en titt på asa - web.abo.fiweb.abo.fi/meddelanden/pdf/meddelanden_2010_02.pdf · förutsättningar...

En tittpå ASAASA-huset invigdes under högtidliga former.

Många var nyfikna på huset – och på den gamla ASA-radion.

JORDMÅNKAN PÅVERKA HÄLSANMycket tyder på att det fi nns ett samband mellan förekom-sten av sura sulfatjordar och sjukdomen multipel skleros.

AKTUELLT | FORSKNING | STUDIER & UNDERVISNING | INTERNATIONELLT | ORGANISATION

MfÅA 5.2.2010 NR 02www.abo.fi/meddelanden

AKADEMIKER-PRISET GICK TILL YRSA NEUMANFM Yrsa Neuman premieras för sina akademiska meriter och sitt engagemang för kultur och vetenskap.

Samforsk och Magma ¶ Tankesmedjan Magmas chef, Nils

Erik Forsgård, har nyligen föreslagit en samgång mellan Tankesmedjan Mag-ma och institutet för samhällsforsk-ning, Samforsk, vid ÅA. Kimmo Grön-lund, forskningschef på Samforsk ser inte möjlighet för en samgång, men sä-ger att samarbete är fullt möjligt.

Hur förhåller du dig till Nils Erik Forsgårds tanke?

– Våra enheters roller är såpass olika att en sammanslagning är helt omöj-lig. Samforsk är ett forskningsinstitut vid ett universitet medan Magma är en tankesmedja. Deras uppgift är att be-vaka fi nlandssvenska intressen och de har en tydlig lobbarroll, medan vi har en vetenskaplig roll, säger Grönlund.

Hurdant samarbete, mellan Magma och Samforsk kan komma på fråga ?

– Samforsk samarbetar redan nu bland annat med svenska YLE. Vi sat-

sar också på att bli en stark expertak-tör inom surveyforskning. Inom detta område har vi redan den fi nlandssven-ska Barometern, som gör återkom-mande mätningar. Som jag ser det har Samforsk och Magma nu en natur-lig arbetsfördelning. Magma kan ex-empelvis beställa undersökningar och utredningar av oss och på det sättet få mer kött på benen för sina uttalan-den och sin verksamhet, säger Kim-mo Grönlund.

FRÅGOR & SVAR

INNEHÅLL NR 2/2010

NY PROFESSOR PÅ PLATSLitteraturvetenskap handlar om att artikulera och verbalisera.

Avancemangsmöjligheter inom ÅA 3ASA-husets invigning 4Communicatio Academica 9Akademikerpriset till Yrsa Neuman 12

Första prorektor Nygren-Landgärds 14Sura sulfatjordar och hälsa 16Mediespråk i Vasa 18Veckans skribent:Tom Gullberg 22

START MfÅA

Meddelanden från Åbo Akademi ges ut av Åbo Akademi. Tidningen utkommer under terminerna varannan fredag och sänds till hu-vuddelen av akademins anställda samt bl.a. till massmedia, till uni-versitet och högskolor i Norden, till kommuner, bibliotek och gym-nasier i Svenskfi nland, till med-lemmar i Akademiföreningen Åbo Akademiker r.f. och till vissa per-soner verksamma inom politik, förvaltning och näringsliv.

REDAKTIONPeter Sandström, chefredaktörtfn (02) 215 4693e-post: [email protected] Michael Karlsson, redaktör (tj.l.)Heidi von Wright, redaktör (vikarie)tfn (02) 215 4715e-post: [email protected]

WEBBREDAKTÖRBen Roimolatfn (02) 215 3229e-post: [email protected]

REDAKTÖR I VASAAri Nykvisttfn (06) 324 7452e-post: [email protected]

ADRESSÅbo Akademi,Domkyrkotorget 3,20500 Åbo.Telefax: (02) 251 7553

[email protected]

WWWwww.abo.fi /meddelanden

ANSVARIG UTGIVAREKommunikationschef� urid Erikssontfn (02) 215 4124e-post: [email protected] Tidningen trycks av Uniprintoch upplagan är 4 800 ex.

ISSN 0359-8632 Åbo 2010

02

Förvaltnings-direktör utses i februari

¶ Alla som har sökt befattningen som förvaltningsdirek-tör vid Åbo Akademi kallas till intervju.

Det handlar om åt-ta sökande, och Åbo Akademis styrel-se har beslutat att styrelseordföran-de Martin Granholm, viceordförande Te-ija Tiilikainen, sty-relsemedlem Ulri-ka Wolf-Knuts och rektor Jorma Matti-nen bereder anställ-ningen av ny förvalt-ningsdirektör genom bland annat inter-vjuer.

Ärendet bereds så att anställnings-beslutet kan fattas i samband med sty-relsemötet i februa-ri. Nuvarande förvalt-ningsdirektör Roger Broo går i pension 1.4.2010.

Haapamäki professori svenska

¶ FD Saara Haa-pamäki har an-ställts som professor i svenska II vid Åbo Akademi från den 1 januari 2010.

Professor Jane Louise Ireland har utnämnts till docent i utvecklingspsy-kologi vid Åbo Aka-demi.

¶ Utvecklandet av tjänstestrukturen är en del av universitetsförnyelsen. Det handlar om en princip som fram-över också kommer att beaktas av un-dervisningsministeriet vid resurstill-delningen.

– Syftet med den nya strukturen är att främja forskar- och lärarkarriä-rens förutsägbarhet och genomskin-lighet, det vill säga att det ska vara möj-ligt för forskare och lärare att under givna förutsättningar avancera inom lärar- och forskarsamfundet. En ytterligare mål-sättning med den nya strukturen är att minska antalet korta, tidsbundna anställ-ningar, konstaterar Åbo Akademis perso-nalchef Margita Vainio.

Inom forskningen ska den nya struktu-ren ge möjlighet till en karriär som startar på doktorand- eller projektforskarnivå. En person som nyligen har disputerat kan anställas på följande nivå som forskardok-tor. Sedan följer nivå tre med universitets-forskare och specialforskare, det vill sä-ga etablerade forskare inom självständiga forskningsprojekt eller forskargrupper. På nivå fyra kan vid behov anställas forskar-professorer och forskningschefer.

Inom undervisningen går karriärnivå-erna från universitetslärare till akademi-lektor på nivå tre och sedan professor.

En av huvudprinciperna i förslaget till ny struktur är att ”alla som undervisar forskar och alla som forskar undervisar”.

– Det betyder att lärarna i princip ska ha forskarutbildning, och forskarna pedago-giska färdigheter, säger Vainio.

Undantag kommer dock att fi nnas till exempel i färdighetsundervisning och en-staka kurser.

Tyngdpunkterna gällande undervisning

respektive forskning i de olika lärar- och forskarkategorierna kan variera.

– Kompetenskraven måste därför defi -niera såväl vetenskapliga som pedagogis-ka krav för samtliga forskar- och lärarka-tegorier.

Rektor har tillsatt en arbetsgrupp som under första prorektors ledning ska fram-lägga ett detaljerat förslag för fastställande av de pedagogiska kompetenskraven.

Flexibla avancemang möjligaI förslaget till ny tjänstestruktur betonas att öppen rekrytering är huvudregeln, det vill säga att anställningarna lediganslås och rekryteringsförfarandet sker på före-skrivet sätt.

– Avancemang från en nivå till en an-nan ska dock vara möjligt också genom fl exibla interna ombildningar – så kallad tenure track. Kvaliteten i undervisning-en och forskningen måste då vara säker-ställd. Överföring till en högre nivå inbe-griper ingen automatik eller subjektiv rätt utan beslutet ska baseras på institutionens behov och universitetets strategiska val, berättar Margita Vainio.

ÅA:s styrelse godkände principerna för den nya tjänstestrukturen vid sitt möte i januari, och instruktionen för den nya strukturen skall utarbetas av en arbets-grupp under våren. – PS

- - inom ÅA skall nu defi nieras tydligare.

BÄTTRE MÖJLIGHETERAVANCERA INOM ÅA

Universiteten förnyar tjänstestrukturen för forskare och lärare. Vid Åbo Akademi utarbetas som bäst implementeringen av den nya strukturen.

NOTERAT

ORGANISATION TJÄNSTESTRUKTUR

03

¶ Man vågar nästan påstå att sanering av gamla fa-briksfastigheter har blivit Stiftelsens specialitet, sa-de Stiftelsens för Åbo Akademi skattmästare Kjell Sundström i sitt välkomsttal.

Han konstaterade att ASA-fastigheten finns med i den förteckning över fastigheter som stiftelsen har åtagit sig att underhålla och ställa till ÅA:s för-fogande vederlagsfritt i enlighet med det avtal som ingicks mellan finska staten och Stiftelsen för ÅA år 1981.

– Avtalet reglerar också det delade ansvar för större fastighetsprojekt som bärs av stiftelsen och staten tillsammans. Saneringen av ASA-kvarteret exemplifierar detta delade ansvar; totalkostnaden om ca 16 miljoner euro har fördelats jämnt mellan stiftelsen och staten.

Sundström konstaterade att ASA-projektet in-te lär bli den sista omfattande saneringen i akade-mikvarteren. Saneringscykeln har sin gilla gång och omfattande grundsaneringar av fastigheter är oundvikliga med 30-40 års intervall.

– Ett antal betydande projekt väntar bakom hör-net, bland annat en grundsanering av Gadolinia, som troligen kommer att kräva en större finansiell satsning än ASA. Men vi förlitar oss på att den fi-nansieringsmodell som tillämpats på ASA-projek-tet kan tillämpas också i fortsättningen, sade Kjell Sundström.

TexT & foTo Peter SandStröm

Ett hus med starka färger och glada miner

ASA-huset invigdes med ministerbesök och buffé för inbjudna gäster den 26 januari. Men det var en ASA-radio från femtiotalet som stal showen.

ASA-HUSET INVIGNING

trio i samspråk; Gustav Björkstrand, Martin Granholm och Kjell Sundström.

Hälsningar från femtiotalet; den gamla ASA-radion återgav en snutt ur Paavo Noponens re-ferat från OS i Corti-na 1956, till publi-kens förtjusning.

04

Meddelanden från åbo akadeMi nr 2 2010

Bandet klipp-tes av under-visningsmi-nister Henna Virkkunen.

Förr och nU; ett svartvitt foto påmin-de om svun-na tider i ASA-kvarteret.

den nya en-tréhallen lämpar sig för mingel.

ett Bord med salt och sött; professorerna Leif Nordberg och Harriet Sili-us tar för sig.

