sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 8 2015

sexhets sabbarHar man rätt att säga nej till sex som kille? Sid 26-27

frankrike utmanasTerrorattacken skakade hela Europa. Men vad händer nu? Sid 19

oro för rasismMånga av Lunds studenter oroar sig för främlingsfientlighet. Sid 8-9

vem orkar rädda klimatet?10 SIDOR MILJÖTEMA: Klimatförändringen ger höjda havsnivåer och förlorade vintrar – men kanske är vi för bekväma för att göra något åt det.

s1 Ettan.indd 1 2015-11-30 02:21

ledare

Lunds kommun - din avkoppling mellan tentorna Inom Lunds kommun finns...Högevall. Skrylle. Motionsspår. Naturbussen. Naturguide. Cykelkartor. Utegym. Friluftsbad. Beachvolley. Hälsans stig. Bollhuset. Parkour. Lunds konsthall. Stadsteatern. ....och mycket mer!

www.lund.ses2-3 ledare.indd 1 2015-11-30 02:24

På de kommande 29 sidorna finns två stora huvudäm-nen: Malmö nation och att det går åt helvete med kli-matet. Det ena rör upp starka känslor och har dominerat Lunds Jodelflöde. Det andra är inte mycket mer än en jobbig beröringspunkt som man tjänar få upvotes på att raljera kring.

FINNS DET EGENTLIGEN några likheter i det eventuella djur-plågeri som hänt på Malmö nation och den pågående misshandeln mot världen? Nej, förstås inte. Finns det någon gruppdynamisk likhet i hur vi bemöter situationerna? Absolut.

Oavsett vad Malmö nation-vurmare har sagt eller kommer att säga: Det är uppenbart att faktumet att ett djur kan svingas som ett lasso på en sittning tyder på strukturella problem. Det kan få säga emot. Än värre är att ingen av besökarna på sittningen vågade ställa sig upp och fråga om personerna som gjorde detta var sjuka i huvudet. Det, om något, tyder på en väldigt osund na-tionskultur. Nuvarande kurator William Personne var själv där, men sa ingenting. Han förklarade det med att han var full, taggad på sittning och inte tänkte ratio-nellt. Samma förklaring är inte svår att implementera i vår behandling av klimatet. Trots alla siffror, bilder och övriga bevis på att allt går åt helvete, är det lättare att sticka ner huvudet i ektunnan och skylla på att man är taggad på livet.

LIKT MALMÖ NATIONS kurator på Ålagillet, ställer jag mig inte heller upp och ifrågasätter om det är särskilt smart att äta jättemycket kött, flyga överallt eller konsumera som en dåre. Tvärtom. Jag flyger mer än någonsin, äter kött ständigt och kör bil när jag kan. En bekvämlighet som en dag troligtvis kommer få mig att sätta i halsen när någon frågar ”Varför gjorde du ingenting?”

Jag vet inte. Jag var väl taggad på livet.

JAG TROR ATT vi alla har suttit vid ett långbord på Malmö nations Ålagille nå-gon gång. Man har känt att något är fel

och tänkt att man kanske borde ifrågasätta vad som händer, men struntat i det. I stället har man greppat den där ålen och svingat den för glatta livet.

Det är lätt att skylla på sin lilla roll i det stora hela. En flygning till Oslo skadar väl ingen i det långa loppet? Men för att upprätthålla vårt nuva-rande levnadsmönster, kommer det att krävas fyra jordklot i stället för det enda vi nu har att jobba med. Det kan därför vara rätt skönt när någon, kollega el-ler bordspartner, ställer sig upp och utbrister: ”Vad fan håller du på med?”

Det kanske fler borde göra.

CASPER DANIELSSONWEBBREDAKTÖR

Redigering: Tove Nordén lundagård nr 8 2015 3

ledareMILJÖTEMAI detta nummer ägnar vi oss lite extra åt klimatet. COP21 är på intågande och klimatfrågan är hetare än någonsin – ett problem där handling blir alltmer brådskande. I Lundagårds enkät uppger över hälften att de tycker att universitetet borde jobba mer aktivt för att ta ett klimatansvar. Det räcker inte att vara bäst på klimatforskning. Eller kanske just därför borde universitetet också granska sitt eget interna miljöarbete.

TOVE NORDÉN

UNIVERSITETS-LEDNINGEN = OROLIGAST AV ALLA?"Hur arbetar ni med att förebygga rasism och främlingsfientlighet?" Det var i princip den fråga vi ville ställa universitetsled-ningen till artikeln på sida 8-9. Men på sex dagar hade ingen i ledningen tid att svara på den frågan. Ibland är man fullbokad, men kanske borde stu-denternas oro prioriteras över mätning av granar.

VIRVE IVARSSON

je suis malmö nation

lundagård nr 8 2015

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån tomat: www.tomat.se / 046-12 34 56 / 0708-42 11 07

Bakom många problem står den mänskliga försvarsmekanismen i att förskjuta vårt eget ansvar – vid såväl miljöförstöring som ett eventuellt djurplågeri.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 39 000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus.

Redaktör och ansvarig utgivare Tove Nordén tove.norden@lundagard.se

Redaktör Virve Ivarsson virve.ivarsson@lundagard.se Webbredaktör Casper Danielsson casper.danielsson@lundagard.seRedaktion Jonas Jacobson, Saga Sandin, Tindra Englund, Gustav Wirtén.

Medarbetare detta nummer Fredrik Toreblad, Filip Rydén, Q, Josefin Granetoft, Andrea Ax Karlsén, Jonas Jacobson, Hedvig Wrede, Jakob Ehde, Tindra Englund, Gustav Wirtén, Saga Sandin, Angelica Kauntz, Christina Zhou, Åsa Pålsson, Robert Söderqvist, Viva Ivarsson, Ca-milla Göth, Gustav Wirtén, Cecilia Hansson, Miranda Gatti, Anna Åkesson, Aydin Ramezani, Henrik Larsson, Samir Akhmedov, Nike Eliasson, Jenni Sandström.Omslag Cecilia Hansson.Kattlogotyp Björn Wallin.Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För ut-landsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor. Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab.

Pressläggning 25 jauari 2016.Deadline nr 1/2016 15 januari. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det. Lundagård är medlem i Student Press in Europe. TS-kontrollerad upplaga 38 900.Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

tswww.ts.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respek-tive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård- Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhets-nummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du har gjort ovanståendeRing 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

"För att förändra systemet måste man förstå det."

Kitty Ehn är klimataktivisten som blev ekonom. Porträttet – sid 20-21

"Om man drar det tillräckligt långt, kan man bli utesluten."

Sexism, sexuella trakasserier och djurplågeri - Ska Malmö nation utreda sig själva?

Nyheter– sid 6-7

Lunds kommun - din avkoppling mellan tentorna Inom Lunds kommun finns...Högevall. Skrylle. Motionsspår. Naturbussen. Naturguide. Cykelkartor. Utegym. Friluftsbad. Beachvolley. Hälsans stig. Bollhuset. Parkour. Lunds konsthall. Stadsteatern. ....och mycket mer!

www.lund.se

Rör inte min konsumtion!

Nationsgemenskap försvann.Skånskhet stod högt i kurs när fem nationer var en.

Historiska händelser – sid 20-21

"Jag tror att vi alla suttit på ett Ålagille."

Hur stor roll spelar egentligen individuella beslut för att lösa klimatkrisen? Kulturreportage – sid 24-25

"Sätt på Snowroller och dansa."Hitta tillbaka till glädje och

pepp med Kulturredaktionen.Nöje – sid 26

s2-3 ledare.indd 2 2015-11-30 02:25

lundagård nr 8 2015

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣fo

to: ro

bert cole

november i korthet

Redigering: Casper Danielsson

nyheter från www.lundagard.se

...nya lägenheter kommer att byggas vid Tunavägen.

Rättelse: Fotograf till bilden på Teknolog-kårens ordförande Björn Sanders i förra numret är David Gustafsson – inte LTH.

15-10-12SLAGET OM LUND AVGJORDES I AF-BORGENSkandinaviens största thaiboxningsgala gick av stapeln i AF-borgens stora sal. Sämningen och pulsen var hög – både i och utanför ringen.

Malmö nation anmälda för djurplågeriEn film visar hur en person på Malmö nation fångade levande ålar ur en tunna med sina händer. Nationen har nu blivit anmäld för djurplågeri.

JOBBAREN: DE FÖRSÖKTE DRA AV MIG KLÄDERNA

– Det är jätteviktigt att markera när något är fel.Jonathan Lundberg valde att lämna Malmö nation efter natio-nen plockat bort ett kritiskt inlägg från sin Facebooksida.

15-11-26

Lundaryttare är bäst i Sverige – vinner 10 000

foto

: jens hunt

200... 15-11-06

foto: christina zhou

En tidigare arbetare på Malmö nation vittnar om hur hon känt sig hetsad och kränkt av kulturen på nationens fester.

4

s4-5 webb.indd 1 2015-11-30 02:29

lundagård nr 8 2015 5

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

foto

: robert co

le

news from www.lundagard.net

Like Lundagard.net

on Facebook for more news in

English

Svenskt Näringsliv ska inte bestämma vad jag ska studeraFörra veckan skrev Philip Norrman i en krönika att svenska studenter kommer ut för sent i ar-betslivet och hur det påverkar pensionerna.

Vi är visserligen överens om att Reinfeldt bör-jade i fel ände när han föreslog att folk bör arbeta till de är 75 år. Vi är dock inte överens om vad rätt ände är.

En höjd pensionsålder skulle få enorma konse-kvenser för många, främst inom arbetarklassen. Lika mycket arbetarförakt som presenterades då, lika lite ansvar tar politikerna och näringslivet när de skjuter över matchnings- och systembris-ter på studenterna.

att sverige har en högre ingångsålder på arbetsmarknaden än genomsnittet i OECD kan knappast förklaras med att studenter väljer fel eller att de bokar en Asienresa innan de börjar studera.

Att styra individens val på det sättet rimmar dessutom fruktansvärt illa med den liberala ide-ologins grundbult, det fria valet.

Lars Haikola skriver i Högre utbildning under tjugo år (2015) att 90 procent av de svenska studenterna har arbete efter examen. Vil-ket dessutom är högre än snittet i övriga EU. Samtidigt har Svenskt Näringsliv länge häv-dat att studenter inte väljer utbildningar som är efterfrågade på arbetsmarknaden.

i rapporten konsten att strula till ett liv (2011) skrev Svenskt Näringsliv om hur svårt livspuss-let blir för studenter som inte valt utbildningar som arbetsmarknaden eftertraktar. Där lyfts tydligt fram att livet som civilingenjör är att fö-redra framför livet som humanist.

När borgerligheten talar om att göra ”genom-tänkta” eller ”rätta” val ignorerar de inte bara vikten av det livslånga lärandet – de bortser ock-så från den bildning som akademiska studier ska innebära.

Att dessutom påstå att högskolans uppgift bara är att producera arbetskraft är en felaktig bild av högre utbildning.

problemet är inte att läsa humanistiska eller samhällsvetenskapliga utbildningar. Att välja sådana utbildningar ger bildning och bredd. Pro-blemet är att näringslivet inte värdesätter eller förstår det.

Istället för att tvinga in studenter i en alltmer ström-linjeformad högskola, borde näringslivet rannsaka sig själva. Fundera över vilka trösklar ni byg-ger upp för de som vill komma in på arbetsmarknaden.

sebastian persson

15-11-05

SWEDEN VS. AMERICAFraternities and Sororities are the epitome of American college student life. Despite their glorified reputation, American Greek life would be much better if it were modeled after the Nations.

15-11-17

Universitetsanställd döms för mordbrandEn 46-årig anställd vid universitetet får ett år och nio månaders fängelse efter upprepade bränder i Matematikhusets källare.

15-11-25

"Despite the small fridge shelve." After eight years of living in student hou-sing, Paula Dubbink feels like she is saying "adjö" to the life of a shared home. But she still sees many pros to living together with others.

Rättelse: Fotograf till bilden på Teknolog-kårens ordförande Björn Sanders i förra numret är David Gustafsson – inte LTH.

15-11-26

Lundastudenter jobbar mot framtidens elbilUnder 2015 kan de första stegen mot en helt ny tid av elbil ha tagits vid Lunds tekniska högskola. Lundastudenter står bakom en idé som de säger ska revolutionera bilmarknaden.

NY KURS SKA LÄRA JURIST-STUDENTER TALA KLARSPRÅK

DE FLESTA ÄMNEN FÅR ETT FACKSPRÅK,

SÄGER JF.

15-11-23

UTREDNING OM JODELHOTET KAN LÄGGAS NER – FÅ SPÅR

"Det finns en värld där ute som vi inte ens kan drömma om i våra värsta mardrömmar."

Det sa Migrationsverkets ställföreträdande generaldirektör Mikael Ribbenvik under en föreläsning. Dagen efter presenterade regeringen sin nya asylpolitik.

15-11-24

15-11-24

s4-5 webb.indd 2 2015-11-30 02:30

nyheter

Redigering: Tove Nordén 6 lundagård nr 8 2015

hitta fler nyheter på lundagard.se ◣

Djurplågeri, sexuella trakas-serier och sexism. Under två veckor haglade anklagel-serna mot Malmö nation. Nu ligger det i nationens egna händer att reda ut problemen.

Med stor kraft, följer stort ansvar. Malmö nation är en av Lunds största nationer med närmare 2500 medlemmar, varav över 500 är aktiva. Nationens kurator Wil-liam Personne har sagt att de tar problemen som det rapporerats om på allvar och att de välkom-nar att händelserna utreds. Men av vem ska de utredas – och hur?

I fallet av djurplågeri ser just nu polisen över anmälan och över-väger huruvida de kommer gå vi-dare med en förundersökning.

I de två övriga fallen står na-tionen själva för sin interna ut-

redning – om någon utredning tillsätts. Så länge en formell an-mälan inte görs, har ingen ex-tern part behörighet att utreda händelserna.

KK utan verklig befogenhetMalmö nation är en av tolv na-tioner i samarbetsorganet Kura-torskollegiet (KK). Kollegiet skö-ter och samordnar gemensamma händelser mellan nationerna – men har inte befogenhet till mycket mer än så.

På uppgifterna om djurplåge-riet reagerade Kuratorskollegiets ordförande Märta Skoglund, men agerade inte.

– Händelsen kommer inte att beröra hela KK – vi är bara ett samarbetsorgan och detta är inte något som vi kan kontrollera, sa hon till Lundagård i frågan om KK:s ansvar vid anmälan om

djurplågeri.Nationerna i Kuratorskollegiet

lyder dock under en jämställd-hets- och likabehandlingspolicy. När en arbetare från nationen vittnade om flera händelser som var klara överträdelser mot po-licyn, valde Märta Skoglund att agera.

– Vi är ju ett samarbetsorgan och det är viktigt att alla bidrar till samarbetet. Om vi märker att någon part inte drar sitt strå till stacken är det klart att vi får ta ett rejält snack med dem, säger Märta Skoglund och fortsätter:

– Om någon medlem i Ku-ratorskollegiet bryter mot vår jämställdhetspolicy får vi ta diskussionen med dem.

Krävs mycket för uteslutningKuratorskollegiet samlar tolv av tretton nationer i Lund och är

viktigt för nationernas fortsatta verksamhet. Att bli utesluten ur Kuratorskollegiet skulle vara ett synnerligen hårt slag mot vilken nation som helst – men skulle även kräva ett rejält övertramp.

– Om man drar det tillräck-ligt långt, kan man bli uteslu-ten. Men det är helt upp till kol-legiets medlemmar att rösta för en eventuell uteslutning, säger Märta Skoglund och förklarar att en majoritet av de tolv nationerna måste rösta för uteslutning.

I realiteten är risken för ute-slutning dock liten. Märta Skoglund tillägger att Kura-torskollegiet hellre hjälper sina medlemmar, än att straffa dem.

– Vi vill hellre hjälpa natio-nerna att utvecklas, än att stänga ute dem. Det måste dock vara upp till nationerna – och jag vet att Malmö nation håller på att se

Fortsatt tyst från Malmö nation efter problemen

s6-7 nyhetMalmö.indd 1 2015-11-30 02:37

nyheter

lundagård nr 8 2015 7

hitta fler nyheter på lundagard.se ◣

GRAFIK: CHRISTINA ZHOU

över sina rutiner. De har utveck-lat sin verksamhet i rätt riktning, men uppenbarligen finns det en bit kvar att gå, säger hon.

Inget för TillståndsenhetenDe rapporterade problemen på Malmö nation är inte heller en fråga för Tillståndsenheten – ännu.

