kva 2012 resultat ortopedkliniken - capiostgoran.se · analys: andelen patienter äldre än 65 år...

KVALITETSREDOVISNING 2012

13-03-13-15:07139

Resultat Ortopedkliniken

140KVALITETSREDOVISNING 2012

Ortopedkliniken

KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD


2009

2012

Andelen primär höftplastik..., Höftledsplastik

Andelen primär höftplastik hos patienter med cervikal höftfraktur, 65 år eller äldreBeskrivning: Kvalitetsdata Tidsperiod: 2012Datakälla: RikshöftTäckningsgrad: 100%

Samtliga patienter med cervikal

höftfraktur 65 år eller äldre som

opererades med primär höftplastik eller osteosyntes

Antalet patienter med cervikal

höftfraktur 65 år eller äldre som

opererades med primär höftplastik

Andelen patienter med cervikal höftfraktur 65 år

eller äldre som opererades med primär höftplastik

Tot K M Tot K M Tot K M

2011 306 227 79 203 149 54 66,3 % 65,6 % 68,4 %

2012 314 230 84 211 160 51 67,2 % 69,6 % 60,7 %

Analys: Andelen patienter äldre än 65 år med cervikal höft-fraktur som opererades med en primär höftplastik, halvplastik eller totalplastik, var under året 67 %. Detta är väl i nivå med de 63-70% som rekommenderas vid modern höftfrakturbehandling och över genomsnittet för landet. Den stora majoriteten av dessa patienter är över 80 år och opereras med en primär halvplastik. Andelen primära plastiker var något lägre bland män. Detta för-klaras huvudsakligen av att andelen odislocerade frakturer (bör behandlas med osteosyntes) detta år var högre hos män jämfört med hos kvinnor, 30% jämfört med 24%. En annan bidragande orsak var sannolikt en högre andel manliga patienter som inte bedömdes klara av en primär höftplastik. Det är väl känt från lit-teraturen att män med höftfrakturer generellt är både äldre och sjukare jämfört med de kvinnliga patienterna.

Samtliga patienter är rapporterade till Rikshöft och datakvalite-ten är mycket hög då Rikshöftdata även har validerats mot data från operationsplaneringsprogrammet Provisio.

Den sammanfattande analysen är att kliniken följer moderna indikationer för primär höftplastikoperation vid cervikal höft-fraktur.

HöftledsplastikBeskrivning: KvalitetsdataTidsperiod: 2011Datakälla: Svenska höftprotesregistret Täckningsgrad: 99,3 %Riksgenomsnittet: 93,8 %

CStG Riket

2012 2011 2010 2011

Antal patienter registrerade i Svenska höftprotesregistret

406 448 420 15 846

Patientrapporterad hälsovinst (EQ-5D-indexvinst efter 1 år)

- 0,34 0,36 0,36

Smärtlindring preoperativt/ postoperativt

- 61/16 61/16 -

90-dagars mortalitet, 2008-2011 - 6,6 ‰ - 6,9 ‰

90-dagars mortalitet, 2007-2010 - - 10,7 ‰ -

Reoperation inom 2 år, 2007-2010 - 1,2 1,2 % -

Reoperation inom 2 år, 2008-2011 - 1,3 % - 1,8 %

10-års protesöverlevnad - 94 % 94,8 % 94,8 %

Analys: Klinikens resultat i Svenska höftregistret har kontinu-erligt förbättrats den senaste 10-årsperioden både vid jämfö-relse med oss själva och med övriga kliniker i landet.

År 2012 har vi rapporterat 406 primära höftledsplastiker och 79 revisioner utbytes- eller reoperationer (2011: 455 respektive 76). Samtliga förekommande såväl tidiga som sena komplikationer handläggs på kliniken. Andel reoperationer har nu några år varit rel. konstant.

Klinikens 10-årsöverlevnad för proteser vid total höftledsplastik är nu 94 % vilket speglar riksgenomsnittet. Med våra volymer är vi till delar grund för att skapa detta riksmedelvärde.

Via Svenska Höftprotesregistret ges återkoppling av våra resul-tat. Detta sker med ett års fördröjning. Aktuella siffror avser perioden t.o.m. 2011. 10-års överlevnad 95 % vilket är lika med snitt för riket. Reoperation inom 2 år ger ett mått på framför allt problem med luxationer och infektioner. Vi har där en tydlig sjunkande trend från 3 % till nu 1,2 % inom mätt 3-årsintervall 2007-2010) sedan 2003. Rikssnitt är 2,0 % och vi klarar väl att jämföras med övriga kliniker i Stockholm.

Generellt gäller för dessa jämförelser att man bör beakta var kliniks s.k. ”casemix” d.v.s. vilket är vårt patientutval.

