innehåll lika värde nr 2, 2019 - spsm webbutiken...tillgÄnglighetsanp 2 • 2019 lika värde 1...

TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION

2 • 2019 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN 1

Innehåll

Lika värde nr 2, 2019 2

Ledare: Barn och elever i behov ska få rätt stöd i rätt tid 3

Barnpanelsrapport om skolsituationen 4– Eleverna har svaren 4

Mer av värde 6

Nya avhandlingar 6

Lektionsmaterial om EU-valet 6

Tidningen Unik i ny skrud 6

Hjälp till att slå hål på myterna om tillgänglighet 7

18 punkter för skolans digitalisering 7

Nätverk för undervisning på vetenskaplig grund 8

FoU specialpedagogik: Vad är egentligen bästa tillgängliga kunskap? 9

Tema: Tidigt stöd 10

Ett lyft för förskolorna i Ragunda 10

Ny garanti i skolan 13

Mer om garantin för tidigt stöd 14

Investeringar i tid tryggar stödet till eleverna 15

Råd från SPSM: Ha beredskap för läs- och skrivsvårigheter 17

Nytt från Specialpedagogiska skolmyndigheten 18

Kurser och konferenser 18

Hitta läromedel för tidigt stöd 18

Filmer om garantin för tidigt stöd 19

Inspelade seminarium om studiemotivation och digitala verktyg 19

Ny ansökningsperiod för utvecklingsprojekt 19

Nya läromedel 19

Nytt om Hitta läromedel 20

Träffa oss i Almedalen 20

Teckenspråksutbildning för föräldrar 20

Agera i tid istället för att vänta och se 22

Forskning i tiden – forskarporträttet: Barnets engagemang – en positiv drivkraft 23

Om Lika värde-tidningen 26



Lika värde nr 2, 2019Tema: Tidigt stöd Ny garanti i skolanInvestering i tid tryggar stödet till elevernaEtt lyft för förskolorna Ny forskning: Barnets engagemang – en positiv drivkraft

TEMA Tidigt stöd

Ny garanti i skolan

Investering i tid tryggar stödet till eleverna

Ett lyft för förskolorna

Nr 2 • 2019

Ny forskning Barnets engagemang – en positiv drivkraft



Ledare: Barn och elever i behov ska få rätt stöd i rätt tid

De senaste veckorna har flera ungdomar med olika funktionsnedsätt-ningar berättat för mig om hur det blev för dem när stödet uteblev under de tidiga skolåren. Det ledde till betydande skolsvårigheter som ibland också fick sociala konsekvenser. Deras berättelser är tunga att ta del av. Det krävdes diagnoser och hård kamp av föräldrar och elever innan de fick rätt stöd långt upp i skolåren.

I en likvärdig skola ska inte slumpen styra vilka förutsättningar man får. Dina möjligheter ska inte avgöras av vilka föräldrar du råkar ha och hur mycket du orkar kämpa för dina rättigheter som elev. Det ska inte heller behövas en diagnos för att få stöd att klara skolarbetet.

Vi på Specialpedagogiska skolmyndigheten bidrar med kunskap och kompetensutveckling om villkor för barn och elever med funktionsned-sättning. Vi ger också stöd i hur skolor kan använda denna kunskap i samband med planering och anpassning av undervisnings- och bedömningssituationer.

Om ett barn eller en elev får rätt stöd i rätt tid behöver inte insatserna bli lika omfattande jämfört med om de sätts in senare under skolåren. Tidiga stödinsatser medverkar också till färre upplevelser av misslyckanden i skolan. Därmed kan de bidra till en mer positiv inställning till skolan och lärandet.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga insatser är beslu-tad av regeringen. Den ska garantera att alla elever i behov av stödinsatser ska få rätt stöd i rätt tid. Tillsammans med Skolverket har vi under våren anordnat konferenser på olika platser i landet för att ge information och inspiration inför införandet av garantin. Intresset var större än vi anade, så vi filmade föreläsningarna. Du kan se dem på vår webbplats.

Under 2019–2020 kommer vi att erbjuda olika former av kompetensutveckling utifrån målgruppernas olika förutsätt- ningar och behov. Detta kommer ytterligare att stärka elevens rätt till en likvärdig utbildning.

Fredrik MalmbergGeneraldirektör, Specialpedagogiska skolmyndigheten

Foto: Olle Melkerhed



Barnpanelsrapport om skolsituationen – Eleverna har svaren

I en nyutgiven barnpanelsrapport delar elever med funktionsnedsättning sin bild av vad de tycker om sin skolsituation. Rasten är ett orosmoment och många vill ha fler lärare i klassrummet.

Under 2018 har Specialpedagogiska skolmyndigheten genomfört en barnpanel. Sammanlagt 31 elever med funktionsnedsättning på grund-skolor runt om i landet har medverkat. De har intervjuats var för sig om hur de upplever trygghet, studiero och studiemotivation.

Eleverna tycker att det är viktigt att få föra fram vad som fungerar bra och det de vill förändra.

– Om vi inte känner till vilka ut-maningar eleverna har så vet vi inte vilka förändringar som ger effekt. Kunskap om funktionsnedsätt-ningar har betydelse, men ytterst är det eleven som kan beskriva vad som fungerar eller inte fungerar i olika situationer, säger Tove Söderqvist Dunkers, samordnare med ansvar för området barnpanel i Specialpedagogiska skol-myndigheten.

