lärande samspel
DESCRIPTION
My examination essay (in swedish) för folkhögskolelärare diplomaTRANSCRIPT
FOLKHÖGSKOLLÄRARPROGRAMMET
Halvfart Vårterminen 2008
Examensarbete
Adress: Linköpings universitet Inst. för beteendevetenskap och lärande Folkhögskollärarutbildningen 581 83 LINKÖPING
Telefon: 013-28 10 00 Telefax: 013-28 21 45
Besöksadress: Universitetet i Valla IBL, Hus D Linköping
Författare: Saad Muhialdin
Titel: Lärande samspel i mångkulturellt klassrum
English title: Learning´s interaction in a multicultural classroom
Handledare: Johan Arvidsson
Linköpings universitet Folkhögskollärarprogrammet
i
Lärande samspel i mångkulturellt klassrum
Examensarbete
Av
Saad Muhialdin
Kunskap
DeltagareLärare
ii
Abstract
This Dissertation deals with a holistic vision on learning´s interactions in a multicultural
classroom. The aim of which is to put together important theories for multicultural
pedagogy.
First I talk about my experiences as a folk high school teacher and the link of the
Folk high school where I works with the local reality in the nearby neighborhood. I
present two teaching examples that emphasize the problematic of teaching in a
multicultural class room and analysis them with the aid of relevant theories for
multicultural pedagogy
In conclusion, I suggest, among other things, introducing intercultural competence
as a subject taught on general courses in folk high schools. The introduction of this subject
will increase understanding between people and will counteract “we and them” attitudes
in the society The basic rule for learning´s interaction is that all involved are people
irrespective of their linguistic, religious or ethnic belongings
iii
Sammanfattning
Examensarbetet behandlar en helhetssyn på lärande samspel i ett månkulturellt klassrum
Syftet med denna uppgift är att sammanställa viktiga teorier för mångkulturell pedagogik
Först berättar jag om mina erfarenheter som folkbildare och kopplingen av
folkhögskolans där jag jobbar med den lokala verkligheten i det närliggande
bostadsområdet. Jag presenterar sedan två problematiserande pedagogiska exempel som
analyserares med hjälp av de relevanta teorietiska perspektiven i examensarbetet.
I avslutning föreslår jag bl.a. införande av ett ämne med namnet interkulturell
kompetens inom undervisning på allmänna linjer i folkhögskolor. Interkulturella
kompetensen kommer att öka förståelse mellan människor och motverka ”Vi och Dem”
attityder i samhället.
Grundregeln i samspelet är att alla blandade är människor oavsett språkliga,
religiösa eller etniska tillhörigheter.
iv
Förord
Den mångkulturella folkbildning är det området som ligger närmast till mitt hjärta. Detta
beror på att jag är själv invandrare och har flytt från mitt hemland Irak till Sverige i vuxen
ålder men också på att jag jobbar, umgås och bor bland invandrare. Min ambition är att fortsätta jobba som folkhögskollärare. Jag upplever de
kunskaper som jag har fått i folkhögskollärarprogrammet som värdefulla och nyttiga för min
utveckling både professionellt som folkhögskollärare och personligt som en människa.
I examensarbetet diskuterar jag teorietiska och praktiska aspekter på lärare -deltagare
samspel i ett mångkulturellt sammanhang.
Jag vill tacka min handledare, Johan Arvidsson, för sina insatser med gruppen . Jag
skulle vilja också tacka alla mina kollegor i sydgruppen och i särklass mina kamrater på den
lokalgruppen i Göteborg vars värdefulla stöd och kommentar har hjälpt mig på vägen.
Saad Muhialdin
Göteborg maj 2008
v
Innehållsföreteckning
Lärande samspel i mångkulturellt klassrum ........................................................................... i
Abstract ............................................................................................................................... ii
Sammanfattning ................................................................................................................. iii
Förord ................................................................................................................................. iv
1. Inledning ....................................................................................................................... 1
1.1 Hur blev finska folkhögskolan mångkulturell .......................................................... 2
1.2 Det mångkulturella klassrummet ........................................................................... 3
2 Syftet och metod .......................................................................................................... 3
3 Problematiserande pedagogiska exempel ..................................................................... 4
3.1 Filmvisning som historielektion .............................................................................. 5
3.2 Arbetsförmedlingsinformationsträff ...................................................................... 5
4 Relevanta teoretiska perspektiv .................................................................................... 7
4.1 Invandringens psykologiska aspekter ..................................................................... 7
4.2 Kunskap ur ett socialkonstruktivist perspektiv ....................................................... 9
4.3 Deltagarnas förutsättningar och undervisningssituation ...................................... 10
4.4 Interkulturell kompetens ..................................................................................... 12
5 Analys ......................................................................................................................... 13
6 Diskussion ................................................................................................................... 15
6.1 Rekommendationer ............................................................................................. 17
7 Referenser .................................................................................................................. 18
Folkhögskollärarprogrammet Examensarbete 2008 Saad Muhialdin
1
Lärande samspel i mångkulturellt klassrum
”Folkbildningen kan erbjuda och aktivt verka för möten på mångkulturella arenor. På
folkhögskolor och studieförbund ska människor kunna utveckla metoder för interkulturell
dialog och reflektion.” Regeringens proposition 2005/06:192
1. Inledning
Det mångkulturellt möte i klassrummet i en folkhögskola har blivit en alltmer daglig
företeelse i Sverige. I Regeringens proposition (Lära, Växa, Förändra) är bemötande av den
mångkulturella utmaningen en del av de sju verksamhetsområden som gör skolor
berättigade för statsbidrag.
Inledningsvis tänkte jag ta upp en del bakgrundsfaktorer som handlar om mitt
arbete och arbetsplats som påverkar den subjektiva delen av examensarbete. Jag har
jobbat nu i tio år som datalärare och nätverksansvarig i den Mångkulturella/Finska
folkhögskolan . Under mitt arbete på folkhögskolan har jag också varit engagerat i olika
processer och projekt med ett syfte att utvecklas skolan identitet som en aktiv aktör i det
nära samhället .