Större kliniker med ”större” resurser (Capio S:t Göran bl.a.) tar hand om successivt fler patienter med fler riskfaktorer, därmed måste man vara öppen för att komplikationer kan tendera att t.o.m. öka något över tiden.

Risk för tidig reoperation inom 2 år är generellt låg, med sjun-kande trend för kliniken, varje enskilt fall påverkar värdet och skillnad i delar av % kan därmed inte värderas meningsfullt. År 2008 till 2011 blev 1,3 % av patienterna reopererade inom 2 år jämfört 2,6 % år 2003-2006. Således har c:a 15 av ca 1 300 patienter de senaste 3 åren behövt tidig reoperation, dessa utgörs till lika delar av infektioner och luxationer. Trenden mot

141KVALITETSREDOVISNING 2012Ortopedkliniken



2009

2012

Knäledsplastik, Ryggregistret

färre tidiga reoperationer har varit tydlig men förefaller nu sta-biliserad runt drygt 1 %. Lägre värden kan vara svåra att uppnå med samtidig trend av patienter med större co-morbiditet. Siktet inställt nedåt kvarstår emellertid. Statistiskt säkerställda risk-faktorer för tidig reoperation (primär artros) utgörs av under- respektive övervikt samt ASA-grupp 3. För sekundär artros är dessutom ålder över 80 år en klar riskfaktor.

Tidig mortalitet är som väntat mycket låg, någon promille, och denna faktor kan svårligen analyseras. Likaså är värdet för patientrelaterad hälsovinst välkänd sedan flera år och ligger på samma väntade nivå vid jämförelse kliniker emellan. Detta värde kan användas vid jämförelse med andra operationer och värdering av nyttan av dessa.

KnäledsplastikBeskrivning: KvalitetsdataTidsperiod: se nedan Datakälla: Svenska knäprotesregistret, årsrapport 2012 Täckningsgrad: 98,6% år 2011

2012 2011 2001-2010

2000-2009

Antal patienter som opererats för total knäledsplastik vid artros 349 366 3352 3 175

Antal patienter av dessa som genomgått en revision av knäledsplastiken

- - 74 73

Relativ revisionsrisk, inom 10 år - - 0,89 0,96

Rang - - 43 46

Analys:Enligt egna data har ortopeden genomfört 349 operationer för 2012 och vi räknar med att 100% inrapporteras till knäprotes-registret 2012. Täckningsgraden för 2011 beräknas till 98,6 % utifrån egna data. Verifierade siffror för 2011 kommer i årsrap-porten från knäprotesregistret 2013. Det saknas idag on-line funktion varför registeruppgifter har inhämtats manuellt från registret.

Den relativa revisionsrisken är 0.89. Under en analyserad 10-årsperiod har 74 av 3 352 totala knäledproteser reviderats. I svenska knäprotesregistret ger det ranking 43 i riket. En suc-cessiv förskjutning av lättare fall från akutsjukhus till mindre elektiva enheter pågår i Stockholm efter införandet av vårdval höft- och knäproteser som ger en tyngre case-mix.

Antalet knäkirurger begränsas till 4 och revisionsoperationerna utförs av utvalda operatörer som opererar tillsammans för att successivt öka vanan och förbättra operationsresultaten..

Resultat i Svenska knäprotesregistrets årsrapport 2012 avser data för 2010, d.v.s. två års eftersläpning.

RyggregistretBeskrivning: Kliniska resultat av ländryggskirurgi, mätt med patientenkäter. VAS, EQ-5D etc.Tidsperiod: 2010-2011Datakälla: Svenska ryggregistret Täckningsgrad: ca 100 % av operationerna registreras i registret. Patienten väljer själv huruvida de önskar delta med egenrapporterande data, detta innebär bl.a. att upp-följningsgraden för pre och postoperativa data ej uppnår 100%.

2011Antal op

67

2010Antal op

58

Riket 2011

Riket 2010

Preop EQ5D diskbråck 0.24(n=31)

0.05(n=40)

0.27 (n=1 575)

0.26(n=1 570)

1 års resultat EQ5D diskbråck 0.62(n=34)

0.64(n=34)

0.71 (n=1 336)

0.71(n=1 383)

Hälsovinst 1 år postop. diskbråck 0.38 0.59 0.44 0.45

Andel patienter som anser sig nöjda med sin operation,diskbråck

56% 69% 76% 77%

Analys ryggregistret och öppna jämförelser:Sektionen arbetar aktivt med Nationella ryggregistret Swespine. Swespines hemsida redovisar resultat klinikvis. Även öppna jämförelser redovisar från 2012 klinikvis resultat för patienter opererade åren 2008-2009. Vi har bra resultat i diagnosgruppen diskbråck men sämre relativt resultat i diagnosgruppen spinal stenos. Vi tror att det till stor del beror på patientselektion, men uppföljningsprocenten är också så pass dålig att det blir svårt att dra några slutsatser. Dessutom har vi försökt att verifiera uppgifterna i öppna jämförelser med egna statistiksökningar i Swespine, och fått dålig överensstämmelse i resultaten, vilket ytterligare försvårar analysen.

