Men den lutherska traditionen över-ensstämmer inte alltid med Luther. Genom att studera källorna med mo-derna ögon kommer nog ett och annat att förändras i tolkningen av dem. ”Plikten framför allt” är ju exempelvis en Luther-tolkning som passade dåti-dens makthavare alldeles utmärkt.

Provocerande tankarOm Karin Johannesson kan ägna stör-re delen av sin tid till forskningspro-jektet så har Thomas Ekstrand, docent i systematisk teologi och för närvaran-de verksam på humanistiska och sam-hällsvetenskapliga kansliet, betydligt mindre tid för sitt delprojekt. Icke desto mindre är han glad att kunna bidra med forskning om Luth-ers rättfärdighetslära.

– Läran om rättfärdiggörelse genom tro är en ur idéhistorisk synvinkel cen-tral del i den lutherska teologiska tra-ditionen. Samtidigt hänger den idémäs-sigt samman med föreställningar som är svårbegripliga och kanske till och med provocerande i ett efterkristet och senmodernt samhälle. Den bygger till exempel på tanken att människan re-dan från födelsen är en syndare som bara kan räddas från evigt straff genom att Guds son offras på korset.

Det finns många drag i Martin Luthers tänkande som måste framstå som främmande i dag, konstaterar Thomas Ekstrand.

– Eftersom Luther levde på 1500-talet säger det sig självt att hans syn på världen var annorlunda än vår. Det är därför det är så intressant att studera hur Luther och luthersk tradition an-vänds när moderna kristna tänkare ska försöka formulera en teologi som de menar kan vara relevant i dag.

lutherprojekt

Projektet ”Luthersk teologi och etik – i ett efterkristet samhälle” leds av Carl-Henric grenholm, professor i etik vid teologiska institutionen, och finansieras av Vetenskapsrådet. Resultaten kom-mer bland annat att presenteras i en serie böcker där var och en av fors-karna skriver en bok.

– idag ser vi på människan på ett helt annat sätt än på luthers tid, säger religionsfilosofen karin johannesson.

är det dags för en ny och modernare tolkning av Luther? Det tänker nio forskare, verksamma vid olika universitet och i olika forskningssammanhang, ta reda på. Två av dem är Karin Johannesson och Thomas Ekstrand, teologer vid Uppsala universitet.TExT: Ingela Ström FOTO: Staffan Claesson

det är inte längre konstigt att låna in katolska fromhets-bruk i en luthersk

tradition.”kristofer eriksson, ida berts och Zareh topalian är de första som fått innovationsstipendiet.

i filmen ”änglar och demoner” stjäl ter-rorister anti-materia från forskningsanlägg-ningen Cern för att tillverka en bomb som ska förinta vatikanen. filmen ger stor upp-märksamhet åt Cern och fysikforskningen. men vad är fakta och vad är fiktion?

Vi frågade Uppsalafysikerna Tord Eklöf och Rickard Bren-ner vid institutionen för astro-nomi och partikelfysik, som båda är verksamma vid Cern.

Forskningsanläggningen på gränsen mellan Frankrike och Schweiz har de senaste åren varit omgiven av myter och rykten. Först i samband med möjligheten att framställa ”svarta hål” och nu senast i samband med filmen ”Änglar och Demoner” baserad på bo-ken med samma namn, av för-fattaren Dan Brown.

– Filmen består av en serie händelser som är väldigt osan-nolika, säger professor Tord Eklöf. Det går visserligen att göra en bomb av antimateria i teorin, men inte i praktiken. Det beror på att antimateria är mycket svårt att framställa, hantera och transportera. Men det finns ändå ett värde i det vetenskapsfilosofiska resone-manget om förhållandet mel-lan religion och vetenskap som förs i filmen.

När antimateria kolliderar med materia frigörs stora mängder energi. Det har ska-

pat spekulationer om möjlig-heten att skapa en ny energi-källa eller som i filmen, en bomb med hjälp av antimateria.

– All materia som har framställts i Cern sen starten räcker inte till för att tillverka en bomb, berättar lektor Ric-hard Brenner. Det går åt ofant-ligt mycket mer energi för att skapa en bomb eller energi-källa av antimateria än vad man får ut av den.

rickArd källGren

läs mer: www.universen.uu

UNIVERSITY NEWSdEpArtmENt hEAdS LEArN About workiNg ENviroNmENttWo days of Working environment training for heads of departments will be inclu-ded in the new management training that will start in the autumn. Vice Chancellor Anders Hallberg is committed to en-hancing their awareness of the importance of the work envi-ronment in the role of the head of department. “It’s important to work pre-ventively and make it systemic. It’s not sufficient to deal with work-environment issues once problems have arisen,” says Katarina göransdotter-Jonsson, director of the new work Envi-ronment Collaboration Unit at the Personnel Department. Starting in August the Unit will change its orientation and work more with group and or-ganizational development. For example, they will offer help in advance of organiza-tional changes in the form of

consequence analyses and ma-nagement support.

