LÄRARHANDLEDNINGatt använda tillsammans med filmen

1

2 Vem var sir Ernest Shackleton?

8-9 Den iskalla kontinentenAktivitet 1: Allt om AntarktisEleverna får grundläggande kunskaper om Antarktis ochjämför kontinenten med platsen där de själva bor.

10-11 Med egna ordAktivitet 2: Med egna ordEleverna läser dagboksanteckningar som skrevs avShackleton och hans besättning och skriver texter om sina egna liv.

14-15 Källor

Innehåll

© 2001 WGBH Educational Foundation

Kel

ly Ty

ler/

WG

BH

James Caird var båten som tog sirErnest Shackleton och fem andrapersoner från Elefantön tillSydgeorgien på 17 dagar. Dennamodell av the Caird gjordesspeciellt för filmen "ShackletonsAntarktiska Äventyr".

2

Vem var sir Ernest Shackleton?Ernest Shackleton föddes 1874 i irländska County Kildare.Han bodde först med sin familj iDublin (Irland) och sedan i England där han utbildades vid Dulwich College.Vid 16 års åldergick han in i den brittiska handelsflottan.Tio år senare anmälde han sig som frivillig till attfölja med den nationella sydpolsexpeditionen under den brittiske kaptenen Robert Falcon

Scott.Detta blev den första av fyra polarexpeditioner som Shackelton skulle företa.

Scotts expedition 1901-1904 med båten Discovery slog rekord genom att komma644 km från Sydpolen,men misslyckades dock med att nå målet.

Shackleton återvände till England,gifte sig och försökte att skapa sig ett namn inomjournalistik,affärsliv och politik.

Men 1908 drogs Shackleton återigen till Antarktis.Han bestämde sig för att satsapå en egen sydpolsexpedition och samlade in pengar till sin båt,Nimrod.Men ävenNimrod-expeditionen misslyckades.Besättningen var 161 km från Sydpolen – längre söder ut än någon annan hade kommit tidigare – när Shackleton tvingadesvända tillbaka på grund av besättningens dåliga hälsa och bristen på proviant.Till

engelsmännens besvikelse var det den norske upptäcktsresanden Roald Amundsen somtre år senare blev den förste att nå Sydpolen.

Nu hade Storbritannien blivit besegrad i kampen om att hinna först till både Nord- ochSydpolen.Shackleton föresatte sig istället att ge Storbritannien äran av att ha genomfört"den största och mest imponerande av alla resor – att korsa kontinenten."

För att rekrytera besättningen till Brittiska imperiets transantarktiska expedition,somskulle segla på Endurance,sägs det att Shackleton satte upp nedanstående anslag: "Män för strapatsfylld resa.Låg lön.Bitande kyla.Långa månader i totalt mörker. Ständiga faror.Hemkomst ej garanterad. Ära och berömmelse om uppdraget lyckas." Shackleton valde ut 27 män som skulle sköta flera olika arbetsuppgifter, t.ex. segla och navigera skeppet,laga mat och hålla reda på provianten.Han tog även med vetenskapsmän,kirurger,en snickare och en fotograf.Besättningen avreste från BuenosAires i Argentina den 26 oktober1914.

Mer om Shackletonwww.pbs.org/nova/shackleton

Mer information om Shackletonsexpedition, inklusive ljud ochinteraktiva aktiviteter,finns påShackleton’s Antarctic Odysseypå NOVA/PBS engelskspråkigahemsida.Här dokumenteras detvå filmexpeditionerna vidAntarktis.

Söka påInternet

Besättningen på Endurance poserarnedanför skeppets bog.

Sir ErnestShackleton

Scot

t Pol

ar R

esea

rch

Inst

itute

Scot

t Pol

ar R

esea

rch

Inst

itute

3

Biografierna har sagt att det var Shackletons romantiska,äventyrliga natur som gjorde atthan drogs till polarexpeditioner snarare än ett vetenskapligt intresse.Men Shackleton visste att expeditionerna formellt sett genomfördes med vetenskapliga syften.Därför vär-vade han fyra vetenskapsmän:en biolog,en geolog,en meterolog och en fysiker.Planen varatt dessa män skulle arbeta från sin bas på Weddellhavet för att undersöka Graham Land iväst och Enerby Land i öst.Endurance var utrustad för sondering och hydrologiskt arbete.Men dessa mål kunde inte följas och till slut blev besättningens största bidrag till veten-skapen det noggranna protokollet över Weddellhavets ökända strömmar.