Vi har under 2010 och 2011 enligt våra egna analyser något sämre resultat på bensmärta efter diskbråck, men här har vi en uppföljningsfrekvens på bara ca 50% vilket omöjliggör analys.Swespine håller för närvarande på att bygga upp en central upp-följningsorganisation, som vi ämnar ansluta oss till under 2013. Vi planerar under 2013 med hjälp av statistisk kompetens att fördjupa analysen av vår data.


Ortopedkliniken

SÄKER VÅRD

SÄKER VÅRD

2012

Översikt patientsäkerhetsarbete

Översikt patientsäkerhetsarbeteAntal anmälda avvikelser

0

50

100

150

200

250

300

350

400Antal anmälda avvikelser

År 2012År 2011År 2010

162

319

193

Händelse och riskanalyser

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10Genomförda riskanalyser

Genomförda händelseanalyser

År 2012År 2011År 2010

34

2

10

Anmälningsärenden

0

5

10

15

20

25

30

35

40Ersättningsbara anmälningar till LÖF

Anmälningar enligt Lex Maria

Enskildas klagomål SoS

År 2012År 2011År 2010

1718

11

1 01

19

33

27

En ökning av antalet avvikelser kan noteras, det tror vi är en effekt av klinikens konferens där inriktningen var patientsäkerhet där vi uppmanade till ökad avvikelserapportering. ”

”

Händelseanalyserna har resulterat i åtgärder som förväntas öka patientsäkerheten på kliniken, genom information, undervisning inom olika områden, översyn och/eller utarbetande av nya rutiner.”

”

Vi upplever att antalet allvarliga avvikelser under vårdtiden dock minskar i takt med ett ökat patientsäkerhetsmedvetande på kliniken.”

”


SÄKER VÅRD

SÄKER VÅRD

2012

Avvikelserapportering, Händelse- och riskanalyser, Lex Maria, LÖF, SoS

AvvikelserapporteringBeskrivning: Avvikelsesystemet används för att rapportera avvikelser och upptäckta risker i verksamheten. En avvikel-seanmälan innebär inte i sig att patienten fått några men.Tidsperiod: 2012Datakälla: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvi-kelsesystemet Alpha Quest.

Analys: En ökning av antalet avvikelser kan noteras, det tror vi är en effekt av klinikens konferens där inriktningen var patient-säkerhet där vi uppmanade till ökad avvikelserapportering. Den stora gruppen avvikelser finns inom kategorin dokumentation och informationsöverföring. Klinikens läkemedelsavvikel-ser gäller till största delen felaktiga/bristfälliga ordinationer i patientjournalen. Avvikelserna används ofta vid arbetsplat-sträffar som ett lärande och ett led i förbättringsarbetet. Flest avvikelser skrivs av sjuksköterskor. I de fall en avvikelse är av allvarligare grad initieras en händelseanalys. Vi även uppmanat personalen att skriva avvikelser i de fall vi sett brister i riskbe-dömningar kring omvårdnad på patienterna som ska utföras i samband med inläggning av alla patienter. Räknat i snitt så blir det 2 avvikelser per anställd/år.

Genomförda händelse- och riskanalyserTidsperiod: 2012Datakälla: Lokalt register

Analys: Under 2011 har ortopedkliniken genomfört 2 händel-seanalyser till följd av mer allvarliga avvikelser. Händelseana-lyserna har resulterat i åtgärder som förväntas öka patientsäker-heten på kliniken, genom information, undervisning inom olika områden, översyn och/eller utarbetande av nya rutiner. Händel-seanalyser ger en god möjlighet att kritiskt granska befintliga rutiner och genomföra förbättringar. Under 2012 kommer klini-kens fokus ligga på att arbeta med riskanalyser som ett förbätt-ringsarbete och med fokus på patientsäkerhet.

Anmälningar enligt Lex MariaBeskrivning: Enligt 3 kap. 5 § patientsäkerhetslagen (2010:659) ska anmälan till Socialstyrelsen göras vid händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Tidsperiod: 2012Datakälla: Registrerade ärenden hos Socialstyrelsen.

Analys: Kliniken har under året haft 0 anmälan enligt Lex Maria.

Anmälningar till Patient-försäkringen (LÖF)LÖF (Landstingens Ömsesidiga försäkringsbolag) kan ge rätt till ersättning om patienten drabbats av en skada i vården och om skadan hade kunnat undvikas. Tidsperiod: 2012Datakällor: Rapporterade ärenden från LÖF.

