lo-tco arsred 2012
TRANSCRIPT
LO-TCO RäTTsskydd ÅRsRedOvisning 2012
Du är misstänkt
4
sverige har blivit misstänk-sammare
det blåser hårt i sverige. konkurrensen om jobben är stenhård och kraven på effektivitet höga. samtidigt har arbets-givarnas vilja att övervaka arbetstagarna ökat och det sker ständiga kränkningar av den personliga integriteten ute på arbetsplatserna.
som anställd kan det vara svårt att ifrågasätta när arbetsgivaren vill sätta upp kameror på arbetsplatsen, införa alkohol- och drogtester eller kolla elek-troniska spår. som arbetssökande är det omöjligt att vid en anställningsintervju vägra lämna ut intyg från belastnings-registret, Försäkringskassan eller till och med läkaren, om man vill ha jobbet.
– Jag upplever att det har skett en förflyttning i arbetslivet, från en tro på människan till en ökad misstro, och det kan vara en av flera förklaringar till att övervakningen ökar, säger dan Holke, vd och chefsjurist vid LO-TCO Rättsskydd.
– skyddet av den personliga integri-teten är en viktig arbetsrättslig fråga.
det finns ingen särskild lagstiftning på området, vilket vi efterlyser, fortsätter han. Arbetsgivare inför fler och fler kontroller, inte för att det finns något starkt behov, utan för att den tekniska utvecklingen
har gjort det möjligt och juridiken inte sätter tydliga gränser.
makten har förskjutits
en viss övervakning och kontroll kan vara bra för alla parter. i synnerhet när övervakningen används för att garantera trygghet och säkerhet för de anställda
och för andra människor. Men ur facklig synvinkel är det grundläggande att arbets-givaren och facket har en överenskom-melse innan övervakningen genomförs.
– Problemen uppstår när facket och arbetsgivaren inte är överens, eller när facket inte ens har blivit tillfrågat. eller när arbetsgivaren har uppgett ett syfte med övervakningen och använder den i ett annat syfte, säger dan Holke.
– Här måste facket agera för att inte tappa mark. det vi ser nu är en makt-förskjutning som inte är till de anställdas och fackets fördel. det är också en klass-fråga där det är helt ok att be en chaufför testa sig i vittnens närvaro medan det är helt otänkbart att be en hög tjänste-man med viktiga samhällsfunktioner om samma sak, såsom domare eller riksdags- ledamöter. Trots att det finns starka samhällsintressen att kontrollera så att de inte är alkohol- eller drogpåverkade i tjänsten, fortsätter han.
emil långström är misstänkt
emil Långström jobbar på dHL i skellefteå som lastbilschaufför. i lastbilen finns alkolås som gör att han testas flera gånger om dagen i samband med körning. Alkolåsen installerades efter en över-enskommelse mellan arbetsgivaren och Transport. emil är också huvudskydds-ombud.
– det fungerade bra tills för ett par år sedan. då ringde en upprörd kollega och berättade att en av dHLs kunder, Ferruform, helt plötsligt hade infört egna alkoholkontroller. de gjorde det utan att informera någon av oss innan och om vi vägrade så hotade dHL med upp-sägning, berättar emil Långström.
– kontrollen är mycket förnedrande. Jag blir stoppad av vakten och inkallad till vaktrummet där jag måste blåsa
dan Holke, vd, chefsjurist
i en maskin. samtidigt bildas det en kö av andra fordon efter min lastbil. Alla ser vad som händer och man känner sig väldigt utpekad, i synnerhet eftersom alla känner alla häruppe. en kollega är så kränkt att han känner obehag för att gå till jobbet, fortsätter han.
Ferruform hänvisade till säkerheten när de införde kontrollerna, men samti-digt gör de undantag för de egna förarna och för utländska förare.
– det känns inte alls bra att vara miss-tänkt för ett brott. vi har ju alkolåsen i bilarna för att slippa bli misstänkliggjorda. vad blir nästa steg? Jag har hört rykten om gPs, bränsleövervakning och kame-ror, men arbetsgivaren pratar inte gärna med oss i facket. det är ett spänt läge efter alla turer, säger emil Långström.
ekonomi går före integritet
Men har dHL verkligen rätt att tvinga förare att underkasta sig alkoholkontrol-lerna hos kunden Ferruform? Transport har tillsammans med LO-TCO Rättsskydd drivit frågan i Arbetsdomstolen (Ad).
Ad prövade om dHLs krav på chauf-förerna stred mot bland annat god sed på arbetsmarknaden och mot europa-konventionen om de mänskliga rättig-heterna. domen föll i början av 2013.
Ad utgick från att chaufförerna upp-levt ett obehag och en kränkning av test-ningen hos kunden. Men samtidigt ansåg Ad att dHLs intresse av att garantera nykterhet bland chaufförerna och att behålla kunden, som i sin tur hänvisade till säkerhetsintresse, vägde tyngre än chaufförernas personliga integritet.
Med andra ord ansåg domstolen att ekonomiska intressen och intresset av säkerhet var viktigare än den personliga integriteten, trots att säkerheten tillgodo- sågs genom alkolåsen i bilarna.
Att Ferruform inte alkoholtestade sin egen personal som körde tunga fordon tog Ad inte någon hänsyn till.
– domen är en stor besvikelse. Jag har mycket svårt att förstå hur Ad resonerar, i synnerhet när de hänvisar till säkerhet. var tog respekten för vår arbetsmiljö vägen? nu hoppas jag att Transport och LO-TCO Rättsskydd driver det här vidare till europa- domstolen, säger emil Långström.
emil Långström, lastbilschaufför
3
-
Busslink installerade åtta dolda kameror i ett bussgarage där bara anställda hade tillträde. En kamera var riktad mot anslagstavlan utanför fackexpeditionen och kunde användas för att kartlägga fackligt aktiva. Datainspektionen ansåg att övervakningen var otillåten och kränkte de anställdas integritet, enligt PuL. (Datainspektionen 2010/dnr 514-2009)
vaD är personlig integritetintegritet är en inre egenskap som skiljer sig från människa till människa. det finns med andra ord ingen exakt eller etable-rad förklaring på vad som menas med personlig integritet. varken hos myndig-heterna eller medborgarna.
vanliga tolkningar av begreppet är ”rätten att få vara ifred”, ”okränkbarhet” och ”rätt att få sin personliga egenart och inre sfär respekterad och inte utsättas för personligen störande ingrepp” som det går att läsa på datainspektionens hemsida.
Om personlig integritet diskuteras i ett lunchrum kan svaren bli: ”rätt att få vara mig själv”, ”ärlighet”, ”rak i ryggen” och ”självaktning”.
Oavsett ordalydelsen handlar per-sonlig integritet om vår rätt att inte bli kränkta. det är en mänsklig rättighet som staten har ett ansvar för att skydda, enligt europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna som är svensk lag sedan 1995.
hur regleras personligintegritet i arbetslivet?
Trots att personlig integritet är en mänsklig rättighet finns det ännu ingen lagstiftning som skyddar arbetstagare i arbetslivet. istället ska vi skyddas av något som kan liknas med ett lapptäcke av regelverk.
Reglerna finns i grundlag, internatio-nella konventioner, brottsbalken, special-lagstiftning för vissa typer av integritets-kränkande åtgärder samt praxis genom Arbetsdomstolens (Ads) domar.
Lapptäcket ger olika skydd för olika typer av ingrepp i den personliga inte-griteten. dessutom ger det olika skydd för olika grupper av arbetstagare, bland annat när det gäller anställda i privat eller offentlig verksamhet.
