kunglig proposition rostratt for kvinnor. framit, blott jag kan gora manskligheten nagon...

N r r 3. Stockholm den 18 Januari 1812..

Prenumerationspris: I Redaktion : . I Redaktor o. ansvarig utgifvare: I Expedition I Annonspris: 111 Ar. . kr. 4: 50 119 ar . . kr. 2: 50 311 ,, . - ,, 3: 501% !,. . ,, 1: 25

Losnummer 10 ore. Prenumeration sker saval i

landsorten som i Stockholm a narmaste postanstalt eller bok- Iiandel.

Mastersamuelsgatan 51, en tr.

T e l e f o n e r : Allm. 63 53. Riks- 122 85.

Utgifningstid hvarje torsdag.

- - I E L L E N KLEMAN. Mottagningstid :

kl. 11-12.

I Sthlm 1912. F y g l u n d s Boktr.

och Annonskontor: ,

Mastersamuelsgatan 51, en tr.

Post- och telegrafadress :

DAGNY, stoekhoim.

15 ore per mm. Enkel spaltbredd 50 mm.

Marginalannons under texten l5 mm:s hojd per gang 10: -.

Rabatt : 5 ggr 5 010, 10 ggr 10 Olu, 20 ggr 20,.0/0, 50 ggr- 25 Olo. ~ n n o n s bor vara iniamnad

. senast mandag f. m.

Kunglig proposition om rostratt f o r kvinnor.

id de't offentliga mote pa Runan, som Laridsfor- v e n ingen for kvinnans politiska rostratt a.nordnat den 10 dennes i samband med sitt da i Stockholm hillna arsmote, tillkani-kgaf direktor Ernst ~eckman att han sasom ordforande i niannens kviniiorostratts- Forening tillsammans. me.d L. K. P. R:s verkstallande utskott vandt sig till statsministern med en forfragan om regeringen nu amnade fora fram kvinnornas rost-

rattsfrAga. Sva.ret blef, att regeringen forbereder forslag i amnet att framlaggas vid innevarande ars riksdag.

Efter ett nara tioarigt arbete for politisk rostratt sta kvinnorna saledes nu infor utsikten af att deras sak framlagges-. for riksdagen i en kunglig proposition. Manga enskilda och flera samlingsrnotioner ha under arens 10.p~ . frainkommit afseende rostratt for kvinnor. Vi veta hvad ode de fatt, slutligt afslag, men afven att Andra kammaren t v e n n e ganger, 1909 och 191 1, stannat i beslut om politisk rostratt och valbarhet for kvinnor:

En kunglig proposition betyder ju i och for sig ett vida starkare framforande af et1 fraga an hvad vackta motioner i riksdagen gora det. Betyder den f ~ r oss nu en losning af var rostrattsfraga?

Tyvars ej, efter allt att doma. Att Andra kam- marens hallning i denna sak forblir oforandrad kunna vi naturligtvis lita pa, men den erforderliga majo- riteten fattas, s5 vidt man kan se, a n i i u i . F o r s t a karn-

maren. Minst 12 roster ur hogergruppen i denna karkrwe skulle, for att fragan kunde ga igenom, lag- gas till vanstergruppernas o d e l a d t eniga rostande for saken. Sasom forhallandena sta, lara vi nappeligen kunria rakna pa dessa 12 roster. H u r u eller o in vi

.kunnat gora dem till vira ar ej godt att saga. Som det ar, torde vi forst efter de verkstallda successiva omvalen t il1 Forsta kammaren under den innevarande riksdagsperioden mojligen kunna rakna p A majori- tet for var fraga.

En omedelbart forestaende seger ha vi ej att hop- pas pa.

Signal till framryckning. aktion, dock varit ett framryckningens Ar. Ingen vigar forneka att icke stora andliga krafter ar3 losgjorda. Vi

Efter en artikel i arets forsta nummer af T h e V o t e.

K an man saga att denna signal ljudit? Somliga, kan- .

ske manga, som se tillbaka pa det oroliga ar, hvilket nyss. run. han i det forflutna, skola saga, att om an signalen gifvits, har den. ej motts af anklang. Det finns ju tvenne slag af rorelse, en framat, en tillbaka. Rord- se har det varit ar 1911. Varlden har icke sofvit, men har denna riirelse icke fort varlden bakat snarare an framit?

Om man endast ser till tagande vara berattigadt. Utofver tionm bredt sig. Krigsmoln ha minst vantade det, och krigen ha under senaste tiders krigforingar,

ha den kraft, hvilken for de okunniga ter sig som oklok ofverilning, dm som bokstafligen sager: "Jag betyder ingenting i mig sjalf. Ma jag lefva, mA jag do, ina det g2 mig sjalf hur som helst, blott den . Sak jag alskar fores framit, blott jag kan gora Manskligheten nagon nytta.''

Det ar den kraften, som verkar i var tid. Ur leden pA den har, som kampar f6r rattfardigheten, ha stigit man cch kvinnor, beredda att falla for sin sak, och dar en sadan anda rader, dar ar det framryckning langs 3e-s la linjen. En annan kraft, yttrande sig pA annat satt

ytan, Sckes detta an- men till inneborden lika, sporrar till handiing. Vi for- jordens har re& lora oss sjalfva for att finna oss sjalfva. 1 den enskildes urladdat dar man beredvillighet att gifva ligger, dunkelt annu, men utan atreljb af okanda tvifvel amnadt att vaxa i omfattning och sty~-la, efteriik-

att vidga si- nandet af den store ande, i hvilken sasom de gamle sa.. na omraden. En modig o& stark nation, som endast for kort tid sedan afkastade fortryckets ok, befinner sig nu i greppet af den m a t aukokratiska regering i Europa. Persien russificeras och Stor-Britamien, som fo,rdom var frihetens vakt, haller sig undan och predikar klokhet och eftergifvenihet. Ett annat fritt land, det tappra Finland, belagges ater med knappast lossade fjattrar. Stater, hvilka annu till namnet ha fred, rusta och riista i det &hd- iiga till strid oc i slunga genom sina representanter ut-

. manande ord mot hvarandra. Ja, mera an en gang under detta gAngna k ha h m oss sjalfva krigets blodhun- dar varit nara att slappas lcsa.

Ett maktigt rike osterut tyckes under en stor och god mans ledning vilja frigora . sig frAn despotismens valde och bereda sig till ett adlare lif, ehuru ingen kan yttra nagot betamdt om det hemlighetsfulla Kina.

Sa star det till ute i varlden, och hemma hos oss sjalfva rader idel oro. Inom riket strida partierna, och partiernla aro ej alltid eniga inom sig. Arbetarepartid, som skulle kunna symboliseras af den blinde Simsons maktiga -gesialt, medvetet oin sin makt men ej annu h%- nadt att begagna den, bryter pa alla hall ut i oppw Te- volt, och Kapitalet, som upptackt att endast sammanslut- ning kan radda det, har samlat sin styrka och tikat sitt rnotstA.nd mot arbetarna. Och kvinnorna, som om och omigen svikits och undanhallits sina rattigheter. aro beredda p2 ytterligare och an mera modosamma strider.

Allt detta skada vi vid en tillbakablick. Hur foirhaller det sig dA med signalen till framryckning? Jo, om vi vilja fatta det skona - hcs ett konstverk, en fulltonig symfoni, ett stort tal - mAste vi fatta den inre meningen af dessa ting. Ty det ar dari och endast diiri de ha sin verkliga betydelse. Och sa ar det med nationernas lif under hvarje tidpunkt. 'Tider af nationellt valstand aro icke alltid framstegstider. Och ofta kunna blott sorge- och profvotiders stingande smartor ge klarhet och ny vidd At ett forduyikladt synsinne.

de "vi lefva och roras och hafva vAr varelse". I alila nu- tidens stora rorelser, - kvinnororelsen, kampea mot barnarbetet, religionernas fikening, rasernas sammanforan.. de -- finna vi denna beredvillighet att gifva som e;; drif- vande makt, sAsom; signal till framryckning.

Andra krafter aro i rorelse bland oss - kunskapsspri- dandet, den oslackliga torsten efter rattfardighet) det storre och djupare medlidandet, det eldiga begaret efter rattvisa och efter mojligheten af ett manniskovardigt lif At alla. Alla dessa aro i vaxande och gora sig mirkbara. Vi kunna sluta dartill till och med af tonen hos de raktho- nara och hos dem, som inbilla sig att saker och h g kunna forbli siidana som de aro. Det ar latt att i deras protester upptacka ett biljud af farhaga. Hur sk211 det v 2 g&, saga de, om kvinnorna fh rostratt, om arbetarnas ogon oppnas, om kyrkan mister sin makt ofver samhiillet? Och SA bygga de liksom barn sandvallar till vart; mot det instrammande tidvattnet. Men fafanga aro deras aa . strangningar. Tidvattnet ar som utvecklingen, det har il!- gen braciska, men det kan ej hejdas. Det gar ej t i I l b a- k a, utan frainat. Floden kommer, trots sandvallarna.

