Kulturmiljöutredning vid Dikartorp Stora Kils socken, Kils kommun, Värmlands län

Värmlands Museum rapportserie 2020:28 Författare: Johan Richardson

2

VÄRMLANDS MUSEUM Uppdrag

Box 335

651 08 Karlstad Tel: 054 - 701 19 00 Fax: 054 - 701 19 98 E-post: museet@varmlandsmuseum.se www.varmlandsmuseum.se © 2020 Värmlands Museum

3

Kulturmiljöutredning vid Dikartorp Stora Kils socken, Kils kommun, Värmlands län. Dnr 20.270.0151

Johan Richardson Uppdrag Värmlands Museum

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning .......................................................................................................................... 6

Bakgrund ........................................................................................................................... 6 Syfte ................................................................................................................................... 6

Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö .................................................................... 7 Genomförande och förutsättningar ................................................................................. 8 Historiskt kartmaterial ..................................................................................................... 9 Resultat av arkiv-och kartstudie ..................................................................................... 11 Inventeringsresultat och värdering ................................................................................ 12 Tolkande sammanfattning ............................................................................................. 15 Källor ............................................................................................................................. 16

Litteratur ......................................................................................................................... 16 Kartor ............................................................................................................................... 16 Övriga uppgifter .............................................................................................................. 16

Tekniska och administrativa uppgifter ........................................................................... 17 Omslagsbild: Objekt 3. Foto från NV. Foto: Hans Olsson Värmlands Museum Kartor ur allmänt kartmaterial © Lantmäteriet Dnr MS2005/01156. ©Värmlands Museum

5

Figur 1. Utsnitt ut terrängkartan som visar utredningsområdenas belägenhet i landskapet © Lantmäteriet Dnr MS2005/01156.

Figur 2. Utsnitt ur terrängkartan som visar utredningsområdenas belägenhet i landskapet. © Lantmäteriet Dnr MS2005/01156.

6

Inledning

Bakgrund Personal från Värmlands Museum genomförde under oktober år 2020 en kulturmiljöutredning vid Dikartorp, Stora Kils socken, Värmlands län. Uppdraget utfördes efter förfrågan från SBK Värmland AB inför en detaljplan för området Dikartorp. Uppdraget innefattade ett avgränsat utredningsområde (se figur 1 & 2) och arbetet bestod av kart-och arkivstudier samt av en arkeologisk fältinventering.

Syfte Syftet med kulturmiljöutredningen var att utreda om forn-eller kulturlämningar återfinns inom utredningsområdet. Nya objekt som eventuellt påträffats vid utredningen och som inte har den antikvariska statusen fornlämning värderas på en tregradig skala, låg-mellan-hög, utifrån objektets samlade värde. Syftet var även peka ut goda boplatslägen för förhistoriska boplatser om dessa återfanns inom utredningsområdet.

Figur 3. Del av objekt 3, som utgörs av en äldre väg som är synlig i historiskt kartmaterial från slutet av 1800-talet.

7

Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö Utredningsområdet utgörs av skogsmark i en svagt V-sluttande terräng. Området nyttjas idag som friluftsområde och innehåller en frisbeegolfbana samt ett antal gångstigar/vägar. Centralt i södra delen av området ligger gården Dikartorp med ett omgivande öppet hävdat kulturlandskap. Fornlämningsbilden i närområdet indikerar att människor bott i området sedan stenålder. Från Vikstad, SV om utredningsområdet, har Värmlands äldsta fyndplats påträffats. Vid en arkeologisk undersökning påträffades en grävd grop med matrester som 14C daterades till 8200-7650 f.kr. Under den här perioden var vattennivåerna högre än dagens och området utgjorde då en mindre ö i Väners skärgård. Generellt ligger stenålderns boplatser i strandnära lägen. I närområdet har även ett flertal lösfynd av framförallt stenyxor påträffats. De äldsta yxorna utgörs av de mesolitiska trindyxorna, som bland annat har hittats öster om Norra Fryksta. Yxor från neolitikum och senneolitikum har påträffats vid bland annat Stora Kils kyrkogård samt vid Gamla Runnevål (KMR, Värmlands Museums kunskapsprogram, SGU). I områdena vid Vikstad, Tallåsen och Karlslund finns det ett antal förhistoriska boplatser registrerade. Ett flertal av dessa är delundersökta och har framförallt daterats till järnålder, även om dateringar från brons-eller stenålder har förekommit. Av de kända gravformerna i närområdet så är gravhögar från perioden yngre järnålder den vanligaste sorten. Ett stort antal av dessa återfinns på Värmlands största förhistoriska gravfält, Runnevål gravfältet, som innehåller sammanlagt 91 gravar, varav 83 av dessa är gravhögar. Gravfältet har undersökts i omgångar under 1900-talet och sammanlagt är ett tjugotal av gravarna undersökta. Fyndmaterialet har dock betecknats som sparsamt och framförallt bestått av brända ben, keramik och gravgåvor som exempelvis bennålar (Pettersson 1993). Från historisk tid finns det bebyggelselämningar i form av by/gårdstomter. Vid dagens Vikstad undersökte Värmlands Museum lämningarna efter Sannerudstorp (L2005:7055) som är känd utifrån skriftliga källor från år 1619. Även Skommitas gamla tomt som har skriftliga belägg från år 1609 påträffades vid en arkeologisk utredning år 2010 (Forssell 2010, Forssell 2015). Den äldsta historiska bebyggelsen är dock känd genom jordeböckerna som benämner gårdar som Halsmo, år 1540, Lökene, år 1534 och Runnevål år 1594. Dikartorp, som även kallas för Nygård, omnämns för första gången år 1610 och är ett torp under hemmanet Apertin (Ortnamnen i Värmlands län).

