kvinnoläkaren - sfog

Kvinnoläkaren

SNAKS

Nummer 1 / 2021

Byte från engångsinstrument

Sätesförlossning

Graviditetsregistret

Projektets övergripande mål är att utveckla verktyg till en förbättrad vård ochbemötande för patienter med rötter i Mellanöstern och Afrikas Horn. Vi hari tidigare studier sett att värdekonflikter och kulturella förändringar kan skapalåsta situationer, och vi försöker nu hitta lösningar genom att öka förståelsenom det mångkulturella vårdmötet. Projektet ingår i Vetenskapsrådets storasatsning på forskning om migration och integration, och är en del av forsk-ningsprogrammet Migration och jämlik sexuell och reproduktiv hälsa: bety-delsen av kulturella värderingars dynamik och samskapande för förbättradpraktik som vi i Uppsala leder i nära samarbete med sociologer, antropologeroch normforskare. Parallellt med denna enkät till oss vårdgivare pågår enannan enkätstudie som undersöker migranters värderingar om sexuell ochreproduktiv hälsa. Vi kommer senare att i samarbete med studiens deltagareutveckla riktlinjer som kan underlätta kommunikationen och ge rätt vård irätt tid oberoende av bakgrundsfaktorer.

Från tidigare forskning om SRHR och migration vet vi att tjejer och kvin-nor med rötter i Mellanöstern och Somalia har sämre utfall och ökad risk försuboptimal vård än majoritetsbefolkningen. Enligt gällande styrdokumentuppmuntras vi inom vården att införliva jämställdhetsperspektiv samtidigtsom vi ska ge en kultursensitiv vård. Det har visat sig extra utmanande att ivissa situationer ge professionell vård i möten med individer med värdering-ar som skiljer sig från de som det svenska samhället bygger på. I vårdmötetkan känsliga ämnen som reproduktion, abort, sex och samlevnad leda tillspänningar, missförstånd och i slutändan en försämrad vård. Vi vill minskaförekomsten av sådana ’kulturkrockar’ och vill därför gärna höra (på grupp-nivå) om erfarenheter bland läkare inom kvinnosjukvården.

Vi hoppas att du blir inspirerad att delta, och om du redan har deltagit istudien tackar vi så mycket!

Kontakta oss gärna om ni önskar få mer information om studien:Birgitta Essén

E-post: [email protected] Lise Eriksson

E-post: [email protected] Institutionen för kvinnors och barns hälsa,

Internationell kvinno- och mödrahälsovård och migration, Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset, 751 85 Uppsala

Enkät om vårdgivares värderingaroch kunskap om sexuell

och reproduktiv hälsa Vi söker deltagare till en enkätstudie där vi är intresserade att få vetamer om värderingar, normer och kunskap inom området sexuellreproduktiv hälsa och rättigheter i ett migrationsperspektiv. Vi hoppasatt alla gynekologer och obstetriker inom kvinnosjukvården vill delta istudien. Den webbaserade enkäten distribuerades i e-post till SFOGsmedlemmar i början av februari, och det är fortfarande möjligt attdelta. Det tar ca 20 minuter att besvara enkäten.

MB 1-21 omslag 57-01-10 23.17 Sidan 1

1KVINNOLÄKAREN 1/ 2021

Så har ytterligare ett år passerat och vi ärinne i 2021. Detta är mitt första inlägg iKvinnoläkaren och jag vill börja med attrikta ett varmt tack till de styrelsemed-lemmar som slutade vid årsskiftet; MalinSundler som jobbat hårt med hemsidan,Ove Axelsson som varit en fantastisk all-seende ARGUS och inte minst EvaUustal som gjort ett enastående jobb somordförande. SFOG har under hennes led-ning försökt bli mera relevant och på etttydligare sätt lyfta fram professionens rolli den komplexa vårdvardagen. Minönskan är att fortsätta driva dessa frågoroch se till att vi syns och hörs i debatten.

När detta medlemsblad kommer uthar vi haft vår första riktiga kongress viaZoom, nämligen Vintermötet i Malmö.Jag vill verkligen rikta ett stort tack till organisationskommittén med PiaTeleman och Stefan Hansson i spetsen.Även om tekniken emellanåt kanskekänns lite ovan för oss lyckades man ändåfå ut ett spännande och engagerandeinnehåll. Dessvärre kunde vi inte hellerdenna gång hylla 2020 års BerndtKjessler-pristagare Jan Brynhildsen live,

men hoppas verkligen kunna göra detunder SFOG-veckan i Göteborg. Viönskar alla att den ska gå att genomförasom ett fysiskt möte.

2020 kommer nog för alltid att för-knippas med den svåra Covid-19-pande-min och alla de följder den fått medmånga för tidiga dödsfall, tung belast-ning för sjukvården och en mera distan-serad tillvaro med omställning till video-möten och andra beröringsfria umgäng-esformer. Mycket har varit dystert, menman har även sett en fantastisk kreativi-tet och uppfinningsrikedom där detmedicinska samhället världen över för-sökt hitta lösningar och på rekordtid tagitfram nya rutiner, behandlingsmetoderoch inte minst vacciner som förhopp-ningsvis kan leda till en minskning avbelastningen på alla samhällsstrukturer.I Sverige har vi också tydligt sett detta dåprofessionsorganisationerna med Läkare-sällskapet i spetsen har tagit ett tydligtsteg framåt för att snabbt utvärdera all nykunskap och presentera rekommendatio-ner kring hanteringen av pandemin. Härhar våra ARG också bidragit på ett

I D E T TA N U M M E R

KVINNOLÄKARENAnsvarig utgivare: Radha KorsoskiE-post: radha [email protected]: Moniqa FrisellAll korrespondens ställs till föreningen:SFOG-Kansliet, Klara Ösrtra Kyrkogata 10Box 738101 35 StockholmTel: 08-440 01 75Jessica Hortelius och Diana MickelsE-post: [email protected] Internet: www.sfog.seAnnonser: Radha KorsoskiE-post: radha [email protected] hemsidan: [email protected]

SFOGs styrelse 2021:Ordförande: Michael AlgovikVästervikE-post: [email protected] ordförande: Christer BorgfeldtLundE-post: [email protected] sekreterare:Helena Kopp KallnerTel: 070-440 20 70E-post: [email protected]ästare: Henrik GranerÖrebroE-post: [email protected] sekreterare:Inger Sundström PoromaaUppsalaE-post: [email protected]: Kerstin NilssonÖrebroE-post: [email protected]: Ellika Andolf Karolinska Institutet, Danderyds sjukhusTel: 08-123 550 00E-post: [email protected] forbildningssekreterare:Marie BixoUmeåE-post: [email protected]ör för Kvinoläkaren:Radha KorsoskiGöteborgE-post: radha [email protected]: Olof AlexanderssonÖstersundE-post [email protected]: Marie Wikström BolinSundsvallE-post: [email protected] Ledamot/OGU-representant:Matilda WådellHudiksvallE-post: [email protected]

Tryck: Elanders ISSN 0284-8031

Ordförande har ordet

Kära medlemmar!

SFOG Fortbildningskurs 4

SNAKS 7

OGUs ordförande informerar 13

Kallelse till OGUs årsmöte 2021 15

Verksamhetsberättelse för OGU 16

Valberedningens förslag till styrelse och valberedning, OGU 18

Sätesförlossning: HTA-analys och patientinformation 23

Sätesändläge – Patientinformation om förlossningssätt 24

Byte från engångsinstrument i plast till flergångsinstrument i metall 26

Är du redan en flitig användare, eller vet du knappt vad Graviditetsregistret är? 28

Enkät om vårdgivares värderingar och kunskap om sexuell ochreproduktiv hälsa Omslagets baksida

Ordförande har ordet


fantastiskt sätt med att ta fram rekom-mendationer kring hur vi ska agera medgravida Covid-19-patienter och inteminst hur den ökade risken för trombo-emboliska komplikationer ska motver-kas. Jag vet att många av er har slitit hårtbåde i den vanliga vårdvardagen, menflera har även mer eller mindre frivilligtfått tjänstgöra på Covid-avdelningar. Viär fantastiskt duktiga på att ställa upp ochställa om.

SFOG jobbar hårt för att våra kurserska genomföras både för ST-läkare ochfärdiga specialister. Vissa har gått bra attge som digitala versioner, medan vissa ärsvårare med många praktiska moment.Återigen har vi sett en stor kreativitet ochvilja att få till ett meningsfullt innehåll.Kurserna är en stor och viktig del av vårverksamhet och alla som bidrar till demska känna sig stolta. ST-kurserna är juobligatoriska men vidareutbildning förspecialister är också mycket angeläget.

Våra AR-grupper fortsätter att jobbahårt med att uppdatera och förnya rådoch riktlinjer kring de olika delarna av vår specialitet. Bland annat harPerinatal-ARG och Hem-ARG har fort-

löpande kommit med information omCovid-19, BENK-ARG jobbar medrekommendationer kring hysterektomi,Endometrios-ARG har publicerat färskaråd på hemsidan hur vi bäst tar hand omdenna svåra grupp, FARG har lagt utuppdaterade råd om abort, POS-ARGhar tagit fram praktiska verktyg för attminska skadeverkningarna efter svåravårdsituationer och många andra grup-per vet jag jobbar intensivt på att för-medla kunskap inom sina områden.Besök SFOGs hemsida för att ta del avalla aktualiteter! Vi försöker även påmin-na om nyheter via facebook-gruppenKvinnoläkaren där vi redan når ca 500 avvåra medlemmar. Om ni inte redan ärmed där så är det bara att leta upp grup-pen och följa den.

Jag vill också lyfta fram det stora arbe-te som SNAKS gör med att samordnaflera viktiga studier inom både gyneko-logi och obstetrik där den senaste heterCOPE-staff med syfte att utvärdera hurpersonal inom hälso- och sjukvård påver-kats av pandemin.

Inför 2021 har vi många utmaningaratt hantera; den pågående pandemin, all

uppskjuten elektiv vård, resultaten avSwepis och den ökning av induktionersom sannolikt blir följden, samarbetetmed kunskapsstyrningsorganisationen iregionerna, eventuell förlängning av STpga uppskjutna randningar och kurser,samordning av de olika initiativ frånmyndigheter och departement som berörvår verksamhet mm. SFOG kommerfortsätta jobba på många fronter och medolika initiativ för att manövrera i denkomplexa värld som modern sjukvård är.

Slutligen vill jag välkomna de nya sty-relsemedlemmarna Christer Borgfeldtsom vice ordförande, Olof Alexanders-son som webmaster och inte minstKerstin Nilsson som ARGUS. Jag serverkligen fram emot styrelsearbetet underdet kommande året och vet att hela sty-relsen besitter stor kunskap och erfaren-het. Vi ska verkligen arbeta för att drivade frågor som är viktiga för våra medlem-mar och i förlängningen våra patienter.

Eder nyblivne ordförandeMichael Algovik

KODFRÅGANPå förkommen anledning vill jag förtydliga att de nya diag-noskoderna för prolongerad graviditet, O49.0 och O49.1,framförallt är tänkta att användas för att ange indikationenvid intervention (oftast induktion) som grundar sig på gravi-ditetslängden utan att andra skäl föreligger. De ska alltsåinte sättas på alla patienter som blivit förlösta vid den gravi-ditetslängden.Den vanligaste patientgruppen är induktion pga graviditets-längd v. 41+. Ett annat exempel är induktion vid BPU pgamaternell ålder, framförallt omföderskor (för förstföderskorfinns koden Z35.5 Äldre förstföderska). Om medicinska skälföreligger, t ex diabetes, hypertoni, oligohydramnios, tillväx-thämning, räcker det att koda för detta och kod förgrav.längd behöver inte anges – graviditetslängd vid partusframgår ju i journalen ändå.

När jag skrev om årets nya koder i förra numret avKvinnoläkaren var jag inte varse att op.koden ”PDT30Embolisering av a. uterina” har utgått, men så är det. Helakärlkirurgi-kapitlet i operationsklassifikationen har omarbe-tats, och den nya kod som motsvarar den tidigare PDT30 är ”VHT99 Inläggning av ockluderande material i annanbäckenartär”. Det vore bra om ni ändrar detta längst ner påsid. 126 i era diagnoshandböcker.