Nästan alla elever i rap-porten efterlyser lärare som har tid och kan ge individuellt stöd. De konstaterar också att de inte får det stöd de behöver, men upp-lever samtidigt att lärarna gör så gott de kan. Många lyfter behovet av fler lärare i klassen.

– När det gäller trygghet är rasten ett orosmoment som många elever nämner. De är rädda för att bli utsatta och beskriver bråk, att de blir kallade saker och att det saknas vuxna i närheten på rasterna. Det visar hur viktigt det är att det finns vuxna där eleverna är, säger Tove.

Några elever har tillgång till socialpedagoger eller elevstödjare och upplever det väldigt positivt. I intervjuerna var det flest pojkar som tog upp att det var enklare att vända sig till dem. När det gäller trygghet



tar de också upp hur viktigt det är att vuxna reagerar och agerar. De säger också att det finns vuxna som inte gör något.

För att främja studiero behövs lugn och ro i klassrummet och kortare studiepass enligt eleverna. Många elever har svårt att sitta stilla och säger att fysisk aktivitet är viktigt för dem. De tar även upp hur viktigt det är att förstå instruktioner.

– Om du inte får den hjälp du behöver, påverkas din studiero. Och när anpassningar saknas och du inte vet vad du ska göra i skolan blir det svårt att känna studiemotivation. Det upplevs då som väldigt stressande, säger Tove.

I barnpanelsrapporten upplever alla intervjuade pojkar stress i skolsi-tuationen, medan hälften av flickorna uttrycker det. Den bilden stäm-mer väl överens med en större undersökning från Myndigheten för delaktighet, som redovisas i rapporten ”Uppföljning av funktionshin-derpolitiken 2018”.

Text: Malou Nordlöf Ekström

Illustration: Liljedal Communication AB

Citat ur rapporten

– Om du fick bestämma, om du var utbildningsminister, vad skulle du bestämma då, frågar intervjuaren.– Det är väl att lära sig lyssna mer på vad elever säger. För det har hänt mig många gånger att de inte lyssnar på vad jag säger. Men att fråga oss elever… för de tror att de vet mer än vad vi gör. Fast det är egentli-gen vi själva som vet hur allting är och hur det fungerar för oss, svarar Elsa.

Läs rapporten

Vill du veta mer om resultatet av barnpanelen kan du läsa ”Barnpanelsrapport – Vad säger elever med funktionsnedsättning om trygghet, studiero och motivation?”. Den vänder sig till dig som arbetar i skolan. Ladda ner den från vår webbutik utan kostnad.spsm.se/webbutiken

http://spsm.se/webbutiken



Mer av värdeRedaktör: Karina [email protected]

Nya avhandlingar

Aspects of Communication, Language and Literacy in Autism Child Abilities and Parent PerspectivesEmilia Carlsson, Göteborgs universitet, 2019

Avhandlingen visar att strukturell och språklig förmåga och förmågor såsom läs-ning och berättarförmåga är associerade hos barn med autism men alla svårigheter går inte att förklara med språklig nivå. Språklig bedöm-ning behöver göras på flera nivåer och språk- och läsförmåga följas upp över tid.

Koka sjuda steka. Ett sociokulturellt perspektiv på matlagning i hem- och konsumentkunskap på grundsärskolanAlbina Granberg, Uppsala universitet, 2018

Avhandlingen visar att hemkunskap i särskolan borde ändra fokus för att kunna hjälpa elever att bli mer självständiga när de blir vuxna. I dag bakas det mer söta bakverk än det lagas mat och dessutom är mat-lagningen för avancerad. Det är bättre att fokusera på vardagsrätter.

Foto: Ateljé Änggatan

Lektionsmaterial om EU-valet

Myndigheten för tillgängliga läromedel (MTM) har tagit fram ett arbetsmaterial som ger förslag på hur skolor kan arbeta med EU-valet i undervisningen. Materialet går att använda både som delar och som helhet, har temat lättläst och riktar sig till högstadiet, gymnasiet och vuxenutbildning.

mtm.se välj fliken För skola

Tidningen Unik i ny skrud

Förbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) har danat om sin medlemstidning Unik på djupet. De har satsat på att ta fram en tillgänglig tidning med ett innehåll som engagerar läsare i Funktionsrätt Sverige. Tidningens lättlästa del är nu en separat del med enbart lättlästa artiklar och reportage. Den finns också som e-tidning och app så att du kan läsa och lyssna direkt i mobilen.

fub.se

mailto:karina.johansson%40spsm.se?subject=

http://mtm.se

http://fub.se



Hjälp till att slå hål på myterna om tillgänglighetVill du få en aha-upplevelse och läsa om exempel på tillgängliga lös-ningar eller har du själv en tillgänglighetsmyt att dela med dig av? Funka har skapat en webbplats med syftet att motbevisa myter om tillgänglighet. På webbplatsen samlar de in och beskriver vanliga miss-förstånd som kan uppstå när det gäller tillgänglighet och presenterar även goda lösningar.

Genom projektet och webbplatsen ”Myter om tillgänglighet” hopp-as de kunna inspirera fler att göra mer. funka.com/projekt/myter-om-tillganglighet

18 punkter för skolans digitalisering

Nu finns den nationella handlingspla-nen för digitalisering av skolväsendet, #skolDigiplan, att ladda ned och läsa på Sveriges kommuner och landstings webbplats. I handlingsplanen presen-teras 18 förslag på nationella initiativ och aktiviteter. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för försko-lans, skolans och vuxenutbildning-ens verksamheter.