Malmö nation var enligt till-ståndschef Annika Landfors ”väldigt, väldigt nära” att bli av med sitt serveringstillstånd i slutet av 2013. Då efter att en fest hållits i ett skyddsrum i anslut-ning till nationen och en brand uppstått. Nationen kom då undan med en varning.

Nu säger Annika Landfors att Tillståndsenheten kan komma att prioritera besök på Malmö nation. Men det kommer inte att öppnas en utredning mot natio-

nen – trots att rapporterna om efterfester i nationens lokaler och djurplågeri är graverande.

– Om uppgifterna går att styr-ka är det ett stort problem. De tar en gigantisk risk och detta kan vara ett väldigt allvarligt ärende, säger Annika Landsfors, men lägger till:

– Det ska väldigt mycket till för oss att öppna upp en utredning på tidningsuppgifter. Det krävs i princip uppgifter från en annan myndighet eller att vi har sett bristerna med egna ögon.

I Malmö nations händerFörutom Tillståndsenheten finns det få andra myndigheter som gör tillsynsbesök hos nationerna. I huvudsak ligger alltså utred-ningen om påstådda trakasserier och osund nationskultur i Malmö nations egna händer.

Nationens kurator William Personne har upprepade gånger sagt att utredningar kommer att genomföras och att nationen ska hålla sina medlemmar uppdate-rade.

Efter de första uppgifterna om sexuella trakasserier på na-tionens klubb, förklarade Per-sonne att nationen skulle utreda ärendet internt. Han sa också att händelsen lika gärna kunde hänt på vilken annan nattklubb som helst.

Kurator duckar samtalAv den anlednignen, valde Malmö nation att bjuda in övriga natio-ner i Kuratorskollegiet till ett samarbete om hur man jobbar med trakasserier på sina klubbar. Nationerna kom överens om att i fortsättningen utbyta erfaren-heter om hantering av trakas-

serier.Men mer än så om Malmö na-

tions interna utredning är svårt att få reda på.

Lundagård har sökt William Personne upprepade gånger i samband med artikeln. Inte förrän vi valde att ringa från ett privat nummer svarade han, men bad då att få återkomma några timmar senare. Men trots flera kontaktförsök efter detta, har William Personne inte ringt upp.

Uppföljningar i ärendet kring Malmö nation går att läsa på www.lundagard.se.

TEXT CASPER DANIELSSONFOTO CHRISTINA ZHOU

detta har häntDen 15 november Två kvinnliga besökare på Malmö nation vittnar om grova sexuella tra-kasserier under en sittning. När en vakt på na-tionen uppmärksammas om problemen, säger han sig ha koll på läget. När en av kvinnorna senare under kvällen märker att ingenting händer, väljer hon att konfrontera vakten. Det gör att hon blir utslängd från klubben. Efter ett uppmärksammat inlägg från kvinnorna på Malmö nations Facebooksida, säger nationens kurator William Personne att händelsen ska utredas. Sedan raderar nationen inlägget – och möts av en stark kritik.

Den 21 november En film från Malmö nations Ålagille 2014 dyker upp. Den visar hur en per-son svingar en levande ål i luften, till övriga besökares jubel. Filmen får Sveriges största djurskyddsorganisation Djurens rätt att gå i taket och anmäla nationen för djurplågeri. Efter en vecka ligger ärendet på polisens bord.

Den 25 november En tidigare arbetare på Malmö nation vittnar om förhållandena vid nationens efterfester. Hon berättar om en hets om att klä av sig, fylleslag och sexistiska sånger – allt bakom lyckta dörrar och med en rädsla för att berätta för någon.

Fortsatt tyst från Malmö nation efter problemen

s6-7 nyhetMalmö.indd 2 2015-11-30 02:37

nyheter

Redigering: Christina Zhou8 lundagård nr 8 2015

läs fler studentnära nyheter på lundagard.se ◣

Lundastudenter oroliga för rasismDrygt hälften av de studen-ter som svarat på en enkät som Lundagård skickat ut är i hög grad oroliga för rasism och främlingsfientlighet. Samtidigt ser universitetets årliga arbete med att ta fram en ny likabehandlingsplan ut att återigen bli försenat.

Under hösten har brott med ra-sistiska förtecken blivit allt vanligare. I Trollhättan den 22 oktober dödades två personer i ett hatbrott med rasistiska mo-tiv. I slutet av oktober hade hela 17 flyktingboenden attackerats i vad som rubriceras som fall av misstänkt mordbrand och sedan dess har flera nya attacker skett. Attackerna har skapat osäkerhet i svenska samhällen – så även i studentlivet. Hela 70 procent av studenterna vid Lunds uni-versitet som svarat på en enkät som Lundagård skickat ut uppger att de känner oro för rasism och främlingsfientlighet i vardagen.

Reagerar på ursprungAlexandra är en av de studenter som svarade att de oroar sig gan-ska mycket för rasism och främ-lingsfientlighet i sin vardag.

– Det känns som att rasism och främlingsfientlighet kommer närmare och närmare ens eget liv, vilket gör det svårt att inte tänka på det, säger hon.

Vid universitetet har hon främst märkt av problem när folk frågat henne var hon kommer ifrån och hon svarat Rumänien. Hon har bland annat märkt av problem från personal vid uni-versitetet.

– Ibland har då människor lå-tit besvikna och sedan har de ofta blivit tysta och inte verkat veta vad de ska säga. Men det har bara varit med vissa människor, un-derstryker hon.

Vill spontant kompenseraDet här har gett Alexandra en känsla av att hon måste över-kompensera för något. Hon för-söker att ignorera känslan, men tror att den beror på att hon tän-ker att människor i allmänhet har en negativ bild av rumäner och det känns viktigt att inte ge dem rätt. Alexandras kände därför att hennes första tid som internatio-nell student vid Lunds universitet kunde ha börjat bättre.

– Men sedan slutade ens natio-nalitet vara ett samtalsämne och

ens personlighet och kunskap blev viktigare i stället, säger hon.

Försenat likabehandlingsarbeteI centrum för universitetets arbe-te med att förebygga rasism och främlingsfientlighet står en li-kabehandlingsplan som antagits av universitetet. Enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen ska den-na finnas för att säkerställa att alla studenter ska ha lika möj-ligheter och rättigheter att delta i universitetslivet oberoende av till exempel etnicitet. På Lunds universitets studentkårer, Lus, är man dock inte helt nöjda med hur universitetet skött arbetet med likabehandlingsplanen.

– När den senaste likabe-handlingsplanen antogs så an-togs den för sent. Den antogs i april men skulle ha varit gäl-lande från januari. Och nu har vi uppmärksammat att vi snart är i samma situation igen då ar-betet med den nya likabehand-lingsplanen och utvärderingen av den inte verkar kommit igång än, säger Cecilia Skoug, ordfö-rande för Lus.

Måste upprätta varje årEnligt diskrimineringslagen är

varje utbildningsanordnare skyl-dig att varje år upprätta en lika-behandlingsplan. I samband med det är också tanken att man ska utvärdera den förra och redovisa hur arbetet skötts kring den. När arbetet med en ny likabehand-lingsplan blir försenat kan man fatta beslut om att den tidigare ska förlängas, vilket var vad uni-versitetet gjorde sist. - Men att man kommer igång så sent med arbetet kring likabe-handlingsplanen tyder inte på ett särskilt bra och systematiskt ar-bete med den, trots att det är en viktig plan för studenterna, säger Cecilia Skoug.

Värdegrund hos läraren viktigtHon menar att det - bland an-nat för att förebygga saker som främlingsfientlighet och rasism - är viktigt att universitetet har en levande värdegrund och att man ser till att alla lärare och all per-sonal är medveten om den.

- Och det är inte alls något lätt arbete men det är viktigt, exem-pelvis eftersom lärarna vid uni-versitetet faktiskt har mer makt än vad de i bland tillskrivs. Hur de agerar, även små saker som kroppsspråk och tilltal, kan ju

Svenska motstånds-rörelsens demonstrationi Lund den 21 november i år.

s8-9 nyhet.indd 1 2015-11-30 02:45

nyheter

lundagård nr 8 2015 9

"Vid universitetet upplever jag ibland att ämnen som kolonia-lism förskönas och att ras som faktor underskattas."

läs fler studentnära nyheter på lundagard.se ◣

Lundastudenter oroliga för rasism

lundagårds enkätLundagård skickade ut en enkät till 5000 studenter vid Lunds universitet som fick 1 496 svar.

Bland annat ställde vi frågan ”I hur hög grad oroar du dig för rasism och främlingsfientlighet i din vardag?”. Studenterna fick sedan välja på en skala 1-5 där 1 betydde att man inte oroade sig alls och 5 att man oroade sig väldigt mycket.

Cirka 50 procent valde 4 eller 5 på skalan, det vill säga oroar sig ganska respektive väldigt mycket för rasism och främlingsfientlighet i sin vardag. Cirka 70 procent valde 3, 4 eller 5 på skalan.

Rahel Weldeab uppger att hon känner sig ganska orolig för rasism och främlingsfientilighet i sitt vardagliga liv.

påverka hur studenter uppfattar att man ska bete sig i olika situa-tioner, säger Cecilia Skoug.

Pratar illa om flyktingarEn annan student som uppgett att hon oroar sig ganska mycket för främlingsfientlighet och rasism i sin vardag är Rahel Weldeab. Hon oroar sig både på en lokal och nationell nivå.

– Vid universitetet upplever jag ibland att ämnen som kolo-nialism förskönas och att ras som faktor underskattas av vissa lä-rare och föreläsare, säger hon.

– Bland studenter handlar mina upplevelser mer om att man ofta hör folk prata nedsättande om flyktingar och spekulera i hur mycket de kommer att vilja ändra i det svenska samhället.

Känner sig mindre säkerEfter attackerna i Trollhättan och liknande incidenter känner Rahel Weldeab sig mindre säker i sitt vardagsliv och tar i lägre grad säkerheten för given när hon till exempel är ute och går. Hon tror att en sak som skulle kunna minska studenternas oro skulle vara om de fanns fler forum där man kunde mötas och prata om

sådana här ämnen. – Det kanske skulle göra att

man kom fram till mer lösningar än om man som nu mest fryser ut och sätter etiketter på varandra som inte stämmer med verklig-heten, säger Rahel Weldeab.

Konkret oro lättarePer Gustafson är säkerhetschef vid universitetet. Han har inte märkt av någon särskild oro hos studenterna kring främlings-fientlighet och rasism. Om en enskild känner universitetsre-laterad oro ser han dock gärna att man hör av sig till honom.

- Sedan är det ju lättare att hjälpa studenterna ju mer oron faktiskt hänför sig till någon-ting konkret. Säkerhetsavdel-ningen har svårt att påverka upplevelser kring främlings-fientlighet eller rasism eftersom det är så vida begrepp.

På frågan om universitetet vidtagit några särskilda säker-hetsåtgärder med anledning av attacker under den senaste tiden, svarar Per Gustafson att sådana åtgärder är en fråga för polisen.

Hjälp att driva ärendenUpplever man i stället problem

som har att göra med till exempel diskriminering och arbetsmiljö – såväl den fysiska som den psy-kosociala – kan man vända sig till studentombudet Petra Holst. Hos henne kan studenter få in-formation och hjälp med att dri-va ett ärende vidare. Petra Holst upplever inte att det är särskilt vanligt att studenter hör av sig till henne och är oroliga för ra-sism och främlingsfientlighet. Däremot har hon fått in en del fall där diskriminering på grund av etnicitet eller religion är en del av ärendet men kanske inte huvudfrågan.

- Ett problem i sådana fall är ofta att när man väl behandlat huvudfrågan vill studenter ofta inte gå vidare med sidoärendet. Då säger de ofta att de bara vill lämna det som hänt bakom sig, säger Petra Holst.

Vill se bättre hänvisningI allmänhet tycker hon att uni-versitetet borde bli bättre på att veta vilken service som finns och kunna hänvisa studenter vidare. Men också på att kunna upp-märksamma eventuell proble-matik som finns och hantera den genom att kommunicera ut hur de

arbetar kring dessa frågor.

Efterlyser systematiskt arbeteCecilia Skoug tror att universite-tet i dag skulle kunna anstränga sig mer för att främja en levande värdegrund.

- Ett ganska lätt sätt vore ju att helt enkelt arbeta mer systema-tiskt med likabehandlingsplanen och de åtgärder som är förtydli-gade där.

- Däremot är det ju svårt för oss att säga i vilken grad detta görs i dag, eftersom tanken är att det arbetet ska utvärderas men det alltså i år inte verkar ha gjorts än. Vi hoppas och tror dock att detta arbete ska ha börjat komma igång nu, säger Cecilia Skoug.

Lundagård har under sex dagar sökt flera personer ur universitets-ledningen men fått höra att ingen av dem haft tid att svara på frågor förrän längre fram.

TEXT VIRVE IVARSSON

s8-9 nyhet.indd 2 2015-11-30 02:46

plock

Redigering: Tove Nordén10 lundagård nr 8 2015

30 400... timmar var den sammanlagda brinntiden för de marshaller som placerades runt om i staden under "Lund lyser" den 27-30 november. Syftet var att ge ljus i mörkret, och uppmana till medmänsklighet och antirasism.

i korthet

Vem är universitetets fäktmästare?

"Vi borde gå ut särskilt till exempelvis Malmös och Göteborgs nation eftersom de har mer alkoholproblem än en del andra."

Malmö nationNär en kille trakasserade tjejer på natio-nens klubb valde Malmö nation att kasta ut de som klagade, och ta bort inlägg om händelsen på Facebook. Men då hade det redan triggat en flodvåg av klagomål mot nationens sexistiska kultur.

bra månad

ArkadArbetsmarknadsmässan på LTH slog rekord i år, med 165 utställare. Projekt-ledare Anita Tran ser det som en bra möjlighet för studenter att inse hur eftertraktade de är på arbetsmarknaden.

Richard Wasteson från Studenthälsan uttalar sig på Lundagårds debattfrukost om nationernas alkoholkultur.

dålig månad

…flyktingar har Lunds kommun tagit

emot hittills i år. Det är på ungefär samma nivå som Åstorp, och färre än de 125 som man planerat för innan flyktingkrisen började.

112

frågan?

citatet"

Lunds universitet fyller 350 nästa år och många av traditionerna – nationer, sittningar, siste april – är lika gamla. En tradition som inte många vet existerar är att universitetet har en fäktmäs-tare.

Fäktmästaren har varit en del av universitetet sedan år 1684. Tidigare var det en så kallad ex-ercitietitel. I universitetets ungdom fanns det flera olika mästare. Utöver fäktning skulle de ge unga studenter en bred utbildning i ämnen som sång, dans, ridkonst, språk och musik.

En hederstitelIdag är fäktmästare en hederstitel som inne-has av Michael Erenius. Han har fäktat i fyr-tio år och för honom ligger sportens charm i kombinationen av intensitet och fokus.

- Jag brukar kalla det schack fast i 100 ki-lometer i timmen och det är ju lite så det är. Man är både schackpjäs och schackspelare samtidigt, säger Michael Erenius.

För Michael Erenius gick fäktningen i arv och har länge funnits i familjen. Trots att han hållit på i så många år, är det något som håller honom kvar.

- Man blir aldrig färdig med sin fäktning. Speciellt som tränare som är det jag valt att fokusera mest på. Man blir alltid bättre, men ingen blir någonsin färdig, säger Michael Erenius.

Kreativt hantverkFör många kanske det låter konstigt att uni-versitetet fortfarande ska ha en fäktmästare, men enligt Michael Erenius tränar man för-mågor som man har nytta av i alla områden av sitt liv.

- Det finns en kreativ logik i fäktning. Det handlar mycket om att träna sin intuition och fantasi, och det har man nytta av till exempel i sina studier, säger han.

Idag finns den historiska kopplingen till dueller på liv och död inte kvar. Men vissa föreställningar överlever kanske hos allmän-heten.

- Det var faktiskt en tjej som hade sett mig i tidningen som sa ”Vad bra, då har vi någon som försvarar oss!” lägger han till och skrat-tar.

TEXT & FOTO JAKOB EHDE

Michael Erenius är tränare på LUGI fäktförening, och dessutom universitetets fäktmästare.

debattFO

TO: N

IKE ELIASSO

N

s10-11plock och debatt.indd 1 2015-11-30 02:50

plock

lundagård nr 8 2015 11

citatet

debatt

Jag var glad att läsa reportaget om etik i Lundagård nummer sex!

Som aktiv forskare håller jag helt med och hoppas att univer-sitetet tar upp dessa frågeställ-ningar till diskussion på ett bre-dare och djupare sätt.

DET ÄR VIKTIGT  PÅ grund av den ökande tvärvetenskapligheten. Ett exempel: fysiker, matematiker och andra som inte i sitt dagliga arbete påminns om etiska fråge-ställningar arbetar mer och mer med medicinare och biologer där etik utgör en naturlig del i arbetet.

