lingvistik ii729g49/729g49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · språk som system...
TRANSCRIPT
![Page 1: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/1.jpg)
Lingvistik IISyntax och morfologi, lexikon och ordklasser
(baserat på material från Mikael Svensson)
![Page 2: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/2.jpg)
Frågor sedan förra veckanSeminarierna
• Inte obligatoriska men rekommenderade
![Page 3: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/3.jpg)
Dagens föreläsning• Morfologi och syntax: en introduktion• Det mentala lexikonet• Ord• Ordklasser
• Öppna ordklasser• Slutna ordklasser
![Page 4: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/4.jpg)
Språk som system• Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur
de kombineras till betydelseelement (morfem)• Lexikon/morfologi: de olika
betydelseelementen och hur de kombineras till oberoende språkenheter (ord)
• Syntax: principerna för hur ord byggs ihop till större strukturer som fraser och satser ingår i
• Semantik: kunskapen om hur de enskilda morfemens betydelse och principerna för hur morfemens betydelse tillsammans med deras syntaktiska relationer bildar satsers betydelse
Språk somsystem
![Page 5: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/5.jpg)
Modell för språklig kompetens (Chomsky, 1995)
LexikonMorfologi
SyntaxSemantik
Logisk form
FonetikFonologi
![Page 6: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/6.jpg)
Modell för språklig kompetens (Chomsky, 1995)
LexikonMorfologi
SyntaxSemantik
Logisk form
FonetikFonologi
• Lexikonet lagrar ’lögn’ och ’-aktig’• Morfologin skapar ’lögnaktig’
![Page 7: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/7.jpg)
Det mentala lexikonet
![Page 8: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/8.jpg)
Mentala lexikonet• Individen har ett begränsat antal ord
• 30,000–50,000 ord
• Ordens form är konventionaliserat• Vache (franska), lehmä (finska), ayelada (grekiska), ngombe (kikyuy)
• Lexikonet kopplar form till betydelseLexikonMorfologi
SyntaxSemantik
Logisk form
FonetikFonologi
![Page 9: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/9.jpg)
Mentala lexikonetMen det verkar också finnas mer information.
• Vad rimmar på ’figur’?• Vad är synonymer till ’dålig’?• Vad är motsatsen till ’pratsam’?• Det var en jävligt schysst chaffis.
Det var en utomordentligt trevlig chaufför.LexikonMorfologi
SyntaxSemantik
Logisk form
FonetikFonologi
![Page 10: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/10.jpg)
Språkproduktionsfel• Sammansmältningar
• At the end of today’s lection (lecture/lesson)• Ersättningar
• Don’t burn your toes (fingers)• I just put it in the oven at a very low speed (temperature)
• Utbytta ord• This spring has a seat in it (this seat has a spring in it)
![Page 11: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/11.jpg)
Ord
![Page 12: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/12.jpg)
Vad är ord?
![Page 13: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/13.jpg)
Språket lever
AdventDjävulKyrkaPrästBarmhärtighetSamveteTålamod
ArbeteTröjaSnickareFönsterBorgmästareHerreSkomakareBetalaMyntKällareTrappa
JazzRapJeansImage
AteljéByråMedaljongMöbelMaskeradDivanFrisyrJargongJournalist
![Page 14: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/14.jpg)
Nyordslista• coronahälsning• covid-19• hobbyepidemiolog• immunitetspass• klustersmitta• lesserwisser• social distansiering• superspridare• zoombombning
![Page 15: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/15.jpg)
Nyordslista• coronahälsning• covid-19• hobbyepidemiolog• immunitetspass• klustersmitta• lesserwisser• social distansiering• superspridare• zoombombning
2020
![Page 16: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/16.jpg)
Nyordslista• alkoläsk• datorporr, nätporr• elektronisk tidning• genmanipulerad• hajp, hype• komma ut [ur garderoben]• pogs• rättvisemärke• webb, World Wide Web, www
![Page 17: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/17.jpg)
Nyordslista
1996• alkoläsk• datorporr, nätporr• elektronisk tidning• genmanipulerad• hajp, hype• komma ut [ur garderoben]• pogs• rättvisemärke• webb, World Wide Web, www
![Page 18: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/18.jpg)
Nyordslista• askstoppad• bloppis• vulkanänka• fejsbooka• inaskad• koldioxidneutralt vin• morotsaktivism• wikiläcka• vuvuzela
![Page 19: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/19.jpg)
Nyordslista
2010• askstoppad• bloppis• vulkanänka• fejsbooka• inaskad• koldioxidneutralt vin• morotsaktivism• wikiläcka• vuvuzela
![Page 20: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/20.jpg)
Hur bildas nya ord?
• Lånord, lånöversättning• Sammansättning, blending• Förkortning• Conversion• Coinage, akronymer• Derivation
Rindfleischeti
kettierungsübe
rwachungsauf
gabenübertrag
ungsgesetz
Cattle marking and beef labeling supervision duties delegation law
![Page 21: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/21.jpg)
Vad är ett ord?
preska, fjånt, alpunstropp, fentrulisk, alkerisk, filanbust, trempig
![Page 22: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/22.jpg)
Ordigenkänningstest
ExempelDESKSJMFSJIFSAJFSARF
![Page 23: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/23.jpg)
Ordigenkänningstest
Stimulus Exempel Reaktionstid (medelvärde)Ord DESK 708 ms
Icke-ord (ej uttalbart) SJMF 607 ms
Icke-ord (onset ej uttalbart) SJIF 644 ms
Icke-ord (coda ej uttalbart) SAJF 680 ms
Icke-ord (uttalbart) SARF 746 ms
![Page 24: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/24.jpg)
Vad är ett ord? Två kriterier.1. Ljudformen• lsk i svenskan? Ja, i vissa kombinationer• /falsk/, /älskar/
• skulp, trusig,…
2. Satsstrukturella egenskaper• Jag köpte bilen.• Bilen är snabb.• *Bil är snabben. Bilens reservdelar
Bilen som jag köptes reservdelar
![Page 25: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/25.jpg)
Reglerna för hur ord kombineras är beroende av de grammatiska egenskaperna hos ett ord och ord med samma grammatiska egenskaper tillhör samma ordklass
![Page 26: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/26.jpg)
Ordklasser
![Page 27: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/27.jpg)
Ordklass, kriterier
• Betydelsekriteriet• Böjningskriteriet (morfologikriteriet)• Funktionskriteriet
• Han mötte Lisa igår.• Han och Lisa hade ett möte.
![Page 28: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/28.jpg)
OrdklasstyperÖppna ordklasser (innehållsord)
• bil, riktning, hamna, dike, köra, sten• Relativt betydelserika• Betecknar personer, saker, egenskaper, handlingar• Ständigt expanderande
Slutna ordklasser (funktionsord)• en, på, måste, och, mot• Relativt betydelsefattiga• Betecknar relationer eller mer abstrakta
grammatiska betydelser• Mer eller mindre konstanta (hen är ett undantag)
Kokt fisk och grönsaker som växt ovan jord är kanske de bästa alternativen.
![Page 29: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/29.jpg)
OrdklasstyperÖppna ordklasser (innehållsord)
• bil, riktning, hamna, dike, köra, sten• Relativt betydelserika• Betecknar personer, saker, egenskaper, handlingar• Ständigt expanderande
Slutna ordklasser (funktionsord)• en, på, måste, och, mot• Relativt betydelsefattiga• Betecknar relationer eller mer abstrakta
grammatiska betydelser• Mer eller mindre konstanta (hen är ett undantag)
Kokt fisk och grönsaker somväxt ovan jord är kanske debästa alternativen.
