Hvad afgør om det bliver han eller hun ?

I det genpar som bestämmer könet, är hos modern, genen förkönet homozygot = XX dvs. likadan i bägge kromosomhalvorna.När äggcellerna bildas, kommer därmed alla dessa att innehål-la ett X (vid reduktionsdelningen).

Faderns kromosomer innehåller däremot två olika gener för köneti sitt genpar, X och Y. Därför kommer de manliga könsceller-na, spermierna, att innehålla antingen X eller Y (vid reduk-tionsdelningen).

Könet hos avkomman avgörs vid äggets befruktning, beroendepå vilken spermie ( en som innehåller X eller en som innehållerY ) som först når äggcellen och smälter ihop med den.

Äggcellen som redan inehåller ett X, kommer vid befruktingen,om det blir en X-spermie som hinner först, att inehålla XX ochden blir därmed en hona. Blir det en Y-spermie som hinner först,kommer det i stället att innehålla ett X och ett Y och blir därmeden hane = XY.

Hordan man beregner, hvilken farveafkommet kan få.Principen är densamma, vad avser arvet av färganlagen som förkönsanlagen. Vid könscellernas bildande reduceras kromo-somparen till hälften och därmed kommer endast den ena geneni kromosomparet för färganlaget att hamna i könscellen.

Hvilken farve får afkommet, når manparrer en vildtgrå og en sort kanin ?

Färgkoden ( i kroppscellerna) för en homozygot viltgrå kaninbeskrivs så här: AA BB CC DD GG och för en homozygot svartkanin : AA BB CC DD gg. Som ni ser är de allra flesta gen-paren likadana. Vid reduktionsdelningen kommer alla kön-sceller hos den viltgrå föräldern att innehålla samma sak:ABCDG. Hos den svarta blir det på samma sätt: ABCDg.

Vid en parning mellan dessa djur, kommer resultatet att blilikadant hos avkomman, hur än genparen i generna A, B, C och

D kombineras. Eftersom: genparet AA hos modern spjälkas tillA och A. Samma sak händer hos fadern: AA spjälkas till A ochA. Hur man än kombinerar dessa A:n kommer alla avkommoratt ärva genparet AA. Principen är densamma för de andra genparen. Alla avkommorkommer alltså att ärva AA BB CC och DD.

I det sista genparet , GG och gg, skiljer sig dock generna för detvå olika färgerna. Den viltgrå kaninen har dubbel uppsättningav GG = genen för viltfärg och den svarta har dubbel uppsät-tning av gg = genen för enfärgad. Könscellerna hos den viltgråinnehåller alla ett G och hos den svarta ett g. Hur blir kombi-nationen?

Nu kommer vi till det avsnitt som jag vet att många tycker ärsvårt. Jag beskriver det steg för steg, så att ni alla, som orkatläsa min färgserie så här långt, inte skall ge upp.

Nu skall ni en gång för alla lära er tekniken!!

Sådan sætter man et rudeskema opfor avlsdyr og afkom.De genpar som är likadana hos föräldradjuren bortser vi tills vi-dare för enkelhetens skull ifrån. Här vet vi ju redan vad avkom-man får ( AA, BB, CC, DD ). Vi koncentrera oss på det som ärolika hos föräldrarna.

Låt oss anta att fadern är den viltgrå och modern den svarta.Faderns genpar GG kommer att spjälkas till G och G när kön-scellerna bildas, ett G i varje spermie. Moderns gg spjälas tillg och g. Ett g i varje äggcell.

Vi gör ett rutschema med faderns färggener lodrätt och mod-erns horinsontellt. I schemats mitt fyller vi i de bägge förenadegenhalvorna hos avkomman.

De fyra rutorna i mitten, representerar tillsammans alla varianterav möjliga avkommor (tänkt kull på 100 st) = 100%

Varje ruta, en av fyra, motsvarar således 25% = 25 ungar avden totala mängden 100 avkommor. Alla avkommor ärver härkombinationen Gg = 100%. Förutom de redan kända genernaAA BB CC DD.

Hvordan ser ungerne ud? AA BB CC DD Gg ?Alla ungar har genparet Gg. Eftersom genen G är dominant övergenen g, kommer alla avkommor att bli heterozygot viltgråmed en gen G för viltfärg och en gen g för enfärg.

