jimmy algotsson - köpa och sälja aktier

Jimmy Algotsson

Köpa och sälja aktier - så fungerar det

Liber

Innehåll

1. In ledning . 5

2. Aktien 7

3. H u r är börsen uppbyggd? . 10

4. Hur går hande ln m e d aktier till? 14

5. Hur handlar pr ivatpersoner aktier? 19

6. Vad påverkar aktiekursen? 25

7. Att analysera en aktie 32

(Kurslistor, fundamenta l analys, nyckeltal och teknisk analys)

8. Terminer och opt ioner . 55

9. Index och påverkan från andra börser . 59

10. Olika ut t ryck för aktievärdering 62

11. Att t änka på vid akt iehandel 64

(Köpstrategier och r i skminimer ing)

12. Att deklarera sina aktieaffärer . 72

13. Var finns mer information? . 74

14. Slutord 7 7

Register _ 7&

1. Inledning

Sedan många år råder det en stor op t imism kr ing aktieplaceringar som

sparform. Många svenskar äger aktier - direkt eller indirekt i form av fond

andelar eller någon annan sparform. Totalt sett äger svenska hushåll aktier

för över 600 miljarder kronor.

Under 80-talet ökade a l lmänhetens intresse för aktier och de senaste tre

decennierna har akt iekurserna haft en kraftfull uppgång. Idag är det cirka

två miljoner svenskar som äger aktier direkt på den svenska marknaden .

Det ökade intresset har också tydliggjort börsen som en viktig källa för före

tag med kapitalbehov. Omsä t tn ingen på Stockholmsbörsen - eller som den

egentligen heter, O M X Nordic Exchange Stockholm - ökar stadigt. Under

2006 och 2007 har Stockholmsbörsen haft en genomsnit t l ig omsä t tn ing på

drygt 23 miljarder k ronor per dag.

Globaliseringen syns tydligt på Stockholmsbörsen där det ut ländska

ägandet uppgår till över en tredjedel. Idag börjar det även bli enkelt för

svenska småsparare att handla på börser i andra länder, bl a via de etable

rade in ternetmäklarna . Troligtvis k o m m e r vi att få se en utveckling där det

blir allt lättare att handla på ut ländska marknader . Daytrading är n u m e r a

ett etablerat begrepp och förknippas m e d pr ivatpersoner som försörjer sig

på att köpa och sälja aktier dagligen. Trading innebär att m a n handlar för

egna pengar, till skillnad från när m a n handlar för någon annans räkning.

Trading är något som även de stora bankerna och värdepappersbolagen

sysslar med.

Sett över ett längre perspektiv har börskurserna alltid ökat och få spar

former har kunna t ge en likvärdig avkastning. De senaste 100 åren har

Stockholmsbörsen stigit m e d ungefär 10 % per år i genomsni t t . Den första

fondbörsauktionen i börshuset , vid Stortorget i Gamla Stan, hölls redan

den 4 februari 1863. D e n n a dag räknas som den officiella t i l lkomsten av

Stockholms fondbörs. Inte förrän 1974 började börshandeln datoriseras,

och först 1990 k o m det helelektroniska handelssystemet SAX (Stockholm

Automated eXchange). Den uppgraderade versionen heter SAXESS.

5

1 . I N L E D N I N G

Aktieplaceringar är dock inte u tan risker. De senaste 100 åren har flera

finanskriser passerat, då akt iekurserna sjunkit så kraftig att det talats om

börskrascher. De två mest kända är den på 1920-talet och den i början av

1990-talet. Även när goda t ider råder för akt iehandeln kan kurserna svänga

kraftigt, vilket medför att akt iehandel alltid är förenad m e d ett visst måt t av

risktagande. Den senaste kraftiga börsnedgången k o m år 2000 och varade i

tre år.

Avsikten m e d den här boken är att ge grundläggande kunskaper i det

praktiska tillvägagångssättet vid aktieplaceringar. Det finns flera böcker

som beskriver hande ln m e d aktier och olika fördjupade teorier kr ing aktie

handeln . Få böcker ger emellert id en överblick över och förståelse för hu r

hande ln rent praktiskt fungerar, eller kunskap om de olika verktyg som m e r

ru t inerade aktieplacerare använder. Ambi t ionen m e d den här boken är att

råda bot på denna brist samt besvara de flesta vanliga frågor som u p p k o m

m e r i s amband m e d både en begynnande och mer avancerad aktiehandel.

6

2. Aktien

Innan m a n investerar sina sparade tillgångar bör m a n veta vad det är m a n

köper. I detta kapitel beskrivs vad en aktie är, och varför m a n investerar i

aktier.

Vad är en aktie?

En aktie är en ägarandel i ett aktiebolag. Det är emellert id ett ägande m e d

begränsad risk och inget personligt betalningsansvar. Om ett företag går i

konkurs tappar akt ierna i värde och det egna satsade kapitalet går förlorat,

men aktieägaren kan aldrig bli skyldig att betala för bolagets kvarstående

skulder. Risken för aktieägaren är alltså bara det han eller hon betalat för

aktien.

När ett företag behöver kapital kan företaget emittera (ge ut) aktier. Detta

ger företaget ett kapitaltillskott. Som motpres ta t ion vill den som investerat i

aktier ha en så god avkastning som möjligt på sitt satsade kapital. Vanligtvis

ger aktien en årlig ränta i form av en utdelning. Vilken utdelning en aktie

ger bestäms av respektive företags bolagss tämma och kan variera från år

till år. Vissa bolag ger ingen u tdeln ing alls. Vanligtvis är u tdelningen 2 till

5 procent av börsvärdet på aktien. Utdelningen i procent av aktiekursen

är de t samma som aktiens direktavkastning. Utdelningen sker i regel någon

gång under våren. Inför en utdelning brukar priset (kursen) på en aktie gå

upp för att sedan gå ner direkt efter utdelningen. Utdelningen återspeglar

sig alltså oftast i aktiekursen.

Ägarandelen, aktien, kan säljas vidare till någon annan , och priset

bestäms av tillgång och efterfrågan vid varje givet tillfälle. Eftersom den

genomsnittliga aktiekursen b rukar stiga m e r procentuell t unde r ett år än

vad den genomsnit t l iga direktavkastningen ger, är huvudorsaken till att

många idag placerar i aktier följaktligen inte den årliga u tdelningen utan

tilltron till att aktien ska stiga i värde.

2 . A K T I E N

Akt ier m e d ol ika rös tvärde

Det finns aktier av olika slag. D e n vanligaste uppdeln ingen när det gäller de

marknadsno te rade aktierna (aktier som handlas på en börs eller på någon

a n n a n m a r k n a d ) är att de är uppdelade i A- och B-aktier (ibland även C).

A-aktierna ger större inflytande i bolaget. Aktieägarna har rätt att utöva sitt

ägarinflytande på bolagss tämman, bl a tillsätter de bolagets styrelse genom

val. På bo lagss tämman brukar en A-akties röstvärde motsvara tio B-aktiers.

Enligt lagen får röstvärdet för en aktie inte vara högre än tio gånger röst

värdet för en annan aktie i s a m m a bolag. Bolag som bildats före 1948 har

emellert id ibland större skillnader. Motivet för att emit tera (ge ut) B-aktier

kan vara att huvudägarna i bolaget vill behålla det avgörande inflytandet

m e n ändå införskaffa m e r kapital till bolaget. A-aktier kan sålunda ha mycket

lägre omsä t tn ing (handel) då de kan vara u p p b u n d n a hos ett m ind re antal

ägare. (Ofta är A-aktierna inte alls noterade.)

Det finns även andra slags uppdeln ingar av aktier såsom preferensaktier

och stamaktier. Men u tbude t av andra aktier än A- och B-aktier på börsen

är begränsat, så detta är sällan en aktuell fråga för den vanlige aktiespararen.

Ol ika b e g r e p p i s a m b a n d m e d aktier

Värdepapper och finansiella instrument är begrepp som ofta används och

betyder ungefär s a m m a sak. Värdepapper är en gemensam beteckning för

handl ingar som på något sätt kan omsättas i pengar, t ex aktier, obligationer

eller optioner. Finansiella ins t rument kan sägas vara det sammanfa t tande

begreppet för värdepapper som är avsedda för handel på värdepappers

m a r k n a d e n . Med andra ord är en aktie alltså både ett finansiellt ins t rument

och ett värdepapper.

De finansiella in s t rumenten kan delas in i tre grupper, varav de två första

nedan kan sägas vara huvudgrupper .

Avista In s t rument och m a r k n a d e r där betalning och leverans i pr incip

sker i direkt anslutning till avsluten (dvs de köp och försälj

n ingar som genomförts) . Till av is tamarknaden hör den vanliga

akt iehandeln.

Terminer Den direkta motsatsen till avista är terminer. Avslut sker idag

m e n betalning och leverans sker i framtiden.

8

2 . A K T I E N

Derivat In s t rument som enkelt ut tryckt kan sägas vara en rätt ighet eller

skyldighet att handla i ett under l iggande finansiellt ins t rument

eller vara, exempelvis en aktie eller en råvara, b e n ä m n s derivat.

Terminer och opt ioner tillhör der iva tmarknaden och innebär

en skyldighet eller rät t ighet att köpa eller sälja ett under l iggande

ins t rument eller vara vid ett senare tillfälle. Se även kapitlet

Terminer och optioner.

Varför placera i aktier?

Det kan finnas många olika anledningar till att investera i aktier. Som

nämnts tidigare är den absolut vanligaste orsaken att m a n hoppas att aktie

kursen ska stiga och d ä r m e d att ens eget kapital ska öka i värde. Vid sidan

om mer tradit ionell t banksparande är aktier och fonder den vanligaste spar

formen för privatpersoner. Aktier ha r också blivit ett vanligt t i l läggssparande

till det statliga pens ionssparandet och t jänstepensionssparandet .

En annan anledning till att äga aktier kan vara att m a n vill stödja ett sär

skilt företag. Det kan vara för att m a n har ett speciellt intresse i företagets

aktiviteter, t ex en fotbollsklubb, eller att m a n vill stödja ett företag på g rund

av etiska eller andra värderingsmässiga grunder , t ex till förmån för alterna

tiv energi eller rättvis handel .

Att äga aktier i ett bolag ger också ägaren rätt att gå på bo lagss tämman

och där göra sin s t ä m m a hörd och rösta i olika beslutsfrågor. Det gör att

inflytandet i bolaget ökar. G u d r u n Schyman t ex, köpte aktier i olika stor

bolag för att på bo lagss tämmorna k u n n a a rgumentera för att m a n skulle

rösta in fler kvinnliga styrelseledamöter.

Det viktigaste i ett generellt akt iesparande behöver inte p r imär t vara att

tjäna pengar, engagemang i ett företags aktiviteter eller viljan att påverka.

Det kan även vara att det är spännande och a l lmänbi ldande att följa m e d

i hur och varför ekonomin och olika bolag utvecklar sig som de gör. Att

dessutom också koppla ekonomins och bolagens utveckling till psykologin

hos övriga aktieplacerare, ger ytterligare en intressant d imens ion till aktie

sparandet. Aktier kan på så vis vara ett mycket s t imulerande fritidsintresse.

9

3.Hurär börsen uppbyggd?

Stockholmsbörsen ägs av O M X AB, som även driver börserna i Helsingfors,

K ö p e n h a m n , Reykjavik, Tallinn, Riga och Vilnius u n d e r det g e m e n s a m m a

n a m n e t den Nordiska Börsen.

Vilka deltar i aktiehandeln?

För att få handla på börsen krävs det ett medlemskap. Det kan ett värde

pappersinst i tut , dvs ett värdepappersbolag eller en bank, få om de har

Finansinspekt ionens tillstånd att bedriva värdepappersrörelse och dessutom

uppfyller börsens krav. Fondkommiss ionär var tidigare det legala n a m n e t på

värdepappersinst i tut (före 1991), och fondkommiss ionärsbolag var n a m n e t

på värdepappersbolag (svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva värde

pappersrörelse,).

Idag b rukar m a n ibland lite slarvigt säga fondkommissionär och bank nä r

m a n talar om börsens med lemmar . Det inkluderar även internetmäklare .

M e d l e m m a r n a mås te även betala för sin handel utifrån hu r stor den är.

Det är endast via en m e d l e m som såväl stora investerare som privat

personer kan handla på börsen. Stockholmsbörsen har idag ca 80 med lem

m a r som t i l l sammans har över 600 auktoriserade mäklare m e d tillträde till

marknadspla tsen .

Till börsen finns naturligtvis också ett antal anslutna bolag som har sina

aktier no terade på någon aktielista. Idag finns det ca 300 bolag anslutna till

S tockholmsbörsen - de sägs då vara börsnoterade. För att notera sina aktier

måste bolagen uppfylla vissa villkor. De krav som ställs är bl a utförlig och

snabb information till ma rknaden . Företagen får också betala en avgift för

att ha sina aktier no terade på börsen.

Fördelen för bolagen att vara på börsen är b land annat att de genom det

lättare får tillgång till kapital vid emission (utgivning) av sina aktier, efter

som de når en bredare al lmänhet .

10

3 . H U R Ä R B Ö R S E N U P P B Y G G D ?

De olika listorna

Börsen är indelad i olika aktielistor, och varje bolags aktier är noterade

på någon av dessa listor. Sedan 2006 är de svenska, danska, isländska och

finska börserna sammans lagna till den nordiska listan och de tre baltiska

ländernas börser sammans lagna till en baltisk lista. Målsät tningen är att på

sikt förena dessa två listor till en enda. Den nordiska listan, som har ca 600

bolag noterade, etablerades 2006 av O M X AB för att Norden skall ses som

en gemensam marknad . Listan under lä t tar hande ln i aktier mellan dessa

länder och aktierna från listan betalas m e d den lokala valutan där bolaget är

noterat. Den nordiska listan är i sin tur uppdelad på tre underl is tor:

Large Cap Kravet för att få vara no te rad på Large Cap är att börsvärdet på

bolaget ska vara över en miljard euro.

Mid Cap Kravet för att få vara no te rad på Mid Cap är att bolagets börs

värde är mellan 150 miljoner och 1 miljard euro.

Small Cap Mind re bolag m e d ett börsvärde unde r 150 miljoner euro finns

på Small Cap.

Dessutom finns listan First North (tidigare kallad Nya Marknaden) som är

en handelsplats för tillväxtföretag i Norden , och ägs av OMX. Kostnaderna

är mindre för att lista ett företag på First N o r t h och regelverket är inte lika

omfattande som på börsen. Företag listade på First N o r t h får inte kalla sig

börsnoterade eftersom First North- l is tan inte definieras som en börsplats

(dvs en s k reglerad marknad ) u tan endast är en så kallad handelsplat tform.

Bolagens aktier kallas istället för marknadsnoterade. Med marknadsno te rade

menas aktier som noterade på en lista (oavsett om det är en börslista eller

någon annan lista) och är öppna för köp på den publika marknaden . Att First

North är en handelsplat tform (och inte är reglerad m a r k n a d ) innebär för

enklade regler om bl a informationsskyldighet för de listade bolagen. Risken

för den enskilde placeraren är något högre för aktier på den här listan.

De ovan n ä m n d a listorna är i sin tur uppdelade för de olika länderna . Så går

du in på någon internetmäklares hemsida är det möjligt att se enbar t svenska

aktier fördelade på Large Cap, Mid Cap, Small Cap och First Nor th .

Innan den nordiska listan etablerades 2006 var aktierna på Stockholms

börsen i huvudsak indelade i olika listor efter hur stor omsät tn ingen var på

de enskilda aktierna. Det fanns i första h a n d två listor:

11


A-listan som i sin tur var uppdelad på de mest omsat ta aktierna samt

övriga.

O-listan som i sin tur var uppdelad på Attract 40 (de 40 mest omsat ta

aktierna) samt övriga.

En a n n a n lista som finns på den svenska ak t iemarknaden är NGM Equity.

D e n ägs inte av O M X utan av ett konkur re rande bolag, Nordic Growth

Märket (NGM) . N G M har l iksom O M X noterat sig på sin egen marknads

plats. N G M är vid sidan av O M X Sveriges andra auktor iserade börs sedan

2003. NGM-l i s tan är l iksom First North- l i s tan inr iktad på handel i nordiska

tilllväxtbolag. Listan innehåller aktier från ett 50-tal bolag.

Till alla de olika l istorna finns också en observationslista, Obs-lista.

D e n n a lista kan bolag h a m n a i om de för tillfället har p roblem av något slag,

t ex att det sker en större omst ruk ture r ing av verksamheten, bolaget inte har

skött informationsgivningen enligt börsens regler etc. Ett bolag kan också

h a m n a på Obs-listan om det sker stora förändringar i ägandet, t ex vid ett

uppköp. Bolag på observationslistan kan sålunda vara svåra att värdera.

Det f inns även aktielistor som inte hanteras av O M X eller N G M .

Aktierna på dessa kan handlas hos något värdepappersbolag som har h a n d

om listan. Som exempel kan n ä m n a s Aktietorget - den största i sitt slag.

Aktietorget har n u m e r a även tillgång till det elektroniska handelssystemet

SAXESS. Bolag som har sina aktier på dessa listor uppfyller vanligtvis inte

de krav som krävs för att bli no te rade på börsen. Sådana aktier kan ge hög

avkastning, m e n innebär samtidigt större risker.

EU-regler och begrepp

Det kan tidigare ha upplevts som svårt att förstå vad som räknas som en

börs eller inte. Från och m e d den 1 november 2007, kan dock begrepps

förvirringen upplevas som än större. Utifrån ett EU-direktiv, de så kallade

MfFID-reglerna (Märkets in Financial Ins t ruments Directive), har de tidi

gare begreppen förändrats . Syftet m e d det nya ramverket är att ha rmonise ra

lagstiftningen på vä rdepappersmarknaden i n o m EU.

I n o m r a m e n för den gamla lagstiftningen fanns det tre former av handels

platser: börs, auktoriserad marknadsplats och oreglerad marknadsplats.

12


I och m e d MiFID-reglerna finns det bara två: reglerad marknad och MTF

(Multilateral Trading Facility), eller handelsplattform på svenska. Begreppet

börs finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen och syftar då på de

aktörer som har rätt att driva en reglerad marknad . First Nor th , Aktietorget

och andra mind re listor räknas som handelsplattformar. Ibland används

även begreppet alternativ marknadsplats om handelsplattformar.

