innehållsförteckning · krav 6 (44) dokumentid Ärendenummer version tdok 2013:0347 trv...

KRAV 1 (44)

Skapat av (namn och organisatorisk enhet) Dokument-ID Ärendenummer

Tirus Håkan, UHabs TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 Fastställt av Dokumentdatum Version

Chef VO Underhåll 2015-04-01 4.0 Dokumenttitel

Banöverbyggnad – Spårläge - krav vid byggande och underhåll

TDOK 2012:163 Krav v2.0

TDOK 2013:0347 ersätter de tidigare föreskrifterna BVF 541.60 – Spårlägeskontroll med mätfordon och

kvalitetsnormer och BVF 587.02 – Spårlägeskontroll med mätfordon och kvalitetsnormer – Central mätvagn

Strix

Detta dokument ingår i Trafikverkets säkerhetsstyrningssystem för järnväg. Se särskilda regler för

förvaltning av säkerhetstillstånd.

Innehållsförteckning

1 Syfte ...................................................................................................................................................... 4

2 Omfattning ............................................................................................................................................ 4

3 Definitioner och förkortningar ............................................................................................................ 4

3.1 Definitioner .............................................................................................................................................. 4

3.2 Förkortningar ........................................................................................................................................... 5

4 Kompetens ............................................................................................................................................ 5

5 Bakgrund .............................................................................................................................................. 6

5.1 Allmänt .................................................................................................................................................... 6

5.2 Samverkan fordon – bana ....................................................................................................................... 6

6 Generella krav och förutsättningar ..................................................................................................... 6

6.1 Allmänt .................................................................................................................................................... 6

6.2 TSD-standarder....................................................................................................................................... 7

6.3 SS-EN-standarder ................................................................................................................................... 7

7 Hastighetsklasser ................................................................................................................................ 7

8 Spårlägesparametrar, beskrivning och definitioner samt standardavvikelser ............................... 8

8.1 Allmänt .................................................................................................................................................... 8

8.2 Spårlägesparametrar som beskriver det relativa spårläget ..................................................................... 8

8.2.1 Spårvidd .................................................................................................................................................. 8

8.2.2 Höjdläge .................................................................................................................................................. 9

8.2.3 Sidoläge .................................................................................................................................................. 9

8.2.4 Rälsförhöjning ....................................................................................................................................... 10

8.2.5 Skevning (rälsförhöjningens ändring) .................................................................................................... 11

8.3 Standardavvikelser ................................................................................................................................ 11

8.3.1 Standardavvikelse för höjdläge ............................................................................................................. 11

8.3.2 Standardavvikelse för sidoläge ............................................................................................................. 11

8.3.3 Standardavvikelse för samverkansfel .................................................................................................... 11

KRAV 2 (44)

DokumentID Ärendenummer Version

TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

9 Spårlägesparametrar, krav på mätdata ............................................................................................ 12

9.1 Allmänt .................................................................................................................................................. 12

9.2 Definitioner mätdata .............................................................................................................................. 13

9.3 Mätkrav för spårlägesparametrar för relativt spårläge ........................................................................... 13

9.3.1 Spårvidd ................................................................................................................................................ 13

9.3.2 Höjdläge ................................................................................................................................................ 13

9.3.3 Sidoläge ................................................................................................................................................ 13

9.3.4 Rälsförhöjning ....................................................................................................................................... 13

9.3.5 Skevning (rälsförhöjningens ändring) .................................................................................................... 13

9.3.6 Standardavvikelser ................................................................................................................................ 14

9.4 Mätkrav för spårets absoluta, geodetiska, läge ..................................................................................... 14

10 Mätmetoder ......................................................................................................................................... 14

10.1 Relativt spårläge ................................................................................................................................... 14

10.1.1 Maskinell, belastad, spårlägesmätning ................................................................................................. 14

10.1.2 Manuell, obelastad, spårlägesmätning .................................................................................................. 15

10.2 Spårets absoluta läge ........................................................................................................................... 15

11 Krav på spårläge, toleranser ............................................................................................................. 15

11.1 Allmänt .................................................................................................................................................. 15

11.2 Toleranser vid maskinell belastad spårlägesmätning ............................................................................ 17

11.2.1 Spårvidd ................................................................................................................................................ 17

11.2.2 Höjdläge ................................................................................................................................................ 18

11.2.3 Sidoläge ................................................................................................................................................ 19

11.2.4 Rälsförhöjning ....................................................................................................................................... 20

11.2.5 Skevning ............................................................................................................................................... 21

11.2.6 Standardavvikelser ................................................................................................................................ 22

11.3 Toleranser vid manuell obelastad spårlägesmätning ............................................................................ 23

11.3.1 Allmänt .................................................................................................................................................. 23

11.3.2 Spårvidd ................................................................................................................................................ 24

11.3.3 Höjdläge ................................................................................................................................................ 25

11.3.4 Sidoläge ................................................................................................................................................ 25

11.3.5 Rälsförhöjning ....................................................................................................................................... 26

11.3.6 Skevning ............................................................................................................................................... 26

11.4 Spårläge i växlar ................................................................................................................................... 27

11.5 Spårets absoluta läge ........................................................................................................................... 27

12 Spårläge, övriga parametrar, kompletterande rekommenderade nationella gränsvärden .......... 27

12.1 Allmänt .................................................................................................................................................. 27

12.2 Höjdläge, våglängder 70-150 m, rekommendation................................................................................ 28

12.3 Sidoläge, våglängd 70-150 m, rekommendation ................................................................................... 28

12.4 Spårvidd, ändring över 10 meter, rekommendation .............................................................................. 29

13 Åtgärder vid fel som överskrider kritisk gräns ................................................................................ 30

13.1 Trafikala åtgärder vid kritiska, ej urspårningsfarliga, fel ........................................................................ 30

KRAV 3 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

13.2 Trafikala åtgärder vid kritiska, urspårningsfarliga, fel ............................................................................ 30

13.3 Åtgärder vid trång spårvidd ................................................................................................................... 31

14 Redovisning av uppmätt spårläge .................................................................................................... 32

14.1 Allmänt .................................................................................................................................................. 32

14.1.1 Spårvidd ................................................................................................................................................ 32

14.1.2 Höjd- och sidoläge ................................................................................................................................ 32

14.1.3 Rälsförhöjning ....................................................................................................................................... 32

14.1.4 Skevning ............................................................................................................................................... 32

14.2 Krav på redovisning efter maskinell mätning ......................................................................................... 33

14.2.1 Krav på datalagring ............................................................................................................................... 33

14.2.2 Presentation i diagramform ................................................................................................................... 33

14.2.3 Redovisning av spårlägesfel ................................................................................................................. 33

14.2.4 Redovisning av spårlägesstatistik ......................................................................................................... 34

15 Utvärdering och kvalitetsbedömning ............................................................................................... 34

15.1 Allmänt .................................................................................................................................................. 34

15.2 Standardavvikelser SDH, SDS och SDSAM ......................................................................................... 34

15.3 Kvalitetstal QS....................................................................................................................................... 34

15.3.1 Beräkning av QS-tal .............................................................................................................................. 35

15.4 Kvalitetsfördelning ................................................................................................................................. 35

16 Användning av spårlägesmått .......................................................................................................... 36

17 Rapportering ....................................................................................................................................... 36

17.1 Rapportering av uppmätt spårläge ........................................................................................................ 36

17.2 Rapportering till Bessy .......................................................................................................................... 36

17.2.1 Rapportering av UH2-fel ....................................................................................................................... 37

17.2.2 Rapportering av kritiska fel .................................................................................................................... 37

18 Hjälpmedel .......................................................................................................................................... 37

19 Referenser .......................................................................................................................................... 38

20 Ändringslogg ...................................................................................................................................... 39

BILAGA 1 - Spårlägesparametrar, krav på mätdata .......................................................................................... 40

BILAGA 2 – Rekommendationer för användande av spårlägesmått ............................................................... 44

KRAV 4 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

1 Syfte

Krav för spårläge och spårlägeskontroll är grundläggande för tågtrafiken med hänsyn till säkerhet,

spårkrafter/spårnedbrytning, passagerarkomfort, godspåverkan m.m. och krävs enligt Järnvägslagen. Dessa

krav och regler har således ett mycket stort värde för alla förvaltare, underhållsplanerare, projektörer och

entreprenörer som utför planering och genomförande av byggnation, spårupprustning, underhåll,

tillståndskontroll m.m. av spår och banöverbyggnad men även för de som ska trafikera spåren,

tågoperatörerna, och deras kunder.

Detta dokument är ett led i omarbetningen av kravdokumenten som styr spårlägeskontrollen för

Trafikverkets spårsystem. Syftet är att erhålla en uppdaterad och kompletterad kravbild för spårlägeskontroll

med tillhörande kvalitetsnormer och skapa en tydligare och mer komplett sammanställning av de krav och

regler som gäller. Kravdokumentet ersätter de tidigare föreskrifterna BVF 541.60 – Spårlägeskontroll med

mätfordon och kvalitetsnormer och BVF 587.02 - Spårlägeskontroll med mätfordon och kvalitetsnormer –

Central mätvagn Strix. Dessa dokument var inte anpassade till dagens TSD-krav och SS-EN-normer och de

var också skrivna för specifika, äldre, mätfordon. De delar av de tidigare föreskrifterna som inte ingår i detta

kravdokument bedöms inte som kritiska för den löpande verksamheten utan kommer eventuellt att ingå i

framtida handbok för råd och anvisningar rörande spårläge och spårlägeskvalitet.

Övergångsregel

Då Bessy-implementeringen kräver en viss kvalitetssäkringsperiod i skarpt driftläge så gäller att åter-

rapportering av åtgärdade Bessy-anmärkningar, se avsnitt 17.2, ska påbörjas senast 2014-09-01.

Detta gäller inte för urspårningsfarliga fel som överskridit KRIT-gräns som ska hanteras i Bessy fr.o.m.

2014-01-01.

2 Omfattning

Detta kravdokument beskriver de specifika grundläggande krav på spårläge som ska uppfyllas för att

tågtrafik ska få framföras under dimensionerande spår- och fordonstekniska förhållanden samt tillåtna

avvikelser i spårläget och krav på åtgärder.

Krav ställs inte direkt på vilket sätt som spårläget ska mätas och verifieras, däremot ställs krav på vilka

parametrar som ska mätas, mätningens sampelavstånd, mätosäkerhet, repeterbarhet och reproducerbarhet

samt hur redovisningen av mätresultatet och dokumentation av dessa ska ske.

Frågor på innehåll och förslag på förbättringar av detta kravdokument kan skickas till epostbrevlådan:

[email protected]. Ansökan om dispens från detta kravdokument görs via Dispensbanken.

3 Definitioner och förkortningar

Definitioner och förkortningar beskrivs nedan eller, i vissa fall, direkt i texten.

3.1 Definitioner

Belastad/obelastad Belastad spårlägesmätning innebär att mätning sker med mätutrustning som

spårlägesmätning belastar spåret motsvarande en axellast på minst 5 ton (minst 2,5 tons

hjullast) och obelastad mätning innebär att mätning sker med mätutrustning

som inte belastar spåret eller belastar spåret med en axellast mindre än 5 ton.

I detta kravdokument förekommer uttryck som maskinell belastad och manuell

obelastad spårlägesmätning vilket har samma innebörd som belastad och

obelastad spårlägesmätning.

KRAV 5 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

Punktfel Enskild avvikelse/enskilt fel (eng. isolated defect) med kortare eller längre

utbredning, se definition av våglängder nedan

Spårläge Spårets/rälernas läge i “rummet”. Läget kan beskrivas i förhållande till ett

“absolut”, geodetiskt, koordinatbestämt, läge eller i förhållande till samma

spårs/rälers läge ett visst avstånd bort, s.k. relativt läge.

Spårläge, relativt Beskriver skillnaden i läge mellan olika punkter längs rälen/rälerna mätta på

”samma ställe” på rälens profil. Uppmätta skillnader utvärderas mot ett medelvärde

och/eller mot anlagd spårgeometri och storleken på uppmätta avvikelser mot idealt

läge (s.k. spårlägesfel) jämförs mot vad som ger en god fordonsgång och god

passagerarkomfort samt tillräckliga säkerhetsmässiga gångdynamiska marginaler.

Spårläge, absolut Spårets geodetiskt inmätta läge i koordinater, N (Northing), E (Easting) och H

(Height) (benämningar enligt SWEREF 99). Koordinatbestämda lägen kan direkt

jämföras mot projekterade, koordinatberäknade, spårgeometrier och avvikelser

anges i höjd- och sidomått (bax-, lyft- eller justeringsmått).