Förutom att läsa handlings-planen kan du ta del av en kort informationsfilm samt en för-

http://funka.com/projekt/myter-om-tillganglighet



djupande film med intervjuer om handlingsplanens olika fokusområ-den.

Nulägesbilden och problembeskrivningen har Sveriges kommuner och landsting och Skolverket kommit fram till gemensamt och hand-lingsplanen bygger på deras samarbete samt en bred samverkan med skolväsendet och näringslivet. skoldigiplan.se

Nätverk för undervisning på vetenskaplig grund

Skolforskningsinstitutets lärarnätverk vänder sig till lärare som vill skapa kunskap och erfarenhet om hur man på huvudmanna- och skol-nivå organiserar sig för att ge lärare förutsättningar för att bedriva un-dervisning utifrån en vetenskaplig grund. Nätverket är fristående och har en rådgivande roll för institutet i frågor som berör lärares vardag.

skolfi.se sök på lärarnätverk

http://skoldigiplan.se

http://skolfi.se



FoU specialpedagogikUtvecklingssamordnare: Cecilia Löfberg

[email protected]

Vad är egentligen bästa tillgängliga kunskap?

Vad är bästa tillgängliga kunskap och hur hänger det ihop med begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Och hur påverkar det implementeringen av ett vetenskapligt förhåll- ningssätt i skolans praktik? Benämningen bidrar visserligen till ett enklare språk men bidrar den till en enklare implementering?

Låt oss rekapitulera. År 2010 infördes begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skollagen utan definition. Skolan hade inte tidigare vilat på denna vetenskapliga grund. Är det därför som begrep-pen har lett till olika tolkningar om hur de ska utgöra utgångpunkter i skolans praktik?

Låt oss titta på några exempel på hur ”bästa tillgängliga kunskap” kommer in i sammanhanget. Utbildningsutskottet skriver år 2012 ”Oavsett om det är vetenskaplig forskning eller beprövad erfarenhet som ger vägledning för ett visst arbetssätt är målet att i varje situation kunna använda bästa tillgängliga kunskap”. Bästa tillgängliga kunskap är alltså kunskap som har sin grund i forskning eller erfarenhet som är beprövad. Räcker det som riktmärke?

Socialstyrelsen skriver 2013 ”Vad som är bästa tillgängliga kunskap beror bland annat på forskningsläget och övriga erfarenheter inom området. Det påverkar hur processen för att ta fram bästa tillgängliga kunskap ser ut och vilka metoder som används.” Ah, bästa tillgängliga kunskap ska alltså dessutom relateras till processen att ta fram kun-skap.

2018 slår Skolverket fast att bästa tillgängliga kunskap innebär ett forskningsbaserat arbetssätt i skolan som bygger på de belägg för en viss kunskap som finns inom ramen för vetenskaplig grund och beprö-vad erfarenhet. Mhm, processen är forskningsbaserad.

Jag drar slutsatsen att ”bästa tillgängliga kunskap” är en samlingsbe-nämning för en vetenskapligt metodisk arbetsprocess där vetenskapliga studier och beprövad erfarenhet ligger till grund för resultaten. Borde vi inte då lägga krut på att implementera en förändrad verksamhets-struktur, ny organisation och vetenskaplig arbetsprocess i skolan? Kanske behöver det skrivas in i skollagen?

Vill du ha referenserna? Kontakta redaktören via uppgifterna på sidan 26.

mailto:cecilia.lofberg%40spsm.se?subject=



Tema: Tidigt stödAtt vänta med stödinsatser kan leda till att behovet av stöd ökar, men framförallt förlorar individen på det. Tidigt stöd kan handla om att få stöd i unga år, men också att få stöd så snart behovet uppdagas, oavsett ålder. Läs om tidigt stöd i förskola och gymnasieskola och om ändringar i skollagen.

Ett lyft för förskolorna i Ragunda

I Ragunda kommun finns både ambition och vilja att utveckla förskolan. – Vi såg att vi inte hade en likvärdig förskola, vi jobbade olika och kompe-tensen såg väldigt olika ut, säger Lie Östborg, förskolechef i kommunen.

En del förskolor arbetade bra med läroplanen och andra mindre bra. Och i hanteringen av barn med särskilda behov var det olika faktorer som spelade in: barnets problematik, personalens kompetens och barn-gruppsammansättningen.

Tillsammans med två biträdande förskolechefer har hon satsat hårt på att öka samsynen och bygga en verksamhet som fungerar för alla barn. Med hjälp av rådgivare från Specialpedagogiska skolmyndigheten och det stödmaterial för förskolan som myndigheten tagit fram, ser Lie hur personalen motiverats och engagerats till att utveckla förskolan.

Ragunda kommun i Jämtlands län är en av de minsta i landet. De kämpar med en välbekant problematik för glesbygden. Avstånden är långa, utflyttningen hög och det är svårt att hitta och behålla kompe-tent personal.

Bilden av barnen i förskolan här är samma som i större delen av lan-det. På flera avdelningar finns det barn med särskilda behov.

På Smultronet lagas maten på plats. Barnen får ibland hjälpa till i köket. Här är det Lukas Nilsson och Anton Jönsson som tar för sig av lunchen.



Helena Redlund i mitten med Rasmus Nilsson i knät. Från vänster till höger Anton Jönsson, Kevin Östlin, Alva Nilsson och Lukas Nilsson.

– Att bara sätta in resurspersoner i grupper där det behövs stöd, fung-erar inte. Det kan bli för mycket personal och då blir det svårt att samverka, menar Lie.

Därför satsade kommunen istället på att utbilda pedagogerna på sina fem förskolor.

