#2/2015STOCKHOLMLÄRA

Mohammad Fazlhashemi:

Ny kunskap med lärarledd forskning | Kinesiska språket — tecken i tiden

Proffsigt ledarskap ger studiero | ”Dags att sluta med handuppräckning”

Argumentera mera!

Antalet lärare som forskar om sin egen pedagogiska vardag har ökat stadigt — och resulterat i ny kunskap om elevernas lärande.

På hantverksprogrammet vid S:t Eriks gymnasium kan man bland annat utbilda sig till florist. Följ med till blommornas värld!

Hur kan vi förbättra studieron för eleverna? Nya klassrumsobserva-tioner visar att lärarnas ledarskap har en avgörande betydelse.

Fo

to

: bjö

rN

tE

Sc

HF

ot

o: r

ob

Er

t b

lo

Mb

äc

k

ill

uS

tr

At

ioN

: MiA

Nil

SS

oN

Fo

to

: MA

rc

FE

ME

NiA

INSPIRATION OCH INFORMATION FRÅN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLMS STAD

Dessutom ...

ta med klassen till Skansens djur och natur 4

Stort intresse för kollegialt lärande 9

behovet av nya lärare ökar kraftigt 10

krönika: ”Sluta med handuppräckning!” 13

Emil Aron, 19, utvecklas enormt på iSSr 14

lång intervju med Mohammad Fazlhashemi 16

Abc ger stöd i föräldrarollen 32

Enkät: Hur fungerar föräldrakontakterna? 33

Så fördelas skattepengarna till skolan 34

Nämnd & Nytt 36

Många menar att kinesiskan kommer att ta över som dominerande världsspråk i framtiden. Vi har träffat Meisang Fredmark som undervisar i kinesiska på tre av stadens skolor och också har skrivit läromedel i ämnet.

omslag: Professor Mohammad Fazlhashemi fotograferad av ulrica Zwenger.

Vinnare av Svenska Publishing- priset 2009, 2011 och 2013.

LÄRA stockholm ges ut av utbildnings förvaltningen i Stock-holms stad och utkommer med sex nummer per år.

Adress: lärA Stockholm, utbild-ningsförvaltningen, box 22049, 104 22 Stockholm. besöksadress: Hantverkargatan 2F.

Chefredaktör: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@stockholm.se.

Redaktör, projektledare: tomas bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@stockholm.se.

medverkande skribenter: katarina bjärvall, Annelie Drewsen, Agneta berghamre Heins, Alice Härdin, Helene lumholdt, Marianne Hühne von Seth, Monika Sidén, Ann turlock och ingela ösgård.

Ansvarig utgivare: Ann Hellenius.

Grafisk form: b-e-r-g.se

tryck: Edita, Falun, 2015.

iSSN 1654-7330.

upplaga: 15 900 exemplar.

För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se.

12 26 28

22

STOCKHOLM #2/2015

Med klassenpå Skansen

En outnyttjad resurs för Stockholms skolor, tyckte Skansen-pedagogen jens Djupa om sin arbetsplats. Han kontaktade utbildningsförvaltningen, som höll med. Nu kan alla stadens grundskolor besöka Skansens djur och natur alldeles gratis.

4 LÄRA #2/2015

DJUR OCH NATUR I SKOLAN

tExt: HElENE luMHolDt

Foto: robErt bloMbäck

Om en angripare klämmer till över en paddas vårtiga rygg utsöndras ett vitt giftigt sekret. En hund som tar ett paddbett vill inte göra det igen. Den kan till och med dö av sitt misstag.

Det och väldigt mycket mer får den tredje-klass från Kungsholmens grundskola veta un-der sitt tredje besök på Skansen. Tillsammans med läraren Jörgen Näslund har de tidigare haft en lektion om djur i vintertid och en an-nan om skogens träd.

– Våra skolprogram är anpassade efter sko-lans läroplaner, berättar Skansenpedagogen Jens Djupa som håller i besöket.

Han projektanställdes 2011 för att bygga upp pedagogiken för det då sprillans nya Lill-Skansen.

– Jag tog kontakt med utbildningsförvalt-ningen direkt för att få en referensgrupp med lärare från vårt närområde. Parallellt med det tittade vi inom Skansen på hur andra djurpar-ker arbetar med pedagogiken.

De upptäckte att både Köpenhamns Zoo och Universeum i Göteborg har mycket bra samar-beten med sina respektive utbildningsförvalt-ningar. Något för Skansen att ta efter, tyckte Jens Djupa, och det höll Stockholms stads ut-bildningsförvaltning med om.

– Vi var en outnyttjad resurs för skolorna i undervisningen om djur och natur, säger han.

Via utbildningsförvaltningen anställdes Helena Breine som pedagog på Skansen för att precis som Jens Djupa ta emot klasser från Stockholms stad. >>

Nellie Friedman Ahlström och djurvårdaren Nadja Janssen i vårsolen på Skansen.

LÄRA #2/2015 5

DJUR OCH NATUR I SKOLAN

Skräckblandad förtjusning. Tredjeklassarna Eli Roos och Adam Hedberg från Kungs­holmens grundskola har fått syn på några slingrande varelser.

LÄRA #2/20156

DJUR OCH NATUR I SKOLAN

”Nä, den var faktiskt inte så slemmig!” Nadja Janssen visar majsormen för (från vänster) Eli Roos, Cornelia Oretoft och Nathalie Shabo.

>> – Men också för att vara med och vidare-utveckla Skansens utbud så att det ännu bätt-re passar in i läroplanen, säger Jens Djupa.

Samarbetet har utmynnat i ett projekt som löper från hösten 2014 och hela 2015 ut. Det ger alla stadens 147 kommunala grundskolor chansen att boka upp till åtta besök per skola inom området djur och natur på Skansen – gratis. Därefter betalar skolorna hälften av ordinarie pris.

– Målet för oss är att ha 700 lektioner under det här året, berättar Jens Djupa.

Vid vårt besök är nordiska smådjur temat för lektionen. För en ”lektion” är besöket att

räkna som. Det börjar till och med i Lill-Skan-sens sal för pedagogisk verksamhet.

Till smådjuren räknas ormar, ödlor och gna-gare, och Jens Djupa visar bilder och presen-terar lite fakta och kuriosa om de olika djuren. Som att hasselsnoken äter huggorm och att råttors favoritföda faktiskt är ost.

Efter tio minuter är dags för det viktigaste, det som skiljer den här lektionen från en van-lig. Besöket hos djuren som bor i nybyggda, fräscha och spännande miljöer. Eleverna ser snokarna, med de vita fläckarna i nacken, smi-digt slingra sig uppför grenar i sitt stora terra-

Skansenpedagogen Jens Djupa tillsammans med Adam Hedberg (mitten) och Alexia Hemmingsson.

7LÄRA #2/2015

DJUR OCH NATUR I SKOLAN

Jörgen Näslund är säker.– Här finns allt som vi talar om i klassrum-

met på plats. Djuren, växterna, träden och så finns den kompetenta personalen, pedagoger med en spetskunskap som jag inte har, säger han.

Eleverna lyssnar intresserat på Jens Djupa och Nadja Janssen och ställer många frågor: Vilken är den starkaste ormen? Hur länge kan paddor vara under vatten? Kan man verkligen se utanpå en orm vad den har ätit?

– Ja, det kan man faktiskt, säger Nadja Jans-sen och förklarar hur ormar hakar av sin under-

Våra skol­program är anpassade efter läroplanen.

>>

rium, ser rödsorken hamstra paprikafrön och sedan gräva ner dem i marken. Och de får kika på de vackert mönstrade bitar av skinn som sandödlan ömsat.

De får också se när djurvårdaren Nadja Janssen matar paddor med levande syrsor, krypa i råttgrottan och gå ner i tunneln där man kan se abborrar simma runt under vattnet.

– Målet är att lärarna ska se Skansen som en naturlig del i undervisningen inom djur och natur. Var lär man sig bäst, i skolans läroböck-er eller här, mitt bland djuren? frågar Jens Djupa retoriskt.

Matilda Ajgeldinger­Nordqvist fascineras av den vandrande pinnen från Filippinerna.

LÄRA #2/20158

DJUR OCH NATUR I SKOLAN

käke och på så vis får ett enormt gap. En liten smal snok kan svälja en mus i ett helt stycke.

– Den sväljer musen hel och så kanske man bara ser svansen sticka ut ur munnen, säger hon och eleverna skruvar på sig och ger ljudligt ut-tryck för obehaget inför den bild hon målar upp.

Fyrtio upplevelserika och kunskapstäta minuter senare, samlas eleverna igen i skol-salen. Tillsammans går de igenom sina nya kunskaper och Jens Djupa skriver ned stödord bredvid bilderna på den interaktiva skriv-tavlan.

– Jag mejlar de här anteckningarna till lä-rarna efter besöket. Då har de dem att utgå

boka minst två veckor i för-väg via telefon 08-442 82 70. uppge att ni kommer från en av Stockholms stads skolor. Varje skola har rätt till åtta gratisbesök, därefter betalar man halva priset. läs mer på www.skansen.se/skolan.

>> ifrån när de ska jobba vidare. Det vet jag att lärarna uppskattar, säger han.

Just när orken börjar tryta får eleverna till sist möta några djur som visserligen inte ingått i dagens lektion om nordiska smådjur, men som också bor på Lill-Skansen. Ett av dem är ”Polarn”, en majsorm som snällt låter sig klap-pas av ivriga händer. Ett annat: ett alldeles häpnadsväckande vackert, grönglänsande vandrande blad.

Det är med fascinationen över naturens mi-rakel som både elever och lärare lämnar Skan-sen – för den här gången. n

kollegialt lärande på tapetenInför det nya Skolforskningsinstitutets start har ett 40­tal forskare kartlagt aktuell skolforskning och tagit fram rekommendationer för institutets arbete. En slutsats är att det behövs nya sätt att sammanställa och spri­da forskningsresultat till yrkesverk­samma lärare.

Den 1 januari i år sjösattes Skolforsk-ningsinstitutet, vars uppgifter är att sammanställa och sprida kunskap som kan bidra till skolutveckling samt att initiera praktiknära forskning. I Ve-tenskapsrådets projekt Skolforsk har ett 40-tal forskare tagit fram råd och rekommendationer som ska ligga till grund för institutets arbete. Den 28 januari presenterades slutsatser från de 16 olika delprojekten under en heldags-konferens med 500 deltagare från hela landet.

Forskargrupperna redogjorde i rask takt för sina respektive områden och många punktlistor passerade på projektor-dukarna under dagen. Karin Rönner-man, professor vid Göteborgs universi-tet, och Lill Langelotz, universitetslektor vid Högskolan i Borås, hade undersökt vilka forskningsfrågor som är relevanta för lärare.

– Vårt val föll på att studera frågeställ-ningar som doktorander sökt svar på i de forskarskolor där lärarexamen var en särskild behörighet, förklarade Karin Rönnerman.

Forskarna har gått igenom 101 av-handlingar från tre olika forskarskolor mellan 2001 och 2014 samt intervjuat lärare på väg in i masterstudier eller forskarutbildning om deras forsknings-intressen. Merparten av avhandlingarna rörde grundskola och drygt hälften be-handlade på något sätt undervisnings-praktiken.

De yrkesverksamma lärare som deltog i fokusgruppsintervjun var särskilt in-tresserade av att undersöka kollegialt lä-

Fo

to

: Su

SS

Wil

éNrande, vilket forskarna såg som ett teck-

en på att forskningsfrågor hänger ihop med aktuella skoldiskussioner. Karin Rönnerman och Lill Langelotz efterlyste mer forskning av och med lärare men konstaterade samtidigt att det redan finns svensk skolforskning med relevans för praktiken.

– Vi behöver fundera på vad som hän-der med resultaten av lärares forskning. Hur tas de emot av huvudmännen som bekostar studierna? Efterfrågas resul-taten? Hur får de spridning i praktiken? frågade Karin Rönnerman.

En annan forskargrupp presenterade en översikt inom området specialpedago-gik och inkludering, bland annat om den sociala situationen för elever i behov av stöd.

– Inkludering har blivit en ledstjärna i arbetet med elever i skolsvårigheter. Samtidigt visar statistik från Skolver-ket att antalet särskilda undervisnings-grupper ökar, sa Kerstin Göransson, docent vid Mälardalens högskola, som ansvarat för delstudien.

Hon förklarade att de flesta studier om den sociala situationen för elever som behöver särskilt stöd är väldigt person-fokuserade i stället för att inrikta sig på faktorer i skolmiljön. Generellt fram-kommer i dessa studier att elever i behov av särskilt stöd tenderar att ha en sämre social situation än andra elever, med färre vänner och mindre samspel med klasskamraterna.

– Samtidigt visar forskningen att de inte per automatik har en marginalise-rad och stigmatiserad roll, sa Kerstin Göransson och efterlyste mer forskning om vilka miljöfaktorer, till exempel arbets sätt och typ av skola, som leder till en bättre social situation för elever i svårigheter.