Spårlägesparameter Det relativa spårläget beskrivs med hjälp av ett antal parametrar, spårvidd,

sidoläge, höjdläge, rälsförhöjning och skevning. Dessa parametrar beskrivs och

förklaras under respektive avsnitt nedan.

Sth Största tillåtna hastighet. I detta kravdokument menas den största tillåtna hastighet

som ett fordon, oberoende av fordons- eller tågkategori, kan färdas med på viss

spårsträcka enligt signalsystemet.

Våglängder För att på rätt sätt kunna värdera vissa spårlägesparametrars inverkan på säkerhet

och komfort så behöver parameterns storlek eller avvikelse (punktfel) utvärderas på

en viss sträcka, våglängd. Utvärdering görs vanligen för tre olika

våglängdsintervall, ca 1-25 meter (kortvågiga fel), 25-70 meter respektive 70-

150/200 meter (långvågiga fel). Avvikelser från denna praxis kan förekomma och

detta beskrivs i så fall under respektive avsnitt nedan.

3.2 Förkortningar

BESSY BESiktningsSYstemet för järnväg

EN European Norm (Europa Norm)

OPTRAM OPtimized TRAck Management (digitalt analys- och underhållsplaneringsverktyg)

RÖK Räls ÖverKant

SS-EN Svensk Standard (för Europa Norm)

TQC Track Quality Class, spårkvalitetsklass

TSD Tekniska Specifikationer för Driftskompatibilitet

4 Kompetens

Personal som berörs av kraven i detta dokument ska ha grundkunskaper motsvarande Järnvägsskolans kurser

”Banteknik för underhållspersonal” del spårlägeskontroll samt ”Tolkning av spårlägesdiagram eller

”OPTRAM tolkning av diagram”. Behörighet krävs för analys- och besiktningssystemen Optram respektive

Bessy. Personal ska ha erforderlig kompetens för att hantera den mätutrustning som används.

KRAV 6 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

5 Bakgrund

5.1 Allmänt

Kontroll av det relativa spårläget utförs för att kontrollera spårets ojämnheter och läge i förhållande till det

ideala relativa läget. Mindre spårlägesfel kan resultera i komfortstörningar för passagerarna. Ett dåligt

spårläge medför dessutom alltid risk för stora spårbelastningar, vilket accelererar nedbrytningen av spåret.

Större spårlägesfel kan, beroende på storlek och form, i ytterlighetsfall innebära risk för urspårning.

Kontroll av det absoluta spårläget görs för att kontrollera spårets avvikelse från projekterad

koordinatberäknad spårgeometri.

Olika metoder för spårlägeskontroll förekommer:

Spårlägeskontroll med mätfordon. Avser det relativa spårläget. Spårläget blir uppmätt under

belastning och mätresultatet registreras kontinuerligt. Mätsignalernas utslag jämförs med gällande

gränsvärden. Utvärdering av kritiska fel och urspårningsfarliga fel görs direkt i mätfordonet och

rapporteras vidare. Övrig spårlägesutvärdering görs som efterbehandling i OPTRAM.

Spårlägeskontroll med manuella utrustningar t.ex. SOLA-pass eller annan lättviktsutrustning. Avser

det relativa spårläget. Spårläget mäts i obelastat spår. Metoden används t.ex. på arbetsplats och efter

vissa arbeten om inte mätfordon finns tillgängligt.

Kontroll av spårets absoluta läge med geodetisk mätutrustning. Absolut spårlägeskontroll görs för att

kontrollera spårets avvikelse från projekterad koordinatberäknad spårgeometri. Används i spår vars

läge kan befästas geodetiskt mot stomnät/polygonpunkter. Avsett projekterat läge kan alltid åter-

ställas och rälsspänningarna kan hållas under kontroll. Även långvågiga spårlägesfel kan åtgärdas

med denna metodik.

5.2 Samverkan fordon – bana

Det relativa spårläget är en viktig faktor som påverkar de dynamiska spårkrafterna mellan fordon och bana

och som har inverkan på säkerheten, passagerarkomforten, vibrationer i fordon, vibrationer i spår, vibrationer

i banunderbyggnad, vibrationer i broar och mark, nedbrytningen av spår och banunderbyggnad samt

inverkan även på fordonsunderhållet och allt detta med tillhörande underhållskostnader.

Krav på det relativa spårläget är bl.a. avhängigt fordonsdynamiken och påverkar i sin tur vilka krav som ska

ställas på stabiliteten i undergrunden. Toleranserna måste uppfylla kraven från berörda TSD:er, rörande

spårlägets randvillkor och säkerhetskrav, och i övrigt sättas med hänsyn till komfortrelaterad praxis samt de

tekniskt/ekonomiskt optimala krav som kan ställas på respektive spårlägesparametrar kopplade till kravet på

att kunna mäta och underhålla spårläget på ett effektivt sätt.

6 Generella krav och förutsättningar

6.1 Allmänt

Mätning av spårläget görs för att kontrollera att spåret uppfyller de krav som gäller för aktuell hastighet.

Mätning görs därför regelbundet enligt TDOK 2014:0240 (tidigare BVF 807.2) - Säkerhetsbesiktning av

fasta järnvägsanläggningar vilket krävs enligt Järnvägslagen och BVFS 1997:2 - Föreskrifter om besiktning

och underhåll av spåranläggning. Mätningarna utnyttjas också för att planera kommande

spårriktningsinsatser. Spårlägesmätning görs även i direkt anslutning till större spårarbeten såsom ny- och

ombyggnad av spår, växelbyten m.fl. arbeten där spårläget rubbats. I samband med om- och nybyggnad av

spår och växlar används också absolut, geodetisk, inmätning av spårets läge.

KRAV 7 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

6.2 TSD-standarder

I aktuella TSD:er, se kapitel 18 Referenser, så anges vilka spårlägesparametrar som måste mätas och vilka

kontroll- och åtgärdsnivåer för bedömning som ska finnas. Innehållet i detta kravdokument uppfyller dessa

krav. I berörda SS-EN-standarder, se nedan, finns kompletterande krav och riktlinjer.

6.3 SS-EN-standarder

Krav på vilket spårläge och därtill kopplade spårlägesparametrar som ska mätas, hur det ska mätas samt

vilken kvalitetssäkring som gäller för mätutrustning och mätmetoder bestäms av:

SS-EN 13848-1 – Järnvägar – Spår – Spårlägeskvalitet – Del 1: Karakterisering av parametrar för

spårläge

SS-EN 13848-2 – Järnvägar – Spår – Spårlägeskvalitet – Del 2: Mätsystem – Fordon för

spårlägesmätning

SS-EN 13848-3 – Järnvägar – Spår – Spårlägeskvalitet – Del 3: Mätsystem – Maskiner för

spårbyggnation och spårunderhåll

SS-EN 13848-4 – Järnvägar – Spår – Spårlägeskvalitet – Del 4: Mätsystem – Manuella och lätta

utrustningar

SS-EN 13848-5 – Järnvägar – Spår – Spårlägeskvalitet – Del 5: Kvalitetsnivåer för spårläge

Detta kravdokument följer dessa SS-EN-standarder. All mätning av spårläge, inkluderande metoder/metodik,

utrustning, maskiner m.m., som görs i Trafikverkets spår ska förutom de krav som specifikt ställs i detta

kravdokument följa de standarder i SS-EN 13848-serien som är relevanta för mätningen i fråga. I vissa fall

kan smärre avvikelser finnas i detta kravdokument jämfört med SS-EN-standarderna. Anmärkning/förklaring

om detta görs då i berört textavsnitt.

7 Hastighetsklasser Då spårlägeskraven är starkt kopplade till spårkrafter och gångdynamik som i sin tur är direkt kopplade till

fordonens hastighet indelas spårlägeskraven i olika hastighetsklasser, H0-H5. Uppdelning i

hastighetsintervall i detta kravdokument ansluter till ovan nämnda SS-EN- och TSD-standarder samt till

SS-EN 14363 - Testprocedurer för godkännande av fordon. Följande hastighetsklasser gäller för bedömning

och redovisning av spårlägesfel och spårlägeskvalitet, se tabell 7.1.

Tabell 7.1. Hastighetsklasser för spårläge

Hastighetsklass Sth, V km/h

H5 200<V≤250

H4 160<V≤200

H3 120<V≤160

H2 80<V≤120

H1 40<V≤80

H0 V≤40

KRAV 8 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

Tillämpad hastighetsklass för spårläge bestäms med ledning av den mätta spårsträckans Sth (Största tillåtna

hastighet). Med Sth menas den största hastighet som är tillåten, för något fordon, på ett visst spåravsnitt.

Detta anges i Underlag till linjeboken, se referens 20. Tillfällig hastighetsnedsättning på viss sträcka bortses

från.

8 Spårlägesparametrar, beskrivning och definitioner samt standardavvikelser

8.1 Allmänt

Beskrivningar och definitioner enligt SS-EN 13848-1 – Järnvägar – Spår - Spårlägeskvalitet – Del 1:

Karakterisering av parametrar för spårläge, referens nr. 5, gäller som grund. Nedan visas en

sammanställning av aktuella parametrar som ska mätas. För en direkt överensstämmelse med EN-

standarderna så används vissa engelska benämningar och beteckningar.

8.2 Spårlägesparametrar som beskriver det relativa spårläget

8.2.1 Spårvidd

Spårvidden definieras som det minsta avståndet (G), parallellt med spårplanet, mellan rälerna, mätt vinkelrätt

mot spårplanet mellan punkter P, belägna någonstans mellan spårplanet och 14 mm (Zp) under spårplanet, se

figurer 8.2.1a och 8.2.1b.

Figur 8.2.1a Mätning av spårvidd (bild hämtad från referens 5)

G = eng. gauge = spårvidd i mm; 1 = spårplan/farbaneplan; Zp = nivå 14 mm under spårplanet

Figur 8.2.1b Mätning av spårvidd, sliten räls (bild hämtad från referens 5)

Observera att vid sliten räls kan mätpunkterna P vara på olika nivåer, dock

fortfarande någonstans mellan 0-14 mm under rök.

KRAV 9 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

8.2.2 Höjdläge

Höjdläget definieras som respektive räls farbanenivå i förhållande till en referenslinje (medelhöjdläget), se

figur 8.2.2. Höjdläget anges för respektive räl, höger och vänster, i längdmätningens riktning.

För höjdläge görs mätningar inom följande våglängdsområden (våglängd=):

D1: 1 m < ≤ 25 m

D2: 25 m < ≤ 70 m

D3: 70 m < ≤ 150 m

Not: För D1 skiljer värdet 1 m från EN-standardens 3 m vilket saknar praktisk betydelse vid

tillämpningen av gränsvärdena i detta kravdokument

Figur 8.2.2 Mätning av höjdläge (bild hämtad från referens 5)

1= Respektive räls farbanenivå (höjdläge) 2 = Referenslinje (rälens medelhöjdläge)

Zp = Höjdskillnad, +/-, i mm (nedåt plus, uppåt minus) för respektive räl

8.2.3 Sidoläge

Sidoläget definieras som respektive räls, i punkten P (se avsnitt 8.2.1) avvikelse/ändring i sidoläge, Yp, i

förhållande till en horisontell referenslinje (medelhorisontalläget), se figur 8.2.3. Sidoläget anges för

respektive räl, höger och vänster, i längdmätningens riktning.

För sidoläge görs mätningar inom följande våglängdsområden:

D1: 1 m < ≤ 25 m

D2: 25 m < ≤ 70 m

D3: 70 m < ≤ 150 m

Not: För D1 skiljer värdet 1m från EN-standardens 3m. För D3 skiljer sig värdet 150 m från EN-

standardens 200 m. Det ställs dock i EN-standarden inga krav på att mätning ska göras för dessa

våglängder men i detta kravdokument rekommenderas att mätning/värdering görs upp till ca 150 m.

KRAV 10 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

Figur 8.2.3 Mätning av sidoläge (bild hämtad från referens 5)

1 = Spårplan/farbaneplan 2 = Referenslinje (rälens medelhorisontalläge)

3 = Mittlinje farbana Zp = Höjdskillnad vid mätpunkt P

Yp = Avvikelse i sidoläge mot referenslinjen (höger plus, vänster minus)

8.2.4 Rälsförhöjning

Rälsförhöjning definieras som skillnaden i höjdläget mellan motstående farbanor på respektive räl beräknat

ur vinkeln mellan spårplan/farbaneplan och horisontella referensplanet, se figur 8.2.4. Skillnaden i höjdläget

är höjden på den vertikala kateten i en rätvinklig triangel med hypotenusan = 1500 mm för spår med

normalspårvidd 1435 mm. I rakspår är rälsförhöjningen nominellt noll medan det i kurvor normalt finns en

anlagd rälsförhöjning. Rälsförhöjningens ojämnhet/variation kontrolleras liksom stor avvikelse från anlagd

rälsförhöjning.