SA ar det med aret som gatt och dess skenbara reak- tioil. Den har tilldragit s;.g uppmiirksamheten hos deni, soni vilja harnma utvecklingen. Men de kurina det ?j, den har sin gang framat. Det ar en foreteelse i Mveti ocean.

Och darfor forkunna vi med gladje under detta det nya arets forsta dagar, att signal till framryckning tonar, och vi mana dem, solm aro vakna och beredda, &t utac fruktan gA framit.

Ellen Westev.

En ny prenumerant skaffad af hvar och en af

For dem, som kunna blicka under ytan, som kunna tidningens uppfatta hjartanas slag, som kunna skonja hoppets glans i sorgsna ogon;. som kunna dunkelt am lifvets mening, f6rdubblar med ens upplagan. for dem kan det markas, att 1911, trots all skenbar re-

------ -- - m

Juvel-, Guld- 8r Emaljarbeten a

eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeoeeeeeeeee e

i Arbeta for Dagnr i DAVID ANDERSEN 4D Camp. i O

D et refrat af de enskilda motesforhandlingarna, som har meddelas, . ar det af centralstyrelsens presskommitte utslappta,

for de dagliga Stockholmstidningarna gemensamma, tid Dagny denna gdng ej tilldtits att Iamria en egen redopWrelse for de enskilda motena.

Red.

Tisdagens enskilda mote.

Centralstyrelsens for kvinnans politiska rostratt 9:de Ars- mote tog sin borjan tisdagen den 9:de jan. i K. F. U. K:s lilla. sal. Foreningens vice ordforande, froken Signie berg^ man, oIppnade moitet med en kort ofversikt af L. K. P. R:s historia sedan. d m dag for nara 10 Ar sedan d8 ar- betet borjades och de framsteg som rostrattssaken gjort. Darpa foljde upprop af narvarande cenltralstyrelseledamo- ter och suppleanter, hvarvid det visade sig att olmkring 80 centralstyrelsemedlemmar infunnit sig.

Titl sekreterare for motet valdes fruarna Waern-Bugge, Ester Brisman, froknarna G. Stahre, E. A n d h och N. Kohnberger .

DA dr Lydia Wahlstrom af halsoskal afsagt sig ord- forandeskapet hade detta under senaste halfgret skotts af vice ordforanden, froken S,igne Bergman. Nu skreds till val af ordforande, hvarvid enhalligt valdes centralstyrelsens standiga medlem ' frolken Anna Whitlock. Till vice ord- fih-ande Atervaldes frakm Signe Bergman. Sedan arfvoden fa~tstallts for sekreterare o& ska.ttmastare. uhags till press- kmmitt6 for mlctet ds G. Petrini och fruarna G. H.1-

.berg och Klara Lindh. Till representanter for L. K. P. R. i Centralforbun-

det for socialt .arbete valdes frolken Anna Whitlock, froken Signe Bergman-, froken V. Olander, fru Kristina Borg) och fru L. OdencranQz. Cenitralstyrelsemotena skulle ha- clanefter hallas i Stockhoim, men enligt beslut vid fore- gaende mote skulle ett allmant sammaritrade hallas, och det beslots att detta skuille hallas i Skane under junima- nad. DarpA upplaste sekreteraren en redogorelse for som- marens initernatioa#a rostrattskongress och dbroljde vid hur kongressen afspeglats i denl svenska och utlandska pressen. Ofver 200 'svenska tidningar hade i langre 'eliier kortare artiklar, ofta illustrerade, uppmarksammat k m . gressen, och s& langt. man visste nara 300 utlandska. Vice ordforanden i finanskon~mitteen~, frolken Anna Aberg- son, redogjorde for kongressens finanser, och daraf. fram- gick att dessa varit val skotta och gifvit ett vackert re- sultat, da endast en obetydlig del af den af landsforenin- garna sammanskjutna garaniifonden behoit anlitas. Dar- efter beslots att Aterstoden skulle ofverlamnas till1 lands- f oreningen.

Det sista arendet fore frukostrasten var sekreterarens redogoiselse for Arets verksamhet. Daraf inha.mtades att samarbetet med landsor tsf oreningarna och ledningen i

L

D A G N Y 27 -- P -

Centralstyrelsens for L. K. P. R. 9:de hmmote.

Stockholm varit lifligt. En ifrig lats, sarskild4 iiinder vals om maren^, lits i samband med valen och stort antal aghtationsresor.

verksamhet har utveck- i det 217 foredrag h&

dessutom anordnats ett

Forlagsverksamheten hade varit om1 mo#@ storre an fiirlidef ar, i det 35 broschyrer och flygblad i m upp+ laga af 70,000 exemplar ultsandts.

Centralstyrelsen bif% fru Augusta Widebecks ' f&slag att pa svenska utagifva ett utdrag ur den internationella rostrattskongressens rapport.

Frolken Anna Whitlock redogjorde foi de Bergman- Oskrbergska samha!llskurserna. T111 ledare af dessa kw- ser &Ags froken Gerda Planting-Gyllenbaga; som i Jon- kolpings Ian under vArterminen borjar den fokta kursen. Organisationskommitteens forslag att for hvar och m1 af rikets tre hufvuddelar tillsatta en tremannako~mmitte bi- fiills. For Norrland valdes fru Klara Lindh, Gefl% froken Elin Wahlquist, Sundsvall; och froken Anna Gron- feldt, UmeA, f6r Slvealand fr0ken Valborg Olander, Fa- lun, fru Gerda Hellberg, Karlstad, och fru Maja ,Strand- berg, Vasteras, samt for Gotaland fru Anna Wicksell, Lund, froiken Cigrid Kruse, Karlskrona, och frorken! Sig- ne dik kr, Trollhattan.

Onsdagens enskilda mote.

Innan onsdagens f6rhanld11ingar vid L. K. P. R:s cen- tralstyrelsemote b6rj ad'e, agnlades vice 'ordforanden, ' froken Signe Bergman; en vacker och varmhjartad hyllning. Fru Frigga Carlberg ofverlamnade med ett tack fos frolken Bergmans 1Anlpariga och uppoffrande rostrattsarbete en vacker gAiva, en statyett af Ruth Milles, och fru Au- gusta Toaning ofvemackte blommor. Laadsforenlingens sekreterare, fru Ezaline .Boheman, fick ocksA mottaga en . vacker bukett.

Till belhanahg ford,ag fomt L: K. P. R. och pre- sen. Landsforeningen folniyade med tacksamhet. sitt upp-

. drag at fr6kenl Nini Kohnberger att vara fo~mli~ngms utlandska korrespmdent samt mottog med applider fru Klara Lindhs redogomlse for L. K. P. R:s artilkelserie ulnlder det gangna aliiet. De abonnerande tidningarna aro 37 med en sammanla,gid 'upplaga af 245,000 exemplar.

En kornrnittk tillsattes for att tillvarata folreningens in- . tressent i pressen. '

Ett frAn mAnga olika hall inkommet forslag om ut- gifvande af en egen tidniang for L. K. P. R. antogs. At verk~tallan~de utskottet uppdrogs att ordm foretaget. Tid- niinlgkms namn blir Rostratt for kvinnor.

En del framlagda forslag till andrinmg af. landsforeningens stadgar afslogs, mm cenltralsty relsenl uttalade sig for onskvardheten~ af att dess medlemmar skullle i htigre grad an' som hit till!^ skett meddela sig med sina styreke?. och f6reningar om de frAgor som vid central- .

styrelsemotena skolla behandlas. Motet beslot till sist att afsanda ett telegram till dr

Lydia Wahlstrom, Landsforeningens afga,ngna ordfilrande, for att uttrycka foreningens tacksamhet for hennes arbete. Darefter forklarade ordforanden motet upplost och uttalade sin gladje ofver den stimning sog"rAdt under foirhandllir~garnla. Docenten Hilma Borelius tackade verk- .

stallande utskottet och f m A. Floren fran Mariestad fram- forde i ett varmt anforande centralstyrelsens tack till Lands- foreningens ordforande, froken A. Whitlock, hvilken .alla med gladje alersago pa hennes gamla plats, hvilket par- ti det an gallde, sasom fru1 Floren uttryckte sig.

Tisdagens halfenskilda mote.

P5 tisdagens afton var halfenskildt mote anordnadt i K. F. U. K:s stora sal, som smakfullt smyckats med svenska flaggor och rostrattsflaggor. Sedan frocken Anna Whitlock 'sasom ordforande oppnat motet tog aftonens fcrsta talare, frt5ken Elin Wahlquist, Sundsvall, till orda ofver amnet "Hur astadkomma en starkare samhorigheis- kansla mellan L. K. P. R:s olika 1o:kalafdelningar" och framholl att alla forbindelser, som kunde framja sam- horighetskanslan de manga foreningarna emellan, fran Ystad upp till Gellivare, skulle anlitas. Sarskildt uppe- holl hon sig vid rostrattstalarinnornas betydelse och uttalade som sin asikt att hufvudstaden, som forfogade ofver sa mAnga o& goda formagor, skulle dela med sig at landsorten - richesse oblige.

