Jesus i gymnasieläroböckerEn komparativ innehållsanalys mellan forskares och

gymnasieläroböckers beskrivning av Jesus

Examensarbete 15 hp

ISRN: LIU-LÄR-L-EX-14/12--SE

Handledare: Åse Piltz Institutionen förkultur och kommunikation

Linköpings universitetLärarprogrammet

Jonathan Dahlberg

Institutionen för beteendevetenskap och lärande 581 83 LINKÖPING

Seminariedatum

Språk Rapporttyp ISRN-nummer Svenska/Swedish Examensarbete grundnivå

ISRN: LIU-LÄR-L-EX-14/12--SE

Titel Jesus i gymnasieläroböcker - En komparativ innehållsanalys mellan forskares och gymnasieläroböckers beskrivning av Jesus

TitleJesus in high school textbooks -A comparative content analysis between scholars andhigh school textbooks' descriptions of Jesus

Författare Jonathan Dahlberg

Sammanfattning

Syftet med uppsatsen är att undersöka skillnader och likheter i hur läroböcker för gymnasiet beskriver Jesus och hur

Jesus beskrivs av några forskare i Sverige och internationellt. Mer konkret undersöks hur Bengt Holmberg, John P

Meier och Stephen Harris beskriver Jesus, vilket sedan jämförs med gymnasieläroböckerna Religion A & B 2000 av

Birgitta Thulin och Sten Elm, Liv och Mening av Gunilla Rundblom och Leif Berg och Religion och sammanhang av

Börge Ring. Detta utförs med en komparativ innehållsanalys.

I uppsatsen belyses några skillnader mellan läroböckerna och Holmberg, Meier och Harris. Jesu förhållande till

Johannes döparen nämns knappt i gymnasieläroböckerna medan det är ett viktigt tema hos Holmberg, Meier och

Harris. Det finns skillnader i hur Jesu budskap beskrivs. Hos Holmberg, Meier och Harris är Guds rike det viktigaste

i Jesu budskap. Det är också det viktigaste enligt Ring, medan de andra två läroböckerna betonar Jesu försoningsoffer

respektive Jesu etiska undervisning. Rundblom & Berg är den enda läroboken som beskriver hur Jesus kan ha sett på

sin egen död. De menar att Jesus kan ha sett sitt liv som ett misslyckande och därför sökte döden, medan Holmberg

och Meier menar att Jesus inte såg sin död som ett misslyckande. En annan tydlig skillnad är att Holmberg, Meier och

Harris för många historiska resonemang medan läroböckerna för sparsamt med historiska resonemang. På det hela

taget stämmer Rings bok bättre med Holmberg, Meier och Harris än de andra två böckerna när det gäller

övergripande påståenden om Jesus.

Nyckelord Läroböcker, Jesus, exegetik

Innehållsförteckning1 Inledning............................................................................................................................................1

1.1 Syfte och frågeställning.............................................................................................................11.2 Forskningsöversikt.....................................................................................................................2

1.2.1 Vad menas med den historiska Jesus?................................................................................21.2.2 Den första fasen i forskningen om den historiska Jesus....................................................21.2.3 Den andra fasen i forskningen om den historiska Jesus.....................................................31.2.4 Den tredje fasen i forskningen om den historiska Jesus....................................................31.2.5 Jesusseminariet...................................................................................................................41.2.6 Religionsvetenskap och teologi..........................................................................................41.2.7 Läromedelsforskning.........................................................................................................51.2.8 Forskning på religionsläroböcker.......................................................................................6

1.3 Litteraturval och avgränsningar.................................................................................................71.4 Källmaterialet.............................................................................................................................9

2 Bakgrund..........................................................................................................................................112.1 1600 och 1700-talet..................................................................................................................112.2 1800-talet och framåt...............................................................................................................112.3 Bibeln och Jesus i kursplanerna...............................................................................................12

3 Metod...............................................................................................................................................143.1 Kvantitativ och kvalitativ metod..............................................................................................143.2 Hermeneutik.............................................................................................................................143.3 Kvalitativ textanalys................................................................................................................153.4 Läromedelsstudier....................................................................................................................163.5 Innehållsanalys.........................................................................................................................173.6 Komparativ metod...................................................................................................................203.7 Komparativ innehållsanalys.....................................................................................................203.8 Metoden i den här studien........................................................................................................21

3.8.1 Metodologiska överväganden..........................................................................................213.8.2 Tillvägagångssätt..............................................................................................................21

4 Undersökning..................................................................................................................................244.1 Den historiska Jesus.................................................................................................................24

4.1.1 Biografisk bakgrund.........................................................................................................244.1.1.1 När föddes Jesus?.....................................................................................................244.1.1.2 Var föddes Jesus?......................................................................................................244.1.1.3 Jungfrufödseln..........................................................................................................254.1.1.4 Jesu familj och sociala status....................................................................................254.1.1.5 Jesus och Johannes...................................................................................................26

4.1.1.5.1 Johannes lära.....................................................................................................264.1.1.5.2 Argument för att Jesus var Johannes lärjunge..................................................264.1.1.5.3 Skillnader och likheter mellan Johannes och Jesus..........................................27

4.1.2 Jesu budskap och handlingar............................................................................................274.1.2.1 Vilka vände sig Jesus till..........................................................................................274.1.2.2 Guds rikes allmänna betydelse.................................................................................274.1.2.3 Vad predikade Jesus om Guds rike?.........................................................................28

4.1.2.3.1 Guds rike är Guds slutgiltiga handlande, enligt Holmberg..............................284.1.2.3.2 Guds rike är här nu, enligt Holmberg...............................................................284.1.2.3.3 Guds rike kräver omvändelse, enligt Holmberg...............................................284.1.2.3.4 Vad Jesus predikade om Guds rike, enligt Harris.............................................294.1.2.3.5 Guds rike som ett spänningsfält, enligt Meier..................................................294.1.2.3.6 Guds rike innebär att Gud är universums regent, enligt Meier.........................294.1.2.3.7 Kungen i Guds rike är en älskande fader, enligt Meier....................................294.1.2.3.8 Sammanfattning om Jesu undervisning om Guds rike.....................................30

4.1.2.3.9 Hur den omvända människan ska leva.............................................................304.1.2.4 Jesu handlingar.........................................................................................................304.1.2.5 Jesus och politiken....................................................................................................314.1.2.6 Jesu framtoning........................................................................................................314.1.2.7 Jesu lärjungar och de tolv.........................................................................................314.1.2.8 Jesu undervisningsteknik..........................................................................................32

4.1.3 Jesu död............................................................................................................................324.1.3.1 Vad retade upp judiska grupper?..............................................................................32

4.1.3.1.1 Jesus tolkar Guds lag, enligt Holmberg och Harris..........................................324.1.3.1.2 Jesus bröt mot lagen, enligt Holmberg.............................................................324.1.3.1.3 Jesus rider in i Jerusalem, enligt Meier............................................................334.1.3.1.4 Jesus renar templet enligt Meier.......................................................................33

4.1.3.2 Anledningar till att Jesus dömdes.............................................................................334.1.3.3 Aktörer i händelserna kring Jesu död.......................................................................344.1.3.4 Hur såg Jesus på sin död?.........................................................................................344.1.3.5 Korsfästelsen............................................................................................................354.1.3.6 Uppståndelsen..........................................................................................................35

4.2 Religion A & B 2000 av Birgitta Thulin och Sten Elm...........................................................364.2.1 Perspektiv.........................................................................................................................364.2.2 Biografisk bakgrund.........................................................................................................374.2.3 Jesu budskap....................................................................................................................374.2.4 Jesu död............................................................................................................................38

4.3 Religion och sammanhang av Börge Ring...............................................................................394.3.1 Perspektiv.........................................................................................................................394.3.2 Biografisk bakgrund.........................................................................................................404.3.3 Jesu budskap....................................................................................................................404.3.4 Jesu död............................................................................................................................414.3.5 Helvetet............................................................................................................................43

4.4 Rundblom och Berg.................................................................................................................444.4.1 Perspektiv.........................................................................................................................444.4.2 Biografisk bakgrund.........................................................................................................444.4.3 Jesu budskap....................................................................................................................454.4.4 Varför dödades Jesus?......................................................................................................464.4.5 Domens dag och helvetet.................................................................................................484.4.6 Jesus som kvinnornas vän................................................................................................49

5 Sammanfattning och avslutande diskussion....................................................................................506 Käll och litteraturförteckning:.........................................................................................................56

1 InledningJag har under kursen Ämnesdidaktik och VFU bland annat studerat olika läromedel och bläddrade

då igenom ett antal läroböcker i religionskunskap. Jag märkte att det som skrevs om Bibeln inte

alltid stämde överens med det som jag hade läst i de läroböcker som jag använt under mina

ämnesstudier i religionsvetenskap vid Linköpings Universitet. Jag blev då intresserad av att studera

hur läroböckerna i gymnasiet förhåller sig till forskningen om Bibeln.

I både den gamla kursplanen från 1994 och den nya kursplanen från 2011, lyfts kristendomen fram

på ett särskilt sätt, och i kristendomen är beskrivningen av Jesus en viktig komponent. Men vem var

egentligen Jesus och hur har Jesus hittills beskrivits i gymnasieläroböckerna? Den forskningsgren

som försöker besvara frågan om vem Jesus var ur ett historiskt perspektiv är forskningen om den

historiska Jesus. Där använder man historiska metoder för att skapa sig en bild av Jesus som en

historisk person. Jag studerar i detta arbete tre gymnasieläroböcker som använts i Linköping under

2012, och relaterar detta till några utvalda forskares syn på den historiska personen Jesus.

För mig som gymnasielärare är det intressant att ta med mig mina kunskaper från bibelvetenskapen

ut i undervisningen, och det blir därför intressant att se vilka likheter och skillnader som finns

mellan gymnasieläroböckernas beskrivning av Jesus och forskningens beskrivning. Det vill säga

kommer mina elevers bild av Jesus likna den bild som jag har fått från forskningen, om det är

gymnasieläroböckernas bild som förmedlas?

Denna studie är också intressant för mig som religionslärare för att bredda mitt underlag för min

egen presentation om Jesus. Att studera forskning och gymnasieläroböcker och göra jämförelser

hjälper mig att ge en nyanserad bild till mina elever i min beskrivning om Jesus.

1.1 Syfte och frågeställningMitt syfte är att visa på likheter och skillnader mellan gymnasieläroböcker och forskningen om den

historiska Jesus. För att avgränsa området har tre forskare valts ut och det är deras beskrivningar av

den historiska Jesus som gymnasieläroböcker från några utvalda skolor kommer att jämföras med.

Mer specifikt är frågan således: Hur beskrivs den historiska Jesus i svensk och internationell

forskning samt vilka likheter och skillnader kan man finna i en jämförelse med svenska

gymnasieböcker från en begränsad period? Denna grundfråga kompletteras och konkretiseras med

följande underfrågor:

1

• Vilka är de avgörande likheterna och skillnaderna mellan den forskning som studeras och

respektive lärobok?

• Finns det några generella likheter och skillnader mellan den forskning som studeras och de

studerade läroböckerna?

• Beskrivs Jesus på ett likartat sätt hos alla de studerade läroböckerna?

• För läroböckerna resonemang angående historiska aspekter av Jesu liv?

1.2 Forskningsöversikt

1.2.1 Vad menas med den historiska Jesus?

Objektet för denna uppsats är den historiska Jesus. Men vad menas med den historiska Jesus? John

P Meier diskuterar frågan genom att ställa begreppet den riktiga Jesus mot begreppet den historiska

Jesus. Den riktiga Jesus skulle i så fall vara Jesus sådan han verkligen var, men Meier drar

slutsatsen att det är omöjligt att få grepp om den riktiga Jesus, framförallt därför att han levde för så

länge sedan, men också därför att han var en obetydlig Jude, i en obetydlig provins längst till öster i

det romerska riket, och han lämnade inget skrivet material efter sig. Meier definierar termen den

historiska Jesus på följande sätt: “By the Jesus of history I mean the Jesus whom we can 'recover'

and examine by using the scientific tools of modern research”.1 Meier menar vidare att den

historiska Jesus ger oss en delbild av den riktiga Jesus. Men det är viktigt att inse att denna

forskning aldrig kan ge oss den kompletta bilden.2 I denna uppsats används begreppet den historiska

Jesus i den bemärkelse som beskrivits här. Det vill säga det handlar om den bild av Jesus som vi kan

komma åt genom vetenskapliga metoder.

1.2.2 Den första fasen i forskningen om den historiska Jesus

Det har gått mer än 200 år sedan forskningen om den historiska Jesus startade enligt teologen Bengt

Holmberg. När det gäller att spåra början på detta sökande hänvisar Holmberg till teologen,

filosofen, och läkaren Albert Schweitzer (1875–1965) som beskriver teologen och filosofen

Hermann Samuel Reimarus (1694-1768) som den som startade forskningen om den historiska

Jesus. Reimarus menade att Jesus inte alls hade för avsikt att dö för världens synder utan istället var

han en misslyckad revolutionär som avrättades av romarna. Kristendomen var baserad på misstag

och lögner och borde överges. Tanken på att evangelierna beskriver en kraftigt förvanskad version

1 Meier, John P., A marginal Jew: rethinking the historical Jesus. Vol. 1, The roots of the problem and the person, Doubleday, New York, 1991, s. 25

2 Meier, 1990, s. 1991, s. 21ff

2

av ”Den historiska Jesus” har varit en vanlig tanke de senaste 200 åren, enligt Holmberg. 1800-

talets liberala bibelforskning försökte rekonstruera fram en ursprunglig rapport om Jesus och tog

helt enkelt bort de övernaturliga inslagen. 3

1.2.3 Den andra fasen i forskningen om den historiska Jesus

Den första fasen av Jesusforskning blev allt mer kritiserad, bland annat av Schweitzer som menade

att den bild av Jesus som kom fram i den tidens forskning var en spegelbild av de ideal som fanns

inom den protestantiska världen på 1700- och 1800-talet. Teologen Rudolf Bultmann (1884 - 1976)

kritiserade också den tidigare forskningen, och menade att vi i stort sett inte kunde veta något om

den historiska Jesus. Däremot kom Jesus med en existentiell utmaning som fördes vidare till

urkyrkan, det vill säga den första kristna församlingen i Jerusalem4

Den starka kritiken från Bultmann gjorde att forskningen i stort sett avstannade när det gällde den

historiska Jesus, men Ernst Käsemann som själv var en lärjunge till Bultmann fortsatte sökandet

efter den historiska Jesus. Den andra fasen av sökandet var inledd. Det typiska för den andra fasen

blev att rekonstruera vad Jesus själv sagt, och vilket budskap han hade, medan man inte ägnade sig

åt att sätta in Jesus i hans samtida sammanhang. I den andra fasen kom man att fokusera på det hos

Jesus som inte var judiskt. Därmed blev det en ännu tydligare diskontinuitet mellan hur Jesus

beskrivs i evangelierna och den historiska Jesus, så som den beskrevs av forskarna.5

De skarpaste och viktigaste av alla äkthetskriterier blev diskontinuitetskriteriet (också kallat

dissimilaritetskriteriet): endast de jesusord kan bedömas vara genuina som varken kunde vara

övertagna från den samtida judendomen eller kunde ha lagts i Jesu mun av kyrkan därför att den ville

ha Jesus att säga vad den själv trodde.6

1.2.4 Den tredje fasen i forskningen om den historiska Jesus

Jesusforskningens tredje fas slog igenom på 1980-talet. Där sätts Jesus in i det judiska

sammanhanget, vilket enligt Holmberg har gjort att dissimilaritetskriteriet inte längre är relevant.7

Professorn i Nya testamentets exegetik Samuel Byrskog pekar också på att i den tredje fasen av

Jesusforskningen kommer också bidrag från amerikanska och brittiska forskare med i en forskning

3 Holmberg, Bengt, Den historiske Jesus – nutida diskussionsläge och bedömning, sid 23-54 i Jesustolkningar idag: tio teologer om kristologi, Verbum, Stockholm, 1995, s. 23f, emfas i original.

Nationalencyklopedin, Hermann Samuel Reimarus Nationalencyklopedin, Albert Schweitzer4 Holmberg 1995, s. 24f Nationalencyklopedin , Urkyrkan.5 Holmberg 1995, s. 26f6 Holmberg 1995, s. 287 Holmberg 1995, s. 43

3

som tidigare dominerats av tyska forskare. Dessutom menar Byrskog att typiskt för den tredje fasen

är ett intresse för socialhistoria och socialvetenskap. Trots vissa gemensamma utgångspunkter

skapas ingen enhetlig bild av den historiska Jesus. De nya utgångspunkterna ger upphov till olika

sätt att bedriva forskning och värdera källor. En del forskare får utifrån sin forskning fram en

vishetslärare, medan andra finner en nyskapande eskatologisk profet (profet som predikar om de

yttersta tingen), däribland John P Meier, som beskrivs vidare i 1.38

1.2.5 Jesusseminariet

En samtida grupp av forskare som inte ser Jesus som en eskatologisk profet är Jesusseminariet. Det

är en sammanslutning om ca 100 forskare i Nya testamentet från Nordamerika. Jesusseminariet har

kriterier för att försöka ta reda på vilka uttalanden av Jesus i evangelierna som är autentiska. Det

viktigaste är muntligheten. Jesus verkade bland människor som inte kunde läsa och skriva, och det

innebär att det Jesus sagt måste ha varit färgsprakande och träffande för att ha hållits i minnet i

decennier innan det slutligen skrevs ned.9 Jesusseminariet har publicerat sina resultat som grupp i

flera böcker, till exempel The Five Gospels, som sammanfattar resultatet av den första fasen i

gruppens arbete, där är varje Jesus ord färgkodat för att markera grad av autenticitet.10 Men de

enskilda medlemmarna har också publicerat separat, till exempel har John Dominic Crossan i sin

bok The Historical Jesus – The Life of a Mediterranean Jewish Peasant, använt ett tvärkulturellt

antropologiskt perspektiv när han har satt in Jesus det dåtida bondesamhället och den hellenistiska

kulturen.11 Stephen Harris, en annan av medlemmarna i Jesusseminariet, har publicerat böcker som

har för avsikt att ge ett översiktligt perspektiv på bibelvetenskapen.12

1.2.6 Religionsvetenskap och teologi

En skillnad mellan olika forskningsmiljöer som är särskilt tydlig i den amerikanska miljön är

skillnaden mellan forskning och studier i teologi som har koppling till olika kristna samfund och

religionsvetenskap (Religious Studies) som bedrivs på vanliga universitet.

För att belysa skillnaden mellan religionsvetenskap och teologi tar jag hjälp av en artikel av en

forskare i religionsvetenskap, där skillnaden mellan religionsvetenskap och teologi beskrivs.

Universitetslektor Kurt L. Noll beskriver det han sysslar med på följande sätt: “Religious study

8 Byrskog, Samuel, Nya testamentets forskningshistoria, i Mitternacht, Dieter & Runesson, Anders (red.), Jesus och de första kristna: inledning till Nya testamentet, Verbum, Stockholm, 2007,s. 34f

9 Harris, Stephen L, Understanding the Bible, Mountain View, 2000, s. 43310 Westar Institute, Jesus Seminar Phase 1: Sayings of Jesus11 Holmberg 1995, s. 3612 Stephen L Harris, About the books Westar Institute, Meet the Westar Fellows

4

attempts to advance knowledge by advancing our understanding about why and how humans are

religious, what religion actually does, and how religion has evolved historically. “13 Han menar att

teologisk forskning är något som bedrivs av de troende själva inom religionen, vilket han är kritisk

mot.”Theology also views itself as an academic discipline, but it does not attempt to advance

knowledge. Rather, theologians practice and defend religion.”14

Artikeln är kritisk mot teologisk forskning i allmänhet och det är inte avsikten att i detta arbete ta

ställning för eller emot teologisk forskning eller religionsvetenskap i USA, utan ovanstående referat

är menat att illustrera den spänning som finns mellan de två disciplinerna.15

1.2.7 Läromedelsforskning

Läroboken har en dominerande ställning i undervisningssituationen i flera ämnen, enligt Niklas

Ammert, som är docent och lärarutbildare. I en undersökning som handlade om historieämnet i

Europa visade det sig att det visserligen finns många faktorer som påverkar undervisningen, såsom

gruppens sammansättning, läraren och hennes kunskap, med flera faktorer. Men trots variationen i

andra variabler tyder mycket på att en gemensam nämnare är läroboken, och Sverige är ganska

genomsnittligt i detta avseende. 16

Ammert använder sig av en undersökning som Ulf P Lundgren genomförde i Sverige på 1980-talet

för att belysa lärobokens ställning. Undersökningen visade att 88% av lärarna använde läroböckerna

vid sin planering, medan det endast var 25% som använde läroplanen. En undersökning från 2003

visar på att lärobokens betydelse däremot har minskat åtminstone i samhällsorienterande ämnen, när

det gäller vad som påverkar undervisningen. Ammert menar dock att när lärare tonar ner betydelsen

av läromedel i sin undervisning kan det också vara ett tecken på att det inte har ansetts kreativt och

framåtsträvande att använda läromedel och att lärarna därför har tonat ner läromedlens betydelse.

