8/13/2019 "Kinas gröna revolution", för ERA

http://slidepdf.com/reader/full/kinas-groena-revolution-foer-era 1/2

28  ERA 10 • 2013

 JOJJE OLSSON skriver i ERA om Kinas energi och miljö

Kinatema

I ETT LÄNGRE perspektiv är satsning-arna än mer häpnadsväckande; till år 2020ska investeringarna inom grön energi upp-gå till 5 000 miljarder kronor, och sektornsvara för 20 procent av hela Kinas elbehov.Orden har också omsatts i handling:

– I fjol spenderade Kina 65 miljarderdollar på förnybar energi, vilket är merän någon annan nation och motsvarar enfjärdedel av hela världens investeringarpå området, säger Joanna Lewis, lektorvid Georgetown University som forskarspeciellt på Kinas energisektor.

Sedan ett par år tillbaka tillverkar Kinamycket riktigt mest vind- och solkraft

i hela världen. Industrin fanns alltså påplats redan före den nya femårsplanen.Produktionen av solpaneler i stor skalai Kina började kring 2004, för att sedanöka lavinartat då myndigheterna sjösatteett stort stimulanspaket på grund av denglobala finanskrisen 2008. Stimulansernainnefattade även grön energi, där tillver-karna nu fick förmånliga banklån ochallehanda subventioner.

På bara något års tid sprang hundratalsnya företag inom Kinas solkraftsindustriupp. De som redan fanns växte ytterli-

gare; LDK hade 2009 inte mindre än30000 anställda, och spottade ur sig pris-

värda solpaneler genom en kombinationav billig arbetskraft och nyinvesteringar.

Utvecklingen har fått den globalakapaciteten att öka dramatiskt, underfjolåret installerades 30,5 GW solkraftglobalt, vilket är över tio gånger mer än2007.

Priser rasar, klagomål hörs

Men den kinesiska överinvesteringeninom solkraft har också lett till kraftigtminskade priser på solpaneler. Bloom-berg News Energy Finance uppgav i hös-

tas att det globala priset för solceller idagär 41 cent/W, jämfört med drygt 3 dollar

ERA fortsätter sin serie Kinabilder om energi och

miljö med denna artikel om landets förnybara

satsningar. Det är Jojje Olsson, journalist, förfat-

tare och Kinakännare boende i Peking, som rap-

porterar från världens största land, som snabbt

växer till en viktig spelare på den globala arenan.

Med konsekvenser för oss alla.

Startskottet på Kinas enorma satsningar inom grön en-ergi kan sättas till mars 2011. Då antog landets politikeren ny ekonomisk femårsplan, som bland annat innebarsatsningar om 3 000 miljarder kronor på förnybar ener-gi. De ambitiösa målsättningarna innefattar att till 2015minska landets koldioxidutsläpp med 40 procent jäm-fört med 2005 års nivåer, samt att till samma år minskakolets andel av elproduktionen från 70 till 63 procent. Text: Jojje Olsson, Peking

DEN GRÖNA REVOLUTIONENMED VATTENKRAFT SOMSPJUTSPETS

8/13/2019 "Kinas gröna revolution", för ERA

http://slidepdf.com/reader/full/kinas-groena-revolution-foer-era 2/2

  ERA 10 • 2013 29

2004. Denna tuffa verklighet har fått fleratillverkare i USA, Japan och Tyskland attgå i konkurs.

Det hela har även resulterat i han-delskrig. USA var först med att införaen 31-procentig straffskatt på importe-rade solceller från Kina, som i sin tur ladetullar på amerikanskt polysilikon, och an-dra material som behövs i tillverkningenav solpaneler.

Klagorop hördes även från europeiskatillverkare. Kina exporterar solceller förcirka 200 miljarder kronor om året tillEuropa. Därför införde EU-kommissio-

nen i juni i år en mindre strafftull, somman hotade att höja till över 80 procentom kineserna inte ”justerade” sina export-priser.

Kineserna svarade genast med tullarpå bland annat vin, och till slut nöjde sigEU med att införa ett minimipris samt enkvot på kinesiska solceller.