2012 2011 2010

Nyanmälda ärenden kopplade till egna kliniken 101 99 79

Antal beslut från LÖF 43 74 47

Varav ersättningsbar skada 19 33 27

Analys: Antal nyanmälda ärenden har ökat något i jämförelse med föregående år. Vi granskar våra inkomna ärenden för att upptäcka och förebygga brister i verksamheten, och arbetar med att vidta åtgärder för att förhindra upprepning. En del av våra anmälningar är endast begäran av journalkopia gjord och inget läkarutlåtande. Vi får ingen återkoppling på dessa ärenden om taget beslut, därför blir aldrig siffran kring antal beslut likvärdig antal anmälda skador.

Anmälningar till Social-styrelsen Enskildas klagomålBeskrivning: Den som råkat ut för en vårdskada eller upp-levt brister i patientsäkerheten i samband med vård eller behandling inom hälso- och sjukvården eller tandvården, kan göra en anmälan till Socialstyrelsen. Tidsperiod: 2012Datakälla: Registrerade anmälningsärenden från Socialsty-relsen, Enheten Enskildas Klagomål.

Ortoped 2012 SoS

Ortoped 2011SoS

CStG 2010

SoS + HSAN

Antal anmälningar absoluta tal 17,5 17 2,5 + 8

Analys: Antalet anmälningar till Socialstyrelsen är jämförbart med 2011 års siffror för Socialstyrelsens ärenden. Många av årets anmälningar finns även som PaN ärenden, vilket ger ett visst dubbelarbete. Fokus ligger på organisatoriska och verk-samhetsfrågor av både medicinsk och övrig karaktär. Vi upple-ver att antalet allvarliga avvikelser under vårdtiden dock mins-kar i takt med ett ökat patientsäkerhetsmedvetande på kliniken.


Ortopedkliniken

SÄKER VÅRD

SÄKER VÅRD

2012

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90Benägenhet att rapportera händelser

Sammantagen säkerhetsmedvetenhet

Självskattad patiensäkerhetsnivå

Min närmaste chefs agerande kringpatientsäkerhet

Lärandeorganisation

Samarbete inom vårdenheten

Öppenhet i kommunikationen

Återföring och kommunikation kringavvikelserEn icke straff- och skuldbeläggande kultur

Arbetsbelastning och personaltäthet

Högsta ledningens stöd tillpatientsäkerhetsarbete

Samarbete mellan vårdenheterna

Överlämningar och överföringar av patienteroch information

Information och stöd till patient vid negativhändelse

Information och stöd till personal vid negativhändelse

Ortopedkliniken

CStG

Medel ortklin.SLL

Medel ortklin.riket

PatientsäkerhetskulturenkätBeskrivning: Den nationellt framtagna enkäten gällande patientsäkerhetskultur har sammantaget besvarats av 145 medarbetare på Ortopedkliniken. Svarsfrekvens 57,9 %.Tidsperiod: 2012Datakälla: Indikator.

Analys: Ortopedkliniken beslutade att mäta patientsäkerhets-kulturen hos medarbetarna inför vår konferens som vi hade hös-ten 2011. Klinikkonferensen gick under temat patientsäkerhet.Under 2 dagar vid två olika tillfällen hade vi både föreläsningar och gemensamma gruppdiskussioner kring patientsäkerhet. Extern föreläsare var Michael Sjöö som är pilot och anestesi-läkare. Under dagarna diskuterades blå, SBAR, avvikelserap-portering, patientdatalagen, klinikens mål och vision.

Vi har under året sett en ökning av avvikelserapporteringen bland medarbetarna som nu ligger på drygt 2 per anställd. Infö-randet av MEWS på alla patienter postoperativt har startat och kommer att utvecklas under år 2013.

Patientsäkerhetskulturenkät


Ortopedkliniken

SÄKER VÅRD

SÄKER VÅRD

2012

Översikt punktprevalenserMRSA-odling av patienter med riskfaktorer

0 %10 %

20 %30 %

40 %50 %60 %

70 %80 %90 %

100 %Ortopedkliniken

År 2012År 2011År 2010Källa: Journalsystem Cambio Cosmic.

9893 94

Följsamhet till hygienrutiner

0 %10 %

20 %30 %

40 %50 %60 %

70 %80 %90 %

100 %Handdesinfektion vid patientsäng

Klädregler

Basala hygienrutiner

År 2012År 2011År 2010Källa: Sjukhusgemensam punktprevalens 2 ggr/år.

32

96 99

90

52

98

92

55

Vårdrelaterade infektioner

Källa: Sjukhusgemensam punktprevalens 2 ggr/år.

0 %

5 %

10 %

15 %

20 %Andel VRI

År 2012År 2011År 2010

8,39,7

15,6

Vi uppmanar personalen att avvikelserapportera MRSA som handlagts fel, vilket ger oss ett bra underlag för förbättringsarbete”

”

VRIdiagnosen som ligger högst i andra mätningen är postoperativa sårinfektioner, pneumoni och UVI.”