Ammert hänvisar till en LO-rapport från 1987 som visar att för en inte obetydlig del av svenska

folket är läroböckerna de enda böcker som de har läst. På grund av läroböckernas dominerande

ställning är det intressant att studera dem.17

13 Noll, Kurt. N., The Ethics of Being a Theologian, i The Chronicle of Higher Education, 20090727, http://chronicle.com/article/The-Ethics-of-Being-a/47442/ (Hämtad 130504)

14 Noll 200915 Noll, 200916 Ammert, Niklas, Om läroböckerna och studiet av dem, i Ammert, Niklas (red.), Att spegla världen:

läromedelsstudier i teori och praktik, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011b, s. 2617 Ammert, 2011b, s. 26ff

5

1.2.8 Forskning på religionsläroböcker

En forskare som har forskat mycket på religionsläroböcker är professorn i religionsvetenskap Kjell

Härenstam. I sin doktorsavhandling Skolboksislam, studerar han hur islam framställs i läroböcker.

Härenstam framför kritik mot att vissa läroböcker inte problematiserar begreppet islam. I dessa

läroböcker finns en stark koppling mellan förhållandena i Mellanöstern och ”hela” islam18

Avhandlingen följs upp i rapporten En granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett

urval av läroböcker. Även där tar han upp islam och ser en förbättring i läroböckerna jämfört med

avhandlingen när det gäller islambilden. Förändringen kopplar han till den ökade mediala

uppmärksamheten som islam har fått. När det gäller hinduismen menar han att det finns en mer

fördomsfull inställning. Till exempel så görs en alltför enkel koppling mellan karmabegreppet och

fattigdomen i Indien, enligt Härenstam.19

Härenstam har också gett ut boken Kan du höra vindhästen?, en religionsdidaktisk bok där han

bland annat studerar hur tibetansk buddism tas upp i gymnasieläroböcker. Han ser en förändring

över tid där de tidigare böckerna fokuserar på religiös praktik, som beskrivs med termer som

”magi” och besvärjelser, medan de senare böckerna fokuserar mer på symboliska tolkningar av den

tibetanska buddismen. Han analyserar inte kristendomen i någon av dessa studier.20

Professorn i socialt arbete Masoud Kamali har studerat hur kategorierna ”vi” och ”de andra”

relateras i läroböckerna. Han drar slutsatsen att ”skolböckerna framställer 'de andra' som

underlägsna 'oss'”.21 Religionsböckerna har ett kristendomsperspektiv även på andra religioner.

Kristendomen blir ”vår” religion, och förmedlar en ensidigt västerländsk bild.22

En läromedelsgrupp vid Sveriges kristna råd har studerat ett stort antal läroböcker, med avseende på

hur kyrkor och samfund framställs i grundskolan och gymnasiets läromedel. Läroböckerna

presenteras först och främst individuellt och några omfattande generaliserande analyser görs inte.

Dock menar projektledaren och gymnasieläraren Gunilla Selander att katolska, ortodoxa och

18 Härenstam, Kjell, Skolboks-islam: analys av bilden av islam i läroböcker i religionskunskap, Acta Universitatis Gothoburgensis, Diss. Göteborg : Univ.,Göteborg, 1993, s. 271

19 Kjell Härenstam, En granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett urval av läroböcker Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?”, Karlstad universitet, 2006, 46ff

20 Härenstam, Kjell, Kan du höra vindhästen?: religionsdidaktik - om konsten att välja kunskap, Studentlitteratur, Lund, 2000, s. 108

21 Kamali, Masoud, Skolböcker och kognitiv andrafiering, i Sawyer, Lena & Kamali, Masoud, Utbildningens dilemma: demokratiska ideal och andrafierande praxis : rapport, Fritze, Stockholm, 2006, http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/17/98/1fb66fa9.pdf (hämtad 131103), s. 26

22 Kamali, Masoud, s. 25f, 93ff

6

protestantiska kyrkotraditionerna i allmänhet och kristendomen i u-länder i synnerhet får mycket

plats medan de mer konkreta förhållandena i Sverige får en mindre framträdande plats.23

Förutom de två ovannämnda rapporterna är det mestadels i studentuppsatser som

gymnasieläroböckers beskrivningar av kristendomen studerats, antingen görs en jämförelse mellan

kristendomen och andra religioner eller också studeras aspekter som enbart har med kristendomen

att göra. Det som studeras är bland annat genus, till exempel framställs judendomen i en uppsats

som en religion dominerad av män, medan i avsnitten om kristendom lyfts både män och kvinnor

fram, enligt uppsatsförfattaren.24 Kristendomens särställning är också ämnet för ett studentarbete.

En slutsats som dras i arbetet är att kristendomen tas som utgångspunkt vid presentation av andra

religioner. De presenteras med kristna glasögon.25 Bibelsyn diskuteras också i en uppsats där

författaren ser brister i hur olika bibelsyner framställs i de läroböcker som studerats.26

1.3 Litteraturval och avgränsningarJag har valt att begränsa mig till tre läroböcker. Jag har utgått från de läromedel som har använts på

Realgymnasiet och Berzeliusskolan i Linköping under 2012. De läroböcker som har använts på

Realgymnasiet är Religion A & B 2000 (2006) av Birgitta Thulin och Sten Elm, samt Liv och

Mening (2002) av Gunilla Rundblom och Leif Berg. Under min Verksamhetsförlagda utbildning

(VFU) 2012 på Berzeliusskolan användes Börge Rings bok Religion och sammanhang (2005).

Börge Ring är också intressant eftersom att han har gett ut ett antal olika läroböcker i

religionskunskap.27 Gemensamt för de böcker som jag har valt är att de säger sig täcka både A och B

kursen i religionskunskap.

Forskningen om den historiska Jesus är ett brett område och för att kunna genomföra denna studie

måste en mycket snäv avgränsning göras. När det gäller forskningen om den historiska Jesus

kommer jag att utgå från boken Jesus och de första kristna (2006), som är en lärobok på

universitetsnivå, som de senaste åren har haft ett stort genomslag på kurserna i bibelvetskap på

universitet, inte minst Linköpings universitet.28 Då jag har begränsat mig när det gäller23 Selander, Gunilla, Sammanfattande kommentar till läroböckerna i religionskunskap för gymnasiet, Sveriges kristna

råd. Läromedelsgruppen, Granskning av läromedel i religionskunskap: [rapport från Läromedelsgruppen], Sveriges kristna råd, Stockholm, 1999, s. 10ff

24 Petersson, Kristoffer, Genus i läroböcker för religionskunskap A: En analys av hur genus framställs i avsnitten om judendomen och kristendomen i ett urval läroböcker, Högskolan i Halmstad, 2012, s. 6, 42ff

25 Olsén, Anna, Religionsundervisning eller religiös undervisning?: En undersökning av kristendomens plats i religionskunskapen utifrån läromedel, Högskolan Kristianstad, 2010, 6f, 56ff

26 Karlsson, Christer, Fundamentalism eller bokstavstro? En analys av hur läroböcker i religionskunskap hanterar begreppet kristen fundamentalism och hur olika bibelsyn presenteras i en sekulariseringsteoretisk belysning., Malmöhögskola/Lärarutbildningen, 2011, s. 5, 48ff

27 Ring, Börge, Författaren Börge Ring28 Att Jesus och de första kristna har fått en dominerande ställning kan man se på universitetens litteraturlistor, till

7

gymnasieläroböcker till de böcker som används på Realgymnasiet och Berzeliusskolan under 2012,

är det därför intressant att använda den lärobok som de blivande lärarna använde på universitet

under samma år. Det kapitel i boken som främst kommer att användas är “Den historiske Jesus”

skrivet av Bengt Holmberg som är professor emeritus i exegetik, präst i Svenska kyrkan och

redaktör för Svensk pastoraltidskrift.29 Holmberg har också gett ut boken Människa och mer – Jesus

i forskningens ljus som kommer att användas som komplement.

För att förankra det svenska perspektivet i internationell forskning har två amerikanska författare

valts. Dessa har valts eftersom de i flera avseenden står i två olika traditioner. Professor Stephen L

Harris har jobbat på California State University, som är ett statligt universitet, på en avdelning för

humaniora och religionsvetenskap.30 Harris finns alltså i en religionsvetenskaplig miljö. Han har

också varit medlem av Jesusseminariet som beskrevs i 1.2.5.31

John P Meier är viktig för att han står i den teologiska traditionen i USA, men också därför att han

inte håller med gruppen kring Jesusseminariet. Han är alltså i dubbel bemärkelse en motpol till

Harris. Meier menar att även om han inte håller med Jesusseminariet, menar han trots allt att det

finns en skillnad mellan den historiska Jesus och den Jesus som är objektet för vår tro. Men han

menar att studiet av den historiska Jesus skapar en bild som inte är obekant för de kristna. Meier har

en stark koppling till katolska kyrkan genom att han är professor på Catholic University of America

och redaktör för the Catholic Biblical Quarterly. Han är alltså i den amerikanska miljön en forskare

i teologi och inte religionsvetenskap som Harris32

Det intressanta i detta sammanhang är inte exakt vad Jesusseminariet stod för utan att Harris och

Meier tydligt står i två olika traditioner. Det som är förtjänstfullt med Holmberg, Meier och Harris

respektive texter är att de förutom att de kommer från olika sammanhang också har en översiktlig

ansats som innebär att de inte enbart har syfte att beskriva sin egen forskning och utgångspunkt utan

exempel: Linköpings universietet, Religionskunskap (16-30 hp), 15hp Kurslitteratur 2012

Örebro teologiska högskola, Kursplan Nya testamentet, baskurs Lunds universitet, Litteraturlista för BIV B21/BIV D21 Bibelvetenskap 15 hp, HT 201329 Svensk pastoraltidskrift, Redaktion och kansli

Lunds universitet, Bengt Holmberg30 Stephen L Harris, About the books Harris 2000, försättsblad (I försättsbladet till understanding the Bible framgår det att han tillhör Calefornia State

University)31 Westar Institute, Meet the Westar Fellows Westar Institute, The Jesus Seminar 32 John Bookser Feister, Finding the Historical Jesus: An Interview With John P. Meier i St. Anthony Message, December 1997, http://www.americancatholic.org/Messenger/Dec1997/feature3.asp (Hämtad 130917)

8

vill beskriva vad man allmänt kan säga om den historiska Jesus, samtidigt som de också är

påverkade av respektive sammanhang.

1.4 KällmaterialetI förordet till boken Religion A & B 2000 kan man läsa att den är anpassad till kurserna

religionskunskap A & B. Birgitta Thulin och Sten Elm menar att syftet med religionskunskapsämnet

är ”att eleverna ska reflektera över existentiella och etiska frågor ur olika perspektiv samt ge en

ökad förståelse för att andra kan komma till andra tolkningar än den egna.”33 De skriver vidare att

de betonar de etiska perspektiven men att de också har för avsikt att ge eleverna kunskaper om de

viktigaste religionerna och livsåskådningarna. Tittar man i innehållsförteckningen så ser man att de

börjar med att ta upp livsfrågor, etik, sedan har de ett avsnitt om ursprungliga religioner och

begrepp. Därefter kommer världsreligionerna, och de börjar med Hinduismen. Världsreligionerna

tar upp ungefär hälften av bokens ca 260 sidor, varav kristendomen tar upp 20 sidor.34

Börge Ring som skrivit boken Religion och sammanhang är lärare i bland annat religionskunskap

samtidigt som han ger ut skivor med kristna sånger. Han har också ett förflutet som präst.35 Religion

och sammanhang är en bok som också den är skriven för religionskunskap A och B. I

introduktionen beskriver Ring religion som ” samlad mänsklig erfarenhet, en erfarenhet som vi kan

ta spjärn mot för att själva hitta svar och sammanhang.”36 Tittar man i innehållsförteckningen så ser

man att han börjar resonera om moral, sedan går han in på Bibeln och efter det så kommer

världsreligionerna som han grupperar under två rubriker. Den första är ”Tre religioner –

gemensamma drag”, där han tar upp judendom, kristendom, islam, och dessutom finns ett avsnitt

om Bibeln samt om rörelser nära kristendomen. Nästa övergripande rubrik när det gäller

världsreligionerna är ”Indiens religioner” där han tar upp hinduismen och buddismen37

Gunilla Rundblom och Leif Bergs menar att det viktigaste med deras bok Liv och mening är att

stimulera till funderingar och samtal när det gäller hur vi ska leva och tro. ”Människor från olika

tider och olika delar av världen berättar här om vad de tror om livet och meningen med allt.”38 Även

denna bok är skriven för att täcka kurserna religionskunskap A och B.39 Studerar man

33 Thulin, Birgitta, Elm, Sten, Religion A & B 2000, Malmö 2006, s. 334 Thulin, Elm, 2006, s. 4f35 Sverige Radio, Människor och tro 10121036 Ring, Börge, Religion och sammanhang, Liber, Stockholm, 2005, s. s.837 Ring 2005, s. 3f38 Rundblom, Gunilla, Berg, Lief, Liv och Mening – stora boken, Uppsala 2002., s. 239 Rundblom och Berg, 2002., s. 2

9

innehållsförteckningen ser man att denna bok börjar med ca 130 sidor om livsfrågor och etik innan

de går in på världsreligionerna. Kristendomen kommer på andra plats efter judendomen, och

omfattar ca 60 sidor, vilket är betydligt mer än i de andra två böckerna.40

40 Rundblom och Berg, 2002., s. 3f

10

2 Bakgrund

2.1 1600 och 1700-taletDen svenska skolans historia är nära sammankopplad med kyrkans historia.41 Ett exempel på detta

var gymnasierna vilka skapades i anslutning till domkyrkorna på 1600-talet. De inrättades som en

del av det svenska imperiebyggandet för blivande präster men också för domare och officerare.

Lärarna fick sin lön från församlingarna kring domkyrkorna.42

Svenska kyrkan var inte enbart intresserade av den högre utbildningen utan var också intresserad av

den grundläggande utbildningen för alla. Detta var en följd av tanken om det allmänna prästadömet

som fanns i bakgrunden. Alla kristna skulle kunna svara på vad som var den sunda kristna läran.

Det var varje faders plikt att undervisa sina barn, och det var kyrkans ansvar att hjälpa fäderna med

detta.43

2.2 1800-talet och framåtUnder 1800-talet började bondesamhället att så smått brytas upp, med en begynnande industrialism

och järnvägens intåg. Familjerna var inte samlade på samma sätt som tidigare, vilket gjorde att

gamla systemet där husfadern i varje gård var ansvarig för hela gårdens bildning, inte fungerade

längre. Ett nytt system behövdes. Ett steg mot en lösning på problemet var införandet av den

svenska folkskolan.44

1842 kom folkskolestadgan och staten fick större inflytande över undervisningen.

Pedagogikprofessor Sven G. Hartman menar att de första 75 åren med folkskolan var en ren

religionsskola, att liknas vid de koranskolor som idag finns i Nordafrika. För de flesta människor

var skolans uppgift helt enkelt att ge underlag för konfirmationen, och religionsämnet var det ämne

som fick överlägset mest tid. Även administrativt var kyrkan viktig för skolan, till exempel var

kyrkoherden ordförande i skolstyrelsen ända till 1930-talet.45

Skolan kom att påverkas av de förändringar som skedde i det omgivande samhället. Det kom nya

politiska rörelser, vilka inte sällan kom i kollisionskurs med de kyrkliga intressena, och det kyrkliga41 Framställningen om religionsämnets historia är en bearbetning av en text som var en del av en valideringsuppgift

som utfördes av mig 2012 för att validera kursen ”Utbildningens uppdrag i samhället med perspektiv på ungas och vuxnas lärande”

42 Almén, Edgar, Religious Education in Sweden, i Edgar Almén and Hans Christian Øster, Religious Education in Great Britain, Sweden and Russia. Presentations, Problem Inventories and Commentaries, Linköping University Electronic Press, LINKÖPING 2000, s61

43 Almén, 2000, s6144 Almén, 2000, s6245 Hartman, 1994, s11

11

inflytandet kritiserades. Kyrkans dominans minskade gradvis, vilket i sin tur påverkade

religionsämnet.46

Hartman sammanfattar detta skede på följande sätt:

●1842 Kristen tro enligt Svenska kyrkans lära

●1919 Kristen tro enligt allmän protestantisk tolkning

●1962 Kunskaper om kristendomens urkunder och historia samt alternativa uppfattningar

●1969 Individualiserad orientering bland olika religioner och livsåskådningssystem

●1994 Kunskaper på olika nivåer om religioner och livsåskådningssystem 47

Religionsämnet hade från början en konservativ prägel, eftersom det utformades efter överhetens

och prästerskapets villkor, vilket i sin tur gjorde att det kom i konflikt med radikala krafter, enligt

Hartman. Kritik av denna typ kom bland annat till uttryck hos författaren, pedagogen och

kvinnosakskvinnan Ellen Key. Ellen Keys bok Barnets århundrade har haft ett stort inflytande på

den pedagogiska debatten under 1900-talet.48 Där riktades en stark kritik mot dåtidens

religionsundervisning, som enligt henne gick ut på blind tro, och inlärande av vissa handlingar,

vilket var ett hinder för barnets naturliga moraliska utveckling, enligt Key.49 Hon såg

religionsundervisningen som ett brott mot barnet:

Och likväl är implantatet av dessa läror - vilket vi kalla religionsundervisning - det största brott mot

barnet, som man över huvud kan tänka sig! Regeringarna och de styrande klasserna ha behov av denna

lögn; det är den som stöder deras makt.50

Detta visar framförallt att det inte har varit någon självklarhet vad religionsundervisningen har haft

för syfte och innehåll.

2.3 Bibeln och Jesus i kursplanernaVar kommer då Bibeln in i de senare årens kursplaner? Det finns en övergripande punkt i

kursplanen som behandlar kristendomen och världsreligionerna. Eleverna ska:

46 Hartman, 1994, s1247 Hartman, 1994, s. 2348 Hartman, 1994, s. 24 Ronny Ambjörnsson, Nationalencyklopedin, Ellen Key49 Key, Ellen, Barnets århundrade: studie. 2, Bonniers, Stockholm, 1912, s. 84ff50 Key, Ellen, s. 95

12

känna till kristendomens och några andra världsreligioners och andra livsåskådningars grundläggande

uttrycksformer, tro och idéer.51

Bibeln eller Jesus nämns alltså inte men Jesus har en tydlig plats inom kristendomen. Det står inte

heller uttryckligen vilket perspektiv som ska läggas på religionerna. Om det är ett vetenskapligt

historiskt perspektiv eller om det helt och hållet handlar om hur religionen tolkas av de enskilda

utövarna. Men eftersom det står att det handlar om uttrycksformer, tro och idéer, tolkar jag det som

att det är hur religionen tolkas av den enskilda individen eller av ett enskilt trossamfund som står i

centrum. Enligt läroplanen från 1994 ska skolan sträva mot att varje elev ”närmar sig ett alltmer

vetenskapligt sätt att arbeta och tänka”.52 Skolan ska alltså främja ett vetenskapligt sätt att tänka på

hos eleven. Det borde också innebära att även läroböckerna har vetenskapliga inslag, och när det

gäller kunskapen om Jesus finns den vetenskapliga förankringen inom bibelvetenskapen.

