hÅllbar handel är lönsam handel · 2016-01-04 · steg med hela 85 procent.1 att fler väl-jer...

1

HÅLLBAR HANDEL är lönsam handelSvensk Handels hållbarhetsundersökning 2015

3

FÖRORD

Hållbar handel blir lönsam handelI denna vår fjärde årliga rapport om handelns hållbarhetsarbete fick vi svart på vitt: En övervägande majoritet av företagen ser hållbarhetsarbetet som lönsamt – både på kort och på lång sikt.

Vissa åtgärder är lättare att räkna hem, som minskad energiåtgång, bättre logis-tik, mindre förpackningsmaterial, lägre svinn och effektivare resursanvändning. Andra delar av hållbarhetsarbetet – som att få bättre kontroll över ursprung och innehåll, olika certifieringar, att utbilda personal, satsa på en ny affärsmodell, testa en idé eller utveckla ny teknik – kan å andra sidan innebära kostnader. Därför är det uppmuntrande att övertygelsen finns om att hållbarhetsarbetet faktiskt stärker konkurrenskraften och bidrar till ekonomisk framgång!

Utvecklingen har gått snabbt. I allt fler handelsföretag finns idag en helhetssyn där verksamhetens mål rimmar väl med vad som krävs för att nå en hållbar utveckling – miljömässigt, socialt och ekonomiskt. Handeln påverkar och är en positiv förändringskraft i sin roll som samhällsaktör, arbetsgivare, marknads- förare, inköpare och ofta också som producent av egna varumärken.

Men trots att engagemanget för frågorna ökar har alla inte kommit lika långt. Fortfarande bedömer många mindre handelsföretag att de inte har behov eller resurser för att engagera sig mer aktivt. De blir dock färre och när de ser att det finns en tydlig koppling mellan hållbarhet och långsiktig lönsamhet, så kom-mer säkert fler att haka på tåget.

Handeln är idag global och konkurrensen mellan europeiska företag är kniv-skarp. Det är ökad medvetenhet och konkurrens om förstaplatsen som först och främst driver utvecklingen framåt, inte detaljregleringar och försök att styra samhället uppifrån. Regler får inte gynna eller missgynna, vare sig fysisk handel eller handel via nätet. Därför är det också så viktigt att de lagar och regler som i gott syfte skapas för ökad hållbarhet måste vara väl genomtänkta, brett förankrade och långsiktiga.

Från Svensk Handels sida vill vi inspirera stora och små handelsföretag att bidra till en håll-bar handel. Att belysa den positiva utveckling-en i branschen och vad konsumenterna efter-frågar är en viktig del av vår medlemsservice.

Karin JohanssonVD, Svensk Handel

4

Innehåll

Förord: Hållbar handel är lönsam handel 31. Engagemanget för hållbarhet ökar 52. Företagen vill göra rätt och ta ansvar 83. Hållbarhet och lönsamhet 104. Utbud eller efterfrågan – vad kommer först? 125. Social hållbarhet – hur långt sträcker sig ansvaret? 146. Vägen mot en cirkulär ekonomi 177. Trygghet går före att rädda världen 208. Kommunikation och märkning 239. Slutsatser om handel och hållbarhet 2510. Källor 28

5

Vår undersökning visar att intresset för hållbarhetsfrågor tilltar i handeln. Som bransch ligger handeln över medel, både när det gäller arbete med miljö och sociala/etiska frågor.1 Men mönst-ret i handeln är detsamma som för alla branscher, stora företag är generellt mer engagerade än små.

Eko ett tecken i tidenDen ökande försäljningen av ekologis-ka livsmedel, som under 2014 steg med hela 45 procent, är ett tecken i tiden. Allra mest ökade den ekologiska för-säljningen inom segmentet frukt, som steg med hela 85 procent.1 Att fler väl-jer ekologiska produkter är bara ett ex-empel på att medvetenheten ökar, och att människor försöker ändra sina kon-sumtionsvanor.

En hållbar handel ska bidra till hållbar utveckling, det vill säga en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers

1. Engagemanget för hållbarhet ökarmöjligheter att tillgodose sina. Det handlar bland annat om att ta hänsyn till klimatet och miljön. Exempelvis ska de produkter som säljs så långt möjligt vara framtagna på ett miljömässigt an-svarsfullt sätt, de ska bidra till att be-gränsa utsläppen av växthusgaser och de ska inte innehålla ämnen som är skadliga för människan eller naturen. Motsvarande krav ställs på hela kedjan, alla steg inkluderat produktion, lager-hållning, transporter, marknadsföring, försäljning, konsumtion och avfalls-hantering.

I begreppet hållbar handel inkluderar vi också social hållbarhet. Här ingår både de klassiska CSR-frågorna och de för Svensk Handel grundläggande ar-betsgivarfrågorna. Ett tredje krav är ekonomisk hållbarhet. Verksamheten måste vara lönsam sett ur ett långsiktigt perspektiv. Att gå med underskott och finansieras med bidrag från annat håll är inte långsiktigt hållbart. Dessa håll-

1 Tillväxtverkets rapport Hållbart företagande 20142 SCB (2015-10-02), Livsmedelsförsäljningsstatistik 2014

6

barhetskrav ställs även på leverantörer, grossister och butiker – alla inblandade parter.

Viktigt att informeraFör konsumenterna är det svårt att veta hur olika produkter har kommit till, och i vilken utsträckning kraven på mil-jömässig, social och ekonomisk hållbar-het är uppfyllda. Därför är det viktigt för handeln att informera konsumen-terna och kvalitetssäkra de produkter som erbjuds.

Inom många produktkategorier finns ett starkt konsumenttryck för ett ökat hållbarhetsansvar. Inom andra kate-gorier är trycket inte lika starkt, som regel för att kunskapsnivån är lägre. I praktiken är det ofta handeln som är pådrivande. Engagemanget finns både på ledningsnivå och hos enskilda med-arbetare.

Stor förbättringspotentialSvenska handelsföretag agerar i allt större utsträckning för att bidra till ett hållbart samhälle. Hållbar utveckling har blivit ett centralt begrepp inom branschen och nästan alla större han-delsföretag arbetar idag aktivt med dessa frågor. Det framgår tydligt av årets medlemsundersökning att före-tagens medvetenhet och engagemang har ökat. Mycket görs redan, men det finns samtidigt en fortsatt stor förbätt-ringspotential.