DET ÄR VIKTIGT  OCKSÅ för att vi som forskare inom akademin (dvs alla från exjobbare och dokto-rander till professorer) tillhör en lång tradition där varje genera-tion lägger grunden för nästa ge-nerations kunskapssökande. Med vår makt att definiera morgonda-gens kunskapsläge har vi ett stort ansvar att blottlägga myter och felaktigheter men också att själva inte bidra till att sådant etableras.

DET ÄR VIKTIGT SLUTLIGEN för att säkerställa en bra och rättvis ar-betsmiljö. Vi bedöms efter våra intellektuella insatser som ko-difieras i strukturen hos förfat-tarlistor i våra publikationer. Ett stort problem är att kriterierna skiljer sig mellan olika discipli-ner och än värre är att tolkningen av författarlistor ofta skiljer sig mellan de som skriver artiklarna och de som läser artiklarna.

VI BÖR SKAPA och expandera ex-isterande kurser inom etik på doktorandnivå, för de som vill bli docent, för lektorer och för pro-fessorer. Formella hierarkier är ofrånkomliga men kan vara bra verktyg i det etiska arbetet om just forskningsledarna deltar.

Kurserna bör inte bara fokusera på det som krävs på grund av lagstiftning utan ha en bredare ansats. Etiken bör integreras i den vetenskapliga metodi-ken. Det är också viktigt att skapa en medvetenhet om vilka processer som kan leda till oegentligheter. Gruppdy-namik och fenomen som kogni-tiv dissonans och choice memo-ry är välkända inom psykologin och kan ställa till det ordentligt om man inte är medveten om dem.

"Etiken bör integreras i den vetenskapliga metodiken."

JONAS TEGENFELDTPROFESSOR I NANOFYSIK

FOTO

: NIKE ELIA

SSON

"Kurser bör inte bara fokusera på det som krävs på grund av lagstiftning."

Jonas Tegenfeldt, professor i nanofysik, har läst Lundagårds granskning i nummer 6 2015 och efterlyser högre ambitioner i etikundervisningen.

Lundagård nummer 6 2015

detta är lundagårds debattsidaVill du också nå ut till 38900 studenter med din åsikt? Skicka in din text till lundagard@lundagard.se och märk den med "Debatt".

Tomat är ett ungt företag som arbetar med kommunikation mel-

lan företag och studenter vid samtliga universitet och högskolor

i Sverige.

Vi söker dig som har säljdriv och intresse för kommunikation. Vi

ser gärna att du har dokumenterad erfarenhet från försäljning,

ett plus är även om du varit aktiv i någon studentorganisation.

Vi tror att du är mellan 20-30 år och bedriver eller har bedrivit

högre studier.

Vi kan erbjuda dig anställning tim, deltid eller mer enligt överens-

kommelse med tillträde snarast. Ersättningen är provisionsbase

rad och arbetstiden �exibel.

-

Skicka din ansökan via e-post

senast den 18 december 2015

till tobias.hansson@tomat.se

Märk ansökan Lund.

KARL XI-GATAN 19, 222 20 LUND 046-13 74 00 INFO@TOMAT.SE WWW.TOMAT.SE

Tomat Annonsbyrå söker en

MEDIASÄLJAREI LUND

Foto

graf

:Rog

er T

ures

son/

DN

Var med och skapa bättre livsvillkor för några av Europas fattigaste och mest utsatta människor – på plats i Rumänien och här i Sverige! Swisha valfritt belopp till 123 000 46 55 – eller ge ditt bidrag på redcross.se

Genom att swisha godkänner du att Röda Korset får kontakta dig. Självklart följer vi personuppgiftslagen.

pappmuggen.bortomett livStöd

s10-11plock och debatt.indd 2 2015-11-30 02:51

läs om fler spännande ämnen på lundagard.se ◣

Redigering: Saga Sandin12 lundagård nr 8 2015

forskning

medicinMalin Parmar leder en forskningsgrupp som studerar cellterapi för Parkinsons sjukdom. I sjukdomen dör de celler i hjärnan som produ-cerar kroppens må-bra-hormon dopamin. Idag används dopaminta-bletter som botemedel, men det fungerar bara i det tidiga stadiet av sjukdomen. Malin Parmars forskargrupp utforskar hur man istället kan ersätta de döda dopamincellerna genom att transplantera nya dopaminproducerande celler till hjärnan. Man har nu lyckats styra stamceller till att bli just dopminproducerade celler, som man kan transplantera till hjärnan. Parallellt med detta jobbar forskarna med att omprogrammera redan färdiga celler till dopaminceller – en upptäckt som forskargruppen var först i värden att lyckas med. På så sätt kanske det i framtiden kommer gå att använda patientens egna hudceller, göra om till dopaminceller och sen transplantera till den skadade hjärnan. En metod som skulle kunna användas som botemedel för flera andra sjukdomar.

– Utmaningen är att styra hudcellerna så att de blir exakt lika den dopamintypen cell som finns i hjärnan, säger Malin Parmar.

fysikHur lång tid tar det för en elektron att lämna en atom? Inte en helt lätt fråga att svara på. Johan Mauritssons forskning handlar om att försöka ta reda på hur elektroner rör sig i atomer.

– Eftersom de rör sig så fruktansvärt fort, måste vi hitta på nya sätt för att fånga dem och se hur de rör sig, säger han.

Det går alltså inte att använda kameror, utan forskarna använder korta laserpulser för att se hur elektronerna rör sig, vilket tidigare inte varit möjligt. För att fånga elektronernas rörelser använder forskarna så kallade attosekundspulser, som är extremt korta. Det går lika många attosekunder på en sekund som det går sekunder på dubbla universums ålder.

– När vi väl ser dem vill vi börja styra elektronerna och kontrollera deras rörelser för att se om allt det där vi tror om världen verkligen stämmer, det som vi bara räknat ut och tagit för givet, säger han.

Och det roligaste är såklart om elektronerna beter sig annorlunda än vad forskare tidigare trott.

– Eftersom detta är ett så nytt forskningsfält är det extra spännande att lyckas se det som ingen sett tidigare, säger Johan Mauritsson.

litteraturJohanna Lindbladh är doktor i slaviska språk med inriktning på rysk litteratur, vilket hon också forskar på. Hon har precis avslutat pro-jektet Minnet av Tjernobyl där hon undersökt hur litteratur och film i Ukraina, Belarus och Ryssland framställt Tjernobylkatastrofen.

– Ett viktigt, återkommande tema är att katastrofen var start-skottet till det som skedde fem år senare, nämligen Sovjetunionens fall. Tjernobyl blev en metafor för Sovjetunionens fall och utgångs-punkten för att utforska den sovjetiska människan, och hur bilden krackelerade efter katastrofen, säger hon.

Johanna Lindbladhs forskning har faktiskt påverkats av årets nobelprisvinnare, Svetlana Aleksijevitj. Idén till projektet Minnet av Tjernobyl föddes mycket tack vare nobelprisvinnarens bok En bön för Tjernobyl. Då studerade Johanna Lindbladh minnet av det för-flutna i ryska självbiografier och skönlitteratur utifrån perspektivet: vem vi är idag och vilken betydelse litteraturen har i förståelsen av det förflutna och den egna personen.

– Mitt nästa projekt är bara på idéstadiet, men jag funderar på att fortsätta med Aleksijevitj, säger Johanna Lindbladh.

Den tionde december delas Nobelprisen ut i Stockholm, det mest prestigefulla priset för vetenskap i världen. Men vad forskas det på i Lund egentligen? Här är ett axplock av spännande forskning på universitet, i Nobels fem kategorier.

På forskningsfronten i LundTEXT TOVE NORDÉN

FOTO ARKIV/ DANIEL POLBERGERGRAFIK SAGA SANDIN

s12-13 forskningfeature.indd 1 2015-11-30 02:54

läs om fler spännande ämnen på lundagard.se ◣

lundagård nr 8 2015 13

forskning

kemiVilly Sundström är forskare på Kemicen-trum, i kemisk fysik. Han och flera andra forskare jobbar med att undersöka nya typer av material som ska fungera för att omvandla energi från solljuset på ett ef-fektivt sätt – antingen till elektricitet eller till ett bränsle. Villy Sundström studerar framförallt de processer som sker i materia-len, och forskarna använder laserpulser för att studera vad som händer när materialen träffas av ljus.

Många solceller använder idag väldigt säll-synta metaller – som rutenium, indium eller gallium. Men att producera sådana solceller i stor skala skulle inte fungera, eftersom materialet skulle vara svårt att få tag på och därmed alltför dyrt att producera solcel-lerna. Och inte skulle det vara miljövänligt heller. Svårigheten i Villy Sundströms forsk-ning ligger i att fundera ut hur ett bättre material kan se ut. Man strävar efter att hitta nya typer av material – billiga, enkla att tillverka och så ska de inte ha några negativa miljöeffekter.

– De ska också vara effektiva och ha lång livslängd så att de inte går sönder. Så det är många aspekter som måste uppfyllas för att ett material ska fungera i kommersiell skala, säger Villy Sundström.

Men forskningen har gjort framsteg. Nyligen blev en artikel publicerad i Nature Chemistry, som bygger på Gräzelsolcellen: en tunn film av titandioxidpartiklar som belagts med ett färgämne. Men problemet är att de färgämnen som vanligen används innehåller ett jättesällsynt ämne – rutenium. Villys Sundström och Kenneth Wärnmarks forskargrupper vid Kemicentrum lyckades framställa ett liknande färgämne men använde järn istället för rutenium. Och järn finns det massvis av på jorden.

– Färgämnet kunde omvandla ljus till elektroner på ett effektivt sätt, men det är ju bara en del av en solcell. Vi vet redan att precis det här färgämnet antagligen inte kommer fungera i en hyfsat fungerande solcell utan vi behöver utveckla det vidare. Men det finns redan idéer på hur vi ska göra det, säger Villy Sundström. 

Hur länge dröjer det innan din forskning resulterar i en produkt?

– Det är många steg från att utveckla ett nytt material till ett material som är kom-mersiellt intressant och som är praktiskt an-vändbart. Men minst fem, kanske tio år. Sen måste man övertyga de som ska bygga hus och teknik att använda den här nya tekniken istället för till exempel gamla solceller, säger Villy Sundström.

fredsforskningKarin Aggestam forskar inom flera projekt kopplade till rättvisa, fredsbyggande och fredsförhandlingar, med specialisering på mel-lanöstern. Hennes forskning är till stor del tvärvetenskaplig, och på senare tid har hon studerat vattenkonflikter och hur detta har blivit en viktig aspekt i internationellt fredsbyggande arbete. I ett nytt projekt forskar hon om kvinnor som internationella fredsmäklare. I FN:s säkerhetsresolution 1325 (år 2000) betonas vikten av att öppna upp möjligheter för kvinnor att delta i och öka inflytandet i fredsprocesser. Men trots att 15 år har gått har det gjorts lite forskning om kvinnor och internationell medling.

– Det är spännande att det är ett outforskat ämne men ändå anmärkningsvärt att inte mer forskning bedrivits kring kvinnors deltagande i fredsprocessen, säger Karin Aggestam.

Vad tycker du om att det finns ett fredspris?– Principen att vi uppmärksammar fred är jättebra. Ibland ten-

derar vi att uppmärksamma krig och konflikter så mycket mer än fredspolitik, säger Karin Aggestam.

På forskningsfronten i Lund

s12-13 forskningfeature.indd 2 2015-11-30 02:55

läs fler reportage på lundagard.se ◣reportage

Redigering: Tindra Englund14 lundagård nr 8 2015

s14-19 rep+aktuell.indd 1 2015-11-30 02:58

läs fler reportage på lundagard.se ◣reportage

lundagård nr 8 2015 15

med sikte på en hållbar värld

TEXT TINDRA ENGLUND & TOVE NORDÉN ILLUSTRATION CECILIA HANSSON

Publiken sitter tyst och ett allvar vilar över rummet. Vi har just sett ”This changes everything” en film som bygger på Naomi Kleins bok med samma namn. I fil-men illustreras vilka det är som vinner på att fortsätta att förstöra klimatet och vilka det är som förlorar på det, men den målar också upp ett alternativ, i form av en icke-kapitalistisk och fossilfri värld.

DEN FÖRSTA SOM kliver upp i talarstolen är humaneko-logen Andreas Malm, han är upprörd och spottet fly-ger när han högljutt predikar behovet av att agera mot klimatförändringarna.– Några av historiens största ekonomiska vinster har gjorts på fossila bränslen och de krafterna är så starka att det krävs en minst lika stor kraft för att stoppa dem, säger han.

Efter talarna öppnar man upp för en allmän diskus-sion. Det är tydligt att många av deltagarna upplever det som att världens framtid vilar tungt på deras axlar och att utmaningen ibland är dem övermäktig. Även om engagemanget är stort bland de som samlats här på Geocentrum en regnig höstkväll så är uppgiven-heten nästan större. Flera gånger under diskussionen ställer de sig frågan hur man ska kunna rädda världen?

– Jag tror inte att det är vi som aktivister som är lös-ningen i oss själva, för att världen ska ha en chans att lösa problemet så behöver det göras även på mellan-statlig nivå, säger Andreas Malm.

FILMVISNINGEN ÄR EN del av upptrappningen inför kli-mattoppmötet i Paris (COP21) som ska hållas den 30 november till 11 december 2015. Under dessa dagar kommer såväl politiker och ledare som aktivister från hela världen att samlas i Paris. Målet med mötet är att försöka komma överens om ett nytt klimatavtal, men många kritiker menar att man kommer att misslyckas även denna gång.

I EN ENKÄT som besvarades av 1496 studenter vid Lunds universitet uppgav 91 procent att de är oroliga för kli-mathotet och cirka hälften av studenterna känner ett starkt engagemang för klimatfrågan.

Många studenter tror att det inte bara krävs ny tek-nik för att rädda klimatet utan även nya lagar och regler samt en förändrad livsstil.

Men studenterna känner inte bara ett ansvar för att själva engagera sig utan de anser också att universitetet borde ta ett större klimatansvar. Så många som 76 pro-cent av de tillfrågade tycker att det är viktigt att uni-versitetet tar ett klimatansvar och aktivt jobbar för att minska universitetets klimatpåverkan. Men vad görs egentligen på universitetet?

FÖR LUNDS UNIVERSITET gäller Förordningen om miljö-ledning för statliga myndigheter. Enligt den är univer-sitetet skyldigt att ha både ett miljöledningssystem, miljömål och en miljöpolicy. Men trots detta går mil-jöarbetet på universitetet trögt, och det är inget som prioriteras av ledningen. Även Claes Nilén, Lunds uni-versitet miljöchef, medger att det finns mer att göra.– Jag tycker också att universitetet kan bli bättre på att prioritera miljö och hållbarhetsfrågor, till exempel när vi jobbar med nya projekt eller när vi väljer nya utvecklingsområden. Men det är inte alltid miljö kan tas hänsyn till av ekonomiska skäl, eller så blir det alldeles för krångligt, säger han.

Idag saknas fortfarande källsortering i flera univer-sitetsbyggnader, och trots att miljöpolicyn som är ett krav gick ut 2011 kom det inte en ny förrän tre år sena-re. Detta skedde dessutom först efter att Sydsvenskan uppmärksammat avsaknaden av miljöpolicyn. Claes Nilén menar att det berodde på att utformandet av den nya tog tid.– Det tog helt enkelt ett tag innan den nya miljöpolicyn kom på plats, och det är beslutat att den som finns nu ska gälla tills vidare, säger han.

ENLIGT FÖRORDNINGEN MÅSTE myndigheter inte miljö-certifieras, men det står att de bör göra det. Idag är 27 myndigheter i Sverige miljöcertifierade, varav sex av dem är universitet och högskolor. Men på Lunds uni-versitet har bara ett internt tryckeri miljöcertifiering – och det finns inget driv att miljöcertifiera hela orga-nisationen.– Det kräver mycket resurser att göra det på ett bra sätt, eftersom det är en komplex organisation. Jag tror att man får börja med att miljöcertifiera olika delar av organisationen. Sen tror jag ledningen måste ta ställ-ning till om universitetet ska miljöcertifieras och om nej förklara varför inte. Just nu är det ingen prioriterad

I dagarna samlas politiker, aktivister och forskare i Paris för att försöka enas om nya klimatmål. Trots att Lunds universitetet slår sig för bröstet över sin framstående klimatforskning, undviker ledningen att ta ställning för klimatet. Men studenterna är oroliga och en majoritet vill att universitetet ska göra mer.

s14-19 rep+aktuell.indd 2 2015-11-30 02:58

läs fler reportage på lundagard.se ◣reportage

Redigering: Tindra Englund

uppgivna studenterEnligt den enkät som Lundagård skickade ut i mitten av November är det endast lite drygt 5,5 procent som tror att världens ledare kommer att lyckas enas om konkreta mål under COP21. Dessutom är 58 procent av studenterna mycket pessimistiska till att världen har lyckats hantera klimatförändringarna inom 20 år och endast 0.8 procent av de svarande tror att vi tillsammans lyckats lösa klimatfrågan tills dess.