Professor Lena Claesson-Welsh, institutionen för genetik och pato-logi, professor Ma-ria Ågren, historis-ka institutionen och professor Hans Ellegren, institu-

tionen för evolution, genomik och systematik, är tre av tio fors-kare i landet som Knut och Ali-ce Wallenbergs stiftelse utsett till programmet Wallenberg Scho-lars. Programmet ska stödja någ-ra av landets mest framgångsrika forskare.

Tre tidigare vicerektorer och en biträdande universitetsdirek-tör fick ta emot den äldre Gus-taf-Adolfsmedaljen i guld den 16 maj för sina betydelsefulla insatser för Uppsala universitet. Medaljerna delades ut till Jan-Ivar Mattson, biträdande uni-versitetsdirektör, Jan-Otto Carls-son, tidigare vicerektor för teknik och naturvetenskap, Lars Mag-nusson, tidigare vicerektor för humaniora och samhällsveten-skap och Ulf Pettersson, tidigare vicerektor för medicin och far-maci.

Klas-Herman Lundgren, Upp-sala studentkårs ordförande, har valts till ny ordförande för Sve-riges förenade studentkårer

NAmN SOm NämNS HäLSA & mOTIONspela bouleDen 24 augusti är det dags för det tolfte UIK mästerskapet i boule. Ovana och vana boule-spelare är välkomna. Spelstart kl. 18 i Odinslund, instruktör finns på plats från kl. 17.30. Priser till de tre första

deltagarna, alla deltagare har dessutom chans att vinna ett klotset. Behöver du låna täv-lingsklot eller har frågor kon-takta Christina Ceder, Christina.Ceder@uadm.uu.se eller 471 44 36.

På gåNg13/6: Myntkabinettet visar upp sig kl 13 –16. 2600 år gamla mynt och medaljer från hela världen visas. Ingång: Universitetshusets bak-sida/handikappingången.

1�-17/6: Tjejvecka på Ång-ström, Biotopia och Vattenfall. Spännande dagar för högstadie-tjejer hos Uppsala universitet och Vattenfall. Tjejer i årskurs sju och åtta in-

bjuds att komma och pröva oli-ka aktiviteter.

16/6: Försommarkonsert kl 19.30 i Helga Trefaldighetskyr-kan. Uppsala Akademiska Kam-markör bjuder på ett urval från repertoaren vid sommarens Master Class-kurs i kördirige-ring. Medverkande: Uppsala Akademiska Kammarkör, Ste-fan Parkman, dirigent, Andrew Canning, orgel.

tHe dePartment of Bu-siness Studies has long expe-rience of MBA programs for Swedish executives and can now count China as its market. The department has educated some 40 Chinese executives in international business. Ulf ols-son is one of the roughly ten teachers from the Department

of Business Studies who taught executives from Motorola in China, plus employees in Motorola’s customer compa-nies, in an MBA program that was completed last year. As director of the program he has been to China no fewer than eleven times since the course started in 2006.

tHe uPPsala student Union selected the Depart-ment of Information Technology as the 2009 Undergraduate Department of the year. Re-spect for students and accep-tance of other perspectives were highlighted in making the choice. “we are extremely dedicated teachers that love to teach, to listen to our students, and to

carry on a dialog with them,” says Håkan Lanshammar, head of department, who is delighted with the distinction. “The department is commit-ted to a professional reception of its students, with everything from personal contacts, sup-port, and help in various mat-ters to, not least, an excellent working environment”, says Håkan Lanshammar.

on friday, may 29, 160 new doctors and 17 jubilee doctors (15 of them in attendance) had their degrees conferred. The Faculty of Educational Sciences, which was established in 2001, conferred its first five doctorates. The conferment lecture was given by the promotor from the Faculty of Medicine, Profes-sor Lars wallentin, dealing with “Healthier Hearts – on Research for Life.” The jubilee doctors’ (50th anniversary of doctorate) address was held by Jubilee Doc-tor gun widmark.

160 NEw doCtorS

UNIVERSEN # 5 -09

highESt grAdES From StudENtS

rektursturen, som årets promenadrun-da kallas, hade samlat drygt 230 deltagare till en fyra kilometer lång slinga utmed fyrisån. de flesta gick i rask takt och grupp-vis och några joggade runt spåret.

– Vilket underbart väder, hör-des kommentarerna inför startskottet på årets Rektors-runda. Drygt 230 personer hade hörsammat inbjudan och begivit sig till Parksnäckan i stadsparken, där starten var. Arrangörerna, universitetets idrottsklubb UIK, hade nog för-väntat sig större uppslutning men antalet deltagare har mins-kat under åren. De som kommit

fick däremot en skön promenad.Först var det uppvisning av

grounding, grundstegen i afri-kansk dans, med Christina Rasmusson och några av del-tagarna i den grupp som hon leder på måndagarna på Svet-tis, i Studenthälsans regi.

– Grounding är en dans-form som passar alla, det är en bra spridning i ålder, kommen-terade Gunilla Eklund vid UIK,

som ville slå ett slag för dans-sektionen inom klubben.

Rektorsturen på fyra kilo-meter, gick i behaglig mak ge-nom spirande försommargrön-ska inom ett område mellan Islandsbron och Kungsängs-bron. Därefter bjöds kaffe och frukt och fina priser lot-tades ut till deltagarna.

GunillA stHyr

fint väder bidrog till en trivsam promenad under rektorsturen. FoTo: ToMMy WESTBErg

birgitta johansson niemelä, one of the new doktors.

änglar och demoner – fakta eller fiktion?

1�

uthyres

l Hotellrum med frukost och gästforskarlägenheter med möbler och köksutrustning ut-hyres på Akademihotellet, tel: 018-15 51 90, 018-15 51 94.

l Uppsala Akademiförvalt-ning förvaltar ca 700 bostads-lägenheter. Som anställd vid Uppsala universitet har du förtur i bostadskön. Välkom-men att registrera dig på www.uaf.se.

Stöd till anställdas efterlevande och pensionärer från Uppsala universitetUppsala universitet utdelar årligen genom ett antal stiftelser en pensionsförstärkning till efterlevande till anställda vid Uppsala universitet.Med efterlevande avses änka, änkeman, sambo, registrerad partner eller barn under 18 år.

Viss möjlighet finns även för universitetets egna pensionärer att ansöka om pensionsförstärkning.

Universitetet delar också ut begravningshjälp till efterlevande med fn 25 000 kronor.

För pensionsförstärkning gäller att den sökande skall garanteras en bruttoinkomst mot-svarande fyra prisbasbelopp, vilket för 2009 uppgår till 171 200 kronor.Exempel: En person med 100 000 kronor i bruttoinkomst kan för år 2009 få en pensions-förstärkning på 71 200 kronor.

För efterlevande barn gäller speciella regler.

Den bidragssökande, som själv har att pröva eventuella konsekvenser avseende bortfall eller avtrappning av bostadstillägg m m, skall ansöka om förstärkning på särskild blankett.

Ytterligare information och ansökningsblankett kan fås från Uppsala universitet, pensionskonsult Inger Hedlund, Box 256, 751 05 Uppsala, tel 018-471 17 59 eller Inger.Hedlund@uadm.uu.se.

Ansökan skall vara personalavdelningen tillhanda senast fredagen den 25 september 2009.www.uu.se

bOSTAD

(SFS) från och med den 1 juli. Klas-Herman Lundgren är 27 år och läser molekylär bio-teknik vid Upp-sala universitet. SFS har idag sextio medlems-kårer som sammanlagt omsluter cirka 250 000 studenter. Valet genomfördes vid organisatio-nens fullmäktige i Karlstad.

Jessica Sjöholm Skrubbe, fil dr vid konstvetenskapliga institu-tionen, har utsetts till årets Ka-rin Westman Berg-pristagare. Priset delas ut till en forskare som ”verkat i Karin Westman Bergs anda” och lyft fram ge-nusvetenskapliga aspekter i sin forskning. Jessica Sjöholm Skrubbe disputerade våren 2007 på avhandlingen ”Skulptur i folkhemmet: den offentliga skulpturens institutionalisering, referentialitet och rumsliga si-tuationer 1940-1975”, i vilken hon visar hur skulpturerna i det offentliga rummet uttryckte idé-er om kulturens demokratise-ring liksom var en del av den rådande könsideologin. Priset delas ut av Föreningen för kvinnliga forskare i Uppsala och Karin Westman Berg-fonden.

14 UNIVERSEN # 5 -09

Rektorstur i rask takt

FörvALtNiNgEN är utE oCh CykLAr!Två nya klimatsmarta tjänstecyklar har köpts in till universi-tetsförvalt-ningen. De går under namnet Pelle (svart cykel) och Maja (vit cykel) och har sju växlar, fotbroms, cykelkorg och liten sadelväska med nödvän-diga verktyg för cykeln. Cykelhjälm hör också till. På varje cykel finns en skylt med texten: ”Förvaltningen är ute och cyklar” – att tolka som man vill…Cyklarna bokas via förvaltningens bokningssystem. Institutioner och enheter som är intresserade av att köpa in tjänste-cyklar till ett bra pris, kan kontakta universitetets friskvårdskonsulent Lasse Book, e-post: lars.book@uadm.uu.se

miljösamord-naren karolina andersson på maja.