En ny kursplan kom 2011 och där står det följande om Bibelns plats i religionsämnet:

Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning

utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser.53

Läroböckerna ska alltså i framtiden jobba med förhållandet mellan religionen och de skriftliga

källorna. I den nya kursplanen står det också att religionsämnet är förankrat i religionsvetenskapen.

I läroplanen från 2011 står det redan i första stycket att: ”Undervisningen ska vila på vetenskaplig

grund och beprövad erfarenhet.”54 Det vetenskapliga perspektivet är alltså starkare i läro- och

kursplanerna från 2011, men det vetenskapliga tänkandet ska också finnas med enligt läroplanen

från 1994.55

51 Skoverket, RE1201 - Religionskunskap A52 Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 : gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den kommunala

vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, Skolverket, Stockholm, 2006

53 Skolverket, Ämne – Religionskunskap54 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Skolverket, Stockholm, 2011, s. 555 Skolverket, Ämne – Religionskunskap

13

3 Metod

3.1 Kvantitativ och kvalitativ metodMed kvalitativa metoder menas en samling ganska olika metoder, och ska förstås som en kontrast

till kvantitativ metod. Professorn i teoretisk filosofi Lars-Göran Johansson menar att förutsättningen

för att en kvantitativ metod ska vara meningsfull är att det finns observationsvärden där man kan

jämföra skillnader på ett tydligt sätt. ”Det måste vara meningsfullt att fråga sig om skillnaderna

mellan de observerade värdena o1 och o2 är större eller mindre än mellan o3 och o4.”56 Han menar

vidare att det i de humanistiska och samhällsvetenskapliga området ofta är helt irrelevant att göra

sådana jämförelser. Typiskt för en kvalitativ metod är att man inte vill “ha reda på hur mycket utan

utan vad för slags karaktär något har.” 57

Skulle man vilja göra en kvantitativ analys av förhållandet mellan bibelforskningen och

läroböckerna skulle man till exempel kunna räkna hur många gånger ordet bibelforskning

förekommer i läroböckerna. Men det är inte den typen av resultat som efterfrågas i denna uppsats.

Istället ligger intresset på att analysera eventuella likheter och skillnader i beskrivningarna av Jesus,

och då är man inne på det kvalitativa området. Johansson menar att kvalitativa metoder syftar till att

”identifiera innebörden av texter, av symboler eller av de meningar människor ger år sina liv.”58

3.2 HermeneutikEn variant av kvalitativ metod är hermeneutik. Hermeneutik handlar enligt Johansson om förståelse.

Förståelse i detta sammanhang handlar inte om att beskriva orsakskedjor som det ofta gör i mer

naturvetenskapliga sammanhang. Istället handlar det i hermeneutiska sammanhang om att förstå

innebörder.59

För att uppnå förståelse krävs tolkning, ingen tolkningsprocess börjar helt förutsättningslöst, utan

tolkaren närmar sig sitt material med en viss förförståelse. Denna är i sin tur kopplad till begreppet

förståelsehorisont som är ett uttryck som står för alla medvetna eller omedvetna antaganden som vi

tar med oss när vi möter en text. Utifrån detta läge gör vi en preliminär tolkning av situationen. Den

preliminära tolkningen blir vägledande när vi börjar titta på detaljerna. Tolkningsprocessen handlar

om ett växelspel där man växlar mellan att betrakta helheten och att betrakta detaljerna. Processen

56 Johansson, Lars-Göran, Introduktion till vetenskapsteorin, 2., [utök.] uppl., Thales, Stockholm, 2003, s. 90,57 Johansson, 2003, s. 90, emfas i original58 Johansson, 2003, s. 9159 Johansson, 2003, s. 96

14

avstannar när vi har fått en tillräcklig grad av överensstämmelse mellan alla delar av det som vi har

studerat och helheten.60

Den här uppsatsen önskar vidga läsarens förståelsehorisont när det gäller gymnasieläroböcker, och

sätta in religionsläroböckerna i ett sammanhang som handlar om forskningen om den historiska

Jesus. Genom jämförelsen som görs i denna uppsats tillfogas ny kunskap till min och läsarens

förförståelse av gymnasieläroböcker och det hjälper oss att komma längre på den hermeneutiska

cirkeln.

3.3 Kvalitativ textanalysKvalitativ textanalys handlar om att läsa och analysera texter av olika slag, såväl tryckta som

handskrivna, enligt Pär Widén. Han har fokus på hur man genom att studera olika texter kan

analysera problem och samhällsfenomen. Han definierar kvalitativ textanalys på följande sätt:

“Textanalys handlar [...] om att välja ut och förhålla sig till texter och deras innehåll och skapa

kunskap om texternas innebörder utifrån ett väl avgränsat undersökningsproblem.”61

Kvalitativ textanalys är kopplad till en lång tradition av hermeneutik, som handlar om att läsa,

förstå och skapa mening ur texter. När man gör en kvalitativ textanalys fokuserar man på en av tre

dimensioner för textanalys. Den första dimensionen handlar om författarens egen intention med

texten. Han tar ett exempel som handlar om olika sätt att analysera lärarpressen, och menar att

denna första dimension passar bra om man vill förstå en enskild lärares uppfattning när det gäller en

specifik skolfråga. Texterna används i detta sammanhang som grund för kunskap om de som skrivit

texterna.62

Den andra dimensionen handlar istället om textens form och dess innehåll, till exempel textens

språkliga genrer, textens litterära uttryck och vilka grammatiska variationer som texten har.

Exempelvis kan man undersöka vilka begrepp som en lärare använder för att beskriva hur lärare

bedömer elever i skolan.63

Den tredje dimensionen är den intressanta för denna uppsats. Den handlar om textens sammanhang.

Där handlar det om att till exempel förstå vad lärarpressens texter säger om det omgivande

samhället, och kulturen som den har kommit till. I denna studie handlar det istället om att sätta in

läroböckerna i ett sammanhang som handlar om den bibelvetenskapliga forskningen. Det görs60 Johansson, 2003, s. 9661 Widén, Pär, Kvalitativ textanalys, i Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.), Handbok i kvalitativ analys, 1. uppl.,

Liber, Stockholm, 2009, s. 137f62 Widén 2009, s. 138f63 Widén 2009, s. 138f

15

genom att undersöka utvald forskning om den historiska Jesus och undersöka vilka likheter och

skillnader som finns med hur Jesus beskrivs i läroböckerna. 64

Jag begränsar mig till att undersöka sambandet mellan utvald forskningslitteratur och läroböckerna,

för att få en tydlig frågeställning och ett rimligt omfång. Andra intressanta forskningsområden

skulle kunna vara att studera om de kristna samfunden, till exempel Svenska kyrkan, på något sätt

har influerat vad som skrivs i läroböckerna i allmänhet och om Jesus i synnerhet. Det skulle kunna

bli ett föremål för kommande forskningsprojekt för mig eller någon annan. Denna gång vill jag

dock belysa frågan om läroböckerna och forskningen om Jesus.

3.4 LäromedelsstudierNär det gäller läromedelsstudier har Ammert ett didaktiskt perspektiv. Didaktik handlar om vad

undervisningen behandlar, hur innehållet behandlas, samt varför innehållet behandlas på just detta

sätt. När det handlar om läroböcker kommer dessa frågor att ställas till läroböckerna. Det handlar

om vad läroböckerna tar upp, hur de framställer innehållet, samt varför de tar upp det som tas upp

samt varför det gör det på detta sätt. När det gäller de didaktiska grundfrågorna är det framförallt

vad-frågan som är i centrum för detta studium, men även varför-frågan kommer att diskuteras i den

avslutande diskussionen.65 Ammert beskriver en didaktiv kommunikationskedja när det gäller

läroböcker:

Denna kedja startar i en samhällelig, politisk kulturell och utbildningsrelaterad kontext och går via

läromedelsförfattare och förlag till skolans lärare och elever. Genom undervisningssituationen

bearbetar och internaliserar eleverna innehållet och utvecklar kunskaper och färdigheter. Cirkeln sluts i

och med att eleverna deltar i samhällslivet och därmed utgör en del av den samhälleliga kontext som

resonemanget tog sin utgångspunkt i. 66

Läroboken är både en produkt av samhället samtidigt som den är ett uttryck för vad någon person

vill förmedla, och ett behov hos elever och lärare, enligt Ammert. Ett innehåll som ska svara mot

styrdokumentens intentioner, överförs med hjälp av läroboken. Innehållet i ett ämne blir

kommunicerat och använt av någon, i ett visst sammanhang. Min studie uppehåller sig tidigt i den

didaktiska kedjan där det handlar om att sätta in läroboken i ett sammanhang. 67

64 Widén, 2009, s. 139f65 Ammert, Niklas, Inledning, sid 17-22 i Ammert, Niklas (red.), Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och

praktik, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011a, s. 18f66 Ammert, 2011a, s. 1967 Ammert, 2011a, s. 28

16

Ammert vill också lägga tre analytiska perspektiv på läroboken. Han vill för det första belysa

läroboken som en process, alltså som en del i kommunikationskedjan, som beskrevs ovan. Det

andra perspektivet är det strukturella perspektivet, som handlar om att sätta in läroboken i den väv

av strukturella förutsättningar som finns runt boken. Det handlar till exempel om de styrdokument,

politiska förutsättning och vetenskapliga rön, som påverkar läroboken. Det tredje perspektivet är det

funktionella perspektivet som handlar om hur läroboken fungerar i den konkreta

klassrumssituationen. Hur används läroboken i praktiken? Hur upplevs boken och vilken kunskap

skapas utifrån den?68

Ska jag sätta in min egen studie i detta sammanhang så kommer jag att framförallt att beröra det

strukturella perspektivet. Den struktur som jag framförallt kommer att syssla med är forskningen

om Jesus, där studien sätter in läroboken i ett forskningssammanhang. Notera likheterna mellan det

Ammert skriver och det som Widén skrev ovan när det gäller kvalitativ textanalys. Det som Ammert

kallar för ett strukturellt perspektiv påminner mycket om det som Widén kallar för det tredje

perspektivet, det som handlade om sammanhang.

3.5 InnehållsanalysMed hjälp av ovanstående resonemang har jag ringat in vad som ska undersökas. Det handlar om att

analysera och jämföra innehåll i religionsläroböcker. Till att börja med behövs metoder och begrepp

för innehållsanalys. Professor Lennart Hellspong och professor Per Ledin presenterar tre begrepp

som denna undersökning drar nytta av, textens perspektiv, textens teman, och textens

propositioner.69

Det första begreppet som används i detta arbete för att analysera innehållet i en text kallar

Hellspong och Ledin för perspektiv. Vi skildrar alltid vår omvärld ur en viss synvinkel, ett

perspektiv. Vi beskriver vår omvärld olika beroende på vilken person vi är eller vilken organisation

som vi är en del av. En text kan ha flera perspektiv på en gång till exempel ett individuellt,

psykologiskt 60-tals perspektiv 70 Hellspong och Ledin beskriver subjektperspektivet som ett ställe

att börja när man analyserar perspektiv. Det handlar om ur vilken synvinkel något betraktas. Till

exempel ur en viss persons eller grupps perspektiv. För att ta ett exempel från de texter som

analyseras i denna studie så kan orden ”Enligt kristendomen” visa på att det finns ett

subjektperspektiv som handlar om att det är kristendomen som är subjektet i texten. Det handlar i så

68 Ammert, 2011a, s. 19, Ammert 2011b, s. 2869 Hellspong, Lennart och Ledin, Per, Vägar genom texten: handbok i brukstextanalys, Studentlitteratur, Lund, 2010,

s. 117ff70 Hellspong och Ledin, 2010, s. 135

17

fall om hur man kan se på en fråga från en kristen horisont. Det vill säga hur en kristen skulle

uttrycka sig utifrån sin tro. 71

Det vore intressant att hitta analysperspektiv som är mer specifika för denna undersökning. Birger

Olsson beskriver tre huvudvägar till den bibliska texten i boken Jesus och de första kristna. Dessa

huvudvägar är snarast vad som man med Hellspong och Ledins terminologi skulle kunna kalla för

bibelanvändningsperspektiv. Det första perspektivet handlar om att ”Bibeln läses som ett religiöst

dokument, som helig skrift”. Texten blir med denna läsning aktuell för människorna idag. Det kan

handla om livsfrågor, som till exempel liv, död, skuld och ondska. Det kommer här att kallas för ett

religiöst perspektiv.72

Nästa huvudväg kallar Olsson för: ”Bibeln läses som ett historiskt dokument”. Texten används för

att återskapa eller kasta nytt ljus åt händelser i det förflutna. Saker som kan belysas är hur

förhållandet mellan de kristna och de övriga i samhället var, eller hur bilden av Jesus förändrades

över tid. Texten sätts inte i centrum utan händelserna bakom den. Olsson använder uttrycket att

texten används som historiska minnesmärken. Detta kommer att kallas för ett historiskt perspektiv.

Det tredje sättet att se på texten enligt Olsson är att betrakta texten som en litterärt dokument.

Texten läses som en text likt andra texter. Hur fungerar texten i olika sammanhang, vilken struktur

har texten? Det kan handla om analysera textens uppbyggnad, textens genre, intertexter och

symbolvärden i texten. Detta kommer att kallas för ett litterärt perspektiv i denna uppsats. 73

Om man studerar materialet märker man att det finns ett ytterligare sätt att förhålla sig till Bibeln i

gymnasieläroböckerna. Ibland förefaller det som om läroböckerna helt enkelt försöker återberätta

berättelsen, så som den berättas i Bibeln, utan att man till synes tolkar den historiskt eller religiöst.

Längre fram i Olssons redogörelse beskrivs den narrativa analysen som fokuserar på textens egen

litterära värld. I läroböckerna görs inte direkt någon narrativ analys, men det finns en intention att

återberätta berättelserna för berättelsens skull för läsaren. Detta perspektiv kommer att kallas för ett

narrativt perspektiv.74

Nästa begrepp som används för att analysera texten är teman. Textens tema syftar helt enkelt till vad

texten handlar om. ”Det är vad framställningen rör sig kring, genom hela texten eller på något

särskilt ställe i den. Man kan hitta temat i en text genom att ställa frågan ”Vad handlar texten om,

71 Hellspong och Ledin, 2010, s. 13672 Olsson, Birger, Vägar till texten, i Mitternacht, Dieter & Runesson, Anders (red.), Jesus och de första kristna:

inledning till Nya testamentet, Verbum, Stockholm, 2007,s. 39273 Olsson 2007, s. 39274 Olsson 2007, s. 402

18

här eller i stort?”75, enligt Hellspong och Ledin. Hellspong och Ledin skiljer också på makrotema

och mikrotema. Precis som orden antyder handlar makrotema om ett eller flera övergripande teman,

alltså vad handlar texten om i stort, medan mikrotema handlar om vilka tema som finns i de olika

delarna.76

Men makrotema och mikrotema är också relativa begrepp i Hellspong och Ledins resonemang. Ett

mikrotema kan i sin tur ha sina underordnade teman, och blir då ett makrotema för dessa som i sin

tur har mikroteman. I den här undersökningen är huvudtemat ”Den historiska Jesus”. Det är alltså

makrotemat för hela undersökningen. Huvudtemat har i sin tur mikroteman, som ”biografisk

bakgrund”, eller ”Jesu död”. Men dessa är i sin tur makroteman till ytterligare underliggande teman,

till exempel ”Anledningar till att Jesus dödas”, eller ”Jesu död”. 77

Det är inte alltid lätt att se när ett nytt tema börjar eller slutar. En viss ledning kan fås av rubriker i

texten, men ibland börjar till exempel Holmberg på ett nytt tema utan att det förekommer en ny

rubrik. I sådana fall är det innehållet som kommer att få avgöra om det är ett nytt tema snarare än

rubrikerna.

Att analysera teman är inte det enda sättet att förstå innehållet i en text, eftersom teman enbart

berättar vad texten handlar om. Vad texten faktiskt försöker säga behöver också analyseras, det vill

säga vad den påstår. Detta är textens propositioner. ”Enkelt uttryckt är en proposition ett påstående

om ett tema”, enligt Hellspong och Ledin. På motsvarande sätt som för teman använder Hellspong

och Ledin termen makroproposition för att beteckna ett övergripande påstående. Man kan till

exempel tala om makropropositionen för en hel text, och på motsvarande sätt kan man också tala

om mikropropositioner. Hellspong och Ledin menar vidare att begreppet makroproposition är ett

viktigt begrepp eftersom det liknar vårt spontana sätt att analysera en text. ”Det avtecknar sig i

frågor som 'Vad ville texten ha sagt? Vad gick texten ut på?'”. Hellspong och Ledin menar att det är

viktigt att försöka ta ställning till det huvudsakliga budskapet, och inte rikta in sig på detaljer, vilket

ofta är fallet vid offentlig trätor.78 Det finns några knep för att hitta en texts makropropositioner. I

vissa fall finns propositioner redan i textens rubrik. Det är också vanligt att ett stycke har en

kärnmening där styckets makroproposition framgår.79

75 Hellspong och Ledin, 2010, s. 11776 Hellspong och Ledin, 2010, s. 117ff77 Hellspong och Ledin, 2010, s. 117ff78 Hellspong och Ledin, 2010, s. 122ff79 Hellspong och Ledin, 2010, s. 122ff

19

3.6 Komparativ metodFörståelse handlar om att relatera något som man redan vet till något nytt. Därför kommer självklart

all tolkning att innehålla inslag av komparation, jämförelse, menar teologie doktor Björn Vikström i

sin bok om Hermeneutik80 För att se om forskningen om den historiska Jesus stämmer med

gymnasieläroböckerna och på det sättet sätta in gymnasieläroböckerna i forskningens sammanhang

behöver jämförelser göras.81

Vikström beskriver att den komparativa metoden används för att hitta likheter och olikheter mellan

texter. Om det handlar om skönlitterära texter kan det handla om att belysa hur olika författare har

influerat varandra. Det kan också handla om mer teoretiska arbeten som jämförs, till exempel kan

det röra sig om att man vill visa på likheter mellan olika filosofer.82 I denna studie handlar det om

att belysa likheter och olikheter mellan forskningen om den historiska Jesus och

gymnasieläroböcker.

3.7 Komparativ innehållsanalysHur ska man då gå tillväga när man gör en komparativ innehållsanalys? Hellspong beskriver

komparativ analys som att det handlar om att jämföra två texter för att se hur olika eller lika de är.

Enligt Hellspong finns det två grundläggande angreppssätt när man jämför texter. En text kan få en

speciell position och ställas i förgrunden. Man studerar vad som skiljer den texten från de andra

texterna. Alternativt belyser man alla texter på lika villkor, det vill säga undersöker var och en samt

pekar på likheter och skillnader.83

Hellspong presenterar en rad olika textaspekter som kan jämföras. I denna studie kommer

framförallt fokus att vara på en av dessa aspekter, nämligen innehållet, därför kallas studien för en

komparativ innehållsanalys. Texternas sammanhang är också en aspekt som Hellspong tar upp och

den aspekten kommer att beröras i bakgrundsdelen samt i forskningsöversikten. Den komparativa

innehållsanalysen som genomförs i denna studie är ett sätt att sätta in gymnasieläroböckerna i ett

sammanhang. Andra aspekter som till exempel språkliga aspekter kommer inte att få en så stor plats

i undersökningen.84

80 Vikström, Björn, Den skapande läsaren: hermeneutik och tolkningskompetens, Studentlitteratur, Lund, 2005, s. 6681 Vikström, 2005, s. 6682 Vikström, 2005, s. 6783 Hellspong, Lennart, Metoder för brukstextanalys, Studentlitteratur, Lund, 2009, s. 7984 Hellspong, 2009, s. 79f

20

3.8 Metoden i den här studien

3.8.1 Metodologiska överväganden

Ett av de största metodologiska övervägandena när en komparativ analys utförs är hur själva

jämförelsen ska genomföras. Hellspong pekar som refererades ovan på två grundläggande

förhållningssätt. Antingen låter man en text stå i förgrunden och jämför alla texter med denna, och

funderar på vilket sätt den texten skiljer sig från de andra texterna, eller så sätter man alla texterna

på samma nivå och jämför alla texter individuellt med varandra. Nackdelen med det första

tillvägagångssättet kan vara att en text får en speciell status, och risken kan då finnas att de andra

texterna inte helt kommer till sin rätt. Nackdelen med det andra tillvägagångssättet är att det blir

väldigt många relationer att ta hänsyn till. I detta fall med sex stycken texter, leder det till femton

relationer mellan texterna, och ett mycket stort antal jämförelser om detta inte görs systematiskt.

