88Mmagasin Nr 3 2015 89 MmagasinNr 3 2015

KROPPEN/Hälsa

l Jag minns ingenting av rummet vi möttes i, jag minns ingenting av hans utseende eller klädsel. Ålder? Glasögon? Vit rock? Av detta minns jag ingen-ting.

Men jag minns exakt, bokstav för bokstav, ord för ord, vad läkaren Gun-nar Hillerdal sa till mig måndagen den 15 oktober klockan 15.05 år 2012, då han lutade sig över sitt skrivbord på andra våningen i Thoraxhuset, enheten för lungmedicin, vid Karolinska sjukhuset i Solna:

– Vi tror att du – med 90–95 procents sannolikhet – har en tumör på din vänstra lunga.

RÖNTGA ERA LUNGOR, SYSTRAR!Varje dag dör tio svenskar i lungcancer, den dödligaste cancern av alla – eftersom den ofta upptäcks när det är för sent.M:s icke-rökande medarbetare Susanne Hobohm klarade sig, tack vare en rutinkontroll.

Av Susanne HobohmFoto Elisabeth Ohlson Wallin

KROPPE NDödligaste cancernLungcancer är den fjärde vanli-gaste cancerformen hos kvinnor och hos män. Den har ökat dra-matiskt bland kvinnor sedan 80-talet.Det är en av de cancersjukdomar som har sämst prognos. Överlev-naden efter fem år är 13,6 pro-cent bland män och 19,4 procent bland kvinnor, efter 10 år 9,2 respektive 13,7 procent.Förklaringen är att de flesta som får diagnosen har långt gången sjuk dom, är äldre (medianålder 70 år) och även kan ha andra sjukdomar orsakade av rökning, som KOL, eller hjärt kärlsjukdom.2011 fick 1 869 män och 1 783 kvinnor lungcancer. Samma år dog cirka 3 700 personer i sjukdo-men. Ingen enskild cancerform dödar fler människor i Sverige.

90Mmagasin Nr 3 2015 91 MmagasinNr 3 2015

KROPPEN/HälsaKROPPEN/Hälsa

En tumör? På min vänstra lunga? Karln kunde ju inte vara klok. Jag är ju kärnfrisk.

Hade jag velat säga. Om jag kunnat få ur mig ett enda vettigt ord.

Jag hade just gått igenom mängder av hälsoundersökningar, jag hade just fått stora A på min njurfunktion, mitt blod, min kondition.

– Nu ska vi bara göra en sista under-sökning, en helt rutinmässig röntgen av hjärta och lungor som alltid görs

inför en stor operation. Och när den är klar kan du bestämma om du vill donera en njure eller ej till din svåger, hade min njurläkare på Karolinska sagt bara någon vecka tidigare.

Sedan hade någon ringt henne från röntgen.

Och nu sitter jag här, några huskroppar bort, och har en läkare fram-för mig som säger att man funnit vad man tror är en tumör på ena lungan, kanske en can-cer.

Han scrollar på sin skärm, säger piggt att ”nu kommer den strax”

och vips dyker en skugga upp på rönt-genplåten.

– Två centimeter stor, cirka, säger han.

LUNGCANCER.Alltså, var vänlig och blanda inte in

mig i den slemhostspottande, Lucky Strike-utan-filter-harklande snusk-gubbssnorande äckelsjukdomen.

Jag är inte en sådan.Jag är en kvinna som sköter min

hälsa, inte röker, dricker måttligt, sportar, äter grönsaker och frukt, och nu ska jag eventuellt, friska människa, dela med mig av ett kroppsorgan till en till mig svårt sjuk närstående.

– Jag har inte haft några symtom alls, piper jag till läkaren, och tänker att jag kanske möjligen har harklat mig lite var fjärde dag. Men hade jag gått till vårdcentralen med den åkom-

man hade till och med min älskade husdoktor Katarina Eckerbom undrat om jag blivit hypokondrisk på gamla dagar.

– Nej. Det är just det typiska med lungcancer. Den ger sig oftast inte till känna förrän i ett sent stadium.

När doktor Hillerdal säger att tumö-ren ska opereras bort tänker jag, i min förvirrade hjärna, att går lungor verk-ligen att skära i? Hur gör man då?

Lungorna hade varit en kroppsdel som jag ägnat mycket lite intresse i jämförelse med andra delar av krop-pen: Brösten, för att man kan få bröst-cancer i dem. Könsorganen, för att de måste skötas och underhållas på alla sätt. Magen, för att min tjocktarm krånglat. Fötterna, för att de står för hela transporten. Händerna, för nag-larnas skull. Håret, för utseendets skull. Hjärnan, för att den är själva motorn, själva jaget. Hjärtat, för att det är så centralt.