”

Vi kan tydligt se att det brister i att sprita händerna före vårdmomenten men det är god följsamhet gällande plastförkläde och att sprita händerna efter vårdmomentet.”

”

Översikt punktprevalenser


SÄKER VÅRD

SÄKER VÅRD

2012

Riskbedömingar

0 %10 %

20 %30 %

40 %50 %60 %

70 %80 %90 %

100 %Fallriskbedömda

Trycksårsbedömda

År 2012År 2011År 2010Källa: Patientjournal Cambio Cosmic.

46

59

100

59

91

57

Förvärvade trycksår

0 %1 %

2 %3 %

4 %5 %6 %

7 %8 %9 %

10 %Andel förvärvade under sjukhusvistelsen

Andel patienter med trycksår grad 2-4


4,7

3,14,0

2,02,0

0

Förebyggande åtgärder

0 %10 %

20 %30 %

40 %50 %60 %

70 %80 %90 %

100 %Andel trycksårsförebyggande åtg. för riskpat.

Andel patienter med fallförebyggande åtgärder


43

10

10010096

71

Vi har under året haft utbildningstillfällen med samtlig personal kring riskidentifiering gällande bl.a. trycksår. Glädjande är att i de fall där trycksår identifierats har 100 % fått behandlande åtgärder, såsom luftmadrass eller annan åtgärd.”

”

Vi har under året köpt in nya sängar så att alla sängar nu har fungerande grindar och lagt fokus på att arbeta med åtgärder på de identifierade riskpatienterna.”

”

Arbetet med att dokumentera riskbedömningar för trycksår och förebygga uppkomst av trycksår fortlöper och vi arbetar aktivt med att förbättra resultaten och därmed ge en säker patientvård.”

”

Översikt punktprevalenser


Ortopedkliniken

SÄKER VÅRD

SÄKER VÅRD

2012

MRSABeskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning granskas samtliga inneliggande patienters journaler som vid inskrivning har riskfaktorer för MRSA, definierat enligt Smittskydd Stockholm - SLL̀s, handlingsprogramTidsperiod: Mättillfälle 1 gång per kvartal årligen.Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktpreva-lensmätningen, inneliggande patienters journalTäckningsgrad: 100 %

Analys: Under 2012 uppmättes komplett MRSA-odlade kvartal 1 88,9 %, kvartal 2 100 %, kvartal 3 100 % och kvartal 4 85,7 %, därav den ackumulerade siffran 92 %. Målet är att 100 % av riskpatienterna ska vara fullständigt odlade. Genomgång med all personal av sjukhusets gemensamma vårdprogram kring MRSA och separata informationsmöten av hygiensjuksköter-skan sker fortlöpande. Vi uppmanar personalen att avvikel-serapportera MRSA som handlagts fel, vilket ger oss ett bra underlag för förbättringsarbete. Den vanligaste kategorin som man missat att inskrivningsodla är de patienter som vårdats på sjukhus utomlands de senaste 6 månaderna eller har KAD sedan tidigare.

Vårdrelaterade infektionerBeskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning granskas samtliga inneliggande patienters journaler om de vid mättillfället har en vårdrelaterad (VRI) enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) riktlinjer och definitioner. Tidsperiod: Mättillfälle 2 gånger per år.Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktpreva-lensmätningen inneliggande, patienters journalTäckningsgrad: 100 %

Analys: Andel patienter med VRI på kliniken var 9 % kvartal 1 och kvartal 3 21,7 %, av dessa var 19,6 % lokalt förvärvade. Detta blir en ackumelerad siffra på 15,6 % vilket är en betydlgt högre siffa mot förra året som var 9,6 % Vi når inte det natio-nella målet på <5 %. VRI-diagnosen som ligger högst i andra mätningen är postoperativa sårinfektioner, pneumoni och UVI.

Under 2012 har kliniken startat ett förbättringsarbete kring indikation, tidpunkt och metod för KAD-insättning (kvarlig-gande kateter) på vissa utvalda operationer. Även utbildning hos personalen kring risker för aspirationpneumonier vid måltidsin-tag postoperativt.Arbetet fortskrider under 2013.

Följsamhet till hygienrutinerBeskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning observeras vårdpersonal inom slutenvården under en två-veckorsperiod 2 gånger om året. Varje avdelning observe-rar 10 medarbetare. Tidsperiod: Mättillfälle 2 gånger per år, under vecka 12-13 samt vecka 42-43 Datakälla: Mätning utförd av klinikernas hygienombud enligt nationell modell.Täckningsgrad: 100 %, totalt 17/17 avdelningar

Analys: I den observationsstudie som utfördes på sjukhuset gällande klädregler 2012 var resultatet 96,7% respektive 100 % detta blir en ackumulerad siffra på 98,3%. Gällande basala hygienrutiner och följsamheten till korrekt användning av hand-skar och att sprita händerna före och efter vårdmomentet så kan vi tydligt se att det brister i att sprita händerna före vårdmo-menten men det är god följsamhet gällande plastförkläde och att sprita händerna efter vårdmomentet. Där ligger siffrorna lägre 70 % respektive 33,3 %.

