Inspirationsdag Prästavångsskolan, Kviingeskolan, Västerskolan,

Snapphaneskolan och Göingeskolan

15 september i Knislinge idrottshall

Välkommen till en givande dag, fylld av exempel från en lärares

vardag och tips på idéer som de upplever ger goda resultat.

Dagen inbjuder till diskussion och reflektion.

Magnus Birgersson, idrottslärare åk 7-9,Göingeskolan

Fysisk aktivitet i alla åldrar - på vilket sätt?

Vilka förmågor kan och bör eleverna utveckla och i vilken ålder? Varför är de yngre åren så otroligt viktiga när det gäller rörelseförmågor? Hur kan man tänka vid bedömningen av elevernas olika förmågor?

Jag utgår från den senaste forskningen kring träning för barn och ungdomar samt egna erfarenheter för att sätta igång lite tankar kring ovanstående frågeställningar. Detta område berör alla pedagoger som på något sätt jobbar med barn och ungdomars rörelseförmågor. Det kan gälla både ämnet idrott och hälsa men även övriga ämnen, rastaktiviteter eller fritidsverksamhet. Det kan även vara intressant för alla som på något sätt är intresserade av fysisk träning för barn och ungdomar. Min förhoppning är att denna del ska väcka lite nya tankar och ideér kring arbetet med rörelse samt att vi tillsammans kan resonera kring dessa områden så att det blir en hjälp inför både lektionsplanering och betygssättning.

Kristina Bergevi, klasslärare åk 1-3, Kviingeskolan

Att arbeta med projekt i de yngre åldrarna

Vad ska bedömningen handla om? Hur ska bedömningen gå till? När ska bedömningen ske? För att motivera eleverna behöver man stimulera deras kreativitet och nyfikenhet, låta dem ta egna initiativ och ta ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta tillsammans med andra.

I ett projekt där de flesta ämne ingår arbetar man för att utveckla många förmågor. Genom mitt sagoprojekt beskriver jag hur jag planerat att skapa samband mellan målen med undervisningen, aktiviteteten och bedömningen. Jag blickar också framåt mot vårt kommande miljöprojekt där självskattningen står i centrum. Hur planerar man för att kunna återkoppla till eleverna så att bedömningen blir en integrerad del av undervisningen och de yngre eleverna blir medvetna om sin lärandeprocess?

Helena Nordh-Fherm, klasslärare åk 1-3, Västerskolan

Klassblogg

Nyfiken på att starta en klassblogg men är inte någon datorexpert? Här får du exempel på var du kan hitta information för att kunna starta en klassblogg utan förkunskaper om bloggar. Vi har under den här stunden möjlighet att delge varandra med tips och idéer. Själv är jag fortfarande i uppstartsskedet men ser att det finns enorma utvecklingsmöjligheter.

Ingrid Hasslöf, SVA-lärare åk 4-9, Snapphaneskolan Att arbeta med språkstödjande undervisning

Varför är vissa språk svårare att tackla än andra? Föreläsningen utgår från mina egna erfarenheter från min undervisning. Tag gärna med egna exempel från egen erfarenhet i klassrummet.

Gunilla Isaksson, klasslärare 1-3, Kviingeskolan

Läsläxa – en meningsfull läxa Hur lyckas vi med att stimulera våra barn att läsa längre texter? Ska man ha läxor? Jag berättar om hur jag valt att ha en läxa, en läsläxa och hur jag arbetar för att den ska kännas meningsfull.

Läsningen har alltid stått i fokus och kanske ännu mer idag då olika rapporter visar på hur läsförståelse har blivit sämre. Senaste PISA-undersökningen visar att en åk 4-elev idag har en läsförståelse i samma nivå som en åk3 elev hade år 2004. Läsförståelsen har alltså backat ett år. Detta handlar då om den traditionella läsningen till skillnad mot den digitala läsningen då svenska elever faktiskt låg över genomsnittet, vilket också är intressant. Hur lyckas vi då med att stimulera våra barn att läsa längre texter och ha behållning av det lästa? Ett område som också är aktuellt idag är läxans vara eller icke vara. Jag berättar om hur jag valt att ha en läxa, en läsläxa och hur jag arbetar för att den ska kännas meningsfull. Jag kommer att berätta i korta drag om vilket upplägg och innehåll läxan har samt vilka vinster jag märkt i barnens läsning och textsamtal. Jag berättar också kortfattat om hur jag arbetat med högläsningsbok med tillhörande läslogg.

Catarina Ewerman, klasslärare åk 1-3, Prästavångsskolan

ASL – att skriva sig till läsning

Kan man ha gått igenom hela första klass utan att skriva med pennan en enda gång och ändå lärt sig både skriva och läsa? Mitt svar är ett självklart ja!

ASL är ett fantastiskt arbetssätt där eleverna använder datorer/lärplattor som redskap för att utveckla sin läs-och skrivförmåga. Jag berättar vad ASL är, hur man kan arbeta med metoden på ett ämnesövergripande och individanpassat sätt och hur man kan organisera arbetet i sin klass. Jag kommer även att visa några appar som vi arbetat med t.ex. Book Creator som verkligen väckt stort engagemang hos eleverna.