Men lungorna. Har man ju läst om, hur hemskt det är för dem som drabbas. Rökarna. Astmatikerna. Folk med KOL. De andra.

Lungcancer.Jag har lärt mig ett och annat om

den sjukdomen sedan dess.Att det inte finns en utan flera. Att

det är den cancer som dödar flest, 3 700 personer om året i Sverige. Att den nu dödar fler kvinnor än vad bröstcancer gör.

85 procent av dem som drabbas har rökt. Men 15 procent av dem som får lungcancer har aldrig varit i närheten av en cigarett.

Operationen var inte mycket att orda om.

Jag lyckas tjata mig till ett återbud och opereras sju dagar efter beskedet om tumören.

Nedre vänstra lungloben togs bort. Det konstateras att tumören är en cancer, av släktet adenokarcinom, den vanligaste, som också ökar mest.

Efteråt ligger jag på sjukhus några dagar, därefter rehab vid Saltsjöbadens sjukhem ytterligare några dagar. Sedan tillfrisknande i två månader – då var jag i skick att åka längdskidor. Därefter blev det cytostatika, i förebyg-

gande syfte, för att döda eventuella cancerceller på vandring i kroppen.

Cellgifter i tre månader var inte roligt, men nu är håret tillbaka, krop-pen har återhämtat sig. Det går utmärkt att leva med en och en halv lunga, kroppen är generös i sin kon-struktion.

Jag går själsligen ut och in i Cancer-land och är extremt hypokondrisk emel-lanåt, men det blir bättre för varje dag.

Min läkare har använt ordet ”botad” om mitt tillstånd, jag tror honom. För det mesta. Går på kontroll varje halvår.

Lungcancer.Vi har blivit en liten klubb som

aldrig har träffats.Jag följer Karin, som varit sjuk

i flera år. 43 år gammal, har aldrig någonsin rökt.

Jag följer Elisabeth, nyopererad, 63, som sökte hjälp för svettning om nät-terna. Någon smart vårdcentralläkare tänkte tanken att lungcancer kan ge de symtomen. Nu cellgifter.

Jag följer Pelle, 35 år, maratonlö-pare, har aldrig rökt. Under behand-ling.

Jag följer Berit, 59, rökare sedan 15-årsåldern, hostade en höst. Stor icke-rökrelaterad cancer, nu räknar hon månaderna hon har kvar. Med de nya medicinerna, kanske några år.

Ingen går säker i livet, om sin fram-tid vet man ingenting.

Men efter den käftsmäll jag fick för två år sedan säger jag till alla och envar i vår ålder: Röntga dina lungor, oavsett om du rökt eller ej. Tjata dig till en remiss, säg att du är orolig, kör denna artikel under näsan på din läkare.

Det finns inga garantier för någonting, mammografi och tjock-tarmsprover är heller inga säkra kort.

Men det var en vanlig rutinrönt-gen, och en läkare som rutinmässigt studerade mina röntgenplåtar, som räddade mitt liv.

Jag är ytterst tacksam.Lungcancer är inte att leka med.Lungcancer är en helvetes djävla

sjukdom.Låt röntga er, systrar, låt röntga er! l

SYMTOMEN KOMMER SENT• SYMTOMEN på lungcancer varierar och kommer ofta sent i sjukdoms-förloppet. Hosta är vanligaste symtomet. Andra är andfåddhet och bröstsmärta i vila eller vid lätt ansträngning, liksom lunginflam-mation med feber, frysningar och svettningar.• AVMAGRING, aptitlöshet och trött-het brukar komma sent i sjukdo-men. Det händer att symtomen på lungcancer ger sig till känna först genom metastaser. Dessa kan sitta i lymfkörtlar på halsen eller ovanför nyckelbenet som då svullnar.• LUNGCANCER har sitt ursprung i celler i luftrörens slemhinna. Men det finns olika typer: • SMÅCELLIG lungcancer består av små, tätt packade celler som växer och sprider sig snabbt, men är känsliga för cytostatika och strålbe-handling. En femtedel av alla fall av lungcancer är småcellig.• ICKE SMÅCELLIG lungcancer utgör resten, och delas in i undergrupper:Adenokarcinom. Ökar mest och är den vanligaste formen bland både män och kvinnor. Växer från körtel-celler i lungans slemhinna. En undergrupp kallas bronkioalveolär lungcancer.Skivepitelcancer. Näst vanligaste formen. En vävnad där cellerna är platta och skivformiga och ligger lager på lager.Storcellig lungcancer. Ovanlig, står för 10–15 procent av gruppen icke-småcellig lungcancer.• BEHANDLINGAR: Operation, strål-ning och cytostatika (cellgift) är de tre vanligaste metoderna. Ibland kombineras dessa.För att en operation ska kunna genomföras måste cancern upp-täckas i ett tidigt skede. Operation sker endast på 20 procent av patien-terna.På senare tid har också nya läke-medel utvecklats som är mindre giftiga än cytostatika. Även dessa läkemedel kan kombineras med andra typer av behandling. De nya medicinerna används ännu inte lika ofta överallt i Sverige.Källa: Lungcancerförbundet Stödet

SEX FRÅGOR, DOKTORNHär svarar Karl Kölbeck, överläkare på lungkliniken på Karolinska sjukhuset i Solna.