Rälsförhöjningens ojämnhet definieras som rälsförhöjningssignalen filtrerad till våglängden 1-25 m.

Figur 8.2.4 Mätning av rälsförhöjning (bild hämtad från referens 5)

1 = Rälsförhöjning 2 = Spårplan/farbaneplan

3 = Horisontellt referensplan 4 = Hypotenusa

KRAV 11 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

8.2.5 Skevning (rälsförhöjningens ändring)

Skevning definieras som skillnaden mellan två rälsförhöjningar (se avsnitt 8.2.4) uppmätta med ett bestämt

inbördes avstånd längs spåret, mätbasen. Maximalt tillåten anlagd skevning i rälsförhöjningsramper är

2,5 ‰, dvs. 2,5 mm/m. Skevning pga. felaktig rälsförhöjning (sättningar mm) såväl som pga. anordnad

rälsförhöjning kontrolleras. Kontrollmätning görs för två prioriterade mätbaser, 3 m (endast maskinellt)

respektive 6 m för att täcka in skevning dels över axelavståndet i boggi och dels över kortare, vridstyva,

vagnars axel- eller boggiavstånd. Mätresultatet jämförs med ett gränsvärde i mm. Skevning kan även

uttryckas som en gradient, i promille (‰) eller mm/m, eller som dess invers, s.k. ramptal, dvs. mätbasen i

mm dividerad med utslaget/ändringen i mm. Ramptalet blir dimensionslöst.

8.3 Standardavvikelser

Ett genomsnittligt värde för vissa spårlägesparametrar kan beräknas med hjälp av standardavvikelser.

Standardavvikelserna beräknas för signaler filtrerade till våglängdsområdet 3-25 m, vilket skiljer sig från

området 1-25 m som används för andra parametrar. Våglängdsområdet 3-25 m är EN-standard för att

beräkna standardavvikelser och möjliggör direkta jämförelser med andra europeiska banor.

Standardavvikelser beräknas glidande över 200 m spårlängd.

8.3.1 Standardavvikelse för höjdläge

Standardavvikelse för höjdläget, SDH, beräknas enligt:

SDH, höjdläge. I varje mätpunkt beräknas först standardavvikelsen för respektive räl.

Standardavvikelsen för spåret (båda rälerna) beräknas sedan som halva summan av

standardavvikelserna för respektive räl.

𝑆𝐷𝐻 = 𝑆𝐷𝐻𝑣ä + 𝑆𝐷𝐻ℎö

2

där: vä = vänster (räl) hö = höger (räl)

8.3.2 Standardavvikelse för sidoläge

Standardavvikelse för sidoläget, SDS, beräknas enligt:

SDS, sidoläge. I varje mätpunkt beräknas först standardavvikelsen för respektive räl.

Standardavvikelsen för spåret (båda rälerna) beräknas sedan som halva summan av

standardavvikelserna för respektive räl.

𝑆𝐷𝑆 = 𝑆𝐷𝑆𝑣ä + 𝑆𝐷𝑆ℎö

2

där: vä = vänster (räl) hö = höger (räl)

8.3.3 Standardavvikelse för samverkansfel

Med samverkansfel menas samverkan mellan sidoläge och rälsförhöjning. Denna samverkan kan ge

signifikant påverkan på upplevd komfort.

Standardavvikelse för samverkan, SDSAM, beräknas enligt:

KRAV 12 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

SDSAM, samverkansfel. Vid beräkning av samverkanssignalen adderas rälsförhöjningssignalen

med sidolägessignalen för rikträlen. Rikträlen definieras som ytterräl i kurva och den räl som har

lägst standardavvikelse i rakspår. Därvid beaktas teckenregler så att summasignalen förstärks när

t.ex. ett sidolägesfel åt vänster finns samtidigt med ett rälsförhöjningsfel där vänster räl ligger lägre

än höger räl. Signalerna adderas med viktsförhållandet 1:1. Standardavvikelsen SDSAM beräknas

sedan för den erhållna signalen.

𝑆𝐷𝑆𝐴𝑀 = 𝑆𝐷(𝑟ä𝑙𝑠𝑓ö𝑟ℎö𝑗𝑛𝑖𝑛𝑔 + 𝑠𝑖𝑑𝑜𝑙ä𝑔𝑒𝑟𝑖𝑘𝑡𝑟ä𝑙) (OBS teckenregler)

där: SDSAM = Standardavvikelse SAMverkan

rikträl = ytterräl i kurva och den räl som har lägst standardavvikelse i rakspår

9 Spårlägesparametrar, krav på mätdata

9.1 Allmänt

Krav enligt:

SS-EN 13848-2 – Järnvägar – Spår - Spårlägeskvalitet – Del 2: Mätsystem - Fordon för

spårlägesmätning, referens nr 6

SS-EN 13848-3 – Järnvägar – Spår - Spårlägeskvalitet – Del 3: Mätsystem - Maskiner för

spårbyggnation och spårunderhåll, referens nr 7


utrustningar, referens nr 8

ska uppfyllas.

Detta innebär bl. a:

Krav på mätsätt

Krav på signalbehandling

Krav på mätområde, mätosäkerhet, repeterbarhet respektive reproducerbarhet

Krav på verifiering och kalibrering

Krav på mätsätt bestäms av ändamålet med mätningen och vilka parametrar som behöver mätas etc. Mätsättet

fastställs i varje särskilt fall med hänsyn till gällande regelverk och infrastrukturförvaltarens, projektets

(motsv.) beställning. Se även kapitel 10 Mätmetoder.

Krav på signalbehandling innebär krav på sampelavstånd och filtrering av signalerna från sensorerna och

bestäms av mätmetoden och ges i de tre SS-EN-standarderna som refereras ovan. För sampling gäller för

mätfordon på Trafikverkets spår att samplingsavståndet ska vara lika med 0,25 m (skiljer sig från SS-EN

standarden på 0,5 m).

Krav på mätområde, upplösning, mätosäkerhet, repeterbarhet respektive reproducerbarhet ställs under detta

avsnitt enligt beskrivning och tabeller, se bilaga1, för respektive parameter med referens till de tre SS-EN-

standarderna enligt ovan. För standardavvikelser ställs enbart krav på reproducerbarhet.

För krav på verifiering och kalibrering gäller respektive avsnitt i de SS-EN-standarder som refereras ovan.

Detta gäller för när kalibrering och verifiering ska göras samt krav på verifiering av överföringsfunktioner och

koherensfunktioner.

Angivna krav för spårbyggnations- och spårunderhållsmaskiner gäller endast mätning med kordabaserat, dvs.

hastighetsoberoende, system, inte för tröghetsmätsystem.

KRAV 13 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

9.2 Definitioner mätdata

Följande definitioner gäller för mätdata:

Höger/vänster räl

Höger och vänster räl anges alltid i längdmätningens riktning.

Upplösning:

Minsta ändring av uppmätt parameters värde som kan detekteras av mätinstrumentet.

Mätosäkerhet:

Mätinstrumentets och mätsättets osäkerhet (spridning) i uppmätt värde mot faktiskt värde.

Värdet ges för 95 % konfidensintervall om inte annat anges.

Repeterbarhet:

Överensstämmelse i värde mellan successiva mätningar av samma parameter under

samma förhållanden (hastighet, mätriktning etc.) på samma spåravsnitt under följande förutsättningar:

Samma mätmetod

Samma fordonsriktning

Samma metod för överföring/tolkning av mätvärde

Samma omgivnings-/miljöförhållanden

Kort tid mellan mättillfällena

Reproducerbarhet:

Överensstämmelse i värde mellan successiva mätningar av samma parameter under

varierande förhållanden med samma mätmetodik och samma tolknings- (överförings-) metodik på

samma spåravsnitt under följande förutsättningar:

Varierande hastighet

Olika mätriktningar

Olika mätfordonsriktningar

Varierande omgivnings-/miljöförhållanden

Kort tid mellan mättillfällena

9.3 Mätkrav för spårlägesparametrar för relativt spårläge

9.3.1 Spårvidd

Grundläggande mätkrav framgår av bilaga 1, tabell 1.

9.3.2 Höjdläge


9.3.3 Sidoläge




9.3.5 Skevning (rälsförhöjningens ändring)


KRAV 14 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

9.3.6 Standardavvikelser

Krav på reproducerbarhet framgår av bilaga 1, tabell 6.

9.4 Mätkrav för spårets absoluta, geodetiska, läge

Spårets absoluta läge bestäms normalt i samband med ny- och ombyggnader samt spår- och växelbyten.

Läget mäts in i koordinater N, E, H enligt aktuellt referenssystem. Inmätningen utförs enligt TDOK

2014:0571 och TDOK 2014:0572 (tidigare BVS 1584.10) - Geodetiska mätningsarbeten och geografisk

lägesbestämning. Därefter förvaltas det projekterade koordinatbestämda läget och geometrierna bl.a. för att

senare kunna utföra vissa underhållsarbeten. Genom att kontrollera och vid behov återställa spårens

projekterade absoluta lägen kan man:

- Åtgärda långvågiga spårlägesfel

- Återställa spårets neutraliserade läge

- Återställa spårets läge och säkerhetsavstånd i förhållande till intilliggande objekt som plattformar,

bropelare, tunnel och bergskärningar m.m. (FOMUL-koordinater återställs.)

- Ofta är återställandet av projekterade lägen också det enda sättet att få flera olika spårs geometrier att

passa ihop på rätt sätt, när de är sammanfogade i komplexa växelförbindelser. (Undantag kan vara

enkla raka spårväxlar i parallella spår.)

Krav på mätosäkerheten för absolut spårläge framgår av bilaga 1, tabell 7.

10 Mätmetoder

10.1 Relativt spårläge

10.1.1 Maskinell, belastad, spårlägesmätning

Maskinell, belastad, spårlägesmätning med särskilt mätfordon är den bästa och säkraste metoden att mäta

spårläget. Maskinell belastad spårlägesmätning ska utföras med mätfordon som har en axellast ≥ 5 ton

(hjullast ≥ 2,5 ton), vilket innebär att mätningen görs på belastat spår. Till skillnad från obelastad mätning

ger belastad mätning ett spårläge som bättre liknar det som tågtrafiken utsätts för.

Fordon för spårlägesmätning, s.k. mätfordon, ska uppfylla krav enligt:

SS-EN 13848-2 – Järnvägar – Spår – Spårlägeskvalitet – Del 2: Mätsystem – Fordon för

spårlägesmätning eller SS-EN 13848-3 – Järnvägar – Spår - Spårlägeskvalitet – Del 3: Maskiner

för spårbyggnation och spårunderhåll.

Maskinell, belastad, spårlägesmätning kan också utföras med maskiner för spårbyggnation och spårunderhåll

utrustade med mätsystem för spårlägesmätning, t.ex. spårriktningsmaskiner. Om verifiering av spårläge ska

utföras med dessa maskiner ska detta avtalas mellan beställare och utförare.

Maskiner för spårbyggnation och spårunderhåll ska uppfylla krav enligt:

SS-EN 13848-3 – Järnvägar – Spår - Spårlägeskvalitet – Del 3: Mätsystem – Maskiner för

spårbyggnation och spårunderhåll.

Parametrar som ska mätas och krav på mätdata framgår av kapitel 8 och 9 ovan. Spårlägestoleranser vid

maskinell belastad mätning framgår av avsnitt 11.2 nedan.

KRAV 15 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

10.1.2 Manuell, obelastad, spårlägesmätning

Manuell, obelastad, spårlägesmätning görs t.ex. med handhållen mätutrustning, typ SOLA-pass, eller med

lämplig (rullande) lättviktsutrustning alternativt i vissa fall också med lina eller med geodetisk inmätning.

För manuell mätning av sidoläge och höjdläge kan t.ex. pilhöjdsmätning med lina och avvägningsinstrument

användas. På grund av att spårläget inte mäts med ”rätt” belastning så finns vissa restriktioner beträffande

användningen av mätresultaten, se avsnitt 11.3.

Manuell spårlägesmätning ska uppfylla krav enligt:


mätutrustningar.

Parametrar som ska/kan mätas och krav på mätdata framgår av kapitel 8 och 9 ovan. Spårlägestoleranser vid

manuell obelastad mätning framgår av avsnitt 11.3 nedan.

10.2 Spårets absoluta läge

Spårets absoluta läge mäts, enligt TDOK 2014:0571 och 2014:0572 (tidigare BVS 1584.10) Geodetiska

mätningsarbeten och geografisk lägesbestämning, med lämplig, godkänd, mätutrustning t.ex. totalstation

eller avvägningsinstrument. Inmätt läge hos spåret/rälen ”kopplar” till ett geodetiskt referenssystem vilket

möjliggör att mätpunkten kan koordinatbestämmas i N, E, H med viss noggrannhet. Spårets anlagda/önskade

geometri kan därmed bestämmas/anläggas. Toleranser för spårets absoluta läge framgår av avsnitt 11.5

nedan.