4
-
varför är offentlig- anställDa mer skyDDaDe i grunDlagen?
grundlagens regler om grundläggande fri- och rättigheter gäller i förhållandet mellan det allmänna och medborgarna och därför omfattas bara arbetstagare som är anställda av offentliga arbetsgivare.
Bestämmelserna skyddar offentlig- anställda mot påtvingat kroppsligt ingrepp, mot intrång som kroppsvisitation och husrannsakan samt mot att brev ska bli undersökta eller att telefonsamtal eller samtal avlyssnas och spelas in. dessutom är den anställde skyddad mot intrång i den personliga integriteten om det sker utan samtycke och innebär en över-vakning eller kartläggning av personliga förhållanden.
Men det finns kryphål och arbets-givare inom offentlig verksamhet kan åsidosätta skyddet ”om ändamålet är acceptabelt”. en anställd är till exempel skyldig att göra hälsoundersökningar om arbetsgivaren anser att hen kan riskera andra människors liv, säkerhet eller hälsa. det regleras i lagen om offentlig anställning.
vaD säger person- uppgiftslagen?
syftet med personuppgiftslagen (PuL) är att skydda människor mot att deras per-sonliga integritet kränks när personupp-gifter behandlas. Begreppet ”behandlas” är brett och omfattar insamling, registrering, lagring, bearbetning, spridning, utplåning med mera.
Lagen bygger i hög grad på samtycke och information. Företag, myndigheter, föreningar och andra kan utse person-uppgiftsombud som självständigt kontrollerar att personuppgifterna behandlas korrekt i verksamheten.
På nästa uppslag hittar du en sammanfatt-ning av vad som gäller vid fem vanliga metoder för övervakning och kontroll – alkohol- och drogtest, kameraövervakning, gPs och kontroll av elektroniska spår, läsa e-post och avlyssna telefonsamtal/samtal samt kontroll vid anställning.
särregler i annan lagstiftning kan ta över bestämmelserna i personuppgiftslagen. det gäller till exempel lagar om hur personuppgifter ska behandlas inom skatteförvaltningen, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och polisen. det finns också undantag med hänsyn till offentlig-hetsprincipen och tryck- och yttrande-friheten.
datainspektionen är den myndighet som bevakar att behandlingen av person- uppgifter inte leder till ”otillbörliga intrång” i enskilda individers personliga integritet.
vaD innebär arbets-Domstolens praxis?
kortfattat kan Ads praxis beskrivas så här. För att en arbetsgivare ska kunna beordra anställda att underkasta sig kontrollåtgärder krävs att arbetsgivaren har något särskilt intresse som motiverar detta, till exempel säkerheten på arbetsplatsen eller att förhindra stöld. i sådana fall ska arbets-givarens intresse vägas mot de anställdas intresse av integritet. i nästan alla domar från Ad som handlar om kontrollåtgärder riktade mot privatanställda har arbets-givarens intresse vägt tyngst.
Vid utpasseringen från SAABs centrallager kontrollerades de anställdas bilar och väskor. AD ansåg att arbetsgivarens intresse av att förhindra stöld vägde tyngre än de anställdas personliga integritet. (AD 1997/29)
En städerska vid ett kärnkraftverk vägrade göra drogtest i form av urinprov samt blodprov för att utreda alkoholmissbruk. AD ansåg att städerskan var skyldig att göra drogtestet, men hon behövde inte göra alkotestet eftersom testmetoden var ”för trubbig”. (AD 1998/97)
Två skyddsombud vid ett renhållningsföretag blev uppsagda när de vägrade göra alkotester i ett alko-skåp som var uppställt så att alla anställda kunde se på. Det fanns avtal om alkolås i fordonen men inte om alkoskåp. AD dömde till arbetsgivarens förmån eftersom skyddsombuden körde tunga fordon. (AD 2009/36)
5
6
vaD gäller viD övervakning och kontroll?
Övervakningen och kontrollen på arbets-platsen ökar och det är inte alltid helt klart vad som är tillåtet eller inte. Bristen på förut- sebarhet är ett viktigt argument för att frågan behöver regleras i en särskild lag. Men över-vakningen får inte ske hur som helst och det finns vissa krav som måste vara uppfyllda – både före införandet och under över-vakningen och kontrollen.
som fackligt förtroendevald kan du göra en hel del för att balansera arbetsgivarens krav på övervakning och de anställdas rättig-heter. du kan ta reda på vad som gäller i olika situationer, vad lagar och regler säger. du kan se till att det finns kollektivavtal på arbetsplatsen och använda avtalet som ett redskap för att ta tillvara medlemmarnas intressen. Men rådgör alltid med ditt för-bund innan du agerar!
i översikten härintill får du en samman-fattning av vad som gäller och vad man bör tänka på vid fem vanliga metoder för övervakning och kontroll. Översikten gäller framförallt privat verksamhet eftersom offentligt anställda har bättre skydd av lagen.
vill arbetsgivaren införa någon av de här fem metoderna måste denne alltid över-väga om intresset att övervaka och kontrol-lera väger tyngre än de anställdas intresse av skydd för den personliga integriteten. Utgångspunkten är att arbetsgivaren måste MBL -förhandla och uppfylla sina skyldig-heter mot skyddsombud/skyddskommitté enligt arbetsmiljölagen innan arbetsgivaren inför någon form av övervaknings- eller kontrollåtgärd.
när det gäller kollektivavtalet är det viktigt att det är tydligt vad som gäller, vilken metod som ska användas och att ingen annan metod är tillåten. det ger bästa möjliga skydd åt de anställda och det ger facket möjlighet att lägga tolkningsföreträde vid en tvist enligt 33 § MBL.
vad är viktigt att tänka på ur ett fackligt perspektiv:
• Finns det skäl att testa, utför de anställda säkerhetsarbete eller liknande?
• Finns det en drogpolicy, förhandlad mellan arbetsgivare och fack?
• vilken typ av prov ska få tas och under vilka former?
• Provtagningen ska utföras av utbil-dad hälso- och sjukvårdspersonal.
• Proverna ska analyseras på ett ackrediterat laboratorium.
• Provresultat får inte lämnas ut utan den testades samtycke.
• eventuell överskottsinformation från analyserna får inte användas.
• en anställd som testar positivt ska erbjudas rehabilitering.
• Om kollektivavtal träffas om alkohol- och drogtester; skriv in att inga andra testmetoder är tillåtna.
• Om det inte finns kollektivavtal om alkohol- och drogtester måste den anställde testa sig för att inte riskera sin anställning om arbets-givaren kräver det.
• Tvisteförhandla vid tvist och kontakta förbundet som kan bedöma om fallet ska drivas vidare i domstol.
alkohol- och Drogtest genom urin-, bloD och
utanDningsprovvad är viktigt att tänka på ur ett fackligt perspektiv:
• Följer arbetsgivaren lagen om allmän kameraövervakning och personuppgiftslagen, PuL?
• Har länsstyrelsen gett tillstånd och företrädare för anställda yttrat sig vid övervakning på plats dit allmän-heten har tillträde?
• vid övervakning i bank- eller butikslokal ska övervakningen anmälas till länsstyrelsen. i butik krävs även överenskommelse med företrädare för de anställda.
• Arbetsgivaren ska ha ett befogat intresse som inte kan uppnås med mindre integritetskränkande åtgärder.
• kameraövervakningen ska inte användas för att kontrollera arbets-insatser.
• kameraövervakningen ska inte påverka arbetsmiljön negativt.
• det ska alltid finnas tydlig skyltning om att kameraövervakning sker.
• det ska finnas rutiner för hur inspelat material hanteras och av vem.
• inspelat material ska inte sparas längre än nödvändigt.
• inspelat material får inte användas så att det kränker den personliga integriteten.