I de sammanfattande råden till Skol-forskningsinstitutet betonades att sam-spelet mellan forskning och skolpraktik är komplext. Nya strukturer för att sam-

”Det finns mycket relevant praktiknära skol­forskning som inte utnyttjas tillräckligt i dag”, säger Lill Langelotz.

ladda ner publikationen ”Forskning och skola i samverkan” från www.vr.se.

manställa och sprida kunskaper behöver byggas upp, där lärare är involverade och det finns utrymme för både kritisk dialog och långsiktighet.

En av deltagarna på konferensen var Katarina Arkehag, chef för utbild-ningsförvaltningens forsknings- och utvecklingsenhet i Stockholms stad. Hon menade att det nya Skolforsknings-institutet fyller ett tomrum.

– Flera av seminarierna betonade att man inte kan ha för stor tilltro till linjär forskningsspridning utan det behövs infra strukturer som skapar möjligheter för interaktion mellan forskning och praktik. Det gav mig bekräftelse på att vi är på rätt väg i vårt forsknings- och utvecklingsarbete i Stockholm. n

ANNEliE DrEWSEN

9LÄRA #2/2015

VI VAR DäR

Fo

to

: ul

ric

A Z

WE

Ng

Er

”Vi måste fundera på hur vi blir attraktiva som arbetsgivare för dagens studenter”, säger grundskoledirektör Håkan Edman.

10 LÄRA #2/2015

FRAMTIDENS SKOLA

behovet av lärare växerStockholm växer snabbt och behovet av lärare bara ökar. I grundskolan be­hövs drygt 800 nya lärare per år fram till 2022, men utbildningsförvaltning­en satsar samtidigt stort på de lärare som redan arbetar i stadens skolor.

– Vi har höga ambitioner – hos oss ska varje elev och lärare få möjlighet att nå toppen av sin förmåga. Våra lärare är viktiga och gör ett väldigt bra jobb och vi arbetar på många plan för att behålla dem och samtidigt rekrytera nya, säger Lena Holmdahl, tillförordnad utbild-ningsdirektör.

En viktig uppgift för utbildningsför-valtningen är att stärka och utveckla bilden av skolan och staden som en god arbetsgivare. Det görs både genom en kontinuerlig utveckling av verksam-heten och genom den yrkesstolthet som chefer och medarbetare förmedlar.

— Vi har ett stort utbud av kompetens-försörjning och två olika karriärspår: dels för lärare, dels för dem som vill bli chefer. Vi jobbar också med att förbätt-ra arbetsmiljön och höja lönerna. Våra lärare är vår viktigaste resurs, nu och i framtiden, säger Lena Holmdahl.

Inom utbildningsförvaltningen pågår ett intensivt arbete på alla nivåer för att säkerställa kompetensförsörjningen av lärare. Till grund för det arbetet ligger en strategi som utbildningsnämnden antog i juni 2014.

En ny rapport från utbildningsförvalt-ningen, ”Perspektiv på kompetensför-sörjning av lärare”, visar att många ung-domar vill bli lärare men samtidigt hålla dörrarna öppna, vilket gör att flera väljer bort lärarutbildningen. Rapporten visar också att arbetsgivare i andra branscher saknar kunskap om lärarnas kompetens och att endast sex procent av de lärare som lämnat yrket kan tänka sig att åter-vända till det i framtiden.

– De tre studier som redovisas i rap-porten är en del av vårt arbete för

att säkra kompetensförsörjningen av lärare. Syftet är att öka kunskapen och kvalitets säkra framtida beslut, säger Lena Holmdahl.

Samtidigt visar en undersökning från Lärarnas Riksförbund att andelen topp-studenter som vill bli lärare ökar, men de som söker till naturvetenskap, tek-nik och språk är fortfarande för få. Till vissa språk var det bara tre förstahands-sökande.

I Stockholms stads grundskolor är behovet av nya lärare drygt 800 per år fram till 2022, och för gymnasiet växlar behovet av lärare mellan 170 och 240 per år under perioden 2014–2021. De främsta orsakerna är att antalet elever ökar kraftigt – med 15 procent inom grundskolan och närmare 20 procent inom gymnasieskolan – samtidigt som många lärare går i pension.

Grundskoledirektör Håkan Edman är väl medveten om läget.

– Vi måste se oss i spegeln och fundera på hur vi blir attraktiva för studenterna. Det handlar om att vara en bra arbets-givare med bra ledare och en organi-

11LÄRA #2/2015

FRAMTIDENS SKOLA

pinerna: ”Be proud you are a teacher, the future depends on you”. Det är svårt att se någon viktigare samhällsinsats än att vara lärare. Samtidigt finns det andra aspekter som glädjen i att umgås med unga människor dagligen. Det gör att man lever i den tid som är, säger Håkan Edman. n

MoNikA SiDéN

rapporten ”Perspektiv på kompetensför-sörjning av lärare” finns att ladda ner från Pedagog Stockholm. Där finns också infor-mation om vad Stockholms stad erbjuder lärare och skolledare i form av kompetens-utveckling och karriärmöjligheter.

sation som hänger med i tiden, säger Håkan Edman.

Inom grundskolan är behovet av lärare likartat inom de flesta ämnen men med särskild tonvikt på behöriga särskollära-re. Geografiskt är behovet också ganska jämnt fördelat över hela staden, samtidigt som det är svårare att rekrytera till vissa områden. Störst är bristen i de områden som växer mest. Det beror både på det geografiska läget och på att det där finns skolor med stora utmaningar.

– De skolorna måste bli mer offensiva i sin rekrytering och där kan lönen vara ett skarpt instrument. Den centrala för-valtningen har en stor uppgift i att stödja våra ledare med kompetens utveckling och handledning. Ledarskapet är oerhört viktigt, inte minst för yngre människor som är i den positionen att de kan välja chef, säger Håkan Edman.

Stockholms stads skolor konkurrerar dessutom med andra skolhuvudmän i länet som står inför samma utmaningar. Håkan Edman menar att både skolorna

och förvaltningen i stort måste utveckla kanaler för att nå lärare, men han beto-nar också vikten av att de som arbetar inom skolan talar väl om verksamheten.

— Att vara en modern arbetsplats är också att vara en attraktiv arbetsgivare. Naturligtvis är löneutvecklingen fortsatt viktig liksom det kollegiala lärandet och möjligheterna att göra karriär. Vi måste erbjuda spännande jobb tillsammans med lärare och elever.

Håkan Edman talar om nödvändig-heten av att fånga in lärarstudenterna. Att ta emot VFU-studenter är ett sätt. Andra är samarbetet med lärarutbild-ningen, Rebel Learners och Settmässan. Varför ska en ung människa i dag välja läraryrket?

– När jag är högtidlig brukar jag citera devisen som jag såg på en skola i Filip-

ill

uS

tr

At

ioN

: HA

NS

Vo

N c

or

SW

AN

t

Fo

to

: MA

rc

FE

ME

NiA

12 LÄRA #2/2015

FORSKNING OCH UTVECKLING

Ny kunskap med lärarledd forskning

”Om eleverna får ta större eget ansvar så använder de sig av sina förmågor på ett bättre sätt”, konstaterar Carina Andersson (till vänster) och Helena Danielsson Thorell.

Hur kan så många elever uppleva att naturvetenskap är så tråkigt när vi lärare vet att det kan vara så intres­sant? Det var den enkla utgångspunkten när en liten grupp NO­lärare, som träffats på initiativ av utbildnings­förvaltningen, beslöt sig för att till­sammans hitta en forskningsuppgift kring frågan.

Det tog några år, i början med möten bara en gång i månaden, innan gruppen fick grepp om både ett projekt och en metod, berättar Helena Danielsson Thorell, lektor på Kungsholmens gym-nasium, och Carina Andersson, förste-lärare på Äppelviksskolan.

De båda, tillsammans med förste-lärarna Anders Jonsson på Kungshol-mens gymnasium och Andreas Holst på Abrahamsbergsskolan, bestämde sig slutligen för att låta elever genomföra en laboration kring strålning. Inte med någon av de egna klasserna eller i den egna skolan, utan i laborationslokaler på annan ort.

Gruppen sökte och fick pengar genom Stockholm Teaching and Learning stu-dies (STLS), ett samarbete mellan kom-muner i Stockholms län och Stockholms universitet för att stödja lärarledda forskningsprojekt.

För att få en uppfattning om huruvida lärarens intention med laborationen verkligen gick fram, studerades den ur elevernas perspektiv.

Elevernas uppgift var att mäta hur strålning förändrades när allt tjockare lager av aluminiumfolie användes för att begränsa strålningen. Med hjälp av ljudinspelningar från vanliga mobiler och anteckningar följde lärarna/obser-vatörerna elevernas arbete. Sammanlagt genomfördes fem laborationer med olika elever och vid två tillfällen ändrades de-taljer i laborationerna.

– Så i den sista omdesignade labora-tionen fick eleverna en tydlig ram där de fick klart för sig hur utrustningen fung-erar. Därefter fick de en öppen uppgift så att de själva kunde styra över vad de gjorde, berättar Carina Andersson.

– Syftet var att göra laborationen mer inkluderande så att eleverna får sin ny-fikenhet och experimentlust väckt. Vi upptäckte att när eleverna fick ett eget större ansvar så kunde de använda sig av sina förmågor, säger Helena Daniels-son Thorell och berättar att eleverna till exempel började experimentera och fun-dera på om det skulle vara möjligt att få ner strålningen till noll.

Transkriptet, där all kommunikation mel-lan eleverna har skrivits ner ordagrant, har lärarna sedan analyserat i gruppen.

– Som lärare har man en bild av sina elever, men som observatör en helt an-nan som det är svårt att få syn på i det egna klassrummet. Som observatörer såg vi hur lärare och handledare agerade

och insåg att de ibland störde elevernas tankegångar, säger Carina Andersson.

– Så en lärdom för mig som lärare är att mer lämna eleverna i fred och kanske lyssna i stället för att ställa frågor, även om det som sker i klassrummet kan upp-fattas som kaosartat.

Helena Danielsson Thorell påpekar att metoden med både transkription och egna noteringar under laborationen har varit viktig för resultatet.

– Vi har ju inte lärt oss genom att iaktta, utan genom att analysera tran-skripten, det vill säga elevernas diskus-sion och kommunikation med varandra. Om vi i stället hade valt att filma hade vi hamnat helt fel; det hade varit ett stör-ningsmoment och vi hade lagt märke till andra saker.

Carina Andersson tycker att det har varit härligt att få ”grotta ner sig” i en-skilda laborationer.

– Det går inte att tillämpa vid varje la-borationstillfälle, men jag har ändå lärt mig att se mer.

13LÄRA #2/2015

Det sägs att fysikern Max Planck blev avrådd från att studera fysik av sin lärare. Han tyckte näm-ligen att det mesta redan var upptäckt. Planck

bestämde sig detta till trots för att vända upp och ned på de etablerade teorierna om fysik och gick sedan till historien som en av upphovspersonerna bakom kvantteorin.

Jag funderar på hur jag ska locka fram fler Plancks i min klass. Hur får jag dem att tro på idéer som ingen annan tror på? Hur får jag dem att fundera över sådant som står utanför min egen fantasi?

Kanske handlar det om inställningen till att inte veta. I skolan är detta nästan alltid något dåligt, kan man inte svaret så går frågan vidare till någon annan. Vi ska självklart förmedla vedertagen kun-skap, men att inte veta behöver inte vara ett misslyckande. Det kan också vara något som väcker nyfikenhet och ger nya idéer, som att se en karta med vita fläck-ar eller höra om en outforskad planet.

Ett bra exempel på hur man kan väcka elevernas nyfikenhet på resonemang snarare än rätt svar är att sluta med handuppräckning. Skaffa en burk med namnlappar för dragning eller använd en slumpgenerator på datorn. På det sät-tet får alla vara med i diskussionen, inte bara de som vet svaret.

Det kan verka hjärtlöst att elever som inte vet ska behöva svara på frågan, men det är bara hjärtlöst om det är det som är poängen. Om vi i stället lägger fokus på resonemang kommer även elever som inte vet Rätt Svar att kunna vara stolta över sina svar. Lyckas man med detta så ger det spännande diskussioner där elev-erna resonerar sig fram och kommen-terar varandras idéer samtidigt som det inte blir lika obehagligt att ha fel.

Ett annat sätt är att ta med eleverna i sin egen process. Allting behöver inte vara elevnära eller ens relevant. Dina elever kanske vill lära sig om något helt annat, kanske något som inte ens du har en aning om! Så låt dem. Gör en ut-flykt till ett ämne som varken du eller dina elever känner till. Hur ska ni gå till väga? Var ska ni börja? Vilka ord och begrepp behöver ni lära er innan? För-hoppningsvis kommer dina elever med egna sätt att hitta lösningen. Om vi ska ge oss i kast med att undersöka Sverige på 1930-talet vill vi lärare oftast slå upp det på nätet, men en elev kanske snarare frågar sin farmor.