05


¶ I början av år 1975 publicerades en liten annons i Åbo Underrättelser; Stiftelsen för Åbo Akademi sökte en fastighetsövervakare. Byggmäs-tare Carl-Johan Berlin, som jobba-de vid dåvarande Pargas Kalk, be-stämde sig för att sända in papperen. Kort därefter blev han kallad till an-ställningsintervju hos skattmästare John Lagström.

– Den 24 april var min första dag på det nya jobbet. Stiftelsen hade just köpt ASA-fabriken, och mitt uppdrag blev att ta hand om sane-ringen av husen, berättar Carl-Jo-han Berlin.

Den 29 januari 2010 var Berlins sista dag i tjänst som fastighetsöver-vakare vid stiftelsen. Att han träder tillbaka samma vecka som ASA-hu-set invigs efter ännu en renovering känns lägligt, konstaterar han.

– På så vis får början och slutet på min tid vid stiftelsen en klar berö-ringspunkt.

Men det ryms förstås en hel del mellan de båda ASA-renoveringar-na. Då Berlin kom till SÅA var aka-demin ett ganska litet universitet, och han minns att det inte var helt okomplicerat att ta i bruk en gam-mal industrifastighet för universi-tetsbruk.

– Saneringen var ett utmanan-de kapitel för sig, men tekniska lös-ningar är alltid möjliga. Dock fanns det också en del skeptiska åsikter till projektet som idé; på den här tiden ansågs det radikalt att bygga om en fabrik till läroinrättning. Men även de som hade fördomar började se-dan trivas riktigt bra i det färdiga ASA-huset, säger Carl-Johan Berlin.

ASA-huset sanerades i etapper, och A-flygeln togs i bruk först. Det var år 1976. Företaget ASA verka-de på hyra i en del av husen ända till år 1978, då hela komplexet – det vill säga tre huskroppar – togs i bruk av Åbo Akademi.

– Redan vid denna första sanering fanns det planer på att bygga en ge-mensam entréhall för husen, något som har blivit verklighet först nu i samband med den senaste grundre-noveringen, konstaterar Carl-John Berlin.

Stort fältNär Berlin kom i stiftelsens tjänst ef-terträdde han Vilho Lindberg som fastighetsövervakare, ett jobb som innebär ett brett ansvar för stiftel-sens fastigheter, bland annat skötsel och underhåll samt planering och genomförande av renoveringar och nybyggen.

När Åbo Akademi förstatligades år 1982 hade Stiftelsen för ÅA och staten tecknat ett avtal enligt vil-ket stiftelsen förbinder sig att hand-ha och bekosta skötseln samt upp-värmningen av de fastigheter som ägs av stiftelsen och där akademin verkade vid ingången av avtalet.

Förträfflig miljö för kreativa människor

ASA-huset har en speciell plats i Carl-Johan Berlins yrkesliv. Efter drygt 35 år som fastighetsövervakare vid Stiftelsen för Åbo Akademi går han nu i pension.

PERSONER FASTIGHETSÖVERVAKAREN

06


Stiftelsen äger också en stor mängd fastigheter som inte är relaterade till Åbo Akademi, men enbart den fast-ighetsmassa som stiftelsen äger vid ÅA har ökat betydligt i antal med tiden.

– Arbetsfältet för byggnadsöver-vakaren har med andra ord expan-derat kraftigt, noterar Carl-Johan Berlin.

Bland de papper som han inför pensioneringen har gått igenom i arbetsrummet på Observatorieber-get finns dokument kring många minnesvärda projekt genom åren. Gripen, Humanisticum, Arken, ASA, Husö biologiska station. Det handlar om en betydande del av det som är dagens campus i Åbo Akade-mis olika miljöer.

– Arken upplevde jag som ett sär-deles intressant projekt. Det hand-lade ju om ett mycket stort komplex som minsann inte saknade utma-ningar. Många olika delar skulle gö-

ras till en helhet. Jag tycker att vi kan vara mycket nöjda med slutresul-tatet.

Samarbete betonasEn av de speciella utmaningar som Carl-Johan Berlin gärna nämner är grundrenoveringen av det så kalla-de Tryckerihuset, som numera hy-ser Institutet för mänskliga rättig-heter.

– Huset hade satt sig riktigt or-dentligt, och den sida som vetter mot ån lyftes hela 46 centimeter, vilket var en mycket krävande ope-ration, berättar Berlin.

Samtidigt konstaterar han att de flesta utmaningar man har stött på inom olika projekt har kunnat lösas på ett kreativt sätt tack vare det fi-na samarbetet med yrkesfolk inom olika kategorier, från arkitekter och planerare till entreprenörer.

– Det viktiga när renovering-ar och nybyggen förverkligas är att

man lyssnar på folks åsikter. Bygg-naderna ska ju finnas till för män-niskor, konstaterar Carl-Johan Ber-lin.

Han säger att stiftelsens fastighe-ter vid ÅA är i hyfsat skick tack vare kontinuerligt underhåll.

Och i samband med saneringar moderniseras fastighet som fastig-het med avseende på tillgänglighet, luftkonditionering och liknade fa-ciliteter.

– Det handlar om ett område där behoven egentligen aldrig mättas helt. Nya utmaningar väntar stän-digt, säger Carl-Johan Berlin, som konstaterar att han har trivts ypper-ligt i sitt jobb, men att det nu är dags att varva ner.

Han ser nu fram emot att ha me-ra tid för föreningslivet samt skär-gården, hemma från Hitis som han är.


en gemensam entréhall vid ASA-huset planerades redan på 70-talet, men blev verklighet först nu, konstaterar Carl-Johan Berlin.

07


¶ Verksamheten i nyrenove-rade ASA-huset väcker intres-se. På Öppet hus den 29 janu-ari fick besökarna bekanta sig med ASA-biblioteket, Data-centralen, Lärcentret, gym-met och Café Fänriken.

I ASA-biblioteket ordnades visningar med presentation av servicen och samlingarna. DC öppnade dörren till ma-skinrummet, och Lärcentret förevisade bland annat möj-ligheterna till videokonferens och webbkonferens. Fänriken bjöd på kaffe, och i gymmet förevisades den nya utrust-ningen.TexT & foTo Peter SandStröm

En vandring i nya miljöer

Lärcentret öppna-des med bandklipp-ning. Mary Dahlbacka höll i saxen. T.v. lär-centerchef Tove Forslund (bilden uppe).

dc:s nya maskinrum. Markus Talaslahti (t.v.) presenterar tek-niken för Lajos Par-katti. (bilden nere t.v.)

asa-bibLiotekets funktioner förevi-sas av Disa Svensk-berg (t.h.). Anna-Lii-sa Kuczynski och Ole Rud Nielsen lyssnar. (bilden nere t.h.)

ASA-HUSET ÖPPET HUS

Många var nyfikna på det nya ASA-huset, som höll öppet hus fredagen den 29 januari. Besökarna fick bekanta sig med en mångsidig verksamhet.

08


¶ Krista Varantola, kans-ler för Tammerfors universi-tet, intog en kritisk hållning i sitt föredrag på evenemang-et Communicatio Academi-ca 2010, som hade samlat ett hundratal universitetsmän-niskor till auditorium Armfelt i Arken den 22 januari. Den övergripande tematiken var frågan om hur universiteten i Finland borde profilera sig i framtiden.

– De finländska universite-ten fokuserar mycket kraftigt på forskning, det har blivit en imagefråga att tala om ”topp-forskning”. Man får den bil-den att undervisningen är ett nödvändigt ont, något som nästan inget universitet lyf-ter fram som en styrka. Var-för är det så?

Varantola tror att en orsak kan vara det faktum att det är svårt att skapa vettiga sätt att mäta kvaliteten på under-visningen.

– Universitetsanställda och studerande är inte intres-serade av rankinglistor. Ändå är det ett faktum att ran-king körs fram i allt högre grad, även om man ofta kan ifrågasätta de sätt på vilket jämförelserna används till exempel i medier eller av politiker, säger Varantola.

Hon menar att ranking kan användas positivt till ex-empel för att uppställa mål – så kallade benchmarking – eller för andra strategiska syften.

– För att höja undervisningens och inlärningens sta-tus borde universiteten sporra sina lärare, bland annat via högskolepedagogiska kurser, säger Varantola.

Hon betonar samtidigt att undervisning och forsk-ning hör ihop.

– Om inte utbildningen vid ett universitet är bra så

är nog inte heller forskningen på hög nivå.

Kvalitativa resultatCommunicatio Academica ord-nas vartannat år med Professors-förbundet och Forskarförbundet som arrangörer. I sitt inled-ningstal konstaterade Forskar-förbundets ordförande, FD, do-cent Ragna Rönnholm att den nya universitetslagen har förvandlat universiteten från statliga räken-skapsverk till offentligrättsliga juridiska personer eller privat-rättsliga stiftelser. Universitetens ekonomiska autonomi har vux-it och förvaltningssystemen har förändrats.

– Kommer då styrningen från undervisningsministeriet att minska? Universiteten skall även i fortsättningen föra avtalsför-handlingar med undervisnings-ministeriet men med en glesare

tidsram. Den senaste omgången var hösten 2009 och nästa gång blir det om tre år. En central utmaning för Professorsförbundet och Forskarförbundet är att påver-ka finansieringsplanen för åren 2013-2015

Rönnholm konstaterade att meningen är att universi-teten i allt högre grad skall premieras på basen av kvali-tativa snarare än kvantitativa resultat.

– Hur mäts detta, vilka indikatorer finns det att tillgå och hur kan de utvecklas? Detta är frågor som förbun-den aktivt måste jobba med. Det är klart redan nu att fi-nansieringsplanen i allt högre grad kommer att använ-das som ett verktyg från undervisningsministeriets sida för att styra universiteten att profilera sig, konstaterade Ragna Rönnholm.


För att höja undervisningens och inlärning-ens status borde universiteten sporra sina lä-rare, sade Krista Varantola.

HUR SKALL UNIVERSITETENPROFILERA SIG?

Vad menas med begreppet ”på forskning baserad undervisning”? Anses det ens vara en viktig uppgift för dagens universitet? Detta diskuterades på Communicatio Academica 2010.

SEMINARIUM UNIVERSITETENS PROFILERING

09



10

¶ Sedan mitten av januari finns den nya professorn i litteraturve-tenskap vid Åbo Akademi, Claes Ahlund, på plats i Arken. Han ef-terträder Clas Zilliacus. Efter att

Zilliacus gick i pension för två år sedan, har professuren tillfälligt skötts av Roger Holmström.

Våren 2009 valdes Ahlund till professor i nordisk litteratur vid

Helsingfors Universitet, han tog tjänstledigt och under den tiden blev det klart att han önskades också till Åbo.

