kirsimarja raitasalo: finländska ungdomars användning alkohol och droger

8.2.2016 1

Finländska ungdomars användning av alkohol och droger

European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs (ESPAD)

Kirsimarja Raitasalo


Innehåll

• Genomförandet av undersökningen

• Huvudteman

• Huvudresultat

• Sammandrag och konklusioner

8.2.2016 2 Kirsimarja Raitasalo

Genomförandet av undersökningen

• Fortsättning på undersökningar år 1995, 1999, 2003, 2007 och 2011. 36 medverkande länder år 2015 (figur 1).

• Målgruppen: 15–16-åriga skolelever, i Finland går denna åldersgrupp i grundskolans nionde klass.

• Klusterurval i två faser: • I fas 1 samplades skolorna genom ett systematiskt slumpmässigt urval

(275 skolor).

• I fas 2 valdes en klass i var och en skola.

• Materialet insamlades i mars 2015.

• 258 skolor ingick i det slutliga datamaterialet (deltagar-%: ca 94), sammanlagt 4 049 elever (1 958 pojkar, 2 091 flickor).


8.2.2016 4

Figur 1. ESPAD-länderna år 2015

När genomfördes undersökningen?

Våren 2015

Hösten 2015

Våren 2016

Genomfördes inte


Huvudteman

8.2.2016 5

• Användning av alkohol, tobak, narkotika och andra droger

• Anskaffande av alkohol

• Debutålder med avseende på olika rusmedel

• Attityder till och risker med olika droger

• Nya droger och fenomen (e-cigaretter, vattenpipa, blandmissbruk)


Huvudresultat


Andelen nyktra 15–16-åringar har ökat. Berusningsdrickandet har minskat.

Per gång dricks det mindre än tidigare. Debutåldern för att dricka alkohol har stigit.

Tobaksrökandet har minskat bland 15–16-åringar.

Allt fler pojkar har prövat på snus. Att pröva e-cigaretter är vanligt.

Andelen 15–16-åringar i nian som prövat på eller använder narkotika har inte förändrats.

Cannabis är den mest använda drogen. Allt mindre risker förknippas med att pröva på narkotika.


Alkoholbruk och berusningsdrickande år 2015

• Andelen nyktra 15–16-åringar har ökat efter millennieskiftet.

– 25 % av pojkarna och 28 % av flickorna har aldrig använt alkohol (figur 2).

• Berusningsdrickandet har minskat.

– 37 % av 15–16-åringarna hade varit berusade någon gång i sitt liv (figur 3 och 4).

• Andelen storkonsumtionstillfällen av alla dryckestillfällen har minskat under de senaste åren.

– Ca en tredjedel av de unga hade druckit minst sex portioner alkohol vid det senaste dryckestillfället (figur 5).

• Ungdomarnas debutålder för att dricka har stigit.

• Unga får oftast tag på alkohol via vänner och syskon (figur 6).

• Attityderna till berusningsdrickande har skärpts (figur 13).


Allt flera pojkar och flickor är nyktra

8.2.2016 9

Figur 2. Andelen nyktra 15–16-åringar 1995–2015, %


12 %

25 % 17 %

36 %

0 %

20 %

40 %

60 %

1995 1999 2003 2007 2011 2015

Har aldrig använtalkohol

Nyktra under sesenaste 12månaderna

11%

28% 14%

36%

0%

20%

40%

60%

1995 1999 2003 2007 2011 2015

Flickor Pojkar

Berusningsdrickandet har minskat

8.2.2016 10

53%

25% 22%

9%

0%

20%

40%

60%

1995 1999 2003 2007 2011 2015

Under de senaste30 dagarna

3+ gånger under desenaste 30 dagarna

49%

20% 19%

6%

0%

20%

40%

60%

1995 1999 2003 2007 2011 2015

Pojkar Flickor

Figur 3. Andelen 15–16-åringar som druckit minst sex portioner vid samma tillfälle under de senaste 30 dagarna 1995–2015, %


Rejält berusningsdrickande* har minskat

8.2.2016 11

48%

37% 40%

31%

19%

13%

4% 2%

0%

20%

40%

60%

2007 2011 2015

Under livstiden

Under de senaste12 månaderna


3+ gånger underde senaste 30dagarna

Figur 4. Andelen 15–16-åringar som varit rejält berusade 2007–2015, % * Vinglat då man gått, sluddrat, kastat upp eller följande dag inte kommit ihåg allt som hände då man drack