Karin [email protected]

Ultraljudsundersökning vid endometrios (påbyggnadskurs i gynekologisktultraljud)/Advanced course on ultrasound examination of endometriosis

SFOG Fortbildningskurs

Kursledning: Lil Valentin, Povilas Sladkevicius, LigitaJokubkieneTid: Ti - Ons 23 - 24 mars 2021Kursort: Web-baserad kurs (Zoom)Avsedd för: Specialister inom obstetrik och gynekologi medminst basala kunskaper i gynekologiskt ultraljud och intresseför endometrios Max antal deltagare: 100Program: Kursen ges som föreläsningar, live scanning demon-strationer och falldiskussioner. Den inkluderar optimering avbild, scanning-teknik, bäcken-anatomi sett med ultraljud (cen-tral, anterior, posterior och lateral ”compartment”), utseendeav djup endometrios på olika lokalisationer (ovarier, uterus,sakrouterinligament, tarm, urinblåsa, bukvägg, navel, ljumske,ileo-cekalpol, nerver, m.m), mät-teknik, standardiserad termi-nologi (IDEA), diagnostik av decidualisering av endometriosunder graviditet och malignisering i endometriosMål: Efter genomgången kurs ska kursdeltagarna ha teoretiskbas för att kunna använda ultraljud för att upptäcka endome-

trios och adenomyos, kartlägga sjukdomens utbredning, beskri-va ultraljudsfynden med standardiserad terminologi, diagnosti-cera decidualisering av endometrios samt ge råd till endometrios-patienter angående risk för malignitet.Kursspråk: EngelskaInternationellt erkända föreläsare: Lil Valentin, Antonia Testa,Tina Tellum, Mala Sibal, Axel Forman, Gernot Hudelist,Kristine Aas Eng, Povilas Sladkevicius, Ligita Jokubkiene, Examination: Teoretisk testKursavgift: 7000 kr exkl. moms. Kontaktperson: forskningsadministratör Dana Sladkeviciene,[email protected] anmälningsdag: 22 februari 2021. Anmälan görs viaSFOGs hemsida, www.sfog.seKursen ges i web-baserad form via Zoom pga pandemin. Detinnebär att deltagarna kan följa kursen från hemmet/valfri plats.För detta behövs en dator med kamera, mikrofon och högtala-re samt väl fungerande internet-uppkoppling. Länk för inlogg-ning och kod samt program skickas ut före kurs-start.


Det första jag vill göra som nytillträddARGUS är att rikta ett varmt tack till minföreträdare Ove Axelsson som på ett såföredömligt och för mig inspirerande sättupprätthållit denna syssla under de senas-te fyra åren. Tack också för ditt tålamod,nu när jag försöker få grepp om dennamångfacetterade verksamhet.

Det andra jag vill göra är förstås attrikta ett tack till alla AR-grupper för ertarbete under det gångna året, trots pan-demin. Inte minst är det imponerandeatt SFOG som förening på kort tid kun-nat producera ett flertal råd om Covid 19inom både gynekologi och obstetrik, ettviktigt stöd till vår verksamhet. Om niinte redan tagit del av dessa, så hittar nidem under fliken ”Information omCovid -19” i menyn på hemsidan. Dettaär ett mycket gott exempel på hur detarbete som utförs i AR-grupperna kom-mer hela specialiteten och ytterst vårapatienter till godo.

Det är ännu för tidigt för mig attkomma med någon form av ”program-förklaring” som ARGUS, utom att jagsjälvklart vill fortsätta i den goda andasom varit. Men jag är också nyfiken påvilka tankar som finns ute i ARG-grup-perna och inom verksamheten i stort, ochkommer inom kort ta kontakt för att fådel av dessa. Men jag har givetvis ocksåen del tankar jag kommer vilja pröva.

AR-grupperna utgör som jag ser detbasen i SFOGs arbete, och den i det när-maste unika konstruktion vi har med AR-grupperna menar jag är just det som gerförutsättningar för att snabbt kunna tafram och dela uppdaterad informationnär behovet uppstår, såsom nu skett kringcovid-19. Att SFOG står som avsändareav information i komplexa frågor har storbetydelse för alla verksamma kliniker.

Dessa erfarenheter leder vidare till frå-gan om hur AR-gruppernas arbete bästkan främjas, och jag ser fram emot att fåinleda en dialog med er alla om detta. En

viktig fråga är förstås utformningen avARG-rapporterna. Dessa har ju varit ettmycket speciellt kännetecken för SFOGoch fyllt ett syfte inom såväl vidare- somfortbildning, förutom att de tjänat somrikslikare inom snart sagt alla områdeninom specialiteten. Samtidigt är det ettstort arbete att ta fram en ARG- rapportoch det visas inte minst av att det intekommit någon ny rapport under 2020och heller inte är någon aktuell inom dennärmaste tiden. Självklart kan pandeminoch den arbetsbelastning denna medförtspela roll för detta men det stämmer ändåtill eftertanke. Som komplement tillARG-rapporterna finns Riktlinjer/Rådsom publiceras på hemsidan och sombetydligt snabbare kan uppdateras när nykunskap tillkommer. Omfattningen vari-erar, från att belysa en riktad fråga till atti det närmaste motsvara en ARG-rapport.Att ha tillgång till aktuell och trovärdiginformation on-line är i dag en förutsätt-ning för att kunna bedriva en kunskaps-baserad vård och behovet av fler lättill-gängliga Riktlinjer/Råd kommer sanno-likt vara stort. Så hur vi kan arbeta vida-re med dessa olika modeller är en ange-lägen fråga.

Men förutsättningen för såväl rappor-ter som riktlinjer och råd är förstås AR-grupperna, och jag kan inte nogunderstryka betydelsen av ARG-arbetet.Modellen med grupper som är öppna föralla intresserade över hela landet är unikoch tror jag utgör en av grunden för attvi inom svensk obstetrik och gynekologihar ett gott nationellt samarbete och nuockså lyckas driva flera viktiga nationellaforskningsprojekt. Arbetet i AR-grupper-na är inte minst en utomordentlig intro-duktion för unga kollegor. Dagens ungaläkare kommer också med en god veten-skaplig bas från grundutbildningen ochkommer kunna bidra till att hålla denvetenskapliga nivån inom AR-gruppernapå en hög nivå. Så en uppmaning till alla

kliniker är att se till att era medarbetarefinns representerade i en eller flera AR-grupper. Detta har sagts förut men är fort-farande lika viktigt. Jag har stor respektför de svårigheter det innebär att hittautrymme i den pressade kliniska varda-gen, men det är en nödvändighet för attvi ska kunna behålla och utveckla denhöga nivå vi vill se inom vår specialitet.Det gagnar också den egna kliniken, ochsom alla vet som är eller varit i en AR-grupp, det är väldigt roligt!

Så på snart återhörande – till dess tackför förtroendet att vara er ARGUS!

Kerstin Nilsson

Nya medlemmarNorna Karlander, Stockholm

Julia Frändberg, Skillingaryd

Astrid Ljungh, Kristinehamn

Emmeline Gedeborg, Stockholm

Rahela Mihic, Everöd

Svala Adalsteinsdottir, Helsingborg

Emma Lennelöv, Gällivare

Buschra Mohammad, Huskvarna

Emily Trygg, Ljungsbro

Anna Gälman, Luleå

Niels Schulze-Stahl, Husby-Rekarne

Susanna Renkert, Karlstad

Viktoria Tuveson, Gävle

Jenny Öhman, Luleå

Eszter Turi, Södra Sunderbyn

Lovisa Nilebo, Sävedalen

Sara Ljunggren, Eksjö

ARGUS har ordet


Sex år efter start har SNAKS gjort ett tydligt avtryck både iforskning och klinik. Resultaten från SWEPIS publicerades iBMJ 2019 och har påverkat handläggningen av överburenhetbåde i Sverige och internationellt. OPTION, SPeCOS, COPEoch COPE Staff är nya studier som har presenterats/presente-ras här och även en kort beskrivning ges av de studier som sedantidigare stöttas av SNAKS, med mail eller webbadresser om duvill ta kontakt. Mer finns att läsa om varje studie påwww.snaks.se. Du når den sidan även genom SFOGs hemsidavia Forskning eller Intressegrupper.

Det har varit stimulerande att vara med från början och sehur SNAKS har utvecklats, mycket tack vare en engagerad styr-grupp och alla intresserade kollegor ute i landet. Det är nu medstor tillförsikt som jag, Annika, lämnar över ordförandeklub-ban till Verena Sengpiel.

Annika StrandellAvgående ordförande SNAKS

Verena Sengpiel [email protected] ordförande SNAKS

Syftet är att studera om heminduktion är lika säkert (kompositperinatalt utfall) och lika effektivt (andel vaginala förlossning-ar) som induktion på sjukhus.

Bakgrund: Heminduktion skulle kunna bidra till bättreresursfördelning inom sjukvården. Det finns studier som tyderpå att många kvinnor föredrar att genomgå igångsättning i hem-met och att detta kan vara hälsoekonomiskt fördelaktigt. Ävenom igångsättning hemma är klinisk rutin i flera länder, så finnsdet idag inga studier med tillräckligt stor styrka som har under-sökt om det är lika säkert för mor och barn som att sättas igångpå sjukhus, se t ex den nyligen publicerade HTA rapporten frånSahlgrenska Universitetssjukhuset (Googla HTA-centrum,sedan HTA-rapporter / 2020 eller https://alfresco.vgregion.seom du läser digitalt).

Metod: För att kunna visa att det inte är någon skillnad avse-ende barnens säkerhet behövs 8890 kvinnor i studien. Endast

lågrisk kvinnor med omogen cervix inkluderas. De blir förstinducerade med antingen ballongkateter eller Angusta® och därefter randomiserade till att återgå till hemmet i väntan påaktiv förlossning eller stanna på sjukhuset. Utöver säkerhet ocheffektivitet kommer vi att studera kvinnans och partnerns upp-levelse, effekt på framtida graviditeter och hälsoekonomiskaaspekter.

Det är 29 kliniker som står för mer än 85 000 förlossning-ar/år som planerar att delta. Studien har fått etisk godkännan-de och läkemedelsverket har godkänd Angusta® armen. Vi vän-tar på material från företag Coloplast för att kunna skicka inansökan för ballongkateterarmen innan vi kan börja rekrytera.Det går fortfarande bra att ansluta till studien om intresse finns!

För mer information: www.optionstudien.seKontakt: [email protected]

OPTION – Outpatient induction: Labour induction in an outpatientsetting - a multicentre randomised controlled trial

Behovet av väl valda utfallsmått, s.k. core outcome sets (COS),i forskning och kvalitetsarbete har uppmärksammats bla i CrownInitiative och av SBU och då särskilt ett framtagande av COSför förlossningsvård.

SPeCOS är en nystartad studie vars syfte är att nå en natio-nell överenskommelse om ett ”Svenskt Perinatalt Core OutcomeSet” (SPeCOS) som kan användas vid obstetrisk forskning, kva-litetsrapportering och jämförelser inom förlossningsvården.Studien bedrivs med stöd av Perinatal-ARG, Svenska neonatal-föreningen och SNAKS. Första fasen, som är gjord, inkluderaren litteraturbaserad kartläggning av utfall som används i dags-

läget. Andra fasen, som ska påbörjas 2021, är en enkätstudie(s.k. Delphi-studie) med gradering av utfallsmåtten. TillDelphistudien kommer obstetriker och neonatologer från allakliniker i Sverige, barnmorskor, forskare, registerhållare, redak-törer för medicinska tidskrifter och patientrepresentanter bju-das in. Den tredje fasen är ett konsensusmöte. Det är ytterstviktigt med en god förankring för att uppnå konsensus och ettanvändbart resultat. Varmt välkomna att kontakta oss!För mer information: www.perinataloutcome.comKontakt: [email protected], [email protected]

SPeCOS – Svenskt Perinatalt Core Outcome Set: en ny SNAKS-studie på gång

Syftet med COPE Staff-studien är att 1) klarlägga hur personal verksam vid mödravårdvård, förloss-ningskliniker, neonatalvård, och personal som arbetar med gra-vida eller nyförlösta kvinnor vid infektionskliniker, uppleverCOVID-19-pandemin med fokus på psykosocial arbetsmiljö 2) tillvarata upplevelser och kunskap gällande de omställning-ar som skett inom verksamheten i förhållande till pandemin ochhur de har kommunicerats

COPE-Staff är en nationell multicenterstudie där personal

verksam vid mödravård, förlossningskliniker, neonatalvård, ochpersonal som arbetar med gravida eller nyförlösta kvinnor vidinfektionskliniker kan delta. Data samlas in med elektroniskaenkäter baserade på validerade instrument som mäter relevantaaspekter av organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö. För attnå fördjupad kunskap kommer även teoridrivna kvalitativaintervjuer att genomföras.För mer information: www.snaks.se/cope-staff/ Kontakt: [email protected]

8 KVINNOLÄKAREN 1/ 2021

Syftet är att studera hur SARS-CoV-2 påverkar graviditetsut-fall, kvinnans, barnets och partnerns hälsa genom att 1) bygga upp en databas och biobank2) följa upp barnens hälsa och utveckling 3) följa hur föräldrar upplever förlossningen, föräldraskapet, 3) sjukvården och samhället under Coronapandemin.COPE studien är en nationell multicenterstudie som inklude-rar både friska kvinnor och kvinnor som testar positiv för Sars-CoV2. Kvinnor och deras barn lämnar biologiska prover undergraviditet, förlossning och postpartum. Provinsamling sker medhjälp av Biobank Sverige. En första analys av materialet i bio-banken – avseende förekomst och mängd av virus samt före-komst av SARS-CoV2 antikroppar planeras efter att 200 kvin-nor i COVID-19 biobank gruppen har fött sina barn.