För att få en bra struktur på uppsatsen och ett rimligt omfång måste det finnas något slags system i

jämförelsen.85

Holmbergs kapitel ”Den historiska Jesus” i Jesus och de första kristna ställs i förgrunden i den

bemärkelsen att de teman som kommer att analyseras hämtas därifrån. De teman och propositioner

som Holmberg uttrycker redovisas först och sedan redovisas vad Harris och Meier har för

propositioner över motsvarande teman.

När jag kommer till gymnasieläroböckerna görs jämförelsen genom att jag först går igenom de

teman som finns hos Holmberg och på respektive tema jämför med de propositioner, som

Holmberg, Meier och Harris gör. Det noteras också om ett visst tema saknas i läroböckerna. I den

avslutande diskussionen kommer en jämförelse av jämförelserna göras, för att se om samma

likheter och olikheter mellan lärobok och forskning finns hos de olika gymnasieläroböckerna.

3.8.2 Tillvägagångssätt

Mer konkret genomförs studien i flera steg. I början av uppsatsen görs en översikt över hur

forskarna Bengt Holmberg, John P. Meier och Stephen Harris beskriver den historiska Jesus. Där

analyseras vad Holmberg har för teman och propositioner angående den historiska Jesus i kapitlet

”Den historiska Jesus” i Jesus och de första kristna. Propositionerna jämförs också med vad Meier

skriver i artikel ”Jesus” från New Jerome Biblical Commentary, och vad Harris skriver i

Understanding the Bible.

85 Hellspong 2009, s. 78

21

Undersökningen delas in i tre övergripande makroteman. Biografiskt material om Jesus, Jesu

undervisning, samt Jesus död. Dessa makroteman är tagna från Holmbergs text, men är också

vanligt förekommande i det övriga materialet, till exempel i Meiers artikel. Först börjar de med att

uttala sig om bakgrundsinformation angående Jesus. Holmberg kallar till exempel denna del för

“Jesu ursprung”. Sedan går de vidare och skriver vad han undervisade. Holmberg kallar denna del

“Gudsriket - centrum i Jesu mission”, sedan skriver de om omständigheterna omkring Jesu död och

i vissa fall om hur detta kan ha tolkats av de som var samtida till Jesus och framförallt hans samtida

anhängare. Holmberg sätter rubriken “Varför slutade Jesu liv på korset?” på sitt avsnitt.86

Det som komplicerar analysen av Holmberg är att några teman behandlas på flera ställen. Ett sådant

tema kommer i denna framställning tas upp i samband med att de först dyker upp, och sedan

sammanfattas vad som kommer fram på alla ställen där temat behandlas. Vid något tillfälle börjar

ett sådant tema behandlas i slutet på ett avsnitt som enligt Holmbergs kapitelindelning hör till ett

annat övergripande makrotema. Detta gäller främst temat ”Vad retade upp judiska grupper”. Dessa

börjar diskuteras redan i Holmbergs kapitel om Jesu budskap, men i denna framställning kommer

allt som har med Jesu död att göra finnas under det övergripande makrotemat ”Jesu död”.

När jag sedan kommer till analysen av läroböckerna kommer läroböckernas perspektiv i texterna

om Jesus först att studeras. Det görs för en lärobok i taget. Det handlar främst om frågan ifall

böckerna har ett religiöst perspektiv, ett historiskt perspektiv, ett litterärt perspektiv, eller ett

narrativt perspektiv. Detta kan studeras på flera sätt. Om läroböckerna beskriver i vilket avseende

som de skriver om Jesus ger det en indikation om perspektivet. Vad de sedan skriver i texten har

också betydelse, om de drar religiösa konsekvenser av Bibelns budskap som gäller idag, om de

relaterar texten till ett historiskt sammanhang, analyserar texten litterärt, eller återberättar Bibelns

berättelse om Jesus.

Efter att perspektiven studerats jämförs gymnasieläroböckerna med Holmbergs övergripande

makroteman, och underliggande mikroteman. Det handlar för det första om att undersöka om temat

överhuvudtaget finns med hos gymnasieläroböckerna. Det kan både finnas som ett explicit tema,

det vill säga det är ett ämne som diskuteras i läroboken, men det kan också finnas med som ett

implicit tema, det vill säga det finns uppgifter som i läroboken hör hemma i ett av Holmbergs tema

86 Holmberg, Bengt, Den historiske Jesus, i Mitternacht, Dieter & Runesson, Anders (red.), Jesus och de första kristna: inledning till Nya testamentet, Verbum, Stockholm, 2007, s. 149ffMeier ,John P, Jesus, i Brown, FitzMeier, Murphy, Carm, New Jerome Biblical Commentary, s. 1319ff

22

men behandlas endast i förbigående när något annat avhandlas. Finns temat med på något sätt ska

också propositionerna undersökas och jämföras med Holmberg, Meier och Harris.

För de övergripande makrotemana om ”Jesu budskap”, och ”Jesu död”, blir det också viktigt att

analysera vilken makroproposition som texterna har för dessa teman, så att man inte går in för

mycket på detaljerna, utan framförallt jämför huvudtankarna. För det första makrotemat om

biografiskt material blir det inte lika lätt att hitta ett huvudtema, eftersom det just är flera olika

aspekter av Jesu bakgrund som behandlas.

Om det finns viktiga teman i gymnasieläroboken som inte finns med hos Holmberg kommer dessa

också att beskrivas så att inte någon viktig aspekt av gymnasieläroboken går förlorad, och sedan går

jag tillbaka till de tre forskningsinriktade böckerna Jesus och de första kristna, New Jerome Biblical

Commentary, samt Understanding the Bible, och ser om temat finns i någon av böckerna, och gör

de i så fall samma propositioner.

23

4 Undersökning

4.1 Den historiska JesusHär kommer jag att presentera hur den historiska Jesus beskrivs enligt vald forskning utifrån

”biografisk bakgrund”, ”Jesu budskap och handlingar”, och ”Jesu död”. Jag utgår ifrån Bengt

Holmbergs kapitel ”Den historiska Jesus” i boken Jesus och de första kristna, som utgör grunden

för strukturen i redogörelsen eftersom teman i den texten styr framställningen. För varje tema hos

Holmberg redovisas också vad Meiers artikel ”Jesus” i New Jerome Biblical Commentary, samt

Harris framställning i Understanding the Bible, har för propositioner för motsvarande teman. Denna

presentation kommer senare att fungera som referensram när jag går igenom gymnasieläroböckerna

och jämför dessa med forskningen.

4.1.1 Biografisk bakgrund

Det första övergripande makrotemat hos Holmberg kallas här för ”Biografisk bakgrund”. De teman

som tas upp hos Holmberg är till exempel när Jesus föddes, och i vilket socialt sammanhang han

föddes in i. Det handlar om bakgrundsinformation om Jesus, och vad som hände innan han började

sitt offentliga liv.

4.1.1.1 När föddes Jesus?

Det första temat hos Holmberg handlar om var Jesu födelse ägde rum och när det ägde rum.

Holmberg har propositionen att Jesus föddes år 6-7 före Kristus. Både Lukas och Matteusevangeliet

menar att Jesus föddes medan Herodes den store levde, och eftersom Herodes dog 4 år f.kr, så

måste Jesus ha fötts senast år 4 f.kr, hävdar Holmberg. Om det var så att kungen sände folk till

Jerusalem för att döda alla pojkar som var två år eller yngre måste alltså Jesus ha fötts två år före

Herodes död, alltså 6 eller 7 f.kr.87 Även Meier och Harris gör liknande uträkningar när det gäller

Jesu födelseår, men båda två menar att Jesus föddes ca 6-4 f.kr.88

4.1.1.2 Var föddes Jesus?

Nästa tema handlar om var Jesus föddes. Där gör Holmberg propositionen att Jesus föddes i

Betlehem. Bengt Holmberg argumenterar för att Jesus kan ha fötts i Betlehem trots att det finns det

som talar emot detta. Det skulle kunna tolkas som en efterhandskonstruktion eftersom den stämmer

lite för bra med en gammaltestamentlig profetia. Detta är dock inte något bevis mot att Jesus skulle

87 Holmberg, 2007, s. 15688 Meier, John P, Jesus, i Brown, FitzMeier, Murphy, Carm, New Jerome Biblical Commentary, 1990, s. 1319 Harris, Stephen L., Understanding the Bible, 5. uppl., Mayfield Pub, London a Mountain View, Calif., 2000, s. 435

24

vara född i Betlehem, enligt Holmberg.89 Meier menar att Betlehems pekas ut som Jesu födelseort

av två evangelier, och pekar på att det finns en symbolisk koppling till Jesu status som messiansk

kung.90 Harris uttalar sig inte om födelseorten.

4.1.1.3 Jungfrufödseln

När det gäller jungfrufödelsen för Holmberg å ena sidan ett resonemang som handlar om att

jungfrufödseln är sannolik ur bibelvetenskaplig bemärkelse samtidigt som den är osannolik i

biologisk bemärkelse. I bibelvetenskaplig bemärkelse är den sannolik eftersom det borde ha setts

som vanhedrande samtidigt som evangelierna i övrigt tenderar att förhärliga Jesus. ”Eftersom båda

våra källor trots sin tendens att förhärliga Jesus säger att Maria hade blivit med barn utan sin man

Josef, vilket enligt dåtida normer var vanhedrande för Jesus och hans mor, får den uppgiften

bedömas som sannolik.”91 Däremot strider denna uppgift mot vad vi vet om mänsklig biologi i

övrigt vilket gör denna händelse ytterst osannolik i historisk bemärkelse, enligt Holmberg. Att

jungfrufödelsen endast nämns i två evangelier och inte någon annanstans ser inte Holmberg som ett

argument varken för eller emot jungfrufödelsen.92 Även Meier för ett liknande resonemang om

jungfrufödseln.93 Harris uttalar sig inte om detta, vilket kan bero på att Harris i sin redogörelse

uttalar sig om de delar som är teologifria, vilket inte jungfrufödseln kan sägas vara.94

4.1.1.4 Jesu familj och sociala status

Holmberg har ett tema som handlar om Jesu familj och dess sociala status. Holmberg gör

inledningsvis propositionen att i Jesu familj fanns fem söner som nämns till namnet och minst två

döttrar.95 Harris och Meier är överens med Holmberg om Jesus föräldrar och syskon.96 Holmberg

gör vidare propositionen att Jesu familj inte tillhörde de allra fattigaste. Att familjen hade många

barn ser Holmberg som ett tecken på detta, eftersom då hade inte så många barn överlevt. Holmberg

gör också propositionen att familjen var traditionsmedveten, vilket han motiverar med att alla

barnens namn var bibliska, tillsammans med uppgiften att de vallfärdade till Jerusalem varje påsk97

89 Holmberg, 2007, s. 15690 Meier, 1990, s. 131991 Holmberg, 2007, s. 15792 Holmberg, 2007, s. 157f93 Meier, 1990, s. 131994 Harris, s. 43595 Holmberg, 2007, s. 15896 Harris, s. 435, Meier, 1990, s. 131997 Holmberg, 2007, s. 158

25

Harris menar att Jesus var längst ner på den sociala skalan, eftersom han var snickare, vilket tydde

på att familjen inte ägde något land.98 Meier uttalar sig inte om Jesu sociala status.99

4.1.1.5 Jesus och Johannes

I nästa tema som handlar om Jesu förhållande till Johannes är makropropositionen för temat att

Johannes var Jesu mentor. Temat har i sin tur tre underliggande teman, det vill säga mikroteman,

som bygger upp resonemanget kring temat. 100

4.1.1.5.1 Johannes lära

Holmberg gör propositionen att Johannes predikade att folket skulle drabbas av Guds dom, och att

det enda som kunde rädda människorna från denna var bot och omvändelse.101 Meier beskriver

Johannes undervisning på motsvarande sätt102, medan Harris inte går in på Johannes lära.

4.1.1.5.2 Argument för att Jesus var Johannes lärjunge

Nästa mikrotema handlar om vilka argument det finns för att Johannes var Jesu mentor. Där gör

Holmberg följande propositioner: För det första tar Jesus emot Johannesdopet, vilket tyder på att

han vill förbereda sig på den annalkande domen. För det andra antyds det vid några tillfällen att

Jesus såg sig själv och Johannes som ett par som var utsända för att ”åstadkomma en radikal

omvändelse i hans folk Israel”.103 För det tredje hänvisar Jesus till Johannes auktoritet när han får

frågan om vilken fullmakt han har att döpa till syndernas förlåtelse. Holmberg menar för det fjärde

att både Johannes och Jesus såg martyriet som en livsväg, och att Johannes liv på detta sätt kan ha

blivit ett livsmönster för Jesus.104

Meier pekar också på det faktum att Jesus döps som ett tecken på att han accepterade Johannes

uppdrag och budskap, samt att Jesus hade tagit över några lärjungar från Johannes enligt Meier.105

Harris menar att historien om Jesu dop inte skulle ha funnits med om det inte fanns en tydlig

tradition som innebar att Jesus hade underkastat sig Johannes verksamhet. Han redogör också för

teorin att Jesu ett tag skulle ha varit Johannes lärjunge, men menar att det är en teori som svår att

bekräfta. Harris ser alltså inte det faktum att Jesus genom dopet underkastar sig Johannes

verksamhet automatiskt innebär att han skulle ha följt Johannes. 106

98 Harris, s. 43599 Meier, 1990, s. 1319100 Holmberg, 2007, s. 158ff101 Holmberg, 2007, s. 159f102 Meier, 1990, s. 1319103 Holmberg, 2007, s. 159104 Holmberg, 2007, s. 159f105 Meier, 1990, s. 1319106 Harris, s. 435

26

4.1.1.5.3 Skillnader och likheter mellan Johannes och Jesus

Vilka likheter och skillnader fanns mellan Johannes och Jesus? Holmberg gör propositionen att Jesu

arbete bygger på Johannes, men det utförs på ett annorlunda sätt. Ovan refererades att ursprunget

till Jesu verksamhet ligger i Johannes döparens arbete, och att Jesus ville utgöra en fortsättning på

det som Johannes utförde. Samtidigt utförde trots allt Jesus sitt arbete på ett sätt som på många sätt

var annorlunda, och till slut menade Jesus till och med att hans arbete stod över Johannes. Till

skillnad från Johannes menade Jesus att Gudsherraväldet redan nu läker och befriar, enligt

Holmberg. ”Det är för Jesus en glad verklighet: redan nu kan man bli botad från sjukdom i sin

kropp eller själ, och saligheten börjar här för de mest osannolika grupper av människor (Matt 5:3-

12)”.107 Även Meier för ett liknande resonemang som Holmberg108, medan Harris inte tar upp detta

tema.

4.1.2 Jesu budskap och handlingar

Nästa övergripande makrotema hos Holmberg handlar om Jesu budskap, och den övergripande

propositionen är att Jesu budskap handlade om Guds rike. Detta märks inte minst i titeln ”Gudsriket

– centrum i Jesu mission”.109 Att Guds rike var centrum för Jesu budskap kan man också få stöd av

hos Harris som ägnar mycket plats åt ämnet Guds rike, även hos Meier framträder Guds rike som

kärnan i Jesu lära.110

4.1.2.1 Vilka vände sig Jesus till

Det första temat som Holmberg tar upp är frågan om vilka Jesus vände sig till. Där gör han

propositionen att det är judarna som Jesus predikar till, medan hans kontakt med icke-judar är

liten.111 Att judarna var föremålet menar också Meier.112 Harris tar inte upp detta tema.

4.1.2.2 Guds rikes allmänna betydelse

Nästa tema handlar om vad Guds rike betydde för judarna på Jesu tid. Holmberg gör propositionen

att det i hebreiska Bibeln betyder Guds herravälde över skapelsen. På Jesus tid var folkets förväntan

på gudsriket förknippat med att Messias skulle komma och rädda folket från romarna. Israel skulle

istället härska över de andra folken. Men det existerade också mer introverta tolkningar, där det

107 Holmberg, 2007, s. 159f108 Meier s. 1320109 Holmberg 2007, s. 161110 Harris 439ff, Meier s. 1320111 Holmberg 2007, s. 161f112 Meier s. 1320

27

istället är hjärtat som ska förvandlas. Meier och Harris skriver inget om hur gudsrikesbegreppet

uppfattades i allmänhet i sina redogörelser om den historiska Jesus.113

4.1.2.3 Vad predikade Jesus om Guds rike?

Vad betydde Guds rike hos Jesus? Det resonerar Holmberg om i nästa tema. Här blir det nödvändigt

att mer separerat behandla Holmberg, Harris och Meier, eftersom deras beskrivningar skiljer sig åt

mer i detta tema än i andra teman.

4.1.2.3.1 Guds rike är Guds slutgiltiga handlande, enligt Holmberg

Holmberg gör propositionen att de inte var den politiska dimensionen som stod i centrum utan

istället handlade det om att Gud skulle handla på ett totalt förvandlande och slutgiltigt sätt, och

kopplat till detta fanns också en komponent av slutdom och nyskapelse. ”'Riket är alltså det tillstånd

då Gud på ett slutgiltigt sätt har gripit in till dom och frälsning för alla människor.” 114

4.1.2.3.2 Guds rike är här nu, enligt Holmberg

Nästa proposition handlar om att Jesus menade att Guds rike är här nu. Detta var ett ovanligt sätt att

tala om Guds rike på den tiden enligt Holmberg. Man kan gå med i gudsriket redan nu om man tror

hans ord och lyder Jesu tolkning av Guds bud, delar hans måltidsgemenskap och ändrar sitt liv efter

vad Jesus har sagt.115 Harris har med tanken att Guds rike är här och nu som en av många sätt att

beskriva Guds rike i nya testamentet (se 4.1.2.3.4). Det finns alltså å ena sidan stöd hos Harris, å

andra sidan blir bilden mycket mer ensidig hos Holmberg.

4.1.2.3.3 Guds rike kräver omvändelse, enligt Holmberg

Riket kräver omvändelse, är nästa proposition. Guds rike handlar om en verklighetsförändring, och

för att människan ska ha möjlighet att ta emot denna så måste hon själv förändras, omvändas. Det

handlar enligt Holmberg om att förändras inifrån och ända ut.”Att vända sig helt om från en ond

och självisk livsföring och i varje detalj av sitt liv vilja realisera Guds herravälde är att tro på

budskapet om Riket.”116 Denna betoning på omvändelse är inte något som betonas varken hos

Harris eller hos Meier. Hos Meier nämns visserligen ordet ”conversion” vid något tillfälle men blir

aldrig något eget tema.117

113 Holmberg, 2007, s. 162f114 Holmberg, 2007, s. 163115 Holmberg, 2007, s. 163116 Holmberg, 2007, s. 163f117 Meier, 1990, s. 1321

28

4.1.2.3.4 Vad Jesus predikade om Guds rike, enligt Harris

Även Harris betonar att Jesu undervisning handlar om Guds rike. Han lyfter fram fem olika sätt som

de synoptiska evangelierna, alltså Matteus, Markus och Lukas, framställer Guds rike. För det första

handlar det om att Guds rike är en eskatologisk händelse och en fortsättning på Johannes döparens

varning om en Guds dom. För det andra beskrivs Guds rike som en oväntad händelse, trots att det

finns tecken som tyder på rikets kommande, vilket skulle tyda på att riket skulle vara väntat, men

samtidigt betonas det att det kommer oväntat och plötsligt. För det tredje beskrivs Guds rike som en

dold kraft som växer sakta, vilket är ett tema i många av de mest kända liknelserna. Där framställs

riket som fridfullt växande, enligt Harris. För det fjärde, beskrivs Guds rike som en närvarande

verklighet. Jesus har olika bilder där det handlar om att söka efter och att hitta Guds rike, vilket

tyder på att Guds rike är en närvarande verklighet. För det femte, Guds rike som fysiskt närvarande

men inte uppmärksammat. I Johannesevangeliet förknippas gudsriket enligt Harris med att den

heliga anden (Parakleten) ska anlända, där anknyts också till den judiska vishetslitteraturen.118

4.1.2.3.5 Guds rike som ett spänningsfält, enligt Meier

Även Meier menar att Jesus huvudbudskap handlade om att sprida nyheterna om det kommande

Gudsriket. Det är nästan omöjligt att förstå vad som egentligen menas med Guds rike. Det handlar

enligt Meier snarare om ett spänningsfält med många associationer än en klart definierad symbol.