– Jag valde Åbo, dels på grund

NY PROFESSOR ILITTERATURVETENSKAP

>> Litteraturvetenskapen och humaniora i allmänhet har en viktig roll och funktion vid universiteten, tidigare togs det mer för givet än det görs i dag, säger den nya professorn i litteraturvetenskap Claes Ahlund.

AKTUELLT NY PROFESSOR

Litteraturvetenskap är ett ämne som ligger nära många andra discipliner, anser Claes Ahlund, ny professor i litteraturvetenskap. Han tror på samarbeten, både internationellt och inom universitetet.


11

av att förvaltningsspråket här är svenska. Det gör det lättare för mig att driva frågor här än det varit i Hel-singfors. Därtill ser jag det som en stor styrka att de humanistiska äm-nena vid Åbo Akademi ligger nä-ra varandra, både fysiskt och forsk-nings- och utbildningsmässigt.

Claes Ahlund har under de se-naste åren bott i Uppsala och verkat som professor i litteraturvetenskap vid Mittuniversitetet i Härnösand. Han har tidigare varit knuten till fle-ra andra universitet i Sverige, samt i Norge och Danmark.

– Det är alltid mycket att sät-ta sig in i när man kommer till ett nytt ställe, så jag tar ett steg i taget. Visserligen är jag bekant med Roger Holmström och Clas Zilliacus sedan tidigare och Åbo och Arken är inte helt nya platser för mig, jag har va-rit här på besök, säger Claes Ahlund.

Under sin studietid ägnade sig Claes Ahlund åt en brokig skara äm-nen, allt från språk till arkeologi.

– Jag fastnade för litteraturveten-skapen på grund av dess mångsi-dighet och närhet till andra ämnen. Det är en historisk vetenskap men också en estetisk, den existentiella sidan ej att förglömma.

Litteraturvetenskapen vid universitetAhlund påpekar att människor allt-jämt läser böcker och kommer att göra det i framtiden, även om läs-plattor och andra elektroniska hjälpmedel kommer ut på markna-

den. Man läser böcker som under-hållning som flykt eller för att lä-ra sig något.

– Det är kanske inte alltid enkelt att artikulera eller verbalisera kring läsandet, det finns många gånger känslomässiga orsaker till att vi dras till en viss sorts litteratur. Till litte-raturvetarens arbete hör förstås att sätta ord på, och analysera texter. Det här är en viktig aspekt av litte-raturstudier och en färdighet som övas upp och som man har nytta av inom många andra områden. Det är alltid viktigt att kunna analyse-ra texter och ha förmågan att över-blicka stora mängder text.

– Litteraturvetenskapen och hu-maniora i allmänhet har en viktig roll och funktion vid universite-ten, tidigare togs det mer för givet än det görs i dag. Själva universi-tetstanken går förlorad om enbart professionsutbildningar blir målet, och många gånger handlar diskus-sionen om samhällsnyttighet i dag. Människan och hennes kulturella verksamhet är ett centralt område för kunskap som inte få försummas, då fattas något.

Under arbete har Ahlund ett pro-jekt som heter litteratur och bild-ning, bildning i betydelsen forman-de, utvecklande.

– Det handlar om litteratur och dess betydelse för hur vi utvecklas som människor och har dragning-ar åt det filosofiska och psykologis-ka hållet.

Författaren som opinionsbildareAhlund har intresserat sig för många av litteraturvetenskapens områden, under de senaste åren litteratur och politik. Bland annat författarens roll i opinionsbildningen.

– Vissa tider är speciellt intres-santa, såsom 1910-talet och 1960- och 1970-talet. Här talar jag i första hand om de svenska sammanhang-

en. Nu är jag med om att driva ett nordiskt, tvärvetenskapligt forsk-ningsprojekt kring första världskri-get i Norden. I det projektet deltar bland annat historiker, mediefors-kare och litteraturvetare. Det finns olika perspektiv här, exempelvis litteratur som beskriver krig men också hur krig påverkar bokutgiv-ning och så vidare. Spännande i det här fallet är också de olika nordiska ländernas position i kriget.

Nya perspektivNär det kommer till litteraturhisto-ria och fokus på olika tidsperioder konstaterar Ahlund att tiderna har förändrats.

– Tidigare talade man mer om lit-terära system, dagens spridning är annorlunda. Både klassisk litteratur och populär litteratur har sin plats, det ena gör inte det andra mindre intressant. Den klassiska litteratu-ren är intressantare ur estetisk och kanske också ur existentiell synvin-kel medan populär litteratur tyd-ligare fångar upp stereotypier och återkommande mönster.

En dryg månad har Claes Ahlund nu varit professor i litteraturveten-skap vid Åbo Akademi. Efter en så kort tid är han försiktig att uttala sig när det kommer till frågan om hur han vill driva enheten framåt.

– Jag har kontakter i och erfa-renheter av arbete runt om i Nor-den. Jag kan förhoppningsvis till-föra möjligheter till samarbete. Det har naturligtvis funnits samarbeten mellan litteraturvetenskapen i Åbo och andra nordiska universitet även tidigare, men det är alltid bra med nya perspektiv.

TexT och foTo Heidi von WrigHt

Både klassisk litteratur och

populär litteratur har sin plats, det ena gör inte det andra mindreintressant.


12 ¶ I Arkens M-flygel, i korridoren

där bland annat ryskan och tyskan håller till har filosof Yrsa Neuman sitt arbetsrum. Det är en bit ifrån de andra filosoferna men inte allt-för långsökt kan man tycka, hennes forskning faller under temat språk-filosofi.

Yrsa Neuman belönades i år med det så kallade Akademikerpriset, på 3000 euro. Priset delas ut av Akade-miföreningen Åbo Akademiker r.f och överräcktes på Brahebalen den 30 januari.

– Jag blev överraskad över priset och känner mig väldigt hedrad.

Yrsa Neuman kallar sig mång-sysslare och säger att hon inte hör till de snabbaste avhandlingsskri-benterna.

– Man kan säga att jag bryter mot den oskrivna regeln att man bor-de bli klar snabbt och syssla enbart med sin avhandling. Priset ser jag som en signal om att det är okej att fortsätta så här, att mina strävan-den inom andra humanistiska pro-jekt uppskattas. Jag får vara forska-re på mitt sätt och det är skönt. Det finns inte alltid utrymme för det nu-förtiden.

De andra projekt som Neuman är engagerad i utöver sin forskning

och undervisning är den nationella filosofiportalen Filosofia.fi och tid-skriften Ikaros. Neuman tog initi-ativ till att starta en svenskspråkig del av portalen och har fungerat som chefredaktör och projektkoordina-tor för den.

Tidskrifter är viktigaNeuman har hört till bakgrunds-figurerna bakom vetenskapstid-skriften Ikaros sedan 2004 då den grundades med Dan Lolax som chefredaktör. Fram till årsskiftet distribuerades den med Ny Tid men nu kommer Ikaros att distribueras självständigt, liksom tidigare med fyra nummer per år. Neuman är medlem av tidskriftens redaktions-råd. Hon är också redaktionsråds-medlem för den finska filosofiska tidskriften Niin & Näin.

– Ikaros står för en kritisk dis-kussion om vetenskapernas roll i samhället. Och då menar jag in-te en vetenskapsskeptisk diskus-sion. Tidskrifter med universi-tetsanknytning, som också Finsk Tidskrift, är viktiga – inte bara som "tredje uppgiften" – de ger utrymme för sådan diskussion som egentligen är del av hela Pro-jekt Vetenskaps självmedveten-

het. I samband med våra digitalise-ringsprojekt för Filosofia.fi, har jag märkt att de som idag sysslar med tidskriftsarbete är i celebert säll-skap – t.ex. tidigare professorer i fi-losofi vid ÅA Rolf Lagerborg och Ed-vard Westermarck liksom G. H. von Wright har skrivit aktivt i eller själva givit ut tidskrifter. Men jag hoppas att ÅA:s forskare, från alla ämnes-områden, snart börjar hitta fram till Ikaros med alster om sin forskning.

Moores paradoxNeuman skrev sin pro gradu-av-handling om Moores Paradox. Hon blev först intresserad av den för att hon tänkte att det var ett medvetan-defilosofiskt problem. Efter att yt-terligare ha fördjupat sig i paradoxen insåg Neuman att det snarare hand-lade om ett problem av språkfiloso-fisk karaktär.

Språkfilosofi, filosofiportal, kulturtidskrift

FM Yrsa Neuman skriver sin doktorsavhandling om filosofisk metod och terminologins roll i filosofiskt arbete. Hon tilldelades Akademikerpriset i slutet av januari.

AKTUELLT AKADEMIKERPRISET

Målet med vetenskap är inte

alltid "nya fakta". Viktigt är klarhet som man når med hjälp av skärpa och systematik och många gånger är vägen målet.


13

Neuman säger att hennes forsk-ning är svår att popularisera och för-klara kort. Hon citerar Ludvig Witt-genstein som säger att filosofiska problem har karaktären ”I don´t know my way about”, de är svåra att ringa in och att försöka förstå dem är att göra det filosofiska arbetet.

– Man kan tänka att det är ord som har betydelse och att när man säger något så kombinerar man de betydelser som orden för med sig och får en sats. Men hur är det då med ord som "och" och "men"? Det är inte så enkelt som det först ver-kade och när man försöker besvara de här frågorna är man i färd med att göra ett slags teorier om hur språk kan ha mening. De här olika filosofiska "språk-teorierna" innehåller olika sats-begrepp, mer el ler mindre explicit och medvetet. De här sats-begreppen är behäftade med pro-

blem, t.ex. att de inte riktigt kan förklara det de ska förklara eller att olika satsbegrepp blandas ihop i fi-losofers arbete med olika problem. Jag har granskat två problem el-ler diskussioner där satsbegrep-pet har en central roll. Dessa två fall är Moores paradox och tolknings-diskussionen om nonsensbegrep-pet i Wittgensteins Tractatus Lo-gico-Philosophicus från 1921. Min avhandling handlar egentligen om filosofisk metod och terminologins roll i filosofiskt arbete.

– Min forskning hör inte till den direkt publiktillvända och omedel-bart samhällsnyttiga andelen. Och det ska allt vetenskapligt arbete ab-solut inte heller göra. Men jag säger inte heller att all forskning ska va-ra som min.

Yrsa Neuman är också intres-serad av språkfilosofins histo-ria och modern filosofihistoria och

historiografi och gränslandet mel-lan filosofi och vetenskap, mel-lan empiriska och begreppsliga frågor.

– Målet med vetenskap är inte alltid "nya fakta". Viktigt är klarhet som man når med hjälp av skärpa och systematik och många gånger är vägen målet.