Självklart är det ingen lätt utmaning. De flesta handlare köper produkter från olika grossister och tillverkare runt om i världen. Möjligheten att spåra hela ked-jan bakåt är ofta begränsad och det kan råda delade meningar om vad som är bäst ur ett hållbarhetsperspektiv. Bland annat därför är det grundläggande med en öppen dialog om hållbarhetsfrågor,

Fråga: Arbetar ert företag aktivt med frågor som rör hållbarhet?

Bas: 1 031 medlemsföretag i Svensk Handel

7 av 10 köper miljömärkt minst en gång i månaden

Fråga: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna medvetet valt att köpa miljömärkta eller etiskt märkta varor/tjänster? Bas: 1 076 konsumenter.

7

och att de insikter och erfarenheter som finns sprids. Att öka hållbarheten inom handeln är ett långsiktigt arbete, som kräver tålamod och uthållighet. En spännande och viktig del i detta arbete är kommunikationen med kunderna, för att uppmuntra och underlätta an-svarsfulla köpbeslut.

Konkurrensen hårdnarTrenden är att konkurrensen inom handeln hårdnar, nya aktörer tillkom-mer och marginalerna krymper. Ingen handlare kan i längden klara sig på att sälja produkter som inte kunderna ef-terfrågar. Företagen kan påverka, men

Detta är Svensk Handels fjärde rapport om handelsföretagens arbete med hållbarhetsfrågor. Syftet är att ta reda på hur utvecklingen inom handeln ser ut. Centrala frågeställningar är vilka krav konsumenterna ställer och vad branschen kan göra för att förbättra sitt hållbarhetsarbete.

Som underlag för rapporten har två undersökningar genomförts: en med medlemsföretag inom Svensk Handel och en med konsumenter. Därutöver har djupintervjuer genomförts med hållbarhetschefer i några större handelsföretag.

Resultat från undersökningarna redovisas i de följande avsnitten. De medverkande företagen och intervjupersonerna finns listade i slutet av rapporten.

till slut är det ändå kunderna som be-stämmer.

Även konsumenterna blir allt mer med-vetna och har synpunkter på olika pro-dukter. I konsumentundersökningen uppger nästan hälften av responden-terna att de under det senaste året har avstått från att köpa en vara, eftersom de anser att produkten eller varumär-ket kan ha en negativ inverkan på sam-hället. Ungefär lika många uppger att de under det senaste året aktivt har valt att köpa en vara från ett visst företag, ef-tersom företaget arbetar aktivt med att bidra till ett bättre samhälle.

8

2. Företagen vill göra rätt och ta ansvarVi har i flera år sett en trend att hållbar-hetsfrågor blir allt viktigare för företa-gen. Bland landets större handelsföre-tag kommunicerar i princip samtliga hållbarhet i någon form på sina hemsi-dor.3 Det handlar om ämnen som mil-jö, märkning, råvarornas ur-sprung och etisk handel. Många handelsföretag framhåller också att de vunnit priser för sitt hållbarhetsarbete.

Av de tillfrågade med-lemsföretagen inom Svensk Handel uppger två av tre att de arbetar ak-tivt med hållbarhet. Företagens storlek har betydelse för deras förmåga att prioritera detta område. Den tredje-del av företagen som inte arbetar aktivt med hållbarhet är i huvudsak mindre företag med färre än tio anställda.

Det arbete som görs blir också allt mer omfattande. En tredjedel av företagen i medlemsundersökningen har under

det senaste året ökat sitt arbete med hållbarhetsfrågor. Nästan inga företag uppger sig ha minskat sitt hållbarhets-arbete, vilket kan tyckas självklart – men det förtjänar ändå en reflektion. Det är alltså i princip inga företag som tidigare

påbörjat ett hållbarhetsarbe-te, men som sedan dragit

slutsatsen att det inte är värt besväret. Tidigare drogs det ibland ner på denna typ av arbete i kärvare tider. Idag är stora delar av handeln hårt ekonomiskt pres-

sad, men hållbarhetsar-betet tycks inte bli lidande.

Inom partihandeln är det en större an-del av företagen än inom detaljhandeln som arbetar aktivt med hållbarhet. För-klaringen är sannolikt dels att det finns färre riktigt små partihandlare, dels att partihandeln har företag som kunder – vilket många gånger medför hårdare krav.

Blir strategiskt viktigareDet märks också en utveckling mot att hållbarhetsfrågor blir strategiskt vikti-gare för företagen, och att frågorna där-för klättrar i organisationen.

Företagens engagemang handlar om att de vill ta samhällsansvar och bidra till en hållbar utveckling, men det finns också starka kopplingar till ekonomisk lönsamhet, varumärkesidentitet, mark-nadsföring och förmåga att locka rätt medarbetare. Därför blir det allt mer nödvändigt att hantera hållbarhetsfrå-gor på en central nivå i företaget, där det går att påverka och fastställa riktlin-jer. Samtidigt blir det allt vanligare att dessutom utse hållbarhetsansvariga på

3 Frostenson m fl (2011)

63% av handelsföretagen arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor

9

Företagens tre vanligaste drivkrafter för att arbeta med hållbarhet

1. Bidra till en hållbar utveckling (65%)

2. Stärka vårt rykte och varumärke (62%)

3. Öka andelen nöjda kunder (50%)

Fråga: Vilka är ert företags drivkrafter för att arbeta med hållbarhet? Flera svarsalternativ möjliga. Frågan ställdes enbart till de handels-förtetag som uppgivit att de arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor. Bas: 505 medlemsföretag i Svensk Handel som arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor

Engagemang från ledningen är jätteviktigt för att lyckas. Vår ledningsgrupp insåg tidigt att hållbarhet var viktigt för att bygga Lidls trovärdighet och varumärke, därför blev frågan prioriterad.

Katarina Rosenqvist, hållbarhetschef Lidl Sverige

Kunderna ska känna sig trygga med att handla hos oss. De ska känna att vi tar ansvar för våra produkter och vår verksamhet.

Anita Falkenek, hållbarhetschef Åhléns

lokal nivå i företagen, till exempel en anställd som har huvudansvar för dessa frågor i varje butik eller på varje lager inom partihandeln.

Resultaten antyder att företagen med tiden blir allt mer engagerade, troligen för att kunskapsnivån höjs. De visar också att hållbarhetsarbetet tas på allt större allvar – det blir i allt högre grad en del av företagens kärnverksamhet.

Resultaten antyder att företagen med tiden blir allt mer engagerade, troligen för att kunskapsnivån höjs. De visar också att hållbarhetsarbetet tas på allt större allvar – det blir i allt högre grad en del av företagens kärnverksamhet.