Barnen följs upp med hjälp av elektroniska enkäter. De för-sta 6 veckorna efter förlossningen skickas enkät avseende infek-tionssymtom. Vid 4, 9 och 12 månader svarar föräldrarna påAges and Stages Questionnaire.Med hjälp av enkäter och djupintervjuer följer vi hur kvinnoroch deras partners påverkas i sin upplevelse avseende graviditetoch förlossning. Ett flertal validerade skattningsinstrument ingåri enkäterna, t ex Childbirth Experience Questionnaire, First

Time Fathers Questionnaire, Hospital Anxiety and DepressionScale och Postpartum Bonding Questionnaire. Dessutom ställer vi frågor om separation efter förlossning, sjukdom i famil-jen, vidtagna hygienåtgärder efter förlossningen mm. Fråge-formulär finns på svenska, engelska, arabiska och somaliska.Data kopplas till svenska hälso- och kvalitetsregister.

Hittills har 27 av landets förlossningsenheter, vilka tillsam-mans står för mer än 85 000 förlossningar/år, gått med i studi-en. Klinikerna kan välja om de vill delta i endast enkät-, bio-bank- eller intervjudelen eller i flera delar. I slutet av 2020 hadevi 1023 kvinnor inkluderade i enkätdelen (271 i COVID-19gruppen) och 915 i biobanken (271 i COVID-19 gruppen). Ipartnerdelen deltog 402 personer (120 i COVID-19 gruppen).I studiegruppen ingår obstetriker, barnmorskor, neonatologer,infektionsläkare, narkosläkare och statsvetare. Sverige är tackvare heltäckande kvalitetsregister och en sjukhusintegrerad bio-bank i en unik position att även i en pandemisituation kunnagenomföra närmast populationsbaserade studier och följa stu-diedeltagarna för många år framöver via registren. Det går fort-farande bra att ansluta till studien om intresse finns! För mer information: www.copestudien.seKontakt: [email protected]

COPE - COVID-19 in Pregnancy and Early childhood

COPE Staff - Utvärdering av den psykosociala arbetsmiljön ochupplevelse av att arbeta med eller nära gravida, födande ochnyfödda under COVID-19-pandemin

Vill du vara med i studien? Scanna QR-koden!


Mom2B-studien är en nationell studie som syftar till att medhjälp av en smartphone-applikation, undersöka om det går attförutse vilka mammor som kommer att drabbas av förlossnings-depression och andra perinatala komplikationer. Data samlasin med hjälp av en mobil app som följer kvinnor från graviditettill ett år efter förlossningen. Data inkluderar svar på valideradeinstrument, röstinspelningar, rörelsemönster, användning av

internet och mobil. Fler än 2000 gravida från hela landet harredan valt att gå med i studien, och vi försöker öka rekryte-ringstakten för att nå upp till 20 000 som behövs för analy-serna som baseras på Artificiell Intelligens. För mer information: www.mom2b.seKontakt: [email protected]

HOPPSA är en registerbaserad randomiserad studie som under-söker risken för kirurgiska komplikationer och påverkan på ova-rialfunktion och därmed menopaussymptom, om en bilateralsalpingektomi görs i tillägg till en vanlig hysterektomi på benignindikation. Bakgrunden är en eventuell minskning av den fram-tida risken att insjukna i epitelial ovarialcancer.

Randomisering och uppföljning sker i GynOp. Nästan allakliniker i Sverige är med och bidrar och vi har i höst nått halv-vägs för att kunna analysera komplikationer. En interimsanalyskommer att göras i november av säkerhetskommittén. Kontakt: [email protected]

SALSTER bygger på samma teori som HOPPSA, att epitelialovarialcancer sannolikt i en majoritet uppstår i distala tuban.Opportunistisk salpingektomi, borttagande av friska tubor, hardärför föreslagits även vid sterilisering. Riskerna med det ärofullständigt studerade.

Studien kommer att undersöka kirurgiska komplikationeroch ålder vid menopaus som primära utfallsmått. Vid laparo-

skopisk sterilisering sker randomisering i GynOp till salpingek-tomi eller tubarligering. Den planerade steriliseringen måsteregistreras i GynOp för att studieinformationen ska bli synligför patienterna och randomiseringsfunktionen bli tillgänglig förkliniken. SALSTER startade 2019 och har nu i höst kommitigång igen efter ett uppehåll under den pågående pandemin. Kontakt: [email protected]

Mom2B studie

Hysterektomi och OPPortunistisk SAlpingektomi

SALpingektomi vid STERilisering


Internationella studier har visat att behandling med magnesi-umsulfat intravenöst till kvinnor med hotande förtidsbörd med-för en 30–40% lägre risk för måttlig till svår cerebral pares ochandra motoriska svårigheter hos barnet. Efter genomförd dos-koncentrationsstudie ges sedan februari 2020 6g magnesium-sulfat som en bolusdos 1–24 timmar innan förlossning till kvin-nor med risk för hotande förtidsbörd <32+0.

Syftet med nästa steg, den pågående kohortstudien, är attutvärdera effekten av det nationella införandet. Vi kommer attjämföra retrospektiva data i register och journaler 3 år innaninförandet med 3 år efter införandet, främst avseende mortali-tet och motoriska svårigheter (inkl cerebral pares) hos barnetvid 2 års ålder. Kontakt: [email protected]

Riskbedömning av preeklampsi i tidig graviditet kan förbättrautfallen för mamma och barn genom individualiserad uppfölj-ning och Trombylbehandling.

Målen med IMPACT är att validera internationella predik-tionsmodeller i svensk population och att skapa och implemen-tera en effektiv modell för preeklampsiprediktion i Sverige.

Kliniker som erbjuder ultraljudsundersökning i slutet av för-

sta trimestern till samtliga gravida är välkomma att delta.Anamnes, blodtryck och blodprov samlas in av forskningsskö-terskor och 6000 graviditeter är hittills inkluderade. Blodflödei arteria uterina mäts på de kliniker som har denna möjlighet.Demografiska- och hälsodata samt graviditetsutfall hämtas frånGraviditetsregistret. Välkomna att höra av er!För mer information och kontakt: www.impactstudien.se.

I CDC4G- studien (www.cdc4g.se) utvärderas medicinska ochhälsoekonomiska utfall för nya och gamla diagnoskriterier förgraviditetsdiabetes (GDM). I studien deltog 11 kliniker; ochstudien är genomförd under 2018 som en stepped wedge ran-domiserad studie. Huvudutfallet är andelen stora barn (LGA90th percentilen) med hypotesen att behandling av lägre gräns-värden ger en signifikant minskning av LGA. Prevalensen GDM

ökade vid bytet av diagnosgränser som förväntat (se rapportGraviditetsregistret); men varierade stort beroende på blandannat vilken screeningmodell som användes. Databearbetningpågår, och förhoppningsvis kommer de första resultaten varaklara och publicerade under 2021. För mer information: www.cdc4g.seKontakt: [email protected]

EVA ”Episiotomy in Vacuum Assisted delivery” studien är enmulti-center randomiserad kontrollerad studie som undersökerom lateral episiotomi minskar andelen sfinkterskador vid sug-klocka hos förstföderskor. EVA pågår sedan 2017 på 9 sjukhus:Uppsala Akademiska, Danderyd, Falun, Helsingborg, Skellefteå,Södersjukhuset, Umeå, Växjö och Östra sjukhuset Göteborg.

Flera sekundära utfall för mamma och barn följs via enkäter ochregister i 10 år. Hittills har ca 425 kvinnor inkluderats av målet710 kvinnor. En planerad interrimsanalys är utförd och moti-verar fortsatt inklusion. Prognosen är att studien kan vara klardecember 2021. Fler sjukhus är välkomna att bidra till studien. Kontakt: [email protected]

Prevalensen av PUL hos kvinnor med blödning i tidig gravidi-tet varierar mellan 7-42 % i studier. 40-70% går spontant iregress utan intervention. En mindre andel utgörs av missadeextrauterina graviditeter. I UK finns ett nationellt protokollbaserat på hCG provtagning för att åstadkomma ett säkert ocheffektivt patientflöde. I vår randomiserade multicenterstudieundersöker vi kliniska för- och nackdelar (”efficacy and safety”)

hos det UK-baserade protokollet och jämför det med en annanetablerad modell. Patientinkludering pågår i Region VästraGötaland och har snart nått halvvägs (600 patienter). Studienkommer redan medan den pågår att effektivisera patientflödethos medverkande kliniker. Kontakt: [email protected]

Changing Diagnostic Criteria for Gestational Diabetes in Sweden

EVA-studien – klipp eller inte vid sugklocka?

PUL (Pregnancy of Unknown Location) -studien

Svenska studien gällande Magnesiumsulfat vid hotande förtidsbörd


Under våren och hösten 2020 genomför-de Sveriges Läkarförbund en enkätunder-sökning bland sina medlemmar angåen-de hur covid-19 har påverkat läkaresutbildning. När man tittade på ST-läkar-nas svar visade det sig att 80% angav attderas utbildning påverkats negativt (van-ligaste skälen var inställda kurser ochsidotjänstgöringar samt omplacering iannan verksamhet) och i september angavca 18% att deras specialistkompetenskommer att försenas. Hur dessa siffrorser ut specifikt för ST-läkare inom vårspecialitet vet vi inte men jag hoppas verk-ligen att de ser bättre ut. Inom specialist-föreningen fortsätter vi arbeta för attminimera pandemins negativa konse-kvenser och i möjligaste mån bibehållaen högkvalitativ ST-utbildning. Vi kom-mer bland annat när detta blad kommerut, ha diskuterat saken på verksamhets-mötet (ett möte som hålls två gånger årli-gen där landets verksamhetschefer ochSFOGs styrelse deltar). Kursgivarna görett fortsatt jättejobb med att ge kursernadigitalt och har fått bra recensioner.

I december hade OGUs och SFOGsstyrelse ett gemensamt möte. Vi tillhören yrkesförening där ST-utbildningen fårta stor fokus och det är tydligt att ävenSFOGs styrelse är måna om att den skabli så bra som möjligt vilket var tydligtpå mötet. Den kirurgiska checklistan,som jag nämnde i mitt föregående ord-förandebrev, klubbades igenom och finnsnu på hemsidan. Glöm inte att gå in ochkika på den och visa för er handledare!

Vi diskuterade även hur man skullekunna förändra tilldelningssystemet förST-kurserna på ett sätt som underlättarbåde kansliets arbetssituation och för ST-läkare att få rätt kurs i rätt tid. Mer arbe-te och riskanalys kring detta behövs innannågon förändring genomförs.

I detta nummer presenteras vinnarenav handledarpriset 2020 – BenteSimonsen vid Västerviks kvinnoklinik! Ivanliga fall sker tillkännagivandet ochprisutdelning på bankettmiddagen underSFOG-veckan, men det var inte möjligt2020. Det blev inte heller möjligt senarei Malmö eftersom även vintermötet blevdigitalt. Vi vill hur som helst uppmärk-samma denna mycket värdiga vinnare avhandledarpriset, en person som faktisktblev nominerad av två olika kliniker.Stort grattis Bente! Nu har vi öppnat uppför nomineringar för årets OGUs hand-ledarpris, se separat annons detta num-mer. Passa på att nominera!

Detta nummer innehåller även en pre-sentation av de personer som kandiderartill OGUs styrelse med tillträde våren2021. Det är OGUs valberedning, somdenna gång bestått av Elin Svensk,Therese Friis, Joanna Romell, Marie-Therese Vinnars och Inga Rós Valgeirs-dottír som samlat in och föreslagit kan-didaterna. Är du intresserad av att enga-gera dig i styrelsen så kontakta gärna val-beredningen, som numera har en funk-tionsbrevlåda, på [email protected].

Anmälan till OGU-dagarna 2021 är

öppen. I år tar de plats i Ystad och hartemat partus normalis. Ibland uppleverjag att det finns vissa saker som man somST-läkare mer eller mindre automatisktförväntas ”snappa upp”, dit hör den nor-mala förlossningen. Det är något som vivanligtvis inte involveras i till någon stör-re utsträckning men ändå på ett sätt för-väntas ha fulländad kunskap om. Därförblir det perfekt att få vässa sina kunska-per inom detta område under OGU-dagarna den 19-20 april. I skrivandestund har vi fortfarande förhoppningenom att kunna ha en fysisk konferens iYstad men vi bevakar pandemiläget ochanpassar oss därefter. Ni hittar anmälan,program och massa mer information påogudagarna.se.

Hoppas vi ses i Ystad!

Matilda WådellOrdförande OGU

OGUs ordförande informerar

Kära medlemmar!