ForskarfrågorI motiveringen för Akademikerpri-set påpekades också Neumans en-gagemang för forskarfrågor, inte minst när det kommer till arbets-förhållanden för forskare.– Jag har arbetat vid ÅA dagligen se-dan 2004 men bara emellanåt med arbetsavtal. Jag hör till den gråa ar-betskraften. Sådana som jag står för en stor del av ÅA:s resultat men än-då finns det problem: många sti-pendieforskare befinner sig t.ex. i ett informationsmässigt vakuum; de finns kanske inte med på e-post-listor och dylikt. Vi är på många sätt fria men står också utanför. De här omständigheterna fick mig att en-gagera mig i forskningspolitiska frågor, och sträva efter att förbätt-ra forskarnas villkor. ÅA håller på att ta tag i saken, det är bra och det gläder mig – jag tror ju egentligen att ÅA kunde bli Finlands bästa uni-versitet för stipendiater. Stipendie-forskarväsendet kommer nämligen knappast att försvinna.

–Egentligen tycker jag att priset går till ämnet filosofi, för det är den miljön som "lider av kreativitetsö-verskott" och som är mitt ÅA där jag trivs odrägligt bra. Särskilt tycker jag att man kan peka på professor emeritus Lars Hertzberg som är min handledare men också en uppskat-tad vän, och min chef professor Olli Lagerspetz – de har svårt att inte bli intresserade och engagerade i olika projekt – intresse smittar av sig

TexT & foTo Heidi von WrigHt

Yrsa NeumaN forskNiNg behandlar Moores paradox. "Det regnar men jag tror inte att det gör det", så lyder paradoxen som namngas av Wittgenstein efter G.E. Moore. Det verkar finnas ett logiskt hinder för mig att hävda detta om mig själv fastän det kan vara sant, säger Neuman.

¶ När första prorektor Christina Ny-gren-Landgärds visar sin kalender, förstår man snabbt att den nya pro-rektorn måste vara anställd på hel-tid. De närmaste veckorna är hen-nes kalender nämligen redan nu ifylld från morgon till kväll.

– Visst är det mycket på en gång just nu och t.ex. förra veckan var jag största delen av arbetsveckan i Åbo. Men efter möten och träffar med rektor och förvaltningen i Va-sa och Åbo, med de andra prorek-torerna, prefekterna och besök på resultatenheterna inom mitt fakul-tetsområde, och verksamheten i Va-sa börjar jag få en helhetsbild av mitt uppdrag.

Att hitta ökade och nya samar-betsformer och gemensamma ar-betsytor inom både utbildning och forskning inom humaniora, pe-dagogik och teologi, ser Nygren-Landgärds som ett av sina uppdrag som prorektor för ämnen med verk-samhet både i Vasa och i Åbo.

– Vi planerar att i höst ordna ge-

mensamma seminarier där under-visnings- och i synnerhet forsk-ningssamarbetet ska diskuteras. Men också hur vi tillsammans bättre kunde klara av universitetets tredje uppgift. ÅA:s nya organisation ger oss nu alla möjligheter att börja job-ba tillsammans på nya sätt.

Bland de många uppgifter och förväntningar hon har listat, finns också att få den nya administratio-nen att fungera på bästa möjliga sätt för alla och att lösa de känsliga ut-rymmesfrågorna i Vasa.

– Tanken är att alla nya enheter så långt som möjligt ska vara sam-lade på ett och samma ställe. Det för att trygga deras arbetsro och mil-jö, identitet utåt och inre samhörig-hetskänsla. På samma sätt är det bra att de olika fakultetsområde-nas förvaltning finns nära varan-dra. Men som den lärare jag ur-sprungligen hade tänkt mig bli, vill jag också gärna jobba med di-rekta undervisnings- och utbild-ningsfrågor överlag, t.ex. lärarut-

bildningsfrågor, tillägger Christina Nygren-Landgärds.

Vilja att utveckla VasamiljönEnligt Christina Nygren-Landgärds finns det stora möjligheter och stor vilja att utveckla Vasamiljön sam-tidigt som verksamheten i både Va-sa och Åbo förhoppningsvis kan ut-vecklas genom större interaktion mellan verksamheten på de två or-terna.

– Det jag i första hand avser, är ökade möjligheter för ÅA:s stude-rande att läsa biämnen antingen i Åbo eller i Vasa. Det borde alltså bli lättare att kunna välja biämne ut-anför den egna studieorten och ba-ra alla parter godkänner det kravet,

Nya Åbo Akademi kräver nya arbetsytor

Första prorektor Christina Nygren-Landgärds har sitt arbetsrum både i Vasa och Åbo. De närmaste veckorna är hennes kalender fullbokad från morgon till kväll.

ORGANISATION PROREKTOR

Olika sociala aktiviteter såsom

informations-, personal- och rekreationsdagar är nu viktigare än någonsin på ÅA.


14

har både Vasa och Åbo mycket att vinna. Även virtualiseringen av allt fler kurser ger ju oss ökade möjlig-heter till ett ökat biämnesutbyte och samarbete. Samtidigt vill jag utre-da möjligheterna att inleda utbild-ning i sådana ämnen som hittills inte kan läsas på svenska och på univer-sitetsnivå i Finland och som tange-rar verksamheten i Vasa.

Vilka de ämnena kunde vara, vill och kan hon ännu inte säga, men räknar med att få en klarare bild av det behovet under våren.

Som prorektor för det största fa-kultetsområdet, kommer Nygren-Landgärds i regel att arbeta i Åbo måndag och tisdag och resten av veckan i Vasa. Just nu är det prorek-toratet och det nya fakultetsområ-det och akademiallmänna uppgifter som tar mest tid, men senare räknar hon med att arbetstiden ska kunna fördelas så att uppgifterna i Åbo och i Vasa fördelas jämnt. Prorektorernas roll i organisationen är enligt henne klar och tydlig.

– Vi ska hjälpa och stöda det egna fakultetsområdets resultatenheter att hitta nya egna och enhetsöver-skridande utvecklingsmöjligheter. I det arbetet har vi hjälp av studie-, personal-, ekonomi- och enhets-chefer och direktörer, lednings-grupper och arbetsgrupper samt förvaltningskansliet.

För att på sikt bättre kunna initie-ra och hjälpa olika enheter med nya profilerande satsningar, borde en-ligt Nygren-Landgärds prorektorer-na och deras ledningsgrupper få en egen budget.

– Det är nu de nya prorektorsupp-dragen ska byggas upp utifrån de ramar som den nya organisationen och resursfördelningen ger, konsta-terar hon.

Allt ännu inte färdigtänktSom dekanus på pedagogiska fa-kulteten under de senaste åren, var Nygren-Landgärds en av de mer kritiskt inställda till omstrukture-ringen av ÅA och ännu håller hon

med om att allt inte riktigt är fär-digtänkt.

– Inte minst det mycket välfung-erande samarbetet mellan oss pro-rektorer och rektor – och mina öv-riga erfarenheter som prorektor hittills – får mig att ändå tro på att vi nu har bra möjligheter att öpp-na upp relationerna mellan Vasa och Åbo. Så brukar det gå när männis-kor kommer samman och vill sam-arbeta. Nu gäller det att förvalta den här viljan.

Liksom sin företrädare, prof. Sven-Erik Hansén, poängterar även prorektor Christina Nygren-Land-gärds vikten av en välmående per-sonal och fungerande arbetsmiljö.

– Olika sociala aktiviteter såsom informations-, personal- och rekre-ationsdagar är nu viktigare än någon-sin på ÅA. Både i form av aktiviteter mellan och inom de nya fakultets-områdena. Och det måste vi ha tid för också i fortsättningen om vi ska orka vidare i det nya Åbo Akademi.TexT & foTo Ari Nykvist

» vi har nu bra möjligheter att öppna upp relationerna mellan Vasa och Åbo, tror Christina Ny-gren-Landgärds.


15

¶ Sura sulfatjordar – så kallade ss-jordar el-ler SSJ – ses som en av de besvärligaste jord-månerna i världen. Indirekt utgör de en be-tydande miljöfara ifall de på konstgjord väg torrläggs för uppodling, till exempel via drä-nering som leder till att de metallrika sulfid-material som naturligt finns i marken kom-mer i kontakt med syre. Via oxidation frigörs då syra och metaller som tillförs vattendra-gen.

– Mängderna metallrikt, surt avrinnings-vatten från finländska SSJ belastar om-kringliggande vattendrag med syra och me-taller. Detta har ekotoxikologiska effekter, konstaterar forskare Rasmus Fältmarsch, som har undersökt hur olika metaller tas upp i växter.

Fältmarsch presenterar sina rön i doktors-avhandlingen Biogeochemistry in acid sul-phate soil landscapes and small urban centres in Western Finland som han disputerade på vid Åbo Akademi den 29 januari.

Sura sulfatjordar utgör ca 15 procent av all odlingsareal i Finland, och regionalt är den-na typ av mark mest dominerande i Öster-botten i trakterna mellan Seinäjoki och Kar-leby.

– Sura sulfatjordar förekommer också i södra Finland i någon mån, men inte alls i samma utsträckning som i Österbotten. En nationell kartläggning av SSJ är på gång och efter ett par år får vi en bättre helhetsbild av exakt var denna jordmån förekommer, be-rättar Rasmus Fältmarsch.

Sura sulfatjordar ger upphov till förhöjda metallkoncentrationer i ytvatten, mjölk och delvis även i grödor – något som framgår ur Fältmarschs forskningsresultat.

Med hänsyn till sulfatjordarnas omfattan-

» Med hänsyn till sulfatjordarnas omfattande förekomst skulle en miljörisk- analys vara moti-verad, menar Ras-mus Fältmarsch.

Metaller ur jorden kan påverka människans hälsa

de förekomst skulle en miljöriskanalys vara motiverad, menar han.

– Detta inte minst för att klarlägga om metallspridningen kan påverka männis-kans hälsa.

Samband med MS?Faktum är att urlakningen av syra och me-taller bland annat har lett till en omfattande fiskdöd och till och med utrotning av den del fiskarter i Österbotten. Men hur är det med inverkan på människans hälsa? Forskarna har nu fått upp ögonen för ett möjligt sam-band mellan sjukdomen multipel skleros (MS) och förekomsten av sura sulfatjordar.

Finns det ett samband mellan sjukdomen multipel skleros och förekomsten av sura sulfatjordar? Mycket tyder på att så är fallet. Problematiken utreds i ett nystartat projekt.

FORSKNING BIOGEOKEMI


16

EU-projekt vill reducera miljörisker

¶ I Finland fi nns 100 000–200 000 hektar sura sulfat-marker i odlingsbruk. Syra- och metallbe-lastningen från dessa marker har försäm-rat tillståndet för åar, sjöar och kustvatten. Miljöbelastningen befaras ytterligare öka när klimatet för-ändras.