4.1.2.3.6 Guds rike innebär att Gud är universums regent, enligt Meier

Guds rike är en handling som handlar om att Gud regerar som en kraftfull Gud. Det är en poetisk

symbol men det betyder inte att den inte har något greppbart innehåll. Det handlar om att Gud alltid

har varit universums regent, men att Guds skapelse har gjort uppror, enligt Meier. Nu har Gud börjat

ta tillbaka sin makt och samlar ihop Israel till ett enda heligt folk.119

4.1.2.3.7 Kungen i Guds rike är en älskande fader, enligt Meier

Jesus har enligt Meier inte en bild av Gud som fruktansvärd, avlägsen eller allsmäktig. Istället

använder han sig av bilden av Gud som en älskande far som blir glad när han får tillbaka sina

förlorade barn. Att Jesus använder bilden av Gud som en älskande far betonas inte hos de andra

två.120

118 Harris, s. 440ff119 Meier, 1990, s 1320120 Meier, 1990, s 1320

29

4.1.2.3.8 Sammanfattning om Jesu undervisning om Guds rike

Det som blir tydligt med en jämförelse mellan Holmberg, Harris och Meier är att det finns en

betoning av en mångfald av betydelser hos Meier och Harris, medan Holmberg tydligare kopplar

ihop Guds rike med omvändelsen.

4.1.2.3.9 Hur den omvända människan ska leva

Hur den omvända människan ska leva blir föremålet för nästa tema, som är ett mikrotema till temat

om Jesu budskap. Till innehållet kommer inte Jesus med något nytt, enligt Holmberg. Det handlar

om att handla gott mot andra människor, även sin fiende. Man ska inte döma, förbanna, eller avvisa,

utan förlåta, välsigna, dela med sig, tala sanning, och älska sin nästa som sig själv. Jesus lyfter i

detta sammanhang fram de fattiga enligt Holmberg: ”de små och svaga är Gud särskilt intresserade

av och de är hans representanter på jorden. Hur man behandlar dem är en mätare på ens verkliga

godhet och kärlek.”121

Harris diskuterar inte hur den omvända människan ska leva, men han menar att Jesus var vän med

de fattiga och utstötta och visade en osviklig solidaritet med de som betraktades som paria i

samhället.122 Hos Meier är det den ovillkorliga kärleken som står i centrum när det gäller hur

människor ska leva. Jesus använder knappt ordet ”kärlek”, men det blir det ord som sammanfattar

hans sätt att prata om nåd medkänsla och förlåtelse enligt Meier.123

4.1.2.4 Jesu handlingar

Nästa tema handlar om Jesu handlingar. Men det är viktigt att notera att detta är ett mikrotema till

det övergripande makrotemat om Jesu budskap. Den övergripande propositionen är att handlingarna

utgör ett sätt att föra fram budskapet om Guds rike. Detta gjorde Jesus i likhet med Gamla

testamentets profeter, enligt Holmbergs resonemang. Exempel på sådana handlingar är att Jesus åt

med människor som betraktades som syndare, han rörde vid människor som ansågs vara orena, han

valde ut tolv lärjungar, och han red in i Jerusalem på en åsna. Alla dessa handlingar förde också

fram ett budskap. ”Dessa botanden görs visserligen för att hjälpa människor i konkret nöd, men vill

också säga: så här är Guds rike. Så friskt liv vill Gud ge er – ingen sjukdom, ingen hunger ingen

död mer.”124 Handlingar utgör alltså ett sätt att beskriva hur gudsriket är beskaffat. Det finns stöd för

propositionen hos Meier som ser handlingarna som en välkomnande omfamning av syndare, men

121 Holmberg, 2007, s. 163f122 Harris, s. 435123 Meier, 1990, s. 1321124 Holmberg, 2007, s. 164

30

också som ett tecken på att Guds rike till viss del är närvarande redan nu. Harris kopplar även han

ihop Jesu helanden med budskapet om Guds rike125

4.1.2.5 Jesus och politiken

De politiska implikationerna av Jesu handlingar är föremålet för nästa tema. Där är Holmbergs

propositionen att Jesus inte utför politiska handlingar, men handlingarna får politiska implikationer.

Jesus predikar ett nytt gudsherravälde, vilket också kommer att ifrågasätta de rådande politiska

strukturerna. Det är inte i första hand sociala frågor som Jesus predikar om, istället tar han hand om

sjuka och fattiga samtidigt som han vänder sig mot pengarnas negativa kraft. Detta har naturligtvis

en politisk dimension, enligt Holmberg.126 Meier och Harris har inget tema om den politiska

dimensionen av Jesu handlingar.

4.1.2.6 Jesu framtoning

Nästa tema handlar om Jesu framtoning. Holmberg gör propositionen att Jesus var en karismatiker.

Karismatiker betyder enligt nationalencyklopedin en människa som drivs av gudomlig

inspiration.127 Holmberg menar med detta ord en person där det finns makt bakom orden. ”Det som

ger talet hos en sådan person dess auktoritet är att vederbörande har personlig makt bakom orden,

och denna makt visas både i budskapets innehåll, dess form och dess bekräftelse genom

kraftgärningar.”128 Meier har ett långt tema om vilka titlar och kategorier från Jesu samtid som

skulle kunna passa in på Jesus. Den sista som han nämner är ”Charismatic holy man”. Med denna

beteckning menar han män som stod vid sidan av det religiösa etablissemanget. De var kända för att

driva ut andar och utföra mirakel, och var kopplade till den folkliga religionen.129 Harris har inget

motsvarande tema.

4.1.2.7 Jesu lärjungar och de tolv

Holmberg har också ett tema som handlar om Jesu lärjungar i allmänhet och den inre kretsen av tolv

lärjungar. Holmberg gör propositionen att lärjungarna samlas runt honom eftersom de trodde på

hans auktoritet så mycket att de vill bli lärjungar på heltid. Ur dessa valde Jesus ut de tolv. När det

gäller vilken roll lärjungarna har gör han propositionen att de tolv lärjungarna ska återställa israels

tolv stammar.130 Meier har också ett tema om lärjungarnas roll, och där menar han också att de tolv

lärjungarnas syfte var att återställa israels tolv stammar. Han skriver inte något om rekryteringen av125 Holmberg, 2007, s. 164, Meier, 1990, s. 1321f, Harris s. 437, 441126 Holmberg, 2007, s. 164f127 Nationalencyklopedin, Inspiration128 Holmberg, 2007, s. 165129 Meier, 1990, s. 1325130 Holmberg, 2007, s. 166

31

lärjungar i allmänhet, men även Meier menar att de tolv valdes från lärjungarna och blev en inre

grupp. Harris skriver inget om lärjungarna i sin framställning av den historiska Jesus131

4.1.2.8 Jesu undervisningsteknik

När det gäller temat som handlar om Jesu undervisningsteknik gör Holmberg propositionen att

Jesus använder sig av utantillinlärning som undervisningsteknik. Detta finns inte med som ett tema

hos Harris eller Meier.132

4.1.3 Jesu död

Jesus död är mycket centralt inom kristendomen, och utgörs således ett övergripande makrotema i

Holmbergs framställning.

4.1.3.1 Vad retade upp judiska grupper?

Holmberg, Meier och Harris framför till stor del olika anledningar till att olika judiska grupper blev

uppretade, vilket så småningom ledde fram till Jesu dom, dessa redovisas nedan.

4.1.3.1.1 Jesus tolkar Guds lag, enligt Holmberg och Harris

I temat som handlar om vad som retade upp Jesu motståndare är Holmbergs första proposition att

judarna blev provocerade av honom för att han berättade för människor hur Guds lag skulle

tillämpas, vilket var en uppgift som enbart fick utföras av präststammen Levi. ”Det är inte

överraskande att alla dessa förvaltare av en stor auktorativ lärotradition blev provocerade av att en

galileisk bysnickare utan formell utbildning lät påskina att han visste mer än de om vad Gud

verkligen ville och verkade nu.”133 Något som enligt Holmberg var ännu värre var att Jesus umgicks

med fel typ av människor, nämligen de judar som inte brydde sig om lagen, ”syndarna”. 134

Harris menar att Jesus förlitade sig på sin egen auktoritet istället för den rabbinska traditionen,

vilket ledde till att vissa blev retade eller rent av rasande. Jesus struntade dessutom i renhetsreglerna

och kritiserade templets administration vilket fick mer strikta judiska grupper att bli

misstänksamma.135

4.1.3.1.2 Jesus bröt mot lagen, enligt Holmberg

Den andra propositionen handlar om att judarna blev upprörda eftersom Jesus bröt mot lagen.

Holmberg menar att Jesus inte på något konsekvent sätt bröt mot lagen men att det var framförallt131 Meier, 1990, s. 1322132 Holmberg, 2007, s. 166f133 Holmberg, 2007, s. 167134 Holmberg, 2007, s. 167135 Harris, s. 438f

32

på två områden som lagen bröts. Judendomen hade strikta regler om rituell renhet. Men de fromma

och skriftlärda gick längre och följde renhetsregler även i vardagen, angående vad man kan äta,

vilka man får vidröra och vilka det är lämpligt att umgås med. Jesus förhöll sig fritt till dessa regler.

”Jesus berör alla sorters orenande människor (menstruerande, spetälska, döda), och går hem till

'syndare' och äter deras sannolikt inte särskilt 'rena' mat.”136

Det andra budet som Jesus inte alltid följer är sabbatsbudet. Han botar sjuka på sabbaten, vilket inte

var tillåtet, eftersom det ansågs vara ett arbete. Holmberg menar att Jesu argument för detta var att

själva avsikten med sabbaten var livgivande, och att det därför låg i linje med dess avsikt att bota

sjuka, och att Jesus inte hänvisade till någon teknikalitet i lagen som gav honom rätt att bryta den.

De ovanstående anledningarna gör det lätt att förstå varför Jesus kritiserades starkt bland prästerna

och de lärda, enligt Holmberg.137

4.1.3.1.3 Jesus rider in i Jerusalem, enligt Meier

Meier pekar på två händelser som kan ha fått den prästliga aristokratin att vilja döda honom. Det

första handlar om när Jesus på ett triumfartat sätt anlände till Jerusalem. Även om händelsen i

verkligheten var mer anspråkslös, så var det ett sätt för Jesus att göra anspråk på att vara Messias.138

4.1.3.1.4 Jesus renar templet enligt Meier

Den andra händelsen som Meier pekar på är när Jesus renar templet. Även om det inte skedde så

offentlig och grundlig i verkligheten som det antyds i evangelierna så utmanar Jesus Jerusalems

hierarki utifrån att de var både korrupta och impopulära. Händelserna påminner om de

gammaltestamentliga profeternas sätt att agera, enligt Meier.139

4.1.3.2 Anledningar till att Jesus dömdes

Ett närbesläktat tema handlar om vilka anledningar det judiska rådet hade till att döda honom.

Holmberg gör propositionen att rådsmedlemmarna tyckte att Jesus hade messianska beteenden,

samt att han var rebellisk mot auktoriteter. Men att den allra främsta anledningen till att han dömdes

däremot var att han hädade, trots att Jesus inte hädade i bemärkelsen att förbanna det heliga

gudsnamnet. Han hädade istället genom att göra anspråk på att vara Guds utvalda, genom att hota

templet samt genom att han ansågs profetera falskt. Det var säkerhetspolitiskt nödvändigt att

136 Holmberg, 2007, s. 167137 Holmberg, 2007, s. 167f138 Meier, 1990, s. 1325f139 Meier, 1990, s. 1325

33

utlämna honom, en handling för att försvara Guds ära.140 Även Meier menar att de anklagelser som

kom mot Jesus under rättegången kan sammanfattas med hädelse i en vag och bred bemärkelse.141

Harris beskriver att det är möjligt att prästerskapet tyckte att han var en hädare och att han rubbade

balansen som fanns mellan romarnas styre och judarna. Harris menar att de flesta forskare inte tror

att Jesus skulle ha kallat sig själv Messias, men att flera av hans efterföljare kan ha menat att han

skulle återställa Davids monarki. Det kan ha räckt för att Pilatus skulle avrätta honom. För Pilatus

var han ändå bara en i raden av personer som hävdade att han var Messias.142

4.1.3.3 Aktörer i händelserna kring Jesu död.

Nästa tema handlar om vilka som var aktörer i dessa händelser. Holmberg gör propositionen att det

var prästaristokratin i Jerusalem, och att de skriftlärda och äldste fanns i bakgrunden.143 Holmberg

menar att det är viktigt att påpeka att både judiska och romerska ledare var involverade och menar

att även om detta faktum har missbrukats i antisemitiskt syfte kan man därmed inte bara ignorera de

judiska ledarnas delaktighet. Men sedan kommer tyngdpunkten i Holmbergs framställning främst

att ligga på den judiska sidan.144 Även hos Meier hamnar judarna i förgrunden, och Pilatus blir en

utförare, men där framkommer inte att romarna ser Jesus som ett hot, vilket det gör hos Holmberg

och Harris. Detta leder till att romarna får en nedtonad roll. I Harris framställning blir det romarnas

handlingar som hamnar i förgrunden.145 Hos alla tre författarna år båda lägren aktörer.

4.1.3.4 Hur såg Jesus på sin död?

Holmberg har ett tema som handlar om huruvida Jesus själv såg sig som ett försoningsoffer eller ej.

Holmberg gör propositionen att det är uppenbart att han gick frivilligt mot sin död. Jesus hade flera

möjligheter att fly, men tog inte vara på dessa. Varför valde han att dö? “Svaret måste bli att han såg

det som Guds vilja och en del av sin kallelse.”146 Till kallelsen hörde att möta folket så publikt som

möjligt. Holmberg menar också att Jesus från början förstod att massorna och dess ledare inte skulle

omvända sig. Detta motiverar Holmberg genom att hänvisa till den betydelse som Jesus ger den

sista måltiden som han tillbringar med sina lärjungar. En måltid som blir en bild av hans död.147

140 Holmberg, 2007, s. 171141 Meier, 1990, s. 1327142 Harris, s. 438-439143 Holmberg, 2007, s. 169f144 Holmberg 2007, s. 169f145 Harris s. 438f Meier, 1990, s. 1325ff146 Holmberg, 2007, s. 172147 Holmberg, 2007, s. 172

34

Det brutna brödet står för hans brutna kropp 'offrad för er', vinet för hans utrunna blod, det nya

förbundets blod (Luk 22:19-20, Kor. 11:24-25, mark 14:24, Matt 26:28). Hans död är alltså inte det

slutgiltiga misslyckandet, utan djupt meningsfull: ett offer som försonar synder och förnyar förbundet.148

Offertanken som beskrivs i citatet var förankrat i det judiska tänkandet på den tiden, enligt

Holmberg. Om en rättfärdig människa blev martyr hade det en sonande kraft och denna tolkning var

enligt Holmberg sannolikt Jesu egen tolkning.149

Meier menar att Jesus skulle ha varit ointelligent om han inte förstod att han skulle kunna dödas när

han begav sig till Jerusalem, och menar att den romerska ståthållaren Pilatus, olika ledande eller

fromma judiska grupper, alla hade sina anledningar att vara emot Jesus. Eftersom Jesus var en

eskatologisk profet borde han ha räknat med möjligheten att bli martyr menar Meier, och är här

alltså inne på samma linje som Holmberg. Bland judar på den tiden ansågs martyrers blod ha en

renande effekt. Det faktum att Johannes döparen blev martyr borde ha gjort martyrskapet ännu mer

konkret för Jesus. Meier resonerar alltså på likande sätt som Holmberg, medan Harris inte

spekulerar i vilka tankar Jesus hade omkring sin död. 150

4.1.3.5 Korsfästelsen

Makropropositionen för temat om korsfästelsen är att Jesus dog en plågsam död, men ändå varade

tiden från korsfästelsen till död kortare än normalt eftersom benpiporna krossades. Det är också

klart att Jesus verkligen var död. Han gör vidare propositionen att några kvinnor upptäckte att han

var borta när de skulle visa vördnad för den döde Jesus i hans grav. 151 Meier beskriver korsfästelsen

på ett liknande sätt, men han har inte med något om vem som upptäckte att han var borta. 152 Harris

betonar att en sådan skamfull död som förknippades med slavar och kriminella, inte skulle kunna

vara något som de troende skulle ha hittat på.153

4.1.3.6 Uppståndelsen

Holmberg har ett tema om uppståndelsen. Den övergripande propositionen är att

uppståndelseupplevelserna som vissa människor hade har gett upphov till hela kristendomens

historia. För att komma fram till det gör han två propositioner, kroppen fanns inte i graven, och det

fanns efterföljare till Jesus som var övertygade om att han hade uppstått. “Det historiskt åtkomliga i

148 Holmberg, 2007, s. 172149 Holmberg, 2007, s. 172150 John P Meier, Jesus, i Brown, Fitzmyer, Murphy, Carm, New Jerome Biblical Commentary, s. 1326151 Holmberg, 2007, s. s. 172f152 Meier, 1990, s. 1328153 Harris, s. 439

35

'uppståndelsen' som händelse är att graven tidigt konstaterades vara tom och att det fanns människor

som, av allt att döma i god tro, hävdade att de mött Jesus levande igen.”154 Förklaringskategorin

”Mirakel” är inte tillgänglig i den historiska forskningen, vilket istället gör att Holmberg

klassificerar den som oförklarlig. Källorna menar att denna händelse var oväntad och otrolig. Vad

som än hände är det övertygelsen om att Jesus uppstått som har gett upphov till resten av

kristendomens historia.155 Det är svårt att av texten avgöra om Holmberg menar att uppståndelsen är

ett historiskt faktum, men om man studerar boken Människa och mer som Holmberg också skrivit

framgår det mycket tydligt att Holmberg ser återuppståndelsen som ett historiskt faktum. Med

historiskt faktum menar han att händelsen har ägt rum i den mänskliga rum-tid, men att det däremot

inte behöver ha orsaker som ligger inom den mänskliga rum-tiden.156 Han menar att uppståndelsen

har ”faktiska konsekvenser i människors liv, som gör att den till åtminstone är en del av en jordisk

händelseräcka, även om det är något mycket mer och för vetenskapen oåtkomligt”157

Meier menar att den historiska Jesus definitionsmässigt är den bild av Jesus som låter sig studeras

empiriskt, och uppståndelsen ligger därför utanför vad som kan undersökas, men att det ändå kan ha

varit en verklig händelse. Meier menar däremot att det fanns lärjungar som hade upplevelser

kopplade till den tomma graven. Dessa lärjungarnas uppståndelseupplevelser ledde till att de förde

fram den nya rörelse som skapades efter Jesu död och vissa gav även livet för detta. Det är

historiska fakta, enligt Meier. Däremot är det olika hur man reagerar på dessa fakta.158 Harris tar inte

upp uppståndelsen i samband med sin redogörelse om den historiska Jesus.