11 Krav på spårläge, toleranser

11.1 Allmänt

Enligt TSD så har Infrastrukturförvaltaren ansvaret för att fastställa lämpliga värden för planeringsgräns,

underhållsgräns och gräns för omedelbar åtgärd för följande parametrar:

Sidoläge – punktfel – genomsnittliga värden till toppvärden

Höjdläge – punktfel – genomsnittliga värden till toppvärden

Spårets skevning – punktfel – noll-till-toppvärde, kritiska åtgärdsgränsvärden bestämda i TSD ska

innehållas

Spårvidd – punktfel – nominell spårvidd till toppvärde, kritiska åtgärdsgränsvärden bestämda i TSD

ska innehållas

Genomsnittlig spårvidd över 100 m sträckor – nominell spårvidd till genomsnittsvärde, kritiska

åtgärdsgränsvärden bestämda i TSD ska innehållas

Rälsförhöjning – kritiskt åtgärdsgränsvärde för avvikelse från anlagd rälsförhöjning enligt TSD ska

innehållas

Sidoläge – standardavvikelser (endast för ”Underhållsgräns – planerad åtgärd”)

Höjdläge – standardavvikelser (endast för ”Underhållsgräns – planerad åtgärd”)

Enligt TSD ska Infrastrukturförvaltaren då dessa gränser fastställs ta hänsyn till de gränser för

spårlägeskvalitet som används som underlag för godkännande av fordon. Kraven för godkännande av fordon

finns angivna i TSD Rullande materiel med hänvisning till SS-EN 13848-5 – Järnvägar – Spår –

Spårlägeskvalitet – Del 5: Kvalitetsnivåer för spårläge. Åtgärdsgränser i detta kravdokument (TDOK

2013:0347) uppfyller dessa krav.

KRAV 16 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

Trafikverket har utöver ovan nämnda parametrar också krav på långvågiga spårlägesfel i höjd- och sidled,

rälsförhöjningens ojämnhet samt standardavvikelse för samverkande fel.

Enligt TSD kan vid behov/önskemål fler åtgärdsnivåer definieras. Trafikverket har valt att lägga till nivåerna

Nytt och Nyjusterat spår samt delat upp underhållsgränsen i två nivåer, Underhåll 1 och Underhåll 2. För

Trafikverkets spår ska således åtgärdsnivåer och benämningar enligt tabell 11.1 nedan gälla för respektive

spårlägesparametrar:

Tabell 11.1 Åtgärdsnivåer

Förkort-

ning Benämning Förklaring/krav på åtgärd Benämning i TSD

NYTT Nytt Kravnivå för nybyggt och nyupprustat spår

NYJUST Nyjusterat Kravnivå för nyjusterat spår efter

spårriktningsinsats

PLAN Planering

Kravnivå, planeringsgränsvärde. Spårlägesfel

som överskrider gränsen ska börja analyseras för

planering av kommande insatser.

TSD-AL: Alert

Limit

UH1 Underhåll 1

Kravnivå, underhållsgräns 1. Spårlägesfel som

överskrider gränsen ska snarast åtgärdas så att

nästa nivå, underhållsgräns 2, med marginal inte

hinner nås före nästa spårjusteringsomgång.

TSD-IL-1:

Intervention Limit

'low'

UH2 Underhåll 2

Kravnivå, underhållsgräns 2. Spårlägesfel ska

åtgärdas innan de nått denna nivå. För

spårlägesfel som överskrider UH2, dvs. ligger

mellan gränsvärdena UH2 och KRIT, ska

omedelbar planering av åtgärd ske och

genomförande av åtgärd ske utan onödigt

dröjsmål.

TSD-IL-2:

Intervention Limit

'high'

KRIT Kritisk

Kravnivå, gräns för omedelbar åtgärd. Vid

uppmätta fel som överskrider kritisk gräns ska

åtgärder omedelbart vidtas för att minska risken

för säkerhetskonsekvens. Detta kan ske genom

att felet åtgärdas, att det införs hastighetsned-

sättning eller stopp för trafiken. Beroende på

parameter ska anvisningar i kapitel 13 -

”Åtgärder vid fel som överskrider kritisk gräns”

följas.

TSD-IAL:

Immediate Action

Limit

Gränsvärden för respektive parameter och åtgärdsnivå anges nedan.

KRAV 17 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

11.2 Toleranser vid maskinell belastad spårlägesmätning

Nedan anges de gränsvärden som gäller som krav för Trafikverkets spår. Värdena är baserade på tidigare

BVF:er samt de i TSD- och SS-EN-standarder angivna normativa värdena, för IAL=Kritisk, och förslag till

värden (informativa) för övriga åtgärdsnivåer. Trafikverkets kravvärden kan avvika något från

informativa/föreslagna värden.

Angivna gränsvärden i respektive kolumn är de värden som accepteras för respektive åtgärdsnivå, t.ex.

beträffande spårvidd för nyjusterat spår i hastighetsklass H3, tabell 11.2.1.1 så är 1440 mm (+5) resp. 1433

mm (-2) godkända värden samt alla värden däremellan. Där endast ”-” anges finns för närvarande inga krav.

11.2.1 Spårvidd

11.2.1.1 Punktfel

I tabell 11.2.1.1 anges de gränsvärden för spårviddens punktfel som gäller för de olika åtgärdsnivåerna.

Två värden anges i varje kolumn för avvikelser (+/-) från nominellt värde, dvs. ett max- och ett minvärde

(spårvidd Max och spårvidd Min).

Tabell 11.2.1.1 Gränsvärden för spårviddens punktfel

Spårvidd, punktfel, avvikelse från nominellt värde 1435 mm, (+), - mm

Hastighets-klass Sth (km/h) NYTT NYJUST PLAN UH1 UH2 KRIT

H5 200<V≤250 3,-2 4,-2 8,-3 10,-3 15, -4 28, -5

H4 160<V≤200 4,-2 5,-2 10,-3 12, -4 20, -5 28, -7

H3 120<V≤160 4,-2 5,-2 12,-3 15, -4 22, -5 33, -8

H2 80<V≤120 4,-3 5,-3 12,-4 17, -4 25, -5 33, -9

H1 40<V≤80 4,-3 7,-3 15,-4 22, -4 30, -5 35, -10

H0 V≤40 4,-3 7,-3 15,-4 22, -4 30, -5 35, -10

11.2.1.2 Medelvärde över 100 meter

I tabell 11.2.1.2 anges de gränsvärden för spårviddens löpande medelvärde över 100 meter som gäller för de

olika åtgärdsnivåerna. Kraven gäller endast för trång spårvidd.

Tabell 11.2.1.2 Gränsvärden för spårviddens medelvärde över 100 meter

1) 1433 mm vid hastigheter över 230 km/h

Spårvidd, löpande medelvärde över 100 meter, gällande för rakspår och spår med projekterad radie över 2500 meter

Hastighets-klass Sth (km/h)

NYTTmin UH1min UH2min

H5 200<V≤250 1435 1434 14321

H4 160<V≤200 1435 1433 1430

H3 120<V≤160 1435 1432 1430

H2 80<V≤120 1435 1431 1430

H1 40<V≤80 1435 1431 1430

H0 V≤40 1435 - -

KRAV 18 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

11.2.2 Höjdläge

11.2.2.1 Punktfel med våglängd 1-25 meter

I tabell 11.2.2.1 anges de gränsvärden för höjdlägets punktfel som gäller för de olika åtgärdsnivåerna.

Värdena gäller för våglängdsområde D1, dvs. 1-25 meter.

Tabell 11.2.2.1 Gränsvärden för höjdlägets punktfel, våglängd 1-25 meter

Höjdläge för respektive räl, punktfel i +/- mm, våglängd 1-25 meter

Hastighetsklass Sth (km/h) NYTT NYJUST PLAN UH1 UH2 KRIT

H5 200<V≤250 2 2 4 6 8 16

H4 160<V≤200 2 2 5 7 9 20

H3 120<V≤160 2 2 6 8 12 23

H2 80<V≤120 3 4 8 10 15 26

H1 40<V≤80 3 5 10 12 19 28

H0 V≤40 3 6 12 15 25 28


I tabell 11.2.2.2 anges de gränsvärden för höjdlägets punktfel som gäller för de olika åtgärdsnivåerna.


Tabell 11.2.2.2 Gränsvärden för höjdlägets punktfel, våglängd 25-70 meter



H5 200<V≤250 7 7 10 14 20 28

H4 160<V≤200 7 7 12 16 23 33

H3 120<V≤160 - - - - - -

H2 80<V≤120 - - - - - -

H1 40<V≤80 - - - - - -

H0 V≤40 - - - - - -

KRAV 19 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

11.2.3 Sidoläge


I tabell 11.2.3.1 anges de gränsvärden för sidolägets punktfel som gäller för de olika åtgärdsnivåerna.


Tabell 11.2.3.1 Gränsvärden för sidolägets punktfel, våglängd 1-25 meter

Sidoläge för respektive räl, punktfel i +/- mm, våglängd 1-25 meter


H5 200<V≤250 2 2 3 4 5 10

H4 160<V≤200 2 2 3 4 6 12

H3 120<V≤160 2 2 4 5 8 14

H2 80<V≤120 2 3 5 7 11 17

H1 40<V≤80 2 3 8 11 14 22

H0 V≤40 2 4 10 14 17 22


I tabell 12.2.3.2 anges de gränsvärden för sidolägets punktfel som gäller för de olika åtgärdsnivåerna.


Tabell 11.2.3.2 Gränsvärden för sidolägets punktfel, våglängd 25-70 meter



H5 200<V≤250 5 5 8 10 14 20

H4 160<V≤200 5 5 9 12 17 24

H3 120<V≤160 - - - - - -

H2 80<V≤120 - - - - - -

H1 40<V≤80 - - - - - -

H0 V≤40 - - - - - -

KRAV 20 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0


11.2.4.1 Rälsförhöjningens ojämnhet

I tabell 11.2.4.1 anges de gränsvärden som gäller för rälsförhöjningens ojämnhet. Värdena gäller för

våglängdsområde D1, dvs. 1-25 meter.

Tabell 11.2.4.1 Gränsvärden för rälsförhöjningens ojämnhet, våglängd 1-25 meter

Rälsförhöjningens ojämnhet, punktfel i +/- mm


H5 200<V≤250 2 3 4 5 8 20

H4 160<V≤200 2 3 4 6 9 20

H3 120<V≤160 3 4 5 7 10 20

H2 80<V≤120 3 4 6 8 12 20

H1 40<V≤80 3 5 7 10 14 20

H0 V≤40 3 5 8 12 16 20

11.2.4.2 Rälsförhöjningens avvikelse

I tabell 11.2.4.2 anges de gränsvärden som gäller för rälsförhöjningens avvikelse från anordnad

rälsförhöjning.

Tabell 11.2.4.2 Gränsvärden för rälsförhöjningens avvikelse från anordnad rälsförhöjning

Rälsförhöjningens avvikelse, +/- mm


H5 200<V≤250 2 3 - - - -

H4 160<V≤200 2 3 - - - -

H3 120<V≤160 3 4 - - - -

H2 80<V≤120 3 4 - - - -

H1 40<V≤80 3 5 - - - -

H0 V≤40 3 5 - - - -

KRAV 21 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

11.2.5 Skevning

11.2.5.1 Skevning mätt med mätbasen 3 meter

I tabell 11.2.5.1 anges de gränsvärden för skevning uppmätt med mätbas 3 meter som gäller för de olika

åtgärdsnivåerna. Värdena för UH2 och KRIT gäller för den faktiska (absoluta) totala skevningen inklusive

rälsförhöjningsramper.

Tabell 11.2.5.1 Gränsvärden för skevningens punktfel, 3 m mätbas

Skevningens punktfel vid 3 m mätbas, i +/- mm


H5 200<V≤250 3 3 4 6 9 12

H4 160<V≤200 3 3 5 7 10 15

H3 120<V≤160 3 3 6 8 11 15

H2 80<V≤120 3 3 7 9 12 18

H1 40<V≤80 5 5 8 10 13 18

H0 V≤40 6 6 9 12 14 18

11.2.5.2 Skevning mätt med mätbasen 6 meter

I tabell 11.2.5.2 anges de gränsvärden för skevning uppmätt med mätbas 6 meter som gäller för de olika


rälsförhöjningsramper.

