magasin foraldrastod nr 4

MAGASIN Statens folkhälsoinstituts satsning inom den nationella föräldrastödsstrateginNUMMER 4 HÖSTEN 2013

Familjecentraler som föräldrastöd

Samtal med Sven Bremberg

Nöjdare efter föräldrakurs

Ny forskning om tonårsflickors oro

2 • Magasin föräldrastöd nr 4 hösten 2013

INNEHåll

Familjecentraler som föräldrastöd ................................... 3–4

Frösöns familjecentral ...................5–6

Notiser ...............................................6

Familjecentraler ger mer och bättre stöd........................... 7

Vad styr folkhälsan – livsvillkor eller individens val ......8–10

Alla vill inte delta ............................. 10

Språkinlärning lockbete till föräldrastöd ................................. 11

Nöjdare efter föräldrakurs ......... 12–13

Familjepeppen: Knackig start när praktiker och forskare möttes.... 14–15

Ny forskning vill lösa gåtan med tonårsflickornas oro ...........16–17

Föräldrastöd på internet: Mamma- sajterna blommar för fullt ..........18–19

Vad hände sen?..........................20–21

Notiser .............................................22

Föräldrastödsarbetet på frammarsch ................................ 23

Högskoleutbildning i föräldra- stödjande arbete.............................. 23

Två nya skrifter om föräldrastöd .....24

Regionala konferenser.....................24

Nu sprider vi kunskapen!SEDAN 2010 har Statens folkhälsoinstitut delat ut 140 miljoner kronor till 21 föräldra-stödsprojekt. Nu börjar resultaten komma in. Visserligen delvis preliminära resultat eftersom ett år återstår för elva av projek-ten. Men allt pekar på att väldigt mycket har åstadkommits och att vi snart har betydligt mer kunskap om exempelvis effekten av olika föräldrastödsprogram. Vi har tittat närmare på flera av projekten och berättar om dem här i Magasin föräldrastöd. Folkhälsoinstitutet har på uppdrag av regeringen att under 2013 sprida kunska-pen. Det gör vi på flera sätt. Tillsammans med regionala och lokala aktörer genomför vi föräldrastödskonferenser – en konferens i Sveriges alla län! Kalendern på sid 24 visar när och var i ditt län en konferens äger rum. Vi har också tagit fram material till hjälp i det lokala och regionala arbetet med föräldrastöd: en handbok ”Föräldrar spelar roll” och en hälsoekonomisk analys ”Föräldrastöd – en lönsam satsning?” Vår förhoppning är att skrifterna ska inspirera och ge goda argument som leder till fler satsningar kring föräldrastöd. Sist men inte minst inbjuder Folkhälso-institutet till en högskoleutbildning om föräldrastöd i samarbete med Örebro universitet.

I REGERINGENS nationella strategi för ett utvecklat föräldrastöd framhålls familje-centralen som både en samverkansform

och en hälsofrämjande arena av stor betydelse för föräldrar och deras barn. Familjecentralernas verksamhet kan skilja sig mycket åt beroende på vilka parter som ingår. Vi berättar om verksamheten på Frösöns familjecentral, som vi ändå tror är ganska representativ för Sveriges 200 familjecentraler.

SVEN BREMBERG är en känd person bland forskare och andra med intresse för det förebyggande arbetet inom barnhälso-vården. Han delar med sig av sin långa erfarenhet när han nu ”dragit sig tillbaka” och främst arbetar som Folkhälsoinstitutets expert i hälsofrågor som rör barn och unga.

Trevlig läsning!

Anna Jansson,Avdelningschef, Statens folkhälsoinstitut

© Statens folkhälsoinstitut, Östersund 2013ISSN 2001-4635ISBN 978-91-7521-092-6 (pdf)ISBN 978-91-7521-093-3 (print)Redaktion: Lisen Sylwan, Johanna Ahnquist, Elsa Rudsby Strandberg, Anja RomqvistGrafisk form: Matador kommunikation, UppsalaOmslagsfoto: Tina StafrénTryck: Elanders Sverige AB

Fler exemplar av denna tidning kan beställas på www.fhi.se.Använd gärna innehållet i denna tidning men kom ihåg att ange källan.

FOTO

: STA

TEN

S FO

LKH

äLS

OIN

ST

ITU

T

http://www.matador.se

http://www.fhi.se

Magasin föräldrastöd nr 4 hösten 2013 • 3

© Statens folkhälsoinstitut, Östersund 2013ISSN 2001-4635ISBN 978-91-7521-092-6 (pdf)ISBN 978-91-7521-093-3 (print)Redaktion: Lisen Sylwan, Johanna Ahnquist, Elsa Rudsby Strandberg, Anja RomqvistGrafisk form: Matador kommunikation, UppsalaOmslagsfoto: Tina StafrénTryck: Elanders Sverige AB

Fler exemplar av denna tidning kan beställas på www.fhi.se.Använd gärna innehållet i denna tidning men kom ihåg att ange källan.

FAMIlJEcENTRAlER SoM FÖRälDRASTÖD

I regeringens nationella strategi för ett utvecklat föräldrastöd är ett av målen att öka antalet hälsofräm-jande arenor och mötesplatser för föräldrar. Familjecentraler pekas ut som en samverkansform och arena för föräldrar och deras barn som regeringen är mycket positiv till.

TEXT: LISEN SYLWAN

Småbarnsfamiljer skulle kunna få en bättre start i föräldraskapet om deras behov av service fanns samlad under ett tak istället för spridd på olika håll. Det menade engagerade tjänstemän som för ett par decennier sedan tog initiativ till de första familjecentralerna där mödra-

och barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänstens förebyggande verksamhet samlokaliserades.

Öppna förskolan var en viktig förutsättning för familjecentralernas till-komst. Under 1980-talet skedde en kraf-tig utbyggnad av de öppna förskolorna

parallellt med utbyggnaden av daghem och familjedaghem. Jämfört med idag var en stor andel kvinnor hemma med sina barn de första åren och den öppna förskolan blev en omtyckt mötesplats för föräldrar och deras barn. Även familje-daghemmen utnyttjade de öppna försko-

Familjecentraler som föräldrastöd

FOTO

: TIN

A S

TAFR

ÉN

http://www.matador.se

http://www.fhi.se



lorna. Som mest fanns under 1990-talet ett par tusen öppna förskolor. Av dessa återstår nu endast några hundra som till stor del ingår i familjecentralernas verksamhet.

Det nybildade Folkhälsoinstitutet tog fasta på behoven av familjecentraler och ordnade så att ett nationellt nätverk för familjecentraler kunde bildas i början av 1990-talet. Vibeke Bing, dåvarande chef för barn- och ungdomssektionen på Folkhälsoinstitutet, turnerade runt i Sverige och spred kunskap om ett mer hälsofrämjande och förebyggande syn-sätt som kunde tillgodoses på familje-centraler. Medarbetare från lokala verk-samheter utbildades i familjecentrerat arbetssätt och genom kunskapsunderlag, kartläggningar, årliga konferenser och utvärderingar gav Folkhälsoinstitutet stöd till utvecklingen.

Ideellt arbeteSenare kom Föreningen För Familjecen-tralers Främjande, FFFF, att bli den sam-

manhållande nationella kraften. FFFF är en ideell organisation utan nationellt ekonomiskt stöd och de regionala sam-ordnarna i varje län arbetar oavlönat.

Vibeke Bing, utvecklings- och kvalitetssamordnare, Backa läkarhus-gruppen, och Agneta Abrahamsson, lektor i folkhälsovetenskap, Högskolan Kristianstad, båda drivande krafter inom FFFF, har i flera studier visat familjecentralernas positiva betydelse för småbarnsfamiljer och arbetsmäs-siga fördelar för personalen. Samtidigt är de väl medvetna om att det inte är en enkel sak att etablera nya familje-centraler.

– Numera finns familjecentraler med i många lokala och regionala folkhälsoplaner. Men när vårdvalet infördes, mattades nyetableringen av och det försvårar på många håll en fortsatt utbyggnad, säger Agneta Abrahamsson.

En annan försvårande faktor är mot-ståndet inom mödrahälsovården.

– Barnmorskor gick till att börja med i bräschen för familjecentraler. Men mödrahälsovården ser också nackdelar med att inte befinna sig nära kollegor och specialister inom obstetrik på sjukhusen och är av den anledningen ibland negativ till att arbeta på familje-centraler.

Behoven styrEn övergripande fråga är om familje-centraler, som vänder sig till alla, är till hjälp också för föräldrar och barn med större behov? Agneta Abrahamsson anser att det inte finns någon motsätt-ning där. När föräldrar får möjlighet att välja så föredrar de en familjecentral där de lätt kan få tillgång till det lilla extra av professionella och andra för-äldrar – oavsett om behoven är mindre eller större.

– Om behoven är större kan föräld-rar via familjecentralen få tillgång till andra kompletterande former av tidigt stöd, säger hon.

Agneta Abrahamsson och Vibeke Bing har varit med från starten i familjecentralernas historia. De berättade om sina erfarenheter vid den nordiska familjecentralskonferensen i Tromsö, Norge, i år.

ETT HUS MED FyRA RUM

För att kallas familjecentral ska minst fyra basverksamheter samverka och dela lokaler: mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och förebyg-gande socialtjänst. Det är inte ovanligt att barnhälsovården, BVC, samverkar med bara ett eller två ”rum”. En sådan ofull-ständig verksamhet benämns familjecentralsliknande. Det finns cirka 200 familje-centraler eller familjecentrals-liknande verksamheter i Sverige. Samordnarna i Fören-ingen För Familjecentralers Främjande, FFFF, kommer under hösten 2013 att genom-föra en kartläggning för att få fram mer exakta uppgifter om verksamheterna. Socialmedicinsk tidskrift 2/2011 med tema Familjecen-tral som föräldrastöd är en källa att ösa ur för den som vill ta del av aktuella studier kring familjecentraler.