• Om kollektivavtal träffas om kameraövervakning måste det hålla sig inom lagen om allmän kamera-övervakning och PuL.
• Be datainspektionen om råd vid tolkning av PuL.
• Försök bedöma om övervakningen strider mot ovan nämnda lagar. Ta juridisk hjälp av förbundet.
kamera-övervakning
7
vad är viktigt att tänka på ur ett fackligt perspektiv:
• Har arbetsgivaren ett befogat intresse att genomföra kontrollen?
• Finns det tydliga ändamål angivna för kontrollen såsom logistik, fördelning av resurser, säkerhet, framställning av statistik, klagomåls-hantering och kundservice?
• de anställda ska veta vem som har tillgång till uppgifterna.
• Personuppgifterna ska behandlas enligt PuLs regler.
• gPs och kontroll av elektroniska spår ska inte användas för att över-vaka anställda i realtid, kontrollera hur de sköter sitt arbete eller när de tar rast.
• informationen som kontrollen ger ska inte sparas längre än nödvändigt.
• Om kollektivavtal ska träffas om gPs och elektroniska spår måste det hålla sig inom ramen för vad PuL tillåter.
• kom ihåg att varken en anställd eller facket normalt sett kan lämna ett giltigt samtycke till behandling av personuppgifter.
• Be datainspektionen om hjälp vid tolkningen av PuL.
vad är viktigt att tänka på ur ett fackligt perspektiv:
• datorn är arbetsgivarens egendom.
• På de flesta arbetsplatser är det tillåtet att använda e-post och internet för privata ändamål i begränsad omfattning.
• Arbetsgivaren har i normalfallet inte rätt att läsa arbetstagarnas privata e-post.
• Arbetsgivaren har rätt att läsa e-post som är relaterad till arbetet.
• Om det sker för ett berättigat syfte har arbetsgivaren rätt att spela in t.ex. arbetstagares telefonsamtal med kunder. Arbetstagaren ska vara informerad om inspelningen. Berättigat syfte kan vara utbildning.
• Arbetsgivaren får inte öppna eller ta del av innehållet i brev ställda till arbetstagarna personligen.
• Arbetsgivaren får inte göra intrång för att komma åt något som är förslutet eller inlåst.
• Be datainspektionen om råd om någon till exempel får sin e-post läst olovligt. det är brottsbalken som reglerar vad som är straffbart.
gps och kontroll av elektroniska spår
läsa e-post och avlyssna
telefonsamtal
vill Du veta mer? Mer information och fördjupning finns i materialet ”Övervakning och kontroll på arbetsplatsen – förslag till en facklig strategi” som finns på lo.se. Här beskrivs bland annat rättsregler och rättsfall och du får tillgång till checklistor med förslag på hur du kan agera i olika situationer. På tco.se finns rapporten ”Personlig integritet – även på jobbet” där du också hittar mer information.
På datainspektionen.se hittar du information om vad som gäller enligt personuppgiftslagen, PuL.
vad är viktigt att tänka på ur ett fackligt perspektiv:
• Lagstöd finns för att kräva att arbetssökande uppvisar utdrag ur belastningsregister för arbete inom skola och barnomsorg.
• Lagstöd finns för att kräva att arbetssökande uppvisar utdrag ur belastningsregister och misstanke-register för arbete inom hem för vård eller boende som tar emot barn.
• Utgångspunkten bör vara att arbetsgivaren ska ha lagstöd för att kräva att arbetssökande uppvisar utdrag ut belastningsregister.
• det finns dock ingen lag som hindrar att arbetsgivare kräver register-utdrag även för annat arbete.
• Arbetsgivaren får inte spara register- utdraget som den arbetssökande visar upp, arbetsgivaren får bara registrera att det har uppvisats.
• Upplys medlemmar om att det inte finns någon skyldighet att visa upp utdrag från olika register men att den som vägrar naturligtvis riskerar att inte få jobbet.
• intyget ska bara visas upp när en person i princip fått jobbet som en sista kontroll och inte vid ansöknings- tillfället.
kontroll viD anställning
98
rätt till a-kassa trots uppsägning i förtiD
susanne sa upp sig själv från deltidsarbetet 1,5 dag innan hon förbrukat sina 75 ersätt-ningsdagar från arbetslöshetskassan. skälet var a-kassans 75-dagarsregel som skulle innebära att hon förlorade hela sin a-kasse-ersättning.
Arbetslöshetskassan stängde då av henne från ersättning i 45 dagar. Motiveringen var att hon lämnat anställningen innan ersätt-ningsdagarna förbrukats och att hon inte hade någon giltig ursäkt för uppsägningen.
susanne överklagade till förvaltnings- rätten som gav henne rätt, men kammar-rätten var av samma åsikt som a-kassan. ärendet hamnade till slut i Högsta förvalt-ningsdomstolen (HFd) som ansåg att frågan om hon haft giltig anledning att säga upp sig måste bedömas utifrån vad som allmänt anses vara godtagbara skäl och efter en sammanvägning av förhållandena i hennes fall.
HFd fann då, med hänsyn till den mycket korta tid som återstod innan ersättnings-dagarna för deltidsarbete förbrukats helt och till anställningens begränsade omfattning, att susanne hade giltig anledning att säga upp sig. Hon fick rättshjälp av sitt fackförbund vision.
tbc-smittaD sjuksköterska fick rätt
sjuksköterskan Lisa hade under hösten 2008 vårdat en TBC-sjuk man på den infektions-klinik hon då arbetade på. Hon insjuknade i TBC under våren 2009 och var sjukskriven i cirka ett år.
en anmälan gjordes till AFA försäkring då hon ansåg att arbetsgivaren vållat hennes sjukdom. Anledningen var att man på infektionskliniken under flera år rutinmäs-sigt återanvänt munskydden flera gånger under ett arbetspass. Munskydden var dock avsedda för engångsbruk vilket framgick av bipacksedeln.
det har klarlagts att den TBC-stam Lisa drabbats av enbart smittar genom luft-vägarna. det mesta tyder dessutom på att orsaken till smittan varit återanvändningen av munskyd den. Rutinerna har numera ändrats på kliniken.
vållandenämnden bedömde i sitt första beslut att arbetsgivaren inte kunde ses som ansvarig för Lisas arbetssjukdom (TBC).
Men vid begäran av en omprövning, där nya uppgifter åberopats, ändrade nämnden sig. enligt vållandenämnden har arbetsgivaren ett mycket långtgående ansvar för att förhindra sjukdom eller annan ohälsa på arbetsplatsen.
Munskydden har använts i strid mot tydlig information på bipacksedeln. Trots detta har arbetsgivaren accepterat en återanvändning av munskydden och ska ses som ansvarig för sjuksköterskans sjukdom. det innebär att Lena har rätt till ersättning enligt försäkrings-villkoren.
ärendet har även prövats i tingsrätten och hovrätten där sjuksköterskans dåvarande chef stod åtalad för arbetsmiljöbrott. dom-stolarna ansåg inte att det kunde bevisas att arbetsgivaren varit skyldig till något arbets-miljöbrott.
Lena fick rättshjälp av vårdförbundet.
skyDDsombuD stoppaDe biljettkontroller efter vålD och hot
Huvudskyddsombudet på ett stort buss-företag i stockholm stoppade den 13 januari 2012 arbetet med att visera biljetter på vissa busslinjer i stockholm. Beslutet hade sin grund i ett antal tidigare anmälningar till Arbetsmiljöverket, både i form av begäran om åtgärder enligt arbetsmiljölagen samt ett stort antal tillbudsrapporter.
Bussförarna har under lång tid utsatts för våld och hot när de viserat biljetter. det rör sig om allt från faktisk misshandel i form av slag och sparkar till spottloskor, hot, fotografering etc. Under 2011 rapporterades ett stort antal hot och våldshändelser till Arbetsmiljöverket. det finns även många fall som inte rapporterats.
skyddsombuden, huvudskyddsombudet och personalen har under flera år påtalat det ohållbara i denna arbetssituation för arbetsledningen. Men arbetsledningen har inte vidtagit några åtgärder för att förbättra bussförarnas arbetssituation.
den 12 januari 2012 vägrade en passa-gerare att köpa biljett eller kliva av bussen. Passageraren hotade föraren och polisen fick komma till platsen och förhöra förare, gärningsman och vittnen. Föraren fick föras till sjukhus.
På grund av denna och det stora antalet liknande händelser stoppade huvudskydds-ombudet arbetet med att visera biljetter på
Under 2012 hanterade LO-TCO Rättsskydd cirka 2000 ärenden varav 1250 inkom under året. Av de nya ärendena var cirka 700 försäkringsrättsärenden och 550 arbetsrättsärenden. Här är ett urval av ärendena och på www.fackjuridik.com hittar du många fler.
intressanta fall
2012
98
aktuella linjer den 13 januari. Arbetsmiljö-verket valde dock att häva skyddsombuds-stoppet samma dag.
som grund för beslutet angav Arbets- miljöverket att arbetsgivaren bland annat hade tagit fram en handlingsplan enligt vilken ett utomstående bolag ska utföra förstärkt kontroll av färdbevis på de aktuella buss-linjerna från och med februari 2012. en annan åtgärd var att arbetsgivaren hos AB storstockholms lokaltrafik har väckt frågan om vilka riktlinjer som ska gälla då resenä-rerna vägrar att betala eller inte har giltiga färdbevis. Arbetsgivaren hade dessutom rutiner för att ta hand om förare som blivit utsatta för hot eller våld.
det som Arbetsmiljöverket hänvisar till i sitt beslut är dock bara löften om åtgärder som ännu inte infriats och konkretiserats. de eventuella biljettkontrollerna av ett utom- stående bolag fråntar inte bussförarna deras skyldighet att utföra biljettkontroll. Att ha rutiner för att ta hand om förare som utsatts för våld och hot medför inte att hoten och våldet försvinner och att arbetsmiljön där-med blir tillfredsställande.
de utlovade åtgärderna har inte heller resulterat i någon förbättrad arbetsmiljö för bussförarna. Bussförarna själva vittnar om att de även efter skyddsombudsstoppet dagligen utsätts för våld och hot i samband med att de viserar resenärernas biljetter.
Bussförarna kan inte på eget initiativ låta bli att visera biljetter. enligt de instruktioner de har fått från arbetsgivaren så ska de be att få se passagerarnas färdbevis och om någon passagerare har ett ogiltigt färdbevis så ska bussföraren be passageraren att kliva
av bussen. Om bussföraren låter bli att utföra denna arbetsuppgift så kan det ses som arbetsvägran och i värsta fall leda till uppsäg-ning. Bussförarna är alltså tvingade att utföra denna arbetsuppgift som leder till att de hotas och misshandlas.
det är Arbetsmiljöverket som i denna allvarliga situation ska ställa nödvändiga krav på arbetsgivaren. det har man inte gjort. Och så länge man inte gör det, kommer inget att förbättras när det gäller det skydd för bussförarna som kommunal och huvud-skyddsombudet värnar om.
Huvudskyddsombudet begärde därför att Förvaltningsrätten meddelar förbud enligt 7 kap 7 § arbetsmiljölagen – så att bussförarna inte under några förutsättningar får visera biljetter på angivna busslinjer i stockholms län. Men Förvaltningsrätten sade nej till för-bud. de ansåg att syftet kunde nås med en mindre ingripande åtgärd än att helt stoppa biljettviseringarna. vi har nu överklagat ären-det till kammarrätten.
fritiDsleDare frikänD p g a allvarliga brister i arbetsmiljöarbetet
det tragiska olycksfallet 2009 där en pojke på fritids omkom när ett handbollsmål föll över honom har nu fått sitt slutliga avgörande. Hovrättens friande dom står fast sedan Högsta domstolen meddelat att man inte ger prövningstillstånd i målet.
den barnskötare som hade hand om barngruppen blev först fälld för vållande till annans död av tingsrätten. Orsaken till olyckan var emellertid att skolan placerat det tunga handbollsmålet i gymnastiksalen
utan att följa de mest elementära reglerna på arbetsmiljöområdet:
•Ingenriskbedömning.•Ingeninformation.•Ingenlåsanordning.
Målen var omslutna av en olåst vajer och om man kopplade av den föll målen med stor kraft mot golvet. det var så pojken omkom.
i tingsrätten hade barnskötaren inte den fackliga rättshjälpen vilket fick till följd att vare sig åklagare, försvarare eller domstol tog någon hänsyn till arbetsmiljölagstiftningen. det ligger då nära till hands att döma den som råkar befinna sig på olycksplatsen.
i hovrätten kopplade barnskötarens fackliga organisation, kommunalarbetareförbundet, in LO-TCO Rättsskydd. den förbundsjurist som sedan företrädde barnskötaren såg till att arbetsmiljölagstiftningens betydelse upp-märksammades. Mot bakgrund av skolans försummelser när det gäller arbetsmiljön fann hovrätten att barnskötaren inte skulle fällas till ansvar. Han blev alltså frikänd.
Men Riksåklagaren överklagade domen till Högsta domstolen. Hd beslutade dock att inte meddela prövningstillstånd. det betyder att hovrättsdomen står fast och att barn-skötaren är frikänd.
detta är en stor lättnad för kommunals medlem som naturligtvis varit förtvivlad över den tragiska händelsen. För arbetsmiljö-arbetet är domen viktig eftersom den visar att ansvaret inte utan vidare kan läggas på den enskilde arbetstagaren när arbetsgivaren åsidosatt sitt arbetsmiljöansvar.
besvär i skulDrorna goDkänD arbetsskaDa efter sex års processer
niklas som är medlem i iF Metall har under hela sitt arbetsliv haft arbetsuppgifter som varit extremt belastande för axlarna. Han har bland annat arbetat med kraftigt vibre-rande verktyg.
Fyra läkare med specialistkompetens ansåg att det fanns ett klart samband mellan den tunga belastningen och niklas axelbesvär. Trots det godkändes inte besvären som arbetsskada. Flera instanser ansåg istället att hans besvär berodde på åldersförändringar i nacken.
när niklas skada skulle prövas för andra gången i kammarrätten hävdade Försäkrings-kassan att en ny rapport från sBU (statens beredning för medicinsk utvärdering) visade på ett sämre stöd för att axelbesvär kan orsakas av arbetet. Men en av författarna till rapporten fick möjlighet att yttra sig och tillbakavisade bestämt att rapporten gav stöd för att neka en person livränta.
efter sex års processer godkände kammar- rätten till slut niklas skulderbesvär som arbetsskada, med hänsyn till bland annat hans mångåriga belastning och att Försäkrings- kassan feltolkat rapporten. niklas fick rätts-hjälp av iF Metall.
det här fallet visar att Försäkringskassan under många år har ställt för höga krav på vad som utgör ”vetenskaplighet” i forsknings-rapporter. Uttryck som används i den akademiska världen som ”begränsat veten-skapligt stöd” och ”måttligt vetenskapligt stöd” innebär egentligen att sambandet mellan exponering och skadlig effekt är vetenskapligt styrkt.
extrem arbetsbelastning kan visst orsaka arbetsskaDa
efter ett antal år som personalhandläggare med en arbetsbelastning långt utöver det normala drabbades eva av utmattnings-syndrom. Arbetet präglades av stor tidspress och ständiga deadlines. Hennes arbetsupp-gifter kom senare att utföras av fyra heltids-anställda.
som bevisning fanns utsagor från chefer och kollegor som beskrivit bland annat över-tid som inte redovisats. det framkom också att eva saknade erfarenhet av de arbetsupp-gifter hon utförde. det var hennes första arbete efter utbildningen.
Försäkringskassan menade att den som på grund av för hög arbetsbelastning bara hinner utföra en del av sina arbetsuppgifter inte skulle kunna få en arbetsskada eftersom arbetsuppgifterna man inte hinner med faktiskt inte utförs!
Men detta resonemang underkändes av kammarrätten som bedömde att fakto-rer som hög arbetsbelastning, stress och bristande kontroll över det egna arbetet är omständigheter som kan orsaka psykisk ohälsa. kammarrätten ansåg att hög grad av sannolikhet förelåg för att arbetet kunnat framkalla besvären och att livränta skulle beviljas. eva fick rättshjälp av sT.
samma bedömning – att extrem arbetsbelastning kan godkännas som arbets-skada – gjorde kammarrätten även i Lars ärende. Lars arbetade som alkohol- och drogexpert och hade en extrem arbets-belastning vilket orsakade psykisk ohälsa.
Här menade Försäkringskassan att Lars inte skulle få livränta eftersom arbetsgi-varen inte hade drivit på honom och han haft möjlighet att själv bestämma över sin arbetssituation. Försäkringskassan lyfte också fram att Lars hade en sådan personlighet som gjorde att han tog på sig mycket arbete. slutligen menade Försäkringskassan att det i stället var de månader av arbetslöshet innan han blev sjukskriven som var orsaken till Lars psykiska besvär.
kammarrätten konstaterar dock att det inte finns något som tyder på att arbets-givaren inte var medveten om Lars arbets-situation och att arbetssituationen var skadlig oavsett hans personlighet. när det gäller Lars arbetslöshet menar kammarrätten att arbetslöshet generellt kan orsaka psykisk ohälsa, men att det i detta mål finns bevis-ning som visar att han mådde dåligt redan i början av arbetslösheten.
i Lars fall försökte Försäkringskassan lägga ansvaret för arbetsmiljön på honom och genom detta diskvalificera honom från
rätten till livränta. detta trots att arbets-givaren, enligt arbetsmiljölagen, har det fulla ansvaret för arbetsmiljön. det finns inte heller i arbetsskadeförsäkringen något krav på oaktsamhet, eller utrymme för att ta hänsyn till vem som bär ansvaret för att en arbetsskada har uppkommit. Antingen har en skada/sjukdom orsakats av arbetet eller inte. Om det är arbetsgivaren, arbetstagaren eller någon annan som bär ansvaret för detta är irrelevant.
Försäkringskassan vann heller ingen fram-gång med sin invändning om att Lars har en personlighet som gör att han självmant tar på sig mycket arbete. Liknande resonemang har Försäkringskassan fört i andra mål och förlorat. Lars fick rättshjälp av Unionen.
märkligt beslut om kontroll av arbetstagare
Polismyndigheten i Örebro har ett in- och utpasseringssystem och anger att syftet med behandlingen av personuppgifter i systemet är att ”upprätthålla ett befintligt larm- och passersystem för polismyndigheten, Häktet och Åklagarmyndigheten”.
ändamålet är alltså att se till att inga obehöriga får tillträde till polismyndighetens lokaler samt att man vid en akut situation, till exempel en brand, ska veta hur många personer som befinner sig i lokalerna.
efter att polismyndigheten tagit ut loggar ur in- och utpasseringssystemet för att kontrollera hur en anställd polis skötte sin arbetstid gav LO-TCO Rättsskydd in ett klagomål till datainspektionen. vi menade att polismyndigheten brutit mot regeln i person-uppgiftslagen (PuL) att personuppgifter inte får behandlas för något annat ändamål än det
10
för vilket personuppgifterna samlades in (9 §). vi framhöll också att det var otillåtet för polismyndigheten att behandla personuppgifterna efter en intresseavväg-ning, där skulle arbetstagarens intresse av integritet väga tyngre (10 §).
datainspektionen anser att ”en anställd hypotetiskt sett måste kunna räkna med att in- och utpasseringssystem i vissa fall kan komma att användas för kontroll av arbets-tid”. datainspektionen anser därför inte att polismyndigheten brutit mot 9 § personupp-giftslagen när loggarna togs ut. när det gäller intresseavvägningen tar datainspektionen inte ställning, utan anser att ”den frågan hör hemma i en arbetsrättslig hantering”.
det är förvånande och anmärkningsvärt att datainspektionen anser det tillåtet att behandla personuppgifter för ett annat ända-mål än det ursprungliga, i syfte att kontrol-lera arbetstagarna. sådan ”ändamålsglidning” är typiskt sett inte tillåten. något svar på var-för datainspektionen anser att arbetstagare ”hypotetiskt sett” måste räkna med denna kontroll finns inte i tillsynsbeslutet. det kan på goda grunder ifrågasättas om beslutet ligger i linje med det skydd för person- uppgifter som personuppgiftslagen syftar till.
i sammanhanget ska nämnas att frågorna om brott mot 9 och 10 §§ personuppgifts-lagen också handläggs som en arbetsrättslig tvist där Polisförbundet yrkat allmänt skade-stånd till sin medlem. För närvarande pågår tvisteförhandlingar mellan Polisförbundet och Rikspolisstyrelsen.
skaDestånD för kränkning av föreningsrätten
isak fick en tillsvidareanställning på en restaurang i visby den 15 maj 2011 och han arbetade där fram till slutet av oktober samma år.
den överenskomna månadslönen var 17 500 kronor men den första löneutbe-talningen skedde först i augusti, och då fick isak bara 10 000 kronor. nästa lön kom i oktober och då han fick 2 500 kronor. isak beordrades också att arbeta betydligt fler timmar (och dagar) än normal heltid. Flera andra anställda säger sig har utsatts för samma behandling.
isak ansåg att han inte fått den lön han hade rätt till och tog kontakt med sitt fackförbund kommunalarbetareförbundet. Förbundet skickade i början av december 2011 ett krav till bolaget på 95 000 kronor, vilket motsvarade isaks heltidslön och över-tidsersättning. kort därefter utsatte bolagets verksamhetsansvarige isak för förenings-rättskränkning, genom att bland annat hota
honom till livet. Mannen lade en sladd runt isaks hals och sa att han skulle döda honom. Han hindrade isak från att ringa efter hjälp och isak flydde från sin egen lägenhet genom att hoppa från ett fönster nära fyra meter ovanför marken. efter händelsen, som polis-anmäldes, lämnade isak gotland av rädsla.
i Arbetsdomstolen krävde förbundet skadestånd på 200 000 kronor till isak för föreningsrättskränkning, 200 000 kronor till förbundet för föreningsrättskränkning och 50 000 kr för brott mot medbestämmande-lagen.
Arbetsdomstolen anser att bolaget ”på ett flagrant sätt” kränkt isaks föreningsrätt och bestämmer att bolaget ska betala 100 000 kronor till isak och 75 000 kronor till förbundet.