Mina yrkeserfarenheter med folkbildning har hjälpt mig bilda en uppfattning om de
komplexa social a, psykologiska och ekonomiska verkligheter som deltagare med
invandrare bakgrund på folkhögskolans har. Deltagarnas svåra vardagsupplevelser påverkar
i stort sätt deltagarnas engagemang i det pedagogiska samspelet i klassrummet. Faktorer
som segregation och diskriminering har direkt påverkan på deltagarnas motivation och
engagemang i klassrummet.
Kopplingen mellan den lokala närmiljön och arbetet i folkhögskolan är viktig för den
folkhögskolan som jag jobbar i. Skolan startades i mitten av 80 talet av finska föreningar i
Göteborg. Skolan ligger i bostadsområdet Gårdsten som tillhör stadsdelen Gunnared i
Göteborg. Bostadshusen var byggda under det så kallade miljonprogrammet. När skolan
startades var den största invandrargruppen i Gårdsten finskspråkig1 och skollan tillkom för
att tillfredsställa behovet av folkbildningsinsatser för finska invandrare. Många av de
finskspråkliga invånarna i Gårdsten t började flytta i mitten av 1990 till andra
bostadsområde eller tillbaka till Finland.
Många nya invandrargrupper kom till Gårdsten på grund av flyktingsvågen i början
av 1990 talet. Den största majoriteten kom som flyktingar från Gulfkriget mellan Irak och
USA 1990, inbördeskriget i Somalia, Innebördskriget i Balkan samt på grund av förföljelsen
1Kuusela( 1993) s.23
Folkhögskollärarprogrammet Examensarbete 2008 Saad Muhialdin
2
av den kurdiska minoriteten i Irak, Turkiet och Iran . Dessa flyktingar fick asyl och bosatte
sig i området.
Skolan hade många ansökningar från deltagare som inte hade klarat av sina studier i
den kommunala svenska för invandrare kurser (SFI). De hade behov att fortsätta studera
svenska på grundläggande nivå . Andra deltagare hade klarat SFI studier, men ville fortsätta
studera på gymnasienivå i lugnare takt eller ville lära sig något hantverk som keramik och
videoredigering. En del hade varit med i en närradioförening och ville utveckla sina
kunskaper i radioteknik. Eftersom alla dessa möjligheter fanns i Finska Folkhögskolan
började skolan ta emot icke- finska deltagare . Undervisningsspråket i allmänna linjer blev
då svenska istället för finska.
Skolanledningen ansåg behovet som fanns hos en del deltagare för att kunna
använda sitt modersmål tillsammans med svenska i vissa ämnen (t.ex. samhällskunskap) för
att förklara svåra begrepp . Något som ledde till att skolan sökte lärare som var
högutbildade, kunde svenska och kom från samma kulturer som deltagarna hade . På så
sätt blev lärarekåren också mångkulturell.
1.1 Hur blev finska folkhögskolan mångkulturell
Genom åren har antal deltagare och lärare av icke- finsk ursprung ökat och skolan började
adoptera en mer mångkulturellt policy. Något som ledde till att skolan ändrat namn till den
mångkulturella folkhögskolan som en del av Finska folkhögskolan eftersom det är
fortfarande finska föreningar som är huvudman till skolan. Deltagare som har mycket låga
kunskaper på svenska fick börja i allmänna linjer med etnisk inriktning De flesta deltagare
och en del lärare, som jag, på skolan idag tillhör dessa flyktingar och deras familjer som
kom senare som ett resultat av familjeanknytning policy i Sverige
Skolan har idag flera grupper som tillhör flera etniska bakgrunder: Idag har skolan 3
allmänna kurser för finnar, kurder och somalier Tidigare hade skolan allmänna kurser för
araber och romer. När deltagarnas kunskaper på svenska har uppnått den nivå som gör att
de kan förstå olika ämnen på svenska flyttar de till blandade grupper där diskussioner och
undervisning sker uteslutande på svenska i alla ämnen.
Skolans utveckling och den pedagogik som bedrivs i klassrummet präglas av
medvetenhet och förståelse för de problem och upplevelser som vuxna invandrare har i
Sverige, Deltagarna uppmuntras att diskutera och söka kunskaper som gör att de kan ta
makt över sina liv . En del av arbetet i skolan bygger på att hitta lämpliga lösningar för att
motverka diskriminering, passivitet och segregation.
Folkhögskollärarprogrammet Examensarbete 2008 Saad Muhialdin
3
Lisbeth Erickson 2betonar folkbildningens roll som aktör i den lokala utvecklingen av
utsatta område:
– Att undersöka den lokala miljöns betydelse för individen och individens betydelse
för den lokala utvecklingen,
– Att studera frågeställningar rörande fördelning av makten på den lokala arenan och
frågor kring medborgarskap.
– Att belysa folkbildningens komplicerade förhållande till de tre strukturerna
civilsamhälle, stat och marknad
1.2 Det mångkulturella klassrummet
Jag undervisar både i datakunskap men också i datateknik samt i temastudier för de etniska
blandade grupper som beskrivs ovan, Mina erfarenheter av det mångkulturella
klassrummet grundar sig på observationer, reflektioner och analysen över arbetet med
etniskt blandade klassrum.
Mångfalden är det gemensamma närmare i ett mångkulturellt klassrum. Det finns
ett stort utrymme att använda olika kriterier för att dela ut grupper, man kan dela
grupperna enligt kön, etnicitet, socialekonomiska tillhörighet, studiebackgrund osv.
Mångfalden inom gruppen kan ses som ett problem men också som en möjlighet. En lärare
behöver hitta en lärande strategi som passar alla i klassrummet. Man behöver också
utveckla möjligheter för deltagarna att lära sig från varandra. Utmaningen för läraren ligger
i att kunna bemöta misstolkningar och värderingskonflikter men också att ge ett stort
utrymme för samtal . Tonvikten ligger i att kunna styra grupprocessen mot personlig
utveckling, kunskapsinhämtning och lärande
2 Syftet och metod
Syftet med denna uppgift är att sammanställa viktiga teorier för mångkulturell pedagogik.