FOTO

: LIS

EN S

YLW

AN


Frösöns familjecentralFrösöns familjecentral i Östersund är en av 200 familjecentraler i Sverige. Här samsas mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst under ett och samma tak för att möta småbarnsfamiljernas behov.

TEXT: LISEN SYLWAN

Den första riktigt varma sommardagen i Östersund besöker vi Frösöns familje-central, fotografen och jag. En sådan härlig dag väljer väl föräldrarna hellre att vistas utomhus än att ta hissen två trappor upp till familjecentralen, fun-derar vi oroligt. Men redan i trapphuset möts vi av en lång rad barnvagnar och i öppna förskolans blå myspöl strax innanför familjecentralens entré, kravlar ett helt gäng bebisar tryggt omgärdade av sina mammor. Snart är det dags för veckans sångstund för de allra minsta. I väntan på den ser bebisarna ut att trivas gott med att bara storögt betrakta varandra.

– Det är härligt att se att även så här små barn har utbyte av sångstund och sagoläsning. De förstår förstås inte ord och handling i en saga men de uppfat-tar spänningen och dramatiken. Boken ”Knacka på” gillar de allra bäst. Föräld-rarna berättar att den ständigt är utlå-nad på biblioteket, säger Ann Karström, förskollärare på öppna förskolan.

Föräldrarna – en pappa finns också där – småpratar med varandra. De flesta som kommit hit denna förmiddag är förstagångsföräldrar. Redan under graviditeten upptäckte de fördelarna med familjecentralen.

– Efter besöken på MVC känner man sig hemma här och hit till familje-centralen kan man komma och gå som man vill, säger Lena, mamma till Julius, sex månader.

Några av Lenas kompisar är också föräldralediga och det är framför allt här de träffas, samtidigt som de gör nya bekantskaper. En enkät på Frösöns familjecentral visar att 60 pro-cent av besökarna har fått ett utvidgat socialt nätverk. Förskolan erbjuder verksamhet för olika åldrar fyra dagar i veckan och har i genomsnitt 37 besö-kare per dag.

Närheten är själva finessenÖppna förskolan är det välkomnande hjärtat i familjecentralens verksamhet.

Den fungerar också som väntrum och genomgångspassage till mödra- och barnhälsovården i korridorerna intill. Att mödrahälsovård, barnhälso-vård, öppen förskola och förebyggande socialtjänst samsas i lokaler vägg i vägg är själva finessen med familje-centralen.

– Tidigare låg MVC och BVC på två olika våningsplan och det kan man tycka inte ska vara ett hinder för sam-arbetet. Men när vi flyttade ihop märkte vi genast skillnaden. Nu ses vi och pratar med varandra dagligen, säger Gunnel Holmqvist, distriktssköterska och BVC-samordnare i landstinget.

– Ja, och vi är bättre tillsammans än var och en för sig, tillägger Ingrid Hag-lund, MVC-samordnare på landstinget och en av familjecentralens tre barnmor-skor. Jag var tidigare en sån som skulle fixa allt, jag tog på mig mer än jag hade kompetens för. Nu tar jag tidigt kontakt med kollegorna här på familjecentralen och kan snabbt hänvisa till rätt person när det gäller frågor som inte berör mitt arbetsområde.

HusmöteVarje vecka samlas barnmorskor, barnsjuksköterskor, socionomen från socialförvaltningen och förskolläraren på öppna förskolan till ett husmöte där de pratar om aktuella frågor. Där kan de fånga upp familjer som behöver extra stöd. Det kan gälla en familjs ekono-

Frösöns familjecentralFrösön har cirka 12 000 invånare varav drygt 1 000 är barn 0–6 år. Frösöns familjecentral började sin verksamhet 1996 som en av de första i Jämtland. Här arbetar tre barnmorskor, tre BVC-sjukskö-terskor, en socialsekreterare och en för-skollärare (ytterligare en tjänst är vakant).

– För mig som förskollärare är det en utmaning att kunna ta upp känsliga ämnen med föräld-rarna, säger Ann Karström, här med distriktssköterskan Gunnel Holmqvist till höger.

FAMIlJEcENTRAlER SoM FÖRälDRASTÖDFO

TO: T

INA

STA

FRÉN


miska problem, familjemedlemmar som saknar svenskt personnummer eller barn i behov av stödfamilj.

– Det finns mycket bakom fasaden. Tillsammans ser vi mer och kan tidigt hjälpa. Det är också enkelt för för-äldrarna att själva hitta rätt i olika frågor. Socialtjänsten är skrämmande för många föräldrar, men att gå till vår social sekreterare, som är ett bekant ansikte, känns inte svårt, säger Gunnel Holmqvist.

Tillsammans planerar de också tema-veckor. Under dessa veckor medverkar flera professioner, t.ex. dietist, tand-hygienist, sjukgymnast, bibliotekarie, konsumentvägledare och Friskis&Svet-tis. Var och en ger information och råd

utifrån sin specialitet och svarar på föräldrarnas frågor.

– En fördel med vårt nära samarbete är att vi har gemensamma handlingspla-ner. Vi kan lätt bestämma att gå ut med samma budskap gällande olika frågor och på så sätt bli tydliga, till exempel när det gäller alkohol under graviditet och amning, säger Ingrid Haglund.

Varför inte fler?De fyra yrkesgrupperna ser enbart fördelar med verksamheten. Ändå finns i Sverige än så länge bara 200 familje-centraler och av dessa är inte alla kom-pletta. Varför inte fler?

Ett problem, påpekar personalgrup-pen på Frösöns familjecentral, är att de

olika delarna i verksamheten på familje-centraler har olika huvudmän som svarar för finansieringen. I Jämtland tillhör MVC och BVC primärvården och då är det relativt enkelt. Men det krävs ändå en tydlig samordning som inte alltid är enkel att få till.

– Dessutom finns ett motstånd bland många barnmorskor. De är rädda att kunskapen ska gå förlorad när de inte arbetar nära sina kollegor inom specia-listmödravården, säger Ingrid Haglund som själv är barnmorska.

Ett annat skäl, anser gruppen, är att öppen förskola inte är lagstadgad. Bland det första politikerna tittar på i tider av nedskärning är tyvärr de öppna för-skolorna.

Barn till förälder i fängelseI ETT EU-pRoJEkT har frihetsberö-vade föräldrar och deras barn i Sverige, Tyskland, Rumänien och Storbritannien intervjuats. även intressenter och samhällsaktörer kring barnen har intervjuats. En kartläggning av interventioner för barnen och deras familj från kriminalvården och sam-hällets sida har också ingått. Studien COPING genomfördes 2010–2012 och i Sverige deltog 50 barn. De svenska barnen har till stor del rekryterats av stödorganisationen Bryggan och är av den anledningen troligen inte helt representativa för barn till frihetsberövade. Men studien visar ändå att det finns ett stort behov hos denna grupp att få stöd från olika instanser och att det finns utrymme för förbättringar på detta område. I Coping-studiens rapport ges rekommendationer för hur barnen ska kunna behålla kontakten med den intagne föräldern. Andra rekommenda-tioner berör förändringar i svensk praxis och lagstiftning för ett barnvänligt rättsväsende. En nyckelfråga är också att få kunskap om hur många barn som har en frihetsberövad förälder. Idag är antalet barn enbart en uppskattning.För mer information: [email protected] eller [email protected]

kontroll kan ge motsatt effektToNåRSFÖRälDRAR FåR ofta rådet att hålla koll på sina barn och förhindra att de hamnar i fel sällskap. Fråga vad de gör på kvällarna och vilka vänner de umgås med. Men råden kan få motsatt effekt, skriver Lauree Tilton-Weaver, psykologi-forskare vid Örebro universitet, i rapporten Developmental Psychology. Hennes forskning visar att resultatet av att följa dessa råd beror på barnens ålder, föräldrarnas beteende och om barnen kän-ner sig överkontrollerade av sina föräldrar. – Som förälder ska man vara extra försiktig under de tidiga tonåren för då misslyckas detta oftare än när tonåringen

är äldre. Det kan bero på att äldre barn har lättare att ta till sig föräldrarnas argument. Men det kan också bero på att det är extra viktigt för yngre tonåringar att få välja vilka vänner de umgås med och kanske känner de att föräldrarna lägger sig i för mycket, säger Lauree Tilton-Weaver. – Att gå rakt på sak och säga att ”jag tycker inte om din kompis”, kan ungdomar tolka som att du som förälder dömer även dem. De ser sig som mer lika sina vänner än de egentligen är – vilket gör att de kan känna att föräldern indirekt även säger att jag tycker inte om dig. Mer om rapporten på www.oru.se

FAMIlJEcENTRAlER SoM FÖRälDRASTÖDFO

TO: H

UR

RIC

AN

EHA

NK

/PH

OTO

S.C

OM



Familjecentraler ger mer och bättre stödFamiljecentraler ordnar så att mödrahälsovårdens föräldragrupper fortsätter på BVc, de har fler grupper och är bättre på att få pappor att delta i dem. Det visar en nationell kartläggning från barnhälsovården, BVc, där familjecentraler och icke samlokaliserade BVc-enheter jämfördes.

TEXT: LISEN SYLWAN

Kartläggningen baseras på en webb enkät som skickades till samtliga 2 424 fast anställda sjuksköterskor på BVC i Sverige. Svarsfrekvensen var god, 80,2 procent. I undersökningen jämfördes verksam-heten bland sjuksköterskor som arbetar på kompletta familjecentraler (se fakta-ruta, sid 4) med sjuksköterskor på icke sam lokaliserade BVC. Familjecen-tralsliknande verksamheter exkluderades eftersom variationen av samarbetsparter gjorde gruppen alltför heterogen.

Resultatet visar att sjuksköter-skorna på familjecentraler ansvarade för färre antal barn per heltidstjänst än sjuksköterskor som inte arbetade samlokaliserat, 67 respektive 77 barn.

BVC-sjuksköterskorna på familjecen-traler såg i högre utsträckning till så att föräldragrupper från mödrahälsovården fortsatte, vilket ökade sannolikheten för ett högt pappadeltagande (vanligtvis deltar en hög andel pappor i grupper under graviditeten). De erbjöd också för-äldragrupper i högre utsträckning, även riktade grupper för exempelvis unga mammor, tvillingföräldrar, adoptivför-äldrar eller ensamföräldrar.

Det fanns ingen skillnad mellan familjecentraler och icke samlokalise-rade BVC när det gällde bra stöd från närmaste chef för arbetet med föräldra-grupper. Däremot angav sjuksköterskorna på familjecentralerna oftare att rätt för-

utsättningar fanns i form av lämplig lokal, teknisk utrustning, regelbunden handledning och fortbildning.

I studiens avslutande diskussion konstateras att familjecentral ger bättre förutsättningar för föräldra-stöd, preventivt arbete och samverkan. Att familjecentraler ändå inte fått ett starkare genomslag i Sverige kan bero på att sådan verksamhet kräver omfattande investeringar i förberedelser, ekonomisk samverkan och lokaler.

Studien, som har genomförts av en forskargrupp vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala och Uppsala universitet, är publicerad i Läkartid-ningen 2013.

FOTO

: TIN

A S

TAFR

ÉN


SAMTAl MED SVEN BREMBERG

Vad styr folkhälsan – livsvillkor eller individens val?Hur hamnade vi där vi är i folkhälsoarbetet med barn och unga och vart är vi på väg? Vi har haft ett ingående samtal med Sven Bremberg, barnläkare och expert i frågor runt barn och ungas hälsa, om trender och ideologier och om de allvarliga frågor vi nu har framför oss.

TEXT: MARGARETA CREUTZER

– Föräldrars upplevelse av att spela en avgörande roll för sina barns utveckling har sällan varit så stark som idag, säger Sven Bremberg. Föräldrar använder mer av sin tid till sina barn och barnen är, så att säga, mer av medvetna projekt än för bara några decennier sedan.

Samtidigt ställs nu både barn och föräldrar inför helt nya frågor och en

mängd komplicerade val, som både de själva och föregående generationer sak-nar erfarenhet av.

Vartefter årtiondena har avlöst varandra har synen på barn och unga, föräldrar och samhälle växlat. Där-med också de medel och metoder som statsmakterna ansett lämpliga för att påverka utvecklingen i positiv riktning.

Sven Bremberg bör veta. För att få en bild av utveckling och förändring kan man följa honom i spåren under hans yrkesliv som barnläkare och expert i frågor runt barn och ungas hälsa. Sedan drygt ett decennium är han verksam på Statens folkhälsoinstitut.

– Jag har alltid varit intresserad av det förebyggande arbetet. Om man ska

FOTO

: JU

PIT

ERIM

AG

ES/

PH

OTO

S.C

OM



kunna förändra, påverka utvecklingen, är det där man måste börja, menar han.

– Som läkare ligger det ju då nära till hands att jobba med barnhälsovård. Jag kände att där skulle man kunna arbeta preventivt – så därför blev jag barnläkare.

Han berättar att på 1970-talet, när han själv kom ut i yrkeslivet, var den övergripande idén att lösa befolkningens olika hälsoproblem genom en allt bättre utbyggd hälso- och sjukvård. Den expan-derande sjukvården följde av den starka ekonomiska utvecklingen i Sverige från mitten av 1900-talet tillsammans med övertygelsen att generella åtgärder var vägen för att skapa en god folkhälsa.

– Men under 70-talet började det också dyka upp en del tvivel och en debatt om att hälso- och sjukvårdssys-temen inte riktigt räckte till för att lösa allt. Tankar formulerades om att grund-läggande olikheter i levnadsstandard trots allt fanns kvar och krävde mer specifika förebyggande åtgärder.

Sven Bremberg beskriver hur dessa resonemang utmynnade i den sorts förebyggande verksamhet som blev vanlig under det därpå följande 80-talet: den individuella hälsoupplysningen och kampanjer inriktade på att motverka vissa individuella beteenden.

– Sjuksköterskorna fick t.ex. stöd för att i sin rådgivande roll samtala med föräldrar om rökning, deras egen och ungdomarnas. Jag minns kampan-jen ”Rökfria barn”, som handlade om passiv rökning. Det var upplysande kam-panjer om alkohol, om kost och motion och sådana saker.

levnadsvillkoren avgörMen, frågar man sig, rådgivning och kampanjer – kan de påverka de grund-problem man hade identifierat, det vill säga olikheterna i levnadsstandard? Som svar på frågan plockar Sven Bremberg fram en skrift som gavs ut av WHO 1991, en analys av hur människors hälsa hänger samman med de socioekono-miska förhållandena. Boken, som är vida spridd internationellt, har titeln Policies and strategies to promote social equity in health och skrevs av Göran Dahlgren och Margaret Whitehead.

– Betoningen ligger här på att om man ska förbättra folks hälsa, så är det lev-nadsvillkoren man måste gå på, förklarar Sven Bremberg och fortsätter:

– Det är en betydelsefull skrift efter-som just detta tänkande låg till grund för Nationella folkhälsokommitténs arbete under 1990-talet. Det ledde fram till den folkhälsopolitik som lades fast under den socialdemokratiska reger-ingen 2003. Den är fortfarande formellt själva grunden, den ”scen” vi spelar på.

I den analysen – inbyggd i det scen-golvet – ligger alltså förutsättningen att hälsan påverkas av en mängd olika fak-torer som samspelar med varandra. Vissa faktorer, så som en del levnadsvanor, kan vi påverka genom våra egna individuella beslut. Men i grunden är det människors livsvillkor i stort som styr deras levnads-vanor. Då krävs politiska beslut som påverkar de socioekonomiska villkoren för att en förändring ska uppstå.

pedagogiska insatser– För närvarande är ju politiken åter mer inriktad på individuella åtgärder, man kan säga snarast pedagogiska insatser. Strategin för föräldrastöd är ett exempel på det, påpekar Sven Bremberg.

– Och det är inte oviktigt, betonar han. Föräldrarna spelar naturligtvis en viktig roll för att barnen ska rustas att hantera det komplexa samhälle de ska leva i. Samtidigt har man som förälder inte en lika självklar roll som man hade längre tillbaka. Här kan de strukture-rade föräldraprogrammen vara ett stöd. Jag tror att det är en god poäng att möta andra föräldrar i övningar och diskussio-ner, att på så vis slipa sina verktyg för att kunna vara förälder i det moderna livet.

Dessa program för föräldrar var nya redskap som blev tillgängliga under 2000- talets inledande år. Då presenterades flera utländska utvärderingar av dem och där-med fanns det tillgång till en vetenskaplig litteratur som inte funnits tidigare. Några kommuner började tidigt arbeta med metoderna Cope och Komet med flera, i sin barn- och föräldraverksamhet.

År 2004 fick Folkhälsoinstitutet i upp-drag av regeringen att på bred front föra ut t.ex. Skol-Komet och föräldrastöds-metoder inom ramen för skolans alko-hol- och drogförebyggande arbete i det nationella projektet Skolan förebygger.

Medan vi samtalar om dessa lokala initiativ och – å andra sidan – centrala projekt associerar Sven Bremberg vidare till hur idéer egentligen sprids och slår rot. Även det en företeelse som genom-gått trender inom folkhälsoarbetet.

– Den springande punkten tror jag är att kommunerna uppfattar en metod eller en idé som en smart grej att satsa på och som passar in i deras verksam-het. Staten kan ställa samman kunskap och i någon mån stimulera med pengar, men kraften att driva en aktivitet måste finnas lokalt.

Det är ett annat synsätt, påpekar han, än under 1970- och 80-talen, då staten delade ut stimulansbidrag för att få igång lokal aktivitet av ett visst slag. Det visade sig många gånger att det inte räckte med ett beslut på central nivå. Det var inte alltid projekten genomför-des, inte ens om det betalades ut pengar.

SVEN BREMBERG, 70 åR

yrke: barn- och ungdomsläkare och docent i socialmedicin vid Karolinska Institutet. Arbetat med: utvecklat en svensk strategi för att minska sociala skillna-der i hälsa under uppväxten och varit ansvarig för regeringsuppdrag om stöd till föräldrar, ungdomars psykiska hälsa samt prevention av självmord. Nu expert vid Statens folkhälsoinstitut i hälsofrågor som rör barn och unga. Familj: hustru Elisabeth, katt, tre vuxna barn och sex barnbarn.Gör nu: paddlar gärna kajak och vandrar.

FOTO

: PR

IVA

T


FOTO

: JA

REN

WIC

KLU

ND

/PH

OTO

S.C

OM


– Senare har det skett en decentralisering av beslutsfattandet och det är också mycket mer effektivt. Det är så många aktörer inblandade och kommunikatio-nen kan inte vara enkelriktad.

Ungdomars psykiska ohälsaMen tillbaka till folkhälsofrågorna och den kanske viktigaste och svåraste av dem alla, den om svenska ungdomars psykiska hälsa. Och det är faktiskt en specifikt svensk fråga. Sedan 1990-talet har andelen unga som upplever stress och som drabbats av psykisk ohälsa ökat kraftigt just i vårt land.

– Det stämmer, det är inte ett internatio-nellt mönster på samma sätt. Det verkar vara något speciellt i den svenska situa-tionen som missgynnar ungdomar, säger Sven Bremberg som själv var huvud-ansvarig för den statliga utredningen Ungdomar, stress och psykisk ohälsa (SOU 2006:77).

Det är inte heller så att ett liknande mönster även finns bland barn, utan det träder fram hos gruppen femtonåringar och åldrarna där över. Sven Bremberg har presenterat några tänkbara förklaringar.

– Ett faktum är att svensk arbets-marknad är extremt diskriminerande mot ungdomar, säger han och näm-ner ett sifferexempel: År 2008 var det 490 procent fler arbetslösa bland personer under 25 år än bland dem över 25. Om man jämför med Tyskland, så hade också de en övervikt av arbetslösa i åldersgruppen under 25, men bara på 40 procent fler än bland de äldre.

En företeelse som hör ihop med arbetslöshetsproblemet är enligt Sven Bremberg att den svenska gymnasiesko-lan inte är anpassad till arbetsmarkna-dens behov. Även där skiljer sig Sverige från många andra europeiska länder, också de nordiska. Han menar att den utpräglat teoretiska gymnasieutbild-ningen gör studenterna mindre kvalifice-

rade och oförberedda på den praktiska verkligheten på arbetsmarknaden. Och inte minst: mindre efterfrågade.

Alltför många val Ett annat fenomen som kan bidra till ungdomars vilsenhet är den allt ökande individualiseringen i samhället, till-sammans med kraven på även mycket unga människor att göra egna rationella val, ibland med avgörande betydelse för framtiden. Sven Bremberg påpekar att svenskarna innehar förstaplatsen som världens mest individualistiska folk, enligt World Value Survey. Sverige har också på senare år genomgått en omfattande kommersialisering av samhällslivet, med krav på ständiga val av allt från utbildning till personliga statusmarkörer.

– Om vi tar gymnasievalet t.ex. så finns där så många valmöjligheter att de inte är möjliga att överblicka. Ungdomar förutsätts ändå göra rationella val, vilket vore svårt även för en person med mer erfarenhet, konstaterar Sven Bremberg.

Alla dessa företeelser är förstås främst exempel på hälsofrågor som vi inte kan styra över genom egna indi-viduella val. De kommer att avgöras i framtida politiska beslut i det ständigt föränderliga folkhälsoarbetet.

Alla vill inte delta DE FlESTA FÖRälDRAR ställer sig positiva till föräldrakurser – men somliga vill ändå inte själva delta. Vad det kan bero på har en forskare vid Uppsala universitet försökt ta reda på.

I UppSAlA HAR föräldrar på 18 förskolor erbjudits att delta i föräldrastödsprogrammet Triple P, dels i form av öppna föreläsningar, dels i individuell rådgivning. I en tidigare studie har konstaterats att de deltagande för-äldrarna upplevde mer beteendeproblem hos sina barn, kände sig mindre säkra i föräldra-rollen och ville utvecklas i sin föräldraroll. Men hur resonerar föräldrar som inte vill delta? Nio föräldrar på förskolorna som valt att inte delta i Triple P intervjuades. Bland annat framkom att föräldrarna för-väntade sig att man skulle sitta i en grupp

med andra föräldrar och diskutera. Detta var en missuppfattning men gjorde ändå att man valde bort programmet.

ETT ANNAT Skäl var bristande infor-mation. Föräldrarna förstod inte riktigt vad Triple P innebar. Det framgick inte på förskolans anslagstavla att Triple P erbjuds på olika nivåer och att föreläsningsserien riktar sig till alla föräldrar som vill stärka sina barn.

Karolina Nordemar, som står bakom stu-dien, ger några förslag till förbättringar: • informera tydligare och på ett mer

intresseväckande sätt• undvik ordet ”problem”• byt ut begreppet ”seminarium”, som

antyder interaktivitet, till föreläsning.

”Sedan 1990-talet har andelen unga som upplever stress och som drabbats av psykisk ohälsa ökat kraftigt just i vårt land.”

FOTO

: PR

IVA

T


läRA TIllSAMMANS I lINkÖpING

Språkinlärning lockbete till föräldrastödI linköping lär sig utlandsfödda föräldrar svenska tillsammans med sina barn under ledning av moders-målslärare. Samtidigt får familjerna kunskap som stärker familjebanden.

TEXT: LISEN SYLWAN

Marknadsföringen hör till det knepigaste i föräldrastödsarbetet. I rekryteringen av utlandsfödda deltagare är det än knepi-gare. I den mångkulturella miljön krävs en personlig och muntlig marknadsfö-ring via språkgruppernas nätverk – och med fördel ett neutralt ”lockbete”.

Det har man tagit fasta på i Linkö-ping där 14 procent av föräldrarna är födda i ett annat land än Sverige.

– Att få med de nyanlända familjerna i föräldrastödet är särskilt angeläget. Men föräldrastöd är inte högsta prioritet bland dessa familjer. Däremot vill de så snart som möjligt lära sig svenska, förstå det svenska samhället och att det ska gå bra för barnen. Det är den ingång vi valt i Linköping, säger Mats Mikiver, projektledare i föräldrastödsprojektet i Linköping som under åren 2011–2013 tilldelats medel från Folkhälsoinstitutet.

Lära tillsammans (Family Lear-ning) är ett program som introducera-des hösten 2012 och som Linköpings

kommun nu erbjuder till utlandsfödda föräldrar och barn på familjecentralerna och i vissa skolor. Föräldrar och barn träffas tillsammans och träffarna leds av modersmålslärare som talar både svenska och föräldra-barngruppens språk. Programmet har särskilt fokus på att lära sig läsa och skriva svenska och förälderns viktiga roll i barnets lärande och utveckling. Men det är familjerna som till stor del väljer vilka ämnesområ-den man vill förkovra sig inom när det gäller både språk och kunskaper.

Deltagarna har ett stort sug efter kunskap om hur man ser på föräld-rarollen i Sverige och hur skolan och olika myndighetskontakter fungerar, och det ökar motivationen att lära sig svenska. Lära tillsammans bidrar till att öka utlandsfödda barns och föräldrars kunskaper samtidigt som det stärker samspelet mellan dem.

Att lära sig svenska upplevs av de nyanlända föräldrarna som en neutral

ingång till en föräldrastödsaktivitet. Risken för stigmatisering hade däremot funnits om erbjudandet byggt på sådant som kan uppfattas som känsligt och integritetskränkande, exempelvis kon-fliktlösning i familjen eller samtal om problem som kan uppstå i skolan.

lära tillsammans är ett delprojekt inom projektet Föräldrastöd i mångkulturella möten, 2011–2013.Linköpings kommun i samarbete med Linköpings universitet.Forskningsledare: Bengt Sandin, [email protected]: Mats Mikiver, [email protected] stöd från Statens folkhälsoinstitut: 8 900 000 kronor.www.linkoping.se/familjeprogram (information till föräldrar och personal)www.linkoping.se/forebyggandeforaldra-stod (information om föräldrastöds-projekten)

ILLU

ST

RA

TIO

N: M

AT

TIA

S K

äLL

Sidhuvud


FOTO

: TIN

A S

TAFR

ÉN


DElRAppoRTER FRåN FÖRälDRASTÖDSpRoJEkT

Nöjdare efter föräldrakursprojekttiden för nio föräldrastödsprojekt har passerat halvtid och dessa kan nu rapportera intressanta preliminära resultat. projekten handlar om frågor som har betydelse för utvärdering och utveckling av föräldrastöd.

TEXT: ELSA RUDSBY STRANDBERG

De nio projektkommunerna samverkar med olika forskningslärosäten. Totalt har 60 miljoner kronor delats ut till projek-ten av Statens folkhälsoinstitut inom ramen för regeringens nationella strategi för ett utvecklat föräldrastöd. Projekten ska lämna in sina slutliga rapporter i juni 2014.

Fyra projekt, Angered, Tjörn, Upp-lands Väsby och Örebro, utvärderar effek-ter av föräldrastödsprogram. Tjörnprojek-tet beskrivs på sid 16–17.

ÖrebroÖrebroprojektet har studerat program-met Connect. Det är ursprungligen ett riktat program, dvs. avsett för föräldrar som har omfattande problem med sitt barn. Studien syftade till att ta reda på om Connect också kan användas universellt till alla föräldrar oavsett om de har problem eller ej med sina barn. Programmet liknar flera andra föräldra-stödsprogram, men skiljer sig genom att det framför allt fokuserar på att hjälpa föräldrarna att uppfatta och förstå problematiskt uppförande hos barn ur ett anknytningsperspektiv. I undersök-ningen ingick 260 föräldrar från fyra orter som träffades en gång i veckan vid tio tillfällen. Preliminära resultat visar att Connect mycket väl kan användas

universellt och att föräldrar som deltagit i programmet upplever högre föräldra-kompetens, större glädje i föräldrarollen och mindre depressiva symtom jämfört med föräldrar som inte deltagit. Om barnen också upplever fördelar med programmet, exempelvis bättre relatio-ner till föräldrarna, framgår inte i denna studie men kommer att ingå i ettårsupp-följningen.

UmeåUmeås projekt har följt 340 föräldrar från fem olika föräldrastödskurser (Active Parenting, Cope, Älskade för-bannade tonåring, Familjeverkstan och Family-Lab). I studien mättes föränd-ringar i föräldrarnas upplevda föräldra-kompetens, hälsa och stress efter att de deltagit i något av programmen. Även förändringar hos barnen mättes. Preliminära resultat tyder även här på att föräldrarna känner sig bekvämare och nöjdare i sin föräldraroll efter en föräldra kurs. Än så länge finns inte tillräckligt med data för att kunna uttala sig om effekter på barnen.