Tabell 11.2.5.2 Gränsvärden för skevningens punktfel, 6 m mätbas

Skevningens punktfel med 6 m mätbas, i +/- mm


H5 200<V≤250 4 4 6 9 13 20

H4 160<V≤200 4 4 6 9 13 25

H3 120<V≤160 4 4 8 11 17 25

H2 80<V≤120 6 6 9 13 19 29

H1 40<V≤80 8 8 12 16 21 29

H0 V≤40 10 10 15 19 23 29

KRAV 22 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

11.2.6 Standardavvikelser

Gränsvärden för standardavvikelser bygger på tidigare BVF:er och på de rekommendationer för Alert Limit

(planeringsgräns) för standardavvikelser i höjd- respektive sidoläge som anges i referens 9 samt på de förslag

för gränsvärden som anges i referens 10 i form av TQC:er, Track Quality Classes. För nytt och nyjusterat

spår kan kraven ev. delas upp på vanligt spår, växlar, driftplatser etc., beroende på specifika krav för

projektet/entreprenaden. Övergripande analys och utvärdering av standardavvikelser beskrivs under kapitel

15.

11.2.6.1 Standardavvikelse för höjdläge

I tabell 11.2.6.1 anges de gränsvärden för standardavvikelsen för höjdläge som gäller för de olika

åtgärdsnivåerna.

Tabell 11.2.6.1 Gränsvärden för standardavvikelsen för höjdläge, våglängd 3-25 meter

Standardavvikelse för höjdläge, i mm, våglängd 3-25 meter


H5 200<V≤250 0,4 0,4 0,85 1,15 - -

H4 160<V≤200 0,6 0,6 1,15 1,6 - -

H3 120<V≤160 0,65 0,65 1,40 1,85 - -

H2 80<V≤120 0,75 0,75 1,80 2,50 - -

H1 40<V≤80 1,25 1,25 2,75 3,75 - -

H0 V≤40 1,25 1,25 2,75 3,75 - -

11.2.6.2 Standardavvikelse för sidoläge

I tabell 11.2.6.2 anges de gränsvärden för standardavvikelsen för sidoläge som gäller för de olika

åtgärdsnivåerna.

Tabell 11.2.6.2 Gränsvärden för standardavvikelsen för sidoläge, våglängd 3-25 meter

Standardavvikelse för sidoläge, i mm, våglängd 3-25 meter


H5 200<V≤250 0,35 0,35 0,50 0,65 - -

H4 160<V≤200 0,40 0,40 0,70 0,90 - -

H3 120<V≤160 0,45 0,45 0,75 1,00 - -

H2 80<V≤120 0,50 0,50 1,05 1,45 - -

H1 40<V≤80 0.90 0.90 1,95 2,70 - -

H0 V≤40 0.90 0.90 1,95 2,70 - -

11.2.6.3 Standardavvikelse för samverkande fel

Enligt SS-EN 13848-5 bör infrastrukturförvaltaren även ta hänsyn till effekterna av samverkande fel och

periodiska större samverkande fel. Detta kan göras vid utvärderingen av samverkande fel i sidoläge och

KRAV 23 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

rälsförhöjning, dels genom beräkning av standardavvikelsen för samverkan och dels genom kontroll av den

direkta samverkanssignalen där våglängder 10-30 m särskilt studeras. I tabell 11.2.6.3 anges de gränsvärden

för standardavvikelser för samverkande fel som gäller för de olika hastighetsklasserna. Då angivna

gränsvärden uppnås ska åtgärder enligt UH1-gräns vidtas.

Tabell 11.2.6.3 Gränsvärden för standardavvikelse för samverkande fel

Samverkande fel, standardavvikelse, SDSAMgr, mm

Hastighetsklass Sth (km/h) UH1

H5 200<V≤250 1,6

H4 160<V≤200 1,7

H3 120<V≤160 1,9

H2 80<V≤120 2,4

H1 40<V≤80 3,1

H0 V≤40 3,6

Periodiska samverkande fel kan starkt påverka resandekomforten trots att de enskilda felen i höjd- och

sidoläge visar måttliga värden. Därför ska särskild analys göras rörande ev. periodicitet för den direkta

samverkanssignalen med våglängder 10-30 m. Vid upptäckt av större sådana fel med 3 eller fler

svängningar/amplituder i följd ska åtgärd göras enligt krav för överskridande av UH2-gräns.

11.3 Toleranser vid manuell obelastad spårlägesmätning

11.3.1 Allmänt

Obelastad spårlägesmätning, dvs. manuell mätning och mätning med lättviktsutrustning, har nackdelen att

spåret inte blir tillräckligt belastat och vissa spårlägesfel kan då komma att mätas för ”snällt”, dvs.

mätutslagen blir för små. Detta kompenseras till viss del av att det, för vissa spårlägesparametrar, är snävare

gränsvärden för manuell obelastad mätning men det kan ändå inte fullt ut kompensera för motsvarande

belastad mätning. Manuell obelastad mätning kan därför endast ligga till grund för att tillåta trafik i vissa

situationer då denna metodik bedöms vara tillfyllest och om mätfordon saknas, se vidare krav enligt detta

avsnitt 11.3.

Vid manuellt uppmätta värden på och över UH2 resp. KRIT-gräns under pågående normal trafikering ska

åtgärder snarast vidtas för att åtgärda felen.

11.3.1.1 Speciella krav vid manuell mätning

För att tillåta trafik baserad på manuell obelastad mätning måste man säkerställa att understoppningen av

sliprarna i ballastspår är tillräckligt bra och att felen vid belastning av spåret inte ökar nämnvärt.

Efter noggrann bedömning av förhållandena kan manuell mätning få ligga till grund för beslut om att

temporärt tillåta trafik i hastigheter upp till maximalt 130 km/h. Detta kan följaktligen innebära att spåret inte

kan trafikeras med önskad eller full hastighet innan verifierande maskinell belastad spårlägesmätning med

mätfordon har gjorts, se även TDOK 2014:0520 (tidigare BVF 540.33) - Tillåtna hastigheter efter

stabilitetspåverkande arbeten.

Vid manuell obelastad spårlägesmätning ska minst spårvidd, skevning och rälsförhöjning kontrolleras med

exempelvis ett s.k. SOLA-pass. För trafik med hastigheter över 80 km/h måste även höjd- och sidoläge

kontrolleras. Detta kan göras t.ex. genom avvägning av höjdläget och pilhöjdsmätning av sidoläget med lina

KRAV 24 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

eller genom inmätning av spårets ”absoluta” läge (lämpliga ”fasta” nollpunkter för start och slut på

mätningen måste bestämmas). Vid pilhöjdsmätning med lina mäts pilhöjden på 10 m mätbas. Avvägning av

höjd samt ”absolut” inmätning av höjd och/eller sida görs var 5:e meter och beräkning av avvikelsen görs

mot medellinjen på 10 meters våglängd, löpande.

11.3.1.2 Godkännande av spårläge för ordinarie tåghastighet

För att godkänna spårläget trafikalt för ordinarie tåghastighet efter spårarbeten, som anges i TDOK

2014:0521 (tidigare BVS 807.50) – Ibruktagandebesiktning av bananläggning, bilaga 1, tabell 1, kolumn 1,

krävs alltid maskinell belastad spårlägesmätning. För spår- och växelriktning (kategori 2 enligt TDOK

2014:0520 (tidigare BVF 540.33)) samt ströslipersbyte (kategori 2 enligt TDOK 2014:0520 (tidigare BVF

540.33)) i samma tabell kolumn 2 krävs också belastad spårlägesmätning vilket kan göras med mätfordon

eller, om så avtalats mellan beställare och utförare, med spårbyggnads- och spårunderhålls-maskiner

utrustade med spårlägesmätsystem. För övriga arbeten beskrivna i samma tabell kolumn 2 och övriga icke

nämnda arbeten avgör ansvarig projektledare kravet på verifiering av spårläget. Med trafikalt spårläge menas

att krav i denna TDOK, för maskinell belastad spårlägesmätning, ska vara uppfyllda för aktuell

hastighetsklass, vilket kan avvika från kontraktsmässiga krav som normalt är nivå NYTT eller NYJUST.

11.3.1.3 Manuell mätning för lokalisering av fel

Vid en manuell ”efterkontroll” för att lokalisera ett fel som uppmätts med maskinell belastad mätning gäller

alltid uppmätt värde från den maskinella mätningen såvida inte mätfel har bekräftats från ansvarig

mätentreprenör. Lokalisering av maskinellt uppmätta fel med handhållen lätt utrustning är svår då

rälsen/spåret inte trycks ut/ned med denna utrustning. Exakt lokalisering måste då ske med annan metodik,

via längdmätning eller GPS-koordinater, med hjälp av sakta rullande järnvägsfordon, tåg eller spårgående

arbetsmaskiner alternativt måste tillräckligt lång sträcka åtgärdas för att säkert eliminera felet.

11.3.2 Spårvidd

I tabell 11.3.2 anges de gränsvärden för spårviddens punktfel som gäller för de olika åtgärdsnivåerna.

Två värden anges i varje kolumn för avvikelser (+/-) från nominellt värde, dvs. ett max- och ett minvärde

(spårvidd max och spårvidd min).

Tabell 11.3.2 Gränsvärden för spårviddens punktfel, manuell mätning

Spårvidd, punktfel, avvikelse från normalvärde 1435 mm, (+), - mm


H5 200<V≤250 3,-2 4,-2 8,-3 12,-3 15, -4 28, -5

H4 160<V≤200 4,-2 5,-2 10,-3 15, -4 20, -5 28, -7

H3 120<V≤160 4,-2 5,-2 10,-3 15, -4 20, -5 33, -10

H2 80<V≤120 4,-3 5,-3 15,-4 20, -4 25, -5 33, -10

H1 40<V≤80 4,-3 7,-3 20,-4 25, -4 30, -5 35, -10

H0 V≤40 4,-3 7,-3 20,-4 25, -4 30, -5 35, -10

KRAV 25 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

11.3.3 Höjdläge

I tabell 11.3.3 anges de gränsvärden för höjdlägets punktfel som gäller för de olika åtgärdsnivåerna. Värdena

gäller för mätbasen 10 m.

Tabell 11.3.3 Gränsvärden för höjdlägets punktfel vid mätbas 10 meter, manuell mätning

Höjdläge för respektive räl, punktfel i +/- mm, mätbas 10 meter


H5 200<V≤250 2 2 4 6 8 16

H4 160<V≤200 2 2 5 7 9 20

H3 120<V≤160 2 2 6 8 12 23

H2 80<V≤120 3 4 8 10 15 26

H1 40<V≤80 3 5 10 12 19 28

H0 V≤40 3 6 12 15 25 28

11.3.4 Sidoläge

I tabell 11.3.4 anges de gränsvärden för sidolägets punktfel som gäller för de olika åtgärdsnivåerna. Värdena

gäller för mätbasen 10 m.

Tabell 11.3.4 Gränsvärden för sidolägets punktfel vid mätbas 10 meter, manuell mätning

Sidoläge för respektive räl, punktfel i +/- mm, mätbas 10 meter


H5 200<V≤250 2 2 3 4 5 10

H4 160<V≤200 2 3 3 4 6 12

H3 120<V≤160 2 4 4 5 8 14

H2 80<V≤120 3 5 5 7 11 17

H1 40<V≤80 4 6 8 11 14 22

H0 V≤40 5 7 10 14 17 22

KRAV 26 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0


I tabell 11.3.5 anges de gränsvärden för rälsförhöjningens avvikelse från anordnad förhöjning som gäller för

de olika åtgärdsnivåerna.

Tabell 11.3.5 Gränsvärden för rälsförhöjningens avvikelse från anordnad, manuell mätning

Rälsförhöjningens avvikelse, punktfel i +/- mm


H5 200<V≤250 2 3 4 5 6 15

H4 160<V≤200 2 3 4 5 7 15

H3 120<V≤160 3 4 5 6 8 15

H2 80<V≤120 3 4 6 7 10 20

H1 40<V≤80 3 5 7 10 13 20

H0 V≤40 3 5 8 12 16 20

11.3.6 Skevning

Manuell mätning av skevning görs endast för 6 m mätbas. Vid manuella mätningar med 3 m mätbas blir

osäkerheten i uppmätta värden alltför stor liksom risken för feltolkning av resultatet. De mätbehov som finns

för manuell mätning av skevning ska därför göras med mätbasen 6 m.

Lokalisering av maskinellt uppmätta skevningsfel kan ev. göras med manuell mätning på så sätt att

indikationer på skevningsfel kan detekteras. Uppmätta värden från manuell mätning får dock aldrig användas

till att avskriva maskinellt uppmätta värden, även om de manuellt uppmätta värdena ligger inom nedan

tabellerade gränsvärden.