Skillnaderna mellan en reglerad m a r k n a d och en handelsplat tform är

flera; regelverket för den reglerade m a r k n a d e n är mera omfat tande än det

för handelsplat t formen. På den reglerade m a r k n a d e n ska övervakningen

även göras av en oberoende part , och personer m e d särskild insyn i bolagen

(s k identifierade insiders) måste redovisa sina innehav publikt. Den regle

rade m a r k n a d e n omfattas också automatiskt av alla EU-direktiv, m e d a n en

handelsplat tform själv kan besluta om vilka regler som ska gälla för bolagen

vid noter ing.

Schematisk struktur över aktiehandeln

Kontrollorgan och tillståndsgivare för akt iehandeln i Sverige är Finans

inspektionen. Schematiskt kan organisat ionen för akt iehandeln i Sverige

visas m e d nedans tående tablå. Med emit tenter menas de bolag som ger ut

aktier, m e n också andra institut som ställer ut obligationer, opt ioner etc.

13

4. Hur går handeln med aktier till?

För att förstå sin egen handel kan det vara bra att förstå hur akt iehandeln

fungerar för mäklarna , som bl a lägger order för pr ivatpersoners räkning

och som sitter och handlar direkt i det elektroniska handelssystemet.

Aktiehandeln

H u r går då akt iehandeln till? Jo, mäklaren k o m m e r till arbetet på m o r g o n e n

hos respektive börsmedlem. Mäklaren sitter alltså inte i börshuset . På sin

arbetsplats ha r mäklaren en terminal som är kopplad till börsens central

dator. Mäklaren som sitter vid sin te rminal kan hela t iden se exakt vad som

hände r på den elektroniska marknadspla tsen , vilka order andra med lems

företag lägger in och vilka order som går till avslut (de köp och försäljningar

som genomförs) .

Fram tills dess att m a r k n a d e n öppnar kan mäklaren lägga in alla order

som k o m m i t in från sina olika kunder . Hos bankerna gäller det också de

order som k o m m e r in från de olika lokalkontoren. Några avslut kan då inte

göras i de elektroniska systemen och mäkla rna kan fram till m a r k n a d e n s

öppnande endast se de order som de själva lägger in - ett system som kallas

dolt öppningsförfarande.

Innan m a r k n a d e n öppnar kan dock efteranmälda avslut göras. De ska

som senast rappor teras in i det elektroniska handelssystemet fem minu te r

efter öppningen . Efteranmälda avslut är manuel la avslut som gjorts när

börsen varit s tängd och manuel la avslut i sin tur är avslut som gjorts u tan

för det elektroniska handelssystemet, t ex via telefon mellan två mäklare .

Efteranmälda avslut b rukar endast ske när det gäller större avslut och är

även omgärdade av vissa andra specifika regler.

14

4 . H U R G Å R H A N D E L N M E D A K T I E R T I L L ?

När m a r k n a d e n öppnar ska en öppningskurs fastställas. Om ingen vill köpa

till det lägsta säljpris som getts för en aktie kan dock ingen öppningskurs

fastställas. Annar s sätts öppningskursen där flest aktier kan matchas till

avslut. Sedan går alla köporder på ett pris över och alla säljorder på ett pris

unde r öppningskursen till avslut. De order som ligger på s a m m a kurs som

öppningskursen går till avslut i strikt t idsordning, dvs efter vilket tid de lagts

in. Priset för avsluten följer öppningskursen. Det måste också finnas lika

många aktier på köpsidan som på säljsidan för att alla aktier ska k u n n a gå

till avslut.

Öppningsförfarandet tar några minuter , och aktierna öppnar i bokstavsord

ning. Efter det tar den kontinuerl iga hande ln vid.

Handeln sker efter pr inc ipen att kursnivå går först, och vid lika kursnivå

gäller inläggningstid. Över lappande kurser i o rderboken som finns innan

öppningen kan inte uppstå vid kont inuerl ig handel eftersom en order som

kommer in och som kan matchas m e d en annan order går direkt till avslut.

Med överlappande menas att det finns en köporder som kan gå till avslut

mot en säljorder.

Maximal tid en order kan ligga inne i det elektroniska handelssystemet

är 8 dagar. Oftast b rukar emellert id mäklaren ta ut sina aktier som inte gått

till avslut på kvällen för att lägga in nya order igen på morgonen . Hos vissa

mäklare går det bara att ha o rde rn inne unde r en dag. Kontakta din mäklare

om du vill veta vilka regler som gäller för hur länge en order ligger inne i

handelssystemet hos dem.

De olika stegen i kursnivåerna är förbestämda, dvs om aktierna går att

handla i intervaller om hela kronor, 50-, 25- , 10-, 5- eller 1-öresintervaller

- s k kurssteg eller tick-size.

På nästa sida ges ett exempel på hu r det unde r en handelsdag kan se ut i

orderboken i det elektroniska handelssystemet. Exemplet är från Ericssons

B-aktie år 2000.

15


Bid betyder köp. Ask betyder sälj. Volume står för antalet aktier som köp- eller sälj-ordern innehåller. Member står för vilken börsmedlem som har lagt ordern. SHB står t ex för Handelsbanken. På OMXs hemsida finns en lista med vilka börsmedlemmar som finns och vilka förkortningar de har.

Skulle en köporder på 1400 st aktier m e d styckepriset 223 kr läggas in i

o rderboken skulle den automatiskt matchas m o t de 1400 st på säljsidan

m e d styckepriset 223 kr. Om en köporder skulle k o m m a in på 222,75 kr

skulle den inte k u n n a matchas , eftersom ingen vill sälja till det priset.

Orde rn ligger då kvar tills det finns en säljorder att göra avslut mot . Ett

avslut kan jämföras m e d ett avtal om en vanlig försäljning. För ett avslut

krävs mins t en köpare och säljare som är överens om priset.

Kurserna förändras kontinuerl igt i det elektroniska handelssystemet. Så

fort en köpare är beredd att betala s a m m a pris som en säljorder som finns

inlagd, eller en säljare är beredd att acceptera s a m m a pris som en köpare

har lagt, ändras kursen i orderboken.

Ytterligare ett exempel för att öka förståelsen för h u r det fungerar:

Om en säljorder k o m m e r in på 222 kr om 1500 s t skulle den automatiskt

matchas m o t översta köporde rn på 222,50 kr m e d 1500 st. Priset skulle

bli 222,50 kr eftersom prissät tningen utgår från den som lagt in o rde rn

först. Köparen har m e d priset 222,50 kr sagt att han eller h o n kan tänka

sig att köpa 1500 st aktier till ett maxpr i s på 222,50 kr. Säljaren som lägger

in en order på 222 kr säger att h o n / h a n kan tänka sig att sälja 1 500 st

m e n inte till ett lägre pris än 222 kr. Både säljaren och köparen är sålunda

nöjda m e d både 222 kr och 222,50 kr, m e n ett avslutspris mås te avgöras

och i akt iehandeln avgörs priset efter vem som lagt in sin order först.

Det finns i o rderboken ovan flera köporder m e d priset 222,50 kr. Det ta

på g r u n d av att akt ieordrarna är sor terade efter tid. Den översta köp

orde rn är den som först lades in i systemet och ska sålunda gå först.

16


När ett avslut sker skickas informationen till VPC (Värdepapperscentralen)

där akt ierna avregistreras från säljarens VP-konto (Värdepapperskonto) och

registreras på köparens . Samtidigt sker betalning via köparens och säljarens

bank eller värdepappersbolag. Först när detta är gjort är affären avslutad.

Det sker i regel elektroniskt och ögonblickligen.

V P C är en organisat ion där alla akt ieinnehav registreras som hand

lats på svenska marknader . Där registreras alla akt ie innehav elektroniskt

- alltså inga fysiska aktiebrev behövs. V P C är ett aktiebolag och ägs av i

huvudsak de fyra stora bankerna Swedbank, Nordea, SEB och Svenska

Handelsbanken. Sedan 2004 äger dessutom V P C AB 100 procent i sin fin

ska motsvar ighet APK OY. Ti l lsammans agerar de unde r n a m n e t NCSD

(Nordic Central Securities Deposi tory) . Aktiviteterna i n o m koncernen står

unde r myndighetst i l lsyn.

Under dagen fortsätter sedan hande ln fram till s tängningsdags m e d att

mäklarna lägger in order allt eftersom de k o m m e r in. Vissa mäklare sitter

också m e d egna portföljer som de handlar i och är då inte be roende av

andras order.

Börsposter och småorder

I det elektroniska handelssystemet sorteras alla order utifrån givna regler,

dvs efter pris och tid. De högsta köpkurserna och de lägsta säljkurserna

h a m n a r högst upp i orderboken. Om priset är de t samma för flera order

sorteras de efter den t idpunkt då de registrerades i systemet. Det finns även

vissa regler för hanter ingen av en order baserat på dess storlek.

G r u n d e n h e t e n för orderhanter ingen i SAXESS är en börsspost (även kallad

handelspost) . För att på ett effektivt sätt kunna hantera order som är mind re

än en börspost är SAXESS uppdelad i två olika marknader : börspostmarknad

och småordermarknad. För varje aktieslag finns därför två orderböcker - en

börspos torderbok och en småorderbok.

Orde r som är m i n d r e än en börspost läggs in i småorde rmarknaden där

de matchas m o t övriga småorder och sammanförs till avslut. Avslut i små

o rde rmarknaden kan endast göras till den kurs som för s tunden gäller i

börspos tmarknaden . D ä r m e d går det inte att få avslut på småorder vars pris

avviker från vad som gäller på bör spos tmarknaden .

17


Storleken på börspos ten varierar från aktie till aktie. Elektrolux säljs t ex i

poster om 100 st. Det är oftast enklare att handla i j ä m n a börsposter efter

som det då är lättare att få igenom sin order. Alla order som är mind re än

en börspost eller "blir över" h a m n a r i småorderboken . Handlar m a n 125 st

elektroluxaktier blir 25 st aktier kvar som inte är en j ä m n börspost . Eftersom

hande ln i småorderboken ofta är m ind re kan det vara svårt att få till s tånd

ett avslut till det pris m a n begärt . Är omsät tn ingen i en aktie tillräckligt

låg kan det vara svårt att få igenom en order överhuvudtaget . M e n i fallet

m e d Elextrolux är detta som oftast inte något p roblem då aktien har en hög

omsät tn ing.

Mäklarens informationssystem

Under börsdagen när hande ln pågår uppdateras handelssystemet m e d order-

och avslutsinformation så fort en förändring sker i marknaden . Mäklarna

kan följa varje förändring i o rderböckerna från sina terminaler i realtid, dvs

i s a m m a s tund som de sker.

Dessu tom har mäkla rna tillgång till flera andra informationssystem som

förser d e m m e d nyheter och information från aktie-, kredit- , valuta- och

der iva tmarknaderna . Data terminaler rappor te rar om olika nyheter, press

medde landen etc. De innehåller även realt idskurser från olika börser och

analysverktyg m e d d iagram etc. För t jänsterna som hör till t e rmina lerna

betalar användaren en avgift till det företag som äger rät ten till infor

mat ionen . De tre största, och vanligaste, är SIX (Stockholm Information

eXchange), Reuter och Bloomberg. M a n brukar tala om SIX-, Reuter- och

Bloombergterminaler .

18

5. Hur handlar privatpersoner aktier?

Som privatperson kan du börja handla aktier genom att ta kontakt m e d en

bank eller ett värdepappersbolag ( fondkommissionär) , alltså en m e d l e m av

börsen. Oavsett via vem du väljer att handla dina aktier, måste du öppna ett

VP-konto hos VPC. Det får du hjälp m e d av din mäklare. Du måste också

välja ett konto där pengarna för köp ska dras ifrån och till vilket eventuella

utdelningar skall betalas ut. Om du har telefontjänst hos din b a n k eller värde

pappersbolag kan du r inga in dina order.

Hos en b a n k eller ett värdepappersbolag kan du ibland också få öppna

ett särskilt aktiekonto, även kallat depåkonto eller aktiedepå ( terminologin

varierar be roende på vart m a n vänder sig) där de pengar som du önskar

använda för d ina aktieaffärer skall sättas in, och där d ina aktier registreras.

Oftast b rukar också värdet på akt ierna i form av senaste betalkurs anges

som en värdepost på kontot . Har du ett sådant depåkonto behöver du oftast

inget personligt VP-konto hos V P C utan det räcker m e d att aktieinnehavet

är noterat på aktiekontot. Aktierna noteras på värdepappersinst i tutets VP-

konto. Som aktieägare kan du ha f lera VP-konton och f lera aktiekonton,

men det är inte något du vanligtvis behöver fundera på eftersom de sköts av

din aktiemäklare.

Vissa banker och värdepappersbolag tar ut en avgift för kontot , hos andra

är det gratis. Ibland krävs det även att ett min imibe lopp sätts in på kontot ,

allt från 10000 kr och uppåt . Minimibe loppet kan användas för aktieköp.

Öppna r du ett akt iekonto kan du också knyta olika tjänster innehål lande

kursinformation, aktieanalyser m m till det. För dessa extratjänster b rukar det

ibland tas ut en tilläggsavgift. Hör dig för hos din bank eller hos ditt värde

pappersbolag vilka tjänster de erbjuder och vad det kostar.

5 . H U R H A N D L A R P R I V A T P E R S O N E R A K T I E R ?

Internethandel

Hos de f lesta banker och ett f ler ta l värdepappersbolag kan du också handla

via Internet . Du måste då förstås öppna ett särskilt akt iekonto hos d e m

där d ina pengar för aktieaffärerna finns. In te rne tmäkla rna tar oftast inte

ut någon fast avgift u tan bara ett courtage (den avgift som betalas för varje

aktieaffär). Minimicour tage t b rukar ligga på 85-99 kr per affär. Som små-

sparare kanske du inte heller k o m m e r upp i högre belopp eftersom det

procentuella courtaget kan ligga på t ex 0,09 procent . Om du då exempel

vis köper aktier för 50 000 kr skulle courtaget bli 45 kr, och du k o m m e r då

unde r minimicour tage t och får betala det istället.

Att handla via en nätmäklare är ofta ett billigare alternativ än att handla

direkt m e d en bank eller via telefon. En affär som via en nä tmäklare kan

kosta 99 kr kan h a m n a mellan 200 kr och 1000 kr om du handlar via tele

fon. Det är också många gånger snabbare och enklare att använda en nät

mäklare. Har du en in ternetuppkoppl ing kan du handla m e r eller m i n d r e

rakt in i det elektroniska handelssystemet. Vid varje t ransakt ion sitter det

emellert id en mäklare som bevakar de affärer som sker. Var dock beredd på

att en o rde rans to rmning kan få datasystemen att krångla hos nä tmäklarna ,

vilket gör att vid tillfällen m e d hög turbulens på börsen kanske du inte alltid

får igenom din order när du tänkt.

Här nedan följer en lista på några av de populäras te in ternetmäklarna ,

deras internetadresser och vilka min imicour tage de har just nu. Kom ihåg

att billigt inte alltid är d e t s a m m a som dåligt och att dyrt inte alltid är det

s a m m a som bra - se efter om mäklaren har de tjänster du vill ha. De flesta

banker t i l lhandahåller också möjl igheten att köpa och sälja aktier över

Internet .

Internetmäklare Internetadress Minimicourtage

Avanza www.avanza.se 99 kr

E-trade www.etrade.se 89 kr

Nordnet www.nordnet.se 99 kr

De populäraste internetmäklarna med adresser och minimicourtage (dec -07).

20

http://www.avanza.se

http://www.etrade.se

http://www.nordnet.se


Att börja handla

När du anmäl t ditt intresse hos t ex en internetmäklare , lämnat in din konto

ansökan, blivit registrerad som k u n d och fyllt på ditt akt iekonto m e d pengar,

kan du börja handla . Det första du då måste göra är förstås att välja den aktie

du är intresserad av och vilket belopp du vill handla för. Men k o m ihåg att

aktier bara går att handla styckevis. Om du t ex vill köpa ABB för 20 000 kr

och priset per aktie är 159,50 kr blir det så lunda 125 st aktier till priset

19937,50 kr plus courtage.

Börsposter och småorder

Som tidigare nämnt s delar det elektroniska systemet upp order i börspost

order och småorder. Det kan därför vara viktigt att ta reda på hur stor en

börspost är och sedan försöka handla i j ä m n a börsposter eftersom det då

är lättare att få igenom en order till önskat pris. I aktier m e d mycket hög

omsät tn ing b rukar emellert id detta inte vara något problem. Vill m a n inte

köpa hela börsposter bör m a n å tmins tone tänka på att det är lättare att få

igenom småorder om de är en någor lunda j ä m n del av en börspost , t ex en

halv eller en fjärdedel.

Villkorade order

Aktiekurserna på börsens m a r k n a d ändrar sig hela t iden. Den kurs som gäller

när m a n ger sin bank eller värdepappersbolag en order kan ha förändrats

när o rdern läggs in i det elektroniska handelssystemet. Därför kan du aldrig

garanteras att få köpa eller sälja till en viss kurs . Däremot kan m a n gardera

sig genom att koppla ett villkor till o rdern .

Bästa möj l iga pris

Villkoret bäst möjligt b rukar användas för småorder och innebär att köp

eller försäljning sker till den betalkurs som för tillfället gäller. Om betalkur

sen ändras innan ordern gått till avslut följer o rdern automatiskt m e d till

den nya betalkursen. Villkoret bäst möjligt innebär alltså inte att avslut sker

21


till den bästa kursen en viss dag u tan endast till den betalkurs som gäller när

o rde rn läggs. Det gör det mycket enklare att få igenom en order i småorder

boken då o rde rn automatiskt ges ett pris som under lä t tar att den ska gå till

avslut. För order i den vanliga bö r spos tmarknaden måste emellert id ett pris

alltid anges, som begränsning. Det ta är vad som gäller för mäklaren.

När du handlar som k u n d är det möjligt, be roende på mäklare, att handla

dina aktier till bäst möjligt oavsett storleken på din order. Det ta innebär

ursprungl igen att du önskar köpa aktier till det bästa möjliga pris som är ute

på m a r k n a d e n just nu. Rent praktiskt fungerar det så att om du ringt in en

order om köp av 100 st aktier så k o m m e r mäklaren att lägga in en order om

köp till det pris där den bästa säljordern ligger för tillfället. M e n mäklaren kan

också vänta m e d att lägga o rde rn till senare på dagen om han tror att priset

k o m m e r att gå ner, unde r förutsät tning att o rde rn är en dagsorder.