10

3. Hållbarhet och lönsamhetHandelsföretagens engagemang i håll-barhetsfrågor styrs alltså inte enbart av ekonomiska drivkrafter. På olika nivåer i företagen finns en vilja att bidra till en hållbar utveckling. Men på en mark-nad som präglas av hård konkurrens är ändå ekonomi och lönsamhet grund-läggande. Företagen skulle knappast kunna satsa så mycket på hållbarhet om det inte också var ett konkurrensmedel som bidrar till ökad lönsamhet.

Även för konsumenterna har intresset för hållbarhet ökat. Allt fler köper mil-jömärkta eller etiskt märkta varor. Bu-tiker som inte erbjuder hållbara varor riskerar att få färre kunder. Sju av tio konsumenter uppger att det är mycket eller ganska viktigt att de företag som de handlar av arbetar aktivt med håll-barhetsfrågor. Kvinnor uppger detta i större utsträckning än män.

Både möjligheter och riskerSambandet mellan hållbarhetsarbete och ekonomisk lönsamhet är komplext. Företagen behöver väga hållbarhet mot andra faktorer som kunderna också tycker är viktiga, inte minst priset.

Det finns åtgärder som kunderna krä-ver och som företag absolut måste vid-ta, men det finns också andra möjliga åtgärder som färre kunder tänker på. Att inte agera miljömässigt och socialt

Fråga: När du köper en vara eller tjänst, hur viktigt är det att förtaget/organisa-tionen som du köper av arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor?

Bas: 1 076 konsumenter

hållbart är förknippat med risker. Om missförhållanden uppdagas kan det medföra höga kostnader, särskilt om varumärket skadas och kundernas för-troende för företaget sjunker.

Arbetet med hållbarhetsfrågor är för många handelsföretag ett sätt att profi-lera det egna varumärket. Därför vidtas proaktiva åtgärder som kunderna kan-ske inte ännu har efterfrågat, men som bidrar till ökad hållbarhet. Ett exempel är klädmärket Nudie, som profilerar sig

genom att ge produkterna ett längre liv. Nudie har börjat kalla sina butiker för ”Repair shops” och erbjuder gratis lagning av trasiga jeans. Före-taget samlar också in begagna-de jeans, som det säljer i sina second hand-butiker. Utslitna jeans kan sedan återanvändas på olika sätt, bland annat som jeanstrasmattor. Cirkulär eko-nomi har blivit en viktig del Foto: Nudie

11

Hållbarhetsarbetet har både en intäktssida och en kostnadssida. Vårt hållbarhetsarbete bidrar till att stärka varumärket, och i det avseendet kan det anses vara en investering. Vi har kostnader för att exempelvis säkra upp att produkter och leverantörer följer våra krav.


Idag vet vi att hållbarhet och lönsamhet går hand i hand. Utan att tänka in hållbarhet i hela verksamheten kommer vi inte vara lönsamma och fortsatt efterfrågade i framtiden.

Fredrik Henriksson, hållbarhetsansvarig Indiska

Vi arbetar mycket med hållbara transporter. Vi deltar till exempel i Stockholm stads pilotprojekt med ”off peak”-leveranser. Vi levererar varor på natten med elhybridfordon som är tysta, så att inte grannarna ska störas. Det är mer effektivt för oss och bra för miljön.


i Nudies varumärkeskommunikation. Satsningen är en tydlig framtidsinveste-ring.

Centralt för att nå långsiktig lönsamhetAllt hållbarhetsarbete kan inte moti-veras ekonomiskt, åtminstone inte på kort sikt. Självklart måste företagen göra en kalkyl där de väger fördelar mot nackdelar. Men de flesta företag kan vid-ta åtgärder som bidrar till ökad hållbar-het och som samtidigt förbättrar deras ekonomiska resultat. När den explicita frågan ställs om hållbarhetsarbetet bi-drar till det ekonomiska resultatet upp-ger sju av tio företag att lönsamheten ökar på kort sikt. Mer än åtta av tio fö-retag uppger att lönsamheten ökar på lång sikt. Detta ger en tydlig indikation på att företagen inom handeln ser håll-

barhetsarbetet som centralt i sin strä-van att vara långsiktigt lönsamma och konkurrenskraftiga.

I förra årets medlemsundersökning ställdes inte motsvarande fråga. Men på en annan fråga svarade ett av tio han-delsföretag att deras arbete med ett an-svarsfullt företagande gav ett positivt resultat för företaget.4

Dagligvaruhandeln har generellt ett större tryck på sig än sällanköpshan-deln. Kunderna förväntar sig i större utsträckning att företag inom daglig-varuhandeln ska arbeta aktivt med hållbarhet, inte bara när det gäller sor-timentet. Denna förväntan gör å andra sidan att företag inom dagligvaruhan-deln har ännu mer att vinna på att en-gagera sig i hållbarhetsfrågor.

4 Frågan 2014 löd: Anser du att ert arbete med ansvarsfullt företagande gett ett positivt resultat för företaget? Ange minst ett och max tre alternativ.

12

4. Utbud eller efterfrågan – vad kommer först?

Att satsa på hållbarhet prioriteras inte alltid om det inte efterfrågas av kunder-na. Ändå är det just det som handelsfö-retag många gånger behöver göra. Det dröjde länge innan försäljningen av ekologiska livsmedel tog fart. Men om handlare inte hade börjat sälja ekologis-ka livsmedel, trots en tämligen liten vi-sad efterfrågan, skulle kanske intresset för detta marknadssegment aldrig ha utvecklats.

Undersökningen visar på att de han-delsföretag som inte arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor främst är mindre fö-retag med färre än tio anställda. Feno-menet är vanligare inom sällanköps-

handeln än inom dagligvaruhandeln. Det skäl som oftast anges är att företa-get inte har märkt någon efterfrågan hos kunderna.

Konsumenternas intresse för hållbar-hetsfrågor skiljer sig åt mellan olika produktkategorier. Generellt är livs-medel den produktkategori där hållbar-het betraktas som mest viktigt, följt av bilar, hemelektronik och kläder/skor. De produktkategorier där konsumen-terna i minst utsträckning har hållbar-hetsfokus är leksaker/hobbyartiklar samt media (böcker, tidningar, musik, film). En tänkbar förklaring är att dessa kategorier uppfattas som mindre miljö-belastande och att konsumenterna där-för inte lägger lika stor vikt vid att göra hållbara val.

Efterfrågan ökar stegvisNästan inga handelsföretag uppger att kundernas intresse för hållbarhet mins-kar. Det vanligaste svaret är att kunder-nas intresse under det senaste året varit oförändrat, men tre av tio handelsföre-tag uppger att kundernas intresse för hållbarhet har ökat.

De konsumenter som köper hållbar-hetsmärkta varor tenderar att lägga mer pengar på detta idag än vad de gjor-de för ett år sedan. Två av tre uppger sig ha ökat sin konsumtion av ekologiska eller etiska varor, medan nästan inga har minskat sin konsumtion. Resulta-ten stärker hypotesen att kunskap leder till att engagemanget för hållbarhet fördjupas. Den som en gång har börjat efterfråga hållbara varor, tenderar att stegvis öka sin efterfrågan.

Fairtrade-märkta rosor från Lidl. Foto: Lidl

13

Vi har jobbat stenhårt med att utveckla vårt sortiment för att det ska vara möjligt att konsumera hållbart. Många väljer till exempel butik utifrån det eko-logiska sortimentet. Den ekologiska försäljningen ökar fantastiskt bra.


Vi var tidiga inom klädhandeln med att börja ta betalt får påsarna i våra buti-ker. Vi vill minska mängden plast i samhället, och behöver man ändå en påse, så går överskottet till Naturskyddsföreningen. Responsen har till 99 procent varit positiv. En del tycker inte att de ska behöva betala för påsen, men när syftet förklaras så är de allra flesta med på tåget.


Vi vet att våra kunder tänker på hållbarhetsfrågan när de handlar hos oss, men inte i lika stor utsträckning som när de handlar livsmedel. Vi har ”Bra val”, en guide till de produkter i vårt sortiment som tar extra hänsyn till människor och miljö. Försäljningen av ”Bra val” ökar, men vi skulle gärna se att efterfrågan var än mer påtaglig.


Anpassning efter kundernas önskemålProducenter och handlare behöver som regel ta första steget. Därefter sker oftast en snabb anpassning efter kun-dernas önskemål. Till slut är det alltid efterfrågan som avgör om en vara eller tjänst ska få finnas kvar.

Det är mycket ”trial and error” när marknaden utvecklas. Detta gäller även produkter som är miljömässigt och socialt mer hållbara. Producenter och handlare behöver anstränga sig för att komma på upplägg som lockar. Mark-nadens dom över olika produkter kan ibland tyckas hård. Anpassningen gör dock att utbudet av hållbara produkter utvecklas, vilket bidrar till att fler går mot en hållbar livsstil. Foto: Indiska

14

5. Social hållbarhet – hur långt sträcker sig ansvaret?

Social hållbarhet handlar bland annat om arbetsgivaransvar, att företagen ska erbjuda goda arbetsvillkor för sina medarbetare. I Sverige uppfattas detta som en hygienfaktor. Därtill bedriver många företag ett aktivt arbete för att främja mångfald och jämställdhet i fö-retaget. Jämfört med andra branscher är handeln en förhållandevis jämställd bransch. Inom detaljhandeln är 49 pro-cent av cheferna kvinnor, vilket delvis är en avspegling av att många av de an-ställda är kvinnor.5

Ett annat exempel på socialt hållbar-hetsarbete kan vara att ta ansvar för lo-kalsamhället där verksamheten bedrivs, till exempel genom att erbjuda arbete åt unga och invandrare. Även detta är handeln generellt sett bra på.

5 SCB, Kvinnor och män i näringslivet 2013

Exempel på socialt ansvarstagande i den egna verksamheten

Vi satsar på att främja jämställdhet i företaget

(58%)

Vi satsar på att främja mångfald i företaget (46%)

Vi erbjuder praktik- platser för unga (45%)

Vi erbjuder praktik- platser för arbetslösa (29%)

Fråga: Hur väl instämmer du i följande påståenden om ert företags arbete med att vara en ansvarsfull arbetsgivare? Andelar som svarar 4 eller 5 på en femgradig skala. 5 = instämmer helt. Bas: 1 031 medlemsföretag i Svensk Handel

Social hållbarhet hos leverantörernaDe exempel som nämnts ovan gäller social hållbarhet i den egna verksam-heten. Det ställs även krav på att företag ska ta ansvar för sina produkter och hål-la koll på hur dessa är framtagna. Vilka sociala och miljömässiga förhållanden råder hos leverantörerna?

En svårighet i detta avseende är spårbar-heten, det kan vara komplicerat att få kunskap om var och hur olika produk-ter är tillverkade, men det kommer bli

Åhléns Bra val-lägenhet. Foto: Åhléns

15

5 SCB, Kvinnor och män i näringslivet 2013

Exempel på socialt ansvarstagande i andra länder

Vi känner till i vilka länder våra produkter tillverkas (65%)

Vi ställer krav på god arbetsmiljö för arbetare i fabriker hos våra leverantörer (43%)

Vi har en policy som beskriver företagets krav vid inköp/produktion (en uppförandekod) (33%)

Vi ser löpande över inköpsrutiner och gör en riskanalys utifrån produktkategori och ursprungsland (31%)

Vi samarbetar med andra företag i branschen kring frågor som rör bättre villkor och arbetsmiljö för arbetare i leverantörsländer (23%)

Fråga: Hur väl instämmer du i följande påståenden om ert företags arbete rörande hållbarhet vid inköp? Andelar som svarar 4 eller 5 på en femgradig skala. 5 = instämmer helt. Bas: 1 031 medlemsföretag i Svensk Handel

mer lagar på området och kraven höjs. För företag som erbjuder ett stort och brett produktutbud är detta en utma-ning men även för små och medelsto-ra företag som gör sina inköp via olika mellanhänder (grossister). Det går att ställa krav på underleverantörer, men möjligheterna att utöva full kontroll i avlägsna leverantörsländer är ofta små.

Även i detta avseende har företagens storlek betydelse. Större handelsföre-tag vet som regel mer om de produkter de köper in, av skälet att de har större organisationer och mer avancerade in-köpsprocesser. Partihandelsföretag vet generellt sett mer än detaljhandelsföre-tag, vilket beror på att de är mer speci-aliserade och har mer kontakter direkt med producenterna.

Av handelsföretag med 50 eller fler an-ställda har åtta av tio en uppförandekod som beskriver företagets krav vid inköp. Men ju mindre företagen är, desto ovan-ligare är det med den typen av instru-ment.

En utmaning att kontrolleraÄven av djupintervjuerna framgår att den sociala hållbarheten kan vara en ut-maning för vissa typer av företag. Den ökade internationella handeln skapar behov av bättre kunskap, tydliga policys och genomtänkt kommunikation.