Mina frågeställningar är:
Vilka faktorer påverkar samspelet mellan lärare och deltagare?
Vilken funktion uppfyller samspelet?
Vilka metoder kan man använda för att utveckla samspelet?
Den metod jag har använt för att hitta svar på mina frågor är framför allt litteratur
stadium . Jag kommer också att ta med två observationer från mitt arbete som illustrerar
problematiken med mångkulturell pedagogik .
Examensarbetet har följande begränsningar:
2Erickson( 2007) s.16
Folkhögskollärarprogrammet Examensarbete 2008 Saad Muhialdin
4
De lokala förhållandena för invandraredeltagare i folkhögskolor i Göteborg.
Fokus är på det pedagogiska samspelet mellan lärare och deltagare och dess
koppling ett antal sociologiska och psykologiska förklarings modeller
Examensarbetet utgår från ett lärare perspektiv.
3 Problematiserande pedagogiska exempel
Jag kommer att ta exempel från mina lektioner med en deltagargrupp som tillhör den
allmänna linjen på den mångkulturella folkhögskolan . Det första exemplet handlar om en
filmvisning inom temastudier och det andra handlar om en träff med informatörer från
Arbetsförmedlingen
Gruppen består av 17 Deltagare. Alla deltagare är vuxna kvinnor i olika ålder (25-
45) . De flesta har varit mellan 3-11 år i Sverige. två har varit mer än 15 år. 4 av kvinnorna
har somaliska som modersmål, 6 deltagare är kurdisk talande och 6 arabisk talande samt 1
från Bangladesh.
Deltagarnas utbildningsbakgrund är olika. 2 deltagare har studerat på högskola nivå
i hemlandet, 7 på gymnasiet nivå och 8 har studerat på grundskola nivå. I Sverige har 3
studerat på komvux 2 har kompletterat svenska för invandrare SFI, medan de flesta inte har
kunnat fullgöra SFI studierna.5 av deltagarna har arbetslivserfarenhet från Sverige i form av
kortvariga anställningar inom vård eller barnomsorg.
De flesta deltagare har islam som religion. Vissa är starkt religiösa och deras
världsbild styrs starkt av tradition och religiösa värderingar. Andra är mindre religiösa.
De flesta deltagare är mammor till små barn och bor i Gårdsten eller i ett av de närliggande
områdena i Angered . En viktig orsak till varför deltagarna har valt folkhögskolan är
närheten till bostad eller skolan där barnen går.
Deltagarnas sociala nätverk består av andra kvinnor från samma land eller av
släkten . Många ser deras vistelse i skolan som en avkoppling från hushållarbete och som
ett tillfälle att möta nya människor och bilda vänskap
Deltagarnas samtal präglas av förhållande för släkten utomlands den politiska
situationen i hemlandet. Det förkommer även berättelser om konfliktartad bemötande när
man söker jobb eller bostad eller i socialkontoret.
Vid samtal om individuella upplevelser av folkhögskolan har de flesta uppgett att de
ser sin tid i folkhögskolan som ett tillfälle att förbättra deras kunskap på svenska och som
en möjlighet till bildning och självutveckling
Folkhögskollärarprogrammet Examensarbete 2008 Saad Muhialdin
5
3.1 Filmvisning som historielektion
Lärarlagen har diskuterat innehållet för temastudier och fattat beslut att temastudier
kommer att handla om Norden och nordiska länders geografi, historia och
samhällsutveckling,
Min uppgift var att hitta lämpliga digitala material som filmer, Audio och texter
som främjar deltagarnas förståelse av Nordens historia. Deltagarna skulle också kunna
använda sig av de resurser som finns på internet om nordiska länder producera texter som
berättar om olika aspekter av Nordens historia. Texterna skall senare redovisas muntligt till
hela klassen. Vi tänkte använda filmvisning som en metod så att deltagarna kan visualisera
de historiska händelserna. Deltagarna skulle senare reflektera över vad de har sett och
jämföra det med liknande händelser i sina hemländer .
De filmer som blev valda var:
1. ”Utvandrarna” en svensk film från 1971 som var baserad på Vilhelm Mobergs
böcker
2. En dokumentär TV serie om Nordens historia i flera avsnitt som var producerat på
1990 talet
3. ”Det bästa av mödrar” en finsk film från 2006 som handlar om en finsk pojke som
kom till Sverige som flyktingsbarn . Han blev adopterat av en svenskfamilj under
andra världskriget
Deltagarnas diskussioner och kommentarer om filmer visade ett stort intresse för
dess innehåll. En del deltagare började jämföra egna minnen av flykt och fattigdom med
samma upplevelser hos de svenska utvandrarna till Amerika på 1800 talet.
Scener av dåtida religiösa förföljelser i Sverige väckte minnen av förföljelsen i
hemlandet. Berättelsen om svenska män som miste livet i stormakttiden i Sverige bemöts
med förståelse. Den finska pojkens berättelse om längtan för sin mor i den krigsdrabbade
Finland påminde om de barn som lider under inbördeskrig i Somalia eller Irak
Man kan konstatera att filmvisningen har bidragit till minskning av ”vi och dem”
känsla gentemot majoritetssamhälle som en del deltagare har upplevt tidigare. Lärarna roll
var att förklara bakgrunden till historiska händelser som visas i filmer .
3.2 Arbetsförmedlingsinformationsträff
Ett antal deltagare har frågat mig att hjälp dem för att skriva ansökningshandlingar till ett
sommarjobb . Målet var att kunna hitta något ledigt jobb under studieuppehållstiden.
Arbetsförmedlingen har utvecklat en bra webbtjänst i form av en jobb bank på
www.ams.se. Deltagarna ville registrera sig i webbtjänsten . Jag tänkte använda ett antal
lektioner i datakunskap för att förklara till deltagarna hur man skriver och skickar en
Folkhögskollärarprogrammet Examensarbete 2008 Saad Muhialdin
6
meritföreteckning och ett ansökningsbrev. Jag tänkte berätta för deltagare också om
arbetsmarknaden i Sverige och om intervjuprocessen . Tillsammans med en annan lärare
hade vi bjudit in två informatörer från Arbetsförmedlingen. Syftet var att ge en bild av
arbetsförmedlingsarbetsuppgifter samt att kunna coacha deltagarna i
arbetssökningsprocess.