I matematiken är det naturligt att lära eleverna att resonera sig fram och öva genom till exempel problemlösning. Ett liknande arbetssätt kan användas i fler ämnen och är möjligen det närmaste vi kommer verkligheten. Det är ytterst sällan vi i vardagslivet ställs inför så kon-kreta och oflexibla frågor som i skolan.

Om vi på allvar vill att eleverna ska utvecklas så mycket som möjligt räcker inte det som vi lärare vet, och mycket kommer antagligen inte ens att vara sant om tio år. Därför måste vi lära ut hur man inte vet – fast på rätt sätt.

Max Planck belönades 1918 med Nobel priset i fysik för sina banbrytande idéer. Hans lärare blir framför allt ihåg-kommen genom anekdoter som denna.

siGneRAt: ALICE HäRDIN

Sluta med handuppräckning!

AlicE HärDiN är NybliVEN PoliticES kANDiDAt

ocH lågStADiElärArE

KRÖNIKA

– Sedan har det varit väldigt positivt att få träffa lärare från olika skolor och att vi har varit lärare både från högstadiet och gymnasiet, säger Helena Danielsson Thorell som redan dragit i gång ett nytt lite mindre forsk-ningsprojekt på den egna skolan.

Jessica Berggren, lektor i engelska, är koordinator och samordnare för forsk-nings- och utvecklingsprojekten inom STLS. Hon konstaterar att verksamhe-ten med lärare som beforskar sin var-dag har ökat stadigt de senaste åren.

– För fem år sedan var vi sju lärare/koordinatorer och professor Ingrid Carlgren från Stockholms universitet i den vetenskapliga ledningen. I dag är vi 17 koordinatorer och tre forskare från Stockholms universitet i den vetenskap-liga ledningen. Totalt har vi 14 projekt i gång som pågår mellan ett och två år.

STLS består av sju ämnesdidak-tiska nätverk. För första gången var alla nätverk representerade vid en informationsträff i februari för lärare intresserade av att delta och driva äm-nesdidaktiska forsknings- och utveck-lingsprojekt läsåret 2015/16.

– 60 lärare deltog, så intresset är stort. Många kom med egna idéer som de ville bolla, säger Jessica Berggren.

Hon berättar att det finns två olika typer av forskningsprojekt att delta i. I det ena kan lärarna på en skola själva ta initiativ till något specifikt område som de vill beforska. Det måste finnas utrymme för lärarna att avsätta en dag i veckan för projektet.

Det andra är ramprojekt som STLS initierar med de olika nätverken och där lärare från flera skolor kan med-verka. Den som ansöker om att delta ska kunna avsätta en halv dag per vecka för projektet.

Skolans rektor kan ansöka om me-del från utbildningsförvaltningen för deltagande lärare.

De vanligaste ämnena att forska inom är matematik, samhällsveten-skap och naturvetenskap och teknik, berättar Jessica Berggren.

– Vi efterlyser fler projekt som rör elever på låg- och mellanstadiet och projekt inom yrkes- och karaktärs-ämnena. n

iNgElA öSgårD

14 LÄRA #2/2015

MIN SKOLA

Fo

to

: ro

bE

rt

bl

oM

bä

ck

emiL ARon, 19

IB-PROGRAMMET PÅ ISSR

”Jag är född i Estland, har engelska som andraspråk och svenska som tredje-språk. För mig passade ISSR bra då det ger en bra användning för engelskan, men det är också en god grund för fram-tiden. Eleverna kommer från hela värl-den. Det är lätt och berikande att träffa nya människor eftersom vi har språket gemensamt, och det sätt som IB-pro-grammet är upplagt på gör det tacksamt att vara social och öppen.

Lärarna fungerar mer som mentorer och diskussionspartner än i den traditio-nella skolan. Det är högt tempo, men vi får lära oss effektiv stresshantering under det första året. Filantropi, kreativitet, nytänkande, hobbyer och regelbunden träning är en viktig del av vår utbildning. Det är nästan så att de flesta kommer att minnas den delen mest eftersom den hjäl-per till att hantera stressen.

Jag och en grupp vänner har varit i Israel och spelat in en dokumentärfilm. Vi intervjuade före detta utbildnings-ministern som var med när Israel och PLO skrev under Osloavtalet. Man får lära sig mycket och utvecklas enormt som person och världsmedborgare.

Jag har planerat min framtid brett. Jag kan tänka mig att arbeta som revisor inom IT. Helst vill jag jobba med språk eftersom jag är polyglott, eller inom administration. Just nu arbetar jag också som administrativ assistent på kommu-nikationsstaben i Stadshuset.” n

bErättAt För ANN turlock

iSSr står för the international School of the Stockholm region. ib-programmet (internatio-nal baccalaureate) är en internationell, högsko-leförberedande gymnasieutbildning.

” Här utvecklas man enormt”

15LÄRA #2/2015

MIN SKOLA

Han jobbar hemma i dag, Upp-salaprofessorn Mohammad Fazlhashemi. Från en villa i en Stockholmsförort, där ste-gen dämpas av persiska mat-tor, kan han titta ut över snön

och över frusna rådjur som nafsar i mossan. Mohammad Fazlhashemi är en av Sveriges

mest efterfrågade experter när det gäller islam. Sedan terrorattacken mot satirtid-ningen Charlie Hebdo i Paris i januari har han framträtt många gånger i medierna, men redan innan var han ofta anlitad. Hans auktoritet är svårslagen: han är både troen-de muslim och forskare med en objektiv och ständigt kritisk blick på islams mest ortodoxa yttringar. Han skriver i sin bok ”Vems islam” att han känner lika stort avstånd till jihadister som till främlingsfientliga nationalister.

Inte bara medierna vänder sig gärna till Mohammad Fazlhashemi, utan han föreläser också regelbundet för lärare och lärarstuden-ter. Vad har du själv för ingångar till skolan?

– Jag har inte gått i skola i Sverige utan hade just tagit studenten när jag kom hit från Iran 1977. Men jag hade ju den personliga kontak-ten när barnen gick i skolan. Då kom de hem med sina frågor. Islam handlade det ofta om, från och med högstadiet. Vilken bild lärarna hade och vilken bild som gavs i skolböcker.

Vad kunde det vara för bilder? – I en lärobok från gymnasietiden stod det

att för muslimer finns ingen fri vilja, allt är förutbestämt. Då frågade mina barn: stämmer det? Jag trodde inte att det stod så i skolboken, men det gjorde det faktiskt. Så jag var tvung-en att gå igenom hela frågan om den fria viljan och vilka uppfattningar som har funnits i den. Och i dag, vad har du som forskare för kontak­ter med skolan?

– Jag blir inbjuden att hålla föredrag och svara på frågor som lärarna har samlat på sig. Just sådana frågor var faktiskt starten på boken ”Vems islam”. Jag gjorde en frågebank med alla frågor som jag fick under sådana framträdanden och sedan tänkte jag att det här måste jag göra någonting av. Är det mest religionslärare som vänder sig till dig?

– Det är SO-lärare och religionslärare men även kuratorer och rektorer. Lärarna måste ha någon form av beredskap för de frågor som ställs när de möter elever som kommer från mus-limska hem eller identifierar sig som muslimer. Vad är det för frågor?

– Efter varje terrorattack ökar fientligheten mot islam och då finns det engagerade lärare som vill hantera det på bästa sätt. Jag hade kontakt med en lärare från Halmstad härom-dagen som sa: ”Efter det som har hänt i Paris och vad terrorgruppen IS har ställt till med så

tExt: kAtAriNA bjärVAll

Foto: ulricA ZWENgEr

Med islam i klassrummet kan såväl rasism som vålds-bejakande islamism blossa upp. Då måste lärare rusta sig med kunskaper för att visa att islam kan vara en modern och feministisk religion, menar Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi.

16 LÄRA #2/2015

SAMTALET

” Vi måste bemöta argumenten”

>>

LÄRA #2/2015 17

SAMTALET

möter jag elever med muslimsk bakgrund som är oroliga, och jag märker själv att det finns en fientlighet mot dem – vad ska jag göra?”. Hon undrade om man kan bjuda in gruppen Svenska muslimer för fred och rättvisa för att samtala om de här frågorna. ”Ja, det kan du göra”, svarade jag, ”det är en grupp som kan visa att det finns skillnad mellan extremistis-ka jihadister och unga muslimer i Sverige som väljer en fredlig väg”.

– Andra frågor handlar om att bemöta för-äldrar som vill hindra sina barn från att delta i olika aktiviteter. Det kom upp på en konferens för rektorer nyligen, att det händer att föräld-rar kräver att deras barn ska undantas från till exempel simning, idrott, sexualundervisning eller vissa historielektioner som kanske hand-lar om staten Israels grundande. Mitt svar var: följ läroplanen. Lärarförbundens mottagningstjänst för etik­frågor får ibland frågor från medlemmar som har med islam att göra. Den typiska är: ”En flicka i klassen har en förälder som kommer från Mel­lanöstern. Hon vill att jag ska behandla henne som de andra men pappan vill att hon ska slippa idrott för att hon inte ska behöva duscha med andra. Jag vill helst respektera flickans vilja men pappan är mycket bestämd. Vad ska jag göra?”

– Det problemet har jag mött. En skola i Umeå hade många elever som inte ville delta i de gemensamma duschningarna, så de bygg-de duschutrymmen med bås. De elever som ville slippa duscha med andra kunde duscha där. Men här var ju grejen att flickan ville vara som alla andra.

– Vi lever i en samförståndsdemokrati i Sverige där man ska respektera minoriteters rättigheter utan att ge avkall på demokra-tiska principer. Om det är duschningen som är problemet så går det att lösa med bås. Men om pappan vill att hon ska slippa idrott så kan man inte tillgodose det, för idrott är viktigt för barnens hälsa. Hur brukar stämningen vara när du svarar på frågor? Blir det spänningar, kommer det islamo­fobiska åsikter?

– Nej, sådant kommer oftast anonymt efter varje medialt framträdande. Eller när jag hål-ler offentliga föreläsningar, då kan det komma personer som är väldigt aggressiva. Och i sociala medier. Jag har stängt mitt Facebook-konto. Hur man än säger att ”jag bryr mig inte” så blir man påverkad.Är det högerextremister som är aggressiva?

– Ja.

Och jihadister? – Ungefär en tredjedel. De undrar hur jag

kan vara professor i islamisk teologi och inte reagera när de drar ner profeten i smutsen. Det är mer förebrående kommentarer, inte direkta hot.

– Jag har mött muslimer som menar att man inte ska kritisera islamisk extremism öppet. Då undrar jag: varför inte det då? Det handlar om att ge utlopp för det fria kritiska tänkandet. Du undervisar lärarstudenter också. Vad vill du ge dem?

– Det viktigaste är en insikt i att tolkningen av religionen är mångfasetterad och tar form från de miljöer där den befinner sig. Tycker du att lärarstudenter — de som inte har dig som lärare alltså — får tillräckliga och till­räckligt mångfasetterade kunskaper om islam?

– Det som brister är hur man problematiserar denna typ av frågor. Kjell Härenstam, numera pensionerad professor i religions pedagogik, har skrivit en avhandling som heter ”Skol-boksislam” och som visar att bilden av islam i svenska skolböcker har varit negativ och ten-dentiös. Den kom redan 1993, men sedan fick han i uppdrag av Skolverket att göra en följd-studie för att se om det skett någon förändring. Han visade att man har börjat gå ifrån vi-och-dom-tänkandet för att i stället peka på gemen-samma beröringspunkter mellan till exempel kristendomen, judendomen och islam. Men fortfarande kan man stöta på väldigt onyanse-rade föreställningar om vad islam är och hur muslimerna är som enhetligt kollektiv.

– Har man som lärarstudent inte fått pro-blematisera denna typ av föreställningar, och inte fått med sig bilden av den mångfasette-rade tolkningstraditionen, då blir det svårt. När jag möter mina studenter säger jag så här: ”Går det att jämföra före detta ärkebis-kopen K G Hammar med pingstpastorn Åke Green, som har beskrivit homosexualitet som en cancersvulst? Båda är kristna.” Då reage-rar studenterna med att fråga sig hur man kan jämställa våldsbejakande jihadister med till exempel muslimska feminister. Kan man jämföra en saudiarabisk rättslärd, som säger att kvinnor inte får köra bil därför att de kan skada sina äggstockar, med den imamutbil-dade islamologiprofessorn Amina Wadud, som håller predikningar för könsblandade grupper och vill ta tillbaka begreppet jihad för att an-vända det ur ett genusperspektiv? Hon är muslimsk feminist. Är du det?

– Ja, i viss bemärkelse är jag nog det, jag är för jämställdhet mellan könen. Jag stödjer Amina Waduds kamp och det hon gör.