Även om Shackleton och hans besättning misslyckades med att korsa den antarktiska kon-tinenten blev expeditionen ett fantastiskt exempel på hjältemod och mänsklig uthållighet.Alla 28 män överlevde de två åren i det karga, iskalla Antarktis efter att deras skeppEndurance fastnat i packis och slutligen krossats.

Besättningen upplöstes officiellt i oktober 1916 och de flesta männen återvände tillEngland för att delta i första världskriget.Expeditionsteamet belönades senare med "thePolar Medal" (polarmedaljen).Shackleton nekade dock fyra av sina besättningsmän att taemot medaljen eftersom han inte kände att de gjort sitt yttersta.

1921 ledde Shackleton sin sista expedition till Antarktis på skeppet Quest.Han tog medsig en handfull av besättningsmännen från Endurance.Men kort efter expeditionens start,den 5 januari 1922,dog Shackleton i en hjärtattack 48 år gammal.På hustruns begäranbegravdes han i Grytviken,Sydgeorgiens valfångststation som hade spelat en viktig rollunder hans strapatsrika resor.

Shackleton avsåg från början att gå i land iVahsel-bukten och bege sig sydväst motRosshavet.Den väg han i själva verket tog (visas på kartan) var väldigt annorlunda.Eftersom Endurance fastnade i packis stannade Shackleton och hans besättning kvar på Weddellhavet och satte aldrig sin fot på kontinenten. Observera:Shackletons vägval är en uppskattning.

ROSS-HAVET

Vahsel-bukten

WEDDELL-HAVET

FörklaringPlanerad vägVerklig väg

ANTARKTIS

ANTARCTICA

65˚W

WEDDELL-HAVET

Sydgeorgien

Vahsel-bukten

55˚W 50˚W 45˚W 40˚W 35˚W

45˚S

50˚S

55˚S

60˚S

65˚S

Elefantön

60˚W65˚W

4

Shackletons Antarktiska ÄventyrFilmen Shackletons Antarktiska Äventyr tar tittarna tillbaka i tiden till sir Ernest Shackletonsfantastiska berättelse om ledarskap,hjältemod,uthållighet och storslaget äventyr.Filmen:

• Att denna kontinent omges av enorma isflak, temperaturen sjunker under -73°C och vindarna blåser med upp till 322 km/h.Det är den enda kontinent där människor aldrig har varit permanent bosatta och den sista kontinent somutforskats.

• berättar om hur Shackleton två gånger försökte nå Sydpolen,bara för att se sigslagen av den norske upptäcktsresanden Roald Amundsen.Shackleton satte uppett nytt mål:Han skulle bli först att genomkorsa hela den antarktiska kontinen-ten,en sträcka på cirka 274 mil.

• beskriver hur Shackleton rekryterade sin 27-mannabesättning bland veten-skapsmän,officerare och sjömän och hur de till sist påbörjade seglingen frånSydgeorgien till Weddellhavets kust på Antarktis i december 1914.

• porträtterar Shackleton som en man med höga ambitioner och gränslös optimism,vars smeknamn bland besättningen var "The Boss" (chefen).

• berättar hur hans träskepp Endurance fastnade i Weddellhavets packis innan detens hade nått Antarktis. I tio månader drev skeppet omkring fastlåst i is, tills slutligen miljontals ton av flytande packis pressades mot Endurance med enkolossal kraft och krossade fartyget.

• återskapar livet på Patience Camp (tålamodslägret), lägret på ett isflak där besättningen levde i fem månader efter att de hade övergivit skeppet.

• visar hur männen lekte lekar och ägnade sig åt allsång, teater och sketcher.

• skildrar hur lägret en gång flöt nära öppet vatten och hur Shackleton och hansmän rodde sina tre livbåtar ända till den obebodda Elefantön.

• berättar om den 129 mil långa och riskabla resan som Shackleton och fem andramän gjorde för att söka hjälp på Sydgeorgien.Man färdades genom världens farligaste vatten med den 7 meter långa livbåten James Caird.

• presenterar tre av dagens skickligaste bergsbestigare – Reinhold Messner,StephenVenables och Conrad Anker – som följer den väg Shackleton tog under den sistaetappen på resan för att söka hjälp.De korsar till fots 42 km av bergstoppar ochspruckna glaciärer över Sydgeorgien till en valfångststation.

• återger räddningen av alla de 22 männen som fanns kvar på Elefantön 22 månaderefter avfärden från Buenos Aires i Argentina.

Filmens hemsidawww.shackletonsantarcticadventure.com

Gå in på hemsidan Shackleton’sAntarctic Adventure,där du hittare-postvykort med bilder från fil-men,en nedladdningsbar versionav denna lärarhandledning (påengelska),en lista över speciellanationella evenemang m.m.