![Page 30: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/30.jpg)
OrdklasstyperÖppna ordklasser (innehållsord)
• bil, riktning, hamna, dike, köra, sten• Relativt betydelserika• Betecknar personer, saker, egenskaper, handlingar• Ständigt expanderande
Slutna ordklasser (funktionsord)• en, på, måste, och, mot• Relativt betydelsefattiga• Betecknar relationer eller mer abstrakta
grammatiska betydelser• Mer eller mindre konstanta (hen är ett undantag)
Kokt fisk och grönsaker som växt ovan jord är kanske de bästa alternativen.
![Page 31: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/31.jpg)
OrdklasstyperÖppna ordklasser (innehållsord)
• Substantiv• Verb• Adjektiv• Adverb
Slutna ordklasser (funktionsord)• Artikel• Räkneord• Konjunktion• Preposition
Pronomen?
![Page 32: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/32.jpg)
OrdklasstyperÖppna ordklasser (innehållsord)
• Substantiv• Verb• Adjektiv• Adverb
Slutna ordklasser (funktionsord)• Artikel• Räkneord• Konjunktion• Preposition• Pronomen
Pronomen?
Bildkälla: https://rattighetscenter.se/wordpress/blog/2013/12/17/svar-till-markuz-ohlssons-insandare-ordet-hen-kanns-inte-naturligt-na-2013-12-16/, hämtad 2021-03-31
![Page 33: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/33.jpg)
Substantiv är namn på ting, så som klocka, hatt och ring…
![Page 34: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/34.jpg)
SubstantivBetydelsemässigt är det svårt att avgränsa substantiv: bil, ring, nyfikenhet, promenad, väderomslag
Kan böjas i fyra kategorier:
• Numerus: singular/plural• Kasus: grundform/genitiv• Genus: utrum/neutrum• Species: bestämd/obestämd
![Page 35: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/35.jpg)
Substantiv, numerusSingular: en bil, ett tågPlural: många bilar, tre tåg
• Ett glas mjölk, en bit socker
• De krockade• De råkade ut för flera krockar
![Page 36: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/36.jpg)
Substantiv, kasus• Grundform: min katt• Genitiv: min katts matskål
Svenska Finska
Hus Talo
I huset (lokativ) Talossa
Håller på att måla huset (partitiv) Maalaan taloa
![Page 37: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/37.jpg)
Substantiv, genusUtrum/reale (n-genus): en stuga, stuganNeutrum (t-genus): ett hus, huset
• Ett grönt hus• En grön stuga
• Den gode mannen• Den goda kvinnan
• Den snälle/snälla farbrorn
![Page 38: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/38.jpg)
Species/bestämdhetObestämd form: en fabrik, ett möteBestämd form: fabriken, mötet
• Jag tar bilen.• Jag tar en bil.
• Den stora fabriken – Den fabriken• Det långa mötet – Det mötet
![Page 39: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/39.jpg)
Verb är sådant man kan göra: sitta, springa, gå och köra…
![Page 40: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/40.jpg)
VerbBetecknar typiskt handlingar, ibland tillstånd
• vinna, hoppa, springa, köra, sova, älska, andas, känna, heta
Infinita formerinfinitiv vinnasupinum vunnitperfekt particip vunnenpresent particip vinnande
Finita formerpresens vinnerpreteritum vannimperativ vinn
![Page 41: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/41.jpg)
VerbTempus: dåtid, nutid, framtid Modus: talarens inställning eller typ av talhandling.
• Sant = indikativ• Hypotetiskt = konjunktiv• Uppmaning = imperativ
Diates: indikerar om den som agerar är subjekt (aktiv) eller om den som blir utsatt för någonting är subjekt (passiv)
Svenska finita verb markeras för tempus och modus
![Page 42: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/42.jpg)
Verb, tempus och modusTempus
• Presens Nutid jag vinner• Preteritum Dåtid jag vann
Modus• Indikativ Sant ”normalmodus”, omarkerat modus• Konjunktiv Hypotetiskt Leve, vare, gånge• Imperativ Uppmaning Vinn! Gå! Försvinn! Kom!
![Page 43: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/43.jpg)
Tempuskategorier
Tempus Form Exempel
presens presens indikativ Jag springer.
preteritum preteritum indikativ Jag sprang.
futurum kommer att/ska + infinitiv Jag kommer att springa. Jag ska springa.
pluskvamperfekt hade + supinum Jag hade sprungit.
perfekt har + supinum Jag har sprungit.
![Page 44: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/44.jpg)
Hjälpverb• Temporala: ha, kommer (att), ska• Modala: vill, bör, ska, måste, får, lär m.fl.
![Page 45: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/45.jpg)
Diates (aktiv/passiv)• Chefen avskedade honom (aktiv)• Han avskedades (passiv)• Han blev avskedad (bliva-passiv)
• Han säljer boken (aktiv)• Boken säljs av honom (passiv)• Boken säljer bra (middle)
![Page 46: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/46.jpg)
Adjektiven sen oss lär, hurudana tingen är.
![Page 47: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/47.jpg)
AdjektivBetecknar typiskt egenskaper eller tillhörighet till en grupp• söt, glad, irriterad, akrobatisk, svensk, grön
Kongruensböjning• en söt katt, den söta katten, de söta katterna
Komparationsböjning• söt, sötare, sötast• komplicerad, mer komplicerad, mest komplicerad
![Page 48: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/48.jpg)
AdverbAnger tid, sätt, rum, orsak, grad, omständighet,…
• Tåget verkar snabbt. * Tågen verkar snabba.• Tåget kör snabbt. Tågen kör snabbt.
• Alltså kommer jag. Satsrelation• Jag kanske kommer. Sanningshalt• Lyckligtvis kan jag komma. Talarens attityd• Jag kommer inte. Negering
![Page 49: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/49.jpg)
Slutna ordklasser• Pronomen• Artikel• Räkneord• Preposition• Konjunktion/subjunktion
![Page 50: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/50.jpg)
Pronomen• ”Istället för namn”• Peter träffade Lisa igår. Han gav henne mina anteckningar.
• Substantivistiska pronomen uppför sig som substantiv, t. ex. jag, honom, sig• Adjektivistiska pronomen uppför sig som adjektiv, t. ex. några, övriga, enda
![Page 51: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/51.jpg)
ArtikelBestämd (definit)• den/det/de• svenska och norska är bland de mycket få språken som uttrycker bestämdhet
med nåde en framförställd och en efterställd artikel• den ståtliga strutsen
Obestämd (indefinit)• en, ett (eng: a/an, one)• endast i singular i svenska Den stora fabriken – Den fabriken
Det långa mötet – Det mötet
![Page 52: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/52.jpg)
Determinerare
• De män (artikel)• Dessa män (demonstrativt pronomen)• Några män (indefinit pronomen)• Fyra män (räkneord)
![Page 53: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/53.jpg)
Prepositioner• på natten• i taket• under huset
• Han sover på natten.• Lampan sitter i taket.• Vattnet rinner under huset.
![Page 54: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/54.jpg)
KonjunktionBindeord som knyter ihop satsdelar eller satser av samma slag• och, men, ty, så, för, eller
• Kalle och Lisa diskade.• Kalle diskade men Lisa lagade bilen.
![Page 55: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/55.jpg)
SubjunktionInleder bisatser
• Han inser att vi måste ändra inställning.
• Du kan läsa det här medan du väntar.• Han kan om han vill.• De kan ingenting trots att de har gått på universitetet.
![Page 56: Lingvistik II729G49/729G49_2021_ordklasser... · 2021. 4. 6. · Språk som system •Fonetik/fonologi: De olika språkljuden och hur de kombineras till betydelseelement (morfem)](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022071514/6135f6a50ad5d2067647b67c/html5/thumbnails/56.jpg)
Tack för idag!