kvalitetsredovisning 2006 carlforsska gymnasiet · och om- och tillbyggnadsarbete genomförts. År...

1 (47)

2006-12-21

Dnr

Kvalitetsredovisning 2006

Carlforsska gymnasiet

proAros Lärande och Utbildning

Ansvarig: Irene Ekström, Gymnasierektor Margaretha Persson, lärare

Gunilla Cedlöf, lärare Karin Karlsson, elev, SPER3

Ulrika Tanner, sekreterare

C:\Documents and Settings\Christina Wallner\My Documents\gymnasieskolor\carlforsska\kvalitetsedovisning 2006 Carlforsska version 2.doc, Skolan

proAros

2 (47)

2006-12-21

Dnr

Innehåll

ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV ENHETEN 3

Allmän del 3

Strategisk del 9

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET 12

RUTINER/SYSTEM FÖR KVALITETSARBETET 13

SKOLAN I VÄSTERÅS 14

Normer och Värden 14 Integration 14 Trygghet och trivsel 16 Demokrati 21 Jämlikhet och jämställdhet 23 Skolans jämställdhetsplan skall följas. 23 Internationalisering 25 Förebyggande arbete 27

Utveckling, lärande och kunskaper 29 Godkänd nivå år 9, grundläggande behörighet till högskolan 29 Barn/elever i behov av särskilda stödåtgärder 33 Språkutveckling 36 Utvecklingsarbete 38 Inflytande 40 Samverkan mellan olika skolformer, övriga offentliga verksamheter, vuxna och arbetslivet 44 Kompetens 46

C:\Documents and Settings\Christina Wallner\My Documents\gymnasieskolor\carlforsska\kvalitetsedovisning 2006 Carlforsska version 2.doc

proAros

3 (47)

2006-12-21

Dnr

Översiktlig beskrivning av enheten

Allmän del Verksamhetsidé Carlforsska gymnasiet är en skola med elevmajoritet i styrelsen. På Carlforsska gymnasiet får ungdomarna möjlighet till elevinflytande genom vår Lokala styrelse med elevmajoritet. De får också möjlighet till internationella kontakter och tillgång till kultur- och hantverksaktiviteter. Café Carl, ett skolcafé sköts av eleverna på Handels- och administrationsprogrammet. Tjänster Carlforsska gymnasiets verksamhet består i att ungdomar skall få goda kunskaper för att leva och verka i ett modernt samhälle. Carlforsska gymnasiet erbjuder utbildning inom följande program och inriktningar: * Estetiska programmet (ES) med de nationella inriktningarna Dans, Musik och Teater. * Handels- och administrationsprogrammet (HP)med de nationella inriktningarna Handel- och

service samt Turism- och resor. * Hantverksprogrammet (HV)med inriktning Frisör samt Mode och Design. Fr o m hösten

2006 ny inriktning Stil och Trend * Individuellaprogrammet(IV) Start och Yrkes (inriktning HP och OP) * Omvårdnadsprogrammet, OP * Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) med inriktning Ekonomi, Samhällsvetenskap, lokal

inriktning Entreprenörskap * Specialutformat Europaprogram (SPEUR) med anknytning till

Samhällsvetenskapsprogrammet.


proAros

4 (47)

2006-12-21

Dnr

Kunder/kundgrupper, deras behov, krav, önskemål och förväntningar Vår ambition är att vara en gymnasieskola som sätter ungdomarna i centrum. En skola vars uppgift är att skapa en plats där eleven får möjlighet att växa med kunskap. Carlforsska skall också vara en plats där grundläggande demokratiska värden ständigt hålls levande och där ömsesidig respekt råder. Genom individuella utvecklings-/studieplaner och individuella utvecklingssamtal där även föräldrar deltar (för myndig elev efter samtycke), skall framåtsyftande planeringsåtgärder vidtas. Därmed ges möjlighet till ökad individuell studiegång utifrån varje individs förutsättningar. Strategisk planering av utbildningar beslutas i Lokala styrelsen där eleverna är i majoritet. Arbetsmiljöåtgärder diskuteras i Carlforsskas samverkansgrupp CASAM. Ett aktivt elevråd som för en ständig dialog med klassrepresentanter och framför ungdomarnas synpunkter är viktigt för att skolan ständigt skall utvecklas. Varje klass skall också regelbundet ha klassråd för att träna sig i ett demokratiskt arbetssätt. Klassrådet är också är ett forum för diskussion om åtgärder som kan förbättras. Marknader Varje år söker ungefär 2000 ungdomar till alla gymnasieskolor i Västerås, därav ca 250 till friskolor och ca 350 är sökande från andra kommuner. Till Carlforsska söker varje år ca 500 elever varav ca 50-60 är från andra kommuner. Totalt går ca 1320 elever på Carlforsska varav ca 160 är från andra kommuner. Dessa ungdomar går på EUR, ES, inriktning Dans eller Teater, HV, inriktning Frisör, Mode och Design samt Stil och Trend. Det finns 9 friskolor i Västerås. De som har program liknande Carlforsskas och därmed är konkurrenter är: InfoKomp-gymnasiet med specialutformat program med inriktning ekonomi, handel och företagande, med 16 Västeråselever i årskurs 1. John Bauergymnasiet med specialutformat program inom IT, media och entreprenör med 72 Västeråselever i årskurs 1. Kopparlundsgymnasiet med specialutformat program med inriktning media/kommunikation, skapande verksamhet, samhällsvetenskap och entreprenörskap med totalt 47 Västeråselever i årskurs 1. Waldorfgymnasiet med inriktning mot skapande verksamhet, med 3 Västeråselever i årskurs 1. Västerås Fria gymnasium med specialutformat omvårdnadsprogram, naturvetenskapligt eller naturvetenskapligt program med inriktning mot räddningstjänst eller biståndsarbete, med totalt 51 Västeråselever i årskurs 1. Västerås Praktiska gymnasium med specialutformat program med inriktningar mot hantverksyrken med totalt 33 Västeråselever i årskurs 1. Kunskapsgymnasiet med inriktningarna Samhällsvetenskap och Naturvetenskap 53 Västeråselever i årskurs 1. Till hösten 2007 har ytterligare 5 friskolor sökt sig till Västerås varav 3 har liknande program som Carlforsska.


proAros

5 (47)

2006-12-21

Dnr

Verksamhetens processtruktur, organisation och ledningsstruktur Verksamhetens huvudprocesser: Ungdomars lärande och personliga utveckling. Verksamhetens delprocesser: Hittills definierade och med handlingsplaner

• Introduktionsprogram för nya elever • Elevinflytande och ansvar • Skolans samverkan med omvärlden • Handlingsprogram för elever med studiesvårigheter/personliga svårigheter • Elevens ansvar och skyldigheter

Verksamhetens stödprocesser:

• Organisation – ledning, medarbetare, grupper • Elever – studiestöd, elevvårdskonferens m fl. • Anvisningar/rutiner t ex introduktionsprogram för nyanställda, handledarskap,

föräldramöte etc. • Samrådsorgan – CASAM, (Carlforsskas samverkansgrupp) • Handlingsplaner – Arbetsmiljöplan, Kris- och katastrofberedskapsplan,

Jämställdhetsplan, Mot Missbruk, Hälsoplan • IT-plan. • Ekonomi. • Utvärdering och Kvalitetsredovisning. • Systematiskt brandskyddsarbete

Gymnasierektor och enhetschef inom proAros – Irene Ekström Avd 1: Övergripande ansvar - Irene Ekström, ansvarig för stödfunktioner som Bibliotek, Elevvård, Fritidsverksamhet, Expedition, Skolmåltider, Studie- och yrkesvägledning, Vaktmästeri. Avd 2: Rektor för ES, HV – Birgitta Björnberg, ansvarig för extern uthyrning av lokaler Programlagsledare för ES Johanna Werme Bladh, för HV Eva Ivars Avd 3: Rektor för OP, SP – Anders Johansson, miljöledningsansvarig Programlagsledare för OP Ann-Christin Trossing, för SP Birgitta Johansson och för SPEUR Per-Göran Ersson. Avd 4: Rektor för HP, IV – Per Lindholm, huvudansvarig för planering och schemaläggning Programlagsledare för HP – Zekeria Can


proAros

6 (47)

2006-12-21

Dnr

Medarbetare Antal, kategorier och utbildningsnivå.