Söka påInternet

Denna handledning är avsedd att användas tillsammans med filmen ShackletonsAntarktiska Äventyr.De tvärvetenskapliga aktiviteterna som presenteras härär utformade för elever i åldrarna sju till fjorton år.

Till varje lektion finns lärar- och elevsidor.Lärarsidorna innehåller bakgrunds-information om ämnet och en uppställning som ger instruktioner om huraktiviteten ska utföras.Under rubriken Söka på Internet finns mer informationom varje aktivitetsämne.

Elevsidorna innehåller instruktioner till aktiviteterna,ytterligare informationsom hjälper eleverna att förstå aktiviteten samt uppföljningsfrågor.Ytterligareelevsidor ger kompletterande material som hjälper eleverna att genomföraaktiviteten.

Så här använder du handledningen

När Shackleton köpte sitt 44 mlånga och 300 ton tunga träskepphette det Polaris.Han döpte omskeppet till Endurance ("Uthållighet"på svenska) för att hedra sin familjsmotto:Fortitudine Vincimus—"genom att uthärda segrar vi."

Fran

k H

urle

y,m

ed ti

llstå

nd a

v The

Mac

klin

Col

lect

ion

5

© 2001 WGBH Educational Foundation

Tidslinjen

1 augustiEndurance avreser frånLondon i England.Samma dagförklarar Tyskland krig motRyssland.

3 augustiSir Ernest Shackleton ställersitt skepp och sin besättning tillden brittiska regeringens förfo-gande för insatser i kriget.

8 augustiEfter att Shackleton mottagitett telegram innehållande ettenda ord från amiralitetet("Fortsätt") avreser Endurancefrån Plymouth i England.

26 oktoberMed den slutgiltiga besättnin-gen ombord lämnar Enduranceargentinska Buenos Aires medsikte på Sydgeorgien.

30 decemberEndurance korsar södra polcirkeln.

10 januariEndurance besättning siktar förförsta gången den antarktiskakontinenten (Coats Land).Lat:72°S – Long:16°W

18 januariEndurance fastnar i packis.Lat:77°S – Long:30°W

22 februariEndurance drivs till sin längstapunkt söder ut.

2 septemberEnligt Perce Blackborow fårtrycket från isen Endurance"bokstavligen att hoppa upp iluften och sätta sig på sidan.”

27 oktoberVid klockan 17:00 gerShackleton order om att lämna Endurance.

1 novemberEfter ett tre dagar långt, frukt-löst försök att marschera överisen låter Shackleton besätt-ningen uppföra ett havsläger,Ocean Camp,på ett isflak.

21 novemberMed ett enda rop: "Honsjunker,pojkar!", serShackleton och hans besättningEndurance sjunka.Lat:68°S – Long:52°W

17 marsBesättningens läger driver till ungefär 64 km söder omPaulet-ön.Lat:63°S – Long:54°W

31 marsIsflaket som männen bor pådelas i två delar och skiljer dem från de tre livbåtarna,som senare återfås.

7 aprilElefantön syns i horisonten.

9 aprilBesättningen går till havs i detre livbåtarna, James Caird,Dudley Docker och Stancomb Wills.

Packis

Endurance

Elefantön

Sydgeorgien

10 majEfter 17 dagar i stormigt vattenoch med suverän navigering avEndurances kapten FrankWorsley,anländer James Cairdmirakulöst till Sydgeorgiensvästkust.Lat:54°S – Long:38°W

19 majShackleton,Worsley och andresekond Tom Creanger ger sigav för att korsa Sydgeorgiensinland,som hittills varit out-forskat,och styr kursen motöstkustens valfångststationer.

De övriga tre männen stannar kvar.

20 majEfter att ha vandrat utanavbrott i 36 timmar överglaciärer och berg anländerShackleton,Worsley och Crean till valfångststationenStromness.

23 majShackleton,Worsley och Creanhämtar de tre övriga männenpå Sydgeorgiens västkust ochger sig av på engelskägdaSouthern Sky för att räddaresten av besättningen påElefantön.Men de stoppas av is 161 km från land.

1914

1915

Elev-sida

6

© 2001 WGBH Educational Foundation

5 novemberEndurance anländer tillGrytvikens valfångststation påSydgeorgien.Lat:54°S – Long:36°W

5 decemberEndurance avreser frånGrytviken,Sydgeorgien.Dettaskulle komma att bli sista gån-gen besättningen är på fastmark på 497 dagar.