Bäst möjligt för dig som pr iva tkund och för mäklaren blir då inte riktigt

s a m m a sak.

Limi terad o rder

Du kan också lägga ett fast pris, s k limiterad order. Lägger du en l imiterad

köporder på exempelvis 15,50 kr betyder det att du inte vill köpa en aktie till

ett högre pris än just 15,50.1 den fiktiva orderboken nedan k o m m e r du då att

få köpa dina 100 aktier till priset av 15 kr eftersom det är den bästa säljorder

som är inne för tillfället. Har du lagt ett pris på din köp- eller säljorder är

det alltså s a m m a sak som att du har l imiterat ordern . En l imiterad köporder

anger alltså bara var maxgränsen går. Det elektroniska systemet k o m m e r

automatiskt att matcha d in order m o t den bästa säljorder som för tillfället

ligger inne. Om du lägger en säljorder m e d limit innebär det att det pris du

anger är det lägsta pris du är villig att sälja för (se även föregående kapitel).

Lägger du en l imiterad order behöver ingen mäklare lägga ett pris på o rde rn

u tan den kan slussas direkt in i det elektroniska handelssystemet.

Köpvolym Kurs Säljvolym

15,50 200

15,00 300

200 14,50

200 14,00

Den fiktiva orderboken visar bl a att en limiterad köporder på 15,50 kr ger ett avslut på 15 kr, eftersom det är bästa säljorder. På samma sätt ger en limiterad säljorder på t ex 14 kr ett avslut på 14,50 kr.

22


Fill or kilf/Fill a n d kill

Två andra vanliga villkor som kan användas vid köp och försäljning av aktier

är Fill or kill och Fill and kill. Det är villkor som oftast används vid handel

m e d aktier som inte ha r så stor omsät tn ing, främst av m e r avancerade aktie

köpare.

Fill or kill kan översättas till Allt eller makulera. Villkoret innebär att

o rde rn ska gå igenom i sin helhet annars tas den omgående bort . Exempel:

Orde rn är att köpa 500 aktier för 165 kr, m e n finns det bara 200 aktier till

salu för 165 kr blir det ingen affär alls. Hela o rdern tas bort .

Det andra begreppet , Fill and kill, kan lättast översättas till, Handla och

makulera. Det innebär att om ordern inte kan uppnås i sin helhet genom

förs så mycket av ordern som är möjligt. Därefter tas o rde rn omgående bor t

från m a r k n a d e n . Exempel: O r d e r n är att köpa 500 aktier för 165 kr, m e n

finns det bara 200 aktier till salu för 165 kr k o m m e r dessa 200 att köpas och

ordern tas sedan bort . För en vanlig order skulle 200 aktier gå till avslut och

300 aktier ligga kvar i systemet i väntan på en säljare som vill sälja till det

uppsatta villkoret, eller tills o rdern tas bor t från orderboken.

Två vanliga begrepp - Spread och Likviditet

S p r e a d

Skillnaden mellan högsta köpkurs och lägsta säljkurs kallas spread eller kurs

intervall. Spreaden kan också beskrivas som den oenighet om priset som

finns mellan köpare och säljare. I den fiktiva orderboken på förra sidan ligger

spreaden mellan 15 kr och 14,50 kr och är alltså 50 öre.

Likviditet

Likviditet (omsät tning) är ett måt t på hu r mycket det handlas i en aktie.

Aktier som det handlas mycket i ha r hög likviditet. I aktier m e d hög likvi

ditet är det lätt att hi t ta köpare och säljare och spreaden är oftast liten. I en

aktie m e d låg likviditet kanske det bara görs ett fåtal avslut per dag, vilket

kan leda till att priset varierar kraftigt från dag till dag, och spreaden är då

oftast stor.

23


Hur får privatpersoner tillgång till marknadsinformation?

Privatpersoner ha r inte möjlighet att se direkt in i det elektroniska handels

systemet. De har inte heller tillgång till alla de informationstjänster som

mäk la rna har. M a n kan naturligtvis själv abbonera på SIX- eller Reuter-

information, m e n det är oerhör t dyrt och är inte någont ing att funderar på

för den vanlige privatspararen. Det finns emellert id en rad andra möjlig

heter för att få likvärdiga tjänster.

Realtidsinformation (real = u tan t idsmässig fördröjning) finns oftast

som tjänst hos de olika nä tmäklarna . De b ruka r också k u n n a t i l lhandahålla

tjänster såsom kursd iagram m e d teknisk analys, fundamenta l analys, infor

mat ion om viktiga nyheter och pressmeddelanden etc.

På Internet finns en hel del information gratis, såsom Dagens Industr is

hemsida , www.di.se. På Internet finns börskurserna ofta m e d en fördröjning

om cirka 15 minuter . Där finns också inte så sällan olika former av analyser,

nyheter och pressmeddelanden. Även via text-tv finns kurs informat ion m e d

15 minute rs fördröjning. Dagstidningarna b rukar också ha kurs informat ion

från gårdagen, aktieanalyser och viktiga akt iepåverkande nyheter. Det finns

även en rad specialtidningar m e d olika former av analyser.

Om m a n inte använder sig av Internet kan m a n alltid i s amband m e d köp

eller försäljning ringa till sin mäklare för att få reda på vilken kurs en speciell

aktie har för tillfället. Även olika analyser kan ibland ges av mäklaren .

Som småsparare ha r m a n inte tillgång till en analysavdelning, u tan är

begränsad till sina egna analyser. Att ta del av andras analyser kan utveckla

de egna, och ge en fingervisning om vad andra är på väg att investera i .

Andras analyser b ruka r finnas i ovan n ä m n d a källor. Men ett varningens ord

för andras analyser är på sin plats. En analys behöver inte vara riktig bara

för att den k o m m e r från en vanligtvis trovärdig källa. Se vidare i kapitlet

Att analysera en aktie.

24

http://www.di.se

6. Vad påverkar aktiekursen?

Huvudmot ive t för den vanliga aktieplaceraren att köpa aktier är att kursen

ska stiga. Att den gör så har många olika orsaker. I g r u n d och bot ten styrs

priset på en aktie av u tbud (antalet säljare) och efterfrågan (antalet köpare) .

Ökar antalet aktörer som vill köpa en aktie, ökar också priset - ökar anta

let som vill sälja en aktie, sjunker priset. S a m m a förhållande, m e n omvänt ,

blir det om antalet köpare minskar, då minskar också priset. Och ett minskat

antal säljare ger ett högre pris. H u r detta fungerar visas schematiskt genom

den klassiska ekonomiska model len nedan .

Klassisk utbuds- och efterfrågemodell. När efterfrågekurvan flyttas till höger på grund av ökad efterfrågan på aktier, stiger priset i förhållande till det utbud som finns på marknaden. Om utbudet ökar, sjunker priset.

25

6 . V A D P Å V E R K A R A K T I E K U R S E N ?

H u r u tbud och efterfrågan är fördelade mycket kortsiktigt för en aktie kan

ses på hu r många säljorder respektive köporder som finns för tillfället, det

s k orderdjupet. D e n n a information kan du finna ant ingen hos din nä tmäk

lare eller på olika internetsidor. Tänk på att en viss t idsmässig fördröjning

kan finnas för informat ionen.

Orderdjupet för en viss aktie vid en viss tidpunkt, kan visas med siffror såväl som grafiskt. Ofta ser det ut som på bilden.

Vad styr utbud och efterfrågan?

I huvudsak är det förväntningarna på hu r en aktie k o m m e r att utvecklas

som avgör hu r många som vill köpa respektive sälja, och till vilket pris.

Förväntn ingarna är resultatet av en analys av tre olika faktorer:

• Omvärldsförhål landen

• Bolagsstyrda förhållanden

• A n d r a placerare

Dessa faktorer hänger ihop och påverkar varandra . Till exempel kan en

ökad konkur rens i ett land göra att ett företag mås te utveckla sina produkte r

för att fortsatt k u n n a hävda sig på den förändrade marknaden . Det är så lunda

en kombina t ion av förändrade omvärldsförhål landen och företagets för

måga att anpassa sig till dessa som är avgörande för kursutvecklingen. På

kor t sikt avgörs dock kursutvecklingen av placerarnas förväntningar på hu r

företaget anpassar sig till den förändrade m a r k n a d e n .

Det m a n bö r tänka på när m a n ser på olika faktorer är om just den för

ändrade faktorn påverkar kurserna på kor t eller på lång sikt.

26


O m v ä r l d s f ö r h å l l a n d e n

Exempel på omvärldsförhål landen kan vara:

• Politiska händelser

• Kapitalflöden

• Andra placeringsalternativ

• Utländska börser

• Räntenivåer

• Konjunkturläget

Politiska händelser kan ha en stor betydelse för en akties kurs , ant ingen

genom att de påverkar ett företag direkt eller genom att de påverkar den

generella ekonomiska si tuationen. G e n o m nya lagar kan t ex ett företags

produkter plötsligt bli förbjudna i ett land, eller ett plötsligt krigsutbrott kan

kasta ett land in i en djup ekonomisk kris.

Hur mycket pengar som är på väg till eller från ak t iemarknaden , dvs

kapitalflödet, spelar en viktig roll för kursutvecklingen. Om aktier är den

mest attraktiva sparformen för tillfället dras pengar till ak t iemarknaden och

aktiekurserna stiger. Finns det andra m e r attraktiva sparformer dras pengar

från akt iemarknaden. Ökar samhällets samlade inkomster och förmögenhet

ökar också det möjliga kapitalet som kan investeras i aktier. Händelser som

lett till att kapitalflödet ökat på ak t iemarknaden är t ex införandet av alle

mansfonderna på 1980-talet som gav ett subventionerat sparande, inträdet

av in te rne tmäklarna på 1990-talet som gjorde det både enklare och billigare

för pr ivatpersoner att handla på börsen och inflödet av pengar från P P M -

fonderna. Det kan emellert id vara svårt att avgöra hu r stor påverkan olika

kapitalflöden har på kursutvecklingen på kor t sikt. Men den r ådande tren

den mot allt mer investeringsvilligt kapital bör innebära att kapitalflödet till

börsen ökar.

Kapitalflödet till och från Stockholmsbörsen, och d ä r m e d även kurs

utvecklingen, påverkas även av tillgången på ut ländskt kapital. Det ut ländska

kapitalet som är investerat i svenska aktier har växt från några procent unde r

början av 1980-talet till 37 procent år 2007. En stor andel av det ut ländska

27


kapitalet på den svenska börsen k o m m e r från stora amerikanska pensions

fonder. Utländskt kapital tenderar att vara mer lättrörligt då de ut ländska

placerarna säljer snabbt om det dyker upp negativa nyheter, och eftersom

det kan röra sig om stora investeringar kan detta få tydliga effekter på aktie

kurserna . I slutet av 1990-talet var det u t ländska ägandet över 40 procent .

Det be rodde mycket på att det ut ländska ägandet i börsjätten Ericsson

ökade. Under 1999 uppgick det till cirka 55 procent av hela företaget. Det

ut ländska ägandet i Ericsson har varit betydelsefullt både för kursuppgången

och kursnedgången i aktien.

Utländska börsers utveckling har också en stor betydelse. Utvecklingen

för akt ierna i USA betyder mycket för hu r Stockholmsbörsen går. Eftersom

börsvärdet i New York representerar ungefär 50 procent av alla noterade

bolag i vär lden påverkar aktieutvecklingen i USA alla världens börser.

Särskilt stor påverkan på Stockholmsbörsen har utvecklingen för svenska

aktier no terade i USA.

Räntenivåerna påverkar också akt iekurserna starkt, och rän tan har stor

betydelse för ekonomin som helhet. När det gäller den m e r direkta kopp

lingen till akt iekurserna gör höjda räntor det m e r lönsamt att investera i

t ex traditionellt banksparande eller obligationer. Höga räntor gör att en

del placerare flyttar sina pengar från aktier till bl a rän tebärande papper. På

g rund av den ökade försäljningen av aktier minskar kurserna . Emellert id

kan höjda räntor vara en signal om att ekonomin går bra och att företagen

gör stora vinster. D ä r m e d kan höjda räntor innebära att akt iekurserna ändå

fortsätter stiga.

Konjunkturläget har naturligtvis stor betydelse. Under en lågkonjunktur

minskar vinsterna för företagen och d ä r m e d sjunker aktiekurserna. Under

en högkonjunktur ökar bolagens vinster, och m e d de ökade inkomste rna i

samhället ökar det investeringsmöjliga kapitalet. Särskilt vissa bolag är m e r

l önsamma när det är högkonjunktur , och m i n d r e lönsamma i lågkonjunk

tur. Aktier i sådana här bolag som svänger kraftigt i konjunkturcykeln kallas

cykliska aktier.

Naturligtvis finns det företag som går bra även unde r en lågkonjunktur.

Vid en konjunkturnedgång skiftar gärna placerarna till stabilare och mind re

konjunkturkänsl iga bolag, vilket gör att akt iekurserna i dessa kan öka.

28


B o l a g s s t y r d a f ö rhå l l anden

Exempel på händelser som styrs av bolaget kan vara:

• Utdelningar

• Byte av vd eller styrelse

• Förändr ing av bolagsstrategier

• Utveckling av produkte r

. Split

• Emissioner

• Nyheter från bolaget

Betydelsen av utdelningar har tidigare diskuterats. Ger aktien en högre ut

delning påverkar det ta generellt värdet på aktien positivt.

Byte av företagsledning kan få stor betydelse på aktievärdet genom aktie

köparnas b e d ö m n i n g av den nya ledningens förmåga att utveckla företaget

och skapa vinster. Likaså kan en ny inriktning av bolagsstrategierna bedömas

som m e r eller m i n d r e fruktsam av akt ieköparna.

Utvecklingen av nya produkte r hos ett företag är något som ibland kan få

aktiekursen att snabbt öka i värde genom stora förväntningarna på försälj

ningen av de nya produkterna .

En split b rukar få stor betydelse. Om aktievärdet på ett bolag blivit högt,

kanske 1000 kr per aktie, kan aktien upplevas som dyr att köpa och en liten

procentuell förändring av aktiekursen innebär då en stor förändring i kronor.

Det kan vara en h ä m m a n d e faktor. I det hä r fallet kanske varje aktie delas

upp i fyra delar så att varje aktie blir värd 250 kr. Det innebär att en aktie

ägare efter en split får fyra nya aktier för varje gammal .

Det finns flera olika varianter av aktieemissioner, varav den vanligaste

är nyemission. Vid en nyemission ger ett aktiebolag ut nya aktier utöver

de aktier som redan finns, och får på det sättet tillgång till m e r kapital.

För aktieägarna kan det emellert id innebära att aktierna sjunker i värde

eftersom det nu finns fler aktier i omlopp . M a n säger att nyemissioner

har en utspädningseffekt eftersom en aktie efter emissionen utgör en m i n d r e

andel av bolaget än före.

29


Emellert id brukar motivet för en nyemission vara att det nya kapital

tillskottet ska leda till att bolaget långsiktigt ökar i värde och dä rmed att

akt iekursen går upp.

Nyheter från bolaget kan få stor effekt. Det kan vara nyheter om nya order,

uppköp, en fusion, en försäljning av en del av verksamheten m m. Särskilt

nyheter som är tydligt kopplade till ett företags vinster kan få stor effekt på

aktiekursen. Det m a n ska tänka på är att nyheter som gäller ett enskilt bolag

även kan påverka andra bolag i n o m s a m m a bransch.

A n d r a placerare

Det är placerarnas g e m e n s a m m a agerande som i s lutändan påverkar hu r

kursen utvecklas, och dynamiken i flockbeteendet kan vara stor. Säljer

många Sandvik, går aktiekursen ner. Förväntas många investerare att köpa

Sandvik borde det vara en lönsam strategi att köpa. Eftersom andra place

rares agerande eller förväntade agerande är avgörande för en akties kurs,

kan analyser m e d köp- och sälj r ekommenda t ione r från olika mäklare och

t idningar få stor genomslagskraft på kursutvecklingen. Särskilt små och

medels tora företag kan påverkas av ak t ie rekommendat ioner i medie rna

genom att privata placerare har större påverkan på en sådan akties kurs .

Rekommenda t ione r från stora vä l r enommerade internationella mäklarhus

som Morgan Stanley och Merrill Lynch kan få mycket stor genomslagskraft

eftersom många investerare följer deras råd och rekommendat ioner . Även

r ekommenda t ione r från inflytelserika t idningar, t ex The Street och the Wall

Street Journal, har mycket stor påverkan.

Slutsats

Aktien är en ägarandel i företaget. Därför är det företagets ekonomiska

utveckling som i g r u n d och bot ten ska avgöra värdet på en aktie. Andra fak

torer kan dock avgöra på kor t sikt, m e n på längre sikt måste placerarna ta

hänsyn till företagets resultat. Central t för att avgöra hu r ett företag går är

dess årsredovisningar och delårsrapporter. Ur dessa redovisningar går det

b land annat att utläsas h u r vinsten och försäljningen utvecklas. Utvecklingen

för företaget påverkas i sin tur av omvärldsförhål landen (konjunkturen,

30


politiska händelser, konkurren te r etc) och bolagets eget agerande (produkt

utveckling, marknadsför ing etc). Utifrån en tolkning av den informationen

skapas förväntningar kr ing hu r bolaget och bolagets aktie k o m m e r att

utvecklas i framtiden. Och det är de olika placerarnas samlade förväntningar

som skapar det u tbud och den efterfråga som styr aktiekursen.

Att enbar t förlita sig på en källa för att ta reda på vilken utveckling en

aktiekurs kan tänkas få är riskfyllt. Det är var och en själv som måste skaffa

sig information kr ing olika faktorer som påverkar en akties utveckling. För

att få information är det nödvändig t att följa m e d i t idningar, tv etc. Finns

inte den tid som behövs för i nhämtn ing av information och under lag för

beslut, kan en investering i olika aktiefonder vara ett bättre alternativ än

direktinvesteringar i aktier.

Här nedan presenteras en förenklad bild av hu r relat ionerna mellan olika

faktorer som påverkar akt iekurserna ser ut. Naturligtvis påverkar de olika

faktorerna varandra så att förhållandena ibland blir oe rhör t komplexa.

31

7. Att analysera en aktie

I förra kapitlet diskuterades vilka faktorer som påverkar kursutvecklingen.