Kategori Utbildningsnivå Behörig Antal kvinnor

Antal män

Summa

Assistent Gymnasieskola 3 3 Bibliotekarie Högskola 1 1 Cafébiträde Gymnasieskola 1 1 Elevassistent Gymnasieskola/högskola 1 1 2 Fritidsledare 1 1 Kurator Högskola 2 2 Lärare Högskola/yrkesutbildning 95 71 30 101 Projektledare Högskola 1 1 Schemaläggare 1 1 Skolledare Högskola 2 2 4 Skolsköterska Högskola 2 2 Socialpedagog Högskola 1 1 2 Specialpedagog Högskola 1 1 2 Studie- och yrkesvägledare

Högskola 2 1 3

Vaktmästare Gymnasieskola 3 3 Summa 87 42 129


proAros

7 (47)

2006-12-21

Dnr

Anläggningar och deras ändamål En stor del av Carlforsska byggdes på 1960-talet. Genom åren har ett omfattande renoverings- och om- och tillbyggnadsarbete genomförts. År 2001 flyttade vi in i helt nyrenoverade lokaler i A-huset. Hus A Här finns både större och mindre undervisningsrum, både stora och små grupprum och flera datasalar. Ett rymligt bibliotek och möjlighet till lugna studieutrymmen och en cafeteria som elever på Handels- programmet driver finns också i denna byggnad. Här finns också studie- och yrkesvägledare med ett syv-bibliotek och datorer. Elevrådet och Carlforsskas idrottsförening har här sina egna lokaler. Service kan fås och felanmälan kan göras till vaktmästeriet som har sitt kontor i denna del av skolan. Hus C Västerås f d konsertsal byggdes också om 2001 för Carlforsskas estetiska program. Scenen rymmer ca 550 besökare och kan uppvisa både dans-, musik- och teaterevenemang. Hus D År 2003 öppnades Restaurang Carl i helt ombyggda lokaler. Här finns också 3 klassrum som under lunchtid används som matsalar. Hus E En omfattande nybyggnad gjordes också i och med rivningen av gamla E-huset. Här finns lokaler för Estetiska programmet, både större och mindre musikrum där några har datorer. Här finns också ensemblerum och lokalerna är anpassade för musikverksamhet. Stora studiehallar finns för den teoretiska undervisningen. Två black-boxar för teaterverksamhet och estetisk verksamhet finns. Två stora och en mindre danssal med sceniskt anpassat golv underlättar för all dansundervisning En stor gradängsal för körundervisning eller större samlingar finns. Här finns också HVMoDe:s, där design av kläder och skapande verksamhet kan ske med modern utrustning. Lugn och avskildhet kan fås i elevhälsans lokaler där skolsköterskor, kuratorer och skolläkare finns. På våning två i hus E finns Studio Carl, där möjlighet till stödundervisning av specialpedagog eller individuellt stöd kan ske. Två stora naturkunskapssalar med modern utrustning installerades också till höstterminsstarten 2003. Hus F I F-huset finns både stora och små undervisningsrum. Miljöundersökning har genomförts samt viss renovering har gjorts efter synpunkter på arbetsmiljön från elever och medarbetare. Hus H Carlforsska gymnasiet har också tillgång till Kristiansborgshallen. Där finns en stor idrottshall, en mindre aerobicsal och gym- och spinninglokaler samt omklädnings- och duschmöjligheter – allt nyrenoverat sedan jan 2005.


proAros

8 (47)

2006-12-21

Dnr

Hus J Specialutrustade lokaler för frisörutbildningen finns i J-huset, renoverade sommaren 2006. Där finns också speciallokaler för bild och form och skapande verksamhet. I samband med ombyggnationen inrättades speciallokaler för inriktningen Stil och Trend på Hantverksprogrammet. Hus K Övningslokaler för musikerna finns i K-huset samt en ljudstudio. Hus L Reception och expedition byggdes till vid renoveringen av A-huset 2001, L-huset. Där finns också utrymmen för schemaläggare och rektorer samt personalutymmen på plan 2. Leverantörer och partners 2003 gjordes en upphandling av skolmåltidsverksamheten som numera drivs av Westergård AB. Ägarförhållanden och ägarkrav proAros ägs av Västerås stad. proAros är stadens utförarorganisation inom verksamheterna utbildning, vård och omsorg ,individ och familjeomsorg, kultur och fritid. Kommunfullmäktige fastställer övergripande mål och ekonomiska ramar för de politiska nämnderna. Kommunstyrelsen leder, samordnar och utövar uppsikt/tillsyn över proAros styrelse och andra politiska nämnder och styrelser. Nämndernas uppgift är att ge uppdrag till proAros och andra utförare av verksamheter. Det sker genom så kallade beställningar som formuleras i ett skriftligt avtal. Lagar och förordningar av speciell betydelse Skolorna styrs av skollagen och av grundskole- gymnasie- och särskoleförordningen beroende på vilken verksamhet som bedrivs. De styrs också av 1998 års läroplan för förskolan(Lpfö 98), 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet(Lpo 94),1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna(Lpf 94). Viktiga är även kursplanemål och programmål. Lokalt styr Västerås stads utbildningsplan, proAros strategiska plan samt skolans lokala arbetsplan.


proAros

9 (47)

2006-12-21

Dnr

Strategisk del Vision Carlforsska gymnasiets yttersta mål är att bidra till skapandet av det goda samhället, vilket innebär ett samhälle där graden av mänskligt välbefinnande är hög. Eleverna ska genom skolan få redskap att tillgodogöra sig tillvarons mångfald och därigenom uppleva sina liv som rika och meningsfulla. Dagens samhälle är ett föränderligt samhälle och kräver därför självständiga, kreativa och kritiska medborgare med förmåga att göra genomtänkta ställningstaganden i bl a moraliska, politiska, estetiska och religiösa frågor. Carlforsska gymnasiet skall bidra till att utveckla denna förmåga hos eleverna. Ovanstående innebär att på ett konstruktivt sätt utveckla elevernas identiteter och därigenom förhindra att de på grund av identitetslöshet, riskerar att hamna i en livsstil som domineras av intolerans och destruktiv påverkan av våld och droger. Värderingar Carlforsska gymnasiets arbete skall genomsyras av demokratiska och humanistiska värderingar. SWOT-analys Styrkor Skriv texten här Svagheter Skriv texten här Hot Skriv texten här Möjligheter Skriv texten här


proAros

10 (47)

2006-12-21

Dnr

Kritiska framgångsfaktorer Schemaläggning i ett brett utbud av kurser och inriktningar är ett pussel som ibland verkar omöjligt att få ihop. Detta, tillsammans med ett maximalt utnyttjande av lokaler för att kunna ta emot så många sökande som möjligt, gör det nästan ogörligt att få ett sammanhängande schema. Storleken, valfriheten och det egna ansvaret gör det extra svårt för ungdomar som har andra ambitioner än lärande, och inte heller har några uttalade mål att sträva efter. Dessa kan lätt hamna i en negativ spiral som sedan kan spridas i ungdomsgrupperna. Då är det viktigt att det finns studiemotiverade och kreativa ungdomar som sätter sin prägel på skolmiljön. Strategier och övergripande planer för den långsiktiga utvecklingen Carlforsska gymnasiet står inför en omläggning i och med statens förändring av gymnasieskolan. Gy 07 är avbrutet och ny utredning ska tillsättas för att förändra den befintliga gymnasieskolan. Möter upp ungdomars förväntningar på en bra utbildning i konkurrens med ökat antal friskolor.

Försöka få igång en föräldraförening som kan medverka i utformningen av ungdomarnas utbildning. Få verksamheten att fungera väl i nya datorsystem för hemsideutformning samt betygs- och frånvarosystem. (Dexter) Carlforsska gymnasiet har många sökande, lokalförändringar behöver genomföras för att rymma alla verksamheter. Eventuellt ersätts hus F och G med en paviljong till hösten. En arbetsgrupp har bildats för att arbeta med miljöcertifieringen. En integrationsgrupp har bildats och skall samordna kompetensutveckling för medarbetare och temadagar/aktiviteter för ungdomarna. Hälsodiplomering för medarbeteare och elever pågår. En grupp som arbetar för att få en hållbar utveckling inom arbetsmiljön har startats. Vi har även startat en integrationsgrupp. Planerar en annan typ av introduktion till HT 2007.


proAros

11 (47)

2006-12-21

Dnr

Enhetens handlingsplaner Gör en förteckning över enhetens handlingsplaner. Namn Upprättad Reviderad Övrigt Lokala styrelsen HT 2001 Arbetsmiljöplan HT 2001 Handlingsplan mot missbruk

HT 2006

Hälsoplan HT 2001 Kris- och katastrofberedskapsplan

HT 2001 HT 2005

Jämställdhetsplan HT 2001 HT 2005 IT-plan HT 2001 HT 2005 Organisationsplanering Introduktionsprogram för nya elever

2002/2003

Elevinflytande och ansvar HT 2001 Handlingsplan för elever med studiesvårigheter/personliga svårigheter

HT 2001

Elevens ansvar och skyldigheter

HT 2001

Systematiskt brandskyddarbete

HT 2006

Likabehandlingsplan Under upprättande

Beslut tas i Lokala styrelsen i mars 2007


proAros

12 (47)

2006-12-21

Dnr

Viktiga händelser under året Under hösten 2006 invigdes helt ombyggda och nyrenoverade lokaler för frisörutbildningen. Samtidigt startade en ny inriktning på Hantverksprogrammet, Stil och Trend. En inriktning på fyra ben – Hud och Make, Hälsa och Välbefinnande, Färg och Form samt Entreprenörskap. Pluggnet som ett webbaserat konferenshanteringssystem togs i bruk. Ett stort arbete inriktad på en hälsodiplomerad skola för alla – för både elever och medarbetare sjösattes. En ny verksamhet för Individuella programmet inrättades, Start-IV och Yrkes-IV med inriktning mot HP och OP. Utarbetat nya rutiner vid omhändertagande av ungdomar med missbruksproblem.


proAros

13 (47)

2006-12-21

Dnr

Rutiner/system för kvalitetsarbetet En grupp bildas för att skriva kvalitetsredovisningen, vartannat år kommer den från Lokala styrelsen och vartannat år från Carlforsskas samverkansgrupp, CASAM Denna grupp sammanställer det som hänt under året t.ex. de aktiviteter som programlag, elevhälsan, studievägledarna och specialpedagogerna har planerat, utfört och utvärderat. JAN –NOV APRIL – NOV

Temadagar - demokratiarbete Kulturutbud - ES-elever Aktiviteter – omvärlden - utbyten

Prövningar, IG Prövningar - kompetenshöjande

MAJ Utbildningsnämndens enkät år 2 AUGUSTI

Examination vårterminen 2006 SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER

Elevenkät år 1 – introduktion Intagningsbetyg från år 9 Sommarskola

Avbrott – spec till friskolor Utvärdering från programlagen

Jämställdhet fördelning kön, personal/elever Skolhälsovården SYV IT-driftstörningar Frånvaro Läs-o skrivfärdighet Programlagens rapporter Lokal styrelse-CASAM- elevmedverkan- miljögrupp

DECEMBER JANUARI


Kvalitetsredovisningen skickas in

Uppföljning, feedback

proAros

14 (47)

2006-12-21

Dnr

Skolan i Västerås Avvikelserapportering Inget att rapportera för 2006.

Normer och Värden Utbildningsplanens mål

Integration

Skolorna skall arbeta för att alla barn, elever och studerande får sammamöjligheter att nå målen. Under perioden fram till 2006 vill nämnderna särskilt lyfta fram arbetet för dem med annan etnisk bakgrund. Alla skall ges möjlighet att tillägna sig samma förankrade grundvärden och nå de uppsatta kunskapsmålen. Detta sker genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Det är viktigt att samtidigt ha stor respekt för kulturella och etniska olikheter. Alla tendenser till främlingsfientlighet skall motverkas.

Lokala arbetsplanens mål Elever i åk 1 skall delta i ett introduktionsprogram under de första veckorna på terminen för att skapa ett tryggt och bra arbetsklimat och för att få ökad förståelse för varandra. Elever som läser den lokala kursen Skoldemokrati anordnar aktiviteter för övriga elever för att stärka och fördjupa demokratibegreppet. Varje programlag skall i sitt handlingsprogram beskriva hur de arbetar för att stärka värdegrunden. Kursen Etik och livsfrågor erbjuds som Individuellt val. Kontinuerlig fortbildning för medarbetarna för att befrämja integration. Vid nyrekrytering strävar vi efter att öka antalet medarbetare med annan kulturell/etnisk bakgrund. Utveckla kontakten med föräldrar av annan kulturell/etnisk bakgrund. Aktiviteter Integration - introduktionsprogram Lokal kurs i Skoldemokrati Programlagsträffar Kursen ”Etik och livsfrågor”


proAros

15 (47)

2006-12-21

Dnr

Kompetensutveckling Nyrekrytering Föräldramöten Programlagens handlingsplaner Integrationsgrupp Utbildningsnämndens enkät till åk 2 Underlag för bedömning Utbildningsnämndens enkät till åk 2 Resultat ”Har elev/elever sagt främlingsfientliga ord till dig under det senaste läsåret”. Frågan har ställts till elever i grundskolan år 2,5,8 samt gymnasiet år 2. Nedan redovisas andel i % som svarat ja på frågorna. Före 2005 hade frågan en annan lydelse.

0

10

20

30

40

50

2003 2004 2005 2006

Främlingsfientlighet, elever

CarlforsskagymnasietproAros

Måluppfyllelse På Carlforsska har andelen elever som svarat ja på denna fråga ökat från 7,6 till 13,9. Analys I och med att skolans elevantal ökat har skolans allmänna ytor blivit trängre, vilket gett tillfälle till irritation vid möten. Resultat ”Har vuxen/vuxna sagt främlingsfientliga ord till dig under det senaste läsåret”. Frågan har ställts till elever i grundskolan år 2,5,8 samt gymnasiet år 2. Nedan redovisas andel i % som svarat ja på frågorna. Före 2005 hade frågan en annan lydelse.


proAros

16 (47)

2006-12-21

Dnr

0

10

20

30

40

50

2003 2004 2005 2006

Främlingsfientlighet, vuxna

CarlforsskagymnasietproAros

Måluppfyllelse Några fler elever upplever att fler vuxna sagt främlingsfientliga ord. En svag uppgång 2006 jämfört med 2005. Analys Frågeställningen är svår att tolka, eftersom det lika gärna kan gälla elevens fritid. Åtgärder för utveckling Vid nyrekrytering beaktas den nyanställdes kulturella/etniska bakgrund. Verksamheten Here 4 U har startat och en socialpedagog har anställts. En integrationsgrupp har bildats och skall samordna kompetensutveckling för medarbetare och temadagar/aktiviteter för ungdomarna. Utbildningsplanens mål Trygghet och trivsel

Alla i skolan skall få vara i en trygg miljö och i ett positivt klimat som stärker elevernas självkänsla. Alla former av kränkande behandling skall alltid motverkas. Alla skall medverka till att man under lugna förhållanden kan inhämta kunskap. Ingen skall tillåtas störa undervisning eller annan verksamhet.

Lokala arbetsplanens mål Lokala styrelsen reviderar regelbundet och beslutar om skolans trivselregler. Andelen elever som känner trygghet och trivsel i skolan skall öka. För att öka känslan för trygghet och trivsel för eleverna används följande:


proAros

17 (47)

2006-12-21

Dnr

* Handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling bland elever och anställda . * Mall för åtgärder och uppföljning av konflikter mellan elever/elever, elever/personal och personal/personal. * Arbetsplanens åtgärdstrappa vid tillrättavisande av elev. Aktiviteter Introduktionsprogram Olika kulturella aktiviteter t.ex luciafirande, Valborg, lunchkonserter, modevisning, avslutningar 6:e junitrofén Programlagens aktiviteter Underlag för bedömning Utvärdering av enkät till nya elever i åk 1 gällande ovannämnda introduktionsprogram. Utbildningsnämndens enkät till elever i åk 2 från maj 2006. Programlagens aktiviteter Resultat ”Jag trivs i skolan”. Frågan har ställts till barn i förskolan, elever i grundskolan år 2, 5, 8 samt år 2 i gymnasieskolan. Redovisas i 5-gradig skala

3,2

3,4

3,6

3,8

4

4,2

2003 2004 2005 2006

Trivsel

Carlforsska gymnasietproAros

Måluppfyllelse Resultatet visar att trivselfaktorn har minskat från 2005 till 2006. Utvärderingen av elevenkäten 2006 enligt ovan visade att

• 93% tyckte att de fått tillräcklig med information om skolans trivselregler • 69% tyckte att introduktionsprogrammet har hjälpt till att stärka sammanhållningen i

klassen/mentorsgruppen


proAros

18 (47)

2006-12-21

Dnr

Vi upplever att de flesta ungdomar trivs väl på Carlforsska och märker det på att fler elever söker hit. Vi har ett aktivt elevråd och ett öppet och tillåtande klimat, för att möte ungdomarnas idéer till förändringar. Analys Det var en ovanligt stökig början på höstterminen 2005, p.g.a. många nya elever, som tog ovanligt lång tid att komma tillrätta med. Många attityddiskussioner förekom samt olika grupperingar av ungdomar fick tillsättas för att aktivt motverka ett negativt beteende hos vissa ungdomar. P.g.a. datorproblematik fungerade inte matkortssystemet som det skulle, detta lockade många ätande ungdomar utifrån. Dessa åtgärder samt inrättande av en ny tjänst som Socialpedgog har gjort att höstterminen 2006 startat lugnare. Resultat ”Jag är trygg i skolan”, frågan ställdes till elever i grundskolan år 2, 5, 8 samt år 2 i gymnasieskolan. Redovisas i 5-gradig skala.