Program - OGU-dagarna i Ystad 2021.Måndag 19:e april08.15 - 08.45 Registrering08.45 - 09.15 Intro - En KrYSTAD historia - Signe Jansson - Vad har vi kommit ifrån för

50 år sedan och vad är normalt förlossningsförlopp idag? - Bodil Herrlin Hedin och Annika Holmberg, Ystad

09.15 - 09.30 PAUS09.30 - 10.30 VBAC, PN efter sectio - Marie Carlsson Fagerberg, Ystad10.30 - 11.00 FIKA11.00 - 12.00 Samarbete läkare/barnmorska/patient - Marie Blomberg, Linköping12.00 - 13.00 LUNCH13.00 - 14.00 #Somali Lives Matter - den inkluderande förlossningskonsten

- Birgitta Essén, Uppsala14.00 - 14.15 PAUS14.15 - 15.15 Vattenförlossning - Hanna Ulfsdottir, Karolinska15.15 - 15.45 FIKA15.45 - 16.45 Amning (Preliminärt)16.45 - 18.30 Incheckning och organiserat träningspass eller eget utnyttjande av

spahotellets faciliteter18.30 Fördrink19.00 Middag

Tisdag 20:e april08.15 - 09.15 Maternella och graviditetsrelaterade faktorers påverkan på neonatal

morbiditet hos lätt prematurfödda - Anna Bonnevier, Ystad09.15 - 09.30 PAUS09.30 - 10.30 OGUs årsmöte10.30 - 11.00 FIKA11.00 - 12.00 OGU-symposium (Tema kommer senare)12.00 - 13.00 LUNCH13.00 - 14.00 Orörd navelsträng efter förlossningen låter ju fint - men är det verkligen

alltid bra? - Ola Andersson, SUS Malmö14.00 - 14.15 PAUS14.15 - 15.15 Paneldebatt: Hemförlossning (Preliminärt)15.15 - 15.45 Avslutning, Utvärdering, Tipsrunda15.45 - FIKA/Hemfärd


Kallelse till OGUs årsmöte 2021

Medlemmarna i Obstetriker och Gynekologer under Utbildning (OGU) kallas härmed till årsmöte

Tid: 09.30 – 10.30 den 20/4

Plats: Ystad Saltsjöbad, Ystad

Föredragningslista

Mötet öppnasVal av ordförande och två justeringspersoner för årsmötetVal av sekreterareAnmälan av övriga ärenden Styrelsens verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2020Kassörens ekonomiska redogörelse för 2020Fråga om godkännande av verksamhetsåret 2020Val av nya styrelseledamöterVal av valberedningAvtackning av avgående styrelseledamöterVerksamhetsplan för verksamhetsåret 2021Information från UtbildningsnämndenInformation från de internationellt ansvarigaÖvriga ärendenOGUs ST-dagar 2022 VisbyTid och plats för nästa årsmöteMötet avslutas

Vid årsmötet är tid avsatt för diskussion. Alla medlemmar är välkomna attdelta. Om ni vill att styrelsen ska förbereda ett övrigt ärende, vänligen kontakta ordföranden Matilda Wådell, [email protected],senast en månad innan årsmötet.

Vi ses!


Organisation och stadgarObstetriker och Gynekologer underUtbildning (OGU) är en intressegruppinom Svensk Förening för Obstetrik ochGynekologi (SFOG). Medlemskap iOGU förutsätter medlemskap i SFOG.OGU vänder sig till ST-läkare ochnyblivna specialister inom två år från spe-cialistexamen. SFOGs stadgar gäller i allatillämpliga delar även OGUs verksam-het, men OGUs egna stadgar fastställdes2012 och reviderades senast 2020.Medlemskap betalas direkt till SFOG då OGUs ekonomi är integrerad medSFOGs ekonomi.

Styrelsen 2020Styrelsen har sedan 31.03.20 bestått utav:Matilda Wådell, ordförande och ledamoti SFOGs styrelse.Kristin André, vice ordförande.Eva Carlsson, sekreterare. Delaktig i arbe-tet inför SFOG-veckan i Göteborg 2021.Julia Wängberg Nordborg, kassör. An-svarig för OGUs bidrag till Kvinno-läkaren. Delaktig i arbetet inför SFOG-veckan i Göteborg 2021.Camilla Rosberg Greko, web-ansvarig ochansvarig för sociala medier. Ansvarig förOGU-dagarna i Ystad 2021. Delaktig iarbetet med OGU-enkäten.Caroline Lyssarides, representant i utbild-ningsnämnden och Gyn-Op. Delaktig iarbetet med OGU-dagarna i Eksjö 2020.Delaktig i arbetet med OGU-enkäten.Anne Örtqvist, representant i utbildnings-nämnden och SNAKS. Delaktig i arbe-tet med specialisttentan.Mehreen Zaigham, ansvarig för interna-tionella frågor Europa/ENTOG. Del-aktig i arbetet med SFOG-veckan iMalmö 2020/ Vintermötet 2021.Hanna Reimersson, ansvarig för interna-tionella frågor Norden/NFYOG. Del-aktig i arbetet med OGU-dagarna i Eksjö

2020. Delaktig i arbetet med OGU-enkäten.Louise Brynte, övrig ledamot. Delaktig iarbetet med OGU-enkäten. Delaktig iarbetet med SFOG-veckan i Linköping2022.

StyrelsemötenUnder 2020 har styrelsen haft två fysis-ka möten och resterande möten har variti digital form• 03.02.20 Styrelsemöte, Stockholm• 31.03.20 Styrelsemöte via Zoom i

samband med den digitala versionenav OGU-dagarna

• 09.06.20 Styrelsemöte via Zoom• 07-08.09.20 Styrelse- och strategimö-

te, Eksjö• 27.11.20 Gemensamt möte med

SFOGs styrelse samt OGU styrelse-möte via Zoom

EkonomiOGUs ekonomi ligger under SFOGsbestämmande. Budgeten styrs efter pla-nerade aktiviteter, storleken på styrelsensamt var de olika styrelseledamöterna ärverksamma geografiskt. De största kost-nadsposterna är resor till och boende isamband med styrelsemöten. Den geo-grafiska spridningen på styrelseledamö-ter är stor – från Hudiksvall i norr tillYstad i söder (2020). I år har dock dessakostnader varit mindre än tidigare (cirka30%) på grund av den ökade andelendigitala möten. Kostnaderna i övrigt ärsom förväntat och följer de finansiellariktlinjer som upprättats.

AllmäntMycket har detta år varit annorlunda, vil-ken även påverkat arbetet i OGUs styrel-se. Många pågående projekt och diskus-sioner har pausats under den pågåendepandemin och vi har i styrelsen tyvärr ejkunnat ses så mycket som vi velat. Dendigitala omställningen har dock gått bra

och delar av styrelsearbetet har förlöptsom planerat.

OGUs styrelse har fört diskussionerkring hur Covid-19 pandemin har påver-kat ST-utbildningen. ST-läkare har upp-manats höra av sig för att berätta ompåverkan på olika delar i landet för att viska få en bild av vilka problem som upp-stått. Majoriteten av kurser har fortsattatt hållas men många beskriver att denkirurgiska träningen påverkats av olikaanledningar. Vi har inte sett slutet påeffekterna av pandemin och OGU fort-sätter diskutera och lyfta frågan även2021 för att utbildningsnivån i möjligas-te mån ska upprätthållas. Under våren2021, kommer OGU tillsammans medCovid-19 in Pregnancy and Early Child-hood (COPE)-Staff att kartlägga hur ST-utbildningen har påverkats under denrådande pandemin. Vi planerar att skickaut en enkät som syftar till att öka förstå-elsen och kunskapen om pandeminspåverkan på specialistutbildningen.

OGU har fortsatt driva frågor kringden kirurgiska träningen. I samband meddet gemensamma mötet med SFOGs sty-relse i november fastställdes en kirurgiskchecklista med en rekommendation kringoperativa ingrepp och på vilken nivå dessabör kunna utföras – självständigt, medpassiv, eller med aktiv assistans. Dennachecklista har även granskats av utbild-ningsnämnden, BENK-ARG, Perinatal-ARG och UR-ARG som fått lämna sinaåsikter. Checklistan finns nu tillgängligpå SFOGs hemsida och är tänkt att gevägledning till ST-läkaren i den kirurgis-ka träningen. Viktigt att ha i åtanke äratt den ambitionsnivån som är satt förvarje ingrepp är en miniminivå sombedöms rimlig för alla ST-läkare oavsettklinik. Ingen ska dock hindras från attöka sin kirurgiska kompetens om möjlig-het finns. Vi vill fortsätta uppmuntra alla

Verksamhetsberättelse för OGU


ST-läkare att kryssa i ST-läkarrutan påoperationsberättelsen i GynOp!

OGU-enkäten 2020 har genomförtsoch sammanställts. Enkäten innehöll frå-gor kring kirurgisk utbildning, forskning,ultraljudskunskaper, erfarenhet av secondvictim och jourintroduktion. En sam-manställning finns att läsa i Kvinno-läkaren #4.

Diskussion kring det nuvarande ST-kursupplägget har pågått för att fortsättaatt utforma detta på bästa sätt både förST-läkare, studierektorer och kansliet.Vidare arbete kommer ske under 2021och eventuella förändringar kommer viinformera kring löpande i alla tillgängli-ga kanaler.

Vi strävar efter att kontinuerligt infor-mera våra medlemmar kring vårt arbete,både via medlemsbladet och sociala medi-er. Nytt för i år är vårt Instagramkontosom vi hoppas även blir en användbarkanal för kortfattad information. Viinformerar även i möjligaste mån på denjourförberedande kursen med en presen-tation av OGU och vårt arbete samt påalla kurser som våra styrelseledamöterdeltar i. Vår vision fortsätter att vara enST-utbildning i världsklass.

Representation i SFOGs styrelseOGU har en representant i SFOGs sty-relse som träffas tio gånger per år. Eftervalberedningens förslag väljs representan-ten in vid SFOGs årsmöte för en man-datperiod på två år. Matilda Wådell harvarit OGUs representant under 2020.OGU har representerats av MatildaWådell på årets verksamhetsmöten vilkasamlar alla verksamhetschefer och pro-fessorer inom vår specialitet två gångerårligen.

Utbildningsfrågor ochUtbildningsnämndenUtbildningsnämnden haft ett antalZoom-möten där den uppdaterade ver-sionen av den kirurgiska checklistan somnämnts ovan färdigställts. Diskussionenkring examination av ST-mål i veten-skapligt förhållningssätt har fortsatt. BådeOGU och Utbildningsnämnden ser pro-blem med att behålla ST-arbetet som exa-

mination, men i diskussionerna medSFOG:s styrelse har man ännu inte lan-dat i något konkret alternativ. Detta arbe-te kommer fortlöpa under 2021.

OGU-dagarnaOGUs ST-dagar var i år planerade att hål-las i Eksjö men ställdes med kort varselom till webinarform på grund av Covid-19 pandemin. Temat för årets föreläs-ningar var endometrios och föreläsning-arna inkluderade bland annat diagnostis-ka aspekter, samsjuklighet, medicinsk,kirurgisk och paramedicinsk behandlingoch olika aspekter av smärta. Trots denmycket korta tiden för omställning blevresultatet bra och uppskattades av delta-garna. OGUs årsmöte hölls även detta idigitalt format och nya medlemmar val-des in. Vi hoppas vi får möjlighet att kom-pensera för avsaknaden av socialt pro-gram vid framtida konferenser!

SFOG-veckanI år fick SFOG-veckan i Malmö ställas inoch i stället hölls en SFOG-dag i digitaltformat den 270820. Det planerades föratt kunna bjuda in till ett vintermöte iMalmö men även detta har fått göras om till en digital konferens. OGU hadetillsammans med lokala ST läkare iMalmö/Lund planerat ett spännandevetenskapligt program och en riktigt trev-lig social kväll för SFOG-veckan iMalmö. Vi siktar nu på ett digitalt sym-posium med rubriken ”Kvinnohälsa: merän bara kropp och själ” under SFOGsvintermöte 2021 istället. Ett hjärtligt tacktill Mia Appelbäck, Frida Ehrstedt,Susanne Ehn, Sara Jansson, JohannaBjurström, Danielle Damm och MehreenZaigham för deras engagemang i pro-grammet!

Internationellt arbeteÅrets ENTOG-utbyte skulle ske vidEBCOG-kongressen i Bergen, Norge,som tyvärr också blev inställd pga pan-demin. ENTOG har istället fokuserat påett digitalt arbete som inkluderar enkä-ter för att undersöka COVID-19 påver-kan på specialistutbildning runt om iEuropa. ENTOG har också påbörjat ettnytt projekt som heter ”MulticentricResearch Groups” som syftar till att

underlätta för forskare att samarbeta mel-lan olika grupper i Europa.

NFYOG är en sammanslutning för denordiska ST-läkarföreningarna. I styrel-sen sitter två ledamöter från varje land,Hanna Reimerson från OGUs styrelserepresenterar Sverige tillsammans medElisabeth Rosén. Då alla planer på fysis-ka möten redan tidigt under året fick läg-gas på is har styrelsen istället haft flerta-let videomöten. Under våren och höstenvar fokus att planera programmet för ST-läkare under NFOG-kongressen iReykjavik 2021. Tyvärr var man till sluttvungna att ta beslutet att ställa in denfysiska kongressen. Året som gått hardock medfört att vi alla blivit mer vanavid och bättre på digitala möten och vide-okonferenser av olika slag. NFOG haruppdaterat sin miljöpolicy och förordarnu digitala möten i första hand. De olikanordiska ST-läkarföreningarna har olikaerfarenheter av att anordna webinar, digi-tala seminarier och streamade föreläs-ningar och NFYOG planerar nu att foku-sera på att använda våra gemensammaerfarenheter av detta för att skapa nyamöjligheter till nordiskt kunskapsutbytemellan ST-läkare.

