ledningskonferens inom sjukskrivnings- och … · 2015-01-29 · journalintegration, appar, video...
TRANSCRIPT
Ledningskonferens
inom sjukskrivnings- och
rehabiliteringsprocessen Hook 22-23 januari, 2015
2015-01-29
Jag har varken Twitter eller
Instagram. Därför går jag runt på
gatorna och ropar till
slumpmässigt utvalda vad jag äter,
vad jag dricker, hur jag har det
hemma mm mm. Det är trots allt
viktigt att bygga nätverk. Hittills
har jag tre följare. En är tydligen
läkare, dom andra är poliser.
Sociala medier……..
2015-01-29
Program för dagarna:
2015-01-29
DAG 1
• 13:00 Välkomna! Inledning.
• 14:00 Rehabgarantin och sjukskrivningsmiljarden – nuläge och framtiden
Anna Östbom – Sveriges Kommuner och Landsting
• 14.40 Fika
• 15:00 Minst 10 goda exempel och ett förtydligande med tillhörande work
shops
• 17:00 Avslut
• 19:00 Mingel o middag
DAG 2
• 08:30 Inledning Mats Bojestig . Hälso- och sjukvårdsdirektör
• 08:45 Workshops fortsättning
• 10:00 Fika
• 10:30 Summering och planering
• 12:00 Lunch och avslut
Vem är här?
2015-01-29
Aktuella frågor Anna Östbom
• Överenskommelse Rehabiliteringsgarantin
• Vad säger forskningen?
• Internetbaserad stöd och behandling
• Socialförsäkringsutredningen
Handlingsplan 2015
2015-01-29
• Tidig rehabsamordning
• Trepartsmöte och trepartssamtal
• Dokumenterad sjukskrivnings- och rehabplan
• Statistik
• Jämställdhet
• PR-team
• Psykisk ohälsa
• Rehabsamordning på klinik
• Rehabgarantin
– NRS light
Rehabiliteringsgarantin 2015 Överenskommelsen 1 år (regeringen vill göra översyn)
Anna Östbom - SKL
712 miljoner för behandlingar samma ersättning som tidigare för alla insatserna (1000 lappen försvinner)
15 miljoner att utveckla tekniska plattformen för internet
10.5 till landsting som ansluter eller förbereder anslutning till plattformen (500 000/landsting)
2 miljoner till kvalitetsregister för MMR1 (det innebär att anslutning
och registrering är gratis även under 2015)
10.5 forskning , utvärdering och utveckling
Nyheter i rehabiliteringsgarantin 2015
Bilagan är uppdaterad med en del förtydliganden (önskemål från landstingen) och en del ökade krav från Socialdepartementet och Finansdepartementet (vilket blev en kompromiss för att få behålla ersättningen)
För att öka möjligheten till återgång i arbete om det inte är uppenbart olämpligt att så sker, ta initiativ till kontakt med arbetsgivaren, företagshälsovård eller arbetsförmedling för att möjliggöra eventuell anpassning av arbetsplatsen, arbetstuppgifter och/eller arbetslivsinriktad rehabilitering. Patientens medgivande krävs
Det landsting i vilken patient är folkbokförd rapportera till
Försäkringskassan för patienter som har fått rehabilitering så väl i det egna landstinget eller om patienter har fått rehabilitering i annat landsting. Fakturering mellan landsting sker i enlighet med riksavtalet och ersättning mellan landsting samma som i överenskommelsen
Vem avgör arbetsförmågan? Bilder från Kerstin Ekberg
Hälso- och sjukvården
- Funktionsförmåga Läkare
Sjukgymnaster
Arbetsterapeuter
Psykologer
Socionomer Förmåga att arbeta
Socialförsäkringssystem - Arbetsförmåga • Handläggare
Individen själv
Arbetsplatsen - Produktionsförmåga • Arbetsgivare • Arbetskollegor
”Rätt” tidpunkt för återgång i arbete Bilder från Kerstin Ekberg
Hälso- och sjukvården – Försäkringsmedicinska beslutsstödet
Socialförsäkringen- Rehabiliteringskedjans tider, oberoende av diagnos
Arbetsplatsen – kostnader, produktion
Individen - ohälsa, ekonomisk trygghet, ”behövd” på arbetsplatsen
Kan primärvården främja återgång i arbete? Bilder från Kerstin Ekberg
Omfattande forskning visar att
Förmågan att arbeta beror på både hälsa och förhållande på arbetsplatsen
Bedömning av arbetsförmåga och planering av åtgärder kräver därför ett flerdisciplinärt perspektiv