Går det att jäm-föra före detta ärkebiskopen K G Hammar med pingstpastorn Åke Green? Båda är kristna.

18 LÄRA #2/2015

SAMTALET

>>

Om vi tar exemplet terrorattacken mot Charlie Hebdo, hur ska en lärare berätta om den för sina elever?

– Jag tror inte att man ska sticka under stol med att de som ställde till den här fruktans-värda massakern var ungdomar från mus-limska hem som hade inspirerats av en vålds-bejakande ideologi. De gjorde detta i islams namn, men den typen av våld riktar sig inte bara mot icke-muslimer utan i mycket större omfattning mot muslimer.

– Sedan kan man granska satirteckningarna och säga att ”det där är bara skämt, men det där är sexistiskt och det där är rasistiskt”. Yttrande-friheten är inte total, den har begränsningar, till exempel i lagen om hets mot folkgrupp.

– Man kan också titta på vad forskningen säger om de människor som dras till de vålds-bejakande ideologierna. Vad är det som gör att de utför massakrerna och terrordåden? Oavsett om det handlar om de här terrorister-na eller om dem som sprängde abortkliniker i USA på 1990-talet så är det människor som känner sig missnöjda med någonting i värl-den. En annan gemensam nämnare är att de inte hyser något förtroende för det demokra-tiska samhället.

– Nästa steg är att de måste komma i kon-takt med en ideologi som legitimerar bruket av våld. Högerkristna i USA kom i kontakt med präster som tyckte att vi måste före-bygga mordet på det ofödda barnet genom att spränga abortkliniker och döda abort-läkare och sjuksköterskor. De våldsbejakande jihadisterna tar fram religiösa argument för att mörda och terrorisera och sprida skräck bland människor. Och deras budskap är ock-så: ”Oavsett hur ni gör, hur bra medborgare ni än är, så kommer ni att bli diskriminerade, ni kommer inte att få några jobb.” Då skapar man en grogrund för att en individ kan glida åt det hållet. Många elever kan inte relatera till abortmot­ståndet i USA.

– Ta attentat mot moskéer i Sverige. I skolans värdegrund heter det att skolan ska uppmuntra skilda uppfattningar i olika frågor. Hur ska lärare tänka när det gäller elever som ifrågasätter grundläggande värden, oavsett om det är religion eller yttrandefrihet?

– Oavsett vad man kritiserar så får det ald-rig övergå i det som ibland kallas hate-speech eller något som kan klassas som främlings-fientlighet, antisemitism, rasism eller sexism.

Eleverna konfron-teras med bilder av islam som ligger långt från den fredspräglade religion som läro-böckerna talar om.

>>

19LÄRA #2/2015

SAMTALET

Hur ska lärare förhålla sig till risken att elever attraheras av militant islamism?

– IS och liknande grupper är väldigt skick-liga på att exponera ungdomar för fruktans-värda filmsekvenser och bilder av hur mördar-regimen i Damaskus bränner kvinnor och barn levande med till exempel oljefatsbom-ber. IS säger: ”Titta, ingen gör någonting, när ska du ta ditt ansvar?”. Jag tror att man som lärare måste resonera att ”okej, är svaret på ondska grövre ondska?”. Det finns säkert unga som säger att det är enda sättet. Då måste man jobba med synen på demokrati och de möjligheter som demokrati erbjuder. Humani-tära insatser, skapa opinion mot regimen i till exempel Syrien, sittstrejka framför FN eller vad det kan vara. Allt som är icke-våld.

– Sedan kan man inte säga till eleverna att ”det ni tror på är tomtar och troll, kasta bort det och kom hit och bli som vi” – det tar de inte till sig. Man måste göra det jobbiga arbetet att bemöta de religiösa argumenten. Ungdo-marna själva är dåligt pålästa, men jag har träffat religiösa ledare som säger att när de tar avstånd från IS så kommer en skur av sms och Twitter- och Facebookinlägg av unga som säger att IS hänvisar till den och den versen i Koranen eller det och det uttalandet från pro-feten. Så vi måste bygga upp ett batteri av reli-giösa argument för att kunna bemöta det. Det är viktigt att visa på alternativa tolkningar, med hänvisning till islams historia och till teo-logiska förklaringar. Vi har engagerade teolo-ger i Malmö som gör det, alltså imamer.

– Jag skulle kommentera en rekryterings-video från IS som sändes i SVT:s Aktuellt där unga människor gick runt och sa: ”Våra liv ligger i Guds händer”. De gav alltså uttryck för en fatalistisk uppfattning, och det är något som vederlades utifrån ett religiöst perspek-tiv redan på 700-talet, då teologerna sa att om man följer den logiken faller hela idén om dome dagen, för vid domedagen ska männis-kan ställas till svars för sina handlingar och därför kan de inte vara förutbestämda av Gud. Så man bemöter den fatalistiska uppfatt-ningen med ett argument som har sin grund i muslimsk teologi. För att domedagen är viktig i islam?

– Bland det viktigaste. Det står ordagrant i Koranen att människorna kommer att ställas till svars en och en för sina handlingar. Kan man som icke­muslimsk lärare få med muslimska elever på sådana tolkningar?

– Jag tror faktiskt det, för det handlar om kunskap. Lärarna måste läsa på, så att de kan svara?

– Ja, precis. Ett problem kan ju vara lärares egna fördomar mot islam. Har du något begrepp om hur med­vetna lärare är om att de kan ha sådana?

– Lärarkandidater säger ofta att de har haft en hel del förutbestämda uppfattningar om islam. Ett inslag i utbildningen är därför att vi jämför till exempel bilden av Jesus, Maria och Abraham i Koranen med den som finns i Nya och Gamla testamentet. Då kan de se att det finns många likheter. Berättelsen om Marias bebådelse i Koranen är till stora delar densam-ma som den kristna. I ”Vems islam” skriver du att när du var ny i Sverige sökte du efter beröringspunkter mellan svensk och muslimsk kultur. Vad hittade du som kan vara användbart för lärare?

Lärarna måste lära sig att kryssa mellan ytterligheter. De behöver en religionsdidaktisk metod för att möta de motsatta bilderna.

>>

LÄRA #2/201520

SAMTALET

Vid domedagen ska människan ställas till svars för sina handlingar och därför kan de inte vara förutbestämda av Gud.

– Kulturer har inte byggts som monoliter, alltså utan påverkan utifrån andra kulturer, utan de har ju påverkat och påverkar fortfa-rande varandra. Om man kan visa det har man vunnit mycket. Jag träffade till exem-pel turkar som blev så fascinerade av Stads-huset i Stockholm för att det påminde dem om osmansk arkitektur. Sedan träffade jag en konstvetare, Karin Ådahl, och hon sa att det stämmer, Stadshusets arkitekt var påverkad av osmansk arkitektur.

– Värmlands museum i Karlstad hade för två år sedan en intressant utställning utifrån boken ”1001 inventions”. Där har tredje eller fjärde generationens ungdomar i Storbritannien gått igenom vetenskapshistorien för att visa på uppfinningar som har gjorts av muslimska vetenskapsmän. Det är sådant som vi i dag tar för givet, som medicinska instrument eller för-klaringar av ögats anatomi, och som har gått vidare till den europeiska civilisationen.

– Och jag som är idéhistoriker försöker ju, från ett filosofiskt och teologiskt perspektiv, visa på att det har förekommit mycket kontak-ter. Diskussionerna som kristna kyrko fäder förde under högmedeltiden var nästan en exakt kopia av de diskussioner som muslimska teologer förde redan på 800-talet. De kom hit via Spanien som var under muslimskt styre fram till år 1492.Du skriver också om det du kallar svensk islam. Är det något som är tillräckligt enhetligt för att det ska gå att beskriva — hur ser religionen ut för en ung svensk muslim i dag?

– Min poäng är, som en känd muslimsk mystiker sa: islam är som ett klart vatten som formas av det kärl det hamnar i. Det finns en bok, ”Samtidsislam – unga muslimer i Malmö och Köpenhamn”, av islamologen Jonas Otterbeck. Han har intervjuat unga vuxna som kommer från muslimska hem. För en del av dem är religion ingenting som de vill befat-ta sig med, men så finns det de som har en reli-giös identitet – den är inte hela deras identitet men en del av den. Och när han frågar hur de utformar den biten av identiteten så svarar de att det gör de genom att navigera mellan det nya de har mött här. Finns det någon gräns? Finns det några yttre attribut som man måste behålla för att över huvud taget få kalla sig muslim? Kan man äta fläskkött, kan man dricka alkohol, kan man ha sex utan att vara gift och samtidigt ha en trovär­dighet som muslim?

– Alla de exemplen finns. Men blir man betraktad som muslim av andra muslimer då?

– Inte nödvändigtvis. Både bokstavstrogna traditionalister och högerextrema grupper har en väldigt tydlig bild av vad islam är och hur muslimer är. Men man måste acceptera att tolkningen av islam kan se ut på så många olika sätt. Det viktiga är att individen själv säger att han tror på en Gud och att Moham-med är hans sändebud och att grunden för den islamska läran kan hittas i Koranen; sedan gör var och en sina egna tolkningar. Vad tror du om islams roll i framtidens svenska skola?

– Lärarna har en stor utmaning framför sig. Många blir villrådiga när de ska lägga upp sin undervisning om islam i ljuset av vad som sker i världen och vilka reaktioner det får. Både lärare och elever konfronteras med bilder av islam som en religion som ger utrymme för våld och terrorism, bilder som ligger långt från den fredspräglade religion som läroböck-erna talar om. Så lärarna måste lära sig att kryssa mellan ytterligheter. De behöver en religionsdidaktisk metod för att möta de mot-satta bilderna. Då kan de få perspektiv på hur och av vem religionen – inte bara islam – kan användas för att motivera våld, och på hur och av vem religionen ses som grund för fred, tole-rans och gemenskap. n

Mohammad Fazlhashemi, professor vid uppsala univer-sitet, har bland annat givit ut böckerna ”tro eller förnuft i politisk islam” (2011) och ”Vems islam” (2012).

21LÄRA #2/2015

SAMTALET

>>

22 LÄRA #2/2015

PROFILEN

tecken i tidenHennes mål är att skicka så många svenska ungdomar som möjligt till uni­versitet i Kina. Men att Meisang Fred­mark skulle bli lärare var långt ifrån självklart. En nedlagd fabrik i Kista och de olympiska spelen i Peking hjälpte henne att hitta sin livsuppgift.

Åttondeklassarna på Kungsholmens grundskola droppar in i klassrummet några minuter innan lektionen börjar. På tavlan växer kinesiska tecken fram. Meisang Fredmarks handled rör sig ele-gant: uppifrån och ner, från vänster till höger, horisontala streck före vertikala. Rörelserna sitter i sedan hon var barn och gick i skolan i Nanjing 20 mil väster om Shanghai. Året var 1966 och kultur-revolutionen hade precis inletts.

– Jag var fem år och förstod inte vad som hände. På gatorna var det rörigt. I skolan fick vi recitera Mao och hade röda band på armen, berättar Meisang Fred-mark.

De kommande tio åren växte person-kulten kring Mao Zedong, samtidigt som en våldsam politisk utrensning genom-fördes. Allt gammalt skulle bort, såväl idéer som föremål. Tempel och kultur-föremål slogs sönder. Människor depor-terades till landsbygden för kroppsarbe-te. Bonden var idealet. Många unga fick aldrig gå i skolan, men Meisang Fred-mark hade tur. Hennes far var militär i folkets befrielsearmé vilket gjorde att familjen inte drabbades lika hårt som många andra.

– Pappa blev skickad till landet för att omskola sig till bonde, men min mamma vägrade att följa med.

I tio år tog modern ensam hand om sina fyra döttrar, som bara träffade sin far på loven.

– Vi åkte cykeltaxi ut på landet där vi badade i sjöar och fångade krabbor, minns Meisang Fredmark.

Hennes barndomsminnen är ljusa, trots att de är sprungna ur ett mörkt

Fo

to

: bjö

rN

tE

Sc

H

”Sverige behöver inte fler ekonomer. Sverige behöver unga människor som kan kinesiska”, säger Meisang Fredmark.

23LÄRA #2/2015

PROFILEN

>>

24 LÄRA #2/2015

PROFILEN

kapitel i Kinas historia. Nu i efterhand beskriver hon kulturrevolutionen som ”galenskap”.

– Många miste livet i kaoset. Folk slog ihjäl varandra. I dag är människor mer ut-bildade. Det skulle aldrig hända igen, men när Mao pekade åt ett håll gick alla dit.

Mao dog 1976 och lämnade ett sargat folk och samhälle efter sig. Åren som följde genomfördes en rad reformer och det blev återigen möjligt att studera på

universitetet. Meisang Fredmark var en av få som klarade antagningsproven. Hon studerade engelska i Peking.

– Det var första gången jag hörde Beatles!