Protokoll från NFYOGs styrelsemö-ten finns att läsa på www.nfog.org/nfyog

Sammanfattat avKristin AndréVice Ordförande, OGU


Valberedningens förslag tillstyrelse och valberedningOGU 2021Matilda Wådell, ordförande och representant i SFOG – fortsatt mandat

Kristin André, vice ordförande – fortsatt mandat

Eva Carlsson Humla, sekreterare – fortsatt mandat

Julia Wängberg Nordborg, kassör – fortsatt mandat

Anne Örtqvist, utbildnings- och forskningsansvarig – fortsatt mandat

Irma Mehmedagic, utbildnings- och forskningsansvarig - nyval

Rasha Polcer, internationell representant - nyval

Barry MacDonald, internationell representant - nyval

Camilla Rosberg Greko, webbansvarig - omval

Louise Brynte, övrig ledamot – fortsatt mandat

Till valberedningen kommande verksamhetsår föreslås:

Hanna Reimerson (sammankallande), Mehreen Zaigham, Caroline Lyssarides

Utbildnings- och forskningsansvarig - Irma Mehmedagic

Jag heter Irma Mehmedagic och har nugjort ungefär halva min ST på ÖrebroUniversitetssjukhus. Jag kommer frånBosnien & Hercegovina, men spendera-de stor del av min uppväxt i Närke ochhar nu återvänt hit. På fritiden umgås jagmed min familj och vänner, och reser såfort möjlighet ges. Jag blev väldigt gladöver nomineringen till OGU-styrelsenoch just utbildnings-, och forskningspos-ten! Under min studietid i Malmö/Lundbörjade jag forska på Kärlkliniken iMalmö, vilket resulterade i en avhand-ling 2018. I min avhandling hade jag ett

samarbete med flertal läkare från olikaspecialiteter, jag insåg snabbt att forsk-ning inte alls behöver vara så komplice-rad, men att det är viktigt att ha en tryggbas att stå på. Detta är något som jaggärna vill hjälpa till med att bygga uppför nya kollegor inom vår specialitet.


Hej kollegor! Jag är en av aspiranterna till att bli inter-nationell representant i OGUs styrelse2021 och har valt att engagera mig i OGUdå det är viktigt att vi har en förening somjobbar för att vi ST läkare ska få en så brautbildning som möjligt med många möj-ligheter till att utvecklas genom yrkesli-vet. Min egna yrkesbana har inte varitrak, däremot har intresset för internatio-nella relationer, språk och andra kultu-rer funnits där över tid. Initialt börjadejag därför att läsa statsvetenskap ochmänskliga rättigheter i Uppsala mensökte mig sedan vidare till läkarutbild-ningen i Wroclaw, Polen. Det var en tidsom var lärorik och resulterade inte barai en läkarexamen men även i ett utbytes-år i Barcelona, nya språk och vänner frånolika delar av Europa.

Jag skulle stå i såret, det visste jag redanfrån läkarutbildningen och när jag sedanunder min AT i Sundsvall auskulteradetvå veckor på kvinnokliniken fick jag uppintresset för gynekologi och obstetrik.Idag har jag mycket att tacka Sundsvallskvinnoklinik för, inte minst för gotthandledarskap under första åren av min

ST men även för det stöd jag fick i attvåga byta specialitet. Att satsa på kirur-gin fanns nämligen hela tiden i baktan-ken och 2018 påbörjade jag en ST i kirur-gi med inriktning mot trauma och inter-nationellt arbete inom försvarsmaktenvid Sahlgrenskas Universitetssjukhus.Den möjligheten gav mig inte bara engrundsoldatutbildning, bra kirurgiskgrund, men förde mig även till trauma-rummen på sjukhusen i Kapstadens för-orter.

Det var också i Sydafrika jag insåg attdet var kvinnosjukvård jag ville ägna mittfortsatta yrkesliv åt. Vägen till den insik-ten må ha varit brokig men berikade migmed betydelsefulla erfarenheter samt gaven ödmjuk förståelse till att duktiga kol-legor att inspireras av och god vård kanfinnas var man än befinner sig. Genominternationellt samarbete kan vi lära avvarandra och jag hoppas att som interna-tionell representant för OGU kunna lyftafram de samarbeten vi har med andra län-der samt inspirera andra ST kollegor föratt söka sig till utbyten som kan ge beri-kande erfarenheter.

Hej! Barry Macdonald heter jag och jagär ST-läkare på Örnsköldsviks sjukhus.Jag är ursprungligen från Kanada, menflyttade till Sverige 2009 för att göramin Mastersexamen i biologi. Därefterbörjade jag plugga till läkare i Riga,Lettland, men bytte till Umeå efter 4terminer. Nu har jag gjort drygt ett årav min ST inom gynekologi och obste-trik och befinner mig just nu i karan-tän i Dublin inför en 6 månaders obste-trikplacering. Som kanske underför-stått, gillar jag att resa och tycker att detär otroligt givande att uppleva andra

sätt att jobba och leva. Utanför jobbetgillar jag att träna, läsa böcker, laga mat(men ffa äta), åka längdskidor med minsambo Olov och umgås med familj ochvänner. Jag tycker att det är jättespän-nande att ha möjligheten att jobba medOGU och framför allt det internatio-nella utbytesprogrammet. Jag känneratt mina erfarenheter och bakgrundskulle vara en resurs för posten och jagser fram emot att träffa och samarbetamed er från olika ställen i landet.Tackar!

Internationell representant - Rasha Polcer

Internationell representant - Barry MacDonald


Bente blev nominerad från två olika städer med motiveringar somlyder:” Vi vill nominera vår kära kollega och förebild Bente Simonsen.Bente kom till oss på kvinnokliniken i Västervik 2015. Redanfrån början kändes Bente så självklar i vårt kollegium. Hon blevsnabbt en av de mest uppskattade bakjourerna och bidrar myck-et till det goda klimatet på vår klinik. Bente står för vad hontycker och räds inte för att säga det som behöver bli sagt, sam-tidigt som hon ser till att det alltid är en god stämning mellankollegorna. Bente accepterar inte orättvisor i gruppen samtidigtsom hon är väldigt inkännande, ödmjuk och har mycket humor.Detta är egenskaper som vi alla uppskattar och gör Bente till enförebild för oss alla.

Bente sätter alltid ST-läkarnas utbildningsmöjligheter i varjekliniskt moment först. Hon är extremt mån om att ST-läkarnaskall kunna få ta plats oavsett position. Flera gånger täcker Bentepå andra kollegors funktioner för att ST-läkare skall kunna bere-das möjlighet till kirurgisk träning, vilket på en liten enhet somvår är närmast avgörande för utbildningen. Bente skickar alltidkniven vidare och har ett äkta ST-öga. Hon poängterar införvarje jour att det bara är att ringa och har en närmast outtrött-lig egenskap av att alltid ställa upp och finnas där för varje enskildST-läkare även i de allra mest svåra situationer.

Bente är en person man saknar när hon är ledig och även närman själv är ledig. Hon är en riktig team player och fantastiskpå så många sätt att det nästan är svårt att formulera i skrift.Trots att Bente nu närmar sig pension så kommer hon fortfa-rande ihåg hur det är att vara ny och under utbildning. Hon ärhelt enkelt en härlig kollega som är lätt att tycka om. Vi kaninte tänka oss en mer värdig pristagare än vår kära, underbaraBENTE SIMONSEN!”/Kollegor från Kvinnokliniken i Västervik

” Vi vill stödja nomineringen av vår före detta Falu-kollega BenteSimonsen till OGUs handledarpris.

Bente arbetade inom Kvinnosjukvård Dalarna 1986 – 2015och har under den tiden handlett oss med aldrig sviktande emfas.Bente är den mest varmhjärtade, kunniga - samtidigt peppandeoch stödjande - förebild vi haft. Ofta hörs hos oss påKvinnokliniken i Dalarna; ”som Bente sade”, ” som Bente gjor-de” och ”nu saknar vi Bente”. Hon får oss alla att fortsätta växaäven om hon inte längre är här. Med sin unika förmåga att verk-ligen SE sina underläkare och medarbetare samtidigt som honalltid, alltid sätter patienten i centrum har hon satt en anda somvi vill fortsätta verka i!”/Kollegor från Kvinnokliniken i Falun

GRATTIS Bente Simonsen vid Västerviks kvinnoklinik

-vinnare av OGUs handledarpris 2020!


Specialistexamen 2020Anna Darelius KK SahlgrenskaCaroline Lyssarides Höglandssjukhuset, EksjhöMaria Öberg Westin KK Sahlgrenska SjukhusetOskar Nydal KK Västerviks SjukhusKarin Dahlquist Vo OG Helsingborgs LasarettEvelina Karlsson KK GävleMaja Cohen KK Falu LasarettAnton Sandström KK SundsvallPhilip Haraldson KK Danderyds SjukhusEmelie Oliv KK VärnamoMalin Fischer KK Länssjukhuset RyhovAnna-Karin Jacobsson KK Sahlgranska Univ/ÖstraAgnes Edling KK Akademiska SjukhusetCharlotte Elgerot KK Falu LasarettHedvig Engberg Tema Kvinnohälsa Karolinska Univ.sjPaulina Arntyr Hellgren KK Region Örebro LänTove Wrande NyköpingAmanda Larsson KK ÖrebroInga Ros Valgeirsdootir KK ÖrebroCecilia Stjernquist KK Skånes Universitetssjukhus, SUSCaroline Stadelmann KK Sahlgrenska SjukhusetCaroline Casselsjö KK Vrinneviksjukhuset Norrköping


Målet med NFOG-fonden är att stödja professionellutveckling, forskning samt kliniska och vetenskapligasamarbeten inom obstetrik och gynekologi mellan denordiska länderna.

Vem kan söka?

Du som är medlem i SFOG (och OGU) och antingen ärspecialist eller ST-läkare med två års erfarenhet vidtidpunkt för ansökan.

Vad kan man söka pengar till?

Bland annat för kliniska utbyten utanför det egna lan-det, kliniska eller forskningsrelaterade samarbetenmed medlemmar i de andra NFOG-föreningarna,volontär- och projektarbeten i utvecklingsländer ellerför deltagande på kurser i andra länder. Till exempelbrukar ST-läkare som deltar i ENTOG-utbyten beviljasbidrag från NFOG-fonden!

När ska man söka?

Sista ansökningsdatum i vår är 1 mars!Läs mer på www.nfog.org/fund/

Sök pengar från NFOG-fonden!

OGU-priset 2021Varje år delar OGU ut pris till Sveriges bästa ST-handledare i syfte att uppmuntra godamentorer på landets kvinnokliniker. 2020 tilldelades Bente Simonsson på Västerviks sjuk-hus den åtråvärda titeln.

Vem är 2021 års bästa handledare?Var med och påverka beslutet genom att skicka din eller din ST-grupps nominering inklusive motivering till [email protected]. Senast 1 maj vill vi ha din/er nominering.OGU-priset delas ut under SFOG-veckan i Göteborg.

ACTA-pris för bästa ST-arbeteCaroline Lysarides, Eksjö

Ökar vaginal förlossning risken för långsiktiga neurologiska komplikationer jämfört med elektivt sectio vid sätesbjudning?

Paulina Arntyr Hellgren, ÖrebroBirth trauma in babies born vaginally to women with and without type 1 diabetes in Sweden 1998–2012 - relationship with maternal BMI and fetal birth weight classes.

Pris för bästa avhandlingLinda Lindström, Uppsala

Born small for Gestational age: Beyond size at birth.


Tack till Caroline Lyssarides, som iKvinnoläkaren nr 5 2020 publicerade sittST-arbete där hon undersökt risken förutvecklingsneurologisk störning vid vagi-nal sätesförlossning jämfört med elektivtkejsarsnitt. Varje år föds ca 115 000 barni Sverige och årligen dör eller skadas medlångsiktiga sequele som följd ca 120 barn.Då negativa händelser således är mycketovanliga, oavsett förlossningssätt, kan viinte lita på vår personliga erfarenhet ellerstatistik på kliniknivå. Stora kohortstu-dier och litteraturöversikter är nödvän-diga för att få tillförlitliga data som kanvägleda oss.

Vi vill, som uppföljning på Lyssaridesartikel, presentera delar av resultaten frånvår HTA-analys (Health TechnologyAssessment) med titeln Term breech pre-sentation - Caesarean section versus vagi-nal delivery (HTA 2017:98). Vi ställdedär frågan om planerat kejsarsnitt, jäm-fört med planerad vaginal förlossning,påverkar den perinatala och maternelladödligheten och sjukligheten på kortrespektive lång sikt för fullgångna sing-elgraviditeter med sätesbjudning (>34+0,>1500g).

HTA-analysVår HTA-analys gjordes 2017 i ett sam-arbete mellan HTA-centrum ochKvinnokliniken på Sahlgrenska Univer-sitetssjukhuset. Systematisk litteratursök-ning resulterade i 27 inkluderade artiklar:fem artiklar baserade på en multinationellRCT (”Hannah-studien”), 20 kohortstu-dier (varav en prospektiv) och två fall-serier.