EU har nu bevil-jat 1,2 miljoner euro för forskningsprojek-tet CATERMASS som syftar till att reduce-ra miljöriskerna med sura sulfatmarker. Projektet, som ge-nomförs under åren 2010-2012, skall ut-veckla metoder för reducering av miljö-belastningen från su-ra sulfatmarker och för anpassning av markanvändning-en och vattenvården till de förändrande kli-matförhållandena.

Projektet leds av Finlands miljöcentral, och medverkar gör bland andra Geolo-giska forskningscen-tralen, Åbo Akademi och Helsingfors uni-versitet.

– Ett exempel är Seinäjokiregionen, där den sura sulfatjordstypen har visat sig läcka extremt höga metallhalter. I samma områ-de förekommer en av de högsta rapportera-de MS-frekvenserna i världen, konstaterar Rasmus Fältmarsch.

Lokalt har konstaterats att befi ntligheten av såväl sura sulfatjordar som fall av MS vi-sat sig vara extra hög inom vissa områden längs Kyro älv.

Rasmus Fältmarsch är inkopplad på ett nystartat projekt där geologer och neurolo-ger gör gemensam sak för att närmare klar-lägga det potentiella sambandet mellan MS och sura sulfatjordar. I forskargruppen in-går professor Mats Åström, utgången från ÅA och numera professor vid Linnéuniver-sitetet i Kalmar, samt neurologerna Moni-ca Nordberg och Per Roos från Karolinska institutet och Marja-Liisa Sumelahti från Tammerfors universitet.

– Problematiken är av intresse också in-ternationellt. Sura sulfatjordar förekommer i större regional utsträckning bland annat i Sverige, Kanada och Australien.

Inom det nya projektet skall man bland annat analysera bioprover från MS-patien-ter och utföra multianalys av metaller. Ras-mus Fältmarsch kommer att koncentrera sig på analys av metallhalter i grödor och dricksvatten, i synnerhet då brunnsvatten, ett område som hittills inte har studerats i Finland.

Mångsidig forskningÅbo Akademis geologer har i många år fors-kat kring sura sulfatjordar. Rasmus Fält-marschs handledare, Mats Åström, börja-de på 1990-talet undersöka metallhalterna i SSJ, halter som konstaterades vara myck-et höga.

Under åren har forskningen gått vida-re och perspektivet breddats. Peter Öster-holm disputerade år 2005 på en avhand-ling om den tidigare, nutida och framtida urlakningen av svavel och metaller från su-

ra sulfatjordar i västra Finland, och samma år disputerade Robert Sundström på en av-handling som granskade läckage av syra och metall från jordbruksmark både ur naturve-tenskaplig och juridisk synvinkel.

Rasmus Fältmarsch har i sin forskning an-lagt ett biogeokemiskt perspektiv på pro-blematiken. Inom biogeokemin analyseras grundämnenas kretslopp i naturen och hur de tas upp av organismer. De fl esta metall-lerna i detta kretslopp ingår i växternas och djurens näringsupptag. Alla organismer, in-klusive människan, påverkas således av det geokemiska kretsloppet.

Avgörande för hur organismerna kan ta upp olika metaller är biotillgängligheten, det vill säga hur åtkomlig en viss metall är för organismerna.

– I min forskning har jag i huvudsak ana-lyserat prover av havre och kål, berättar Fältmarsch.

Resultaten visar bland annat att koncen-trationerna av kobolt, nickel, mangan och zink i havre samt kobolt och zink i kål kon-trolleras av markens geokemi. Däremot reg-lerar själva växten i huvudsak koncentration av koppar och järn i havre och kål samt kal-cium och fosfor i kål.

– Kobolt, nickel, mangan och alumini-um har i tidigare undersökningar visat sig vara kraftigt anrikade i timotej och havre odlade på dessa sura sulfatjordar. Cirka 50 gånger högre koncentrationer av alumini-um har också påvisats i komjölk härstam-mande från sura sulfatjordsområden i västra Finland, berättar Rasmus Fältmarsch.

– Resultaten som presenteras i min av-handling påvisar dock relativt medelmåt-tiga metallkoncentrationer i havre och kål odlade på sura sulfatjordar i västra Finland, det vill säga Österbotten, fastän några av fälten uppvisade kraftigt förhöjda halter av kobolt och nickel i både mark och grödor – speciellt havre, konstaterar han.

NOTERAT

17


18

¶ Årets upplaga av seminariet Med-iespråk, det åttonde i ordningen, ägde rum 22-23 januari på Acade-mill i Vasa. Seminariet, som ord-nas av Språkörat i samarbete med Svensk Presstjänst och Åbo Akade-mi i Vasa, slog i år, liksom alla tidi-gare år, deltagarrekord med cirka 250 deltagare.

Ett knappt tjog föreläsare, från olika medie- och språkforsknings-områden, höll inlägg som alla avslu-tades med att publiken hade möjlig-het att ställa frågor.

Jens Berg, genrechef på Yle Fakta var, liksom tidigare år, konferenci-er för seminariet.

SpråkmyterMikael Parkvall, lingvist, författa-re och hårdrockare från Stockholm, talade om olika språkmyter och frågade sig hur det kommer sig att språkliga förändringar ofta ogillas.

– Vi tänker oss ofta att det språk

som talades i vår barndom är det rät-ta, det eftersträvansvärda. Många som hör unga prata anser att de pra-tar slarvigt, ända kan det hända att ord de använder, exempelvis vart istället för blev, också användes un-der Gustav Vasas tid.

Det nya finlandssvenska tv-pro-grammet Min morgon, som hade premiär den 11 januari i år, presen-terades av programmets producent Henrik Lindberg och programleda-ren Sonja Kailassari.

– Vi har fått mycket kritik för programmet, både positiv och ne-gativ. Det är inte meningen att det skall vara ett nyhets- eller aktuali-tetsprogram, dessa element får man från andra håll under morgonen. Min morgon är livsstil, en plats för samtal och tankar.

Lena Ekberg, chef för svens-ka språkrådet i Sverige talade un-der rubriken Felaktigt, kreativt eller bara helt vanlig variation. Hon tala-

de om betydelsen av fasta konstruk-tioner och metaforer, hur dessa an-vänds och vad det innebär.

Bloggen inget hotEn publikmagnet var den populära svenska bloggaren, författaren och journalisten Alex Schulman. Enligt honom är bloggandet överskattat.

– Sist och slutligen är det väldigt få som läser bloggar och änneufärre som bloggar själv. Att bloggar skul-le vara heta nyhetskällor stämmer inte. De traditionella medierna är ohotade på det här området. De mest populära bloggarna handlar oftast om mode eller dylikt, påpe-kar Schulman.

Lars Hedman, chefredaktör för Österbottens Tidning, satte punkt för seminariet och inbjöd till näs-ta Mediespråk, den 21-22 januari 2011.

TexT & foTo Heidi von WrigHt

Medieseminarium i Vasa

Mikael Parkvall, forskare och lärare i allmän språkvetenskap vid Stockholms universitet höll ett föredrag på seminariet Medispråk. Han talade om språkmyter och svenskans utveckling. Sonja Kailassari och Henrik Lind-berg (bilden till höger) programledare respektive producent för FST-satsningen Min Morgonberättade om idén bakom livstilsprogrammet och hur det förverkligas.

KONFERENS SPRÅK OCH MEDIA

I Academill i Vasa samlades nästan 300 medie- och språkintresserade för att ta del av det åttonde Mediespråkseminariet.


19

¶ Den 21-22 januari ordnades abi-dagar i ICT-Huset. Åbo Aka-demi och Novia ordnade för an-dra gången en minimässa där institutioner och utbildningsin-riktningar presenterades. Un-der dessa två dagar, torsdag och fredag, kom många gymnasie- och yrkesskolestuderande, bå-de svensk- och finskspråkiga, till Åbo för att bekanta sig med utbu-det vid ÅA och Novia.

Ledande studiekoordinator Harriet Kurtén vid ÅA och stu-diehandledare Peter Lindroos vid Novia presenterade båda utbild-ningsenheterna i stora drag och uppmanade besökarna att be-kanta sig med presentationerna av de enskilda utbildningslinjer-na. På torsdag förmiddag besök-te bland andra Sivann Elgabsi från turismlinjen vid Axxell i Pargas mässan i ICT-Huset. Det som spe-ciellt intresserade henne var Novias formgivningslinje.

– Det är egentligen konstutbildningar som intresserar mig mest, målning och så, men jag funderar nu på att sö-ka till linjen för beklädnad, säger hon.

Vätgasdriven liten bilDI-studerande Mikael Thylin förevisade en vätgasdri-ven liten bil.

– Den här bilen går i princip på vatten, genom elek-trolys spjälks destillerat vatten upp i syre och väte. Se-dan drivs bilens motor med just vätgasen.

På en bilbana byggd av lego, med småbilar försedda med solpaneler på taket, kunde besökarna bekanta sig med solenergi och jämföra effektiviteten hos en glöd-lampa och en energilampa.

Förutom Mikael Thylin fanns Ulla Bäckström, stu-diechef vid fakultetsområdet för naturvetenskaper och teknik med ansvar för kemiteknik och informations-teknologi, på plats vid bordet.

– De studerande lär sig teorin bakom det här, i studi-erna ingår inte att faktiskt bygga bilar som de dessa. Det är viktigt att visa upp utbildningsmöjligheter på tillställ-ningar som den här mässan. Visa att det finns teknisk ut-bildning också här i Åbo, att Tekniska högskolan inte är det enda alternativet, säger Ulla Bäckström.

Nöjda arrangörerArrangörerna är nöjda med med mässan

– Under torsdagen hade vi ungefär 180 besöka-re och på fredagen 300. Besökarna kom från Åboland och Åland och Västra Nyland, berättar studiesekrete-rare Harriet Eriksson.

Nästa gång det ordnas ett dylikt evenemang är i mars när universiteten och yrkeshögskolorna presen-teras för elever i gymnasiernas och yrkesytbildning-arnas andra årskurs.

text & Foto Heidi von WrigHt

Studentrekrytering i iCt-HuSet. Programansvariga Elina Vartama och timlärare Tuula Bergqvist diskuterade Novias utbildningsprogram i formgiv-ning tillsammans med Sivann Elgabsi.

UNGA BEKANTADE SIG MED ÅA OCH NOVIA

Åbo Akademi och yrkeshögskolan Novia ordnade abi-dagar i ICT-Huset i slutet av januari.

AKTUELLT STUDENTREKRYTERING

Minnesvärd afton på Kåren

Kvällen inleddes med välkomstdrink och mingel, innan det var dags för gäs-terna att söka sig till borden i festsalen.