8

Genomförande och förutsättningar Kulturmiljöutredningen genomfördes under oktober år 2020 och bestod av fältinventering samt arkiv- och kartstudier. Fältinventeringen genomfördes den 27 oktober. Den yta som inventerades utgjordes av de från SBK Värmland AB bifogade utredningsytan (Se figur 4). Registrering av nya objekt gjordes med handgps och vidarbearbetning av inventeringsresultaten har gjorts i programmet Arcmap 10.8. Fältinventeringen genomfördes under goda väderförhållanden, dock var vissa områden svårinventerade på grund av tät skog. Dessa områden bestod framförallt av den sydöstra delarna av utredningsområdet (se figur 5). Arkiv-och kartstudier genomfördes innan fältinventeringen och bestod dels av en genomgång av historiska kartor samt litteraturstudier, genomgång av Kulturmiljöregistret och av Värmlands Museums topografiska arkiv.

Figur 4. Utredningsområdet belägenhet i landskapet

Figur 5. Skiftande inventeringsförhållanden i utredningsområdet. Foto Johan Richardson, Värmlands Museum.

9

Historiskt kartmaterial Det äldsta historiska kartmaterial som berör utredningsområdet är en sockenkarta för Stora Kils socken från år 1708 (figur 6) I kartan går det att utläsa namnet Dikartorp och att området framförallt utgjort skogsmark. Nordost om husmarkeringen för Dikartorp är Kils Härads gamla avrättningsplats markerad, i denna karta under namnet ”Justicie plats”

Figur 6. Sockenkarta från år 1708. Dikartorp är markerad med siffran 75.

Nästa karta som berör utredningsområdet är en sockenkarta från år 1853. I kartan kallas området för Nygård och det finns tre husschabloner markerade i kartan. Området består framförallt av skogsmark men även av odlingsmark som ligger i relation till bebyggelsen(figur 7).

Figur 7. Utredningsområdets belägenhet gentemot 1853 års sockenkarta.

10

I Laga Skiftes karta över Hemmanet Apertin från år 1876 samt den härdasekonomiska kartan från slutet av 1800-talet (figur 8 & 9), går det att utläsa att inga större förändringar har skett i utredningsområdet gällande markanändning. Ett flertal vägar har dock etablerats och som binder ihop området med den äldre landsvägen.

Figur 8. Utredningsområdets belägenhet gentemot 1876 års Laga skiftes karta

Figur 9 Utredningsområdets belägenhet gentemot den Häradsekonomiska kartan från slutet av 1800-talet

11

Resultat av arkiv-och kartstudie I Värmlands Museums topografiska arkiv finns det inga noteringar om lämningar eller ärenden som ligger inom utredningsområdena. Detsamma gäller i Kulturmiljöregistret. Det historiska kartmaterialet har påvisat att området utgjort skogs-samt åker mark sedan åtminstone 1700-talet. Dikartorp eller Nygård går att följa i det historiska kartmaterialet från 1700-talet och framåt. Gårdsläget är det samma som dagens bebyggelse. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har en publik kartgenerator i vilken det går att se de historiska strandlinjenivåerna. Strandlinjenivåerna är framräknande genom att de sammanlänkat digital höjddata med en matematisk strandlinjemodell. Detta bidrar till att strandlinjenivåerna främst kan studeras på ett generellt plan. För 11 000 år sedan var utredningsområdet täkt av vatten. Under de följande tusen åren bidrog landhöjningen till att utredningsområdet och dess närområde för 10 000 år sedan bildade en mindre ö i Vänerns skärgård. Värmlands äldsta daterade fynd är från denna period. Idag okända lämningar efter förhistoriska boplatser från mesolitikum kan därmed finnas i flackare partier i utredningsområdet och framförallt i relation till den gamla strandlinjen(se figur 10).