ÖstersundVad får föräldrar att vilja delta i föräldra-stödsprogram? Östersunds projekt har tillsammans med forskare från Uppsala

universitet undersökt vilken marknads-föringsstrategi som främst lockar delta-gare: en förebyggande strategi, t.ex. att minska risken för koncentrationssvå-righeter hos barn, eller en främjande strategi, t.ex. att öka barnens förmåga att utveckla goda relationer? Mycket pekar på att ett tydligt förebyggande perspektiv fungerar bäst.

Nio projekt om utveckling och utvärdering av föräldrastöd, 2011–2013Angereds stadsdelsförvaltning – Göteborgs universitetKarlskoga-Degerfors kommuner – Örebro universitetLinköpings kommun – Linköpings universitetTjörns kommun – Göteborgs universitetUmeå kommun – Umeå universitetUpplands Väsby kommun – Karolinska InstitutetVästerviks kommun – Uppsala universitetÖrebro kommun – Örebro universitetÖstersunds kommun – Uppsala universitet

Läs om projekten i delrapporten på www.fhi.se/foraldrastod


Familjepeppen

knackig start när praktiker och forskare möttesoväntade samarbeten och spännande resultat, men i början också en del konflikter. Det är vad Umeå regionens föräldrastödsarbete Familjepeppen har fört med sig. Samarbetet mellan sex kommuner, Västerbottens läns landsting och Umeå universitet beskrivs nu i en delrapport.

TEXT: HELENA ANDERSSON

Över en kopp kaffe på ett kafé i cen-trala Umeå berättar Lennart Andersson engagerat om föräldrastöd och dess effekter. Han är socionom i grunden, tidigare chef för UmeBRÅ, och fick 2009 i uppdrag att tillsammans med en grupp tjänstemän inom Umeå kommun se över och samordna kommunens något spretiga familjestödsarbete.

– Just då dök regeringens nationella föräldrastödssatsning upp, och vi fick världens chans att en gång för alla satsa långsiktigt med stöd från både Folk-hälsoinstitutet och forskare, berättar han.

Umeåregionen sökte medel och blev ett av de projekt skulle utveckla det lokala föräldrastödet i samarbete med ett

lärosäte. Projektet fick namnet Familje-peppen. Arbetet har just resulterat i en delrapport och när projektet är avslutat 2014 kommer en fullständig rapport att publiceras.

– Vi har fått fram mycket kunskap här, men också haft hjälp av forskningen i andra kommuner utanför vår region. Kunskapen vi fått därifrån har gjort att vi valt att i framtiden fokusera mer på ett program, Alla Barn i Centrum, i stället för flera olika, berättar Lennart Andersson, som är styrgruppens ledare.

I otakt första åretEtt stenkast bort har projektsamordnare Kerstin Grundberg sitt kontor. Hon

berättar mer konkret hur samarbetet mellan forskargrupp, projektteam, landstingsrepresentanter och föräldra-gruppernas gruppledare, som ofta hämtats från olika studieförbund, gått till. I dag fungerar det mycket bra, konstaterar hon, men i början uppstod en del problem. Forskarna och verk-samheten med föräldragrupper var i otakt, grupperna tog nästan ett år att starta upp samtidigt som forskarna snabbt behövde samla in data. Dessutom protesterade studieförbunden, som var mindre vana att bli utsatta för under-sökningar än kommunal verksamhet, mot att ledare och föräldrar skulle fylla i enkäter. De undrade om det verkligen

Att mötas och få förståelse för varandras arbetssätt är en förutsättning för ett gott samarbete mellan forskare och praktiker.

FOTO

: MA

NG

OS

TOC

K/P

HO

TO.C

OM


FAMIlJEpEppEN

var etiskt att granska föräldrarna, så som forskarna önskade.

– Trots att forskargruppen visade respekt inför utmaningen att gå in i en föräldragrupp, hade de behövt konsul-tera gruppledarna mer och få med dem på banan redan från början, menar Kerstin Grundberg.

Som ett positivt exempel lyfter hon upp den forskargrupp som tittade på unga föräldrars deltagande i föräldra-stödsgrupper och som delade ut enkäter via barnmorskor.

– De lät också barnmorskorna bidra med egna frågor som de ville ha svar på. Att låta dem som utför arbetet få något tillbaka är ett gott exempel på samar-bete, tycker jag.

Även om arbetet med enkäterna ibland upplevdes som betungande, konsta-terar Kerstin Grundberg att gruppledarna kommer att ha stor hjälp av forskningen.

– Nu kan de berätta att programmen verkligen fungerar och har god veten-skaplig grund. Det är ju intressant för föräldrarna att få veta.

Fördelar med olika synvinklarI en skulpturpark i utkanten av Umeå finns Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik (BUP). Här sitter ledaren för fors-kargruppen, professor Bruno Hägglöf.

Gruppen består av fem forskarlag från institutionerna för socialt arbete, peda-gogik, epidemiologi samt Umeå kom-muns fältforskningsenhet och BUP.

– Vi försökte koka ihop oss i början, men insåg efter hand att det var en styrka att belysa föräldrastöd ur helt olika syn-vinklar. Annars hade vi inte lärt oss lika mycket eller sett så intressanta resultat.

Forskargruppen har bland annat undersökt strategier för integration av föräldrar med utländsk bakgrund, om och hur barnkonventionens värdegrund lyfts fram i föräldrastödsprogrammen, samt om det finns skillnader mellan gruppledare inom olika program i fråga om avsikt och målsättning för föräldra-stöd. En viktig iakttagelse de gjort är att föräldrar mår bättre, upplever sig mer kompetenta och mindre stressade efter att ha deltagit i en föräldragrupp.

– Det finns också tendens till att barnens psykiska hälsa förbättras. Vi har ännu för litet underlag för att dra en säker slutsats, men kommer att få fram det till slutrapporten.

Även Bruno Hägglöf konstaterar att samarbetet i början gick lite knack-igt, och att forskarna hade underskattat arbetet som behövdes för att motivera gruppledare och föräldrar att delta i stu-dierna.

– Men över tid har det blivit jättebra, och jag ser gärna ett fortsatt samarbete!

osäker framtidJa, hur ser då framtiden ut för projektet Familjepeppen? Lennart Andersson, på kaféet mitt i Umeå, berättar att även om Familjepeppen är väl förankrat, är framtiden ändå osäker.

– Umeå kommun har några eko-nomiskt tuffa år framför sig. Allt jag kan hoppas på är att politiker och tjänstemän inte ser föräldrastöd som en kostnad utan som en investering.

FamiljepeppenUmeåregionen, med sex kommuner och tre kommundelar, har i två omgångar tilldelats medel av Statens folkhälsoinsti-tut för en föräldrastödssatsning. Projektet Familjepeppen pågår 2010–2013. Där erbjuds alla föräldrar i Umeåregionen med barn under 18 år aktiviteter som föreläs-ningar och universella föräldrastödspro-gram, det vill säga kurser som vänder sig till alla föräldrar.Ansvarig forskare: Bruno Hägglöf, [email protected] projektledare: Kerstin Grundberg, [email protected] stöd från Statens folkhälso-institut: 16 813 000 kronor (totalt).www.familjepeppen.se

Kommunens samordnare för Familjepeppen, Lennart Andersson, forskningsledaren Bruno Hägglöf och projektledaren Kerstin Grundberg konstaterar att olika roller och delvis olika synsätt till att börja med ställde till problem. Men nu ser de gärna ett fortsatt samarbete.

FOTO

: HEL

ENA

AN

DER

SSO

N


ToNåRSFlIckoRS oRo

Ny forskning vill lösa gåtan med tonårsflickornas oroVar tredje tjej i nian känner ångest. och det tycks vara ett svenskt fenomen, något man inte ser i andra länder. Nu hoppas forskarna bakom Tjörnprojektet kunna hitta förklaringar och lösningar kring en av de mest brännande frågorna om barns hälsa i Sverige just nu.

TEXT: CATARINA BALDO ZAGADOU

När man frågar barn själva – och det har forskarna gjort – svarar de allra flesta yngre barn i Sverige att de mår bra. Och jämför man med de undersök-ningar som gjordes för tjugo år sedan mår barnen bättre i dag än då. Precis som vuxna i dag i allmänhet är friskare än vuxna var i slutet av 1900-talet.

Men det finns ett undantag: Tonåring-arna. På högstadiet går må bra-siffrorna

ned. Och det gäller alldeles särskilt för flickor. Stress, psykosomatiska besvär och nedstämdhet blir nu plötsligt vanligt.

År 2010 presenterade Kungliga Vetenskapsakademien en systematisk genomgång av artiklar och rapporter om trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige. Bedömningen var att det har skett en ökning av vissa typer av psykisk ohälsa hos ungdomar, till exem-

pel nedstämdhet och oro, från mitten av 1980-talet till mitten av 2000-talet. Andelen flickor med sådana problem har i vissa fall dubblerats eller trefaldigats. Pojkarna har följt flickornas uppåtgående trend, men betydligt färre har angett att de känner nedstämdhet och oro.

Och det konstiga är: Så här ser det inte ut i andra länder. Tonårsflickornas oro tycks vara ett svenskt fenomen.

ILLU

ST

RA

TIO

N: M

AT

TIA

S K

äLL


ToNåRSFlIckoRS oRo

Kan föräldrastödsprogram hjälpa? Och i så fall: Vilken metod är bäst?

Just nu arbetar en forskargrupp i Göteborg med en stor undersökning som kretsar just kring dessa viktiga frågor. Eller för att vara precis och citera fors-karnas egna ord:

• Hur utvecklas den psykiska hälsan hos barn vars föräldrar deltar i föräldragrupper jämfört med barn i allmänhet?

• Hur beskriver barnen/ungdomarna vars föräldrar deltar i föräldrapro-gram själva sin psykiska hälsa?

• Föreligger skillnader i utvecklingen för pojkar och flickor och i så fall på vilket sätt?

• Hur fungerar de till svenska förhål-landen anpassade föräldrastödspro-grammen med program som helt och hållet utvecklats i Sverige?

• Hur fungerar program med olika teoretisk grund jämfört med varan-dra, med avseende på effekter och hur de mottas av föräldrar?

Två kritiska perioderProfessor Anders Broberg vid Göteborgs universitet leder studien som bygger på svar från 300 familjer. Den är finan-sierad av Statens folkhälsoinstitut och genomförs i samverkan med Tjörns kommun och några andra kommuner på västkusten. Resultaten ska presenteras nästa år.

Men redan nu kan professorn avslöja att:

• Det framför allt är mammor som deltar i föräldrastödsprogrammen. Och många av dessa mammor är ensamstående eller har barn med växelvis boende.

• Drygt 8 av 10 är mycket nöjda med det föräldrastöd de har fått. På en skala mellan 0 (inte alls nöjd) och 5 (mycket nöjd) ligger 85 procent på 4 och 5.

• Det är framför allt under två peri-oder i barnens liv som föräldrarna säger att de behöver extra hjälp och stöd och det är spädbarnstiden och tonårstiden. Detta gäller såväl bland de som deltagit i föräldrastödsträf-farna som i referensgruppen.

Teorierna av mindre betydelseFöräldrastödsprogram kan se ut på flera olika sätt. Med hjälp av både barnens och föräldrarnas egna upp-fattningar vill forskarna jämföra fyra olika program:

• Ett program som bygger på en modell som tagits fram vid Oregon Social Learning Center i USA. Här ska föräldrarna framför allt lära sig att berömma i stället för att bestraffa.

• Aktivt föräldraskap, som är ett program för föräldrar med barn i åldersgruppen 10–15 år. Delta-garna ska bli mer medvetna om sin egen föräldrastil och bli på en gång mindre eftergivna och mindre auktoritära.

• Connect, som är ett program som bygger på anknytningsteori. Här handlar det framför allt om att skapa en bra relation – anknytning – mellan föräldrar och barn. Föräld-rarna får träna på att se världen utifrån barnets perspektiv.

• Ett helsvenskt program, Ledar-skapsträning för tonårsföräldrar, LFT. Det har utvecklats på familje-mottagningen i Majorna i Göteborg. Här läggs tyngdpunkten på att man ska lära sig kommunicera på ett bra sätt med sina barn.

Föräldrarnas och barnens svar kommer förstås också att jämföras med familjer som inte deltagit i en föräldrautbild-ning.

– Mycket tyder på att teorierna bakom föräldrastödsprogrammen är av underordnad betydelse, säger Anders Broberg, som leder under-sökningen. Det är relationerna i grupperna som föräldrarna själva lyfter fram som det viktigaste.

Han konstaterar också att många föräldrar klagar på att de inte hittar till föräldrastödsprogrammen på kommu-nernas hemsidor.

– När vi har påpekat det för kommu-nerna, svarar man ofta att ”allt” inte får plats på förstasidan. Men det kan ju räcka med en tydlig flik som heter ”föräldrar”. Så att man slipper bläddra sig genom många lager innan man hit-tar rätt.

Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellan-barndom och tonår avseende deras psykiska hälsaAnsvarig forskare: Anders Broberg, [email protected] på kommunen: Margareta Ringius, [email protected] stöd från Statens folkhälso institut: 5 500 000 kronor

Anders Broberg leder studien som bland annat undersöker om och i så fall hur föräldrastöds-program kan vara till hjälp för föräldrar till barn i tonåren.

FOTO

: PR

IVA

T


FÖRälDRASTÖD på INTERNET

Föräldrastöd på internet: Mammasajterna blommar för fulltFöräldraengagemanget på nätet går inte att ta miste på. Mammor bloggar och chattar – och var fjärde är medlem i sajten Familjeliv. Men regelrätta föräldrautbildningar on-line saknas fortfarande.

TEXT: CATARINA BALDO ZAGADOU

Drygt 19 000 träffar. Inte dåligt för de torra sökorden ”föräldrastöd på nätet”. Många svenska kommuners hemsidor kommer förstås upp: Botkyrka, Jönkö-ping, Luleå, Filipstad, Rinkeby, Eskils-tuna, Kungsbacka … Men det är inte alltid dit föräldrar vänder sig i första hand, trots att det numera ofta finns föräldrastödsprogram på hemorten.

När Statens folkhälsoinstitut nyligen genomförde en kartläggning av regering-ens satsning på föräldrastöd, kunde man konstatera att varannan svensk kommun prioriterar föräldrastödet högt till mycket högt. Och att det i hela landet finns stöd ”live” för föräldrar som så önskar.

Men på nätet kan kommunerna knappast tävla om föräldrarnas upp-märksamhet. Flera privata sajter har däremot sedan länge en stor och trogen publik. Den största, Familjeliv, har mer än 100 000 medlemmar – och forskaren Judith Lindh, vid Tema barn, Linköpings universitet, har räknat ut att det finns drygt 63 miljoner debattinlägg på sajten!

Snabbt och anonymtDet är just snabbheten och möjligheten att utbyta erfarenheter med andra för-äldrar som de flesta tycker är så bra med nätet. Det framkommer i Judith Linds nyskrivna rapport ”Föräldrastöd on-line – en analys av ett digitalt diskussions-forum för föräldrar”.

Och så kan man ju vara helt anonym! Du kan lugnt berätta om det allra värsta, dina mest pinsamma misslyckanden som förälder, och få andras stöd. Och vice

versa. Du kan stötta andra som berättar om sina jobbigheter. Rollerna växlar – och det skapar ett jämbördigt, ”demokra-tiskt” klimat på sajten, som förmodligen är en del av hemligheten bakom fram-gången. Här finns väldigt få pekpinnar.

De allra flesta användare, nästan sju av tio, är kvinnor, skriver Judith Lind i rapporten.

På Familjeliv uppger man att ungefär var fjärde mamma i åldern 25–35 år, sajtens målgrupp, besöker den varje vecka. Och var tredje användare går in på sajten varje dag! Papporna finns uppenbarligen någon annan stans …

Barnets ålder styrEn amerikansk undersökning har visat att det varken är kvinnornas ålder, utbildning, yrke, ekonomi eller data-vana som avgör om de är intresserade av föräldrasajter. Utan framför allt är det barnens ålder som styr: Ju yngre barn, desto mer deltog man i chattarna på nätet. Det säger kanske sig självt: Ju ovanare du är som förälder – desto mer behöver du söka stöd hos andra.

Det är alltså naturligt att de ämnen som är populärast på Familjeliv just handlar om riktigt små barn. Amning, barnvagnar, sömn, olika åkommor och så vidare. Barnets fysiska omvårdnad står i centrum, tillsammans med vad Judith Lindh kallar ”konsumtion” – alla prylar som har med barn att göra.

Hon ser ett mönster bland besö-karna: En god förälder har koll och gör medvetna val. Och det gäller i alla

sammanhang, stora som små. En god förälder (läs: mamma!) har också koll på den egna kroppen. Att amma är jätteviktigt. Att bli av med eventuella extrakilon efter graviditeten likaså.

Inga enkla lösningar I Dagens Nyheter svarar psykologen och forskaren Martin Forster på barn- och familjefrågor som ställs på tidningens hemsida. Här tas ofta upp lite mer kom-plicerade frågor och frågor om känslor och attityder. Några exempel: ”Hur separerar man utan att barnen drabbas så hårt?” ”Min son mår dåligt av att det är stökigt i klassen”, ”Vågar vi adoptera ett barn från ett annat land?” ”Hur kan vi hjälpa vår son att hantera sin ilska?”

I Martin Forsters uttömmande svar finns inga käcka, enkla lösningar. Han vrider och vänder på problemen, och hänvisar inte sällan till aktuell forsk-ning. Att det inte alltid är så lätt vet han väl av egen erfarenhet. När jag ringer upp för att få en kommentar, står han själv med en skrikande bebis i famnen. Vi måste genast lägga på.

Judith Linds rapport ”Föräldrastöd on-line – en analys av ett digitalt diskussionsforum för föräldrar” ingår som en del i projektet Föräldrastöd i mångkulturella möten. Projektet, som fått medel av Statens folkhälsoinstitut, är ett samarbete mellan Linköpings universitet och Linköpings kommun. Rapporten finns här: www.tema.liu.se/tema-b/publikationer


FÖRälDRASTÖD på INTERNET

SEx SAJTER DäR FÖRälDRAR kAN SÖkA STÖD• Föreningen för psykisk hälsa:

www.foraldratelefonen.se Gratis rådgivning på tel. 08-852 000. Erfarna experter svarar. Telefonen har funnits sedan 1996 och har fått pris av Anna Lindhs minnesfond.

• Barnperspektivet, BRIS för vuxna, www.barnperspektivet.se Gratis rådgivning på tel. 077-150 50 50. ”Erfarna personer” svarar. Här finns också en föräldrachatt.

• Rädda Barnen, www.raddabarnen.se Här får man kontakt med andra föräld-rar, antingen på tel. 020-786 786, eller via e-post [email protected]

• På landstingens informationssajt www.1177.se finns en särskild flik med information om föräldrar och barn. Små filmer som bland annat visar hur man ammar, hur man badar ett litet barn, hur man lyfter det och så vidare.

• Vårdguiden, www.vardguiden.se/Tema/Barn-och foraldrar/ Stockholms läns landstings sajt om vård och hälsa har mycket bra information.

• Dagens Nyheters familjefrågespalt, www.dn.se/blogg/fragainsidan Leg psykolog och doktor i psykologi Martin Forster svarar på läsarnas frågor.