Skrivandet av meritföreteckning visade sig vara ett bra tillfälle för deltagarna att
berätta och reflektera över sina egna livshistorier och vilka möjligheter som finns att jobba
på den svenska arbetsmarknaden. De flesta hade svaga eller inga förväntningar att få jobb .
En vanlig motivering var rädsla för diskriminering på arbetsmarknaden. Många deltagare
bär slöja och tror att arbetsgivarna inte är villiga att anställa sådana kvinnor. En del andra
uppgav att arbetsförmedlingen kräver från deltagarna ett intyg om avslutande SFI studier.
En del arbetsförmedlare, enligt deltagarnas berättelse, hade varken uppskattning eller
förståelse för att deltagarna studerar på allmänna linjen i en folkhögskola där svenska ingår
som ett kärnämne i undervisning.
Deltagarnas samtal med Arbetsförmedlingsinformatörer visade en stor
missuppfattning från deltagarnas sida för Arbetsförmedlingens uppgift. Deltagarna
uppfattade Arbetsförmedlingen som en myndighet som delar jobb i samhället. . Många
deltagare berättade om arbetsgivarna som vägrar anställa kvinnor som har slöja och om
islamfobi. Informatorerna gjorde ett rollspel för att förklara en del vanliga misstag som
skulle förekomma i anställningsintervjuer t.ex. att man kommer sent eller pratar med
kompisarna under intervjusamtal. De avslutade föreläsningen med att berätta om ofta
förekommande fel vid skrivandet av meritföreteckningen. Eftersom jag var med i träffen
ansåg jag att deltagarnas upplevelser handlade i själva verket om olika tolkningar av
verkligheten. Informatörernas förklaring till att slöjan som en religiös symbol upplevs inte i
Sverige som i muslimiska länder blev misstolkat
Vid ett senare lektionstillfälle hade jag en gruppdiskussion med deltagarna om
deras upplevelser av träffen. Det rådde ett stort missnöje bland deltagarna. En deltagare
upplevde att en av informatörerna hade antytt att deltagaren måste ta av sin slöja för att få
ett jobb. Deltagaren hade förstått detta som en uppmaning att ta av sig slöjan för att få ett
jobb vilket strider emot hennes religiösa värderingar. En annan missuppfattade rollspelet
och trodde att informatören menade att invandrarna pratar för mycket i telefonen och
kommer alltid för sent på arbetsplatsen. Bilden av Arbetsförmedlingen som en myndighet
som delar jobb är hämtade från myndigheter av samma funktion i hemlandet.
På lektionen diskuterade vi deltagarnas funderingar om träffen och om hur fördomar
och stereotyper förekommer i alla kulturer.
Folkhögskollärarprogrammet Examensarbete 2008 Saad Muhialdin
7
4 Relevanta teoretiska perspektiv
I den teoretiska delen tänkte jag redovisa för olika teorier om vilka faktorer som styr och
påverkar Lärarens - deltagare samspelrelationer.
4.1 Invandringens psykologiska aspekter
Charles Westin3 (1973) har genomfört en undersökning om identitetskriser och andra
svårigheter som uppkommer i samband med invandring särskilt när det gäller invandrarens
självbild och upplevelse av det andra . Detta kan sammanfattas i vad Anderson
20014beskriver som tillvarotillstånd
Tillvarotillstånd
Andersson sammanfattar tankar, känslor och omständigheter som omger personen i
det nya landet med begreppet ”tillvarotillstånd”. Dessa tillvarotillstånd
benämns bland annat som främlingskap, ensamhet, saknad, längtan, sorg,
rotlöshet, separation, degradering av modersmålet. Hon menar att dessa tillvarotillstånd
kan drabba vem som helst någon gång i livet, skillnaden är att flyktingens/invandrarens
tillvaro ibland kan domineras helt av en eller flera av dessa tillstånd på ett medvetet eller
omedvetet sätt.
Sorg
”Individen kan känna sorg på olika sätt beroende på sin bakgrund och sin anledning att
komma till det nya landet” . Flykting/invandrare kan uppleva sorg över det som har
lämnats kvar eller gått förlorat. Sorg kan drabba invandraren i korta sekunder, dagar eller
månader och ibland många år. Upplevelsen av sorg hos flyktingen/invandraren kan enligt
Andersson grunda sig på verklighet och även individens upplevelse av verkligheten.
Rotlöshet, osäkerhet och utanförskap
Rotlöshet definieras enligt Andersson som en känsla av att sakna fotfäste eller grund. Hon
beskriver denna känsla i termer av utanförskap och osäkerhet huruvida man finns till eller
är älskad och efterfrågad av andra människor eller livet själv. En omedvetet ordlös känsla
som ter sig så stark att den skapar en stark mental ångest. Andersson menar att människor
i kris och depression påverkas mer av känslan av rotlöshet och tenderar att gå tillbacka till
sina naturliga rötter. Känslan av främlingskap är något specifik för flyktingen/invandraren
3Westin(1973) s 134
4 Anderson(2001) s110-111
Folkhögskollärarprogrammet Examensarbete 2008 Saad Muhialdin
8
när de anländer i det nya landet. Han/hon påminns varje dag om detta i olika sammanhang.
Känslan av främlingskap är enligt Andersson inte beroende av hur lång tid man har levt i
det nya landet utan på hur han/hon bemöts i och möter det nya landet. En konsekvens av
utanförskap kan leda till att invandrare/flykting som lever i det nya landet efter många år
kan fortfarande bära på klichéartade uppfattningar om majoritetsbefolkningen
Degradering av modersmål
Enligt Anderson har invandrarnas förmåga att utrycka sig på ett nytt språk mycket att göra
med ålder, tidigare utbildningserfarenhet, motivation och språknivå på sina modersmål.
Även om en person har lärt sig det nya språket så kan han/hon inte utrycka sig med de
nyanserna, rytmerna, tonfallen och gesterna, Personen kan inte utrycka sina känslor och
åsikter eller sina sinnesstämningar på ett adekvat sätt eller att Han/Hon kanske inte kan
använda de abstraktioner som man kan använda på modersmålet. Man kan kunna det nya
språket flytande men saknar rytmer och tonfall som gör det svårt för andra att lyssna och
förstå. Vuxna invandrare förlorar aldrig sin brytning och blir ständigt påminda om det Detta
kan leda till en minskat självaktning och känslor av nedvärdering i det nya landet
Adaptionscykel
Westin har också definierat tre olika stadier i invandras upplevelser av det nya landet i
kontrast till minnet om hemlandet. Mina praktiska erfarenheter bekräftar att deltagarnas
studiemotivation och engagemang i undervisningssituation är starkt beroende av i vilka av
de tre stadierna deltagaren befinner sig i. Westin kallar de stadierna för adaptionscykel.
Figur 1.1 försöker gestalta de och balansgången mellan mentala bilderna av hemlandet
resp. det nya landet .
Fig. 1.1. Adaptionscykel
Följande tabell beskriver de olika stadium
Hemlandet Det nya landet
Ankomst Det frånvarande Det okända
Möte Det självklara Det nya
Tillbakablick Det saknade Det annorlunda
Folkhögskollärarprogrammet Examensarbete 2008 Saad Muhialdin
9
Stadium 1. Ankomst innehåller alla kontraster, jämförelse och konflikter mellan det
frånvarande hemlandet och okända nya landet.
Stadium 2. Möte innehåller kontraster, jämförelse och konflikter mellan det självklara
tidigare hemlandet och nya i det nya landet.
Stadium 3. Tillbakablick innehåller kontraster, jämförelser och konflikter mellan det
saknade i det tidigare landet och det annorlunda i det nya landet
Invandrarna går igenom dessa stadier på olika sätt. Somliga går från ett stadium till
ett annat på kort tid, medan andra stannar kvar i ett stadium under många år och kanske
aldrig förmår lämna det. En person kan lyckas gå igenom ett stadium och fortsätta till nästa,
men faller igen tillbaka.
4.2 Kunskap ur ett socialkonstruktivist perspektiv
Social konstruktivism är ett perspektiv på att samhälle är konstruerad av människor i
samspel med varandra . Berger och Lukmann 1966 kom med en teori om verklighet som en
social produkt. Enligt Wennborg 5 2000 vilar Berger och Lukmann teori på tre påstående:
Samhället är en mänsklig produkt
Samhället utgör en objektiv verklighet
Människa är en social produkt
Berger och Luckmann6 utgår från att människan har en naturlig benägenhet att
bilda vanor vilken reducerar osäkerheten som vi upplever då vi befinner oss i situationer
som vi inte är bekanta med och i vilka vi inte vet hur vi ska bete oss (Kognitiv dissonans).
Det uppstår då en dissonans (bristande överensstämmelse) mellan våra inre och yttre
upplevelser. Människan är till sin natur öppen och flexible och kan lära sig mängder av
kunskap som tidigare generationer har producerat. Människor handlingar kan kategoriseras
i ett antal handlingar, Typifiering leder till roller och någon slags arbetsfördelning . Därmed
hamnar man i en situation som möjliggör uppbyggnad av sociala institutioner. Dessa är
resultat av vanor som i efterhand externaliseras till ett större sammanhang och på så sätt
har samhället blivit en social produkt. Då institutioner behöver legitimeras till andra
människor som inte varit med att skapa dem sker en objektifiering av den sociala
institutionen därmed har samhället blivit en objektiv verklighet. Barn som föds har
emellertid inte automatiskt någon uppfattning om denna verklighet med sina normer och
handlingsmönster måste de tillägna sig dessa normer och handlingsmönster de måste
internalisera de. Detta sker genom den premiärsocialisation som ägnar rum under
5Wennborg (2001) s.71
6Ibid.s.72, 73
Folkhögskollärarprogrammet Examensarbete 2008 Saad Muhialdin
10
uppväxten och genom den sekundärsocialisation som skola och arbetsliv står för. Därmed
har människan blivit en social produkt .
Social konstruktivism hjälper att förklara varför kulturskillnader uppstår.
Kulturskillnader och kulturkrockar är den främsta utmaning till både lärare och deltagare i
det mångkulturella klassrummet om läraren och deltagaren kommer från olika kulturer.
Sociala konstruktioner är inte statiska till naturen utan förändras när människorna träffas
och en ny social gemenskap utformas . Med denna anledning ser man positivt på begrepp
som mångfald och Mångkulturellt samhälle.
Vuxna invandrare som är födda, och uppfostrade enligt andra sociala
förutsättningar än i Sverige har svårt att ta till sig (internalisera) den objektiva (självklara)
verklighet av majoritetssamhälle. Segregation och social exkludering gör att många
invandrare fördra tryggheten av att bo och umgås enbart med dem som tillhör samma
kultur. Invandrarnas motivation till att delta aktivt i det nya samhället minskas eftersom
man känner sig osäker.
I det praktiska exemplet av mötet med arbetsförmedlingens informatörer kan man
se en del misstolkningar av vad informatören försökte förklara till deltagare. Ett sätt att
minska sådana kommunikationsfällor är att skaffa sig interkulturell kompetens.
4.3 Deltagarnas förutsättningar och undervisningssituation
Björklid och Fischbein7 fig. 1.2redogör också för en interaktionsmodell som kan vara
användbar i pedagogiska sammanhang.
Deltagare till utbildning har med sig sina anlag och förutsättningar men också sina
erfarenheter. Deltagarens livs och utbildningserfarenheter spelar en stor roll i hur de
upplever skolan och undervisning och hur de värderar sig själva. Etnisk – kulturell
backgrund har en stark inverkan på hur eleverna upplever skolan och undervisning.
Faktorer i Individ- och påverkans dimensioner ingår enligt modellen i ett samspel som hela
tiden präglar undervisningsprocess. Rutorna i modellen illustrerar fyra olika
undervisningssituationer som kan uppträda under processens gång:
o Den fria stimulerande undervisningssituationens i figuren kallas för projekt
inlärning och karakteriseras av att läraren inte är styrande utan har mer eller
mindre handledningsfunktion och försöka stimulera varje elev genom att ge
individuell feedback i forma av uppmuntran och stöd.
7 Björklid och Fischbein (1996) s.8
Folkhögskollärarprogrammet Examensarbete 2008 Saad Muhialdin
11
o Den fria icke stimulerande situation där eleverna är fria att bestämma över
situation men ingen som bry sig om vad de gör
o De styrda stimulerande undervisningar karakteriseras av en auktoritativ
lärare som styr mot ett uppställt mål men samtidigt försöker stimulerar varje
elev och lockar vad hon/han är bra på
o Den styrda icke stimulerande undervisningssituation karakteriseras av en
auktoritär lärare som följer regler styr mot ett givet mål och inte tillåter
flexibilitet och avvikelser
I figuren ingår också utfall av undervisningssituation t.ex. Kunskapsinhämtning,
attitydföreändring beteende förändring .
Fig. 1.2 interaktionsmodell för samspelet mellan utbildningsmål och deltagarnas
förutsättningar
Påverkan
dim
ensio
n
Individdimension
Folkhögskollärarprogrammet Examensarbete 2008 Saad Muhialdin
12
4.4 Interkulturell kompetens
Hans Lorentz8 tycker att om vi ska kunna kommunicera med varandra i mångkulturella
läromiljöer krävs det att det existera en kunskap om mig själv och den andra.
Med stöd av Bergers och Lukmann teorier definierar Lorentz mångfald så här:
”Mångfald kan, baserat på skilda perspektiv av subjektiv kultur, definieras som kulturella
skillnader i värderingar, övertygelser, och inlärda beteende som delas av grupper, vilka
genom interaktion tillsammans blir behandlade som avgränsande enheter på grund av
nationalitet, kön, ålder, fysisk karaktär sexuell orientering, ekonomiska status, utbildning,
yrke, religion mm.”
Lorentz uppger en modell med sex stadier (fig. 1.3) för att individen skulle uppnå
en interkulturell kompetens. Han definierar interkulturellkompetens som förmågan att
kunna kommunicera effektivt i interkulturella situationer och att kunna hålla sig till en
mångfald av kulturella kontexter.
Fig. 1.3Hans Lorentz modell för interkulturellkompetens
Att de tre första stadier i utvecklingsmodellen kallas för etnocentriska beror på att
vi ofta förklarar och tolkar den fenomen utifrån individens egen kultur d.v.s. att egen kultur
har en central position . Den andra delen kallas för Etnorelativa d.v.s. att ens egen kultur
blir endast en av flera likvärdiga kulturer i denna stadiet.
De etnocentriska stadierna
Kulturförnekande: betyder att man förnekar att det finns kulturskillnader för
ideologiska eller politiska motiv .
8Lorentz och Bergstedt (2006). s.121-131
Bildning:
integration Kulturförneka
nde
försvar Acceptans
Interkulturell
sensitivitet
Interkulturell
medvetenhet
Interkulturell
kompetens
Reflektion Utbildning
Etnocentriska
stadier
Etnorelativa
stadier
Folkhögskollärarprogrammet Examensarbete 2008 Saad Muhialdin
13
försvar Lorentz beskriver tre olika försvarsätter . Det ena sättet förhåller sig till ett
”Vi och dem” försvar. Dem blir en generalisering som gäller alla andra t.ex. dem tar
våra jobb eller ”de får hur mycket bidrag som helst men inte Vi”. Det andra sättet är
att man erkänner existens av olika kulturer men betraktar sin kultur som överlägsen
. Det tredje sättet bygger på att alla har samma behov och att kulturella skillnader
inte är viktiga
Acceptans: där försöker man möta personer med andra kulturella tillhörigheter.
Man betraktar de andras beteende och värderingar som annorlunda men man
dömer inte någon för det och man diskuterar gärna skillnader och kulturyttringar.
De Etnorelativa stadierna
Reflektioner betyder att man accepterar kulturella olikheter som både oundvikliga
och tilltalande, sammanvävda i en användbar och oupplöslig världsbild.
Utbildning: utbildning betraktas som är en nödvändig bistående del för att
utvecklas. Utvecklingen skulle syfta på att bemöta krav på lärarna i mångkulturella
läraremiljöer för att ha kunskaper om andra beteende och värderingsstrukturer i
andra kulturer. I utbildningen blir det nödvändigt att använda begreppet kultur som
ett pedagogiskt analysinstrument för att kunna medveten om människans
kulturspecifika skillnader i värderingar, övertygelser och inlärda beteenden.
Bildning: integration här jämför Lorentz bildning begreppet med integration han
betraktar bildning som en form av personlig integrering där kunskaper blir införlivad
i personen, mångkulturell integrering blir så leds ett tänkande och handlande där
distansen till ens egen och andra kulturella identitet är närvarande och där
kulturmöten tolkas i dess rätt kulturella kontext.
5 Analys
Situationer där både lärare och deltagare bemöter obekanta situationer där deras egna
kunskaper inte räcker till är ett ofta förekommande fenomen i det mångkulturella
klassrummet. Det finns ett ständigt kunskapsutbyte och ständigt behov av inhämtande av
nya kunskaper för att tolka vardagliga situationer.
Deltagarna som har vuxit upp i andra samhällen har uppfattningar om religion,
tradition och kunskap som är mycket skilda från den samtida uppfattningar och normer i
Sverige. Sådana uppfattningar och förhållanden har funnits i Sverige för länge sedan och
det förklarar varför filmvisningar har blivit bemött med stort intresse av deltagarna.