När konsumenterna tillfrågas uppger åtta av tio att det är viktigt under vilka förhållanden en produkt har produce-rats. Det finns förväntningar på att fö-

16

Vi har en gemensam uppfö-randekod tillsammans med 1 500 andra europeiska före-tag. Genom organisationen BSCI (Business Social Complien-ce Inititative) görs regelbundna kontroller, och det ger oss en bra överblick. Organisationen erbjuder leverantörerna utbild-ningar om exempelvis arbetsvill-kor och mänskliga rättigheter. BSCI genomför även intressent-dialoger i produktionsländerna i syfte att förbättra exempelvis lagstiftning och minimilöner.


Det är inte hos våra huvudleve-rantörer som problemen finns, utan längre bak, hos deras un-derleverantörer. Därför behö-ver vi komma ännu längre bak i leden i hela värdekedjan. Vi strä-var därför hela tiden efter att nå så långt som möjligt i under-leverantörsledet.


retag ska följa upp och kontrollera så att tillverkningen av produkterna sker under goda etiska och miljömässiga förhållanden. En av tre konsumenter uppger att detta är mycket eller ganska viktigt.

Hänsyn till djurens välfärdEn angränsande hållbarhetsaspekt som rangordnas jämförelsevis högt av kon-sumenterna är hänsyn till djurens väl-färd. Av djupintervjuerna framgår att handelsföretag allt oftare får frågor om djuromsorg, gällande produkter som innehåller läder eller andra animaliska råvaror. Företagen tycker att dessa frå-gor är knepiga. Det är lätt att formulera djuromsorgskrav, men betydligt svårare att kontrollera att kraven efterföljs.

17

6. Vägen mot en cirkulär ekonomi”Slit och släng” blir allt mindre gång-bart. Konsumtion kommer alltid att behövas, men den bör ske på ett sådant sätt att vi inte förbrukar jordens resur-ser. Framtida generationers möjligheter ska inte även-tyras för att vi idag age-rar obetänksamt.

Enligt experter på håll-barhet är lösningen att skapa en cirkulär ekonomi, inspirerad av naturens kretslopp. Strävan bör vara att avfall inte ska existera utan betraktas som en råvara. Produkter ska där-för designas så att de är lätta att återanvända eller återvinna.

Många företag har tagit till sig av det-ta synsätt. En tydlig trend, framför allt inom klädbranschen, är att erbjuda in-lämning i butik av förbrukade varor för återanvändning och återvinning. Flera företag arbetar aktivt med detta kon-

cept. Det långsiktiga målet är att åstad-komma ett slutet kretslopp där uttjänta kläder inte blir sopor utan används för ny klädproduktion. Nyligen lansera-

de H&M en särskild kollek-tion av jeans tillverkade

bland annat av åter-vunnen bomull.

Ett annat exempel är det holländska kläd-märket Mud Jeans, som beskriver sin verksamhet som att det säljer jeans men leasar bomull. När

kunden inte längre vill ha sina jeans kan de

lämnas tillbaka, lagas, sys om och säljas som unika vintage jeans. Och om jeansen inte längre går att laga återvinns textilfibern för ny jeanspro-duktion.

Även inom elektronikbranschen har det länge varit vanligt att gamla varor kan lämnas tillbaka för återvinning.

26% av konsumenterna

tror att de under det kommande året

kommer att köpa mer begagnade varor

18

Exempel på att företag ser över den egna resursförbrukningen

Vi arbetar aktivt med att förbättra vår egen avfallshantering (66%)

Vi arbetar aktivt med minskad energi och resursanvändning (56%)

Vi erbjuder våra kunder reparationstjänster (41%)

Vi väljer aktivt varor utifrån hållbarhet (32%)

Vi erbjuder våra kunder möjlighet att lämna tillbaka uttjänta varor i butik (29%)

Fråga: Hur väl instämmer du i följande påståenden om ert företags arbete med klimat- och miljöfrågor? Andelar som svarar 4 eller 5 på en femgradig skala. 5 = instämmer helt. Bas: 1 031 medlemsföretag i Svensk Handel

Från och med den 1 oktober 2015 är det lagkrav på att detta ska erbjudas. Konsu-menter har numera rätt att lämna till-baka sin gamla elprodukt i butiken när de köper en ny likvärdig produkt.

Företag satsar på återanvändning och återvinningÅteranvändning och återvinning är kon-kreta åtgärder, som dessutom är lätta att kommunicera. Troli-gen bidrar detta till att många företag i sitt hållbarhetsarbete prioriterar avfallsfrå-gor. Två av tre handelsföre-tag uppger att de arbetar aktivt med att förbättra den egna avfallshanteringen i syfte att öka återanvändnings- och åter-vinningsgraden. En tredjedel av han-delsföretagen uppger att de också aktivt väljer varor utifrån hållbarhetsfaktorer,

till exempel att de har kartongförpack-ningar i stället för plastförpackningar.

När frågan om vilken sorts miljöarbete ett handelsföretag bör ägna sig åt ställs

till konsumenterna är ett av de vanligaste svaren ”sat-

sa på att minska avfall och öka andelen åter-användning och åter-vinning”. Att många handelsföretag gör just detta är ett teck-en på att företagen har uppfattat signa-len från konsumen-terna. Åtgärder som

bidrar till ökad resur-seffektivitet och mins-

kad energianvändning är som regel bra, också ur ett långsiktigt lönsamhetsperspektiv. I många fall har hållbarhetsarbetet bidragit med idé-er om hur verksamheten kan bedrivas mer resurssnålt och kostnadseffektivt.

22% av konsumenterna

tror att de under det kommande året kom-mer att reparera varor

i större utsträckning

19

Begagnat och reparationer är på frammarschI flera år har det varit en trend att köpa och sälja begagnade prylar, och den trenden ser ut att förstärkas. En driv-kraft är internet, som gör det lättare för säljare och köpare att finna varandra. Många nätbutiker säljer idag både nya och begagnade varor.

Sett ur ett hållbarhetsperspektiv är detta en positiv utveckling. Varor som tidigare har slängts kan istället återan-vändas. Redan idag är det vanligt att köpa begagnade kläder – fyra av tio konsumenter uppger att de har gjort detta under det senaste året. Annat som många har köpt begagnat är väskor och accessoarer, möbler, sportkläder, hand-verktyg och barnkläder.