Nasta talarinna var jur. stud. froken Elisabeth Nils- son, Kristianstad, och amnet "Ungdomen och rostratten". Talarinnan gaf en historik ofver den manliga ungdomens uppvaknande intresse for de politiska dagsfragorna, fran tiden omkring 1866, da representationsreformen upptog sinnena, 1880-talets entusiastiska studenter och fram till studmituppvaktningarna for statsministern 1906 med anlled- ni.ng af det da framlagda forslaget om al.lman rostratt f6r man. Nilgot intresse for kvinnornas rostriittsfraga hade den manliga ungdomen ej visat. Hos de helt unga kvinnorna sjalfva tycktes, menade tal., intresset' afven vara ganska litet. Detta, sasom ocksa af andra talarinnor under den pa foredraget foljande diskussionen framho!ls, helt -naturligt, da de stodo i sa ringa kontakt med sam- hallslifvet och darfor icke kande bristen af medborgerliga rat!igheter.

Froken Anna Gronfeldt, stadsfullmaktig i Umea, var eri af de tre talarinnorna i amn& "Kvinnornas erfarenheter sasom stadsfullmaktige". Hon omnamnde huru, som bekant, UmeA var d e n fcrsta svenika stad som in- valde en ,kvinna i stadslullmaktige, namligen redan i apr1.1 1910 vid ett fyllnadsval. Nu hade Umea tva kvinnliga stadsfufl'imaktige. H.on sade sig ha halt en stark kansla af att med kvinnornas intrade pa dessa poster en flakt af en ny tid dragit fram och att man pa ett h.elt annat satt nu an fcrr behjartade kvjnnornas onskningar och kraf.

&n andra stadsfullmaktige-talarinnan, som delgaf sina erfarenheter, var froken Anna Lindhagen, som betonade v!kten. af att kvinnorna sarskildt upptoge sadana fragor, i hvilka de sutto inne med sakkunskap, och den tredje var dr Gulli Petrini, som framholl huru godt hon funnit samarbetet vara med de manliga stadsfu1;maktige.

F r u Ezaline Boheman larnnade en kortare redogorelse for ,de sista stadsfullmaktigevalen i december.

-. - - - - - . - . - - - . --p - . - -

Onsdagens offentliga mote.

P2 annat stalle i dagens tidning har oniiniimn6,s den stora handelsen vid det offentliga mote, som var a-iord- nadt i Runans stora sal, namligen tillkannagf~fvandct af att en regeringsp~zposition om rostratt far kvinnor skulle komma att framlaggas vid Arets riksdag. Det v x direktor Ernst Beckman, ordforanden i Mannens forenkg for kvinnans politiska rostratt, som hade bemyndigats att lpa-

ra fram nyheten, och det var ocksa direktor Beckmzr?, som var aftonens forsta talare, darvid, efter en ofver- blick af den kvinnliga rostrattsfragans stallning och dess be- handling under de Ar som gatt, med varme och eniusi- asm framhallande rattfardighe;smomentet i detta kraf, liksom att kvinnan har b e h o f af medborgerliga rattigheter cch att staten har b e h o f af kvinnan silsom med- borgare.

Fru Anna Wicksell talade om vikten for kvinnorna att fa politisk rostratt for. att kunna p i ett effektivt satt f2 vara med om att arbeta pa att fa bort orattvisor i lag- stiftningen, sarskildt sadana som hArdt trycka kvifinorna. I-ion slutade med att uttrycka den kansla af gladje sorii hon erfor vid tanken pa att hon genom den pclitiska rostrattens erhallande skulle blifva f u l l t m y n d i g och alt kvinnan genom dess inforande skulle anses IikvErdig med niannen.

Nasta talare var redaktor Karl Lindh, som i ett 129- gre feredrag berorde rostrattsfr2gans lage just nit, starkt betonande att, ehuru malet synes nara, det likvisst Itm

ryckas undan for en tid och att situationen krafver stor vaksamhet och en fast beslutsamhet att nyttja alla iojala medel till sakens beframjande-

Slutorden uttryckte en varm forhoppning om att uen dag snart matte vara inne da f i l medborgarratt glfves kvinnorna i vara faders, vart eget cch vara barns ' lad.

Ti'l sist talade fru Ellen Hagen cm de pcliitiska par- ,i.ernas stallning till kvinnornas sak under det fortskridande rcstrattsarbetet och kvinnornas stallning till lartierna. Med ett betonande af att tiden nu ar kommen far riittfar- dighetens moral uttryckte talarjnnan sin ferhoppning om att fragan snart matte st& infi'r sin lcsning.

V!d det festiiga samkvam, scm vidtog efter ftredra- yens slut, tcg dr Karolina Widerstrom till crdec och uttryckte som medlem af V. U. och Stxkholmsforeningen sin gladje cilver att Stcckholm valts till platsen for cen- tralstyrelsemotet. Till direktor Beckman frambar hoa it

tack for samarbetet mellan Mannens kvinnliga rostratts- fcrening och var egen. Hon slutade med att utbringa ctt fyrfaldigt lefve fcJr cien liberala rqeringen.

Efter supen utfcrdes en del vackra sangnunimer.

Annonsera i DAGNYI

L i t t e r a t u vi som anda tro, ztt vi ,saga sant nar .vi pasta, att vi t r o pa Gud och att vi aro , kristna'".

Och denna egenartade personlighet, denna eminent Medan graset gror. En bok om det vaxande. II

ande ar kvinna. Det ar att lagga Af Emilia Fogelklou. Albert Bonniers forl'ag, Stockholm till, detta, Har ar verkligen en som ger drni

En liten bok pa omkring h~mdra glestryckta sidor, och dock, hur rik pa lefvande innehall! En af de bocker, som mlan gor nya upptackter i och alskar mera for hvar gang man. laser dem pa nytt. Skada om den skul-

. le forbli olbemarkt i den ofverstrommaede litterahrfloden. Svenskarna ha ej sinne fos psykologi, s aga professor

Sundbarg i synnerhet inte pg'det religiosa omradet. Vis- serligen sant. Med sa mycket storre tillfredsstallelse maste man halsa ~ m i l i a Fogelklous bocker "om det vaxande".

Samliga af deras lasare skola mahanda helst stanna vid den forsta, med dess mera pedagogiska. och estetis- ka innehall. Andra skola i likhet med undertecknad g lad ja sig ofantligt mycket mer At den sista, med d s djupt personliga tonfall.

Religionspsykologiska studier skulle man vilja kalla den,. m inte dess egen ulnderr~ibrik vore sa mycket mera ~ittrycksf~rll. Ty spirande, vaxande lif ar dar ofver- allt.

I elfva sma uppatser, sainmanforda under den gemensamma rubriken "Fou-stiielsefo.rsOk" - en rad egen. domligt skimrande parlor af obe,stridlig akthet - beroras

, pa ett originellt satt var tids religiosa hufvudprobkmum der rubriker sadana som L o g i k o c h v a r d e v i s S - h e t , K r i s t e n f r o : m h e t o c h g e n i a l i t e t . , L i f - v e t m o t i cke - l i f , H a n d l a n d e t s r i k a a r m o d . De ha synbarligen1 vk i t fram ur omfattande och grund- liga studier: en lefvande tillagnelse af det basta i alla tiders andelif. Ma.n moter namn. sadana som Cokrates, Johannes, Paulus, Augustinus, Franciskus, Luther, Kir- kegaard, Ibsen, Bergson - och hans, den storstes, s m sallan namnes, men hvars ande alltid fornimmes narvarande.

Men hvad de aro, 'dessa studier, det ar& de dock forst !genom en1 djup personlig lifserfarenhet, vunnen!, u.tom ur individuella och allmanmanskliga, ocksa speciellt ur det moderna lifvets fo~ruMiattningar. Och darfor 'aro- de forlosande fon den m o h a manniskan, som mott det onda framfor allt i "Bojgens" gestalt. . De lifssanningar som uttalas aro icke nya, och dock mota de oss har som nagot nytt. Det finns i denna bok inga doda punlkter, intet blott eftersagande, inga l h i a fjadrar, ingenting banalt. Hvarje . bild, ja snart sagdt h a j e ord bar m egenartad personlighets stampel.

Och dock ar det annu iiigot a m t , som uitgor den fornamsta dragningskraften i denna underbara bok. Det ar det i basta. mening prasterliga sinnelaget: d& allom- fattande, hagnande moderliga karleken till allt lefvande. Den karlek,, som kan Wp&acka ofodda sjalar", saan kan "lyssna ut lif, dar lifvet annu ej vunnit personlig form, och som dock i odmjukhet mAste utropa: 'Ack,

kvinnliga psyken befriande uttryck. Det ar icke for ti- digt. "Den storsta, den enda fienden till kvinnans fri- golrelse ar kvinnan" - den opersonliga. I boken fore- kommer ett samtal om manligit och kvinnligt. En1 ung flicka saga; pa tal om Weininger: "Nar jag blir tillrack- ligi kunnig och klok, skall jag skrifva om Weininger. Inte om hur han ar vorden osund till kropp och sjal, . inte om allt som han ser snedt , pa. Utan gendrifva honom genolm att verkligm~ forsta. honom i det han. hade af stort, fora det vidare och aldrig namna ett ord om att han utesluter kvinnan darifran.'' - En ofvermanskligt adel hamnd, kan man tycka, och dock hur utomordent- ligt betecknande for .denna sa 'alltigenom positiva natur.