16 lundagård nr 8 2015

fråga, säger Claes Nilén.

SAMTIDIGT STÅR LUND i förgrunden vad det gäller mil-jöutbildningar i Sverige, något som universitetet är stolta över. Här finns en masterutbildning i klimat-strategi, LUCSUS, ett center för utbildning om håll-barhet över ämnesgränserna, och CEC – Centre for Environmental and Climate Research.

Mitt i detta stora forskningsfält jobbar doktoran-derna Terese Göransson och Tobias Nielsen. Terese Göransson forskar på vetenskapens roll i klimatför-handlingarna och just hennes forskning handlar om att ta reda på hur vetenskapliga resultat omvandlas till politiska beslut. Kollegan Tobias Nielsen forskar på markanvändningens betydelse för klimatutsläpp, specifikt skogsskövling i utvecklingsländer och skogsprojektet REDD+. De tycker båda att universi-tetet har ett viktigt ansvar i sitt eget klimat och håll-barhetsarbete.– Universitetet måste ta mycket mer ansvar, om uni-versitetet tycker det är viktigt måste de också visa det. Lunds universitet framställer sig ofta som ett av Sveriges bästa vad det gäller klimatforskning, där kan universitetet rent praktiskt bidra till att visa vägen framåt. Man ska inte förvänta sig att FN eller Sverige löser allt, universitetet har en vik-tig roll, säger Tobias Nielsen.

REKTOR TORBJÖRN VON Schantz tycker även han att Lunds universitets roll i klimatfrå-gan är viktig och att de ska visa upp ett gott exempel. Han håller inte med om att universitetet inte jobbar ak-tivt med miljö och hållbarhetsfrågor, även om han är medveten om att universitetet kan göra mer.– I vår policy ska vi bland annat flyga mindre och åka mer tåg. Och jag ser, som medarbetare och rektor, att för att föregå med gott exempel måste vi ha fler video-möten, men alla möten går inte att ersätta med video-möten heller, säger han.

MEN DET HANDLAR inte bara om videomöten. Lundagård avslöjade i september förra året att donationer från

Lunds universitet hamnade hos gasjätten Gazprom. Detta fick universitetet att sälja av sina andelar, men det finns fortfarande inget förbud mot framtida inves-teringar i fossila bränslen, vilket organisationen Fos-sil free university jobbar för. Tobias Nielsen tycker att universitetet kan göra mer i de här frågorna, men säger samtidigt att han som individ också har ett ansvar att sätta mer press på sin arbetsplats.– Universitetet kan göra praktiska saker för att visa att vi tar den här forskningen på allvar, som en hållbar in-vesteringsplan. Men vi som medarbetare har väl sam-tidigt också ett ansvar att sätta mer press på ledningen, och ha diskussioner på våra fakulteter om de här frå-gorna, säger han.

TERESE GÖRANSSON OCH Tobias Nielsen är precis som rektor Torbjörn von Schantz mycket oroliga för män-niskans påverkan på klimatet. Trots oron tycker sig Terese Göransson se en svagt positiv trend i klimatför-handlingarna. Hon har varit med tidigare, på klimat-toppmötet i Lima 2014, Warszawa 2013 och Qatar 2012.– I Lima tyckte jag att det kändes som det fanns en för-nyad energi, med en ganska optimistisk stämning. Det

blev så många svarta rub-riker efter Köpenhamn, så i Lima kände man att det snart är Paris, man kavlade upp ärmarna och kände att ”nu gäller det”, säger hon.

Tobias Nielsen hoppas att COP21 kan ge konkreta förslag på att arbeta med kli-matfrågan, så att världen klarar av utmaningen - hellre tidigare än senare. – Det som ofta händer är att länderna inte vill göra nå-got nu utan i stället hela tiden skjuta upp lösningarna – om 5, 10, 20 år då kommer vi göra mycket mer. Men jag hoppas verkligen inte att vi lägger ansvaret 20 år framåt, säger han.

TOBIAS NIELSEN MENAR att det viktigaste är att klimat-frågan står kvar på den politiska dagordningen för att det ska hända något. Och han återgår ofta till, liksom Terese, att det viktiga är bottom-up-lösningen. Det

91% är oroliga över klimatet

36% är väldigt oro-liga över klimatet

76% tycker att det är viktigt att universitetet tar ett aktivt klimat-ansvar.

"Om universitetet tycker det är viktigt måste de också visa det"

Enkäten besvarades av 1496 studenter vid Lunds universitet från den nione november till den 22 november 2015

s14-19 rep+aktuell.indd 3 2015-11-30 02:59

läs fler reportage på lundagard.se ◣reportage

innebär att alla kan göra något - organisationer, pri-vatpersoner, myndigheter. Istället för att tänka sig att bara FN eller statsledare löser problemet- top-down-perspektivet.– Man kan ju lika bra säga: det spelar ingen roll att jag betalar skatt. Min skatteprocent är så låg ändå. Och det tror jag inte på. Det handlar mycket om att göra annor-lunda än vad vi gjort innan, och det handlar om att job-ba på alla nivåer. Om man ändrar sitt förhållningssätt till problemet, så kommer förändringen att ske, säger Tobias Nielsen.

PROFESSORN MARKKU RUMMUKAINEN kommer att åka ned till Paris för SMHI:s räkning, som klimatexpert.– Min roll är att vara vetenskapsexpert inom den svenska delegationen och jag bevakar vissa frågor väldigt nära. Jag ska finnas tillgänglig där för att vara med och bidra med analyser kring till exempel vad olika förslag innebär.

En målsättning inför avtalet i Paris är att man ska kunna enas kring ett klimatmål med en temperatur-höjning på under 2°C℃. Men redan vid en temperatur-höjning på 2℃°C räknar forskarna enligt Markku Rum-mukainen med en havsnivåhöjning på 30-50 cm till 2100.– Man kommer få problem med vattenförsörjningen i stora regioner, de torra områdena blir ännu torrare och det kommer även att skada den biologiska mångfalden. Redan idag vid +1℃℃°C så minskar Arktis havsis snabbt och havsnivån stiger, vi ser extremare väder i världen med skyfall och värmeböljor.

Enligt Markku Rummukainen kommer uppvärm-ningen att få stora konsekvenser och det viktigaste med mötet i Paris är därmed att försöka ringa in hur stora dessa kan tänkas bli. – I och med valet av målsättning kan man sedan försö-ka förutse vilka utmaningar detta kommer att innebära för samhället både vad gäller att genomföra utsläpps-minskningar och anpassning till effekter, säger han.

I ETT WORST case scenario där man fortsätter att öka våra koldioxidutsläpp i den takt vi gör nu tror Markku Rummukainen att vi om 100 år redan kan ha ökat med-eltemperaturen med 4°C.– Havsnivån har då redan stigit med uppemot en me-ter, vilket lett till många problem längs med kusterna. Dessutom är det möjligt att Grönland börjat smälta av, vilket innebär ännu större förändringar på lång sikt. Klimatförändringarna har också ökat risken för nya konflikter och det är antagligen fler som går hungriga i världen eftersom livsmedelsproduktionen lider av klimatförändringarna. I Lund har vi vid det laget helt blivit av med vintrarna och kusterna och naturen har förändrats runtomkring oss. Jag tror även att vi då le-ver i en mer orolig värld, vilket påverkar också oss på många sätt både direkt och indirekt, säger han.

MEN MARKKU RUMMUKAINEN kan även se en alterna-tiv framtid där vi, mänskligheten, inom hundra år har lyckats hantera klimatkrisen.– I ett positivt scenario har vi lyckats hejda klimatför-ändringarna, och även om havsnivån till exempel höjs

så går det betydligt långsammare och sker på ett mer hanterbart sätt. Världen har utvecklats till en lugnare och renare plats då vi i stort ersatt fossila energikällor med förnybart. Dessutom har fossilfri el som främsta energibärare möjliggjort en renare och mer uppblandad infrastruktur, städerna har blivit grönare, tryggare och tillgängligare då de byggs mer för människor och min-dre för bilar.

DET ÄR FORSKARNAS uppgift att tillhandahålla infor-mationen om vad klimatförändringarna innebär och

beror på, men besluten om vad det är som ska göras måste komma från politi-ker och allmänheten.– Oavsett vad vi har att handskas med så är det vår uppgift att handskas med det på bästa sätt. Men lös-ningarna kommer inte att komma av sig själva, utan

det handlar om vad vi med eftertanke beslutar oss om, säger Markku Rummukainen.

DETTA ÄR JUST den förhoppning som många känner in-för mötet i Paris, att världens stater tillsammans lyckas fatta avgörande beslut inför framtiden. Men trots att COP21 framställts som sista chansen i media och av många politiker är doktoranden Tobias Nielsen en av dem som är noga med att dämpa sina förväntningar inför mötet.– Det är ett steg bland många. Jag tror inte det är nu i Paris vi löser hela klimatfrågan eftersom det som be-stäms kommer börja gälla först om fem år. Men om tio år, när man ser tillbaka, så kanske vi kan se att detta var ett av de viktigare stegen som togs.

"Redan idag vid +1 °C så minskar Ark-tis havsis snabbt och havsnivån stiger"

s14-19 rep+aktuell.indd 4 2015-11-30 03:00

Flera lösningar behövs för att stoppa uppvärmningen

Klimatexperten Markku Rummukainen tror snarare på nya lösningar än förbud.

vad är cop21?

MÖTET ÄR DET 21:a i ordningen av klimattoppmöten som hållits av alla parter under FN:s klimatkonvention.

MÅLET ÄR ATT komma överens om en ny klimatkonvention, det vill säga de klimatmål som ska gälla från och med år 2020.

AVTALET SKA INNEHÅLLA åtaganden så att den globala uppvärmningen inte överstiger en ökning med två grader. Metoden är att få stopp på ökningen och minska utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid, dikväveoxid, metan och ozon.

MÖTET I PARIS hålls mellan den 30 november och 11 december 2015, men det kan hända att det drar ut på tiden och pågår ett par dagar extra om det blir svårt för världens länder att komma överens.

DEN FÖRRA KLIMATKONVENTIONEN (UNFCCC) är från 1992 och har skrivits på av i princip alla världens suveräna stater (196 stycken) och förhopp-ningsvis kommer det nya avtalet skrivas på av lika många.

Markku Rummukainen är forskare vid Lunds universitet och en av författarna bakom bland annat IPCCs senaste klimatrapport, samt rapporten Klimatsäkrat Skåne. Han ser ett behov av flera olika lösningar för att stoppa den globala uppvärmningen.

1. Teknikutveckling. Vi behöver bli av med fossila bränslen. I världen rör det sig till en stor del om kolbaserad elproduktion, transportsektorn och industrier, men även bostäder. Markan-vändning (inklusive jordbruk) orsakar också utsläpp. I Sverige är transportandelen en stor källa, samt tillverkning. Våra konsum-tionsrelaterade utsläpp har dessutom stigit.

2. Transformativa förändringar. Vi måste tänka över hur vi vill ha våra samhällen, till exempel när det gäller städer och mobi-litet. Behöver vi röra på oss lika mycket i framtiden, eller kan vi exempelvis samlokalisera boende, skolor och jobb?

3. Återanvändande i stället för förbrukning. Hållbar konsumtion är oerhört viktigt i sammanhanget. Hur vår syn ändras över tid gällande vad vi äter, hur vi bor, reser och shoppar betyder mycket.

4. Normförändring. Det handlar inte om att peka ut individen el-ler om förbud utan i stället att erbjuda nya lösningar. De ska inte göra livet sämre utan bättre.

5. Fattigdomsbekämpning och minskade klyftor. Frågorna som rör samhället, klimatet och naturen hänger ihop och förstärker varandra på gott och ont. För att komma vidare måste vi arbeta med dem parallellt. Lösningar på en fråga bidrar ofta till lösning-ar på andra frågor.

TEXT OCH FOTO TINDRA ENGLUND

18 lundagård nr 8 2015

aktuellIL

LUST

RAT

ION

: AN

GEL

ICA

KAU

NTZ

s14-19 rep+aktuell.indd 5 2015-11-30 03:00

Flera lösningar behövs för att stoppa uppvärmningen

Klimatexperten Markku Rummukainen tror snarare på nya lösningar än förbud.

aktuell

lundagård nr 8 2015 19

Varför har Paris drabbats av två stora terrorattentat i år? Johannes Heuman, forskare i fransk historia och mino-ritetspolitik, berättar om fransk sekularism, islamo-fobi och radikalisering.

Hur kommer det sig att Frank-rike blivit en måltavla för inter-nationella terroristnätverk?

– En förklaring ligger i den franska utrikespolitiken. Det finns en lång tradition av att ska-pa goda relationer med hårdföra regimer i Mellanöstern och Nord-afrika, för stabilitet och terrorbe-kämpning. I länder som Algeriet, Mali, Afghanistan och Saddam Husseins Irak har Frankrike varit en partner till regimen. Detta har gjort Frankrike till en måltavla för jihadistiska grupper i de här länderna, som ofta varit i opposi-tion mot regimen.

Den andra anledningen är den sekularism som präglar det franska samhället. Majoriteten av Frankrikes fem miljoner mus-limer har anammat en sekulär version av islam. Det provocerar terroristgrupperingarna som vill slå upp splittringar i det franska samhället. Om muslimer stigma-tiseras ytterligare i Frankrike blir det enklare för radikala grupper att rekrytera medlemmar.

Finns det inrikespolitiska förklaringar också?

– Ja, det gör det. Radikalise-ring har varit ett problem under en lång tid. Salafismen, en del av islam som är reaktionär och konservativ, har varit etablerad i Frankrike sedan 90-talet och successivt vuxit. Inom salafis-men finns jihadistiska element och grupper. Även om vi natur-ligtvis talar om en mycket liten minoritet av Frankrikes mus-limer är detta ändå en allvarlig situation. Franska myndigheter beräknar att upp emot 10 000 personer har radikaliserats på ett sätt som är oroväckande. Det

är ett stort misslyckande för det franska samhället.

Handlar det inte om utanför-skap?

– Att många franska muslimer lever i utanförskap är självklart ett av grundproblemen. Men det är inte hela förklaringen till ra-dikaliseringen. Det handlar ock-så om en global trend där allt fler söker sig till extremistiska grup-per, problematiken är inte isole-rad till Frankrike.

Hur kan de senaste attack-erna kopplas samman med attentaten mot bland annat tid-ningen Charlie Hebdo i januari?

– Det finns likheter men också stora skillnader. Attackerna mot Charlie Hebdo och den judiska matbutiken var på ett tydligare sätt kopplade till motsättningar mellan delar av Frankrikes ju-diska och muslimska befolk-ning. Spänningarna mellan de här grupperna har vuxit i styrka sedan 60-talet och är huvud-sakligen relaterade till två sa-ker - Israel-Palestina-konflik-ten och avkoloniseringen av Nordafrika.

Hur då?– Det som hände under 60-ta-

let var att många muslimer allt tydligare började identifiera sig med Palestina och många judar med Israel. I samband med att konflikten skruvades upp ledde det till motsättningar mellan grupperna i Frankrike. Under kriget 1967 mellan Israel och dess grannländer blossade oroligheter upp i Paris. Det blev våldsamma-re under de palestinska Intifa-dorna på 1980-talet och början på 2000-talet. Förra sommaren blev jag själv vittne till oroligheter under Israels invasion av Gaza-remsan.

Avkoloniseringen av Nord-afrika är en annan process som skapat splittring mellan de här grupperna. De hamnade på olika sidor i konflikten. Den judiska befolkningen som bodde i Nord-afrika uppfattades som européer som stod på Frankrikes sida i den mycket blodiga konflikten i Al-geriet.

Frankrikes ödesfrågor

Vem Johannes HeumanGör Forskare i fransk historia och minoritetspolitik vid Uppsala universi-tet och École pratique des hautes études i Paris.Fun fact Tidigare redaktionsmedlem på Lundagård. Har även jobbat som smörgåstillverkare på den kortlivade nordiska snabbmatskedjan Nils i Paris.

Hur reagerade Franrike på attentaten i januari?

– Jag menar att franska politi-ker reagerade relativt förnuftigt. USA:s reaktion efter 11:e septem-ber sågs som ett dåligt exem-pel, franska politiker gick inte till några överdrifter. Det var ett klokt val, men idag kan vi kon-statera att det inte förhindrade nya attentat.