Lider själva

Men de kinesiska tillverkarna lider ävensjälva av prisdumpningen. Enligt Bloom-berg står kinesiska företag i dag för 70procent av världens tillverkning av solcel-

ler, och åtta av världens tio största aktörerär från Kina. Tillverkningen har i dag en

kapacitet på 49 GW per år, vilket är tiogånger mer än 2008, och 61 procent merän vad som installerades globalt i fjol.

Det är alltså inte efterfrågan som fåttde kinesiska företagen att växa. De haristället blivit beroende av statliga subven-tioner, samtidigt som vinsterna minskatstadigt till följd av fallande priser ochminskad export på grund av finanskrisoch handelskrig.

LDK har i dag endast 10 000 anställda,och aktien har sjunkit med 98 procent ivärde sedan toppen 2007. Företaget hardessutom skulder på över 20 miljarderkronor, och mindre likvida medel ännågonsin.

Satsning på hemmamarknaden

För att reda ut situationen beslutade Ki-nas denna höst att öka försäljningen påden egna marknaden, istället för att för-

lita sig på export.– Det officiella målet för installeradsolkraft till år 2015 har höjts flera gånger,och ligger nu på 35 GW. Kina skulle dåpassera Tysklands 32 GW, och många räk-nar dessutom med att målet kommer attöverskridas ytterligare, säger Joanna Lewis.

Med tanke på att Kina i dag endast har7 GW installerad solkraft, så beräknasdenna tvååriga ökning kosta 300 miljar-der kronor.

Vindkraften följer ett närmast iden-tiskt mönster. Under det senaste årtion-det har vindkraftens installerade kapacitet

globalt ökat med cirka 25 procent per år.Detta till stor del tack vare Kina, där till-växten under samma period varit över 60procent årligen.

Redan 2010 gick Kina förbi USA somlandet med mest installerad vindkraft ivärlden. Sedan dess har försprånget ökat.I fjol nådde Kina en installerad kapacitetpå 75 GW, som ska öka till 100 GWinnan år 2015.

Protest hos WTO

I början av 2011 lade USA in en protesttill Världshandelsorganisationen (WTO)

om kinesisk prisdumpning även inomvindkraft. WTO beslutade sommaren

2011 till amerikanernas fördel, och beor-drade att Kina skulle sluta subventionerasin tillverkning.

Men enligt Joanna Lewis kommerdessa dispyter inte att utvecklas till storahandelskrig, eftersom billiga produkter defacto även gynnar lokala aktörer:

– Inkomsterna inom sol- och vind-kraftsindustrin kommer inte bara av till-verkningen, utan även från installationen,som skapar lokala arbetstillfällen. Mångaföretag i USA och Europa tjänar faktisktpå att köpa solpaneler från Kina, och tabetalt bara för installationen.

Vattenkraften störst

Störst av alla förnybara energiområden iKina är dock vattenkraft, som i år upp-nådde 229 GW, vilket är 18 procent avhela landets energibehov. Detta efter enrad jättebyggen som Three Gorges, värl-

dens största damm med en kapacitet pånära nog hela Sveriges, 22,5 GW. Kina villutöka sin kapacitet av vattenkraft till 290GW. Här föreligger visserligen inga han-delskrig, men dock geopolitisk konflikt,då planerna hotar att leda om vatten frånfloder som Brahmaputra och Mekong.

Kinas satsningar för att minska utsläp-pen gäller inte endast energiutvinning.Denna höst beslutades att ”miljövänligaindustrier” ska bli en av de främsta pe-larna i Kinas nya ekonomi till 2015, medsatsningar och subventioner på allt frånelbilar till vattenrening och avfallshante-

ring. Denna sektor, som även inkluderargrön energi, beräknas växa med 15 pro-cent årligen.

Lokala elkvoter

Myndigheterna är väl medvetna om kost-nader och missnöje med Kinas allvarligamiljöföroreningar, och överväger även attinföra lokala kvoter på hur stor andel avelen som måste produceras från förnybarakällor. Men då riskerar man att minskaelproduktionen som helhet, eftersom sol-och vindkraft i dag enligt Joanna Lewisendast står för ett par procent av landets

energi. Och i Kina är det fortfarande till-växt som står högst på agendan.

Joanna Lewis,

lektor vid

Georgetown

University, fors-

kar speciellt på

Kinas energi-

sektor.