Tag och las! . R. N.

redr rika-~remeriorbundets Stipendieinstitution. . F6ljan de stipendier finnas till ansokan i n n a n 15 f e b r u. a r i hos forbundets stipendienamrid i Stockholm.

Fran J o l i a n a a K e m p e s f o n d : !1,500 kr:, re- sestipendium for medicine licentiat samt 500 och '400 kr., for medicine studerande.

FrAn A l l m a n n a s t i p e n d i e f o n d e n : 700 kr. for idkande af hogre sprakvetenskapliga - studier; 250 kr. far utbildning till lararinna i talets teknik; 400 kr., Tor. kurs vid Rbda. ' korsets sju-ksko.terskehem (Stockholms s t a d s stip.); 325 kr. for. kurs i sm5bru:k och dess bi- naringar (Stockholms l a n s stip.); 400 kr. for kurs vid Rimiforsa landthushallningsskola (Orebro stip.); 410 kr. for utbildning i sinnessjukvard '(Skaraborgs stip.); 500 kr. f6r fortsatt kurs vid I'olkskolesem. i Landskrona (Ma.lm%us stip.); 300 kr. for kurs i t radgad~kotsel (Malmohus stip.); 300 kr. for kurs vid Hogre larari,nne- sem. i Stockholm (Sodermanlands stip.); 325 kr. Tor kurs vid Fackskolan i 'huslig ekonomi i Uppsala (Norrbottens stip.); 260 kr. f6r kml vid Tekniska skolan i Si~ckho~lin~ (Kopparbergs stip.); 260 kr. for utbildning till sl6jdla- rarinna (Vasterbottens stip.); 250 kr. for' utbildning till skolkitkslararinna (Goteborgs och Bohus stip.);. 250 kr. far kurs vid Kjellbergska stiftelsens Hogre lararinnesem: (Goteborgs och Bohus stip.); 225 kr. for kurs vid f d k - skolesem. (Gottlands stip.);. 225 kr. for. kurs i tradgards- sk6tsel (Vastmanlands stip.); 225 kr. for utbildning till skolk6kslararin.nh (Blekinge stip.); 200 kr. f6r kuls' ;id folkskdesem. (Jamtlands stip.); 200 kr. for . kurs vid Sa- marithemmet i Uppsala (Varmiands stip.) ; 200 kr. for kurs vid Tekn. skolan i Stockholm (Varmlands siip.); 200 kr. f6r elev vid Smaskoleseni. i Mern'osand (Vikter- norrlands. st@.); 200 kr. for fortsatt kurs vid Hogre konstindustr.-skolan i !3ockholm (Ostergotlands stip.); 200 kr. for utbildning till lararinna i "Kindergarten-" (;Jonk6pings stip.); 200 kr. for universitebstudier (Kris- tianstads stip.); 200 kr. f6r kurs vid. H'ogre lararinnesem. i Stockholm (Uppsala stip.); 200 kr. f6r fortsatt kurs vid H W e privata lararinnesem. i Stockholm (Alfs borgs stip.).

vara sma knussliga lif; ack, vara fattiga handlingar - - - w . . - - - hur h~pdsvackande fjarran aro de ej ifran detta,. hur krala vi inte i stoftet O C ~ maste sla OSS for vart 'brast, Prenumerera q. .P - . pa DAG NY!.

Till Dagnys andelsagare och prenumeranter! I l

om Landsfor&iltgen f or Kvtnnans politiska S rostratt vid sitt nyl&m Alillnn arsmote i Stocklzohn deslatit atgifva en tidning, agnad vte- slat ande at ost ratts f ragor, har Dagnys stallning i nagon man forandrats. Nar Dagny for fyra &r sedan omlades fran tidskrift till veckotidning, skeedde detta till e j ringa clel for att i egenskaf a f a oftare ntkomnzande pziblikation kzmna blz'va ett verksamt s - k r o r f or rostrattsorganisationen. Den beshtade nya rostrattstidningen, sorterande - som den skall gora - z~nder Landsfurenin- gens f or Kvinnans politwka rostratt verkstallande utskott, kommer nu att m a direkt blziia rorel- sens och ledning& oficiella organ. Med anledning hayaf vill Dagnys styrelse emellertid fram- halla, att Dagny icke mindre an fomt kanner sin appgzj2 att naed akt?ralitete~n af en hvarje vecka utkommande tid~zing focja den viktiga och n z ~ sa langt framskjz.ctna fragan om politisk ostrat tt for kvi9znor. Mm det ar som organ for den svenska kvinnororelsen i dess helhet, med den daraf fo&ande zcppffift att s-melsatta sig med de manga skilda hinno fragorna i deras skiftande faser, som Dagyl ger ost ratts f raga~z

En bok om den moderna franska forfattarinnan.

,=?j

La Litterature feminine dsaujord9hui. Af Jules Bertaut. (Paris, Librairie des Annales politiques et litte- raires, 3 fr. 50.)

.Bertaut5 bok ar ett intressant folsok till en objektiv kritisk vardesattning af det nuvarande Frankrikes forfat- tarimor, deras fonngifning, barande typiska ideer och pmmlighetsideal.

M& an ett fyrtiotal kvinnliga romaniijrfattare, dikta- re och essayister ha i solidaritetens och d m moderna livinnoku~turens tecken vunnit bide en glansande publik- framgang, "un succes foudroyant", och verkliga konstnarliga segrar. Den franska forfattarinnan saknar icke anor. Hon kan beromma sig af M:me de la Fayette, M:lle Scudery, George Sand, men de vom enstaka foreteelser i sin tid. Hvad det aktuella %rankrike bevittnar ar kvin- nm6relsens ' litterara genombrott: en forsta inbargning efter ett nytt ratibneillare odlingssatt. HviJken -konstnarlig kvalitet besitter denna skord och hvad uppenbarar den sm den franska kvinnans tankande och kannande och vil- 'jeqallning . . till framtiden? Bertad 'framiag* sin uppfatt: Mng i p ed sede . kapite1;:a.f hvilka de mesfamnar'kninigsvar- - ; . .. . < . \'. . " . . . l . , . . c.- . . . . . . . ., ,

da aro: Comment elles concoivent la femme; La qiaesifcn de l'enfant; La question de l'amour et la nature vue par la fernme. Sin syntetiserande framstalhing gmcdr Bertaut p i den stora, alltfor stora f randskap mellan de respektiva forfattarinnorna. Hela deras Bitteriira alstring ar som framgangen ut ur ett gemensamt temperament - den saknar verkligt skiftande diktarlynnen. Bertaut sar- skiljer dock ki grupper. Den ena kampar direkt 26:- kvinnosaken. Dess fiirnamsta namn aro Oabride Rwd (Le Ruban de Vinus; Sevrimnes; Un Lyde de james Filles), Marcdle Tinayre (Helle; Avant I ' h o u r ; La Maison du Peche; La Rebelle), Colette Yva (Les Cer. velines; Princesses de Science), Camille Perl ---(~ez Egal; Florigres) och Renee Tony d'Ulm6s (Les Vierges faibles). Den andra gruppen star under endast medel- bart femnistiskt inflytande. Den karaktariseras arimst af grefvinnan de Noailles, (La Domination ; La noxvelle Es-, perance; Le Visage herveille), Mirjam Harry (L'ile de de Volupte; La Conquete de Jerusalem) och Janne Alar- ni (Fiacres; Nouvelles.)

'Miljof6rhallandena ha i arit gynnsamma. E Paris finns alltjamt den litterara salongen. En liten u'uaid viirld afgor modernitet och rylrtharhet. "Inget Band 5;: p i dju- pet mer aristokratiskt an ~rankriki '~ och ej f2 af dr franska farlatiannnorna tillh6ra de fornimsta soQal;,

och konstnarliga kretsarn?. Kvinnorna utgbra dessutom den f vervagande belletristiska publiken och mAste fan@- las af en litteratur, i hvilken, med ett uttryck frAn Mauri- ce Barres, "elles se regardent vivre", som ar fylld med kvinnooden, kanslostudier och passionerade konflikter, gif- na med' 'en omedelbar, vibrerande stil, ej siillan af be- tagande glans och farg. Strafvan efter konstnarlig s i l ar narniigen en solidarisk plikt hos denna falang, "qui marche d'un sed elan i la victoire').

"Vi vilja lara kanna oss sjalfva'> ar losensordet, och det gommer en stolt lycka att f A taga sig sjalf och tillva- ron i besittning. "La litterature documenltaire" studeras ifrigt med hhseende till de ' kvinnliga typerna, och ilif- vet solker man aflyssna kvinnopsyken dess hemligaste tonfall. All verklig lifsframstallning ar agnad kvinnan. De manliga typma sta ,pa! andra planet och aro i regel kon- ventionella. gestaltningar. Det fornamsta undantaget hari- fran utgor den utmarkta skildringen af Augustin de Chan- teprie i La Maison du Peche.