Figur 10. Vattennivån för 10 000 år sedan i relation till utredningsområdet

12

Inventeringsresultat och värdering Vid fältinventeringen påträffades fem objekt. Dessa utgörs av en tre gropar, en väg samt en högliknande lämning (se figur 11):

Objekt nr

Markslag Skogstyp Beskrivning Terräng Antikvarisk bedömning

1 Skogsmark Barrskog Grop, närmast rund, 5 m diam och 0,3 m dj. Inga tydliga vallar, mkt podsol i jordprov. Välbevarad.

Flack Tallmo Bör utredas

2

Skogsmark Blandskog Grop, rund, 3 m diam och 0,2 m dj. Vall kring kanten, 1 m br och 0,2 m h. Troligen potatisgrop. Välbevarad.

Flack terräng invid äldre åker

Övrig kulturhistorisk lämning

3 Skogsmark Blandskog Väg, ca 60 m l, 3 m br och 0,2-0,5 m dj. Hålvägsliknande vid partier men för bred.

Svagt sluttande terräng

Övrig kulturhistorisk lämning. L2020:9657

4 Skogsmark Blandskog Högliknande lämning, rund, 6 m diam och 0,3 m h. Vid sondning framkom rikligt med kol och enstaka skärviga stenar, ca 0,1-0,2 m st.

Flack terräng Bör utredas L2020:9656

5 Skogsmark Blandskog Grop, kvadratisk, 2x2 m och 0,5 m dj. Vall kring kanten, 1 m br och 0,2 m h. Potatisgrop

Flack terräng Övrig kulturhistorisk lämning

För två objekten (1 & 4) anser Värmlands Museum att dessa bör utredas ytterligare om vidare exploatering är aktuellt för att fastställa objektens antikvariska status. Objekt 1 utgörs av en grop som utmärker sig genom att den ligger i annars flack terräng. Gropen kan möjligen utgöra en såkallad boplatsgrop. Utifrån SGU kartgenerator så har objektet legat i strandnära miljö mellan 10 000-11 000 år sedan. Närheten till Värmlands äldsta fyndplats bidrar till bedömningen att objektet bör utredas för att avgöra om denna utgör en fornlämning. Objekt 4 utgörs av en högliknande lämning som har en rund och välvd form. Vid sondning framkom rikligt med kol samt skärvig sten i ytan. Objektets funktion samt antikvariska status bör utredas då dess form indikerar att det utgör en gravhög. Närvaron av kol och skärvig sten i ytan försvårar dock denna tolkning. Möjligen kan objektet utgöra en bebyggelselämning eller odlingslämning. Det går dock inte att härröra objektet till åkermark eller husschabloner på de historiska kartorna.

13

Figur 11. Objektens belägenhet i landskapet.

Tre av objekten (2,3,5) har den antikvariska statusen övrig kulturhistorisk lämning Objekten innehar därmed inte skydd från Kulturmiljölagen. Dock kan de utgöra goda representanter för den kulturhistoriska utvecklingen i utredningsområdet och dess närhet. Objekten kan ha ett bevarandevärde utifrån ett upplevelse-och kunskapsvärde. Upplevelsevärde avser hur objekten uppfattas i landskapet, dess tydlighet och förmåga att förmedla områdets kulturhistoriska utveckling. Kunskapsvärde avser hur objektet kan bidra till en samlad bild av områdets kulturhistoriska utveckling. De påträffade objekten värderas på en tregradig skala, låg-mellan-hög, där objektens samlade värde värderas utifrån ovanstående kriterier.

Objekt Objektstyp Samlat värde

2 Grop Låg

3 Väg Mellan

5 Grop Låg

Objekt 2 och 5 samlade värden har värderats till låg. Objekten utgör inga tydliga markörer i landskapet och är svaga representanter för förståelsen av områdets kulturhistoriska utveckling. Objekteten utgör så kallade potatisgropar och går att koppla till åkerytor i den häradsekonomiska kartan. Objekt 3 samlade värde har värderats till mellan. Objektet utgör en tydlig markör i landskapet som binder samman områden där det har bedrivits täktverksamhet. Objektet är markerad på den häradsekonomiska kartan men inte sockenkartan från år 1853. Objekt nr 3 och 4 har registrerats i Kulturmiljöregistret. Objekt nr 3 som Färdväg med den antikvariska statusen övrig kulturhistorisk lämning och som har lämningsnummer L2020:9657. Objekt nr 3 som Fornlämningsliknande lämning med den antikvariska statusen Möjlig fornlämning och som har lämningsnummer L2020:9656.

