2019

PLAN MOT

KRÄNKANDE

BEHANDLING,

DISKRIMINERING OCH

TRAKASSERIER LÄSÅR

19/20 Svaleboskolan 4-6

2

3

Innehållsförteckning

1 Bakgrund .................................................................................................. 4

1.1 Följande verksamheter omfattas av planen ................................................................ 4

1.2 Förskolans och skolans ansvar ..................................................................................... 4

1.3 Rutin för arbete då elev kan ha/har utsatts för kränkande behandling,

diskriminering eller trakasserier .............................................................................................................. 5

1.4 Vision ............................................................................................................................ 6

1.5 Ansvarig för planen ...................................................................................................... 6

1.6 Förankring av planen ................................................................................................... 6

2 Utvärdering av föregående läsårs arbete och kartläggning av nuläge ......... 7

2.1 Utvärdering .................................................................................................................. 7

2.2 Deltagande i genomförd kartläggning av nuläge ......................................................... 9

2.2.1 Elevers delaktighet ....................................................................................................... 9

2.2.2 Vårdnadshavarnas delaktighet .................................................................................. 10

2.2.3 Personalens delaktighet ............................................................................................. 10

2.3 Kartläggning av nuläge ............................................................................................... 11

3 Analysera ................................................................................................ 12

4 Nya mål, insatser och åtgärder ................................................................ 13

5 Bilaga 1: Begrepp och definitioner ........................................................... 14

6 Bilaga 2: Diskrimineringsgrunder ............................................................. 16

4

1 Bakgrund

1.1 Följande verksamheter omfattas av planen

Svaleboskolan 4-6 samt Snäckans fritidshem 4-6 omfattas av planen.

1.2 Förskolans och skolans ansvar

Nedan följer utdrag ur skollagen och diskrimineringslagen som tydliggör verksamhetens ansvarsområden. I Lunds kommun har huvudmannen delegerat dessa ansvarsområden till rektor.

Målinriktat arbete Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever (6:6 skollagen). Det målinriktade arbetet omfattar att främja, förebygga, upptäcka och åtgärda kränkande behandling.

Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. (6:7 skollagen)

Plan mot kränkande behandling Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. (6:8 skollagen)

Förbud mot kränkande behandling Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling (6:9 skollagen)

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävasför att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).

För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser (6:10 skollagen)

Diskrimineringslagen - aktiva åtgärder Enligt diskrimineringslagen kapitel 16, 18-20 §§ ska utbildningsanordnare arbeta med aktiva åtgärder. Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom

5

en verksamhet motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund.

Varje verksamhet ska ha riktlinjer som markerar att sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna inte accepteras. Vidare ska varje verksamhet ha rutiner som dels klargör hur verksamheten ska agera om trakasserier påstås ha inträffat, dels anger vem den som anser sig trakasserad ska vända sig till och vem som ska ansvara för att händelsen eller påståendena utreds.

Utgångspunkten är att alla barn och elever ska kunna delta i all verksamhet på likvärdiga villkor, oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (se även bilaga 1 om begrepp och definitioner).

1.3 Rutin för arbete då elev kan ha/har utsatts för kränkande behandling,

diskriminering eller trakasserier

Barn- och skolförvaltningen har tagit fram en förvaltningsgemensam rutin som förvaltningens samtliga verksamheter ska följa i det fall ett barn eller en elev upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Rutinen används när förskolan/skolan fått kännedom om att barn/elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier av ett annat barn/elev eller av personal. I dessa fall inträder en skyldighet för personalen att informera rektor omgående i enlighet med 6 kap 10 § skollagen, eller 2 kap 7 § diskrimineringslagen (anmälningsplikt). All personal inom verksamheten omfattas av bestämmelserna.

Rutinbeskrivning när ett barn eller en elev upplevt sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering:

6

1.4 Vision

Lund skapar framtiden – med kunskap, innovation och öppenhet

I Lund har kunskap förändrat världen i mer än 1000 år. Nytänkande och problemlösande ligger i vår natur. Vi hämtar kraft i historien för att tillsammans med andra skapa framtiden.