Profiler i festvimlet: ÅA-styrelseordförande Martin Granholm med hus-tru Pia Granholm (bilden i mitten t.h.) samt tredje pro-rektor Malin Brännback med maken Patrik Ranta-nen (bilden nere t.h.).

ALUMNVERKSAMHET BRAHEBALEN

Brahebalen på Kåren bjöd på kära återseenden, god mat och lättsamt program. En överraskningsgäst klev upp på scenen just innan efterrätten.

¶ Drygt 150 ÅA-alumner sammanstrålade på Braheba-len 2010, som ordnades lörda-gen den 30 januari på Kåren.

Programmet präglades av sång och musik, ett inslag som tog fart redan i samband med serveringen, som sköttes av sjungande servitörer från Brahe Djäknar.

Mellan varmrätten och ef-terrätten klev kvällens över-raskningsgäst upp på sce-nen. Det visade sig vara Jack Vreeswijk, som till publikens förtjusning tolkade visor av fadern Cornelis V.

En minnesgod baldeltagare visste berätta att också Cor-nelis själv har uppträtt på Kå-ren, närmare bestämt för 46 år sedan.

Kvällen fortsatte i musi-kens tecken ända till slutet: när Moonlighters ställde sig på sce-nen blev det full fart på dans-golvet.TexT&foTo Peter SandStröm


20

¶ AKTUELLTÅA-MOTIONENS INFOMAIL-LISTA, OBS!!!Nu kan man om man så vill regist-rera sig på ÅA-motionens Info-Mailinglista så att man per mail får regelbunden info om vad som är på gång inom ÅA-motionen. Lis-tan är inget diskussionsforum ut-an fungerar i första hand som en infokanal från Idrottskansliet till dem som registrerat sig på listan. För att kunna registrera sig på lis-tan måste man länka in sig på: https://mailman.abo.fi /mail-man/listinfo/motion-studerande

Anställda skriver precis sam-ma sak förutom att sista ordet blir personal i stället för studerande.FUTSAL ÅA-allmänna träningar i Caribia onsdagar kl. 15.00-16.00.BASKET (Isaskar)Arrangeras dam-, mixed- och herrturnering. Anmälningar till idrottskansliet senast 12.2 kl. 15.00. Avgift: 40 euro garantiavgift + 30 euro deltagaravgift per lag.BOWLING (Isaskar)På fastlagstisdagen den 16 fe-bruari. Fyramannalag, obligato-riskt att på förhand boka banor via idrottskansliet.CIRKELTRÄNINGI S:t Olofsskolan onsdagar kl. 20.00-21.00.JAZZDANSKåren måndagar kl. 18.00-19.00. 10-gångerskortet kostar 18 euro.TOTAL BODY CONDITION (TBC)Kåren måndagar kl. 17.00-18.00. 10-gångerskortet kostar 18 euro.BAILATINOIngen verksamhet mera detta läs-år p.g.a. litet intresse.

NOTERAT

Sven-Erik Hansén avfestades dagen lång ¶ Det blev både uppvaktning med skumvin,

avskedsföreläsning med körsång av Peda-voces och kaff e med tårta samt festmid-dag med mer avspänt program på kvällen då prof. Sven-Erik Hansén alltså dagen lång av-festades i slutet av januari på ÅA i Vasa. Han-sén var prorektor och rektor för verksam-heten i Vasa fram till årsskiftet då han gick i delpension, men fortsätter på deltid fram till hösten som professor i pedagogik.

I sin avskedsföreläsning höll sig Hansén till tre huvudteman; begreppet kvalitet i ut-bildning och forskning, tredje världens behov och västvärldens hybris samt pedagogiken och lärarutbildningen i ett nordiskt sam-manhang.

– Fenomenet bildning har allt mer övertagits av fenomenet kvalitet som har redu-cerats till enkla hårda kvantitativa mått och siff ror. Därmed har hela begreppet kvali-tet pressats in i en inhägnad som är för trång åtminstone för universitetsvärlden, på-pekade Hansén.

I sitt tacktal till Sven-Erik "Benny" Hansén kallade rektor Jorma Mattinen Hansén för en sann miljövän; en som alltid talat för Vasamiljön men samtidigt hela tiden utgått ifrån och arbetat för hela akademins bästa.

DIVERSE

Teknologisk djungel till ICT ¶ En teknologisk djungel i star-

ka färger pryder ingångsaulan i ICT-huset. I december invigdes den nya konstanskaff ningen med festlighe-ter och musik i ICT:s huvudaula. Till höger om huvudingången stoltserar nu en serie konstverk av Åbokonst-närerna Leena Saarto, Jenny Tuomi-nen och Jukka Pylväs.

Konstnärerna har skapat en gra-fi sk helhet med symboler både från djurriket och teknologins värld, lek-fullt och fi nurligt. Ettor och nol-lor symboliserar informationssam-hället.

- Grafi ken har framställts ge-nom en 3D-modell. Det har varit ett spännande projekt. Utformning-en har planerats i samarbete med byggnadens arkitekt, säger konst-när Leena Saarto.

REKREATION, MOTION

21

Utanför den veten-skapliga världen kan det däremot vara lite mera sparsmakat med perspektivens mång-

fald. Jag är själv mitt bästa empi-riska exempel. För ett decennium sedan verkade jag fortfarande som skolledare i huvudstaden. Det var en tid när bristen på behöriga lärare var akut, och det var också då som Åbo Akademi etablerade sin utlokalise-rade så kallade behörighetsgivande lärarutbildning i Helsingfors.

Lärarutbildare från Vasa passera-de revy, och mot bakgrund av det krisartade läget inom det svenska skolväsendet i Helsingfors tyckte vi nog alla att det var mera än rätt att "Vasa tog sitt ansvar".

Som infödd Vasabo och utbildad ämneslärare i Vasa gick jag påfal-lande lätt med i kritiken mot den svenska lärarutbildningens place-ring och oförmågan att "förse Hel-singfors" med lärare. Det var det som var mitt perspektiv då. Möj-ligheten att det kunde finnas andra förklaringar till svårigheterna med att rekrytera lärare till Helsingfors reflekterade vi inte över, och fak-

tum är att många inte ens i den-na dag – när situationen är mycket bättre än för tio år sedan – har kun-nat släppa tanken på att roten till det onda är en utbildnings geogra-fiska läge.

I samma veva disputerade jag vid HF i Åbo och hastigt och lustigt blev jag lärarutbildare – i Vasa! Det blev ett perspektivskifte i snabb takt. Plötsligt kom kritiken söderifrån att drabba även mig.

Efter några månaders aktiv verksamhet vid PF hade jag insett hur pro-fessionellt och hårt man hela tiden arbetat med

grunduppgiften att producera lä-rare. Snart blev även jag utsänd på tjänsteresor till huvudstaden, och fick anledning att fundera på hur andra yrkeskategorier skulle reage-ra på att ständigt vara på resande fot i Svenskfinlands tjänst. Mottagan-det runt omkring i övriga Svensk-finland har ändå alltid varit mycket trevligt och tacksamt.

Det bör också sägas att ingen någonsin sagt något illa om själ-va produkten, skulle den vara då-

lig skulle efterfrågan knappast va-ra så stor.

I Vasa började jag plötsligt inse att det även knakade i fogarna in-ternt inom Åbo Akademi. Debatten om ämneslärarutbildningen hade på intet sätt svalnat, trots att det var redan 1974 som lärarutbildning-en flyttades till Vasa. Efter drygt 35 år skulle man tycka att ÅA:s två-punktsmodell skulle vara etable-rad. Icke desto mindre höjs med ojämna mellanrum stämmor för att det är "jobbigt" eller "onaturligt" att "ta sig upp till Vasa" för att bli äm-neslärare. De studerande känner till förutsättningarna från första början och klagar sällan – snarare tvärtom – men kring flera ämnesenheter har kritiken mot tvåpunktsmodel-len aldrig dött ut. Vissa ämnesen-heter engagerar sig för ämneslä-rarutbildningen, andra har aldrig intresserat sig för ämnesdidaktis-ka och pedagogiska frågor. Det är som sagt bra med mångfald, men i detta fall har mångfalden innebu-rit enfald.

Varför gräver jag i dessa gam-la sår? Jo, delvis för att dumdristiga och på okunskap baserade motsätt-

Perspektiv på det regionöverskridande universitetet

Som akademisk lärare är det viktigt att fästa lärjungarnas uppmärksamhet på betydelsen av att betrakta olika fenomen ur flera olika perspektiv.

VECKANS SKRIBENT TOM GULLBERG


22

ningar och frustrationer inte för-svinner bara för att de sopas under mattan. Och delvis för att uppma-na oss alla inom och utom akademin att medvetandegöra våra perspek-tiv och kritiskt granska vår uppfatt-ning om den finlandssvenska högre utbildningen.

Personal kommer och går, och det dröjde ett tag innan jag kom un-derfund med att det in-te är speciellt många

inom ÅA som i likhet med mig varit verksam såväl i Åbo som i Vasa. Det kommer in ny personal utifrån, vil-ket är bra, men den har inte ett per-spektiv genom 1974-års nyckelhål.

Vi har säkert alla inlett det nya arbetsåret 2010 en aningen trevan-de. Vi har en ny universitetslag och en ny ÅA-organisation att förhål-

la oss till. Ett av de nyckelbegrepp som inför förändringen beskrev fördelarna med den nya organisa-tionen i tre fakultetsområden var "det regionöverskridande univer-sitetet", som skulle gagna Svensk-finland i stort. Om ett sådant uni-versitet skall kunna utvecklas krävs med säkerhet att vi inom våra di-vergerande perspektiv börjar med att erkänna den rådande fördel-ningen av huvudkompetenser, t.ex. att lärarutbildningarna, inklu-sive barnträdgårdslärarutbildning-en, är etablerade vid Åbo Akade-mi i Vasa.

Utvecklingen av ett regionöverskridande universitet syftar som jag ser det till att ut-veckla och förstärka

hela Svenskfinland. Det handlar in-te om att dubblera utbild-ningar, utan om att ha ett helhetsgrepp om den fin-landssvenska utveckling-en. Så har ju PF länge tagit ett helhetsansvar utgående från Vasa som centralort.

Till denna helhetsbild

bör ännu läggas till trenden med sjunkande gymnasiebenägenhet. Vad kommer minskade studentkullar att innebä-ra för det gränsöverskri-dande universitetet? För samtliga tre fakultets-områden, men inte minst för det tredje, vore det en realistisk väg att på all-var granska utvecklings-möjligheterna i Österbot-ten, där redan 25 procent av akademins studerande är verksamma. Österbot-ten är dessutom det enda landskapet i Svenskfin-land där gymnasiebenä-genheten kan öka. Åbo Akademi bör självfallet söka sig till verksamhet och regioner som gyn-nar hela universitetets ut-veckling.