Hur kommer Frankrike reagera nu, tror du?

– Det är för tidigt att säga. Det finns en enorm press på reger-ingen att agera resolut i det här läget.

Det finns också risk att parti-erna på högerkanten, som länge velat strama åt migrationspoliti-ken, får vatten på sin kvarn och pekar ut muslimer. Dessutom kommer den islamofobi som re-dan finns troligtvis öka, vi ser redan nu attacker mot moskéer och muslimer. Frankrike står in-för stora ödesfrågor. Hela Europa står inför stora ödesfrågor.

Du jobbar då och då vid ett universitet i Paris, hur är stäm-ningen där?

– Jag har inte varit där se-dan attackerna, men de jag pra-tat med talar om en chockartad stämning. Fast de talar också om solidaritetsyttringar och där spe-lar studenter en aktiv roll. Sådana här katastrofer tenderar också att

stärka gemenskapen och hålla ihop samhället. Det är den vägen jag hoppas Frankrike nu går.

TEXT GUSTAV WIRTÉNFOTO JENNI SANDSTRÖM

detta har hänt

▶ Den 7 januari går två män in på satirtidningen Charlie Hebdos redaktion och dödar tolv personer.

▶ Två dagar senare tar en man från samma terrorcell 16 personer som gisslan i en judisk mataffär i Paris. Han dödar fyra i gisslan och skjuts sedan av polisen.

▶ Den 13 november sker den första av tre själv-mordsbombningar utanför fotbollsarenan Stade de France.

▶ Samma kväll går fyra män in på rockklubben Bataclan och börjar skjuta.

▶ Skottlossningar och självmordsbombningar sker på tre andra caféer och restauranger i Paris.Totalt dödas 129 personer.

"Ett stort misslyck-ande för det fran-ska samhället"

s14-19 rep+aktuell.indd 6 2015-11-30 03:04

porträttet

Redigering: Tove Nordén20 lundagård nr 8 2015

TEXT CAMILLA GÖTH FOTO SAMIR AKHMEDOV

Driven av klimatångestPolitikern, ekonomen och aktivisten Kitty Ehn såg filmen om Mahatma Gandhi som 14-åring och insåg att hon hade ett ansvar i kampen för en rättvisare värld.

"Man kan säga att jag har blivit vän med min värsta fiende"

Google säger att det är cirka 1259 kilo-meter mellan hennes lägenhet i Paris och min i Malmö. Det känns ganska nära. Kanske känns det som ett extra kort avstånd eftersom det bara har gått några dagar sedan terrordåden. Sky-pemelodin spelas och Kitty Ehn svarar.

Hon sitter i ett enkelt inrett rum. Klockan är snart tio på kvällen. Hon har precis kommit hem från universi-tetet och säger att hon inte är van vid sena föreläsningar, men gestikulerar engagerat och låter pigg på rösten när hon pratar. Kitty Ehn är 23 år och le-ver för klimatfrågan. Sedan de tidiga ungdomsåren har hon jobbat och en-gagerat sig för klimatet.

HON ÄR UPPVÄXT i Karlskrona, det var där i högstadieklassrummet när en film om Mahatma Gandhi spelades som Kitty Ehn insåg att hon faktiskt inte bara hade ett ansvar att kämpa mot orättvisor. Hon förstod också att det var hennes och andras rättighet att få de verktygen som behövs för att förändra – demokrati, utbildning, yttrandefrihet.

HENNES FOKUS OCH bestämdhet vitt-nar om att hon började en politisk karriär redan som 15-åring. Det upp-dagades att hennes kommunala skola skulle stänga ner och ge plats åt alla friskolor som dykt upp de senaste åren. Hon blev arg. Kavlade upp ärmarna och skickade en insändare till Blekinge Läns tidning.

– Skolan räddades! Socialdemokra-terna och jag började att samarbeta och det var där min politiska karriär bör-jade. Sedan satt jag med i styrelsen för Socialdemokratisk ungdom i Blekinge, men när jag var 19 år lämnade jag So-cialdemokraterna för Miljöpartiet. Jag tyckte inte Socialdemokraterna var tillräckligt gröna, berättar hon.

MEN DET BLEV ekonomi Kitty Ehn valde att studera på universitet. Nu har hon tagit en kandidatexamen i national-ekonomi från Lunds universitet och har kommit halvvägs på en master vid Handelshögskolan i Köpenhamn, som nu avslutas med utbytesstudier i Paris. Och visst är det fördomsfullt att tänka att ekonomer kanske inte är de som brinner mest för att bekämpa orättvi-sor, men det går ändå inte att låta bli att undra.

– För att förändra systemet måste

man förstå det. Man kan säga att jag har blivit vän med min värsta fiende, säger hon.

Kitty Ehn pratar om att det nuva-rande systemet är ohållbart. Men finns det inga andra sätt? Skrota kapitalis-men känns långt från att bli realitet. Hur går man ens tillväga?

– Det låter radikalt eftersom det i nuläget är otänkbart. Kapitalismen ligger djupt rotad i oss och därför fal-ler det oss också naturligt att bara leta lösningar inom dagens system.

OCH DET ÄR alternativa system som är hennes hjärtefråga. Hennes mas-tersuppsats ska vara en utvärdering av olika initiativ som vill utmana da-gens ekonomiska system. Bland annat bitcoin, den digitala valutan som har diskuterats en del de senaste åren och divesteringsrörelsen som jobbar mot investering i moraliskt tveksamma aktier och fonder, som till exempel fossilindustrin. I november släpptes också klimatantologin Bevare mig väl, där Kitty Ehn har skrivit ett kapitel om hur klimatkampen hör ihop med kapi-talismen.

MED FEM KLIMATTOPPMÖTEN i bagaget blir COP21 i Paris det sjätte i raden. På COP21 deltar hon tillsammans med Fältbiologerna, en del av den globala miljörörelsen. De har ett läger med an-dra engagerade och samlar kraft och får inspiration för att fortsätta kampen för en klimatvänligare värld. Kitty Ehn blickar tillbaka på de senaste årens toppmöten. Hon tycker det är exklu-derande att civilsamhället och med-borgares röster inte blivit ordentligt inkluderade. Hon slår sig frustrerat för pannan. Men det var bra att många ursprungsbefolkningar fick sin röst hörd i Lima förra året, det är ju de som drabbas värst av klimatkrisen, fortsät-ter hon. Men så blir hon allvarlig och spänner blicken.

– Jag är rädd för att årets möte ska bli som tidigare år. Att länder gömmer sig bakom avtal fulla av fina men tomma ord och även om vi får ett klimatavtal kommer länder inte ta till handling.

KITTY EHN HAR ett annat drömscenario inför COP21.

– Jag önskar att alla ledare sätter sig ner som en förening gör när de ska göra sin budget och att de verkligen inte lämnar den där jävla förhand-

lingssalen förrän de har en budget som går runt. Så vill jag att ledarna gör, fast med koldioxidkvoter istället, säger hon.

Om Kitty Ehn är hoppfull eller inte inför framtiden vet hon inte själv. Det verkar som att hon ändrar inställning fler gånger under vårt samtal. Hon berättar om klimatdepressioner efter varje toppmöte. Att hennes klimat-ångest kommer och går. Men också om att det ger henne hopp att se hur illa berörda folk blir i tider när orätt-visor och klimatförändringar blir extra tydliga. Hon varnar i förväg om att det kanske kommer låta lite sjukt.

– En sak som ger mig mycket hopp är att se alla människor som är olyckliga på grund av orättvisor i dag. Vi mår inte bra av leva ohållbart och det har också tagit fram en drivkraft hos människor.

I DE STUNDER allt känns alldeles för tungrott tänker hon att hon aldrig skulle vara lycklig om hon inte ens försökte förändra det som är orätt-vist. Och hon hittar inspiration i smått som stort. Allt från att uppleva hur allt hänger ihop på jorden till miljösuper-stjärnan och journalisten Naomi Klein.

– Jag är fullt medveten om att jag som ensam människa inte kan rädda hela världen men jag vill liksom inte leva mitt liv utan att kämpa för detta. Det är det jag återkommer till när allt känns meningslöst.

KITTY EHN ÄR politikern, ekonomen och aktivisten. Med saklighet förkla-rar hon. Komplicerat analyserar hon. Frustrerat men ändå hoppfullt säger hon att kapitalismen måste krossas.

– Om tio år ska jag ha skrivit minst en bok, rest världen runt och delta-git i olika initiativ för klimatet. Jag ska också vara med i implemente-ringen av ett hållbart alternativ till kapitalismen.

kitty ehnÅlder: 23Har pluggat: EkonomiGör: Politiker och klimataktivistAktuell med: Har skrivit ett kapitel i klimatantologin Bevare mig väl som kom ut i november med bland annat SVT-meteorologen Pär Holmgren och klimatexperten Anders Wijkman.

s20-21 porträtt.indd 1 2015-11-30 03:05

porträttet

kitty ehn

s20-21 porträtt.indd 2 2015-11-30 03:06

läs om mer historiska händelser på lundagard.se ◣historiska händelser

: 22 lundagård nr 8 2015

s22-23 historiska händelser.indd 1 2015-11-30 03:08

läs om mer historiska händelser på lundagard.se ◣historiska händelser

Redigering: Angelica Kauntz lundagård nr 8 2015 23

Fadern, örnen och den heliga rökningen

1890 föddes Lund, Malmö, Krischan, Helsing-krona och Sydskånska nationen. Deras his-toria går dock betydligt längre tillbaka än så. 1890 var inte bara startskottet för de nationer vi känner idag, utan också slutet för den ge-mensamma Skånska nationen, som grunda-des redan vid Lunds universitets begynnelse. Då var det en sammanslutning av och för stu-denter födda i Skåne, för att på olika sätt bistå varandra under studietiden.

De första skälvande åren i den Skånska nationens historia har olyckligtvis fallit i glömska. Detta kan vi skylla på den Skånska nationens första kända kurator, med det la-tiniserade namnet Cornificium Ibinsulanum. En kväll i juni 1687 berättas det att han stack ner och dödade sin kamrat med värja, varefter han drog iväg med nationens kassa och alla protokoll. Motivet till kuratorns dåd är fortfa-rande okänt, men historikern Göran Larsson gissar att det kan ha rört sig om ett snedsteg i ”fyllan och villan".

PROTOKOLLEN ÄR FORTFARANDE spårlöst för-svunna, men vi kan gissa oss till att nationen grundades någon gång strax efter universite-tets grundande 1668. Vid denna tidpunkt hade nationerna emellertid dåligt rykte – så illa att universitetet försökte förbjuda deras existens.

– Man var rädd för att de skulle bli härdar för lössläppthet. Sen insåg man att – nej, vi kan nog använda dem istället. Vad som hände var att myndigheterna och universiteten tog nationerna i sin tjänst, säger Göran Larsson.

Nationerna utvecklades därefter snabbt till ett tvingande kontrollorgan. Alla studenter var tvungna att ställa in sig hos nationens in-spektor, som likt en god fader skulle hålla ett vakande öga på studenterna om de skulle råka i trubbel, eller själva ställa till med oreda.

– Många som skrevs in vid universiteten var inte mer än 15, 16 år. Då fanns det behov av någon slags ställföreträdande familj, förkla-rar Göran Larsson.

I Skånska nationen hade man dock pro-blem med att vissa studenter vägrade inställa sig. Det gällde framför allt studenter som kom från Lund och stod kvar under sina för-äldrars beskydd. Man menade helt enkelt att man inte behövde ha ytterligare en ”inspek-tor” utöver föräldrarna att stå till svars inför.

NÄR MAN LÄSER den Skånska nationens ord-ningsregler är det kanske inte så svårt att förstå att vissa försökte komma undan. Allt från att utebli från nationsmöten till att svära kunde ge straffböter. Var svordomen dess-utom riktad mot inspektorn dubblades notan.

För dem som inte hade lika nära hem till föräldrarna kunde nationen å andra sidan vara en ovärderlig trygghet om man råkade i svårigheter.

– Man får tänka på att många var mycket längre hemifrån än idag för att kommunika-tionerna var så mycket sämre. Blev du sjuk och inte hade några anhöriga i stan så var du hänvisad till att få hjälp av nationen, förklarar Göran Larsson.

DEN SKÅNSKA GEMENSKAPEN kunde vara ett annat skäl för skånestudenterna att ansluta sig till nationen. Vid nationens grundande på 1600-talet hade Skåne alldeles nyligen över-tagits av Sverige, och det rådde under en tid motsättningar mellan skånska och svenska studenter.

I den Skånska nationen har man emellertid aldrig behövt hålla tillbaka på skånskheten. Vid fester sjöng man hyllningsvisor till Skåne och från 1800-talets mitt lät man göra fanor med det skånska landskapsdjuret örnen. Nå-got senare bildades till och med en ”lands-målsförening”, för att utforska intresset i det skånska landskapet och ”söka lära känna det skånska lynnet”.

KVINNOR STÄNGDES DÄREMOT alltjämt ute ur gemenskapen. Några kvinnliga studenter fanns inte förrän 1882, och nationsfesterna var länge förbehållna manliga gäster. Man kunde dock sträcka sig så långt som att till-låta kvinnor att titta på festerna, uppe från läktarna i Stora salen på AF-borgen.

– Kvinnorna skulle sitta där uppe och titta på grabbarna som var där nere och tjoade. Någon gång senare fick de lite vin och pastej. Under en lång period var det en ren grabb-

klubb, konstaterar Göran Larsson.I Skånska nationen fördes en hätsk debatt

kring kvinnornas deltagande under 1800-ta-let. Konservativa röster varnade för att kvin-norna skulle förstöra ”kamratlivet” och att det skulle leda till rökförbud, eftersom det ansågs opassande att röka i kvinnligt säll-skap.

Festkommittén var å andra sidan mer pro-gressiv och sökte finna lösningar på proble-met. Sedan rökning förpassats till för män-nen avsatta rökrum var argumenten mot att stänga ute kvinnor närmast tillintetgjorda, och 1889 bjöds kvinnorna ned från läktarna. Festyran blev dock kortvarig – detta kom att bli den Skånska nationens sista fest någonsin.

1890 SPLITTRADES NATIONEN upp i dagens skånska nationer. Man ansåg att nationen helt enkelt hade växt sig för stor. Det ryktas även att inspektorn tyckte att det var för svårt att lära sig alla medlemmars förnamn. Göran Larsson skrattar åt ryktet, men förkastar det inte helt.

– Ja, det är nog att ta i, men det illustrerar ju någonting. Nationsidén krävde en personlig relation, där inspektorn skulle vara lite grann som en far.

Redan 1833 delades nationen in i sex sektio-ner för att avhjälpa problemet med nationens storlek. Jämförelsevis med dagens nationer delades Lundsektionen i två delar – mellan de ”riktiga” Lundaborna och de som kom från trakterna omkring, vilka kallades ”perio-ikerna”, efter en antik term. 1890 slogs de båda grupperna ihop, samtidigt som man gjorde den slutliga delningen i fem fristående skån-ska nationer.

KÄNSLAN AV ATT höra samman som Skånebor dog dock inte ut för det. Inte minst märks det i den traditionsenliga Gåsafesten, som fortfa-rande hålls var femte år. Då plockar man fram de gamla fanorna, sjunger hyllningssånger till Skåne och frossar i den traditionella gå-samiddagen.

Få saker är sig likt sedan Skånska nationens glansdagar, men vi behöver knappast sörja för det. Inspektorn har släppt på tyglarna och straffböter är sedan länge förpassade till ar-kiven. Kvinnor får dessutom numera delta ak-tivt i festligheterna, i stället för att bara sitta på läktaren och tugga pastej.

I år fyller de skånska nationerna 125 år. I dag känner vi dem som Lund, Malmö, Krischan, Helsingkrona och Sydskånska. Men frågan är om vi ens hade känt igen deras stamfader som en nation, om vi hade kunnat gå tillbaka till när allt först drog igång på 1600-talet.

"Kvinnorna skulle sitta där uppe och titta på grabbar-na som var där nere och tjoade."

XTEXT JOSEFIN GRANETOFTILLUSTRATION HENRIK LARSSON

s22-23 historiska händelser.indd 2 2015-11-30 03:08

24 lundagård nr 6 2015

kulturreportage

För att lösa klimathotet kan individers val spela större roll än vad många tror. Men är vi verkligen villiga att offra vår bekväm-lighet i klimatkrisens namn – och vad händer om vi inte gör det?Är det verkligen möjligt att bli uttråkad av jordens undergång? Det är den första fråga Naomi Klein ställer sig i filmen This changes everything som handlar om klimatföränd-ringarna och är baserad på hennes bok med samma namn. Filmen igenom återkommer hon hela tiden till ett faktum som hon me-nar mer än något annat förklarar varför vi har de miljöproblem vi har i dag - nämligen det faktum att vi alla uppfostrats i tron att det ligger i den mänskliga naturen att vara självisk och sträva efter ständig tillväxt.