Hvad har denna karaktariseringskonst hittills 'lyckats nydana af sidt egentliga stoff: kvinnani? Den ar rik pa detaljpsykologi med staende ' verklighetsiakttagelser och intima kanslostudier och analyser, men den, drnynnar med Ta undantag i en1 och samma gr'mdtyp med en mang- fald variationer. Kvinnan. ser . alltid innerst kvinnan p4 ett och samma satt, hvilken skepnad hon an m% bara: soci&etsdamens, konstnarens, vetenskapsidlkarens. Grund- typen bar det Rousseauska natursvarmeriets och romantikens drag; De unga hjaltinnorna uppfostras i st'ridmed all konventionell formalism. Den egna naturen skall i inhet vagleda: "Les esprits s0.d pareds aux plantes sauvages, qui cherchent .&elle-memes l'ombre et lesoleil qui leur convienty'. I "Helle" har Marcelle Timyre ag- nat detta .uppfostringsideal ett helt kapitel. Och Hell6 vaxer tipp med "192me heureux et libre d'un petit faun?'. Verklighetsfd~restallningarna forsvagas, fantasi- och kans- lolifvet uivecklas till en flodande riklighet. Men indivi- der af .denna art undgA icke att raka i konflikt med samhallet. De uppgifva likval icke sig sjalfva, utan revoltera. Subjektivisterna och "rebellerna" utgora tv8 revohdio-

' nara . varianter. De forra folja uian vidare moraliska be- tankligheter begaret efter sinnesrorelse och lycka. Och lyckokrafvet ar icke lange n&got instinktivt, utan: ett klart rattskraf. Raffitlerad ofverkulltu~ utgor har det sjalsliga signalementet. Grefvinnan de Noailles,. naturdyrkans och lifsberusningkns eleganta lyriker, ar i sin brinnande s e a sibilitet den; f6rnamsta rqresenhnten for denna sjalfuipp- tagenhet.

"Rebellerna" foretrada en. sundare och kraftigare strafvan for inre och yttre frigorelse. De aro den bank brytande bhergangstypen, inom hvilken kvinnosakskvin- nan - i Frankrike af qm datum - utkampar, sin strid med' "la grande amozireuse" med hanes traditionella franc ska karaktar. "Rebellerna" hafva ocksa i . blodet den unga Hklles exalterade- fantasi och den stegsar viljeener- gien nastan till lidelse. Det . ar en berusningens glans kring det nya. intellektudla elifvet. "Rebellerna" bara studiernas och .arbetets modor med en glodande entusi-

asm. Gabrielle Reval har i Sevriennes med underbar stamningsst,yrka gifvit studierummens ' atmosfar af1 arbets- gladje, intelligais, pliktkansla och stoicism. Tankelifvet utvecklas pi ka&ldifvets bekostnad, aregirigheten att be- haga viker for yrkesaregirigheten. En af Coiette Yvers kvinnliga lakare sager : "Une femme-medecin . n'a pas 'de coeur, n'a pas de Sens, une femme-medecin n'est pas une femme'.'. MAnga tanka icke langre pA karlek - rnanga, ja, , men icke flertalet. Det visar - sig snart, att den starka intel'lektualismai ' latt blir till sjalstragik. - Din franska forfattarinnan har f6ga formatt losa det for kvinnan svar- losta problemet: jamn.viakt mellan karlek och 'arbete. I Colette Yvers roman Princesses de Science .upp@r den framstaende doktor Therese Herlinge efter lang sjalskamp sitt eget yrke och blir .sin mans assistent. Hon anser att ett lyckligt aktenskap ' icke kan byggas p i grunk ' den af samma frihet och samma yrkesuitbfningi for bada makarma. Dessa aro likval utvecklade och foirnama naturer. Men mannen kan icke i arbetskamraten se kvinnan och skanka henne lparnour-passion. I regel segrar likval karleken mycket snabbare, ja, med elementar makt. Derina typ af inbillningsrik och lidellsefdl hjarnmamiska - "ellk ont la t6te enflarnde par cette dangereuse cuiitulrej le coeur brule par la passion de ces livres" - kan icke aga den kold, som forfrysa. det eroitiska kaaslolifvet. Den stora slutbekannelsen blir ocksa: "qu'ya-t-il d9autre que l'amour". PA omvagar ofver den andliga kd tums mark sker Atervandandet till uitg%ngspun~ktm: romantikens kanslolif, dock med ett betydelsefullt modernt d'rag.' For George Sand var karleken en religids kult, s6m h6jde de invigda hogt 6fver samhallsmmalen~' och mannen och kvinnan, den senare beharskad af &ens karlek, gjor- de gemimam sak mot den fientliga konvenilionalismen. For den! moderna kvinnan galler.' striden icke individens utan sarskildt kvinnans 'ratt till karlek, och striden fores egentligen mot mannen\ som generellt &It ar ideniisk 'med det forildrade samhallet. Gifvandets lycka ar q heller lanp re det vasentliga 'utan sjalfanalysen och' den forfinade'och nyanserade njutningen af de genom karleken' uklos;ta sen-' sationema.

~arldserofrin~sdromrneriet~ i den erdiska "jagkulten" fyller for til~lfallet.. for starkt den franska forfattarinnan for att 1amn.a n&gd sr0.n-e intrege ofrigt folr kvinnan som mor, for barnpsykologi och barnets 'stallning i samhallet. Barn fore- komma blott sallan i. den f r a e a . kvinqorom.anep -och in- gripa . folrv5nansvardt .litet i lifsproblemen. Niigra fa dik- . tarinnor .ha . i sin lyrik funnit starka och. enkla uttryck for moderskarleken. M:me' Alphome Daudet har gifvit en ' del fortjusande . barnskildringar. Gyps och Jeanne

kanda barkyper ano daremot endast karrika'brk, med uppgift .att genom lillg.amla refle&nq skarpa s a t e i dessa forfattarinnors samhallskritiserande romaner. - . . . .. ...

.Nature au coeur profond sur q@i les ciew i-&'osen$ , . . . ...

Nu1 n'aura comme moi si chaudement aime a La .lurni&re :des jours et la: douceur .des choses, I r: ,

. . . L'eau, luisante, .et. la.:terre .oh. la vie. a germe.ll. . . I : . . :i. . .

32 - D A G N Y -- --

. 'Rahel Varnhagens, '.'hvilkens sjalslif pulserade i standig takt med naturens9'. Ur naturdyykan, basbasjakid af ett modernti kanslolif, har framsprungit det konstnarligt betydelsdu!ll.a- ste i den aktuella franska kvinnoliiteraturen. Dess natur- skildringskonst ager mycken egenartad bildrikedom och kdoristisk skonhet.

I kanslor och nervlifvet .bottnar f6r ofr@ hela den 'konstnarliga inspirationen. '-'Ses 'sens somt plus que de sens: ils representeni toute sa personne." Oaktadt alla hittills vunna frihetsforestallningar ar den litterara' kvinnan alltjamt for starkt beharskad af det irrationella och allmant- kvinnliga i sitt temperament. Darfor saknar hennes konstnarliga fantasi tukt, hennes kompositionsfoirmiiga fasthet och henn.s intellektuella och psykologiska syn objektivi- tet. Allvarlig konstnarlig sjalfuppfostran, sa slutar Ber- taut, ar krafvet for att kvinnor6relsens litterara genombrott skall blifva mer an en kris - en evolution.

Bertaut uppstaller ingen jamforelse med andra lan- ders aktuella kvinnolitteratur utan later pa akta franskt vis den franska litterara kvinnan syntetisera den mo- d e r n a l i t t e r a r a k v i n n a n s hittills visade forfat- tarf6rm5ga och sociala och etiska riktlinjer. Icke heller pavisar han hvad den franska kvinnolitteraturen har gemensamt med franskt sjal~lif eller nyromantisk litteratur i allmanhet. Bida ha ju starkt hyljat "la beautk et la passion".

Kvinnosaken ar i Frankrike af sen datum och "re- belIerna" koncentrera i sin ofvergangstyp i sjalfva verket den utveckling genom flera generationer, . som . kvinnosaken genomgatt i de germanska landerna: den forsta revdu- tionara kraftutlosningen genom romantiken, den faljande striden af rent intellektuell karaktar for samhallsrattigheter och den darpa foljande haftiga reaktionen mot den inarbeta- de k%nslo&teriliteten. . Det har behofts utrymme och rorel- sefrihet for den mangsidiga kuitivering af personlighets- lifvet,. till hvilken den moderna banbrytande kvinnan hm oss nu forst natt fram pa den skiftande vag, som karaktariseras af frigjord kaaslomakt, 'torr rationalism och ex- centriskt biktande.

Bertha Hubner.

Fran vkrldens r o s t r & t t s f i l t .