Om det skall lyckas gäller det att vi alla går i närkamp med våra etablerade per-spektiv, både i geografiskt och ve-tenskapligt hänseende. För inte kan ju akademiker ha fördomar.

VECK-ANS SKRI-BENT är Tom Gull-berg , aka-demilektor i historiens och sam-hällslärans didaktik, samt leda-mot i Åbo Akademis styrelse.

Åbo Akademi bör självfallet söka

sig till verksamhet och regioner som gynnar hela universitetets utveckling.


23

24

¶ Disputationen äger rum kl. 12 i Stora Au-ditoriet, ASA, Fänriks-gatan 3. Opponent är FD BIRGITTA OLAN-DER, Lunds univer-sitet, och som kus-tos fungerar professor GUNILLA WIDÈN-WULFF.

Så här sammanfattar Eeva-Liisa Eskola sin avhandling:

"Avhandlingens övergripande syfte är att granska relationerna mellan olika undervisningsmeto-der och studenters informations-beteende, vilket i denna under-sökning inbegriper även deras informationskompetens. Vik-ten av att undersöka dessa för-hållanden kan motiveras med att både kunskap om de fak-torer som påverkar utvecklan-det av informationskompetens och forskning som tar fram olika mönster i studenternas informa-tionsbeteende behövs för att så-dana inlärningsmiljöer, informa-tionssystem och -tjänster som stöder studenternas inlärning ,skall kunna utvecklas.

I avhandlingen söks svar på föl-jande frågor: 1. Vilka faktorer i in-lärningsmiljöerna, dvs. problem-baserad inlärningsmiljö (pbl) och traditionell inlärningsmiljö, påver-kar informationsbeteendet och hur påverkar dessa faktorer? 2. Hurdan information behövs i in-lärningsprocessen? Hur anskaf-fas informationen? Vilka informa-tionskanaler och -källor används och hur används de? 3. Hur an-

vänds information i samband med inlär-ningen?

I undersökningen används en kvalita-tiv forskningsansats och det huvudsak-liga undersöknings-materialet består av

intervjuer med 16 medicine stu-derande som studerar enligt en problembaserad inlärningsmetod och 15 studerande som stude-rar i ett traditionellt ämnesbase-rat utbildningsprogram. Den em-piriska delen av undersökningen utfördes i slutet av 1990-talet.

Resultaten indikerar att en problembaserad inlärnings-miljö utvecklar förståelsen av kunskap, aktiverar informa-tionsanskaff ningen och informa-tionsanvändningen, samt främ-jar utvecklingen av studenternas informationskompetens såsom den defi nierades i denna under-sökning. Högre nivå av informa-tionskompetens och aktiv in-formationsanvändning förekom emellertid i båda utbildningspro-grammen även bland studenter som hade påbörjat de fördjupa-de studiernas slutarbete, vilket framhäver motivationens och de verkliga informationsbehovens roll i informationsbeteendet och i utvecklandet av informations-kompetensen."

INFORMATIONSFÖRVALTNING

DISPUTATIONER

HF ¶ Filosofi e doktorsexamen har inom Huma-

nistiska fakulteten avlagts av Hilding Klingen-berg, Helsingfors (Ekenäs samlyceum).

Filosofi e magisterexamen har avlagts av Camilla Berghäll, Esbo (Gymnasiet Grankulla samskola), Minna Hamrin, utlandet (utländsk skola).

Kandidatexamen i humanistiska vetenska-per har avlagts av Oskar Nyman, Jakobstad (Jakobstads gymnasium).

TF ¶ Teologie doktorsexamen har inom Teolo-

giska fakulteten avlagts av Malena Björkgren, Åbo (Karleby svenska gymnasium), Marika Björkgren-� ylin, Helsingfors (Karleby svens-ka gymnasium), Marcus Moberg, Åbo (Pargas svenska gymnasium), Carola Nordbäck, utlan-det (utländsk skola).

PF ¶ Pedagogie kandidatexamen har inom Pe-

dagogiska fakulteten avlagts av Pia Törnroos, Korsnäs (Gymnasiet i Petalax).

Fristående pedagogiska studier för spe-ciallärare har fullgjorts av Janina Andersson, Mariehamn, Susanna Ekholm, Ekenäs (Eke-näs gymnasium), Johanna Hellström, Sjundeå (Virkby gymnasium), Johan Hesselgren, Åbo (utländsk skola), Holger Koroleff , Kyrkslätt, Susanna Lindberg, Grankulla, Camilla Lind-qvist, Björneborg (Jakobstads gymnasium), Kirsi Martin, Sjundeå (Virkby gymnasium), Henrietta Munck, Kyrkslätt (Kyrkslätts gym-nasium), Anna Parvi, Helsingfors (Seinäjoen lu-kio), Gabriella Stenvall-Wihervuori, Åbo (Lovi-sa gymnasium).

SVF ¶ Politices doktorsexamen har inom Sam-

hälls- och vårdvetenskapliga fakulteten av-lagts av Lorenz Uthardt, Malax (Vasa svenska aftonläroverk).

Politices magisterexamen har avlagts av Pat-rik Söderberg, Vasa (Korsholms gymnasium).

Politices kandidatexamen har avlagts av Katarina Dahlgren, Vasa (Borgå gymnasium), Sofi e Lolaks, Korsnäs (Gymnasiet i Petalax).

FM Eeva-Liisa Eskola disputerar i informations-förvaltning fredagen den 12 februari på avhandlingen Informationsbeteende och inlärningsmiljöer.En kvalitativ studie av medicine studerandes informationsbeteende i två olika utbildningsprogram.

1.12–31.12.2009

EXAMINA


25

ÅBO AKADEMI

STUDENTSTIPENDIERNA FÖR ÅR 2010anslås lediga att söka senast fredagen den 12 februari 2010 kl. 15.00. Stipendie-guide för Åbo Akademi 2010 finns fr.o.m. 1.2.2010 till påseende på anslagstavlor-na på studentexpeditionerna och studiekanslierna samt på kansliet i Jakobstad. På nämnda kanslier finns också ansökningsblanketter. Uppgifter om stipendierna finns under samma tid på Internet under adressen https://www.abo.fi/student/stipendi-er. Observera att stipendierna är avsedda för närvaroanmälda ordinarie stude-rande.

FORSKARSTIPENDIER FÖR ÅR 2010ur följande fonder anslås härmed lediga att söka senast fredagen den 12 februa-ri 2010 kl. 15.00. Makarna Selma och A.A.Branders fond 1 328,30 euroJ.H. och Signe Eks forskningsfond 970,50 euroBernt Olof Grönbloms fond 479,80 euroEdgar Grönbloms fond för lärare 2 205,80 euroBror August Henricssons fond 305,30 euroKansler Sven Lindmans fond 200,00 euroEllida och Tor Mauritz Ljungbergs fond 9 881,40 europrof. J.J. Nervanders fond 1 887,20 euroAdolf Fr. Nordmans fond 771,90 euroWeikko Wilhelm Peltonens fond 2 260,40 euroTage Rohloffs fond 11 988,00 euroF.J. Skipparis fond 200,00 euroAxel Stålströms fond 200,00 euroEdv. Westermarcks fond 200,00 euro

Också forskarstipendierna finns upptagna i Åbo Akademis stipendieguide 2010. Ansökningsblanketten fås på studentexpeditionerna och studiekanslierna samt på kansliet i Jakobstad. Den finns också på Internet http://web.abo.fi/studera/stipendi-er/stipblan.pdf. Obs! Anteckna både personbeteckning och bankförbindelse på ansökningsblan-ketten!

Ansökan inlämnas till Åbo Akademi, studentexpeditionen, Tavastgatan 13, 20500 Åbo.

Kansler Lars Erik Taxells forskningsfondvars syfte är att vid Åbo Akademi främja forskning med finlandssvensk eller nordisk inriktning, lediganslår det disponibla beloppet för år 2010, 4 250,50 euro, att sökas senast fredagen den 12 februari 2010 kl. 15.00. Beloppet utges av kansler som stipendium åt forskare eller forskargrupp eller som understöd för vetenskapligt symposium. Förslag kan även göras av Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut.

Ansökan, som riktas till kansler, inlämnas till Åbo Akademi, studentexpeditionen, Tavastgatan 13, 20500 Åbo.

Åbo den 27 januari 2010

Harriet Kurtén, ledande studiekoordinator

Forskar- stipendier för år 2010 ur Tor, Joe och Pentti Borgs minnesfond 89 827,08 euroanslås härmed lediga att söka senast fredagen den 19 februari 2010 kl. 15.00. Fritt formulerad ansökan med angivande av önskat belopp, forskningsplan, CV och publikationsförteckning avfattade på engelska inlämnas i original + två kopior till studiechef Hillevi Karjalainen, Domus, Biskopsgatan 10. Observera att ofullständiga ansökningar inte beaktas.

Fondens ändamål är att bidra till upprätthål-landet av en inhemsk läkemedelsindustri. För detta ändamål utges ur fondens avkastning stipendier åt en eller flera studerande eller fors-kare vid Åbo Akademi, vilka till föremål för sina studier eller forskningar har farmaci, farmaceu-tisk kemi eller farmaceutisk medicin.

De för året disponibla medlen utdelas av rek-tor. Innan ansökningarna behandlas för vidare-befordran till rektor bör i ärendet inhämtas utlå-tande av sakkunniga.

Observera att medel ur Tor, Joe och Pent-ti Borgs minnesfond även kan sökas av stude-rande i farmaci.

STIPENDIER

ÅBO AKADEMI

Study in English 2010-2011 Internationella enheten sammanställer årligen en katalog, ”Study in English” (http://www.abo.fi/student/en/exchangepublications). Katalo-gen innehåller information om undervisning på engelska vid Åbo Akademi. Uppgifter om un-dervisning på engelska som man önskar att skulle ingå i katalogen, samt eventuella uppda-teringar av ämnespresentationer, ska vara in-ternationella enheten tillhanda senast den 8 februari 2010.

För närmare upplysningar om katalogen el-ler annat som berör undervisningen på engel-ska kontakta Monica Nylund, tel -4790, e-post [email protected].

ANNONSER

ANNONSER

REHABILITERING

ASLAK-KURS FÖR LÄRARE OCH FORSKAREFolkpensionsanstalten har beviljat Åbo Akademi anslag för en Aslak-rehabiliteringskurs avsedd för lärare och forskare i Åbo.