– Barnen har sällan fått diagnoser, men vi ser behov hos ungefär ett till två barn per avdelning. Det kan vara alltifrån tal och språk till barn med mycket tydligare behovsbild, säger Lie.

Förskolornas arbetslag har systematiskt gått igenom ”Stödmaterial för förskolan” tillsammans med rådgivarna. Lie har förberett genom att se till att alla arbetslag har samma förutsättningar att ta till sig materialet.

– Det är sällan som vi kan sitta tillsammans hela arbetslaget. Det är verkligen uppskattat, säger Helena Redlund som är förskollärare på förskolan Smultronet.



I ganska högt tempo har förskolorna arbetat igenom de olika stegen. De tyckte att kapitlet om trygghet kändes rätt självklart. Men i avsnit-tet om lek har de tagit fasta på en hel del. Medvetet eller omedvetet så har förskolan Smultronet väldigt inspirerande lekmiljöer. De har arbetat fram lekmiljöer som kan användas på många olika sätt med lite hjälp av fantasin.

– Någon börjar med en idé som vi spinner vidare på tillsammans. Barnen har inte direkt varit tillfrågade men ändå satt sin prägel, säger Helena.

Att arbetslaget ser positivt på utveckling är något Helena skriver under på. Hon har varit med sedan förskolan startade för 25 år sedan och inom kort kommer hon att få se sitt barnbarn kliva över tröskeln till Smultronet.

– Det är klart att man måste utvecklas. Det gäller förskolan också. Hur skulle jag annars kunnat vara kvar på samma ställe? Senast har vi arbetat medvetet med temat rymden, något som både vi och barnen lärt oss mycket av.

Text: Kajsa Wirén

Bild: Svanthe Harström

Kuddrummet är en skog. Där kan barnen vara björn i en grotta eller jagad av troll på jakt efter guld. Fantasin flöda fritt hos Kevin Östlin, Alva Nilsson, Vincent Östlin, Anton Jönsson och Elov Nordqvist Nilsson som tittar fram i öppningen.

Ragunda kommun

• Yta: 2 633 km²• Befolkning: 5 343 personer, i centralorten 1 173 personer• Minsta kommunen i Jämtlands län befolkningsmässigt• Centralort: Hammarstrand



Ny garanti i skolanDen första juli 2019 införs en garanti för tidiga stödinsatser, genom en ändring i Skollagen. Tanken är att elever ska få rätt stöd i rätt tid. Vad innebär det för lärare och skolledare?

Garantin berör förskoleklassen och årskurserna 1 till 3 och handlar om att fler ska få stöd i att lära sig läsa, skriva och räkna. Lina Collin- Ahlgren och Åsa Elebring arbetar på Specialpedagogiska skolmyndig-heten respektive Skolverket med att förbereda inför lagändringen och sammanställa stöd till skolorna.

Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten ger skolorna stöd när Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga insatser införs. Lina Collin-Ahlgren och Åsa Elebring leder arbetet.



– Lagändringen innebär att elever som är i behov av stöd garanteras att få det stödet tidigt, säger Lina.

För att upptäcka behov av stöd tidigt har Skolverket tagit fram två na-tionella kartläggningsmaterial för förskoleklassen. Det ena kartlägger språklig medvetenhet och det andra matematiskt tänkande. D essa ma-terial ska förskolläraren eller läraren använda på gruppnivå i klassen.

– Under det här läsåret har förskoleklasser runt om i landet haft möjlighet att prova kartläggningsmaterialen. Som helhet fick de ett mycket gott mottagande men vi behöver göra några justeringar innan garantin börjar gälla i sommar, säger Åsa.

De elever som är i behov av stöd ska få rätt stöd så snabbt som möj-ligt. När förskollärare och lärare analyserar kartläggningen, ska de samarbeta med personal som har specialpedagogisk kompetens. De ska få samma stöd när de planerar och följer upp stödinsatserna. Och resultatet ska sedan lämnas över till den lärare som ansvarar för eleven i nästa årskurs.

Det finns en oro för att detta ska leda till ny dokumentation för lärarna.

– Att sätta in stödåtgärder vid behov är inget nytt. Inte heller att dokumentera och utvärdera dem, säger Lina.

Finns det då tillräckligt många som har specialpedagogisk kompetens på skolorna?

– Det är svårt att svara på. Det är skolhuvudmannens ansvar att se till att det finns resurser för att uppfylla garantin. Vi kan bidra med att ge stöd i hur man kan planera och organisera, säger Åsa.

Under våren har myndigheterna mött skolpersonal och skolledare vid konferenser runt om i landet. I samband med dessa har de samlat in frågor och behov av stöd som finns runt garantin.

– En del stöd till skolorna kommer att finnas på plats på våra webb-platser i juli. Sedan kommer vi att bygga på det under de närmaste åren. I första hand tänker vi oss webbaserat stöd, men det kan också bli fysiska möten i någon form. Vi jobbar vidare med det, säger Lina.

Text: Sara Håkansson

Foto: Peter Nordahl

Mer om garantin för tidigt stöd

Både Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten har infor-mation på sina webbplatser om garantin för tidigt stöd. Sidorna kom-mer att fyllas på med olika stödmaterial varefter de blir klara. Inne-hållet är detsamma oavsett vilken webbplats du besöker, även om det ser olika ut.skolverket.se/garanti-tidigt-stodspsm.se/garanti-tidigt-stod

mailto:skolverket.se/garanti-tidigt-stod?subject=

mailto:spsm.se/garanti-tidigt-stod?subject=



Investeringar i tid tryggar stödet till eleverna

Polhemsskolan i Lund är en av Sveriges största gymnasieskolor med sina 2 500 elever. Här finns såväl högskoleförberedande, som hantverks-program. De senaste åren har elevhälsoarbetet fått ökad tyngd och ny organisation, tack vare ett starkt stöd från skolledningen.

