med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus...

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

FO

TO

: S

TE

LL

AN

HE

RN

ER

Mark Levengood om sin roll som UNICEF-ambassadör och sitt arbete för utsatta barn i världen.

k d ll b d

STÄRK DET CIVILA SAMHÄLLET

Den ideella sektorn Göran Hägglund brinner och agerar för föreningslivet

Nytt företagandeSociala entreprenörer följer inga färdiga modeller eller ramar

GÖRAN HÄGGLUND, PARTILEDARE KRISTDEMOKRATERNA MALIN GAWELL, FORSKARE I SOCIALT ENTREPRENÖRSKAP

ANNONS ANNONS

TILL ETT BÄTTRE SAMHÄLLE

TILL EETTTTTTT BBBBÄÄÄÄÄTTTRE

5TIPS

Nr.3/April 2010Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus

IDEELLTENGAGEMANG

En av Sveriges mest öppna idéburna organisationer*Satsa på rätt häst du också. Bli medlem!

Civilförsvarsförbundet är en idéburen, medlemsdriven organisation för säkerhet till vardags och vid kris. Vi finns för att utbilda, informera och hjälpa.

*Kyr

kans

Tid

ning

15/

2010

2 · APRIL 2010 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

UTMANINGAR

Vi är många, vi är sju av tio!

Nyligen skrev DN:s ledarsida om det falnande engagemanget, om att allt färre blir medlemmar i politiska partier. Det stäm-mer att allt färre engagerar sig partipolitiskt. Men DN:s ledar-redaktion drog fel slutsats. Det är nämligen precis tvärtom. Engagemanget växer.

I Sverige har vi tillsammans cirka 30 miljoner medlemskap i ide-ella föreningar. Tidigare studier har visat att människor i mins-kad omfattning skulle arbeta frivilligt i en förening. Den tren-den har vänt. Det är tvärtom så

att det mesta av det ideella arbetet utförs av människor som också är medlemmar i den organisation de är engagerade i. Slutsatsen är att den svenska folkrörelsetraditio-nen lever och frodas.

Skapa förutsättningarVi har en regering som svart på vitt säger att civilsam-

hället ska stå för grunden i väl-färden. Detta är det många anhö-riga och frivilliga som nu får kän-na på i praktiken, när de måste kompensera för utebliven hem-tjänst eller annan omsorg. Våra svenska idéburna organisationer förtjänar de bästa förutsättning-ar med tanke på vad vi tillsam-mans utför.

Tyvärr upplever jag att vi i bland har en regering som kräver myck-et men ger lite i gengäld. Samti-digt som de deklarerar vikten av en sammanhållen politik med ut-gångspunkt från sektorn ger de di-

rektiv till utredningar vilka lägger förslag som rycker undan benen för svenskt föreningsliv.

Jag tänker bland annat på moms-utredningen, som föreslog att idé-burna organisationers aktiviteter för att ekonomisera verksamheten ska momsbeläggas. Detta skulle inte bara bli oerhört tungt ekono-miskt utan också administrativt. Om regeringen vill att vi skall ut-föra ett stort arbete och dessutom skapa våra egna resurser måste vi också få vettiga förutsättningar.

Våga frågaSjälvklart fi nns det fl er utma-ningar än de som regeringen

ger oss. En av de största är kanske att inkludera, inte bara fl er, utan fl er grupper av människor i det ideella arbetet. Vi vet att förening-ar domineras av en viss sorts män-niskor, människor som redan har ett stort socialt kapital. Frågan här är såklart vad som är hönan och vad som är ägget, engagemang ger mycket.

Men problemet kvarstår.De som inte är engagerade är de som har sämre hälsa och ett mindre socialt kontaktnät. Alltså de som skulle behöva föreningsverksam-

heten allra mest. Så hur kan vi in-kludera de 25 procent av svenskar-na som aldrig varit i kontakt med föreningslivet? Jag tror att det handlar om att våga. Det är sam-ma sak som att värva nya med-lemmar, våga fråga. Tro inte att människor inte vill engagera sig. Det har ju gett dig så mycket, så varför inte andra?

Världen går att förändraNär jag började engagera mig fi ck jag en fantastisk kick att

märka att saker och ting går att på-verka. Och när jag engagerade mig på allvar i idéburna organisationer insåg jag att hela världen går att förändra. När man som ung, eller gammal, får den känslan så bety-der det ganska mycket för välbe-fi nnandet. Och här står jag i dag. Med ett fullspäckat schema, mas-sor av underbara, engagerade män-niskor omkring mig och, låt oss kalla det vid sitt rätta namn, ett fantastiskt meningsfullt liv. Okej, det hörs kanske inte vingsus när man står och klistrar igen fem-hundra kuvert till föreningen eller städar i lokalen. Men oftast har vi roligt och känner att vi gör skill-nad. Varje dag.

“Varför ska Röda Korset, PRO och SPF konkurrera, är det inte bättre att vi ber dem tillsammans sköta dagverksamheten på äldreboendet?”

GöranPetterssonGeneraldirektör för Forum för frivilligt socialt arbete.

VI REKOMMENDERAR

SIDA 10

Socialt ansvarstagande s. 8Samtidigt som de skapar jobb i stadsde-len har de också gjort prisbelönt fi lm.

Engagerade s. 14-15Läs i Panelen om medborgare som enga-gerat sig i olika ideella organisationer.

Anna CarlstedtzFörbundsordförande IOGT-NTO,ordförande Forum för Frivilligt Socialt Arbete

Engagemanget ökar

1Tro inte på snacket om att engagemanget minskar, det

är helt enkelt inte sant.

Engagera dig

2Engagera dig. Det ger hur mycket som helst.

Olikhet berikar

3Om du redan gör någonting, se till att få med fl er. Och

kanske inte bara grannen eller din bästa kompis, utan kanske någon du inte skulle träff a i van-liga fall. Olikhet berikar.

MINA BÄSTA TIPS

IDEELLT ENGAGEMANG NR 3, APRIL 2010

Redaktionschef: Nadine KissmannFörsäljningschef: Gustaf RydingAffärsutvecklare: Carl DohrmannRedigerare: Henrica Dieden

Ansvarig för denna utgåva:Projektledare: Cecilia NymannTel: 08-545 953 00 E-post: [email protected]

Distribution: Svenska Dagbladet, April 2010Tryckeri: V-Tab Repro: Bert Lindevall

Mediaplanet kontaktinformation: Tel: 08-545 953 00Fax: 08-545 953 01E-post: [email protected]

Vid förfrågningar kontakta:Carl Dohrmann

Vi får våra läsare att lyckas!

Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer.Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera.

Är du en eldsjäl och arbetsgivare på köpet?Arbetsgivaralliansen organiserar arbetsgivare som drivs av ett ideellt eller idéburet engagemang. Våra medlemmar finns inom: idrott, intresse- och biståndsorganisationer, trossamfund, vård, folkbildning, utbildning och forskning, upplevelseverksamhet samt kultur, tillsammans 2 800 arbetsgivare.

Alla dessa eldsjälar får vår hjälp med att förebygga och lösa svårigheter i arbetsgivarrollen så att de kan fokusera på sin verksamhet.

Välkommen till Arbetsgivaralliansen du också!08-545 912 00

www.arbetsgivaralliansen.se

FOTO

: PIE

RR

E A

ND

ER

SS

ON

Malmö är en stad som präglas av mång-fald, möten och möjligheter.

En stad som tillhör alla.

Malmö är en ungdomens och kaxighe-tens metropol med människor från över 170 länder.

En stad med kunskap, kreativitet och ungdomligt skapande, med impulser från all världens kulturer.

Malmö föreningsliv tog tidigt initiativ till att organisera och samla den ideella sektorn. Ur detta har ett mycket hållbart arbete utvecklats. I Malmö sker mycket i samverkan med den offentliga sektorn.

Socialt engagemang har många namnMalmö Ideella föreningars Paraply-organisation, MIP, tillvaratar och fö-reträder 240 föreningar med varierande verksamheter. MIP stimulerar till mång-

fald och är aktiv i projekt som leder till utveckling av föreningar.

Frivilligcentra Malmö är en sluss, som gör det enkelt för föreningar, stadsdelar och frivilliga krafter att hitta varandra för att skapa välfärd för äldre. I stadsdelarna �nns ett stort behov av frivilliga insatser, som ett komplement till personalens ar-bete, på äldreboenden, mötesplatser och sist men inte minst i hemmen. Frivillig-centra har ambitionen att utöka verk-samheten till att omfatta �er åldrar och inriktningar.

Centrum för Publikt Entreprenör-skap erbjuder praktiskt stöd till poten-tiella samhällsentreprenörer i Skåne. I samarbete med högskolor och universitet skapar och sprider vi också kunskap om samhällsentreprenörskapets betydelse.

Sveriges Föreningar bildades på initia-tiv av MIP och stöttar lokala samman-slutningar över hela landet.

Hållbara Malmö

Foton: Jenny Leyman

Butiker: Hagagatan 3, Hantverkargatan 78, Hornsgatan 58, Lövholmsvägen 16–18, Skånegatan 75, Stortorget 5, Sturegatan 24 Sundbyberg, Liljeholmstorget 7 plan 3. Vill du skänka en gåva? Ring 08-787 86 82. PG. 90 03 51-8. www.stadsmissionen.se

HOS OSS ÄR DIN GÅVA VÄRD MER ÄN DU TROR.


PROFIL

Mark Levengood

Ålder: ■ 45. Yrke: ■ Förfat-

tare och pro-gramledare.

Familj: ■ Ma-ken Jonas Gar-dell och barnen Amos, 7 och Ol-ga, 4. Två Cor-nish Rex-katter (allergifria).

Bor: ■ Söder-malm.

Aktuell: ■ Tur-nerar med den egna föreställ-ningen Mark och hans värld.

Fråga: Vad innebär det att vara Unicef-ambassadör?Svar: För Mark Levengood handlar det bland annat om att hålla föreläsningar och vara med på insamlingsgalor. Och ha ett starkt engagemang för barn i världen.

Att höra Mark Levengood tala om sitt engagemang i Unicef är inspirerande. Han hinner knappt se bilderna från Pa-raguayresan för ett par år sedan, innan han börjar berätta om intrycken han fi ck.

– Vi besökte två systrar som levde tillsammans med sina totalt elva barn i olika åldrar, den ena hade fl ytt från sin man som misshandlat henne, den andra hade blivit övergiven. De levde väldigt primitivt och när det regnat och vattnet sjönk undan fi ck de akta sig för alla giftormarna som ringlade omkring på golvet. De förklarade för mig att att de litade på att Gud skyd-dade dem. I det läget måste jag säga att jag kände mig lite tveksam, även fast jag själv är katolik, säger Mark och ler sitt avväpnande leende.

Det är ganska precis två år sedan som han blev utsedd till Unicef-am-bassadör, en utnämning han kände sig otroligt smickrad av. Båda hans föräld-rar fi ck hjälp av organisationen i sin barndom, och under sin egen uppväxt i Finland sålde han bland annat Uni-cefs julkort. Han berättar att han som

barn var på en tillställning med den store idolen Harry Belafonte som Uni-cef-ambassadör.

– Harry Belafonte somnade på min axel, minns jag. Det var väldigt stort. Och nu är jag själv Unicef-ambassadör, det är häftigt, säger Mark och skrattar.

Tidigt engagemangAtt engagera sig i ideellt arbete är långt ifrån något nytt för Mark. Under ton-årstiden på tidigt 80-tal, var han med och kämpade för att Finland skulle hö-ja sitt bistånd till u-länder. Han brå-kade, demonstrerade och gömde fl yk-tingar. De senaste 15 åren har han ock-så suttit i Barnfondens styrelse och har på så sätt under lång tid kunnat följa hur Unicef arbetar.

– De uträttar fantastiska saker och är nästan alltid först på plats. De är välor-ganiserade både lokalt och globalt och arbetar strategiskt tillsammans med landets regering från början. I Para-guay kom Unicef in i områden utanför regnskogen och tog först itu med att lösa vattenförsörjningen innan man löste andra problem som bostäder och möjligheter för barn att gå i skolan.

Mark berättar att det är lätt att känna att man handgripligen vill hjälpa till

när man ser de svåra förhållanden som så många barn i världen tvingas leva under. Under FN-resan till El Salvador för fl era år sedan, var han med och träf-fade gatubarn som sniff ade lim.

– Där var det en pojke i sexårsåldern som bad att få säga en sak i kameran; snälla farmor, ta hem mig för nu ska jag vara snäll! Det var så fullständigt hjär-slitande och vidrigt att se och höra des-sa barn att jag tänkte att om jag bygger om hemma så kan jag ta med mig upp till 15 barn hem. Man är villig att ge upp allt för att ge dessa barn ett värdigt liv, säger Mark engagerat.

Han menar att det då blir tydligt att det är organisationer med kunskap och väl uppbyggd infrastruktur som kan arbeta målmedvetet och hitta de rätta verktygen för att sträcka ut en hand till alla dessa miljontals behö-vande barn.

Beroende av volontärerPå frågan om folks förtroende för ideel-la hjälporganisationer har rubbats ef-ter den senaste tidens händelser inom Röda Korset, säger Mark att han ändå inte tror det. Han pekar på att kontrol-len av organisationer med 90-konton är bra, och att det faktum att 75 procent

av gåvorna ska gå till kärnverksamhe-ten övertygar människor om att peng-arna faktiskt används på rätt sätt.

– Både Röda Korset och Unicef är be-roende av sina volontärer. Om man tappar dem förlorar man grunden i sin verksamhet. Men jag är glad att Unicef är befriad från aff ärer. Jag tycker att det fi nns en stor medvetenhet i organisa-tionen om hur man handskas med gi-varmedlen.

En egen barnfondFör några år sedan instiftade Mark och Jonas Gardell en egen barnfond som bland annat hjälper gatubarn och för-äldralösa med möjligheter till utbild-ning. Det kändes plötsligt viktigt att deras karriärer inte bara skulle fortgå och att pengarna som trillade in skulle användas för ett långsiktigt och viktigt ändamål .

– Utbildning är nyckeln till en litte-rat befolkning. Barn måste få informa-tion så att de inte plötsligt säger saker som den afrikanske presidenten, att man botar HIV med morötter eller lik-nande, säger Mark.

Engagera digför världens barn

ULRICA STENBECK

[email protected]

FÖRÄNDRING

STOCKHOLM

INSPIRATION

FOTO

: STE

LLA

N H

ER

NE

R

Vägen in till projektstöd för kristna organisationer och

kyrkor!

Kyrkornas EU-kontor hälsar Er som arbetar med ungdomar välkomna till ett

seminarium i Stockholm den 27 maj!

För mer info och anmälan:www.kyrkornaseukontor.se

APRIL 2010 · 5HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET

HJÄLPER UTSATTA BARN”Man är villig att ge upp allt för att ge dessa barn ett värdigt liv”, säger Mark Levengood engagerat som här är i Paraguay.FOTO: TIMOTHY FACEY

Mark Levengood ger tips om hur vi alla kan bidra till ett bättre samhälle.

Börja med dig själv

1Fundera på vad som är viktigt för dig. Ta kon-takt med till exempel

SOS Barnbyar, Röda Korset eller Unicef och erbjud din hjälp. Var-je krona gör skillnad.

Lustfullt givande

2Vi måste fundera mer på hur ett lustfyllt givande ser ut. Mycket av insam-

lingsarbetet görs slentrianmäs-sigt. Det fi nns så många olika sätt att samla in pengar på. Sko-lor och företag borde ligga i framkant. Ordna utbildningsda-gar i ideell verksamhet.

Avdragsgilla gåvor

3Se till att gåvor till ideell verksamhet blir av-dragsgilla för både pri-

vatpersoner och företag. Då skulle givandet öka mer och fl er företag ha engagemanget i sin struktur.

Arbeta där du står

4Tveka inte om du ser orättvisor och barn i din närhet som far illa.

Många barn behöver avlast-ningsföräldrar.

Bli världsförälder

5Bli världsförälder som familj. När man får ny-hetsbrev och kan ta del

av vad pengarna används till ska-par det empati och ett livslångt en-gagemang.

TIPS

5

Livet rusar på. Du kanske skulle vilja stanna upp ibland och reflektera. Lyfta blicken. Eller bara skrika rätt ut. Du skulle antagligen bli förvånad om du visste hur många som tänker som du. Bilda är ett studieförbund som vill skapa fri zoner för människor som tänker och funde-rar. Där inga tankar är fel. Där man möts och utvecklar sina klokheter ihop med andra. Funderar du över livet, rasism, eller nåt annat som inte avhandlas på en kafferast, då har vi grupper där man pratar om sånt. Vill du skrika rätt ut så går det också bra. Då bildar du bara en rockgrupp. Var rädd om dina tankar. Dela dem med andra och du växer. Det slumrar oanade krafter i varje möte.


Socialt entreprenörskap ■ kallas också samhällsentrepre-nörskap eller socialt företagan-de och har fått stort genomslag i samhället de senaste åren. Man använder företagsformen för att driva en idé som är affärsmäs-sig, men också innebär något bra för hela samhället.

Den sociale entreprenö- ■ren identifi erar ett problem inom det sociala/ekologiska området där gemensam ser-vice saknas och varken offent-lig sektor eller marknaden vill ta ansvar. Det kan handla om allt från produktion av ekolo-

gisk mat eller rättvisemärkta kläder, till utslussning av miss-brukare ut i samhället eller café som drivs av förståndshandi-kappade.

Det grundläggande ■ är att vinsten som genereras inte de-las ut till aktieägare, utan går till-baka till den egna verksamheten och samhället.

En av de mest kända ■ sam-hällsentreprenörerna är Mu-hammad Yunus som tillsam-mans med Grameen Bank fi ck Nobels fredspris 2006 för sys-tem med mikrolån i utvecklings-länder.

INSPIRATION

– De sociala entreprenörerna följer inte färdiga modeller, hela tiden utmanas vad som görs, och hur. Men vi får inte skygga för en nor-mativ diskussion om hur vi vill ha det och vilket samhälle vi vill ha, säger Malin Gawell, forskare i so-cialt entreprenörskap.

Vanligt i USASocialt entreprenörskap, där man förenar drivkraften att skapa nå-got nytt med viljan att samtidigt göra nytta för samhället, är något som uppmärksammats allt mer, särskilt i USA under de senaste 15 åren. Några som ofta lyfts fram är de som tjänat mycket pengar inom IT-sektorn och som sedan valt att arbeta med mer socialt fö-retagande. Bill Gates är ett bra ex-empel. Men när dessa infl uenser kommit till Sverige har de från början stött på patrull.

– I Sverige krockar de med den bre-da förenings- och folkrörelsetradi-tionen med stark demokratisk för-ankring som också har varit med om att bygga upp off entliga verk-samheter. Men i takt med föränd-ringar och en dämpning av den of-fentliga sektorns expansion, fi nns

det också mer plats för socialt en-treprenörskap och sociala företag. De skapar en ny dynamik som ut-manar etablerade strukturer, säger Malin Gawell.

Kooperativt ägandeMalin Gawell nämner fl era intres-

santa exempel på socialt entrepre-nörskap med kooperativt ägande. Ett är Vägen ut!-kooperativen i Gö-teborg som med avtal med kom-mun och kriminalvård, anställer tidigare kriminella och andra i ut-anförskap. Ett annat är Basta som arbetar med rehabilitering genom företagande för före detta tunga missbrukare och gör dem till del-ägare i verksamheten. Dessa verk-samheter har expanderat kraftigt de senaste åren och innebär alter-nativ till statliga Samhall, som be-driver verksamhet för funktions-hindrade som självständigt aktie-bolag.

– Ett annat exempel är de olika Fair-tradeföretagen som säljer eko-logiskt odlad mat och kläder. Un-der min uppväxt på 70-talet fanns det personer som genom sina kyr-koorganisationer sålde barnkläder och andra produkter från utveck-lingsländer. De var tidiga föregång-are till den rättvisemärkta rörel-sen där vi i dag ser varor i de fl esta livsmedelsaff ärerna, i modeaff ärer och i olika aff ärsmodeller inom till exempel tjänstesektorn.

– De sociala entreprenörerna är en fantastisk positiv kraft i vårt samhälle. Men det är inte enkelt. Det handlar om maktstrukturer. Kritiska frågor måste ställas om vad som är bra. Som entreprenör har man ju inte ett uppdrag att job-ba för alla, påpekar Malin Gawell.

”De sociala entre-prenörerna är en fantastisk positiv kraft i vårt sam-hälle.”

Malin GawellForskare i socialt entreprenörskap, verksam vid ESBRI

Fråga: ■ Vi står inför stora glo-bala utmaningar som att han-tera den ekonomisa krisen och klimatförändringarna. Vad kan det sociala entreprenörskapet tillföra?

Svar: ■ De sociala entreprenö-rerna har nya idéer och arbets-former som det offentliga inte kan erbjuda. Här fi nns utrymme för personer eller organisationer att ta initiativ, med samhällsnyt-tan som främsta mål.

ULRICA STENBECK

[email protected]

HUR VI LYCKADES

SOCIALT ENTREPRENÖRSKAP

FAKTA

Sociala entreprenörer nödvändiga för vårt samhälle

FÖRETAGANDE

Kooperativt företagandehögaktuellt igen

SOCIALT ANSVAR

KF tar ekologiskt och socialt ansvar

Att starta företag tillsam- ■mans, kooperativ, har blivit hög-aktuellt igen. Nu är kooperativ i form av ekonomiska förening-ar den företagsform som växer snabbast.

Unga är mest intresserade av detta demokratiska företagan-de. Något som siff ror från Till-växtverket visar.

– Det är infl ytandet samt att man delar både ansvar och ar-betsglädje som lockar, säger Be-rith Wikström på företagsråd-givningsorganisationen Coom-panion.

Samtidigt inser man att före-tagande är en eff ektiv väg att ”göra sin grej”. Och för unga fö-retagare är det viktigare att för-verkliga de egna idéerna än att tjäna pengar, även om man för-står att vinsten behövs för att företaget ska överleva, förklarar hon.

Unga människor tar också frå-gor kring företagens ansvar för till exempel miljö och arbetsför-hållanden på största allvar. Och i de kooperativa företagen kan de själva se till att både sociala mål och ekonomiska mål uppfylls, samtidigt. Statistik från SCB vi-sar att det dessutom gör dessa nya kooperativa företag väldigt hållbara, de lägger jämförelsevis sällan ned verksamheten.

Genom medlemsägandet ska- ■par KF ekonomisk nytta tillbaka till sina över tre miljoner med-lemmar. Medlemmarna ska ock-så underlättas att i sin konsum-tion bidra till en hållbar utveck-ling.

Värderingar som omtanke om människor och miljö, ärlighet och infl ytande genomsyrar he-la Kooperativa förbundets verk-samhet med dagligvaruhandel som kärna.

Man bidrar också till klimat-arbete och fattigdomsbekämp-ning genom stöd till VI-skogen och biståndsorganisationen Ko-operation Utan Gränser.

– I Sverige handlar det sociala arbetet bland annat om satsning-ar på praktikplatser för arbetslösa ungdomar samt stöd för hemlö-sa, berättar förbundsdirektör Leif Linde. Vi jobbar också med inno-vationer för att ständigt möta nya konsumentbehov, exempelvis hemleveranser med biogasbilar. Genom fortsatta stora satsning-ar på ekologiska varor och hållbar utveckling sätter vi ständigt vå-ra värderingar i fokus, säger Leif Linde.

NYHETERIDENTIFIERA SAMHÄLLETS

BEHOV

IDENENNTITITITIFIFIFIFIEERERERAA

1TIPS

OLIKA MEN VIKTIGA ENGAGEMANG1. Hanna-Sara är engagerad i Vägen ut!-kooperativen. Kooperativ, en form av ekonomisk förening, som an-ställer tidigare kriminella och andra i utanförskap.2. Fair-tradeföretagen säljer ekologiskt odlad mat.FOTO: VÄGEN UT! OCH SHUTTERSTOCK

1 2

”Jag har fått vänner för livet”

Att hjälpa andra människor är viktigt, tycker Ellika Gobena som jobbar ideellt med fad-derverksamhet i Nacka sedan i höstas. Hon är kontaktperson för två unga kvinnor som nyligen flyttat till Sverige från Eritrea respek-tive Afghanistan.

En eller två gånger i månaden träffas de hemma hos varandra eller på något fik för att prata och umgås.

– Vi byter erfarenheter med varandra och har väldigt intressanta diskussioner. Jag har fått nya perspektiv och två nya vänner! Det är jag jätteglad för, säger Ellika.

Ellika Gobena, 18 år, volontär

Vi gör det enkelt för dig att bli volontär i Nacka!Att vara volontär ger dig, utöver att du gör en god insats, ökad kunskap och kompetens, sociala nätverk, meriter och kontakter i arbetslivet. www.volontar.nacka.se är en samlings-plats på webben för volontärverksam-heten i Nacka. En matchningsfunk-tion gör det enkelt för volontärer och uppdragsgivare att hitta varandra. Här kan du registrera dig som volontär eller uppdragsgivare och bevaka inkommande uppdrag. Registrera dig och gör en insats redan i dag!

Ellika går sista året på gymnasiet och hon tycker att fler unga borde engagera sig i volon-tärarbete. Man behöver inte resa utomlands för att göra en insats i samhället, menar Ellika. Behovet finns mycket närmare än man tror.

– Det finns så mycket man kan hjälpa till med hemma i Nacka och att jobba som volontär är ett värdefullt sätt att investera sin tid. Även små insatser ger ringar på vattnet, säger Ellika.

Digital volontärförmedlingNannette Büsgen är volontärkoordinator i Nacka. Hennes roll är att samordna och driva

utvecklingen av det ideella arbetet. Idag arbetar cirka 60 personer i Nacka som volontärer i olika uppdrag. Av dem är cirka 25 procent ungdomar. För att underlätta kontakterna mellan volontärer och uppdragsgivare finns en digital volontärförmedling som matchar volon-tärerna efter det behov som finns.

– Det ideella arbetet öppnar upp för möten mellan människor och ger möjligheter till inte-gration mellan både generationer och kulturer. Alla parter är vinnare i det arbetet, säger Nannette Büsgen.

Ideellt utvecklingscentrum med plats för goda möten

Platsens och lokalens betydelse för det goda mötet är inte oväsentlig. Här finns stora fönster mot ga-tan, en inbjudande entré, ett ”vardagsrum” med

fika, utställningsyta, arbetsytor, besöksservice, publik dator och kreativa mötesrum som kan avdelas eller bli större.

– Hit ska man kunna komma även som föreningslös och bolla idéer man har som kan leda till ideellt engage-mang, säger Anna Almén som är föreståndare för Ideellt utvecklingscentrum.

– Många sitter och brottas med samma problematik i och utanför föreningar. Tillsammans kan man lära av varandra och med samverkan få mera gjort.

Anna är anställd på Stiftelsen Cesam som fått uppgiften att vara den oberoende huvudman för centrumet som man tror är en av förutsättningarna för en lyckad utveckling av det civila samhället och kommunens samverkan med det.

Överenskommelse i en aktiv dialogKommunstyrelsens strategigrupp för ”demokrati och det civila samhället” har haft ett tydligt politiskt uppdrag;

år 2008 fick Örebro kommun en policy för samverkan med det civila samhället och med den som grund kunde processen sätta igång.

– Politiker kan ibland känna sig lite förvirrade över en process man inte är van vid, säger Anna Ågerfalk, själv politiker och ansvarigt kommunalråd för samverkan med det civila samhället. Hon beskriver den process kommu-nen tagit initiativ till, en dialog mellan kommunen och organisationerna i Örebro där politiker funnits med. En oberoende samtalsledare har sett till att alla kommit till tals och dialogen har lett fram till en gemensam över-enskommelse. Alla politiska partier står bakom överens-kommelsen.

– En utvärdering av processen har gett oss ett kvitto på att de organisationsmänniskor som deltagit har känt att de kunnat påverka den överenskommelse vi till slut kom fram till.

Cesam har mångårig erfarenhet– Jag märker att den policy kommunen tagit om sam-verkan och själva överenskommelsen är känd när vi har kontakt med kommunen och med föreningar. Ändå tror jag att vi nu måste fortsätta förankringsarbetet, säger

Anna Almén. Stiftelsen Cesam har mångårig erfarenhet av samhällsarbete och demokratiutveckling som man nu kan dra nytta av.

Inte minst för att kunna nå yngre människor startar Ideellt utvecklingscentrum också en webbplats med adressen www.iucorebro.se med bland annat tillgång till facebook.

– Man kan konstatera att Örebro ligger i framkant när det gäller att hitta former för en stärkt samverkan mellan kommunen och civila samhället, avslutar Anna Ågerfalk och Anna Almén.

Grunden är lagd – nu blir det verkstadI Örebro har kommunen och det civila samhället gjort en överenskommelse med åtaganden från de båda parterna. Ett av kommunens åtaganden är att bidra till ett fristående ideellt utvecklingscentrum på Storgatan i Örebro som invigs i början av maj månad.

Anna Almén och Anna Ågerfalk. Foto: Fredrik Kellén, Örebro kommun.

Kontaktuppgifter:Gun Berglund

Örebro kommun019-21 41 07

[email protected]


NYHETER

ÅRETS KOOPERATIVBergsjöns Kultur & Mediaverkstad blev årets kooperativ. Samtidigt som de skapar jobb i stadsdelen har de också gjort prisbelönt film som ger en annan bild av Bergsjön.FOTO: HANS KARLSSON

I ett socialt företag är målet in-te bara att man ska kunna leva på verksamheten.

– Målsättningen måste också va-ra att förbättra samhället på ett el-ler annat sätt. Ofta drivs den här ty-pen av företag som kooperativ, säger Ingrid Bexell, informationsansva-rig på Coompanion i Göteborg.

Många sociala företag drivs av

personer som står utanför arbets-marknaden, men som här hittat en väg till försörjning. I Angered har till exempel några socialbidragsbero-ende kvinnor startat en städfi rma. Kultur & Mediaverkstaden i Berg-sjön är ett annat kooperativ, bestå-ende av professionella fi lmarbetare som har valt att sprida sitt kunnan-de till de boende i Bergsjön. Samti-digt som de skapar jobb i stadsdelen har de också gjort prisbelönt fi lm som ger en annan bild av Bergsjön. Socialt entreprenörskap stammar ofta ur ett behov. Det var också ur-sprunget för det fi nskspråkiga hem-tjänstteamet i Bergsjön.

– Idén till verksamheten kläcktes av folk i Finska föreningen, berät-tar Ingrid Bexell. De lade märke till att alltför många äldre inte trivdes med att de fi ck omsorg på ett språk de inte förstod. Det fi nskspråki-ga hemtjänstteamet rådde bot på problemet samtidigt som det blev en försörjning för fl era personer.

Tydlig skiljelinjeAtt övertyga banken om att få låna pengar till den här typen av verk-samhet kan vara problematiskt. Men det fi nns möjlighet att ta hjälp av föreningar eller koopera-tiva banker som även de har ett so-

cialt engagemang i botten. Utom-lands är kooperativt företagande mycket vanligare än i Sverige. Här har det snarare funnits en tydlig skiljelinje mellan att tjäna peng-ar och att engagera sig för sin om-givning. Men en förändring är på gång. Kooperativt företagande blir allt vanligare och detsamma gäller socialt entreprenörskap.

– Inte minst hos unga fi nns det ofta en önskan om att ägna sitt yr-kesliv åt något som engagerar dem, säger Ingrid Bexell.

Bli lönsam med socialt ansvarstagande

BENEDIKTA CAVALLIN

[email protected]

Fråga: ■ Är det okej att tjäna pengar på sitt sociala engage-mang?

Svar: ■ Javisst. Socialt entre-prenörskap blir mer och mer vanligt i Sverige.

DIN INSATS GÖR SKILLNAD

DIINNN INNINININSASASASASATTTSTS

2TIPS

MISSA INTE

InsamlingsForum 2010Inbjudan till Skogshem & Wijk på Lidingö den 4-5 maj

2010.WWW.FRII.SE

Integration i förening 13-14 oktober 2010

Regeringskansliet och MIP har tecknat ett avtal gällan-

de seminarium för att underlätta nyanländas engagemang i fören-ingslivet och eventuellt bildande av ett nationellt nätverk. Under två dagar arrangeras seminari-um om metoder i Malmö. MIP, Malmö Ideella föreningars Para-plyorganisation. Integration i förening. WWW.INTEGRATIONIFORENING.SE

Nationell samling 14-15 oktober 2010

Sveriges Föreningar samlar ideella lokala sammanslut-

ningar, föreningsråd, allians el-ler paraply. Vårt syfte är att stöd-ja och stärka de lokala samman-slutningarna samt påverka och vara en röst nationellt i frågor som berör det lokala föreningsli-vet. Under två dagar sker erfa-renhetsutbyte i Malmö. WWW.SVERIGESFORENINGAR.SE

Frivilligcentralernas rikskonferens 13-15 oktober 2010

2010 års rikskonferens för frivilligcentralerna sker i

Malmö. Under tre dagar möts vi för att lära oss mer, tydliggöra vad vi gemensamt vill stå för som frivilligcentraler och vilket nationellt stöd vi behöver. Pro-jektet Nationell Stödstruktur för Frivilligcentraler drivs med Fo-rum för frivilligt socialt arbete som projektägare. WWW.FRIVILLIGCENTRALERNA.SE

civilsamhällets organisationer i samverkan

Civos driver på för en ny politik för det civila samhällets utveckling.

Är din organisation med?

www.civos.se

Vår vision är ett samhälle, en värld, där alkohol och andra droger inte

hindrar människor att leva ett fritt och rikt liv.

Vad har du för vision?

www.iogt.se

Volontärer sätter guldkant på vardagen i Umeå

Som umebo fi nns det i dag stora möjligheter att få hjälp, sällskap eller stöd i olika former från volontärer. Det kan vara till exempel läxläsningsstöd inom skolan, sagoläsning inom förskolan och fritidsaktivitetsledare inom äldreomsorgen.

– Det är viktigt att förstå att volontären inte är en ersättning för den kommu-nala hjälpen utan en guldkant i vardagen både för den som ger och får, säger Eva Andersson (S), socialnämndens ordförande.

VolontärförmedlingenSom en del av servicen till medborgarna och ett led i arbetet med att utveckla volontärsektorn har kommunen startat Umeå Volontärcenter. Genom webb-tjänsten ”Volontärförmedlingen” kan frivilligorganisationer och offentlig verksamhet lägga ut information om lediga uppdrag. På så sätt kan de som är intresserade av att vara volontärer på ett enkelt sätt söka efter och anmäla intresse för lediga uppdrag. Det kan vara att besöka personer som har behov av att bryta ensamhet, vara sällskap vid sjukhusbesök eller hjälpa till med mindre reparationer.

FrivilligcentralenEn av fl era aktörer där volontärer kan engagera sig är frivilligcentralen. Den drivs med stöd av Umeå kommun i samverkan med Röda Korset och fem pensionärsorganisationer. Frivilligcentralens volontärer kan göra besök i hem-met och kan även följa med på olika aktiviteter. De har även en fi xargrupp som hjälper äldre med exempelvis att byta glödlampor, sätta upp tavlor eller omplantera blommor. På fl era av Umeås äldreboenden fi nns dessutom volon-tärsamordnare. Dit går det att vända sig om man vill göra en volontärinsats på boendet.

www.umea.se/volontar

2005 beslutade Umeås kommunfullmäktige om en avsiktsförklaring med riktlinjer om sam-verkan med den sociala frivilligsektorn. Det är ett dokument som gör att Umeå ofta nämns som en föregångskom-mun. I den klargörs att en volontär är en per-son som gör en frivillig oavlönad insats.

Alla kommunens volontärer erbjuds utbildning, skriver under tystnadsför-säkran samt omfattas av en olycksfalls- och ansvarsförsäkring.

En hållbar bank sedan 1859 Den 2 juli 1859 öppnade Roslagens Sparbank. Först i kön var pigan Mathilda Sofia Öhman som satte in tre riksdaler.Sedan dess har vi varit banken för alla som vill spara eller behöver andra banktjänster på nära håll. Samtidigt har viockså arbetat för utvecklingen av området där vi verkar. Varje år avsätter vi en del av vår vinst till projekt, satsningar och aktiviteter som bidrar till vår vision; Ett attraktivt och öppet Roslagen i tillväxt. Det är det som gör oss till sparbank!

Sparbank står också för ”sparsamhet”. Det betyder till exempel sparkonton som är bra för dig som kund. Men det betyder också varsamhet om naturens resurser. Därför är vi miljöcertifierade enligt ISO 14001, Sveriges första klimatneutrala bank och en del av FN:s ”Caring for Climate”.

Kombinationen av socialt ansvar och att vara en lönsam bank för kunderna, gjorde oss till Årets Bank 2008.Du är också välkommen att prova våra närproducerade banktjänster – vi är banken för alla som gillar Roslagen! Läs mer på roslagenssparbank.se eller ring vår telefonbank 0176-770 00.


NYHETER

Om den ideella sektorn är en en-ad part gentemot kommunen, kan också gemensamma spelregler lät-tare utformas. Det är viktigt att bå-de kommun och ideell sektor res-pekterar varandras olika uppdrag. Det gör man inte fullt ut i dag, me-nar Göran Pettersson.

– Som det ser ut nu kan verksam-het som bedrivits ideellt i samar-bete med kommunen under lång tid och fungerar bra, plötsligt dras in. Som i en Stockholmskommun där man nyligen valde att lägga ner ett drogförebyggande arbete i stället för utveckla det.

ÖverenskommelseHan påpekar att om det hade fun-nits en lokal överenskommelse, så hade kommunen varit tvungen att tidigt ge information och utformat gemensamma upphandlingskrite-rier med den ideella organisationen.

Efter den ekonomiska krisen på 90-talet hände det allt oftare att

den ideella sektorn gick in och lös-te välfärdsproblem, där inte kom-munen tog sitt ansvar. Detta ledde till diskussioner om hur samarbe-tet mellan off entlig och civil sek-tor skulle se ut. 2008 ingicks den så kallade Överenskommelsen som bland annat stärker föreningsli-vets självständighet och kan möj-liggöra för de ideella aktörerna att konkurrera på lika villkor som andra aktörer inom det sociala området. Men Överenskommelsen gäller bara på nationell nivå. I dag fi nns bara tre kommuner som har färdiga överenskommelser.

Ideella sektorns kunskap– Ett 20-tal kommuner är mitt i processen. Det gäller hur man ska få in den idella sektorns kunskap och erfarenheter i de kommuna-la besluten, samt hur det ekono-miska stödet ska utformas på bäs-ta sätt. Skapa ett fungerande kon-taktregister. Jag förstår den kom-munala tjänsteman som har ned-skärningar i budgeten och ring-er PRO eller Röda Korset för att ta hjälp inom äldreomsorgen. Men

det kanske i stället är schack-klub-ben som bäst fyller funktionen, sä-ger Göran Pettersson.

Skapa partnerskap Med lokala överenskommelser som verktyg kan kommunen och föreningslivet hitta andra sätt än upphandling som form när ide-ella aktörer driver verksamhet på kommunens uppdrag. Partner-skap mellan kommun och ideella organisationer är ett exempel.

– Varför ska Röda Korset, PRO och SPF konkurrera, är det inte bättre att vi ber dem tillsammans sköta dagverksamheten på äldreboen-det? Om de samarbetar får vi tre or-ganisationers resurser för samma pengar, säger Göran Pettersson.

I dag är en tredjedel av verksam-heten off entligt fi nansierad. Det fi nns önskemål om ett ökat stat-ligt stöd, eftersom den ideella sek-torn många gånger är bättre läm-pade att driva vissa verksamhe-ter, som till exempel kvinnojourer. Men här är Forum för frivilligt so-cialt arbete inte drivande.

– Det är angeläget att den ideel-la sektorn inte förlorar sin själv-ständiga roll och demokratiska struktur. Vi ska inte ta över det of-fentliga ansvaret, menar Göran Pettersson.

GöranPetterssonGeneraldirektör för Forum för frivilligt socialt arbete

HA TYDLIGA SPELREGLERI SAMARBETET

Fråga: ■ Hur ska samarbetet mellan kommunerna och den civila sektorn se ut?

Svar: ■ Göran Pettersson på Forum för frivilligt socialt arbe-te tycker att kommunerna ska satsa på samordningsfunk-tioner för föreningslivet, så att man underlättar för dem att va-ra en part i förhållande till kom-munen.

UTNYTTJA RESURSERNA

BÄTTRE

UTUTTNYNYYNYNYTTTTTTTTTTJJAJAJA

3TIPS

ULRICA STENBECK

[email protected]

Famna är branschorganisationen

för non pro�t vård och social omsorg

Vi arbetar för:en hälso- och sjukvård • och socialtjänst där idéburna organisationer har större rollledarska• p och kvalitetsutvecklingen näringspolitik som • omfattar ideella organisationer och kooperativa företag

www.famna.org


FRÅGOR & SVAR

Hur många svenskar är ide- ■ellt engagerade?– 48 procent av alla svenskar är en-gagerade i ideellt arbete, i snitt 16 timmar i månaden. Det gör oss till topp fem i världen.

Hur många ideella föreningar ■finns i Sverige?– Ungefär 200 000 stycken med to-talt 32 miljoner medlemmar.

Hur stora är de offentliga ■bidragen till den ideella sek-torn?– Stat, kommun och landsting ger de idella organisationerna 11,6 mil-jarder kronor i bidrag per år.

Finns det några organisa- ■tioner som inte tar emot stats-bidrag?– Ja, Amnesty International och Greenpeace har i sina stadgar fast-ställt att de inte får ta emot några off entliga bidrag.

Varför inte? ■– De bedömer att deras verksam-het mycket väl kan komma i kon-

fl ikt med statens intressen. De vill därför inte ha någon beroende-skapande situation med staten.

Vad är unikt för svensk ide- ■ell sektor inom det sociala området?– Att engagemanget bygger på lust och inte plikt, inte för att få ett bättre jobb eller bättre betyg, som i många andra länder.

Många välfärdsfunktioner ■har sprungit ur den den ideel-la sektorn. Vilka till exempel?– Kyrkan bedrev från början både sjukvård och undervisning. Hem-tjänsten startades av Röda Korset i Uppsala på 40-talet. Även Folk-tandvården har Röda Korset som initiativtagare på tidigt 1800-tal. BVC-barnavårdscentralen är ett resultat av den tidigare Barnahjäl-pens ideella arbete.

I vilken sektor är engage- ■manget störst?– Inom idrotten: 20 procent av alla svenskar är engagerade i idrottsrö-relsen. Inom det sociala området är siff ran 15 procent, alltså näst störst.

Nyligen publicerades be- ■folkningsstudien inom den ideella sektorn. Vad var mest intressant med den?– Att så många som 88 procent av alla svarande tyckte att engage-mang i frivilligt arbete hjälper människor att ha en aktiv roll i ett demokratiskt samhälle. Det är mycket glädjande siff ror.

Göran PetterssonGeneraldirektör för Forum för frivilligt so-cialt arbete. Forum för frivilligt socialt ar-bete, en intresseorganisation för socialt inriktade frivilliga- och ideella organisa-tioner i Sverige.

ULRICA STENBECK

[email protected]

SCHACK-KLUBBEN FYLLER FUNKTION”Jag förstår den kommunala tjänsteman som har nedskärningar i budgeten och ringer PRO eller Röda Korset för att ta hjälp inom äldreomsorgen. Men det kanske i stället är schack-klubben som bäst fyller funktionen”, säger Göran Pettersson.FOTO: SHUTTERSTOCK

Femte plats i världen i ideellt engagemang

Ideell sektor ska få programvaror från Microsoft

TechSoup är en amerikansk stiftelse som organiserar

donationsprogrammen för ett 40-tal stora mjukvaruföretag. Nu kommer svenska ideella organi-sationer med social inriktning att kunna få donationer i form av programvaror för verksam-hetsstöd.

TechSoup fi nns i 35 länder och ska under våren etableras i Sve-rige. Programmet innebär att i stort sett alla ideella organi-sationer med social inriktning kommer att kunna få donatio-ner av programvaror, vilket är en del av de stora programvarufö-retagens CSR, Cooperative Soci-al Responsibility. 2008 donerade TechSoup produkter för 2,3 mil-jarder kronor.

Forum för frivilligt socialt ar-bete ska administrera arbetet. Den 18 maj ska tjänsten lanseras och det enda organisationerna betalar är en mindre adminis-trationsavgift.

– Det är jättespännande och be-tyder mycket för organisationer-na. Det kommer fi nnas ett myck-et stort intresse för detta, säger Göran Pettersson på Forum.

LÄS MER PÅ WWW.TECHSOUP.COM OCH

WWW.SOCIALFORUM.SE

NYA PROGRAMVAROR

Ett medlemskap hos ossvore idealiskt för er.Vi törs lova att Arbetsgivarföreningen KFO är den idealiska arbetsgivarorganisationen för er. Vi kan hjälpa er med alla tänkbara arbetsgivarfrågor, inklusive välfungerade kollektivavtal. Hos oss får ni en personlig rådgivare som ni alltid kan kontakta och som är expert på ideell och idéburen verksamhet. Välkommen att bli medlem på 08-702 54 00.

YM

ER

R

EK

LA

MB

YR

Å


Sveriges idrottsrörelse är unik med sin bredd, sitt ideella arbete och sin insats för folkhälsa. En mycket spe-ciell ställning inom den innehas av Friskis & Svettis, en idéburen idrottsrörelse som nu har drygt 30 år på nacken och som skiljer sig från andra förbund inom Riksi-drottsförbundet därför att den inte håller på med tävlingsidrott.

Friskis & Svettis generalsekrete-rare. Anna Iwarsson brinner för det ideella engagemang som är själva förutsättningen för fören-ingarna.

– Den ideella sektorn är fantas-tisk. Det fi nns en sådan kraft i den och i allt det vi gör. I vår utveckling är en ständig dialog A och O. Vi har rådslag där vi diskuterar viktiga frågor och där alla har möjlighet att påverka. Utan den debatten fi nns en risk för att vi tappar det unika, det organiska i våra fören-ingar. , säger Anna Ivarsson.

Inom föreningsvärlden på-går en debatt om EU:s direk-tiv angående momslagstiftning och många av dess representan-ter är oroliga för vad en långtgå-ende anpassning till direktiven kan medföra. Anna Ivarsson tve-

kar inte när vi frågar om Friskis & Svettis vilja att engagera sig i frågan.

– EU har så mycket att lära av vår idrottsrörelse med dess ide-ella ledarskap och allt det läran-de det medför. Vi är en utmärkt

plattform i personlig utveckling för både medlemmar och ideella funktionärer. Jag vill under den närmaste tiden se hur vi ska kun-na påverka regeringen i den här frågan.

Vilken väg ska ni gå? ■– Vi har en jättebra dialog med RF och vi har haft rådslag med alla våra föreningar som redan kän-ner sig välinformerade. Om EU:s krav kvarstår i nuvarande formu-lering så är vi beredda att göra en insats. Vi har all anledning att va-ra stolta över våra traditioner och jag tycker att vi i bland är lite för ”mesiga” när det gäller att slå vakt om dem.

”EU har mycket att lära av vår idrottsrörelse”

ÄR STOLT”Friskis & Svettis består av 158 idrottsföreningar i nio länder. Vår idé sedan starten är i högsta grad levande än i dag och vi har inte mindre än 501 190 medlemmar”, säger Anna Ivarsson, generalsekreterare för Friskis & Svettis.FOTO: ALVRETEN

NYHETER

CHRISTER LÖFMAN

[email protected]

Frågar: ■ Stora utmaning-ar väntar den ideellt baserade svenska idrottsrörelsen efter krav på EU-anpassade momsregler. Hur ska den föra sin talan?

Svar: ■ Den allmännyttiga och idéburna idrottsföreningen Friskis & Svettis är, med sina 500 000 medlemmar, beredd att göra en insats för att värna om vår folkrörelse.

TA DEL AV EN IDROTTS-

RÖRELSE

TAA DDDELELEL AAVV

4TIPS

FRÅGOR & SVAR

Svensk lagstiftning för ■den ideella sektorn är från 1978, för föreningar, res-pektive 1942, för stiftelser. Är en modernisering av regelverket på väg?– Förra sommaren kom ett be-tänkande från finansdeparte-mentet, SOU 2009:65, på en ut-redning som startade 2007. Un-der 2009 kom också en utred-ning om huruvida man ska få avdragsrätt för gåvor.

Hur snart kan vi förvänta ■oss att lagstiftaren tar sig an ämnet?– Eftersom det är val i år har riks-dagen ingen större brådska att införa sådant som kan uppfattas som försämringar, och man kan inte heller lämna propositioner under månaderna före ett val. Först efter valet kan vi förvänta oss att någonting sker. Det lig-ger en förändring i luften, någon modernisering måste till stånd. Föreningar har i dag lättare att slippa betala inkomstskatt om de har ”allmännyttiga” ändamål medan stiftelser däremot måste uppfylla sex krav på ändamål för att undantas inkomstbeskatt-ningen. I utredningen från 2009 har man föreslagit att stiftelser i stort ska kunna undantas in-komstbeskattning på samma grund som föreningar.

Inom den ideella sektorn ■ser många EU-direktiven om en svensk anpassning till gemensamma moms-regler som ett hot mot he-la folkrörelsen. Är den oron befogad?– I mina kontakter med bran-schen har jag märkt av många domedagsprofetior, men jag vill påpeka att många undantagsfall kommer att förekomma även ef-ter en anpassning till EU-direkti-ven. Många föreningar kommer att drabbas administrativt snara-re än ekonomiskt, och framför allt kan det bli besvärligare för små allmännyttiga företag. Så myck-et moms kommer de troligen inte att tvingas betala, men däremot kommer de att behöva ta ställ-ning till olika typer av transaktio-ner som ger olika former av skatt-plikt. Folkrörelserna har dock vi-sat en god förmåga att påverka momslagstiftning tidigare.

Per JohanssonSkatteverkets expert på ideella föreningar

Hans FinkMomsexpert på Arbetsgivaralliansen

Anna IwarssonÅlder: ■ 43.Yrke: ■ Generalsekretare

Friskis & Svettis sedan 10 år.Bakgrund: ■ Utbildad sjukgym-

nast, före detta chefsjukgym-nast vid Danderyds sjukhus, ak-tiv inom Friskis & Svettis sedan 1985.

Intressen: ■ Friluftsliv, dans och idrott, gärna med sina fyra barn. Leder jympa.

PROFIL

CivLib är en unik resurs för svensk och europeisk forskning. Vi har en egenproducerad databas med fokus på material om det civila samhället. I vår samling har vi böcker och tidskrifter, e-tidskrifter och databaser med inriktning på det civila samhället.

Vi är en del av Ersta Sköndal högskolebibliotek i Stockholm.www.civlib.se

CivLib Informationscentrum för forskning om det civila samhället

Läs mer om oss och våra tjänster på kpmg.se/ideellasektorn

Vi erbjuder kvalifi cerad skatterådgivning med branschfokus.

© 20 KPMG AB, Sweden.10

Mätta och belåtna efter dagens lunch möter vi Per-Erik och Karin Hagman i Nyby tryg-

ghetsbostäder i Uppsala. Just idag bjöds det på stuvade morötter och stekt falu-korv i restaurangen där många boende väljer att äta.

– Det var som vanligt väldigt gott, konstaterar både Per-Erik och Karin som öser lovord över den goda och väl-lagade maten och den trevliga stämnin-gen.

flyttade till Nyby för ganska precis nio månader sedan. Båda är överens om att det har varit en omställning att byta villa mot lägenhet, men menar att fördelarna överväger. Efter en olyckshändelse

förra våren fick Per-Erik problem med balansen och de sysslor som är före-nade med ett villaboende blev plötsligt ogörliga. Inom bara några veckors tid hade de sålt huset och flyttat in i sin lägenhet i Nyby.

Då Per-Erik och Karin redan från början bestämde sig för att äta dagens huvudmål i restaurangen är spisen i de-ras lägenhet i princip oanvänd.

– Karin har ont i ryggen och svårt att stå upp längre stunder. Själv är jag inte något vidare på matlagning, så det här var en perfekt lösning, konstaterar Per-Erik.

I restaurangen har paret Hagman fått möjlighet att stifta bekantskap med Bir-git Lithammer. Birgit är en trotjänare inom den ideella föreningen VÄNSAM

(Vi äldre i Nyby i samverkan) där hon varit aktiv sedan den bildades1993.

annat med vän-tjänst och hjälper ofta paret Hagman i restaurangen. Där finns hon på plats ett par dagar i månaden för att lägga upp mat på tallriken och bära brickan till bordet.

– Det är många med oss som inte kla-rar av att bära sin matbricka själva när balansen tryter, berättar Karin. Därför är hjälpen vi får av värdinnorna från VÄNSAM så värdefull.

Birgit har haft flera uppdrag inom VÄNSAM. Tidigare följde hon ibland med som ledsagare till olika vårdinrätt-ningar. Hon har också följt med och hjälpt till på rullstolspromenader.

– Det är ett tungt arbete som jag inte åtar mig längre. Åldern måste få ta ut sin rätt säger Birgit som hunnit fylla 82 år. Att hjälpa till i matsalen passar mig perfekt då jag är en social person som gärna lyssnar på människor och tycker om att göra det trevligt för min omgivning.

– Att ge av sin tid och sitt engagemang ger så otroligt mycket tillbaka. Jag får möjlighet att känna mig behövd och att jag verkligen gör nytta. Den tacksam-het och glädje jag möter är ovärderlig. Är man pigg nog för att kunna hjälpa sina medmänniskor, då tycker jag att man ska göra det, avslutar Birgit.

Vill du veta mer om Uppsala kommuns samverkan med den ideella sektorn kontakta gärna Johan Göthberg!


PANELEN

Jag ville göra något meningsfullt med min tid och samtidigt vidga mina vyer och lära mig något om andra män-niskor. Det är skönt att veta att jag som enskild person faktiskts kan hjälpa till och göra skillnad. Att vara volontär och träff a människor med olika förutsätt-ningar ger perspektiv på livet. Det är både nyttigt och roligt.

Som Extrakompis blir man vän med någon som har ett intellektuellt funk-tionshinder. Min enda uppgift är att va-ra en vän. Jag och min kompis gör sådant som vi båda tycker är kul och eftersom vi har blivit matchade med hjälp av Extra-kompis hade vi redan från början mycket gemensamt.

Mitt råd till andra som vill bli verksam-ma som volontärer är att hitta en organi-sation som man verkligen brinner för. Jag tror att det är viktigt att det ideella enga-gemanget inte blir en börda. Om man tror på sitt engagemang och tycker att det är roligt så kan man se fram emot en riktigt värdefull erfarenhet.

Jag föddes in i frivilligsektorn. Mi-na föräldrar tillhörde en missionsför-samling där ju det mesta måste skötas av medlemmar. När jag var tolv år, blev jag scoutledare och sen har det bara fortsatt. Inriktningen har varierat under åren med bland annat narkomanvård, gängbe-arbetning, asylsökande och missbrukare.

Mitt engagemang styrs mer och mer av frågan om kyrkorna och deras försam-lingar kan göra konkreta insatser när det gäller alternativ åldringsvård. Det fi nns ingen återvändo till det samhälle där vi kan lita till den off entliga sektorn som enda utförare av sociala tjänster

Mina arbetsuppgifter består i dag främst av att sitta i styrelser och kommit-téer från att tidigare inneburit direktkon-takter med människor i utsatta livssitua-tioner. Tyvärr blir det ju ofta så att orken inte i längden räcker till det personliga mötet öga mot öga.

Mitt tips är alltid, ett samhälle utan en-gagerade människor som gör arbetsin-satser utan att bli avlönade, är ett döende samhälle. Vi kan inte anställa bort beho-vet av omtanke, närhet och vi skall inte frånta våra medmänniskor möjligheten att göra nytta för andra.

Från början var det för att lära mig mer om djur. Numera är det viktigaste att förmedla de kunskaper jag fått och att utveckla verksamheten i vår förening. Jag har fått lära mig så mycket inom för-eningen. Det känns bra att få ge tillbaka. Här har jag många gamla vänner och får hela tiden nya.

Jag är instruktör inom hundverksam-heten, ordförande i vårt förbund samt kassör i vår ungdomsavdelning.

Mitt bästa tips är att våga. Vi kan mer än vad vi tror och det är inte hela världen om det blir lite fel i bland.

“Våga, vi kan mer än vad vi tror och det är inte hela världen om det blir lite fel i bland.”

Jag är volontär i föreningen Extra-kompis som är den svenska motsvarig-heten till Best Buddies International. Jag råkade se en annons och blev genast in-tresserad. Extrakompis inriktar sig på att människor med intellektuella funktions-nedsättningar ska kunna ta del i samhäl-let med hjälp av en god vän. Detta kändes viktigt för mig, inte minst för att jag har en familjemedlem med ett handikapp. Något som tilltalar mig med Extrakompis är att engagemanget är så personligt. Det kändes också som ett kul och avslappnat sätt att börja med ideellt arbete.

Missionskyrkan och de olika diakonal- eller sociala verksamheterna närbesläk-tade med den har alltid varit, och är, den självklara platsen för engagemanget. Nu är jag till exempel aktiv i ;• Majornas missionskyrka, där känner jag mig hemma och den har en bred me-ningsfull verksamhet. Här är jag både kassör i styrelsen och organist.• Hela Människan i Västra Götaland.Drogfrågorna har alltid intresserat mig, inte minst ur ett ungdoms- och folkhälso-perspektiv.

Jag är ak-tiv i Svens-ka Blå Stjär-

nan. Svenska Blå Stjärnans

stora bredd för oss djurintresserade

passar mig. Ett an-nat stort plus är att verksamheten vänder sig till alla

åldrar.

Fråga 1:Varför har du valt att enga-gera dig frivillig?

Fråga 2:Inom vilken organisation är du aktiv och varför blev det just den?

Fråga 3:Vad i består dina arbetsupp-gifter av? Och vad är ditt bästa tips till andra som vill engagera sig?

Emilie Burle Järvman30 år, Täby. Extrakompis.

Erling Zetterman64 år, Göteborg.Missionskyrkan.

Elisabet Asp50 år, Lilla Edet.Svenska Blå Stjärnan.

a gamla vänner och får

Vänder sig till alla åldrar!


Jag har hela mitt liv engagerat mig i olika föreningar och tycker det är ett bra sätt att kunna bidra med mina kunskaper och arbetskraft genom ideell verksamhet, jag får även möjlighet att kunna påverka utvecklingen inom verksamhetsområdet.

Ideellt arbete kräver ett stort intres-se och engagemang men det tror jag är nyckeln till att frivilligt engagerade gör ett bra jobb, man arbetar på frivillig basis och inte för en försörjning.

Det ger mig värdefulla erfarenheter och känslan av att kunna hjälpa, påverka och göra skillnad för enskilda individer och-samhället är nog min största drivkraft.

Mina uppgifter består av att vara med-människa, krissamtal, skadeståndsansök-ningar, informera ute i skolor och fungera som en länk mellan de drabbade och andra instanser. Arbetet är varierande och den ena dagen är aldrig den andra lik.

En annan viktig roll är att få samver-kan mellan polis, sjukvård, socialen, oss och andra organisationer att fungera.

All ideell verksamhet är ett stort stöd för samhället och medborgare så mitt tips är; känner man att man vill göra en insats eller vill påverka och forma fram-tiden så leta reda på en organisation man känner och brinner för och tveka inte att kontakta den.

I dag hjälper jag till med att göra do-marschema till klubbens alla matcher och är lagledare i tjejhockeylaget.

Det fi nns alltid något man kan hjälpa till med i en förening, stort som smått. Att få vara delaktig i en förening som ger så många en meningsfylld fritid samt glädjen man får av barn och ungdomar är det bästa som fi nns. Om många gör li-te var och hjälps åt i stället för att några få gör allt i en förening blir allt så myck-et lättare. Så engagera er.

För att jag gillar hela grejen med för-säljningen, barn jobbar för att hjälpa barn.

Samtidigt som jag tjänar pengar på det jag säljer så går största delen till barn i fattiga familjer.

Jag säljer majblommor och är utsedd till knattereporter för Majblomman. Hit-tills har jag intervjuat Stefan Einhorn och ska vara med på Majblommans akti-viteter framöver, bland annat ska jag rap-portera om när Majblommans årliga tav-la avtäcks, och besöka slottet i april när Drottningen köper den första Majblom-man. Jag tycker också det är roligt att peppa mina kompisar och andra till att sälja många majblommor.

Bara kör järnet och gör det med ett leende.

Jag har arbetat ideellt sedan jag var 20 år. Vad har förändrats? Jag verkar i andra föreningar i dag, men jag gör fort-farande allt från att koka kaff e och skriva dagordningar till att sätta upp affi scher. Hur modernt är det? Okej, jag har en bätt-re dator, men min ideologiska utgångs-punkt är densamma.

Jag tror på demokrati, jämlikhet och broder- och systerskap. Jag tror på med-mänsklighet. Allas rätt till sin egen röst. Jag tror på folkrörelsen. Att en eldsjäl kan tända många eldfl ugor. Jag tror att vi kan för-ändra. Till det bättre.

Min sambo, Lasse Högberg, och jag, ar-rangerar Skandinaviens enda folkrock-festival, Folk&Rock i Segmon, 13-14 au-gusti. Bygdens befolkning jobbar ide-ellt. PRO bygger uteservering tillsam-mans med sommarjobbande ungdomar. Idrottsföreningen fi xar tältplats och Bya-rådet morgoncafé.

Landsbygdsutveckling handlar sällan om stora pengar. Det kan handla om en idé, mycket hårt jobb, kommunikations-kompetens och delaktighet. Det gäller bara att hitta minst en idé till. Vet du vart du har din?

Jag är aktiv inom Brottsofferjour-en, valet var till fördel för mina studier i kriminologi. Brottsoff er har länge stått i skuggan av gärningsmannen som upp-märksammas och omskrivs vilket jag an-ser är ett stort problem, deras hjälp har varit nästintill obefi ntlig.

Synen börjar förändras och den utveck-lingen vill jag vara med och främja. Att hjälpa andra människor i kris och svåra situationer ligger mig varmt om hjärta.

Det blir fl er och fl er unga som enga-gerar sig vilket visar att det fi nns unga människor som vill göra skillnad, de ger sin tid och engagemang åt olika ideella organisationer.

Ishockey i Lerums BK. När äldsta so-nen ville prova på hockeyskolan och de hade behov av hockeytränare så var det självklart att jag ställde upp.

Jag blev tillfrågad att gå med i Maj-blomman i skolan.

Jag tycker att det känns bra att jobba för en förening som stödjer andra barn i Sverige som inte har det så bra ekono-miskt.

Jag var aktiv in-om frikyrkorö-relsen på en liten bruksort i många år. I dag är jag bland annat med i våra närmsta hembygdsföreningar och i Segmons Fol-kets Hus-förening. Återigen i skuggan av de gamla nedlagda bruken. Frikyrkan stod för kärlek, meningsfullhet och del-aktighet. Hembygdsföreningarna för re-vansch, utveckling och jäklar-anamma. Båda behövs. Frikyrkan var min inkörs-port till musiken. Folkets Hus blev en arena för mig och många musikervän-ner, men också för bygdens folk. Segmon i världen!

Malin Almlund31 år, Bjursås.Brottsofferjouren.

Kerstin ”Kärra” Ljung49 år, Lerum.Lerums BK.

Victor Hentmark12 år, Stockholm.Majblomman.

Karin Forsling56 år, Liljedal, Värmland.Segmonts Folkets Hus.

Jag gillar idrott och ville vara delaktig i den aktivitet som jag själv eller mina barn utövat. Har svårt att bara stå och se på utan att få göra något.

Ideellt engagemang som gör skillnad

Under 2009 gav ideellt arbetande stödpersoner och vittnesstöd

i landets drygt 100 brottsofferjourer stöd till över 86 000 brottsoffer,

vittnen och anhöriga.

Läs mer på www.boj.se eller www.ungaboj.se

Lokal utveckling – ditt engagemang gör skillnad!

Leader, en metod där ideella, privata och offentliga krafter samverkar för bygdens bästa.Vilket av Sveriges 63 leaderområden tillhör du?

Läs mer på www.jordbruksverket.se/leader

Våra imamers arbete handlar om att under-lätta människors liv.

www.sverigesmuslimskarad.se

16 etniska förbund400 föreningar

70 000 medlemmarwww.sios.org

flugor. för-

tre.

n-ö-itenår. I dag

Alla har rätt till sin egen röst!


Sverige är ett av de föreningstä-taste länderna i världen. Samtidigt är skattereglerna för föreningar faktiskt bra mycket mindre gynn-samma här än i övriga europeiska länder. Bland annat är det svårt för företag att göra skatteavdrag för gåvor till föreningslivet och annan ideell verksamhet.

– Att införa en sådan avdragsrätt skulle inte innebära någon större kostnad för staten, men det skul-le ge föreningslivet en ordentlig vitamininjektion, säger Göran Hägglund.

I fj ol presenterades en utred-ning kring hur ett sådant skatte-avdrag skulle kunna se ut, men Kristdemokraterna är inte nöjda med resultatet av utredningen ut-an arbetar vidare med frågan. Ett annat krav som partiet för fram är att staten måste minska den poli-tiska styrningen av hur organisa-tioner tilldelas och använder sina pengar.

Politiken styr verksamhetenI dag är det vanligt att det fi nns väldigt tydligt och klart avgränsa-de mål för vilka som kan söka ett bidrag och vad pengarna ska an-vändas till. Naturligtvis är det nå-got som också påverkar verksam-heten. Finns det pengar att söka till idrottsträning för invandrar-kvinnor, exempelvis, så satsar för-eningarna på den typen av verk-

samhet, även om behovet kanske är större på något annat område.

– Vi måste låta föreningarna själ-va defi niera hur behovet ser ut, sä-ger Göran Hägglund. I dag anpassar

sig föreningarna alldeles för myck-et efter politiska önskemål och då blir bidragen mer styrande än stöd-jande. Vi måste lita på att förening-arna vet vad som behövs och låta

dem ha en verksamhet som tar av-stamp i det egna engagemanget.

Pengar till forskningSom ett exempel nämner han riks-idrottsförbundet som varje år får många miljoner via staten. Tidigare har nästan varenda krona varit öron-märkt för ett visst ändamål. Göran Hägglund vill också avsätta pengar till forskning för att öka kunskapen om civilsamhället. Den kunskapen är viktig, inte minst när man instif-tar nya lagar och annat regelverk som annars kanske riskerar att bli ett hinder för de ideella krafterna.

Erfarenhet av ideellt arbeteGöran Hägglund är noga med att påpeka att det inte fi nns något lik-hetstecken mellan det off entliga och samhället. I samhället ingår också föräldraföreningar, grannar-na, facket, kyrkan, reumatikerför-bundet, och alla andra samman-hang som vi människor väljer att omge oss med.

Själv har han en gedigen erfaren-het av ideellt arbete. På senare år blir det inte så mycket tid över när politi-ken fått sitt, men tidigare i livet var han engagerad i allt från Amnesty och kristdemokraternas ungdoms-förbunds miljögrupp till supporter-klubben Vulkanerna i Degerfors IF.

– Jag är en riktig föreningsmän-niska, säger Göran Hägglund. Det är en period i livet som verkligen gett mig en demokratisk skolning, vilket kan låta högtidligt, men i föreningslivet lär man sig ju fak-tiskt både hur man jobbar för en förändring och hur viktigt det är att ta hänsyn till andra.

”Minska den politiska styrningen av organisationer!”

STÄRK DET CIVILA SAMHÄLLET. Göran Hägglund poängterar vikten av att uppvär-dera det civila samhället och ge det en friare roll. FOTO: KRISTDEMOKRATERNA

NYHETER

BENEDIKTA CAVALLIN

[email protected]

Fråga: ■ Varför är det så vik-tigt att stärka civilsamhället?

Svar: ■ Det ideella engage-manget gör samhället både varmare och trevligare, säger Göran Hägglund, socialminis-ter och partiledare i Kristdemo-kraterna.

ENGAGERA DIG IDEELLT

ENGAGAGAAAGEGEGEGEGEGERARARARARARA DDD DIIG

5TIPS

ENGAGEMANG I SVERIGE

Vi engagerar oss mer än någonsinTre fjärdedelar av alla vuxna svenskar är eller har varit engagerade på sin fritid och engagemanget bara ökar. I medeltal läg-ger vi ner fyra timmar i veckan på olika aktiviteter utanför hemmet.

Svenskarnas engagemang är bland det högsta i världen. Till-sammans med norrmän, hollän-dare och amerikaner ligger vi i topp i engagemangsligan och vi blir bara fl itigare. Nyligen pre-senterade Ersta Sköndal Hög-skola en forskningsrapport som konstaterar att svenskarna läg-ger ner allt mer tid på oavlönade fritidssysselsättningar.

– Det kan vara allt mellan him-mel och jord, säger Lars Sved-berg, professor. Socialt arbete är en typ av engagemang som ökar, men det kan också handla om att koka kaff e under barnens fot-bollsmatcher eller att vara ordfö-rande i en organisation som har fl era miljoner medlemmar.

Men även om antalet timmar som läggs ner på ideellt arbete ökar så är gruppen engagerade svenskar relativt konstant. Unge-fär tre fj ärdedelar av alla mellan 16 och 84 år är eller har varit engage-rade på något sätt. Inkomsten har ingen betydelse, däremot är det oftare personer med högre utbild-ning och med ett brett socialt kon-taktnät som engagerar sig.

– Det kan ha att göra med att det är vanligt i Sverige att man värvas, säger Lars Svedberg. Ju fl er människor man kommer i kontakt med i sin vardag, desto större är chansen att man blir engagerad på något sätt.

BENEDIKTA CAVALLIN

[email protected]

Under årtionden har det civila samhällets ställning systema-tiskt försvagats. Kristdemo-kraterna anser att civilsam-hället behöver uppvärderas och ges en friare roll. Kristde-mokraterna har lanserat föl-jande förslag:

1Inför skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer och

deras verksamhet.

2Minska den politiska styr-ningen av hur organisationer

tilldelas och använder sina pengar.

3Säkerställ att det fi nns medel för forskning som syftar till

att öka kunskapen om det civila samhället.

4Fortsätt dialogen med den ideella sektorn med det tydli-

ga målet att stärka dess roll.

5Identifi era lagstiftningsom-råden och regelverk som inte

är anpassade till den ideella sek-torns villkor för att undvika att ny lagstiftning hindrar civilsamhäl-lets möjlighet att blomstra. KÄLLA: WWW.KRISTDEMOKRATERNA.SE

FÖRSLAG FÖR ATT STÄRKA DET CIVILA SAMHÄLLET

Alla förtjänar en hjälpande hand när till-varon blivit trasig och svår. Missbrukare, hemlösa, ensamma och utsatta, med ditt stöd kan många nödställda medmänniskor få ordning på sina liv. Var med och gör Göteborg till en lite bättre plats att leva på.

NÅGON IGÖTEBORG BEHÖVER DIN HJÄLP.

Bli BarnrättsfadderWorld’s Children’s Prize tillhör 23 miljoner barn i 101 länder och har bland annat Nelson Mandela och Drottning Silvia som beskyddare. Som Barnrättsfadder bidrar du till att

• Barn ges kunskap om barnets rättigheter och demokrati, framtidstro samt möjlighet att kräva respekt för sina rättigheter.

• Miljontals barn som fått sina rättigheter kränkta kan delta. Många av dem vet inte att de har rättigheter.

• Barnen kan dela ut sitt pris för enastående insatser för barnets rättig heter. Pristagarna blir förebilder för miljontals barn jorden runt.

• Prissumman ger tusentals av världens mest utsatta barn ett bättre liv, senast fl ickor som varit sexslavar eller livegna hembiträden.

• Utbilda tiotusentals lärare och organisationer i metodarbete om barnets rättigheter och demokrati.

För 5 kronor per år nås ett av världens barn. För 100 kronor i månaden nås 240 barn per år.

PG 900186-8 • BG 900-1868 www.worldschildrensprize.org • [email protected]’s Children’s Prize Foundation

WCPRC_ideelteng_149x110.indd 1 10-04-27 11.12.36


PRISUTDELNINGPär Johansson, till höger, driver Glada Hudik-teatern i Hudiksvall, som bland annat gjort succé med föreställningen Elvis. Skådespe-larna har alla en utvecklingsstörning.

”Pär Johansson är en fantastisk inspiratör och förebild. Hans insatser har rivit murar mellan människor och fått andra att i sin tur gå från ord till handling i arbetet för att bana väg till anställning och delaktighet i samhället för människor med funktionsnedsättning” säger juryn i sin motivering.

Max Hamburgerrestauranger AB rekryterar kontinuerligt res-taurangbiträden via Samhall med målet att ha minst en anställd med en funktionsnedsättning på varje restaurang. Till vänster Pär Larshans, CSR-chef på Max Hamburgerrestauranger.FOTO: SAMHALL

Med Visa vägen-priset vill Samhall upp-märksamma insatser som gjorts för att

öppna arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.

Priset delas ut i två kategorier, till ett före-tag eller en organisation samt till en individ. För båda kategorierna gäller att vinnaren ska ha öppnat arbetsplatser för personer med funktionsnedsättning, arbetat för attitydför-ändringar, motverkat fördomar eller på an-nat sätt raserat hindren för personer med funktionsnedsättning att ta sig in på arbets-marknaden.

Samhall öppnar upp för nominering till Visa vägen-priset 2010 den 21 april. Information kommer inom kort att fi nnas på hemsidan tillsammans med nomineringsformulär.

INSATSER FÖR ARBETSMARKNADEN

Visa vägen-priset

TIPS

INSPIRATION

www.bygdegardarna.se www.fhp.nu www.varagardar.org

Barn- och ungdomsverksamhet, förenings-

och företagsmöten, teater, dans, konst, bio,

studiecirklar, utbildning och mycket mer.

Vi har 2700 föreningsdrivna samlingslokaler i Sverige!

Äntligen dags att förverkliga en idé eller en gam mal dröm?Då ska du starta ett företag! Och gör det tillsammans med andra i ett kooperativ... det ökar möjligheterna och minskar riskerna. Och det är roligare!

Starta eget tillsammans

Skräddarsydd information,

rådgivning och utbildning

från idé till framgångsrikt

företag – tillsammans!

www.coompanion.se


PROFESSIONELL INSIKT

Omvandla maktlöshet till engagemang

Inte minst under ett valår vädras oro för att ungdomen inte är lika engagerad som vi, deras föräldrar, var. Eller i varje fall vill minnas att vi var. Eller kanske snarare borde ha varit.

Av fl era skäl har jag svårt att dela denna ängslan. För det första är påståendet om ungas passivitet grov och förenk-

lad. Vi utvärderar helst med de etablerade formerna som mått-stock: Går de in i partiernas ung-domsförbund? Blir de medlem-mar i miljöföreningar? Ställer de upp som förstagångsväljare? Utifrån dessa traditionella per-spektiv är det lätt att dra förenk-lade slutsatser och bortse från att ungas engagemang kan ta sig nya uttryck.