Kursen hålls på Norrvalla Folkhälsan Ab i Vörå i tre delar fr.o.m. hösten 2010. Sammanlagt tar kursen 22 dagar enligt följande:

10.10.2010 – 15.10.201024.1.2011 – 4.2.201126.9.2011 – 29.9.2011

På kursen finns plats för ca 10 personer. Deltagarna väljs av FPA på basis av Terveystalos utlå-tanden. Kursen är svenskspråkig.

Förutsättningar till att få komma med:– medelålders eller relativt ung – stadigvarande arbete, jobbat länge– lite nedsatt arbetsförmåga eller risk till nedsatt arbetsförmåga (högt blodtryck, nack- och rygg-besvär, stress, övervikt e.d.: FPA:s målsättning med kursen är att stöda deltagarna i att orka ar-beta ända till pensionsåldern) men ändå så pass bra hälsa att man kan delta i de fysiska övning-arna; inte mycket sjukskrivningar– egen motivation: deltagarna bör binda sig till att delta i varje del av kursen

Kursdeltagande, mat, logi, i princip hela resan till och från Vörå bekostas av FPA och kurstiden berättigar till full lön. Den egna enheten får som ersättning rehabiliteringspeng för kurstiden.

Anmälan om intresse till Annica Saarela på Terveystalo (tfn 2313 eller [email protected]) senast 30.4.2010; sam tidigt beställs också tid till undersökning. Mera information ger också Tiina Häkkilä på personalenheten (tfn 4178).

Forsknings- understödStiftelsens för Åbo Akademi forsk-ningsinstitut lediganslår 235.000 euro€ att fortlöpande sökas under år 2010 av i första hand forskare med anknytning till Åbo Akademi:

1. Reseunderstöd för forskning och kongresser. Ansökan om reseunder-stöd för kongress bör i regel insändas 3 månader innan kongressen hålls. Kostnadskalkyl från resebyrå eller in-ternet bör bifogas. Forskarstuderande bör även bifoga rekommendation från handledaren

2. Understöd för materialanskaffning

3. Understöd för forskarbesök

4. Understöd för att anordna sympo-sier, seminarier, kongresser.

Ansökningarna riktas till styrelsen för Stiftelsens för Åbo Akademi forsk-ningsinstitut och inlämnas till Stiftelsen för Åbo Akademi, adress Observato-riet, Vårdberget, 20700 Åbo.Ansökningsblanketter erhålls från:1) Forskningsinstitutets hemsida, http://www.abo.fi/stiftelsen/forskning/2) Åbo Akademi, Strandgatan 2, 65100 Vasa, tfn 06-*3247 111 (kl. 8-16).

Närmare uppgifter om forskningsun-derstöden ges av Yrsa Blessing-Sund-ström tfn 020 786 1414, [email protected] och av Christina Henriksson tfn 020 786 1421, [email protected].

UNDERSTÖD

UTHYRES

Åbo Akademi är Finlands svenska universitet med 7 000 studerande och 1 300 anställda. Åbo Akademi har verksamhet på många orter i Svenskfinland.

www.abo.fi

Åbo Akademi anställer vid Förvaltningsämbetet1. en koordinator för personalärenden, kravnivå 8-9 för övrig personal, från 1.3.2010 eller enligt överens-

kommelse

Ansökningstiden utgår 22.2.2010 kl. 16.15.

vid Toppenheten i demokratiforskning vid ÅA2. doktorander, kravnivå 1-4 för undervisnings- och forskningspersonal och/eller

3. forskare med doktorsexamen, kravnivå 5-7 för undervisnings- och forskningspersonal

Ansökningstiden utgår 26.2.2010 kl. 16.15

Annonsen i sin helhet med kontaktuppgifter för ytterligare information finns på www.abo.fi/ledigatjanster eller kan fås från universitetets registratur, Domkyrkotorget 3, 20500 Åbo, e-post [email protected], tfn 02 215 4106.

Åbo den 29 januari 2010 Förvaltningsämbetet

Tvårummare i Nummis 54 kvm uthy-res. Tvåan blir ledig 15.2. Vänligen ring 040 5902607

MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI VÅREN 2010Nr Utkommer Deadline3 19.2 12.24 5.3 26.25 19.3 12.36 9.4 29.37 23.4 16.4


26

STIPENDIUM

Stipendium ur Anne-Marie Cronströms minnesfond lediganslås att sökas senast 12.2.2010. Ett eller flera stipendier tilldelas forskarstuderande på doktorandnivå vid Åbo Akademi inom följande äm-nesområden:– estlandssvenska dialekter, materialet 1923-1940 i Uppsala– finlandssvenska folkmål, med företräde för öster-bottniska dialekter– konstvetenskap; måleri och grafik– nordisk skönlitteratur

Medlen beviljas i första hand som forskarstipendi-er. Beloppen är 1.300 euro/mån för person som är magister, 1.400 euro/mån för person som är licenti-at och 1.500 euro/mån för person som är doktor, för en stipendietid på 1-3 månader. Om stipendietiden är längre än 4 månader är beloppen 1.500, 1.600 res-pektive 1.700 euro/månad. För att kunna erhålla de högre beloppen bör stipendiaten vara bosatt och be-driva forskning i Finland.

Om lämpliga stipendiemottagare inte finns eller om hela det årliga beloppet inte kan utges, läggs återstå-ende medel till fondens kapital.

Stipendiet utdelas av Stiftelsens för Åbo Akademi styrelse efter det att Humanistiska fakulteten gett ut-låtande. Stipendiebeloppet uppgår till 38.000 euro. Ansökningar (fyll gärna i ÅA:s blankett ansökan om forskarstipendium) inlämnas till Humanistiska fakul-tetens kansli, Fabriksgatan 2, 20500 Åbo senast fredagen den 12 februari 2010. Närmare uppgif-ter ges av vik. studiechef Sanna Westerlund, tfn 215 4401, e-post [email protected].

CRONSTRÖMS MINNESFOND

Utmönstrad kurslitteratur bortskänkesI f.d. Studentbiblioteket finns äldre, utmönstrad kurs-litteratur (dublettexemplar).

Böckerna bortskänkes till intresserade.

Böckerna finns i läsesalen och är tillgängliga 8-12.2.2010 kl. 10.00-12.00, eller enligt överens-kommelse med bibliotekarie Eva Costiander-Hul-dén, tfn 215 4980.Adress: Henriksgatan 9 (Reuterska huset).

KURSLITTERATUR

Nästa nummer av Meddelanden från ÅA utkommer 19.2, deadline 12.2

Svenska studiefonden lediganslår

STIPENDIERAnsökningstid 1.2-28.2.2010

Svenska studiefonden är ett samarbete mellan Svenska kulturfon-den, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Föreningen Konstsam-fundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd.

Svenska studiefonden beviljar stipendier åt heltidsstuderande vid högskola och universitet.

Sökanden ska vara • finsk medborgare eller fast bosatt i Finland• heltidsstuderande vid högskola eller universitet med svenska som modersmål eller studiespråk

Stipendier beviljas främst för• utbytesstudier och utlandspraktik som tillgodoräknas i slutexa-men vid högskola eller universitet i Finland. Utlandsvistelsen ska vara minst två månader lång.

Stipendier kan också beviljas för• heltidsstuderande vid högskola eller universitet utomlands• studierelaterade kostnader för heltidsstudier i Finland

Stipendier beviljas för andra, tredje och fjärde studieåret. Endast i särskilt motiverade fall kan stipendier beviljas för femte studieåret. Observera att stöd för heltidsstudier utomlands beviljas endast om motsvarande utbildning inte erbjuds på svenska i Finland.

Närmare information finns på www.studiefonden.fi. Du kan också kontakta Studiefondens sekreterare, Mats Löfström, per e-post [email protected] eller per telefon (09) 6930 7323. Sekrete-raren har telefontid i februari på måndagar kl. 16-19 och tisdagar kl. 14-17. Ansökan görs elektroniskt på Studiefondens webbplats.

Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd


27

127002

Vi har nu bra möjligheter att öppna upp relationerna mellan Vasa och Åbo. S15

AKTUELLT | FORSKNING | STUDIER & UNDERVISNING | INTERNATIONELLT | ORGANISATION

¶ Det nya gymmet i ASA-husets källare är populärt. Allt fler ÅA-motionärer har fått upp ögonen för de möjligheter som nu står till buds, och idrottsinstruktör Carl Myrberg är nöjd.

– Utrymmet är tillräckligt stort och redskapen ger möjlighet till mångsidig träning, konstaterar Myrberg.

Med nyckel kommer man in till gymmet mellan klockan 7 och 22 under alla dagar i veckan. Alla som har betalt motionsavgiften kan an-vända sig av denna möjlighet.

– Verksamheten har väckt stort intresse. Allt fl er tar kontakt och får nyckelrättigheter till gymmet, kon-staterar Carl Myrberg.

Ännu behövs inget bokningssys-tem, utan det är fritt fram att gå till gymmet när som helst under öp-pethållningstiden – förutom under de tider som är bokade för special-grupper.

– Detta är en nyhet som planerats av motions- och rekreationsgrup-pen, delvis utgående från önskemål på fältet.

Onsdagar kl. 16.30-18 är gym-met reserverat för damer över 45 år och torsdagar mellan 18.30 och 20 för herrar över 50 år. Fredagar kl. 19.30-21 är bokat för utländska stu-derande och utländsk personal.

Specialtiderna är ett sätt att nå nya användargrupper, personer

som kanske inte tidigare har gått på gym.

– Dessa specialtider gäller nu på våren. Med tiden kan arrange-mangen ändras och nya grupper tas med. Vi är fl exibla enligt de behov som fi nns, säger Carl Myrberg.

I samband med förnyelsen har gymmet fått en hel del nya redskap och apparater. Vid planeringen av nyförvärven har Carl Myrberg ut-gått från att utrustningen som hel-het ska ge möjlighet till träning av så många rörelser och muskelgrup-per som möjligt. I gymmet finns nu roddmaskin, cyklar, boxnings-

säck, bänkar för olika rörelser, lyft-redskap, hantlar med fasta vikter och så vidare. På plats fi nns också ett pingisbord, som är mycket po-pulärt.

Akademins gym har haft varie-rande utrymmen sedan verksam-heten startade år 1991. Redskapen har funnits i Domus, i gamla ASA och nu senast i det så kallade Kul-turhuset.

– Miljön har inte alltid varit den bästa, men nu kan man säga att aka-demins gym äntligen finns på rätt ställe, säger Carl Myrberg.

ETT GYM MED MÅNGA MÖJLIGHETER

» väckt stort intresse. Allt fl er tar kontakt och får nyckelrättigheter till gymmet, berättar Carl Myrberg.

28

en titt på asa - web.abo.fiweb.abo.fi/meddelanden/pdf/meddelanden_2010_02.pdf · förutsättningar...

Documents