7 decemberEndurance går in i Antarktispackis.Lat:57°S – Long:25°W

12 decemberEndurance fortsätter attavancera genom packisen.Lat:60°S – Long:18°W

24 februariShackleton beordrar uppehåll i skeppsrutinerna.

1 majSolen går ner för årstiden ochkommer inte att gå upp igen påfyra månader.

2 majTemperaturen mitt på dagenligger runt -21°C.Lat:75°S – Long:42°W

22 juniBesättningen firar midvinter-dagen med en fest.

23 decemberBesättningen börjar återmarschera mot öppet vattenoch har en hastighet på bara 2,4 km per dag.

29 decemberShackleton ger upp marschen;besättningen upprättar PatienceCamp (tålamodslägret) på isen.

21 januariEn snöstorm blåser isflaketsom lägret ligger på norr omsödra polcirkeln.

29 februariMed anledning av skottdagenfår besättningen äta tre riktigamåltider.

16 aprilEfter sju mycket ansträngandedagar till sjöss ankommer livbåtarna till Elefantön vidCape Valentine.Lat:61°S – Long:55°W

17 aprilShackleton flyttar lägret 11 kmväster ut till en plats somsenare blir känd som PointWild – namngiven efter FrankWild,den besättningsman frånEndurance som grundade den.

20 aprilShackleton tillkännager att hanska försöka segla den sju meterlånga båten James Caird tillSydgeorgien,en sträcka på 129 mil.

24 aprilShackleton och fem andra män ger sig av motSydgeorgien i James Caird.

Patience Camp

Valfångststation

James Caird

17 juni

Regeringen i Uruguay lånar utsjömätningsfartyget Institutode Pesca No.1 till Shackleton.Med detta kommer Shackletoninom synhåll för Elefantön,mensedan skjuter den samladepackisen tillbaka fartyget.

12 juliShackleton ger sig av från PuntaArenas i Chile med Emma,enskonert som chartrats avBrittiska samfundet.Men närhan är 161 km från Elefantöntvingar stormar och is honom att vända tillbaka.

25 augusti De chilenska myndigheternalånar Shackleton det lilla ångfar-tyget Yelcho.Shackleton,Worsley och Crean ger sig återiväg från Punta Arenas med

sikte påElefantön.Lat:53°S – Long:71°W

30 augusti"Jag kände mig gråtfärdig ochkunde inte prata på flera minut-er".Detta skrev Frank Wild omögonblicket då Shackletonanlände med Yelcho till Elefantönoch räddade besättningen dennadag 1916,22 månader efter attde startat från Buenos Aires iArgentina.

Lat:61°S – Long:55°WYelcho

1916

Elev-sida

7

8

Lärar-sida

Aktivitet 1: Allt om AntarktisMålsättningEleverna lär sig grundläggande fakta omAntarktis och jämför kontinenten medplatsen där själva de bor.

Material för varje elev• ett exemplar av aktivitetsbladet Allt

om Antarktis på sidan 9.

• tillgång till tryckt material ellerInternet-sidor som innehåller infor-mation om platserna där eleverna bor.

Tillvägagångssätt1. Fråga eleverna vad de vet omAntarktis.Specifikt:

• Hur stort tror de Antarktis är jämförtmed där de bor?

• Hur kallt är det jämfört med där debor?

• Hur ser landskapet ut?

• Hur många människor bor där? Vad jobbar de med?

• Vilka slags djur bor där?

2. När eleverna har svarat på dessa frågordelar du in dem i grupper och ger varjegrupp ett exemplar av aktivitetsbladet somhör till Allt om Antarktis. Repetera till-sammans med eleverna informationen omAntarktis som står på elevsidan.

3. Låt eleverna använda tryckt materialoch Internet för att ta reda på informationom platsen där de bor.När eleverna hittarinformationen låter du dem fylla i tabellenoch jämföra informationen om sin hemortmed informationen om Antarktis.

4. När eleverna har fyllt i tabellen låter dudem svara på frågorna på aktivitetssidan.

Den iskalla kontinentenBakgrundAntarktis är en av de farligaste och mest avlägsna platserna på jorden och var densista kontinenten som utforskades.När sir Ernest Shackleton och hans besättningbörjade sin resa till kontinenten 1914 hade ingen ännu lyckats genomkorsa denfrån hav till hav.Under 2000-2001 besöktes Antarktis av ca 12 000 turister underden antarktiska sommaren och ca 1 000 personer övervintrade på forsknings-stationerna.Antarktis är den femte största kontinenten och står för ungefär 10procent av jordens landyta.Det är också den kallaste och blåsigaste kontinenten i världen.Sjuttio procent av världens sötvatten finns här.