Den kvinnliga r6strattens landvinningar ar 19 1 1. Un- der ar 1911 har I s l a n d s Althing meddelat politisk rostratt' At kvinnor. (For att bli lag maste dock beslutet bekraftas af innevaran.de ars Althing.) N o r g e har gjort kvinnor valbara till de flesta statstjanster. Lwtiftande k& rema i N e v a d a , O r e g o n , K a n s a s och Wis- c o n1 s i n ha med ansenliga majoriteter afgjort, att fragan om politisk rostratt at kvinnor skall understallas folkom- rostning.

I oktober 191 1 erholl0 K a l i f o r n i e n s kvinnor politisk rostratt.

O

Friin Irland. Den motion, som. gor kvinnor valbara till kommunalnamnder och stadsfulilmaktige i Irland har gatt igenom i engelska parlamentets saval Ofver- som Underhus. Alltsedan 1898 ha Irlands kvinnor agt Lom- munal r o s t r t t t men icke v a l b a r h e t , hvilkenEng-

. lands kvinnor innehaft sedan 1907.

F i lms - m e d t e x t o c h u t a n -.

1%.

U nga h r d i har aldrig forr varit hos framlingar for att fortjana sitt brod. Nu star hon for forsta gin-

gen bakom en disk for att salja hvitvaror. Hennes aflij- ning ar mindre an en husjungfrus, men hon far bo och ata hos principalerna - froknarna Thea och Thecla - och det ar detta som mamma tycker skall vara s i lugnt cch brc.

Dordi har kommit till staden kvallen forut, hal; tagit upp sina fa klamingar under natten, stigit upp k:. 5 p% morgonen, baddat upp sin sang, dammat sa1lskapsrus~-- met och lart hvad som fordras for dukning af frukost- bordet, och nu fore kl. 8 star hon har i butiken och ser helt bekymrad ut. Froken Thea forevisar och forklarar, piipekar och instruerar. Hur skall Dordi kurma ninnas alla dessa namn, dessa prismarken och platser f6r allting? De langtansfulla molrkblaa ogonen se trotta ut, de ha knappast slutits om natten. Mamma, Putte-bror, syst- rarna, den lilla tradgarden hemma ha statt sa fefvande f6r henne, hon har rent af hort paronens fall mot mar- ken och seit gula plommon glansa i solskm. Hirinnc j.

butikens halhorker fryser hon bland hvita kartonger och hvita tygpackor - det ar ju en hel stelnad vinter.

Dordi vet inte, att hon sjalf star dar scm en purpurros midt i snon, hvar gang en kund tar i dorrm. Dessemellan farevisar och forklarar froken Thea. Det ar tusen saker att lagga pa minnet, tycker DordP.

Vid middagstid g&- hon upp i bostaden och aterstn middag, agonblicket efter Atervander hon till butiken och star kvar dar tills klockan slagit 8. Nu stanger mat:. Nu skall hon vara fri, tror hon. Hon bedrar sig. Nu dukar hon till kvaElsvard, nu tar hon bort fran %orde$ nu ordnar hon rummet. Och nu ar det for sent att g& ut ensam. . I matrummet har hon fatt sin sofplats och borjar ord- na sina smii tillhorigheter i en byrk som1 star i korri- doren strax utanfbr.

%a, nu stryker somnen, de ungas van, e11 droppe rosenolja ofver de trotta iigonlocken och f& Dordi till ett vackert land, dar manmiskorna, hvilka med sina kao-

kar tranga till jordens innand6men och med spektralap parater vandra pa . stjarnorna, afven forstatt att at alla sina likar skaffa tillrackligt af lifvets natorft ocksa iluft och ljus. Dordi hor rodgyllene lof susa ofver sitt hufvud och ser en dromd van, han med det goda hjartat i blicken, vid sin sida. Hon ar sa vacker nu med nagon- ting dromfint skart under de langa ogonfransarna och det lyckliga veka leendet kring oskyldiga lappar.

Pend'ylen ofver matrumskanken slar 6 harda slag. Upp h r d i ! Du ar icke langre hemma, du arbetar •’er braet , kom ihag din plikt, Dordi! Och kammen flyger genom Dordis langa, blonda harlankar. Visarm pi, klockan flyger ocksa. Och hvad det ar tjockt med damm i formaket denna morgon! Hvarenda porslinsdocka har varit pa bal m natten, det ligger som strimmor af stoft i alla deras kjdveck. O& trist ser det tE4 g2 dm fram-

mande odsliga gatan darutanfor med husradernas alla fonsier kyligt afvisande som frammande ansikten ! Regnet droppar mot trottoaren. Det droppar i oandlighet. Husen synas Dordi graa, gatan gra och manniskorna med samma farg pa hyn - de maste jul alltid un!dvara doofterna fran skog och ang och aldrig ha de tid att lata soten kyssa deras kiri. der roda, tanker Dordi. Och hon minns akerfalte11 med sina gordlar af gula .kanvar, dem vinden ruskar hArdt ilog ibland; hon foljer spelande dagi'ar iifver markerna och nyckfulla moln ofver andlols oc?aan . . . "Mamma!" ropar hon plotsligt, "mamma!"

. Froken T,hekla sticker i.11 sitt ansikte - mest likt ett utspeldt klaver, dar melodier af omsorger ock f6rtret fru- sit fast - och fragar hvad som star pa.

Dordi rodnar och stammar. Sa blir af niorgon och afton den andra dagen. Var

skapelseveckan sa lang som denna, undrar Dordi. Sondag. Hvilken lattnad. Men Dmdi har ju icke

eget ru.m. Inle den minsta vrA. Och det regnar, regnar. P i eftermiddagen glimmar solen fram i ett leende, och Dordi far bradt - hon inlaste u9 och ta natwren i famn, nigon1 annan bekant ager hon ej har. Lilla . Dordi drar djupa andelag, letar sena blonister och - glommer klockan. Den rysliga pendylen i matvran, slar den inte 6 harda slag, just d i horil tar i dorren. Froknarna se sotsura ut. Dordi sktiille gjort kaffebrickan i ordning kl. 5. Nasta sondag maste hon battre passa sina skyldigheter

Det ar manga skyldigheter att passa. Dordi lagar hu. sets li.nne, stoppar strumpor, broderar bestallda namn, syr forkladen, jaboter, rosefter. Si snart det icke ar n&- gon kund i butiken flyger Dordis nal som skytteln i en vaf

Doadi har folrvarfvat "varvkannedom". Hon sager priset pa allting alldeles riktigt, hon forsakrar att hvarje vara ar af utmarkt kvalitet och rysligt billig. Hon tar fram och satter tillbaka 25 askar at .samma kund med samma iIwgna valvilja. Och hon har alldeles samma pas- sande salt mot .herrar som damer, och de manliga kua- derna bcrja bli flera, och principalerna ar3 belaha.

Men Dordi kan aldrig b -ma den otacka pendylen att hanga upp sig. Dei~ sli t sim obevekliga sex slag, just da hon drcmmer scm vackrkt. Och prl-icipalerna aro sa intima med klockan, att de och hon alltid halla ihop Hon sager dem pa sekunden nar Docdi bor vara far- digkladd, htla lang tid hon behofver att bena fisken vid middagen och att klada af sig om kvallen. Lampan be- hoher inte brinna i onCdanl hdler.

Host 42dh vinter., var och sommar ar elter ar passar unga h r d i ' sina ' skyldigheter pa slaget. Nar har h.on ledigt? En smula roligt - nar far hon vara ung'!

I drommen. Froiken Thekla har ingen makt ofver drommen. Dar-

till ar h m en evighet for gammal. Ja, Dordi dr~mmer. Det rodgyllne lofvet susar ofver hennes hufvud och hon lyss- nar till den dromde vannens hviskningar om trogen karlek.

1 butiken star inte langre nagon purpurros bland ' hvita kartonger. Dordi ar mest lik en blek "la francen.

M e t t a G reger.

s .

Insand litteratur. Akademiska bokhandel'n, Helsingfors: Brahestad 1649-

1899. Af Alma Soderhjelm. . A.-B. Sandbergs bokhandel, Stockholm (idistribution): Aktenskaplig bottenskola. Af A. Aifman.,

Notiser, Kopings foista kvinnliga stadsfullmaktige. Vid stads-

fulllniaktigevalet i Koping den 7 dec. blef fru Emelie Jo- hansson vald a kvinn.ornas egen lista. Fru J. ar ifrig -

nykterhetsvan, en af Hvita Bandets ombud i stadens all- manna nykter!hetskommitte. Hon ar likaledes varm rost- .

rattsvan och m:edlem af F. I<. P. R.

Den' statistiska utredningen af den kvinnliga rostratts- fragan. Den fran ofverdirektor Widell sa lange vantade .

statistiska utredningen bebadas nu sa.som blilvande fardig under loppet af februari manad, da den lar skola framlaggas pa regeringens bord. Den, p i sin tid. omta- : lade tjanstledigheten, som skuille beredas otverdirektor Widell for fullbordan,det af utredningsarbetena, lar af re- .

geringen ha beviljats. Nagot nytt eller for fragan bely- sande torde utredningen ej komma att bringa. Om den emellertid, sasom f a r d i g ej kommer att tjana nagot . '

andarnhll, - hviket man; godt p& forhand kunde tanka .

sig - fa vi dock a var sida erkanna att den framgangs- rikt tjanat sitt an!damal under det den i c k e var fardig. .