55%

37% 49%

32% 23%

13% 5%

1% 0%

20%

40%

60%

2007 2011 2015

Pojkar Flickor


15–16-åringar dricker mindre än tidigare per dryckestillfälle

8.2.2016 12

Figur 5. Andelen 15–16-åringar som druckit ett bestämt antal alkoholportioner vid det senaste dryckestillfället, 1995–2015, %

Pojkar Flickor


28 35 39 38 46

14 18 18 18

18

58 46 42 44 36

0 %

20 %

40 %

60 %

80 %

100 %

1999 2003 2007 2011 2015

Andelen somdruckit 1-2portioner

Andelen somdruckit 3-5portioner

Andelen somdruckit minst 6portioner

34 41 38 38 48

29 25 27 23

27

37 35 35 39 26

0 %

20 %

40 %

60 %

80 %

100 %

1999 2003 2007 2011 2015

Unga får oftast tag på alkohol via vänner och syskon

8.2.2016 13

Figur 6. Hur hade ungdomarna skaffat sin alkohol vid det senaste dryckestillfället? 1999–2015, % * Man kan få tag på alkohol från olika källor vid samma tillfälle.

0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 %

Jag köpte själv på Alko

Jag köpte själv i en livsmedelsaffär / kiosk / matbutik

Jag blev serverad på en bar eller en restaurang

Pappa eller mamma köpte

En okänd person köpte eller bjöd åt mig

Jag tog hemifrån

Pappa eller mamma bjöd

Mina kompisar eller syskon skaffade eller bjöd

Jag dricker aldrig alkohol

2015

2011

2007

2003

1999


Rökning och snusande år 2015

• Tobaksrökandet bland 15–16-åringar har minskat under 2000-talet.

– 12 % av pojkarna och 10 % av flickorna rökte dagligen år 2015 (figur 7).

• Snusandet har ökat bland pojkar.

– 24 % av pojkarna och 5 % av flickorna hade använt snus minst en gång under de senaste 30 dagarna år 2015 (figur 8).

• Åldersklassen som deltog i undersökningen år 2015 har börjat röka och använda snus senare än samma åldersklass i de tidigare studierna.

• Rökandet anses vara mera riskfyllt än tidigare (figur 13).

• År 2015 frågade man för första gången också om bruket av e-cigaretter och vattenpipa (figur 9).

– 50 % av pojkarna och 32 % av flickorna uppgav att de hade använt e-cigaretter någon gång i sitt liv.

– 22 % av pojkarna och 20 % av flickorna hade någon gång prövat på vattenpipa.

– Dagligt bruk av e-cigaretter och vattenpipa var dock ovanligt.


Tobaksrökandet bland 15–16-åringar har minskat

8.2.2016 15

Figur 7. Andelen 15–16-åringar som har prövat på cigaretter respektive röker dagligen 1995–2015, %

78%

50% 24%

12% 0%

20%

40%

60%

80%

100%

1995 1999 2003 2007 2011 2015

Prövat påcigaretter

Röker dagligen

75%

44% 24%

10% 0%

20%

40%

60%

80%

100%

1995 1999 2003 2007 2011 2015

Pojkar Flickor


Snusandet bland pojkar har ökat

8.2.2016 16

39 % 42 %

22 %

36 %

12 %

24 %

0 %

10 %

20 %

30 %

40 %

50 %

1999 2003 2007 2011 2015

Under sin livstid



13% 13%

6% 11%

1% 5%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

1999 2003 2007 2011 2015

Figur 8. Andelen 15–16-åringar som har använt snus 1999–2015, %

Pojkar Flickor


8.2.2016 17

E-cigaretter är vanligare bland pojkar, små skillnader mellan könen i bruket av vattenpipa

5% 1%

22% 20%

1% 0%

50%

32%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Pojkar Flickor

E-cigarett någon gång ilivstiden

E-cigarett dagligen

Vattenpipa någon gång ilivstiden

Vattenpipa dagligen

Figur 9. Andelen 15–16-åringar som har använt e-cigaretter eller vattenpipa år 2015, %


Experiment med och bruk av narkotika år 2015

• Inga nämnvärda förändringar i cannabisbruk har skett bland 15–16-åringarna.