Var fjärde konsument bedömer att de under det kommande året kommer att köpa begagnat i större utsträckning än tidigare. Andelen som svarar detta är större i storstadsområdena, som brukar vara trendsättande för övriga landet.

Även reparationer verkar bli mer popu-lärt. Drygt en femtedel av konsumenter-

På Indiska har vi inlett ett sam-arbete med Myrorna. Steg ett var att begagnade textilier som lämnas in i våra butiker tas om-hand av Myrorna, och säljs till förmån för socialt arbete i Sveri-ge. Steg två är att vi har börjat sälja jeans från Myrorna i våra butiker. Det är vintage-jeans, särskilt utvalda för Indiska, som säljs hos oss.


na tror att de under det kommande året kommer att låta reparera mer varor än tidigare. Däremot syns inte någon mot-svarande trend vad gäller att hyra varor – andelen som tror att de kommer att hyra mindre är till och med något stör-re än andelen som tror att de kommer hyra mer.

Handelsföretag behöver bejaka den cir-kulära ekonomin genom att underlätta både återanvändning av begagnade va-ror och reparationer. Hållbar konsum-tion bör inte betraktas som ett hot utan som ett utvecklingssteg som öppnar nya möjligheter. Hittills har klädhandeln gått i täten, men det finns en stor poten-tial även inom andra områden. Malmö Järnhandel har introducerat en ”Tool Pool”, som innebär att det går att låna verktyg gratis under ett dygn. Syftet är att förstärka butikens hållbarhetspro-fil genom att uppmuntra kunderna att ”reparera, fixa och återanvända”. Claes Ohlsons erbjuder reparationsservice för att förlänga produkternas livslängd, och se till att trasiga produkter kommer till nytta istället för kastas bort.

20

7. Trygghet går före att rädda världenHållbarhet är som framgått ett brett be-grepp. Men mer specifikt, vilken sorts hållbarhetsarbete tycker konsumenter-na att det är viktigt att handelsföretag ägnar sig åt? Och vilka prioriteringar gör de för egen del?

När olika alternativ ställs mot varan-dra uppstår en del intressanta möns-ter. Livsmedel är den produktkategori där konsumenterna i störst utsträck-ning har hållbarhetsfokus. På livsmedel ställs särskilda krav, som i stor utsträck-

ning är kopplade till den egna hälsan. Det som flest konsumenter tycker är viktigt är att produkten håller hög kva-litet, följt av att den inte får innehålla några tillsatser eller farliga ämnen. Pri-set uppfattas som något mindre viktigt. Och ganska långt ner på listan kommer krav som hur produkten är förpackad och att den genererar lite växthusgaser. Något förenklat är rangordningen: 1) Egen hälsa och trygghet, 2) Privatekono-mi, 3) Rädda världen.

Egen hälsa och trygghet

Att produkten håller hög kvalitet (95%) Att produkten inte innehåller tillsatser eller farliga ämnen (88%)

Privatekonomi

Produktens pris (86%)

Rädda världen

Hur produkten är förpackad (64%) Att produkten genererar lite växthusgaser (58%)

Fråga: Hur viktigt är följande för dig när du väljer vilket/vilka livsmedel du ska köpa? Andelar som svarar mycket eller ganska viktigt. Bas: 1076 konsumenter.

Livsmedelsprodukt

21

Egen hälsa och trygghet

Att produkten inte innehåller tillsatser eller farliga ämnen (85%) Att produkten är hälsosam (78%)

Privatekonomi

Produktens pris (87%)

Rädda världen

Att produkten genererar lite växthusgaser (61%) Hur produkten är förpackad (60%)

Fråga: Hur viktigt är följande för dig när du väljer vilket/vilka produkter (annat än livsmedel) du ska köpa? Andelar som svarar mycket eller ganska viktigt. Bas: 1076 konsumenter.

Produkt som ej är livsmedel

Om det inte handlar om livsmedel utan någon annan produkt, som till exempel hemelektronik eller kläder, blir mönst-ret något annorlunda. Då blir de pri-

vatekonomiska aspekterna relativt sett viktigare. Rangordningen är i stället: 1) Pris, 2) Egen hälsa och trygghet, 3) Räd-da världen.

Allt fler kunder är oroliga för att varor innehåller farliga kemikalier. Vi bedriver dock sedan länge ett systematiskt arbete med att säkerställa så att alla produkter som ett minimum uppfyller lagstiftning-en. På många områden ställer vi ytterligare krav som går utöver svensk och europeisk lagstiftning.


22

Närodlat populärt, medan sponsring av miljöprojekt ratasÄven i andra svar i undersökningarna återkommer dessa mönster. När exem-pelvis frågan ställs vilken sorts miljöar-bete konsumenterna vill att handelsfö-retagen ska ägna sig åt, är det vanligaste svaret att de bör satsa på lokalproduce-rade eller närodlade varor i sitt sorti-ment. I grunden handlar kravet på när-produktion om att vi som konsumenter vill känna trygghet. Närodlade produk-ter går att lita på, eftersom vi lättare kan ta reda på hur de producerats.

Det näst vanligaste svaret på samma fråga är att handelsföretag bör ägna sig åt att minska kemikalieanvändningen i produkterna, alltså i princip samma

krav som ovan. Längre ner på önske-listan kommer att minska utsläppen av växthusgaser och att minska mats-vinnet – sådant som är bra för världen, men som inte direkt påverkar indivi-dens trygghet och välbefinnande.

Ytterligare längre ner kommer samar-bete med olika miljöorganisationer och sponsring av olika miljöprojekt, åtgär-der som av en cyniker kan uppfattas som att företag försöker friköpa sig ge-nom att skaffa ett trovärdigt alibi. Den-na rangordning ligger väl i linje med slutsatsen att hållbarhetsarbete blir allt mer affärskritiskt. Det krävs seriösa in-satser som påverkar den egna kärnverk-samheten innan samarbeten som syftar till extern validering kan tas på allvar.

23

8. Kommunikation och märkningDen viktigaste informationsspridaren när det gäller hållbarhet är utan tvekan produkterna. Oavsett om köpbeslutet sker i butiken eller om kunderna surfar på nätet för att söka information, är det avgörande vilka signaler olika produk-ter sänder.

En hållbarhetsmärkning kan ha stor betydelse. Tre av tio konsumenter upp-ger att de minst en gång i veckan köper hållbarhetsmärkta varor, till exempel varor med ekologisk eller etisk märk-ning. Svanen är den överlägset mest kända märkningen och bygger på pro-duktens miljöpåverkan under hela livs-cykeln, från råvara till avfall. Andra nå-got mindre kända märkningar är KRAV och Fairtrade. KRAV visar att en vara är producerad på ekologisk grund med extra höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan. Fair-trade ställer krav på social hållbarhet

för importerade produkter, till exempel att odlarna ska ha fått rimligt betalt.