0

1

2

3

4

5

2003 2004 2005 2006

Trygghet


Måluppfyllelse Tryggheten minskade också något jämfört med 2005. Analys Det var en ovanligt stökig början på höstterminen 2005, p.g.a. många nya elever, som tog ovanligt lång tid att komma tillrätta med. Många attityddiskussioner förekom samt olika grupperingar av ungdomar fick tillsättas för att aktivt motverka ett negativt beteende hos vissa ungdomar. P.g.a. datorproblematik fungerade inte matkortssystemet som det skulle, detta lockade många ätande ungdomar utifrån.


proAros

19 (47)

2006-12-21

Dnr

Dessa åtgärder samt inrättande av en ny tjänst som Socialpedgog har gjort att höstterminen 2006 startat lugnare. Resultat ”Har du blivit mobbad av elev/elever i skolan det senaste läsåret”, andel (%) som svarat ja

0

2

4

6

8

2003 2004 2005 2006

Mobbad av elever


Måluppfyllelse Mobbingen har ökat med nästan det dubbla jämfört med 2005. Analys Det var en ovanligt stökig början på höstterminen 2005, p.g.a. många nya elever, som tog ovanligt lång tid att komma tillrätta med. Många attityddiskussioner förekom samt olika grupperingar av ungdomar fick tillsättas för att aktivt motverka ett negativt beteende hos vissa ungdomar. Många elever, få lokaler gör ett schema med långa håltimmar, där många elever mot sin vilja måste vara i stora allmänutrymmen p.g.a. få lugna studieutrymmen. Stora fria elevytor har tagits i bruk för undervisning.


proAros

20 (47)

2006-12-21

Dnr

Resultat ”Har du blivit mobbad av vuxen/vuxna i skolan det senaste läsåret”, andel (%) som svarat ja

0

2

4

6

8

10

12

2003 2004 2005 2006

Carlforsska gymn.proAros

Måluppfyllelse Antalet elever som känner sig mobbade av vuxna på skolan har minskat sedan 2005. Jämför med fråga om främlingsfientlighet , vuxna. Analys Trots att många vuxna på skolan fick sätta tydligare gränser upplevdes detta inte som mobbing. Visar att vi vuxna blivit tydligare i förhållningssättet mot ungdomarna så att inte mobbing och gränssättning upplevs som samma sak. Resultat ”Det är lugn och ro i skolan när jag arbetar”, frågan ställdes till elever i grundskolan år 2, 5, 8 samt år 2 i gymnasieskolan. Redovisas i 5-gradig skala

0

1

2

3

4

2003 2004 2005 2006

Lugn och ro



proAros

21 (47)

2006-12-21

Dnr

Måluppfyllelse Något försämrad arbetsro men med tanke på stökigheten utanför lektionstid så gick jämförelsevis undervisningssituationen rätt bra. Analys Stora grupper, stor frånvaro, sena ankomster och nivåspridning gör att undervisningssituationen påverkas negativt för de som är närvarande. Åtgärder för utveckling Vi har genomfört SAM-utbildningen (Systematiskt ArbetsMiljöarbete) och utbildning i Självkännedom och Lärstilar ledd av psykolog Margareta Lycken. Vi arbetar nu efter detta koncept på HV-programmet åk1-3. Syfte är att få en ökad fokusering på den egna lärandeprocessen. Likabehandlingsplan är under utarbetande av medarbetare och ungdomar. Utbildningsplanens mål Demokrati

Barns, elevers och studerandes samt föräldrars delaktighet, inflytande och ansvar över skolan skall uppmuntras och stärkas.

Lokala arbetsplanens mål Carlforsska gymnasiet skall ha både en lokal styrelse med elevmajoritet och en samordningsgrupp, CASAM, med elevrepresentation. Det skall finnas ett väl fungerande elevråd med representanter från varje klass. Protokollförda klassråd skall hållas minst två gånger per termin. Det skall finnas elevrepresentanter i programråden. Det skall finnas en miljögrupp bland eleverna som tillsammans med personal arbetar för att vi ska få grön flagg. Det skall finnas ett matråd med elevrepresentanter för att vi ska få fler elever att påverka sin matsituation/miljö.


proAros

22 (47)

2006-12-21

Dnr

Det skall finnas olika intresseföreningar för elever att delta i. Aktiviteter Skoldemokratigruppens träffar och planering. Klassrådsmöten. Lokala styrelsen och CASAM´s sammanträden. Matrådets träffar. Elevrådets stormöten. Programråd Klassrepresentantutbildning CSIF Programlagens aktiviteter Elever deltagit vid intervju och anställning av rektor på HP och IV Utvecklingssamtal Underlag för bedömning Klassrådsprotokoll Styrelseprotokoll CASAM`s minnesanteckningar Matrådets minnesanteckningar Programlagens aktiviteter Resultat CASAM har 4 träffar/termin. I CASAM har vi bl a hur vi tillsammans kan arbeta för en förbättrad arbetsmiljö. Förslag om en temadag om Arbetsmiljö togs fram och genomfördes. Flytt av verksamheter och ommöblering av lokaler har skett. Användningen av bonuspengar och kompetensutveckling har även diskuterats i CASAM. Lokala styrelsen träffas 3ggr/termin. De har tagit beslut om en ny inriktning på HV-programmet samt ändring av elevantal i klasser och beslutat om ny provpolicy. De har diskuterat nominering till Pedagogiskt pris samt beslutat om APU-utlägg och antal friluftsdagar. Matrådet träffas 3ggr/termin. Matkortet och rutiner kring dessa har diskuterats. Utbudet i Restaurang Carl har diskuterats och förändrats efter elevers önskemål. De elever som läser lokal kurs Skoldemokrati har genomfört en enkätundersökning om elevers inflytande och ansvar på Carlforsska gymnasiet. De flesta upplever sig nöjda men en del tycker sig inte veta vad skoldemokrati är och att inget händer. Måluppfyllelse Göra alla elever medvetna om hur de kan påverka arbetet i skolan.


proAros

23 (47)

2006-12-21

Dnr

Analys På Carlforsska gymnasiet finns många möjligheter för eleverna att vara med och påverka. Eleverna har påtalat vikten av att det finns en lokal styrelse med elevmajoritet. Trots detta är det svårt att få kommunikationen att fungera fullt ut i en stor organisation. Vi ska underlätta för eleverna att delta i skolans demokratiarbete. Åtgärder för utveckling Få igång och aktivt arbeta med programråd med elevmedverkan. Få en aktiv miljögrupp. Diskutera i matrådet vad som behöver förbättras i Restaurang Carl. Få igång föräldrarådet. Utbildningsplanens mål Jämlikhet och jämställdhet

Jämlikhets- och jämställdhetsarbetet kräver förståelse och kunskaper om barns, elevers och vuxenstuderandes olika förutsättningar och skall genomsyra allt arbete. Skolan skall sträva efter att ge alla likvärdiga förutsättningar oavsett till exempel kön, socioekonomiska förhållanden och funktionshinder samt lägga grunden till ett jämlikt och jämställt synsätt.

Lokala arbetsplanens mål Vid nyrekrytering skall jämställdhetsperspektivet beaktas. Samarbete med föreningar som arbetar för jämställdhet. Skolans jämställdhetsplan skall följas. Aktiviteter Beaktande av jämställdhetsmål vid nyanställning. Programlagens aktiviteter Underlag för bedömning Personalförteckning. Klasslistor Resultat Fördelningen bland medarbetarna var år 2003: 71% kvinnor och 29% män ” ” ” ” ” 2004: 69% kvinnor och 31% män ” ” ” ” ” 2005: 67% kvinnor och 33% män ” ” ” ” ” 2006: 67% kvinnor och 33% män


proAros

24 (47)

2006-12-21

Dnr

Antalet Carlforsskaungdomar var år 2003: 250 pojkar o 737 flickor = 25% pojkar ” ” ” ” 2004: 317 ” 815 ” = 28% ” ” ” ” ” 2005: 318 ” 901 ” = 26% ” ” ” ” ” 2006: 380 ” 930 ” = 29% ” Andelen pojkar bland ungdomarna har ökat. Måluppfyllelse Trots många nyanställningar med få manliga sökande har vi ändå lyckats att rekrytera män och behållit könsfördelningen. Analys Vi har flera utbildningar med många kvinnliga sökanden vilket innebär att andelen kvinnor är stor. Få manliga sökanden till utannonserade tjänster gör att rekryteringen av män försvåras. Åtgärder för utveckling Vid marknadsföring och information arbeta för att få fler ungdomar att bryta sina traditionella val. Fortsatt beaktande av jämställdhet vid rekrytering och anställning.


proAros

25 (47)

2006-12-21

Dnr

Utbildningsplanens mål Internationalisering

Barn, elever och vuxenstuderande skall ges möjlighet att utvecklaförståelse för omvärlden samt få fördjupade internationella kontakter.