Antarktis regleras av det internationella Antarktisfördraget från 1959,som fastställer att kontinenten är ett område för vetenskaplig forskning.Fördragetförbjuder militära aktiviteter såsom testning av vapen,men militär personal ochutrustning får användas för vetenskaplig forskning eller för fredsändamål.1991lade man till särskilda regler för att skydda miljön.En åtgärd var att förbjuda ickeinhemska arter.Detta medförde att alla slädhundar flögs till ett nytt hem i arktiskaKanada.

© 2001 WGBH Educational Foundation

Elev-sidaAllt om Antarktis

Antarktis är kallt och oerhört stort.Men vad betyder detta exakt? Ett sättatt förstå hur det är på Antarktis är att jämföra med någonting som du redanär bekant med, t.ex.platsen där du bor.Titta på de fakta som står omAntarktis nedan och se om du kan hitta information för samma kategorierom din hemort. Jämför sedan vad det finns för likheter och olikheter mellanAntarktis och din hemort.

Bo på AntarktisVisste du att den antarktiska vin-tern infaller under juni, juli ochaugusti? Och att "natten" teo-retiskt sett är sex månader långvid den geografiska polen,där detständigt är skymning eller mörktunder vintermånaderna? Denantarktiska högsommaren infalleri januari och solen skiner då 24timmar i sträck.

Landyta 14 miljoner km

Medel-temperatur –49,4°C

Genomsnittlig nederbörd 5-10,2 cm (cirka)

Genomsnittlig höjd över havet 2286 m

Typisk terräng klippor, snö och is

Regeringinternationelltfördrag

Befolkningsstorlekmindre än 4000,mest forskareVanliga

livsformer sälar,valar,pingviner,mossa

Naturtillgångarnästan inga alls;lite valfångst

1.Vilka är de största skillnadernamellan Antarktis och platsen där du bor?

2.Vad verkar vara mest likt?

3.Vad tror du skulle vara svårastmed att bo på Antarktis?

Frågor

Egenskaper Fakta om platsen där jag bor

Landyta

Medeltemperatur

Genomsnittlig nederbörd

Genomsnittlig höjd över havsytan

Typisk terräng

Regering

Befolkningsstorlek

Vanliga livsformer

Naturtillgångar

A N TA R K T I S

9

10

Lärar-sida

Aktivitet 2: Med egna ordMålsättningEleverna läser dagboksanteckningarsom skrivits av Shackleton och hansbesättning och skriver egna texter somdokumenterar deras egna liv.

Material för varje elev• ett exemplar av aktivitetsbladet

Med egna ord på sidan 11.

• ett exemplar av aktivitetsbladenDagboksanteckningar på sidorna 12-13.

Tillvägagångssätt

1. Berätta för eleverna att några avShackletons besättningsmän förde dagböcker i mer än två år och skildradeolika aspekter av resan.

2. Dela ut ett exemplar av aktivitets-bladen Med egna ord och

Dagboksanteckningar till samtligaelever.Låt eleverna läsa utdragen påaktivitetsbladet Dagboksanteckningarsom representerar de olika besätt-ningsmedlemmarnas synpunkter.

3. Låt eleverna identifiera vad det är medspråket som gör dagboksutdragen intres-santa.Vilka anteckningar tycker de bästom – de som enbart använder ett objek-tivt och sakligt språk eller de som avslöjarmer personliga upplevelser? Varför?

4. När eleverna har analyserat ochdiskuterat avsnitten låter du dem skrivaegna dagboksanteckningar där debeskriver sin dag.

5. När eleverna har skrivit färdigt sinadagboksanteckningar låter du dem svarapå frågorna på aktivitetssidan.

Med egna ordBakgrundUtan de dagboksanteckningar som sir Ernest Shackleton och några av de andrabesättningsmännen gjorde hade omvärlden inte fått veta exakt vad det var somhände. I 22 månader skyddade männen sina personliga dagböcker,som innehöll alltfrån dagliga fakta till personliga känslor.

Det som gör besättningens dagböcker så intressanta är att männen inte bara skrevner fakta om vad som hände dem,utan även hur de kände inför det som hände ochvad de tyckte om varandra.Även om mycket av det som hände Shackletons mänvar ett stort äventyr var många dagar extremt långtråkiga.Ändå fortsatte männenatt skriva ned allt på ett sådant sätt att vi än i dag är intresserade av att läsa det.

© 2001 WGBH Educational Foundation

Elev-sidaMed egna ord

Läs utdragen på aktivitetsbladen Dagboks-anteckningar så får du veta vad sir ErnestShackleton och hans män tänkte på när de skrev sina dagböcker.Skriv sedan om din egen dag.