Trycksårsförekomst bland slutenvårdspatienterBeskrivning: Genom en nationell punktprevalensmät-ning granskas samtliga inneliggande patienters journaler enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) riktlinjer och definitioner gällande riskbedömning och dokumentering av trycksår.Tidsperiod: Mättillfälle 2 gånger per år Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktpreva-lensmätningen inneliggande, patienters journal.Täckningsgrad: 100 %

Analys: Andel riskbedömda inom 24 timmar var under 2012 var vid första mättillfället 52,8% respektive 65 %, detta blir en ackumulerad siffra på 57,1 % vilket är en likvärdig siffra mot föregående år som var 56 %, baserat på data vid två tillfällen 59 % respektive 52 %. Målet är att minst 70 % ska vara bedömda inom 24 timmar.

Andel patienter med uppkomna trycksår grad 2-4 var 3,1 % jämfört med 2011 som var 0 %, vilket är siffror som vi inte är tillfreds med. Arbetet med att dokumentera riskbedömningar för trycksår och förebygga uppkomst av trycksår fortlöper och vi arbetar aktivt med att förbättra resultaten och därmed ge en säker patientvård.

Vi har under året haft utbildningstillfällen med samtlig personal kring riskidentifiering gällande bl.a. trycksår. Glädjande är att i de fall där trycksår identifierats har 100 % fått behandlande

MRSA, VRI, Hygien, Trycksår


SÄKER VÅRD

SÄKER VÅRD

2012

åtgärder, såsom luftmadrass eller annan åtgärd. Detta är ett resultat från satsning med förra årets internutbildning.

Under året har kliniken lagt fokus på klinikens representanter i sårvårdsgruppen och de har genomfört utbildning av personalen vid ett flertal tillfällen rörande riskbedömningar och sårvård. Genom att personalen själva arbetar aktivt med förbättringsför-slag och patientsäkerhet, t.ex. bedömningar och åtgärder för att förhindra trycksår, förbättras resultaten.

FallriskBeskrivning: Genom en lokal punktprevalensmätning granskas journaler tillhörande samtliga inneliggande patien-ter som legat inne mer än 24 timmar gällande följsamhet till riskbedömning och fallförebyggande åtgärder av riskpa-tienter.Tidsperiod: Mättillfälle 1 gång per årDatakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktpreva-lensmätningen inneliggande, patienters journalTäckningsgrad: 100 %

Analys: I årets mätning kring fallrisk var siffran 91,4 % vilket är en likvärdig siffra från förra årets siffra 100 % .

Gällande insatta fallförebyggande åtgärder var resultatet 71,4% vilket är en klar förbättring mot förra årets siffra som var 43 %

Vi har under året köpt in nya sängar så att alla sängar nu har fungerande grindar och lagt fokus på att arbeta med åtgärder på de identifierade riskpatienterna. Vi vet att åtgärder sätts in utan att det dokumenteras i journalen och vi har arbetat med det under året vi kommer fortsätta arbeta med detta under 2013.

Fallrisk


Ortopedkliniken

PATIENTFOKUSERAD VÅRD


2012

Patientärenden

0

50

100

150

200Ärenden till Patientnämnden

Ärenden till patientvägledare

År 2012År 2011År 2010

40 37

113

14

59

157

Översikt patientfokuserad vård

Flest ärenden har vi inom området behandling. Vi har noterat att patienterna oftare ifrågasätter behandlingsalgoritmer. ”

”

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100 Riket

SLL

Ortklin 2012

RekommenderaUpplevd nytta

InformationBemötandeDelaktighetHelhetsintryckFörtroendeTillgänglighet

PUK

Patientenkät Indikator Öppenvården

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100 Riket

SLL

Ortklin 2012

RekommenderaUpplevd nytta

InformationBemötandeDelaktighetHelhetsintryckFörtroendeTillgänglighet

PUK

Patientenkät Indikator Slutenvården





2012

Andel nutritionsbedömda

0 %10 %

20 %30 %

40 %50 %60 %

70 %80 %90 %

100 %Fullständigt bedömda

År 2012År 2011År 2010

5850

59 Vi kan se att de patienter som kommer in för planerade operationer bedöms till nästan 100 %, men för de akuta patienterna är resultatet sämre.

”

Bra citat.”