11
1312
information om verksamheten LO-TCO Rättsskydd AB är fackföreningsrörelsens juridiska byrå. Uppdragsgivarna är framförallt LO och TCO:s medlems- förbund och klienterna består oftast av enskilda fackförenings-medlemmar som beviljats rättshjälp av sina förbund. vi är specialiserade på arbetsrätt och socialförsäkringsrätt, dvs på tvister som berör arbetet. vår huvuduppgift är att driva tvister i domstol men vi har även viss utbildningsverksamhet och juridisk rådgivning. i uppdraget ligger också att driva strategiska mål i domstol och att bidra i den offentliga debatten med våra erfarenheter.
väsentliga händelser under räkenskapsåret Antalet nyanmälda ärenden uppgick till 1 241 (1 204).
Anställda hos LO-TCO Rättsskydd AB har såsom ombud i 224 (174) fall ingivit stämningsansökan eller svaromål inför domstol. dessutom har inom bolaget handlagts ett stort antal mål angående försättande i konkurs och lönegaranti. socialförsäkringsmålen drivs i förvaltningsrätt, kammarrätt eller Högsta förvaltningsdomstolen.
i 18 (20) av Arbetsdomstolens 52 (49) refererade domar under 2012 har någon av Rättsskyddsbolagets jurister varit ombud. 19 (23) brottmål har handlagts av bolagets jurister, i flera fall såsom offentlig försvarare.
förvaltningsberättelse
årsredovisning 2012
styrelsen och verkställande direktören för LO-TCO Rättsskydd AB får härmed avge årsredovisning för 2012.
i ärenden som avslutats under året har direkt utverkats 304 405 tkr (293 166 tkr) i ersättning för de fackliga organisa-tionerna och deras medlemmars räkning. 28 (27) omfattande rättsutredningar har gjorts. dessutom har Rättsskydds- bolaget i övrigt biträtt med omfattande rådgivning i arbets- och socialförsäkringsrättsliga spörsmål. Bolaget har anordnat flera egna seminarier för förbundens anställda och förtroen-devalda. Anställda vid bolaget har också medverkat vid ett stort antal kurser och konferenser som föreläsare.
framtida utveckling Antalet inkomna ärenden under året har minskat något på försäkringsrättsenheten och ökat på arbetsrättsenheten. vi bedömer att verksamheten kommer att ha samma omfatt-ning under 2013 som under 2012.
Alla LO-förbund anlitar numera regelbundet bolaget. samtliga TCO-förbund och vissa saco-förbund anlitar bola-gets försäkringsrättsenhet. ett antal TCO-förbund anlitar regelbundet även arbetsrättsenheten.
Bolagets verksamhet präglas av stabilitet och vi bedömer därför att några större förändringar av verksamheten inte kommer att ske de närmaste åren.
1312
ägarförhållanden LO-TCO Rättsskydd ägs till 90% av Landsorganisationen i sverige samt till 10% av TCO. Av årets totala omsättning avser 0,9% (1,1%) försäljning till LO, vilket också utgör den försäljning som skett inom koncernen.
Moderorganisationen Landsorganisationen i sverige, 802001-9769, stockholm upprättar koncernredovisning.
resultat och ställning Bolagets verksamhet ska bedrivas till självkostnadspris, dvs. utan vinstsyfte. Bolaget redovisar för året ett mindre underskott, vilket var förutsatt i budget.
För bolagets resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultaträkning, balansräkning och noter.
förslag till vinstdispositionTill årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:
Balanserade vinstmedel 31 615 046 Årets resultat -273 109
kronor 31 341 937
styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att i ny räkning överförs. 31 341 937
kronor 31 341 937
flerårsjämförelse
bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag. 2012 2011 2010 2009
Fakturerad försäljning tkr 62 179 67 829 66 163 65 083
Förändring av pågående arbeten tkr i 432 -6 248 2 293 -830
Resultat efter finansiella poster tkr -i 216 -547 3384 -849
Omsättning/anställd i 479 i 339 l 488 i 311
Medelantalet anställda st 43 46 46 49
soliditet % 77,2 77,4 77,9 77,1
nyckeltalsdefinitioner framgår av not l.
resultaträkning
1514
not 2012 2011
1 tkr tkr
rörelsens intäkter
nettoomsättning 62 178 67 829
Förändring av pågående
arbete för annans räkning 1 432 -6 248
summa rörelsens intäkter 63 610 61 581
rörelsens kostnader
Övriga externa kostnader 2 -15 220 -14 761
Personalkostnader 3 -49 765 -47 481
Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar 4 – 5 -191 -203
summa rörelsens kostnader -65 176 -62 445
rörelseresultat -1 566 -864
resultat från finansiella poster
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 379 346
Räntekostnader och liknande resultatposter -29 -29
summa resultat från finansiella poster 350 317
resultat efter finansiella poster -1 216 -547
Bokslutsdispositioner 6 943 210
skatt på årets resultat 7 - -
årets förlust -273 -337
balansräkning
1514
not 2012-12-31 2011-12-31
1 tkr tkr
tillgångar
anläggningstillgångar
materiella anläggningstillgångar
Maskiner 5 433 301
inventarier 4 144 146
577 447
finansiella anläggningstillgångar
Andra långfristiga värdepappers innehav 8 10 008 -
summa anläggningstillgångar 10 585 447
omsättningstillgångar
varulager m.m.
Pågående arbete för annans räkning 24 121 23 041
24 121 23 041
kortfristiga fordringar
kundfordringar 10 714 10 750
Fordringar hos koncernföretag 848 750
Aktuella skattefordringar 2 364 2 044
Övriga kortfristiga fordringar 133 412
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 9 2 085 1 976
16 144 15 932
kortfristiga placeringar 1 975 7 722
kassa och bank 2 733 9 815
summa omsättningstillgångar 44 973 56 510
summa tillgångar 55 558 56 957
1716
eget kapital och skulDer
not 2012-12-31 2011-12-31
1 tkr tkr
eget kapital
Bundet eget kapital 10
Aktiekapital 7 000 7 000
Reservfond 3 600 3 600
10 600 10 600
Fritt eget kapital
Balanserad vinst eller förlust 31 615 31 952
Årets förlust -273 -337
31 342 31 615
summa eget kapital 41 942 42 215
avsättningar 11 i 540 l 540
obeskattade reserver 12 945 1 887
kortfristiga skulder
klientmedelsskuld 60 25
skulder till koncernföretag 1668 l 656
Leverantörsskulder 758 l 601
Övriga kortfristiga skulder 2 843 2 717
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 13 5 802 5 316
summa kortfristiga skulder 11 131 11 315
summa eget kapital och skulder 55 558 56 957
ställda säkerheter: inga inga
Ansvarsförbindelser Pensionsavtal Pensionsavtal
noter
1716
not 1.
redovisnings- och värderingsprinciper LO-TCO Rättsskydd AB:s årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Principerna är oförändrade jämfört med föregående år.
pågående arbeten/intäkterinkomster och utgifter från uppdrag på löpande räkning resultatredovisas i den takt uppdraget utförs och faktureras. Ofakturerat arbete vid årets slut värderas till aktuellt försälj-ningspris.
inkomstskatterRedovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar avseende tidigare års aktuella skatt.
skatteskulder/-fordringar värderas till vad som enligt företagets bedömning skall erläggas till eller erhållas från skatteverket. Bedömningen görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.
kortfristiga fordringarFordringarna upptas till det belopp, som efter individuell bedömning beräknas bli betalt.
materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffnings-värde minskat med avskrivningar.
Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. när tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Följande avskriv-ningstider tillämpas:
Maskiner och inventarier 5 årdatorer 4 år
leasingavtal samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller opera-tionella, redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal). Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden.
finansiella anläggningstillgångarFinansiella tillgångar som är avsedda för långsiktigt innehav redovisas till anskaffningsvärde. Har en finansiell anlägg-ningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det bokförda värdet skrivs tillgången ner till detta lägre värde om det kan antas att värdenedgången är bestående.
ersättningar till anställda PensionsförpliktelserAnställda födda efter l juli 1978 omfattas av kTP l. det är en premiebestämd pension, där 4,7% av bruttolönen sätts av upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30% på lönedelar där-utöver. Övriga anställda, samt efter eget val anställda födda l juli 1978–30 juni 1983, omfattas av kTP 2 som är en för-månsbestämd pension. Födda före l juli 1978 har till viss del även premiebestämd pension. vad gäller förmånsbestämda pensioner har bolaget valt tryggandeformen försäkring och är genom kollektivavtal bundet till Folksam Liv, kooperativa tjänstepensioner. Försäkring är en tryggandeform som inne-bär att det är försäkringsbolaget som bär de flesta riskerna. konsolideringsnivån inom Folksam Liv är hög för såväl förmåns-bestämda som premiebestämda pensioner. de största riskerna för höjda premier ligger i att människor lever längre än tidigare samt att diskonteringsräntan kan sänkas om sverige hamnar på en låg räntenivå under en lång tid framöver.
nyckeltalsdefinitioner soliditeteget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen.
Omsättning/anställd(nettoomsättningen + förändring av pågående arbeten)/medelantalet anställda
1918
not 3.
personal 2012 2011
Medelantalet anställda
kvinnor 27 29
Män 16 17
totalt 43 46
löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader
Löner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktören l 246 l 210
Löner och ersättningar till övriga anställda 27 521 27 417
28 767 28 627
sociala avgifter enligt lag och avtal 10 664 10 443
Pensionskostnader för styrelsen och verkställande direktören 337 332
Pensionskostnader för övriga anställda 7 524 5 888
Totalt 47 292 45 290
Övriga personalkostnader 2 472 2 190
summa 49 764 47 480
För verkställande direktören finns ett trygghetsavtal som innebär två års tjänst-göringsfri uppsägningstid vid uppsägning från arbetsgivarens sida.
styrelseledamöter och ledande befattningshavare 2012 2011
Antal styrelseledamöter på balansdagen
kvinnor 8 7
Män 9 10
Totalt 17 17
Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare
kvinnor 3 3
Män 2 2
Totalt 22 22
not 2.
ersättning till revisorer 2012 2011
PwC - -
Revisionsuppdraget 82 67
Övriga tjänster 5 -
summa 87 67
1918
not 4.
inventarier, verktyg och installationer 2012 2011
ingående anskaffningsvärden 2 473 2 470
Årets förändringar
- inköp 32 3
utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 505 2 473
ingående avskrivningar -2 327 -2 275
Årets förändringar
- Avskrivningar -34 -52
utgående ackumulerade avskrivningar -2 361 -2 327
utgående restvärde enligt plan 144 146
not 5.
maskiner och andra tekniska anläggningar 2012 2011
ingående anskaffningsvärden 3 503 3 503
Årets förändringar
- inköp 289 -
utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3 792 3 503
ingående avskrivningar -3 201 -3 051
Årets förändringar
- Avskrivningar -158 -150
utgående ackumulerade avskrivningar -3 359 -3 201
utgående restvärde enligt plan 433 302
not 6.
bokslutsdispositioner 2012 2011
skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enlig plan -24 37
Förändring av periodiseringsfond 967 172
summa 943 209
sjukfrånvaro 2012 2011
Total sjukfrånvaro % 3,2 2,6
- långtidssjukfrånvaro % 1,6 0,9
- sjukfrånvaro för män % 1,4 1,9
- sjukfrånvaro för kvinnor % 4,3 3,0
- anställda 30–49 år % 1,6 1,2
- anställda 50 år– % 5,4 4,5
2120
not 8.
andra långfristiga värdepappersinnehav 2012-12-31 2011-12-31
Årets förändringar
- Tillkommande värdepapper 5 234 -
- Omklassificeringar 4 774 -
utgående ackumulerade avskrivningar 10 008 0
utgående ackumulerade uppskrivningar/nedskrivningar 0 0
utgående redovisat värde, totalt 10 008 0
not 9.
förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2012-12-31 2011-12-31
Förutbetalda hyror 1 337 1 342
Övriga poster 747 634
2 084 1 976
not 10.
förändring av eget kapital
Aktiekapital Reservfond Övrigt fritt eget kapital
summa eget kapital
eget kapital 2012-01-01 7 000 3 600 31 952 42 552
vinstdisposition - - -337 -337
Årets resultat - - -273 -273
eget kapital 2012-12-31 7 000 3 600 31 342 41 942
not 11.
avsättning för pensioner
not 12.
obeskattade reserver 2012-12-31 2011-12-31
Ackumulerad skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan 69 45
Periodiseringsfond 875 1 842
summa 944 1 887
not 7.
skatt på årets resultat
skatteeffekt av schablonränta på periodiseringsfond uppgår till 5 765 kronor (9 884 kronor)
Bolaget är bundet av ett pensionsavtal mellan kFO och FTF vilket bland annat ger arbetstagare rätt att gå i pension vid 62 års ålder. när en anställd utnyttjar den möjligheten är bolaget skyldigt att betala en pensionspremie till Folksam,
vilken beräknas i förhållande till den anställdes lön. denna möjlighet är numera borttagen och gäller därför endast för vissa anställda enligt särskilda övergångsbestämmelser. Avsättning för pensionsförpliktelser uppgår till 1.540 tkr.
2120
stockholm Den 14 mars 2013
kjell Ahlberg
Lenita granlund
Marie säll
sten-Ove niklasson
Ronny Wenngren
Jenny Wentzel Arbetstagarrepresentant
Tommy Andersson
sven-Olof Hellman
Lise-Lotte Lenberg
veli-Pekka säikkälä
Martin Wästfelt
dan Holke Verkställande direktör
susanna gideonsson
Helena Johansson
ella niia
Lasse Thörn
Anne Alfredson Arbetstagarrepresentant
Per BardhOrdförande
Min revisionsberättelse har lämnats den 8 april 2013.
Ulrika granholm dahl Auktoriserad revisor
not 13.
upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2012-12-31 2011-12-31
Upplupna löner 41 45
Upplupna semesterlöner 1 860 1 875
Upplupna sociala avgifter och löneskatt 3 549 3 185
Övriga poster 353 211
summa 5 803 5 316
2322
revisionsberättelse
rapport om årsredovisningenJag har utfört en revision av årsredovisningen för LO-TCO Rättsskydd AB för år 2012.
styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret for att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nöd-vändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvarMitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt international standards on Auditing och god revisionssed i sverige. dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att års-redovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
en revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovis-ningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamåls-enliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. en revision innefattar också en utvärdering av ända-målsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräck-liga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.
Uttalandenenligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av LO-TCO Rättsskydd AB:s finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultat-räkningen och balansräkningen.
rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för LO-TCO Rättsskydd AB för år 2012.
styrelsens och verkställande direktörens ansvardet är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispo-sitioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Revisorns ansvarMitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i sverige.
som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direk-tören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredo-visningslagen eller bolagsordningen.
Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.
UttalandenJag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
stockholm den 8 april 2013Ulrika granholm dahl Auktoriserad revisor
Till årsstämman i LO-TCO Rättsskydd AB, organisationsnummer 556150-9257
2322
organisation
LO-TCO Rättsskydd styrs av LO- och TCO-förbunden. nittio procent av aktierna ägs av LO. Resterande tio procent äger TCO. LO-TCO Rättsskydd ger juridisk service åt LO, TCO, förbunden och deras medlemmar.
