PM 12023-05-25

Lars Kvarnström

Planering

InnehållPlanering av mätning.........................................................................................................................2

Anslutningsnät..............................................................................................................................3

Sessionsplanering......................................................................................................................4

Mätschema / Exempel...............................................................................................................5

Sessionslista..............................................................................................................................5

Protokoll och sammanställningar..............................................................................................6

Protokoll ...................................................................................................................................6

Bruksnät........................................................................................................................................7

Panering och markering............................................................................................................7

Anslutning.................................................................................................................................7

Mätmetodik...............................................................................................................................7

Förenklat protokoll....................................................................................................................8

PM 22023-05-25

Lars Kvarnström

DokumentetDetta dokument beskriver genomförandet av mätningarna som tillhör övningsnätet i tillämpningsmanualen. Det innehåller således exempel på hur planering och dokumentation av mätningarna kan genomföras. Beskrivningen baseras på en stomnätsstrategi som omfattar ett överordnat finmaskigt anslutningsnät – ”primärnät” som underlag för projektanpassade bruksnät – ”sekundärnät”. I övrigt hänvisas till HMK Geodesi GPS som fortfarande i huvudsak är giltig beträffande metodik för planering och genomförande av statisk GNSS-mätning.

Planering av mätningInnan mätning görs en planering utifrån vad som skall mätas och vilka resurser i form av instrument och personal som finns tillgängligt. Om mätningen avser komplettering av anslutningsnätet eller om är det fråga om mätning av brukspunkter gäller olika förutsättningar beträffande punktplacering och mätmetodik. Vid statisk mätning med avgränsade sessioner är det optimalt att använda 4-6 mottagare för mätningen. Två mottagare är minimum för statisk mätning men ger en ineffektiv mätning eftersom endast en baslinje kan mätas åt gången. Det kan i så fall rekommenderas att hyra in kompletterande mottagare från instrumentleverantören. Med endast fyra mottagare kan man med två mätare klara minst 8-10 mätsessioner under en dag vilket betyder att en dags mätning av ett yttäckande nät kan resultera i upp emot 10 nypunkter.

I HMK Geodesi GPS finns bra beskrivning av principerna för planering av yttäckande stomnät med GNSS-teknik

Figur 1: Illustration från HMK Geodesi GPSFigur 1: Illustration från HMK Geodesi GPSFigur 1: Illustration från HMK Geodesi GPSFigur 1: Illustration från HMK Geodesi GPSFigur 1: Illustration från HMK Geodesi GPSFigur 1: Illustration från HMK Geodesi GPSFigur 1: Illustration från HMK Geodesi GPSFigur 1: Illustration från HMK Geodesi GPS

PM 32023-05-25

Lars Kvarnström

AnslutningsnätVid utläggning av nypunkter för komplettering av ett anslutningsnät placeras punkterna i fritt läge för bästa möjliga satellittillgänglighet och på sådana platser där de skyddas för åverkan och kan förväntas finnas kvar under lång tid. Varaktig markering är viktig.

Syftet med anslutningspunkterna är i första hand att vara utgångspunkter för ett bruksnät De är huvudsakligen avsedda att ligga till grund för uppbyggnad eller förtätning av projektanpassade bruksnät och behöver därför inte nödvändigtvis läggas ut för att fungera som uppställningspunkter för detaljmätning.

Observationstid för mätning av anslutningsnät med statisk GNSS är beroende av baslinjelängder och avstånd till de kända utgångspunkterna. Om nypunkterna ansluts till tidigare mätta och beräknade kända punkter inom mätområdet och baslinjernas längder inte överstiger ca10km är det tillräckligt med observationstider i sessionerna på 30 - 40min – längre observationstider vid längre baslinjer. Om däremot anslutning av nypunkterna görs till SWEPOS-stationer på ett avstånd på 25-30km eller mera krävs observationstider på 2-3 timmar eller mer.

Som utgångspunkter för förtätning av ett anslutningsnät fungerar RIX95 nätet utmärkt. Detta nät är framtaget som underlag för övergången till SWEREF 99 och för lokala projekteringsbehov. RIX95 är rikstäckande med över 5000 punkter fördelade över hela landet. Ett antal RIX95 punkter finns i samtliga landets kommuner. Se kartbilderna nedanför som visar en del av Skåne med RIX95 punkterna och SWEPOS referensstationer inlagda.

I det fall att RIX95 punkter saknas som underlag för lokal förtätning kan SWEPOS referensstationer också användas direkt för att etablera nya anslutningspunkter.

Ett fingerat exempel på hur en lokal uppbyggnad av ett statiskt anslutningsnät med hjälp av RIX95 och/eller SWEPOS efterberäkningsdata finns beskrivet på www.ltkgeodesi.se , avsnittet Stomnät med GNSS-teknik

Figur 2: RIX95 och SWEPOS punkter i centrala Skåne

Figur 3: Höörs centralort

PM 42023-05-25

Lars Kvarnström

SessionsplaneringVid statisk mätning bör mätningarna utföras i sessioner varvid samtliga tillgängliga mottagare loggar data under den tid som sessionen varar. Sessionstiden anpassas till baslinjernas längd, satellittillgänglighet och stellitgeometrin. Mätning bör undvikas under tidsperioder då mycket få satelliter finns tillgängliga, men detta är numera sällan ett problem om både GPS och Glonass kan användas. Antalet tillgängliga satelliter bör aldrig vara mindre än fyra. Det är också viktigt att kontrollera hur prognosen för jonosfärsaktivitet ser ut. Vid mycket hög jonosfärsaktivitet kan störningarna omöjliggöra tillförlitlig mätning.