Lund är en plats där du kan vara dig själv, där du vill bo, utvecklas och bidra till framtiden. Här finns en unik kunskapskultur där olikheter berikar. Vi vågar tänka stort och visa handlingskraft. Genom öppenhet och tillit till varandra låter vi idéerna växa till hållbara lösningar på dagens och morgondagens utmaningar.

Tillsammans kan vi mötas, skratta och lösa världsproblem. Genom att visa vägen och inspirera andra visar vi att Lund är ett levande och ledande kunskapscentrum som gör skillnad. Då, nu och i framtiden. Här och i världen.

1.5 Ansvarig för planen

Rektor Corinne Bonder

1.6 Förankring av planen

Nyupprättad plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier ska finnas på skolans hemsida.

Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier är ett underlag som rektor alt arbetslaget går igenom med ny medarbetare/kollega som en del av introduktionen.

Vid läsårets första föräldramöte går rektor, eller den rektor utser, igenom planen med vårdnadshavare samt förklarar hur skolan arbetar främjande och förebyggande samt utifrån den förvaltningsgemensamma rutinen.

Mentorerna går igenom planen med eleverna fortlöpande under terminerna i samband med klassråd/mentorstid.

7

2 Utvärdering av föregående läsårs arbete och kartläggning av nuläge

2.1 Utvärdering

8 Risk/brist/händelse som föranleder aktivitet:

Aktivitet Ansvarig Uppföljning:

När/var/hur/resultat

Konflikthantering inom 08c pga dysfunktionell gruppdynamik

Tjej-/killsnack varje vecka Brigitta

Färre bråk på raster. Bråken är även lättare att

reda ut. Därför behövs samtalen inte lika ofta utan görs nu vid behov

För att skapa en positiv gruppanda och hitta sina roller inom gruppen

samarbetslekar Alla pedagoger

Trivselenkäten visade att endast två elever av de

som svarade på enkäten trivdes sällan.

Stärka vi-känslan för 4-6 Snäckan-dag under vårtermin respektive

hösttermin Alla pedagoger

Vårt arbete verkar ge önskat resultat.

Förebygga psykisk ohälsa och stärka strategierna för att hantera känslor

känslokoll vårtermin Anna P + Lina B

Varje vecka. I C-klassen fungerar arbetet inte lika

bra som i de andra tre grupperna. Arbetet

fortsätter.

Förebyggande arbete för att skapa goda relationer och samsyn kring verksamhetens arbete.

Samarbetsmöte med vh. Alla pedagoger Uppföljningsmöte 21/11

För att eleverna ska göras medvetna om sina beteenden och hur de påverkar dem själva och deras omgivning

Enskilda samtal Birgitta

Varje vecka under de veckor samtalen är i gång

Resultat :Flera av de elever som haft samtal

lyckas bättre i skolan både socialt och

kunskapsmässigt.

Förebyggande för att alla ska känna sig som en del i klassen.

Rastlek varje lunchrast Alla Pedagoger

19 /11 - har inte genomförts. Anledning:

Rastvakten känner att man då inte kan ha

uppsikt över resten av skolgården.

8 c Från början av oktober: Färre konflikter

Bristande gruppdynamik Fast resurs på alla lektioner för att stötta de

sociala relationerna samt upprätthålla ordning och studiero.

Konflikterna är mindre i omfattning. Struktur och

historik kring eleverna, de kan inte” dra pennor” med

varje ny lärare som kommer in. Sedan februari finns det inte längre någon

fast resurs i 08c.

8 c Raster: prova att låta några vara inne.

Fungerade inte. Det

uppstår konflikter

Belöningsdag 08b Bakning av muffins och film Anna Persson Positiv gemensam

upplevelse.

Belöningsdag 08c Popcorn och film Birgitta Möller Positiv gemensam

upplevelse.

8

8 Risk/brist/händelse som föranleder aktivitet:

Aktivitet Ansvarig Uppföljning:

När/var/hur/resultat

Belöningsdag 08d Popcorn och film Lina Blomqvist Positiv gemensam

upplevelse.

Snäckandagen. Aktiviteter över klass- och årskursgränserna.