Liksom i Lyssarides studie sågs gene-rellt låg evidensstyrka. Slutsatserna förbarnutfall blev att planerat kejsarsnittjämfört med vaginal förlossning kan min-ska risken för perinatal död (GRADE ++),minskar troligen frekvensen av Apgar

score <7 vid 5 minuter (GRADE +++)och kan minska risken för traumatiskafosterskador och behov av perinatalintensivvård (GRADE ++). Vi fann ingenskillnad i morbiditet hos barnet på långsikt (GRADE ++), vilket överensstäm-mer med Lyssarides. Räknar man påNumber needed to Treat (NNT) i deingående studierna skulle 386–411 kvin-nor genomgå kejsarsnitt för att undvikaett perinatalt dödsfall.

Slutsatserna för mödrautfall blev attdet är osäkert huruvida det föreliggernågon skillnad i mödradödlighet efterplanerat kejsarsnitt jämfört med vaginalförlossning (GRADE +) och att det kanföreligga liten eller ingen skillnad i allvarlig maternell morbiditet efter pla-nerat kejsarsnitt jämfört med planeradvaginal förlossning (GRADE ++).Konverteringsgraden från vaginal förloss-ning till akut kejsarsnitt låg på 44%(GRADE +++), vilket är viktigt att beak-ta då riskerna är större vid akut kejsar-snitt än vid elektivt kejsarsnitt. Viss datapekade på att risken för DVT var högrevid planerad vaginal sätesförlossning, tro-ligen relaterat till en högre andel akutakejsarsnitt. Det var troligen ingen ellerliten skillnad i moderns förlossningsupp-levelse beroende på om vaginal förloss-ning eller kejsarsnitt planerats (GRADE+++). Number Needed to Harm (NNH)för uterusruptur var 2415 och för placen-ta praevia 6173.

HTA-rapporten finns att läsa i sin hel-het på HTA-centrums hemsida:https://alfresco.vgregion.se/alfresco/ser-vice/vgr/storage/node/content/workspa-ce/SpacesStore/734b7fde-a749-4659-8ca6-c66cc7a52702/2017_98%20HTA-rap-port%20Sätesbjudning.pdf?a=false&guest=true.

PatientinformationEfter denna rapport har det kommit flerastora kohortstudier, bl.a. publiceradeEkéus et al (2019) en retrospektiv kohort-studie över samtliga sätesförlossningar iSverige 2001–2012 (n=27357). Resul-taten från denna studie används i denpatientinformation om förlossningssättvid sätesändläge, som nu delas ut till pati-enter på Sahlgrenska Universitetssjuk-huset. Ekéus et al, precis som vår HTA-analys, påvisar ökade risker för barnet påkort sikt vid vaginal sätesförlossning, mendessa risker måste givetvis vägas motökade risker för modern vid kejsarsnittsamt vid påföljande graviditeter.

Vår ståndpunkt är att patienten självskall kunna välja om hon önskar planeraför vaginal sätesförlossning eller elektivtkejsarsnitt, men det är av yttersta vikt atthon får objektiv och korrekt information.På Sahlgrenska Universitetssjukhuset harvi årligen ca 60 vaginala sätesförlossning-ar, varav 30 simplex, en siffra som legatstabilt sedan 2001. Ni kan här läsa vårpatientinformation och välkomnas attanvända den på er hemklinik om ni såönskar.

Vi arbetar just nu med en uppdateradlitteraturöversikt och ser fram emot attdelge er resultaten när den blivit publi-cerad.

Julia Wängberg Nordborg, ST-läkareYlva Carlsson, Överläkare, Med Dr,Sektionschef ObstetrikBåda vid Kvinnokliniken, SahlgrenskaUniversitetssjukhuset

Sätesförlossning: HTA-analysoch patientinformation


I slutet av graviditeten lägger sig de fles-ta barn med huvudet nedåt så att dettaföds fram först vid förlossningen. Ca 3 % av alla barn ligger istället i sätesänd-läge, vilket betyder att rumpan liggernedåt och huvudet uppåt. Det finns olikatyper av sätesändläge, se bilder nedan. Ide flesta fall beror fosterläget på slumpenoch betyder inte att något är fel påmamma eller barn. Om barnet ligger kvari sätesändläge i slutet av graviditetenkommer du att rekommenderas yttrevändning för att kunna föda med huvu-det först. Om vändningen inte lyckas kandu välja mellan planerat kejsarsnitt ellervaginal sätesförlossning. Vid huvudbjud-ning hos frisk mamma rekommenderarvi alltid vaginal förlossning. Vid säte-sändläge ser dock riskerna annorlunda utoch vi hoppas att denna skriftliga infor-mation ska hjälpa dig att fatta ett beslutsom blir så bra som möjligt för just dig.Tveka inte att fråga dina barnmorskoroch läkare för individuella råd!

Yttre vändningOm barnet ligger i säte rekommenderasdu yttre vändning i v 36-37.

Vändningsdagen får du äta frukost,därefter vara fastande. Före vändnings-försöket kontrolleras barnets hjärtaktivi-tet med CTG och ett ultraljud görs för

att kontrollera hur barnet ligger, dess viktoch moderkakans läge. Du får en nål satti armen och läkemedel ges som får liv-modern att slappna av. Medicinen ärofarlig för dig och barnet, men du kom-mer uppleva hjärtklappning. Vid självavändningen trycker läkaren varsamt menbestämt på din mage för att få barnet attvända sig, det kan upplevas obehagligt.Efteråt kontrolleras barnets hjärtaktivitetigen och du stannar en stund för obser-vation. Det är mycket sällsynt med kom-plikationer vid vändningsförsök. Ungefärhälften av vändningsförsöken lyckas ochdå planeras du för vaginal förlossning.Om ditt barn inte går att vända kan duvälja mellan planerat kejsarsnitt eller vagi-nal sätesförlossning. Chansen finns dockatt barnet vänder sig själv ända fram tillförlossningen, om huvudet ligger neråtnär du kommer för planerat kejsarsnittställs detta in och du planeras istället förvaginal förlossning.

Planerat kejsarsnitt eller vaginal förlossning?Det är inte alltid självklart vilket som är bästa alternativet. Man måste väga inrisker för mamman, risker för barnet, ev. önskan om fler barn och sina önske-mål om förlossningsupplevelse. I VästraGötaland föds idag ca 85 % av barnen i

sätesändläge med kejsarsnitt, oftast pla-nerat sådant.

Även om förlossningssätt planeras uti-från ditt önskemål måste man vara med-veten om att det aldrig går att förutse huren förlossning skall bli. Om kejsarsnitt ärplanerat men du kommer in till sjukhu-set i förlossningens slutskede kan du ändåbli rekommenderad att föda vaginalt. Omdu önskar föda vaginalt kontrolleras i för-väg dina bäckenmått med en röntgenun-dersökning och barnets storlek med ultra-ljud. Ungefär 4 av 10 planerade vaginalasätesförlossningar slutar med kejsarsnitt,oftast pga värksvaghet. Detta gör att ris-kerna ser annorlunda ut än vid vaginalförlossning med huvudbjudning eller pla-nerade kejsarsnitt.

Risker för barnet vid sätesförlossningRiskerna för både mamma och barn ärmycket små i samband med graviditet ochförlossning i Sverige idag, oavsett läge ochförlossningssätt. En granskning av allasvenska förlossningar 2001-2012 visardock att det är farligare för ett barn i säteatt födas vaginalt jämfört med planeratkejsarsnitt. Det är åtta gånger vanligareatt barnet dör (1 på 217 jämfört med 1på 1667). Det är sju gånger vanligare attbarnet drabbas av svår skada i form avhjärnblödning eller kramp (1 på 175 jäm-fört med 1 på 1111). Det är tretton gång-er vanligare att barnet får Apgar mindreän 7 vid 5 minuters ålder, vilket kan varatecken på syrebrist (1 på 20 jämfört med1 på 238). Det är dock viktigt att kommaihåg att risken för att barnet skall dö ellerskadas svårt är mycket liten, oavsett hurdet föds. Skada på armens nerver, s.k.plexusskada är 24 gånger ökad om ett

Sätesändläge – Patientinformation omförlossningssätt

innebär kraftigt ökad risk för stor blöd-ning under graviditet och förlossning somkan bli farlig både för mamma och barn.Risken för placenta accreta är nästan obe-fintlig utan tidigare kejsarsnitt, efter ettkejsarsnitt drabbas 1 av 300 kvinnor ochefter tre kejsarsnitt drabbas 1 av 40.Risken för placenta previa är 1 på 200utan tidigare kejsarsnitt och ökar till 1 på50 redan efter ett kejsarsnitt.

Ca 1 av 200 kvinnor som är kejsar-snittade tidigare och sedan går in värkar-bete vid nästa förlossning drabbas av ute-rusruptur. Det betyder att livmodern

spricker upp i ärret och kan innebära enstor fara för både mamma och barn. Dettaär i princip omöjligt om man inte är tidi-gare kejsarsnittad och risken ökar ävenhär med fler kejsarsnitt.

Som patient är det viktigt att du vägerin hur många fler barn du önskar då dubeslutar om förlossningssätt vid sätesänd-läge. Efter ett kejsarsnitt rekommende-rar vi vaginal förlossning nästa gång, menefter två kejsarsnitt rekommenderar vi attfortsätta föda på det sättet oavsett foster-läge.


SAMMANFATTNING SÄTESFÖRLOSSNING– Om barnet ligger i säte rekommenderas du yttre vändning i v 36-37.– Riskerna är mycket små vid förlossning i Sverige, oavsett läge och förlossnings-

sätt.– Det är vanligare att barnet dör eller drabbas av allvarliga skador om det föds

vaginalt jämfört med planerat kejsarsnitt.– Det är vanligare att barnet drabbas av lättare andningsstörning om det föds

med planerat kejsarsnitt jämfört med vaginal förlossning.– Det finns studier som tyder att planerat kejsarsnitt ökar risken för kroniska

autoimmuna sjukdomar hos barnet som astma och allergi, möjligen även diabetes och glutenintolerans.

– Det är vanligare att mamman drabbas av infektion i livmoder, operationssåreller urinvägar efter ett kejsarsnitt jämfört med en vaginal förlossning.

– Det är vanligare att mamman drabbas av blodpropp efter ett kejsarsnitt jäm-fört med en vaginal förlossning.

– De flesta kvinnor återhämtar sig snabbare efter vaginal förlossning jämförtmed kejsarsnitt.

– Kejsarsnitt ökar risken för onormal inväxt av moderkakan och bristning i livmoderväggen vid kommande graviditeter och förlossningar, vilket kan blifarligt både för mamma och barn.

– Som patient är det viktigt att du väger in hur många fler barn du önskar dådu beslutar om förlossningssätt vid sätesändläge.

barn i säte föds vaginalt jämfört med pla-nerat kejsarsnitt (1 på 159 jämfört med3333). Barnet är ofta lite taget efter envaginal sätesförlossning och kan behövahjälp av barnläkare att hämta sig. Lättareandningsstörning är några gånger vanli-gare hos barn som föds med planeratkejsarsnitt jämfört med om mammanvarit i värkarbete och slutligen föder vagi-nalt eller med akut kejsarsnitt (1 på 22jämfört med 1 på 83). Planerade kejsar-snitt bör göras omkring 39 fullgångnaveckor för att minska risken för andnings-störning.

Det pågår mycket forskning kring hurett barns långsiktiga hälsa påverkas av attfödas med planerat kejsarsnitt. Det finnsstudier som tyder på riskökning för kro-niska autoimmuna sjukdomar som astmaoch allergi, möjligen även diabetes ochglutenintolerans.

Risker för mamman vid sätesförlossningRisken för infektion i livmoder, opera-tionssår eller urinvägar är ca 1 på 50 eftervaginal förlossning, ca 1 på 10 efter pla-nerat kejsarsnitt och ca 1 på 5 efter akutkejsarsnitt. Risken för blodpropp är för-höjd hos alla kvinnor under graviditetoch efter förlossning. Efter vaginal för-lossning drabbas ca 1 på 1000, efter kej-sarsnitt ca 1 på 150, lite fler efter akutkejsarsnitt.

Efter en bukoperation kan man drab-bas av ärrbråck, sammanväxningar ibuken och i värsta fall tarmvred eller kro-nisk smärta. Alla dessa komplikationerförekommer men är ovanliga efter ett kej-sarsnitt. De flesta kvinnor återhämtar sigsnabbare efter en vaginal förlossning jäm-fört med ett kejsarsnitt.