Lokala arbetsplanens mål Vi skall skapa kunskapsutbyte och möjlighet till personliga relationer och kontakter med ungdomar i andra länder. Vi skall öka det internationella perspektivet i undervisningen. Elever skall ges möjlighet att delta i internationella utbyten. Vi skall årligen ta emot stipendiater från andra länder. Aktiviteter APU i Barcelona, Spanien 1 elev Hantverksprogrammet, Frisör Utbyte med Ratsgymnasium i Wolfsburg, Tyskland, SP/EUR-programmen, 15 elever, 1 lärare, 12-19/3 2006 Utbyte med Trondheim, Norge, 4 elever, 1 lärare, OP-programmet 13-18/3 2006 Utbyte med Vaasa, Finland, 4 elever, 1 lärare, OP-programmet 27/3-1/4 2006 Utbyte med Lahti, Finland, 4 elever, 1 lärare, OP-programmet 27/3-1/4 2006 Utbyte med Pineda de Mar, SP-programmet, 21 elever, 1 lärare 24-31/5 2006 Global klass Fältstudier i Libanon, Indien, Nordirland, 3 elever till Libanon och 1 till Indien, 1 lärare till Nordirland 30/1-17/2 2006 Studieresa till Rom, Italien, SP programlag,(12 lärare) 10-13/3 2006 Studieresa till Bryssel, Belgien, 1 rektor och 1 lärare 26-28/4 2006 Studieresa till Milano, Italien, 23 elever och 5 lärare( lärarna halva tiden var) 25/11-6/12 2006 Studieresa till Portugal, 22 elever, 2 lärare, (SP och EUR), 4-12/5 2006 Studieresa till Ukraina, 23 elever och 3 lärare (SP och EUR) 4-12/5 2006 Utbytesresa till Nuckö, Estland, 20 elever, 2 lärare17-23/9 2006 Studieresa, Sydafrika, 4 lärare och 2 rektorer 28/10-12/11 2006 Underlag för bedömning Dokumenterade reseskildringar t.ex. tavlor, Carlforsskas hemsida Programlagens aktiviteter Resultat


proAros

26 (47)

2006-12-21

Dnr

Elever får möjlighet att delta i internationellt utbyte, både i form av utlandsbesök, men även genom värdskap då vi har besök från andra länder. Vi har haft 6 stipendiater under året (2 från Estland, 1 från USA, 1 från Tyskland, 1 från Uzbekistan och 1 från Kina).

Måluppfyllelse Enligt lokala arbetsplanens mål för internationalisering når skolan målen mycket väl. Analys Vi har rekryterat en rektor som har erfarenhet av internationella frågor och som har påbörjat flera nya utbyten. Åtgärder för utveckling Arbeta för att elever på alla program ska få möjlighet att delta i utbyten.


proAros

27 (47)

2006-12-21

Dnr

Utbildningsplanens mål Förebyggande arbete

Ett aktivt hälsoarbete skall bedrivas, till exempel rörande kost och motion. Skolan skall genom samarbete med olika aktörer och genom ett aktivt förebyggande arbete motverka elevers och vuxenstuderandes användning av alkohol, narkotika och andra droger.

Lokala arbetsplanens mål Det ska finnas ett hälsolag med elever som planerar aktiviteter som motverkar användandet av ANT för övriga elever. Vi skall sträva efter att det ska finnas ett hälsolag för/med personal för att främja personalens hälsa. Hälsolaget skall planera, genomföra och utvärdera aktiviteterna. Vi skall sträva efter att fortsätta vara en hälsodiplomerad skola. Aktiviteter Individuella val; Friskvårdskurs och Hälsopedagogik Elisabeth Westman från NTF har informerat om Trafik och alkohol i oktober för åk 3 genom att visa filmen ”Länge leve livet”. Hälsosamtal Hälsoplan för medarbetare Information om IRIS förebyggande verksamhet under introduktionsprogrammet åk 1 En ergonomidag på Björnön har genomförts av HVMODE. Aktivitetsdag på Björnön för alla elever på OP, bland annat HLR och Första hjälpen Gym- och spinninglokal för elever och medarbetare finns tillgänglig. Hälsolag med elever har startats. Allaktivitetsdag för årskurs 1 och 2, t ex HP1 som fick besök av polis och föreläsning om NTF Underlag för bedömning Rapport från Hälsolaget Utvärdering av hälsoenkät Hälsoprofil Landstingets hälsoenkät (elever) Introduktionsenkät


proAros

28 (47)

2006-12-21

Dnr

Resultat Rapport från Hälsolaget: 45 medarbetare har fått instruktion i gymlokalen. 13 medarbetare har deltagit i aktiviteten Romerskt bad 6 medarbetare deltog i Vårruset 23 medarbetare har utnyttjat friskvårdsersättningen. 12/10 2006 Utvärdering av hälsoenkäten för medarbetare visar att motion, upplevd stress och samarbete med närmaste chef har förbättrats sedan undersökningen 2002. Hälsolag med elever har startats i samarbete med Korpen. Tre olika grupper har bildats. De jobbar med:

1) Fyskiska aktiviteter 2) Arbetsmiljö 3) Matvanor

Eleverna har kommit igång med Bollspel, Salsa, Gym, och Lugn stund. Eleverna har arbetat fram förslag för att få en trivsammare ljushall. Elevenkät: Utvärderingen av elevenkäten visar att 90% (64% 2004) tyckte att de hade fått mycket bra/bra information om IRIS verksamhet Måluppfyllelse Att samarbetet med många aktörer på marknaden har ökat. Startat elevernas hälsolag. Analys Stort engagemang bland elever och personal har lett till att arbetet kommit igång och vi har sett resultat. Åtgärder för utveckling Den ombyggda idrottshallen ger möjlighet till utveckling av fler och nya aktiviteter för medarbetare och elever. Få hela skolan hälsodiplomerad. Hälsolaget för medarbetare fortsätter att arbeta för att förebygga ohälsa. Anti-rök kampanj Utöka kunskapen om vad man kan ha för aktiviteter på fritiden. Anordnar en fritidsmässa vid skolstart.


proAros

29 (47)

2006-12-21

Dnr

Utveckling, lärande och kunskaper Utbildningsplanens mål Godkänd nivå år 9, grundläggande behörighet till högskolan

Andelen elever som når godkänd nivå i år 9 skall öka En högre andel elever i gymnasiet skall få grundläggande behörighet till högskolan och annan eftergymnasial utbildning.

Lokala arbetsplanens mål Andelen elever med grundläggande behörighet till högskolan och annan eftergymnasial utbildning skall vara högre än föregående läsår. Varje programlag skall i sitt handlingsprogram beskriva hur de arbetar för att nå en ökad måluppfyllelse. Varje elev upprättar med sin mentor en handlingsplan med mål för sin utbildning. Aktiviteter Programmens olika kurser Prövningar Information om kursplaner och betyg under introduktionsprogrammet för åk 1 Programlagens aktiviteter Webbaserat frånvarosystem – Skola 24. Ämneslag Utvecklingssamtal Individuella utvecklingsplaner Underlag för bedömning Examination/slutbetyg Prövningsresultat Introduktionsenkät Programlagens aktiviteter


proAros

30 (47)

2006-12-21

Dnr

Resultat Intagningspoäng från åk 9: Betygspoäng från åk 9 är 160 poäng när eleven är godkänd i 16 ämnen. Maxpoängen är 320. Då har eleven MVG i alla ämnen. Det totala medelvärdet är inte statistiskt korrekt angivet men visar en tendens hur det ser ut helhetsmässigt vid Carlforsska. Medelvärdet per program vid intagning till Carlforsska gymnasiet enligt nedanstående tabell: Intag ESDN ESMK ESTA HP HVFR HVMO HVST OP SP SPEUR Totalt 2001 207 219 189 162 210 192 - 176 199 236 198 2002 212 190 197 138 240 183 - 149 202 232 193 2003 202 202 174 159 244 199 - 143 224 248 199 2004 216 218 197 173 249 198 - 138 220 260 208 2005 229 208 203 156 262 197 - 170 242 239 212 2006 232 218 234 181 290 211 262 162 216 268 249 OP och SP har ett lägre medelvärde från grundskolan 2006 jämfört med 2005.Totalt sett har medelvärdet ökat betydligt jämfört med 2005. Examination vårterminen 2006: Elev som genomgått ett fullständigt program får Slutbetyg. En elev kan få en reducering av sina kurser och erhålla betyget Icke godkänt i upp till 10% men ändå ha grundläggande behörighet till högskolan om eleven har minst godkänt i alla övriga kurser. Utökat program får eleven när den läst extra kurs. Elever som inte följer programmet helt och hållet kan få specialutformat program om någon kurs har ersatts. Elev som inte når slutbetyg får Samlat betygsdokument. ES HP HV EUR SP OP Totalt År 2004 / intag 2001 % % % % % % % Slutbetyg 83 74 84 86 68 54 74 Samlat betygsdokument 17 26 16 14 32 46 26 Reducerat program 22 15 34 5 32 22 24 Utökat program 55 - 10 52 6 13 - Specialutformat 5 - - 14 4 - 14 ES HP HV EUR SP OP Totalt År 2005 / intag 2002 % % % % % % % Slutbetyg 64,5 70 93 80 78 59 75 Samlat betygsdokument 35,5 30 7 20 22 41 25 Reducerat program 12,5 4 5,5 7 26 2 13 Utökat program 44 - 18 - 10 14 16,5 Specialutformat - - - 10 - 3


proAros

31 (47)

2006-12-21

Dnr

ES HP HV EUR SP OP Totalt År 2006 / intag 2003 % % % % % % % Slutbetyg 81 87 91 100 91 93 89 Samlat betygsdokument 19 13 9 - 9 7 11 Reducerat program 5 6 2 - 18 - 9 Utökat program 58 15 33 59 - 5 26 Specialutformat - - - 100 5 - 8 Andel elever i gymnasiet med grundläggande behörighet till högskolan och annan eftergymnasial utbildning.