Mer än tre miljoner medlemmar kan, efter beslut om rättshjälp från det egna förbundet, få juridiskt stöd i rättsliga angelägenheter som har anknytning till arbetet.
arbetsutskottstyrelsen utser inom sig ett arbetsutskott som, tillsammans med vd, svarar för den övergripande förvaltningen. AU bestod under 2012 av ordförande Per Bardh, vice ordförande Lenita granlund, Ronny Wenngren, Helena Johansson, veli-Pekka säikkälä, vd dan Holke och personalens representant Anne Alfredsson.
ledningsgruppLedningsgruppen samordnar den löpande verksamheten. den bestod under 2012 av vd dan Holke, chefen för arbets-rättsenheten sussanne Lundberg, chefen för försäkrings-rättsenheten Claes Jansson, ekonomichefen Lena Agneby Boström och chefssekreterare/iT-ansvarig ingalill Brandt.
försäkringsrättsenheten Försäkringsrättsenheten arbetar med ärenden inom social-försäkrings- och skadeståndsrätt. det innebär i huvudsak tvister som rör socialförsäkringsbalken. Många ärenden gäller också medlemmar som är missnöjda med ersättningen från Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada (TFA).
arbetsrättsenhetenArbetsrättsenheten tar sig an alla tvister som har samband med arbetet, i första hand arbetsrättsliga tvister men även rättstvister inom bland annat straffrätten, konkursrätten, avtalsrätten och associationsrätten.
FÖRSÄKRINGSRÄTTSENHETEN Enhetschef 20 Förbundsjurister 5 Sekreterare
ARBETSRÄTTSENHETEN
Enhetschef18 Förbundsjurister
4 Sekreterare
ADMINISTRATION
Chefssekreterare/ IT-ansvarig
EkonomichefEkonomiassistent
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR
(Chefsjurist)
ARBETSUTSKOTTSTYRELSE
styrelsen
ordinarie ledamöter Per Bardh, ordförande – LO, kjell Ahlberg – LO, Ronny Wenngren – Elektrikerna, Tommy Andersson – GS-facket, veli-Pekka säikkälä – IF Metall, Lasse Thörn – LO, Lenita granlund – Kommunal, ella niia – Hotell- och Restaurang, susanna gideonsson – Handels, sven-Olof Hellman – SEKO, Lise-Lotte Lenberg – LO, sten-Ove niklasson – Transport, Helena Johansson – TCO, Martin Wästfelt – Unionen, Marie säll – ST, Jenny Wentzel – personalrepresentant, Anne Alfredsson – personalrepresentant.
suppleantersofie Rehnström – LO, Bo Abrahamsson – LO, Mikael Johansson – Målarna, Jan granvik – Musikerna, Christer Persson – IF Metall, Renée Andersson – LO, Johan ingelskog – Kommunal, gerald Lindberg – Livs, Hans Ölund – Fastig hets, Torbjörn Johansson – Byggnads, Claes-Mikael Jonsson – LO, Matts Jutterström – Pappers, Åsa Forsell – TCO, susanne Forssman – Unionen, kerstin Pettersson – Vårdförbundet, eva Wrangsell – personalrepresentant, Annika ewerblad – personalrepresentant.
styrelsen har under 2012 bestått av följande personer:
2524
saco-förbunDen
sACO 4 1 3 -
Civilekonomerna 4 8 4 8
sveriges ingenjörer 11 19 10 904
Lärarnas Riksförbund 2 2 1 -
Officersförbundet 3 3 1 -
Tandläkarförbundet 1 1 2 -
veterinärförbundet 2 2 1 -
Jusek 1 - 1 -
Farmacevtförbundet 1 - 3 20
Psykologförbundet - 1 - -
Akademikerförbundet ssR 9 9 4 290
summa 38 46 30 1 222
lo - förbunDen
Byggnads/Bleck-och Plåt 6 14 4 3 842
elektrikerna 42 79 67 11 732
Fastighets 49 51 52 13 495
gs 41 62 45 8 952
Handels 96 86 94 8 343
Hotell- och Restaurangfacket 34 25 28 1 983
iF Metall 72 249 113 43 383
kommunal 341 671 379 88 192
Livs 27 55 45 18 772
LO 25 13 22 -
Musikerna 5 6 3 -
Målarna 22 30 14 3 320
Pappers 14 26 15 10 831
sekO 86 164 101 29 273
Transport 5 17 8 1 616
summa 865 1 548 990 243 734
nya
nm
älD
a
ären
Den
201
2
un
Der
han
Dlä
ggnin
g
avsl
uta
De
ären
Den
201
2
utv
erkaD
ersä
ttnin
g (tkr)miljoner till meDlemmarna
2524
övriga
PTk 1 1 - -
Förbundsavdelningar 40 19 38 511
Ledarna 6 31 13 1 893
sjöbefälsföreningen - 2 - -
summa 47 53 51 2 404
totalt 1 241 2 010 1 391 304 405
tco-förbunDen
TCO 8 5 6 -
Farmaciförbundet 4 1 6 2 000
Finansförbundet 6 4 6 1 350
Folkhögskolan - - 1 -
Försvarsförbundet 3 3 5 -
FTF 3 5 5 1 307
Journalistförbundet 7 6 6 285
vision 17 36 30 2 933
Lärarförbundet 1 8 2 2 526
Polisförbundet 39 56 44 17 808
skogs-och Lant 3 1 5 200
sT 3 14 6 556
Teaterförbundet 7 8 4 -
Tull-kust 3 2 4 101
Unionen 174 193 165 20 831
vårdförbundet 9 20 21 7 148
yrkesmusiker 4 1 4 -
summa 291 363 320 57 045
nya
nm
älD
a
ären
Den
201
2
un
Der
han
Dlä
ggnin
g
avsl
uta
De
ären
Den
201
2
utv
erkaD
ersä
ttnin
g (tkr)
26
organisation
sTyReLse
ARBeTsRäTTsenHeTenenhetschef
18 Förbundsjurister4 sekreterare
FÖRsäkRingsRäTTsenHeTenenhetschef20 Förbundsjurister5 sekreterare
ARBeTsUTskOTT AdMinisTRATiOnChefssekreterare/iT-ansvarigekonomichefekonomiassistent
veRksTäLLAnde diRekTÖR(Chefsjurist)
Kan du tänka dig att bli testad?
Lena Agneby BoströmAnne Alfredson
Henric AskTom Aspengreningela Atterhult
Annki Bergingalill Brandt
kerstin Burman Ulrika edebrink
Phillip eldon Bo ericson
Magnus eriksson Annika ewerblad
Maria Fridolinerik grahn
ellinor gudmundssonLars Henriksson
Jeanette Herrströmdan Holke
Claes Janssonilhan kaskal
Laura kemppainenstefan kjellström
susanna kjällströmUlf Lejonklou
Joakim Lindqvistsussanne Lundberg
Mattias af MalmborgCamilla MorathJörgen nilssoninger nordströmgunvor nyströmMari-Louise näsholmAnneli Ohlsson AnderbjörkAnnett OlofssonAngelin Olsson de groatJulia PietrekAnne RajmicRobert sjunneboMikael sjöbergLise-Lotte sjöstedtJimmie söndergaardgeorg ThullbergJosephine TrinderLena TörnrosBo villnerLinda WallinJenny WentzelAnders Wilhelmssoneva WrangsellTina Åströmevalena ÖdmanOlov Östenssonelizabeth Östman
vi som jobbar här våren 2013
Besöksadress: Olof Palmes gata 29, 7 tr, Box 1155, 111 81 stockholm, tel 08-676 63 00. www.fackjuridik.com
HEM
MA/JU
PITER. FO
TO: KRIsTIAn PO
Hl. TRYC
K: MO
dInTRYC
KOFFsET 2013