Enligt social konstruktivism har dessa uppfattningar internaliserats hos deltagarna först vid
barndomen (premiär socialisering) och vid deras skolgång på hemlandet (Sekundär
Folkhögskollärarprogrammet Examensarbete 2008 Saad Muhialdin
14
socialisering). Deltagarna skulle kunna behöva en ny internaliseringsprocess för att kunna
fungera i det nya samhället. Genom att jämföra och diskutera hur är det i Sverige
respektive i hemlandet försöker man medvetandegöra de lokala resp. globala verkligheter
för att initiera en helhetstolkningsprocess som kan leda till handling.
Dualism hemlandet/Sverige som beskrivs i Westins adaptionscykel tar ett stort
utrymme i deltagarnas kognitiva process (enligt mina observationer), Att via filmvisningar
och lektioner ge möjlighet för deltagarna att jämföra, tänka kritiskt och dra slutsatser skulle
säkert påskynda internaliseringsprocessen.
Jag tycker att Hans Lorentz modell om interkulturell kompetens kan framkalla en
sådan internaliseringsprocess i folkbildningsandan. Folkbildningen ger en större möjlighet
till deltagarna att få nya insikter i vardagen och att själv välja tillvägagångssätt i
integrationsprocessen. Man kan läsa i egen takt i folkhögskolekurser och fokus kan läggas
på att återskapa känslor av människors likavärde och jämställdhet.
Läraren i ett mångkulturellt klassrum behöver nya verktyg i form av kännedom om
deltagarnas kultursymboler, verklighetsbegrepp och artefakter för att lyckas nå fram till
deltagaren. Modellen anknyter tydligt bildningsbegrepp med integration, Det kan tolkas
som att vägen till integration går genom att invandrare skapar sig en interkulturell
kompetens. Interkulturella kompetensen gör att man kan vara trygg i sin egen kultur och
samtidigt kunna handla med andra och förstår de i ett mångkulturellt sammanhang.
Charles Westins tanker om adaptionscykel kan ge svar på många frågeställningar
rörande invandrarnas integration i det svenska samhället. Den kan ge svar t.ex. på varför
integrationen tar en så lång tid. Att förstå Westins och Andersons beskrivning av
tillvarotillstånd skulle ge pedagoger större möjlighet att utforma utbildningar med de två
modeller i baktanke. Modellen ger en förklaring till varför många invandrare klarar inte den
kommunala Svenska för invandrare, Känslor av sorg, rotlöshet, utanförskap och att
modersmålet inte har så stor värde dämpar deltagarnas motivation för studier. Kravet på
att lära sig svenska upplevs som ett direktiv från majoritetssamhälle.
Jag har träffat många invandrare som trots många år i Sverige befinner sig i de två
första tv adaptionscykel. Ambitionsnivå ligger på att de orsaker som gjorde att de flyttade
till Sverige kommer att försvinna och de kommer att återvända till hemlandet. Dessa
människor brukar ha liten motivation att lära sig språket eller något yrke. Folkbildning med
sin syn på hela människan och inte enbart på ämneskunskap kan utgöra lämpliga
lärandemiljöer för sådana människor genom att anpassa undervisningsinnehållet till dessa
människors sociopsykologiska förutsättningar.
IT utveckling har gjort information lätt tillgänglig för många. Den gav lärarna större
möjligheter att använda datorer som stöd i undervisning. Att ha tillgång till information
Folkhögskollärarprogrammet Examensarbete 2008 Saad Muhialdin
15
räcker inte om mottagaren inte kan ta till sig informationen och tolka den på ett sätt som
kan användas i vardagen. En stort vikt måste läggas på lärarens skicklighet och pedagogisk
grundsyn för att kunna styra den pedagogiska processen för att maximera utbildnings
effekt enligt den pedagogiska modellen i fig. 1.3 .
I praktiska fall som handlar om träff med Arbetsförmedling, har jag berättat om
deltagare intresse att berätta sin egen livshistoria, Att berätta egna livshistorier skulle
kunna hjälpa deltagare dekonstruera deras världsbild och tänka kritisk på sin livssituation
och kan vara ett viktigt redskap i att åstadkomma ändringar.
Religiösa frågor och föreställningar sätter spår på temadiskussioner i klassrummet
som rör förhållandet till omvärlden, jämställdheten i familjen, arbete mm. Lärare och
deltagare lärandedynamik går parallellt och gör att lärande dynamiken stiger eller avtar vid
varje lektionstillfälle. Lärarna har ett ständigt behov av nya kunskaper. Sådana aspekter ger
näring till utveckling av lärarens kompetens för att kunna bemöta människor.
Att dela deltagare i grupper där de kan samtala med andra som tillhör samma
etniska grupp kan motverka känslan av degradering av modersmål Läraren kan välja
samtidigt tema som förstärker deltagares upplevelser av det svenska samhället och hur det
kom till.
Med hjälp av reflekterande samtal, dialog, individuell handledning och
utvecklingssamtal kan en skicklig folkhögskollärare medvetandegöra för deltagare nya
tankesätt och återskapa känslan av mening och framtidstro. En ny uppfattning av tillvaro
och en helhetssyn kommer säkert att leda till en aktiv handling.
Att bygga förtroende mellan läare och deltagare är av ytterst vikt. Strävan är att
läare och elever kan lita på varandra. Att känna sig trygg i klassrummet är en viktig
förutsättning till lärande. Undervisningssituationer fig. 1.3 kan ge en bild hur inflyttande i
en undervisningssituation kan skiftas mellan lärare och deltagare för att göra lärande
effektivt.
Språk är den viktigaste aspekt av kommunikation i samspelet men man kan inte se
det språkliga samspelet utan anknyttning hur den upplevas tolkas av mottagaren, De
symboler och begrepp man försöker förmedla kan tolkas olika i olika kulturer
6 Diskussion
Situationer som beskrevs i denna uppsats hör till sen moderna samhället med stora
flyktingvågor, Internet och globalisering gör att tillämpande av klassiska teorier är
begränsad. Situation i Göteborgs förorter har i synnerhet likheter med situationen i
storstäder i USA och Europa men det finns också stora skillnader mellan Göteborgs förort
Folkhögskollärarprogrammet Examensarbete 2008 Saad Muhialdin
16
och andra storstäder i världen, något som begränsar tillämpning av utländsk litteratur och
teorier.