Detta kapitel går igenom de olika ins t rument som finns för att se hu r kursen

utvecklas och de vanligaste me tode rna som används för analyser av en aktie.

Vi har sett att orderdjupet visar u tbud och efterfrågan avseende en viss aktie

på mycket kor t sikt. För att k u n n a göra en lite längre t idsmässig b e d ö m n i n g

ser vi på hu r de olika kursl is torna läses, hu r fundamenta l och teknisk analys

fungerar och vad de viktigaste nyckeltalen innebär.

Kurslistor

Kurslistan visar den senast kända informat ionen om aktiekursen och utveck

lingen från dagen innan . I vissa kurslistor finns det även utsatt hur aktien

har utvecklats procentuell t den senaste veckan, månaden , halvåret och/eller

året. Kurslistor kan m a n hit ta i de större dagst idningarna. Det finns också

en hel del kurstablåer på Internet . O M X har på sin hemsida sina aktier och

N G M har på sin hemsida sina. Dagens Industr is hemsida har kurslistor som

uppdateras ungefär en gång per kvart. T idningarnas kurslistor motsvarar

bara hu r det såg ut nä r hande ln stängde föregående dag. Text-tv har också

kurslistor som uppdateras var 15:e minut .

H u r läser m a n då en kurslista? Låt oss titta på på hu r det såg ut i Dagens

Nyheter den 12 maj 2007. Kursinformat ionen gäller Hennes & Mauri tz B-

aktie när börsen stängde den 11 maj.

P/e- Dir. Börs Aktiens + e l - Dagens Omsatt Proc Betalt senaste tal avk. värde namn sista bet. betalkurser antal i sedan 12 mån

proc Mkr kurs högsta lägsta sista tusental 31/12 högst lägst 27 2,7 351289 H&M B + 4,50 425 411 424,50 4292 22 450 248

Källa: Dagens Nyheter 12 maj 2007.

7 . A T T A N A L Y S E R A E N A K T I E

+ el - sista betalkurs visar hu r aktien har förändrats i kronor. Här har Hennes

& Mauri tz stängt på 4,50 kr högre den 11 maj i förhållande till s tängnings

kursen den 10 maj. Ofta visas även den procentuella förändringen.

Dagens betalkurser visar att det högst betalades 425 kr och lägst 411 kr för

en aktie i H & M unde r gårdagen. Sista betalkurs är till vilken kurs sista avslutet

gick för dagen. I vissa kurslistor visas även slutkurserna: priset på den sista

högsta köporder och den sista lägsta säljorder som inte gick till avslut.

Föru tom detta visas p/e-tal, direktavkastning, börsvärdet på alla utes tående

aktier i miljoner kr, omsättningen i antalet aktier unde r gårdagen, den pro

centuella utvecklingen från årsskiftet och den högsta och lägsta kurs som

betalats unde r de senaste 12 månaderna .

Kurstabeller som visar kont inuerl ig kursutveckling, t ex Dagens Industr is och

interntmäklares hemsidor, text-tv etc, har ofta en annor lunda uppläggning:

A k t i e + / - + /- Va K ö p S a l ] S e n a s t H ö g s t L ä g s t A n t a l I M

A B B L t d 0 , 0 0 0 , 0 0 1 8 8 , 0 0 1 8 8 , 3 0 1 8 8 , 5 0 1 8 9 5 0 1 8 7 , 5 0 1 5 3 7 1 1 9 1 4 0 1

A l f a l a v a f - 2 , 0 0 - 0 , 5 0 3 9 8 , 0 0 3 9 8 , 5 0 3 9 8 , 0 0 3 9 9 5 0 3 9 2 , 5 0 2 8 2 7 6 8 1 4 0 4

A S S A A B L O Y B 0 , 7 3 0 , 3 3 1 3 8 , 0 0 1 3 8 , 2 3 1 3 8 , 0 0 1 3 8 2 5 1 3 6 , 2 5 3 7 2 0 2 0 1 4 0 0

A s t r a ^ n e c a 2 , 0 0 0 . 6 7 3 0 1 , 0 0 3 0 1 , 3 0 3 0 1 , 5 0 3 0 2 5 0 2 9 8 , 5 0 4 1 8 1 5 9 1 4 : =

A t i a s COUCQ A 1 , 7 3 1 , 7 3 1 0 2 , 0 0 1 0 2 , 2 5 1 0 2 , 0 0 1 0 2 5 0 9 9 , 5 0 4 7 7 9 1 4 2 1 4 0 4

A t l a s C O P C O B i , 7 3 1 . 8 8 9 4 , 5 0 9 4 , 7 5 9 4 , 7 5 9 3 0 0 9 2 , 0 0 8 1 2 5 8 6 1 4 0 5

A t r m m L j u n g b e r g B 0 , 0 0 0 , 0 0 7 1 , 7 3 7 2 , 5 0 7 2 , 2 3 7 2 2 5 7 2 , 2 5 2 0 0 0 1 3 2 9

A u t o t t v S D Q 4 , 5 0 1 , 2 3 3 6 9 , 3 0 3 7 0 , 0 0 3 7 0 , 0 0 3 7 2 0 0 3 6 6 , 0 0 5 0 3 7 1 1 4 0 4

Bild från Avanzas hemsida 10 december 2007.

• Först b rukar aktieslag anges.

• Därefter anges kursförändringen från gårdagens s tängningskurs i procent

och/eller i kronor.

• Sedan brukar högsta köporder som ligger inne för tillfället visas (dvs

högsta pris som någon är beredd att köpa för) samt lägsta säljorder som

ligger inne för tillfället (dvs lägsta pris som någon är beredd att sälja för).

• Senast anger vilken kurs senaste avslutet låg på.

• Högst anger det högsta pris som betalats för aktien unde r dagen. Lägst

anger det lägsta pris som betalats för aktien unde r dagen.

• Volym (eller omsät tning) visar antal aktier som gått till avslut unde r dagen.

Till detta b rukar det någonstans anges vilken tid senaste uppdater ingen gjor

des. Som tidigare nämnt s b rukar en no rma l fördröjning ligga på 15 minuter .

33


Fundamental analys

Fundamenta l analys baserar sig på information om utvecklingen för det

specifika företag, bransch etc som analyseras. Det kan vara att m a n tittar på

resultatutveckling, försäljning, storleken på det egna kapitalet, valutakurs för

ett valutakänsligt företag etc. Här finns det en rad faktorer att ta hänsyn till

be roende på vilket bolag eller vilken bransch som analyseras. När det gäller

analys av det enskilda företaget är emellert id årsredovisningen och delårs

rapporterna de viktigaste ins t rumenten .

Å r s r e d o v i s n i n g e n

Årsredovisningen ska visa:

• Resultatet och hu r detta har u p p k o m m i t {resultaträkningen).

• D e n ekonomiska ställningen vid räkenskapsåret slut (balansräkningen).

Resultatet är företagets vinst eller förlust. Det får m a n fram genom att dra

ifrån företagets kos tnader från dess intäkter. Balansräkningen visar vilka

tillgångar som finns, dvs h u r företagets kapital använts och hu r t i l lgångarna

har finansierats.

H u r läser m a n då en årsredovisning? Nedan visas ett exempel på hu r en

resul ta träkning kan se ut och på nästa uppslag visas en balansräkning.

RESULTATRÄKNING 1 d e c e m b e r - 3 0 n o v e m b e r 2 0 0 6 2 0 0 5

O m s ä t t n i n g i nk lus i ve m o m s 8 0 0 8 1 7 1 8 8 6

O m s ä t t n i n g e x k l u s i v e m o m s , n o t 3 , 4 6 8 4 0 0 6 1 2 6 2

K o s t n a d s ä l d a va ro r , n o t 6 , 8 - 2 7 7 3 6 - 2 5 0 8 0

R Ö R E L S E N S B R U T T O R E S U L T A T 4 0 6 6 4 3 6 1 8 2

F ö r s ä l j n i n g s k o s t n a d e r , n o t 6 , 8 - 2 3 9 7 1 - 2 1 8 0 1

A d m i n i s t r a t i o n s k o s t n a d e r , n o t 6 , 8 , 9 - 1 3 9 5 - 1 2 0 8

R Ö R E L S E R E S U L T A T 1 6 2 9 8 1 3 1 7 3

R ä n t e i n t ä k t e r 5 1 5 3 8 4

R ä n t e k o s t n a d e r - 5 - 4

R E S U L T A T E F T E R F I N A N S I E L L A P O S T E R 1 5 8 0 8 1 3 5 5 3

S k a t t , n o t 1 0 - 5 0 1 1 - 4 3 0 6

Å R E T S R E S U L T A T 1 0 7 9 7 9 2 4 7

H e l a resul ta tet är hänför i ig t till m o d e r b o l a g e t s a k t i e ä g a r e .

R e s u l t a t p e r ak t ie , S E K (före o c h efter u t s p ä d n i n g ) 1 3 : 0 5 1 1 : 1 7

Anta l akt ier (före o c h efter u t s p ä d n i n g ) 8 2 7 5 3 6 0 0 0 8 2 7 5 3 6 0 0 0

Ur Hennes & Mauritz årsredovisning 2006.

34


Många företag har ett brutet räkenskapår, dvs räkenskapsåret s a m m a n

faller inte m e d kalenderåret . Hennes & Mauri tz har t ex ett räkenskapsår som

avlutas 30 november och börjar 1 december. Fördelen m e d ett brutet räken

skapsår kan vara många. Det kan bland annat vara att arbetsbelastningen

brukar vara hög run t jul och nyår, det kan underlät ta den ekonomiska

planeringen för ägarna eller att det ger skattetekniska fördelar.

Omsättning

Omsät tn ingen är företagets intäkter (försäljning) unde r 2006.

Kostnad för sålda varor

I kos tnad för sålda varor inräknas de kos tnader som företaget har haft för att

köpa in råvaror och tillverka sina produkter .

Försäljnings- och administrationskostnader

I rubr iken ingår kos tnader som är relaterade till försäljning samt olika admi

nistrativa kostnader. Uppdeln ingen mellan kos tnad för sålda varor och för

säljningskostnader följer vissa redovisningstekniska regler. I kos tnad för

sålda varor och försäljningskostnader döljer sig också företagets avskriv

ningar. De syftar till att tydliggöra olika anläggningskostnaders minskade

värde, t ex en inköpt dator som varje år minskar i värde. Avskrivningarna

ska beskriva den värdeförlust som företaget gör varje år för inköpta varor,

och redovisas som en kos tnad för året. Avskrivningar är redovisnings-

tekniskt ganska avancerat. Också lagstiftningens möjligheter att dela upp

avskrivningarna mellan åren gör att tekniska aspekter i bokföringen kan

påverka årets resultat.

Ränteintäkter och räntekostnader

Erhållen ränta från likvida medel på bank och l iknande samt betald ränta på

skulder, tas upp unde r rubr iken ränteintäkter och räntekostnader.

Skatt

Under rubr iken Skatt visas hu r mycket av årets vinst som går till skatt.

Arets resultat

På nedersta raden visas företagets vinst eller förlust det aktuella året.

35


Balansräkningen, hu r ser då den ut? Nedan visas ett exempel på en balans

räkning och de viktigaste punkte rna . S u m m a n av eget kapital och skulder

visar hur t i l lgångarna har finansierats. Därför ska s u m m a n av eget kapital

och skulder vara d e n s a m m a som tillgångarna.

B A L A N S R Ä K N I N G 3 0 n o v e m b e r

T I L L G Å N G A R 2 0 0 6 2 0 0 5 E G E T K A P I T A L O C H S K U L D E R 2 0 0 6 2 0 0 5

A N L Ä G G N I N G S T I L L G Å N G A R

i m m a t e r i e l l a a n l ä g g n i n g s t i l l g å n g a r

Hyres rä t te r , no t 11 2 2 2 2 5 0

E G E T K A P I T A L

Ak t i ekap i t a l , n o t 1 6

R e s e r v e r

B a l a n s e r a d e v i n s t m e d e l

Å r e t s resu l ta t

2 0 7

2 2

1 6 7 5 3

2 0 7

1 1 0 3

1 5 3 6 7

2 2 2 2 5 0

E G E T K A P I T A L

Ak t i ekap i t a l , n o t 1 6

R e s e r v e r

B a l a n s e r a d e v i n s t m e d e l

Å r e t s resu l ta t 1 0 7 9 7 9 2 4 7

M a t e r i e l l a a n l ä g g n i n g s t i l l g å n g a r

B y g g n a d e r o c h m a r k . no t 1 1

Inventar ier , n o t 11

4 2 0

7 1 3 4

4 6 7

7 1 5 2

S U M M A E G E T K A P I T A L

L å n g f r i s t i g a s k u l d e r *

A v s ä t t n i n g a r för p e n s i o n e r , n o t 1 8

2 7 7 7 9

1 3 0

2 5 9 2 4

7 8

7 5 5 4 7 6 1 9 U p p s k j u t n a s k a t t e s k u l d e r , n o t 1 0 6 5 0 6 9 7

L å n g f r i s t i g a f o r d r i n g a r

U p p s k j u t n a s k a t t e f o r d r i n g a r , n o t 1 0

1 5 5

102

149

5 9

K o r t f r i s t i g a s k u l d e r *

L e v e r a n t ö r s s k u l d e r

S k a t t e s k u l d e r

7 8 0

1 9 4 2

1 2 2 4

7 7 5

1 3 0 6

1 7 2 0

S U M M A A N L Ä G G N I N G S T I L L G Å N G A R 8 0 3 3 8 0 7 7 Ö v r i g a s k u l d e r

U p p l u p n a k o s t n a d e r , n o t 1 9 1 5 6 0

2 2 7 0

1 2 6 5

2 1 7 1 O M S Ä T T N I N G S T I L L G Å N G A R 6 9 9 6 6 4 8 4

V a r u l a g e r 7 2 2 0 6 8 4 1 S U M M A S K U L D E R 7 7 7 6 7 2 5 9

K o r t f r i s t i g a f o r d r i n g a r

K u n d f o r d r i n g a r

K o r t f r i s t i g a f o r d r i n g a r

K u n d f o r d r i n g a r 8 6 5 7 6 3 S U M M A E G E T K A P I T A L O C H S K U L D E R 3 5 5 5 5 3 3 1 8 3

Ö v r i g a fo rd r ingar

F ö r u t b e t a l d a k o s t n a d e r , n o t 1 2

2 4 9

5 6 3

1 4 8

5 0 8 * E n d a s t a v s ä t t n i n g a r för p e n s i o n e r ä r r ä n t e b ä r a n d e .

1 6 7 7 1 4 1 9

K o r t f r i s t i g a p l a c e r i n g a r , n o t 1 3 8 7 4 8 6 3 5 0

L i k v i d a m e d e l , n o t 1 4 9 8 7 7 10 4 9 6

S U M M A O M S Ä T T N I N G S T I L L G Å N G A R 27 5 2 2 2 5 1 0 6

S U M M A T I L L G Å N G A R 3 5 5 5 5 3 3 1 8 3

Ur Hennes & Mauritz årsedovisning 2006.

36


Anläggningstillgångar

Tillgångar som ska finnas kvar i företaget för s tadigvarande b r u k kallas

anläggningstillgångar. I d e m ingår även värdet av goodwill, som är en s k

immateriel l tillgång. Goodwil l uppstår när företaget köper ett anna t före

tag och betalar ett övervärde, alltså mer än det egna kapitalet i företaget.

Goodwil l är det värde som representerar ett företags goda n a m n och varu

märke . D e n är en långsiktig tillgång som skrivs av unde r ett antal år som

vilken a n n a n tillgång som helst.

Omsättningstillgångar

Tillgångar som ska förbrukas, oftast i nom ett år, kallas omsättningstillgångar.

Eget kapital

Det egna kapitalet är den del av företagets tillgångar som finansierats m e d

egna medel - det kapital som aktieägarna skjutit till och tidigare års resultat.

Det egna kapitalet kan delas upp i bunde t kapital och fritt kapital.

Det b u n d n a kapitalet består av aktiekapitalet (det aktieägarna betalat in

unde r företagets livstid) samt olika lagstadgade reserver. Det b u n d n a kapi

talet kan inte delas ut, u tan är till för att täcka eventuella förluster och tjäna

som en säkerhet för långivare, övriga fordringsägare och intressenter.

Det fria kapitalet, inklusive årets nettoresultat , kan däremot disponeras

för u tde ln ing till aktieägarna.

Långfristiga skulder

Skulder på längre sikt, t ex utgivna obligationer och konvert ibla företagslån,

tas upp unde r rubr iken långfristiga skulder.

Kortfristiga skulder

Skulder som ska betalas på kor t sikt, vanligtvis m i n d r e än ett år, redovisas

under kortfristiga skulder.

Summa eget kapital och skulder

Summan av eget kapital och skulder ska vara d e n s a m m a som s u m m a n av

tillgångarna, och visar hu r t i l lgångarna i företaget har finansierats.

I årsredovisningen anges också oftast skillnaden m o t föregående år så

att förändringen i t i l lgångarna och hu r d e n n a förändring har finansierats

tydliggörs.

37


Nyckeltal

Nyckeltal är en värder ingsmetod som används för att avgöra om en aktie är

billig och köpvärd eller dyr och bör säljas. Nyckeltal används ofta som jäm

förelsetal mellan olika bolag och aktier och utgår vanligtvis från företagets

resultat och/eller egna kapital - alltså den fundamentala analysen. Här ska

vi gå igen de vanligaste nyckeltalen som används för att b e d ö m a en akties

kursnivå.

Vins t per aktie

Ett nyckeltal som är en bra g rund för värder ing av olika aktier är vinsten per

aktie. Det används bland annat för att räkna ut aktiens p/e-tal , se nedan. I

normalfallet används vinsten efter finansnetto (inklusive ränteintäkter och

räntekostnader) , dvs vinsten före bokslutsdisposi t ioner och verklig skatt.

Den vinsten dividerar m a n m e d det totala antalet aktier för att få vinsten

per aktie.

P/e-talet

Det vanligast begreppet för aktievärdering är p/e-talet, som står för price-

earning-rat io, dvs priset på aktien delat m e d vinsten per aktie.

Exempel:

Om aktiekursen är 60 kr och vinsten är 3 kr per aktie blir p/e-talet 20.