Uppskofsplitiken blef ju genom den i nagon mini plau- .

sibel.

L. K. P. R tackar statsministern. Fran centralstyrelsen i L. K. P. R. har till statsministern afsandts foljande te- legtam :

Centralstyrelsen i L. K. P. R., samllad till sitt nionde arsmolte i Stockhollm, ber att f i hembara tid eders excd- . lens sin djupt kanda tacksamhet fo,r 1O.fiet om en k: pro- '

position om rostratt for kvinmr vid innevarande ars .

riksdag. A n n a W h i t l a c k, ordforande.

Fran Portugal. Portugal har genom "de portugisiska kvinnornas F. K. P. R.'' begart att bli upptaget i In- ternationella Allians. for K. P. R., hvars medlemsantal - dari.gen~om: uipptgilr till 26.

Fru Emilie Hatt, ' f. Demant, blef under sitt portratt i forra numret af Dagny af sattaren omdopt till H u l t. Pa samma gang vi be om ursakt for det ledsamma korrektur- felet ta vi oss haraf anledning att tillfoga den upplysnin- gen, att fru Hatt genom sitt giftermal icke blott icke gatt ,

forlorad for lappforskningen, utan tvartom styrkts i sitt intresse for denna: hennes man ar namligen etnograf till a

facket.

Till Dagnys Issekrets i landsorten. Som Dagny onskar vara etf enande band mellan

Sveriges kvinnor samf har till sitt rndl att tillva- ,

rataga allas infressen pd skilda platser, fd vi har- med upprifana' vdra f a s h m o r i landsorten att de, . for att underlatta denna var uppgift, ville ,till tid- ,

ningens': redaktion insanda sAdana notiser,. som .

utofver lokalintresset innehalla saker af vikt for . '

kvinnorbrelsen i dess helhet.

Fru Maria Callmens Dansundervisning, Riddaregatan 17, l], tr.,

borjar for Skolungdom den 17, for kdre den 19 jan. Anmal- ningar kl. 12-2 och 5-7 e. m. Riks Ost. 27. Allrn. Ost. 2 86.

AdMe Caflmen, Lararinna i dans och plastik.

S p r i d DAGNY!

~ ~ r a g o r och svar. Hvar kan man Drenumerera DB Damzy?

I landets alla postanstalter och boklador kan man bestalla huru manga ex. som helst.

Skall man alltid prenumerera d dessa stHllen? Ja, ifall man onskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alltid gora det.

Hvad kostar Dagny i postanstafter och boklddw? Dagnys postprenumerations- och bokladspris iir kr. 4: 50 for '11, 2: 50 for l/, och 1: 25 for '1, ar.

Hvma vlllkor erhdlla prenumerantsamlare d Dagny P Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhaller en pro- vision af kr. 1: - for hvarje helars-, 50 ore for hvarje halfars- och 20 ore for hvarje kvar'alsprenurnerant.

Huru skall man forfara far denha provisions er- hdllande ?

sedan man samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillvaga p i ett af foljande satt:

1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen bestaller man det behofliga an- talet ex. (hur manga som helst, men alltid minst 5) direkt fran Dagnys exp., Stockholm, som under samlarens adress i ett och samma paket sander aUa bestallda ex. Samlaren har d i att ombesorja utdelningen till de samlade prenumeranterna.

2) E&: Man prenumererar 8 narmaste postkontor (e'annor- stades) for de samlade prenumeranterna, detta under hvars och ens adress, begir kvitto A samtliga erlagda afgifter, tillstaller oss detta kvitto, da vi omgaende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.

Hvar, och till hvilkef pris kan man. nummervis Idsa Dagny?

I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer samt hos Dag- nys kommissionarer i landsorten. Pris 10 ore pr nummer.

Alla skrifvelser rarande expeditionen adresseras: D A G N Y S E X P E D I T I O N 9

STOCKHOLM.

Folkskolans Barn tidning utgifven och 'redgerad af STINA QUINT

utkommer 1912 i sin. tjugo forsta argang. Ett rikt ilhtreradt nmmer harje vecka,

36 veckor under aret. Basta och Iarnphgasste lasning for barn af

alla samhallsklasser. Prenumerera a narmaste postkonlor. Prk

for helt ar Kronor 1: 65, ha& ar 90 6re.

ANNONSERA B

D A G N X

Dagny for irnlfvcr priset elkr 7119 ore pr mm.)

Ung, bildad flicka, som genomgatt sjukv&-dskurs a lanslasarett samt sedan tjanstgjort som sjukskoterska, soker plats. PH E.P, Svenska Telegrambyrh Annonsafd. f. v. b., Stockholm.

Plats som skrifbitrade, hjalp och sallskap onskar elemen- tarbildad 21 -&ring. Kontorsvan samt kunnig i handarbeten och enklare somnad. Svar till ,Nu genast~, Smedby, p. r.

Ung flicka, som tanker agna sig &t sjukvard, onskar plats som elev vid sjukhus eller hos lakare. Svar torde snarast mojligt insandas under adr. villig^, Eskilstuna p. r,

-- p

Vardinne- Husforestandarinneplats, sokes af 30-arig bildad dam, i aktadt hem, i stad eller pa landet. Frisk och verksam, synnerligen barnkar. Re- ferenser finnas. Svar till ~~Jantiari 191211, under adr. S. Gumaelii An- nonsbyra, Stockholm, f. v. b.

For att lara hushall

onskar mot fritt vivre ung, elemen- tarbildad, musikalisk flicka plats i god familj, helst i narheten af Stockolm, ar kunnig i enklare somnad och afven villig bitrada med skrifgoromal. Familjemedlem. Svar till llKarin, 19 Art1, Orebro p. r.

U n g flicka, bildad och barnkar, som genomgatt hushallsskola och samaritkurs samt innehaft plats soni barnfroken i adlig familj, onskar snaras1 mojligt plats i verkligt fin familj, Svar till (Barnfroken eller sallskap) poste restante, Harnosand.

Plats, som sallskap eller sekreterare i verkligt fint bildad familj eller hos for- nam aldre dam sokes af 30-arig flicka med studentexamen och 3- ariga stud. vid hogskola i Sthlm, Medfoljer garna utomlands. Svar, da vidare meddelas, till ~Tlats, varen 191211 under adress S Gumcie- lii Annonsbyra, Stockholm, f. v. b,

SKRIFARBETE Onskas af unj flicka, kunnig i bokforing oct

andra kontorsgoromal. Svar til 'Skrifarbeten, Tidningskont. Drott. ningg. 65, Stockholm.

onskas i godt hem, dar hiistric saknas. MhgArig erfarenhet. Utri ref., bildad och af god farnil Svar till musikalisk.), Uddeval' Postkontor p. r.

En ung frisk nicka onskar plats, helst p$ landet, sor grivatsekreterare eller p2 konto Ar kunnig i tyska och engelsk; stenografi och maskiiiskrifiiing.,., brist darpa som sallskap och lijal vid husliga sysslor ;t aldrc dan Mot fritt vivre och nigon Ior Svar till n Retire., Kiosken, Parla gatan, Goteborg.

I hvilket verkligt god och vanligt hem

kan ung varml~ndska bli till Iija1 och sallskap? Van och intressera af husliga sysslor. Kunnig i tianc arbeten. Lon onskas. Svar ti llFebruarill, Box 19, Molkoni.

Enkel, bildad och ordentlig flicka

onskar plats i gcdt sein som. hjil och sallskap. Svar till a25 3rl Odensbacken.

En gladlynt, huslig, anspraks

af god familj, onskar nu eiler ti. varen plats som husforesChiarinn hos bildad herre. Pa lon fiistc mindre afseende. De basta bety: finnas. Svar torde siindas fore de; 21 jan. under adr. . Vinterny 191Z2, Vislanda, p. r.

204rig norrlandski onskar komma till bittre farnil- (helst i Stockholnii eller dess narhct for att under husmoders nppsik deltaga i alla inom heinmet fore kommande goromill. Kunnig enklare matlagning, baltning, viif ning och handarbeten. Svar iinski snarast mojligt til! <Fritt vivre. Ostersund p. r.

Bildad tyska, 25 ar, svensktalande, onskar plitt: som sallskapsdam eilcr barnfrokcr till 1 april 1912.

Svar till SE. EV. 2.5~!, HerIi~r, S W. 19.

Battre 29-arig fiicka kunnig uti matlagning, hakning enklare somnad och nigot niusik soker plats i Stockholm. Svar til DM. Februari lgl%), Langedrag, p. r

D A C N Y

Plats Plikttrogen flicka Una elemenfar- o. fackskole- Kvinnligt skrifbitrade i Kungl. Vag- och Vatten-

- bildad flicka 3ker sjukvardsplats. Basta rek.

innes. Svar till sBG. 1912% und. dr. S. Ciumzelii Annonsbyra, Sthlm. . v. b.

finnes byggnadsstyrelsen. soker for nigra min. plats son sallskap och husmoders hjllp i tref, lig familj. Helst i Sthlm eller des! narhet. Svar till ~Lilljanta 19121 inom 8 dagar, Svenska Telegram. byrans Annonsafdelning, Halsing. borg.