I tabell 11.3.6 anges de gränsvärden för skevning uppmätt med mätbas 6 meter som gäller för de olika


rälsförhöjningsramper. Observera att manuell obelastad mätning av skevning ger osäkra resultat och bör

därför endast användas för indikativa kontrollmätningar då sliprarna är väl understoppade.

Tabell 11.3.6 Gränsvärden för skevningens punktfel, mätbas 6 m, manuell mätning

Skevningens punktfel med 6 m mätbas, i +/- mm


H5 200<V≤250 4 4 6 7 10 15

H4 160<V≤200 4 4 6 8 12 18

H3 120<V≤160 4 4 7 9 14 20

H2 80<V≤120 6 6 9 11 17 20

H1 40<V≤80 8 8 11 14 20 25

H0 V≤40 10 10 13 16 20 25

KRAV 27 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

11.4 Spårläge i växlar

För spårväxlar gäller generellt samma krav på det relativa spårläget som för spåret i övrigt. Undantag gäller

dock för vissa nybyggnads- och underhållsgränsvärden i vissa typer av växlar enligt tabeller i TDOK

2013:0475 – Spårväxel Normalvärden och toleranser. Avvikelserna gäller något större toleranser vid

nybyggnad samt snävare toleranser för underhåll.

11.5 Spårets absoluta läge

Toleranser på spårets höjd- och sidoläge ska uppfylla både det relativa spårläget registrerat med mätfordon

och den absoluta positionen gentemot projekterat läge.

I samband med nyanläggning, upprustning och i annat fall geodetisk justering av spårläget gäller

toleranskrav för spårets absoluta läge i plan och höjd enligt tabell 11.5.

Tabellvärdena är normalvärden. I anslutning till fasta punkter såsom broar, tunnlar, plattformar, spårväxlar

m.m. måste avvikelserna hållas inom snävare gränser (se TDOK 2014:0075 - Banöverbyggnad –

Spårgeometri - Krav på spårets geometri vid nybyggnad, reinvestering/upprustning, underhåll och drift) och

därför successivt spetsas ut mot dessa. Utspetsningen mot det fixerade avsnittet ska utföras så att

gränsvärdena för relativa spårläget registrerat med mätfordon innehålls.

Tabell 11.5 Toleranser för spårets absoluta läge

Tillåtna avvikelser från spårets koordinatbestämda läge

Sidoläge mm Höjdläge mm

Nybyggt/ombyggt/geodetiskt nyjusterat spår +/- 251 +/- 25

Riktvärde för underhåll +/- 50 2 + 50, - 100

1) I kurva med R < 600 m begränsas tillåten sidoavvikelse till +/- R/24 mm (R i meter) med hänsyn till

den spänningsfria temperaturen

2) I kurva med R < 600 m begränsas tillåten sidoavvikelse till +/- R/12 mm (R i meter) med hänsyn till

den spänningsfria temperaturen

12 Spårläge, övriga parametrar, kompletterande rekommenderade nationella gränsvärden

12.1 Allmänt

Förutom de parametrar vars gränsvärden bestäms från internationella standarder finns vissa med nationella

gränsvärden. Detta gäller rekommendationer för långvågiga höjd- och sidolägesfel i våglängdsområdet 70-

150 meter samt för spårviddens ändring över 10 meter.

Då inga normativa eller rekommenderade värden finns från TSD eller SS-EN-standarder för

våglängdsområdet D3, 70-150/200 meter, så har rekommendationen för Trafikverkets spår bestämts

utgående från god fordons- och resandekomfort. Våglängdsgränsen 150 m anses räcka för hastigheter upp till

250 km/h.

Nedanstående rekommenderade värden bör i första hand följas på banor med stor andel persontrafik vid

högre hastigheter. Tillämpningen beslutas för respektive bana av ansvarig förvaltningsorganisation.

Observera! Dessa ev. fel skall inte rapporteras till Bessy!

KRAV 28 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

12.2 Höjdläge, våglängder 70-150 m, rekommendation

I tabell 12.2. anges de rekommenderade gränsvärden för höjdlägets punktfel som gäller för de olika

åtgärdsnivåerna inom våglängdsområdet 70-150 meter.

Tabell 12.2 Rekommenderade gränsvärden för höjdlägets punktfel, våglängd 70-150 meter



H5 200<V≤250 10 10 14 20 28 36

H4 160<V≤200 10 10 16 24 33 42

H3 120<V≤160 - - - - - -

H2 80<V≤120 - - - - - -

H1 40<V≤80 - - - - - -

H0 V≤40 - - - - - -

12.3 Sidoläge, våglängd 70-150 m, rekommendation

I tabell 12.3 anges de rekommenderade gränsvärden för sidolägets punktfel som gäller för de olika

åtgärdsnivåerna inom våglängdsområdet 70-150 meter.

Tabell 12.3 Rekommenderade gränsvärden för sidolägets punktfel, våglängd 70-150 meter



H5 200<V≤250 8 8 12 18 25 33

H4 160<V≤200 8 8 14 21 29 38

H3 120<V≤160 - - - - - -

H2 80<V≤120 - - - - - -

H1 40<V≤80 - - - - - -

H0 V≤40 - - - - - -

KRAV 29 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

12.4 Spårvidd, ändring över 10 meter, rekommendation

I tabell 12.4 anges de rekommenderade gränsvärden för spårviddens maximala ändring inom 10 meter som

gäller som riktlinje för de olika åtgärdsnivåerna. Vid uppmätta värden på eller över UH2-gränsen bör orsaken

utredas.

Tabell 12.4 Rekommenderade gränsvärden för spårviddens maximala ändring inom 10 meter

Spårvidd, punktfel, max. ändring inom 10 m, mm


H5 200<V≤250 - - - 6 8 -

H4 160<V≤200 - - - 7 10 -

H3 120<V≤160 - - - 8 12 -

H2 80<V≤120 - - - 9 17 -

H1 40<V≤80 - - - 12 21 -

H0 V≤40 - - - 15 25 -

KRAV 30 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

13 Åtgärder vid fel som överskrider kritisk gräns

För åtgärdsnivå KRIT, enligt tabell 11.1, gäller efter maskinell belastad mätning följande:

Åtgärd ska omedelbart vidtas för att minska risken för säkerhetskonsekvens. Detta kan ske genom att

felet åtgärdas, att det införs hastighetsnedsättning eller stopp för trafiken enligt nedanstående

anvisningar.

Skevnings- och spårviddsfel som överskrider KRIT-gräns klassas som Urspårningsfarliga

spårlägesfel varför trafikala åtgärder vid dessa fel är mer restriktiva, se tabellerna 13.2.1–13.2.3

nedan. Dessa fel ska anmälas och hanteras enligt rutin TDOK 2013:0658 - Urspårningsfarliga

spårlägesfel – Anmälan och trafikal åtgärd.

För åtgärdsnivå KRIT, enligt tabell 11.1, gäller efter manuell obelastad mätning att besiktningsman vid

behov ska tillse att nödvändiga trafikala åtgärder införs.

13.1 Trafikala åtgärder vid kritiska, ej urspårningsfarliga, fel

Om nedanstående, ej urspårningsfarliga, höjd- och sidolägesfel i våglängdsområde D1 samt

rälsförhöjningsfel över KRIT-gräns inte åtgärdas inom 14 dagar ska följande trafikala åtgärder vidtas:

Höjd- och sidolägesfel, D1

Hastigheten ska minst sättas ned till den högsta hastighet som gäller i den hastighetsklass (H) inom

vilken uppmätt värde underskrider KRIT-gräns. Gränsvärden för höjdläge i våglängdsområde D1 är

enligt tabell 11.2.2.1 och gränsvärden för sidoläge i våglängdsområde D1 enligt tabell 11.2.3.1.

Rälsförhöjningsfel

Hastigheten ska minst sättas ned med 10 % för respektive tågkategori, alternativt ska Sth (A-tåg)

sättas ned med minst 10 % vid rälsförhöjningsfel på eller över KRIT-gräns enligt tabell 11.2.4.1 för

rälsförhöjningens ojämnhet.

Om nedanstående kritiska, ej urspårningsfarliga, höjd- och sidolägesfel i våglängdsområde D2 över KRIT-

gräns inte åtgärdas inom 3 månader ska följande trafikala åtgärder vidtas:

Höjd- och sidolägesfel, D2

Hastigheten ska minst sättas ned till den högsta hastighet som gäller i den hastighetsklass (H) inom

vilken uppmätt värde underskrider KRIT-gräns. Gränsvärden för höjdläge i våglängdsområde D2 är

enligt tabell 11.2.2.2 och gränsvärden för sidoläge i våglängdsområde D2 enligt tabell 11.2.3.2.

13.2 Trafikala åtgärder vid kritiska, urspårningsfarliga, fel

Följande trafikala åtgärder ska omedelbart vidtas vid skevningsfel och spårviddsfel Max över KRIT-gräns, så

kallade urspårningsfarliga spårlägesfel. Se gränsvärden och trafikala åtgärder i tabell 13.2.1, 13.2.2 och

13.2.3 nedan. För anmälan och hantering av urspårningsfarliga spårlägesfel ska rutin TDOK 2013:0658 -

Urspårningsfarliga spårlägesfel – Anmälan och trafikal åtgärd följas.

Skevningsfel - Urspårningsfarliga

Beroende på skevningsfelets storlek ska hastigheten sättas ned till högst 40 km/h eller så ska trafiken

stoppas. Se gränsvärden och trafikala åtgärder i tabell 13.2.1 för mätbas 3 m och i tabell 13.2.2 för

mätbas 6 m nedan.

KRAV 31 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

Tabell 13.2.1 Gränsvärden för skevningsfel, mätbas 3 m, samt trafikal åtgärd

Skevningens punktfel med mätbas 3 m - uppmätt skevning (värde i mm)

Hastighetsklass Nedsättning till 40 km/h 1) Trafikstopp

H5 12 < värde ≤ 15 15 < värde

H4-H3 15 < värde ≤ 18 18 < värde

H2-H0 18 < värde ≤ 21 21 < värde

Tabell 13.2.2 Gränsvärden för skevningsfel, mätbas 6 m, samt trafikal åtgärd

Skevningens punktfel med mätbas 6 m - uppmätt skevning (värde i mm)

Hastighetsklass Nedsättning till 40 km/h Trafikstopp

H5 20 < värde ≤ 23 23 < värde

H4-H3 25 < värde ≤ 28 28 < värde

H2-H0 29 < värde ≤ 32 32 < värde

Spårviddsfel Max, punktfel - Urspårningsfarliga

Beroende på spårviddsfelets storlek ska hastigheten sättas ned till högst 40 km/h eller så ska trafiken

stoppas. Se gränsvärden och trafikala åtgärder i tabell 13.2.3.

Tabell 13.2.3 Gränsvärden för Spårviddsfel Max – samt Trafikal åtgärd

Spårvidd Max, punktfel - uppmätt spårvidd (värde i mm)

Hastighetsklass Nedsättning till 40 km/h 1) Trafikstopp

H5-H4 1463 < värde ≤ 1468 1468 < värde

H3-H2 1468 < värde ≤ 1470 1470 < värde

H1-H0 1470 < värde ≤ 1472 1472 < värde

13.3 Åtgärder vid trång spårvidd

För följande fel under KRIT-gränsen för spårvidd Min, enligt tabell 11.2.1.1, ska omedelbar bedömning

göras beträffande nödvändig åtgärd.

Spårviddsfel Min, punktfel Bedömning ska göras avseende risk för instabil gång hos trafikerande fordon. Detta kan inträffa då

många punktfel finns på längre sträcka, ca 100 m och mer. Typ av fordon kopplat till hastighet och

spårets skick i övrigt ska vägas in i åtgärdsbedömningen. I svårare fall ska trafikerande

järnvägsföretag kontaktas för gemensam bedömning. Åtgärds- och tidsplan ska tas fram och

beslutas.

KRAV 32 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

14 Redovisning av uppmätt spårläge

14.1 Allmänt

Som baskrav gäller att följande spårlägesparametrar samt beräknade standardavvikelser ska kunna

redovisas/presenteras enligt nedan vid maskinell respektive manuell mätning. Höger och vänster räl anges i

längdmätningens riktning.

14.1.1 Spårvidd

Spårviddsmätning ska kunna presenteras som:

Vid maskinell mätning

o Skillnaden mellan uppmätt och nominell spårvidd

o Enskilda värden som överskrider specificerade åtgärdsnivåer

o Medelspårvidd över 100 m spårlängd

o Ändring av spårvidd över specificerad spårlängd, 10 m

Vid manuell mätning

o Som enskilt värde

14.1.2 Höjd- och sidoläge

Höjd- och sidolägesmätning ska kunna presenteras som:


o Enskilda värden som överskrider specificerade åtgärdsnivåer för våglängder D1, D2 och

modifierad (för sidoläget) D3 dvs. 1-25 m, 25-70 m respektive 70-150 m.

o Standardavvikelsen över en specificerad längd, vanligtvis 200 m. Beräkning av

standardavvikelse beskrivs i avsnitt 8.3.