Resultat Smärta

0 %10 %

20 %30 %

40 %50 %60 %

70 %80 %90 %

100 %Uppnådd andel dok. smärtskattningar

Upplever smärta som ett problem

VAS 0-3 i vila

NRS 0-3 i vila

År 2012År 2011År 2010

28

63

4638

38

53

8

20

54

Smärta är en indikation för ortopedisk kirurgi vilket innebär att i stort sett alla inneliggande patienter får smärtbehandling. Vi kommer att intensifiera arbetet med att förstå patientens subjektiva smärtupplevelse för att bättre kunna sätta in rätt smärtlindrande åtgärd.”

”



Ortopedkliniken



2012

Ärenden till PatientvägledareBeskrivning: Sjukhusets patientvägledare tar emot telefon-samtal och mail med frågor eller synpunkter från patienter och anhöriga.Tidsperiod: 2012 Datakälla: Registrerade ärenden till Patientvägledaren

Analys: En stor minskning av antalet ärenden som inkommer till sjukhusets patientvägledare noteras. Vi tar del av ärendena och arbetar aktivt med att upptäcka och förebygga brister i verk-samheten för att förhindra upprepning.

Ärenden till Patient-nämnden (PaN)Beskrivning: Patientnämnden är en fristående och opartisk instans dit man kostnadsfritt kan vända sig med frågor som rör all offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Patientnämnden har inga disciplinära befogenheter utan arbetar förebyggande och systematiskt med att utreda problem och söka lösningar.Tidsperiod: 2012Datakälla: Registrerade ärenden från Patientnämnden

Antal anmälningar 2012 2011 2010

Behandling 20 26 20

Bemötande 4 1 2

Tillgänglighet 9 6 6

Omvårdnad 0 0 3

Samverkan 1 0 1

Ekonomi 2 3 1

Juridik 2 0 1

Information 2 1 4

Administration 4 0 2

Rådgivning/hänvisning 3 0 0

Antal totalt 47 37 40

Analys: Antalet anmälningar totalt till Patientnämnden har ökat. Vi får månatligen en sammanställning av inkomna ären-den från PaN. Vi har under året arbetat med informations och omvårdnadsfrågor, vilket gett ett bra resultat. Dessa analyseras i verksamheten för lärande och utveckling. Flest ärenden har vi inom området behandling. Vi har noterat att patienterna oftare ifrågasätter behandlingsalgoritmer. Vi intensifierar arbetet med att bättre kunna förklara bakomliggande orsaker till behand-lingsbeslut. Vi tror att ökningen av ärenden är ett resultat av att HSAN inte längre finns.

PatientenkätBeskrivning: Under våren 2012 genomfördes en nationell patientenkät inom den somatiska öppen- och slutenvården i landets samtliga landsting.Nationell Patientenkät är ett samarbetsprojekt som omfattar samtliga landsting i Sverige. På Capio S:t Görans Sjukhus besvarade drygt 700 patienter enkäten.Tidsperiod: våren 2012Datakälla: Enkäten genomförs i samarbete med Institu-tet för kvalitetsindikatorer, Indikator. Drygt 1500 enkäter skickades ut. Undersökningen genomfördes som en postal enkät, men med möjlighet att svara även via ett webbgränssnitt. Svarsfrekvensen var 52,5%. Resultaten redovisas som PUK (patientupplevd kvalitet),i intervallen 0-100 där så höga siffror som möjligt är eftersträvansvärda.

Analys: Den nationella enkäten visar ett mycket bra resultat och visar på att våra patienter är nöjda med den vård vi erbjuder. Vi har identifierat de områden som vi kommer att arbeta främst med under året 2013,tillgänglighet och delaktighet. Bemötande-frågor och förtroendefrågor har varit i fokus på kliniken vilket avspeglar sig i resultatet. Vi har under året haft en konferens med inriktning på patientsäkerhet och delaktighet och upplever ett större engagemang hos medarbetarna efter den och vi kom-mer att arbeta vidare inom detta område under året.

Genom att månatligen delge samtliga medarbetare resultatet av patientenkäten samt de förbättringsförslag och övriga kom-mentarer och tankar gällande vården som patienterna lämnar, hoppas vi öka medvetandet hos medarbetare om hur patienten upplever vården hos oss. Eftersom medarbetarna kontinuerligt blir uppdaterade med resultat och förbättringsförslag och kan se den förbättring som sker över tid, har detta även haft en positiv effekt på arbetsglädjen och lusten av att förbättra mötet med patienten.