Elevhälsoteamet för ekonomiprogrammet har agerat pionjärer med ett nytt och framgångsrikt arbetssätt.

Numera har varje gymnasieprogram på Polhemsskolan var sitt eget elevhälsoteam med kurator, skolsköterska, yrkesvägledare, specialpe-dagog och biträdande rektor. Totalt finns åtta team.

– För att få större likvär-dighet i arbetet genomgår teamen Specialpedagogiska skolmyndighetens utbild-ning ”Att höja skolans elevhälsokompetens”, säger Elisabeth Thörnqvist, biträdande rektor för eko-nomiprogrammet. Förra året gick vi och ytterligare ett team utbildningen och detta läsår utbildas reste-rande team. Utbildningen har hjälpt oss att hitta och utveckla systematik för ett ökat samarbete mellan skolans olika yrkesgrupper.

Elevhälsoarbetet har ändrats från att vara re-aktivt till att bli proaktivt och är kopplat till det sys-tematiska kvalitetsarbetet. Ambitionen är att tidigt fånga upp behoven av stöd och anpassningar.

För att öka tillgängligheten i undervisningen erbjuder Polhemsskolan alla elever ett basutbud av anpass-ningsåtgärder. Basutbudet är samtidigt ett stöd för lärarna redan i planerings-arbetet. Läraren kan från början bygga in stöd i un-dervisningen och bedöm-

Polhemsskolan har förändrat mötesstrukturen vilket underlättat att agera snabbt och att gett tid för fördju-pade samtal. – Totalt sett har vi färre antal möten nu än när vi arbetade på det gamla sättet, säger Johanna Borg, här tillsammans med Elisabeth Thörnqvist och Anders Mårtensson.



ningssituationerna, så att behovet av extra anpassningar på individnivå kan minska.

– Basutbudet har gjort stor skillnad för vårt gemensamma pedago-giska arbete, säger Johanna Borg, specialpedagog i ekonomiprogram-mets elevhälsoteam.

– Vårt arbete är upplagt i fyra cykler över läsåret, med olika schema-lagda möten, förklarar Elisabeth. Fokus är att skapa så mycket tid tillsammans med verksamheten som möjligt.

De två mentorerna från varje klass träffar elevhälsoteamet vid fyra tillfällen under läsåret och däremellan deltar elevhälsoteamet i arbets-lagens möten. För varje klass skapas ett klassdokument med kort och relevant information, som uppdateras löpande.

– Vi delger varandra så mycket information som möjligt om eleverna och om grupperna, säger Johanna. Klassdokumenten gör det enkla-re för lärarna att få snabb information om vad som fungerar bra för gruppen och gör det tryggare för eleverna.

– Som lärare uppskattar vi upplägget med mötena. Det känns bra att jobba proaktivt och vi gör det i högre grad nu än tidigare, säger An-nika Svensson och Anders Mårtensson, som båda är arbetslagsledare, förstelärare, mentorer i var sin klass och undervisar i företagsekonomi och juridik samt i ledarskap och organisation.

– De schemalagda mötena är ett bra forum för att på ett naturligt sätt få hjälp från elevhälsoteamet, menar Annika.

– Numera fokuserar vi på elevernas styrkor och på vad som funge-rar, inte på problemen och det är en stor fördel, säger Anders.

– Det har blivit lättare att agera snabbt när mötena finns inlagda i lärarnas scheman från början. Vi kan även lägga in fler tillfällen vid behov, säger Johanna. Planeringen gör det möjligt att träffas lite längre varje gång och därmed fördjupa samtalen. Totalt sett har vi färre antal möten nu än när vi arbetade på det gamla sättet.

De tre senaste åren har även antalet elevmöten minskat, vilket är positivt. Enligt både Johanna och Elisabeth kan det bero på det nya arbetssättet, som hjälper lärarna att undanröja hinder och skapa trygg miljö.

– Detta syns tydligt även på de allt bättre examensresultaten, säger Elisabeth. Fler elever fullföljer sina kurser och vårt arbetssätt medför mindre stress för både personal och elever.

– Vi investerar i tid, fortsätter hon. Vi träffas oftare, inleder samar-beten tidigare och använder varandras kunskaper bättre. Fortfarande provar vi oss fram och hittar nya samarbetssätt. Tillsammans tar vi små steg och försöker tänka långsiktigt.

Text: Bella Danowsky

Foto: Lennart Perlenhem



Råd från SPSM:

Ha beredskap för läs- och skrivsvårigheter

Att kunna läsa och skriva är en grundförutsättning för att orka hänga med i alla ämnen. Därför är det viktigt att upptäcka läs- och skrivsvårig-heter så tidigt som möjligt. Men hur gör man det?

Läs- och skrivsvårigheter kan yttra sig på olika sätt och det finns många indikatorer. Ylva Schön är rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten och ger några exempel på vad en lärare kan vara extra uppmärksam på.

– Det är ganska vanligt att föräldrar tar upp frågan om de själva har läs- och skrivsvårigheter eller om det finns i släkten. Det är en viktig signal att ta vara på. Barn eller elever som har dessa svårigheter kan vara ointresserade av språklekar och bokstäver. De kan också behöva längre tid för lära sig bokstäverna och när de kommer upp i årskurs 2 eller 3 kan de ha svårare att stava än kamraterna.

