inför np kemi - lararelotta.files.wordpress.com · en lösning är en blandning där ämnena som...
TRANSCRIPT
Centralt innehåll i kemi för åk 7-9 Kemin i naturen 1. Atomer, elektroner och kärnpartiklar 2. Kemiska reaktioner: Molekyl- och jonföreningar 3. Olika fasers egenskaper och övergångar 4. Spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark 5. Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen i t ex kroppen 6. Lösningar och fällningar 7. Syror, baser och pH-värde 8. Kemi i mark, luft och vatten ur miljösynpunkt 9. Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i allt levande 10. Kolets kretslopp 11. Fotosyntes och förbränning
Kemin i vardagen och samhället 12. Användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt 13. Hållbar utveckling 14. Kemin bakom framställning och återvinning av metaller, papper och plaster 15. Livscykelanalys av några vanliga produkter 16. Faktorer som gör att material, t ex järn, bryts ner och hur detta kan förhindras 17. Rening av dricks- och avloppsvatten lokalt och globalt 18. Kemiska innehållet i mat och dryck och påverkan av vår hälsa 19. Kemiska processer i människokroppen, t ex matspjälkning 20. Vanliga kemikalier i hemmet och samhället 21. Hur man skall hantera kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt 22. Aktuella samhällsfrågor som rör kemi
Kemin och världsbilden 23. Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet 24. Aktuella forskningsområden inom kemi, t ex materialutveckling 25. Gruppering av atomslag
Kemins metoder och arbetssätt 26.Planera, genomföra och utvärdera en systematisk undersökning 27. Separations- och analysmetoder 28. Dokumentation av en undersökning med tabell, diagram och bild 29. Källkritik
Vilket av följande består inte av atomer eller joner?
Blod Luft
Kemilärare Glädje Molekyl
Ljus Guldring En ros
1. Atomer, elektroner och kärnpartiklar
● Atomen består av protoner, elektroner och neutroner.
● Vilken är laddningen och vikten på de olika elementarpartiklarna?
● När en atom avger eller tar upp elektroner bildas joner.
● Joner är laddade. De är antingen positiva eller negativa.
Para ihop rätt alternativ! 1 Atomer A Byggstenar med ladding
2 Joner B Byggstenarna i molekyler 3 Molekyler C Ämnen med bara ett atomslag 4 Grundämne D Två eller flera atomer som är bundna.
● Grundämnen är ämnen som bara består av en slags atomer.
● Kemiska föreningar är ämnen som består av två eller flera olika grundämnen.
● En molekyl består av två eller flera atomer.
● Kan du ge exempel på de olika?
2. Kemiska reaktioner: Molekyl- och jonföreningar
● Vad är skillnaden på molekyl- och jonföreningar? Exempel på annan molekylförening?
3. Olika fasers egenskaper och övergångar
● Alla ämnen kan vara i tre aggregationsformer
Fast - flytande - gas ● När ett ämne är fast står atomerna
nästan still. ● När ett ämne är flytande far
atomerna runt i ämnet. ● När ett ämne är i gas form lättar
atomerna från ämnet.
4. Spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark
Påverkan naturen/ samhället
• Igenväxtning av sjöar
• Algblomning
6. Lösningar och fällningar
● En lösning är en blandning där ämnena som ingår, har delas upp i små bitar att vi inte kan se dem. En lösning är klar och genomskinlig. De lösta partiklarna håller sig svävande i vätskan. T.ex. vatten och salt i pastavattnet.
● Om man tillsätter för mycket salt blir lösningen mättad. Det går inte lösa allt så lite salt blir kvar på botten.
● För att lösa mer kan man värma blandningen.
● ”Lika löser lika”. En minnesregel som berättar att ämnena i en lösning har vissa kemiska likheter som gör att de löser sig. T.ex. så kan oljebaserad färg späddas med lacknafta
● Slamning – En slamning är grumlig. Det är en blandning av fasta partiklar och en vätska. Partiklarna löser sig inte, utan de faller till botten (sedimentera/fällning) eller stiger upp till ytan. T.ex. lerigt vatten.