Några år senare kom hon till Sverige som tolk åt ett företag som skulle köpa begagnad produktionsutrustning i Västerås. Där träffade hon ingenjören Lars Fredmark.

Efter studier i svenska och företags-ekonomi fick Meisang Fredmark jobb på Ericsson, där även maken arbetade. IT-branschen växte så det knakade. I Kista byggde Ericsson en fabrik för integrera-de kretsar till mobiltelefoner för över en miljard kronor. Så kom millennieskiftet och IT-bubblan sprack.

– I dag hittar du inte ett spår av den fabriken, den är jämnad till marken. Kina tog över, sammanfattar Meisang Fredmark utvecklingen.

Som en följd uppstod tanken på att bli lärare.

– Det här landet behöver inte fler eko-nomer. Sverige behöver unga människor som kan kinesiska.

Meisang Fredmark började arbeta som lärare 2007 när intresset för kinesiska ökade inför OS i Peking året därpå. För att bli behörig var hon tvungen att läsa kinesiska på universitetet. Lärarexamen har dröjt, men nu är äntligen den sista uppsatsen avklarad. Som behörig lärare i kinesiska är hon eftertraktad. Det finns bara 58 legitimerade lärare i det ämnet och intresset för språket växer.

I dag erbjuder ett 50-tal grundskolor och något fler gymnasieskolor kurser i språket. Hösten 2014 kom en reviderad kursplan, som ett led i att stärka intresset för kinesiska, och Meisang Fredmark satt med i expertgruppen när den togs fram.

Den reviderade kursplanen tar hänsyn till att det tar tid att bemästra kinesis-kans tecken, som inte hör samman med talspråket på samma sätt som alfabetisk skrift. Kinesiska är ett svårt språk – men inte omöjligt.

– Jag värdesätter varje elev som vågar komma in i klassrummet. Om de vågar så vågar jag. Men det är för få som vågar, säger Meisang Fredmark.

I dag sitter sju elever i hennes klass-rum. Salen är överdimensionerad, men Meisang Fredmark bygger effektivt upp

ett mindre rum kring sig och eleverna, dit bara den som förstår kinesiska har tillträde. Där inne tilltalas hon lăoshī, vilket ordagrant betyder ’gammal, vis mästare’.

– Vad duktiga ni är, väldigt bra uttal. Nästan alla tänkte på grammatiken, tid och plats före verb, säger Meisang Fred-mark i ett av få inskott på svenska.

Metodiskt avverkar hon talövningar, repetition av tecken, högläsning och skrivuppgifter. Hon fördelar ordet och ser till att alla kommer till tals. Koncentratio-nen är hög trots att lektionen är lång.

– Det är spännande att läsa kinesis-ka eftersom det är så annorlunda. Jag förstår det mesta på lektionen, säger Anthony Gicho, som vill fortsätta att läsa kinesiska på gymnasiet.

Det är inte självklart att han kommer att kunna göra det. När elevunderla-get sviktar lägger gymnasieskolor ner kurser. Meisang Fredmark berättar att hon har startat en kvällskurs för elever hon undervisat på grundskolan som inte kunnat läsa vidare på gymnasiet.

– Jag ger inte upp, vi måste fixa det här, säger hon.

Denna vilja att tänja på sig själv och söka lösningar på vartenda problem som dyker upp är utmärkande för Meisang Fredmark. Hennes hängivenhet för det kinesiska språket tycks sakna gränser. Hon har medvetet valt att arbeta på flera skolor för att nå så många elever som möj-ligt. När hon inte undervisar skriver hon läromedel, driver en kinesisk lördags-skola och tar fram lärarhandledningar till Utbildningsradions filmer på kine-siska. På loven tar hon med sig elever till universitetet för att prata kinesiska.

– Jag är galen, skrattar hon och för-klarar att hon har valt att prioritera sitt arbete.

En god natts sömn och lite mindre städning hemma gör att hon orkar.

Som lärare i kinesiska försöker hon sätta sig in i vilka svårigheter svenska elever möter. Det allra svåraste är utta-let. På kinesiska finns fyra olika toner.

– Om ordet för lärare betonas fel blir betydelsen ’gammalt bajs’ i stället för ’vis mästare’, förklarar Meisang Fredmark med ett skratt.

Lösningen är att tala målspråket så mycket som möjligt i klassrummet.

MeisANg FReDMARk

Aktuell: just klar med en lärarhandled-ning till kursbok 1 i kinesiska för liber. ingick i expertgruppen när Skolver-ket tog fram en reviderad kursplan i kinesiska.

gör: undervisar i kinesiska på Abra-hamsbergsskolan, kungsholmens grundskola och thorildsplans gymna-sium samt på Näsbydalsskolan i täby. rektor för lördagsskolan ruiqing.

Bor: i barkarby.

gillar: Flitiga elever.

Ogillar: krånglande datorer.

På lediga stunder: umgås med min man och mina två döttrar.

Läser: Fackböcker i pedagogik, Mo yan, kalle Anka.

Lyssnar på: lionel richie.

Bästa lärarminne: Språkresa till inre Mongoliet med mina elever, organise-rad av lördagsskolan.

Fo

to

: bjö

rN

tE

Sc

H

25LÄRA #2/2015

PROFILEN

Fo

to

: bjö

rN

tE

Sc

H

– Det är svårt att bara prata kinesiska. Jag har arbetat med mig själv i sex år och märker att eleverna börjar säga rätt.

En annan svårighet är att lära sig kinesiska tecken. För att klara av att läsa en vanlig dagstidning bör man känna till omkring 2 500 tecken. Under grund-skolans kurser hinner eleverna lära sig några hundra. För att underlätta inlär-ningen skiljer man därför mellan passiva och aktiva tecken.

– Passiva tecken ska eleverna kunna läsa, säga och skriva digitalt. Aktiva teck-en ska man även kunna skriva för hand.

Meisang Fredmark använder mobilen för att eleverna ska få träna på att skri-va tecken. Antingen kan man rita teck-net med sitt finger, streck för streck. Eller så skriver man det på pinyin – kinesisk skrift med latinska bokstäver, där bokstäverna står för ljuden i orden – och får förslag på olika kinesiska teck-

en. Det senare fungerar även på dagens datorer.

På dagens lektion skriver dock elev-erna för hand. En och en går de fram till tavlan. Meisang Fredmark står alldeles intill, följer pennans trevande rörel-ser med blicken och ser till att strecken kommer i rätt ordning.

För att eleverna bättre ska minnas nya tecken berättar hon inlevelsefullt om vad de betyder.

– Som liten förstod jag inte ett smack av varför tecknen såg ut som de gjorde, det var här i Sverige jag insåg det!

Cecilia Lindqvists Augustprisbelönade bok ”Tecknens rike” var en ögonöppnare för många kineser och fick en rad efter-följare i Kina. Boken beskriver de bilder som kinesiska tecken är uppbyggda av genom att följa Kinas historia årtusen-den tillbaka.

– Jag har tagit över stafettpinnen från Cecilia Lindqvist om att föra över teck-enkunskap till mina elever. Jag vill följa dem och se dem bli verksamma i yrkes-livet. Hittills har 22 stycken fortsatt att läsa kinesiska på universitet utomlands, säger Meisang Fredmark och berättar om en flicka som just nu studerar vid Cambridge.

– Hon kallar mig sin kinesiska mamma.

Meisang Fredmark ler och packar ihop whiteboardpennor, läroböcker och da-torn. Om några dagar reser hon till Kina för att fira det kinesiska nyåret.

– Mina föräldrar bor kvar i Nanjing, i en lägenhet med golvvärme. Det är för-sta gången på 28 år som jag ska fira nyår tillsammans med dem. n

ANNEliE DrEWSEN

Som behörig kinesisk­lärare är Meisang Fred­mark eftertraktad. Det finns bara 58 legitime­

rade lärare i kinesiska i Sverige.

Proffsigt ledarskap A och O för studiero

26 LÄRA #2/2015

STUDIERO

Lätt att säga studiero. Svårare att åstadkomma i en handvändning. Det finns dock ett framgångsrecept som fungerar, och det handlar inte om att förbjuda mobiltelefonerna.

En lektion kan se ut på lika många sätt som det finns lektioner. I ett klassrum ringer en mobil. I ett annat har några elever glömt sitt arbetsmaterial. I ett tredje förstår eleverna inte lärarens genomgång.

Studiero är enligt många rapporter en bristvara i den svenska skolan. Så också i Stockholm, enligt stadens egna brukar-undersökningar. Bara ungefär hälften av eleverna i grundskolan och på gymna-siet tycker att de får arbetsro på lektio-nerna.

Fem grundskoleutvärderare och två gymnasieutvärderare fick uppdraget av utbildningsförvaltningen att presen-tera förslag på insatser och åtgärder. De har hösten 2014 gjort observationer i sammanlagt nästan 400 klassrum på 17 skolor för att ta tempen på arbetsklima-tet. Deras rapporter är nu färdigställda och bygger på klassrumsbesöken och på samtal med lärare, elever och rektorer.

Gunnel Eriksson och Jonas Flodmark är två av grundskoleutvärderarna och deras slutsats är att ledarskapet i klass-rummet är helt avgörande. Men vad är studiero?

– Vi har formulerat en egen definition: alla elever ska ges förutsättningar att fokusera på lärandet – enskilt eller i grupp, säger Gunnel Eriksson.

Hon ger exempel på vad eleverna tycker ger studiero. Det kan handla om att ha en fast plats i klassrummet. Eller att läraren agerar om det blir stökigt. Grundskoleeleven tycker också att det är viktigt att man inte pratar i munnen på varandra.

– Men generellt har vi inte sett så stora problem som brukarundersökningarna indikerar. Tvärtom är arbetsro det nor-mala, säger Jonas Flodmark.

De brister som ändå finns i någon mån på alla de besökta skolorna har oftast sitt ursprung i den enskilde lärarens ledar-skap. Den professionelle läraren står för tillitsfullt arbetsklimat, tydligt ledar-skap, tydliga strukturer, motivation av eleverna, anpassning av lektionerna och en optimal lärmiljö.

– Variation och balans i undervisning-en är viktiga faktorer. Går det för lång-samt tycker eleverna att det blir tråkigt och då kan det uppstå störningar, säger Gunnel Eriksson.

Varken hon eller kollegerna ser stör-ningsmomenten som roten till det onda, utan som symptom på att ledarskapet inte fungerar som det ska.

– En sen ankomst stör sannolikt inte arbetsron om läraren fortsätter lektio-nen utan avbrott för att tillrättavisa eleven som kommer för sent, tror Jonas Flodmark.

Då är det värre med klassrum som har ”svängdörr”, att andra vuxna på skolan bryter lektionen för att konsultera lära-ren eller tala med någon elev. Det hän-

der till och med att föräldrar dyker upp oanmälda i klassrummet.

Utöver läraren har rektor en nyckel-roll. Det finns skolor där eleverna inte fått veta resultatet av brukarundersök-ningen och lärarna inte fått veta vad som förväntas av dem med anledning av siffrorna.

Grundskoleutvärderarna har inte sett att elevernas mobiltelefoner påverkar studieron i någon större utsträckning. Många skolor använder sig av ”mobil-dagis” för att eleverna inte ska frestas att släppa uppmärksamheten för att skicka sms eller mejl. Finns telefonerna trots allt inom räckhåll är det lärarens uppgift att skapa ett arbetsklimat där eleverna själv-mant prioriterar lektionen före mobilen.

Den slutsatsen drar också de båda gym-nasieutvärderarna Katarina Willstedt och Lena Lindgren, även om mobiltele-foner upplevs som ett större problem på gymnasiet än i grundskolan. I en under-sökning gjord av Lärarnas Riksförbund uppgav 46 procent av gymnasielärarna störande föremål i klassrummet som ett av de största problemen, medan motsva-rande siffra för lärarna i årskurs 7–9 var 37 procent.

Gymnasieutvärderarnas definition av studiero är att eleverna kan koncen-trera sig i en miljö där det råder lugn och ro utan störningar. De har studerat 18 enheter på nio gymnasieskolor under hösten 2014.

Mestadels var det lugnt i klass-rummen. Utvärderarna noterar att

ill

uS

tr

At

ioN

: MiA

Nil

SS

oN

27LÄRA #2/2015

gymnasie eleverna kan lägga en annan innebörd i begreppet ”studiero” än den gängse. Oro för framtiden eller stress är faktorer som gymnasister tycker påver-kar deras studiero.

– Vi ser att många elever är väldigt splittrade i dag och lärarnas ledarskap ut-manas hela tiden, säger Lena Lindgren.

De refererar till forskaren Marcus Samuelsson vid Linköpings universitet som 2013 undersökte vilka beteenden som gymnasielärare uppfattade som mest besvärande i klassrummet. I topp hamnade sysslolöshet, otillåtet prat och att inte passa tider.