4.2 Religion A & B 2000 av Birgitta Thulin och Sten ElmNu har ett forskningsperspektiv på den historiska Jesus beskrivits och det är dags att undersöka vad

läroböckerna säger. Jag går igenom Holmbergs teman och ser om de finns med i

gymnasieläroböckerna, och i så fall undersöks om de gör liknande propositioner, som Holmberg,

Meier och Harris.

4.2.1 Perspektiv

Vid tre tillfällen i boken skriver Thulin och Elm om Jesus. I inledningen till hela

kristendomskapitlet skriver de ur ett slags narrativt perspektiv, där de återberättar berättelsen om

Jesu liv, utifrån Nya testamentet och andra berättelser från Jesu tid.

154 Holmberg, 2007, s. 174155 Holmberg, 2007, s. 174156 Holmberg, Bengt, Människa och mer: Jesus i forskningens ljus, 2., rev. uppl., Arcus, Lund, 2005, s. 138ff157 Holmberg, Bengt, 2005, s. 139158 Meier, s. 1328

36

Direkt efter den första framställningen under huvudrubriken ”Den första kristna tiden” finns

underrubriken ”Jesus från Nasaret”. Rubrikerna ger intrycket att här finns det ett historiskt

perspektiv snarare än ett narrativt perspektiv, men de inleder framställningen med orden ”Enligt

kristendomen”, vilket ger intrycket att det varken handlar om att återberätta Bibeln eller att

historiskt uttrycka vad som hänt utan att istället återberätta vad kristendomen säger om Jesus, det

vill säga ett subjektivt kristendomsperspektiv. Tio sidor senare börjar de återigen skriva om Jesus i

kapitlet om ”Jesu förkunnelse”. Själva rubriken ger intryck av att det handlar om ett historiskt

perspektiv, men tittar man på vad som står i texten får man inte det intrycket, eftersom de har ett

perspektiv där de inte beskriver hur Jesus undervisade utan beskriver Jesu roll från en mer kosmisk

dimension. Där beskrivs det att Jesu undervisning handlade om att Jesus sändes av Gud som ett

försoningsoffer, för att människan skulle kunna övervinna det onda, och återställa balansen mellan

människan och Gud.159

4.2.2 Biografisk bakgrund

Den enda bakgrundsinformation som Thulin och Elm tar upp är Jesu födelseår som de sätter till 7-4

f.kr, vilket stämmer rimligt bra med Holmberg, Harris och Meier, även om Holmberg landade på 6-

7 år f.kr, medan Meier och Harris menade att Jesus föddes 6-4 (se 4.1.1.1). De skriver inget om

födelseort, och teman som jungfrufödsel, och Jesu familj och sociala status utelämnas helt.160

Temat som handlade om Jesu förhållande till Johannes är inte något explicit tema hos Thulin och

Elm. De skriver inget om att han följde Johannes döparen, vilket Holmberg menade med stöd av

Harris och Meier (se 4.1.1.5.2). Det enda som nämns om Johannes döparen är följande mening:

”Jesus var jude och han förkunnade efter att ha blivit döpt av Johannes döparen.”161

4.2.3 Jesu budskap

Makropropositionen för det övergripande makrotemat angående Jesu budskap var hos Holmberg att

gudsriket var det centrala i Jesu budskap. Den övergripande propositionen angående detta tema hos

Thulin och Elm är att Jesu budskap handlade om att Jesus var ett försoningsoffer.

Människan kan inte av egen kraft besegra det onda, därför sände Gud sin son Jesus Kristus för att frälsa

(rädda) människorna. Hans död på korset var ett försoningsoffer som återställde balansen mellan Gud

och människorna. Hans uppståndelse besegrade djävulen och gav människorna möjlighet till evigt

liv.162

159 Thulin och Elm, s. 97ff160 Thulin och Elm, s. 97f161 Thulin och Elm, s. 97f162 Thulin och Elm, s. 110

37

Makropropositionen när det gäller Jesu budskap avviker alltså kraftigt från Holmbergs. Det finns

inte heller teckning för propositionen hos Meier och Harris (se 4.1.2).

Thulin och Elm behandlar inte temana om vilka Jesus vände sig till, eller temat om vad

gudsrikesbegreppet handlade om i allmänhet på Jesu tid. Men hur är det med Jesu tolkning av

gudsrikesbegreppet? Kort efter citatet ovan kommer propositionen att kyrkan är Guds rike på

jorden. ”Den kristna kyrkan är Guds rike på jorden där den helige Ande fortsätter Jesu verk genom

orden och sakramenten.”163 Det är en proposition som inte har återfunnits hos Holmberg, Meier eller

Harris. De fortsätter sedan med att under rubriken ”Bergspredikan”, beskriva bergspredikan som de

menar handlar om att älska sin nästa som sig själv, och att Guds rike är där kärleken finns.164

När det gäller temat om Jesu handlingar skriver Thulin och Elm ingenting om huruvida de blev en

del av Jesu budskap om Guds rike. De nämner att han utförde under. ”Han utförde under;

förvandlade vatten till vin, lät blinda få sin syn tillbaka, uppväckte döda, fick lama att gå, utspisade

5000 människor med fem kornbröd och två fiskar!”165 Men de nämner inte hur dessa handlingar

relaterar till Jesus budskap på det sätt som Holmberg, Meier och Harris gör (se 4.1.2.4).

Thulin och Elm skriver inte någonting om Jesu budskaps förhållande till politiken, Jesu framtoning,

eller Jesu undervisningsteknik, vilket inte heller Harris och Meier gör. När det gäller temat om Jesu

lärjungar och de tolv tas det inte upp som ett tema utan nämns enbart i förbigående: ”Runt sig hade

han en lärjungaskara”.166

Vi har alltså sett att när det gäller det övergripande makrotemat om Jesu budskap avviker Thulin

och Elm ifrån vad Holmberg, Meier och Harris beskriver.

4.2.4 Jesu död

Vilka anledningar anser Thulin och Elm att det fanns att döda Jesus? I sin första berättande

redogörelse pekar de framförallt på att han var en hädare och att han förlät synder:

Hans popularitet hos folket växte men de skriftlärda blev irriterade. De såg honom som hädare. När

han handlade i Guds ställe och förlät synder ställdes han inför Högsta Rådets domstol. Där anklagades

han för att vara Messias. Den romerska rätten såg honom som en upprorsledare och dömde honom till

döden.167

163 Thulin och Elm, s. 110164 Thulin och Elm, s. 110165 Thulin och Elm, s. 98166 Thulin och Elm, s. 98167 Thulin och Elm, s. 98

38

Den andra gången de skriver om Jesu död är det hädelsen tillsammans med att han hotade religiösa

ledarnas makt som är anledningarna till att han grips. Att hädelse skulle ha varit anledningen till att

Jesus döms är något som Thulin och Elm får stöd av från Holmberg, Meier och Harris (se 4.1.3.2).

Att just syndaförlåtelsen skulle vara anledningen till att han ställdes inför rätta finns det däremot

inte stöd för hos Holmberg, Meier eller Harris.

När det gäller temat ”Aktörer i händelserna kring Jesu död”, får judarna en framskjuten roll som

initiativtagare men romarna finns också med som genomförare. ”Judarnas politiska och religiösa

ledare uppfattade Jesus som hädisk och han hotade också deras makt och inflytande. Därför greps

han av det Stora rådet, den judiska ledningen i Jerusalem. Men de kunde inte döma honom.”168 De

fortsätter sedan med att beskriva hur Jesus till slut avrättades av den romerska makten som

upprorsmakare eftersom de hade makten. Resonemanget har likheter med Holmberg och Meiers

resonemang, men stämmer inte lika bra med Harris som ger romarna en mer framskjuten position

(se 4.1.3.3).169

Thulin och Elm diskuterar inte hur Jesus själv kan ha sett på sin död, som Holmberg och Meier

gjorde. De nämner i förbigående att Jesus blev korsfäst, men diskuterar inte det vidare. De

diskuterar inte heller de historiska aspekterna av Jesu död och uppståndelse men beskriver

korsfästelsen roll för kristendomen på följande sätt: ”Istället för att korsfästelsen skulle bli ett slut,

markerar denna händelse kristendomens början som en ny religion som på kort tid spreds över hela

det romerska väldet.”170

Vi har alltså sett att under det övergripande makrotemat om Jesu död fattas vissa teman hos Thulin

och Elm som fanns hos Holmberg, men de propositioner som görs stämmer på ett övergripande sätt

med Holmberg, Meier och Harris.

4.3 Religion och sammanhang av Börge Ring

4.3.1 Perspektiv

Ring har en ganska sammanhållen framställning av Jesus. Den är i början av framställningen om

kristendomen, under ett kapitel som heter ”Grundtankar – ursprung”. Där börjar Ring med en kort

introduktion med bakgrundsinformation ur ett historiskt perspektiv, där han bland annat diskuterar

vilka källor det finns till Jesu liv. Sedan kommer en sida med en faktaruta och en faktacirkel, med

bakgrundsinformation om Jesus, och sedan går Ring vidare med att under flera sidor beskriva Jesu

168 Thulin och Elm, s. 99169 Thulin och Elm, s. 99170 Thulin och Elm, s. 99

39

budskap med mestadels ett historiskt perspektiv, men som ibland glider över i ett religiöst

perspektiv, det vill säga vad betyder texten för människor idag. Den sista delen som handlar om

Jesus hos Ring är ”Jesu sista vecka”. När berättelsen om Jesu död berättas möts man av ett narrativt

perspektiv.171

4.3.2 Biografisk bakgrund

När det gäller biografiskt material om Jesus har Ring en faktaruta i form av en cirkel som handlar

om Jesu liv, och en annan faktaruta som handlar om Palestina, men även den innehåller biografiska

uppgifter om Jesus. Där behandlas bland annat Holmbergs tema om Jesu födelseår och födelseort.

Ring skriver först att Jesus föddes i Betlehem ca år 7 f.kr, vilket senare preciseras till år 6-7 före

Kristus, och förklaras med ett resonemang om Herodes den store, liknande det resonemang som

Holmberg, Meier och Harris förde ovan (se 4.1.1.1). Ring nämner inget om temat jungfrufödseln,

men skriver angående familj att han växte upp med föräldrarna Josef och Maria. Han nämner inget

om Jesus syskon eller sociala status. Temat om Jesus och Johannes nämns inte alls hos Ring.

Johannes döparen nämns inte alls i framställningen om Jesus, trots att Jesu relation till Johannes var

viktigt hos Holmberg, Meier och Harris (se 4.1.1.5). 172

4.3.3 Jesu budskap

Makropropositionen hos Holmberg, Meier och Harris, var att Guds rike var centrum i Jesu budskap

(se 4.1.2.3). Rings resonemang stämmer ganska bra med detta eftersom han har en hel sida ganska

tidigt i sin framställning om Jesu budskap som handlar om Guds rike, men å andra sidan börjar han

sin framställning om Jesu budskap med att skriva att det Jesus talade mest om var hur de skulle

förhålla sig till varandra och till Gud. Ring menar också att Jesus såg sig själv som länken mellan

Gud och människan. ”Jesus såg sig själv som länken mellan Gud och människan. 'Jag är vägen

sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig” (Johannesevangeliet 14:6).”173

Hos Holmberg, Meier och Harris finns inte synsättet att han ser sig som länken mellan Gud och

människan.

Temat om vilka Jesus vände sig till, och temat om gudsrikets allmänna betydelse behandlas inte.

Däremot redogör Ring över vad Jesus predikade om Guds rike, nämligen att Guds rike är ett

himmelskt rike som ska komma ner till jorden. Det är ett uttryck som inte använts av Holmberg,

Meier eller Harris. Ring beskriver Guds rike på följande sätt: ”Jesus talar om Guds rike, ett

171 Ring 2005, s. 76ff172 Ring 2005, s. 77173 Ring, 2005, s. 78

40

himmelskt rike som ska komma till jorden. När och hur sägs inte, men det är motsatsen till

djävulens rike. Kanske handlar det om ett inre rike lika mycket som ett yttre rike”174 Att det skulle

vara motsatsen till djävulens rike är inte heller något som uttryckligen beskrevs av Holmberg,

Harris eller Meier. Ring menar också att författarna till nya testamentet tror att Gud rike ska komma

mycket snart, vilket liknar det som Holmberg skriver om att Guds rike är nära, men i Holmbergs fall

så betonas inte närheten i tid, utan att det redan är här nu (se 4.1.2.3.2). På det hela taget

överensstämmer Rings framställning med Holmberg, Meier och Harris i den bemärkelsen att han

lyfter fram Guds rike och ger det en hel sida i läroboken, vilket får det att framstå som om det är det

viktigaste i Jesu undervisning, vilket även betonas av Holmberg, Meier och Harris (se 4.1.2.3). Men

däremot om man tittar specifikt på det han skriver när det gäller att det är ett himmelskt rike och

motsatsen till djävulens rike, stämmer det mindre bra.175

När det gäller temat om Jesu handlingar skriver Ring angående de under som Jesu utförde att de var

ett sätt att visa vad Guds rike är. ”Enligt Bibeln gjorde Jesus under. Han gav bland annat blinda

synen tillbaka, botade en lam man, förvandlade vatten till vin. Genom undren visade Jesus vad

Guds rike är”176, skriver Ring och fortsätter sedan med att citera Jesu första under från

Johannesevangeliet. Denna beskrivning av undrens roll i Jesu undervisning stämmer mycket bra

överens med Holmberg, Meier och Harris (se 4.1.2.4).

Ring skriver inget om Jesus och politiken, Jesu framtoning, eller Jesu undervisningsteknik, vilket

inte heller Meier eller Harris gör. När det gäller Jesu lärjungar och de tolv skriver han enbart om

detta i sin inledande text om Jesus ”De tolv män som följde Jesus kallades apostlar (missonärer)

eller lärjungar. Lärjungarna var enkla människor med svagheter och brister som alla andra.” 177 Ring

skriver alltså ingenting om vilken roll de spelade vilket Holmberg och Meier gör (se 4.1.2.7).

4.3.4 Jesu död

Temat om vad som retade upp judiska grupper motsvaras hos Ring av ett avsnitt med rubriken ”Jesu

budskap – ett hot”. Där Jesu kritik av präster och lärde beskrivs. 178

Jesus utmanade dåtidens präster och lärde. De var judar liksom Jesus. Han kritiserade dem för hyckleri,

när de hävdade att de kunde följa alla de 613 reglerna och på så sätt bli rättfärdiga och fria från synd.

Jesus menade att man måste bryta mot reglerna ibland, för att kunna vara kärleksfull.179

174 Ring, 2005, s. 79175 Ring, 2005, s. 79176 Ring, 2005, s. 79177 Ring, 2005, s. 76178 Ring, 2005, s. 81179 Ring, 2005, s. 81

41

Detta är alltså enligt Ring exempel på vad Jesu kritik handlade om, men det som verkligen retade

upp prästerna var att Jesus förlät synder enligt Ring. ” Jesus förlät synder och det kunde enbart Gud

göra. Den som gjorde det sa indirekt att han var Gud”180

Det är alltså det faktum att Jesus förlät synder som var huvudanledningen till att prästerna och de

lärde ville döda honom, enligt Ring. En tredje anledning var att Jesus gick in i templet och slängde

ut handelsmännen i templet som tjänade pengar på bland annat offerdjur. Ring menar att det var

efter denna händelse som Jesus och prästerna blev fiender.181 Även Holmberg, Meier och Harris

räknar upp provocerande händelser ur Jesu liv när de beskriver vad som retade upp olika judiska

grupper. När det gäller templets renande får Ring medhåll av Meier (se 4.1.3.1.4), medan tanken på

att det är just syndaförlåtelsen som retar upp prästerna och de lärde mest, inte finns hos Holmberg,

Meier och Harris (se 4.1.3.1).

Temat som handlar om anledningar till själva domen av Jesus tas upp några sidor senare i boken

under rubriken ”Jesu sista vecka” där Ring återberättar historien om Jesu död. Här får man intrycket

att det är berättelsen snarare än det historiska som författaren är ute efter:

Jesus fördes till prästerna och förhördes. En av prästerna frågade om han var Guds son. ”Du själv säger

det”, svarade Jesus. De dömde honom till döden för hädelse. Prästerna fick inte själva verkställa

dödsdomen, eftersom Palestina var ockuperat av romarna. Därför krävdes en romersk dom och Jesus

fördes till den romerska ledaren Pontius Pilatus. Nu ändrades anklagelsen, då romarna inte brydde sig

om att Jesus kallat sig Guds son.182

Hädelsen tas alltså upp här vilken var huvudanklagelsen hos Holmberg, men också som en viktig

anledning hos Meier och Harris (se 4.1.3.2).

Temat om aktörer kring Jesu död diskuteras inte explicit men resonemanget kretsar främst kring

judarnas förehavanden, och romarnas inblandning nämns endast i förbigående, se citatet ovan. Det

stämmer alltså med Holmberg, Meier, men inte riktigt lika bra med Harris där romarna får en större

roll (se 4.1.3.3).

Något som Ring inte tar upp är temat om hur Jesus själv såg på sin egen död. Detta nämns inte alls

av Ring. Temat om korsfästelsen tas upp utförligt, och det beskrivs som ett skamligt straff, vilket

också Harris gjorde. Ring drar däremot inga historiska slutsatser av skammen så som Harris gjorde

(se 4.1.3.5).183 Temat kring uppståndelsen berörs inte heller explicit av Ring utan det nämns i180 Ring, 2005, s. 82181 Ring, 2005, s. 82182 Ring, 2005, s. 85, emfas i original.183 Ring, 2005, s. 86

42

förbigående: ”Jesus hade uppstått och var inte längre död, berättar Bibeln”.184 De historiska

aspekterna av Jesu död och uppståndelse behandlas således inte utan istället hänvisas till

bibeltexten.

4.3.5 Helvetet

Börge Ring tar upp en sida om helvetet, vilket är ett tema som inte Holmberg tar upp. Ring

beskriver helvetet som platsen för den som syndar: ”Straffet för den som syndar är helvetet, också

kallat Gehenna. Jesus nämner i Bergspredikan att den som talar illa om sin medmänniska inte

undgår helvetets eld. I Jerusalem fanns en plats där man brände avfall och det är denna plats, kallad

Gehenna, som Jesus anspelar på. Bilden var glasklar för dåtidens människor.”185 Sedan fortsätter

Ring med att skriva om hur helvetet beskrivs av kyrkor idag.186 Helvetet har inte beskrivits som en

del av Jesu undervisning av Holmberg, Meier och Harris (se 4.1.2).

Temat helvetet finns inte som ett tema i de texter som Holmberg, Meier och Harris skriver om den

historiska Jesus. Om man istället tittar på hela böckerna Jesus och de första kristna, New Jerome

Biblical Commentary, eller Understanding the Bible så hittar man temat helvetet i Understanding

the Bible, där Harris har en faktaruta om helvetet. Harris beskriver helvetet som något som

utvecklats inom den folkliga tron, med influenser framförallt ifrån Mesopotamien:

Popular concepts of Hell derive from a variety of sources extending back to the earliest Mesopotamian

and Egyptian speculations about the terrors of the next world. Although absent from the Hebrew Bible

and most of the New Testament, a few scattered references to the concept (primarily involving

Gehenna or a fiery lake) appear in the Synoptic Gospels and the Book of Revelation, as well as some

noncanonical Jewish and Christian books such as 1 and 2 Enoch and the Apocalypse of Peter.187

Helvetet är enligt Harris alltså inte något kristet begrepp från början, själva namnet kommer från

den fornnordiska Guden Hel. Det ord som i Bibeln översätts med helvete är i nya testamentet

Gehenna som inte från början var en plats för att plåga de döda utan var en geografisk plats nära

Jerusalem. Gehenna hade ett mycket dåligt rykte som en plats där människor hade offrats till falska

gudar, och blev sedan en soptipp som alltid brann enligt Harris. Harris menar att det är oklart om

ordet Gehenna, verkligen avsåg den metafysiska plats för straff som det senare har tolkats som. 188

Beskrivningen av helvetet som ett självklart koncept finns alltså inte hos Harris.