Återgång i arbete bygger på ett samarbete mellan vårdgivare och arbetsplats
Processen för återgång i arbete underlättas av en koordinator eller case manager som skapar kontinuitet, främjar motivation dialog med arbetsplatsen och som hjälper individen att navigera i systemet
Koordinatorsfunktionen Sjukskrivningsmiljarden 2014-2015
Landstingen ska ha en funktion för koordinering på plats. Koordinatorsfunktionen har uppdrag/ansvar för att vara rådgivare och kunskapsförmedlare, kontaktperson eller samarbetspartner till andra aktörer samt kontaktperson eller coach till sjukskrivna och för att stödja i rehabiliteringsprocessen
Koordinators funktion med uppdrag att i högre grad fungera inom samordning, t.ex. coaching av patienter, analys av statistik, kartläggning rehabiliteringsbehov, samarbetspartners till andra aktörer och utveckling av rehabiliteringsteam
Multimodal rehabilitering (MMR)
Ett antal välplanerade åtgärder sätts in av ett team som kan bestå av sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare, socionom och psykolog
Personalen är tränade att arbeta tillsamman för att kunna gör en bred utredning och sedan behandla och rehabilitera
Behandlingen pågår sex till åtta veckar med två till tre tillfällen i veckan och kan innefatta hemuppgifter. Till programmet hör undervisning ofta i grupp om stress, sömn, ergonomi. Fysisk aktivitet som anpassas efter personen samt samtalsstöd
Evidens för multimodal rehabilitering (bilagan Rehabiliteringsgarantin utarbetad av Björn Gerdle och Kerstin Ekberg)
Flera systematiska sammanställningar har gjorts av den vetenskapliga litteraturen vad det gäller nyttan av multimodal rehabilitering. Stödet är måttligt till starkt stöd (studierna är genomförda inom specialiserad vård)
Det är endast multimodal rehabilitering som har visat evidens för att patienter har kunnat återgå i arbete. Det har ingått insatser på arbetsplatsen utöver vad som sker i vården
Nyheter i bilagan Antal timmar och patienter
Enligt vetenskapliga sammanställningar har längre och intensivare program bättre effekt än mindre omfattande/intensiva program. Program minde än 30 timmar uppvisade inte positiva effekter
MMR1 minst 40 timmar
MMR2 75-100 timmar
För att ha en hög patientsäkerhet , klinisk skicklighet och kvalitet samt kostnadseffektivitet bör verksamheterna ha
20-30 patienter/år
Nyheter i bilagan Diagnostisering och bedömning
En omfattande individuell utredning och bedömning måste göras för att utröna om individen behöver MMR, KBT /IPT eller annan behandling
Röda flaggor ska ha uteslutits (andra alvarliga tillstånd tex cancer)
Gula flaggor screening för psykologiska och sociala riskfaktorer
Blå och svarta flaggor patientens arbete inklusive den ergonomiska och psykosociala arbetssituationen
Patientens förväntningar och beredskap för förändringar har kartlagts
Nyheter i bilagan diagnos koder för MMR
Diagnosnr Klartext
F45.4 Kroniskt somatoformt smärtsyndrom M53.0 Cervikokraniellt syndrom (Nackhuvudvärk) M53.1 Cervicobrachiellt syndrom (Nack/skuldervärk) M54.2 Cervikalgi (Nacksmärta) M54.4 Lumbago med ischias (Ländryggssmärta med ischias) M54.5 Lumbago (Ländryggssmärta) M54.6 Thoracalgi (Smärtor i bröstryggen) M54.9 Ryggvärk M75.1 Rotator cuff-syndrom i skulderled M75.9 Sjukdomstillstånd i skulderled, ospecificerad M77.9 Smärta i muskelfästen/senor/bindväv kring axelled M 79.1 Myalgi (muskelsmärta nacke, axlar, rygg) M 79.7 Fibromyalgi R52.2A Nociceptiv smärta R52.2C Smärta utan känd orsak R52.9 Generaliserad smärta (uppfyller ej kriterierna för fibromyalgi) S13.4 Sen-effekter av Whiplash-skada (nack-skulder värk) T91.8 Sena besvär efter WAD
NRS light
Kvalitetsregistren möjliggör lärande och ständigt förbättringsarbete och de är en nödvändig ingrediens i ett modernt hälso- och sjukvårdssystem.