Det ta innebär att aktiens kurs är 20 gånger årsvinsten per aktie. M a n kan

alltså säga att det tar 20 år innan vinsten är lika stor som aktiekursen. En

aktie m e d ett lågt p/e-tal kan sålunda skvallra om att aktiekursen är låg

i förhållande till den vinst som företaget gör och att aktien kan utgöra

en bra investering. Emellert id kan också ett lågt p/e-tal betyda att övriga

placerare anser att aktien bör vara lågt värderad eftersom m a n har låga

förväntningar på k o m m a n d e vinster i bolaget. Alltså, måste m a n ha en

större förståelse för m a r k n a d e n innan m a n gör sin b e d ö m n i n g av en

aktie enbar t m e d u tgångspunkt från p/e-talet .

38


Styrkan i p /e- ta len ligger framför allt i att jämföra dem mellan bolag i s a m m a

bransch. P/e-talen mellan olika aktier kan däremot vara svåra att jämföra för

bolag som inte är i n o m s a m m a bransch. Företag som växer snabbt kan ha

ett högt p/e-tal eftersom m a n förväntar sig en god framtida vinstutveckling.

Ett sådant företag kan vara svårt att jämföra m e d t ex ett fastighetsbolag vars

vinst lättare kan prognost iseras. A n d r a problem m e d p/e-tal och jämförelser

är att vinstbegreppet inte tar hänsyn till orealiserad värdetillväxt i bolag m e d

stora realtillgångar, t ex fastighetsbolag. Andra problem är bokföringstekniska

aspekter som påverkar vinsten.

P/s-talet

För att k o m m a run t en del av de problem som finns m e d p/e-talet används

ibland ett anna t nyckeltal - nämligen p/s-talet (price-sales-ratio). Vid p / s -

talet delas priset på aktien m e d försäljningen (omsät tningen i bolaget) per

aktie. D e n n a kvot anger hu r mycket ak t iemarknaden värderar försäljningen

till, i stället för vinsten som m e d p/e-talet . Ett lågt p/s-tal innebär att företa

gets försäljning värderas lågt. Alltså borde låga p/s- tal vara mer fördelaktiga.

Försäljningen varierar m i n d r e än vinsten, därav anses p/s-talet vara ett mer

stabilt måt t än p/e-talet .

Di rek tavkas tn ing

G e n o m att dela företagets utdelning m e d priset på aktien får m a n fram

aktiens direktavkastning. Direktavkastningen kan jämföras m e d bankrän

tan och är den årliga avkastningen som aktien ger. Utdelningen är också det

enda som verkligen k o m m e r aktieägaren til lgodo och borde utgöra g run

den för värder ingen. Men som tidigare nämnt s är aktiekursens beräknade

utveckling be roende på många andra faktorer.

Kort kan sägas att ett bolag m e d en hög procentuell avkastning är bättre

än ett bolag m e d låg avkastning. Exempel: Om en aktie kostar 100 kr och ger

en utdelning på 5 kr innebär detta en direktavkastning på investerat kapital

på 5 %. Om en a n n a n aktie kostar 50 kr och ger en utdelning på 5 kr ger

detta en direktavkastning på 10 % av investerat kapital. Alltså ger den sist

n ä m n d a aktien en bät tre säkerställd avkastning.

39


Justerat ege t kapital (JEK)

Justerat eget kapital är företagets eget kapital inklusive de obeskat tade reser

ver som finns i bolaget m i n u s skatt. Obeskat tade reserver är vinster som

företaget ännu inte skattat för.

Divideras det justerade kapitalet m e d det totala antalet utestående aktier

i bolaget får vi justerat eget kapital per aktie, dvs JEK/aktie. Det ta visar hu r

mycket eget kapital som finns per aktie, och är det kapital som företags

ledningen ska förränta åt aktieägarna.

Räntabi l i tet på e g e t kapital

Divideras företagets resultat m e d det justerade egna kapitalet får vi ett måt t

på räntabiliteten på eget kapital. Det ta visar vilken avkastning (ränta) som

bolaget lyckats å s t adkomma på aktieägarnas investerade kapital.

S u b s t a n s v ä r d e

Om m a n till det justerade egna kapitalet lägger till de övervärden som finns

i fastighetsinnehav, börsportfölj etc, får m a n substansvärdet.

Många gånger skiljer m a n inte mellan substansvärde och justerat eget

kapital. Det ta bör m a n vara u p p m ä r k s a m på då skillnaden i realiteten kan

vara mycket stor. Skillnaden mellan justerat eget kapital och substansvärdet

är den att det justerade egna kapitalet utgår från det bokförda värdet m e d a n

substansvärdet från det beräknade marknadsvärdet .

Att det kan förekomma vitt skilda uppgifter på substansvärdet beror

på att det är svårt att ge t i l lgångarna ett relevant marknadsvärde . Mindre

tekniskt uttryckt kan det sägas att substansvärdet räknas fram genom att ta

företagets marknadsbe räknade tillgångar m i n u s skulder för att få fram det

verkliga värdet på ti l lgångarna. Detta värde kan m a n sedan dela m e d antalet

aktier för att se hu r t i l lgångarna fördelar sig per aktie.

Substansvärde används ofta i s amband m e d diskussioner om värdet på

investmentbolag eller fastighetsbolag.

40


Sol id i tet

För att beräkna soliditeten ställs det egna kapitalet i relation till det totala

kapitalet. Med soliditet avses ett företags betalningsförmåga på lång sikt,

eller dess handlingsfrihet inför framtida investeringar och dess förmåga att

stå emot förluster. Enkelt ut t ryck kan soliditet sägas vara hu r stor andel av

t i l lgångarna som företaget självt äger och som inte är skuldsatta. Låg soliditet

är lika m e d en hög skuldnivå. H ö g soliditet är lika m e d lite skulder.

Betavä rde

Ett måt t på hu r mycket en akties kurs rör sig i förhållande till ett index kallas

för aktiens betavärde. Det har inget direkt att göra m e d företagets finansiella

tillstånd u tan är bara ett jämförelsevärde. Ett betavärde större än 1 innebär

att aktiens kurs rör sig m e r än index, såväl upp som ned. Ett betavärde

mind re än 1 indikerar att aktien rör sig m i n d r e än m a r k n a d e n i övrigt.

Betavärdet kan sägas utgöra ett måt t på risken i en placering. Ett högt beta

värde indikerar att var iat ionen i kursutvecklingen har varit, och troligtvis

k o m m e r att bli, stor. I och m e d betavärdet k o m m e r vi in på en annan form

av analys, nämligen teknisk analys.

Teknisk analys

Teknisk analys går ut på att försöka hitta möns te r som upprepar sig i aktie

handeln för att k u n n a avgöra om aktiekursen k o m m e r att gå upp eller ner.

Försvaret för m e t o d e n är att genom att tolka kursutvecklingen tolkar m a n

egentligen det psykologiska möns t re t hos aktieplacerarna. Eftersom vissa

säger att största delen av kursutvecklingen beror på psykologiska faktorer

så har teknisk analys blivit allt mer etablerat, trots att det har haft mycket

dåligt rykte tidigare. Det finns olika varianter på teknisk analys och många

är mycket avancerade. Det här kapitlet tar upp g runde rna i de vanligaste

metoderna .

Kursdiagram, som också kallas charts, visar hu r aktiekursen utvecklats

och är det g rundläggande ins t rumente t i teknisk analys.

41


L in jed iag ram

Nedans tående diagram är det vanligaste i ak t i e sammanhang och där följs

kursutvecklingen m e d en linje, därav n a m n e t linjediagram. Oftast används

s lutkurserna från dag till dag, om d iagrammet visar en längre period. Men

det kan också visa utvecklingen unde r en dag eller bara några t immar . I linje

d i ag rammen går det oftast att se om aktien har en uppåtgående eller nedåt

gående t rend.

S t a p e l d i a g r a m

En a n n a n vanlig d iagramtyp är s tape ld iagrammen - även kallad Line and

Bar, eftersom de är en kombina t ion av linje- och stapeldiagram. De ger en

u tökad bild av kursutvecklingen. I dem går det att se om aktien ofta rör sig

upp och ner i pris. Det går också att se vilka toppar och bot tnar aktien har

haft. Högsta punk ten på stapeln anger den högsta kurs som det varit avslut

på unde r dagen, och den lägsta punk ten anger den lägsta kurs som det varit

avslut på unde r dagen. P innen ut till vänster anger öppningskursen för

dagen (den finns ibland inte med) . P innen ut till höger anger s tängnings

kursen.

D iagrammet unde r s tapeldiagrammet i bilden på nästa sida (som för

övrigt också är formad som staplar) visar hur stor omsät tn ingen i aktien har

varit varje dag.

42


Hur to lkas linje- o c h s t a p e l d i a g r a m m e n ?

G e n o m att försöka hitta regelbundenheter i kursrörelserna försöker m a n

förutspå aktiens utveckling. Det anses finnas ett antal olika kursrörelse

varianter som har visat ganska hög sannol ikhet att k u n n a förutspå

k o m m a n d e utveckling. Det bör varnas om att ingen variant är helt

säker u tan det som beskrivs är möns te r som ofta har föranlett en viss

kursutveckling. M a n försöker också hitta t rendkanaler genom att dra

upp linjer som visar vart aktien har gått upp som mest tidigare, och var

den gått ner som mest tidigare. G e n o m att sedan dra ut dessa linjer får

m a n toppar och bo t tnar för aktien - s k motstånd och stöd. På följande

sidor görs en genomgång av de vanligaste tolkningsvarianterna.

4 3


S p i k

En teknisk signal som går att utläsa mycket enkelt ur s tapeld iagrammen

är en spik. När en kurs har rasat kraftigt och plötsligt slutar på dagshögsta

s a m m a dag som den varit nere och gjort en bot tennoter ing , uppt räder en

s tående spik i d iagrammet . P innen ut till höger som anger slutkursen utgör

spikhuvudet . Format ionen pekar på att kursen k o m m e r att vända upp (se

i l lustrationen nedan) . Det omvända gäller när en kurs stigit kraftigt m e n

plötsligt vänder från en toppnoter ing och slutar på dagslägsta. Då får kursen

för den dagen formen av en upp - och nedvänd spik i kursd iagrammet .

Spikformationen visar att st igningen eller raset har gått för långt.

Marknaden har upptäckt att den överreagerat och aktien k o m m e r nu att

fortsätta i motsat t r iktning.

Det är bara när spiken upp t räder efter en lång och kraftig upp - eller

nedgång som m a n ska vara observant på den. Spiken blir extra tydlig om

slutkursen vid en bot tenformat ion överstiger tidigare dags högsta noter ing,

alternativt om slutkursen vid en toppformat ion underst iger tidigare dags

lägsta noter ing. En sådan spik anses som en tydlig signal om att kursen

k o m m e r att byta r iktning.

M o t s t å n d o c h s t ö d

Två begrepp som det är vanligt att m a n stöter på är motstånd och stöd. Ett

mot s t ånd är en kursnivå som aktien har svårt att stiga över. Ett stöd är en

kursnivå där aktien inte sjunker längre u tan vänder och stiger upp igen.

44


När aktien bryter igenom ett stöd eller ett mot s t ånd brukar det anses som

starka signaler för sälj eller köp. Bryter en aktie igenom ett mo t s t ånd är det

en köpsignal, och bryter en aktie igenom ett s töd är det en säljsignal.

D e n vanligaste m e t o d e n för att se var en aktie har sitt mo t s t ånd respek

tive stöd är att rita ut linjer längs m e d aktiekursens toppar eller bottnar.

D iagrammet nedan visar hu r sådana här mo t s t ånd och stöd kan ritas ut.

Mots tånd innebär att m a n för den nuvarande kursutvecklingen utvecklar

den t r end där aktien har haft svårt att stiga högre. Utifrån den här t renden

går det att utläsa vilken den högsta kursen k o m m e r att bli innan m a n kan

förvänta sig att aktien vänder och går ner igen. Det omvända gäller för stöd.

Mots tånd respektive stöd kan också beräknas utifrån aktiens omsät tning.

Exempel:

Om en aktie alltid haft en hög omsät tn ing (många köpare och säljare) vid

en viss kursnivå och där också haft en benägenhet att vända neråt igen

efter en stigning, kan m a n säga att det finns ett mot s t ånd där. Likadant

blir det vid en kursnivå m e d hög omsät tn ing där aktien haft en benägen

het att vända uppåt igen - där finns sålunda ett stöd.

Det finns många olika sätt att räkna ut mots t ånd och stöd. Här har bara de

enklaste var ianterna beskrivits.

45


H e a d a n d s h o u l d e r s

En kursformation som anses som en relativt pålitlig signal är en head and

shoulders. De båda bo t tna rna i format ionen förbinds genom en linje.

Huvud

En upp- och nedvänd head and shoulders bildas i regel efter en lång nedgångsperiod. Det indikerar att kursen nu har nått sin botten och är på väg att stiga igen.

En head and shoulders anses färdig när kursen skär bottenlinjen på väg ner från högeraxelns topp. Vid denna punkt ger formationen en

sälj signal.

Köp

Huvud

Failure s w i n g s

En enklare variant av head and shoulders är en dubbel topp, en s k failure

swing. Den är l iksom head and shoulders en omslagsformation som indike-

rar att t r enden håller på att mat tas av och att en vändn ing är förestående. En

dubbel topp innebär att kursen når en topp, faller tillbaka en aning och sedan

försöker ta sig tillbaka m e n misslyckas. Den andra toppen avslutas alltså på

en lägre nivå än den föregående. När detta inträffar och kursen vänder ner

från den lägre toppen har vi indikat ion på att aktien står för en nedgång.

Motsatsen till en dubbel topp är en dubbelbot ten. D e n ser l ikadan ut, m e n

den är upp - och nedvänd. När kursen vänder upp från den något högre bot ten

noteringen visar aktien styrka och kommer sannolikt att fortsätta sin uppgång.

46


Rek tang la r

Aktiekursens rörelser kan bilda olika konsolideringsformationer. En konsoli

deringsfas är nä r aktien går upp och ner i nom ett intervall och det är otydligt

om aktiekursen är st igande eller fallande. En del sådana formationer är tecken

på att ett t rendbrot t är nära förestående, andra är ut t ryck för att aktien behö

ver en paus efter en bran t st igning eller ett kraftigt fall.

En rektangel är ett typiskt konsolideringsmönster . I en horisontell rek

tangel går kursen upp och ned i en vågrörelse, och topparna och bo t tna rna

ligger ofta så nära varandra att det kan vara svårt att k u n n a gå in och ut ur

aktien för att ta h e m en vinst.

En rektangel kan vara svår att använda som prognos ins t rument för om

aktien ska gå upp eller ner, m e n ofta får aktien ett utbrot t ur rektangeln i

t rendens r iktning. I en rektangel är topparna ett tydligt exempel på mot

s tånd och bo t tna rna ett tydligt exempel på stöd.

Rätv ink l iga t r ianglar

Ett anna t konsol ider ingsmönster som brukar vara lätt att upptäcka är en s k

rätvinklig triangel.

Köp Om kursen bildar en triangel där motståndsnivån är horisontell och stödnvån är riktad uppåt, har man en stigande rätvinklig triangel. Formationen kan tyda på ett utbrott uppåt för aktien.

Är triangeln fallande med en horisontell stödnivå och en nedåtriktad motståndsnivå är det ett tecken på ett förestående utbrott nedåt för aktien.

47


S y m m e t r i s k a t r ianglar

Alla de formationer som bildar trianglar m e d sidor som lutar åt olika håll

kallas i ak t i e sammanhang för symmetr iska trianglar, även om de i själva

verket kan vara högst osymmetr iska.

Symmetr iska trianglar är formationer som är lätta att feltolka - det är

svårt att förutsäga vad som ska h ä n d a när mönst re t bryts . Symmetr iska

tr ianglar har en horisontell r iktning och ofta sker utbrot ten ur d e m i s a m m a

r iktning som kursen hade innan tr iangelformationen bildades, m e n utbrot

ten kan också gå åt motsa t t håll. Eftersom det är svårt att förutsäga aktiens

r ik tning om kursen h a m n a t i en sådan här formation kan det vara klokt att

avvakta m e d ett köp eller försäljning tills du ser vart aktiekursen är på väg.

Kilar

Kilar l iknar symmetr iska trianglar, m e n har en tydlig lutning uppåt eller

nedåt . De är en sorts konsolideringsfas i triangelform. Stigande och fallande

kilar kan bildas både i en uppåtgående och nedåtgående t rend.

48


F l a g g o r o c h v imp la r

Under en brant klättr ing uppåt eller efter ett fall neråt behöver ibland aktien

en kor tare paus. Aktiekursen kan då få format ionen av en flagga eller vim

pel. En sådan formation är m i n d r e än en triangel eller kil, och varar högst

några veckor - oftast bara ett par dagar. Flaggor och vimplar brukar vara

lätta att se i kursd iagrammet . Omsät tn ingen brukar sjunka när formationen

bildas för att sedan öka igen efter ett utbrot t ur formationen. En nedåtr iktad

vimpel eller flagga är en rekylfas i en uppåtr ik tad t rend. En vimpel eller flagga

som är uppåt r ik tad är en tillfällig st igning i en nedåtr iktad t rend.

Flaggor och vimplar betraktas som mycket tillförlitliga formationer. Det

gäller dock att vara försiktig m e d att dra förhastade slutsatser. Det som i för

sta skede kan se ut som en flagga eller vimpel kan i själva verket vara början

på ett t rendbrot t .

A n d r a fo rmat ioner

Det finns en rad andra formationer som anses indikera hu r kursen k o m m e r

att röra sig, m e n här har jag valt att begränsa mig till de vanligaste.

Innan vi går vidare och k o m m e r in på en mer avancerad form av analys,

s k tekniska oscillatorer, vill jag n ä m n a två andra varianter av teknisk analys

som inte är att betrakta som formationer.

49


L j u s m e t o d e n (Cand les t i c kme toden )

Ljusmetoden är främst en variant på s tapeldiagrammet m e n är aningen m e r

visuell. D iagrammet utgår från s a m m a princip. Toppen (som ser ut som

veken på ett ljus) anger högsta avslutskurs unde r dagen. Den lägsta delen på

veken neråt anger lägsta avslutskurs unde r dagen.

Om ljuset är svart var öppningskursen högre än slutkursen - aktien gick

ner unde r dagen. Toppen på s t a m m e n på ljuset är m a o öppningskursen

och bot ten på s t a m m e n är slutkursen.

Om ljuset är vitt var öppningskursen lägre än slutkursen - aktien gick

upp unde r dagen. Där är bot ten på ljusets s tam öppningskursen och toppen

på ljusets s tam stängningskursen.

