Projektet SVENSKA SOM MALSPRAK (SSM)

The project SWEDISH AS A TARGET LANGUAGE

SS�1 Report 6

Sven Strömqvist

EN ORIENTERING OM NP, KASUS OCH PREPOSITIONER I RYSKA

Stockholms universitet

Institutionen för lingvistik

Maj 1980

Rapportserien SSM Reports SSM-rapporterna (serien SSM Reports) utgavs vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet i anslutning till forskningsprojektet Svenska som målspråk (SSM) som understöddes av Skolöverstyrelsen 1973–1980. Redaktör för serien var Björn Hammarberg. Projektet var inriktat på studium av sådana företeelser i svenskans struktur och användning som utgör problem för vuxna inlärare av svenska som andraspråk med olika modersmål. Upphovsrätten innehas av författarna. Rapporterna får laddas ner för personligt, icke-kommersiellt bruk och får citeras enligt gängse vetenskapliga principer. De får fritt användas i kurser inom högskolan under förutsättning att källan uppges.

Förteckning över SSM-rapporterna 1. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1977), Felanalys och språktypologi. Orientering om två delstudier i SSM-

projektet. 34 s. Även tryckt i Nysvenska studier 57 (1977) i form av två uppsatser, ”Svenskan i ljuset av invandrares

språkfel” av Björn Hammarberg (s. 60–73) och ”Svenskan i typologiskt perspektiv” av Åke Viberg (s. 74–85).

2. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1979), Platshållartvånget, ett syntaktiskt problem i svenskan för

invandrare. Andra, omarbetade upplagan. 67 s. En engelsk version är tryckt i Studia linguistica 31: 106–163 (1977) under titeln ”The place-holder

constraint, language typology and the teaching of Swedish to immigrants”. 3. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1976), Anaforiska processer i svenskan i invandrarperspektiv – några

utgångspunkter. 13 s. Även tryckt i Nysvenska studier 55–56: 213–226 (1976). 4. Åslund, Jan (1976), Araber skriver svenska – arabisk syntax och arabers syntaxfel i svenskan. 47 s. 5. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1976), Reported Speech in Swedish and Ten Immigrant Languages. 21 s. Även tryckt i Papers from the Third Scandinavian Conference of Linguistics, red. Fred Karlsson (1976).

Turku: Academy of Finland, Text Linguistics Research Group. 131–148. 6. Strömqvist, Sven (1980), En orientering om NP, kasus och prepositioner i ryska. 21 s. 7. Viberg, Åke (1980), Tre semantiska fält i svenskan och några andra språk: 1. Kognitiva predikat. 2.

Perceptionsverbens semantik. 3. Emotiva predikat. 103 s. En förkortad version av uppsats 1 är tryckt i Svenskans beskrivning 12, red. S. Fries & C.-C. Elert (1980).

Umeå universitet. Uppsats 2 även i Tvåspråkighet, red. A. Stedje & P. af Trampe (1979). Stockholms universitet. Uppsats 3 även i Kontrastiv lingvistik och sekundärspråksforskning, red. B. Hammarberg (1979). Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik.

8. Viberg, Åke (red.) (1983), Studier i kontrastiv lexikologi: Perceptionsverb. Andra, utökade upplagan. 133 s. 9. Studium av ett invandrarsvenskt språkmaterial (1983). 115 s. 10. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1984), Forskning kring svenska som målspråk. Två forskningsöversikter:

1. Grammatik och ordförråd (Åke Viberg). 2. Fonologi (Björn Hammarberg). 64 s. Även i Nordens språk som målspråk. Forskning och undervisning, red. K. Hyltenstam & K. Maandi (1984).

Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik.

FöRORD

Denna uppsats om NP, kasus och prepositioner i ryskan anknyter till

de typologiska studier som publicerats inom SSM-projektet. Ryskan är

förvisso inte något språk som talas av många invandrare i Sverige.

Men vi tycker ändå det är motiverat att publicera en uppsats som mer

i detalj belyser sådana företeelser som beskrivs mera översiktligt i

våra egna typologiska beskrivningar. F rån början var det meningen

att Sven Strömqvists uppsats skulle publiceras tillsammans med en

typologisk genomgång av NP och böjningskategorier hos nomen i svenskan

och de tio invandrarspråk som vi studerat i SSM -projektet. Men efter­

som denna ännu ej blivit färdig, ansåg vi att Svens manus, som var

färdigt redan hösten 1979, inte borde ligga opublicerat längre.

En introduktion till en typologisk beskrivning av kasus finns i

Ake Viberg: Fyra typologiska översikter. SSM PM 1979- 1 1-0 1.

Stockholm 2 2.5.1980

Ake Viberg

Sven Strömqvist

EN ORIENTERING OM NP, KASUS OCH PREPOSITIONER I RYSKA

Innehållsförteckning

1. Böjningskategorier i ryskans NP- system . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

2 . Ordningen mellan konstituenterna i NP . . . . . . . . . . . . . • . . . . . . . . . . . . . . 4

3 . Nominalets morfologiska struktur . . . . . . . . . . . . . . . . • . . • • . • • . • . . . . . . . 7

4. Böjningsregler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

4.1. Regel bundna nominal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . • • . . . . . . . . . . 9

4.2 . Regelbundna adjektiv . . . • . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

5. Några viktiga semantiska funktioner hos ryskans kasus . . . . . . . . . . . . 14

6. Prepositioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

7. Litteraturhänvisningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . • . . . . . . . . . . • . . . . . 20

8. English summary: A brief presentation of NP, case and prepositions

in Russian . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . • . . . . . . . . . . . . . . . . 2 1

- 3 -

l. Böjningskategorier i ryskans NP-system

I ryskan signalerar nominalet (N) numerus (singular, plural) ,

kasus (nominativ, genitiv, dativ, ackusativ, instrumentalis,

lokativ) och genus (maskulinum, femininum, neutrum). Dessa tre

kategorier uttrycks morfologiskt genom suffix (om den morfolo­

giska strukturen inom N se sid? ) . Till skillnad från svenskan

saknas morfologiskt uttryck för species, som i ryskan signaleras

i huvudsak genom ordföljd. De flesta typer av bestämningar till

N kongruensböjs efter huvudordets numerus, kasus och genus. Se

tabell l, där närvaro av kongruensböjning markerats med +.

tabell l

Total. Dem. Poss-pron. Räkneord Adj-pron. Adj.

Numerus + + (+ ) + +

Kasus + + (+ ) + + +

Genus + + (+ ) ( -) + +

Parenteserna kring plustecknet i kolumnen under possessiva prono­

men markerar att vissa poss-pron. inte kongruensböjs, nämligen tred­

je personens poss-pron. (egol "hans " el. "dess", ee "hennes ", ich

"deras ") . I talspråket kan man emellertid få höra de adjektiviska

formerna ejnyj "hennes" och ichnij "deras ", vilka obligatoriskt kon­

gruensböjs för numerus, kasus och genus. Parenteserna kring minus­

tecknet under Räkneord markerar att räkneorden som regel inte kon­

gruensböjs för genus, men att undantag finns, nämligen odin (mask.) ,

odna (fem.) , odno (neutr. ) "en, ett"; samt dva (mask. och neutr. ),

dve (fem.) "två ".

l. De ryska exempel som förekommer i texten är translittererade enligt den s.k. biblioteksprincipen och följer den ryska skriftbilden.

- 4 -

2. Ordningen mellan konstituenterna i NP

I grammatikorna är det genomgående dåligt med (eller ingen alls)

information om vilka möjligheter det finns att variera ordningen

mellan konstituenterna i nominalfrasen. För att få en uppfattning

om hur pass varierbar kori�tituentordningen inom N P är, konstruerade

jag ett mindre test. I testet deltog (vid olika tillfällen) två

personer ("informanter") som båda hade ryska som modersmål (och

som båda hade akademisk utbildning) . Testet gick till så att jag

i tur och ordning presenterade ett antal fraser (i tabell 2 åter­

givna som a-h) för informanterna. För varje given fras frågade jag

informanterna om de kunde tänka sig någon annan ordföljd för no­

minalfrasen än den jag föreslagit2 och vilken betydelseskillnad de

tyckte att omflyttningen i så fall förde med sig. För att under­

stryka att det rörde sig om NP och inte självständiga satser (se

nedan) presenterade jag fraserna för informanterna i kontexter som

"ja znaju " ("jag känner till ") o.ch "u menja (est I) " ("jag

har ") . När informanterna gett sina spontana svar för en given

test-fras, pressade jag dem en gång (för test-fras c två gånger)

med frågan "Kan du inte tänka dig några fler möjliga varianter?".

Resul taten av testet redovisas i tabell 2. I kolumnen längst ner till höger har jag sammanfattat informanternas kommentarer.

Tabellen illustrerar långt ifrån alla logiskt tänkbara kombinatio­

ner av nominalfrasens konstituenter och uttömmer förmodligen inte

alla grammatiskt acceptabla varianter. Trots detta ser vi av tabel­

len att ordföljden inom NP är påfallande varierbar. Ett gott exem­

pel på detta är test-fras c. Särskilt slående ter sig varierbarhe­

ten hos denna fras mot bakgrund av Greenberg's (1963) universalie

20: "When any or all of the items (demonstrative, numeral, and

descriptive adjective) precede the noun, they are always found in

that order. If they follow, the order is either the same or its

exact opposite. " Genitiv-attributet verkar emellertid inte vara

flyttbart. Totalkvantifikatorn verkar inte gå att flytta lika fritt

som de övriga konstituenterna i N P.

2. Den ordföljd (konstituentordning) som jag valt att utgå från är

den som jag själv upplever som den "neutrala". Informanternas

reaktioner bekräftade också att denna ordning kan anses som

neutral/omarkerad.

ta

be

ll

2

Tot

al

. De

m.

Pos

s-p

ro

n.

Räk

neo

rd

Adj

-pr

on

. A

dj.

N Ge

n-

at

tr

. Or

df

öl

jd

si

nd

ex

(o

rd

n.

me

lla

n

fra

se

ns

ko

ns

t.

) f

ra

s a

b

c

d e

f g

h

öve

r­

sä

tt

ni

ng

:

eti

et

i

vs

e

eti

eg

o

vse

e

go

all

a

de

ss

a

ha

ns

Enl

. i

nf

or

ma

nt

en

m

öj

li

ga

v

ar

ia

nte

r

(ko

ns

ti

tu

en

te

rn

as

o

rd

n.

jä

mf

ör

t

me

d

de

n

ur

sp

ru

ngl

ig

a

or

dn

.)

fö

r f

ra

s

a

2-

1

b

c

d e

f

g

h

2-

3-

1

2-

1-

3

3-

1-

2

2-3

-4-

1

2-

1-

3-

4

3-

1-

2-

4

1-

3-

2-

4

2-

1-

3-

4

2-

3-

4-

1

3-

2-

4-

1

2-

3-

1

2-

1-

3

2-

1-

3-

4

2-

3-

1-

4

2-

1-

3-

4

tr

i

tr

i

tr

e

ta

ki

e

in

te

re

sn

ye

kn

ig

i

in

te

re

sn

ye

kn

ig

i

int

er

es

nye

k

ni

gi

i

nte

re

sny

e

kn

ig

i

in

te

re

sn

ye

k

ni

gi

bi

bl

io

te

ki

i

nte

re

sny

e

kn

ig

i

in

te

re

sn

ye

k

ni

gi

i

nte

re

sny

e

kn

ig

i

så

da

na

i

nt

re

ss

an

ta

b

öc

ke

r

bi

bl

io

te

ke

ts

3

Inf

or

ma

nt

en

s k

om

me

nt

ar

er

ad

j f

år

em

fa

s

1-

2

1-

2-

3

1-

2-

3-

4

1-

2-

3-

4

1-

2-

3

1-

2-

3

1-

2-

3-

4

1-

2-

3-

4

me

d p

au

s f

ra

mfö

r

eti

få

r e

ti

em

fa

s;

ut

an

pa

us

-in

ge

ns

kil

l-

ev

. v

is

s e

mf

as

åt

et

i

---

nad

lå

te

r

po

et

is

kt

; s

ku

ll

e

g'å

i

po

es

i

me

d p

au

s f

ra

mf

ör

et

i f

år

et

i e

mf

as

; u

ta

n

pa

us

-

in

ge

ns

ki

ll

-in

ge

n

sk

il

ln

ad ;

e

�v

is

s

emf

as

å

t

eti

n

ad

et

i t

ri

f

år

em

fa

s

in

fo

rm

an

te

n

ka

n

in

te

t

a

st

äl

ln

in

g

d en

e

na

in

fo

rm

an

ren

ty

ck

er

a

tt

h

on

g

ör

v

ål

d

på

gr

am

ma

ti

ke

n

nä

r

ho

n

fl

yt

ta

r v

se

; d

en

a

nd

ra

ty

ck

er

det

k

än

ns

ko

ns

ti

gt

ba

ra

n

är

v

se

ha

mn

ar

si

st

,-d

oc

k

ac

ce

pt

er

ar

h

on

3

-2

-4

-1

om

v

er

be

t

i

de

n

in

bä

dd

an

de

s

at

se

n ä

r n

eg

er

at

(t

ex

"j

a v

oo

bs

ce

ne

lj

ub

lj

u

"

ing

en

sk

il

ln

ad

ta

ki

e f

år

em

fa

s

"j a

g t

yc

ke

r

öve

rh

uv

ud

ta

ge

t

in

te

o

rn--")

ta

ki

e

int

er

es

nye

få

r

vi

ss

e

mf

as

in

ge

n

be

ty

de

ls

ef

ör

än

dr

in

g;

ev

. f

år

eg

o

vi

ss

em

fa

s

3.

Va

rni

ng:

komm

en

tar

ern

a o

m e

mf

as

b

ör

lä

sas

me

d f

ör

si

kt

ig

he

t.

Vil

ke

t

or

d s

om

få

r

em

fa

s b

er

or

i h

ög

g

ra

d

på

hu

r

sy

nt

ax

en

i

nte

ra

ge

ra

r m

ed

sa

tsp

ro

sod

in

, -

en

pa

ra

met

.er

so

m j

ag

i

nt

e h

af

t u

nd

er k

ont

roll

.

CJ"1

- 6 -

Lägg märke till att informanterna, när det gäller fraser med

mer än två konstituenter, genomgående undvikit (d.v.s. i sin

spontana produktion av varianter aldrig angivit) den tänkba­

ra struktur som åstadkoms genom att adj. flyttas till final

position medan ordningen mellan konstituenterna i övrigt läm­

nas oförändrad. Informanternas konsekventa beteende är intres­

sant. Den struktur som informanterna undvikit representerar

precis den ordning mellan konstituenterna som respektive fras

normalt skulle ha om fraserna fungerade som självständiga sat­

ser (ryskan har som regel ingen kopula i presens) och inte -

som i mitt test - som inbäddade fraser. Informanternas beteen­

de tycks alltså vara ett uttryck för en vilja att upprätthålla

en distinktion mellan inbäddade och självständiga "satsskapan­

de" fraser (i grammatikorna ibland kallade "nominalsatser" , se

även sid 12 om adj-paradigm) . I tabell 3 beskrivs de strukturer

som informanterna undvikit.

Innan vi lämnar problemen med nominalfrasen och dess konsti­

tuenter, ska vi kort beskriva en lite mer komplicerad struktur

av genitiv-bestämningar. För frasen soju z sovetskich

socialisticeskich respublik ser underordningsförhållandena ut

på följande sätt (H står för "huvudord" och B för "bestämning") :

-,�",._------_ .. '-B B H

! I I soju z-.0

I NOM

sovetsk� socialisticesk� respublik-.0

GEN

Jämför svenskans struktur:

GEN

B H

���--------r I r r

I GEN

de sovjetiska socialistiska republikernas union

Märk att ordningen mellan bestämningarna sinsemellan är den

samma för båda språken.

- 7 -

tabell 3

Bland de tänkbara ordföljds­varianter som informanterna inte gav exempel på märks för test-fras

Gräns mellan subjekts-del och pre­dikats-del om frasen skulle fungera som självständig sats (noll-allomor­fen ersätts med overt uttryckt ko-

�Eula i preteritum och futurum) /

b

c

d

e

f

g

h

eti

vse

knigi

. V eti knigi (�) interesnye

tri knigi (� ) interesnye

eti knigi (� ) interesnye

biblioteki (� ) interesnye

ego knigi (� ) interesnye

tri takie knigi (� ) interesnye

vse ego knigi (� ) interesnye

översättning (av fraserna tolkade som självständiga satser) för

b c d e f g h

de här böckerna är intressanta de här tre böckerna är intressanta alla de här böckerna är intressanta bibliotekets böcker är intressanta hans böcker är intressanta tre sådana böcker är intressanta alla hans böcker är intressanta

3. Nominalets morfologiska struktur

I svenskan är det ofta lätt att identifiera ett visst ords se­

mantiska och grammatiska funktioner med distinkta enheter i or­

det, t. ex.

hund - ar - na - s I I I I

HUND PLUR BEST GEN

Vi ser att inte bara det fria morfemet HUND utan även de bundna

morfemen PLUR, BEST, och GEN motsvaras av var sin allomorf (-ar,

-na, -s) . Sådana ett-till-ett överensstämmelser finner man inte

i ryskan. I t. ex.

knig-a .�

SING NOM FEM

signalerar suffixet -a ensamt tillhörighet till tre olika kate­

gorier. I det svenska exemplet ovan ser vi dessutom att de mor­

fem som fogats till stammen hund är ordnade på ett speciellt sätt:

- 8 -

närmast stammen står PLUR, sedan kommer BEST och därefter GEN.

Det svenska exemplet återspeglar en universell strukturprincip,

enligt vilken den mest grundläggande kategorin står närmast

stammen; därpå följer den näst mest grundläggande kategorin

o.s.v. (s.k. stamadherens, se Linell 1975) (jag bortser här

från avledningsändelser, vilka kommer mellan stammen och böj­

ningsändelserna såväl i svenskan som i ryskan) . Studier i struk­

turen hos ett stort antal av världens språk pekar på att numerus

är den mest grundläggande böjningskategorin när det gäller no­minal (Greenberg 1963). Mot bakgrund av detta väntar man sig

att även i ryskan finna ett numerusbaserat deklinationssystem.

En numerusbasering kan emellertid inte ta sig uttryck i en stam­

adherensprincip när det gäller ord som r.yskans kniga, där affi­

xet signalerar tillhörighet till flera kategorier samtidigt (s.

k. portmanteau-morf) och kategorierna följaktligen inte är ord­

ningsbara. Vi får leta efter evidens någon annan stans i syste­

met. Om vi i de ryska nominalens paradigm skulle upptäcka att

det för varje givet kasus alltid finns skilda portmanteau-morfer

i singular och plural, men att portmanteau-morferna för olika

kasus inom en och samma numeruskategori (singular resp. plural)

ofta sammanfaller, skulle detta vara evidens för att även rys­

kans nominalböjningssystem är numerusbaserat. Vill man upp­

rätthålla en viss distinktion (i detta fall singular - plural)

är det ju väsentligt att de former som uppbär distinktionen

inte sammanfaller. Och om man inte månar sig lika strängt om

att konsekvent upprätthålla en semantisk eller grammatisk dis­

tinktion, kan man ju kosta på sig en del sammanfall. Enligt

nämnda kriterier visar sig ryskans nominalböjning, som väntat,

vara numerusbaserad. Studera t.ex följande regel för de "regel­

bundna,,4 feminina nominalens böjning:

4. Med "regelbunden" böjning avses här och i fortsättningen de

nominalparadigm som i grammatikorna brukar benämnas Första och

Andra deklinationen, hård böjning; samt de adjektivparadigm

som brukar benämnas Hård böjning. Dessa böjningsmönster är de

som introduceras först i läroböckerna och torde vara de mest

grundläggande/produktiva/omarkerade.

- 9 -

femininum

/

-am /

-ami /

-ach /

-y / [+AFFI� �

-y /

-e /

-u /

-oj /

-a /

[+INSTR]

[+LOK]

� l +NOM +ACK/ t [�ANIM]}J

[+GEJ:D

�+DAT�.'

Il +LOK(I � �

[+ACK]

[+INSTR]

l ! j

/ r- , L+PLURJ

l \

/ [+NJ_

När det gäller adjektivparadigmen är tendensen till allomorfiskt

sammanfall inom resp. numeruskategori ännu starkare (se sid.12ff) .

4. Böjningsregler

4. 1 Regelbundna nominal

I slutet av föregående avsnitt gavs böjningsreglerna för regel­

bundna (se not 4) feminina nominal . Här följer de regelbundna

neutrala resp maskulina nominalens böjningsregler:

5. Jag har medvetet avstått från att göra böjningsreglerna helt redundansfria. Jag hade t ex kunnat avstå från kontextspecifikationen i den sista delregeln i singularparadigmet och låtit affixet (-a) gälla "i övriga fall" (alltså nominativ). En sådan "övriga fall"-form iregeln skulle kunna få represen­tera basformen i paradigmet (se LinelI 1975:30-32). Jag tror emellertid att jag genom att ge den överflödiga informationen gör beskrivningen lättare att överblicka (åtminstone för den läsare som inte redan har en viss kännedom om ryskans kasussystem) .

neutrum

�AFFI�-7

f-0 l i i : , ! -am I I i I . < -aml

1 -ach I

-a

/

/

/

/

/

� L ,

maskulinum

G-AFFI� �

I ! -a i I i

l ! -u , , , I I l -om i < I ·· -e I

-o

LL

-av

-am

/

/

/

/

/

/

/

-ami /

-ach /

-y

- 10 -

+GEN I � l {+ACK/

L+ANIM� I [+DAT] l

� [+INSTR]

[+LOI{}

[��g� _ J

tGENJ l l

D-DAT] I !

GINST� i i

[+Loi] r I I I �

[c�g�1J J

�r-(+GEN ·�l +ACK/ r U-ANu.i]J

[+DA{J

G-INST� r--=> L+LOKJ

/ [+PLUR]

� j

J

/ [+PLUR]

/ �NJ __

/ [+NJ

- 11 -

maskulinum (forts.)

l

a /

����/ �ANIMJ] I

I / -u �DATJ

-om / C3-INST�J

-e / (f LOK] -� /

[���/ r:ANIM� L

�:

I � ,

�

Ett speciellt drag i böjningssystemet är att distinktionen

ANIMATUM (levande) - INANIMATUM (icke levande) ges morfologiskt

uttryck i vissa paradigm. Bland singular-paradigmen är det endast

maskulinum som har distinkta kasusformer för animata resp. inani­

mata ackusativer. Ex Ja vizu stakan-� men

i f I l � J

jag ser gIas SING ACK MASK Ja vizu mal'cik-a

( --, ,� -. pojke SING ACK MASK

+ANIM I plural-paradigmen finns distinkta kasusformer för animata resp.

inanimata ackusativer i både maskulinum, femininum och neutrum. Ex Ja vizu stakan-y men

Ja

-/-

glas PLUR ACK MASK

vizu o zer-a I --..

sjö PLUR ACK NEUTR men

Ja vizu mal'cik-ov / �._--

pojke PLUR ACK' MASK +ANIM

Ja vizu zenscin-� / �:.. "--

kvinna PLUR ACK FEM +ANIH

Ja vizu lic-0 // r<� -'----___ .

person PLUR ACK NEUTR +ANH1

Antalet ord med neutralt grammatiskt genus som betecknar levande

varelse är emellertid mycket begränsat.

- 12 -

4. 2 Regelbundna adjektiv

De flesta adjektiv i ryskan har två böjningsparadigm: s.k.

"attributiv" resp. "predikativ" böjning. När ett adjektiv står

i attributiv ställning måste adjektivet böjas i enlighet med

reglerna för "attributiv böjningii. När ett adjektiv står i pre­

dikativ ställning är valet oftast fritt mellan de båda paradig­

men (d. v.s. adjektivet kan böjas i enlighet med antingen "attri­

butiv" eller "predikativ" böjning) , (jfr sid. 6 och tabell 3).

Om man jämför adjektivens böjningssystem med nominalens finner man

både likheter och olikheter. Även bland adjektivens singular­

paradigm är det bara i maskulinum som distinktionen mellan ani­

mata och inanimata ackusativer ges morfologiskt uttryck. För

plural, däremot, har samtliga genus ett gemensamt paradigm och

detta har skilda kasusformer för animata resp. inanimata acku­

sativer. Sammanfallet mellan kasusformer inom resp. numeruskate­

gori är dessutom större i adjektiv-paradigmen än i nominal­

paradigmen.

maskulinum

G-AFFI� -?

J -omu

! -ym I l -om )

-y j

/

/

/

/

- 13 -

�f+GEN � 1-+ACK/ ( _ _ L+ANI�J

G-INST� [+LOK]

/ r: ' I

/ [+SINcU

LL

I r+NOM l i U +ACK1 [�ANI�1 J

J femininum neutrum maskulinum

[+AFFI� �

I, , -ych l

, I , l I � -ym � ! -ymi

, -ye

/

/

/

/

[+GEN � +ACK/ r ;,(1 ..}ANIM-j

'- +LOK 2J

[+DA{] [i-INST� [+NOM ]

+ACK/ [ TI t -ANIM i J

/ r+PLuRl - -/ E-ADJ] _

Följande exempel får illustrera att även neutrala adjektiv har skilda kasusformer för animata resp. inanimata ackusativer i pluralis ("piroznye" och "zivotnye" heter i nominativ singularis "piroznoe" och "zivotnoe" och är substantiverade adjektiv):

vkusn-ye pirozn-ye (0) na stole / /\---.. / f'::::..-"'----,,, I I I god PLUR NOM NEUTR bakelse PLUR NOM NEUTR (står) på bordet

ja em vkusn-ye piro�n-ye ! I / J/ � ___ • / /\.�--____ jag äter god PLUR ACK NEUTR bakelse PLUR ACK NEUTR

- 14 -

rezv-ye zivotn-ye (�) v pole / � // .//\--_________ I I I

yster PLUR NOM NEUTR djur PLUR NOM NEUTR ( är) på fältet ja vizu l l

rezv-ych / �------jag ser yster PLUR ACK NEUTR

+ANIM

zivotn-ych / �----­djur PLUR ACK NEUTR

+ANIM

5. Några viktiga semantiska funktioner hos ryskans kasus

Kasus Funktion <SUBJEKT NOMINATIV

PREDIKATIV

/POSSESSIV !

GENITIV�----RELATION

SUBJEKT i "subjek­tiv genitiv" OBJEKT i "objektiv genitiv"

\ STANDARDMARKÖR \Vid komparation

TIDPUNKT

.. _INDIREKT OBJEKT DATIV<

OPERSONLIG KONSTRUKTION

Exempel

Ivan-� rabotaet "Ivan arbetar" I NOM

Ivan rabotnik-� "Ivan är arbetare" I NOM

kniga Ivan-a "Ivans bok" I GEN

celovek vysok-oj kul 'tur-y "en högt I I bildad GEN GEN människa"

severnaja east' stran-y "norra delen av landet" I GEN

direktor zavod-a "direktör för en fabrik" I GEN

prikaz Stalin-a "Stalins order" I GEN

vzjatie Berlin-a "Berlins intagande" I GEN

ja starse Ivan-a "jag är äldre än I Ivan" GEN

on vljubilsja pjat-ogo maj-a "han för­älskade sig den

femte maj" "jag gav brevet

till Ivan"

I I GEN GEN

ja dal pis 'mo Ivan-u

Ivan-� chocet I NOM

Ivan-u J DAT

I DAT "Ivan vill"

chocetsja � REFL

"Ivan vill"

- 15 -

Kasus Funktion Exempel

DIREKT OBJEKT ja ,v VlZU Ivan-a "jag ser Ivan"

ACKUSATIV UTSTRÄCKNING ja I RUMMET

UTSTRÄCKNING ona I TIDEN (då I hon verbhandlingen

I ACK bezal kilometr-�

I ACK smotrela na menja

I I

"jag sprang en kilometer"

cel-yj / .

cas-,0 I lo o mig hel ACK ACK sag pa

"uttämner" denna tid) "hon såg o pa mig i en hel timme"

INSTRUMENT

SÄTT

FÄRDSÄTT (med avseende på väg eller fordon)

INSTRU- k--- TID ( PUNKT) MENTALIS\

AGENT

GRAD

PREDIKATIV \ (ofta efter '\ kopula i pret.

eller fut.) PREDIKATIVT ATTRIBUT

Raskol'nikov ubil staruchu topor-om I I I I dödade gumman yxa INSTR

govorit' sopot-om "tala med en viskning" I INSTR

idti les-om "gå genom (via) skogen" I INSTR

echat' poezd-om "åka (med) tåg" I INSTR

let-om "på sommaren", "på somrarna" I INSTR

dorn stroitsja pioner ..... ami "huset byggs I I . , .. " REFL INSTR av plOn]arer

on god-om starse Ivana I INSTR

togda on byl student-om

"han är ett år äldre än Ivan" ( jfr GENITIV: STANDARDMARKÖR)

, t I då var INSTR "då var han

student"

on prisel perv-ym "han korn först" IdsTR (såsom den förste)

on rabotaet inzener-om , INSTR

"han är ingen­jör" ("han arbetar som ingenjör" )

Valet av kasus kan också vara lexikaliskt styrt. verb som styr ett visst kasus är

Exempel på

upravljat' stran-oj I I I styra land INSTR

dostigat' izvestnost-i I o / I uppna berömmelse GEN

pomogat' Ivan-u I I hjälpa DAT

- 16 -

Verbalsubstantiv styr ofta samma kasus som det verb de är av­ledda av, t. ex.

upravlenie stran-oJ I I styrandet INSTR

Även en del adjektiv styr ett visst kasus, t. ex polnyj kvas-a

l / I full (av) kvass GEN (en dryck)

6. Prepositioner

podobnyj Cechov-u lik DAT

bogatyj rud-oj I I ' rik (på)malrn INSTR

I avsnitt 5 ovan nämndes ingenting om LOKATIV. Detta kasus kallas ibland predloznyj padez "prepositions-kasus" i ryska grammatikor. Det beror på att lokativ endast förekommer efter preposition. Den viktigaste semantiska funktionen hos lokativ är att uttrycka befint­lighet i tid och rum. De vanligaste prepositionerna är: Preposi tion Närmast rnotsva- Funktion

rarrle svenskans v i

na på

pri vid

o om

befintlighet i rum

bef. i tid

bef. i rum

bef. i tid

bef. i rum

bef. i tid

kunskaps­förmedlande

Exempel

v dom-e "i huset" I LOK

v avgust-e "i augusti" I LOK

na stol-e "på bordet" , LOK na zar-e "i gryningen"

I LOK pri dorog-e "vid vägen"

I LOK pri Petr-e Velik-om

I I LOK LOK "under Peter den

Store"

(Märk ord­följ­den! )

rasskazat' o drevn-ich I I I berätta forna LOK

vremen-ach I LOK

"berätta om forna tider"

- 17 -

Prepositionerna v och na kan även kombineras med ACKUSATIV. Om prepositionerna används i rumsuttryck, förändras funktionen från att uttrycka befintlighet till att uttrycka riktning:

v .. on vosel v komnat-u I I gick ACK

"han gick in i rummet"

ona postavila vazu na stol-,0 "hon ställde vasen på bordet" J I ställde ACK

v kan även användas för att göra en nominalfras till ett tids­uttryck (som svarar på frågan "när?"), t.ex

v perv-yj / I första ACK

raz-.0 I ACK

"första gången"

na kan användas i tidsuttryck för att beteckna utsträckning i tiden av typen frist, t.ex

oni zdes' I I

na mesjac-,0 I ACK

"de är här på en månad" de här

Bland prepositioner som styr INSTRUMENTALlS märks: Preposition Närmast motsva- Funktion

rande svenskans s (tillsam- samhörighet,

mans) med samordning

Exempel

my s I vi

drug-om , I vän INSTR

"jag min

och vän"

sätt ja eto sdelal s trud-om I , gjorde INSTR

"jag gjorde det med svårighet"

za bakom beL i rum za ostrov-om "bakom ön" I INSTR

nad över, beL i rum nad okn-om "ovanför ovanför I fönstret" INSTR

pod under beL i rum pod stol-om I

"under bordet" INSTR

Liksom prepositionerna � och na kan za, nad och pod kombineras med ACKUSATIV för att uttrycka riktning, t. ex korabl' iscez za

I I fartyget försvann ostrov-,0

I ACK "fartyget försvann bakom ön"

- 18 -

ona povesila kartinu nad okno-0 "hon hängde tavlan ovanför I I I ' fönstret" hon hängde tavlan ACK

za + ACK kan även användas för att beteckna utsträckning i

tiden, t.ex

za ves'-0 god-0 ja ee ne videl I I I I , \ \

hela ACK år ACK henne inte sett

"jag har inte sett henne på hela året"

De vanligaste prepositionerna som styr DATIV är:

Preposi tion Nännast motsva- Funktion rande svenskans

k

po

till, mot

längs

angivande av rörelse fram mot (men inte in i, jfr v + ACK) en bes­tämd punkt i

rummet

tiden

Bland denna pre­IDsi tions många funktioner märks

angivande av rumsligt me­dium för rö­rel seproces sen

Exempel

" .. on podosel k okn-u "han gick .::::><:: I fram till gick fram DAT fönstret"

k vecer-u "framåt kvällen" r

DAT

korabl' plyl po rek-e I I

seglade DAT

"fartyget seglade längs floden"

specificering ona specialistka ID raket-am I

DAT "hon är specialist på raketer"

en • . . var distribution oni polucili po konfet-e I I

fick DAT

"de fick en karamell var"

GENITIV är det kasus som styrs av flest prepositioner. I den art­

rika floran märks:

Preposition Nännast motsva- Funktion rande svenskans

u hos, vid

angivande av läge

Exempel

u bereg-a "vid stranden" r

GEN

- 19 -

Preposi tion NänPast motsva- Funktion rande svenskans

Exempel

u(forts) hos possessiv u Ivan-a kniga "Ivan har I en bok"

i z

ot

do

från, ur

från

till

angivande av riktning från, ut ur (korres­}X>nderar med

GEN

i z Stokgol'm-a "från , Stockholm" GEN

::!.. + ACK, se nedan) i z ja��ik-a "ur lådan"

J GEN

angivande av riktning från exakt dragen gräns

källa, givare

angivande av riktning till exakt dragen gräns (korres­}X>nderar med

ot Stokgol'm-a I

GEN

"från Stockholm"

ja polucil knigu ot Ivan-a I I I

fick bok GEN

"jag fick boken av Ivan"

do London-a I

GEN

"till London"

ot + GEN, se nedan)

Kommentar: "jag åkte från Stockholm till London" översätts mest

naturligt till ryska "ja poechal i z Stokgol'ma v London", medan

"från Stockholm till London är det ... kilometer" måste översättas

"ot Stokgol'ma do Londona ... kilometrov".

Avslutningsvis ska jag ge ett par exempel på sammansatta preposi­

tioner. Båda styr genitiv.

Exempel: on

i z- za / "

från bakom

och

stol-a

han

vyprygnul i z-pod I

hoppade fram från bakom bord GEN

korabl'

fartyget

vyplyl i z- za

seglade ut från bakom

ostrov-a I

ö GEN

}Z-p� fran under

- 20 -

7. Litteraturhänvisningar

Borras F.M. & Christian R.F. 1971. Russian Syntax, Oxford

Univ. Press, Oxford.

Daum E. & Schenk W. 1974. A dictionary of russian verbs,

Leip zig.

Ekblom R. 1969. Rysk grammatik (sjätte, omarbetade upplagan) ,

Läromedelsförlagen.

Ferguson C.A. 1970. Grammatical categories in data collection,

i Working papers on language universals No 4 Nov 1970,

Stanford University, Stanford.

Greenberg J.H. 1963. Some universals of grammar with particular

reference to the order of meaningful elements, i

Greenberg J.H . (utg) 1963 Universals of language,

The M.I.T. Press, Cambridge, Mass.

Linell P. 1975. Markering - om mellanspråkliga likheter och

skiljaktigheter i morfologi och syntax, Publication 10, Avd f allmän språkvetenskap, Umeå Universitet,

Umeå.

Wikland L. 1974. Modern rysk grammatik, Esselte Studium.

- 21 -

8. English summary

A BRIEF PRESENTATION OF NP, CASE AND PREPOSITIONS IN RUSSIAN

This paper was worked out in connection with a multilingual typological

study that has been carried out in the SSM Project by Ake Viberg. The

comparative study is in preparation and will follow later.

In the present paper, the inflectional categories of the Russian NP are

first presented; table 1 (p.3 ) shows the marking of number, case and gender

in pronouns of total ity (all), demonstratives, possessive pronouns, numerals,

adjectival pronouns, and adjectives.

The order of constituents within the NP is shown in table 2 (p.5) on the

basis of the NP structure "all these his three such interesting books of the

libraryll. The possibilities and effects of reordering the constituents are

shown in the lower part of the table. Two native Russian informants furnished

the data. Certain constituent orders were avoided by the informants; these

are precisely those sequences that will be interpreted as sentences, given

the fact that the copula is not expressed; they are rendered in table 3 (p.7).

Af ter discussing the morphological structure of the noun, the author presents

rules for the inflection of regular nouns and adjectives in the feminine,

neuter, and masculine (pp. 9- 13).

The main semantic functions of the Russian cases are then listed and exempli­

fied (pp. 14 - 16).

The final section deals with prepositions, listing for each case the more

common prepositions that govern that case, their functions, and key examples.