Registren byggs upp av de professionella yrkesgrupper som själva ska ha nytta av dem i sin yrkesvardag
När ett register är fullt utbyggt blir det möjligt att följa upp vad som åstadkoms i sjukvården för alla patienter i landet på det område registret omfattar. Det är också möjligt att följa upp vad enskilda landsting, sjukhus eller kliniker åstadkommer
http://www.kvalitetsregister.se/
Vad vill läkarna? (läkares erfarenhet av arbete med sjukskrivning KI Enkätstudie 2012 jämfört med 2008 och 2004)
33 000 läkare fick enkäten (58 % svarsfrekvens)
Närmare hälften av läkarna uppgav behov av fördjupad kompetens att bedöma arbetsförmåga och vilka krav som ställs i olika yrken
Hälften önskade kunskap om ersättningsformer och arbetsförmedlingens, arbetsgivare och Försäkringskassan skyldigheter
Fortbildning som önskades var handledning och kurser i försäkringsmedicin
Internetbaserad stöd och behandling
Pilot med patienter har startats och är klar i mars (Jönköping är en av piloterna
1 april går tekniska plattformen för internetbaserad stöd och behandling från projekt till förvaltning på 1177 vårdguiden
Landsting kan ansluta sig till plattformen från och med 1:a april och har skrivit p avtal med Inera
Nytt projekt startar för att utveckla plattformen
journalintegration, appar, video möten, samordnad individuell plan
Internetbaserad stöd och behandling
I februari tar NSK region beslut om Nationell kompetensgrupp för internetbaserade stöd och behandlingsprogram
En rapport kommer under februari som ger stöd för landsting att välja program
En checklista för upphandling och avtal om program kommer att finnas i februari
En endagars konferens där verksamheter och företag kan visa upp sina program och verksamheter beskriver hur de arbetar
14, 15 alt 16 21 april
Socialförsäkringsutredningen
2015-01-29
Tidiga insatser - ett förtydligande – Susanne Leander
2015-01-29
2015-01-29
Handbok
Rehabsamordnarens tidiga insatser
2015
Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden
-tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen
2015-01-29
”Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både
en intern och extern roll i samverkan, t ex verka för
tidig kontakt inom vården, möjliggöra tidig extern
samverkan och samarbete runt individen med andra
aktörer såsom arbetsgivare, Försäkringskassan,
Arbetsförmedlingen och kommunen”.
Arbetssätt för tidiga insatser
2015-01-29
Gå igenom nya sjukskrivningar regelbundet. Prioritera
patienter med psykisk ohälsa och/eller icke specifik
smärta eller andra komplexa fall.
Aktualisera med sjukskrivande läkare och/eller med
sjukskrivnings/rehabteam om så finns
Kartläggande
rehabsamtal/
telefonsamtal med
patienten
Kontakt med
arbetsgivare/Af/
kommunen
(efter samtycke)
Trepartssamtal (telefon läkare, patient,
arbetsgivare/Af)
Trepartsmöte (möte läkare, patient,
arbetsgivare/Af) Rehabsamordnare har
telefonkontakt med
arbetsgivare/Af
Brev till arbetsgivare om
rehabsamordnarens roll
Säkerställ
dokumenterad
sjukskrivnings-
och rehabplan
under sökordet
Att tänka på vid tidiga insatser
2015-01-29
• Rätt insats i rätt tidpunkt för rätt patient
• Alla med psykisk ohälsa ska inte ha tidiga
insatser. En del behöver initialt bara lugn o ro,
men viktigt det finns en sjukskrivnings- och
rehabplan inom vården.