Huvud t r enden som avläses m e d l jusmetoden är att när längden på de

svarta ljusen blir kor tare och kor tare för att till slut slå över till ett kor t vitt

ljus, har den fallande t r enden brut i ts för en uppgående t rend. Även längden

på veken används för att göra analyser om en akties utveckling.

50


O m s ä t t n i n g

H u r stor handel det har varit i en aktie unde r en dag, dvs aktiens omsät t

ning, anses av många k u n n a visa vart aktiekursen är på väg. Varianterna på

ut tolkningen är precis som för de andra me tode rna många. Den vanligast är

i alla fall att en uppgående aktie ökar i omsät tn ing de dagar kursen går upp

och har en m i n d r e omsät tn ing de dagar kursen faller tillbaka. Tvärt om blir

det i en nedgående t rend. När kursen går ner är det stor omsät tn ing och när

kursen stabiliserar sig eller går upp är omsät tn ingen låg.

När t endensen bryts är det ett tecken på att den nedåt- eller uppåtgående

t renden är på väg att brytas. Al lmänt b rukar det också anses att om omsätt

ningen börjar öka efter en längre tids nedgång är aktiens fall på väg att brytas .

Hur omsät tn ingen kan visualiseras syns i nedre delen av d iagrammet på

föregående sida.

Tekniska oscillatorer

Det finns en variant av teknisk analys som b e n ä m n s tekniska oscillatorer.

Dessa är till formen närmas t matemat iska beräkningar av kursrörelserna,

m e n kan även visas som diagram. Det kan vara bra att känna till de vanli

gaste eftersom det i många analyser brukar refereras till att dessa indikerar

att aktien är i köp- eller säljläge.

Att dra slutsatser utifrån dessa me toder kan dock vara svårt om du inte

är väl insatt i hu r de fungerar. Olika me toder i teknisk analys bör också

ses t i l lsammans. Det kan vara vanskligt att förlita sig på endast en av dessa

me toder eftersom de ibland kan ge olika signaler. Enbar t en indikator som

anger t ex en köpsignal är en svag signal. Men när flera olika indikatorer ger

s a m m a signaler börjar de bli m e r trovärdiga.

Man bör också tänka på att inte alla me toder är anpassade för just den för

tillfället r ådande si tuationen på ak t iemarknaden . Flera av me tode rna som

t ex Stochastic, RSI och Momentum fungerar inte om en aktie eller ett index

har en starkt st igande eller fallande t rend och sedan vänder till en starkt

omvänd t rend.

51


G l i d a n d e m e d e l v ä r d e n

En av de vanligaste me tode rna för den här typen av teknisk analys är glidande

medelvärden. Gl idande medelvärden kan användas enskilt eller t i l l sammans

m e d någon a n n a n model l för att j ä m n a ut fluktueringar. Det gl idande medel

värdet används för att j ämna ut akt iekurvan och tydliggöra t renden . Om en

aktie går upp och ner väldigt mycket kan det nämligen vara svårt att se t ren

den för aktiens utveckling.

Gl idande medelvärdeskurvor konst rueras genom att medelvärdet för en

börskurs räknas fram för ett visst antal dagar. För varje ny dag som sedan

t i l lkommer lägger m a n till den sista dagskursen och tar bor t den första.

Detta ger en kurva bes tående av medelvärden. Den gl idande medelvärdes

kurvan blir en mjukare kurva än den vanliga dagskurvan och visar t renden

tydligare. Ju längre t idsper iod det gl idande medelvärdet omfattar, desto

j ämnare kurva får man .

För att få signaler om när en aktie kan tänkas vara i köpläge eller säljläge

används två gl idande medelvärdeskurvor på s a m m a aktie i s a m m a diagram.

De två kurvorna beräknas på olika antal dagar - en kurva m e d många dagar

och en kurva m e d färre dagar. Köp- och säljsignaler får m a n när den mest

fluktuativa kurvan skär den mins t fluktuativa, dvs nä r den korta (den m e d

färre dagar i genomsnit te t ) skär den långa. Sker skärningen uppifrån får vi

en säljsignal och tvär tom.

Exempel: Om en akties långsiktiga t rend har varit fallande, m e n nu har

den korta kurvan börjat stiga och skär den långa fallande t r endkurvan

underifrån, är det en signal om att t r enden nu möjligen är bruten. De

vanligaste instäl lningarna för medelvärdeskurvorna b rukar vara 5, 20, 30,

40 eller 200 dagar.

Formeln för ett glidande medelvärde: Summan av kursvärdet (oftast slutkursen) varje dag i x antal dagar/samma antal dagar.

RSI

RSI står för Relativ Styrkelndikator och är en me tod för att avgöra om

kurserna har stigit eller sjunkit för mycket. Vanligtvis använder m a n sig av

en RSI-kurva som varierar mellan värdena 0 och 100.

Om kurserna gått upp samtliga av de x senaste dagarna får RSI värdet

100. Men om kurserna gått ner samtliga x dagar får RSI värdet 0.

52


Den vanligaste mät t iden är 14 dagar. RSI över 70 betyder att aktien är över

köpt och indikerar att den borde falla. Ett RSI unde r 30 betyder att aktien är

översåld och indikerar en k o m m a n d e stigning.

En tydlig säljsignal får m a n när kursen faller ner genom överköptnivån,

och när kursen stiger upp genom översåldnivån ger det en tydlig köpsignal.

Formeln för RSI: (100-(100/(1+RS))). RS ges genom att dividera medeltalet av de föregående x dagarnas höjda kurser med medeltalet av de föregående x dagarnas sänkta kurser.

M o m e n t u m

En a n n a n vanlig model l som p å m i n n e r om RSI är M o m e n t u m , m e n istället

för ext remvärden rör sig kurvan över och unde r värdet 100. Har aktien stått

still, dvs varken ökat eller minskat i värde, blir värdet 100. Om värdet är 110

betyder det att kursen har stigit m e d 10 % under per ioden. Är värdet 90 har

kursen fallit m e d 10 %. En köpsignal ges om kurvan skär 100-linjen under

ifrån, och en säljsignal om kurvan skär 100-linjen uppifrån. En lagom mät-

tid för m o m e n t u m k u r v a n kan vara 10 till 20 dagar. Även i M o m e n t u m kan

m a n leta efter signaler m e d hjälp av olika formationer.

Formeln för Momentum: Kursen idag/Kursen för ett antal dagar sedan * 100.

Stochas t i c

Stochastic är en oscillerande indikator som är kons t ruerad för att hitta situa

t ioner när en aktie anses vara överköpt eller översåld. Stochastic är bra på att

bekräfta t rendbrot t eller ge en indikat ion innan de vanliga tekniska mode l

lerna bekräftar s a m m a sak. Stochastic har dock den bristen att den lätt kan

generera falska signaler eftersom den gärna reagerar på kor ta och snabba

förändringar. Med stochastic är det bäst att prova sig fram från aktie till

aktie. De inställningar som passar en aktie passar kanske inte alls på nästa

aktie. Stochastic fungerar inte heller i en stark t rend.

Stochastic består av en stochastickurva och en kurva m e d ett gl idande

medelvärde. Stochast ickurvan fluktuerar dessutom mellan de två extrem

värdena 0 och 100. När stochastic är över 80 är aktien överköpt, och när det

är unde r 20 är aktien översåld.

53


Det är skärn ingspunkterna mellan stochast ickurvan och dess glidande medel

värde som är det intressanta. När s tochast ickurvan skär sin medelvärdes

kurva underifrån genereras en köpsignal, och när s tochast icskurvan skär sin

gl idande medelvärdeskurva ovanifrån genereras en säljsignal. För att signal

erna ska betraktas som starka ska medelvärdeskurvan ha planat ut eller vänt

och skärningarna ska äga r u m i de intervall där aktien är överköpt eller

översåld. En vanlig mät t id är att s tochast ickurvan är inställd på 14 dagar

och det gl idande medelvärdet på 3 dagar.

Formeln för Stochastic: ((K - L)/(H - L))*100. K=dagens slutkurs, L och H är den lägsta resp. högsta kurs x dagar bakåt i tiden.

A n d r a mode l l e r

A n d r a model ler som används är MACD, Bollinger Bands, Parabolic, Point and

Figure, Rate ofChange och Directional Movement Index m fl. Dessa me toder

lämnas dock dä rhän eftersom de inte är lika vanliga som de n ä m n d a och

dessutom m e r avancerade och svårtydda.

För den som är intresserad att ytterligare fördjupa sig i tekniska analys

metoder , r ekommende ra s olika internetsidor och de flertal böcker som

finns i ämnet .

54

8. Terminer och optioner

Terminer och optioner t i l lhör de vanl igaste finansiella i n s t r u m e n t e n efter

aktier. Idag talas det också ofta om warranter, en variant av optioner, m e d bl a

längre löptid. Här k o m m e r bara att ges en kor t översikt eftersom opt ioner

och t e rminer är mycket svåra och riskfyllda placeringar som bara lämpar sig

för insatta och erfarna placerare. Det kan emellert id vara bra att känna till

hu r de fungerar.

Historiskt sett fick hande ln m e d te rminer och opt ioner fart genom att

jordbrukare hade ett starkt behov av att säkra sin inkomst av t ex k o m m a n d e

skörd. Med hjälp av opt ioner och te rminer kunde jo rdbrukaren försäkra sig

m o t prisfall, missväxt etc.

Terminer

Terminer, eller futures på engelska, är som nämnt s den egentliga motsatsen till

avista, där betalning och leverans i pr incip sker i direkt anslutning till avslutet.

Terminer har alltid en under l iggande vara, och betalning och leverans av

den under l iggande varan sker vid ett framtida tillfälle. Vill m a n t ex köpa

Ericsson-aktier m e n inte har pengarna just nu kan m a n köpa rätt igheten (ter

minen) att vid ett visst d a t u m få köpa Ericsson-aktier till ett fastställt pris och

ett fastställt antal. Den som köper en köp te rmin har sålunda en skyldighet

att köpa Ericsson-aktier, och den som ställt ut t e rminen har på motsvarande

sätt en skyldighet att sälja. Det går också att köpa säljterminer och då är m a n

skyldig att sälja Ericsson-aktier till det fastställda priset och antalet vid det

fastställda da tumet . Den som ställer ut en säljtermin är då skyldig att köpa

Ericsson-aktier.

55

8 . T E R M I N E R O C H O P T I O N E R

Optioner

Opt ioner ger en möjlighet (och inte skyldighet som vid te rminer ) att köpa

eller sälja den under l iggande varan till ett visst pris och antal vid ett visst

da tum. Tänk dig att du skulle vilja köpa ABB-aktier till dagens pris fast vid

ett framtida tillfälle, m e n m e d möjlighet att avstå från köp om du ångrar

dig. Det ta är just vad en opt ion erbjuder; möjl igheten att köpa ett bes tämt

antal av en viss aktie om ett antal månade r till ett nu fastslaget pris. För

denna möjlighet betalar du ett pris, en premie.

Priset på den under l iggande varan, i det här exemplet ABB-aktien, är det

pris som avtalats i op t ionen plus priset för opt ionen. En mycket viktig sak

att tänka på är att opt ioner handlas i kontrakt om 100 st, och det mins ta

antal kontrakt m a n kan köpa är 10 st. Ett exempel:

Om du köper 10 kontrakt m e d ABB-optioner, och varje kontrakt mot

svarar 100 optioner, är det under l iggande värdet på op t ionerna 1000 ABB-

aktier. Du har nu alltså rät ten att få köpa 1000 ABB-aktier till ett bes tämt

pris vid ett visst da tum. I det här fallet är förfallodatumet (när op t ionerna

ska lösas in till aktier) om 3 m å n och du har rät ten att köpa varje aktie för

150 kr. Varje opt ion kostar 15,50 kr. Det gör att om du väljer att lösa ut dina

opt ioner får du sammantage t betala 150 + 15,50 = 165,50 kr för varje ABB-

aktie, totalt 165 500 kr. Om ABB-aktien den dag opt ionerna förfaller är värd

m e r än 165,50 kr lönar det sig att lösa ut opt ionerna. Om ABB står i t ex

180 kr på lösendagen, ger detta en vinst på 14,50 per aktie. Om aktien går

ner unde r 150 kr finns det ingen m e n i n g att lösa ut op t ionerna eftersom det

finns billigare ABB-aktier att köpa på marknaden . Det du då förlorar är den

premie du har betalat, hä r 15,50 kr per aktie. Oftast sker ingen fysisk leve

rans av den under l iggande tillgången när opt ionen löses ut u tan endast en

överföring av värdet för den tänkta t ransakt ionen görs.

Det finns l iksom m e d te rminer två typer av opt ioner: köpopt ioner och

säljoptioner. Köper m a n en köpopt ion har innehavaren rätt igheten m e n

ej skyldigheten att köpa vid en viss t idpunkt . Köper m a n en säljoption ger

detta innehavaren rät t igheten m e n ej skyldigheten att sälja vid en viss tid

punkt . Det går också att ställa ut en köp- respektive säljoption. Den som

ställer ut har emellert id skyldighet att sälja den under l iggande varan om det

är köpopt ion , och köpa om det är en säljoption. För d e n n a skyldighet har

utställaren fått en premie i form av köpepriset för opt ionerna .

56


Fram till op t ionens eller t e rminens lösendag går det att sälja sina opt ioner

eller t e rminer till någon annan . Det pris köparen då får betala kan vara

högre eller lägre än det ursprungl iga priset be roende på dagsvärdet på den

under l iggande varan.

Många handlar opt ioner för att de har en hävstångseffekt. Det innebär

att om den under l iggande varan ökar m e d 10 %, från låt oss säga 150 till

165 kr, så kan opt ionen öka i värde från 15 till 30 kr, vilket är en ökning

på 100 %. Ökningen står i p ropor t ion till den under l iggande varans ökning.

D e n n a hävstångseffekt gör att istället för att köpa 1000 ABB-aktier köper

m a n opt ioner m e d 1000 ABB-aktier som under l iggande vara. Insatsen är

betydligt lägre och risken som köparen tar begränsar sig till det satsade

kapitalet, m e n köparen får ändå en likartad utdelning som om h a n / h o n köpt

1000 ABB-aktier.

Schematiskt stiger en köpopt ion i värde om den under l iggande varans

värde stiger, och på s a m m a sätt sjunker den i värde om den under l iggande

varans värde sjunker. En köpopt ion följer alltså den under l iggande varans

värde, fast då oftast m e d en större procentuell värdestegring. En säljoption

köper m a n om m a n tror att den under l iggande varan ska sjunka i värde. En

säljoption stiger i värde om den under l iggande varan sjunker i värde, och

stiger den under l iggande varan i värde sjunker värdet på säljoptionen.

Hävstångseffekten blir m i n d r e ju kortare tid det är kvar fram till dess att

op t ionen ska lösas in. Den korta t iden och de kraftiga svängningarna vid

optionsaffärer gör det mycket riskfyllt att investera i optioner. Risken är att

m a n blir av m e d hela sitt insatta kapital! D e n som istället köpt aktier som

går ner i värde har ju möjligheten att fortsätta m e d innehavet och vänta på

att kurserna ska gå upp. Fundera r du på att börja handla i opt ioner rekom

mendera r jag dig starkt att skaffa dig mer information om ämnet .

57


Warranter

Svårigheten m e d optioner, den korta löptiden och att de handlas om så stora

poster som 1000 st av den under l iggande varan (vilket gör d e m dyra) har

gjort att warranter blivit populära på senare år. Warranter vänder sig i större

uts t räckning också till m ind re placerare. Warranter, eller warrants som de

heter på engelska, fungerar i stort sett som optioner, m e n kan köpas i betyd

ligt m i n d r e poster (en börspost är vanligtvis 100 eller 200 st) och sträcker

sig ofta över en längre per iod. Det innebär att risken inte blir lika stor efter

som m a n kan behålla sitt innehav även om det för tillfället går dåligt för den

under l iggande varan.

Warranter finns i huvudsak främst som köpwarranter , och det är inte

möjligt att som privatperson ställa ut warranter. Att köpa och sälja warranter

är oftast lika enkelt som att köpa och sälja aktier och görs via den ordinar ie

mäklaren. Något särskilt konto behövs inte för detta.

När m a n köper warranter är det en fördel att hålla reda på warrantens

paritet (ibland även kallad mult ipl ikator) . Med paritet menas hu r många

warranter som krävs för att köpa ett antal aktier. Är pari teten 20 krävs det

20 warranter för att köpa den under l iggande aktien. Är börsposten för war-

ranten 100 och pari teteten är 20, innebär det alltså att 100 warranter i det

här exemplet motsvarar 5 aktier.

Warranter kan du köpa och sälja hos din ordinarie mäklare. Så här kan det se ut om du söker på warranter för Atlas Copco på Avanzas hemsida. Informationen om köp- och säljkurser m m, är i stort densamma som för aktier.

Även om warranter är m i n d r e riskfyllda än optioner, är ett varningens ord

på sin plats även för dem. Det krävs mycket kunskap för att göra bra affärer

m e d warranter och hela kapitalet kan lätt gå förlorat.

58

9. Index och påverkan från andra börser

Ett index innebär en sammanvägn ing av t ex ett antal aktier för att ge väg

ledning om hu r dessa aktier totalt har utvecklat sig unde r en period. Det

finns flera olika sorters index och de har skilda innehåll . Oftast är indexen

också vägda. Ett general index t ex visar genomsnit tsutvecklingen på börsen.

Eftersom olika aktier har olika andel av börsvärdet måste ett general index ta

hänsyn till det ta för att k u n n a säga hu r det totala börsvärdet utvecklats.

Ett index visar den procentuella utveckling för en viss t idsper iod m e d

indextalet 100 som star tpunkt . Den första dagen i ett index brukar kallas

basdagen. Om ett index står i 120 vet m a n att de nuvarande kurserna står

i 120 procent av basdagens kurser. De aktier som ingår i detta index har

alltså i genomsni t t stigit m e d 20 procent sedan basdagen. General index för

Stockholmsbörsen stod på 375 den 23 oktober 2007. Det betyder att index

stigit m e d 275 procent sedan basdagen.

På den svenska börsen finns flera olika index. Två av de viktigaste är:

OMX Stockholm All Share

Indexet anger hu r det går på Stockholmsbörsen som helhet, och är alltså ett

generalindex. Basdatum för O M X Stockholm All Share är den 31 december

1995.