• Varför ökar lungcancer bland kvinnor?– För det första ökar befolkningen, för det andra blir vi äldre, vilket ökar risken att drabbas. För det tredje har andelen kvinnor som röker historiskt sett tyvärr ökat, vilket också leder till ökning av lungcancer. Om man tittar på statistiken har dock inte lungcancer hos yngre kvinnor blivit vanligare.

• Varför drabbas allt fler som inte är rökare?– Det är framför allt gruppen äldre, icke rökande kvinnor, som drabbats i ökad utsträckning. Ingen vet med säker-het orsaken.

• Varför testar man inte befolkningen för lungcancer som man gör för bröst-, tjock-tarms-, prostata- och underlivscancer?– Det är mer komplicerat att konstatera lungcancer än att fånga in de uppräknade sjukdomarna. För lungcancer har datortomografi föreslagits, en ganska komplicerad typ av röntgenundersökning, med strålrisker, och som är förhållandevis dyr för samhället. Hittills har en avväg-ning mellan risk/nytta inte favoriserat allmän screening med datortomografi i befolkningen, men nu i dagarna har Socialstyrelsen kommit med förslag om att utreda frågan, vilket är positivt! – Personligen tror jag att det verkliga genombrottet kommer när analys av ett enkelt blodprov kan skilja ut högriskindivider för vidare utredning. Jag tror inte detta dröjer så länge, nya analysmetoder har gjort att det går fort framåt här.

• Varför är dödligheten så hög?– Tyvärr upptäcks sjukdomen i sent skede hos de flesta, och chansen att man ska kunna bota den är därmed liten.

• Varför forskas det så lite om lungcancer?– Egentligen forskas det väldigt mycket om lungcancer globalt sett. Det är en vanlig sjukdom, som drabbar individen hårt, och den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i såväl hög- som mellaninkomstländer. Därför satsar läkemedelsindustrin stora summor på att få fram läkemedel mot avancerad lungcancer, vilket också medfört stora framsteg det sista decenniet.– Men: för vårt land kan man nog konstatera att förhål-landet är det motsatta. De stora läkemedelsföretagen har till stora delar övergett vårt land, så denna forskning sker mest i andra länder, mest USA, Japan, Kina och Storbritannien.

• Var befinner sig forskningen om fem år? – Diagnostiken har nog förenklats. Blodprov kan i ökad utsträckning användas, och vävnadsdiagnostiken har förfinats. Varje tumör karakteriseras in i minsta detalj, så att en individuellt anpassad behandling kan ges.

Förslag på screeningI höstas föreslog cancer-läkare att Sverige borde införa screening mot lung-cancer, alltså erbjuda alla lungröntgen i förebyggande syfte. Det skulle kunna rädda 500 liv varje år, menar de. Under 2015 kommer Socialstyrelsen att utvär-dera flera amerikanska studier om screening mot lungcancer. Men redan nu anses myndigheten ha en ”försiktigt positiv inställ-ning”.

Risken med radonNäst rökning är radon den viktigaste orsaken till lung-cancer. Ju längre tid man vistas i ett radonhus och ju högre halt radon där finns, desto större är risken. Extra stor risk för lungcancer är det om man dessutom röker. Radon finns överallt i natu-ren. Det är en ädelgas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sön-derfaller. Då bildas så kallade radondöttrar, radio-aktiva metallatomer som kan skada cellerna i luftvä-gar och lungor när vi andas in dem. Radon finns också i vissa byggnadsmaterial. På Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar man att närmare 400 000 bostäder i Sverige har radonhalter som över-stiger riktvärdet 200 Bq/kvadratmeter. Och cirka 500 personer får lungcancer varje år på grund av radon i bostäder, menar myndighe-ten.Radon varken syns, smakar eller luktar, så det kan endast upptäckas genom mätningar. (Ta kontakt med din kommun om du vill låta göra en sådan mätning.) Strålsäkerhetsmyndigheten har tydliga faktablad som visar hur man gör för att radonsanera.

forts.

1

23

45

6