Bland äldre konsumenter är Svanen den klart mest kända märkningen, medan yngre konsumenter (18-25 år) har störst kännedom om Fairtrade.

Män är mer skeptiskaÅlder har ingen större betydelse för be-nägenheten att köpa hållbarhetsmärk-ta varor. Däremot köper kvinnor oftare än män sådana varor.

Det vanligaste argumentet för att inte köpa hållbarhetsmärkta varor är att det är för dyrt. Kvinnor hänvisar till detta argument i större utsträckning än män. Män är i stället mer benägna att inte lita på att varorna är det som de utger sig för att vara. Även om det står att produkten är miljövänlig, kan de vara tveksamma till om detta verkligen stämmer.

Vi kommunicerar på produktnivå men också övergripande. Vi vill att konsumenterna ska bli mer med-vetna och det ska vara lätt att veta varför en produkt är bra. Samtidigt behöver vi ge en helhetskänsla för vad Indiska gör och vad vi står för. Redan när kunderna kliver in i bu-tiken ska de känna att vi har gjort valet, och att de kan lita på oss.


24

Exempel på hur företag kommunicerar hållbarhet

Vi arbetar aktivt med att förbättra vår egen avfallshantering (36%)

Vi underlättar för våra kunder att göra medvetna val genom olika märkningar på produkter, skyltning i butik och på hyllkant, webb, appar mm (32%)

Vi undersöker kontinuerligt kunders efterfrågan angående hållbara produkter och tjänster (24%)

Vi berättar om vårt hållbarhetsarbete på t ex hemsida, sociala medier och i tryckt material (23%)

Vi informerar kunder och andra intressenter om hur man kan bli mer hållbar/miljövänlig i sin konsumtion (17%)

Fråga: Hur väl instämmer du i följande påståenden kring ert arbete med att vara transparenta och kommu-nicera företagets värderingar? Andelar som svarar 4 eller 5 på en femgradig skala. 5 = instämmer helt. Bas: 1 031 medlemsföretag i Svensk Handel

Behovet av att kommuniceraFör att företag ska nå ut med sitt håll-barhetsarbete krävs att de kommunice-rar på flera sätt och anpassar budskapet efter målgrupp. En av de viktigaste ka-nalerna för konsumenter är till exem-pel hur varorna skyltas i butiken och i vilken utsträckning olika hållbarhets-aspekter lyfts fram.

Drygt fyra av tio konsumenter uppger att de får information om handelsfö-retagens hållbarhetsarbete genom text och märkning på produkten. Tre av tio uppger att de får information via tradi-

tionella mediekanaler som tidningar, radio eller TV. Ungefär lika många upp-ger att de får information via företagens hemsidor. Mönstret var liknande i förra årets konsumentundersökning.

När det gäller de traditionella medieka-nalerna märks stora generationsskillna-der – de yngre får i väsentligt mindre utsträckning information via dessa ka-naler. Motsvarande generationsskillna-der märks inte för ”nyare” nätkanaler som företagens hemsidor eller sociala medier.

25

9. Slutsatser om handel och hållbarhetÅrets rapport om handelns hållbarhets-arbete visar att intresset för hållbarhets-frågor fortsätter att tillta. Konsumen-ternas krav ökar, men mestadels är det proaktiva företag som leder utveckling-en mot en allt mer hållbar handel.

Två av tre företag i Svensk Handels med-lemsundersökning svarar att de arbetar aktivt med hållbarhet. En majoritet av dessa företag arbetar med att se över den egna resursförbrukningen, till exempel genom att förbättra avfallshanteringen eller minska energianvändningen. Per-sonalens arbetsmiljö och säkerhet är ett prioriterat område. Sex av åtta företag uppger att de satsar på att främja jäm-ställdhet i företaget.

Företagen leder utvecklingenAllt fler handelsföretag betraktar sig själva som en del av en cirkulär ekono-mi, därför försöker de uppmuntra åter-

användning och återvinning. En trend är att erbjuda inlämning i butik av för-brukade varor så att dessa kommer till användning i stället för att kastas.

Hållbarhet är lönsamtDen starkaste drivkraften för hållbar-hetsarbetet är ansvarstagande och vil-jan att bidra till en hållbar utveckling, men även den ekonomiska aspekten har betydelse. Sju av tio företag uppger att deras hållbarhetsarbete förbättrar lönsamheten på kort sikt, medan åtta av tio företag uppger att det förbätt-rar lönsamheten på längre sikt. Detta är tydliga resultat som förklarar var-för hållbarhetsfrågorna blir strategiskt viktigare och klättrar i organisationen. Kopplingen till faktorer som lönsam-het, varumärkesidentitet och förmå-gan att attrahera rätt medarbetare gör det allt mer nödvändigt för företag att hantera hållbarhetsfrågor på en central nivå.

Hållbarhetsfrågorna är en av han-delns stora utmaningar. Därför mås-te handeln både ha en långsiktig och kortsiktig strategi. I grunden stimule-rar handeln till överkonsumtion. På lång sikt handlar det därför om att se över affärsmodellerna. På kort sikt måste handeln se till att erbjudandet är så hållbart som möjligt. Utöver detta finns det ytterligare en kom-munikativ utmaning. Branschen har många anställda och en relativt stor personalomsättning, vilket ställer sto-ra krav på kontinuerlig utbildning av personalen.


H&M uppmuntrar återvinning och samlar in textil i butikerna. Foto: H&M

26

Konsumenter ”röstar med fötterna”Även konsumenterna blir allt mer in-satta och engagerade. I Svensk Handels konsumentundersökning uppger två av tre att de under det senaste året har ökat sin konsumtion av varor som är bra ur ett hållbarhetsperspektiv. De som köper hållbarhetsmärkta varor tenderar dess-utom att lägga mer pengar på sådana varor än vad de gjorde för ett år sedan.

Många konsumenter ”röstar med fötter-na” och väljer bort varor som inte lever upp till deras hållbarhetskrav. Nästan hälften uppger att de under det senas-te året har avstått från att köpa en vara, eftersom de anser att produkten eller varumärket kan ha en negativ inverkan på samhället.