• Viktigt att samverka i team
• Vid arbetsrelaterade besvär och om företaget har
FHV, kan de kopplas in?
Hur och när registrera tidiga insatser
2015-01-29
Hur tidigt är tidigt?
• När kontakt sker med arbetsgivare/
arbetsförmedling innan patienten fått en
handläggare eller om patienten nyligen har
fått en handläggare men Fk kan inte
medverka vid det redan inplanerade tre-
partsmöte
• Så tidigt som möjligt…….
2015-01-29
Inför en eventuell sjukskrivning eller så tidigt
som möjligt i sjukfallet, innan Fk blivit
inkopplad.
Vid besök där telekontakt med
arbetsgivare/arbetsförmedling uppkommer:
Skapa ny kontakt för trepartssamtalet,
använd vårdtjänst trepartssamtal och
kontakttyp Telefonkontakt,
besökstyp Administration.
Endast Trepartssamtal som läkare håller
ersätts, à 1000 kr.
2015-01-29
Vid mottagningsbesök tillsammans med
arbetsgivare/arbetsförmedling:
använd vårdtjänst trepartssamtal, kontakttyp
Mottagningsbesök enskilt.
Endast Trepartsmöte med närvarande läkare
ersätts, a´2000 kr.
När rehabsamordnaren själv
håller i ett trepartsmöte, efter
samverkan med läkaren.
Detta ska dock inte
registereras som
trepartssamtal
När rehabsamordnare har telefonkontakt med arbetsgivare/Af i syfte att ha
en tidig dialog för att klargöra om patienten kan kvarstå i arbete, ev. med
anpassade arbetsuppgifter under sjukskrivningsperioden, eller om andra
lösningar bör initieras ex. för att förhindra en sjukskrivning.
KVÅ-kodning XS005 ”extern kontakt” i kombination med
QR002 ”rådgivning vid arbete och sysselsättning”
När rehabsamordnaren ringer arbetsgivare/Af för att boka trepartsmöte och
telefonsamtalet blir fördjupat som ovanstående beskriver.
När rehabsamordnaren närvarar eller håller i ett eget trepartsmöte, efter
samverkan med läkaren.
När rehabsamordnaren skickat ut brevet till arbetsgivare om rehab-
samordnarens roll och tidiga insatser och/eller brevet om patientens
arbetsuppgifter.
S
A
M
T
Y
C
K
E
Särskilda mallar finns för
2015-01-29
• Brev till patient om rehabsamordnarens roll
– intranätet eller blankett i Cosmic ”brev till patient –
rehabsamordnare”
• Brev till arbetsgivare om rehabsamordnaren och
tidiga insatser (obs. kvå-kodning) - intranätet
• Brev till arbetsgivare om arbetsuppgifter, brevmall
och blankett (obs. kvå-kodning) - intranätet
2015-01-29
(ange enhet via Infoga sidfot)
Finns på intranätet:
regionen/hälsa och vård/rehabilitering/försäkringsmedicin
Finns på intranätet:
regionen/hälsa och vård/rehabilitering/försäkringsmedicin
Finns på intranätet:
regionen/hälsa och vård/rehabilitering/försäkringsmedicin
1 av 2
2 av 2
Verktygslåda
2015-01-29
WAI – Work Abilty Index
Vid kartläggande besök hos rehabsamordnare kan
WAI användas finns på http://fhvmetodik.se/metod/wai/
välj den översta rubriken, där det står "Webbformulär för
beräkning.." där får man hjälp med uträkning av index.