TRE koMMUNER MED BRA HEMSIDoRAtt hitta rätt på nätet är inte alltid lätt. Många kommuner har krångliga och svår-överskådliga hemsidor, där familjestödet gömmer sig långt ner i menyerna. Det gäl-ler att veta vad man letar efter! Grundtips: Sök på ordet ”föräldrastöd”. Här är tre kommuner som lyckats extra bra:• Umeå, med egna hemsidan

www.familjepeppen.se En interaktiv sajt där all information man behöver går att hitta direkt. Ett kalendarium där alla aktiviteter för föräldrar i Umeåregionen finns med. Många länkar plus ett dialogforum.

• Västervik, www.vastervik.se Klicka på fliken Barn, sen på fliken Förälder, sen på fliken Föräldrastöd. Information av alla slag, till exempel informationsfilmer, broschyrer och möjlighet att anmäla sig till olika kurser.

Plus ett telefonnummer att ringa, till samordnaren och eldsjälen Stefanie Kniepmeyer.

• Sotenäs kommun i Bohuslän har en enkel men bra flik på sin hemsida: www.sotenas.se/invanare/barnutbild-ning/familjecentral

• Här finns möjlighet att ringa och skicka e-post till två experter, en förskollärare och en familjebehandlare.

MAMMoR SoM BloGGARAtt blogga om sina barn är ett annat, extremt populärt sätt att kommunicera med andra om sitt föräldraliv. Här är de mammabloggar på sajten Bloggportalen som just nu har flest besök:• Laila Bagge Wahlgren,

http://blogg.mama.nu/lailas-blogg• Hanna Silverå,

http://hannasilvera.wordpress.com• Magdalena Graaf,

http://magdalenagraaf.se

Nybliven mamma och redan inne på föräldrasajter. Det finns mycket att chatta om: amning, sömn och alla prylar som marknadsförs till föräldrar med små barn.

FOTO

: ESK

IL S

YLW

AN


VAD HäNDE SEN?

Vad hände sen?Vad händer när ett projekt inte längre får ekono-miskt stöd och därmed betraktas som avslutat? Går det i graven? Eller står det på egna ben som en del i en ordinarie verksamhet? Vi har kontaktat fyra föräldrastödsprojekt som under åren 2009–2011 fick ekonomiskt stöd av Folk-hälso institutet för att få veta hur det gick sen.TEXT: LISEN SYLWAN

Föräldrastöd i samverkan i Uddevalla-Fyrbodal

Uddevalla kommun i samarbete med Uppsala och Linköpings universitet.Projektet avsåg att skapa en organisation av aktörer, arenor och verktyg för långsiktigt, kvalitetssäkrat, integrerat universellt föräld-rastöd under barnets uppväxt 0–17 år. Ekonomiskt stöd från Statens folkhälsoinstitut: 6 924 000 kronor.

Flera av projektets ambitioner har förverkligats sedan det avslutades 2011. Ett önskemål var att få till stånd en samordningsfunktion för ett universellt kommunövergripande föräldrastöds-arbete. Resultatet blev att en samord-nare på 25 procent anställdes 2012. Till hennes uppgifter hör att arrangera föräldrastödsföreläsningar, ansvara för omvärldsbevakning och årligen genom-föra en föräldramässa som informerar om föräldrastödjande verksamheter.

Under projekttiden startade social-tjänsten i kommunen en föräldrarådgiv-ning. Denna mycket uppskattade öppna mottagning för föräldrar har nu perma-nentats med en heltidstjänst. Rådgivningen är kostnadsfri och man kan som förälder vara anonym om man så vill. Föräldraråd-givningen finansieras av både barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvalt-ningen och är ett exempel på god samver-kan mellan två nämnder i kommunen.


VAD HäNDE SEN?

Det goda föräldraskapet i Växjö

Växjö kommun i samarbete med Örebro universitet.Projektet avsåg att utveckla kommunala strategier för föräldrastöd i kommunerna i Kronobergs län. Föräldrastödsledare i varje kommun utbildades, en webbsida byggdes upp och föräldraföreläsningar, föräldrarnas dag mm arrangerades.Ekonomiskt stöd från Statens folkhälsoinstitut: 8 525 000 kronor.

När projektet avslutades beslutade kom-munerna, landstinget och länsstyrelsen i Kronobergs län samt regionförbundet Södra Småland att fortsätta samverka kring föräldrastöd. Man önskade behålla och utveckla det föräldrastöd som påbörjats i regionen. Kommunerna och Landstinget Kronoberg finansierar nu en halvtidstjänst som projektledare för strategiskt regionalt arbete. Den upp-arbetade organisationen med en föräldra-stödssamordnare i varje kommun och det lokala nätverket med aktörer från olika organisationer fortsätter som tidigare.

Under ett par år framåt satsar Växjö kommun på ett nytt projekt som ska främja barns hälsa, lärande och utveck-ling. Ett barnhälsoteam bestående av socio nom, kurator och specialpedagog ska jobba operativt med tidiga insatser under ledning av en projektledare. Satsningen är universell och målet är att garantera likvärdiga förutsättningar till utveckling för alla barn oavsett socioekonomiska svårigheter och hinder i vardagen.

De tre F:en i ovanåker – Föreningar, Församlingar och Företag

Ovanåkers kommun i samarbete med Uppsala universitet.Projektet avsåg bland annat att utveckla det universella föräldrastödet via lokala nätverk och få fler pappor att delta i föräldra stödsutbudet.Ekonomiskt stöd från Statens folkhälsoinstitut: 6 925 000 kronor.

Politikerna i Ovanåkers kommun enades om att fortsätta satsningen på förebyg-gande program även efter projekttidens slut. Man har lyft in folkhälso arbetet på strategisk nivå i kommunen och det föräldrastödjande arbetet ingår i detta. Samverkan sker exempelvis mellan skolan och socialtjänsten, men också mellan kommunen och externa aktörer, exempelvis studieförbund och mödra- och barnhälsovården. Alla för-äldrar erbjuds att delta i PREP-kurser, pappagrupper och Familjeverkstan. Föräldrastödsprogrammen är gratis för föräldrarna och kommunens folkhälso-enhet bekostar programmen. Andra för-äldrastödsprogram som Effekt, en egen modell kallad Ovanåkers föräldrakraft samt Föräldrastegen bekostas av skola respektive socialtjänsten.

Förskolan som arena för föräldrastöd i Uppsala

Uppsala kommun i samarbete med Uppsala universitet.Projektet avsåg att undersöka förskolan som möjlig arena för föräldrastöd. Här valde man att utgå från det nivåbaserade föräldra-stödsprogrammet Triple P (programmet för positivt föräldrastöd). Utgångspunkten var att de flesta barn går på förskola och att förskolepersonal dagligen möter föräldrar. Ekonomiskt stöd från Statens folkhälsoinstitut: 9 183 000 kronor.

Uppsala kommun satsar efter projekt-tidens slut med utökad kraft på Triple P. Från och med januari 2012 finansieras verksamheten av barn- och ungdomsnämnden. Även samarbe-tet med forskarna på Uppsala universi-tet fortsätter.

Hittills har 886 föräldrar deltagit i Triple P:s föreläsningsserier och råd-givningar. Idag erbjuds Triple P på fler arenor än förskolan, bland annat via olika föreningar, på bibliotek, företag (för anställda på dagtid) och på öppna förskolor i samarbete med SFI (svenska för invandrare). Genom att bredda erbju-dandet når man andra målgrupper än föräldrar till förskolebarn, till exempel tonårsföräldrar och nyanlända föräld-rar. Föreläsningarna ges på flera språk, bland annat arabiska.

ILLU

ST

RA

TIO

NER

: WIK

IPED

IA.C

OM


NoTISER

Bättre stöd till barn i familjer med missbrukBARN SoM växer upp i familjer med missbruk eller där föräldrar av andra skäl sviktar i sin omsorg behöver stöd utifrån sina förutsättningar och behov. Social-styrelsen har i uppdrag av regeringen att ansvara för ett nationellt utvecklingsarbete för stöd till barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom, psykisk funktionsned-sättning eller där våld förekommer. Upp-draget genomförs i samråd med Statens folkhälsoinstitut och Sveriges Kommuner och Landsting.

Folkhälsoinstitutets roll är att stödja kvali-tetsutvecklingen på området. Sexton pro-jekt har 2012–2013 fått stimulansbidrag för att i samverkan med forskningsgrupper utveckla och utvärdera det stöd som erbjuds de riskutsatta barnen. I tillägg pågår ett arbete med en systematisk kunskaps-sammanställning med fokus på hur de metoder som erbjuds barnen kan stärka skyddsfaktorerna. Information om de 16 projekten finns på www.fhi.se.

priset för utanförskap i din kommunUTANFÖRSkAp koSTAR samhället bety-dande belopp. Skandia Idéer för Livet visar på sin webbplats en intressant beräkning – på kommunnivå – hur mycket samhället kan spara om politikerna satsar på förebyg-gande åtgärder för en årskull barn. Statistiskt sett hamnar drygt 12 pro-cent av varje årskull utanför samhället.