Gymnasieutvärderarna delar Samu-elssons uppfattning att lösningen inte

är hårdare regler och förbud utan att skapa delaktighet och involvera elev-erna.

– Det allra viktigaste är att vara en självklar och lyhörd ledare och ha förmå-gan att skapa goda relationer. Därtill att man kan möta många elevers behov av struktur, säger Katarina Willstedt.

Både grundskole­ och gymnasieutvärde-rarna är överens om att en väg till ökad studiero är det kollegiala lärandet. På Thorildsplans gymnasium har förste-läraren Tova Rasmusson i uppdrag att särskilt arbeta med studieron i klassrum-men. Hon har genomfört en pilotstudie i tre klasser, där eleverna har svarat på

en enkät om vad de själva behöver för att uppleva studiero.

– Enkäten har sedan följts upp med klassrumssamtal och det har lett till ökad förståelse för kamraternas behov, så vi har redan sett en positiv effekt. Tanken är att vi ska arbeta så här på hela skolan, men det är ännu i sin linda, säger Tova Rasmusson.

Utvärderarnas rapporter kommer nu att presenteras på analysseminarier inom utbildningsförvaltningen. Målet är att de nya kunskaperna ska fortplanta sig ut i skolorna som en del i de utveck-lingsprojekt som redan pågår. n

MAriANNE HüHNE VoN SEtH

Färg och form för

alla sinnen tExt: ANN turlock

Foto: robErt bloMbäck

28 LÄRA #2/2015

YRKESUTBILDNINGAR

— Hantverksprogrammet måste visas upp med färg och form. Det är taktila människor som söker hantverk, som går i gång på att få känna och ta i materialet, klämma och dofta och använda sina sinnen. Floristyrket måste träffa någonstans i maggropen och i hjärtat, säger floristläraren Susan-na Holdar på S:t Eriks gymnasium.

Innanför dörrarna till floristerna slår blom-doften emot en. Miljön andas kreativitet, inspiration och engagemang.

– Vi utbildar elever till ett yrke där de får arbeta med sociala kontakter, utöva sitt hantverkskunnande och använda sin kreati-

vitet. De får arbeta med ett material som berör de flesta människor, som väcker känslor. Dess-utom varierar det efter årstid, växtsäsong och blommor som förknippas med olika högtider, säger Susanna Holdar.

– Vi försöker vara med på olika externa eve-nemang så att eleverna får prova på att arbeta med ”riktiga” kunder. De senaste åren har vi gjort blomsterarrangemangen till utdelningen av Stockholms stads kvalitetsutmärkelser i Stadshuset, brudbuketterna till modevisning-arna på Grand Hôtels bröllopsmässa och Inter-floras kongress. Blommor är uppskattade och efterfrågas i många sammanhang. >>

29LÄRA #2/2015

YRKESUTBILDNINGAR

Floristeleven Althea Swärd arbetar koncentrerat med att bygga upp en brudbukett från grunden.

Under tre år läser eleverna praktiska kurser där de arbetar med hantverket en tredjedel av tiden. De har sammanlagt 16 veckors ar-betsplatsförlagt lärande och går också andra kurser som ska förbereda dem för ett framtida liv som florist: personlig försäljning, entrepre-nörskap, materialkunskap samt tradition och utveckling. I nästan hälften av ämnena under-visar lärare med lång erfarenhet av florist-yrket som de kan ta med sig in i undervisning-en. Då är det också lättare att förklara syftet med olika uppgifter.

Från början var floristutbildningen en lärlings-utbildning. 1927 startade den första florist-utbildningen i Östra Grevie i Skåne. Senare flyttade den till Norrköping, där den fortfa-rande finns kvar. I och med friskolereformen startade ett oräkneligt antal utbildningar i hela landet. När Gy 11 genomfördes störtdök

>> söktalet till floristutbildningarna. Under de senaste åren har flera fått lägga ner.

– Vår utbildning är med i Floristernas yrkes-råd som är en sammanslutning av florister och floristutbildningar. De håller bland annat semi-narier för att diskutera bedömning och utveck-ling av utbildningarna och bedömer även gesäll-prov. Varje år ordnas prov för elever i årskurs 3 som vill ha ett yrkesbevis. I provet ingår alla delar som en florist behöver kunna för att klara arbetet i en butik. Proven granskas av lärare från andra floristutbildningar och gärna represen-tanter från branschen när det går. Ursprungs-tanken var att få en jämn nivå och likvärdighet på alla floristutbildningar.

Den pedagogiska utmaningen är att skola in till ett yrke, en identitet. Det är en roll där de framtida arbetsgivarna har förväntningar på uppträdande och kunskap. Den skolningen ska

Andraårseleven Sandra Stock­haus tycker om att jobba med händerna. Här gör hon ett arrang­emang med bland annat rosor och trollhassel.

30 LÄRA #2/2015

YRKESUTBILDNINGAR

De får arbeta med ett material som berör de flesta människor.

balanseras mot de krav som Skolverket ställer på utbildningen. Med tiden har det blivit ett större inslag av kundbemötande och ekonomi.

– För vissa av våra elever är den sociala delen knepig, att prata med kun-der, söka upp arbetsgivare, binda buket-ter framför kunderna. Det kan bero på att de inte riktigt tänkte på kunderna utan mer på de skapande inslagen när de sökte, säger Susanna Holdar.

Gymnasieeleverna är få så här på eftermiddagen. I rummet bredvid är vuxeneleverna desto fler. De följer med stort intresse floristen och ägaren till

Hantverksprogrammet är ett av gymna-sieskolans tolv yrkesprogram. På S:t Eriks gymnasium finns inriktningarna finsnick-eri, florist, frisör och textil design.

Floristkompaniet, Johan Pettersson, som under två dagar är inköpt för att inspi-rera och lära ut nya tekniker.

– Det är en lyx vi kostar på oss för egen kompetensutveckling, men främst är det inspiration och lust för eleverna. Ibland kan det vara nyttigt att höra en röst utifrån, inte bara oss lärare, säger Susanna Holdar.

Karolin Roth Nyberg går andra året på floristutbildningen och nöjd med sitt gymnasieval.

– Jag har en dyslexidiagnos och hade ingen lust att börja på ett teoretiskt pro-gram med mycket matte och skrivande. Jag ville hålla på med händerna och vara social, därför passar det här mig. Det är jättekul!

– Många vet inte ens att utbildningen finns. Andra tror att de kommer längre genom att gå natur eller något med mycket plugg. Föräldrars åsikter är ock-så viktiga. Jag tycker man ska välja det man är intresserad av och inte tänka hur det ska bli sen.

– När jag är klar ska jag försöka hitta ett jobb, kanske starta eget eller vidare-utbilda mig inom branschen, säger Karo-lin Roth Nyberg. n

Floristläraren Susanna Holdar utbildar elev­erna till ett yrke där de får arbeta med sociala kontakter och utöva sitt hantverkskunnande.

31LÄRA #2/2015

YRKESUTBILDNINGAR

Läs tidningen och var med och tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får ett presentkort på två biobiljetter vardera.

Lycka till!

1. Hur många gratisbesök får stockholms stads grundskolor göra på skansen fram till årets slut?

1. Fyra per skola.x. Sex per skola.2. åtta per skola.

2. Vad är syftet med Prevent?1. Att involvera föräldrarna i

skolarbetet.x. Att förebygga skolbränder och

annan skadegörelse.2. Att hjälpa skolorna med Pr

inför olika evenemang.

3. Hur många kinesiska tecken behöver man känna till för att kunna läsa en dagstidning?

1. 2 500.x. 10 000.2. 25 000.

4. inom vilket gymnasieprogram kan man studera till florist?

1. Hantverksprogrammet.x. Estetiska programmet.2. Hotell- och turismprogrammet.

5. Hur många nya lärare behövs det per år i stockholms stads grundskolor fram till 2022?

1. Drygt 400.x. Drygt 600.2. Drygt 800.

vinn biobiLjetteR

Skicka din tipsrad senast den 14 april till tomas.bannerhed@stockholm.se eller till LäRA Stockholm, Utbildningsför­valtningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Ange var du arbetar och din postadress så att vi kan skicka biobiljetterna om du vinner. Vinnare i förra numret blev Inger Gustafsson, ESS­gymnasiet, Marie Möller, Spånga gymnasium, och Magnus Åberg, avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa. Rätt rad var 2, 2, 2, 2, 2.

vi vill berätta om ditt arbete!

Arbetar du med något pedagogiskt projekt som dina kolleger runtom i stadens skolor borde få läsa om och inspireras av? kanske kan det bli ett reportage i lärA Stockholm.

kontakta redaktionen och berätta vad ni har gjort och hur det förbättrade elevernas lärande — enklast via mejl till tomas.bannerhed@stockholm.se.

välkommen att höra av dig!

LÄRASTOCKHOLM

Föräldrar som är trygga i sin föräldra­roll kan också vara mer delaktiga i sina barns skolgång. — Många som har gått i skola i sitt födelseland tror att samhället ska ta hand om barnen i skolan, men vi föräldrar måste också engagera oss, säger Tareq Malik, pappa till fyra barn mellan fyra och femton år.

Nu sitter han i ett klassrum i Hjulsta grundskola tillsammans med föräldern Aysar Mohammed Hussein, mamma till en nioåring och en sextonåring, och Riitta Moitus, förskollärare och utbildad ledare för föräldrakurser på skolan.

De båda föräldrarna har redan gått en kurs för Riitta Moitus: Alla barn i centrum, ABC, där föräldrarna vid fyra kurstillfällen på kvällstid får hjälp och

stöd i sin föräldraroll. Kursmaterialet har utvecklats i samarbete mellan bland andra socialförvaltningen i Stockholms stad, Karolinska institutet och Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning.

Riitta Moitus betonar att alla föräldrar kan vara ett stöd för sina barn. Även de som inte behärskar svenska kan hjälpa barnen med läxor.

– Det är ju inte meningen att du som förälder ska bli en extralärare. Men du kan ändå visa att du är intresserad och tycker att skolan är viktig genom att ha ett dagligt samtal om skolan och höra dig för om läxor. De små signalerna är väldigt betydelsefulla, likaså om barnet ser att mamma eller pappa kommer till skolan och pratar med läraren.

Och om föräldrarna blir stärkta i sin föräldraroll så blir också barnen stärkta,

fastslår Riitta Moitus och påpekar att hon brukar vara noga med att tala om för föräldrarna att detta inte är något som hon bara tror, utan att det finns stöd i forskningen.

Själv har hon blivit inspirerad av Lennart Grosin, docent i pedagogik, som för ett antal år sedan tillsammans med utbild-ningsförvaltningen i Stockholm gav ut ”Hemmets läroplan” med forsknings-baserade råd till föräldrar i deras kon-takt med skolan.

– När jag lyssnade till honom upptäck-te jag beröringspunkterna med ABC och efter det har jag satt ihop ett eget kurs-material som än mer betonar samarbetet mellan skola och föräldrar.

Aysar Mohammed Hussein lovordar ABC-kursen.

Abc ger stöd i föräldrarollen

Fo

to

: ul

ric

A Z

WE

Ng

Er

32 LÄRA #2/2015

FÖRäLDRASAMVERKAN

”Alla föräldrar, även de som inte talar så bra svenska, kan vara ett stöd för sina barn i skolan”, säger Riitta Moitus (till vänster). Föräldrarna Tareq Malik och Aysar Mohammed Hussein håller med.

– När jag gick min utbildning till psy-kolog i Irak läste jag ju också lite barn-psykologi. Men det är något helt annat att ha egna barn. Då behöver man stöd och hjälp i sin föräldraroll.

Hon berättar att hon kände igen sig mycket i de filmer som visades på kur-sen. Till exempel när hon kommer hem och är trött efter jobbet och redan i hal-len bara ser hur stökigt det är och blir arg och irriterad.

– Man börjar skrika åt barnen som i sin tur blir sura och det blir ingen bra fortsättning på kvällen om man kanske vill höra hur de haft det i skolan. Nume-ra ser jag inte skohögarna där hemma. Jag har lärt mig hur viktigt det är att välja sina strider, säger Aysar Moham-med Hussein och skrattar.

Under våren fortsätter Riitta Moitus både med ABC-kurserna och med sina kurser om samarbetet mellan skola och föräldrar. De senare pågår under två kvällar och i vår har hon bjudit in för-äldrar med barn i årskurs 4. Både Tareq Malik och Aysar Mohammed Hussein kommer att gå kursen.

Tareq Malik tycker att ABC-kursen borde vara obligatorisk för alla föräld-rar och säger att han också har föresla-git att skolan skulle kunna ha öppet hus en kväll i månaden.

Riitta Moitus håller med och berättar att flera föräldrar har önskat öppet hus kring något ämne och att detta är något som hon tar vidare till skolled-ningen.

– Vi skulle kunna ge tips om vilka appar som finns där eleverna kan träna engelska eller prata om skolans webb-plats och hur man kan använda den. Föräldrarna vill veta vad som händer i skolan och de här mötena är viktiga som ett alternativ till föräldramöten där föräldrarna kanske mer blir passiva lyssnare.