5C Kanin Klubben Danmark

X YX X

X X X Y

X X X Y

MODER FADER

HONA HANE

VANLIGAKROPPSCELLER

KÖNSCELLERÄGG OCH SPERMIER(med reducerat gen-material)Slumpen avgör vilkenkombination det blir

BEFRUKTADEÄGGCELLER(med komplett genmaterial)

sort

C Kanin Klubben Danmark

Av detta har vi lärt oss: att parar man en homozygot viltgrå meden homozygot svart blir alla avkommor till dessa, heterozygo-ta viltgrå. Lätt som en plätt !!

Nu skall vi komplicera det hela lite grand.Låt oss anta att vi parardessa heterozygota syskon med varandra. Åter bortser vi tillsvi-dare från generna A, B, C och D och koncentrerar oss på de somär olika.Systern har Gg som spjälkas till G och g. Brodern harGg som spjälkas till G och g. Vad får avkommorna efter dessasyskon?

Vi sätter åter upp ett rutschema med de olika könscellerna hosföräldradjuren lodrätt och horisontellt. Exv. systern horisontelltoch brodern lodrätt.

Nu ser bilden lite annorlunda ut! Här får avkommorna olikamöjliga kombinationer av genuppsättning GG, Gg och gg !

Hvordan ser ungerne ud ?GG = 1/4 = 25 % av dem blir homozygot viltgrå.Gg = 2 x 25% = 50% = hälften blir heterozygot viltgrå(G dominant).gg = 25 % blir enfärgad homozygot svart.

De svarta är alla homozygota i sitt genpar och därmed så kallade”rena svarta”. MEN de viltgrå är blandade individer av ho-mozygota och heterozygota viltgrå. Vilken av individerna somär det ena eller andra syns inte för ögat. Det kan man barakartlägga genom vidare provparningar.

Glöm dock inte att slumpen avgör vilka genpar som möts vidbefruktingen. Man kan mycket väl få en hel kull med enbart svar-ta avkommor, eller enbart viltgrå. Det fodras många kullar, in-nan man med någorlunda säkerhet kan dra riktiga slutsatser omföräldrarnas gener. Man brukar räkna med minst 10 normalkullar.

Ibland har det fötts ungar som uppfödaren tror är mutationer.

Men som enbart är resultatet av ett slumpvis utfall av enovanlig kombination av recessiva gener.

I nästa nummer skall vi komplicera förhållandena med fler het-erozygota genpar och därmed utöka rutschemat ytterligare.För er som tycker att detta börjar bli jobbigt vill jag locka meden morot.

Kan man färgläran och därmed har kunskapen att förutspåavkommans färger, kan man snabbt skapa en önskad färg- ellertecknings-variant. Man kan också undvika att få ungar av en vissfärg som man inte vill ha!

Ved man hvad man har, så ved man hvad man får !!

6

vildtgrå med anlæg for sort

vildtrøde løvehovedkaniner fra Susanne Østergaards opdræt !

Barnebarn af Hans E’s Carla & Hans E’s Carlo.

Låvise og Birger

Siameserfarvet dværgvædder m. unger. Rosaline er importeret fra Holland.

7C Kanin Klubben Danmark

Jeanette Sandholmens Alberte, madagascarfarvet dværgvædder. En rigtig stuekanin.

Kære Cassandra.Jeg fik lige lyst til at vise dig mit kaninbur og løbegård (Jeg vedgodt du får mange breve og sikkert ikke kan huske, at jeg skrevog spurgte om, hvor stort et kaninbur skal være!! )

Vi har lavet et kaninbur der hænger i læ på husmuren og en lø-begård i enden af haven, jeg skriver lige målene til dig og hå-ber det er stort nok ( er der noget der hedder en huskanin lige-som en huskat? For det er en mellemstor kanin jeg har).

Min kaninunge bidder meget og jeg skælder den ud men denfortsætter så jeg har snart blåmærker over det hele, det er ikkefordi jeg ikke kan bære den rigtig for de voksne på byggern si-ger det ser fint ud, ved du hvorfor den gør det og hvordan jegfår den til at holde op.

Kaninbur:

Længde 1meter bredde 1/2 meterhøjde 60cm i den ene ende og 50i den andentag 1meter og 20 og 55 bredt

Løbegård:

170 cm lang og 115 bredtDet er gravet 35cm ned og jeg går ikke fra den!!!

Kærlig hilsenMichala.

P.S Tak for dit sidste svar det blev jeg meget glad for.

8C Kanin Klubben Danmark