Work Ability Index är ett instrument som används för att
utvärdera individers arbetsförmåga och resurser i förhållande
till arbetets krav
2015-01-29
• Individuell behandling hos arbetsterapeut, kurator, läkare,
psykolog och sjukgymnast
• KBT/IPT
• FaR (Fysisk aktivitet på Recept)
• Samverkan med Af, Fk, Kommun, Fhv, Arena/KUR-
samverkan, Supported Employment-coacher
• MMR 1 och MMR 2 (Rehabmedicinska kliniken, Jönköping)
• ”Grön rehabilitering” och ”Kultur på recept”
• ENTER (kan utnyttjas i Jönköping-, Habo-/Mullsjö- och
Vaggeryds kommun)
• FIA med knuff (kan utnyttjas i Jönköping-, Habo-/Mullsjö-
och Vaggeryds kommun)
Verktygslåda
Sjukskrivningsteam
Nässjö och Bodafors vårdcentraler
Britt-Inger Allgurin och Göran Runesson
2015-01-29
Nässjö och Bodafors vårdcentraler
• Sjukskrivande läkare
• Arbetsterapeut
• Rehabsamordnare
• Kurator/psykolog
• Sjukgymnast
2015-01-29
Nässjö och Bodafors vårdcentraler
Prioritering
2015-01-29
Nässjö och Bodafors vårdcentraler
• Trepartsmöte/samtal
• Avstämningsmöte
• Sjukskrivningsteam
• LUH-intyg
2015-01-29
Nässjö och Bodafors vårdcentraler
Påläst
2015-01-29
Nässjö och Bodafors vårdcentraler
15 minuter
Sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan
2015-01-29
Nässjö och Bodafors vårdcentraler
Utmaning
2015-01-29
Nässjö och Bodafors vårdcentraler
Motiverad och delaktig patient
Effektiv sjukskrivningsprocess på ortoped- och reumatologkliniken
2015-01-29
Monica Berg, ledningskonferens inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, 2015
Sjukskrivningsprocessen
2015-01-29
Monica Berg, ledningskonferens inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, 2015
Patient med
behov av
sjukskrivning
Beslut om
sjukskrivning
(FK)
Läkarintyg Sjukskrivning
Begäran om
komplettering
(FK)
5 P – effektiv sjukskrivningsprocess
2015-01-29
Monica Berg, ledningskonferens inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, 2015
Purpose/ Syfte
Patienter People/ medarbetare
Processer/ Flöden
Patterns/ mönster
Kompletta läkarintyg Effektiv sjukskrivnings-process Ledningssystem Mål och rutiner
Ortopediska och reumatiska åkommor. Sjukskrivnings- behov Delaktighet Sjukskrivnings- /rehabplan
Läkare, sjuk-sköterskor, vårdadmin., rehabsamordn. (FK, arbetsgiv.) FRUSTRATION! Beslutsprocess Arbetsförmåge- bedömning Kompetens Beslutsstöd
BSC Vision Mål Ledningssystem Processbeskr/ mätbara mål Behov av sjskr. Läkarintyg – ICF/DFA Bedömning
4055 läkarintyg 83 läkare 2420 patienter 136 kompl. 45 läkare.
3 %
Monica Berg, ledningskonferens inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, 2015
Värdekompass
3- © 1996 Dartmouth Medical School and Lahey Hitchcock Clinic
Funktionellt hälsostatus
Tillfredsställelse Kliniskt status
Kostnader/resurser
P – ortopedisk/reumatisk åkomma med behov av immobilisering/rehabilitering
P – trygghet, god planering, involvering
P – tydlig rehabiliteringsprocess, sjukrivnings-/rehabiliteringsplan >28 dagar
P – sjukpenning i tid
L, S, V, F – tidsåtgång
A – planering av sjukfrånvaro och vikarie
Monica Berg, ledningskonferens inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, 2015
Förbättringsprocessen
2015-01-29
Monica Berg, ledningskonferens inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, 2015
Planering
• Bildat processteam • Definierat sjukskrivnings-/rehabiliteringsprocessen • Karläggning av processen • Följ handlingsplaner och riktlinjer • Grundlägg processen i kultur, värderingar och förhållningssätt – Varför!
Genom- förande
• Förankra processen hos ledning och berörda medarbetare • Definiera arbetssätt och angreppssätt – Hur!