Risker vid framtida graviditeterEfter ett kejsarsnitt blir det en ärrbild-ning i livmodern vilket ökar risken förolika komplikationer i kommande gravi-diteter och förlossningar. För varje kej-sarsnitt man gör ökar risken att i nästagraviditet drabbas av att moderkakanväxer in för hårt i livmoderns vägg (pla-centa accreta) eller att den är lågt sittan-de och täcker över inre modermunnen(placenta previa). Båda dessa tillstånd


ProjektsammanfattningAtt minska förbrukningen av engångs-material inom sjukvården är en nödvän-dighet för att minska påverkan på klimatoch miljö. På de flesta kliniker användsspekulum och depressor i plast som efteranvändning skickas till förbränning. PåSödersjukhusets kvinnoklinik användscirka 47 300 sådana instrument årligen,vilket motsvarar cirka 900 kg plast. Måletmed projektet var att byta ut dessaengångsinstrument i plast till flergångs-instrument i metall och därmed minskaförbrukningen av plastmaterial på klini-ken. Övriga mål var att öka medvetenhetom nyttan med flergångsinstrumentgenom utbildning av personal samt att tafram nya rutiner som följer ett byte tillflergångsinstrument. Målet var också attdela resultatet med andra kliniker medsyfte att få dessa att ta efter.

I samråd med ett team från Vård-hygien framkom att instrumenten kandiskas i diskdesinfektor på mottagning-en och behöver inte diskas i autoklav tillsteril grad. Först utfördes en kartläggningav antal instrument som behövde inhand-las. Olika instrument provades ut ochutvärderades av läkare och sjuksköterskorpå gynekologiska mottagningen. Därefterbeställdes instrument, förvaringslådoroch diskdesinfektor in. Vid ett antalmöten med gynekologiska mottagning-ens personal arbetade man fram en rutinför hur de nya instrumenten ska dukasupp, diskas och förvaras. Möten och

seminarium om projektet och miljö-/klimatfrågan hölls.

Sammantaget ledde arbetet till ett bytefrån plastspekulum till metallspekulumpå gynekologiska mottagningen. Klimat-frågan har lyfts och diskuterats i fleraforum inom kliniken. Information omprojektet har delats med hållberhetsstra-teger samt andra kvinnokliniker inomRegion Stockholm.

BakgrundFör en hållbar sjukvård behöver vi min-ska förbrukningen av engångsmaterial.Undersökningar från andra sjukhus iregionen visar att engångsartiklar utgör17% av sjukhusets totala klimatpåverkan.

Kvinnokliniken på Södersjukhusetanvänder idag engångsspekulum i poly-styrenplast vid varje patientundersök-ning. 2018 förbrukade kliniken 47 300sådana engångsinstrument i plast. Totaltuppgår dessa till ca 900 kg plast somskickas till förbränning.

Det är ej möjligt att materialåtervin-na dessa instrument då de ofta är bemäng-da med sekret och smittoämnen efteranvändning. Efter dialog med Vård-hygien, sjukhusets fastighetsvärd ochutförare av sophantering framgår att det

ur hygienisk synpunkt inte är lämpligt.Flergångsspekulum i metall har tidi-

gare använts men byttes ut för cirka15–20 år sedan i samband med attengångsspekulum introducerades. Vissamottagningar har fortsatt användametallinstrument och har genom utarbe-tade rutiner kunnat hantera diskning avdessa på ett effektivt sätt. Vi ville ta redapå hur vi skulle kunna genomföra ett bytetill flergångsspekulum utan att det i allt-för stor utsträckning påverkar persona-lens arbetsmiljö, användarvänlighetenoch patientens upplevelse av undersök-ningen.

Då ingen fullständig livscykelanalyssom jämför klimatpåverkan från plast-spekulum med metallspekulum hargenomförts har vi istället tagit del av jäm-förelser mellan liknande instrument. Enrapport gällande livscykelanalys avengångs- och flergångsinstrument inomvården (1) visade att operationssaxar iplast (engångs) utgör en cirka 270 gång-er större klimatpåverkan jämfört medoperationssaxar i metall (flergångs) vid1000 användningar. Efter justeringar för transporter och diskningsmetod blirden uppskattade klimatvinsten med flergångsspekulum ännu större än så. På samma sätt kan man jämföra med instrument för insättning av centrala ven-katetrar. En rapport från 2019 kunde visaatt miljöpåverkan från flergångsalterna-tivet endast står för en tiondel av påver-kan från engångsalternativet (2).

Byte från engångsinstrument i plasttill flergångsinstrument i metall vid gynekologisk undersökning påKvinnokliniken, Södersjukhuset

Mira Rehal, ST-läkare inomObstetrik och Gynekologi. Förbättringsarbete inom ST underhandledning av Marion Ek, MD,PhD, Södersjukhuset, 2019–2020.


Projektets mål⊗ Att minska förbrukningen av plast-

material på kliniken genom övergångfrån plasttill metallspekulum pågynekologiska mottagningen.

⊗ Att öka medvetenheten om miljö- ochklimatnyttan med flergångsinstru-ment genom utbildning av personal.

⊗ Att ta fram nya rutiner för hanteringav instrumenten.

⊗ Att dela resultatet av projektet medandra kliniker och regioner så att flerkan ta efter.

⊗ Att lyfta klimatfrågan och öka med-vetenheten om miljö och klimat påkliniken.

Genomförandet av projektetFinansieringMedel för genomförandet av projektetbeviljades av Naturvårdsverket genomutlysningen ”Plast och mikroplast – hurlöser vi utmaningarna?”. Information omutlysningen och projektet finns att läsapå Naturvårdsverkets hemsida.Livscykelkostnadsanalys Att minska förbrukningen av engångsin-strument leder till ekonomiska bespa-ringar. Att ersätta engångsinstrumentmed flergångs kommer efter två år min-ska utgifterna med 68 000 kronor. Fråntre år och framåt kommer utgifterna min-ska med cirka 100 000 kronor årligen dåengångsprodukter ej längre behöverinhandlas. Kostnadsberäkningarna inne-fattar ej kostnaden för personal eller even-tuell reparation av produkter och disk-maskiner. Det innebär att den faktiskakostnaden för flergångsinstrumenten tro-ligtvis är något högre.VårdhygienVid möten med läkare och sjuksköterskafrån Vårdhygien hölls en genomgång omhur instrumenten ska hanteras. Ur ettvårdhygieniskt perspektiv är användandeav flergångsinstrument i metall att före-dra framför engångsinstrument i plast.Metallinstrumenten håller, vid rätt han-tering, en högre renlighetsgrad än plast-instrumenten. Metallinstrumenten skadiskas i diskdesinfektor i 90° C med van-ligt diskmedel och behöver inte diskas till

steril grad. De behöver heller ej styckes-förpackas. Instrumenten bör torkas direktefter diskning för att undvika oxidation.Torkning kan antingen ske direkt i disk-desinfektorn om maskinen har ett tork-program, alternativt torkas med en renduk direkt efter diskning. Instrumentenplockas ut med desinficerade händer ochläggs på en desinficerad yta, exempelvisett metallbord som är avtorkat med ytdes-infektionsmedel. Nya rutinerMedicinskt ansvarig läkare och under-sköterska på gynekologiska mottagning-en gjorde en genomgång av de instrumentsom behövde beställas in. Metallspekulai olika storlekar, depressorer samt själv-hållande metallspekula köptes in.

Under flertalet möten diskuteradeslogistiken för de nya instrumenten. Dåvolymen disk ökar kom vi fram till atttidsåtgången för att torka alla instrumentför hand blir hög. Då befintlig diskdes-infektor var gammal och torkprogram-met ej fungerade längre togs beslut omatt beställa en ny diskdesinfektor medtorkprogram till gynekologiska mottag-ningen.

De nya rutinerna blev att instrumen-ten diskas i diskdesinfektor och torkasdirekt i maskinen. Torra instrumentplockas ut med desinficerade händer ochplaceras på renspritad yta eller i renametalltråg på utmärkta hyllor. Personalenslår in ett set av undersökningsinstrument(spekulum samt depressor) i ett tuntunderlägg och dukar ut dessa set till mot-tagningsrummen. Läkaren använderunderlägget vid den kliniska undersök-ningen som spillskydd i lådan under gyn-stolen, på så vis används ej extra materi-al. Efter undersökningen placerar läka-ren instrumenten i en för ändamåletinköpt metallåda med lock innehållan-des vatten. Vätska är nödvändigt för attinte sekret och blod ska torka in på instru-menten. Efter några undersökningarhämtar personalen ut lådorna från rum-men och diskar både instrument ochlådan.

Förvaring av instrumenten sker imetalltråg, täckt med en steril duk. Dessa

tråg ställs på uppmärkta hyllor som mon-terats för ändamålet. Trågen märks uppför att instrumenten ska cirkulera, så attvissa instrument inte blir ståendes förlänge med risk för dammansamling.

Representanter från vår gynekologis-ka mottagning besökte en annan mottag-ning där metallspekula används för attundersöka hur de hanterar volymen disk.

Under projektets gång har vi samar-betat med Södersjukhusets miljösamord-nare som vid flertalet tillfällen varitbehjälplig och svarat på frågor. Information inom klinikenInformationsmöte om projektet har hål-lits för personalen på gynekologiska mot-tagningen, akutmottagningen, för läkar-gruppen, ledningsgruppen och samverk-ansgruppen. Undersökarens och patientens upplevelseav metallspekulumUndersökarna (läkare och barnmorskor)har till största del positiva upplevelser avatt använda flergångsspekulum. Mångatycker det är likvärdigt med att användaett plastspekulum. De tillfrågade tyckeratt instrumenten fyller sin funktion väl.När undersökning eller ingrepp ska göraspå livmoderhalsens öppning är detbehändigt att använda ett enhandsgreppvilket är svårare med ett metallspekulumdå de saknar en skåra på depressorn. Medanledning av detta inhandlades ävensjälvhållande metallspekula för att möj-liggöra denna typ av undersökning medett enhandsgrepp.

Uppfattningen är att de patienter somblivit undersökta med ett metallspeku-lum inte har uttryckt ett ökat obehag. Fånegativa kommentarer eller reaktionerhar uppfattats av undersökarna.

Resultat ⊗ Under projektets tidsperiod har en

övergång från plasttill metallspeku-lum successivt genomförts på gyneko-logiska mottagningen. Vi har minskatförbrukningen av plastmaterial på kli-niken.

⊗ Vi har ökat medvetenheten om kli-mat- och miljövinsterna med fler-gångsinstrument genom utbildningav personal.


Vad är Graviditetsregistret?Graviditetsregistret är ett kvalitetsregis-ter med högst möjliga certifieringsgrad(1). Det finns över 100 olika kvalitetsre-gister i Sverige. Graviditetsregistret utgörsav tre olika arbetsgrupper med barn-morskor och läkare som representerarMödrahälsovård, Fosterdiagnostik ochFörlossningsvård.

Visst har du inloggning tillGraviditetsregistret?Om nej – ta kontakt med enhetsadmi-nistratören för Graviditetsregistret på dinklinik/enhet. Din chef vet vem det är.Maila till [email protected] omnågonting trasslar.

Vad kan jag användaGraviditetsregistret till?Till att ta reda på hur det ser ut gällanderesultat samt olika utfall på olika enhe-ter, i olika regioner och på nationell nivå.Det finns massor med data om allt frånKUB, annat obstetriskt ultraljud, MHVoch förlossningen fram till eftervårdskon-trollen på MHV.

Om du är ”nybörjare” gällande Grav-iditetsregistret, logga in och titta på- Dashboard. Det finns ”vanliga” och

”nya”. De nya uppdateras varje dygnmed färska data fram till gårdagen.

- Personliga rapporter. Där kan man sesina egna ”resultat” inom förlossnings-vården, t ex sugklockor man har dragit

eller hur många kvinnor som fåttsfinkterrupturer i samband med enförlossning där man varit ansvarig.Ingen annan än man själv kan se enspersonliga resultat.

Om du vill göra en studie eller t ex göraett ST- eller förbättringsarbete, så kan duansöka om ett specifikt datauttag, seGraviditetsregistrets hemsida.

Varför ska jag användaGraviditetsregistret?För att ha koll på läget! Om man inte vetenhetens eller sina personliga resultat, såär det ju omöjligt att veta vad som behö-ver förbättras, eller vad man kan vara stoltöver.

Hur kommer data in iGraviditetsregistret?De flesta data kommer in via en automa-tisk överföring direkt från journalen tillGraviditetsregistret. Det är ganska unikt!I de allra flesta andra register i Sverigemåste all data matas in för hand. I nulä-get fungerar direktöverföring för allaregioner som har Obstetrix, men arbetetmed att ansluta övriga regioner pågår.Mödrahälsovården registrerar även en delvariabler manuellt direkt i registret, sominte går att hämta direkt från journalen,men som är mycket viktiga för alla led ivårdkedjan. KUB registreras också direkti Graviditetsregistret.

Är du redan en flitiganvändare, eller vet du knappt vadGraviditetsregistret är?Välkommen att läsa, oavsett vilkenkategori du tillhör!

⊗ Nya rutiner som följer ett byte till fler-gångsinstrument har tagits fram.

⊗ Resultatet av projektet har delats medandra kliniker vilket kan leda till attandra tar efter.

Diskussion och slutsats Plast utgör en belastning på miljö och kli-mat både vid produktion och i förbrän-ning. Även om en mindre andel av plas-ten kan materialåtervinnas så är vi långtifrån ett cirkulärt plastflöde. Många avde plastprodukter som används i vårdenär dessutom olämpliga för materialåter-vinning på grund av hygienskäl. Att över-gå till flergångsartiklar i plast eller andramaterial är därför ofta ett bra alternativför miljö och klimat.