Både Tareq Malik och Aysar Moham-med Hussein tror att ju tidigare föräld-rar och skola kommer i kontakt med varandra, desto lättare borde det vara att behålla kontakten också högre upp i åldrarna.

– Det har börjat fungera väldigt bra på låg- och mellanstadiet, men det gäl-ler att få det att fortsätta också på hög-stadiet, där det är svårare, säger Aysar

Mohammed Hussein och får medhåll av Tareq Malik.

Eva-Britt Leander är utvecklings-strateg på Spånga-Tensta stadsdels-förvaltning och därtill ansvarig för EU-projektet Prevent vars syfte är att få föräldrar att stödja sina barn att full-följa skolan.

Stockholms stad, genom utbildnings-förvaltningen och Spånga-Tensta stads-delsförvaltning, deltar tillsammans med nio andra städer i Europa.

– Sverige ligger relativt bra till i jäm-förelse med övriga EU-länder; en stor andel elever fullföljer skolan. Men när vi kommer ner på kommun- eller stads-delsnivå så kan problemet vara det-samma som i resten av EU, konstaterar Eva-Britt Leander.

I områden som Hjulsta och Tensta blir bara 65 procent av grundskoleeleverna behöriga till gymnasieskolan och en stor andel föräldrar har själva en brist-fällig eller misslyckad skolgång bakom sig.

– Hjulsta grundskola arbetar väldigt seriöst med samverkan med föräldrar, men det behövs ännu mycket mer hjälp i de här områdena, säger Eva-Britt Leander och konstaterar att det inte finns någon som tar ett helhetsgrepp.

– Skolan har föräldramöten och ut-vecklingssamtal medan socialtjänsten tar hand om föräldrar och barn som be-höver hjälp i andra sammanhang. Ingen har uppdraget att ta hand om nyinflyt-tade svenskar och stötta dem i hur det är att vara förälder i ett nytt land.

En viktig slutsats av projektet är att skolan inte ensam kan ta ansvaret för att involvera föräldrar i barnens skol-gång.

– Skolan behöver till exempel ta hjälp av och samarbeta med civilsamhället, fastslår Eva-Britt Leander och nämner organisationer som Studiefrämjandet, Verdandi och Internationella bekant-skaper som har sett föräldrar som vik-tiga resurser för sina barn.

– Vårt mål är att inspirera skolor både i vårt område och i hela landet att arbe-ta med föräldramedverkan för att alla barn ska gå ut gymnasiet, och frågan behöver lyftas ända till Utbildnings-departementet och Skolverket. n

iNgElA öSgårD

33LÄRA #2/2015

Astrid Andersson, kurator, Riksgymnasiet för rörelse hindrade (Rg Rh) — Eleverna står i centrum, men det är viktigt att

skolan och föräldrarna är överens om att vi arbetar på rätt sätt för enskild varje elev. Vi har fokus på att eleverna ska bli så självstän-diga som möjligt, vilket är något vi hela tiden samverkar kring.

Nina Fagerudd elfström, lärare, Tallkrogens skola— Självfallet går den alltid att förbättra, men vi har goda kontakter med

föräldrarna och de är väldigt engagerade i elevernas skolgång. Vid viktiga frågor har vi alltid direktkontakt, mejlkonversation kan lätt leda till missförstånd.

Ann-sofie sandberg engdahl, yrkeslärare, enskede gårds gymnasium— Vi ser föräldrarna som en viktig resurs i skolarbe-

tet. Föräldrarna är oftast mycket positiva till kontakten med skolan och vi jobbar mycket för att alla föräldrar ska komma till våra utvecklingssamtal. är en elev frånvarande kontaktar vi alltid föräldrarna.

Ann-sofie Rosenqvist, rektor, Lindeparkens gymnasiesärskola— Vi försöker alltid få föräldrarna delaktiga i elevernas arbete och de

är oftast oerhört engagerade. Vi jobbar med öppet hus, information på webbplatsen, mejl, telefonkontakter och inte minst personliga möten.

Margareta eriksson Åslin, yrkeslärare, enskede gårds gymnasium — De fungerar väldigt bra. jag jobbar med årskurs

3, och vi har bra kontakt med föräldrarna. Vi grundar för det redan när de kommer till oss i ettan. Samarbete mellan skola och föräldrar är A och o. Det stärker våra elever i arbetet här på skolan.

tExt ocH Foto:

AgNEtA bErgHAMrE HEiNS

enKÄt

Hur fungerar föräldra kontakterna på din skola?

Utbildningsnämnden fördelar

pengar till kommunala skolor, till

huvudmän för fristående skolor

och till andra kommuner som tar

emot elever från Stockholm.

Procenttalen anger del av utbildnings nämndens budget.

Anslag är specifika belopp rikta-

de till olika ändamål, till exempel

det socioekonomiska tillägget.

Enstaka skolor har också anslag

för särskilda inriktningar.

utbildningsnämnden har en budget på 15,5 miljarder för 2015. Pengarna kommer till största delen från stockholmarnas skat-ter, men även från taxor och avgifter för till exempel fritidshem och sophämtning. En mindre del kommer från staten i form av statsbidrag.

Så fördelas pengarna till Stockholms skolor

stockholms stads skatteintäkter

stockholms stads taxor och avgifter

generella statsbidrag

40

,1 m

ilja

rde

r St

ock

ho

lms

stad

s b

ud

get

Schabloner

Anslag

miljarder miljarder

miljarder

Utbildnings­nämnden

Övriga nämnder

1,7 miljarder

15,5 13,8

24,6

34 LÄRA #2/2015

BUDGET 2015

Schablon är den summa pengar som

huvudmannen får för varje elev inom den

kommunala grundskolan. utbildnings-

nämnden fördelar schablonen till

fristående skolor. kommunala skolor

får istället elevpeng.

Gemensamma kostnader

är till exempel kopierings-

avtal, elevförsäkringar samt

forskning och utveckling.

Socioekonomiskt tillägg är pengar som alla skolor

får utöver skolpengen. Hur

mycket pengar en skola får

beror på ett antal socioeko-

nomiska faktorer som vårdnads-

havarnas utbildningsnivå på grund-

skolan och elevernas meritpoäng

på gymnasiet. beloppen varierar

kraftigt och syftet är att jämna ut

skillnader mellan skolor med olika

förutsättningar.

Tilläggsbelopp är pengar

som skolorna kan söka för

elever som är i omfattande

behov av särskilt stöd.

Elevpenggymnasieskolor

Kommunala skollokaler

Socioekonomiskt tilläggsbelopp

Socioekonomiskt tilläggsbelopp

Tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av stöd

Tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av stöd

Förskola

Gemensamma verksamhetskostnader

Central förvaltning

Elevpeng grundskolor

14,3 %

9,3 %

0,6 %

5,8 %

0,2 %

2,0 %

12,8 %

5,2 %

3,0 %

46,0 %

147kommunala grundskolor

30kommunala gymnasie-skolor

120fristående grundskolor

68fristående gymnasie-skolor

ill

uS

tr

At

ioN

: bo

lu

ND

bE

rg

35LÄRA #2/2015

BUDGET 2015

Nämnd & Nytt Redaktör: Annebritt Ullén, 08­508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se

Arrangörerna bakom Sime (Scandinavian In­teractive Media Event) gör nu ett evenemang för Stockholms unga. Den 4 maj arrangeras ”Sime Next Generation” för grundskolans årskurs 8 och årskurs 2 i gymnasie­skolan.

Det årligen återkommande Sime för digitala affärer och teknologi har blivit en mötesplats för innova-tioner och nya entreprenörsprojekt. Med ett Sime Next Generation vill man väcka ungdomars entrepre-nöriella lust att se idéer bli verklig-het och få dem att inse att det skul-le kunna vara de som skapar nästa Skype, Angry Birds eller Spotify. Utbildningsförvaltningen är med-arrangör med syftet att öka studie-motivationen och intresset för na-turvetenskap och teknik – och öka

elevernas måluppfyllelse på dessa ämnesområden. Sime Next Generation är ett klassrumsprogram som kulmine-rar i evenemanget på Cirkus den 4 maj. Där möter eleverna entrepre-nörsvärldens tungviktare, de får testa sina egna affärsidéer och träf-fa andra ungdomar med spännande idéer. Dagen kommer att handla om att locka fram mod och nyfikenhet, att se möjligheter med framtidens digitala teknik och ett entreprenö-riellt tänkesätt.

sime Next generation för unga entreprenörer

Sime Next Generation kommer att handla om mod, nyfikenhet och att se de entreprenöriella möjligheterna med digital teknik.

Fo

to

:AN

NE

br

itt

ul

lé

N

Alla skolors brukar under sökningar hittar du på

publikationer.stockholm.se

36 LÄRA #2/2015

Nämnd & Nytt

Tävla för att stoppa skol-bränder brandskyddsföreningen bjuder in skolorna i Stockholms län att delta i en tävling för att förhindra skolbränder. Skicka in förslag på hur man kan arbeta för att mins-ka anlagda bränder på skolor och förskolor. Det bästa förslaget vin-ner 50 000 kronor och de bästa förslagen inom kategorierna för-skola, låg-, mellan- och högsta-dium samt gymnasium belönas med 5 000 kronor. tävlingsbi-dragen ska skickas in senast den 22 maj 2015, och prisutdelningen sker äger rum den 2 juni. För mer information om tävlingen, kontak-ta Mikael Forsberg via mikael.fors-berg@svbf.se eller 08-783 70 11. brandskyddsföreningen kan också komma till skolan och före-läsa under en lektion om anlagda bränder och hur dessa kan förhin-dras. kontakta utbildningsförvalt-ningens säkerhetssamordnare ro-ger Adolfsson, roger.adolfsson@stockholm.se, eller Alberto cortes, alberto.cortes@stockholm.se.

Vägledarkonferens om yrkesprogramDen 21 maj hålls en konferens för studie- och yrkesvägledare där syftet är att öka kunskapen om gymnasial yrkesutbildning. När är yrkesutbildning rätt studieval och vad krävs för att lyckas? represen-tanter från olika branscher som ef-terfrågar personer med yrkesut-bildning finns där för att ge en bild av vilket rekryteringsbehov som finns och vad en elev kan förvän-ta sig av branschen. konferensen arrangeras av kommunförbundet Stockholms län och lärarfortbild-ning Ab.

LÄRA rättarGenom en olycklig formulering i förra numret av LÄRA Stock-holm kunde man få intrycket att Malmö stad var först ut med att erbjuda högre lärarlöner på sko-lor med låga elevresultat. I själva verket är detta en modell som har tagits fram av utbildningsförvalt-ningen i Stockholms stad, vilket borde ha framgått av artikeln.

På gång under våren14—16 april

4 maj

5 maj

5 maj

20 maj

21 maj

21—22 maj

26—28 maj

11—12 juni

Sett 2015 på kistamässan

Sime Next generation på cirkus

Mässan för goda exempel i Annexet, globen

årets lärare och årets lärarlag utses i Annexet, globen

Fritidshems event i Filadelfiakyrkan

Vägledar-konferens, Da capo

kul 1415 i kungs-trädgården

barn och böcker på Skansen

Förskole summit 2015 på Stock-holms universitet

Expo ger föreläsningar om rasismStiftelsen Expo erbjuder under 2015 stadens skolor föreläsning-en ”Våga ifrågasätta!”, en inter-aktiv föreläsning om vi-och-dom-tänkande, stereotyper och rasism i dagens Sverige. Föreläsningarna är kostnadsfria och vänder sig till lärare och elever i grundskolans årskurs 7—9 och på gymnasiet. Satsningen är en del av Stock-holms stads värdegrundskam-panj. Målet är att stärka skolans värdegrundsarbete om rasism och alla människors lika värde. Elever-na utmanas genom en kritisk dis-kussion om fördomar och intole-rans ur ett källkritiskt perspektiv. För mer information och bokning, kontakta Mohammed tuffaha via mohammed.tuffaha@expo.se eller 08-400 219 67.

Skolroteln besöker skolor Sedan december i fjol besöker skolborgarrådet olle burell och hans stab skolor runt om i staden. På skolorna träffar de representanter för skolans ledning, övriga medarbetare och elever för att göra sig en uppfattning om skolans utmaningar och möjligheter. besöken är också ett sätt att samla un-derlag till beslut och förändringar.

Mobilt lärande när man har tid överAvhandlingen ”Exploring Opportunistic use of Mo-bile Devices for Studying in Higher Education” av Björn Hedin, visar att för-beredelser och repetition, som förstärker annat lä-rande, passar särskilt bra att ägna korta tidsperio-der åt. Men för att det ska bli av måste det vara enkelt, bara att plocka upp mo-bilen och komma i gång. Den andra faktorn är mo-tivation, som till exempel att plugga under bussre-san för att kunna vara le-dig på kvällen. Den tred-je faktorn handlar om att något måste trigga perso-nen att komma i gång, en påminnelse av något slag.