Ylvas råd till skolledare är att ha en plan för hur skolan ska upp-täcka läs- och skrivsvårigheter och hur de snabbt ska sätta in stöd.

– Skolan bör vara beredd på att sju eller åtta elever i en klass med 25 elever kan behöva extra anpassningar och två eller tre elever kan behöva enskild intensivundervisning. Viss träning ger störst effekt om man börjar redan i förskoleklass eller årskurs 1.

En punkt att ha med i planen är att elevernas läs- och skrivutveck-ling är ett återkommande inslag på arbetslagsmöten, förslagsvis när elevhälsan medverkar.

– Men det allra viktigaste för tidig upptäckt är att skolan har kompe-tens om allmänna och specifika läs- och skrivsvårigheter.

spsm.se/lasaochskriva

Text: Sara Håkansson

Foto: Åsa Rosander-Greholt Nytt från Specialpedagogiska skolmyndigheten

http://spsm.se/lasaochskriva



Nytt från SPSMKurser och konferenser

Nätbaserade kurser i höstKurser för dig som vill öka din specialpedagogiska kompetens. Du kan studera utan långa resor, kursarbetet är flexibelt i tid och rum och du har stor möjlighet att påverka din egen studiesituation. Kurserna är kostnadsfria.Anmälan öppnar 14 ma

Nätverksträff för specialpedagoger, inriktning förskolaBollebygd 11 juni.Heldagsträff med föreläsning om barns kommunikativa förmåga, gruppdiskussioner och workshop.Anmälan senast 3 juni

Utveckling pågårSpecialpedagogiska skolmyndigheten ser just nu över det specialpeda-gogiska stödet till förskolor och skolor. Målet är att alla målgrupper ska få tillgång till all kompetens och erfarenhet i myndigheten. I det utvecklingsarbetet ingår kurs- och konferensverksamheten.

Mer om kurser och konferenser finns påspsm.se/kurser

Hitta läromedel för tidigt stöd

Den första juli träder garantin om tidigt stöd för att lära sig läsa, skriva och räkna i kraft. Garan-tin innebär att alla elever som behöver individuellt utformade stödinsatser för att nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk och matema-tik ska få det i ett tidigt skede.

I vår kostnadsfria söktjänst Hitta läromedel har vi samlat läromedel från olika förlag. Vi presenterar dem utifrån de egenskaper som pas-sar elever med olika behov. Alla ämnen och skolformer, från förskola till vuxenutbildning, finns sökbara. Läromedlen är sorterade efter egenskaper som gör dem tillgängliga. Prata med dina elever om deras behov.

Hitta läromedlet på spsm.se/hittalaromedel

http://spsm.se/kurser

http://spsm.se/hittalaromedel



Filmer om garantin för tidigt stöd

Under mars och april genomförde Specialpedagogiska skolmyndighe-ten och Skolverket nio konferenser runt om i Sverige om Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. De föreläsningar som gav en grundläggande kunskap om garantin och om det stöd myndigheterna kan erbjuda filmades. De finns på båda myndigheternas webbplatser.spsm.se/garanti-tidigt-stod

Inspelade seminarium om studiemotivation och digitala verktyg

Nu kan du se vårens två inspelade frukostseminarier i efterhand. Det ena handlar om hur digitala verktyg kan göra skillnad i undervisning-en och det andra om vad elever säger om trygghet, arbetsro och studie-motivation i skolan. Båda seminarierna har fokus på barn och elever med funktionsnedsättning.spsm.se/frukostseminarier

Ny ansökningsperiod för utvecklingsprojekt

Planerar din förskola eller skola ett utvecklingsprojekt? Då kan ni söka bidrag i form av SIS-medel till det. I år är sista ansökningsdag den 13 december för projekt under läsåret 2020–2021. För att kunna bli beviljad bidrag ska syftet vara att öka måluppfyllelsen eller öka kunskapen om olika pedagogiska arbetssätt för barn och elever med funktionsnedsättning. För fleråriga projekt som redan pågår och som ska ansöka om fortsättning, är sista ansökningsdag den 31 augusti.spsm.se/sis

Nya läromedel

Vår kroppVår kropp handlar om skelettet, musklerna och om våra kroppsdelar och hur djurens skelett, muskler och kroppsdelar ser ut. Materialet

http://spsm.se/garanti-tidigt-stod

http://spsm.se/frukostseminarier

http://spsm.se/sis



innehåller faktadelar, diskussionsfrågor och interaktiva övningar.

Målgrupp: Teckenspråkiga elever i förskoleklass och lågstadiet.

spsm.se/webbutiken

Nytt om Hitta läromedel

Hitta läromedel är en webbtjänst där du kan hitta läromedel som passar i specialpedagogiska sammanhang. Tjänsten utvecklas löpande. Nya inspirationsområden är bland annat programmering och engelska i grundsärskolan årskurs 4–6. Sökträffarna har blivit tydligare utifrån det filter du valt och när du öppnar en sökträff är det egenskaperna hos läromedlet som är i fokus. spsm.se/hittalaromedel

Träffa oss i Almedalen

I år kan du träffa Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Skolinspektionen på ett och samma ställe under Almedalsveckan i Visby. Så snart programmet är klart publiceras det på myndigheternas webbplatser. spsm.se/almedalen

Teckenspråksutbildning för föräldrar

Föräldrar till barn som använder svenskt teckenspråk kan gå TUFF, som står för teckenspråksutbildning för föräldrar. TUFF ges av olika utbildningsanordnare runt om i Sverige, både som internatkurs och som mer regelbunden kvälls-, dag- eller helgkurs. Föräldrarna väljer vilken form som passar dem bäst. Utbildningen är kostnadsfri och för-äldrarna kan få viss ersättning för förlorad arbetsinkomst om de måste ta ledigt från jobbet.

spsm.se/tuff

http://spsm.se/webbutiken

http://spsm.se/hittalaromedel

http://spsm.se/almedalen

http://spsm.se/tuff



Prenumerera på våra nyhetsbrev

Vill du få information om nya läromedel, specialpedaogisk forskning och praktik i Europa eller när det finns ett nytt nummer av Lika värde att ladda ner? Prenumerera på något av Specialpedagogiska skolmyndighetens ny-hetsbrev. spsm.se/nyhetsbrev

http://spsm.se/nyhetsbrev



Agera i tid istället för att vänta och se Text: Pia Persson, Verksamhetsansvarig för rättighetsfrågor

[email protected]

”Vi får vänta och se. Eleven får mogna och då blir det nog bättre med läs- och skrivutveckling-en.” Det är uttalanden som jag mött när jag arbetat som specialpedagog i grundskolan. Är det en bra strategi att vänta?

En gång blev jag kontaktad av läraren i årskurs 5 som ville ha hjälp med en elev som de upplevde som orolig och som sprang om-kring i klassrummet på lektionerna. Jag frågade vid vilka situationer eleven blev orolig och inte ville sitta stilla. Det visade sig att det inträffade varje gång eleven för-väntades arbeta på egen hand. ”Eleven sitter aldrig ner och koncentre-rar sig, så det blir inget gjort”, sade lärarna.

Lärarna kände inte till hur långt eleven kommit i sin läs- och skrivut-veckling. Efter en pedagogisk utredning kunde jag konstatera att elev-en var på en nivå som motsvarar årskurs 2 när det gäller att läsa och skriva. För att undvika situationer var svåra, till exempel att läsa och skriva på egen hand, hade eleven utvecklat en strategi som bland annat innebar att springa omkring i klassrummet.

Skolan upprättade ett åtgärdsprogram som innehöll en strukturerad undervisning i läs- och skrivutveckling. Eleven svarade väl på undervisningen och utvecklade sin läs- och skrivförmåga på ett bra sätt. Om lärare och specialpedagog hade kartlagt elevens läs- och skrivut-veckling och gett stöd i ett tidigt skede, hade eleven inte behövt utveckla undvikande strategier.

Den här eleven missade flera år av läsning och skrivande, därför att pedagogerna valde vänta och se istället för att agera tidigt. Och ju senare insatser sätts in, desto tuffare är det att ta igen det man missat.

Tänk så bra om eleven fått stöd redan i förskoleklass eller under lågstadiet istället för i årskurs 5!

Foto: Drago Prvulovic

mailto:pia.persson%40spsm.se?subject=



Forskning i tiden – forskarporträttet

Madeleine Sjöman, Lektor i specialpedagogik, tillhör forskargruppen CHILD vid Jönköping University.

Aktuell medAvhandlingen “Peer interaction in preschool: Necessary, but not sufficient: The influence of social interaction on the link between behavior difficulties and engage- ment among children with and without need of special support”.

Barnets engagemang – en positiv drivkraft

Engagerade barn i förskolan mår bättre och lär sig lättare. Sätt in särskilt stöd tidigt för barn med beteendesvårigheter och våga prata om de här barnen med varandra i arbetslagen. Och vänd på perspektiven: Uppmärksamma barnet på det som fungerar istället för på det beteende som uppfattas som störande.

Det menar Madeleine Sjöman som i grunden är grundskollärare och vidareutbildad till specialpedagog. När hon arbetade som adjunkt mötte hon lärare som uttryckte svårigheter i att bemöta barn och elev-er som är svåra att hantera. Mötena skapade idéer som hon skissade ned och lämnade till professor Mats Granlund som hade ett projekt på gång om tidiga insatser och tidig upptäckt i förskolan. Sedan 2012 är Madeleine en av deltagarna i projektet och nu har hon skrivit färdigt sin avhandling där hon påvisar att aktivt engagerade barn i förskolans miljö mår bättre och utvecklas mer.

– I min studie deltog 800 barn från sex olika kommuner, från stor-stadsregion till landsbygd. Undersökningen byggde på enkätfrågor till förskollärare som har skattat barns engagemang och beteendesvårig-heter samt sitt eget samspel med barnen och barn-barn samspel. För-skollärarna har fått svara på frågor vid tre olika tillfällen med ett års mellanrum. Vad det gäller barnen så har vi tittat på förändring över tid och vad förändringar kan bero på med fokus på hyperaktivitet, enga-gemang och socialt samspel.

Många tidigare studier har visat på att barns beteendeproblem påver-kar sin omgivning negativt, något som i sin tur påverkar barnet nega-tivt. Detta bekräftas inte i Madeleines forskning som visar på engage-mangets betydelse, att om ett barn är engagerat så ökar sannolikheten



att förskolelärarna är lyhörda och att andra barn gärna leker med barnet.

– Det verkar som att barns engagemang driver omgivningen att rea-gera positivt på dem medan det inte finns en ömsesidig påverkan mel-lan hyperaktivitet och socialt samspel. Minskad hyperaktivitet leder inte mer engagemang och socialt samspel, utan det är engagemanget som driver. Slutsatsen blir att om vi kan stödja barns engagemang ge-nom att skapa förskolemiljöer som gör att barnet vill stanna kvar i ak-tiviteter, skulle det bli en positiv spiral som också skulle kunna minska beteendeproblemet. Barnet blir mer engagerat och mindre hyperaktivt.

I undersökningen uppgav dock förskollärarna att det stöd som de gav till barn med beteendesvårigheter främst var att uppmärksamma be-teendesvårigheterna, dämpa dem och uppmärksamma barnet på vilka regler som gäller. De nämnde inte att de gjorde något för att skapa ett större engagemang hos barnet som stöd.

– Vi vuxna behöver vända på perspektiven och uppmärksamma barnet mer när det är engagerat än vad vi uppmärksammar när det uppvisar beteendesvårigheter. Förskollärarna behöver också börja våga tala om barns behov av särskilt stöd. Ska vi kunna undanröja hinder för dessa barn och gynna deras engagemang måste vi utgå från både individ- och gruppnivå.



Madeleine betonar att det inte handlar om att peka ut enskilda barn, utan att fundera på hur det går att stödja barnet att stanna kvar i aktiviteter när personalen märker att hen inte gör det. En annan aspekt som Madeleine vill lyfta fram från sin undersökning är barnsamspelets betydelse för engagemanget.

– Först och främst behöver vi utforma ett särskilt stöd utifrån den ålder som barnet befinner sig i. Och det är ju förskolelärarna suveräna på. De vet precis hur man håller en tvååring engagerad i förhållande till en femåring. Men vi behöver också fundera på hur vi utformar insatser där den vuxne inte blir för central, vilket är en risk i leksituationer där barn med behov av särskilt stöd deltar. Vi måste ar-beta mer för att dessa barn blir autonoma i samspelet med andra barn.

Avhandlingen bekräftar även att insatser ofta görs först när barnet snart ska börja förskoleklass. Detta trots att kännetecknen ofta har funnits sedan tidigare. Madeleine vill därför betona att om insatser sätts in tidigt kan det gå att hindra en negativ spiral som senare leder till utredning och en eventuell diagnos, för det är ju ändå inte ett mål i sig.

– Om vi stödjer engagemang från tidig upptäckt kan det underlätta för barnen när de väl blir elever i skolan. Att vara engagerad hänger ihop med den kognitiva utvecklingen som kan gynna möjligheter att lära sig komplexa saker som kräver en ihärdighet och ett engagemang, till exempel att läsa och skriva. Att de känner att de duger och att de får vara med och leka stöttar också den socioemotionella utvecklingen.

För närvarande arbetar Madeleine i ett projekt som följer upp barnen från studien som nu går i skolan. Den handlar om att se hur det går för dem på nationella prov, i det sociala samspelet och hur engage-manget ser ut i klassrummet. Detta för att se om det går att hitta några signifikanta samband mellan hur de har fungerat i förskolan och hur det blir senare i skolan.

– Vi är mitt uppe i denna uppföljning just nu, så än kan vi inte be-rätta så mycket. Men det kommer publikationer längre fram, så håll utkik, avslutar Madeleine.

Text: Karina Johansson

Foto: Patrik Svedberg

Illustration: Michael Schneider

Mer om CHILDChildren, Health, Intervention, Learning och Development (CHILD) forskar i barnens tjänst och bedriver nationellt ledande och internatio-nellt erkänd forskning kring barn i behov av särskilt stöd i en tvärve-tenskaplig miljö som undersöker barns behov, utveckling och framtid. Webbplats: ju.se/child

mailto:ju.se/child?subject=



Om Lika värde-tidningen

Nästa nummer ute den 20 september

Specialpedagogiska skolmyndigheten ger ut tidningen Lika värde. Den kommer ut med fyra nummer om året. Vi skickar den till förskolor, skolor, utbildningsförvaltningar och skol-politiker runt om i Sverige. Tidningen är gratis och kan beställas på

spsm.se

Hos Specialpedagogiska skolmyndigheten får du stöd när du skapar lärmiljöer som är utvecklande och tillgängliga för alla. Vi erbjuder specialpedagogiskt stöd till skolor och förskolor i hela landet, svarar på frågor och erbjuder kurser och konferenser. Vi driver också flera specialskolor, fördelar statsbidrag och utvecklar läromedel. Välkommen till Sveriges största kunskapsbank inom specialpedagogik.

©2019 Specialpedagogiska skolmyndighetenAnsvarig utgivare: Birgitta Olsson TapperRedaktör: Sara HåkanssonRedaktion: Malou Nordlöf Ekström, Karina Johansson och Kajsa Wirén.Adress: Specialpedagogiska skolmyndigheten,Lika värde, Box 6074, 700 06 ÖrebroTelefon: 010 473 50 00E-post: [email protected]

Facebook: SPSMsverigeTwitter: SPSMsverigeLinkedin: Specialpedagogiska skolmyndigheten Omslag: Alva Nilsson leker på förskolan Smultronet i Ragunda.Omslagsfoto: Svanthe HarströmProduktion: Liljedal Communication AB

Prenumerera kostnadsfritt på Lika värde. spsm.se/likavarde

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt text- och bildmaterial.Citera oss gärna, men ange alltid källan.

http://spsm.se

mailto:likavarde%40spsm.se?subject=

http://spsm.se/likavarde

innehåll lika värde nr 2, 2019 - spsm webbutiken...tillgÄnglighetsanp 2 • 2019 lika värde 1...

Documents