OMX Stockholm 30

Indexet avser utvecklingen av de 30 mest omsat ta aktierna på Stockholms

börsen, m e d basdag den 30 september 1986.

Det finns också en rad ut ländska index som brukar följas eftersom utveck

lingen på andra börser påverkar utvecklingen på Stockholmsbörsen. Det har

också blivit m e r vanligt att investera på andra börser.

59

9 , I N D E X O C H P Å V E R K A N F R Å N A N D R A B Ö R S E R

Några av de vanligaste ut ländska indexen är:

Dow Jones - General index över New York-börsen.

Nasdaq-composite - General index över Nasdaqbörsen .

Nasdaq 100 Index - De 100 mest omsat ta aktierna på Nasdaqbörsen.

London, FTSE 100 - Londonbörsens 100 mest omsat ta aktier.

Den svenska börsen påverkas starkt av hu r hande ln går på de två börserna i

USA: New York-börsen (NYSE, N e w York StockExhange) och Nasdaqbörsen.

Det är inte så konstigt eftersom ungefär hälften av världens börshandel sker

där. Dessu tom är näs tan 40 procent av aktieägandet i Sverige ut ländskt och

en stor del av dessa investerare finns i USA. Dessa ut ländska aktieplacerare

flyttar sina pengar mycket snabbt mellan olika länder, branscher och före

tag. D ä r m e d kan det vara intressant att följa vad som hände r på börserna

i USA, speciellt m e d de svenska aktier som är no terade där. Några av de

bolag på den svenska börsen som också är noterade i USA är ABB, Ericsson,

AstraZeneca och Volvo.

Att ett bolag har sina aktier no terade både på den svenska börsen och

på börsen i USA innebär att en del av aktieinnehavet kan handlas på ena

börsen, och en del av akt ierna på den andra . Om priset på en aktie är lägre

på ena börsen är det ju naturligtvis m e r intressant att handla där. Kurserna

tenderar därför att följa varandra .

Svenska aktiers utveckling i USA kan följas bl a på text-tv och i olika

dagstidningar. Det finns också en möjlighet att gå in direkt på Nasdaqs eller

New York-börsens hemsida och se hu r det går för de svenska aktierna där.

H u r t ex Ericsson stänger på Nasdaq ger en fingervisning om hu r Ericsson

k o m m e r att öppna på Stockholmsbörsen dagen därpå. För den som handlar

m e d ett mycket kor t perspektiv är det också intressant att se hu r börse rna i

USA k o m m e r att öppna eftersom det till stor grad styr Stockholmsbörsens

utveckling på eftermiddagen. Det ta korrigeras i regel automatiskt på

Stockholmsbörsen genom att de stora investerarna följer utvecklingen i

USA. Det tradit ionella sättet för att se hu r öppningen blir i USA är att följa

de te rminer som handlas i USA innan börsen öppnar. Enkelt kan m a n säga

att går priset på t e rmine rna upp kan m a n förvänta sig att börse rna öppnar

uppåt och stigande. Går pr iserna ner kan m a n förvänta sig att börserna öpp

nar nedåt och har en fallande tendens . Terminsutvecklingen kan bl a följas

på Nasdaqs eller C N N s terminssida.

60

9 . I N D E X O C H P Å V E R K A N F R Å N A N D R A B Ö R S E R

När det gäller hande ln i USA finns det en s t rukturerad förhandel och efter-

handel . Det ta innebär att hos olika mäklarhus handlas aktierna före och efter

det att börsen stängt. På senare tid har också Nasdaqbörsen gjort för- och

ef termarknaden mer officiell genom att de försöker följa utvecklingen. Detta

görs genom att börsen får information från de olika mäklarhusen om hu r

hande ln går. För- och ef termarknaden följer de genom att sammanstäl la ett

index motsvarande de 100 mest omsat ta aktierna, m e n också genom att ange

kursutvecklingen för de enskilda värdepapperen.

Öppe t t ide rna i USA är mellan klockan 15.30 och 22.00, svensk tid. Den

kontrol lerade fö rmarknaden är från klockan 14.00, och ef termarknaden

pågår till klockan 00.30.

Även om USA-börserna är m e r eller m ind re domine rande har också

utvecklingen på de övriga börserna run t om i världen en viss påverkan på

Stockholmsbörsen. Londonbörsen som är världens tredje största börs, efter

Nasdaq- och New York-börsen, m e d ca 2 300 noterade bolag är naturligtvis

viktig även för den svenska börsen som är den femte största börsen i Europa

m e d sina cirka 300 noterade bolag. Större är börserna i London, Frankfurt,

Paris och Amste rdam. En annan börs som kan ge en fingervisning om hur

kursutvecklingen börjar på Stockholmsbörsen är Tokyobörsen eftersom den

har öppet när vi ha r natt och den svenska börsen är stängd. Öppe t t ide rna på

Tokyobörsen är mellan klockan 01.00 och 07.00, svensk tid.

De t går som privatperson att handla på andra börser run t om i världen.

På börserna bl a i USA, Norge och D a n m a r k är det mycket enkelt via några

av nä tmäklarna . Det är naturligtvis möjligt att handla även på andra mark

nader, i Lat inamerika, Asien etc. Priset för att handla på börser i andra län

der b rukar emellert id vara lite högre. För att ta reda på vilka möjligheter det

finns att handla på andra m a r k n a d e r och till vilka priser, kan du kontakta de

olika mäklare som finns.

61

10. Olika uttryck för aktievärdering

Vid analys över hu r börsen och olika bolag går, och vid värder ingen av

dessa, används en rad uttryck. Här är en lista över några av dessa och vad de

betyder.

Först ut är börs tendenserna . Ur listan kan du t ex läsa att en baisseartad

utveckling innebär att börsen har en kraftig nedåtgående t rend. Oftast b rukar

m a n tala om baisse (uttalas bäs) när börsen har gått ner 2 procent eller m e r

unde r s a m m a dag. Motsatsen till baisse är hausse (uttalas hås) och avser då

kraftigt st igande aktiekurser.

Baisseartad

Mycket svag

Svag

Vikande

Lätt v ikande

Orege lbunden

unde r -2 %

-2 t i l l -1,5 %

-1,5 t i l l - 0 , 5 %

-0,5 till -0,25 %

-0,25 till -0,2 %

-0,2 till 0 %

Haussear tad

Mycket fast

Fast

Väl hävdad

Hävdad

Oregelbunden

över 2 %

1,5 till 2 %

0,5 till 1,5 %

0,25 till 0,5 %

0,2 till 0,25 %

0 till 0,2 %

När de olika analytikerna r e k o m m e n d e r a r aktier använder de också en rad

uttryck. Några vanliga engelska ut t ryck är:

Sell - Sälj

Hold - Behåll

Underper fo rm - Sämre än index

Märket per form - Som index

Outper fo rm - Bättre än index

Buy - Köp

Strong buy - Starkt köp

När det gäller mäklarhusens r ekommenda t ione r varierar te rminologin efter

vem som avger dem. Problemet m e d den här typen av råd är alltså att olika

mäklare använder olika benämningar , som dessutom kan ha olika betydelse.

62

1 0 . O L I K A U T T R Y C K F Ö R A K T I E V Ä R D E R I N G

Det kan också vara otydligt unde r vilken t idsper iod råden avser. Ett köp

råd m e d ett riktpris på en aktie kan ibland även vara helt tidslöst och bara

ange en b e d ö m n i n g om vad analytikern anser k u n n a vara en rimlig kursni

vå unde r rådande omständigheter . Ofta innebär ett köpråd dock hu r aktien

utvecklar sig i nom sex till tolv månade r eller mer, m e n ibland kan bestän

digheten vara betydligt kortare. För mäkla rna är det naturligtvis också svårt

att sätta ett t idsspann på ak t ie rekommendat ionen eftersom det då kräver

betydligt m e r av mäklaren. Så när m a n analyserar köp- och säljråd bör m a n

själv granska detaljerna i rådet och relatera r ekommenda t ionen till övrig

information som finns tillgänglig.

Här följer några exempel på vanliga uppdeln ingar och rekommendat ioner .

Starkt köp Stiger mer än 20 procent .

Köp Väntas stiga 10-20 procent .

Öka Väntas stiga 5-10 procent .

Minska En lite ökning eller en negativ utveckling.

Köp Väntas gå betydligt bättre än börssnittet .

Öka Väntas gå bättre än börssnittet .

Index Som börsgenomsni t te t .

Minska Väntas gå sämre än börssnittet .

Övervikt Väntas gå bättre än börssnittet .

Neutra l Som börsgenomsni t te t .

Undervikt Väntas gå sämre än börssnittet .

Det har idag också blivit populär t m e d de två engelska börsut t rycken Bull

och Bear märket .

Bull märket ( t jurmarknad) är en m a r k n a d där pr iserna stiger. En bullish

nyhet är så lunda en nyhet som får pr iserna att gå upp.

Bear märket (b jörnmarknad) är en m a r k n a d där pr iserna faller och en

bearish nyhet är således en nyhet m e d pr issänkande effekt.

63

11 . Att tänka på vid aktiehandel

Köpstrategier och riskminimering

Det finns många risker m e d aktieplaceringar. För att undvika de största och

utveckla dina egna köpstrategier kan nedans tående tips förhoppningsvis

k o m m a till nytta.

Investera inte hela ditt sparkap i ta l

Börskurserna kan svänga kraftigt både upp och ner. Det innebär att ditt

investerade aktiekapital kan förlora i värde. Har du ingen buffert för andra

utgifter kan du h a m n a i en situation där du måste sälja delar av ditt aktie

innehav när det har gått ner i värde. Se därför till att du endast investerar en

sådan del av ditt sparkapital som du känner att du kan avvara en längre tid

och att du har en buffert för andra utgifter, så att du kan vänta ut en tillfällig

nedgång. Du bör också ha en förberedelse för att du kan förlora delar av ditt

investerade kapital. Har du endast ett m i n d r e belopp att investera kan fonder

vara ett b ra alternativ att överväga.

Låna inte till ak t i eköp

Naturligtvis bör du undvika att låna till aktieköp. Aktieplaceringar är en

relativt riskabel placeringsform. Lånar du till aktieköp får du visserligen mer

kapital att investera i aktier och dina möjligheter att öka värdet på din aktie

portfölj blir större, m e n samtidigt ökar d ina risker. Om värdet på aktierna

faller och du förlorar investerat kapital måste du utöver det även betala till

baka lånet m e d ränta. Lånar du pengar till d ina aktieköp måste vinsten av

d ina aktieköp dessutom överstiga den ränta som du betalar på lånet för att

du ska tjäna pengar på affären. Låna inte till aktieköp!

64

1 1 . A T T T Ä N K A P Å V I D A K T I E H A N D E L

Investera långs ik t ig t

Långsiktighet minskar r iskerna för att förlora pengar på aktier. Aktiekurserna

kan snabbt sjunka utan förvarning, och kortsiktiga placeringar kan sålunda

vara mycket riskabla. M e n på lång sikt har aktier hittills visat sig vara en

mycket bra investering.

Var b e k a n t m e d d e l ånga t renderna p å m a r k n a d e n

Om du har kunskap om de m e r långsiktiga t renderna på m a r k n a d e n under

lättar det valet av dina långsiktiga investeringar.

För finns det väl underbyggda långsiktiga ekonomiska antaganden som

sträcker sig över flera år för utvecklingen av en bransch eller ett bolag, ger

det m e r information om hu r du ska hantera en nedgång på m a r k n a d e n än

en prognos som sträcker sig enbar t över de närmas te månaderna .

Spr i d d i na k ö p öve r tid

En spr idning av akt ieköpen över tid leder till att du inte påverkas lika mycket

av tillfälliga kurssvängningar, och minskar risken för att du placerar allt ditt

kapital i aktier precis före ett kursfall.

Att sprida aktieköpen över tid ökar också dina möjligheter att kunna köpa

vid ett förmånligt tillfälle, i s amband m e d en större rekyl eller vid tillfälliga

vinsthemtagningar .

Investera i ol ika b o l a g

För att minska r iskerna är det också en bra idé att sprida sina placeringar

på flera bolag och flera branscher. Du påverkas inte lika mycket av en kurs

nedgång i en aktie om du har flera bolag i din aktieportfölj. Har du en mycket

bred portfölj är sannol ikheten m i n d r e för att alla aktier ska gå ner samtidigt.

När kurserna inom tillväxtföretag går ner ökar ofta investeringarna inom

mer stabila branscher.

För att minska r iskerna i ditt totala sparande är det också en god idé att

ha andra sparformer vid sidan om dina aktieplaceringar.

65


Inves te r ingar i s tora b o l a g o c h s m å b o l a g

Att köpa aktier i ett större bolag m e d ett stort börsvärde innebär ofta mind re

risk än att köpa aktier i ett m i n d r e bolag. Det är kursutvecklingen för de

största bolagen som styr börsindex, och därför ligger de stora bolagens

aktieutveckling nä rmare det generella börsindexet . Detta är en nog så viktig

iakttagelse eftersom uttrycket att aktier alltid går upp på sikt endast gäller

utvecklingen för börsen som helhet. Väljer du att köpa aktier i m ind re och

m e r riskfyllda bolag kan du få en betydligt bättre utveckling än index, m e n

du kan också få en betydligt sämre. I t ider av ekonomisk oro söker sig också

placerare gärna till bolag som upplevs som mer stabila.

Ett bra råd är att i g runden välja stora stabila företag, och till d in portfölj

ha en liten andel där du höjer risken genom att investera i m ind re tillväxt

bolag. D ä r m e d ökar du sannol ikheten att få en högre värdeutveckling på

din portfölj än index, samtidigt som du håller r isknivån nere.

Var försikt ig m e d aktier m e d ett lågt s tyckepr is

Aktier där kurserna är mycket låga och ligger på några k ronor eller m ind re

brukar kallas frimärksaktier. Det är lätt att få ett intryck av att dessa bolag

är billiga eftersom m a n får många aktier för en liten insats. En liten ökning i

k ronor eller ören innebär en stor procentuell ökning av aktiens värde, vilket

kan locka till köp. Men en liten minskn ing i k ronor /ö ren innebär även en

stor procentuell minskn ing av aktiens värde.

Du bör vara särskilt försiktig om du tänker köpa aktier m e d ett lågt

styckepris. Omsä t tn ingen på dessa aktier kan vara mycket låg och det inne

bär att det kan bli svårt att senare sälja aktierna. Det låga styckepriset beror

också ofta på att t i l lgångarna i bolaget är utslagna på ett mycket stort antal

aktier. Akt ierna kan då egentligen vara ganska dyra eftersom många köpt

aktien och kursen pressats upp. Det är inte kos tnaden per aktie som är

intressant u tan hu r stor del du får i bolaget i förhållande till d in insats.

Den låga kursen kan också bero på att bolaget i fråga har eller tidigare

har haft p roblem av något slag, och att risken i en investering i bolaget där

m e d är hög.

66

11. A T T T Ä N K A P Å V I D A K T I E H A N D E L

U n d v i k aktier m e d låg o m s ä t t n i n g

Har en aktie en låg omsät tn ing betyder det att det finns få köpare till aktien.

Det innebär att det kan bli svårt att sälja aktier i bolaget. Har du dessutom

ett större antal aktier som du vill sälja kan du bli kursdr ivande nedåt , vilket

gör att du kan få svårt att få ut önskat pris vid en försäljning.

Skaffa k u n s k a p o m v a d d u k ö p e r

Det säkraste sättet att försöka undvika att göra felaktiga investeringar är att

du skaffar dig kunskap om vad som påverkar aktiekursen för de bolag som

du har, eller som du kan tänkas köpa aktier i . Det är viktigt att du försöker

följa utvecklingen för d ina bolag i t idningar m m, och att du känner till när

ny information k o m m e r ut, och hur den kan påverka aktiekursen för något

av de bolag du äger.

Planera d ina k ö p o c h försä l jn ingar

Det är lätt att låta känslor såsom rädsla eller girighet styra investerings

besluten i allt för stor uts träckning. Det är också lätt att bli "förälskad" i en

aktie som m a n ägt en längre tid. Då kan det vara svårt att göra sig av m e d

aktien även när förutsät tningarna för investeringen ändrats . Det är viktigt

att inte låta känslorna påverka eller styra dina investeringsbeslut.

Har du redan innan köpet planerat hur länge och unde r vilka förutsätt

n ingar du tänker behålla eller sälja en aktie under lä t tar detta d ina beslut när

oväntade händelser dyker upp på marknaden . Det förhindrar att du fattar

d ina beslut på känslor istället för på väl underbyggda strategier eller anta

ganden. Har du i förväg analyserat varför du har köpt en aktie i ett företag

under lä t tar det din förmåga att utvärdera förändrade förutsättningar och

om de innebär att du bör överväga en försäljning.

När aktier i tillväxtbolag och andra m e r riskfyllda bolag, exempelvis

oljeprospekteringsföretag, kraftigt gått upp unde r kor t tid kan o m d ö m e t

lätt grumlas . Ett vanligt fel är att ryckas m e d när kursen går upp kraftigt, av

rädsla för att missa en fortsatt uppgång. Det gäller i synnerhet om du under

en längre tid funderat över köp i den här aktien. Det är lätt att m a n går in

67


för sent och blir si t tande m e d en förlust när aktien sedan vänder nedåt . Om

du efter en analys fortsatt t ror på ett högt värderat bolag kan du naturligtvis

köpa, m e n tänkt på att bevaka aktiekursen.

När en börsnedgång i en aktie pågått ett tag börja allt fler investerare sälja

av rädsla för att förlora än mer. Resultatet är att börsnedgången fortsätter

nedåt i allt högre takt. När kursen faller h a m n a r placeraren i d i lemmat att

sälja för att m in imera förlusten, eller "sitta lugnt i båten" för att vänta ut

nästa kursuppgång.

Vilken strategi som är den bästa varierar från fall till fall och det lönar sig

att vara välinformerad. Har du i förväg planerat olika scenarier och har en

strategi för en sådan situation minskar du risken att göra förhastade beslut.

Att sälja en aktie

Det är först när du har sålt en aktie som du verkligen kan säkra en vinst.

Många gör felet att räkna värdeökningar i aktier som redan gjorda vinster.

Ett vanligt generellt aktieråd är att aldrig sälja en aktie som är i en uppåt

gående t rend. Samtidigt finns risken att en aktie som gått upp mycket faller

tillbaka då andra investerare tycker den är överköpt. Det kan vara en god

idé att då säkra värdeökningar genom att sälja av en del av aktieinnehavet.