Begynnelselon 1,200 kronor. Ef- ter 5 ar 1,400:-. Efter 10 ar 1,600 kronor. Pension. 6 timmars daglig tjanstgoring. En manads semester.

Fordringar: alder ej ofver 30 ar. Kunnighet i maskinskrifning och stenografi. Ansokningar stall- da till Kungl. Vag- och Vattenbygg- nadsstyrelsen skola vara ingifna f& re den 10 februari 1912.

Kungl. Vag- och Vattenbygg- nadsstyrelsen.

nu genast for kvinnlig Stenogra: och Maskinskrifverska, van vic diktamen pa saval tyska som eng elska spraken. Svar emotses en. dast af dartill fullt kvalificerade til marke 6e rman & English., undei adr. S; Gumcelius Annonsbyra Stocl~holrn, f. v. b., och torde des. sa svar atfoljas af uppgift om 21. der, Ioneansprak och betygsafskrif. ter. . . .

Ung. flicka, >om nyligen genomgatt andelsk ko- a, afven stenografi och i~iaskinskrif- iing, onskar plats p% kontor. Tack- >am for svar till n19 a r ~ , p. r. dorrko~ine. Sprakkunnig dam

van att fora och afsluta bockei soker plats genom

Tjaders Byrh, Brunkebergstorg 12.

Ung, forlofvad

Driftig och palitlig jnskar att tillsammans med hus- nodern lara sig allt, som hor till :tt hems skotande. Vill blifva an- ;edd som familjemedlem. Ref. fin- las. Liten lon onskas. Svar till familjemedlem^, Oskarshamn.

kassorska Pla ts.onskas af medelalders dam' Bildad och anepraketde - i ett hem dar husmor saknas. Ming

arig erfarenhet att foresti storrc battre hem. Ager pliktkansla ocl stort ordningssinne samt duglighe i allt som hor till ett val skott hem Skriftliga och muntliga ref. finna! fran mangirig plats. Svar till nord ningssinne och duglighet B, Norr- k6ping, p. r.

van vid hotellbokforing erhaller fordelaktig anstallning. Svar till "Hotellkassorska 191211 under adr. S. Gumzlii Annonsbyra, Sthlm, f. v. b.

onskas i god familj pa Stocksund Svar markt ,Fritt vivre, Stocksunda

')LATS genast eller i narmaste tid onskas i familj att tillsam-

nans med husmodern skota hem- net. Garna dar barn.. finns. Har yenomgatt Elisabeth Ostmans hus- noderskurs. Tacksam for svar vore Viliga, Allm. Tidn.-kont., Stock- -olm f. v. b.

Sasom hjalp och sallskap

Hush&lisvan flicka, ,7 ar onskar framdeles plats att kota aktad ungherres hem. (Helst ios skogstjansteman, garna Norr- and.), Goda bet. o. rek. Delt. ;arna med skrifgorom. Svar till Samvetsgrann,, post€. 48, Lange- ro.

GYNNA ALLTID DAGNYS kan bildad, ung flicka, kunnig i handarbete och somnad, erhalla plats i mindre, enkel tjanstemanna- Familj i Karlstad, sasom barnfroken. Jungfru finnes. Svar med uppgift mg. alder, loneansprak, fotografi, referenser till ~~Februarill, poste restante, Karlstad. I

LEDIGA PLATSER.

Lararinnevikariat i engelska, tyska och franska .ledigt vid sailiskolan i Sala for ,inst. var- termin. Ansokan jamte betyg snarast mojligt till Rektorsambetet, Sala.

'lats som hushillsfroken ller dylikt onskas med forsta af .ng flicka fullt kunnig i finare och nklare matlagning, bakning m. .m. :ladningssomnad, handarb., kon- m- o. skrifgoromal. Svar snart .l1 ~Constancer, Ido gard, Ando, Istergotland.

vid samskolan i ~ r b o g a under varterminen 1912 i amnena kristen- dom och historia samt (i klass 1) modersmalet och tyska sokes omedelbart hos rektor-.

Kuinnliga Ung, musikalisk flicka

' Kvinnlig Tandtekniker,

Fullt kunnig i kautschuksarbeten, For plats som bitrade hos Tand- lakare Gina Nilsson, SOLLEFTEA.

nskar plats som hjalp o. sallskap t iildre d m , boendeJielst i Stock- olm. Pa lon fiistesrrnindre afse- nde, men onskas ett vsnligt bemo- inde och som familjemedlem. Jppgif om piano finnes. Svar markt Hjalp o. sallskapa under adr. S. iumaelii Annonsbyra, Stockholm

v. b.

+ Utbildningskurser m. m. + + i . . $ Muntliga och skriftliga + + : upplysningar genom t

Battre, ansprtlkslos flicka. + Forbundets Byra, . i . Jng bildad flicka,

3m genomgatt kurs i barnavard, nskar plats som barnskoterska. iar forut innehaft liknande plats. Ina betyg. Svar emotses tack- amt till ~Familjemedlemn, Strom- tad p. r.

tir plats nu genast som husmoders hjaIp att skota barnen, 11, 9, 7 x h 1 i r och inomhus forefallande goromal. Svar med betyg och fotografi torde sandas till llM. Mil. tidningen Uppsalas kontor, Upp- jala.

54 Drottninggatan.

Veckotidningen, DAGNY! Sprid

KOPMAN.NABANKEN, Arsenalsgatan 9,

- Sodermalmstorg 8, Sturegatan 32,

STOCKHOLM. Aktiekapital 3,000,000 kr. Sprid Dagny! -- Wirens utsokta PARFYMER, eleganta damers fortjusning

ErhHlles i hvarje valforsedd parfymhandel samt direkt friln A. G. Wirens Tvil- och parfymfabrik. (Grundad 1860.) &l. Hoflev.

21 Lilla Vattugatan 21 - - - Stockholm.

I Prenumerera pa DAGNY!

Atta praktiga afwentyrsbocker for barn o. ungdom.

Berattelse for barn och ungdom. Tsarens kurir* Fritt efter Jules Verne af Alfred Smedberg. 352 sidor med 47 illustrationer af Karl Aspelln. Kar- tonnerad. Pris 75 ore.

En riddarsaga fran medeltiden. Bearbetning Parzival. af Hugo afliander. 259 sidor. Med 45 illustrationer af Ingeborg Udden. Kartonnerad. Pris 75 ore.

En samling Sagogrottan P Sagoskogen. ,, Harald htenson. 303 sid., 50 illustrationer. Kartonnerad. Pris

Berattelse for barn Den hemlighetsfulla On. O, ,,O,. Fritt efter Jutes Verne af Alfred Smedberg. 312 sidor, 44 illustrationer af Brita Ellstr6m. Kartonnerad. Pris 75 ore.

Hjalten bland hjaltar. ;:,d;m;;;;;;ezh Charles G. Gordons lif och stordad, ise aagner, 304 sidor, 33 illustrationer af Edv. Berggren. Kartonnerad. Pris 75 ore.

Berattelse for barn Nybyggarna i Kanada. och ungdom. Bear- betning efter Kapten Marryat af Anna Gustafsson. 296 sidor. 39 illustr. af Nils Larsso~. Kartonnerad. Pris 75 ore.

I Ouldslottets Rosengiirdar. Sagor berattelser och af Harald htenson. 151 sid., 39 ill. Kartonnerad. Pris 75 ore

Guldsokarna i Mexiko Bearbetning af Harald Ostenson. 16O sidor.

21 illustrationer af David Ljungdaht. Kartonnerad. Pris 75 ore. Erhalles i hvarje bokhandel eller direkt fr%n

Folkskolans Barntidnings Forlag, Stockholm. (Stina Quint.)

Endast Nagra Dagar

Hvita Broderade Remsor, El OLTZ

runkebergstorg 5.

Stora Nygatan 85. Sturegatan 8.

Order fran landsorten expedieras omgaende.

Profver slndas pa begaran.

- M

Lekt ladei gai- Tr

Tel. - e

m

-

K I Si

GI

E i Ti EI

Bertha Hubner.

-- I

O Gynna Dagnys annonsorer! s e

D A G N Y

Prenumeration h Dagny s:

arianne Nordquist. Phberedande Skola,

.affas sakrast 2-3 e. m. S. Gumaelii knraoixbyz?, Stor

.-. ..-. -- -

r

unglig proposition om rostratt fbr kvinnor. ignal till framryckning. Af Ellen Wester.

:ntralstyrelsens for L. K. P. R. 9:de arsmote. d i a Fogelklou: Nedan griset gror. Rec. af R. N.

-I

il1 Dagnys andelsagare och prenumeranter! n bok om den moderna franska forfattarinnan. Af

r - - -

I

Frain viddens ~ostriittsfalt. Films. II . Af Metta Gregeu. Insand litteratur. Notiser.

- O4 O O O O O O O O 04

:er $ narmaste postanstalt

kunglig proposition rostratt for kvinnor. framit, blott jag kan gora manskligheten nagon...

Documents