Rälsförhöjningsmätning ska kunna presenteras som:



o Standardavvikelsen för samverkan mellan rälsförhöjning och sidoläge. Beräkning av

standardavvikelsen beskrivs i avsnitt 8.3.3.


o Som enskilt värde

14.1.4 Skevning

Skevning ska kunna presenteras som:




o Som enskilt värde.

KRAV 33 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

14.2 Krav på redovisning efter maskinell mätning

14.2.1 Krav på datalagring

Alla mätvärden från mätningar gjorda med mätfordon skall lagras i en databas och sparas i minst fem år. Till

databasen skall datorprogram för visning av mätdata kunna kopplas. Möjlighet att visa mätdata i form av

diagram och listor på olika önskade sätt ska finnas.

Mätvärden från mätningar gjorda med mätfordon ska registreras kontinuerligt i digital form. Till varje

mätvärde ska följande information vara kopplad:

Unikt mätdatum och klockslag för mätningen

Bandel, spår/spårnummer, mätriktning

Position angivet i km/m, med mätosäkerhet högst +/- 5 m (skiljer sig från SS-EN 13848-1 krav på

+/-10 m)

Absolut position som E (easting), N (northing) i angivet referenssystem, med mätosäkerhet högst +/-

2 m (skiljer sig från SS-EN 13848-1 krav på +/-10 m)

Mätfordonets hastighet och körriktning

Mätfordonets identitet

Kurvatur

14.2.2 Presentation i diagramform

All mätdata i mätdatabasen ska kunna presenteras som diagram. Diagrammen ska kunna visa:

position (bandel, spår/spårnummer, km+m)

mätvärde

gränsvärden enligt kapitel 11

markeringar där gränsvärden för UH1, UH2 och KRIT har överskridits

kurvatur

relevant anläggningsdata såsom växlar, tunnlar, plankorsningar o. dyl.

identifikation för mätfordonet

mätdatum + tid

14.2.3 Redovisning av spårlägesfel

Spårlägesfel där UH2- eller KRIT-gräns har överskridits ska redovisas enligt följande:

För de flesta spårlägesparametrar som definieras i kapitel 11 hanteras felen i systemet Bessy. Se

vidare avsnitt 17.2 Rapportering till Bessy.

De spårlägesparametrar som inte rapporteras till Bessy är samverkande fel enligt avsnitt 11.2.6.3

samt kompletterande rekommenderade nationella gränsvärden enligt kapitel 12. Dessa kan följas upp

i systemet Optram.

I redovisningen ska följande information finnas lagrad:

position (bandel, spår/spårnummer, km+meter)

hastighetsklass

mätparameter

felets storlek

längden på felet

KRAV 34 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

14.2.4 Redovisning av spårlägesstatistik

För varje mätning ska en sammanställning göras över spårlägesstatistik. Statistiken ska innehålla antal ställen

där gränsvärdena för UH1, UH2 och KRIT överskrids samt längden för dessa överskridanden. Dessutom ska

standardavvikelser och QS-tal redovisas. Statistiken ska normalt omfatta alla de definierade

spårlägesparametrarna.

Redovisningen ska göras för:

spår genom driftplatser

linjespår mellan driftplatser

totalt för hela bandelar/banor eller annan önskad omfattning

15 Utvärdering och kvalitetsbedömning

15.1 Allmänt

Utvärdering av spårläget görs primärt utgående från åtgärdsnivåer enligt kapitel 11 som ska kunna redovisas

och presenteras enligt kapitel 14.

Enligt föreliggande EN-standarder så ska en övergripande kvalitetsbedömning av spårläget göras så att

spårläget kan jämföras med normvärden för olika kvalitetsklasser (eng. TQC = Track Quality Class) för olika

hastighetsklasser. På så sätt kan jämförelse göras mot en egen önskvärd standard, mot andra banor, mot ett

riksgenomsnitt etc. samt mot övriga Europas banor. Utvecklingen över tid kan givetvis också studeras och

analyseras. TQC:er (spårkvalitetsklasser) används också vid provkörningar i samband med godkännande av

fordon. Då gränsvärden för standardavvikelser i avsnitten 11.2.6.1 och 11.2.6.2 ovan överensstämmer med

TQC-nivåerna så kan en direkt jämförelse göras.

15.2 Standardavvikelser SDH, SDS och SDSAM

Standardavvikelser kan utvärderas på bl.a. följande sätt:

Ett värde beräknas i varje mätpunkt. Värdet motsvarar då hur det ser ut 100 m före till 100 m efter

mätpunkten enligt beräkningen av glidande standardavvikelse över 200 m.

Ett genomsnittligt värde på standardavvikelser eller kvalitetstal kan beräknas över en längre sträcka,

exempelvis en linjesträcka eller en bandel.

En fördelningsfunktion beräknas av alla uppmätta värden inom en sträcka, exempelvis en bandel

eller ett stråk. Man studerar då hur stor andel av sträckans längd som överskrider vissa gränsvärden.

Standardavvikelser SDH och SDS beräknas enligt avsnitt 8.3 och jämförs med gränsvärden enligt kapitel 11.

På så sätt kan direkta jämförelser göras med andra banor (även europeiska) och utveckling och trender kan

studeras och analyseras. Beräkning kan göras för olika sträckor. För SDSAM kan motsvarande jämförelser

göras mot andra banor inom Trafikverkets spårnät.

15.3 Kvalitetstal QS

Nytt kvalitetstal QS införs som ersätter det tidigare Q-talet. Detta beror på att standardavvikelserna numera

beräknas enligt EN-standard vilket skiljer sig något från tidigare beräkningssätt. Även hastighetsklasserna har

ändrats vilket också påverkar något. Ev. kan man för vissa banavsnitt få en signifikant skillnad mellan

gammalt och nytt Q-tal. Denna skillnad får då regleras, vid behov, i befintliga underhållsavtal som refererar

KRAV 35 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

till gamla Q-talet. Jämförande körningar med kort tid mellan kan också göras för att erhålla en mer direkt

jämförelse.

Kvalitetstal QS (S för Standardavvikelse) beräknas för att erhålla en sammanvägd bild av spårläget på längre

sträckor och bör inte direkt användas för att bedöma behovet av t.ex. spårriktning. Till grund för detta ska

åtgärdsnivåerna enligt kapitel 11 ligga.

Grundat på de tillåtna osäkerheterna vid beräkning av standardavvikelser så blir den resulterande osäkerheten

för en enskild mätning, utgående från reproducerbarheten, vid beräkning av QS-tal från ca +/- 3 enheter i de

lägre hastighetsklasserna till ca +/- 6 enheter i de högre hastighetsklasserna. För gamla Q-talet gäller ”samma”

siffror, ev. kan det skilja något lite. Uppföljning av QS-tal ska därför främst göras mer som trendanalys i

stället för att stor vikt läggs vid enskilda mätningar.

15.3.1 Beräkning av QS-tal

QS-talet beräknas enligt formeln:

QS = 150 − 100 [SDH

SDHgr+ 2

SDSAM

SDSAMgr] /3

där: SDH och SDSAM är den genomsnittliga standardavvikelsen för höjdläge och

samverkan på undersökt sträcka

och: SDHgr och SDSAMgr är komfortgränserna UH1 för respektive standardavvikelse i

aktuell hastighetsklass (kvalitetsklass), enligt tabeller 11.2.6.1 och 11.2.6.3.

QS-talet kan teoretiskt sett bli högst 150 och även bli negativt.

15.4 Kvalitetsfördelning

Vid övergripande analys och utvärdering av höjd- och sidoläge över längre sträckor och bandelar på minst ca

5 km kan en kvalitetsfördelning beräknas. Beräkningen ska innefatta hela sträckan, vilket innebär att

problemområden såsom växlar, skarvar och driftsplatser inte exkluderas. Sedan studeras hur stor andel av

sträckan (i procent) som överskrider nedanstående gränsvärden, se tabell 15.4. Dessa gränsvärden är hämtade

från prEN 13848-6 (2012.18) Railway Applications – Track – Track Geometry Quality – Part 6 -

Characterization of Geometric Quality. Som standard för spårläge bör dessa värden inte överskridas.

Tabell 15.4 Rekommenderad fördelning av standardavvikelser för höjd- och sidoläge

Andel av spårlängd Överskrider gränsvärden

Max 10 % > UH1

Max 30 % > PLAN

KRAV 36 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

16 Användning av spårlägesmått

Det relativa spårläget värderas genom bedömning av uppmätta värden, beräknade standardavvikelser samt

genom analys och jämförelser av parametervärden, standardavvikelser och kvalitetsvärden mot gällande

gränsvärden.

I bilaga 2 ges rekommendationer, kopplade till spårunderhållet, på hur de olika måtten på spårläge och

spårlägeskvalitet bör användas. Underlaget används dessutom också för övergripande analyser om

samverkan fordon-spår, kravställningar, godkännande av fordon mm.

17 Rapportering

17.1 Rapportering av uppmätt spårläge

Uppmätt spårläge ska rapporteras enligt beställning/avtal med underlag i överenskommen form enligt kapitel

14 och 15 ovan och registreras i OPTRAM.

Rapportering av större avvikelser ska också göras till besiktningssystemet Bessy, se avsnitt 17.2 nedan. Detta

görs automatiskt via OPTRAM.

Chefen för underhållsområdet ansvarar särskilt för att analys och bedömning görs av följande fel:

Höjdläge, punktfel 25-70 m, enligt avsnitt 11.2.2.2

Sidoläge, punktfel 25-70 m, enligt avsnitt 11.2.3.2

Standardavvikelse för samverkande fel över UH2-gräns, s.k. periodiska fel, enligt avsnitt 11.2.6.3.

Spårviddsfel Min, enligt anvisningar i avsnitt 13.3.

Ovan nämnda fel ska behandlas som åtgärdsprioritet B för besiktningsanmärkning enligt TDOK 2014:0340

(tidigare BVF 807.2) - Säkerhetsbesiktning av fasta järnvägsanläggningar.

17.2 Rapportering till Bessy

Rapportering av större avvikelser ska göras till besiktningssystemet Bessy. Dessa avvikelser ska rapporteras

som säkerhetsbesiktningsanmärkning till Bessy för åtgärdshantering, uppföljning, statistik mm. Se även

övergångsregel i kapitel 2.

I denna standard benämns och bedöms olika spårlägesparametrar utgående från den totala värderingen av

parameterns och avvikelsens påverkan på samverkan mellan fordon och spår, dvs. med hänsyn till säkerhet,

komfort, spårkrafter, slitage m.m. Detta innebär att parametrarnas åtgärdsnivåer inte är direkt jämförbara

med värderingen/prioriteringen av fel enligt föreskrift för säkerhetsbesiktning, TDOK 2014:0240 (tidigare

BVF 807.2).

Följande gäller för rapportering till Bessy:

Uppmätta överskridanden av UH2-gräns och KRIT-gräns för nedanstående parametrar i avsnitt 17.2.1 och

17.2.2 ska rapporteras i enlighet med TDOK 2014:0240 (tidigare BVF 807.2). Med överskridande menas

värden över (i vissa fall under) gällande gränsvärde. Åtgärdsprioritetsalternativen för

KRAV 37 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

besiktningsanmärkningar är A-, V-, M- och B vilka definieras i TDOK 2014:0240 (tidigare BVF 807.2)

avsnitt 5.5.

17.2.1 Rapportering av UH2-fel

Följande spårlägesfel över UH2-gräns ska rapporteras till Bessy som prioritet V:

Spårvidd, punktfel, UH2 max enligt avsnitt 11.2.1.1

Skevning, mätbas 3 m, enligt avsnitt 11.2.5.1


Följande spårlägesfel över UH2-gräns ska rapporteras till Bessy som prioritet M:

Spårvidd, medelvärde över 100 m, UH2 min enligt avsnitt 11.2.1.2



Rälsförhöjningens ojämnhet, enligt avsnitt 11.2.4

17.2.2 Rapportering av kritiska fel

Följande kritiska, urspårningsfarliga, spårlägesfel över KRIT-gräns ska rapporteras till Bessy

som prioritet A:

Spårvidd, punktfel, KRIT max, enligt avsnitt 11.2.1.1



Följande kritiska, ej urspårningsfarliga, spårlägesfel över KRIT-gräns ska rapporteras till Bessy

som prioritet V:



Rälsförhöjningens ojämnhet, enligt avsnitt t 11.2.4.1

Följande kritiska, ej urspårningsfarliga, spårlägesfel över KRIT-gräns ska rapporteras till Bessy

som prioritet M:



För trafikala åtgärder vid spårlägesfel över KRIT-gräns se kapitel 13.