2 019 -09-04 Lite nytt grepp. Eleverna indelade i större grupper 60 elever i varje. Fyra olika aktiviteter. Två där små grupper på ca 5-7

personer samarbetade på en tipsrunda och spelade rundpingis. En aktivitet med alla 60 dansade tillsammans och en där grupperna

mixades i multibrännboll.

Arbetslag 08

Aktiviteterna fungerade bra. Uppskattat av både

elever och lärare. Vi kommer lägga upp vår

Snäckandag på liknande sätt nästa gång.

8 c Belöna gott beteende Klassutflykt till Stadsparken 7/5 Birgitta Möller och

Alexander Henriksson

Inga konflikter. Eleverna lekte med varandra i stora

grupper.

8 b Belöningsdag - Liabacken grillning och lekar. Anna Persson och

Alexander Henriksson

Positiv upplevelse. Eleverna började under

dagen att umgås i större grupper och i nya

konstellationer. Märktes även efter då fler elever ville leka gemensamma

lekar på rasten.

8 a Belöningsdag maj-19. Film och bakning av

muffins. Eva Vigstrans Therése

Lundell

8 d Belöningsdag maj-19. Utedag i Körsbärsdalen

med FBK. Aktiviteter och lekar. Jennifer Laurin Cindy

Westgren

8 b

Samtalsgrupp med flickorna och Kurator för att försöka skapa bättre kommunikation mellan dem. För att minska på kränkningar, hot och

fysiskt våld.

Karin Söderqvist Anna Persson

Insatsen har gett positiva effekter.

7 Risk/brist/händelse som föranleder aktivitet

Aktivitet Ansvarig/a När/var/hur ska

aktiviteten utvärderas?

Ingen direkt brist, risk eller händelse. Stärkande av elevernas värdegrund.

Vi utgår från målen som anges för elever i Lgr11 kap. 2. Dessa fem mål konkretiseras av eleverna

på mentorstid och blir sedan läxa att arbeta med under en vecka.

Mentorer Vi har arbetat med de fem

målen.

risk för mobbning eller kränkande behandling

Sett pjäsen “Jag är Aviola” och efterarbetat med diskussioner och skrivit brev till

“Eva”/rektor/klassen all personal

på mentorstid och/eller svensklektioner

risk för psykisk ohälsa tjejsnack med skolsköterska och kurator

angående hälsa och må bra Lisbeth och Karin

Helena och Elin

dels nu under VT och uppföljning under HT inför

att det är killarnas tur

för att främja kamratrelationer och trygghet

Lekt lekar och haft samarbetsövningar på idrottslektioner, aktivitetstiden och mentorstid

all personal i arbetslaget

utvärderas i slutet av läsåret för att planera

inför åk fem

för att lära sig att lyssna på varandras tankar och respektera andras åsikter

läst högläsning om olika ämnen (sjukt barn/döden/kärlek/regnbågsfamiljer/skilsmässor

mm) och diskuterat EPA svensklärare

utvärderas kontinuerligt efter avslutad bok

för att främja trivsel och kamratrelationer - acceptera andras olikheter (fysiskt också)

haft cykelutflykt med paus för tipsrunda, lek och samvaro

all personal utvärderades i direkt

ansluting i klassrna och arbetslaget

Stärka elevernas förmåga att agera för allas bästa

Värdegrundsfrågor på mentorstiden. Vi tittar på en filmserie om olika kränknings- och

mobbningssituationer som vi sedan efterarbetar Mentorer Vecka 45

Risk för psykisk ohälsa Killsnack med skolsköterska och kurator

angående fysisk och psykisk hälsa och välmående Mentorer, kurator,

skolsköterska

Stärka gruppen Värdegrundsarbete en gång i veckan per klass, exempelvis värderingsövningar,

Svensklärare Utvärderas kontinuerligt.

9

8 Risk/brist/händelse som föranleder aktivitet:

Aktivitet Ansvarig Uppföljning:

När/var/hur/resultat

samarbetsövningar.

Utvärdering av elevenkäten från v. 50

I en av klasserna är eleverna oroliga för att framträda inför klassen

Förslag: Ha boksamtal i blandade grupper med

alla tre klasser för att visa på goda exempel

Oro i 07C. Låg arbetsro. Hemlig elev i samtliga klasser. Egen kväll på

fritidsgården. Klassvis. Som belöning för att ha lyckats med hemlig elev.

Mentorer Mentorer och personal på

fritidsgården.

Utvärderas efter perioden. Aktiviteten hade viss

positiv effekt.

6

HT 2018. Pubertetsprat under mentorstiden.

Högläsning och diskussioner i mentorsgrupper. Genus.

Respektive mentor. Detta kan göras även med

år 07.

HT 2018 Snäckandag med samarbetsövningar åk.

4-6 All personal på Snäckan

Kickoff klassvis Personalen i 06

HT 2018. Samarbetslekar och vandring med alla

06:or

2.2 Deltagande i genomförd kartläggning av nuläge

Utvärdering och uppföljning:

Kontinuerligt följa upp klimatet i klassen genom samtal på mentorstiden. Med en trivselenkät, som genomförs under ledning av rektor eller av den

rektor utser, med respektive grupp i samband med LUNKen. Rektor sammanställer resultatet och presenterar för personal och elevhälsa.

Berörda pedagoger utvärderar resultatet av enkäten och vidtar eventuella åtgärder.

Varje arbetslag utvärderar sina aktiviteter i aktivitetstabellen. Utvärderingar görs kontinuerligt i arbetslagen och resultaten rapporteras av arbetslagsledarna till rektor på arbetslagsledarmöten.

2.2.1 Elevers delaktighet

Eleverna är med och utformar frågor till trivselenkäten v. 45. När resultatet är sammanställt får eleverna ta del av det och diskutera de punkter som sticker ut negativt.

Eleverna är delaktiga i att uforma trivselreglerna. De diskuteras på klassråden och beslutas på elevrådet.

Behandla andra som du själv vill bli behandlad

Vara ärlig, snäll och hjälpsam

Acceptera att alla inte är och tänker som du

Lyssna när andra pratar och ge alla uppmärksamhet

10

Inte hånskratta åt andra

Aldrig tvinga någon att göra något den inte vill

Inte säga saker som du vet sårar andra

Använda ett trevligt språk och inte svära

Låta alla vara med och ta med den som verkar ensam

Säga ifrån när någon far illa

Låta andras saker vara ifred

Vara med och reda ut saker som har hänt

OVANSTÅENDE PUNKTER GÄLLER ÄVEN PÅ SOCIALA MEDIER

Komma i tid och ha rätt saker med till lektionerna

Bidra till god arbetsro i klassrummet

Räcka upp handen och vänta på din tur när du vill säga något

Ta ansvar för dina läxor

2.2.2 Vårdnadshavarnas delaktighet

Vårdnadshavarna pratar med lärarna om elevernas trivsel på utvecklingssamtalen. När det gäller synpunkter på trygghet och trivsel i klasserna, har vårdnadshavarna möjlighet att diskutera det på föräldramöten. Vårdnadshavarna har alltid möjlighet att ringa eller maila sina synpunkter på skolan. Dessa synpunkter tas upp i skolans ledningsgrupp och på arbetslagsmöten. Det gäller även frågor som kommer fram vid föräldramöten.

LUNKEN i år 5 ger vårdnadshavarna möjlighet att svara på frågor i en kommungemensam enkät.

2.2.3 Personalens delaktighet

Pedagogerna i skolan ansvarar för:

Att varje läsår inleds med värdegrundsarbete tillsammans med eleverna. Att planen behandlas i undervisningen, samt att rutiner för kränkande

behandling följs. Att det sker en årlig genomgång av de gemensamma värdegrundsreglerna i alla

skolans klasser. Att eleverna känner till skolans plan mot diskriminering och kränkande

behandling och vet vad den innebär. Att årligen utarbeta en handlingsplan utifrån analysen av de olika enkäterna och

trygghetsvandringen. Att informera vårdnadshavarna om planen, ordningsreglerna och den årliga

handlingsplanen för värdegrundsarbetet på ett föräldramöte. Att utvecklingssamtal mellan föräldrar, elever och personal erbjuds minst två

gånger/år. Att alla klasser har regelbundna klassråd. Att klassernas representanter i skolans olika råd utses.

11

Att det är pedagogerna som står för indelning av elever i grupper när undervisningen sker i grupp/lagarbete.

Att aktivt tillsammans med elever bidra till den årliga kartläggningen och genomföra trygghetsvandring med dokumentation.

Att i kartläggningsarbetet även inhämta upplysningar och synpunkter från föräldrarna, t.ex. vid föräldramöten, från synpunkter i mail- eller telefonkontakter eller vid utvecklingssamtal.

Att undervisningsmaterial granskas utifrån diskrimineringsgrunderna och främjar elevers insikt och förståelse för kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och ålder.

2.3 Kartläggning av nuläge

Hur når vi målen?

Vi kommer kontinuerligt att arbeta i klasserna med värdegrund på olika sätt genom t.ex. övningar i gruppen, lära känna varandra-övningar och träning av självkänsla

Alla elever i 4-6 arbetar årskursvis med gemensamma värdegrundsområden.

Inom de olika ämnena tas värdegrundsfrågor upp utifrån olika perspektiv.

Vi samlar allt material som har med värdegrundsarbete att göra på ett ställe så att alla kan ha tillgång till det och det ska fyllas på efterhand.

Varje år deltar alla elever i åk 4-6 i värdegrundsdagar som ordnas av personalen och TRISS-gruppen.

Utvärderingen av förra årets arbete visade att vi måste arbeta vidare med språket mellan eleverna och försöka minska kränkande ord och handlingar både i skolan och på sociala media.

Utifrån tidigare års erfarenheter har vi kommit fram till vissa konkreta åtgärder att använda när elever riskerar att inte nå målen. T.ex. kan vi vid tillfälle ha planerade rastaktiviteter för enskilda elever och morgonträff för en bra start av dagen. Vi har också vid dessa situationer tätare kontakter med hemmet.

Läsåret 2018/2019 har vi haft en särskild fortbildningssatsning kring Mindfulness i syfte att ge eleverna strategier att hantera stress och ilska.

12

3 Analysera

När det inte finns ett tydligt rastvaktsschema, uppfattas platserna som otrygga. För vissa klasser upplevs det otryggt när det inte finns en vuxen med i omklädningsrummen före och efter idrotten.

De flesta konflikter startar i samband med dåligt språkbruk och kränkande tillmälen. Konflikter kan också starta i samband med lekar och spel, där en del har svårt för att acceptera gemensamma regler, eller att elevernas färdigheter är på olika nivå. På enhetsnivå behöver vi jobba för ett gott språkbruk och att vi alla följer regler i lekar och spel och har en uppmuntrande inställning till varandra.

Vi behöver se till att det alltid finns en vuxen ute på rasterna. Vi behöver ha en vuxen i omklädningsrummet hos de klasser som behöver det

stödet, för att förebygga konflikter och kränkningar. Vi ska jobba med språkbruk och attityder så att vi får ett trevligt klimat vid lekar

och spel. Det sociala klimatet i klasserna ska lyftas på klassråd och föräldramöten. Det sociala klimatet i klasserna lyfts som en av punkterna på arbetslagsmöten

och arbetslagsledarmöten med rektor.

Åk 08 och 09 ska arbeta med Fair Play på idrotten för att främja ett uppmuntrande och vänligt beteende eleverna emellan. Vi hoppas att den förbättrade attityden ska genomsyra även rasternas lekar och spel.

Vi behöver genomföra fler aktiviteter som är gemensamma för hela enheten 4-6 för att främja sammanhållning och vi-känsla på skolan. De gemensamma aktiviteter vi hittills haft har varit positiva upplevelser. Ansvaret för att planera dessa går runt på de olika arbetslagen.

I överlämningsprocessen mellan år 3 och 4 ska vi lägga in aktiviteter där de nya klasserna får möjlighet att träffas och öva in gemensamma regler för lekar och spel så att dessa redan är implementerade när de börjar åk 4.

Det har fungerat bra att vi tar upp aktuella kränkningsärenden på konferenser där all personal får information om vilken/vilka elev/er som känner sig utsatta och vilken/vilka elev/er som behöver mer vuxenstöd i sociala situationer.

Vi ska även framöver lyfta aktuella kränkningsärenden på enhetskonferenserna.