– År 2015 hade 10 % av pojkarna och 7 % av flickorna någon gång i sitt liv prövat på cannabis (figur 10).

• Bruket av övriga illegala droger är ovanligt bland 15–16-åringarna.

– 3 % av ungdomarna uppgav att de prövat på någon annan drog än cannabis.

– Bruket av lugnande preparat eller sömnmedel utan läkarordination har minskat något bland både flickor och pojkar sedan den senaste undersökningen: 4 % av pojkarna och 8 % av flickorna hade använt denna typ av mediciner (figur 11).

– Andelen som använt alkohol och läkemedel tillsammans har minskat successivt: 3 % av pojkarna och 7 % av flickorna hade kombinerat alkohol och läkemedel någon gång i sitt liv (figur 11).

– 7 % av pojkarna och 8 % av flickorna hade brukat lim, lösningsmedel och dylikt någon gång under sin livstid (figur 12).

• Ungdomarnas attityder till experimenterande med narkotika har mildrats (figur 13).


8.2.2016 19

Inga nämnvärda förändringar i cannabisbruket

5 %

10 %

3 %

8 %

1 % 3 %

0 %

5 %

10 %

15 %

20 %

1995 1999 2003 2007 2011 2015

Under sin livstid



5%

7%

5% 6%

1% 2%

0%

5%

10%

15%

20%

1995 1999 2003 2007 2011 2015

Figur 10. Andelen 15–16-åringar som har använt cannabis 1995–2015, %

Pojkar Flickor


Andelen 15–16-åringar som använt alkohol och läkemedel tillsammans har minskat

8.2.2016 20

11%

3% 4%

4%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

1995 1999 2003 2007 2011 2015

Alkohol ochläkemedeltillsammans iberusningssyfte

Lugnandepreparat ellersömnmedel utanläkarordination

25%

7% 6% 8%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

1995 1999 2003 2007 2011 2015

Figur 11. Andelen 15–16-åringar som har använt läkemedel i berusningssyfte 1995–2015, %

Pojkar Flickor


Bruk av lim, lösningsmedel och dylikt har minskat under de senaste åren

8.2.2016 21

4 %

7 %

0 %

2 %

0 %

2 %

4 %

6 %

8 %

10 %

12 %

1995 1999 2003 2007 2011 2015

Minst en gångunder sin livstid

6+ gånger undersin livstid

4%

8%

0% 1%

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

1995 1999 2003 2007 2011 2015

Pojkar Flickor

Figur 12. Andelen 15–16-åringar som har använt lim, lösningsmedel och dylikt 1995–2015, %


Hur stor hälso- eller annan risk tycker du att uppstår om en person…

10.2.2016 22

20 %

26 %

32 %

55 %

69 %

73 %

80 %

85 %

0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %

provar cannabis en eller två gånger?

provar ecstasy en eller två gånger?

provar amfetamin en eller två gånger?

dricker sex portioner alkohol eller fler per gång nästanvarje veckoslut?

röker en eller flera cigarettaskar per dag?

röker cannabis då och då?

röker cigaretter då och då?

dricker en eller två portioner alkohol nästan varje dag?

2015

2011

2007

2003

1999

1995

Figur 13. Andelen15–16-åringar som tycker att risken är stor 1995–2015, %


Sammandrag och konklusioner

• Alkoholbruk bland unga fortsätter att minska.

– För att kunna minska alkoholkonsumtionen också i de äldre åldersklasserna är det viktigt att utreda varför ungdomarna dricker mindre än tidigare.

• Även om rökandet har minskat bland 15–16-åringar kan bruk av snus och e-cigaretter leda till att nikotinberoendet bland unga ökar.

– Ungdomarna bör ges information inte bara om tobaksskador utan också om nikotinberoende och andra nikotinskador.

• En allt större del av eleverna i nian anser att riskerna med att pröva på cannabis är små.

– Trots att ungdomarnas experiment med narkotika inte ökat sedan 1999, kan de allt mer liberala attityderna leda till bruk i ett senare skede.

– Med tanke på det förebyggande arbetet är det viktigt att förmedla kunskap om riskerna med att använda alkohol och droger.


Närmare upplysningar


Specialforskare THL

tel. 029 524 7005

[email protected]

8.2.2016 24

kirsimarja raitasalo: finländska ungdomars användning alkohol och droger

Health & Medicine