Mauritz Bondesson, lärare åk 4-6, Prästavångsskolan

Tabellernas betydelse för matematisk förståelse Varför är tabellerna så viktiga? Hur kan man arbeta för att stärka elevernas tabellkunskaper? Jag tänker prata om betydelsen av att kunna tabeller i matematik och vilka hinder som uppstår om du inte kan tabellerna med utgångspunkt från Per-Olof Bentleys djupanalys av svenska elevers matematikkunskaper. Jag kommer också att visa olika arbetsmaterial som köpts in på min skola inom just detta område - att stärka och bygga upp elevernas tabellkunskaper.

Anna Nicklasson, lärare på introduktionsprogrammet, GUC

När man inte kommer in på gymnasiet Vad händer med de elever som inte lyckas kvalificera sig till ett nationellt gymnasieprogram? En halvtimmes inblick i hur Introduktionsprogrammen på GUC är utformade och hur vi arbetar på IM för att ge rätt stöd åt alla.

* Om skillnaden mellan gamla IV och nya IM * Om samhällets ökade krav på kunskap * Om den växande elevgruppen * Om svårigheterna som utgör hinder för lärande * Om att skapa framgång * Om samarbetet med det lokala näringslivet och AF

Katarina Carlsson, klasslärare åk 4-6, Kviingeskolan

Positivt tänkande – vägen till förändring, i stort och smått ”…vaknade en lördag helt apatisk, utan ork och kände mig lika värdelös som sulan under mina skor...det här med att vara pedagog är nog inget för mig…längre…efter 14 år…vad ska jag göra nu…”

Kan man vända en katastrof till en slags framgång, bara genom att förändra sitt sätt att tänka? Jag kan utan tvekan svara ja på den frågan. Är det lätt? Nej, men det går . Vill du ta del av min resa från den där lördagsmorgonen till där jag är idag? Då är du hjärtligt välkommen att göra det under studiedagen den 15 september.

Jeanette Joelsson, matematiklärare på GUC

Bråk löser problem Bråkräkningen har under de senaste åren fått minskat utrymme i under-visningen, speciellt under de tidigare skolåren. Bråk är av tradition oftast starkt kopplade till algebraiska regler och formler och har därmed uppfattats som svåra. Att undvika bråkräkningen skapar problem för alla elever.

Det är inte alltid synligt i grundskolan men blir desto mer påtagligt när eleverna kommer till gymnasieskolan. Det är viktigt att vi ser matematiken som en sammanhängande helhet. En grundläggande säkerhet i bråkräkningen ger en ökad förståelse för övriga delar i matematiken, bråkräkningen är "spindeln i nätet". Bråkbegreppet och räkning med bråk bör alltså ha en central roll i undervisningen. Elever som lärt sig att arbeta med tal i bråkform på grundskolan har lättare för att klara matematiken i fortsatta studier. Jag vill, med hjälp av en del konkreta övningar och exempel, väcka tankar kring bråkens betydelse i matematik-undervisningen. Ser fram mot att ta del av era erfarenheter och hoppas på givande diskussioner. Välkomna!

Dagens program 08.30 Tillbakablick på året som gått 08.45 Presentation av skolans förstärkta uppdrag kring

studie- och yrkesvägledning 09.05 Presentation av förstelärare 09.30 Kaffe 10.00 Seminarier 12.20 Lunch (ordnas på egen hand) På eftermiddagen har varje skola eget program

Plats 08.30 Idrottshallen, Knislinge

09.30 Matsalen, Snapphaneskolan 10.00 Respektive klassrum, Snapphaneskolan 13.20 Respektive skola

Planera utifrån följande schema Du kan gå på tre seminarier. När det är fullt stängs dörren, skulle så vara fallet så är det förhoppningsvis plats på någon av de andra tiderna. Viktigt att alla håller tiderna!

Fys

isk

akti

vite

t i a

lla å

ldra

r -

p

å vi

lket

sät

t?

Att

arb

eta

med

pro

jekt

i d

e

yngr

e å

ldra

rna

Kla

ssb

logg

Att

arb

eta

med

sp

råk-

stö

dja

nd

e u

nd

ervi

snin

g

Läsl

äxa –

en m

enin

gsfu

ll lä

xa

ASL

– a

tt s

kriv

a si

g ti

ll lä

snin

g

Tab

elle

rnas

bet

yde

lse

för

mat

emat

isk

förs

tåel

se

När

man

inte

ko

mm

er

in p

å gy

mn

asie

t P

osi

tivt

tän

kan

de –

väge

n t

ill

förä

nd

rin

g, i

sto

rt o

ch s

måt

t

Brå

k lö

ser

pro

ble

m

SAL 153 192 188b 188 197 203 201 189 176 175

10.00- 10.40

10.50- 11.30

11.40-12.20

Välkomna!