01020304050607080

2003 2004 2005 2006


Behörighet ES HP HV EUR SP OP Totalt % % % % % % % År 2004 / intag 2001 71 56 74 85 64 42 66 År 2005 / intag 2002 56 41 84 86 58,6 54 65 År 2006/ intag 2003 64 64 81 95 71 89 76 Utvärdering av introduktionsenkäten visar att 81% (89% 2004) tycker att de har fått tillräcklig information om kursplaner och betygskriterier. Fram till november 2006 har 17 (minskat från 35) kompetenshöjningar gjorts av elever som gått ut skolan 2004-2006. Fram till november 2006 har 175 IG-prövningar samt kompetenshöjningar gjorts av elever inskrivna i gymnasieskolan.


proAros

32 (47)

2006-12-21

Dnr

Under verksamhetsåret 2006 har ett antal elever avbrutit sina studier eller begärt studieuppehåll för att återkomma senare. Orsaker till att elever avbrutit sina studier permanent eller tillfälligt kan huvudsakligen hänföras till nedanstående rubriker: 2003 2004 2005 2006 Åter till hemorten 6 7 8 11 Annan skola i Västerås 12 5 25 25 Annan studiegång 6 7 - Utskriven 5 15 6 22 Studieuppehåll 7 6 6 4 Avgång på grund av arbete m.m. 23 8 15 14 Ej påbörjade studier 2 3 - 9 TOTALT 61 51 60 85 Vi är tydliga med vad respektive program innebär under introduktionsveckorna för att eleverna ska göra rätt val av program. Vi ser att en ökning av byte av program har skett. Måluppfyllelse Många ungdomar orkar ej med studierna fullt ut men arbetar på utifrån sina förutsättningar. Många klarar en stor del av programmet men lyckas inte nå ända fram med att få slutbetyg och behörighet till högskola. Intagningspoängen ökade från 193 år 2002 till 199 år 2003. Behörigheten till högskolan ökade från 65 % 2005 till 76 % 2006. Analys Framförallt ökade intagningsvärdet från årskurs 9, vilket gör att vi har bättre förutsättningar för att klara målen. Projektet med de 8 programmen avslutades, vilket innebar ökad fokus på HP och OP. Detta gav resultat framförallt på OP. En högre andel elever i gymnasiet skall få grundläggande behörighet till högskolan och annan eftergymnasial utbildning. Fler intagna elever innebär fler avhopp. Många resande elever orkar inte med resor och studier. Åtgärder för utveckling Programlagens aktiviteter Vi vill få fler elever att vara nöjda med sina program för att minska antalet avhopp under läsåret. Utveckla arbetet med Dexter Arbeta med IUP (individuell utvecklingsplan) – ta in föreläsare


proAros

33 (47)

2006-12-21

Dnr

Utbildningsplanens mål Barn/elever i behov av särskilda stödåtgärder

Åtgärder för barn, elever och vuxenstuderande i behov av särskilt stöd skall sättas in så tidigt som möjligt och skall ske utifrån den enskildes behov i ett helhetsperspektiv. Åtgärdsprogram skall upprättas så snart särskilda stödåtgärder behövs och kontinuerligt utvärderas.

Lokala arbetsplanens mål Vi skall kartlägga de elever i åk 9 som behöver särskilda stödåtgärder. För åk 1 skall överlämnandekonferens vara genomförd senast två veckor efter skolstart. Samordning skall ske mellan gymnasieskolorna för att informera om de elever som börjar om på nytt program eller inriktning på annan skola. Målet är att tidigt identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter samt andra studiesvårigheter och att erbjuda dessa elever stödåtgärder. Aktiviteter Överlämnandekonferens Sommarskola Pedagogisk stödverksamhet Skolhälsovård Programlagens aktiviteter Kompetensutveckling i individuella utvecklingsplaner (IUP) Underlag för bedömning Överlämnandekonferens Resultat från sommarskolan Pedagogisk stödverksamhet Klassdiagnos i ”Läsning och Skrivning för högstadiet och gymnasiet” i årskurs 1 Skolhälsovårdens årliga utvärdering av sin verksamhet Programlagens aktiviteter


proAros

34 (47)

2006-12-21

Dnr

Resultat Ett flertal enskilda överlämnandekonferenser för elever med särskilda behov har genomförts. Riktade överlämnadekonferenser genomförs under de två första skolveckorna. 2006 anmälde sig 25 elever till sommarskola. 2005 anmälde sig 18 elever till sommarskola 2005.. Pedagogisk stödverksamhet (Studio Carl), öppen för alla. Eleverna erbjuds handledning, råd och hjälp med sina studier. Studio Carl är förlagd till två olika rum och har öppet varje dag i veckan. Ämneslärare har tid i tjänsten för att kunna finnas till hands i Studio Carl och hjälpa elever. Riktad pedagogisk stödverksamhet Lokalt IV-val – Kurs "Tala, läs och skriv – 150p". Erbjuds elever i åk 2 och 3 som under år 1 uppmärksammats vara i behov av särskilda stödåtgärder. Under verksamhetsåret 2006 har 33 deltagit i kurserna. Åtgärdsprogram Under året har flera åtgärdsprogram upprättats och revideras vid behov. Flera nya har upprättats. Klassdiagnos i svenska avseende läsförståelse, ordförståelse och diktamen Carlforsska gymnasiets elever i åk 1 gjorde i början av läsåret 2006/07 Maj-Gun Johanssons "Klassdiagnoser i läsning och skrivning för högstadiet och gymnasiet". Nedan redovisas de senaste fem årens resultat per program. De redovisade siffrorna är medelvärde på klassernas medelvärde enligt stanineskalan. De tre senaste årens resultat är normerade 2003. Detta kan förklara de högre medelvärdena eftersom testkonstuktören i sitt kommentarmaterial till de nya normerna säger att eleverna idag presterar sämre än vid förra normeringen 1989 (resultatet lå 01/02 och 02/03). Lå OP HP HV ES SP 01/02 4,0 4,3 4,3 5,4 5,3 02/03 3,8 4,3 4,9 5,1 5,2 03/04 4,1 4,4 5,5 5,8 6,2 04/05 4,0 4,5 5,8 6,1 6,7 05/06 4,7 4,2 4,9 6,1 6,4 Skolhälsovård Hälsosamtal genomförda med ca 80% av eleverna i åk1 under läsåret. Elever på Omvårdnads- programmet och IVIK med inriktning omvårdnad har tuberkulintestats och vaccinerats mot tuberkulos efter behov. Övriga vaccinationer har kompletterats enligt det nationella vaccina- tionsprogrammet där så funnits behov. Elever som är i behov av stödsamtal har ökat väsentligt då det gäller ätstörningar, depressioner, sömnsvårigheter, stressrelaterade problem, sexuella problemställningar m m. Samarbete angående elever i behov av hjälp har ägt rum med socialtjänst, vårdcentraler, smittskyddsenhet och andra sjukvårdsinrättningar. Fem anmälningar enligt socialtjänstlagen har gjorts av skolhälsovården under läsåret.


proAros

35 (47)