184 Ring, 2005, s. 87185 Ring, 2005, s. 84186 Ring, 2005, s. 84187 Harris, s. 393188 Harris, s. 392f

43

4.4 Rundblom och Berg

4.4.1 Perspektiv

Rundblom och Berg börjar sitt avsnitt om Jesus med att ta upp de historiska frågorna om vilka

källor det finns till Jesu liv samt vilka motiv som evangeliernas författare kan ha haft till att skriva

evangelierna. De menar bland annat att det inte är helt korrekt att kalla evangelisterna för författare

utan istället borde de kallas för redaktörer.189

Rundblom och Berg börjar sin framställning om Jesu liv med rubriken ”Evangelierna i

sammanfattning”, som inleds med att beskriva biografisk information om Jesus i ett tydligt

historiskt perspektiv. De fortsätter med underrubriken ”Dopet inledde verksamheten”, och går då

över till ett berättande perspektiv där berättelsen om Jesus berättas utan att någonting förklaras eller

sätts in i sitt sammanhang. Sedan växlar de över till ett historiskt perspektiv igen under rubriken

”Vad ville Jesus?”, där de försöker förklara Jesu budskap, och sätta in det i ett historiskt

sammanhang. Sist i sin framställning om Jesus har de rubriken ”Vem var han?”, där de försöker ge

olika perspektiv på hur man genom tiderna sett på frågan om vem Jesus egentligen var. Där berättas

om judarnas syn på människosonen, som kom att appliceras på Jesus delvis av Jesus själv. De

skriver om hur Jesus har tolkats idag, och de har sedan ett längre avsnitt om synen på Jesus inom

bibelforskningen, där bland annat historiska frågor angående Jesu liv diskuteras.190

4.4.2 Biografisk bakgrund

Den biografiska bakgrundsinformation som finns i Rundblom och Bergs bok återfinns under

huvudrubriken ”Evangelierna i sammanfattning”, där beskrivs bland annat Jesu födelse.191

Jesus föddes av en mycket ung kvinna som hette Maria. Hon var förlovad med Josef men de hade ännu

inte haft samlag med varandra när hon blev gravid. En ängel berättade att det var den heliga Ande som

gjort att hon väntade barn.192

De skriver vidare att Jesus föddes i Betlehem vilket också infriade förväntningar från gamla

testamentet om platsen för Messias födelse, vilket stämmer med Holmbergs och Meiers resonemang

(se 4.1.1.2).193

Nästa tema hos Holmberg handlade om jungfrufödseln och Rundblom och Berg betonar att Jesus

föddes av en jungfru: ”Men egentligen var Josef inte far till Jesus. Det är för övrigt bara Matteus189 Rundblom och Berg, s. 187190 Rundblom och Berg, s. 188ff191 Rundblom och Berg, s. 189192 Rundblom och Berg, s. 189193 Rundblom och Berg, s. 189

44

och Lukas som berättar om Jesu födelse och att Maria var jungfru.”194 Temat finns med men de

försöker inte ge ett historiskt perspektiv på jungfrufödelsen. De skriver vidare att Jesus bodde kvar i

Nasaret större delen av sitt liv och att han hade fyra bröder. Uppgifterna om familj stämmer med

andra ord med Holmberg, Meier och Harris (se 4.1.1.4), men det görs ingen tolkning utifrån detta

när det gäller social status. 195

När det gäller temat om förhållandet mellan Jesus och Johannes presenteras det på följande sätt: ”

Vid ca 30 års ålder kom Jesus till den kände profeten Johannes döparen, som höll till vid floden

Jordan. När Jesus blev döpt sänkte sig den heliga Ande ner över honom i skepnad av en duva.”196

När de skriver om Johannes döparen skriver de alltså enbart om Jesu dop och ingenting om att Jesu

verksamhet byggde på Johannes döparens verksamhet, vilket var Holmbergs proposition, och där

Holmberg också fick medhåll ifrån Meier och Harris (se 4.1.1.5).

4.4.3 Jesu budskap

Makropropositionen hos Holmberg, Meier och Harris när det gäller Jesu budskap var att Jesu

budskap handlade om Guds rike, men hos Rundblom och Berg handlar det främst om etik. Det

handlar om att göra rätt och att vilja rätt:

Enligt evangelierna var Jesus en mycket allvarlig jude, som kunde Bibeln mycket väl. Det som står i

Bibeln ska människorna följa hävdade Jesus. Själv följde han troget reglerna om sabbat, mat osv. Men

Jesus ansåg att det inte räcker att till det yttre följa alla Guds bud och regler. Det gäller att också tänka

rätt, att innerst inne vilja göra det rätta. Att man inte får döda någon är självklart. Men redan den som

blir arg på någon ska dömas för det, menade Jesus. Att till exempel begå äktenskapsbrott är förstås

också fel. Men det är strängare än så. Den man som känner åtrå till någon annans kvinna begår

äktenskapsbrott i sitt hjärta. Det är likvärdigt. Detta brukar kallas sinnelagsetik.197

Senare fortsätter Rundblom och Berg med att konstatera att ”Jesus också var förlåtande och

kärleksfull”.198 Han hade ett större krav på kärlek än judarna, man ska vända andra kinden till och

älska sina fiender.199 På det hela taget kommer Rundblom och Bergs beskrivning av Jesu budskap

till övervägande del att handla om etik. Visserligen skriver Holmberg, och Meier också om etik,

men denna ställs i relation till gudsrikestanken (se 4.1.2.3.9).

194 Rundblom och Berg, s. 189195 Rundblom och Berg, s. 189196 Rundblom och Berg, s. 189197 Rundblom och Berg, s. 194198 Rundblom och Berg, s. 194199 Rundblom och Berg, s. 194

45

Rundblom och Berg behandlar temat om vilka Jesus vände sig till. Där skriver de att Jesus

framförallt vände sig till andra judar, och att Jesus undvek att gå in i hedningars hus. Detta stämmer

väl med Holmberg och Meiers propositioner på området (se 4.1.2.1). Rundblom och Berg behandlar

inte temat om Guds rikes allmänna betydelse.200

När det gäller temat om vad Jesus predikade angående Guds rike nämns begreppet ”Guds rike”

enbart i förbigående under rubriken ”Domens dag och Gudsriket”. Gudsriket kopplas starkt till

domens dag och det som ska hända efter den, vilket tydligt avviker från Holmbergs, Meier och

Harris resonemang om Guds rike (se 4.1.2.3). Domens dag diskuteras ytterligare i 4.4.5.

När det gäller temat om Jesu handlingar anknyter inte Rundblom och Berg till dessa överhuvudtaget

i anknytning till det som de skriver om Jesu budskap. Det enda som står om undren är under kapitlet

”Evangelierna i sammanfattning”. I ett avsnitt med underrubriken ”Dopet inledde verksamheten”

beskrivs att Jesu gjorde under, men där anknyts inte till Jesu budskap om Guds rike, såsom

Holmberg, Meier och Harris gjorde (se 4.1.2.4).

Rundblom och Berg behandlar inte temat om Jesus och politiken, inte heller det som handlade om

Jesu framtoning, eller Jesu undervisningsteknik. När det gäller Jesu lärjungar och de tolv betonar

Rundblom och Berg att Jesus utsåg enkla män från Galileen till sina lärjungar. Rundblom och Berg

gör ingen distinktion mellan lärjungar och de tolv på det sätt som Holmberg och Meier gör (se

4.1.2.7), och de diskuterar inte heller vilken roll de har.

4.4.4 Varför dödades Jesus?

När det gäller temat om vad som retade upp judiska grupper nämner Rundblom och Berg flera

anledningar. Den första anledningen var att han hade haft en hånfull attityd till fariséerna, de lärde,

och prästerna vid templet. ”Han hade kallat dem hycklare, vitkalkade gravar, ormar, huggormsyngel

och annat. De kände sig förstås förolämpade och var rasande på Jesus.”201 Rundblom och Berg

menar vidare att anledningen till att måttet blev rågat var när försäljarna och penningväxlarna

jagades ut ur templet av Jesus. Templets renande var något som även Meier pekade på som en

anledning till att Jesus utlämnas, men den hånfulla attityden var inte en anledning. Resonemanget

liknar ändå det som Holmberg, Meier, och Harris för. Det vill säga att Jesus agerande blev hotfullt

för den judiska ledningen (se 4.1.3.1).202

200 Rundblom och Berg, s. 196201 Rundblom och Berg, s. 198202 Rundblom och Berg, s. 198

46

När det gäller Holmbergs tema om vilken anledningen var till själva domen av Jesus pekar

Rundblom och Berg också på hädelse, liksom Holmberg, Meier och Harris (se 4.1.3.2). Detta är

inget stort tema utan beskrivs enbart med en mening: ”Judiska rådet fann Jesus skyldig till att ha

hädat Gud.”203

När det gäller temat som handlar om aktörer kring Jesu död behandlas inte detta tema explicit men

judarna kommer att stå i förgrunden medan romarna får en roll som utförare, vilket stämmer bra

med Holmberg, och Meier (se 4.1.3.3). Rundblom och Berg menar att Pilatus ville frige Jesus

”Romaren Pilatus vill dock ge honom fri, men tvingades ge efter. Romarna tyckte tydligen inte att

Jesus var något allvarligt hot mot ordningen i landet.”204 Både Holmberg och Harris menar däremot

att Jesus sågs som ett hot av romarna.

Rundblom och Berg är den enda gymnasieläroboken som har med temat om hur Jesus såg på sin

egen död. De menar att Jesus förmodligen var medveten om att Judas av Gamala, som hade

framträtt som Messias, och hans anhängare, hade korsfästs några årtionden tidigare när Jesus var

omkring tio år. Rundblom och Berg menar att Jesus av denna anledning hade väntat in i det längsta

med att kalla sig själv Messias. Jesus visste alltså att det var farligt för honom att komma till

Jerusalem. 205

Ändå gick han dit. Dessutom ställde han till med skandalen i templet. Allt tyder på att Jesus nu

medvetet sökte döden. Varför ville Jesus dö? Somliga pekar på att Jesus hade börjat förlora anhängare.

Få i Jerusalem ville lyssna på honom. Det nya Israel, det goda Gudsriket verkade inte växa fram som

han kanske hade hoppats. Kanske kände han att han var på väg att misslyckas.206

De menar också att Jesus hade blivit övertygad om att Gud ville att han skulle dö, med en

efterföljande uppståndelse, vilket var anledningen till att han frivilligt men ångestfylld gick in i

döden enligt Rundblom och Berg. Här framkommer alltså en helt annan anledning till att Jesus gick

i döden än den som Holmberg och Meier förde fram när de menar att Jesus inte såg sin död som ett

misslyckande utan var införstådd i ett tänkande där martyrers blod hade en renande effekt (se

4.1.3.4). Rundblom och Berg drar alltså motsatt slutsats gentemot Holmberg, och Meier när det

gäller om döden var ett misslyckande eller ej.207

203 Rundblom och Berg, s. 199204 Rundblom och Berg, s. 199205 Rundblom och Berg, s. 198f206 Rundblom och Berg, s. 198f207 Rundblom och Berg, s. 198f

47

Temat om korsfästelsen berörs kort i samband med att berättelsen om Jesu liv berättas. De skriver

att Jesus spikades ”upp på korset på Golgota utanför stadsmuren.”208 Rundblom och Berg är också

den enda av läroböckerna som på något sätt diskuterar temat om uppståndelsen. Det gör de i kapitlet

”Jesus och bibelforskarna.” Där presenterar och diskuterar Rundblom och Berg bibelforskningen

och i samband med detta uppståndelsen. De skriver att många forskare nuförtiden anser att Bibeln

har en föråldrad och mytologisk världsbild, och bibelforskningen menar enligt Rundblom och Berg

att vissa delar är tillägg. Uppståndelsen är däremot något som inträffat.209

Men Jesu uppståndelse har säkert inträffat, hävdar många med kraft. Den är ju kristendomens verkliga

grund. Och man kan inte förstå apostlarnas trosvissa förkunnelse och den snabba utvecklingen av den

första församlingen om lärjungarna inte varit övertygade om att Jesus verkligen hade uppstått ur

graven.210

De försöker alltså visa vad forskningen säger om uppståndelsen. Resonemanget stämmer bra med

Holmbergs resonemang i 4.1.3.6, men inte med Meier. I någon bemärkelse är uttrycket ”hävdar

många” rimligt med tanke på att i alla fall en av tre studerade forskare uttrycker sig på liknande sätt.

Men det är viktigt att notera att Meier menar att det inte går att undersöka frågan från ett empiriskt

perspektiv (se 4.1.3.6).

4.4.5 Domens dag och helvetet

Rundblom och Berg har ett tema om domens dag och helvetet, vilket inte Holmberg har. Under

rubriken ”Domens dag och Gudsriket” som är en underrubrik till huvudrubriken ”Vad ville Jesus?”,

beskriver Rundblom och Berg att tidens slut var nära enligt Jesus, och att vissa lärjungarna inte

skulle dö innan det hände. ”Denna händelse ska börja med att det blir krig, hungersnöd och

jordbävningar, och Jesus uppmanar människorna i Judeen att då fly upp i bergen.”211 Månen och

solen ska förmörkas, stjärnorna ska falla från himlen som tecken på att domens dag är nära

förestående.

Människosonen ska därefter komma på himlens moln tillsammans med sina änglar, de döda ska

uppväckas och alla människor ska samlas inför honom. De onda ska dömas till helvetets eld medan de

rättfärdiga får leva i Gudsriket. Menade Jesus att Gudsriket ska förverkligas på jorden eller i himlen?

Om det finns olika meningar.212

208 Rundblom och Berg, s. 193209 Rundblom och Berg, s. 201f210 Rundblom och Berg, s. 202211 Rundblom och Berg, s. 196212 Rundblom och Berg, s. 196

48

Här finns alltså en stor betoning på dom, helvete och tidens slut. Holmberg kopplar

Gudsrikestanken till en förvandlade handling från gud, som bland annat kan innebära slutdom och

nyskapelse. Det var en del av Jesu undervisning om Guds rike. Begreppet domens dag användes

inte. I Rundblom och Bergs framställning kommer gudsrikesbegreppet enbart in på ett litet hörn i

slutet. Helvetet finns inte med i Holmberg, Meier och Harris beskrivning av Jesu budskap (se 4.1.2).

Som refererades ovan (4.3.5) så beskriver Harris helvetets historiska utveckling på ett sätt som gör

det klart att helvetet inte var något tydligt begrepp på Jesu tid, medan det inte nämns hos Holmberg

eller Meier. Temat domens dag finns inte heller med som ett tema i de texter som Holmberg, Meier

och Harris skriver om den historiska Jesus. Om man istället tittar på hela böckerna Jesus och de

första kristna, New Jerome Biblical Commentary, eller Understanding the Bible, finns inte domens

dag heller med. Liknande tankar finns hos Holmberg men begreppet den yttersta domen finns inte

med.

4.4.6 Jesus som kvinnornas vän

Ett annat tema som Rundblom och Berg behandlar är att Jesus är kvinnornas vän. Det görs i

anknytning till beskrivningen om Jesu etik. Rundblom och Berg menar att många män i Jesu

omvärld såg ner på kvinnor, men att Jesus däremot respekterade dem och talade öppet med dem.213

Däremot menar Rundblom och Berg att det inte var tänkbart att en kvinna skulle kunna bli lärjunge

till Jesus. En beskrivning av Jesus som någon som speciellt värnar om kvinnorna återfinns inte hos

Holmberg, Meier eller Harris.214

213 Rundblom och Berg, s. 198214 Rundblom och Berg, s. 198

49

5 Sammanfattning och avslutande diskussionSyftet med uppsatsen var att undersöka skillnader och likheter mellan hur läroböcker för gymnasiet

beskriver Jesus och hur Jesus beskrivs av några forskare i Sverige och internationellt. Mer konkret

handlade det om att undersöka hur Bengt Holmberg, John P Meier och Stephen Harris beskriver

Jesus och jämföra detta med gymnasieläroböcker, Religion A & B 2000 av Birgitta Thulin och Sten

Elm, Liv och Mening av Gunilla Rundblom och Leif Berg, och Religion och sammanhang av Börge

Ring. Detta utfördes med en komparativ innehållsanalys, vilket innebar att ett antal teman

jämfördes mellan gymnasieläroböckerna och Holmberg, Harris och Meier. De teman som skulle

jämföras hämtades från Holmbergs text, som därmed fick en framträdande ställning.

Därefter beskrevs forskningens bild av Jesus för respektive tema. Några punkter som Holmberg,

Meier och Harris är överens om är: Jesu verksamhet bygger på Johannes döparens verksamhet, att

Jesu budskap i första hand handlade om Guds rike, men Holmberg, Meier och Harris beskriver

sedan detta rike på delvis olika sätt. De menade också alla tre att Jesu handlingar hade en koppling

till Jesu budskap. När det gäller Jesu död så fanns det en samsyn i att både judiska grupper och

romarna var inblandade, och att anklagelsepunkten hädelse på något sätt fanns med som en

anledning till att Jesus dömdes. Holmberg och Meier resonerar också om hur Jesus kan ha sett på

sin egen död, och menar att det i den judiska kulturen på Jesus tid fanns en uppfattning om att

martyrers blod kunde ha en renande effekt och att Jesus delade den uppfattningen.

Sedan följde undersökningen av själva läroböckerna. Där var det Thulin och Elms bok som

granskades först. Det kom fram några mindre skillnader till exempel att de inte beskrev Jesus

beroende av Johannes döparen. Den stora skillnaden var i deras beskrivning av Jesu budskap som

de menade handlade om att Jesus var ett försoningsoffer. Därefter undersöktes Rings bok, som inte

heller nämner Jesus beroende av Johannes döparen, men däremot beskrivs Guds rike som det

viktiga i Jesu budskap, även om riket beskrivs på ett något annorlunda sätt än hos Holmberg, Meier

och Harris. Han tar även upp helvetet vilket inte fanns bland de teman som undersökningen utgick

ifrån. Rings beskrivning skiljer sig från den beskrivning av helvetet som Harris gör, medan

Holmberg och Meier inte skriver om helvetet. Inte heller Rundblom och Berg skriver om Jesus

beroende av Johannes döparen, och när de skriver om Jesu budskap så handlar det mest om etik och

inte om Guds rike. Rundblom och Berg är den enda läroboken som tar upp frågan om hur Jesus såg

på sin egen död. De menar att Jesus var på väg att misslyckas och därför accepterade sin egen död,

vilket inte Holmberg och Meier menade. De tar också upp domens dag och helvetet, där det har en

50

konkret beskrivnings av vad som ska hände vid tidens slut, något som inte Holmberg, Meier och

Harris har.

Vad är det då för intressanta skillnader som har kommit upp mellan den forskning om den historiska

Jesus som studerats och de gymnasieläroböcker som studerats? Om vi börjar med den biografiska

bakgrunden till Jesu liv, kan vi se att mycket av det som Holmberg tog upp som

bakgrundsinformation inte finns med hos läroboksförfattarna. Det som tas upp både i

gymnasieläroböckerna och i forskningen är när det gäller vilket årtal Jesus kan ha föds. Där är alla

texterna i stort sett överens. Temat om jungfrufödseln utelämnas av två av författarna och den tredje

konstaterar bara faktum att Josef inte var far, utan att diskutera historiska aspekter. Teman som

Holmberg tar upp men inte gymnasieläroböckerna är frågan om vilken social status som Jesus

familj har. En fråga av det slaget kan ha utlämnats av utrymmesskäl eller för att läroboksförfattarna

helt enkelt inte har tyckt att det är relevant.

Den tydligaste skillnaden mellan läroböckerna och Holmberg, Meier och Harris gäller temat om

Jesu förhållande till Johannes döparen. För det första fanns det inte med som ett explicit tema hos

någon av gymnasieläroböckerna, trots att det behandlades med ganska mycket utrymme hos både

Holmberg, Meier och Harris. Propositionen i Holmberg som fick stöd hos Meier och Harris är att

Jesus följde Johannes döparen en tid och att Jesu verksamhet mer eller mindre bygger på Johannes

verksamhet, även om den med tiden tar en annan väg. Hos gymnasieläroböckerna nämns inte detta

överhuvudtaget, utan det enda som nämns av två av läroböckerna är att Jesus döps av Johannes,

någon annan koppling görs inte, medan hos Ring nämns inte Johannes döparen alls.