Lärande • Bestäm metoder för uppföljning – Vad! • Sätt mål Nöjda patienter, 80 %, 2015
Nöjda medarbetare, 80 %, 2015 Antal sjukskrivnings-/rehabplaner >28 dagar, 70 %, 2015
Införande • Följ upp rutiner och utfall, vilka effekter fick åtgärderna • Se över processen • Inför processförbättringen eller revidera
Processteam
2015-01-29
Monica Berg, ledningskonferens inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, 2015
• Rehabsamordnare, processledare, 40%
• Överläkare, kontakt med läkare
• Sjuksköterska, kontakt med sjuksköterskor
• Vårdadministratör, administrativt stöd
• Kurator, samordnar kontakt reumatologen
• Koordinator Försäkringskassan, stöd till läkare och rehabsamordnare, kontakt med handläggare.
Försäkringskassan finns tillsammans med rehabsamordnare tillgänglig på kliniken varannan vecka.
Messenger används i stor utsträckning för kommunikation däremellan.
Kostnader/tillfredsställelse
2015-01-29
Monica Berg, ledningskonferens inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, 2015
AGERA Analysera om åtgärderna gett effekt och vilka i så fall
PLANERA Mål: 99% godkända läkarintyg 2015
STUDERA Följ upp statistik för • Antal godkända läkarintyg • Begärda kompletteringar • Andel enkla intyg
GÖR Identifiera vad som föranleder kompetteringskrav Identifiera behov av utbildning/information Genomför utbildnings-/informationsinsatser Maximera användande av enkla läkarintyg
Referenser
2015-01-29
Monica Berg, ledningskonferens inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, 2015
Alexandersson, K., Arrelöv, B., Gustavsson, C., Hinas, E., Kjeldgård. & Ljungquist, T. (2013). Läkares
erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Stockholm, Karolinska institutet.
Berg, J. & Widell, Y. (2012). Förbättring av sjukskrivningsprocess med Sex Sigma och
mikrosystemperspektiv.
Försäkringskassan. (2014). Kvalitet på läkarintyg – en del av sjukskrivningsmiljarden
Johansson, P., & Nilsson, M. (2008). Finns det något samband mellan sjukintygets kvalitet och sjukfrånvaro?
Landstinget i Jönköpings län. (2014a). Styrkortet för Landstingets sjukskrivnings- och rehabprocess
Landstinget i Jönköpings län. (2014b). Rapporter och fördjupning.
SFS (1982:763). Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
SIQ Institutet för kvalitetsutveckling. (2014).
Socialstyrelsen. (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa - ICF
Socialstyrelsen. (2006). God vård – om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och
sjukvården.
Socialstyrelsen. (2012). Övergripande principer för sjukskrivning.
Socialstyrelsen. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.
SOU 2009:89. Gränslandet mellan sjukdom och arbete: slutbetänkande av Arbetsförmågeutredningen.
SKL. (2010). Bättre sjukskrivningar: Handbok om ledningssystem i Hälso- och sjukvården.
Tre-partsmöte - film - Ann-Britt Ekvall
2015-01-29
Work shop
2015-01-29
ICFstöd i läkarintyget - Mait
Pettersson Differentierade intyg
2015-01-29
• ICF i läkarintyget
• Intyget – sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan
• Differentierade intyg (enkla intyg)
• REN
• ICF-International Classification of Functioning
• WHO 2001
• Kompatibelt med vårt diagnossystem ICD
• Verktyg med en gemensam terminologi för att beskriva funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa.
• Allt mer använt i olika sammanhang. För patientsäkrare informationsutbyte mellan olika aktörer tex hälso- sjukvård, kommuner, socialtjänst mm.
2008-2009
• A. Hedborgs utredning
• God samstämmighet vid de nationella möten som vi hade
då om att använda ICF.
• Vi utbildar och skapar gemensamma ICF-mallar.
• FK kommer med DFA-kedjan som bygger på ICF
• FK gör inte samma insatser
Varför ICF
• Terminologi som kan bli förstålig för alla aktörer
• Lätt att förstå koppling mellan diagnos och
funktionsnedsättning / aktivitetsnedsättning bara man får
lära sig verktyget.
• Patientsäker/rättssäker informationsöverföring.
• Forskning mm.
• Ett antal använder regelbundet
• En del ibland
• En del testat och fått begäran om komplettering därför slutat
använda stödet.
• Regelbundna kontakter med första bedömning, FMR region
syd
• Drivit frågan i olika arbetsgrupper som vi medverkat i
nationellt.
• Allt mer gehör för en gemensam terminologi
• Flera slutrapporter- uttryckt behov av gemensam
terminologi.
Utbildningsbehov-ICF
• Många nya medarbetare i läkarkåren i primärvård kräver
nya insatser.
• Psykiatri, ortopedi, andra kliniker
• Planerar utbildningsinsats under hösten
• Viktigt att vi får in synpunkter från er
INTYGET
• Om vi skriver funktions/aktivitetsnedsättningar i ICF och
skriver sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan
Differentierade intyg
• Antal intyg per/mån
• Förväntad återgång inom 2 månader.
• Tidsbesparing
• Slipper kompletteringar
• Tid frigörs för att göra ett bra jobb på de komplicerade
ärendena
REN
Teambaserad funktions- och aktivitetsbedömning
• När vårdcentraler och kliniker har behov av fördjupad utredning inom
sjukskrivnings- och rehabprocessen finns möjlighet att remittera patienter
till rehabenheten i Nässjö (REN) för teambaserad funktions- och
aktivitetsbedömning.
• Kriterier för remiss:
– screeningformulär visar risk för långvariga besvär
– diffus problematik
– tidigare åtgärder har ej haft förväntad effekt
– risk för långvarig sjukskrivning
– många professioner är inblandade i behandling
• REN har ett totalansvar att utföra SLU, TMU, AFU samt teambaserad
funktions- och aktivitetsbedömning. Se särskild uppdragsbeskrivning.
Work shop
2015-01-29
Jämställdhet - våld i nära relationer -
intervju med Aneby och Apladalen
2015-01-29
Ledningskonferans - vad har varit
till nytta för dig?
2015-01-29
• Chefer och rehabsamordnare sitter tillsammans, struktur och ordning sen får vi
prioritera. Checklistan, vilka delar är vi bra på vad ska utvecklas?
• Att vi får ansikten på folk, helhetsbild för chefer, utveckla och träffa chefer några
gånger per termin.
• Fokusera på frågorna, genomgång av checklista bra, egen tid önskas som blir under
em.
• Handlingsplanen i kortversion är bra, vill börja utveckla vissa delar i den, ser chans
till en omstart. Psykisk ohälsa- hur kan vi utveckla den tillsammans med
psykosocialt team?
• Goda exempel är bra och inspirerande. Patienternas status i sjukskrivningsarbetet
har höjts, teamsamverkan har blivit en möjlighet att utvecklas, fara i att ta över Fk
roll.
Vardagsrevidering – Eva Svensson & Christina Steen
2015-01-29
Vardagsrevidering – ReDO TM
En arbetsterapeutisk
gruppintervention för
arbetsrehabilitering
Lunds universitet,
Landstinget/primärvården och
Försäkringskassan i Halland
Teoretisk grund
• Aktivitetsvetenskap:
- Aktivitetsmönster och hälsa i kvinnors vardag • ValMO-modellen
• Arbetsterapi
• Sociala inlärningsteorier
Fokus: förändring av aktiviteter
och aktivitetsmönster
• Målsättning:
Deltagarna ska ha en klarare bild av vad de vill/behöver
förändra – kunna fortsätta arbeta/arbetsträna/minska
sjukskrivning /undvika sjukskrivning
för att återta aktivitetsbalansen
Upplägg
• 10 tillfällen á 2 timmar/vecka
• Praktiska övningar
• Gruppdiskussioner
• Hemuppgifter
• Mini-seminarier/föreläsningar
Egen mapp
Dagbok för egna reflektioner
Innehåll
• Aktivitetsbalans
• Aktivitetsmönster
• Störningar och uppmuntringar i vardagen
• Stresspåverkan
• Att sätta mål
• Sömn
• Aktiviteters värde. Uppföljning av förändringsarbetet.
• Uppföljning aktivitetsbalans. Sätta gränser.
Fortsatt uppföljning/utvärdering
• Av Sofi Fristedt – klinisk forskning, Futurum
Etikprövning (pågående efterhandsansökan)
Fokusgrupper
Aktivitetshälsa
Då Du har möjlighet att utföra
det du vill
så som du önskar
i den miljö du befinner dig.