NÄR JAG HÖR detta får det mig att tänka på en kväll när jag drack hemvändaröl med barndomskom-pisar förra julen. Då hamnade jag

nästan i ett bråk med en av dem eftersom jag inte höll med henne om att det var rimligt att hon och hennes kille tog sig med flyg för att hälsa på varandra, trots att hon bodde i Norr-land och han i Skåne. Det påminner mig ock-så om när mina kollegor och jag skulle åka till Norge från Sverige men de trots att bussen är billigare och Norge ligger nära väljer att flyga eftersom det trots allt är snabbare och/eller kanske bekvämare. Det får mig att tänka på alla hundratals anledningar människor kan komma på att rabbla upp till att de inte är vegetarianer – och som jag själv rabblar upp till försvar för att jag inte är vegan. Och allra mest får det mig att tänka på det samman-fattande försvaret att ”Det spelar ingen roll om jag förändrar mig, det som behöver änd-

ras är systemet”.

FÖR FASTÄN DET är ett synsätt som absolut har sina poänger kan jag inte låta bli att tänka att det faktum att vi människor fortsätter att göra miljöfarliga saker inte beror så mycket på att det skulle vara ett faktum att det ändå inte skulle ha någon effekt för planeten om vi bör-jade agera annorlunda. Det känns någonstans i de skuggigare regionerna av mitt medvetan-de snarare för mig som att vi bara inte orkar bry oss. Och att vår passivitet underlättas just av det faktum att få i dagens samhälle ifråga-sätter om du väljer att agera själviskt eller be-möter skrikande isbjörnar med en gäspning. Samtidigt är det här ju någonting som jag mer gissar än vet. Så för att ta reda på hur det lig-ger till med den saken bestämmer jag mig för att leta upp någon som verkligen gått på dju-pet med frågan om hur mycket det egentligen

xtext virve ivarssonillustration åsa pålsson

foto jonas jacobson

Vad är väl en weekendresa?

s24-25 kulturreportaget.indd 1 2015-11-30 03:24

spelar roll hur individer väljer att agera i mil-jöfrågan – och vad som skulle kunna förklara att många av oss ändå är så passiva.

En som har skrivit sitt mastersarbete om just denna fråga är Seth Wynes, nyexamine-rad forskare i hållbarhet vid Lunds univer-sitet. Sammanfattningsvis menar han att individers val troligen kommer att spela en större roll för jordens framtid än vad många påstår. Detta, menar han, eftersom många av de lösningar som värderar individers val som en mindre viktig faktor för att kunna möta klimatkrisen också förutsätter att en teknik kommer att fungera som i själva verket är väl-digt oprövad.

- ICCP (The Intergorvenmental panel on climate change) ses ju som de stora experter-na på detta område. Men majoriteten av deras scenarion där vi ändå håller oss inom en säker temperatur i framtiden förlitar sig på en tek-nik som handlar om att karva ut och förvara koldioxid.

- Eftersom denna teknik inte prövats på en bred basis menar jag att det är dumt att bara förlita sig på den kommer att fungera. Gör den inte det kommer vi nämligen att vara i ett väl-digt dåligt läge, säger Seth Wynes.

Hans tanke är att ett bättre sätt att angripa problemet vore att satsa på att ändra indivi-ders levnadssätt. Lyckas man göra det på bred front skulle man nämligen på så sätt kunna se till att planeten håller sig på en säker tempe-ratur, och inte vara beroende av att tekniken som ICCP talar om verkligen fungerar.

DET ÄR DOCK inte på alla områden som det spelar så stor roll hur individer agerar. Enligt Seth Wynes handlar utmaningen om att se till att göra de förändringar i sitt handlande som är mest effektiva.

- Det verkar till exempel spela en ganska försumbar roll för klimatförändringarna om enskilda individer sopsorterar eller inte. Dä-remot är det ju bra på andra sätt eftersom det ser till att material återanvänds, säger Seth Wynes.

För att undvika att jordens temperatur höjs till över två grader vilket troligtvis skulle sända oss in i ett klimatkaos menar Seth Wy-nes att det framförallt finns fyra saker som är viktiga att tänka på för individer. Nummer ett är att föda färre barn, nummer två är att äta mindre kött- och mejeriprodukter och num-mer tre och fyra är att flyga mindre och att undvika att äga en bil.

ATT PRATA OM hur många barn andra ska föda känns både känsligt och svårt men att äta mindre animaliska produkter och åka mindre bil och flyg, det känns ändå som nyårslöften som många av oss ganska lätt borde kunna hålla. Så varför tar så många fortfarande utan dåligt samvete flyget på spontana weekend-resor, skaffar bil som att det vore obligatoriskt och äter animaliska produkter i majoriteten av veckans måltider? Seth Wynes tror dels att vi har strukturer som jobbar emot oss och som vi nästan måste överkomma för att agera mil-jövänligt.

- Säg till exempel att jag vill undvika att flyga men har ett kontokort som gör att jag samlar poäng varje gång jag flyger. Då kom-

mer jag att ha stora incitament till att ta en större flygresa i slutet av året, säger Seth Wy-nes.

VÅR FORTSATTA KÖTTKONSUMTION tror han mycket kan bero på kulturella vanor.

- Kött ses fortfarande som något manligt, det finns en spridd bild av att man är lite fjol-lig om man inte äter det. Jag tror faktiskt att det främst är det faktum att det är en så spridd kulturell statusmarke-ring som gör att inte fler går över till vegetariskt.

I allmänhet tycker Seth Wynes att samhället har lagt fokus på lite fel saker.

- Många ser det som en dödssynd att kasta skräp på gatan medan samma personer knappt reagerar när en kompis till dem tar ett flyg bara över en helg fram och tillbaka till ett annat land. Detta trots att det senare har stor inverkan på klimatet medan individers nedskräpning spelar en försumbar roll.

Men om lösningen som går ut på att för-lita sig på bara på teknik var osäker eftersom tekniken är oprövad – är då inte lösningen att förlita sig på att individer förändrar sitt levnadssätt osäker eftersom människor är just bekväma? Är folk i allmänhet verkligen beredda att resa i några fler timmar eller äta mindre animaliska produkter, även om de vet att de därmed gör en insats för klimatet? Jag är skeptisk.

Seth Wynes understryker att hans poäng inte är att ansträngningarna för att stoppa klimathotet bara ska fokusera på individers handlingar. Det finns naturligtvis massa an-nat som också är viktigt.

- Min poäng är tvärtom att det är dumt att satsa allt på ett enda kort och att om vi ska lösa det här så är det viktigt att inse att vi då måste agera på både en kollektiv och indivi-duell nivå.

SETH WYNES SER dock det som en stor risk att människor kommer att vara just för bekväma för att ändra sig. Han tror att man kanske kan komma åt den problematiken genom att fo-kusera på att övertyga nyckelpersoner om att ändra sig.

- När studier gjorts på hur man gör för att få folk att ändra sitt beteende till det bättre för miljön har man kunnat konstatera att en me-tod som man kan kalla ”den goda grannen” varit effektiv. Den går ut på att man får en person i ett område som andra ser upp till att förändra sitt beteende till det bättre. Då anpassar sig ofta andra.

Det är dock tveksamt om denna metod fungerar lika bra vad gäller köttätande och bilresande då un-dersökningarna ofta gjorts på saker som är lättare att mäta, så som att ändra sin privatkonsumtion av energi.

Seth Wynes menar att det inte är säkert att anpassningen till klimathotet nödvändigtvis kommer behöva betyda att vi måste sänka vår levnadsstandard.

- Det kan bli så att folk som lever i västvärl-den kan behålla sin levnadsstandard på be-

kostnad av alla andra delar av planeten och att strukturer slutligen kommer att tvinga oss till förändring. Men med tanke på vad vi riskerar om den planen inte fungerar så skulle jag säga att det är smartare att inte satsa allt på att det verkligen kommer hända, säger han.

NÄR ALLT KOMMER omkring verkar svaret på frågan om det är systemet eller individer som behöver agera för att avvärja klimathotet vara

att handling krävs från båda håll. Samt att det ibland är ganska svårt att se var in-dividen börjar och systemet slutar. Filmen This changes everything marknadsförs i allmänhet mer som en film om system än om männ-iskor.

Ändå är som sagt det genomgående temat i filmen den självbild som vi människors i all-mänhet går omkring med av oss själva som ofrånkomligt själviska. Naomi Klein säger att det var när hon insåg hur mycket det påverkar oss att vi om och om igen matas med denna historia som hon slutade upp med att gäspa åt isbjörnar.

FÖR HON INSÅG att saker då borde gå att ändra om man bara berättade en lite annan historia. Och mot slutet av filmen befinner vi oss plöts-ligt i en sådan, i Tyskland. Ett land vars energi i dag till 30 procent består av förnyelsebar en-ergi. Omställningen till förnyelsebar energi har enligt Naomi Klein inte så mycket skett på grund av regeringen, som på grund av att be-folkningen i allmänhet först gjorde motstånd mot fossila bränslen och sedan tydligt genom så väl demonstrationer som demokratiska val visade vad de ville ha i stället.

Och fastän det är en mobilisering som känns långt ifrån lätt att få gjord i en hand-vändning tänker jag efter filmen att det ändå ligger en del i en annan sak som Naomi Klein sa apropå lobbyföretaget Heartland som fla-shade förbi i filmen. De lägger massor av pengar på att med humor förneka klimatför-ändringarna och Naomi Klein sa de gör detta eftersom de förstått hur mycket det faktiskt skulle kunna förändra om fler av oss verkligen började ta klimathotet på allvar.

Så kanske handlar när allt kommer omkring utmaningen vad gäller klimatförändringarna faktiskt om att odla förmågan att kunna hålla sig för skratt. Och om att på detta sätt kunna motstå de som med kortsiktiga ekonomiska motiv försöker framställa jordens undergång som ett ändå ganska sexigt alternativ för oss.

Redigering: Åsa Pålsson

"Är folk i allmänhet verkligen beredda att resa i några fler timmar?."

lundagård nr 6 2015 25

kulturreportage

VIKTIGAST ATT TÄNKA PÅ... ... för individer , enligt Seth Wynes

▶ Hur många barn man skaffar

▶ Hur mycket bil och flyg man åker

▶ Hur mycket kött-och mejeriprodukter man äter.

Vad är väl en weekendresa?

s24-25 kulturreportaget.indd 2 2015-11-30 03:25

”Mitt under förspelet frågade jag mig plötsligen, vad håller jag på med? Varför vill jag göra det här? Och så slutade jag.”

DET VAR MITT första år som student i Lund. Olle hade försökt dejta samma tjej i flera månader, igår kväll hade han äntligen lyckats få till det. Idag hade vi killar samlats i hans korridorrum. Nu skulle han få sin tid i rampljuset, äran han förtjänade efter allt slit, upprättel-sen efter att hans kompisar tyckt att han var en patetisk loser. I stället kom detta.

Först föll rummet i total tystnad. Sedan fylldes vi, hans vänner, av nå-got slags kollektiv ilska. Det var som om George Clooney i slutet av Ocean’s Eleven skulle ge tillbaka pengarna han precis stulit och gå hem och kolla på tv. Samtliga närvarande tävlade i att göra ner honom, vi kallade honom idiot, ifrågasatte hans mentala hälsa. Även jag, som inte känner honom så väl slängde mig in i leken. Detta skulle han aldrig få glömma och aldrig få göra om.

Det ingen frågade honom var varför han, om han nu inte var intresserad av den här tjejen, ändå under flera måna-der hade facebookstalkat henne, sökt upp henne på fester och aldrig accep-terat hennes många ”nej” som defini-tivt? Varför hade han betett sig som en stereotypt ”jobbig kille” för att få ligga med någon som han inte ens ville ligga med? Varför gjorde han så, varför gör många andra killar så, varför gör jag så? Detta var frågor jag aldrig ställde, men som har följt med mig genom de år av studentliv som passerat sedan dess.

DE SENASTE VECKORNA har ännu en i raden av uppgörelser mot sexism och sunkighet i nationslivet startat, efter att två tjejer blivit utslängda för att ha klagat på sexism vid Malmö nation.

Fokus ligger oftast, med rätta, på de drabbade tjejerna. Men det är något skevt i att inte problematisera män-nen alls. Den senaste tiden har dock något börjat hända. I Sverige har tv-serien Boys tolkats som en uppgörelse med manlig sexualitet, i Storbritan-nien sänds just nu sista säsongen av tv-serien Peep Show, som också kan tolkas som en uppgörelse med man-liga ideal. Kanske blir det nu vanligare att även det maskulina ses som socialt konstruerat?

”If you don’t sleep with her, I will, and then I’ll remind you about it forever.” – Steven Hyde, That ’70s show

För mig symboliserar That ’70s show manlighet. För mitt högstadiejag var Eric, Hyde och Kelso coola snubbar som levde spännande liv. I sin källare dis-kuterade de olika problem och gav svar på alla frågor en ung tonåring kunde ha. Citatet kommer från ett avsnitt där huvudpersonen Erics kusin avslö-jar att hon är adopterad. När Eric ändå inte vill ligga med henne mobiliseras grabbgänget, inte helt olikt hur jag och de andra mobiliserade oss mot Olle den där kvällen på hans korridor.

Hotet att någon annan kommer lyckas med det man själv misslyckas med driver Eric till att vilja ha sex med sin kusin. Men jag tror även att det är en känsla som drivit mig och andra killar i studentlivet att göra saker som vi kanske inte vill, för att se bra ut i an-dras ögon.

”Den som inte deltar i kampen när andra kämpar, den som bara försöker bevara sin ställning medan andra strävar efter att förbättra sin, kommer ofrånkomligen till sist att räknas som ’mindre’ och svagare än de andra” – Norbert Elias, Civilisa-

läs fler kulturtexter på lundagard.se ◣kultur

Redigering: Angelica Kauntz26 lundagård nr 8 2015

kvinnor och barn - ni får vara med nuI årets julkalender kommer his-torieätarduon Erik Haag och Lotta Lundgren att äta och klä sig genom

historiens olika samhällsklasser. Denna gång gör de det tillsammans med barnen. Förutom att det lyfts frågor om klass så ska även kvinnan och hennes roll få ta plats i det förflutna. Ett stort steg med tanke på att skolböckerna tappat bort henne i his-torieskrivningen.

Även om julkalendern lyfter frågor om klass och genus, är de viktigaste i centr-um för julkalenderns historieskildring: barnen. De är inte längre bortglömda. Vi kommer få se hur barnen ätit och klätt sig. Hur barnens villkor förändrats.

Årets julkalender berättar inte bara his-torien, den skapar en ny – där kvinnor och barn också får plats. Det ser jag fram emot.

ANGELICA KAUNTZ

drömmarnas skepp

TINDRA ENGLUND

Minns ni inledningsscenen i Titanic? Hur människorna jublar både på däck och i hamnen, de skickar slängkyssar och hoj-tar sina farväl medan den majestätiska båten stävar ut ur hamnen. Själva luften tyckts darra av förväntan. Sist ombord är Jack och Fabrizio, två unga killar med stora framtidsplaner. Skeppet bar inte bara med sig runt 2 225 människor utan också deras drömmar och som Rose säger ”Titanic was called the Ship of Dreams.”

I MITTEN AV september utspelade sig en liknande scen framför mina ögon, farty-get var dock något mindre och solen hade hunnit gå ner innan det lämnade Mytili-nis hamn. Men glädjen, jublet och den förväntansfulla stämningen var precis den samma. Till vänster om mig stod två unga killar från Syrien, de log och forma-de sina fingrar till ett segertecken.

Trots att flyktingarna var väl medvetna om att på andra sidan vattnet väntade en mödosam färd kantad av taggtråd och tårgas så hägrade drömmen ändå i norr. Drömmen om en plats att få kalla hem, drömmen om en plats fri från krig och förtryck. Även detta skepp hade med rätta kunnat kallas för drömmarnas skepp och de som stod kvar nere på kajen ropade lyckönskningar och vinkande febrilt.

NÄR SVERIGES REGERING den 24 november gick ut med sina nya riktlinjer för möj-ligheterna att söka asyl kunde man ana hur ett dån genljöd genom Europa. Dånet av tusentals drömmar som gick i kras. Marthin Luther King höll en gång ett tal om drömmarnas makt. Men drömmar har inte bara makt att förändra världen till det bättre, krossade drömmar kan också vara livsfarliga.