Miljön utanför klassrummet påverkar starkt den lärande processen. Deltagarnas
boendevillkor, familjerelationer, ekonomiska förutsättningar samt vad händer i hemlandet
sätter prägel på det pedagogiska spelet, Förståelse för deltagarnas situation och aktivt
engagemang i närmiljö skulle skapa starkt förband mellan folkhögskolan och en närmiljö.
Deltagarnas kontakt med samhället är begränsat till utvecklingssamtal på skolor
där barnen går och läkarebesök. Hemma har de flesta en satellitmottagare för att följa
nyheterna från hemlandet och man ser sällan på svenska nyheter. Folkhögskolan blir på ett
sätt ett alternativ mötesplats där man kan ha kontakt med andra som har en annan
levnadsätt . Deltagarna anser själva att deras sociala isolering är den största hinder.
Lärarens roll i samspelet blir då att stödja de interna processer som leder till ändring av
levnadsmönster.
En del av svårigheter i lärare - elev samspel i det månkulturella klassrummet är att
lärande går långsamt. I en tidigare uppgift i försökte jag kartlägga hinder för lärandet
genom intervjuer med deltagarna. Jag har kommit fram till att deltagarnas dåliga
självuppfattningar, isolering från det svenska samhället, dåliga tidigare erfarenheter med
studier, bristande framtidstro ligger till grund för bristande motivering till studier
Jag tycker att det är viktigt att skapa mening med det man gör. Motiveringen måste komma
inifrån.
Deltagare i vår folkhögskola kommer från samhället där gruppen dikterade
individuellt beteende och där de demokratiska processerna är har precis börjat. Känslor av
förtryck, vanmakt och utanförskap förkommer ofta i samtal med deltagarna. Det behövs en
pedagogik mot sådana förtryck. En frigörande pedagogik som Paulo Friere har använt för
de fattiga och förtryckta.
Lärande samspelet kan inte ses separat från omgivningens och samhället krav på
vuxenutbildning. Jag ser brister på de nuvarande vuxenutbildningar som är inriktade på
invandrare och särskild på de som är inriktat på nyinkomna. Samhället ställer stora krav på
att invandrarna skall lära sig svenska och hitta ett jobb. Liten hänsyn tas till att många har
föga förståelse hur samhället är uppbyggt och vilka processer som lede till att samhället ser
som det ser ut idag. Man saknar motsvarande processer i de samhällen man kommer ifrån
lärarnas bristfälliga kunskaper om deltagarnas hemlands samhällsutveckling kan bromsar
undervisningen.
Med tanke på mina erfarenheter och de teorier som jag har talat om tidigare skulle
fokus ligga mer på bildningsprocess hos individen och på hur deltagarnas skulle kunna ta till
sig det nya samhällets regler, värderingar och de historiska processer som ledde till att
Folkhögskollärarprogrammet Examensarbete 2008 Saad Muhialdin
17
Sverige blev som den är Idag. Samspelet kan uppfylla sin pedagogiska funktion effektivare
om läraren är medveten on olika aspekter av deltagarnas hemlandskultur och inflyttande i
klassrummet är anpassat efter deltagarnas levnads förutsättningar.
Man borde ta också mer hänsyn till de värderingar som präglar identiteten i ett
annat kulturellt sammanhang. Detta utesluter inte att det finns många gemensamma
värderingar mellan olika länder.
På grund av att samspelet mellan lärare och deltagare kan bli ineffektiv på grund av
kulturkrockar föreslår jag införandet av ett ämne med namnet interkulturell kompetens
som separat ämne eller som en del av samhällskunskap inom undervisning på allmänna
linjer i folkhögskolor som har människor av olika etniska eller religiösa bakgrunder. Det
borde finnas ett motsvarande fortbilning för lärare i samma ämne.
6.1 Rekommendationer
Avslutningsvis skulle jag rekommendera följande:
1. Att folkhögskolor skulle kunna ordna specialanpassat folkhögskolekurser till
nyinkomna invandrare (som har uppehållstillstånd)eller de som inte klarar SFI
2. Att införa ett ämne som heter interkulturell kompetens i undervisning för
samhällskunskap på allmänna linjer i folkhögskolor
3. Att folkhögskollärare skulle kunna fortbilda sig i interkulturell kompetens
4. At utveckla produktion av digitala hjälpmedel till människor som har begränsat
kunskaper i svenska
5. Att införa folkhögskolkurser i Svenska för invandrare på distans
Folkhögskollärarprogrammet Examensarbete 2008 Saad Muhialdin
18
7 Referenser
Tryckta källor
1. Björklid, Pia och Fischbein, Siv (1996): Det pedagogiska samspelet. Lund:
studentlitteratur.
2. Anderson, Kristel, Binnie (2001): Att förstå flyktingar, invandrare och deras barn.
Lund: studentlitteratur.
3. Lorentz, Hans och Bergstedt, Bosse (2006), Interkulturella perspektiv. Lund:
Studentlitteratur.
4. Wennborg, Barlebo Soren (2000), Social konstruktivism, positioner, problem och
perspektiv . Malmö: Liber.
5. Westin, Charles(1973): Existens och identitet, invandrarnas problem belysta av
invandrare i svårighet. Göteborg: bokförlaget korpen.
6. Kuusela Kirsti(1993):Integration i invandrartäta bostadsområden. Göteborg:
Sociologiska institution, Göteborgsuniversitet.
Elektroniska dokument från internet
1. Regeringens folkbildning proposition 2005/06:192 (pdf fil).
http://www.folkbildning.se/download/549/Lara_vaxa_forandra.pdf
laddats ner den 21 april 2008
2. Erickson, Lisbeth(2007) :Lokal utveckling i storstad– vad händer i förorten? .
(pdf fil). Linköping: Linköping University Electronic Press
http://www.ep.liu.se/ea/svfhu/2007/002/svfhu07002.pdf laddats ner den 21
april 2008