Det märks också ett ökat intresse för att reparera och köpa begagnat, vilket bi-drar till en cirkulär ekonomi. Åtta av tio instämmer helt eller delvis i påståendet att förändrade konsumtionsval kan bi-dra till att göra världen bättre.

Det hållbarhetsarbete som företag be-driver bör i första hand vara inriktat mot den egna kärnverksamheten. Kon-sumenterna vill gärna att företagen ska

satsa på lokalproducerade eller när-odlade varor i sitt sortiment. Åtgärder som handlar om trygghet och den egna hälsan kommer högst upp på önske-listan. Längre ner kommer att minska utsläppen av växthusgaser och minska matsvinnet – sådant som är bra för värl-den, men som inte direkt påverkar kon-sumentens trygghet och välbefinnande.

Ytterligare längre ner kommer åtgärder som samarbeten med miljöorganisatio-ner eller sponsring av olika miljöpro-jekt. Sådana satsningar kan rentav tol-kas som att företaget försöker friköpa sig från ansvar, vilket inte går hem.

Marknaden för hållbara varor är inte mättadDe flesta konsumenter vill handla håll-bart, och just därför efterfrågas det råd och vägledning. Här har handeln en vik-tig roll att spela, genom valet av sorti-ment men också genom märkning och marknadsföring. Ju lättare det är att välja hållbara varor, desto fler kommer göra det.

Marknaden för hållbara varor är långt ifrån mättad. I årets undersökning upp-ger fyra av tio konsumenter att utbudet av ekologiska och miljövänliga varor är för litet. Ännu fler tycker att utbudet av etiska varor är för litet. Trots att utbu-det av hållbara varor har ökat efterfrå-gas att sortimentet breddas ytterligare.

Vi mäter vår försäljning av miljömärk-ta, ekologiska och etiskt märkta pro-dukter. Vi mäter hur stor andel som anser att vi är en attraktiv arbetsgi-vare, andelen förnybart bränsle i våra transporter, energiförbrukning per säljyta, hur mycket koldioxidutsläpp vår verksamhet inklusive transporter genererar. Trots att vi nu bakar bröd i alla våra butiker, som drar energi, försöker vi sänka den totala energi-förbrukningen.


Foto: Lidl

27

Utmaningar för handelsföretagenHållbarhetsarbetet medför också utma-ningar. En sådan är att alla konsumen-ter inte är lika intresserade av hållbar-hetsfrågor. Män är exempelvis betydligt mer skeptiska än kvinnor.

För handlare som köper in varor via grossister kan det vara svårt med spår-barheten, att veta om de hållbarhets-krav som har ställts upp verkligen ef-terföljs i leverantörskedjan. Särskilt mindre handelsföretag har ofta inte de resurser som krävs för att kontrollera alla sina produkter.

Att bedriva hållbar handel är inget lätt åtagande. Hållbarhetskraven är många och omfattar mycket verksamhet. Det

krävs kontinuerlig utbildning för att företagsledningen själv ska hänga med i den kunskapsutveckling som sker, och därtill krävs att personalen kontinuer-ligt utbildas.

Ambitionen att nå en hållbar utveck-ling knappast är någon dagslända. Re-sultaten i årets undersökningar visar att det bedrivs ett omfattande hållbarhets-arbete på olika håll, och det finns ingen indikation på att intresset är på väg att mattas. Tvärtom blir hållbarhetsfrågor-na allt mer strategiskt viktiga för företa-gen. Erfarenheten hittills är att de före-tag som engagerar sig och går i täten för utvecklingen har mycket att vinna.

28

10. Källor

Frostenson M., Helin S., Sandström J. (2011), Organising Corporate Responsibility Communication Through Filtration: A Study of Web Communication Patterns in Swedish Retail, Journal of Business Ethics, April 2011, Volume 100, Issue 1, pp 31-43

Forskningsrådet Formas & Handelns Utvecklingsråd (2014), Hållbar butik. Ett led i att hitta lösningar för att öka handelns ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarhet

Företagarna (2015), Hållbara företag bygger framtiden

Global Utmaning (2015), Framtidens hållbara konsumtion. Vilken roll bör politiken och näringslivet spela?, En rapport utifrån fyra rundabordssamtal med handeln och dess intressenter, författare: Kristian Skånberg

Konsumentverket (2014), Redovisning hållbar konsumtion, Rapport 2014, Uppdrag enligt regleringsbrev 2014

SCB, Kvinnor och män i näringslivet 2013

SCB (2015-10-02), Livsmedelsförsäljningsstatistik 2014

Svensk Handel (2014), Det ansvarsfulla företaget 2014. Svensk Handels årliga under-sökning om CSR- och hållbarhetsfrågor bland medlemsföretag och konsumenter

Tillväxtverket, Hållbart företagande – Företagens villkor och verklighet 2014

Djupintervjuer med hållbarhetschefer inom handelnAnita Falkenek, Åhléns (4/9 2015)Katarina Rosenqvist, Lidl Sverige (1/7 2015)Fredrik Henriksson, Indiska (21/10 2015)

29

Om undersökningen med medlems-företag inom Svensk HandelSvensk Handel genomförde under peri-oden 1–17 september 2015 en enkätun-dersökning om hållbarhetsfrågor bland sina medlemmar. Totalt distribuerades 7 995 enkäter via e-post och 1 031 före-tag tackade ja till att medverka i under-sökningen.

Urvalet utgörs av företag som är med-lemmar i Svensk Handel, har anställda och en registrerad e-postadress. Majo-riteten har angivit att de är ägare, VD eller båda delarna (totalt 69 procent). Huvuddelen företräder mindre företag med 1–9 anställda (69 procent).

Resultaten har viktats för att spegla den faktiska sammansättningen av Svensk Handels medlemmar med avseende på antal anställda och typ av företag (parti-handel och detaljhandel).

Om undersökningen med konsumenterSvensk Handel genomförde under peri-oden 2–7 september 2015 en enkätun-dersökning om hållbarhetsfrågor bland konsumenter i Sverige. Datainsamling-en skedde via digitala enkäter, distribu-erade via e-post i datainsamlingsföreta-get Cints onlinepaneler. Genom Cints paneler nås omkring 500 000 svenskar.

Totalt svarade 1 076 personer på frågor-na. Urvalet har viktats för att bli repre-sentativt vad gäller kön, ålder och geo-grafisk hemvist.

30

Anteckningar

.............................................................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................................................

.............................................................................................................................................................................................

32svenskhandel.se

hÅllbar handel är lönsam handel · 2016-01-04 · steg med hela 85 procent.1 att fler väl-jer...

Documents