I samtal och mail från vårdnadshavare framkommer att vi behöver vara snabba i vår återkoppling när kränkande behandling eller konflikter inträffat.

Vi strävar efter att ta kontakt med vårdnadshavare helst samma dag, och att återkoppla åtgärder så snart utredningar är gjorda. Vårdnadshavare ska informeras om att anmälan av kränkande behandling gjorts, vad utredningen visat och vilka åtgärder som sätts in.

13

4 Nya mål, insatser och åtgärder

Mål Namn på insats/åtgärd

Områden som berörs av insats/åtgärd

Typ av insats/åtgärd (främjande eller förebyggande)

Förväntat resultat

Ansvarig funktion

Metod för utvärdering

Planerad datum för utvärdering

Åk 5/08: Alla elever ska känna sig trygga i skolan.

Cykelutflykt, oktober-2019

Kränkande behandling, trakasserier

Positiv gemensam upplevelse

Mentorer

Elevenkät v. 45

Alla elever ska känna sig trygga i omklädningsrummen

schemalagd resurs Klasser efter behov

Vuxenstöd

Få bort kränkningar och konflikter

Rektor Anställning, elevenkät

jan 2020

Minimera risken för bråk om bollar

Förvaringsskåp för bollar

Kränkande behandling

Sätta in förvaringsskåp för bollar i matsalen

Minimera riskerna för att klasserna tar varandras bollar

Rektor Utvärdering i elevrådet

decembermötet

År 5/08: Eleverna ska känna sig trygga i klassen

Aktivitetsdag, promenad till Klinten i augusti-2019

Kränkande behandling

Positiv gemensam upplevelse

Mentorer

Utvärdering i klassen

sept-2019

År 5/08 B+C: Trygghet i närmiljön

Deltog i kartläggning av hur eleverna rör sig i närmiljön, september-2019

Elevinflytande

Säkrare närmiljö

Lunds kommun

År 5/08: Samarbete mellan årskurserna

Snäckandagen 4-6, december-2019

Kränkande behandling

Positiva gemensamma upplevelser

Mentorer

Utvärdering i klassen

v.51

Eleverna ska ha överenskomna regler för lekar och spel.

Aktiviteter under vt 20 inom överlämningsprocessen

Kränkande behandling och diskriminering

Arbetslagen ansvarar för att kontinuerligt fylla på med sina mål, aktiviteter och utvärderingar. Arbetslaget skriver in sina aktiviteter på arbetslagsmöten och/eller på utvecklingsdagar.

14

5 Bilaga 1: Begrepp och definitioner

Begrepp

Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. En pojke nekas arbeta med pärlplattor pga sitt kön.

Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar eleven på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de barn/elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker elevens värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att barn/elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.

Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker elevens värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker elevers värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).

Både personal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.

Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling:

• Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken.

• Lisa är stökig i barngruppen och vill inte lugna ner sig, pedagogen ger Lisa en örfil.

• Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på gården/rasterna. Han är hellre

15

ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Förskolans/skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger pedagogernan. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.

Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.

Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när eleven, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

16

6 Bilaga 2: Diskrimineringsgrunder

Diskrimineringsgrunder

Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:

• Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]

• Pedro blir retad av kompisarna på förskolan för att han är den ende killen som valt att vara med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]

• Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]

Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i förskolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier]

• Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sin skola för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering]

• Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]

Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• En förskola/skola med många barn/elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering]

• Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra barnen/eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Personalen avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De

17

menar ju inget illa”. [trakasserier]

• Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria A, då svenska inte är hennes modersmål. [diskriminering]

Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några barn. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]

• Läraren nekar Leila att bära huvudduk på slöjden med motiveringen ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering]

• Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]

Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier

• På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]

• Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra barn/elever ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]

• Patrik, som har ADHD, blir utkörd från samlingen/klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar förskolan/skolan inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå här!” [diskriminering och trakasserier]

Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:

• Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]

• Det har gått bra i förskolan/skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med och leka.

• James vill inte vända sig till sin pedagog eftersom pedagogen ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]

• På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]

18

Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.

Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av

ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan/skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelser som kan vara trakasserier:

• Malte är ett år yngre än sina kamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier]

• Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes barngrupp/klass. Hon blir sårad när de andra kamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]