Enligt bland annat professor Hans Rosling är unga arga och frustrerade män med dåliga framtidsutsikter en god rekryteringsbas för terroristorganisa-tioner. I Trollhättan såg vi dessutom att när frustrationen och de krossade drömmarna vuxit sig tillräckligt star-ka krävs det ingen organisation, även en ensam ung man kan bli en terrorist.

FÖR ATT MOTVERKA detta tror jag att det behövs fler människor som Tita-nics ”Molly Brown”, det vill säga männ-iskor som i stället för att exkludera, vå-gar omfördela resurser för att vårda andras drömmar. Tyvärr ska-par de tillfälliga uppehålls-tillstånden nu ett isberg i vår väg, ett berg som ris-krar att sänka drömmarna för alltid.

Ett ligg för grabbfridenTv-serien Boys har blivit häftigt kritiserad sedan sin lansering. Filip Rydén känner dock igen sig i Leo och hoppas att han bara är början på en motvikt till de hetsare som annars fått prägla hans studentliv.

ILLUSTR

ATION

: AYD

IN R

AM

EZAN

I

s26-27 kulturuppslaget.indd 1 2015-11-30 03:27

läs fler kulturtexter på lundagard.se ◣kultur

lundagård nr 8 2015 27

Rimligen har det även tävlats mellan kvinnor innan dess, om tävlandet, som Norbert Elias hävdar, är oundvikligt.

Dessutom ligger väl även tjejer runt i studentlivet ibland. Så är sexhets verkligen en killgrej?

Jag tror nog ändå det. Olle är inte det enda exempel jag har, det har titt som tätt hänt att jag varit med om att skuldbelägga en kille som valt att inte ha sex. Jag har aldrig stött på en tjej som varit i samma situation.

”Jag får så sjuka bilder, av vad tjejerna är, vad killarna är, och det är inte najs, det är inte så jag vill ha sex. Jag vill att det ska vara love” – Leo, Boys

I första avsnittet av tv-serien Boys förkunnar en av huvudpersonerna, Leo, att han är trött på mekaniskt, då-ligt sex. Det är kärlek han vill ha. Men innan avsnittet är slut har han ändå just mekaniskt sex. Varför han gör det är oklart. Han går ner till en bar, hon tittar på honom, säger att hon vill ligga och så gör de det. Det märks tydligt att han inte vill, men likväl ställer han upp. Varför?

Den frisläppta kulturen i Lunds stu-dentliv, och vår generation generellt, kan vara härlig på många sätt. Proble-men uppstår när sex, som för Leo och Olle och även mig själv, inte baseras på en genuin vilja.

Jag tror och hoppas att de flesta som flirtar har ett seriöst intresse i grun-den. Vi kan trots allt ligga utan att tävla, och vi kan tävla utan att ligga. Problemet är att vi även kan tävla ge-nom att ligga. Figurer som represente-rar detta, figurer som Stiffler, Barney och Hyde, är synliga i populärkulturen och påverkar oss. Personligen kän-ner jag att jag aldrig slipper undan den hets som etablerades innan jag ens visste vad sex egentligen var. Men jag har ändå hopp, saker börjar hända, vi börjar prata om det. Jag hoppas att fler kommer att fråga sig: Vad håller jag på med? Varför vill jag göra det här?

Det tänker i alla fall jag göra.

*Olle heter egentligen något annat.

TEXT FILIP RYDÉN ILLUSTRATION VIVA IVARSSON

"Ha sex eller var värdelös. Ha myck-et sex och var värd mer."

KLAPPEN SUGERfallet i trappenEn kvinna faller ner för en trap-pa och förblöder på träparketten nedanför. När polisen kommer

till platsen misstänker de snabbt att det som skett är något allvarligare än ett vanligt fall. Kvinnans make plockas in på förhör och en mordgåta är född.

The Staircase är en dokumentärserie i åtta delar som kartlägger varje detalj i mordutredningen mot Michael Peter-

son. Peterson, som hela tiden hävdar sin oskuld, backas upp av sina barn. Serien följer familjens allra intimaste köksbordssamtal. Vi ser en förtvivlad fa-milj utsatt för ett horribelt justitiemord.

Men samtidigt gräver åklagarsidan fram allt tyngre bevis mot Peterson. Gjorde han det trots allt? Är han så ky-lig? Det går inte att sluta titta.

GUSTAV WIRTÉN

tionsprocessenNorbert Elias räknas som en av

1900-talets mest inflytelserika socio-loger. Han menar att det alltid finns en nivå av hets i mänsklig gemenskap. Detta eftersom människor har en egen vilja, men samtidigt är beroende av varandra. När viljor möts vill de flesta hellre få andra att göra som man vill än tvärtom. För att lyckas med det måste man få överhanden, men efter-som ingen vill behöva tävla exakt hela tiden etableras spelregler. När alla är överens om vad som leder till status är det lättare att lyda de som har den, och att veta hur man får den själv. Det är här citatet ovan blir relevant. En sta-bil maktordning finns inte, den som slappnar av kan halka efter och hamna utanför gemenskapen.

”You're a disgrace to men everywhere. I mean, look at the Stifmeister. I got laid 23 times this year.” – Stiffler, American Pie 2

Är sex en sådan tävling? I American Pie, som citatet ovan är hämtat från, är svaret enkelt. Får killarna inte ligga

är de losers. Ju mer de får ligga, och ju snyggare och mer svårflörtade tjejer-na är, desto högre status får killarna. Stiffler är, liksom Hyde från That ’70s show och Barney från How I met your mother, hetsaren, den framgångsrike flörtaren som inte är rädd för att på-minna alla andra om hur usla de är. En av de som sa till mig och andra killar: "Ha sex eller var värdelös. Ha mycket sex och var värd mer."

”They beat me? I could show you a list of fifty things I could beat them at” – Chris Finch, The Office

Samtidigt är det inte bara eller ens främst genom sex som tävlandet mel-lan män sker. Tävlingen tar sig många olika uttryck, allt från sport till kom-petens i yrkeslivet. Enligt Roland Paulsen, sociolog, är tävlandet en ur-sprungligt manlig gren eftersom det är männen som historiskt sett har haft tillgång till arbetsmarknaden och maktens korridorer, och det är där som tävlande främst pågår.

Men det är inte enbart män som täv-lar. Enligt Roland Paulsen har kvin-nornas inträde på arbetsmarknaden de senaste årtiondena inneburit att det förvisso traditionellt manliga täv-landet numera öppnats upp för andra.

Länge talade oddsen för att årets julklapp skulle bli en donation till gott ändamål. I slutändan

beslutade sig dock HUI Research för att robotdammsugaren nog ändå kändes lite mer 2015. Vad hade man inte gett för att få höra hur juryns diskussioner gick om de nu vägde de bådea alternativen mot varandra?

VIRVE IVARSSON

Ett ligg för grabbfridenTv-serien Boys har blivit häftigt kritiserad sedan sin lansering. Filip Rydén känner dock igen sig i Leo och hoppas att han bara är början på en motvikt till de hetsare som annars fått prägla hans studentliv.

s26-27 kulturuppslaget.indd 2 2015-11-30 03:27

läs mer kultur på lundagard.se ◣nöje

Redigering: Christina Zhou/Angelica Kauntz 28 lundagård nr 8 2015

Pepp för de som kämparNär det är mörkt och kallt ute och saker går en emot kan det vara svårt att orka rädda världen. Då kan man behöva något för att inte deppa ihop. Kulturredaktionen presenterar därför: 8 tips på sätt att hitta tillbaka till peppen igen.

MED STIG-HELMER I KRISFilmerna om Stig-Helmer Olsson har hjälpt mig genom många svåra situationer i livet. Med igenkänningsfaktor på max och klockrena citat får dessa kultfilmer mig alltid att le. Kän-ner du dig lite dassig och grå, med allt skit som händer i världen, sätt på Snowroller och dansa med i Hökargängets trudelutt.

Traditionell julkonsert får nya uttryckJul utan julmusik är väl knappast någon riktig jul, kan man tycka. I år har Musikhögskolan i Malmös traditionella julkonserter flyttat in i kyrkorummen och kommer att sprida sina toner i såväl Malmö som Lund.

Tionde och elfte december arrangerar Musikhögskolan i Malmö sina årliga julkonserter och cirka en och halv timmes varierat konsertprogram är utlovat. Till skillnad från flera av skolans andra arrangemang så är julkonserten ett samar-bete mellan alla Musikhögskolans studenter. Julmusiken kommer därför att uttryckas i flera olika konstellationer, alltifrån en sym-foniorkester, till jazz- och slagverksensemble och diverse solister. Dessutom huserar man en utlovat mäktig kör på kring 80 personer. Även om konserten återkommer varje år är den i år spetsad med några specialiteter.

- Vi har grunden kvar upplägget så den återkommande besökaren kommer absolut att känna igen sig. Men till det särskilda i år hör organisternas medverkan, att vi har fler solister än vanligt och att två av verken är skrivna av några av våra egna studenter, säger Johan Jeppsson, producent för julkonserterna. Han nämner även att programpunkterna kommer att knyta an till teman som fred, barn och julens symboler.

JULKONSERTERNA BRUKAR I vanliga fall äga rum i Malmö Konserthus men i år har man valt att flytta in i kyrkomiljö. En förändring som sätter viss prägel på programmet. Årets upplaga kan sägas vara mer åt det sakrala hållet och till exempel försvinner ett populärt medley av kända Disneylåtar.

andrea ax karlsén

"Stig-Helmer har hjälpt mig genom många svåra situationer"

gustav wirtén

"När skogen reser sig känner jag att världen är räddad."

"Kedjor kunde inte stoppa Simone från att drömma"

josefin granetoft

VÄNNER SOM MOROTBjud in dina nära och kära och släng ihop en satsig trerätters à la TV-programmet Halv åtta hos mig. Det behöver inte kosta så mycket, kör vegetariskt och satsa på en morotssoppa med ingefära. Konceptet mat och vänner är vinnande! Ännu roligare blir det om alla turas om att visa upp sina matlagningskunskaper.

LÅNA RÖSTSTYRKAN ”I wish I knew how it would feel to be free”. I denna låt fångar Nina Simone brytningen mellan kamp och frigörelse. På 60-talet var hon en ovärderlig kämpe för svartas rättigheter i USA. Kedjor kunde inte stoppa Simone från att drömma, och när jag hör hennes fenomenala röststyrka tvivlar jag inte heller en sekund på att en bättre värld är möjlig.

KASTA FÖRDOMARNANär gruvstäder i Storbritannien hotas av Thatchers åtstramningar bestämmer sig några gayaktivis-ter i London att förena sig i deras kamp. Vad som ser ut att bli en katastrofal kulturkrock mellan in-skränkta gruvbor och ”fjollorna” från storstaden slutar istället i en toleransens triumf. Filmen Pride är verklighetsbaserad och visar klart att solidaritet lönar sig.

SKRATTA ÅT ELÄNDETSara Granér lyckas på ett briljant sätt vända världens misär till absurd humor i serieformat. Hennes första seriealbum Det är bara lite AIDS! är en klockren samtidsskildring som driver med allt från miljökrisen till höger-extremister. Ibland är den bästa medicinen för att fortsätta kämpa att helt enkelt garva åt eländet.

ANDAS I MÖRKRETEveryone you love, grass will grow above. Det är en av textrader-na på Daniel Norgrens skiva Alabursy, som måste vara årets bästa svenska skiva. Texterna är relativt svarta, men de får mig att stanna upp och andas. Musiken bär på något evigt, vackra berät-telser om tidens förgänglighet. Den får mig att lyfta huvudet och blicka upp mot trädkronorna.

SE HOPPET VÄXADokumentärfilmen Jordens salt handlar om fotografen Sebastião Salgados som rört sig över kon-tinenterna för att fota folkvand-ringar och svält. När han som gammal kommer hem till skogen där han växte upp finner han ett skövlat kalhygge. Han bestämmer sig för att odla upp markerna igen. När skogen reser sig, träd för träd, känner jag att världen är räddad.

KRIGA MED CYKELVisste du att det en gång fanns enorma cykelmotorvägar i Los Angeles? Dokumentärfilmen Bikes vs. cars berättar historien om hur bilarna tog över utrym-met i storstäderna. Nu ställs frå-gan på sin spets. Ska bilarna äga staden för evigt? I filmen skymtar hoppfulla insikter förbi. Vi är inte dömda att leva som vi gör idag för evigt. En annan värld är möjlig.

ILLUSTR

ATION

: HED

VIG

WR

EDE

s28-29 Nöje.indd 1 2015-11-30 03:31

läs mer kultur på lundagard.se ◣nöje

lundagård nr 8 2015 29

När det är mörkt och kallt ute och saker går en emot kan det vara svårt att orka rädda världen. Då kan man behöva något för att inte deppa ihop. Kulturredaktionen presenterar därför: 8 tips på sätt att hitta tillbaka till peppen igen.

Traditionell julkonsert får nya uttryck

FOTO

: POIESH

SOU

DAG

AR

Jul utan julmusik är väl knappast någon riktig jul, kan man tycka. I år har Musikhögskolan i Malmös traditionella julkonserter flyttat in i kyrkorummen och kommer att sprida sina toner i såväl Malmö som Lund.

Tionde och elfte december arrangerar Musikhögskolan i Malmö sina årliga julkonserter och cirka en och halv timmes varierat konsertprogram är utlovat. Till skillnad från flera av skolans andra arrangemang så är julkonserten ett samar-bete mellan alla Musikhögskolans studenter. Julmusiken kommer därför att uttryckas i flera olika konstellationer, alltifrån en sym-foniorkester, till jazz- och slagverksensemble och diverse solister. Dessutom huserar man en utlovat mäktig kör på kring 80 personer. Även om konserten återkommer varje år är den i år spetsad med några specialiteter.

- Vi har grunden kvar upplägget så den återkommande besökaren kommer absolut att känna igen sig. Men till det särskilda i år hör organisternas medverkan, att vi har fler solister än vanligt och att två av verken är skrivna av några av våra egna studenter, säger Johan Jeppsson, producent för julkonserterna. Han nämner även att programpunkterna kommer att knyta an till teman som fred, barn och julens symboler.

JULKONSERTERNA BRUKAR I vanliga fall äga rum i Malmö Konserthus men i år har man valt att flytta in i kyrkomiljö. En förändring som sätter viss prägel på programmet. Årets upplaga kan sägas vara mer åt det sakrala hållet och till exempel försvinner ett populärt medley av kända Disneylåtar.

- Viss musik gör sig bättre i kyrkan, även om allt som är populärkultur givetvis inte skalas bort. Vi är måna om att presentera ett varie-rat och stämningsfullt program som visar på den spets och bredd vi har på Musikhögskolan i Malmö, säger Johan Jeppsson.

TIDIGARE HAR MUSIKHÖGSKOLANS julkonsert spelats endast i Malmö, men nytt för i år är att en föreställning anordnas också i Lund. Där finns konserten som en del i ett program som tjuvstartar firandet av Lunds universitets stundande 350-årsjubilieum. Nästan på dagen ett år före det riktiga jubileet drar igång.

Clara Bierhag är student på Musikhögsko-lan i Malmö och stämledare i julkonserten. Hon ser allra mest fram emot att konserten bara ska få komma igång.

- Ibland kan det ju vara lite svårt att få julstämning, men för mig kommer den alltid när vi börjar spela julsångerna under konser-ten. Det tycker jag mycket om, säger Clara.

Så här i juletider tycks det ju finnas massor av julkonserter att välja på. Varför ska jag välja att gå på just er konsert?

- Därför att vi har ett härligt program med julmusik, men framförallt för att det är varierat även genom de många olika sättningar av kompetenta musiker som kommer att spela, säger Clara Bjerhag.

robert söderqvist

En bild från förra årets julkonsert som ägde rum i Malmö Konserthus. I år har den flyttat in i kyrkomiljö.

"När skogen reser sig känner jag att världen är räddad."

RÄKNA NER MED LTHUnder parollen ”Öppnar dina kunskaps-luckor” startade i dagarna ännu en säsong av LTH:s julkalender. Tittarna får följa med på en lättsam resa in bakom verklighetens fasad och in i de naturvetenskapliga processer som styr mycket i vår vardag. Vi får exempelvis lära oss vad som händer när vi jäser lussebullar eller hur man kan göra egna moln. De 24 avsnitten riktar sig främst mot tonåringar, men kan säkert locka fram den lilla teknolog som bor inuti oss alla.

PER WILHELMSSON

GRATIS BIO MED BRA TEMANu i december hålls Antirasistiska filmdagar på Kino. Både den femte och tionde december kan du gå på gratis bio med temat rasism, diskriminering och mänskliga rättigheter. Bland annat kommer den kritikerrosade dokumentärfilmen om människorättsaktivisten Katarina Taikon att visas.