● Emulsion – En blandning av två vätskor som inte kan lösa sig i varandra. Små droppar av den ena vätskan håller sig svävande i den andra vätskan i form av små droppar. Ofta är den ena en ”fet” vätska och den andra vattenliknande. T.ex. vatten och olja.
● Legering – En fast blandning av olika metaller som har smälts samman för att få andra egenskaper än vad metallerna har var för sig. T.ex. koppar + tenn = brons
7. Syror, baser och pH-värde
● Syror är ämnen som har ett pH-värde mellan lägre än 7 och innehåller vätejoner.
● Syror smakar surt och är frätande. ● De tre starka syrorna är saltsyra,
svavelsyra och salpetersyra. ● Andra exempel är mjölksyra, ättiksyra och
äppelsyra. ● Utspädda syror är utblandade med vatten
och är inte lika frätande. ● SIV – syra i vatten. (spädning) ● Baser är ämnen som har ett pH-värde
större än 7 de innehåller hydroxidjoner! ● Baser är frätande och löser fett. ● Några baser är natriumhydroxid och
ammoniak. ● Baser ingår i många rengöringsmedel.
SAMBAND?
• Om du till frukost dricker kaffe( pH 5) och juice ( pH 3). Vilken dryck har högst koncentration av vätejoner? Hur stor är skillnaden?
SANT ELLER FALSKT?A. I en lösning av en syra finns det alltid syrejoner.
B. Om pH-värdet är över 7 är lösningen sur.
C. Det finns mer hydroxidjoner i en lösning av en stark bas än i en lösning av en svag bas.
D. Starka baser kan vara frätande och farliga.
E. Alla indikatorer blir röda när de kommer i kontakt med syror.
F. Det blir en annan koncentration om man häller i vatten i en syra.
8. Kemi i mark, luft och vatten ur miljösynpunkt
● Försiktighetsprincipen – Inga ingrepp i naturen innan man gjort en bedömning om hur det kan påverka.
● Försurning (utsläpp i luften av svaveldioxid och kvävedioxid)
● Växthuseffekt (utsläpp av koldioxid och metan)
● Kretslopps problem – ex. vatten, kol ● Övergödning (hamnar i vattendrag,
sjöar och hav).
9. Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i allt levande!
Varför finns det kol överallt?
● Vad har plast, olja och trä gemensamt? Jo, de innehåller kol.
● Kol finns rent i tre former i naturen. Diamant, Grafit och Fullerener.
● Kolväten består av kol och väte. Ex: Metan, Etan, Propan
● Fossila bränslen är ämnen som kommer från växter och djur som levde för flera miljarder år sedan. (Råolja, stenkol, naturgas)
● Råoljan raffineras och fraktioneras och blir många olika kolväten. (t.ex. bensin, fotogen, asfalt)
FOTOSYNTES
• Koldioxid, vatten och sol ?
• Druvsocker sätts samman och bildar kolhydrater
10. Fotosyntes och förbränning
FörbränningVilka likheter finns med förbränningen i en eld och
det som sker i dig?
Kan du någon olikhet?
Sant eller falskt?
När ett bränsle förbränns släpps den kemiska energin loss
Vid en brand ska man larma innan man räddar.
Olja och de andra fossila bränslena kommer ifrån döda djur och växter.
Det sker ingen fotosyntes i hav och sjöar.
Alla ämnen har samma flampunkt. .
Brandtriangelns tre delar är värme, bränsle och koldioxid.
För 4 miljarder år sedan innehåll atmosfären ca 30 % koldioxid och ingen syre.
12. Användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt?
13. Hållbar utveckling?
• Vad kan ni ge för exempel?
Framställning av papper
✤ Formning 1: Malda fibrer späds och sprutas ut på en plastduk, för jämn fördelning.