Många använder till exempel internet för att skaff a sig politiska kunskaper, och visar sitt samhälls-engagemang genom att produce-ra och sprida fi lmer och teckning-ar kring politiker och politiska teman. Somliga organiserar com-munities kring sina intressen. En del går i studiecirklar för att ut-veckla sin samhällskritik i form av rap och hiphop.

Ifrågasättande hållningJag möter också en oro för att ung-domarna inte ska axla förvaltning-en av de demokratiska institutio-ner våra förmödrar och förfäder skapat. Denna ängslan utgår ifrån att de former för demokratin som vi ärvt är identiska med dem som ska ärvas. Men vore inte det ett för-färligt testamente att lämna efter oss?

Demokratin behöver utveck-las så att den kan tillgodogöra sig de ovedersägliga framgångar som den delvis själv ha skapat. Jag tän-ker exempelvis på den ifrågasät-tande hållning gentemot auktori-teter som är ett utmärkande drag för många ungdomar. Det är ju pre-

cis vad vi gett skolan i uppdrag att ta fram hos eleverna. Men jag tror också att ungdomar, i respektfulla samtal, behöver utmanas och ifrå-gasättas lika mycket som de ifråga-sätter oss och våra föreställningar, om vi ska hitta rimliga former för utveckling.

Jourhavande medborgareSanningen är vidare den att vi in-te vet särskilt mycket om hur unga egentligen utvecklar sitt samhälls-engagemang och politiska delta-gande under sin uppväxt. Forskar-na har fram till ganska nyligen in-te följt unga människor år efter år i deras vardagsliv för att se hur de i familj, skola, kompisar, förening-ar och internet väljer att utveckla olika idéer, värderingar, kunskaper och handlingar i samhällsfrågor.

När vi nu börjar göra det avteck-nar sig en mycket större variation ifråga om samhällsengagemang än vi ofta föreställt oss. Lika litet som vuxna kan ungdomar indelas i aktiva eller passiva medborgare.

Människors samhällsenga-gemang är mer skiftande än så. Många odlar en beredskap att age-ra om något viktigt händer som pockar på deras aktivitet. Mes-tadels håller de sig informerade och diskuterar med sina föräldrar, kompisar, ungdomsledare och lä-rare. De är varken aktiva eller pas-siva utan jourhavande medborga-re. De står stand-by. Utifall något skulle hända.

Olika verkligheterDet fi nns naturligtvis andra som, precis som många vuxna, har valt ett apolitiskt läge där de inte br-yr sig. Så fi nns det de som verkli-gen aktivt tar avstånd från poli-tik, stat och kommun. De kan vara gruvligt besvikna på att bolagen,

“Vad som för-klarar en män-niskas politiska deltagande och samhällsenga-gemang är inte minst tilltron till sina egna möjlig-heter att göra sig hörd.”

ENGAGEMANG

Sex motiveringar till varför människor engagerar sig i politik och samhällsfrågor:

Plikt, man bör

1Min moral, etik och dygd driver mig.

Vikt, jag måste

2Vreden över en orättvisa el-ler oförrätt omöjliggör pas-

sivitet och tvingar mig till enga-gemang.

Förmåga, jag kan

3Jag tror mig om att kunna göra skillnad.

Efterfrågan, jag behövs

4Någon annan ber mig ställa upp, en numera underskat-

tad faktor i många rörelser.

Effektivitet, det går

5Jag ser en handlingsväg som jag tror kan innebära

en förändring.

Meningsfullhet, det ger

6Jag får något tillbaka, vän-ner, ekonomisk belöning

eller bara glädje och tillfredsstäl-lelse över att jag gjort nåt bra för någon eller några utanför min närmaste familj och vänkrets.

KÄLLA: UR FÖRFATTARENS BOK JOURHAVANDE MED-

BORGARE. SAMHÄLLSENGAGEMANG I EN FOLKRÖREL-

SESTAT. STUDENTLITTERATUR 2008

VILKA ÄR MOTIVEN TILL ENGAGEMANG?

både de privata och statliga, sjap-pat från deras bygder. De anser sig övergivna och menar att också den off entliga sektorn har stuckit med sin samhällsservice – och nu tar rovdjuren över. Förutsättning-arna för att leva de liv som de vill hotas. Om vanmakten hos dessa människor, denna samhällsklass i skogsbygderna längs den skandi-naviska bergskedjans sluttningar, har det dock inte forskats särskilt mycket.

Bakom vad vi förenklat regist-rerar som passivitet eller ”röst-skolk” fi nns alltså olika verklig-heter och attityder som varierar över tiden.

Personlig utvecklingVad som förklarar en människas politiska deltagande och sam-hällsengagemang är inte minst tilltron till sina egna möjligheter att göra sig hörd liksom förmågan att få någon att lyssna. En av folk-bildningens viktigaste uppgifter är att erbjuda människor former för utveckling i båda dessa avse-enden genom studiecirklar, kul-turarrangemang och folkhögsko-lor.

I alldeles färska undersökning-ar rapporterar också deltagarna att de verkligen fått kunskaper, färdigheter och personlig utveck-ling.Sedan länge utgör Studieför-bundet Bilda tillsammans med de andra studieförbunden en del av Sveriges demokratiska infra-struktur. Det är viktigt att vi fi nns tillgängliga, i hela landet, så att människor också i vår samtid där kan utveckla både sociala färdig-heter och insikter om sig själva och samhället som kan omvand-la känslor av maktlöshet till själv-förtroende, samhällsengagemang och politisk protest.

Erik AmnåOrdförande i Studieförbundet Bilda och professor i statskunskap vid Youth & Society, YeS, på Örebro universitetFOTO: ANNE NILSSON

Lediga frivilliguppdrag hittar du på www.redcross.se

Vill du bli frivillig?

Ingen människa ska behövautsättas för diskriminering,förtryck, tortyr, isolering, krig,svält eller mobbning.Om du håller med är du välkommen som medlem i Röda Korset. För bara 200 kr stöder du oss i ett helt år. Pg 900 807-9 | www.redcross.se

Vi behöver dig!

I november förra året kom en kall-dusch för idrottsrörelsen. En statlig utredning föreslog att ideella fören-ingar ska betala moms på intäkter

de får genom ideellt arbete som exem-pelvis försäljning och servering. Försla-get möttes av förvåning, oro och ilska. Är inte föreningslivet värt att kämpa för i EU?

Många föreningar började räkna och insåg att förslagen skulle tvinga dem att höja medlemsavgifterna för att få verk-samheten att gå runt. Administrationen skulle öka och göra det ännu svårare än idag att rekrytera kassörer. Bekymrade mejl och samtal strömmade in till Riks- idrottsförbundet.

”Det största hotet för idrotten i dag är

att få ledare och funktionärer som vill ställa upp ideellt. Skatten innebär att de frivilliga krafter som vi rekryterat måste jobba ännu mer för att få in pengar, ad-ministratörerna får mer jobb . Får vi inga funktionärer/ledare, så dör idrotten”, skrev en föreningsledare i Götene.

Att arbeta för enklare och tydligare skatteregler har därför stått högst upp på Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijbers agenda sedan i höstas.

– Idrottsengagerade människor i hela landet har skrivit insändare och de-battartiklar. Över 9000 har gått med i Facebook-gruppen ”Rädda min idrott”. De är arga och oroliga över att deras för-eningar inte skulle klara att administrera och betala moms med de små resurser de har. Många har berättat att det överskott de idag använder till cuper och tävlingar skulle ätas upp av moms. Därför är jag glad över att regeringen har engagerat sig och står upp för det svenska fören-ingslivet i EU, säger Karin Mattsson Weijber.

Politisk enighetEfter en debatt i riksdagen den 23 mars med politisk enighet över blocken mot föreningsmoms lovade finansminister Anders Borg att uppvakta EU. Veckan efter skrev han ett brev till EU-kom-missionen tillsammans med kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth och integrations- och jämställdhetsmi-nister Nyamko Sabuni. De uppmanar

EU-kommissionen att se över direktivet om moms för att undvika krångligare administration och ökade kostnader för föreningslivet.

– Vi vill uppmana kommissionen att se över det föråldrade regelverket på momsområdet som EU-länderna är skyl-diga att följa. En självklar utgångspunkt

är att oavsett hur momsregelverket kom-mer att utformas i framtiden ska den ideella sektorn i sin helhet inte förlora ekonomiskt på eventuella förändringar, sade Anders Borg i samband med att brevet skickades.

Han lovade också att prata med idrottsrörelsen och andra delar av den ideella sektorn.

– Att tre ministrar gemensamt upp-vaktar EU visar att de värnar om fören-ingslivet över politikområdena. Frågan är inte på långa vägar avgjord men ini-tiativet är bra och ger förhoppningsvis förutsättningar för att idrotten och öv-

rigt föreningsliv att kunna fortsätta sitt viktiga arbete, säger Karin Mattsson Weijber.

Stöd från folketRegeringen har inte bara föreningsak-tiva med sig utan också ett stort stöd från svenska folket. En färsk undersök-ning från Novus Opinion visar att 84 procent av svenskarna vill att politiker ska slå vakt om den nuvarande lagstift-ningen som gynnar ideella föreningar. 75 procent tycker att momsförslagen är dåliga.

– De flesta svenskar har en relation till idrotten eller till någon annan ideell förening. Jag är inte förvånad över att de tycker att föreningslivet är viktigt och ska ha rimliga skatteregler. Nu går kampen vidare i Bryssel och regeringen kan känna ett starkt stöd hemifrån när de driver frågan, säger Karin Mattsson Weijber.

FAKTAI dag behöver allmännyttiga ideella föreningar generellt sett inte redovisa moms. Den statliga utredningen tillsattes eftersom EU-kommissionen menar att den svenska momslagen innehåller för generösa undantag för den ideella sektorn och därmed strider mot EU:s momsdirektiv. Utredningen föreslog bland annat att ideella föreningar ska ingå i momssystemet om de har en momspliktig omsättning på över 250 000 kronor.

Läs mer på www.raddaminidrott.se

Ska EU bestämma över vårt föreningsliv?Sverige är ett av de föreningstä-taste länderna i Europa. Varannan svensk engagerar sig frivilligt i en förening, flest inom idrotten. Det kan jämföras med exempelvis Portugal där bara 12 procent är ideellt aktiva. Hela 97 procent av svenska folket tycker att för-eningsliv spelar en stor roll och 84 procent vill att politikerna ska bevara ideella föreningars gynn-samma lagstiftning. Nu stödjer också regeringen landets tusen-tals föreningar genom att ta strid mot EU-kraven på att ideella för-eningar ska in i momssystemet.

Moms för ideella föreningar skulle det göra det svårare att rekrytera ledare och funktionärer till idrotten.

– Regeringen har ett starkt stöd hemifrån när de driver frågan om rimliga skatteregler för föreningslivet i EU, säger Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber.

FOTO: BILDBYRÅN

FOTO: BILDBYRÅN

��

med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus...

Documents