FoTo

: To

MM

y w

ESTB

ERg

Professor tord eklöf.

leif kirsebom, head of the department of Cell and molecular biology.

PHo

To: S

TAFF

AN

CLA

ESSo

N

oN ASSigNmENt iN ChiNA

PHo

To: S

TAFF

AN

CLA

ESSo

N

FoTo

: HA

NN

A V

ICTo

rIA

MÖ

rCK

FoTo

: STA

FFA

N C

LAES

SoN

FoTo

: So

Ny

PIC

TUrE

S

FoTo

: STA

FFA

N C

LAES

SoN

AkTUELL

nom uPPsala universitet finns många duk-tiga lärare som har väldigt bra kontakter med utländska universitet, men vi kan bli ännu bätt-

re på att sy ihop dessa kontakter och skapa förut-sättningar för kvalificerade utbildningar och interna-tionell forskningsfinansiering, säger Kay Svensson.

Han har sedan mars varit den som på halvtid haft uppdraget att hålla i nålen. Den andra halvan har han fortsatt vara chef för Uppsala University Education, enheten för uppdragsutbildning, som fungerar som en slags mäklare mellan universitetet och studiesug-na kunder inom arbetslivet. Första juli lämnar han vidareutbildningen efter fyra år, för att tråckla interna-tionella vävar på heltid.

– Jag blev tillfrågad och eftersom jag jobbat med internationella frågor och tror att Uppsala universitet mås-te stärka sina internationella relatio-

ner för att behålla sin framskjutna position, tog jag chan-sen. Annars hade jag gärna fortsatt här.

studentutbytet tog fartNär Kay Svensson läste teologi i Uppsala på 70-ta-let bestod det internationella utbytet i att en person åkte iväg till England åtta veckor och fick redovisa upplevelsen för hela fakulteten. På 90-talet, när han jobbade som studierektor på teologiska fakulteten, tog

studentutbytet fart så smått, i och med att det kom hit utbytesstudenter.

– Jag upptäckte att det hände mycket med utbytesstudenterna, både de som reste ut och de som kom hit. De lärde sig nya sätt att be-skriva ämnet, bröt mönster och fick vidgade perspektiv.

– Det internationella mötet ut-vecklar individen men i lika hög grad institutionen. Dessutom kan univer-

siteten bygga handfasta kontakter i andra länder som främjar både kunskapsutbyten, affärer och fredlig ut-veckling, säger Kay Svensson.

började på teologenSjälv har han utvecklats trots att han inte hade möj-ligheten att plugga utomlands. Efter att ha avskrivit prästyrket från sin karriärlista hyste Kay Svensson planer på att bli lärare eller jurist. Han blev erbju-den jobb som amanuens och nappade. Tanken på forskarutbildning lockade, men annat kom i vägen – parallellt med jobbet som utbildningsledare på teologen och så småningom också lärarutbildningen var han med och startade ett tvärvetenskapligt pro-gram för humanitärt biståndsarbete, som blev mo-dell för Erasmus Mundus. Han har också medverkat i starten av Alumnprojektet och var med i förbere-delserna för fundraisingverksamheten.

– En av de stora utmaningarna för mig i det nya jobbet blir att bygga samman ett nätverk av alla de som arbetar med internationella frågor, så att vi bätt-re utnyttjar vår fulla potential inom Uppsala uni-versitet. En annan är att hitta fokus i arbetet och vid dagens slut kunna se att saker skett och att man hit-tat rätt bland alla ”viktiga” möten.

JoHAnnA rovirA

Han syr ihop de internationella kontakternade internationella frågorna är avgörande för universitetets framtid. Det anser Kay Svensson som precis tillträtt den nyinrättade tjänsten som internationell samordnare eller director of international relations, som det heter i internationella sammanhang.

kay svensson vill bygga ett nätverk för alla som jobbar med internationella frågor inom universitetet. den här världskartan skänktes till universitetet vid påvebesöket i uppsala 1989.

FoTo

: STA

FFA

N C

LAES

SoN

jag upptäckte att det hände mycket med utbytesstudenterna, både de som reste ut och de som kom hit. de lärde sig nya sätt att beskriva ämnet, bröt mönster och fick vidgade perspektiv.

namn: Kay Svenssonålder: 52titel: Internationell samordnare familj: Hustru och tre barn senast lästa bok: Ett annat liv av Po Enquist. Håller på med Martin Holm-dahls I universitetets tjänst. favoritprogram på tv: Nyheterna på TV4Håller sig i form/kopp-lar av: genom segling och skogsbruk i Småland.dold talang: Berömd för mina köttbullar och kanelbullar!

kay svensson