ANGELICA KAUNTZ

NYTT ÅR, NYA FÅGLARStarta året med fågelspaning tillsammans med Lunds Naturskyddsförening den tredje januari klockan 11.15. Deltagarna hjälps åt att identifiera änder, gäss och kanske en och annan forsärla. Ta med varma kläder, fika och en kikare om du har en! Gå in på Naturskyddsföreningens hemsida och sök på "nyårsvandring" för mer information.

ÅSA PÅLSSON

3 tips

missa inte…

…att Musikhjälpen sänder 150 timmar live i Sveries radio P3 och SVT play mellan den 13-19 december. I år lyder insamling-en under parollen "Ingen ska behöva fly undan klimatet". Pengarna går till förebyggande arbete för att människor inte ska behöva fly på grund av klimat-relaterade katastrofer så som torka och översvämningar.

Missa inte heller att Babel i Malmö håller en stödkonsert för Musikhjälpen. Den 19 december kl. 19 med liveband och DJ.

ANGELICA KAUNTZ

musikhögskolans julkonsertVad JulkonsertNär och var 10/12, 19.00, S:t Petri kyrka, Malmöoch 11/12, 17.00, Domkyrkan, Lund Hur Fri entré (i Lund krävs biljett, som hämtas i bokhandeln Arken)

FOTO

: PRESSB

ILD, M

ATTIA

S AH

LM/SV

ERIG

ES RA

DIO

Programledarna Kodjo Akolor, Linnea Henriksson och Gina Dirawi.

s28-29 Nöje.indd 2 2015-11-30 03:31

lunds universitets studentkårer

The reason why people choose to study at universities is to get a solid educa-tion that will lead to a challenging and rewarding future. LUSEM provides the education at our faculty and as a union it is our primary mission to take responsi-bility for the education surveillance and making the student’s voice heard.

In addition to this, LundaEkonomerna and other student unions also makes sure to reduce the gap between the stu-dents and the future employers through different career events. The reason why this is so important is that the competi-tion for talented students today is fierce.

However, giving the student the oppor-tunity to meet companies for the recru-itment purpose is not our only purpose. Equally important for LundaEkonomer-na is that the student gets to explore what areas within business, economics, and IT that they want to educate them-selves in. So that throughout their stu-dies they have the chance to come to terms with what part of the business world they actually want to work within in the future. For business, economics, and IT students this usually includes different types of recruitment processes and case events, which we also arrange to give students valuable experience. We work hard to prepare our students with the tools they need when they app-ly for jobs on a job market that is very competitive. After 3 years of studying at LUSEM and attending these events, our students have all the information to fi-nally answer the question “What do you want to be when you grow up?”

To sum it up, take the opportunity to get yourself a fantastic education at an att-ractive university in combination with preparation and networking with the business world through the student life that only Lund can offer.

FELICIA JÖNSSON PRESIDENT OF LUNDAEKONOMERNA

LINN RÖNNLÖFVICE PRESIDENT OF LUNDAEKONOMERNA

På Lunds universitet finns en policy som hindrar dig som student att spela in dina föreläs-ningar och efteråt använda dem som hjälpmedel för dina studier om inte specifik tillåtelse för detta finns. Vi som Lunds univer-sitets studentkårer har sedan införandet motsatt oss detta.

VI HAR HÄVDAT att inspelning sna-rare borde vara tillåtet tills annat är uttalat. Vi har drivit detta av olika anledningar men framför allt har vi starkt hävdat att detta är ett bra pe-dagogiskt verktyg i studenters lärpro-cesser. Det är inte bara studenter som behöver extra stöd som har ett behov av att få fullt koncentrera sig på före-läsningen för att sedan kunna spela upp den eller de delar som behövs om och om igen.

VI KAN HA en viss förståelse för att uni-versitetet och våra lärare inte vill att varje enskild student spelar in exem-pelvis en föreläsning och sedan har kontroll över spridningen. Det borde dock ligga i Lunds universitets intresse att tillhandahålla inspelade föreläs-ningar som pedagogiskt verktyg. Om universitetet inte vill att studenterna ska kunna spela in får de väl göra det själva. Investera i teknik i föreläs-ningssalarna, utbilda våra föreläsare för att kunna använda den så kommer vi dels ha nöjda studenter som får stöd i sitt lärande och en lärare som har kontroll på spridningen av materialet.

Men det är inte det som den här krö-nikan ska handla om.

detta är lusLunds universitets student-kårer, LUS, är ett samarbets-organ för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemen-samt för de studerandes intressen gentemot universi-

tetet, kommunen och regionen.

JUST INSPELNING I undervisningssi-tuationer är inte huvudproblemet för vårt universitet, utan snarare är det ett symptom på problemet. Den digitala utvecklingen har gått fort fram de se-naste två decennierna, åren ni och vi är uppväxta under. Hur vi lär oss och vilka verktyg vi använder är speglade av det. Men större delen av Lunds universitet har inte hängt med. Tills just nyligen fanns det ingen samordning om digitala lärplattformar, få lärare fortbildar sig med kurser i hur de digitala verktygen kan användas på bästa sätt och när vi studenter pratar e-lärande svara uni-versitetet MOOC* (där vi studenter inte är målgruppen) och hoppas att det ska spilla över i det generella arbetet med e-lärande.

DET ÄR DAGS för universitet att ta ett helhetsgrepp om e-lärande och visa att man kommit längre på de 349 åren uni-versitetet har funnits och att inte majo-riteten av undervisningssituationen är katederföreläsning. Vi ser fram emot en handlingsplan för det!

DET ÄR DAGS för universitetet att komma in i matchen, flippa klassrummen* is-tället för att vända overheadbladen.

*Massive Open Online Couses*Flipped classroom är en pedagogisk metod 

Digitalisering med anor?

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

30 lundagård nr 8 2015

lus kramarTyskland och de delstater som pudlade och återinförde en avgiftsfri utbildning.

lus sparkarSverigedemokraterna.

kårkrönika

FOTO: JULIA PERNET

"Den digitala utvecklingen har gått fort fram de se-naste två decennierna."

CECILIA SKOUGORDFÖRANDE LUS

LINNEA JACOBSSOMVICE ORDFÖRANDE LUS

FOTO CHRISTINA ZHOU

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

WWW.LU.SE

Stort intresse för universitetets nya strategiska plan Den 25 november samlades drygt 100 medarbetare samt några studenter till ett upptaktsmöte om arbetet med universitetets strategiska plan, som ska börja gälla från den 1 januari 2017.

Planen blir det viktigaste styrdokumentet för

universitetet det kommande decenniet och

universitetsledningen önskar att så många

medarbetare och studenter som möjligt deltar

i arbetet. Bo Ahrén, vicerektor och projektle-

dare för den nya strategiska planen, berättade

om hur arbetet är upplagt. Målen med planen

är att den ska kunna omsättas i verksamhets-

planer, ha betydelse för resursfördelning och

prioriteringar samt vara en utgångspunkt för

strategiska planer för fakulteter och institu-

tioner.

Publiken fick ställa frågor till en panel men

också själva vara med och svara på frågor om

hur man ville att universitetet skulle uppfattas

om tio år och vad man ser som de viktigaste

utmaningarna för universitetet den kommande

tiden.

Flera referensgrupper är knutna till pro-

jektet och studenterna har en egen grupp.

LUS ordförande Cecilia Skoug deltar också i

arbetsgruppen.

Under vårterminen kommer flera semina-

rier och möten att hållas, både på svenska och

engelska. Om du som student vill engagera

dig i arbetet kan du vända dig till studenternas

referensgrupp eller direkt till projektgruppen via

strategiskplan@rektor.lu.se. Mer information

om projektet finns på:

www.medarbetarwebben.lu.se/ nystrategiskplan www.staff.lu.se/newstrategicplan

VÄLJ EN INTERNATIONELL MASTER! Vill du läsa en masterutbildning hösten

2016? Sök redan nu! Lunds universitet

har cirka 90 masterprogram och många

fristående kurser på avancerad nivå.

Några av dessa är tvärvetenskapliga,

vilket innebär att du kan söka dem obe-

roende av vad du har studerat tidigare.

Masterutbildningarna omfattar som

regel två års studier och för att läsa ett

program ska du ha en grundutbildning på

minst 180 högskolepoäng samt ha skrivit

kandidatuppsats (90 poäng för fristående

kurser). Den internationella prägeln ger

goda möjligheter att skapa dig ett globalt

nätverk av kontakter. Vanligtvis avslutas

studierna med uppsatsskrivning.

Alla utbildningar finns på www.lu.se/master. Senast den 15 januari ska anmä-

lan göras.

Vill du plugga i Sydafrika?Som student vid Lunds universitet kan du nu

söka stipendium för att förlägga en del av

din utbildning i Sydafrika. Det är genom det

EU-finansierade projektet ”EUROSA” som

studerande på master-, doktorand-, eller post

docnivå har möjlighet att studera vid något av

EUROSA’s elva partneruniversitet under höst-

terminen 2016.

Stipendieprogrammet, som finansieras av

EU-kommissionen, samordnas av universitetet i

Antwerpen. Syftet är att främja mobiliteten för

sydafrikanska och europeiska studenter, samt

forskare och annan akademisk och adminis-

trativ personal. Projektet inleddes 2010 och

har sedan dess beviljat mer än 200 stipendier

till begåvade sydafrikanska eller europeiska

studenter och forskare.

Senast den 1 februari ska ansökan vara inne.

Mer information och länk till ansökningsdata-

basen finns på projektets hemsida:

www.uantwerpen.be/en/projects/eurosa

s30-31 Lus LU.indd 1 2015-11-30 03:33

lunds universitets studentkårer

The reason why people choose to study at universities is to get a solid educa-tion that will lead to a challenging and rewarding future. LUSEM provides the education at our faculty and as a union it is our primary mission to take responsi-bility for the education surveillance and making the student’s voice heard.

In addition to this, LundaEkonomerna and other student unions also makes sure to reduce the gap between the stu-dents and the future employers through different career events. The reason why this is so important is that the competi-tion for talented students today is fierce.

However, giving the student the oppor-tunity to meet companies for the recru-itment purpose is not our only purpose. Equally important for LundaEkonomer-na is that the student gets to explore what areas within business, economics, and IT that they want to educate them-selves in. So that throughout their stu-dies they have the chance to come to terms with what part of the business world they actually want to work within in the future. For business, economics, and IT students this usually includes different types of recruitment processes and case events, which we also arrange to give students valuable experience. We work hard to prepare our students with the tools they need when they app-ly for jobs on a job market that is very competitive. After 3 years of studying at LUSEM and attending these events, our students have all the information to fi-nally answer the question “What do you want to be when you grow up?”

To sum it up, take the opportunity to get yourself a fantastic education at an att-ractive university in combination with preparation and networking with the business world through the student life that only Lund can offer.

FELICIA JÖNSSON PRESIDENT OF LUNDAEKONOMERNA

LINN RÖNNLÖFVICE PRESIDENT OF LUNDAEKONOMERNA

kårkrönika

FOTO: JULIA PERNET

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

WWW.LU.SE

Stort intresse för universitetets nya strategiska plan Den 25 november samlades drygt 100 medarbetare samt några studenter till ett upptaktsmöte om arbetet med universitetets strategiska plan, som ska börja gälla från den 1 januari 2017.

Planen blir det viktigaste styrdokumentet för

universitetet det kommande decenniet och

universitetsledningen önskar att så många

medarbetare och studenter som möjligt deltar

i arbetet. Bo Ahrén, vicerektor och projektle-

dare för den nya strategiska planen, berättade

om hur arbetet är upplagt. Målen med planen

är att den ska kunna omsättas i verksamhets-

planer, ha betydelse för resursfördelning och

prioriteringar samt vara en utgångspunkt för

strategiska planer för fakulteter och institu-

tioner.

Publiken fick ställa frågor till en panel men

också själva vara med och svara på frågor om

hur man ville att universitetet skulle uppfattas

om tio år och vad man ser som de viktigaste

utmaningarna för universitetet den kommande

tiden.

Flera referensgrupper är knutna till pro-

jektet och studenterna har en egen grupp.

LUS ordförande Cecilia Skoug deltar också i

arbetsgruppen.

Under vårterminen kommer flera semina-

rier och möten att hållas, både på svenska och

engelska. Om du som student vill engagera

dig i arbetet kan du vända dig till studenternas

referensgrupp eller direkt till projektgruppen via

strategiskplan@rektor.lu.se. Mer information

om projektet finns på:

www.medarbetarwebben.lu.se/ nystrategiskplan www.staff.lu.se/newstrategicplan

VÄLJ EN INTERNATIONELL MASTER! Vill du läsa en masterutbildning hösten

2016? Sök redan nu! Lunds universitet

har cirka 90 masterprogram och många

fristående kurser på avancerad nivå.

Några av dessa är tvärvetenskapliga,

vilket innebär att du kan söka dem obe-

roende av vad du har studerat tidigare.

Masterutbildningarna omfattar som

regel två års studier och för att läsa ett

program ska du ha en grundutbildning på

minst 180 högskolepoäng samt ha skrivit

kandidatuppsats (90 poäng för fristående

kurser). Den internationella prägeln ger

goda möjligheter att skapa dig ett globalt

nätverk av kontakter. Vanligtvis avslutas

studierna med uppsatsskrivning.

Alla utbildningar finns på www.lu.se/master. Senast den 15 januari ska anmä-

lan göras.

Vill du plugga i Sydafrika?Som student vid Lunds universitet kan du nu

söka stipendium för att förlägga en del av

din utbildning i Sydafrika. Det är genom det

EU-finansierade projektet ”EUROSA” som

studerande på master-, doktorand-, eller post

docnivå har möjlighet att studera vid något av

EUROSA’s elva partneruniversitet under höst-

terminen 2016.

Stipendieprogrammet, som finansieras av

EU-kommissionen, samordnas av universitetet i

Antwerpen. Syftet är att främja mobiliteten för

sydafrikanska och europeiska studenter, samt

forskare och annan akademisk och adminis-

trativ personal. Projektet inleddes 2010 och

har sedan dess beviljat mer än 200 stipendier

till begåvade sydafrikanska eller europeiska

studenter och forskare.

Senast den 1 februari ska ansökan vara inne.

Mer information och länk till ansökningsdata-

basen finns på projektets hemsida:

www.uantwerpen.be/en/projects/eurosa

s30-31 Lus LU.indd 2 2015-11-30 03:34

Posttidning BAvs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 LundAdressändring hos din nation eller kårUniversitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

"If I could turn back time - If I could find a way." I november lärde sig pap-perskattorna den hårda vägen att det faktiskt finns något sådant som för mycket Cher. Även de techno-sorgsna verkar ha överdoserat då de gav sin alfa möjligheten att glida in ljudlöst i af på en liten liten sparkcykel. Också största bus har all anledning att sjunga med (om hon hämtat sig efter tårtan) efter det högljudda antagan-det att hon trott sig ta hem Hemligaste Hånglet från förra betraktelsen. Så även den som efterlyste sitt gamla mordvapen efter GAH-dansen. Diri-genten av arbetslösa nördar har kan-ske en tunna för mycket på sociala medier. Söker man botemedel mot ånger står det hur som helst klart att det är en medicinare man ska fråga. Helst en som befinner sig nära en borg. Varning dock för bildliga svar!

it never rains in gbrunka - av fredrik toreblad

MORRHOPPAN

När de största sjöslagen härjade i borgen passade edilen Olof lägligt på att ta lite ledigt.

Konstruktiv problemlösare som lärde sig konsten att lyssna i det mi-litära. Har studentlivets största tv på vilken han blandmissbrukar spel hel-gen lång till dess att tornet osar man-cave. Med en schackmästares list gör nu edilen en rokad och byter torn mot efterträdarens boning. Känns igen på kluckande skratt och bleka vader som förbinder det fördrinksmarinerade golvet med de solkiga byggshort-sen. Spetsar till balerna med finskt munskölj i vattenkaraffen. Valbered-ningsledamoten nominerade denne jättebamsing till björn både till edil och pojkvän. I en omorganisation tillskansade sig Olof mer semester än

q : olof selander (kr)

någon edil tidigare och den nyvunna fritiden ägnas åt att projektera bor-gen i digitala stenblock i Minecraft.

Q kvad:

Q siar om framtiden och misstänker att när borgens plikter inte längre kallar kommer Olofs intresse att utvecklas till ett otyglat spelberoende.I borgens korridorer kan vi höra Olof tralla:Jag gillar allt som AF ger Av avlastning vill jag ha mer Glöm bort all jourtid, nattjobb och besvär Var-glad och nöjd, för vet du va Byggs-horts har jag varje da’ ett halvår längre ej på kroppen tär.

ILLUSTR

ATION

: VIVA IVA

RSSO

N

s32 Baksida.indd 1 2015-11-30 03:40