När det gäller Jesu budskap är det större skillnad i vilken grad läroböckerna överensstämmer med

Holmberg, Meier och Harris. Den bok som studerades först, Thulin och Elm, var också den som

överensstämde i minst grad med Holmberg, Meier och Harris. De menade att Jesu undervisning

handlade om att Jesus själv var ett försoningsoffer. De skrev enbart i förbigående om Guds rike.

Guds rike var centrum i Jesu budskap enligt Holmberg med stöd från Meier och Harris. Detta är den

största skillnaden när det gäller makropropositioner för ett övergripande makrotema i denna studie.

I Rings bok betonas gudsrikestanken tydligt vilket är i linje med Holmberg, Meier och Harris. En

hel sida i början av framställningen av Jesu budskap handlar om Guds rike. Den övergripande

beskrivningen stämmer men detaljerna skiljer sig åt jämfört med Holmberg, Meier och Harris. Hos

Rundblom och Berg ställs etiken i centrum. Etiken framställs på ett liknande sätt som hos Holmberg

51

och Meier. Men Rundblom och Berg kopplar inte ihop Jesu etik med gudsrikestanken vilket

Holmberg, Meier och Harris gör.

När det gäller hur Jesus använder sina handlingar för att föra fram sitt budskap är det Rings

framställning som närmast överensstämmer med Holmberg, Meier och Harris. Ring menar att de

under som utfördes av Jesu var ett sätt att visa på Guds rike, medan de övriga läroböckerna enbart

beskriver att Jesus utförde under, utan att det kopplas till deras betydelse för budskapet.

Sammanfattningsvis stämmer Rings övergripande beskrivning överens med forskningen för det

övergripande makrotemat om Jesu budskap och handlingar, medan de andra två, avviker på olika

sätt, även på en makronivå. Rings övergripande beskrivning stämmer, men alla detaljer återfinns

inte hos Holmberg, Meier och Harris. Det finns ett antal teman som utelämnas hos läroböckerna.

Till exempel de om Jesus och politiken, Jesu framtoning och Jesu undervisningsteknik. Här ser vi

alltså en skillnad på temanivå, men temana finns inte heller hos Meier eller Harris.

Det sista övergripande makrotemat handlade om Jesu död. Den övergripande beskrivningen

stämmer. Både judar och romare var inblandade. Upprinnelsen var att judarna kände sig hotade,

vilket i förlängningen gjorde att Jesus överlämnades till romarna. Däremot beskrivs inte alla detaljer

på samma sätt, till exempel när det gäller vad i Jesu undervisning som blev hotfullt. Dessutom finns

hädelsen med som en anledning till att han dödades hos alla tre gymnasieläroböckerna, vilket också

var en anledning hos Holmberg, Meier och Harris. Värt att notera är också att syndaförlåtelsen

fanns med som anledning hos både Thulin och Elm, och Ring, men inte hos varken Holmberg,

Meier eller Harris.

Det är också värt att notera att den historiska frågan angående uppståndelsen inte diskuteras av

läroboksförfattarna i samband med att Jesu död beskrivs, vilket görs av åtminstone Holmberg och

Meier. Rundblom och Berg tar istället upp frågan om uppståndelsen senare när de beskriver

bibelforskningen. Där beskrivs att bibelforskarna har ett synsätt på Jesu död som stämmer överens

med Holmberg men inte med Meier.

Holmberg menade i temat om hur Jesus såg på sin död att Jesus själv inte såg sin död som ett

misslyckande utan istället var del av ett tänkande som såg martyrers blod som renande. Detta

stöddes även av Meier. Här finns en tydlig skillnad mot Rundblom och Berg som skriver att Jesus

gick frivilligt i döden på grund av att han såg att han höll på att misslyckas. I de andra två

läroböckerna finns temat inte med.

52

Ska man analysera skillnaderna både när det gäller teman och propositioner kan man koppla tillbaka

till kursplanerna. I kursplanen före 2011 är det uttrycksformer, tro och idéer som betonas, och i den

nya kursplanen är det hur individer och grupper formas utifrån bland annat skriftliga källor. Det är

alltså religionens uttrycksformer och hur dessa påverkar individer och grupper som står i centrum.

Mer konkret i detta sammanhang blir alltså frågan för läroboksförfattaren: Vad betyder Jesu liv för

den enskilde troende och för kyrkan idag. Detta kan vara en anledning till att vissa detaljer

utelämnas av alla tre. När det gäller Johannes döparens förhållande till Jesus, så är det intressant för

den historieintresserade, men vilken relation den historiska Jesus hade till Johannes påverkar inte

hur den enskilda troende lever sitt liv idag, och är därför inte intressant för läroboksförfattarna att ta

upp. De har med andra ord inte ett historiskt perspektiv. Frågan är hur eleven ska veta när

läroböckerna försöker skriva vad som hände i historisk bemärkelse och när de har andra perspektiv

som inte uttryckligen anges? Här finns alltså ett didaktiskt dilemma för läroboksförfattarna mellan

att vara så objektiv som möjligt i framställningen och att vara relevant. Hur blir det med elevernas

vetenskapliga utveckling om inte läroböckerna har ett vetenskapligt förhållningssätt?

En generell olikhet mellan gymnasieläroböckerna är alltså att gymnasieläroböckerna inte går in på

förhållandet mellan Jesus och Johannes. Ett annat perspektiv på skillnaden är att forskarna och

läroboksförfattarna har olika syften när de skriver om Jesus. Det är olika frågor som är intressanta.

Forskningen är intresserad av att gräva fram ny information, och ge nya perspektiv, medan

gymnasieläroböckerna är intresserade av att presentera en bild av Jesus som på ett lättförståeligt sätt

kan utgöra en bakgrund till kristendomen. Detta är motstridiga utgångspunkter eftersom

forskningens uppgift är att gräva djupare i det som inte är självklart medan gymnasieläroböckerna

ska presentera det som på något sätt är ”självklara” baskunskaper i kristendomen, och då passar inte

Jesu förhållande till Johannes in på dessa baskunskaper.

Det visar sig dessutom i undersökningen att det inte finns några ”självklara” baskunskaper. Hade

det funnits entydigt självklara baskunskaper om Jesus hade framställningarna liknat varandra i

större utsträckning. Tre olika bilder av Jesus har presenteras i gymnasieläroböckerna. Störst skillnad

var det när det gällde Jesu budskap, där en bok beskrev att budskapet handlade om att Jesus dog för

att uppnå försoning, en presenterade Jesus som predikande budskapet om Guds rike, och den tredje

presenterade Jesus som en etisk predikant. Den slutsats som man kan dra ifrån detta är att det inte

finns någon enhetlig bild av Jesus i gymnasieläroböcker. Detta kommer också att leda till att

gymnasieeleverna kommer att få olika bilder av Jesus, om elevernas bild kommer från

läroböckerna.

53

En tendens i de studerade läroböckerna är att när man presenterar Jesu budskap presenterar man det

som kyrkan senare har predikat. Det vill säga en senare vidareutveckling av Jesu budskap. Detta är

tydligt när Thulin och Elm skriver om att Jesus dog som ett försoningsoffer. En tanke som

verkligen varit en viktig del i den kristna försoningsläran som började utvecklas av Paulus, men

däremot inte Jesu eget huvudbudskap enligt Holmberg, Meier och Harris.215 Ett annat exempel är

också när två läroböcker skriver om helvetet, som enligt Harris är ett koncept som har

vidareutvecklats av kyrkan, snarare än predikats av Jesus (se 4.3.5).

En annan tendens som är tydlig i gymnasieläroböckerna är att de inte resonerar särskilt mycket

angående de historiska aspekterna av Jesu liv. I studien har några historiska resonemang i

läroböckerna refererats. Ring resonerade om årtalet för Jesu födelse, och Rundblom och Berg

resonerade om hur Jesus kan ha sett på sin död. Rundblom och Berg har dessutom ett resonemang

om källor till Jesu liv som ligger innan beskrivningen om Jesus. De har också ett avsnitt i slutet där

bibelforskning och historiska aspekter diskuteras, även Ring har ett kort resonemang om källor till

Jesu liv. Thulin och Elm för inga resonemang om de historiska aspekterna, varken när det beskriver

Jesus, eller vid sidan av.

På det hela taget är det alltså mycket sparsamt med historiska resonemang i alla tre läroböckerna.

Och detta är en stor skillnad i jämförelse med Holmberg, Meier och Harris, som sätter in sina

resonemang i ett historiskt sammanhang. Det är i sig inte överraskande att historisk forskning i

större utsträckning än gymnasieläroböckerna ägnar sig åt historiska resonemang, men att skillnaden

är så stor är värt att notera, speciellt i fallet med Thulin och Elms bok som helt saknar historiska

resonemang. Om eleven ska utvecklas vetenskapligt, vilket läroplanen från 1994 påbjöd, så behöver

också läroböckerna föra resonemang i vetenskaplig anda.

Några större trender kan man alltså se i denna studie. Den största skillnaden mellan

gymnasieläroböckerna och Holmberg, Meier och Harris handlar om förhållandet mellan Jesus och

Johannes. Detta är den tydligaste slutsatsen från studien, eftersom den är så generell. Läroböckerna

nämner inget mer om relationen mellan Jesus och Johannes än att Jesus döptes av Johannes, medan

både Holmberg, Meier och Harris tar upp detta. En annan tydlig skillnad är den mellan hur Jesu lära

beskrivs av Thulin och Elm jämfört med Holmberg, Meier och Harris. Det är också intressant att

Rundblom och Berg drar nästan motsatt slutsats angående hur Jesus kan ha tänkt angående sin död.

Det har också framgått att det är sparsamt med historiska resonemang i läroböckerna. Är det någon

bok som stämmer bättre än de övriga med den studerade forskningen? Börge Rings bok tar upp

215 Hedin, Christer, Kristendom: lära, fromhetsliv och historia, 1. uppl., Dialogos, Stockholm, 2011, s. 27ff

54

ungefär samma saker som den studerade forskningen och det som Börge Ring påstår stämmer på ett

övergripande sätt med Holmberg, Meier och Harris.

Studien har gett mig som religionslärare viktiga perspektiv på läroböckernas beskrivning av

kristendomen i allmänhet och deras beskrivningar av Jesus i synnerhet. Det jag framförallt tar med

mig som religionslärare är att det finns många olika bilder av Jesus, både hos forskningen om den

historiska Jesus och hos gymnasieläroböckerna. Vad innebär detta för mig som lärare i

religionskunskap om jag vill ge en så konkret och allsidig bild som möjlig? Hur ska jag förhålla mig

till Jesus som lärare om det inte finns någon entydig bild att förmedla? Jag tror att det enda sättet är

att försöka ge eleverna flera perspektiv. Till exempel skulle man kunna kopiera avsnittet om Jesus

från flera olika läroböcker och be eleverna jämföra dessa. Det viktiga är att få eleverna att förstå att

Jesus har uppfattats på olika sätt genom tiderna och förstås på olika sätt även idag.

55

6 Käll och litteraturförteckning:

Almén, Edgar, Religious Education in Sweden, i Edgar Almén and Hans Christian Øster, Religious

Education in Great Britain, Sweden and Russia. Presentations, Problem Inventories and

Commentaries, Linköping University Electronic Press, LINKÖPING 2000, http://liu.diva-

portal.org/smash/get/diva2:375361/FULLTEXT01

Ambjörnsson, Ronny, Nationalencyklopedin, Ellen Key, http://www.ne.se/lang/ellen-key (hämtad

2013-10-31.)

Ammert, Niklas, Inledning, sid 17-22 i Ammert, Niklas (red.), Att spegla världen:

läromedelsstudier i teori och praktik, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011a

Ammert, Niklas, Om läroböckerna och studiet av dem, sid 25-41 i Ammert, Niklas (red.), Att spegla

världen: läromedelsstudier i teori och praktik, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011b

Byrskog, Samuel, Nya testamentets forskningshistoria, sid 33-40, i Mitternacht, Dieter & Runesson,

Anders (red.), Jesus och de första kristna: inledning till Nya testamentet, Verbum, Stockholm,

2007,s. 34F

Harris, Stephen L, About the books, http://stephenharrisauthor.com/books.shtml (Hämtad 130619)

Harris, Stephen L., Understanding the Bible, 5. uppl., Mayfield Pub, London a Mountain View,

Calif., 2000

Hartman, Sven G, Hur religionsämnet formades, i Almén, Edgar, Att undervisa om religion,

livsfrågor och etik i skolan : texter för lärarutbildning och lärarfortbildning, Linköping 1994

Hedin, Christer, Kristendom: lära, fromhetsliv och historia, 1. uppl., Dialogos, Stockholm, 2011

Hellspong, Lennart, Metoder för brukstextanalys, Studentlitteratur, Lund, 2009

Hellspong, Lennart och Ledin, Per, Vägar genom texten: handbok i brukstextanalys,

Studentlitteratur, Lund, 2010

Holmberg, Bengt, Den historiske Jesus, sid 149-174, i Mitternacht, Dieter & Runesson, Anders

(red.), Jesus och de första kristna: inledning till Nya testamentet, Verbum, Stockholm, 2007

Holmberg, Bengt, Den historiske Jesus – nutida diskussionsläge och bedömning, sid 23-54 i

Jesustolkningar idag: tio teologer om kristologi, Verbum, Stockholm, 1995

Holmberg, Bengt, Människa och mer: Jesus i forskningens ljus, 2., rev. uppl., Arcus, Lund, 2005

56

Härenstam, Kjell, En granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett urval av läroböcker

Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?”, Karlstad

universitet, 2006

Härenstam, Kjell, Kan du höra vindhästen?: religionsdidaktik - om konsten att välja kunskap,

Studentlitteratur, Lund, 2000

Härenstam, Kjell, Skolboks-islam: analys av bilden av islam i läroböcker i religionskunskap, Acta

Universitatis Gothoburgensis, Diss. Göteborg : Univ.,Göteborg, 1993

Feister, John Bookser, Finding the Historical Jesus: An Interview With John P. Meier i St. Anthony

Message, December 1997, http://www.americancatholic.org/Messenger/Dec1997/feature3.asp

(Hämtad 130917)

Johansson, Lars-Göran, Introduktion till vetenskapsteorin, 2., [utök.] uppl., Thales, Stockholm,

2003

Kamali, Masoud, Skolböcker och kognitiv andrafiering, i Sawyer, Lena & Kamali, Masoud,

Utbildningens dilemma: demokratiska ideal och andrafierande praxis : rapport, Fritze, Stockholm,

2006, http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/17/98/1fb66fa9.pdf (hämtad 131103)

Karlsson, Christer, Fundamentalism eller bokstavstro? En analys av hur läroböcker i

religionskunskap hanterar begreppet kristen fundamentalism och hur olika bibelsyn presenteras i

en sekulariseringsteoretisk belysning., Malmö högskola/Lärarutbildningen, 2011

Key, Ellen, Barnets århundrade: studie. 2, Bonniers, Stockholm, 1912, s. 95, (finns att läsa på

http://runeberg.org/barnets2/ )

Linköpings universietet, Religionskunskap (16-30 hp), 15hp Kurslitteratur 2012,

:http://www.liu.se/utbildning/program/amneslarare-gy/student/termin-3/religionskunskap-

92re21/litteraturlista?l=sv (Hämtad 130820)

Lunds universitet, Litteraturlista för BIV B21/BIV D21 Bibelvetenskap 15 hp, HT 2013,

http://www.teol.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/BIVB21/20132/BIV_B21_D21_Litteratur.

pdf (Hämtad 130820)

Lunds universitet, Bengt Holmberg, 090830, http://www.teol.lu.se/person/BengtHolmberg (Hämtad

131010)

Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Skolverket,

Stockholm, 2011

57

Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 : gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, den

kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för

utvecklingsstörda, Skolverket, Stockholm, 2006

Meier, John P., A marginal Jew: rethinking the historical Jesus. Vol. 1, The roots of the problem and

the person, Doubleday, New York, 1991

Meier, John. P., Jesus, sid 1316-1328, i Brown, Fitzmyer, Murphy, New Jerome Biblical

Commentary, Upper Saddle River, 1990

Nationalencyklopedin, Albert Schweitzer, http://www.ne.se/lang/albert-schweitzer (hämtad 2013-

10-28).

Nationalencyklopedin, Hermann Samuel Reimarus, http://www.ne.se/hermann-samuel-reimarus,

(hämtad 2013-10-28).

Nationalencyklopedin, Inspiration, http://www.ne.se/lang/inspiration (hämtad 2013-08-29).

Nationalencyklopedin, Urkyrkan, http://www.ne.se/lang/urkyrkan (hämtad 2013-10-28).

Noll, Kurt. N., The Ethics of Being a Theologian, i The Chronicle of Higher Education, 090727,

http://chronicle.com/article/The-Ethics-of-Being-a/47442/ (Hämtad 130504)

Olsén, Anna, Religionsundervisning eller religiös undervisning?: En undersökning av

kristendomens plats i religionskunskapen utifrån läromedel, Högskolan Kristianstad, 2010

Olsson, Birger, Vägar till texten, sid 389-406 i Mitternacht, Dieter & Runesson, Anders (red.), Jesus

och de första kristna: inledning till Nya testamentet, Verbum, Stockholm, 2007

Petersson, Kristoffer, Genus i läroböcker för religionskunskap A: En analys av hur genus framställs

i avsnitten om judendomen och kristendomen i ett urval läroböcker, Högskolan i Halmstad, 2012

Ring, Börge, Religion och sammanhang, Liber, Stockholm, 2005

Ring, Börge, Författaren Börge Ring, http://www.borgering.se/bockerna (hämtad 131111).

Rundblom, Gunilla, Berg, Lief, Liv och Mening – stora boken, Uppsala 2002

Selander, Gunilla, Sammanfattande kommentar till läroböckerna i religionskunskap för gymnasiet,

Sveriges kristna råd. Läromedelsgruppen, Granskning av läromedel i religionskunskap: [rapport

från Läromedelsgruppen], Sveriges kristna råd, Stockholm, 1999

Skolverket, Ämne – Religionskunskap, http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-

kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/rel?tos=gy&subjectCode=rel&lang=sv (Hämtad 131010)

58

Skoverket, RE1201 - Religionskunskap A, http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?

sprak=SV&ar=0405&infotyp=5&skolform=21&id=3204&extraId= (Hämtad 131010)

Svenska pastoraltidskrift, Redaktion och kansli, 060925, http://webnews.textalk.com/svensk-

pastoraltidskrift-kyrkligt-forum/redaktion-och-kansli (Hämtad 131010)

Sverige Radio, Människor och tro 101210 (radioprogram),

http://sverigesradio.se/topsy/ljudfil/2786517.mp3

Thulin, Birgitta, Elm, Sten, Religion A & B 2000, Malmö 2006.

Vikström, Björn, Den skapande läsaren: hermeneutik och tolkningskompetens, Studentlitteratur,

Lund, 2005

Westar Institute, Jesus Seminar Phase 1: Sayings of Jesus,

http://www.westarinstitute.org/projects/the-jesus-seminar/jesus-seminar-phase-1-sayings-of-jesus/

(hämtat 131031)

Westar Institute, Meet the Westar Fellows, http://www.westarinstitute.org/membership/westar-

fellows/fellows-directory/, (Hämtad 130619)

Westar Institute, The Jesus Seminar, http://www.westarinstitute.org/projects/the-jesus-seminar/

(hämtad 130619)

Widén, Pär, Kvalitativ textanalys, sid 136-152 i Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.),

Handbok i kvalitativ analys, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2009

Örebro teologiska högskola, Kursplan Nya testamentet, baskurs,

http://www.orebromissionsskola.se/bilder/kursplaner_jamna_ar/BV102%20Nya%20testamentet

%20grundniv%C3%A5%201.pdf (Hämtad 130820)

59