✤ Förbehandling och malning: Cellulosafiber blandas med vatten och mals för att lättare kunna bindas ihop till ett starkare papper.
✤ Formning 2: Pappersarket förs in mellan roterande valsar, där vatten pressas ut i flera omgångar.
✤ Torkning: Återstående vatten torkas bort genom att ångvärmda cylindrar pressas mot pappret.
✤ Rullning och skärning: Pappersbanan rullas upp på stora cylindrar och skärs till det format kunden beställt.
✤ Efterbehandling: Arket efterbehandlas på olika sätt, till exempel genom glättning och bestrykning.
Plaster
● Alla plaster innehåller kol och väte.
● Plast har fått namnet efter att det är formbart (plastiskt) när det tillverkas.
● Härdplast är hård. Bindningarna är så hårda att värme inte klarar av att bryta de. Ex. elkontakter ● Termoplaster är mjuk och kan smälta om de blir för varma. Plastkassar är tillverkade av termoplast.
● PVC - innehåller även klor. Det finns i stuprör, avloppsrör, bilklädslar. ● PET – Den är stark i längdriktningen och svag i tvärriktningen. Två lager på varandra åt olika håll ger
en bra stabilitet. Används i läskflaskor. ● Teflon – är vattenavvisande och består av kol och klor. Används i kläder och stekpannor.
16. Faktorer som gör att material, t ex järn, bryts ner och hur detta kan förhindras
• Hur kan man förhindra?
• Något annat exempel?
17. Rening av dricks- och avloppsvatten lokalt och globalt
• Hur renas vårt vatten?
• Varför renar vi vårt vatten?
• Hur renas det i U-länder?
Rening av dricksvatten och avloppsvatten.
Nyckelord: VATTENVERK RENINGSVERK Grovfiltrering Mekanisk rening Flockning Biologisk rening Filtrering genom sand Kemisk rening Bakteriedödande medel
Sant eller falskt om vatten
Det bildas nytt vatten på jorden varje dag
Vattnets formel är H2O
Vattens vetenskapliga namn är diväteoxid
Sant Falskt
Ca 3% av allt vatten är dricksvatten
Måste dricka minst 5 liter vatten per dag för att inte torka ut
Över 2,5 miljarder människor saknar dricksvatten
Vatten är blått
Vattnets fryspunkt är vid 273k
18. Kemiska innehållet i mat och dryck och påverkan av vår hälsa
• Kolhydrater
• Fetter
• Proteiner
• Nukleinsyror
Näringsämnen
● De tre viktigaste näringsämnena är: Kolhydrater – minsta delen kallas druvsocker och det är den som kroppen kan ta upp. Ger oss energi
Proteiner – minsta delen kallas aminosyror. Bygger upp kroppen ex. muskler och hår.
Fetter – de minsta delarna är glycerol och fettsyror. Ger oss energi. Vad gör det mer?
Vad gör vitaminer och mineraler?
TVÅL OCH TVÄTTMEDEL
• När ytspänningen försvinner får vattnet det lättare att transportera bort smutsen
• Smutsen och de vattenflyende svansarna dras till varandra och på så sätt omsluts smutsen av tensider.
26.Planera, genomföra och utvärdera en systematisk undersökning
• Vad ska man tänka på när man planerar en undersökning?
• Vad ska vara konstant?
Ämnens egenskaper
• Lätt/tungt?
• Brännbart?
• Smältpunkt?
• Kokpunkt?
• Hårt/mjukt?
• Vattenlösligt?
• Lukt?
• Färg?
• Leder ström?
• Leder värme?
• Fast-flytande-gas?
27. Separations- och analysmetoder
● Sedimentering – Skiljer slamningar
● Filtrering – Skiljer slamningar
● Indunstning – Skiljer lösta ämnen,
T.ex. salt från havsvatten
● Destillering – Skiljer lösta ämnen,
T.ex. bensin från råolja
● Kromatografi – Skiljer olika
molekyler i en blandning från
varandra.