2006-12-21

Dnr

Regelbundna kontakter och träffar med Ungdomsmottagning, IRIS-verksamhet och kommunens övriga skolhälsovård. HP:s klassorganisation har lagts om ytterligare i år: 3 klasser med 24 elever i varje. Dessutom har yrkes-IV startats med 12 elever med inriktning HP och 6 elever med inriktning OP. Utvecklingssamtal genomförs med varje elev 1 ggr/termin. Föräldrar till omyndig elev inbjuds att delta. Den individuella utvecklingsplanen (IUP) följs upp på mentorstid och i samband med utvecklingssamtal. Pedagogisk stödverksamhet Kr/år Modersmål för 64 elever 400.000 (68 st vt 06) Lärare i svenska som andra språk, 1,5-2 tjänst Elevassistenter, 2,0 tjänster 700.000 Studio Carl, stödundervisning 185.000 Skolpsykolog/Logoped 20.000 PRIV svenska, engelska och matematik på grundskolenivå 200.000 PRIV HP 4-årigt program 800.000 Yrkes-IV Start-IV Tala, läs och skriv 150 p. individuellt val 120.000 Specialpedagoger 400.000 Socialpedagoger Resurser för pedagogisk stödverksamhet har ökat från 3,3 till 3,7 milj Måluppfyllelse Skriv texten här Analys Skriv texten här Åtgärder för utveckling De elever med stanine 1 och 2 får en skriftlig inbjudan hemskickad om att särskilt stöd erbjuds av specialpedagog. I de kurser och program där det förekommer många ungdomar i behov av särskilt stöd samverkar specialpedagog och lärare.


proAros

36 (47)

2006-12-21

Dnr

Utbildningsplanens mål Språkutveckling

Språkutveckling skall stimuleras i förskolan och skolan samt integreras i skolans alla ämnen. Särskild uppmärksamhet skall ägnas barnens och elevernas kommunikativa förmåga. Utifrån alla barns och elevers behov skall läsandet, skrivandet, samtalandet samt förmågan till informationshantering och reflektion stärkas.

Lokala arbetsplanens mål Språkutveckling skall stimuleras i all undervisning. Aktiviteter Programmets olika kurser Elever på ES, HP, HV och OP läser kursen ”Kommunikation” i åk 1. SP läser SV C, muntlig och skriftlig kommunikation i åk 3. Biblioteksverksamhet för åk 1 Programlagens aktiviteter Underlag för bedömning Betyg Introduktionsenkät Programlagens handlingsplaner Resultat Förutom den språkutveckling som sker i programmets olika kurser har följande kurser genomförts: ”Kommunikation” i årskurs 1, HP 68 elever, HV 77 elever, OP 60 elever och ES 80 elever. Svenska C , muntlig och skriftlig kommunikation för SP i årskurs 3, 139 elever. Svenska C har även erbjudits som Individuellt val för åk 3, 9 elever deltog. I biblioteket finns många olika möjligheter att sitta och arbeta med skoluppgifter eller använda datorer, vilket gör att biblioteket blir en naturlig arbetsplats. Två lättnavigerade sökenheter med brett utbud finns i skolans bibliotek. Detta i samarbete med stadsbiblioteket. Elevenkät: Utvärderingen av elevenkäten visar att 63% tyckte att de hade fått bra/mycket bra information om biblioteket Vid projektarbetet skriver eleverna en idéplan och en projektplan enligt vetenskapliga metoder.


proAros

37 (47)

2006-12-21

Dnr

Måluppfyllelse Flera olika aktiviteter genomförs kontinuerligt för att stimulera språkutveckling. Analys Biblioteket har fått en mer framträdande roll i undervisning. Åtgärder för utveckling Fortsätta erbjuda dessa kurser och fortsätta arbeta för ett aktivt utnyttjande av biblioteket. Starta ett biblioteksråd med lärare och elever representerade. Utveckla bibliotekets egna webbsidor och medvetandegöra dem. Idé finns om program- inriktade informationssidor.


proAros

38 (47)

2006-12-21

Dnr

Utbildningsplanens mål Utvecklingsarbete

Alla skolformer skall ha ett kontinuerligt utvecklingsarbete både metodiskt och pedagogiskt, varvid inte minst modern informationsteknik skall tas tillvara. Skolan skall i högre utsträckning upplevas som kreativ, lustfylld och meningsfull, där kulturens roll och funktion skall vara en resurs.

Lokala arbetsplanens mål Det skall finnas en utvecklingsgrupp som i dialog med medarbetare och elever planerar och följer upp kompetensutveckling och utvecklingsarbeten. Aktiviteter Pedagogiskt utvecklingsarbete Kulturutbud IT-satsning Kulturanalys i samarbete med Högskolan Dalarna. Programlagens handlingsplaner Underlag för bedömning Utvecklingsprogram Kulturutbud IT-satsning Utvärdering av kulturanalys för medarbetare respektive elever inför samgåendet med Vårdgymnasiet. Programlagens handlingsplaner Resultat Ersatt gamla Pluggnet med ett nytt konferenssystem (Sharepoint) och ett ny e-postmodul. Teater Kung Oidipus, luciafirande, Valborgsmässofirande, lunchkonserter och modevisning. IT-satsning: Totalt 165 pc och 70 tc varav 17 pc tillhör det administrativa nätet. Skoldatorerna finns i 5 datasalar, i 1 grupprum, i flera vanliga klassrum, i bibliotek och studiehallar samt i Ljushallen. Utökning med 40 tunna klienter. Utvecklingsgruppen har i dialog med medarbetare planerat gemensamma föreläsningar och haft pedagogiska diskussioner i programlagen. Pedagogiskt utvecklingsarbete: Estetisk verksamhet – integrerade kurser mellan bild, ljud och drama.


proAros

39 (47)

2006-12-21

Dnr

Lokal kurs i Skoldemokrati: Kurs A Tema ”Carlforsskas skoldemokrati i ett internationellt perspektiv. Kurs B har startat ht 2006.????? HVMODE – Eleverna arbetar från idé till produkt och utvärderar sig själva. Estetiska programmet – Eleverna arbetar med gemensamma föreställningar utifrån de tre inriktningarna dans, musik och teater. SP-laget – Eleverna arbetar ämnesövergripande i teman. Lärstilar under ledning av psykolog Margareta Lycken. Kulturanalys II gav synpunkter enligt följande: När det gäller samverkan ser vi ett öppnare klimat, att många är positiva till programlag och har en god samverkan. När det gäller förändring ser vi kommentarer som ”förra brevet var lättare att skriva, då var det så mycket som inte fungerade” och ”sen förra kulturanalysen har många förändringar skett, de flesta positiva”. Vissa tycker att programlag är bra medan andra inte tycker så utan saknar ämnes- institutioner. Kommentarer om arbetsmiljön är bl a ”vi är lyckligt lottade som har en så ny och fräsch skola” och ”den psykosociala miljön tycker jag är bra, det är ett öppet och till- låtande klimat på skolan”. Skolledningen upplevs ha en tydligare och stabilare ledningsstruktur. När det gäller utbildningspolitiska och sociala aspekter så har en del nya arbets- sätt testats, men mycket kvarstår att utveckla och förändra. För elever med problem måste vi hitta nya former för att hitta lösningar på dessa. Måluppfyllelse Skriv texten här Analys Skriv texten här Åtgärder för utveckling Utvecklingsarbete kring individuella utvecklingsplanerna. Ny hemsida ska utarbetas med hjälp av ett nytt verktyg för hemsidor. Utbildning och diskussion kring begreppet Mångfald.


proAros

40 (47)

2006-12-21

Dnr

Utbildningsplanens mål Inflytande

Varje barn, elev, förälder och vuxenstuderande skall få god information om verksamheten i förskolan och skolan och ges reell möjlighet till delaktighet och inflytande. Former och innehåll när det gäller utvecklingssamtal, beskrivning av studieutveckling och utvecklingsplaner måste utvecklas på ett sådant sätt att alla berörda upplever att de får god information och inflytande. Varje barn, elev och vuxenstuderande skall ha en individuell utvecklingsplan.

Lokala arbetsplanens mål Merparten av eleverna skall uppleva att de har ett reellt inflytande i elevråd, klassråd och kursplanering. Utvecklingssamtal skall ske två gånger/läsår där föräldrar erbjuds att delta Aktiviteter Programmens olika kurser. Klassråd, elevråd och utvecklingssamtal. Informationsmöte för anhöriga Informationsmöte för anhöriga till PRIV-elever. Lokal styrelse och CASAM Matråd InformationsTV. Veckobladet Programråd Programlagens handlingsplaner Underlag för bedömning Klassrådsprotokoll, elevrådsprotokoll, informationsmöten, utvecklingssamtal och kursutvärderingar. Gruppernas minnesanteckningar. UN:s enkät till elever i åk 2 från mars 2006 Programlagens handlingsplaner Lokala kursen i skoldemokratis enkät blir underlag för bedömning Resultat ”Jag är nöjd med den information jag får i skolan”, frågan har ställts till elever i grundskolan år 2, 5, 8 samt år 2 i gymnasieskolan. Redovisas i 5-gradig skala


proAros

41 (47)

2006-12-21

Dnr

0

1

2

3

4

2003 2004 2005 2006

Nöjd med informationen


Måluppfyllelse Skriv texten här Analys Skriv texten här Resultat ”Jag är nöjd med inflytandet jag har i skolan”, frågan ställdes tillelever i grundskolan år 2, 5, 8 samt år 2 i gymnasieskolan. Redovisas i 5-gradig skala

0

1

2

3

4

2003 2004 2005 2006

Nöjd med inflytandet


Måluppfyllelse Skriv texten här Analys Skriv texten här Resultat


proAros

42 (47)

2006-12-21

Dnr

”För mig är det viktigt att ha inflytande i skolan”, Frågan ställdes till elever i grundskolan år 2, 5, 8 samt år 2 i gymnasieskolan. Redovisas i 5-gradig skala.