Lena Holmdahl bland de 100 viktigaste På

88:e plats på listan över välfärdens 100 viktigaste

kvinnor för år 2015 ligger Lena Holmdahl, tillförordnad

utbildningsdirektör på utbildningsförvaltningen. Listan

sammanställs årligen av tidningen Dagens samhälle.

Flytt till Tensta år 2020Arbetet med att flytta utbildnings-förvaltningens administrativa lokaler till tensta fortsätter. ge-mensamma lokaler ska byggas för utbildningsförvaltningen, ar-betsmarknadsförvaltningen och Spånga-tensta stadsdelsförvalt-ning. inflyttningen i de nya loka-lerna är planerad till 2020.

37LÄRA #2/2015

Nämnd & Nytt

13 956

Framtids­perspektiv ger miljömoralGymnasieelever som tänker långsiktigt är mer positiva till att skydda människor och na-tur. De gör mer moraliskt grun-dade överväganden och har större vilja att visa solidaritet och omsorg. Därför måste sko-lans undervisning ha ett fram-tidsperspektiv, menar Tomas Torbjörnsson. Efter 25 år som lärare har han lagt fram sin av-handling ”Solidaritet och ut-bildning för hållbar utveckling: en studie av förväntningar på och förutsättningar för miljö-moraliskt lärande i den svenska gymnasieskolan” vid Uppsala universitet. Skolan kan till ex-empel ta upp och diskutera hur en önskvärd framtid ser ut, me-nar Tomas Torbjörnsson. Tjejer är mer positiva till att skydda naturen och visa solida-ritet, medan killar har en mer instrumentell syn på naturen som råvarukälla. Elever på teo-retiska program är mer positiva till hållbar utveckling än elever på yrkesförberedande program. Något som överraskade Tomas Torbjörnsson var att eleverna inte förväntar sig att skolan ska undervisa om framtiden.

gubbängs-skolans brister har rättats tillEfter inspektionen på Gubb-ängsskolan våren 2013 ålade Skolinspektionen staden att vidta ett antal åtgärder för att komma till rätta med de brister man funnit. I januari konstate-rade Skolinspektionen att bris-terna var avhjälpta och kunde därmed avsluta tillsynen. – Lärarna på Gubbängssko-lan har gjort ett fantastiskt bra arbete! Det är lärarna som tagit fram alla handlingsplaner och dokument som inspektionen har granskat. Det är ovanligt att en skola med hot om vite klarar en in-spektion på alla punkter som Gubbängsskolan har gjort, sä-ger grundskolechef Christer Oja.

personer arbetar på utbildnings förvaltningen.

App för sport och utomhuslekMed appen Upptäck Stockholm är det enkelt att hitta vackra naturre-servat, löpspår, utegym, lekplatser och parklekar. Nytt för i år är att ap-pen visar platser nära dig och har en ny sökfunktion. Du får förslag på hur du enkelt och klimatsmart tar dig till platserna med kollektivtrafik genom att appen använder reseplaneraren i Google Transit. Appen är gratis, ladda ner den i App Store eller Google Play.

33nya grundskolor behövs till 2030.

experimentera på Vetenskapens hus

#Populära taggar i skolfrågor: #agenda #digiskol #elevfokus #lärarutb #skolan #svpol #utbpol

Fo

to

:VE

tE

NS

kA

PE

NS

Hu

S

Läslyftet startar i höst I höst startar Skolverket en nationell satsning på fortbildning i språk-, läs- och skrivdidaktik som ska pågå till och med 2018. Till en början omfattas enbart den obligatoriska skolan, förskoleklassen och de som arbetar i skolbiblioteken. Utbildningsförvaltningen har ansökt om statsbidrag för handledare för ett tjugotal skolor som valts ut av grund-skolecheferna. Vilka skolor som får del av statsbidraget ska vara klart under mars månad.

38 LÄRA #2/2015

Nämnd & Nytt

Vetenskapens hus vill visa elever i alla åldrar att naturvetenskap är något alla kan fascineras av och ha stor nytta av. Hit kommer grundskole­ och gymnasieklasser för att jobba med naturve­tenskap och göra expe­riment med samma ut­rustning som på många forskningslabb.

Experimenten anpassas så att de blir förståeliga och i linje med kursplanen. Vetenskapens hus er-bjuder ett 100-tal program inom biologi, fysik, kemi, matematik och teknik. Här kan man också gå en vandring i Lasergrottan el-ler på Alba Nova universitetscen-trum för att uppleva den akade-miska studie- och forskarmiljön. Ett besök med elevgrupp bru-kar ta 90 minuter men kan även vara en halv- eller heldag. Efter-som Stockholms stad är partner till Vetenskapens hus är elev-gruppsbesök och lärarfortbild-ningar kostnadsfria. Missa inte att ta del av det stora utbudet av fortbildningar för lärare. Labo-

rera i matematik, lär dig mer om våra vanligaste träd eller ta kör-kort på radioteleskop! Vetenskapens hus ligger också bakom nationella och internatio-nella skolprojekt som till exempel Teknikåttan, Edutainmentdagen på Gröna Lund, Science on Stage och First Lego League. Egentligen består Vetenska-pens hus av två hus. I byggnaden vid Alba Nova universitetscen-trum finns laboratorier för bio-logi, fysik, kemi, matematik och teknik. I det andra, i Naturens hus i Bergianska trädgården, lär man sig om biologi, miljö och geologi. Läs mer på www.vetenska-penshus.se

Nya ramavtal kommunikations­tjänsterUtbildningsförvaltningen har slutit två avtal med leverantö-rer av kommunikationstjänster. För produktion av kommuni-kationstjänster har avtal slutits med Brand Emotional Response Group (BERG) och för strategis-ka kommunikationstjänster med Gullers Grupp. Avtalen gäller för stadens alla kommunala skolor och för central förvaltning.

Bazaren lockar fler att bli lärareStockholms stads grundskolor be-höver rekrytera drygt 800 lärare per år under de närmaste åren. Vi behöver locka lärare till stadens skolor och fler behöver välja att utbilda sig till lärare. Därför fanns utbildningsförvaltningen med un-der rekryteringsmässan bazaren i kulturhuset i slutet av januari. i vår monter fanns bland andra för-valtningens personalchef Astrid Norderfeldt: — För mig är det värdefullt att få inblick i blivande medarbetares frågor och funderingar, inte minst i de utmaningar akademiker med utländsk bakgrund står inför.

Bli Pingvinpris-vinnare! Om du och dina kolleger eller elever jobbar för att minska er energianvändning och klimat-påverkan kan ni vara värdiga vinnare av ”Pingvinpriset” som är månadens klimatsmarta ex-empel. Pingvinpristagarna pre-senteras på www.stockholm.se och i Hallå stockholmare. Priset är en vandringspokal i form av en kejsarpingvin som besöker er under en månad. Att just kejsarpingvinen fått symbolisera de klimatsmarta ex-emplen beror på att den lever på Antarktis där klimatförändring-arna redan syns tydligt i form av smältande istäcken och mins-kad tillgång på fisk och skaldjur. Både Globala gymnasiet och Akallaskolan har fått besök av pingvinen.

Anita Hoff arbetar på kom-munikationsenheten, av-delningen för utveckling och samordning.

vad gör du på jobbet?— jag arbetar med förvaltning av digitala verksamhetssys-tem, framför allt supportguider och gemensam webbplattform där alla skolors webbplatser in-går. Det innebär att ansvara för utbildning, support och drift — kort sagt att systemet fortsät-ter att vara lika bra hela tiden — samt nyutveckling. jag är också webbstrateg och en av huvudredaktörerna för intra-nätet och www.stockholm.se.

Hur ser din arbetsdag ut?— Den är mycket skiftande och mycket roligt som händer. Nu är det extra kul att även stads-ledningskontoret ska använda supportguider för införandet av det nya ekonomisystemet. Vi har också ett projekt på gång tillsammans med per-sonalavdelningen där vi ska kunna skicka supportguider till nyanställda per automatik. Annars har jag mycket kontakt med dem som producerar sup-portguider och dem som ad-ministrerar webbplatser. jag handleder och utbildar. Mitt bästa hjälpmedel är lync med funktionen dela skärm.

vad är det bästa och mest ut-manande i ditt jobb? — Att få samarbeta med så många olika människor med så mycket kunnande. Att få tala sig samman om bästa möj-liga lösning för största möjliga nytta.

vad gör du helst på fritiden?— jag läser mycket skönlittera-tur, är med i en bokcirkel, tränar med min hund och sjunger i en kör. jag tycker mycket om att vandra.

Vad jobbar du med?

Fo

to

: AN

NE

br

itt

ul

lé

N

Rebel Learners rustar lärar­studenterStockholms stad ansluter sig till Rebel Learners som ger lärar-studenter kostnadsfri komplet-terande utbildning inom utvalda områden som bedöms som cen-trala för skolans utveckling. – Detta är ett av många steg vi tar för att säkra att vi har duktiga och drivna lärare i våra skolor nu och framöver, säger Astrid Nord-erfeldt, personalchef på utbild-ningsförvaltningen. Rebel Learners är en ideell för-ening och ett initiativ av Rektorsa-kademien Utveckling. De huvud-män som ansluter sig bekostar lärarstudenternas utbildning.

Kulturnatt med balett kungliga Svenska balettskolan medverkar för första gången under kultur-natt Stockholm 2015. under kvällen den 25 april håller skolan öppet från klockan 18.00—24.00. Då kan alla som vill prova på att dansa balett och mo-dern nutida dans. besökande föräldrar kommer att kunna prova på dans med sina barn. Det blir också trumskola och filmvisning med material ur skolans arkiv. kvällens huvudnummer är brittiska transitions Dance company med exceptionella unga dansare från hela världen. Deras föreställning visas i rid-darfjärdsteatern klockan 19.00. Fullständigt program för kulturnatt 2015 finns på www.kulturnattstockholm.se.

Fo

to

: MA

gN

uS

to

rl

E

Stödmaterial mot kränkningar”Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan ar-beta mot trakasserier och kränk-ningar” är ett nytt stödmaterial från Skolverket. Det ger kunskap om hur problemen uppstår och hur de kan motverkas. Vanliga situationer beskrivs, liksom hur skolan arbetat och nått insikter som gjort att den kunnat utveck-la sitt arbetssätt.

Ny utbildnings-direktör i stock-holms stad Tony Mufic tillträder posten som utbildningsdirektör i Stock-holms stad den 20 juli. Han är idag chef för Lärande och familj i Ängelholms kommun.

39LÄRA #2/2015

Nämnd & Nytt

I nästa nummer av LÄRA• Camilla Askebäck Diaz är

förste lärare i digitala verktyg.

• Inkluderande lärmiljöer som gör skillnad.

• Så kan forskningen användas för skolutveckling.

• Lång intervju med läsforska-ren Mats Myrberg.

… och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 22 maj.

Tala med unga om nätetBarn och unga använder sin mo-bil mer än någonsin. Ny statistik från Statens medieråd visar att de medievanor som tidigare gäll-de för tonåringar snabbt kryper längre ned i åldrarna. Även rörlig bild har ökat i bety-delse. Av 15-åringarna använder 65 procent sin mobil för att se vi-deoklipp. 2010 var motsvarande siffra 7 procent. En 12-åring tit-tar idag lika mycket på video-klipp som en 16-åring gjorde för två år sedan. Nyheter i mobilen har också fått en större roll. Av 15-åringarna läser 93 procent nyheter på sin mobil, jämfört med 21 procent år 2010. Även ganska små barn har till-gång till all information, och des-information. Medierådet ställer sig frågan om de ungas förmåga att förhålla sig kritiskt till all in-formation utvecklats i samma utsträckning som tillgången till den. Därför rekommenderar Me-dierådet att fler vuxna – lärare, föräldrar samt övrig skolperso-nal – talar med barn och unga om vardagen på nätet. ”Vilja veta!” är ett lektionsförslag för mellansta-diet respektive högstadiet om vår medievardag.

I april 2015 kommer Medie-rådets rapport ”Unga & medier 2014/15” i sin helhet.

mik.statensmedierad.seLäs mer på

Hjälp!Som lärare möter du alla typer av människor: nyfikna, vet-giriga, pratiga, utmanande och eftertänksamma. Du får på nära håll se hur dina elever växer och hur deras självförtro-ende stärks dag för dag. Samtidigt möter du olika behov som kan vara svåra att hantera på egen hand.

Här kan vi hjälpa dig.

Vi är specialister på elever i behov av särskilt stöd. Vår styrka är att vi tar fram lösningar tillsammans – och genom att kombinera våra spetskompetenser får vi ett helhetsperspek-tiv på den utmaning du står inför.

Läs mer om hur vi kan hjälpa dina elever att klara studierna: www.skolstod.stockholm.se