När en aktie har gått upp kraftigt har också aktiens andel av din aktieportfölj

växt. Det har d ä r m e d skett en förändring i din investeringsprofil och det

kan finnas skäl att j ä m n a ut viktningen i portföljen genom att ta h e m en del

av vinsten. Det ta säkerställer en del av vinsten samtidigt som du har möjlig

het till fortsatta v ins tökningar i aktien.

Det gäller också att veta när du ska sälja av en aktie som gått dåligt. När

en aktie har gått ner mycket ställs du som sparare inför valet att sälja eller

behålla aktien. Ibland kan det vara ett bra råd att behålla aktien och vänta på

en kursuppgång. Men en aktie kan fortsätta ner, och en aktie som har gått

ned kraftigt och inte verkar å terhämta sig kan " h a m n a ute i kylan". En sådan

aktie som inte verkar å terhämta sig kan upplevas som oattraktiv av andra

investerare även om det går bra för bolaget. Då kan det vara en klok idé att

sälja av och förändra sammansä t tn ingen i aktieportföljen för att få en bättre

värdeutveckling.

Du måste alltid våga förändra innehaven i din aktieportfölj!

68


S t o p loss

För att hitta den gräns där du ska sälja kan stop loss vare en teknik att utnyttja

sig av. Ibland kan det vara bra att sätta en gräns för hu r mycket du är beredd

att förlora om en aktie skulle gå ner. Stop loss är den etablerade engelska

t e rmen för det som på svenska skulle kallas "sluta förlora" och innebär att

en kursnivå sätts där du bes tämt dig för att sälja. Du har i förväg bes tämt

dig för maximal förlust som du är villiga att ta för en viss aktie.

De t är en bra teknik som också ställer krav på att du har planerat möjliga

scenarier i förväg. Har m a n inte i förväg bes tämt sig på vilken nivå m a n ska

sälja när m a n börjar förlora pengar, är det lätt att h a m n a i en situation där

m a n hoppas att kursraset ska minska. Istället för att k o m m a u n d a n m e d en

mind re förlust, är snart en stor del av det investerade kapitalet förlorat.

Lämpliga stop loss-nivåer för en aktie kan vara de stödnivåer där aktien

vid tidigare kursfall vänt. Om aktien inte vänder strax unde r en tidigare

s tödnivå är det troligt att aktien fortsätter ä n n u längre ner. En stop loss-nivå

kan också sättas efter hu r mycket m a n är villig att förlora. Om m a n inte vill

förlora m e r än 15 procent av investerat kapital kan m a n sätta en stop loss på

just 15 procent unde r inköpspris .

U n d v i k alltför m å n g a affärer

För varje aktieaffär måste du betala ett courtage, såväl vid köp som för

säljning. Även om in te rne tmäklarna har gjort det billigare att handla m e d

aktier blir den totala cour tagekostnaden stor om du gör många affärer. Om

du också ofta handlar m e d små aktieposter kan det vara svårt att tjäna in

courtaget på kursuppgångarna . Därför kan det vara en god idé att undvika

att gå in och ur m a r k n a d e n för ofta.

F l o c k b e t e e n d e

Flockbeteende är ofrånkomligt när det gäller aktiehandel. I s lutändan är det

andra placerares agerande som är avgörande för om en aktie går upp eller

ner. Att följa flockbeteendet kan vara både nödvändig t och lönsamt efter

som det är de aktier som många köper som också går upp i värde. Men det

finns också risker.

69


I slutet av 90-talet var aktier i n o m IT och telecom de hetaste aktierna. För

de som gick in och köpte IT-aktier tidigt var det en lönsam investering. Men

många förlorade också mycket pengar nä r akt ierna i dessa bolag sedan föll

kraftigt när börsen vände. Nackdelen när m a n följer flocken är att m a n lätt

agerar för sent, och köper en aktie som redan stigit mycket i värde och som

de flesta placerare nu börjar sälja för att ta h e m vinsterna i. Det kan innebära

att du får en stor förlust om du följer flocken. Det gäller alltså att framför allt

b e d ö m a det k o m m a n d e flockbeteendet.

För att b e d ö m a åt vilket håll och m e d vilken styrka flockbeteendet riktas

är information i t idningar, tv och andra källor viktiga för att k u n n a göra en

samlad bedömning . Om omsät tningsta len för en aktie ökar samtidigt som

aktiekursen stiger, kan det vara en signal om att allt fler börjar intressera sig

för att börja köpa den aktien.

Börsråd o c h rykten

Eftersom flockbeteendet är så pass centralt för en akties upp - eller nedgång

kan offentliga köp- och sä l j rekommendat ioner vara viktig information.

Rykten och börsråd handlar oftare om köprekommenda t ione r än om sälj

rekommendat ioner . Det beror bl a på att de flesta privata placerare är mer

intresserade av r ekommenda t ione r för vad de ska köpa och som potentiellt

kan öka värdet på deras aktieportfölj, än att fokusera på sin försäljning. Det

kan också finnas ett mot s t ånd hos olika mäklare att stöta sig m e d företaget

bakom aktien genom att r ekommende ra en försäljning. Men säl j rekommen

dat ioner kan vara mins t lika viktiga signaler om att det börjar bli dags att

omvärdera sin aktieportfölj som köprekommendat ioner .

Även om köp- och sä l j rekommendat ioner k o m m e r från kända mäklare

och institut visar studier att många r ekommenda t ione r slår fel. Därför är det

viktigt att inte använda enbar t en källa för sina bedömningar , och att nog

grant värdera köp- och sä l j rekommendat ionen. Ett större antal köp- eller

sä l j rekommendat ioner i s a m m a r iktning ger emellert id större trovärdighet

åt rådet.

Bland mäklare på banker och värdepappersbolag frodas ryktesspr idningen

om olika bolag och aktier. Även om det kan finnas en del rykten som stäm

m e r m e d faktiska förhållanden finns det anledning att vara restriktiv när det

gäller att t ro på rykten. Det är alltid viktigt att fundera över vem som tjänar

på att ett rykte sprids. Syftet m e d att sprida ett rykte är oftast att den som

70


sprider ryktet själv ska v inna något på det. En anledning till att sprida ett

rykte kan vara att pe rsonen i fråga vill få upp priset på en aktie innan för

säljning. En annan anledning kan vara att någon vill köpa till ett lägre pris

än nuvarande och sprider därför negativa nyheter om företaget. För en mäk

lare kan det finnas ett intresse att sprida löst g rundade köpråd vidare genom

att k u n d e r n a uppskat tar köpråd. Olika köp- och sä l j rekommendat ioner ökar

också kunde rnas handel , vilket är en viktig intäktskälla för mäklarna .

Internet har förenklat för rykten att spridas. På olika chatsidor sprids

många rykten och köptips. Många gånger är det uppenbar t att den som skriver

försöker påverka kursutvecklingen genom sitt skrivande. Men det finns

också en del skribenter som kan ge intressant och värdefull information.

Var försiktig m e d rykten och köprekommenda t ione r oavsett källa och

försök alltid att självständigt värdera råden utifrån säkerställda fakta.

Sammanfa t tande råd

• Investera inte hela ditt sparkapital.

• Låna inte till aktieköp.

• Investera långsiktigt.

• Lär känna de långa t r enderna på marknaden .

• Sprid dina köp över tid.

• Investera i olika bolag och branscher.

• Ha tyngdpunkten i din portfölj i stora bolag.

• Var försiktig m e d "frimärksaktier".

• Undvik aktier m e d låg omsät tning.

• Skaffa kunskap om vad du köper.

• Planera dina köp och försäljningar.

• Våga ändra och omvärdera innehavet i din aktieportfölj.

• Sätt din egen stop loss-nivå.

• Undvik alltför många affärer.

• Ta rykten och köprekommenda t ione r m e d en viss nypa salt.

7 1

1 2 . A T T D E K L A R E R A S I N A A K T I E A F F Ä R E R

Skulle du ett år bara ha förluster, alltså inte någon aktievinst att kvitta för

lusten mot , är det ändå möjligt att få göra en skat tereduktion för förlusten.

Skat tereduktionen på förlusten blir då bara 21 %. Om du t ex gör en förlust

på 10 000 kr minskar d in skatt m e d 2 100 kr.

Beräkningsgrunden är att en förlust på aktier är avdragsgill m e d s a m m a

procentsats som skatten för vinsten, dvs 30 %, m e n endast m e d 70 % av

dessa 30 %, om du inte kvittar förlusten mot andra aktievinster. Uppgår din

förlust till över 100000 kr får du bara dra av 14,7 % av beloppet från skatten

( 7 0 % av 21 % ) .

För att k u n n a få maximal t skatteavdrag b rukar en del placerare som sålt

aktier m e d förlust unde r året, m e n som har ett antal aktier som gått m e d

vinst och som de t ror ska fortsätta stiga i värde, sälja av vinstakt ierna och

köpa tillbaka d e m u n d e r s a m m a år för att på det sättet k u n n a kvitta vinster

m o t förluster. Aktier, fonder och andra aktierelaterade finansiella ins t rument

kan kvittas m o t varandra .

Har du frågor eller känner dig osäker på något avseende deklarat ion av

aktieaffärer, tveka inte att kontakta Skatteverket.

73

13. Var finns mer information?

Här föl jer tips och förslag på var m a n kan hitta ytterligare information om

det m a n kan behöva för att utvecklas som aktieägare.

Internet

Internet är en mycket användbar källa för information kr ing aktier och aktie

affärer, såväl för konkret kurs informat ion och analyser som för händelser

vilka kan påverka aktiekurserna. Där finns också nyheter, diskussionsforum

och möjlighet till att beställa årsredovisningar och mycket mera . Nedan ges

förslag på några bra aktiesidor.

S v e n s k a m a r k n a d e r

www.omxgroup.com

www.ngm.se

www.aktietorget.se

www.di.se

OMX/Stockholmsbörsens hemsida.

OMX/Stockholmsbörsens konkurrent .

Här finns bl a kurs informat ion och alla

pressmeddelanden från bolagen på

N G M Equity.

Aktietorget är det bolag som har den största

aktielistan, som inte är ägd av O M X eller

N G M .

Dagens Industr is hemsida. Mycket bra

sida. Nyhets information, kurser, chat,

bestäl lning av årsredovisningar etc.

http://www.omxgroup.com

http://www.ngm.se

http://www.aktietorget.se

http://www.di.se

1 3 . V A R F I N N S M E R I N F O R M A T I O N ?

www.finansportalen.se

www.dn.se

www.svd.se

www.affarsvarlden.se

www.va.se

www.privataaffarer.se

www.aktiespararna.se

www.scb.se

Aktieportal m e d aktieskola, aktieanalyser,

kurser, chat m m.

Dagens Nyheters hemsida.

Svenska Dagbladets hemsida .

Tidskriften Affärsvärldens hemsida.

Tidskriften Veckans Affärers hemsida.

Tidskriften Privata Affärers hemsida.

Organisat ion som tillvaratar aktieägarnas

olika intressen.

Statistiska centralbyrån presenterar bra

statistisk och finansiell information på sin

hemsida.

U t l ä n d s k a m a r k n a d e r

www. thestreet. com

www.thewallstreetjournal.com

www.nasdaq.com

www.nyse.com

http://finance.yahoo.com

www.cnn.com

www.bloomberg.com

Tidningen the Street, som t i l lsammans

m e d the Wall Street Journal är en av de

mest inflytelserika t idningarna på den

amerikanska börsen. Deras r ekommenda

t ioner och åsikter får ett stort genomslag.

Tidningen the Wall Street Journal.

Nasdaqbörsens hemsida.

New York-börsens hemsida.

Här finns länkar till världens alla börser.

För sökning efter olika former av finansiell

information är yahoo finance ett ypperligt

ins t rument .

C N N s hemsida m e d nyheter och informa

tion från hela världen.

Bloomberg är ett företag specialiserat sig

på att t i l lhandahålla finansiell information.

75

http://www.finansportalen.se

http://www.dn.se

http://www.svd.se

http://www.affarsvarlden.se

http://www.va.se

http://www.privataaffarer.se

http://www.aktiespararna.se

http://www.scb.se

http://www.thewallstreetjournal.com

http://www.nasdaq.com

http://www.nyse.com

http://finance.yahoo.com

http://www.cnn.com

http://bloomberg.com

1 3 . V A R F I N N S M E R I N F O R M A T I O N ?

Ana lys fö re tag Nä tmäk la re

www. investtech.com www.avanza.se

www.stockpicker.se www.etrade.se

www.tendens.se www.nordnet.se

www.aktieinvest.com

Tidningar och tidskrifter

Tidningar och tidskrifter är en bra

Många av d e m ti l lhandahåller även

visningar m m. Några exempel är:

T i d n i n g a r

Dagens Indust r i

Dagens Nyheter

Svenska Dagbladet

källa för kurser, nyheter och analyser,

iggstjänster för att beställa årsredo-

Tidskri f ter

Veckans Affärer

Privata Affärer

Affärsvärlden

Litteratur och utbildningar

Det finns en rad böcker utgivna i olika ä m n e n relaterade till aktier och

aktiehandel . Aktiespararna, Sveriges aktiesparares r iksförbund, har en rad

handböcker och kurser för aktieintresserade. Även de olika s tudieförbunden

har utbi ldningar i aktiekunskap.

Börsinformation på tv och text-tv

Sveriges television, TV4, BBC och C N N har bra f inansiel l information bland

sina nyheter och beskriver de viktigaste och mest kursdr ivande nyheterna.

De har också börs informat ion m e d kurser på t i l lhörande text-tv. Sveriges

televisions text-tv finns även på Internet , www.texttv.se.

76

http://investtech.com

http://www.avanza.se

http://www.stockpicker.se

http://www.etrade.se

http://www.tendens.se

http://www.nordnet.se

http://www.aktieinvest.com

http://www.texttv.se

14. Slutord

I den här boken har du nu lärt dig vad en aktie är, hu r börsen är uppbyggd

och hu r m a n handlar m e d aktier. Du har dessutom fått en överblick över

de faktorer som påverkar akt iekurserna och de vanligaste ins t rumenten och

me tode rna som används vid aktieanalys. Vi har också kort beskrivit hu r

deklarat ionen hanteras , och gjort en genomgång av olika vanliga tips för

köpstrategier och r i skminimer ing i samband m e d aktiehandel.

Du är nu redo att börja göra dina analyser och sätta igång att köpa aktier.

Kom ihåg att den bäst informerade alltid har ett övertag.

Lycka till!

77

Register

A D

A-aktier 8 daytrading 5

aktieanalys 32 deklaration 72

aktiedepå 19 delårsrapport 34

aktiekonto 19 depåkonto 19

aktiekurser 25 derivat 9

aktielistor 11,32 direktavkastning 7, 33, 39

Aktietorget 12 dolt öppningsförfarande 14

aktievärdering 62 Dow Jones 60

A-listan 12

alternativ marknadsplats 13 E

analysföretag 76 efteranmälda avslut 14

anläggningstillgångar 37 eget kapital 37

Attract 40 12 emission 7, 10

auktoriserad marknadsplats 13

avista 8 F

failure swings 46

B fill and kill, fill or kill 23

baisse 62 finansiella instrument 8

B-aktier 8 Finansinspektionen 10, 13

balansräkning 34, 36 First North 11

bear märket 63 flaggor 49

betavärde 41 fondkommissionär 10

Bloomberg 18 formationer 46

bolagsstämma 7 frimärksaktier 66

Bollinger 54 FTSE 60

bull märket 63 fundamental analys 34

bästa möjliga pris 21

börs 13 G

börsnoterad 10 generalindex 59

börspost 17,21 glidande medelvärde 52

börsråd 70

börsvärde 33 H handelsplattform 13

C handelspost 18

candlestick 50 hausse 62

courtage 20 head and shoulders 46

cykliska aktier 28 hävstångseffekt 56

I N

index 59 Nasdaq 100 Index 60

informationssystem 18 Nasdaq-composite 60

informationssökning 24, 74 NCSD 17

internetadresser 74 NGM equity 12

internethandel 20 Nordic Exchange 10

internetmäklare 20 Nordic Growth Märket 12

nyckeltal 38

J NYSE 60

justerat eget kapital 40 nätmäklare 20, 76

K O kapitalflöde 27 observationslista 12

kilar 48 O-listan 12

kontrakt 56 omsättning 23, 51

kursdiagram 41 omsättningstillgångar 37

kursintervall 23 omvärldsförhållanden 27

kurslistor 11, 32 OMX AB 10

kurspåverkan 25 OMX Stockholm 30 59

kurssteg 15 OMX Stockholm All Share 59

köporder 16 optioner 55

köpstrategier 64 orderbok 22

orderdjup 26

L oreglerad marknadsplats 13

Large Cap 11

likviditet 23 P limiterad order 22 p/e-tal 33,38

linjediagram 42 p/s-tal 39

ljusmetoden 50 parabolic 54

London FTSE 100 60 point and figure 54

preferensaktier 8 M prospekt 10

MACD 54

marknadsinformation 24

marknadsnoterad 11 R Mid Cap 11 rate of change 54

MiFID 12 realtidsinformation 24

momentum 53 reglerad marknad 13

motstånd 43,44 rektanglar 47

MTF 13 resultaträkning 34

Reuter 18

riskminimering 64

RSI 52

räntabilitet på eget kapital 40

rätvinkliga trianglar 47

röstvärde 8

S

SAX 5

SAXESS 5, 12

SIX 18

Small Cap 11

småorder 17,21

soliditet 41

spik 44

split 29

spread 23

stamaktier 8

stapeldiagram 42

stochastic 53

Stockholmsbörsen 5

stop loss 69

stöd 43,44

substansvärde 40

symmetriska trianglar 48

säljorder 16

T

teknisk analys 41

tekniska oscillatorer 51

terminer 8,55

tick-size 15

trading 5

U

utdelning 7, 29, 39

utländska börser 60

utspädningseffekt 29

vimplar 49

vinst per aktie 38

VPC 17

VP-konto 17, 19

väntelista 12

värdepapper 8

värdepapperscentralen 17, 19

värdepapperskonto 17

värdering 62

W

warranter 55,58

Å

årsredovisning 34

Ä

ägarandel 7

Ö

öppningsförfarande 14

öppningskurs 15

V

villkorad order 21

jimmy algotsson - köpa och sälja aktier

Documents