Fundera över varför saker som hänt i dag framträderi ditt minne. Istället för att t.ex.konstatera "Bussenvar sen i morse och jag missade första delen av gympan",kan du fundera över hur du skulle kunnabeskriva vad som hände mer utförligt.

Till exempel:

• "Jag vankade av och an och kände mig jättearg över att jag måste vänta."

• “Det regnade – mina skor blev genomblöta.”

• “Jag hörde bussen innan jag såg den,växel-lådan gnisslade högt när den svängde in påmin gata. Jag kände mig så lättad!"

Om känslorDet är inte bra att berätta en histo-ria enbart med fakta.När du tänkerpå hur din dag har varit kan du fundera över om du kände dig

• uttråkad • frustrerad

• väl till mods • arg

• besviken • nervös

• upprörd • överväldigad

• på toppenhumör • stolt

• glad • ledsen

• älskad • blyg

1.Vilken del av dagen var lättast attkomma ihåg? Vilken var svårast?

2.Skriv ner alla känslor du haft idag.Vilken var starkast?

3.Tänk på din dag för en veckasedan.Vad minns du? Hur skiljer sigde faktiska omständigheterna fråndet du mindes om din dag i dag?

Frågor

11

Elev-sida

© 2001 WGBH Educational Foundation

Dagboksanteckningar

"Detta är inget trevligt jobb. Vi måste gräva ett hål nergenom kolet medan däcksbalkarna och spantet knakar ochsmäller runt om oss som pistolskott. Det är nästanbecksvart och vi kämpar i vätan med halvfrusna händer ochförsöker förhindra att kolet glider tillbaka i slagpumpen.Männen på däck häller hinkar med kokande vatten frånkabyssen ner i röret medan vi stöter och slår underifrån. Tillsist har vi rensat pumpen. Vi täcker för den för att hållakolet borta, skyndar oss ut på däck och är mycket tacksam-ma över att vara säkra igen, ute i det fria.”—Frank Worsley skriver om hur de var tvungna att gå ner i Endurance bränsleförråd och ta bort isen från slagpumparna några dagar innan besättningen tvingades lämna skeppet (1)

"Förutom den dagliga jakten på mat fördrev vi tiden medatt läsa några böcker som vi hade lyckats rädda från skep-pet. Den största skatten i biblioteket var ett band avEncyclopædia Britannica. (ett brittiskt upp-slagsverk). Detta användes ständigt för att avgöra vemsom hade rätt i de diskussioner som alltid uppstod.Sjömännen förde en dag en väldigt het debatt om pen-gar och växling. De drog till sist slutsatsen att upp-slagsverket måste ha fel, eftersom det inte överensstämdemed deras åsikter."

—Shackleton beskriver en händelse på Ocean Camp i sin biografi om resan med Endurance (2)

Endurance

"Vi behöver inte diska några bestick efter-som var och en har sin egen sked och fick-kniv i fickan. Vi slickar dem bara så renasom möjligt och lägger tillbaka dem i fick-an efter varje måltid. Våra skedar tillhörde oumbärliga ägodelarna här."—En besättningsman skriver om de dagligarutinerna på Ocean Camp (3)

12

© 2001 WGBH Educational Foundation

Elev-sida

Källor(1) Shackleton,Ernest.South:A Memoirof the Endurance Voyage.New York:Carroll & Graf Publishers, Inc.,1998,73.

Elefantön

Yelcho

"Det här lägerlivet och marscherandet är ett hårt,tufft, men samtidigt trevligt liv – man behövervarken tvätta sig eller diska, klä av sig eller bytakläder. Vi skaffar oss mat på något sätt … ochsover nästan på den bara snön och arbetar så hårtsom den mänskliga kroppen är kapabel till med sålite mat."—En besättningsman berättar om hur det var att ge upp den långtråkiga tillvaron på Ocean Camp och börja marschera mot öppet vatten (4)

"Kojan blir smutsigare för varje dag. Allt ärsotsvart. Vi har kommit till en gräns när detinte längre spelar någon roll om det ryker ännumer från kaminen, tranlamporna och matlagn-ingsutrustningen. Det är åtminstone skönt attkänna att vi inte kan bli smutsigare. …Emellanåt har vi storstädning, men det finnsinte alltid tillgång till nytt golvmaterial, efter-som all klappersten fryser och begravs underdjupa sprickor. Detta är vårt kära hem..."—En besättningsman skriver om levnads-förhålladena i lägret på Elefantön (5)