MätskissVid planering av en stomnätskomplettering är en enkel kartskiss över planerade sessioner ett viktigt hjälpmedel. Det exempel som valts som underlag för tillämpningsmanualen har hämtats från en nätberäkning i Helsingborg.

Av kartorna framgår omfattningen av hela nätet som omfattade 11 sessioner samt de tre sessioner som valts ut för tillämpningsmanualen. Alla data finns med i underlaget för manualen och den som så önskar kan själv använda samtliga data i övningssyfte för att få ytterligare beräkningsrutin. Mätningarna gjordes den 21 och 23 okt 2008 vilket motsvarar dag 295 och 297

Figur 5: Nätkarta med samtliga sessioner

Figur 4; Utvalda sessioner för övningsnät.

Figur 5: Nätkarta med samtliga sessionerFigur 5: Nätkarta med samtliga sessionerFigur 5: Nätkarta med samtliga sessionerFigur 5: Nätkarta med samtliga sessionerFigur 5: Nätkarta med samtliga sessionerFigur 5: Nätkarta med samtliga sessionerFigur 5: Nätkarta med samtliga sessioner

Figur 4; Utvalda sessioner för övningsnät.Figur 4; Utvalda sessioner för övningsnät.Figur 4; Utvalda sessioner för övningsnät.Figur 4; Utvalda sessioner för övningsnät.Figur 4; Utvalda sessioner för övningsnät.Figur 4; Utvalda sessioner för övningsnät.Figur 4; Utvalda sessioner för övningsnät.

PM 52023-05-25

Lars Kvarnström

det aktuella året. Dagens nummer ingår normalt i filnamnet för datafilerna. Numreringen startar med dag 001 den 1 jan och årets sista dag får då nummer 365 eller 366 vid skottår.

Mätschema/ExempelInnan mätningarna startar är det viktigt att planera det praktiska genomförande i detalj med utgångspunkt från tillgängliga instrument och personal. För den aktuella mätningen har 6 mottagaer använts. Tre mätare har vardera haft hand om att hantera två instrument vardera med förflyttningar start, stop och protokollföring av mätningarna.

Mätningarna har gällt Helsingborgs huvudnät (”Primärnät”) och i kommunen har man valt att planera genomförandet med hjälp av ett mätschema utformat enligt exemplet:

Figur 6 : Exempel på utformning av Mätschema

SessionslistaEfter mätdagens slut är det viktigt att direkt dokumentera mätresultatet och de mätdatafiler som erhållits. Detta kan göras på ett enkelt sätt i tabellform på motsvarande sätt som mätschemat för dagen. Sessionslistan sammanställs med mätprotokollen som underlag. Tabellen nedan visar sammanställningen av den första sessionen av projektet.

Figur 7: Sessionslista i excelFigur 7: Sessionslista i excelFigur 7: Sessionslista i excelFigur 7: Sessionslista i excelFigur 7: Sessionslista i excelFigur 7: Sessionslista i excelFigur 7: Sessionslista i excelFigur 7: Sessionslista i excel

PM 62023-05-25

Lars Kvarnström

Den viktigaste informationen i sessionslistan är uppställningspunkterna, datafilens namn, höjden till antennens referenspunkt, vilken session under dagen som datafilen tillhör, starttid och gärna också stoptiden för sessionen. Referenspunkten för antennhöjden måste framgå av mätprotokollen och överförs till sessionssammanställningen. Sessionslistan utgör en viktig dokumentation av mätningarna och bör sparas tillammans med övrig dokumentation.

Protokoll och sammanställningarExempel på utformning av protokoll, sammanställningsblankett och sessionstabell se bilagor:

- Protokollsblankett - Sammanställningsblankett - Sessionstabell .- Instruktioner för mätningen

Protokoll Exempel på ifyllt mätprotokoll.

Ett protokoll bör upprättas för varje mätsession och uppställning. Uppgifter som ska dokumenteras är uppställningspunkt, sessionsnummer, tid för start och stop av dataloggningen, mätt antennhöjd över punktmarkeringen samt vilken mätpunkt på antennen som måttet avser. Antennhöjden ska mätas såväl före som efter start av mätsessionen. Filnamnet för datafilen måste alltid dokumenteras och kontrolleras vid import av datafilen till beräkningsprogrammet. Man bör särskilt tänka på att den höjd som beräknas på uppställningspunkten är helt beroende av rätt antennhöjd. Om den aktuella punkten endast mäts vid en mätsession utan förnyad uppställning och centrering av antennen vid annat tillfälle under mätningen av nätet får höjdvärdet ingen oberoende överbestämning. En felaktigt mätt antennhöjd slår igenom fullt ut med samma fel på punktens beräknade höjd, utan möjliget att upptäcka felet vid utjämningen av nätet.

En enkel mätskiss över uppställningen som visar eventuella sikthinder i form av byggnader eller skymmande vegetation kan vara guld värd vid utvärdering av nätet om någon baslinjeberäkning har påverkats av störda satellitsignaler

Figur 8: Ifyllt mätprotokollFigur 8: Ifyllt mätprotokollFigur 8: Ifyllt mätprotokollFigur 8: Ifyllt mätprotokollFigur 8: Ifyllt mätprotokollFigur 8: Ifyllt mätprotokollFigur 8: Ifyllt mätprotokollFigur 8: Ifyllt mätprotokoll

PM 72023-05-25

Lars Kvarnström

Bruksnät - ”Sekundärnät”(komplettering kommer – Tills vidare hänvisas till utkast på www.ltkgeodesi.se )

Panering och markering

Anslutning

Mätmetodik

PM 82023-05-25

Lars Kvarnström

Förenklat protokoll – sekundärnät

Protokollsexempel Helsingborg: