lundagård nr 6/2014

studenter i revolutionStudenterna på Majdan i Kiev har tagit revolutionen från torget till universitet. Sid 20-21

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 6 2014

lyx och flärd?Universitetstopparna åkte på möte. Notan: 300 000 kronor. Sid 6-7

s(p)exiga kvinnorRomantiska och relationsbundna. Det är kvinnans roll i spex. Sid 22-23

ett okänt campusEn tågresa och en evighet bort. Vem bryr sig om Helsingborg? Sid 14-17

s. 1 Ettan.indd 1 2014-09-29 02:06

ledare

SVERIGES

BÄSTA STUDENT-

ABONNEMANG BLIR

ÄNNU BÄTTRE

– NU HÖJER VI TILL 5 GB!

FASTPRIS STUDENT: – Fria samtal– Fria SMS & MMS – 5 GB surfSkaffa på comviq.se/student

195 KRMÅN

ORD. PRIS 245 KR MÅN

s. 2-3 ledare.indd 1 2014-09-29 02:07

Redigering: Jenny von Platten lundagård nr 6 2014 3

ledareÖSTLIG REVOLTDet blev inget med den kinesiska regimens löfte till Hong Kong om att själva få välja ledare vid valet 2017. Efter beskedet har hongkongesiska studenter gett sig ut och demonstrerat, vilket än så länge mötts av både tårgas och batongslag.

Men med massakern vid Himmelska fridens torg 1989 i minnet vet myndigheterna i Peking och Hongkong att de har omvärldens blickar på sig. När studentrörelser mo-biliserar kan mycket ske.

CJK

INTE VI OCH DOMDen fanns en självgod ryggdunkarkänsla på statsvetenskapliga institutionens valvaka den 14 september. Nej, där röstades det inte på Sverigedemokraterna, minsann. På Eden sa sig folk veta bättre än så. Men högskolepoäng är snarare en klassmarkör än ett tecken på upplysning. Hur ska det annars förkla-ras att samma institution hade Jimmie Åkesson i bänkraderna på 90-talet?

AS

vem ska betala för lyxen?

Sugen på en trerätters middag på Gordon Ramsays restaurang på hotell Claridges i London? Kanske med en pittoresk tur på Themsen dagen efter medan en lokal författare berättar om Oxfords historia? Om du hade suttit på universitetets högsta positioner för två år sedan hade det kunnat vara med på ditt arbetsschema.

på sidan sex och sju kan du läsa Viktor Drangnell-Eks granskning om vad universitetets mäktigaste personer kan ha för sig när de åker på jobbresa. Sammanlagt 327 000 kro-nor spenderade 19 personer på drygt tre dygn i England 2012. Summan kanske är en suck i havet för en myndighet med en omsättning på 7,5 miljarder kronor per år – men det är vad flera nöjen spenderades på som fick reportern att reagera.

Att resor kostar är ofrånkomligt, och att representanter från olika nivåer av Lunds universitet ser sig om i världen i sitt arbete är en förutsättning för utbyte av erfarenhet och idéer. Studenter, doktorander och anställda ska ges möjlig-het att träffa sina motsvarigheter i andra länder. Lika själv-klart ska det också finnas möjlighet att åka iväg för plane-ringsdagar. Bara nyligen har många anställda åkt iväg med sina fakulteter till olika internat för just sådana ändamål.

men med sådana resor följer också ett ansvar att se till att punkterna i programmen är motiverade. Som myndighet är Lunds universitet i hög grad finansierat

med skattemedel, och är en del av den svenska välfär-den. När pengar då läggs på dyra restaurangbesök och fina båtresor på Themsen blir det en fråga om princi-per. Hur ledare i den privata sektorn spenderar pengar

under sina tjänsteresor är upp till deras företag – men att sitta i en ledningsposition för en myndighet kräver en respektfull hantering av skattebetalarnas pengar. Att då ledningen, de flesta av dem redan välbeställda, låter skat-temedel bekosta fina middagar är uppseendeväckande.

det borde vara enkelt: Om en aktivitet som finansie-ras av skattemedel kan uppfattas som lite väl lyxig så är den nog också det. Antingen struntade Lunds universitets delegation i det – eller så ansågs de fina restaurangerna bara vara helt normalt. Den stora frågan är då hur ofta den här typen av nöjen och kostnader förekommer inom universitetet. Är det här en normal nivå, eller var resan till England ett exempel på när extravaganserna tilläts ta över? Och om detta är en normal nivå, vad säger det då om myndighetskulturen?

denna dekanresa har hittills saknat utvärdering. Om en sådan kommer – det hoppas jag att den gör – bör den inte endast fokusera på vilka möten ledningen har haft. Utvärderingen bör även se över hur värt lyxigare nöjen är för att få det viktiga jobbet gjort.

kenneth carlsson redaktör och ansvarig utgivare

"Med sådana resor följer också ett ansvar."

lundagård nr 6 2014

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån tomat: www.tomat.se / 046-12 34 56 / 0708-42 11 07

Fina restaurangbesök och båtresor kanske är en liten extrakostnad för ett universitet som omsätter miljarder. Men att vara myndighetschef är inte samma sak som att vara vd för ett företag. Skattemedel bör alltid användas med respekt.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 40 0000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus.

Redaktör och ansvarig utgivare Kenneth Carlsson [email protected]

Redaktör Annika Skogar [email protected] Webbredaktör Carl-Johan Kullving [email protected] Jens HuntRedaktion Jonas Jacobson, Virve Ivarsson,

Karin Furenhed, Philip Stålhandske, Tove Nordén.Medarbetare detta nummer Fredrik Toreblad, Jens Hansen, Linnéa Berglund, Q, Viktor Drangnell-Ek, Marcus Bornlid, Filip Rydén, Hedvig Areskoug, Cecilia Hansson, Malin Johannesson, Sara Ottosson, Daniel Kodipelli, Nike Eliasson, Klas Robertsson, Paula Dubbink, Saga Sandin, Aydin Ramezani, Casper Danielsson, Magnus Johansson, Anna Åkesson, Thobias Bergström, Paula Dubbink, Daniel Kindstrand, Jenny von Platten, Andrea Ax Karlsén, Kevin Krooks, Richard Helander, Josefin Wennang. Omslag Daniel Kindstrand.Kattlogotyp Björn Wallin.Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentprenumeration 150 kr.

För utlandsprenumerant krävs en tilläggsav-gift på 155 kronor. Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab. Pressläggning 29 september 2014.Deadline nr 7/2014 24 oktober. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det. Lundagård är medlem i Student Press in Europe. TS-kontrollerad upplaga 38 900.Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post [email protected] Nätupplaga lundagard.se

tswww.ts.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respek-tive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård- Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhets-nummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du har gjort ovanståendeRing 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

"Med all hysteri efter valet kommer det vara skönt att kunna skratta åt saken."Kulturredaktionen väljer ut höstens bästa scupplevelser. – sid 26

"Jag är en glad typ."Vid årsskiftet tillträder Torbjörn von Schantz som Lunds universitets nya rektor. – sid 8-9

"Jag sa att jag ville doktorera utan att egentligen veta vad det betydde."

Lubna Hawwa sökte sig bort från Maldivernas palmer för att kunna återvända med utbildning och önskan om förändring – sid 18-19

"Det här är ett steg tillbaka."Otryggare villkor väntar landets doktorander – sid 10-11

SVERIGES

BÄSTA STUDENT-

ABONNEMANG BLIR

ÄNNU BÄTTRE

– NU HÖJER VI TILL 5 GB!

FASTPRIS STUDENT: – Fria samtal– Fria SMS & MMS – 5 GB surfSkaffa på comviq.se/student

195 KRMÅN

ORD. PRIS 245 KR MÅN

"Vi vet att det har gått bra för oss, men inte hur bra"

Är karnevalen helt slut nu? – sid 13

s. 2-3 ledare.indd 2 2014-09-28 22:51

news from www.lundagard.net

14-09-19

JURISTERNAS TENTOR BLIR DIGITALANu tillåter Juridiska fakul-teten att tentor skrivs med tentaprogrammet DigiExam, som låser alla andra prog-ram på studentens egen dator under tentatillfället.– Vi har länge haft som ambi-tion att driva igenom det här, säger Rasmus Ringström, ordförande för Juridiska föreningen.

Redigering: Carl-Johan Kullving/Kenneth Carlsson4 lundagård nr 6 2014

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

14-09-19BAD OCH SJÖSLAGHela familjen Gandalf, och en snubbe i hästsvans, var samlad när Teknolognollorna intog sjön Sjön för det stora sjöslaget Regattan. Se bildspel på lundagard.se

foto

: thobias bergströ

m

14-08-28

24 ... nya microvågsugnar och 550 studieplatser finns på det nyöppnade humanist- och teolog-centrumet Lux.

september i korthet

14-09-11

"Hoppas han kan lämna sina antidemokratiska värderingar hemma i Ungern."

– Elisabeth Gehrke, ordförande för Europeiska studentkåren, kritiserar den nya ungerska EU-kommissionären, högerpopulististen Tibor Nav-racsics, som ska ansvara för utbildningsfrågor.

14-09-17

UNIVERSITETET SÄLJER AV GAZPROMI våras kritiserades universitetet för att ha donationsmedel placerade i en fond som investerar i ryska oljebolaget Gazprom. Nu omplacerar universitetet pengarna till en mer miljövänlig fond.

14-09-22

SLUTET GOTT, ALLTING GOTTMed en fullspäckad show av de flesta karnevalsnöjena tackade Lundakarnevalen alla vårens karnevalister med Efterkarnevelj. Bland artisterna fanns Veronica Maggio och Rebecca & Fiona.

nyheter från www.lundagard.se

foto

: thobias bergströ

m

s. 4-5 webb.indd 1 2014-09-29 01:36

lundagård nr 6 2014 5


foto

: lukas j. herbers

månadens webbkrönika

när kondomen och systemet sprickerJag hade sex igår. Det var inte första gången. I dag gick jag till apoteket för att köpa ett dagen-ef-ter-piller, kondomen verkade ha spruckit. Kassören berättar för mig om biverkningarna: magont, illamå-ende, blödningar. Jag vet. 155 kronor, är jag medlem? Tydligen inte. Blir jag det får jag bonuspoäng varje gång jag handlar. Jag tänker: undra hur många gånger jag måste riskera att bli gravid tills dess att jag tjänat ihop till ett gratis dagen-efter-piller. Tills att det var värt det, liksom.

jag sitter på min säng och sväljer tabletten med en klunk vatten. Jag blir ledsen. Det känns som att jag gjort något fel och jag inser att det egentli-gen inte är så konstigt. Trots allt har jag spelat högt för att sex ska vara säkert och i någon me-ning villkorslöst. Min kropp har svalt det jag gett den men också sagt ifrån. Jag åt p-piller under ett par år men mådde inte bra av dem. När jag började hade jag mens i över en månad. Jag fick jobbiga tankar rätt ofta och ville inte gå till skolan. Trettio procents frånvaro. Jag bytte p-piller. Fick nya som för en stund tycktes fungera lite bättre. En dag läser mitt ex i tidningen att de blivit indragna. Jag testade med p-ring men allt den lycka-des göra var att eliminera den tappra lilla sexlust som efter allt fanns kvar.

så jag gjorde mig själv en tjänst och övergick till kondom. Det höll uppenbarligen inte igår. Att sprickor i kondomen tvingar mig att ta konsekven-ser i stället för att vi tillsammans förebygger tyder på sprickor i systemet. Manliga p-iller, kanske? Jo, men intresset hos läkemedelsföretagen är lågt och många kräver mildare biverkningar hos män än hos kvinnor. Deras argument är att kvinnans risker vid en gravidi-tet befogar ett delvis riskfullt skydd. Mannen - fysiskt oberörd av graviditeten - bör däremot slippa risker. Argument, säger de. Absurt, säger jag. Som att säga ”vid befruktning skulle biverkningarna ändå vara värst för dig”. Ja. Men var det inte befruktning vi för-sökte undvika? Jag vill inte känna såhär. Som att sex innebär en penetration av smärtor, tankar och käns-lor som egentligen inte är mina.

jag hade sex igår, och jag får en klump i magen när jag säger att det knappt var värt det. Det hade varit snyggt att knyta ihop det här med att säga att det inte var första gången men kan-ske den sista. Men nej. Jag hade sex igår och jag kommer att ha sex igen. Det trista är att jag vet att det allt för ofta kommer vara mindre pro-blematiskt för killen. Och det är något jag inte vill stå för när jag ligger.

jenny von platten studentlivskrönikör

på lundagard.se

"Argument, säger de. Absurt, säger jag."

foto

: thobias bergströ

m

news from lundagard.net

14-09-22LASER OCH LÅGOR– Vi vill visa att fysik kan vara både roligt, underhål-lande och lärorikt på samma gång, säger Stina Aus-meed, masterstudent i fysik. Tillsammans med fors-karen Johan Zetterberg arrangerade hon Lasershow på Kulturnatten.

photo

: jens hansen

14-09-25

28 ... år tog det för Hallands nation att betala av en skuld på 5 250 kronor till Västgöta nation för en staty.

14-09-25

”Detta är ytterligare ett bevis på att lagstift-ningen sviker kvinnor.”En juriststudent blev filmad under kjolen på Lundakarnevalen. Åklagaren lägger åtalet, trots erkännande och bevis.

Like Lundagard.net

on Facebook for more news in

English

foto: jens hunt

14-09-01

"De är negativa till det men ställer sig bakom det ändå, vilket vi är kritiska mot." Sebastian Persson, vice ordförande för Lunds universitets studentkårer, rasar över att universitetet stöttar införandet av studieavgifter för vissa internationella utbildningssamarbeten.

foto

: karolina jakstrand

14-09-16“THE MOTIVE TRANSFORMS”The student run Galleri Pictura's first exhi-bition for the semester started with two artists who share the same starting point: their immediate surroundings. The artists, Nanna de Wilde and Mag-nus Alexandersson now exhibit for the first time together.

photo

: carl-johan kullving

14-09-26

”The biggest homework is to get more Swedish people to join.”– Emina Salic, president of the Erasmus Students Network, ESN, Lund. The organization arrange trips and activities for all students.

14-09-19

HELLO, BONJOUR, CIAO, HOLAThe Student Union for the Humanities and Theology arranged its first Café Multilingua for the semester. "The purpose of the café is for international and Swedish students to practice their second language", says Lukas Olsson, vice president.

s. 4-5 webb.indd 2 2014-09-29 01:37

läs fler granskningar på lundagard.se ◣nyheter

Redigering: Kenneth Carlsson/Fredrik Toreblad6 lundagård nr 6 2014

tisdag 25 sept onsdag 26 sept torsdag 27 sept

▶ Incheckning på Grand Royal London Hyde Park: 31 320 kronor ▶ Middag i avskilt rum på Gordon Ramsays at Claridges: 18 920 kronor

▶ Incheckning Cambridge Crown Plaza: 44 575 kronor ▶ Middag på Jamies Italian. 13 620 kronor. ▶ Konserten ”Handel's Royal music” 7 672 kronor.

▶ Incheckning på The Oxford Hotel: 26 825 kronor ▶ Privathyrd båt med middag och guidning: 24 525 kronor

50 240 kronor 51 350 kronor

327 000 kronor landade slut-notan på när Lunds universitets makthavare åkte på en tre dagar lång inspirationsresa till England. Möten varvades med lyxhotell, stjärnkrogar och frikostiga taxiresor. Enligt tradition ska en liknande resa arrangeras i vår.

En svart bil med Taxi Skånes logga lämnar Paradisgatan 2 i Lund. Klockan är 12:02 tisdag den 25 september 2012. I bilen sitter Lunds universitets över-marskalk, prorektor, två dekaner och Lunds universitets studentkårers, Lus, presidialer. Klockan 15:50 landar de på Heathrow i London.

De är inte de enda som tar en taxi till Kastrup den dagen. Inom samma dygn ska ytterligare 13 personer att ta sig till den danska flygplatsen – de flesta i taxi-bilar, somliga med tåg – för att ansluta till den resa som kallas för dekanresan.

Resa för de mäktigasteDet är Lunds universitets mest infly-telserika personer som åker. Totalt 19 stycken: rektorns ledningsråd, dekaner och Lus. Syftet är att studera hur Oxford,

Cambridge och University of London arbetar med utbildning, forskning och innovation.

De flesta stannar i tre nätter, några i fyra, och har tre arbetsdagar. När de den 28 och 29 september landar i Kö-penhamn igen har de spenderat drygt 327 000 kronor. Resan finansierades ute-slutande av statliga medel, skattebetalar-nas pengar.

– Dekanresorna anses vara excep-tionella tillställningar då de företas var tredje år, en för varje ny dekanperiod. Syftet med resan till England var kom-petensutveckling för dekanerna och ledningsgruppen, säger Lunds univer-sitets övermarskalk Carin Brenner som ansvarat för schemat och bokningarna.

Middagar på lyxrestaurangerHon säger att resan delvis handlade om att dra gemensamma lärdomar, delvis om att få möjligheten att träffa sina eng-elska motsvarigheter. Men Carin Bren-ner säger också att det inte finns några särskilda bestämmelser om att resorna måste ske. De är snarare en tradition som varje ny rektor och nya dekaner beslutar om.

Väl i England präglar möten, kon-ferenser och guidningar de flesta av arbetsdagarnas timmar. Men nytta kommer varvas med nöje.

I ett avskilt rum på den världsberöm-de kocken Gordon Ramsays restaurang intas en trerätters meny tillsammans med två glas vin. Dagen efter dricks väl-komstdrink, följt av en ny trerätters mid-dag och två glas vin på den privathyrda båten Serafina II. Under båtturen bjuds deltagarna på en guidad tur längs med Themsen.

Dag tre fortsätter sedan med middag på kändiskocken Jamie Olivers restaur-ang, Jamies italian. Vinpaket, char-kuterier, ostar och grillade grönsaker. Tjurstek med prosciutto och sidorder. Amaretto- och hallonpaj med vanilj-glass till efterätt.

Innan kvällen är slut har de slagit sig ner i den berömda teatersalongen Cam-bridge corn exchange för att se konser-ten Handel’s royal music.

Tycker kostnaden är rimligEnligt Carin Brenner har resan skräd-darsytts efter de önskemål som rektors ledningsgrupp och dekanerna gett ut-tryck för. Hon säger att det inte är hen-nes sak att göra ekonomiska priorite-ringar och att frågan om hur mycket en

Sällskapsresan– Hur universitetets mäktigaste lade skattepengar på stjärnkrogar

text viktor drangnell-ekillustration cecilia hansson

Nedan står ett antal av de kostnader som Lunds universitet fakturerades för efter dekanresan till England 2012. Priserna är uträknade inklusive angiven moms, 25 procent.

s. 6-7 dekanresa nyhet.indd 1 2014-09-29 01:49

läs fler granskningar på lundagard.se ◣nyheter


onsdag 26 sept torsdag 27 sept fredag 28 sept

▶ Incheckning Cambridge Crown Plaza: 44 575 kronor ▶ Middag på Jamies Italian. 13 620 kronor. ▶ Konserten ”Handel's Royal music” 7 672 kronor.

▶ Incheckning på The Oxford Hotel: 26 825 kronor ▶ Privathyrd båt med middag och guidning: 24 525 kronor

▶ The Hoxton Hotel: 25 987 kronor ▶ Konferenslokal 10 850 kronor ▶ Konferanslunch 4 280 kronor

65 867 kronor51 350 kronor 41 117 kronor

Taxiresor till KastrupHan anser inte heller att det är märk-värdigt att många valde att åka taxi till och från Kastrup. Detta trots att Carin Brenner innan resan uppmanat och gett förslag på passande tågresor för samtliga resenärer. Själv tog Per Eriksson en egen taxi till Kastrup för 1 074 kronor.

– Det kan vara klumpigt att behöva ta sig till centralen med sina väskor kol-lektivt, säger han, och tillägger att den osäkerhet som finns med kollektiva för-bindelser gör taxiresor välmotiverade.

Per Eriksson säger att han aldrig fått några synpunkter på sina taxiresor.

– Det är första gången jag någonsin fått frågan om varför jag skulle ha åkt taxi, säger han.

Efter dekanresan 2012 gjordes aldrig någon utvärdering. Av de fakturaspecifi-kationer och reseräkningar som tillhand-hållits har bara en del varit detaljerade. Detta trots att de 327 000 kronorna ute-slutande var finansierade av skattemedel.

Vad deltagarna har fått ut av resan är mervärde. Att kunna komma med konkreta sam-manfattningar av vilka lärdo-mar deltagarna har gjort anser Per Eriksson är svårt.

– Jag tycker det är naivt att fråga om konkreta resultat. Utvärderingen består i själva

upplevelsen och de lärdomar som drogs, säger Per Eriksson.

Carin Brenner säger att hon och led-ningensgruppen pratade om vad som var bra och mindre bra med resan. Men hon uppger också att hon inte kan säga vilka konkreta resultat som kom ut av den, eftersom hon inte ansvarar vare sig för rektors ledningsgrupp eller ledningsråd.

– Men ingen av dekanerna har i efter-hand sagt att resan var bortkastad tid, säger hon.

Traditionsenlig resaÄven Lus dåvarande ordförande, Tora Törnquist, var nöjd med resan. Hon har inte heller sett till någon formell utvär-dering, men framhåller att resan disku-terades och användes som exempel vid senare sammanträden.

– Det främsta syftet med resan var att svetsa samman ledningsgruppen och skapa sammanhållning. Men självklart också för att utbyta erfarenheter och träffa våra motsvarigheter.

Dekanresorna sker i enlighet med traditionen var tredje år. Detta skulle betyda att det är dags igen till våren.

Vilka som i så fall får följa med, vad den kommer kosta och vilket syfte den ska ha är ännu oklart.

– Det finns inga lagar eller förord-ningar som säger att vi måste åka. Den nya rektorn och dekanerna får besluta om de vill fortsätta med dekanresorna, säger Carin Brenner.

sådan här resa får kosta måste ställas till rektor Per Eriksson, som beställt den.

– Men jag tycker det är en rimlig kost-nad för 19 personer på tre dagar när man slår ut den här resan på tre år, säger hon.

Per Eriksson kan inte heller se att pengar slösats på ett ansvarslöst sätt, men förtydligar att han först måste se över materialet för att skapa sig en helhetsuppfattning.

– Jag lade mig själv inte i pla-neringen av resan, vad jag i dag minns. Jag utgår från att allt sköt-tes med gott omdöme till det att motsatsen är bevisad, säger Per Er-iksson och tillägger att han vet att han inte sett några extravaganser i den här sortens resor.

Per Eriksson säger att det ibland hän-der att tjänstemännen kommer och frå-gar honom om hans synpunkter, men att det inte skedde i detta fallet.

– I ledningen diskuterade vi vilka vi vill träffa, men arrangemanget hölls se-dan ihop av Carin Brenner och lite folk omkring henne, säger han.

"Det finns inga lagar eller förord-ningar som säger att vi måste åka." dekanresan

▶ Är en resa som traditionellt görs vart tredje år.

▶ Med på resan följer rektor, pro-rektor, vice rektorerna, Lus samt universitetets dekaner, ledarna för respektive fakultet.

▶ Cirka 327 000 kronor av statliga medel spenderades på resan 2012.

▶ Ingen utvärdering har hittills gjorts och inga resultat har hittills redovisats.

s. 6-7 dekanresa nyhet.indd 2 2014-09-29 01:50

nyheter läs tidigare artiklar om rektorsvalet på lundagard.se ◣

8 lundagård nr 6 2014

Lunds universitet har genom sin snart 350-åriga historia haft 156 olika personer vid rektorsposten. 155 av dem har varit män. Ytterligare en finns vid årsskiftet att lägga till statistiken.

I Lunds universitets arbetsord-ning, vilket skulle kunna liknas vid universitets ”grundlag”, står det att jämställdhetsaspekten sär-skilt ska beaktas vid rekrytering av ny rektor.

Bland kandidaterna som pre-senterades för Universitetskol-legiet för omröstning fanns det också två män och två kvinnor. De två kvinnorna, Eva Wiberg och Karin Markides, fick dock bara tre respektive en röst när Universitets-

kollegiet gick till omröstning. För 155:e gången i ordningen blir det därför en man som intar rektorspositionen vid årsskiftet.

Inger Lövkrona, professor i et-nologi och projektledare för det genusintegrerade ledarskapspro-grammet AKKA vid Lunds uni-versitet, är inte förvånad.

– Det är normen som styr. Det ska vara en man som är rektor, det ligger i själva rektorsbegreppet har jag en känsla av.

tillsammans med sin kollega Kajsa Widén nominerade hon sju kvinnor till rektorsposten. Alla utom Eva Wiberg, som själv också ansökte, föll bort eller tackade nej.

– Jag tror inte att man ser kvin-nors kompetens på samma sätt

som mäns. Man letar bris-ter på kvinnor hela tiden. Männen tar man för givet att de är kompetenta, säger Inger Lövkrona.

när tjänsten som rektor ska kännas lika självklar för både män och kvinnor har Inger Lövkrona svårt att sia om.

– Vi lever i ett manligt universitet. Inom forsk-ningen kallas det kloning. Det innebär att vi ska vara likadana ungefär - likadana kön och likadana på färg. Vi ser det när det gäller profes-sorer men också överhu-vudtaget när det kommer till rekrytering, säger hon.

"Det ska vara en man som är rektor."

Uppdrag: RektorVid årsskiftet blir Torbjörn von Schantz ny rektor vid Lunds universitet. Det är ett jobb han länge längtat efter.– Nej, nej, vi kan inte gå för nära universitetshuset. Jag vill inte att de ska tro att jag är här och smy-ger runt.

Fredag den 19 september och bara timmar kvar till universi-tetsstyrelsen ska offentliggöra vem de valt att nominera till Lunds universitets rektor för åren 2015 till 2020.

Torbjörn von Schantz, som nu promenerar utanför AF-borgen, säger sig ha en vision om ett brett universitetet där allt hänger ihop, både forskning och undervisning. Under sin kandidatur har han framhållit att ingen är starkare än sin svagaste länk.

orden har gått hem. Ingen för-väntar sig nu att det ska bli någon annan än Torbjörn von Schantz, den 60-årige professorn i zoolo-gisk ekologi. När anställda, lärare och studenter skulle rösta fram sin favorit i början av september fick han 27 av 46 röster. Men tim-marna innan offentliggörandet vill Torbjörn von Schantz befinna

sig på behörigt avstånd. Han spottar ut snusen. Lägger

håret tillrätta.– Nu vill jag se glad ut när ni

fotar. Jag gillar inte bilderna på mig själv där jag ser sur ut. Jag är en glad typ.

det är inte första gången Tor-björn von Schantz är nominerad till rektorstjänsten. Redan under 2008 års rektorsval var han med bland slutkandidaterna. Och trots att han i dag är anställd som pro-rektor för Sveriges lantbruksuni-versitet, SLU, i Uppsala har han i flera intervjuer framhållit att Lund är både staden och univer-sitetet i hans hjärta.

– Jag har veckopendlat. Det är Lund som är mitt hem.

Om vi spolar fram tiden och låtsas att allt är klart för dig att ta över rektorsjobbet. Hur kän-ner du dig då?

– Åh, glad. Glad, stolt och oer-hört hedrad.

– Men du, säg en rolig historia så jag skrattar på bilden.

"Vi lever i ett

manligt universi-tet. Inom

forskning kallas det kloning."

Disputerade 1981 på en avhandling om rävar.

text annika skogarfoto jens hunt

grafik filip rydén

s. 8-9 rektor nyheter.indd 1 2014-09-28 23:15

nyheter läs tidigare artiklar om rektorsvalet på lundagard.se ◣

Redigering: Filip Rydén lundagård nr 6 2014 9

Rekryteringen av en ny rektor skulle präglas av öppenhet och insyn lovade universitetsstyrelsens ord-förande Margot Wallström. Hur det skötts råder det dock delade meningar om.

I december 2013 fick alla studenter och anställda ett mejl av styrelse-ordförande Margot Wallström. Det meddelades då att sökandet efter en ny rektor skulle påbörjas inom kort och att rekryterings-processen skulle sträva efter trans-parens och öppenhet.

Arbetet har sedan dess letts av en mindre grupp på fyra personer från universitetsstyrelsen vilka ansvarat för urval och intervjuer av sökande till tjänsten.

Kritik mot processenAtt arbetsgruppen var så liten och bara bestod av en lärarrepresen-tant var något som under våren blev kritiserat. Att vissa kandidater dessutom hemlighölls gjorde att gruppen även beskylldes för hem-lighetsmakeri.

Erik J Olsson, professor i filosofi vid Lunds universitet, bestämde sig att i protest dra tillbaka sin ansö-kan om att bli rektor.

– Det var en rad punkter som jag ansåg helt stred mot principerna kring öppenhet, säger han.

Universitet inget företagErik J Olsson är även grundare av organisationen Academic Rights Watch som bevakar den akade-miska friheten i Sverige. De har påpekat att årets rektorsval står i strid med internationella riktlinjer då Universitetskollgiet, den höran-deförsamling som består av lärare, studenter och anställda, endast haft en rådgivande funktion och saknat lärarmajoritet.

På ett företag hade anställda aldrig kunnat kräva att få vara med i rekryteringen av en ny chef.Varför är det så viktigt på ett uni-versitet?

– För det första är universitetet en offentlig institution som också har en viktig demokratisk funk-tion. För det andra är universitetet en oberoende kraft och ska därför inte styras av externa intressen, säger Erik J Olsson.

Även i Universitetskollegiet, de

som i september röstade fram sin favorit bland de fyra kvarvarande kandidaterna, har det uppkommit kritik mot processen.

– Det har framförts kritik om att man borde ha fått en mer aktiv roll. Det har också varit diskussion om vi skulle ha fått fler kandidater att rösta om, säger Olle Söderman, ordförande i Universitetskollegiet.

Studentrepresentanter nöjdaStudenterna, som representeras genom Lunds universitets student-kårer, är dock nöjda med det infly-tande de fått i rektorsvalet.

– Allmänt har vi haft gott in-flytande eftersom vi sitter repre-senterade i universitetsstyrelsen och att vi har en av fyra poster i beredningsgruppen, säger Cecilia Skoug, en av tre studentrepresen-tanter i universitetsstyrelsen.

Även Ludvig Sundin, en av tolv studentrepresentanter i Universi-tetskollegiet, är nöjd med rektors-rekryteringen.

– Såklart finns det en svår ba-lans mellan att locka till sig högre ämbetsmän och hålla processen öppen, men i slutändan tycker jag att det blev väldigt bra, säger han.

Men spelar det egentligen nå-gon roll för den enskilda studen-ten vem som är rektor?

– Ja, det spelar jättestor roll. Som rektor har man väldigt stort infly-tande på universitet när det kom-mer till att initiera idéer och inte minst ekonomiska beslut, säger Ludvig Sundin.

Skilda åsikter om rekryteringen

2013: Universitets-styrelsen beslutade om arbetsprocess för rekrytering. En be-redningsgrupp på fyra personer utsågs.

18/2: Universitets-styrelsen beslutade om kravprofil.

”Vi behöver egent-ligen en person som både kan stå i givakt och gå ner i spagat samtidigt” konstatera-de styrelseledamoten Mats Svegfors.

30/3: Ansökningstiden gick ut. Åtta kandida-ter hade sökt, utöver det fanns det en hem-lig lista nomineringar och kandidater.

27/5: Fem kandidater kvar. En konsult kopp-lades in. Budgeterad kostnad: 166 000 kr.

22/8: Universitets-kollegiet intervjuade de fyra kvarvarande kandidaterna.

8/9: Universitetskolle-giet röstade. Torbjörn von Schantz fick 27 av 46 röster.

19/9: En enhällig universitetsstyrelse beslutade att föreslå regeringen att utse Torbjörn von Schantz.

detta har hänt:

Prefekt för Ekologiska

institutionen 1998-2002

Dekan för Natur-vetenskapliga

fakulteten 2006-2011.

För närvarande prorektor vid Sveriges lant-

bruksuniversitet, SLU.

60 år, gift, fyra barn, tre barn-

barn och bosatt i Lund.

s. 8-9 rektor nyheter.indd 2 2014-09-28 23:16


Redigering: Xxxxx Xxxxxxxx lundagård nr x 2010Your energy shapes the future.

Här står Martin och ställer om det svenska energisystemet.Varje år investerar vi på E.ON cirka 1 miljard kronor i nya svenska vind-kraftverk. Det gör vi för att öka andelen förnybar energi i energisystemet – och på så sätt ge hushåll och företag tillgång till långsiktigt hållbar elförsörjning. Det är också därför våra projektledare tillbringar så mycket tid ute i naturen.

Vill du hjälpa Martin och hans kollegor att hitta Sveriges blåsigaste platser? Läs mer om att jobba hos oss på eon.se/jobb.

Från och med 1 januari 2015 får doktoranderna ett sämre trygghetsavtal än tidigare.

s. 10-11 doktorand.indd 1 2014-09-29 02:09


Redigering: Annika Skogar lundagård nr 6 2014 11

Ett nytt trygghetsavtal utan ekonomiskt skyddsnät. Det är den osäkra verkligheten för landets doktorander från och med årsskiftet. Röster höjs nu mot ett avtal som kan avskräcka unga perso-ner från forskarkarriärer.

Statens kaka är liten, men trygg. Ett ordspråk från förr som snart kan behöva kasseras. I alla fall om man är doktorand eller ung forskare på något av landets universitet. Under juni förhandlade Arbetsgivarver-ket tillsammans med förbundet Saco-S fram ett nytt trygghetsavtal, kallat omställningsavtalet.

Visstidsanställda drabbas hårt Det nya avtalet innebär ett kraf-tigt försämrat ekonomiskt stöd för arbetslösa personer med tidigare visstidsanställning – den vanligaste anställningsformen bland unga forskare och doktorander. Sveriges universitetslärarför-bund, Sulf, har reserverat sig mot

beslutet eftersom de anser att av-talet är oacceptabelt. Tillsammans med Sulf har Sveriges förenade stu-dentkårer, SFS, och Lunds universi-tet manifesterat sitt missnöje med en debattartikel i Upsala Nya Tid-ning (27/6).

Johan Sjöberg, doktorand i bio-kemi vid naturvetenskapliga fakul-teten, är inne på samma spår:

– Jag tycker att det är en kraftig försämring för doktorander. Det är särskilt som ung forskare och doktorand man behöver stöd. Det gamla trygghetsavtalet användes just av doktorander och unga fors-kare.

Facket nöjda trots alltSaco-S ordförande Lena Ema-nuelsson är givet förhandlingar-nas förutsättningar tillfreds med resultatet.

– Jag tycker att det blev bättre än vad vi hade trott. Arbetsgivar-verket sa upp det gamla avtalet och hade vi inte blivit överens hade det inte funnits något avtal alls.

Hon är dock inte nöjd med vil-koren för de visstidsanställda.

– De är sämre än det gamla trygghetsavtalet, men det finns ändå förmåner. Vi gjorde bedöm-ningen att detta var ett avtal vi ville teckna, säger Lena Emanuelsson och förklarar utgångsläget för dis-kussionen:

– Arbetsgivarverket resonerade som så att de visstidsanställda ändå vet när deras anställning upphör. De ville fokusera på att ge dem som blivit av med sitt arbete ett nytt så snart som möjligt. Arbetsgivarverket ville inte ge nå-got ekonomiskt stöd alls. Det blev en ganska tuff förhandling.

Fel på anställningsformenLena Emanuelsson riktar i stället kritiken mot det faktum att lärosäte-na missbrukar visstidsanställningar och inte betraktar forskare och dok-torander som fullvärdigt anställda. Det är anställningsformerna som måste ses över, anser hon.

– Man måste hitta ett annat sätt

att jobba på. Det skulle vara bättre om man hittade ett system där de inte behövde vara tidsbegränsat anställda. Anställningsförhållan-dena är grundproblemet.

Oattraktivt med forskarkarriärMen Johan Sjöberg tror att det nya avtalet kommer spä på den osäkra anställningssituationen ytterligare och få personer att tvivla på en forskarkarriär. Han själv är en av dem.

– Jag är ganska tveksam till att fortsätta min forskarkarriär just nu på grund av de nya villkoren. Det här är ett steg tillbaka. Redan innan fanns det mycket osäkerhet, nu blir det värre.

Han tror också att utvecklingen på lång sikt kan påverka kvaliteten på den svenska forskningen.

– Vill de hjälpa folk att göra kar-riär inom forskaryrket är inte detta rätt sätt, säger Johan Sjöberg.

text casper danielssonfoto jonas jacobsonYour energy shapes the future.

Här står Martin och ställer om det svenska energisystemet.Varje år investerar vi på E.ON cirka 1 miljard kronor i nya svenska vind-kraftverk. Det gör vi för att öka andelen förnybar energi i energisystemet – och på så sätt ge hushåll och företag tillgång till långsiktigt hållbar elförsörjning. Det är också därför våra projektledare tillbringar så mycket tid ute i naturen.

Vill du hjälpa Martin och hans kollegor att hitta Sveriges blåsigaste platser? Läs mer om att jobba hos oss på eon.se/jobb.

Otryggare villkor för doktorander

omställnings- avtalet

▶ Träder i kraft 1 januari 2015. ▶ Reglerar det ekonomiska

stöd som statligt anställda får vid uppsägning.

▶ Tillsvidareanställda forskare (doktorander) måste jobba under samma arbetsgivare i sex år för att fullt ut omfattas av omställningsavtalet. För andra inom statlig sektor krävs bara tre år.

▶ Förr innebar avtalet lite extra pengar till den arbets-löse doktoranden, kallat a-kasse-utfyllnad. Men nu får doktorander slita hårt för de extra slantarna. En visstids- anställd måste jobba i tre år för endast 44 dagars a-kasseutfyllnad.

Från och med 1 januari 2015 får doktoranderna ett sämre trygghetsavtal än tidigare.

s. 10-11 doktorand.indd 2 2014-09-28 22:54

plock

Enkla fi rman

100%studentrabatt

Designstuderande med frilansuppdrag?Få stil på ditt företagande.Drivs du av tanken att utveckla ditt eget företag? Med vår hjälp är det enklare att förverkliga dina drömmar. Som student får du Enkla fi rman helt kostnadsfritt under hela studietiden, värde 600 kr/år. Du får en paketlösning som hjälper dig att skilja på dina och fi rmans pengar. Dessutom ingår en företagsapp så att du kan attestera och sköta betalningar mellan föreläsningarna. Och du får personlig rådgivning dygnet runt. Läs mer på seb.se/drivaegetstudent

s. 12-13 plock.indd 1 2014-09-29 02:10


citatet"

i korthet frågan

plock?

Redigering: Annika Skogar

Futuralkarnevalen har förpassats till det förflutna. Men vad händer egentli-gen med karnevalen nu, när festen är slut för den här gången?

Lundakarnevalen var vårens stora händelse i Lunds studentliv med runt en halv miljon besökare. I september hölls karnevalens efter-fest, Efterkarneveljen, för de karnevalister som varit ideellt engagerade. Men vad händer efter detta? Är karnevalen död och begraven?

när lundagård når karnevalsgeneralen Fan-ny Ramel har hon precis hunnit smälta intrycken från helgens slutfest. Lundakarnevalen må se livlös ut från utsidan, men på insidan är det business as usual. Vad som nu föl-jer är dock en något ”torrare” fas än vårens fest-ligheter. Årsberättelser ska samlas in, bokföring och budget ses över.

– Vi vet att det har gått bra för oss, men inte hur bra. Så fort vi har gjort detta ska vi avgöra hur mycket pengar som ska delas ut till kårer-na, och hur mycket som ska sättas in för nästa karneval, säger hon.

fanny ramel tycker att det har varit tufft att ställa om till post-karnevallivet. Hon kom-mer dock även i fortsättningen att bära det yttersta ansvaret i karnevalsärenden, fram till dess att hennes efterträdare har valts. Och det är mycket som måste ordnas för att en fram-tida karneval ska kunna gå i lås.

– Du kan aldrig vara helt säker på det kom-mer att bli en ny karneval i förväg. Vi måste höra oss för med kommunen, polisen, uni-versitetet och en massa olika instanser, säger Fanny Ramel.

det är bara sektionschefer-na som även framöver kom-mer hållas sysselsatta med karnevalsfrågor. Bland annat ska de lämna in testamenten, en form av årsberättelser, till karnevalskommittén.

Men för de vanliga karne-valisterna återgår livet till det normala, med tentaskrivningar, nationshäng eller förenings-engagemang, åtminstone tills det är dags om tre och ett halvt år igen.

text marcus bornlidfoto jonas jacobson

Är karnevalen helt slut nu? TV-tittarna, åtminstone de av AF bostä-ders boende som gillar andra kanaler än SVT och TV4. Att tv-utbudet stryps motiveras med att studenterna nu ser på tv på annat sätt, och att de blir kom-penserade med supersnabbt bredband.

dålig månad

bra månad

"Den avgiftsfria högskolans tid är över."Alexandra Ivanov, ordförande för Fria moderata studentförbundet, tycker att pappa ska betala åt alla framöver. I en debattartikel publicerad i Dagens Nyheter (25/9) ger hon tummen upp till ekonomiprofessorn Bo Becker som dagarna innan lyft nödvändigheterna av att ta ut studieavgifter i Sverige. Men antalet partier, fack- och studentförbund som slog bakut lär tyda på att den högskolepolitiska elefanten återigen kan lägga sig till ro och att studenterna kan forsätta ha sina slantar ifred.

Lunds invandrade akademiker, till slut har även Lunds universitet och Folkuniversitetet gått ihop och ansökt om att få hålla i projektet Korta vägen. Projektet finns sedan tidigare på bland annat Malmö högskola och ska med svenskaundervisning och praktikplatser ge invandrade akademiker en snabbare väg ut i arbetslivet.

...utomeuropeiska studenter pluggar under höstterminen vid Lunds universitet. Höstterminen 2010, precis innan studieavgifterna infördes, hade universitetet 550 utomeuropeiska studenter.

490

En ensam rosa ballong är allt som är kvar från Efterkarneveljen och det som en gång var Futuralkarnevalen.

17/11 ... är det Gåsafest i AF-borgen. Alla som varit förmän på någon av de skånska nationerna de senaste fem åren är då inbjudna att fira minnet av den Skånska nationen som upplöstes 1890.

Enkla fi rman

100%studentrabatt

Designstuderande med frilansuppdrag?Få stil på ditt företagande.Drivs du av tanken att utveckla ditt eget företag? Med vår hjälp är det enklare att förverkliga dina drömmar. Som student får du Enkla fi rman helt kostnadsfritt under hela studietiden, värde 600 kr/år. Du får en paketlösning som hjälper dig att skilja på dina och fi rmans pengar. Dessutom ingår en företagsapp så att du kan attestera och sköta betalningar mellan föreläsningarna. Och du får personlig rådgivning dygnet runt. Läs mer på seb.se/drivaegetstudent

"Du kan aldrig vara helt säker på att det kommer bli en ny karneval i förväg."

s. 12-13 plock.indd 2 2014-09-29 00:07

Redigering: Filip Rydén12 lundagård nr 1 2014

s. 14-17 Reportage.indd 1 2014-09-28 22:59

Housemusiken når långt ner i centrum. Nu i tidiga september, mitt i Helsingborg, har nära tusen studen-ter samlats i Konsul Perssons gamla 1800-talsvilla. Det är Avstampet, Helsingborgs studentlivs största fest. I träd-gården är danstältet dränkt i strobeljus, och inne i villans 40-gradiga värme står gästerna på borden när Caesars Jerk It Out ekar mellan kakelugnar och sekelskiftstapeter. Miljön är något annat än Lundanationernas källare och kala väggar.

Jessica Hillborg är en typisk besökare. Hon är 20 år, nyinflyttad från Stockholm och mitt inne i sin nollning.

– Det här är det största som händer under nollningen och alla i Helsingborg är jävligt taggade, säger hon.

Än så länge är hon nöjd med flytten, staden är precis vad hon har hoppats på. I morgon kommer Jessica Hillborg och många andra helsingborgare dra ner till Lund där ytterligare en fest väntar. Förhoppningsvis sluter också delen av hennes klass som bor i Lund upp då – för precis som väntat är knappt någon av dem här i kväll.

– Alla säger att klasserna splittras direkt. De som bor i Lund men pluggar här går direkt från stationen till Campus, och när föreläsningarna är slut går de direkt till-baka och åker hem. De är inte med i studentlivet här.

campus helsingborg startade vid millennieskiftet. Lund hade blivit trångbott och med en del av universitetet i norr skulle fler i nordvästra Skåne lockas till högre stu-dier. Femton år senare studerar nu drygt 4 000 studen-ter i Helsingborg, vilket är drygt var tionde student vid Lunds universitet.

Precis som studenter kräver en plats att studera på be-hövs också en studiesocial motvikt. I Lund sköter framför allt nationerna och Akademiska föreningen den rollen. I Helsingborg har föreningen Stampus utvecklats paral-lellt med Campus.

Även om det är kårsektionen Agora som håller i nollning-en arrangerar Stampus de stora aktiviteterna och pubarna under året. Helsingborgs svar på nation, kan man säga.

Men även om Stampus liknar en nation är föreningen inte med i Studentlund. När Studentlund bildades 2010 var det en gemensam satsning mellan kårer, nationer och AF för att försäkra sig om att de skulle fortsätta stå starka – även efter att kårobligatoriet hade fallit.

Men Stampus ingick inte i samarbetet. Och medan det stora organiserade studentlivet i Lund går att nås genom ett och samma medlemskap, står helsingborgsstudenterna i valet att behöva skaffa flera olika medlemskap för att kunna ta del av båda orternas studentutbud. Det är ett och samma universitet, men studentlivet är delat i två.

som reaktion på de dubbla och trippla medlemskapen kom en motion in till Stampus i våras. Förslaget: gör om Stampus till en nation.

Filip Alexis är ordförande för Studentlunds berednings-grupp, och en av dem med mest inflytande över samarbe-tet. Han hade inte hört talas om något liknande förslag från Stampus tidigare, men nu är diskussionerna igång på allvar.

– Hittills tycker jag det har varit entusiastiskt från både Lund och Helsingborg. Studentlund är intresserade av att kunna ha så många medlemmar som möjligt.

Ett fullvärdigt Studentlundsmedlemskap skulle även kunna göra nytta för nordvästskånska studenter som läser i Lund. Men en lösning kan ligga flera år fram i tiden. Innan Stampus eventuellt skulle kunna upptas i samarbe-tet, lär stadgeändringar behöva göras och många frågor om hur samarbetet ska se ut måste utredas. För Stampus är den viktigaste frågan att kunna få alla medlemskap på ett kort.

– Tanken är att få det samlat, det efterfrågas av medlem-marna. Dessutom hade det varit positivt för Helsingborg att vara med i Studentlund, vi tillhör ändå alla samma universitet, säger Cicilia Carlsson, Stampus ordförande.

Till skillnad från Lunds studentliv, som mer eller min-dre dräller av studenter som jobbar heltid, är Stampus och resten av Helsingborgs studentliv drivet av ideella krafter. Vid sidan om studierna har Cicilia Carlsson, precis som många andra av de aktiva i föreningen, i princip bott i Villan under nollningsperioden.

men den största kontrasten mot Lund finns på högre ort.– En stor skillnad mot Lund är definitivt stödet för-

eningarna har från staden. Vi har kontinuerlig kontakt med staden och Campus, vi är väldigt sammansvetsade. Du kan se det som en triangel: studenterna, Campus och staden, säger Cicilia Carlsson.

Och här trycker hon på något viktigt. För kommun-politikerna är studenterna ett viktigt projekt. Villan är be-lägen på Trädgårdsgatan, den osynliga muren som sedan 1800-talet har segregerat Helsingborg. I norr bor traditio-nellt borgarna, och här ligger också den mesta kulturen och shoppingen. Nedanför Trädgårdsgatan ligger Söder, den gamla arbetarstadsdelen där nu affärerna läggs ner och arbetslösheten sätter sin prägel.

För att vända den nedåtgående trenden satsar staden på att förändra Söder. Förutom planen att bygga en ny fräsch stadsdel på den gamla industrimarken vid Campus, finns ett annat tydligt hopp – ett levande studentliv.

Sedan Campus tillkomst har staden pumpat in pengar

fem skitlånga milEn hord av studenter vandrar från tåget. För många av dem är detta allt de ser av staden de studerar i. Efter 15 år börjar Helsingborg närma sig målet att bli Sveriges bästa studentstad – ändå är det svårt att få den stora massan studenter att ta del av platsen.

Redigering: Kenneth Carlsson lundagård nr 6 2014 15

text kenneth carlsson foto jens hunt

grafik fredrik toreblad

s. 14-17 Reportage.indd 2 2014-09-28 22:59

reportage


i studentlivet på ett sätt som Lunds kommun inte kan jämföra sig med. Kronan på verket är tänkt att ske nästa sommar när studenterna får ett nytt kårhus.

I juni köpte Helsingborgs stad Gustav Adolfs försam-lingshem till studenterna för mångmiljonbelopp. För-samlingen flyttar därifrån och studenterna flyttar in mitt i Söders hjärta, i lokaler som är tre gånger större än den nuvarande Villan. Runt kårhuset planeras nya studentbos-täder, och på andra sidan gatan ligger redan ytterligare två studenthem som tillsammans har plats för många hundra studenter. Söder ska förändras med hjälp av dem som politikerna ser som stadens framtid.

Med det nya kårhuset ska också alla Helsingborgs studentföreningar kunna finnas på ett och samma ställe. Visionen är en lättillgänglig plats som dessutom ska kun-na ha studieplatser – en avlastning till trånga Campus.

priset "årets studentstad" delas ut av Sveriges fören-ade studentkårer, SFS, och Helsingborg har försökt vinna i många år. I våras var staden en av tre finalister, men föll på målsnöret.

I början av september träffas studentföreningarna, kårerna och Helsingborgs stad för att diskutera framti-den. Att vinna titeln 2015 är högsta prioritet för staden, och med utvecklingen av nya studentbostäder och kårhus lever hoppet. Det är bara tillresta Lunds universitets stu-dentkårer som flaggar för att det saknas ett synligt kår-samarbe vid Campus – och att det är vad SFS bryr sig om.

Men oavsett om Helsingborg lyckas knipa vinsten eller ej: är det en indikator på att studenterna tycker att det är en intressant studentstad? Nog för att där finns många motsvarigheter mot Lund – förutom nationskopplingen i Stampus finns spex, radio, kör, och baler – men att jäm-föra sig med studentgiganten Lund är ändå hopplöst. Cicilia Carlsson känner igen det från sin egen klass.

– Många studenter lockas nog till det traditionella i Lund. Att man ska plugga där och gå på nation, hela den grejen. Jag trycker mycket på tradition, för det tror jag är största skillnaden. Nästa år har vi funnits i 15 år, inte i 350 år, säger hon.

Men så finns det en annan viktig pusselbit – de fem milen som skiljer Campus Helsingborg från Lund. Tågens restid är central, och det faktum att de inte kör på natten, inte ens på helger, tror hon är avgörande.

– Om du bor i Lund är det svårt att komma hit för en kväll, sedan åka tillbaka när tågen slutar gå tidigt. Hade det funnits bättre tågförbindelser är jag övertygad om att fler hade tagit tåget ner till Lund och tvärtom, säger Cicilia Carlsson.

i villans radiostudio sitter Maria Grönlund. Hon bor och pluggar i Helsingborg och lägger främst sitt engage-mang på studentradion Stampus FM.

Hade hon bott i Lund hade hon nog varit engagerad där i stället. Avståndet och de bristande tågavgångarna är avgörande även för henne. Inte minst för att hon testat på att vara aktiv på nation, säger Maria Grönlund

– Jag var engagerad i Krischan, men bodde här. En gång frågade de om någon kunde hjälpa till i baren på deras fre-dagsklubb, så jag och en kompis sa ja och åkte ner.

Den sista tågavgången till Helsingborg från Lund går vid halv två på natten. Det blev inte mycket mer engage-mang i Lund efter det.

– Jag vet bara några få som är aktiva på båda ställen, men det är krångligt. Visst, radio hade kanske funkat, men inte barlag. Man kommer ingenstans efter en viss tid på kvällen, säger hon.

Den obefintliga nattrafiken påverkar också viljan att över huvud taget åka ner till Lund.

– Nu läser jag andra året och det är många i min klass som inte vill ha nationskort i år. Halva klassen är engagerad i Lund och ibland drar de igång sittningar där nere och frågar vilka som kan komma. Då deltar främst de i Lund och några härifrån. Det blir lätt uppdelat, säger Maria Grönlund.

Hon vet flera studenter som tyckt att det har varit tråkigt att deras utbildning ligger i Helsingborg. Studenter som har haft en dröm om hur Lunds universitet ska vara. Maria Grönlund bodde i Lund en termin när hon läste på Sveriges lantbruksuniversitet, och hade hon inte gjort det hade hon säkert velat prova på att bo där nu.

– Det är en sån sak man gärna vill göra. Men det finns väl en anledning till att många flyttar från Lund efter stu-dierna. Det är en stad med studenter och personer bundna till universitetet. Många som pluggar i Helsingborg bor däremot kvar här sen, säger hon.

Nu bor hon i ett kollektiv där endast en annan boen-de också pluggar, och då inte ens på Campus. Det är en annan sak som hon tycker skiljer staden från Lund. I Hel-singborg, där en stor del av utelivet och vardagen kretsar kring vanliga pubar och kaféer i stan, är det också lättare att lära känna vanligt folk utanför studentlivet. Det blir inte samma bubbla som i Lund.

Men kanske är det också önskan om studentbubblan som gör att flera studenter hellre väljer att pendla upp till Helsingborg – och sedan varken orkar eller kan ta del av stadens studentliv.

– Dels är det tiden, det tar ändå en halvtimme att åka. Men fler avgångar hade kunnat lösa mycket. Det hade kunnat gå ett tåg vid tre, kanske något vid fem, då hade man kunnat vara ute längre, säger hon.

dödläget i tidtabellen mellan halv två och sex på mor-gonen i persontågstrafiken mellan Lund och Helsingborg är dock inget Skånetrafiken planerar att ändra på. När de tillfrågas meddelar de att det inte ens har efterfrågats. Inte heller Stampus har arbetat för det

Oavsett är kanske inte heller tågen den enda stora pro-blematiken. Henrik Åkesson pendlar till Campus varje dag och ser även han en annan faktor – Lundamiljön.

– Det är mycket med husen, alla runt omkring som plug-gar, biblioteken - den miljön bidrar mycket till motivation att plugga och engagera sig i Lund. Den miljön finns inte i Helsingborg. Campus ligger liksom i ett industriområde.

Maria Grönlund är aktiv i radiokanalen Stampus FM. Hade hon bott i Lund hade hon troligen varit aktiv där i stället.

▶ ÅR 1989LTH startar utbildning i Helsingborg

▶ ÅR 1998Utbildningar i humaniora, samhälls-vetenskap och natur-vetenskap startar.

▶ ÅR 2003Stampus flyttar in i Villan.

▶ ÅR 2001Helsingborgs-

spexet grundas.

▶ ÅR 2010Stampus FM börjar sända.

▶ ÅR 2014Agora och Ing-sektionen annordnar bal för första gången. 4 200 studenter studerar nu på Campus.

▶ ÅR 2000Campus Helsingborg föds, med 1 600 studenter. Samma år bildas Stampus.

▶ ÅR 2011Kårsektionen Agora skapas, och blir studen-ternas röst i en mängd stora utbildningar.

▶ ÅR 2015Planerad inflytt i det nya kårhuset.

▶ FRAMTIDEN Stampus tas eventuellt upp i Studentlund.

s. 14-17 Reportage.indd 3 2014-09-28 23:00

Många kommer dit bara för att gå på föreläsning och åker hem i stället för att plugga på biblioteket där, säger han.

Henrik Åkesson har bara gott att säga om sin utbildning och sörjer inte att den ligger i Helsingborg. Det skulle i så fall vara pendlingskostnaden på 840 kronor i månaden. Han har inte tagit del av stadens student-liv alls, han har inte tid. När han började plugga var det till en början i Lund, och där blev han fast. Nu är han tjänsteman på restaurangen Ivans på Malmö nation, platsen som också är hans hem.

– Visst har jag tänkt tanken på att engagera mig i Helsing-borg, men det ligger så långt ifrån all annan student-verksamhet. Det finns en begränsad tid per dag som man kan engagera sig vid sidan om plugg och kompisar. Om det inte är någon aktivitet som verkligen står ut blir inte förstavalet att engagera mig i Helsingborg – det blir det sista, säger Henrik Åkesson.

att stampus kan bli en del av Studentlund låter intres-sant, men om det skulle locka upp lundastudenter till Helsingborg är inte något Henrik Åkesson är säker på.

– Jag tror inte att jag skulle åka upp. Man sätter sig inte på tåget till Helsingborg en kväll, såvida aktiviteten inte verkligen har ett bra rykte. Det är väl på samma sätt som många i Lund drar sig från att åka till Malmö om de redan har kul och nära till nationsklubbarna.

Även om han inte är engagerad i Helsingborg har Hen-rik Åkessons ändå sett en del av staden och tagit färjan till Helsingör. Men flera av hans kursare har inte sett mer av staden än de 500 meterna mellan Campus och stationen. Det blir helt enkelt inte av.

– Delvis handlar det nog om det geografiska. Det blir en extra grej att gå runt stationen och in i stan. Det blir som att åka rullband, du åker bara till en lokal där du har en föreläsning, säger Henrik Åkesson.

i slutet av nästa vår kommer titeln Årets studentstad att utses igen och kanske får Helsingborg vinna till slut – ba-lansen mellan ett växande studentengagemang, tillgängli-ga bostäder och utveckling i staden är inte något som talar

emot det. Lyckas även kårerna synas mer lär väl inte SFS kunna värja sig.

Men trots eventuell titel: lika lite som förra årets vinnare Trollhättan fick se en ökande hord av studenter strömma till den här hösten, lika svårt lär Helsingborg ha att fortsättningsvis charma till sig de studenter som drömmer om Lunds tra-ditioner och atmosfär. Fast å andra sidan kanske det kan kvitta – i stället för att bli ett mini-Lund är staden redan ett intres-sant komplement. Och om Helsingborg

blir Årets studentstad lär de stora vinnarna bli de studen-ter som faktiskt vill ta del av stadens lite mer annorlunda studentliv, med nya studentbostäder och ett nytt kårhus på köpet.

reportage


"Det är väl på samma sätt som många i Lund drar sig från att åka till Malmö om de redan har kul och nära till nationsklubbarna."

Nagelsvamp?Har du nagelsvamp på en eller flera tår och är man i åldern

18–40 år? Då kan du delta i en studie med en ny behandling som

görs av Hudkliniken vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö.

Arvode och reseersättning utgår.

Mejla till Dr. Nils Hamnerius på

[email protected]

för mer information.

Villan i Helsingborg är proppfull med studenter som dansar i den 40-gradiga värmen. Till sommaren flyttar studentfesterna in i det nya kårhuset.

s. 14-17 Reportage.indd 4 2014-09-28 23:01

porträttet

lubna hawwa Ålder: 23 år.Gör: Läser utvecklingsstudier i Lund, är journalist och jobbar för SASNET (Swedish South Asian Network). Familj: Nio syskon "Jag är den lyckliga nummer åtta."Hoppas för framtiden: Påverka utvecklingspolitiken på Maldiverna. Favoritcitat: "The only thing necessary for the triumph of evil is for good men to do nothing." - Edmund Burke

s. 18-19 porträttet.indd 1 2014-09-28 23:55

Överbefolkningen och ojämlikheten. Om att växa upp med att bara ha till-räckligt för att klara sig och att aldrig ha råd med något extra.

– Länge skämdes jag och önskade mig en annorlunda uppväxt. Jag önskade att jag inte hade behövt kämpa så mycket. Nu har jag accepterat hur jag haft det och tänker att det i stället kan hjälpa mig förstå andra människor, säger hon.

den allra vanligaste frågan hon får är "Hur är det att växa upp i ett paradis?"

Varje gång känner hon blandade känslor. För hur svarar man när svaret redan finns i frågan?

– De tänker direkt på palmer, turkosa hav och vita stränder. Var-för undrar de inte i stället hur män-niskorna har det där? Ingen från Maldiverna skulle säga att det är ett paradis, och väldigt få har sett en

turistresort, säger hon.När Lubna Hawwa som 16-åring flyt-

tade till huvudön Malé för att kunna fortsätta skolan blev det tuffare än vad hon hade trott. Inklämd i en lägenhet med för många andra studenter och fast i en överbefolkad urban djungel skulle hon försörja sig själv samtidigt som hon pluggade. Hon flyttade ofta och var peri-odvis utan hem.

När diktaturen började luckras upp 2008 startade en mängd nya radio- och tv-stationer. Lubna Hawwas kompis arbetade på en radiostation och det blev hennes fot in i journalistiken.

– Jag kan ärligt säga att jag inte hade en aning om vad journalistik handlade om innan. Ju mer jag lärde mig desto mer tyckte jag om det. Nu hade jag möj-ligheten att berätta människors berättel-ser och nå ut, säger hon.

men att studera och samtidigt jobba gav inga toppbetyg. Stipendierna för att kunna studera utomlands, som gick via Maldivernas regering, var bara till de studenter med bäst betyg. Lubna Hawwa fick ingenting. Men efter att ha sökt ett stipendium via Sverige fick hon möjligheten att fortsätta studera. När hon i augusti 2012 kom till Lund blev hon överväldigad av allt utrymme, och känslan av att vara där saker händer.

– Det kändes som att jag var i mitten av världen. Folk sa till mig att Lund är

en väldigt liten stad, men jämfört med Maldiverna är allt stort.

Det handlade inte bara om fysiskt utrymme, utan också om utrymme att tänka.

– Sverige öppnade dörren till att tänka och uttrycka mig som jag ville. Jag kom-mer resa tillbaka till Maldiverna som en annan människa, säger hon.

trots att hennes uppväxt handlat så mycket om att komma bort pratar hon mycket om sitt hemland. Engagerat och länge. Fast besluten att ge det en plats på kartan och försöka förändra landets samhälle. För även om hon uppfyllt må-let att komma bort drar hela tiden Mal-diverna henne tillbaka, och hon tvekar inte en sekund på frågan om hon kom-mer flytta dit igen.

– Förändring börjar hemifrån. Jag tänker flytta tillbaka och jobba på Mal-diverna, men frågan är om Maldiverna vill ha mig tillbaka, säger hon.

För kanske vill inte befolkningen på de små öarna ha hennes hjälp. Kanske är de flesta nöjda med att leva som de gör, även om det är så att de precis klarar sig.

– Maldiverna är som en liten bubbla. Där bor människor i hela livet utan att se eller uppleva något annat, säger hon.

Men Lubna Hawwa vill ge Maldiver-nas befolkning alternativ. Visa att något annat är möjligt.

– Det är upp till dem att välja om de vill leva på en ö i Indiska oceanen, men jag vill att de ska ha möjligheten att välja något annat också, säger hon.

porträttet

Redigering: Karin Furenhed lundagård nr 6 2014 19

text tove nordénfoto daniel kodipelli

En enkel från paradisetUnder sin uppväxt längtade hon bort. I dag jobbar hon för att förändra den plats hon en gång strävade efter att lämna. Journalisten Lubna Hawwa från Maldiverna studerar i Lund med målet att kunna återvända hem.

Lubna Hawwa är fyra år gammal och går på dagis i en enkel byggnad med trettio andra barn på Hithadhoo, en ö i sydligaste Maldiverna. Hennes mam-ma lämnar henne på morgonen och de andra barnen leker utanför, bland träd och vit sand. En dag visar fröken henne en världskarta. Hon slår upp en gammal klassisk skolatlas och pekar på Maldi-verna. Lubna Hawwa stirrar på kartan och kan knappt tro sina ögon när hon ser de små utspridda öarna i Indiska oceanen. Till den dagen hade hon trott att hennes lilla ö var allt som fanns. Men vad kartan visar är något helt annat, och plötsligt blir hon rädd. De andra kon-tinenterna ser ut som giganter där de tornar upp sig vid de blå oceanerna. Hon tittar förskräckt på sin fröken:

– Varför är vi så små? Och hur ska jag kunna ta mig dit när jag inte kan simma?

lubna hawwa minns inte vad läraren svarade. Men hon minns att det var från den dagen hon ville ta sig utanför sitt hemlands gränser och förstod att det var havet som separerade dem.

Hon blev nyfiken. I skolan kunde hon fråga allt, och det var också där hon lär-de sig om världen utanför.

Hennes mamma sa också till hen-ne att bara genom att studera vidare kunde hon hitta ett bättre jobb, något som mamman själv aldrig kunnat göra. Lubna Hawwa började studera, och ju mer hon lärde sig om människorna och miljön omkring sig desto starkare blev drömmen om ett bättre liv.

– Jag sa att jag ville doktorera utan att egentligen veta vad det betydde. Jag visste bara att jag ville studera så långt jag kunde och att det var det enda som skulle kunna ta mig vidare utanför Hithadhoo och Maldiverna, säger hon.

det är en dag i mitten av september och luften är ovanligt varm. Fastän andra svettas har Lubna Hawwa en mörkgrön fodrad jacka på sig och verkar inte tycka att det är särskilt varmt alls. Hon ler mycket när vi pratar, fastän det hon pratar om inte alltid är roligt. Hon skämtar om sitt lilla land, klimatförändringarna som hotar att dränka landet och sårbarheten.

"Länge skämdes jag och önskade mig en annorlunda uppväxt."

a one way ticket from paradiseComing from The Maldives, a ”poor paradise”, Lubna Hawwa always dreamed of leaving and seeing more of the world. Now, she studies development studies at LU, but she is determined to return one day and change her country.

in english

s. 18-19 porträttet.indd 2 2014-09-28 23:56

få mer internationell utblick på lundagard.se ◣internationellt

kort om internationella studentfrågor


utbildning online kapar studieplatser

kenyanskt webbhopp siffran spolar humanister

Danska regeringen har tröttnat på att många studenter går ut i arbets-löshet efter examen. Därför ska antalet platser till bland annat humanistiska

utbildningar minska med upp emot 30 procent nästa år, rapporterar Politiken. På universiteten är rädslan stor för att flera utbildningar måste läggas ner.

... ryska lärosäten är svart-listade av ryska myndigheter. I listan finns både statliga och privata organisationer.

119Online-universitet ska skapa fler utbildningsplatser. Det hoppas Kenyas utbildnings-minister, som nu ber om privata donationer. Med det nya webbaserade univer-

sitetet skulle 40 000 fler kenyaner kunna få högre utbildning. Onlineutbildning-arna skulle inte minst kunna locka studenter som bor i otillgängliga delar av landet.

Efter revolutionenDiplom, godkända betyg och utbildningsplatser är exempel på saker som kan köpas för pengar i Ukraina. Ett examensbevis kostar några tusenlappar. Detta fick stu-denterna att ta revolutionen från gatorna in till universiteten.

På Självständighetstorget, Majdan, får två unga maskerade demonstranter syn på att deras tält står i lågor. De skyndar iväg för att hämta en brandsläckare. Men det är för sent – deras tält är övertänt.

Vittnen på torget skvallrar om att det var vanliga passerande kievbor som tän-de fyr på tältet – personer som tidigare stöttat demonstrationerna, men som nu har tröttnat på att centrala Kiev ser ut som en krigszon. Demonstranterna tycks ha förlorat en viktig del av sitt folk-liga stöd.

Det är augusti och till många Kievbors glädje håller Majdan på att städas upp efter nästan åtta månader av demonstrationer.

En bit bort från det nedbrunna tältet står 23-åriga Nina Golvskaya. Hon är en

av många aktiva från demonstrationerna i vintras. Hon berättar att många kievbor tycker att demonstranterna som är kvar bara består av arbetslösa människor som inte har något bättre för sig. Majdan har spelat ut sin roll, även om demonstratio-nerna inte var i onödan.

– Jag tror att vi har förändrat mycket. Först och främst oss själva. Vi kommer inte gå tillbaka till att låta vår regering eller politiker göra vad de gjort tidigare, säger Nina Golvskaya.

på plats under vintern var också stu-denten Julia Drozd, som läste sista året på kandidatprogrammet i journalistik när demonstrationerna tog fart i november. Hon beskriver dess början som en fredlig demonstration med vanligt folk. Gamla som unga, och många studenter. Tillsam-mans gick de ut på gatorna och satte ner foten mot att den förra presidenten Vik-tor Janukovytj hade valt bort att skriva på samarbetsavtal med EU.

För Julia Drozd blev det ett tidskrävan-de pussel att arbeta som assistent åt inter-

nationell media på dagarna och demon-strera på Majdan under kvällarna. Det blev flera långa nätter på torget, men trots det gick studierna bra.

– Demonstrationerna var lite som mitt andra jobb. Jag gick dit varje kväll samtidigt som jag arbetade och stude-rade på dagarna, säger Julia Drozd.

Stödet från professorer som sympati-serade med demonstranterna gjorde det hela mycket enklare.

– De sa att ”om du missar föreläsning-ar eller seminarium så är det okej. Det kommer inte få några konsekvenser”, säger Julia Drozd.

natten den 30 november 2013 besva-rades fredliga demonstranter med våld från regeringens specialstyrka, Berkut.

Grov misshandel och flera dödsfall följde, och många offer var studenter. Händelsen gjorde att flera tusen ukrain-ska medborgare anslöt sig till revolutio-nen på Majdan.

Motståndet mot den mycket utbredda korruptionen i landet växte sig starkare

Från vänster: De sista dagarna av barrikanderna på Självständighetstorget och demonstranters tält står i brand; Brandmän släcker eld i kaoset vid Coca colas reklamtält; Kievborna hjälps åt att återställa Självständighetstorget, Majdan, till sitt tidigare utseende; Anastasia Veresotskaya var med när revolutionen spreds till hennes universitet.

illustration: anna åkesson

s. 20-21 Internationell.indd 1 2014-09-28 23:03

Redigering: Jens Hunt

få mer internationell utblick på lundagard.se ◣internationellt

kort om internationella studentfrågor


pony-konferens kritiserad egyptiskt politikförbudengelsk ilska bannlysning

Efter revolutionen

University of Brighton har hamnat i blåsväder efter deras beslut att finansiera en My Little Pony-konferens, rappor-terar The Daily Telegraph. Den dagslånga konferensen – med

nio timmar av samtal om den färgglada minihästens historia – har lett till att moståndsgrup-per skapats. Dessa kräver svar på frågan om skattepengarna var väl spenderade.

I Egypten bannlyser utbild-ningsministern alla politiska aktiviteter på landets univer-sitet på grund av säkerhetsskäl, rapporterar Daily News Egypt. Sedan revolutionen 2011 har

politiska aktiviteter ökat på universiteten. Det senaste året har minst 16 studenter dött i sammandrabbningar med säkerhetsstyrkor på egyptiska campusområden.

och några månader senare avsattes pre-sidenten Viktor Janukovytj.

– Demonstrationerna förändrade oss mycket. Vi blev mer realistiska och sam-tidigt optimistiska. Vi såg människor dö. Vi såg polis skjuta människor och modiga kirurger operera i bygg-naderna vid Majdan. Vi växte troligtvis upp, säger Julia Drozd.

Hon tror att revolutionen på Majdan har bidragit till att stu-denter har blivit aktivare och att yngre människor blivit mer medvetna om vad det innebär att vara en ansvarsfull medbor-gare. Bland annat genom att inte längre acceptera mutor och kor-ruption i vardagen.

protesterna mot korruption begränsade sig inte enbart till staten utan genomsyrade även övriga samhäl-let, inte minst universiteten.

När anti-korruptionsorganisationen Transparency International 2013 rankade 175 länder efter hur utbredd deras kor-ruption var, hamnade Ukraina i botten – plats 144 och sämst i hela Europa.

Korruption på universitetsnivå be-ror delvis på att universitetsanställda har låga löner, vilket gör att f lera väl-jer att tjäna extrapengar på studenter

som vill ha högre betyg eller godkända tentor.

På Bologomets medicinska universi-tet i Kiev blev problemet med korruption en stor fråga. Anastasia Veresotskaya studerar medicin där och såg hur flera

protester bröt ut på univer-sitetet. Tusentals studenter deltog i demonstrationer som krävde att rektorn och flera lärare skulle avgå på grund av att de utnyttjat sina maktpositioner och krävt pengar av studenter.

Enligt Anastasia Vere-sotskaya hände det flera gånger att lärare medvetet underkände studenter för

att tjäna pengar. – Om jag inte klarade mina tentor på

egen hand blev jag tvungen att gå till en lärare eller rektorn och betala pengar, säger hon.

studenternas protester gjorde att rektorn byttes ut. Nu har det också blivit möjligt att gå om kurser igen utan att behöva betala mutor.

– Vi lyckades också byta ut lärare på universitetet. Inte alla men några, säger Anastasia Veresotskaya.

Korruption är fortfarande ett stort

problem i Ukraina, men Julia Drozd tror att mutor på universiteten har blivit mer sällsynt.

Hon påpekar samtidigt att korruptio-nen ofta är tvåsidig. Precis som profes-sorn inte ska erbjuda godkända tenta-resultat mot pengar, ska inte studenter erbjuda pengar i utbyte mot högre betyg.

Studenternas protester ledde ända upp i högsta regeringsnivå och utbild-ningsministern Dmytro Tabachnyk avsattes. Nu hoppas Julia Drozd att Ukrainas nya styre ska jobba för att kor-ruptionen minskar i hela samhället, inte minst på lärosätena.

– Om staten inte löser problemen vi har på utbildningsområdet blir det ett stort problem i framtiden för landet. Utbildning är vad som för landet framåt, säger Julia Drozd.

text & foto daniel kindstrand

Från vänster: De sista dagarna av barrikanderna på Självständighetstorget och demonstranters tält står i brand; Brandmän släcker eld i kaoset vid Coca colas reklamtält; Kievborna hjälps åt att återställa Självständighetstorget, Majdan, till sitt tidigare utseende; Anastasia Veresotskaya var med när revolutionen spreds till hennes universitet.

STUDENTS IN UKRAINECorruption permeates the Ukrainian society. As a result, students have taken the revolution from the streets into the universities. Read the full story at lundagard.net

in english

"Vi såg polis skjuta människor och modiga kirurger ope-rera i byggnaderna vid Majdan. Vi växte troligtvis upp."

illustration: anna åkesson

s. 20-21 Internationell.indd 2 2014-09-28 23:05

läs mer spexigt varje dag på lundagard.se ◣kultur

Redigering: Xxxxx Xxxxxxx

här är en liten tub

här är en mellan tub

här är en stor tub

x lundagård nr x 2010

s. 22-23 kulturrep spex.indd 1 2014-09-29 00:00

läs mer spexigt varje dag på lundagard.se ◣kultur


"Det tar också längre tid att sy en klänning än en manskostym."


Hälften så många, romantiska, rela-tionsbundna och med andra yrken än män. Så gestaltas kvinnor bland spex i Lund. Förklaringen? Tradition, omed-vetenhet och tidsbrist.

”Kärlekskrank och giftaslysten men ändå gan-ska hämmad”. Med dessa ord beskrevs Daisy Bell, en av karaktärerna i Jesperspexets pro-gramblad när de 2001 gav föreställningen Alex-ander Graham Bell. Tretton år senare, våren 2014, får beskrivningen även namnge den kan-didatuppsats i genusvetenskap som Johanna Helldén skriver om mans- och kvinnoroller i spex i Lund.

Resultaten kom att bekräfta hennes tes om att spexen i mångt och mycket handlar om män och deras äventyr.

– I genomsnitt beskrevs cirka 65 procent av karaktärerna som könsbenämndes i program-bladen som manliga. Det är också vanligare att de kvinnliga karaktärerna beskrivs i relation till en annan karaktär eller i förhållande till romantik, säger Johanna Helldén.

Hur karaktärers utseende beskrevs kunde hon inte konstatera någon större skillnad mellan könen. När det kom till sysselsättning skiljde sig dock resultaten mycket åt. De van-ligaste yrkena för manliga karaktärer i spex under undersökningsperioden var chefsyrken eller bygg- och industriarbeten, medan de van-ligaste för de kvinnliga karaktärerna var inom socialt arbete, hantverk och prostitution.

calle öberg har varit aktiv i Lundaspexarna i fyra och ett halvt år. Han är inte förvånad över resultaten, men påpekar att de arbetar aktivt med jämställdhetsfrågan i alla spexgrupper.

– Däremot är det något som vi rätt nyligen kommit underfund med, det är kanske under max två år som vi arbetat aktivt med det här. Därför ser jag väldigt ljust på framtiden.

Undersökningen visar på en mansdomi-nans men även på att kvinnliga karaktärer i högre grad beskrivs i relation till andra. De har ofta ett romantiskt intresse och ägnar sig åt sociala arbeten, prostitution och hant-verk. Vad tror du det beror på?

– Spex handlar generellt om historiska hän-delser och mycket av historieskrivningen kret-sar tyvärr kring män. Av de stora rollerna är cirka 85 procent oftast baserade på verkliga per-soner, säger Calle Öberg.

Han tror att om manusförfattarna ska fylla en roll som är exempelvis prostituerad, så tän-ker de ofta att det historiskt sett varit vanligare med kvinnliga prostituerade.

andelen manliga karaktärer varierar dock ganska mycket mellan de undersökta spexgrup-perna. Boelspexarna har i genomsnitt en köns-representation på cirka 57 procent män, Jesper ligger på genomsnittet 65 procent, medan såväl

Toddy- och Lundaspexarna tycks ligga på över 70 procent manliga karaktärer. Calle Öberg tror att en anledning till att Lundaspexarna har så pass många manliga roller kan bero på att de bara har män på scen och att det helt enkelt går snabbare att klä ut dem till män än kvinnor.

– Det tar ungefär en halvtimme att sminka en kille till en kille och cirka en timme att sminka en kille till en tjej. Det tar också längre tid att sy en klänning än en manskostym. I fall vi har en väldigt liten roll är det ju därför lättare för såväl smink, frisyr, kostym och för skådisen om det är en man, säger han.

boelspexarna, som bara har kvinnor på scen och därmed borde ha samma tidsmässiga problem, har dock även de en majoritet manliga karaktärer.

Sandra Fritz, aktiv i Boelspexarna sedan fyra år tillbaka, förklarar detta bland annat med att hon upplever att många tjejer tycker att det är kul och utmanande att spela man. Även hon hänvisar till att många historiska personer är män. Dock tycker hon inte att det är så noga vil-ket kön karaktärer som man hittar på har.

– Vi hade till exempel en bordell i ett spex och då tänkte vi att det vore kul om det var en man som var prostituerad, så då hade vi det.

Sandra Fritz tror att en anledning till att Boelspexarna inte fått ett jämnare resultat är att de inte är vana att prata om jämställdhet på det här sättet.

– Vi brukar prata om att det ska vara ungefär lika många kvinnliga som manliga huvudroller och att man inte behöver bete sig på ett visst sätt bara för att man spelar ett visst kön. Men vi bru-kar inte tänka på hur många kvinno- respektive mansroller det är totalt eller hur de beskrivs, säger hon.

Spexen har känt sig bundna av historien, inte räknat, inte vetat, inte haft tid. Det tycks finnas en vilja att ha det mer jämställt – och ändå lig-ger andelen manliga karaktärer stadigt på cirka 70 procent under de femton år som Johanna Helldén undersökt.

joanna doona är doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap. Hon tror att en för-klaring till avsaknaden av förändring kan vara att medium som till exempel spex framför allt tänker att de ska ge det som de tror att publiken vill ha.

– Spexen vill ofta sälja eller attrahera många och då vill de inte utmana för mycket, eftersom de tänker att det skrämmer bort folk.

En annan förklaring tror Joanna Doona kan vara att det ofta är män som skriver manus. Som författare blir det då enkelt att relatera till sig själv som normen. Men hon tror även att många kvinnor ser mannen som norm.

att spexvärlden är en liten, i vissa fall svår-genomtränglig, bubbla är en åsikt som återkom-mer i många intervjuer. Här finns en tradition av att skämta om stereotyper och historiska per-soner. Säger då könsrepresentationen verkligen så mycket?

– Jag tycker det. Spex lyfter upp historier som är roliga och intressanta. Om då de nästan bara lyfter upp män ger det en bild av att det är män som är roliga och intressanta, säger Johanna Helldén.

Att det kan bli krystat att skriva in fler kvin-nor är dock inte någonting hon köper.

– Uppenbarligen kan man ändra på storyn då man lyckas få in Freud i var och varannan fö-reställning – då borde det inte vara så svårt att även få in fler kvinnor.

Om några veckor drar en ny spexsäsong igång i Lund. Chansen finns då för var student att själv bedöma hur det ser ut med jämställdhe-ten på spexscenerna. Att gå i sällskap av mini-räknare är alltid en valmöjlighet.

text virve ivarssonillustration nike eliasson

I skuggan av mäns äventyr

uppsatsen ▶ Syftet: Att undersöka

antalet kvinnliga och manliga karaktärer i lundaspex och se hur de beskrivs utirån relatio-ner, utseende, romantik och sysselsättning.

▶ Underlag: Karaktärsbe-skrivningar i programblad från 57 föreställningar under åren 1999-2013 från de spexsällskap som spelar i Stora salen i AF-borgen, vilka är Lunda-, Boel-, Jesper- och Toddyspexarna.

▶ Lundaspexarna har sällan karaktärsbeskrivningar i sina programblad. Johanna Helldén har därför kompletterat undersökningen av dem med en bortfallsanalys där hon även analyserat spexbeskrivningarna i programbladen.

s. 22-23 kulturrep spex.indd 2 2014-09-29 00:02

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣kultur


här är en liten tub

här är en mellan tub

här är en stor tub


Dags att vaknamedelmåtta

musik bortom mörkret

hedvig areskoug

Höst igen då. Men försök i år att motstå de där deprimerande lå-tarna, de du tror ger dig den där

mysiga höstkänslan. I själva verket drar de bara ner dig ännu djupare under ytan.

Välj i stället PC Music, skivetiketten som förbryllat både musikskribenter och publik med sin glättiga yta och skruvade pop. Artister som Hannah Diamond och senaste tillskottet QT skapar musik som

klibbar fast och vägrar släppa taget, vare sig man råkar älska eller hata det.

Även om det nu skulle vara en enda stor genomarbetad parodi, är det kanske ändå draghjälpen som behövs i höst-mörkret? Vem bryr sig om det är på rik-tigt när det är så här kul.

magnus johansson

När jag började plugga i Lund kom jag från en skolmiljö där mina resultat ofta tillhörde de bästa i klassen. MVG var det som gällde. Men så plötsligt i januari år 2009, i en sal med 150 andra på Juridi-cum, så var den känslan som bortblåst. Plötsligt var jag varken eller. Inget spe-ciellt. En helt vanlig medelmåtta. Och det kändes som att förlora kontrollen. Det fanns alltid andra som visste mer, förstod på ett djupare plan. De fram-stod som födda med en lagbok i handen. Åtminstone var det känslan som jag fick då.

fem år senare har jag bänkat mig i tea-tersalongen för att se Malmö Stadstea-ters uppsättning av den Oscarsbelönade filmen Amadeus. Kompositören Salieri för fram ett budskap som ger mig en tan-keställare: musik som luktar musik, den är sällan eftersträvansvärd. Salieri försö-ker förtvivlat trivialisera underbarnets lekfulla och nyskapande kompositioner. Musik ska inte kännas som musik. Det ska finnas något nytt och unikt, inget som gör att det kan förpassas till katego-rin ”vanlig musik”.

att salieri känner sig utkonkurrerad av Amadeus är förståeligt och det ak-tualiserar temat medelmåttans känsla av obetydlighet. Salieri, som fram till Ama-deus inträde i historien varit en fram-gångsrik kompositör, blir helt plötsligt en medelmåtta. Han börjar nära onda tankar, sådana som föds när man ser människor i jämförelse med varandra. Att tillhöra medelmåttorna är förenat med skräck, för alla vill vi vara unika, ovanliga och oersättliga. Vi bombarde-ras ständigt med hur viktigt det är att bygga ett personligt varumärke för att lyckas i arbetslivet. För att vara allt an-nat än en medelmåtta.

ur jämförelsen föds medelmåttan och jag går hem med Salieris öde i tan-karna. Jag tror att anledningen till att många identifierar sig som en medel- måtta i viss mån beror på en undervär-dering av oss själva. Faktum är att med-elmåttor är lika viktiga komponenter som de som befinner sig på båda sidor om – utan dem skulle inga genier finnas. Och det är ur detta som avundsjukan uppstår, att medelmåttorna krävs för att genierna ska kunna blomma. Salieris sista timme på jorden blev ångestfylld och förvirrad, men en sak var han tyd-lig med – det är Salieri som är medelmåttornas skyddshelgon.

ILLUSTR

ATION

: AYD

IN R

AM

EZAN

I

Fascismens frammarsch i Europa möts av en motrörelse. Efter revolutionen i Ukraina 2013 formades rörelsen ”Stu-denternas självförsvar”, en allians mellan liberala och vänsterautonoma studenter som ockuperade utbildnings-departementet för att hålla de fascistiska partierna Svoboda och Högra sektorn ute.

att något liknande skulle ske i Sve-rige är osannolikt. Vintern 2013 under-sökte jag det politiska engagemanget bland studenter (Lundagård nr 2, 2013). En sak blev uppenbar: Svenska studenter som grupp är inte en politisk kraft. Vi ser oss inte i första hand som studenter. Andra konfliktlinjer delar oss i grupper: våra framtida yrken, våra föräldrars yr-ken, våra partimed-lemskap.

Dessutom är vi ekonomiskt svaga och utan inflytelserika poster i samhället. Vi saknar politiska organisationer med brett stöd. Deltagandet i kåren är margi-naliserat och kårpolitiken avpolitiserad.

många som tänker på studenter som en politisk kraft associerar säkert till 68-rörelsen och dess studentuppror. Visst var vänsterrörelsen högljudd och hade inflytande, men den representerade en grupp studenter, inte studenterna som grupp. Majoriteten stod utanför rörelsen.

för att hitta en tid när studenter som grupp utövade faktiskt inflytande måste vi titta längre tillbaka i tiden. Vi måste tillbaka till tiden då universitetet bara var något för en mycket liten grupp av befolkningen. Historien därifrån är knappast smickrande.

i sin nyutkomna bok Vaskärven och järnröret: Om den långa bruna skuggan från Lund beskriver Per Svensson Lunds universitets fascistiska arv. Mycket tid ägnas åt studentkårens möte den 6 mars 1939 som handlade om ”judeim-porten”, det vill säga om Sverige skulle

ta emot ett tiotal judiska läkare som mitt under den på-gående Förintelsen sökte uppehållstill-stånd i Sverige.

kåren hade ingen formell makt i frå- gan, men ställnings-

tagandet var principiellt viktigt. Över 1 000 studenter, närmare hälften av alla som studerade vid Lunds universitet, samlades i AF-borgen. Extra högtalare var placerade i både övre och nedre Ateneum.

På ena sidan stod de som argument-erade för att hjälpa på plats, för att Sverige inte kunde ta hand om hela värl-den. På andra sidan stod de kulturradi-kala, de kristna och de vänsterinriktade studenter som stödde läkarnas rätt att i Sverige få skydd från Nazityskland.

"En sak blev uppen-bar: svenska studen-ter som grupp är inte en politisk kraft."

Universitetet har ett brunt arv. Historien går inte att skriva om, men dagens studenter måste sträva efter att förstå vilken kunskap universitetet producerar – och för vilka intressen.

s. 24-25 kulturuppslag.indd 1 2014-09-29 01:23

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣kultur


dags för roth hello njutningOm någon vecka kommer Nobelpris- spekulationerna i vanlig ordning susa igång. För 99 procent av befolkningen är

det framför allt två priser som väcker livliga dis-kussioner – litteraturpriset och fredspriset.

Om det senare tenderar att väcka starka känslor efter utnämningen, så brukar ju litteraturbuzzen tilldra sig dessförinnan. Det kommer inte dröja många veckor innan våra Facebook-flöden återi-gen fylls med pläderingar för att Haruki Murakami

ska tilldelas det prestigefyllda priset. Men den folkkäre japanen får förmodligen nobben i år igen.

En något hetare priskandidat är den 81-årige amerikanen Philip Roth, som har spottat ur sig kritikerhyllade verk som till exempel American Pastoral. Hans framträdande på The Colbert Show i somras ska ha varit hans sista offentliga gästspel någonsin, men vi får se om en Nobelvinst kan få honom på andra tankar.

marcus bornlid

Hur var tidsandan, den där kvällen när studenterna samlades i Stora salen i AF-borgen? Litteraturprofessorn Fred-rik Böök hade talat inför studenterna om att bejaka stormens herre, det vill säga Hitler. Lundagårds allt för nazikritiska redaktion hade avsatts och ersattes av en betydligt brunare uppsättning. Lund präglades av en nazivänlig våg.

Dagens skiljelinjer fanns även då, men Lunds studenter kunde yttra sig och tala med en röst som togs på allvar. Innan studentkårens möte var slut den där marskvällen 1939 hade studenterna röstat emot att Sverige skulle ta emot några judiska läkare. fascism och rasism vid univer-sitetet lever inte bara i form av na-zistsympatier. Den lever också i hur universitet, världen över, historiskt fungerat som ideologisk försvarare av förtryckande system.

Den judiske filosofen Wal-ter Benjamin skrev en gång att samtliga delar av vår kultur samtidigt är doku-ment över det förtryck-ande system som kräv-des för att skapa dem. De traditioner som bär kulturarvet bär även barbariet vidare genom historien. Våra univer-sitet och deras ritualer är inga undantag.

den brittiska kolonialismen plane-rades och administrerades av människor som inte sällan utbildats vid Oxford och Cambridge, centrum för den västerländ-ska humanismen. Läkare vid Rasbiologiska institutet i Uppsala fanns bland underteck-narna till stöd för de judiska läkarna. Trots det var de också i vetenskapens namn med och skapade rötterna till fascismens skeva människobild. Därigenom legitimerade de en människosyn som innebar utrotning.

oavsett på vilka grunder något görs så finns det ingen neutral position till fascism. Studenter vid svenska universitet må i dag sakna både förutsättningar och intresse för

att som grupp ta ställning för eller emot det faktum att fascismen just nu sprider sig över Europa.

Det betyder inte att vi kan avsäga oss ansvaret att förstå den politiska funk-tionen av vår kunskap och vårt lärosäte. Vi har en skyldighet att se att kunskap

alltid är för någon, för något syfte. Universitetets kunskap måste behandlas som kunskap som gynnar makten.

Det ligger på oss att kritiskt angripa den, även om det skulle innebära att ockupera utbild-ningsdepartementet.

text philip stålhandske illustration sara ottosson

Hello Saferides nya album The Fox, The Hunter and Hello Saferide kan bäst be-skrivas med två ord: multipla orgasmer.

Skivan tillfredsställer i så hög grad såväl text- som musikarrangemangsmässigt att det känns svårt att ens se åt en annan skiva efteråt.

När budskapen dessutom rymmer så mycket ömhet, intelligens och kärlek är det bara att falla på knä och konstatera sig stadgad.

virve ivarsson

s. 24-25 kulturuppslag.indd 2 2014-09-29 01:24

ALKBERG ÅTERUPPSTÅR2004 tilldelades han Svenska Aka-demiens pris för unga, lovande författare och tio år senare bidrog han till Way Out Wests mest in-tensiva ögonblick när han sjöng Staten och Kapitalet framför en publik i extas. Mattias Alkberg har en aldrig sinande källa av projekt-idéer. Den 1 november kommer han till Blå båten i Malmö för en solokväll av musik, poesi och sam-tal. Förra året fick vi vara med på dramakonserten Mattias Alkbergs begravning. Förhoppningsvis blir denna kväll en spännande del av hans återuppståndelse.

LITTERÄR MUSIKBushwick Book Club är musikkon-ceptet där boken står i centrum. En artist inbjuds till att skriva mu-sik med inspiration från en utvald klassiker och framför sedan sina nyskrivna låtar under en helkväll. I höst kan du exempelvis höra Caroline Wallin Perez tolka Moa Martinssons Kvinnor och äppel-träd. Kan bli ett spännande möte mellan litteratur och musik som vi-sar en ny sida av det skrivna ordet.

UNG VERKLIGHETPjäsen Vilja väl bygger på verk-liga berättelser från gymnasieele-ver i alla delar av Malmö. Det är Framtidsgenerationen och Mal-mö stadsteater som tillsammans driver Malmö – the true story, ett initiativ för att lyfta u nga röster och skapa de-batt för en bättre framtid. En in-tressant idé till pjäs som kan ge en inblick i hur det är att vara ung i Sveriges tredje största stad.

mer jazzigt på lundagard.se ◣

Redigering: Annika Skogar26 lundagård nr 6 2014

kulturredaktionen väljer

Scent var det här!Gillar du mörkret men tycker att det är för kallt ute? Då kan det vara en fördel att bänka dig framför scenerna inomhus, nu när de flesta teatrar och kulturhus har satt sina program. Kulturredaktionen har därför letat runt i myriaden av föreställningar för att hitta just de scenhändelser som du inte får missa i höst.

EN TJEJIG SYN PÅ SAKEN"Rolig, peppig och lite ekivok". Så beskriver komikern Josefin Johansson sig själv liksom sin stand up-show Tjejgrejer. Den 17 oktober ställer sig Johans-son på Dunkers kulturhus scen i Helsingborg för att ta upp allt från utseendefixering till bety-delsen av kön, med en vinkel på det inskränkt kvinnliga.

HURRAD HUMORMed löfte om "Årets föreställ-ning" stoltserar komikerna So-ran Ismail och Magnus Betnér på Lunds stadsteater den 14 och 15 november med showen En skam för Sverige. I föreställ-ningen ska duon dissekera sam-tidens samhällsproblem ur en humoristisk synvinkel, troligen med många bollar riktade mot Sverigedemokraterna och deras

framgång. Med all hysteri efter valet kommer det vara skönt att kunna skratta åt saken.

IMITERAD QUEEN-MAGIMissade du sista visningen av We Will Rock You-musikalen i London tidigare i år? Lugn. I oktober lirar det tjeckiska tri-butebandet Queenie på Lunds konserthus, där de framför ori-ginalbandet Queens största låtar så exakt det bara går i showen Remember Wembley. Klädseln, musiken och led-sångaren Michael Klutchs magiska röst tar dig så nära en autentisk Queen- konsert du kan komma.

POTATISHISTORIAKvinnor cencureras bort ur his-torieböcker. I Människan genom tiderna lyfts endast 14 kvinnor fram, jämfört med 235 män. Men misströsta icke. Scenkonstnätver-ket Potatopotato råder bot på detta i Historia 1B, en fortsättning på den tidigare uppsättningen Historia A. Känner du till Hatshepsut, Cixi och Alva Myrdal? Om inte får du lära känna dem i Malmö i oktober.

KRISTINA I GÖTEBORG "Här är jag en flykting och en främling..." sjunger Kristina i pa-radlåten Du måste finnas. Musi-kalen, baserad på Utvandrarböck-erna om svenskarna som tvingades emigrera, känns åter aktuell när främlingsfientlighet sprids i Euro-pa. Efter nästan 18 års tystnad sat-tes den 2012 upp på Finska teatern i Helsingfors med fantastiska recen-sioner, och i höst har den premiär på Göteborgsoperan. Ett måste.

SEX OCH SAMLEVNAD I stora delar av världen är rätten till preventivmedel begränsad, abort olagligt och kvinnors sexu-ella hälsa kontrollerad. Ottar och kärleken, som sätts upp på Intiman i Malmö, är den sanna berättelsen om RFSU-grundaren Elise Ottesen Jensens kamp för dessa rättigheter i 30-talets Sverige. En av hös-tens mest intressanta föreställningar hand-lar alltså om en kvinna med en väska full av pessar.

”Känner du till Hatshepsut, Cixi och Alva Myrdal?”

linnéa berglund

karolinajakstrand

illustration m

alin johannesso

n

kevin krooks

”Framför en publik i extas.”

s. 26-27 nöje.indd 2 2014-09-29 01:39

Lunds största jazzklubb flyttar in på Mejeriet. Underground siktar på samma intima koncept men i proffsigare atmosfär.

Jazzklubben Underground är Lunds vat-tenhål för jazzkatter av alla dess slag. Initiativtagaren Mathias Landaeus, som har en fäbless för det oväntade, har under de fem år som klubben existerat haft en klar bild över vad klubben ska stå för.

– Det är jazz i vid bemärkelse. Mu-siken känns väldigt ofta i nuet, det är spontant och informellt, säger han.

Han är själv jazzpianist och bjuder gärna in gäster som han själv gillar eller är nyfiken på. Oväntade möten, intim atmosfär och konserter som inte alltid är så lätta att förutspå utmärker kvällarna på Underground.

när klubbens kontrakt med hotell Lundia nu löper ut väljer klubben att flytta till Mejeriet. Lokalen blir större, men även om det inte blir lika intimt som innan ser Mathias Landaeus flytten enbart som något positivt.

– Det kommer bli en annan profes-

sionell nivå när det gäller ljud och ljus, innan har vi ju knappt haft några tekni-ker alls. Producenterna verkar peppade, så nu handlar det om att fylla lokalen med publik, säger han.

I höst kommer Underground samar-beta med Mejeriets klubb Plektrum för att kunna erbjuda publiken en bredare jazzupplevelse. Förhoppningarna är att de ska kunna locka ny publik, och att båda klubbarna ska få en chans att växa.

lagom till klubbens femårsjubi-leum kommer Mathias Landaeus att

släppa en skiva där fokus ligger på nio liveinspel-ningar från klub-ben. Han tycker dock att det finns material i över-flöd bland dessa inspelningar.

– Många av konserterna är så bra att de skulle kunna ges ut som egna skivor, säger han.

Under hösten kommer bland annat Adam Rudolph's Resonance Ensemble och saxofonisten Jonas Kullhammar till Undergound.

text magnus johanssonfoto lukas j. herbers

POETISK TÄVLINGSKVÄLLHar du en poet inom dig som längtar efter att få komma ut? Eller är du bara sugen på att ta en öl och lyssna på andra uttrycksfulla människor? På Moriska Paviljongen i Malmö är det den 23 oktober dags för poetry slam. Kom dit som amatörpoet eller som åskådare - ett ypperligt tillfälle för dig som vill tillföra lite mer poesi till vardagen. För dig med vinnarskalle är detta dessutom enda till- fället att kvalificera sig till Malmös lag till SM i Poetry Slam 2015.

andrea ax karlsén

FRÅN GATA TILL GALLERIDen danska gatukonstnären Bates ställer nu för första gången ut i sin nya hemstad Malmö. Utställningen, New York / Malmö State of Mind, innehåller både målningar och objekt i Bates karakteristiska grafitti-stil. Gatukonsten kan ses på väggarna i Still Kicking Gallery, mitt i Malmö, fram till och med den 27 oktober.

jenny von platten

MASSOR AV STRAVINSKY Mellan 9 och 26 oktober anordnas musik- biennalen Music Around, som är ett samar-bete mellan bland annat Malmö Opera och Helsingborgs symfoniorkester. Årets tema är ryske Igor Stravinsky, en av 1900-talets mest inflytelserika och betydelsefulla kom-positörer. Både nytolkningar och klassiker varvas med filmvisning och dans, med i princip minst en konsert varje dag i Öresundsregionen.

andrea ax karlsén

3 tips

missa inte…

mer jazzigt på lundagard.se ◣

Jazzklubben Underground lämnar Hotell Lundias källare och flyttar upp på Mejeriets scen.

Underground tar sig ovan jord

foto chlo

ë thom

son/press

"Konserterna är så bra att de skulle kunna ges ut som egna skivor."

JAZZ IN LUND

Lund’s biggest jazz club, Underground, moves to Culture House Mejeriet. – The goal is to keep the intimate atmosphere of Underground while working in a more professional setting, initiator Mathias Landaeus says.

in english


kulturredaktionen väljer

... att utforska vad som försiggår i skallen på en av de senaste 30 årens riktiga musikgenier. I dokumentär- filmen 20 000 days on earth får tittaren hänga med i Nick Caves 20 000:e dag på jorden, både i studion och med Kylie Minogue i bilbaksätet. Någon sorts blandning mellan musikdokumentär, fiktion och filosofilektion.

kenneth carlsson

s. 26-27 nöje.indd 3 2014-09-29 01:40

lunds universitets studentkårer

Juridiska föreningens målsättning är att i alla hänseenden arbeta för våra medlemmar och i ytterst möjliga mån tillgodose deras önskningar och be-hov. Oavsett om de avser utbildning, näringslivskontakt eller studiesociala aktiviteter.

i mina ögon är en av de största utma-ningarna som kommer med att bedriva utbildningsbevakning att kunna påvisa progression. Att kunna tydliggöra att studentrepresentationen verkligen gör skillnad och att studenterna själva kän-ner att deras åsikter räknas och tas i be-aktning.

Att kunna omvandla önskemål till konkreta resultat är givetvis alltid det yttersta målet oavsett verksamhet. Inte minst när det kommer till utbildnings-bevakning, och konkretiseras inte stu-denternas åsikter faller hela konceptet med studentinflytande.

det är därför, mot bakgrund av ovan anfört, oerhört glädjande att nämnden för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Juridiska fakulteten den tredje september tog beslut om att införa möj-lighet till digital tentamen på samtliga terminer på juristprogrammet, med ver-kan från höstterminen 2014.

En sedan länge, i min uppfattning, generell önskan bland studenter på juristprogrammet har just varit att få möjlighet att skriva sin tentamen digi-talt. Något som även kommit till uttryck när konceptet prövats och utvärderats på fördjupnings- och grundtermin under föregående verksamhetsår.

av just denna anledning ser vi fakul-tetens beslut som något oerhört positivt och som ett tydligt exempel på när stu-denternas åsikter verkligen hörsammas. Men även om Juridiska föreningen väl-komnar utvecklingen har vi givetvis för avsikt att vara med under den fortsatta utvecklingen för att kvalitetssäkra och bejaka rättssäkerheten vid examina-tionsmomentet.

rasmus ringströmordförande, juridiska föreningen

”Supervalåret” närmar sig sitt slut. I skrivande stund velar fortfarande riksdagens talman om vem som ska få leda nästa regering och länsstyrelsen räknar fortfarande rösterna om vem som ska få leda våra kommuner och landsting under de kommande fyra åren. Det är i väntans tider vi befinner oss i.

Vem som bildar regering spelar i hög-sta grad roll för oss som studenter, det finns många frågor som behöver stäl-las. Vad vill nästa regering med högre utbildning? Kommer det att satsas pengar för att stärka kvalitén och öka kontakttimmarna? Hur ser nästa reger-ing på studiemedlet och studenternas ekonomiska situation? Vem som styr kommunen spelar minst lika stor roll. Kommer kommunen börja bygga stu-dentbostäder? Kommer dialogen med studentorganisationerna att förbättras? Vi ser i alla fall fram emot att inleda en dialog med de nya kommunalråden för att arbeta för att få en studentvänligare kommun.

men för oss har naturligtvis vårt största fokus varit på rektorsvalet. Nu är det klart att universitetsstyrelsen förordar Torbjörn von Schantz som ny rektor för Lunds universitet och det är bara ett formellt beslut från regeringen kvar innan det är ett faktum.

Vi på LUS vill därför ta tillfället i akt att hälsa Torbjörn välkommen tillbaka till Lunds universitet. Vi tror att han kommer att göra ett bra jobb som rektor. LUS jobbar idag mycket nära universitetsledningen och stu-dentinflytandet vid Lunds universitet är starkt, något vi ser framemot att få vidareutveckla ytterligare tillsammans med Torbjörn och övriga i den nya led-ningen.

i samband med att universitetssty-relsen tog sitt beslut om att förorda

detta är lusLunds universitets student-kårer, LUS, är ett samarbets-organ för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemen-samt för de studerandes

intressen gentemot universitetet,

kommunen och regionen.

Torbjörn tog de också ett beslut om den process som nu komma ska; hur vi ska utse en prorektor för de kom-mande sex åren. Prorektorsvalet kom-mer att pågå från och med september och ska vara färdig till universitets-styrelsens sammanträde i december. Vi ser fram emot att få delta även i detta val och tror att vi studentre-

presentanter, tillsam-mans med represen-tanter från personalen och universitetsstyrel-sens beredningsgrupp, kommer att hitta en bra prorektor.

snart vet vi vem som ska leda Lunds

universitet i kommande mandatperi-od, hur vår regering kommer att se ut, vem som kommer att leda såväl kom-mun som landsting. När det är klart är det dags för oss studenter att inleda diskussioner för att ta steg mot våra högt uppsatta visioner om ett univer-sitet i världsklass, bästa studentstaden och om Sverige som en framstående kunskapsnation.

Supervalåret närmar sig slut – men än är det inte över

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.


lus kramarStudentrepresentanterna i universitetskollegiet och beredningsgruppen som har jobbat hårt med att föra fram studenternas åsikter och perspektiv i rektorsvalet.

lus sparkarÅterigen på utbildningsdeparte-mentet som nu vill stoppa ålders-avskrivningarna på CSN-lånet.

kårkrönika

foto

: juridiska föreningen

"Ta steg mot våra högt uppsatta visioner om ett universitet i världsklass."

oskar styfordförande lus

sebastian perssonvice ordförande lus

foto jonas jacobsson

De reste till Hongkong och landade i en hållbar framtid Studenter från Lunds universitet, Malmö högskola och Hong Kong Polytechnic University är mitt inne i ett spännande innovationsarbete. I höst kommer de kinesiska studenterna till Skåne för en gemensam presentation på InnoConference och InnoCarnival Skåne.

I våras inleddes kontakterna mellan 12 stu-denter från Lund, Malmö och Hongkong. Via e-post och Skype formerades grupper kring två gemensamma idéer. Uppdraget är att utveckla prototyper inom något av områdena; Health

care for elderly, Internet of things eller Solutions for liveable cities. I augusti träffades studenterna i Hongkong.

TJÄNST FÖR ÄLDREEn av idéerna som studenterna har valt att arbeta vidare med är en slags ”smartwatch” som ska vara ett stöd till äldre. Det blev snart tydligt att skillnader i system och kulturer, men också likheter, skulle komma att inverka på den gemensamma lösningen. Gemensamt för länderna är en allt större äldre befolkning som behöver stöd.

– Vi har fått en inblick i deras kultur, som både har likheter och olikheter med vår. Markanta skill-

nader finns bland annat avseende boende-miljö och tradition att ta hand om våra äldre släktingar. I Hongkong finns heller inte det trygghetssystem som vi har här, berättar Anna Norlander, student vid medicinska fakulteten.

SKÅNE NÄSTAI november kommer den kinesiska gruppen till Malmö för att tillsammans med de svenska medlemmarna presentera sina prototyper på InnoConference och InnoCarnival Skåne.

– Det ska bli väldigt spännande att vara med på InnoConference och InnoCarnival Skåne. Vi har gjort stora framsteg och jag är stolt över vår idé och vårt samarbete hittills men vi har fortfarande en hel del att jobba på, berättar Ingela Oscarsson, student på LTH.

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Från vänster: Nils Ekelund, Natalie Chan, Billy Chan, Skander Hamada, Ingela Elofsson, Magnus Eriksson, Lana Abdul Sattar, Caroline Markusson, Anna Norlander, Ulla Boström Hjorth, Po Yi Cheng

FAKTA INNOCONFERENCE OCH INNOCARNIVAL SKÅNE 2014

InnoConference den13–14 november är en konferens där forskare och expertis kommer att diskutera hållbarhetsfrågor med unga deltagare. Konferensen hand-lar om lärande, miljö, ekonomi och social hållbarhet.

InnoCarnival Skåne 2014 är en mötes-plats för alla som är intresserade av inn-ovationer och hållbar utveckling. Mässan är en del av ett samarbete med Hongkong och involverar elever och studenter från hela Skåne. Syftet är att ge barn och unga möjlighet att komma med nya idéer och smarta lösningar för att påverka framti-dens hållbara samhälle. Den 14 och 15 november kommer ca 2000 elever, inno-vationsföretag och organisationer att vara på plats. Femtio studenter från skånska lärosäten får chans att presentera sina idéer på en egen utställningsplats – utan kostnad. Tre av dem får åka till Hongkong.

Läs mer på www.innocarnival2014.se

FRAMÅT I QS RANKNING. Lunds uni-versitet hamnar på plats 60 i den årliga rankningen utförd av internationella QS World University Ranking. Lund avancerar från plats 67 och har högst placering av de svenska lärosätena på denna ranking. QS utvärderar 700 av världens bästa läro-säten och rankar 400. Totalt finns omkring 17 000 lärosäten i världen.

Ny universitetsledning från årsskiftetUniversitetsstyrelsen har föreslagit Torbjörn von Schantz som efterträdare till rektor Per Eriks-son, vars mandat går ut vid årsskiftet. Beslutet föregicks av en omröstning i Universitetskolle-giet, där representanter för studenter, lärare och övriga anställda förordade von Schantz. Det formella beslutet att utse ny rektor förvän-tas regeringen ta under oktober månad.

Arbetet med att utse prorektor har påbör-jats och följer samma process som rekryte-ringen av rektor, med skillnaden att det är

Universitetsstyrelsen som fattar beslutet, inte regeringen. Beslutet om prorektor tas vid sty-relsemöte i december. Den nya rektorn beslutar själv om inrättande av eventuella vicerektorer.

WWW.LU.SE

RÄTTELSE. I Lundagård nr 5 blev det på universitetets sida fel adress till Lunds Univer-sitets Studentkårers andrahandsförmedling för bostäder. Rätt adress är bopoolen.nu.

s. 28-29 luslu.indd 1 2014-09-29 01:53

lunds universitets studentkårer

foto

: juridiska föreningen

De reste till Hongkong och landade i en hållbar framtid Studenter från Lunds universitet, Malmö högskola och Hong Kong Polytechnic University är mitt inne i ett spännande innovationsarbete. I höst kommer de kinesiska studenterna till Skåne för en gemensam presentation på InnoConference och InnoCarnival Skåne.

I våras inleddes kontakterna mellan 12 stu-denter från Lund, Malmö och Hongkong. Via e-post och Skype formerades grupper kring två gemensamma idéer. Uppdraget är att utveckla prototyper inom något av områdena; Health

care for elderly, Internet of things eller Solutions for liveable cities. I augusti träffades studenterna i Hongkong.

TJÄNST FÖR ÄLDREEn av idéerna som studenterna har valt att arbeta vidare med är en slags ”smartwatch” som ska vara ett stöd till äldre. Det blev snart tydligt att skillnader i system och kulturer, men också likheter, skulle komma att inverka på den gemensamma lösningen. Gemensamt för länderna är en allt större äldre befolkning som behöver stöd.

– Vi har fått en inblick i deras kultur, som både har likheter och olikheter med vår. Markanta skill-

nader finns bland annat avseende boende-miljö och tradition att ta hand om våra äldre släktingar. I Hongkong finns heller inte det trygghetssystem som vi har här, berättar Anna Norlander, student vid medicinska fakulteten.

SKÅNE NÄSTAI november kommer den kinesiska gruppen till Malmö för att tillsammans med de svenska medlemmarna presentera sina prototyper på InnoConference och InnoCarnival Skåne.

– Det ska bli väldigt spännande att vara med på InnoConference och InnoCarnival Skåne. Vi har gjort stora framsteg och jag är stolt över vår idé och vårt samarbete hittills men vi har fortfarande en hel del att jobba på, berättar Ingela Oscarsson, student på LTH.

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Från vänster: Nils Ekelund, Natalie Chan, Billy Chan, Skander Hamada, Ingela Elofsson, Magnus Eriksson, Lana Abdul Sattar, Caroline Markusson, Anna Norlander, Ulla Boström Hjorth, Po Yi Cheng

FAKTA INNOCONFERENCE OCH INNOCARNIVAL SKÅNE 2014

InnoConference den13–14 november är en konferens där forskare och expertis kommer att diskutera hållbarhetsfrågor med unga deltagare. Konferensen hand-lar om lärande, miljö, ekonomi och social hållbarhet.

InnoCarnival Skåne 2014 är en mötes-plats för alla som är intresserade av inn-ovationer och hållbar utveckling. Mässan är en del av ett samarbete med Hongkong och involverar elever och studenter från hela Skåne. Syftet är att ge barn och unga möjlighet att komma med nya idéer och smarta lösningar för att påverka framti-dens hållbara samhälle. Den 14 och 15 november kommer ca 2000 elever, inno-vationsföretag och organisationer att vara på plats. Femtio studenter från skånska lärosäten får chans att presentera sina idéer på en egen utställningsplats – utan kostnad. Tre av dem får åka till Hongkong.

Läs mer på www.innocarnival2014.se

FRAMÅT I QS RANKNING. Lunds uni-versitet hamnar på plats 60 i den årliga rankningen utförd av internationella QS World University Ranking. Lund avancerar från plats 67 och har högst placering av de svenska lärosätena på denna ranking. QS utvärderar 700 av världens bästa läro-säten och rankar 400. Totalt finns omkring 17 000 lärosäten i världen.

Ny universitetsledning från årsskiftetUniversitetsstyrelsen har föreslagit Torbjörn von Schantz som efterträdare till rektor Per Eriks-son, vars mandat går ut vid årsskiftet. Beslutet föregicks av en omröstning i Universitetskolle-giet, där representanter för studenter, lärare och övriga anställda förordade von Schantz. Det formella beslutet att utse ny rektor förvän-tas regeringen ta under oktober månad.

Arbetet med att utse prorektor har påbör-jats och följer samma process som rekryte-ringen av rektor, med skillnaden att det är

Universitetsstyrelsen som fattar beslutet, inte regeringen. Beslutet om prorektor tas vid sty-relsemöte i december. Den nya rektorn beslutar själv om inrättande av eventuella vicerektorer.

WWW.LU.SE

RÄTTELSE. I Lundagård nr 5 blev det på universitetets sida fel adress till Lunds Univer-sitets Studentkårers andrahandsförmedling för bostäder. Rätt adress är bopoolen.nu.

s. 28-29 luslu.indd 2 2014-09-29 01:53

sista sidan

Telia is a part of TeliaSonera. TeliaSonera provides network access and telecommunication services in the Nordic and Baltic countries, the emerging markets of Eurasia, including Russia and Turkey, and in Spain. TeliaSonera helps people and companies communicate in an easy, efficient and environmentally friendly way. Our ambition is to provide the best customer experience, high quality networks and cost efficient operations.

Want to fulfill your dreams together with bright people?Join us.We appreciate all the time you invest in your studies building your future. We’re passionate about making life easier for our customers around the world. To succeed we need talent – engineers from Lund who drive evolution and deliver world class customer experience. Every day. If that’s you – join us.

Lundagard.indd 1 2014-08-07 11:20s. 30-31 q+serie.indd 1 2014-09-29 02:03

Slickar tassen och betraktar hur pjojkar-

na tagit sig an senaste månaden med slipad

klinga och berått mod. Sågar de universite-

tet? Står magnoliorna kvar? Eller har bara

selfien ersatts av chainsawien?

Men som misse, misse liten vet jag inte om

det handlar om produktioner eller projektio-

ner! Klart är iallafall att splittringen mellan

de tre grundpelarna tar sig uttryck i kudd-

rummet.

Och solen går ned i Väster, liksom skiv-

industrin. Nu återstår bara 8000 bugg att

spela tuggummipop med.

Men fifflare med gott samvetet gör inte

morrhoppan förnär, men när han kritiserar

egna blaskan blir han spak.

Som tur är har alla reserverat sig mot

#snyggastekåren. Mjau på det.

it never rains in gbrunka - av fredrik toreblad

MORRHOPPANLundagårds tidigare bild-chef. Möjligen redaktio-nens störste perfektionist.

Omvittnat envis och ger aldrig upp, förutom i fotboll där han inte delar färdigheter med sin namne. Möjligen är Larsson mer intresserad av fotbolls- planen eftersom han sedan kort tid tillbaka är färdigutbil-dad landskapsarkitekt. Han har också ett stort intresse för prak-tiskt taget alla konstyttringar. Förutom sin passion för foto-grafi är renässansmänniskan Larsson intresserad av all sorts formgivning men också av musik. Han spelar gitarr, bas och piano, och är aktiv inom kören Ostrochorus. Larssons smeknamn ”Snygg-Henke” har förföljt honom länge, trots att ingen känner till ursprunget. Möjligen kan det vara kopp-lat till hans fördelaktiga yttre, eller till hans känsla för, och uppskattande av, vackra former.

illustration sara o

ttosso

n

q : henrik larsson (ög)

Om detta, Q:

Larsson kan kallas estet, vi alla är ense om detta.Ty han kan mer än att fota, och sätta en förstklassig etta.Hans studier har vigts till design, av trädgårdar, parker och lunder.Men arkitektur och musik upptar också hans lediga stunder.Kanske har smeknamnet uppstått på grund av hans många talangerför konstens olika arter och mångahanda falanger.Ja, snyggheten sitter nog inte i Larssons mörkbruna lockar,utan i känslan för former, och i fingrar som strängarna plockar.

sista sidan

Redigering: Kenneth Carlsson lundagård nr 6 2014 31

Telia is a part of TeliaSonera. TeliaSonera provides network access and telecommunication services in the Nordic and Baltic countries, the emerging markets of Eurasia, including Russia and Turkey, and in Spain. TeliaSonera helps people and companies communicate in an easy, efficient and environmentally friendly way. Our ambition is to provide the best customer experience, high quality networks and cost efficient operations.

Want to fulfill your dreams together with bright people?Join us.We appreciate all the time you invest in your studies building your future. We’re passionate about making life easier for our customers around the world. To succeed we need talent – engineers from Lund who drive evolution and deliver world class customer experience. Every day. If that’s you – join us.

Lundagard.indd 1 2014-08-07 11:20s. 30-31 q+serie.indd 2 2014-09-29 02:04

Posttidning BAvs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 LundAdressändring hos din nation eller kår

En pyttelitenrevolution!Studentbostäder är en bristvara i Sverige. Det är tid att tänka nytt. Vi valde att tänka mindre (för att kunna bygga mer) och nu fi nns Bokompakt – Sveriges minsta studentbostäder. Ingen student har tidigare bott så smart, så snyggt, så hållbart och så litet. Grattis Lund, till studentsveriges minsta revolution.

www.afb.se@afbostader#afbostader#bokompakt

s.32 baksida.indd 1 2014-09-29 01:51

lundagård nr 6/2014

Documents