"Vi hade bestämt att ett skott skulle avlossas frånundsättningsfartyget när det närmade sig ön.Många gånger när glaciärerna 'kalvade' och storastycken lossnade med en knall som lät som ettgevärsskott trodde vi att det var fartyget somkom. Så efter en tid litade vi inte längre på de härsignalerna. Faktum är att vi såg Yelcho innan vihörde något gevär. Det var ett ögonblick man integlömmer i första taget."—Ställföreträdande chef Frank Wild berättar om hurbesättningen räddades från Elefantön över fyramånader efter att Shackleton och fem andra män läm-nade ön för att hämta hjälp (6)

(2) Shackleton.South,93–94.(3) Shackleton.South,93.(4) Shackleton.South,104–105.

(5) Shackleton.South,231.(6) Shackleton.South,222–223.

13

KällorShackleton’s Expedition

BöckerAlexander,Caroline.The Endurance:Shackleton’s Legendary AntarcticExpedition. Bloomsbury,U.K.:Knopf,U.S.A.,1998.Blends storytelling with FrankHurley’s expedition photography to chroniclethe 22-month epic of survival.Uses excerptsfrom many previously unavailable journalsand documents.Published in associationwith the American Museum of NaturalHistory for its exhibit of the same name.

Armstrong, Jennifer.Shipwreck at theBottom of the World:Shackleton’sAmazing Voyage. New York: Crown,1998.Recounts the expedition of Sir ErnestShackleton and the crew of the Endurance.

Bickel,Lennard and Rt.Hon.LordShackleton.Shackleton’s Forgotten Men:The Untold Tale of an AntarcticTragedy.New York,NY:Thunder’s Mouth Press,2000.Relates the tale of the Endurance’s supplyparty,which set out separately on the otherside of Antarctica to leave supplies forShackleton’s crew.

Collier,Graham and Patricia Collier(Photographer). Antarctic Odyssey:Endurance and Adventure in the FarthestSouth. New York,NY: Carroll & Graf,1999.Follows the author in visits to the variouscamps of polar explorers Captain RobertFalcon Scott and Shackleton, including theEndurance team’s camp on remote ElephantIsland.

Fisher,Margery and James Fisher.Shackleton and the Antarctic. Boston,MA:Houghton Mifflin,1958.Written whenmany of the expedition members were stillalive to be interviewed.

Huntford,Roland.Shackleton. New York,NY:Carroll & Graf,1998.Offers the com-prehensive biography of Shackleton, from hisAnglo-Irish childhood through the race forthe South Pole to his last expedition to theAntarctic.

Kimmel,Elizabeth Cody. Ice Story:Shackleton’s Lost Expedition. New York,NY:Clarion Books,1999.This picture bookfollows the series of disasters that constitutean adventure that,by all accounts,no oneshould have survived.

Lansing, Alfred.Endurance: Shackleton’sIncredible Voyage. New York,NY: Carroll & Graf,1999.Reconstructs—through diariesof expedition team members—the monthsof hardship the Endurance crew suffered.

Shackleton,Ernest,and Peter King (ed.)South:The Last Antarctic Expedition ofShackleton and the Endurance. NewYork,NY:The Lyons Press,1998.Shackleton’s own account of his odyssey.As he himself wrote, it provides “records of unflinching determination,supreme loyalty,and generous self-sacrifice on the part of my men.”

Worsley,F.A.Shackleton’s Boat Journey.New York,NY:W.W.Norton & Company,1998.Written by Captain Frank Worsley ofthe H.M.S.Endurance, this book revealsShackleton to be both luckless and lucky,andsupremely cool and courageous throughoutthe entire journey.

InternetThe National Maritime Museum www.nmm.ac.uk/Features an online tour of the Museum’sAntarctic exhibition,“South:The Race to thePole.” Focuses on the early expeditions ofScott,Shackleton,and Norwegian explorerRoald Amundsen.

Sir Ernest Henry Shackletonindigo.ie/~jshack/ernest.htmlLinks to information in all forms about theexplorer, including books,video and film,upcoming exhibitions,and related Internetsites.

The Endurancewww.kodak.co.uk/US/en/corp/features/endurance/map/Takes a detailed look at the work of expedi-tion photographer,Frank Hurley,who captured the 22-month adventure on film.

Shackleton’s Legendary AntarcticExpeditionwww.amnh.org/exhibitions/shackleton/index.htmlFeatures diary excerpts,artifacts,and morethan 150 compelling photographs by Hurley,from the American Museum of NaturalHistory’s exhibition on the Enduranceadventure.