Ett hinder för ökad användning avflergångsartiklar kan vara att möjlighe-terna till rengöring av produkterna sak-nas. Kapaciteten på tvätterier och steril-centraler är begränsade. Vad gäller disk-ning av spekula kan det ske på den egnaenheten i en diskdesinfektor som oftaredan finns på plats.

Projektets resultat leder till minskadresursförbrukning samt förbättrad vård-hygien och innebär såväl miljömässigasom ekonomiska fördelar. Projektet harökat klinikens klimattänk och andraområden där engångsartiklar kan bytasut har lyfts. Framöver ser vi fram emotatt arbeta för att minska åtgång avengångsartiklar vid operation samt attåtergå från engångstextilier till flergångs.Kliniken ska också arbeta för att bli mermiljömässigt hållbar genom att införa enriktlinje för resor i syfte att minska för-brukningen av fossila bränslen.

(1) Öman och Liljeroth, på uppdrag avHemström, Livscykelanalys avengångs- och flergångsinstrumentinom vården, WSP, 2014.

(2) Wessberg, Kan en övergång till fler-gångsartiklar minska sjukvårdens mil-jöpåverkan?, examensarbete för mas-terexamen, Miljövetenskap, Lundsuniversitet, 2019.

Vad är det för skillnad mellanGraviditetsregistret ochMedicinska Födelseregistret(MFR)?De stora skillnaderna är:- I Graviditetsregistret finns data sedan

2014 (vissa data från MHV och fos-terdiagnostik finns sedan 1999 respek-tive 2006), i MFR sedan 1973

- I Graviditetsregistret finns rykandefärska data fram till gårdagen, i MFRbrukar det vara en betydande efter-släpning på mer än ett år

- I Graviditetsregistret finns fler varia-bler än i MFR

- I Graviditetsregistret är det frivilligtatt vara med (ca 100 kvinnor per årtackar nej), medan alla förlossningarregistreras i MFR (i MFR finns baragraviditeter som lett till förlossning)

- I Graviditetsregistret kan man se sinapersonliga resultat och ta fram resul-tat precis så som man önskar. MFRtillhandahåller färdiga rapporter.

Vad tycker kvinnorna i Sverigeom vården under graviditeten,förlossningen och tiden efterförlossningen, och hur mår det ex efter att ha varit med omett akut kejsarsnitt? För att ta reda på detta och mycket mera,så startade ett stort nationellt projekt den1 december 2020 i samarbete med SKRoch 1177, som ska pågå i två år:Graviditetsenkäterna. Varje dag skickasca 900 (!) enkäter digitalt till alla som ärregistrerade i Graviditetsregistret. En-käten skickas i graviditetsvecka 25, samtåtta veckor och ett år efter förlossningen.Resultaten kommer att återföras löpan-de till verksamheterna. Framöver kom-mer man även att kunna söka om forskaruttag från Graviditetsregistret sominnefattar frågor från Graviditets-enkäterna. Information kommer att fin-nas på Graviditetsregistrets hemsida. Seäven: https://www.1177.se/graviditets-enkaten

Jag är nyfiken och vill lära migmera om Graviditetsregistret- Titta på vår hemsida! - Fråga på din enhet! Det finns barn-

morskor och läkare inom MHV ochpå alla förlossningskliniker som kanmera om Graviditetsregistret och harutbildningsmaterial.

- Vi kommer att erbjuda korta digitala”kom i gång”-utbildningstillfällenunder 2021, och vi erbjuder även”fortsättningsutbildningar” (infofinns på hemsidan)

Jag har synpunkter och/ellerfrågor om GraviditetsregistretSå bra! Hör gärna av dig till [email protected] är allas vårt register,så det är utmärkt om många tycker tilloch har idéer.

Hoppas du har blivit inspirerad – ochär nu medveten om vilket fantastisktregister med rykande färska data vi harhär i Sverige. Någonting som andra län-der bara kan drömma om.

För GraviditetsregistretMichaela Granfors, läkare, Stockholm,RegisterhållareKerstin Petersson, barnmorska,Stockholm, Vice RegisterhållareOlof Stephansson, läkare, Stockholm,Ordförande för StyrgruppenYvonne Skogsdal, barnmorska, Örebro,Ordförande MödrahälsovårdsgruppenPeter Conner, läkare, Stockholm,Ordförande FosterdiagnostikgruppenVerena Sengpiel, läkare, Göteborg,Ordförande Förlossningsgruppen


Digitala utbildnings-/inspirationstillfällenom GraviditetsregistretAnslut enkelt via Zoom - individuellt, från morgonmö-tet eller så som ni önskar. Länk för anslutning hittar nidirekt när ni har loggat in i Graviditetsregistret. Tider(finns även på hemsidan), nya tider kommer ev. tillsenare, beroende på intresse.

Tider: Tis 9/3: kl. 8.15–8.30; 16.15–16.30Tors 11/3: kl. 8.15–8.30; 16.15–16.30Fre 12/3: kl. 8.15–8.30; 12.40–12.55Tis 23/3: kl. 8.15–8.30; 12.40–12.55Tors 25/3: kl. 8.15–8.30; 16.15–16.30Fre 26/3: kl. 8.15–8.30; 12.40–12.55


Benign (gyn)Kirurgi, BENK-ARGOrdförande: Sophia Ehrströ[email protected]: Klara [email protected]

Cervixcancerprevention, C-ARGOrdförande: Kristina ElfgrenPO Gynekologi och Reproduktion,Karolinska UniversitetssjukhusetStockholmTel: 08-585 875 [email protected]: Cecilia KärrbergKvinnosjukvård, SahlgrenskaUniversitetssjukhuset, Gö[email protected]

Endokrin-ARGOrdförande: Alkistis SkalkidouAkademiska Sjukhuset, UppsalaTel: 076-206 85 [email protected]:Angelica Lindén-HirschbergKarolinska UniversitetssjukhusetStockholmangelica.linden-hirschberg@karolinska.se

Endometrios-ARGOrdförande: Anna-Sofia MelinCapio Gynekologi Globen, [email protected]: Måns PalmstiernaSollefteå[email protected]

Etik-ARGOrdförande: Ingrid BergelinKvinnosjukvården DalarnaTel: 0250-49 30 [email protected]:Ann-Kristin RönnbergUniversitetssjukhuset Ö[email protected] [email protected]

Evidens-ARGOrdförande: Annika StrandellSU/Sahlgrenska, GöteborgTel: 0700-90 [email protected]: Sissel SaltvedtKarolinska Universitetssjukhuset, SolnaTel: 08-517 700 [email protected]

Familjeplanering, FARGOrdförande: Helena Kopp-KallnerDanderyds sjukhus, StockholmTel: 070-440 20 [email protected]: Ingrid SäävStockholmTel: 0733-54 14 [email protected]

Fert-ARGOrdförande: Elizabeth NedstrandKK Universitetssjukhuset Linkö[email protected]: Thomas BrodinCarl von Linnékliniken, [email protected]

Global-ARGOrdförande: Birgitta EssénAkademiska Sjukhuset, [email protected]: Mikael [email protected]

Hem-ARGOrdförande: Gustaf BiasolettoÖstersunds sjukhus ochSahlgrenska/Östra sjukhusetÖstersundTel: 063-15 30 [email protected]: Malin ÖndemarkSö[email protected]

Mödramortalitet, Mm-ARGOrdförande: Sissel SaltvedtKarolinska Universitetssjukhuset, [email protected]: Lisa ParénÖstra sjukhuset, GöteborgTel: [email protected]

Perinatal-ARGOrdförande: Anna HagmanSahlgrenska Universitetssjukhuset/Ö[email protected]: Maria NelanderKK, Akademiska sjukhuset, [email protected]

Preeklampsi-ARGOrdförande: Lina BergmanSahlgrenska Universitetssjukhuset/ÖstraTel: [email protected]: Charlotte IacobaeusBB [email protected]

POS-ARGOrdförande: Lena MoegelinKK, Södersjukhuset, StockholmTel: 08-616 10 10lena.moegelin@sllSekreterare: Eva HenningKK, Sundsvalls [email protected]

Robson-ARGOrdförande: Lars LadforsGö[email protected]: Sophia [email protected]

Ton-ARGOrdförande: Pia Jakobsson KruseSödersjukhuset, StockholmTel: 08-616 41 50. Mob: [email protected]: Ann-Chistine NilssonÖ[email protected]

Arbets- och Referensgrupperna inom SFOG


Tumör-ARGOrdförande: Karin StålbergKK, Akademiska Sjukhuset, [email protected]: Åsa ÅkessonSU/Sahlgrenska, Gö[email protected]

Ultra-ARGOrdförande obstetrik: Jana [email protected]örande gynekologi: [email protected] obstetrik: Kristina [email protected] gynekologi: Paula [email protected]

Ur-ARGOrdförande:Marie Westergren-SöderbergKK, Södersjukhuset, StockholmTel: 08-616 10 [email protected]: Riffat CheemaSkånes Universitetssjukhus, Malmö[email protected]

Vulv-ARGOrdförande: Nina [email protected]: Christina RydbergKK, Varbergs Sjukhus, VarbergTel: 0340-48 10 [email protected]

Arbets- och Referens-Grupp-Utvecklings-Samordnare

ARGUSOve Axelsson

SFOG-KanslietKlara Östra Kyrkogata 10 • Box 738,

101 35 Stockholm • Tel: 08-440 01 75E-post: [email protected]

SFOG-KanslietDiana Mickels • Jessica Hortelius

Klara Östra Kyrkogata 10 • Box 738,101 35 Stockholm • Tel: 08-440 01 75

[email protected] • www.sfog.se

Mödrahälsovårdsöverläkargruppen

Ordförande Anna BäckströmRegion Vä[email protected]

Sekreterare Birgitta SegebladRegion [email protected]

Intressegrupper inom SFOG

Obstetriker och gynekologer under utbildning (OGU)

OrdförandeMatilda Wå[email protected]

SekreterareTherese FriisKK, Akademiska [email protected]

Privatgynekologerna

OrdförandeIlona BarnardSlottstadens LäkarhusFågelbacksgatan 11, 217 44 Malmö. Tel: [email protected]

SekreterareTeresia Ondrasek JonssonOndrasek LäkarmottagningStorgatan 1, 852 30 Sundsvall. Tel: 070-661 04 [email protected]

KassörKatarina JohanssonLinköping Health CareTorkelbergsgatan 14 B, 582 24 Linkö[email protected]

WebmasterChatarina HofteHofteklinikenDrottninggatan 7, 252 21 [email protected]


Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi är en förening för alla läkare som ärverksamma inom specialiteten, specialister såväl som icke-specialister. SFOG är en specialitetsförening inom Sveriges Läkarförbund och den äldsta sektionen inom SvenskaLäkaresällskapet.

Alla medlemmar i SFOG är anslutna till Nordisk Förening för Obstetrik och Gynekologi(NFOG) och Fédération Internationale de Gynécologie et d’Obstétrique (FIGO), UnionEuropéenne des Médecins Spécialistes (UEMS) samt European Board and College of Obstetricians and Gynecologists (EBCOG). Som SFOG medlem bör man vara medlem i Sveriges Läkarförbund och Svenska Läkarsällskapet.

I Kvinnoläkaren, som publiceras fem nummer per år, dryftas angelägenheter som berörspecialiteten. Där annonseras också fortbildningskurser, möten och symposier. Man har också tillgång till ACTA Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, som utkommermed 9-12 nummer per år.

Föreningen har ett antal arbets- och referensgrupper (AR-Grupper) som är öppna för alla. Dessa grupper bevakar olika delar av specialiteten, ger ut ARG-rapporter ochmedverkar till vidareutbildning.

Årsavgiften till föreningen är 1 200 kronor och 600 kronor för pensionär. I avgifteningår abonnemang av ARG-rapporterna, som också är fritt tillgängliga på SFOGs hem-sida. I och med Din anmälan registreras Du i SFOGs medlemsregister.

För specialister som är medlemmar i SFOG anordnas fortbildningskurser.

De flesta som söker nytt medlemskap är fortfarande under utbildning.Obstetriker/Gynekologer under Utbildning – (OGU) är en av flera intressegrupperinom SFOG. OGU vänder sig till alla under specialistutbildning men även till vikarie-rande yngre kolleger med intresse för specialiteten och yngre specialister. Aktiviteternasyftar bl.a. till att bevaka specialistutbildningens utformning och innehåll, att försökaunderlätta för internationellt utbyte som del av utbildningen och att arrangera en årligkonferens för utbildning och debatt om utbildningsfrågor inom specialiteten. Sedandrygt ett år tillbaka är också SFOG huvudman för att organisera ST-kurser för blivandespecialister.

Bli medlem i SFOG, så kan Du hålla Dig välinformerad om vad som händer inom Din specialitet.

Anmäl dig via SFOGs hemsida, www.sfog.se, Medlemsansökan

SFOG MEDLEMSANSÖKAN

www.sfog.se

kvinnoläkaren - sfog

Documents