18 Hjälpmedel

OPTRAM: Trafikverkets system för att studera och analysera periodiska mätningar på spår och

kontaktledning

BESSY: ett system för genomförande av säkerhets-, underhålls- och övertagandebesiktning av

Trafikverkets fasta järnvägsanläggningar.

KRAV 38 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

19 Referenser

1. TSD Infrastruktur Konventionell - Teknisk Specifikation för Driftskompatibilitet avseende

delsystemet Infrastruktur i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionell trafik

2. TSD Infrastruktur Höghastighet - Teknisk Specifikation för Driftskompatibilitet avseende

delsystemet Infrastruktur i det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg

3. TSD Rullande Materiel - Teknisk Specifikation för Driftskompatibilitet avseende delsystemet

Rullande Materiel i det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg

4. TSD Rullande Materiel - Teknisk Specifikation för Driftskompatibilitet avseende delsystemet

Rullande Materiel i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionell trafik

5. SS-EN 13848-1 - Järnvägar – Spår - Spårlägeskvalitet – Del 1: Karakterisering av parametrar för

spårläge

6. SS-EN 13848-2 - Järnvägar – Spår - Spårlägeskvalitet – Del 2: Mätsystem - Fordon för

spårlägesmätning

7. SS-EN 13848-3 - Järnvägar – Spår - Spårlägeskvalitet – Del 3: Mätsystem - Maskiner för

spårbyggnation och spårunderhåll

8. SS-EN 13848-4 - Järnvägar – Spår – Spårlägeskvalitet – Del 4: Mätsystem – Manuella och lätta

utrustningar

9. SS-EN 13848-5 - Järnvägar – Spår – Spårlägeskvalitet – Del 5: Kvalitetsnivåer för spårläge

10. prEN 13848-6 (2012.18) Railway Applications - Track – Track Geometry Quality – Part 6 -

Characterization of Geometric Quality

11. SS-EN 14363 - Testprocedurer för godkännande av fordon

12. TDOK 2014:0520 (tidigare BVF 540.33)- Tillåtna hastigheter efter stabilitetspåverkande arbeten

13. TDOK 2014:0240 (tidigare BVF 807.2) - Säkerhetsbesiktning av fasta järnvägsanläggningar

14. TDOK 2014:0521 (tidigare BVS 807.50)- Ibruktagandebesiktning av bananläggning

15. TDOK 2014:0571 och 2014:0572 (tidigare BVS 1584.10) - Geodetiska mätningsarbeten och

geografisk lägesbestämning

16. TDOK 2014:0075 - Banöverbyggnad – Spårgeometri - Krav på spårets geometri vid nybyggnad,

reinvestering/upprustning, underhåll och drift

17. BVFS 1997:2 - Föreskrifter om besiktning och underhåll av spåranläggning (Järnvägsinspektionen)

18. TDOK 2013:0658 - Urspårningsfarliga spårlägesfel – Anmälan och trafikal åtgärd

19. TDOK 2013:0475 - Spårväxel Normalvärden och toleranser

20. Underlag till linjeboken: http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Trafikera-

jarnvag/System- och- verktyg-for-jarnvag/Underlag-till-linjebok/

KRAV 39 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

20 Ändringslogg

Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn

1.0

2014-01-01 (Första

giltighetsdatum)

Fastställd 2013-06-14.

Första version

Håkan Tirus

2.0 2014-01-01 (Första

giltighetsdatum)

Fastställd 2013-12-19.

Version 2. Justering av vissa

gränsvärden i tabeller samt

modifiering av rapportering

till Bessy, kapitel 17, och

trafikala åtgärder, kapitel 13.

Ändring av benämningen

åtgärdsnivå AKUT till

KRIT(ISK).

Håkan Tirus

3.0

2014-06-01 Version 3. Justering av

rapportering till Bessy av

höjd- och sidolägesfel. UH2-

fel med våglängd D1 ändras

från V- till M-anmärkning

och med våglängd D2 från

M- till B-fel. Motiveras av

att dessa fel är mer

nedbrytningsrelaterade än

säkerhetsrelaterade.

Redaktionella ändringar och

kompletteringar.

Förtydligande av text under

avsnitt 11.3. Manuell

mätning.

Håkan Tirus

4.0 2015-04-01 Uppdatering i samband med

konvertering av

Banverksdokument till

TDOK

Göras Königsson

Rebecka

KRAV 40 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

BILAGA 1 - Spårlägesparametrar, krav på mätdata

Tabell 1: Mätkrav för spårvidd

Spårvidd

Upplösning ≤ 0,5 mm

Mätosäkerhet +/- 1 mm

Repeterbarhet mätfordon (95-percentil)

+/- 0,5 mm

Repeterbarhet spårunderhållsmaskin (95-percentil)

+/- 0,8 mm

Reproducerbarhet mätfordon (95-percentil)

+/- 1 mm

Reproducerbarhet spårunderhållsmaskin (95-percentil)

+/- 1 mm

Mätområde -15 mm ≤ Nominell spårvidd

≤+50 mm

Tabell 2: Mätkrav för höjdläge

Höjdläge1

Våglängdsområde D1

1 m < ≤ 25 m

D22

25 m < ≤ 70 m

D32

70 m < ≤ 150 m

Upplösning ≤ 0,5 mm ≤ 0,5 mm ≤ 0,5 mm

Mätosäkerhet mätfordon +/- 1 mm +/- 3 mm +/- 5 mm

Mätosäkerhet spårunderhållsmaskin +/- 2 mm – –


+/- 0,5 mm +/- 1 mm +/- 3 mm


+/- 1,5 mm – –

Repeterbarhet lättviktsaggregat (95-percentil)

+/- 1 mm – –


+/- 0,8 mm +/- 2 mm +/- 5 mm

Reproducerbarhet spårunderhållsmaskin

(95-percentil) +/- 2 mm – –

Mätområde mätfordon +/- 50 mm +/- 100 mm +/- 300 mm

Mätområde spårunderhållsmaskin och lättviktsaggregat

+/- 50 mm – –

1) Gäller ej manuell mätning 2) Gäller ej mätning med lättviktsaggregat

KRAV 41 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

Tabell 3: Mätkrav för sidoläge

Sidoläge1


1 m < ≤ 25 m

D22

25 m < ≤ 70 m

D32

70 m < ≤ 200 m

Upplösning ≤ 0,5 mm ≤ 0,5 mm ≤ 0,5 mm

Mätosäkerhet mätfordon +/- 1,5 mm +/- 4 mm +/- 10 mm

Mätosäkerhet spårunderhållsmaskin +/- 2 mm – –


+/- 0,7 mm +/- 2 mm +/- 4 mm


+/- 1,5 mm – –

Repeterbarhet lättviktsaggregat (95-percentil)

+/- 1 mm – –


+/- 1,1 mm +/- 3 mm +/- 7 mm

Reproducerbarhet spårunderhållsmaskin

(95-percentil) +/- 2 mm – –

Mätområde mätfordon +/- 50 mm +/- 100 mm +/- 300 mm

Mätområde spårunderhållsmaskin +/- 125 mm

Mätområde lättviktsaggregat +/- 50 mm – –

1) Gäller ej manuell mätning

2) Gäller ej mätning med spårunderhållsmaskin eller lättviktsaggregat

Tabell 4: Mätkrav för rälsförhöjning

Rälsförhöjning


Mätosäkerhet fordonsmätning +/- 2,5 mm1)

Mätosäkerhet spårunderhållsmaskin2 +/- 1,5 mm upp till 5 km/h; +/- 3 mm över 5 km/h

Mätosäkerhet lättviktsaggregat

+/- 1,5 mm upp till 5 km/h; +/- 3 mm över 5 km/h

Mätosäkerhet manuell +/- 1,5 mm upp till 50 mm rälsförh; +/- 2 mm över 50 mm

Repeterbarhet (95-percentil)

+/- 1,5 mm3)

Reproducerbarhet (95-percentil)

+/- 2,5 mm3)

Mätområde +/- 225 mm4)

1) Rälsförhöjningens värde ska anges med högst +/- 5 mm mätosäkerhet

2) Mäthastighet ≤ 10 km/h 3) Gäller alla mätmetoder utom manuell mätning

4) +/- 200 mm vid mätning med spårunderhållsmaskin, lättviktsaggregat och manuell mätning

KRAV 42 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

Tabell 5: Mätkrav för skevning

Skevning (rälsförhöjningens ändring), mm/m


Mätosäkerhet mätbas l ≤ 5,5 m 5,5 m < mätbas l ≤ 20 m

- Vid direkt mätning med mätfordon

+/- 1/l +/- 2/l

- Beräknat från mätning av rälsförhöjning med mätfordon

+/- 1,5/l +/- 3/l

- Vid direkt mätning med spårunderhållsmaskin

+/- 1,5/l –

- Beräknat från mätning av rälsförhöjning med spårunderhållsmaskin

+/- 2/l –

- Vid direkt mätning med lä t tvikt saggregat

+/- 2/l +/- 3/l

Repeterbarhet (95-percentil) mätbas l ≤ 5,5 m 5,5 m < mätbas l ≤ 20 m


+/- 0,7/l +/- 0,8/l


+/- 1/l +/- 2/l


+/- 1,5/l +/- 1,8/l

- Vid direkt mätning med lättviktsaggregat

+/- 1,5/l +/- 1,8/l

Reproducerbarhet (95-percentil) mätbas l ≤ 5,5 m 5,5 m < mätbas l ≤ 20 m


+/- 1/l +/- 1/l


+/- 1,5/l +/- 3/l


+/- 2/l +/- 2,5/l

- Vid direkt mätning med lättviktsaggregat

+/- 2/l +/- 2,5/l

Mätområde +/- 15 mm/m

Skevning (rälsförhöjningens ändring), manuell metod

Mäts med successiv mätning av rälsförhöjning, med mätkrav enligt 8.2.4

KRAV 43 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

Tabell 6: Mätkrav för standardavvikelser

Standardavvikelser, beräknat på 200 m


3 m < ≤ 25 m

Reproducerbarhet standardavvikelse SDH, höjdläge

(95-percentil) +/- 0,08 mm

Reproducerbarhet standardavvikelse SDS, sidoläge


Reproducerbarhet standardavvikelse rälsförhöjningens avvikelse


Reproducerbarhet standardavvikelse SDSAM, samverkansfel (95-percentil)

+/- 0,14 mm

Tabell 7 Mätosäkerhet för absolut spårläge

1) Större osäkerhetstolerans, +/- 20 mm, i höjd gäller spår utan samverkan med annan fast

spåranläggning, såsom plattform, växel, fast bro etc.

2) Större osäkerhetstolerans, +/- 26 mm, i höjd gäller spår utan samverkan med annan fast

spåranläggning, såsom plattform, växel, fast bro etc.

Mätosäkerheten för absolut spårläge (i mm), anges med 95 % konfidensintervall

Mätsätt Sidoläge (plan) Höjdläge

Spår och växlar, kontroll från samma station som

ursprungsmätningen +/- 10 +/- 101

Spår och växlar, kontroll från annan station än

ursprungsmätningen, gäller även omlottmätning +/- 13 +/- 132

KRAV 44 (44)


TDOK 2013:0347 TRV 2012/62780 4.0

TDOK 2012:163 Krav v2.0

BILAGA 2 – Rekommendationer för användande av spårlägesmått

Tillämpning Förekomst av

(antal)

punktfel

(PLAN, UH1,

UH2…)

Sträckans

sämsta värde

för standard-

avvikelser

eller QS

Sträckans

medelvärde

för standard-

avvikelser

eller QS

Fördelningsfunktion:

andel av spåret som

är sämre än givna

värden på standard-

avvikelser eller QS

Bedömning av

underhållsbehov på mycket

övergripande nivå såsom

jämförelser mellan olika

stråk eller bandelar.

Mycket information ska

sammanfattas i få variabler.

+ -- + ++

Bedömning av

underhållsbehov på

detaljnivå (val av åtgärder

och sträckor)

++ - - -

Godkännande av

underhållsarbete med

påverkan på spårläge, till

exempel spårbyte eller

spårriktning

++ ++ + --

Värdering av spårläge på

övergripande nivå i (hel

bandel eller stråk)

+ -- - ++

Symbolerna “++ / + / - / --" anger om måttet är lämpligt eller olämpligt för tillämpningen

innehållsförteckning · krav 6 (44) dokumentid Ärendenummer version tdok 2013:0347 trv...

Documents