Generellt om AntarktisBöckerHeacox,Kim. Antarctica:The Last Continent(National Geographic Destinations).Washington,D.C.:National Geographic Society,1999.Reveals the continent’s physical geography, itsexplorers,and its wildlife from krill to seal topenguin.

Hempel,Gotthilf. Antarctic Science: GlobalConcerns. New York,NY:Springer-Verlag,1994.Spans a broad spectrum of Antarctic science,from the ozone hole to microbiology to sea ice.Discusses the conflicts among conservationists,researchers,and tourists.

InternetAntarctic Meteorology ResearchCenter—Real Time Datauwamrc.ssec.wisc.edu/amrc/realtime.htmlIncludes real-time data for temperature, sealevel,dew point,current weather,wind speedand direction,and precipitation.

Antarctica—Research Stations andTerritorial Claimswww.lib.utexas.edu/Libs/PCL/Map_collection/islands_oceans_poles/Antarctica_Research_Station.GIFGives a detailed map with locations of Antarcticresearch stations and the land claims made byvarious nations.

The Antarctic Treatywww.usatoday.com/weather/antarc/atreaty.htmDescribes how the Antarctic Treaty governs theactions of people in Antarctica.Links to moreinformation on the Treaty.

Field Manual for the U.S.AntarcticProgramquest.arc.nasa.gov/antarctica/background/NSF/field-guide/manual.htmlCovers preparations and procedures forAntarctic expeditions including extreme coldweather clothing, snow shelters,glacier travel,and rope use and care.

Glacier (Rice University)www.glacier.rice.edu/Site is devoted to Antarctica and the role it playsin Earth systems. Includes a section on ice andglaciers.

South Georgia,South Atlantic Oceanwww.btinternet.com/~sa_sa/south_georgia/south_georgia.htmlFocuses solely on South Georgia Island andincludes a highly detailed,color map.

14

StudentPage

StudentPage

CreditsShackleton’s Antarctic Adventure is a co-production of White Mountain Films and NOVA/WGBH Boston,presented by Morgan Stanley Dean Witter.

MORGAN STANLEY DEAN WITTER

CreditsThe Shackleton’s Antarctic Adventure Teacher’sGuide is produced by the Educational Printand Outreach Department of the WGBHEducational Foundation.

WGBH Educational FoundationNOVAExecutive ProducerPaula Apsell

NOVA Large Format FilmsExecutive ProducerSusanne Simpson

NOVA Large Format FilmsCoordinating ProducerKelly Tyler

Director of Educational Print and OutreachKaren Barss

Manager of Educational PrintSonja Latimore

Project DirectorKaren Hartley

Production CoordinatorGay Mohrbacher

WriterReen Gibb

Caird ConsultantRobert Wallace

DesignCara JoslinDouglass Scott

IllustratorHannah Bonner

Print ProductionLenore Lanier-Gibson

AdvisorsEuropean Education Large Format Film Forum(ELF)Head of EducationSarah MumfordThe National Museum of Photography,Film,and Television,Bradford,England

Alex PatrickIMAX® Education OfficerThe BFI London IMAX Cinema,EnglandThe Science Museum IMAX Cinema,London,England

Giant-Screen Theater PartnersThe following museums with giant-screentheaters are partners in Shackleton’s AntarcticAdventure.

American Museum of Natural History,New York,NY

Cincinnati Museum Center, Cincinnati,OH

Houston Museum of Natural Science,Houston,TX

Museum of Science,Boston,MA

San Diego Natural History Museum,San Diego,CA

The Science Place,Dallas,TX

The Tech Museum of Innovation,San Jose,CA

NOVA is a trademark and service mark of the WGBHEducational Foundation.

Copyright © 2001WGBH Educational Foundation.Educators may photocopy these activities.

All rights reserved.Other than discussed above,no part ofthe Shackleton’s Antarctic Adventure Teacher’s Guide may bereproduced,stored in a retrieval system,or transmitted byany means,electronic,mechanical,photocopying,recording,or otherwise,without prior written permission of theWGBH Educational Foundation,125 Western Avenue,Boston,MA 02134.

Susa

nne

Sim

pson

/WG

BH

Kel

ly Ty

ler/

WG

BH

Paul

Mar

otta

/WG

BH

Paul

Mar

otta

/WG

BH

Kel

ly Ty

ler/

WG

BH

Det finns massor av vilda djur påAntarktis.Medsols, från vänster,finnsnutidsfoton på en pälssäl,kungspingviner,en Gentoo-pingvin,en albatrossungeoch en elefantsäl som just blivit avvand.

15