14

Figur 12. Objektens belägenhet gentemot den Häradseknomiska kartan från slutet av 1800-talet.

Figur 13. Inmätning av objekt 4.

15

Tolkande sammanfattning Värmlands Museum har efter förfrågan från SBK Värmland AB utfört en kulturmiljöutredning av ett avgränsat utredningsområde vid Dikartorp, Kils kommun. Utredningen genomfördes inför detaljplan av Dikartorp. Syftet med utredningen var att avgöra om forn- eller kulturlämningar ligger inom det avgränsade utredningsområdet samt utreda om det fanns goda förhistoriska boplatslägen. Syftet var även att värdera eventuella objekt, som inte utgör fornlämningar, på en tregradig skala utifrån deras samlade värde. Kulturmiljöutredningen bestod av kart-samt arkivstudier och av fältinventering. Sammanlagt påträffades fem objekt. Dessa bestod av tre gropar, en väg samt en högliknande lämning. Två av groparna (obj 2 & 5) samt vägen (obj 3) antikvariska status är övrig kulturhistorisk lämning och dessa har fått en låg (Obj 2 & 5) samt en mellan (obj 3) värde på en tregradig skala. För en av groparna (obj 1) samt den högliknande lämningen (obj 4) anser Värmlands Museum att dessa bör utredas ytterligare inför eventuell exploatering för att fastställa deras antikvariska status. Området vid Frykens södra strand innehåller en rad intressanta lämningar som gör området unikt ur ett värmländskt perspektiv. Här finns Värmlands största gravfält och även landskapets äldsta fyndplats. En rad undersökningar av förhistoriska boplatser och gårdar från historisk tid vid bland annat Tallåsen, Vikstad och Skommita har bidragit till en ökad historisk kunskap och förståelse på både en lokal och regional nivå.

16

Källor

Litteratur Forssell E. 2010. Särskild arkeologisk utredning vid

Runnevål och Skommita klack. RAÄ 193, 194, 195, 196. Stora Kils socken, Kils kommun, Värmlands län. Värmlands museum. Rapport 2010:100

Forssell E. Arkeologisk undersökning av RAÄ 191 vid

Vikstad, Stora Kils sockrn, Kils kommun, Värmlands län. Värmlands Museum. Rapport 2015:39.

Ortnamen i Värmlands län 1938. Del XIV. Älvdals härad. Uppsala Pettersson, S. 1993. Rapport över tre undersökta

gravhögar (och förmodade boplatslämningar) på gravfältet vid Runnevål. Värmlands Museums arkiv 27766

Kartor Lantmäteriet, Lantmäteristyrelsens arkiv, Värmlands län, Stor Kils socken, Stora kils sn, sockenkarta, 1708. Akt nr: R68-1:1 Lantmäteriet, Lantmäteristyrelsens arkiv, Värmlands län, Stora Kils socken, Stora kils sn. Sockenkarta med beskrivning, 1853. Akt nr: R68-1:3 Lantmäteriet, Lantmäteristyrelsens arkiv, Värmlands län, Stora Kils socken, Apertin nr 1 Laga skifte 1876. Akt nr: R68-3:3 Rikets allmänna kartverks arkiv. Frykstad J112-71-7.

Övriga uppgifter Kulturmiljöregistret (www.fmis.raa.se/fornsok) Värmlands Museums Topografiska Arkiv Värmlands Museums arkeologiska kunskapsprogram Sveriges geologiska undersökning (SGU)

17

Tekniska och administrativa uppgifter Värmlands Museums dnr: 20.260.0151 Typ av undersökning: Kulturmiljöutredning Utförandetid: fältarbete: 2020-10-27 Län: Värmland Landskap: Värmland Kommun: Kil Socken: Stora Kil Koordinatsystem: Sweref 99 TM Höjdsystem: RH00 Inmätningssystem: HandGPS Projektledare: Johan Richardson Fältpersonal: Hans Olsson, Johan Richardson Foto (om en annat angivet): Johan Richardson Kvalitetssäkring: Hans Olsson Dokumentationshandlingar Digitalt dokumentationsmaterial som mätfiler och

fotografier förvaras på Värmlands Museum.

18