Kostnaden per person från 20 års ålder till pension blir 10–15 miljoner per år, vilket är summan av alla välfärdskostnader och produktionsförluster. Webbplatsen http://utanforskapetspris.se/ ger argument för det förebyggande arbetet i din kommun och visar hur du kan göra egna kalkyler.

livsstilsverkstad för föräldra grupperlARMRAppoRTER oM ÖkAD barnfetma, mentala problem hos barn och stressade föräldrar väckte idén till en handledning, Livsstilsverkstan – om livsstilsval för föräldrar som har barn i förskoleåldern 3–5 år. Bakom projektet står professor Karin C Ringsberg vid Nordic School of Public Health. Tanken är att föräldrarna tillsam-mans med förskole- och hälsoper-sonal ska använda materialet som underlag för diskussioner på om hälsofrämjande livsstil. Diskussionerna berör tre teman: Hälso främjande livsstil, Vän med tiden och Medier och hälsa. Handledningen har finansierats av Nordiska ministerrådet och materi-alet finns tillgängligt på alla de nord-iska språken samt engelska på www.nordiskalivsstilsverkstan.com. Nordic School of Public Health erbjuder en frivillig två dagars handledningskurs för gruppledare. Det kan behövas för materialet är omfattande att sätta sig in i.

program för föräldrar till barn med ADHDSTRATEGI HETER ETT manual-baserat program för föräldrar som har barn med ADHD i åldern 4–12 år. Utbildningsprogrammet togs fram 2005 i en första version och som senare har omarbetats och uppda-terats. En manual för föräldrar till tonåringar är under framtagning och beräknas bli klar 2013. En vetenskap-lig utvärdering pågår i samarbete med Karolinska institutet. Programmets mål är bland annat att ge föräldrar baskunskap om ADHD, stärka föräldrarollen och lära ut strategier för att uppmuntra positivt beteende. För mer information: www.sinus.se

FOTO

: CA

TH

ERIN

E Y

EULE

T/P

HO

TOS.

CO

M


Föräldrastödsarbetet på frammarsch En majoritet av Sveriges kommuner och landsting bedriver numera ett strukturerat och systematiskt föräldrastödsarbete. Det visar en kartläggning som Statens folkhälsoinstitut genomförde hösten 2012.

TEXT: ANJA ROMQVIST

Flertalet kommuner och landsting har numera strategier för att samordna föräldrastödsfrågor och samverkar med andra aktörer kring föräldrastöd, exempelvis med ideella organisationer. En stor andel kartlägger också utbudet av det stöd som erbjuds föräldrar och satsar på utbildning inom föräldra stöd för olika personalkategorier. Strukturerade föräld-rastödsprogram (föräldra kurser) erbjuds i 40 procent av landstingen och i nästan alla kommuner, 87 procent.

Sedan 2010 har sammanlagt 140 mil-joner kronor delats ut till 21 föräldra-stödsprojekt. En angelägen fråga att få svar på i kartläggningen var om särskilt utdelade projektmedel för föräldrastöd påverkar arbetet. Det visade sig att de kommuner som fått del av regeringens stimulansmedel (projektkommuner och deras samverkanskommuner) är

mer framgångsrika på flera områden jämfört med övriga kommuner. Dessa kommuner avsätter i högre grad medel för föräldrastödsarbetet. De har också i högre utsträckning utarbetade strategier för arbetet och har ett bredare utbud av föräldrastödsprogram och andra föräldrastödjande verksamheter. Dess-utom samverkar de med universitet och högskolor vilket är ovanligt bland övriga kommuner.

Men projektkommunerna och deras samverkanskommuner skiljer sig inte från övriga kommuner i samtliga studerade variabler. Det är exempelvis lika vanligt i projektkommunerna som i övriga kommuner att erbjuda den egna personalen utbildning inom föräldrastöd.

Dock saknas uppgifter om hur föräldrastödsarbetet bedrevs före den första mätningen 2011. Det innebär att

det är svårt att avgöra om framgångarna i projektkommunerna är en direkt följd av regeringens stimulansmedel eller om dessa kommuner redan tidigare hade ett aktivt intresse för föräldrastödsfrå-gor. Det blir därför intressant att följa utvecklingen de närmaste åren via nya nationella kartläggningar.

UtvecklingsområdenHur kan man få projektkommuner och forskningslärosäten att fortsätta sitt samarbete efter avslutad projektperiod? Och hur får man aktörer på lokal och regional nivå motiverade att föra sta-tistik över det föräldrastödsarbete som bedrivs, t ex en till synes så enkel sak som att ta reda på hur många familjer som deltar i föräldrastödjande insatser? Det är ett par områden som Folkhälso-institutet anser behöver utredas.

Högskoleutbildning i föräldrastödjande arbeteI SAMARBETE med Örebro universitet inbjuder Statens folkhälsoinstitut till en 7,5 poängs distansutbildning om hälso-främjande och förebyggande familje- och föräldrastöd, ”Förebyggandets konst – föräldrastöd”. Första utbildnings-omgången sker höstterminen 2013 och den andra vårterminen 2014.

Utbildningen vänder sig till tjänste män, praktiker och beslutsfattare inom kom-mun, landsting och ideell sektor som vill fördjupa sin kunskap och få konkreta verktyg för att bedriva ett framgångsrikt föräldrastödsarbete. Undervisningen är webbaserad och består av självstudier, inspelade föreläs-

ningar och aktivt deltagande i webb- seminarier och kursträffar. Föreläsning-arna ger grunderna inom föräldrastöd-jande arbete. Information och anmälan via Örebro Universitets webbplats: www.oru.se/forebyggandetskonst

FOTO

: TIN

A S

TAFR

ÉN

Välkommen till en dag om föräldrastöd!Under hösten arrangeras 21 konferenser om föräldrastöd i Sverige – en konferens per län. De regionala aktörerna (t.ex. länsstyrelse, landsting och regionförbund) arrangerar och står för programmet tillsammans med Statens folkhälsoinstitut.

Syftet med konferenserna är att sprida kunskap om hur framgångsrikt föräldra-stödsarbete kan bedrivas. Deltagare är beslutsfattare, tjänstemän och praktiker med inriktning och intresse för föräldra-, barn- och ungdomsfrågor i kommuner, landsting och ideella organisationer.

Inbjudan och program till alla konferenser finns under Evenemang, www.fhi.se.

DATUM läN plATSSeptember12 Västernorrland Hotell Hallstaberget, Sollefteå17 Dalarna First Hotel Grand, Falun18 Västmanland Mälaren Hotell & Konferens, Västerås26 Östergötland Quality Hotel Ekoxen, Linköping

oktober2 Norrbotten Elite Stadshotellet, Luleå3 Skåne Scandic Triangeln, Malmö8 Gävleborg Clarion Hotel Winn, Gävle10 Jämtland OSD, Östersund 23 Stockholm Folkets Hus, Stockholm

November5 Gotland Hotel Wisby, Visby6 Södermanland Elite Hotell, Eskilstuna13 Värmland Elite Stadshotellet, Karlstad19 Västerbotten Scandic Plaza, Umeå25 Blekinge Ronneby Brunn, Ronneby26 Kalmar Oskarshamns folkhögskola, Oskarshamn27 Örebro Conventum, Örebro 28 Kronoberg Växjö konserthus, Växjö

December3 Uppsala Uppsala Konsert och Kongress, Uppsala4 Jönköping Kungsporten, Husqvarna 5 Västra Götaland Bohusgården, Uddevalla10 Halland First Hotel Mårtenson, Halmstad

Regionala konferenser

Statens folkhälsoinstitut [email protected] ISSN 2001-4635Distributionstjänst www.fhi.se ISBN 978-91-7521-092-6 (pdf)120 88 Stockholm ISBN 978-91-7521-093-3 (print)

Två nya skrifter om föräldrastödFöräldrar spelar roll. Handbok i lokalt och regionalt föräldrastödsarbeteHandboken beskriver hur man lyckas med ett framgångsrikt föräldrastöds-arbete. Den ger en samlad bild av aktuell forskning om föräldraskap och olika former av föräldrastöd och hur man kommer igång med ett framgångsrikt föräldrastödsarbete. Skriften ska tjäna som inspiration och stöd till beslutsfattare, tjänste-män och praktiker på lokal och regio-nal nivå som vill påbörja eller vidare-utveckla föräldrastödjande arbete.

Föräldrastöd – en lönsam satsning?Ger satsade pengar på föräldrastöd utdelning i minskad ohälsa på kort och lång sikt? Det är en fråga politiker och tjänstemän i kommuner och landsting vill ha svar på. Statens folkhälsoinstitut har därför tagit fram en hälsoekonomisk rapport ”Föräldra-stöd – en lönsam satsning?” Insatserna avgränsades till att gälla ett tjugotal av de mest använda struk-turerade föräldrastödsprogrammen i Sverige. Kostnadsberäkningar har genomförts för samtliga program och fullständiga hälsoekonomiska analyser har genomförts för fem av dessa.

Båda skrifterna finns att ladda ner eller beställa på www.fhi.se hösten 2013.

Föräldrar spelar rollHandbok i lokalt och regionalt föräldrastödsarbete

Barns och ungas uppväxtvillkor är av avgörande betydelse för både den

psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Och föräldrarna är de vikti-

gaste personerna med störst möjlighet att påverka sina barns framtid.

För att göra det möjligt för föräldrar att ge sina barn de allra bästa förut-

sättningar, behöver även samhället bidra. Vi har i dag goda kunskaper

om hur på man lokal och regional nivå kan gå tillväga för att stödja för-

äldrar i sin viktiga roll. Stöd och hjälp till föräldrar kan handla om att

erbjuda en träffpunkt för familjer, en föräldrakurs under en hel termin

eller individuella stödsamtal för familjer som har problem.

Den här handboken vill bidra med kunskap om hur man lyckas med ett

framgångsrikt föräldrastödsarbete. Handboken ger en samlad bild av

aktuell forskning om föräldraskap och olika former av föräldrastöd.

Den ger också en konkret beskrivning av hur man kommer igång med

ett framgångsrikt föräldrastödsarbete.

Handboken vänder sig till beslutsfattare, tjänstemän och praktiker på

lokal och regional nivå som vill påbörja eller vidareutveckla föräldra-

stödjande arbete. Förhoppningen är att handboken ska tjäna som

inspiration och stöd.

Statens folkhälsoinstitut utvecklar och förmedlar kunskap för bättre hälsa.

Statens folkhälsoinstitut

Distributionstjänst

120 88 Stockholm

[email protected]

www.fhi.se

ISBN 978-91-7521-091-9 (pdf)

ISBN 978-91-7521-090-2 (print)

magasin foraldrastod nr 4

Documents