0

1

2

3

4

2003 2004 2005 2006

Viktigt med inflytande


Måluppfyllelse Skriv texten här Analys Skriv texten här Resultat ”Har du en individuell utvecklingsplan”, andel (%) som svarat ja

0

20

40

60

80

2003 2004 2005 2006

Har en individuell utvecklingsplan


Måluppfyllelse Skriv texten här


proAros

43 (47)

2006-12-21

Dnr

Analys Skriv texten här Resultat ”Jag kan påverka min individuella utvecklingsplan”, frågan ställdes till elever i grundskolan år 2, 5, 8 samt år 2 i gymnasieskolan . Redovisas i 5-gradig skala.

0

1

2

3

4

2003 2004 2005 2006

Kan påverka den individuella utvecklingsplanen


Måluppfyllelse Skriv texten här Analys Resultatet visar att alla inte tycker att det är viktigt med inflytande. En ökning har skett men vi fortsätter diskussionen med eleverna hur vi kan arbeta för att ungdomarna ska uppleva att de har ett ökat inflytande i skolan. Alla elever ska, enligt gymnasieförordningen, ha en individuell studieplan och utvecklingssamtal med sin mentor. Dessutom har eleverna en individuell utvecklingsplan där eleverna kan sätta upp kort- och långsiktiga mål. Åtgärder för utveckling Idébrevlådor till alla olika råd och grupper Mentorerna arbetar med införandet av utvecklingsplaner förutom individuella studieplaner. Fortsatta diskussioner med elever för att ungdomarna ska uppleva att de har ett ökat inflytande i skolan.


proAros

44 (47)

2006-12-21

Dnr

Utbildningsplanens mål Samverkan mellan olika skolformer, övriga offentliga verksamheter, vuxna och arbetslivet

För att skolan skall lyckas fullfölja sitt uppdrag krävs en förbättrad samverkan mellan alla de kompetenser och resurser som kan stödja barns och ungdomars möjligheter att utvecklas. Det innebär att samverkan måste förstärkas mellan olika kommunala och andra offentliga verksamheter, frivilliga organisationer, högskolor och universitet, andra skolformer samt hem och arbetsliv. Gymnasieskolan skall stärka samverkan med arbetslivet för att utveckla utbildningarna, särskilt inom yrkesutbildningarna.

Lokala arbetsplanens mål Alla program skall ha ett programråd för samarbete skola, högskola och näringsliv. Elever skall under sin studietid ha haft kontakt med näringslivet.

Samtliga medarbetare skall delta i ett nätverksmöte per år.

Aktiviteter Programråd på HVFR och OP tillsammans med näringslivet. Arbetsplatsförlagd utbildning, APU, för HVMoDe/Frisör, HP och OP Gemensam studiedag inom proAros 22/3 2006, Betyg och bedöming, Lärforum SACO-mässan åk 3 Öppet Hus Gymnasiemässan Informationsmöte för SP:s inriktning åk 2 Information om gymnasieskolans verksamhet till grundskolans studie o yrkesvägledning. Elever och medarbetare informerar grundskolorna om Carlforsskas utbildningar Information och rundvandring för åk 9 med föräldrar i juni. En halv temadag i åk 2 , ”Enterprise” (uppföljaren till RADAR) i samverkan med svenskt näringsliv. Vt-06. Högskoleinformation åk 3 under medverkan av Mälardalens högskola. Studiebesök på Mälardalens Högskola samt annan högskoleinformation. Programlagens handlingsplaner. Underlag för bedömning Programrådsprotokoll Genomförd APU Antal besökare Observationer


proAros

45 (47)

2006-12-21

Dnr

Programlagens aktiviteter Resultat * Alla elever i årskurs 1 har gjort fältstudier på Asköviken. * Alla elever på OP och HP har haft APU 4-5 veckor och på HVMODE har de haft 2-7

veckor. * HVFR årskurs 1 har haft APU 1 dag/vecka under höstterminen. Årskurs 2 och 3 har haft

APU även under vårterminen. * I samverkan med grundskolan har processer för övergångar utvecklats. * För att öka motivationen hos eleverna att besöka Öppet hus på Mälardalens Högskola i

februari 2007 gavs högskoleinformation i högskolans lokaler. Före detta Carlforsska elever berättade om ”sin” väg och sina erfarenheter av högskolestudier. Detta var mycket uppskattat.

* Ca 215 av 420 avgångselever följde med till SACO-mässan i Stockholm. För att hålla kostnaderna nere för eleverna fick de en lunchbaguette plus dricka i samverkan med restaurang Carl.

* Vid klassinformation till åk 3 om eftergymnasiala utbildningar förutom högskolan var närvaron lägre jämfört med föregående år, då vi av schematekniska skäl var tvungna att lägga informationen efter elevernas skoldag.

* Svenskt Näringslivs temadag ”Enterprise” för åk2 var välbesökt och uppskattat av eleverna. 83 % tyckte det var intressant och engagerande. Kommentar: ”Jag tror att det är första

gången som jag var på en rolig och intressant temadag som idag”. * Gymnasiemässan för grundskolans åk 9 genomfördes under två dagar i samarbete med

kommunens övriga gymnasieutbildningar, intagningsnämnd och sökbara utbildningar utanför kommunen. Carlforsska gymnasiet gav som vanligt ett dominerande intryck, främst genom sina estetiska och hantverksutbildningar. Gymnasiemässan hade öppet en kväll då föräldrar var inbjudna. Detta utnyttjas av fler och fler för varje år mässan genomförs.

* Vi har haft ett välbesökt Öppet Hus den 16 november. Analys I konkurrens med ökat antal friskolor står Carlforsska gymnasiet sig fortfarande väl, och har fått många sökande, framför allt till SP och OP, vilket lett till en fortsatt ekonomi i balans. Andra saker som ungdomar tycker är positivt är lokala styrelsen, nya fina lokaler och god mat. Måluppfyllelse Skriv texten här Analys Skriv texten här


proAros

46 (47)

2006-12-21

Dnr

Åtgärder för utveckling Öka samverkan med näringslivet som kan utmynna i en gemensam avsiktsförklaring. Öka samverkan med grundskolorna och mellan gymnasieskolorna vid överlämnande av elever och vid gemensamma ämneskonferenser i Svenska, Matematik och Engelska. Öka samverkan med Mälardalens Högskola när det gäller information till avgångsklasserna, t ex genom att ev förlägga informationen till högskolans lokaler.

Utbildningsplanens mål Kompetens

Verksamheten skall bedrivas av väl utbildad personal och det skall finnas en nära koppling till forskning och utveckling. Ansvaret för detta åvilar de olika verksamheterna.

Lokala arbetsplanens mål Medarbetare skall bedriva fortlöpande kompetensutveckling varje läsår. Varje medarbetare skall ha en kompetensplan via medarbetarsamtalet. Samverkan med högskolan och näringslivet skall utvecklas. Aktiviteter Lärforum 22/3 2006: ”Betyg och bedömning”. Studiedag tillsammans med grundskolan Föreläsningar Studiebesök Diskussioner SAM Alla medarbetare har en medarbetarplan Några lärare bedriver högskolestudier i skolutveckling. Didaktiskt forum Programlagens handlingsplaner Rektorsutbildningar Underlag för bedömning


proAros

47 (47)

2006-12-21

Dnr

Utvecklingsgruppens minnesanteckningar Medarbetarsamtal CASAM minnesanteckningar Programlagens handlingsplaner Resultat Några lärare bedriver högskolestudier i skolutveckling. Olika lärare har deltagit i mässor, konferenser, föreläsningar m.m. Psykolog Margareta Lycken har fortsatt utbildningen i personlighetsutveckling och lärstilar för lärare och elever på HV-programmen. Rektorsnätverk med Eskilstuna och övriga kommuner i länet. Alla medarbetare har ett utvecklingssamtal/år med sin närmaste chef och tillsammans upprättas en medarbetarplan. Två program presenterade sitt arbete med individuella utvecklingsplaner och resterande diskuterade fram sina egna modeller. Åtgärder för utveckling Lärforum anordnar seminarier för grundskolans och gymnasieskolans lärare, med temat ”Lärande, kunskap, bedömning och reflektion”. Måluppfyllelse Skriv texten här Analys Skriv texten här Åtgärder för utveckling Skriv texten här