Ann Wilcock
Förstärkt bedömningsteam
och tidiga insatser inom
psykiatrin
Ann Wisén, öppenvårdmottagning
psykiatri, Eksjö
Syfte Förbättra bedömningarna av aktivitets-
och arbetsförmåga samt bedöma
behovet av rehabinsatser hos
patienter, med fokus på unga vuxna 18-
30 år.
- vara med som stöd i
processen
- vara med på möten
- samordna insatser mellan
patient och FK och AF.
Resultat
• Viktigt vilka som erbjuds vara med
• AF medverkan är av stor betydelse
• Projektet har gjort oss mer synliga på mottagningen
Självhjälpsgrupper - GGVV
Syfte: Förbättra egenupplevd hälsa och
förebygga psykisk ohälsa
Mål: Ett samhällsbaserat, nytt arbetssätt
för att förebygga ökan psykisk ohälsa
Målgrupp: Personer med lindrigare
psykiska besvär med risk för att de ökar
Metod: Koordinator - upplevt behov av
stöd från andra – ihopkoppling –
starthjälp – eget ansvar
Inspiration från Västerås, Göteborg
Therese Råberg
Multimodal rehabilitering (MMR 1)
Gislaveds vårdcentral
2015-01-29
• https://vimeo.com/117156908
Work shop
2015-01-29
Statistik – nya Diver rapporter
2015-01-29
Utan särskild behörighet
Könsfördelad statistik finns i
urvalslistorna
Förtydligande:
Tidiga insatser/Av-möte/PR-team/Sjukskrivnings- och rehabplan = Antalet som under månaden haft ett aktivt
vårdåtagande sjukskrivning >28 dagar, och som någon gång sedan start av detta vårdåtagande fått insatsen.
2015-01-29
Dr Xxxx Xxxsson
Dr Xxxx Xxxsson
OBS!
I Rehabmatrisen står siffran ”antalet långtidssjukskrivna” vid vald medicinskt
ansvarig vårdgivare för:
Antalet patienter med vårdåtagandet > 28 dagar som har varit aktivt under
vald månad.
2015-01-29
Med särskild behörighet
Könsfördelad statistik och vilka patienter
som är sjukskrivna > 28 dagar resp. läkare
finns i urvalslistorna
Förtydligande:
Datumet för Sjukskrivnings- och rehabplan är det datum när sökordet första gången användes i journalen
Egen tid för planering av fortsatt
arbete hemma
2015-01-29
• Vad gör vi tillsammans?
• Vad gör jag själv?
• Vad gör vi hemma? - vad tar vi med oss? Vad är vårt nästa
steg?
Hur arbetar vi vidare på hemmaplan?
2015-01-29
Ledningskonferens 22 – 23 januari 2015
• Eksjö: Göra om checklista till en handlingsplan – VAD vi ska
göra. Bl a för att få med läkare på tåget.
• Vetlanda: Även här handlingsplan. Koda åtgärder rätt för att
hitta vad som görs. Disk med vårdadministratör.
Sjukskrivnings – rehabiliteringsplan i sjukintyget. NRS-light
– ska ansluta sig. Utbildning 23 april.
• Psykiatrin Eksjö: Måluppfyllelse – statistik –
genusperspektiv – lika mål
• Norrahammars VC: Omstart – checklista vad man ska ha
koll på. Skapa intranätsida på VC där allt material läggs
som tillhör rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen.
Hur arbetar vi vidare på hemmaplan?
2015-01-29
Ledningskonferens 22 – 23 januari 2015
• Onkologkliniken: Mycket att lära av primärvården. Fått
inspiration till arbetet. Bättre struktur – lika för alla patienter.
• Gnosjö VC: Handlingsplan utifrån checklista. Rehabplan
ses över. Registrera trepartssamtal. Arbeta förebyggande.
Vad kan vi göra mer för de som är långtidssjukskrivna? Vad
gör vi för dem med psykisk ohälsa? Vad gör vi för dem som
inte trivs på jobbet? Samtal/fysisk aktivitet = kombination.
Psykisk ohälsa – koppla in andra aktörer – friskvård, kyrka..
2015-01-29