NutritionBeskrivning: Genom en lokal punktprevalensmätning granskas journaler tillhörande samtliga inneliggande patien-ter som legat inne mer än 24 timmar gällande följsamhet till riskbedömning och dokumenterade åtgärder Tidsperiod: Mättillfälle 1 gång per årDatakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktpreva-lensmätningen inneliggande, patienters journalTäckningsgrad: 100 %

Analys: 59;1% av det totala antalet patienter, före exkludering av de som varit inneliggande < 24h. under punktprevalensdyg-net, har nutritionsbedömts. 2011 var siffran 58 % . Detta är ett marginellt bättre resultat än föregående år, men fortfarande en alltför låg siffra. Vi har under året haft utbildningsinsatser gäl-

Ärenden till Patientvägledare, PaN, Patientenkät, Nutrition




2012

lande nutrition och nutritionsbedömningar för att öka kunska-pen hos personalen. Detta arbete kommer att fortgå under 2013. Vi kan se att de patienter som kommer in för planerade opera-tioner bedöms till nästan 100 %, men för de akuta patienterna är resultatet sämre.

Målet för år 2012 var att 70 % blivit bedömda utifrån angivna parametrar men vi lyckades inte uppnå det. Vi kommer att inten-sifiera våra ansträngningar för att nå målet 2013.

Smärta - PunktprevalensBeskrivning: Genom en lokal punktprevalensmätning tillfrågas samtliga inneliggande patienter gällande smärt-upplevelse och smärtskattning Tidsperiod: Mättillfälle 1 gång per årDatakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalens-mätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad av Smärtmottagningen.Täckningsgrad: 100 %.

Analys: Smärta är en indikation för ortopedisk kirurgi vilket innebär att i stort sett alla inneliggande patienter får smärt-behandling. Vi kommer att intensifiera arbetet med att förstå patientens subjektiva smärtupplevelse för att bättre kunna sätta in rätt smärtlindrande åtgärd. Detta kommer att ske genom ett samarbete mellan en ortoped, anestesi och smärtkliniken genom att bl.a. utforma ett basalt smärtlindringsprogram. Vi kommer även att arbeta med patientselektion och specifika smärtlind-ringskoncept för särskild smärtsamma kirurgiska ingrepp.

Dokumentation av post-operativ smärtaBeskrivning: Genom en lokal punktprevalensmätning granskas journaler tillhörande patienter som under vårdti-den genomgått en operation.Tidsperiod: Mättillfälle 1 gång per årDatakälla: Journalsystem Cambio Cosmic, rapport- och uppvakningsbladet (del av anestesijournalen) Täckningsgrad: 100 %.

Analys: Andelen dokumenterade smärtskattningar under år 2012 var 8 % vilket är bekymrande låg siffra, året innan var det 38%. När vi diskuterar resultatet så framkommer det att sjuksköterskorna inte dokumenterar smärtskattningen i samma utsträckning som de utför den. Vi kommer att arbeta kring detta under året för att förbättra resultatet vid nästa mätning. Under året har kliniken arbetat med smärtkörkort och kommer att fort-sätta med detta under 2013, sammanlagt har 78% av klinikens sjuksköterskor tagit körkortet. Vi har fortlöpande möten på kli-niken kring smärt frågor.

Smärta - Punktprevalens, Dokumentation av postoperativ smärta


Ortopedkliniken

EFFEKTIV VÅRD

EFFEKTIV VÅRD

2012

Ledtid höftfraktur

Ledtid höftfrakturBeskrivning: Andelen av totala antalet patienter som inkommit till sjukhuset på grund av höftfraktur och som opererats inom 24 timmar efter ankomst till akuten. Kniv-start räknas som start för operationen.Tidsperiod: 2012Datakälla: RikshöftDatakvalitet/felkällor: Mycket hög datakvalitet. VG se analys.Täckningsgrad: 100%

Andelen patienter med höftfraktur som opererats inom 24 timmar efter ankomst, %

CStG 2012 CStG 2011 CStG 2010

T K M T K M T K M

Andel opererade inom 24 h

82,6% 82,9% 81,7% 68,2% 71,1% 60,2% 57,0% 57,0% 57,0%

Analys: Det totala antalet patienter med höftfraktur var 667 vilket var närmast oförändrat jämfört med föregående år, 670. Andelen patienter opererade inom 24 timmar var under år 2012 i genomsnitt 83 % vilket är en mycket tillfredställande nivå och en klar förbättring jämfört med år 2011. Andelen opererade inom 36 timmar var 93 %. Tid till operation var i medel 19 timmar och mediantiden var 18 timmar vilket också är en klar förbättring jämfört med föregående år. Det kan också noteras att det inte föreligger några säkra skillnader mellan män och kvinnor avseende operation inom 24 timmar.

Samtliga patienter är rapporterade till Rikshöft och datakvalite-ten är mycket hög då Rikshöftdata har validerats mot data från operationsplaneringsprogrammet Provisio.

Vårt utvecklingsarbete har medfört klara förbättringar och andelen patienter med höftfraktur opererade inom 24 timmar ligger nu på en tillfredställande nivå. Vår målsättning är att på sikt nå minst 90%.

kva 2012 resultat ortopedkliniken - capiostgoran.se · analys: andelen patienter äldre än 65 år...

Documents