magasinet moskva hösten/vintern 2009-2010moskva.swea.org/documents/1845.pdfmagasinet moskva...

Magasinet Moskva Hösten/Vintern 2009-2010

SWEAmagasinet Moskva2

Några rader från redaktörernaAtt göra en tidning som

SWEA magasinet är väldigt roligt och inspirerande. Moskva är en fantastisk stad som har massor att erbjuda och SWEA ger oss möjlig-heten att tillsammans med andra männsikor få gemen-samma upplevelser. I detta numret bjuder vi på en in-tervju med SWEA’s grun-dare Agneta Nilsson, vi har träffat tre unga begåvade tjejer som bor i Moskva, vi har en fortsättning på vår arkitekturrunda med Chris-tina och vi har träffar ryskor Eva & Louise

som berättar varför de kan svenska. Dessutom inne-håller tidningen turisttips, recept, boktips, kåseri och vintips. Hoppas att ni gillar

den! Vi vill tacka alla SWEor som har bidragit till SWEA Magasinet nr 2. Utan er blir det ingen tidning!

SWEAmagasinet Moskva �

Ordförande har ordetSWEAMagasinet Moskva

Ansvarig utgivare MariaSpö[email protected]

Redaktörer LouiseRybring [email protected]@telia.com

[email protected]

MedverkandeCarolineLindahlRutaJydeChristinaNordenskjöldAnnaGustafsonBrilHelenaVazquezMariaSpörri-HedbergAnna-LenaLaurénMarieLefvedahlUlf AbelEmmaJönsson

Annonspriser1/1-baksida4800SEK1/1-sida3600SEK1/2-sida1800SEK1/4-sida900SEK

Websidawww.swea.org/moskva

OmslagsbildHåkanNilssonHåkanboriMoskvaochfotarfantastiskaMoskvabilderpåsinfritid.Förvidareinforma-tionkontaktagärnaHåkanpåtel.8 985 222 �824.e-mail: [email protected]

TryckeriPublishingPrivateUnitaryEnterprice«Magic»

SWEAMagasinetMoskvautkommer2ggr/år.Upplaganär800ex.

Hösten är förbi ochlite snö har fallit och viSweor i Moskva har nuför andragången lyckatsfå tryckt vårt fina SWEA-magasin. Vi hoppsas attniskablinöjdaochhaenskön, intressant läsningvar ni än befinner er.

Första numret är jusomenbabyd.v.smangöralltidnågrafelmenviarbetarpåattförbättraoss och hoppas att denna gång ska bli ännu bättre. Vi fick väldig fin responsochSWEAmagasinetgickåtsomsmörsånuharvitrycktuppfler exemplar. Håll tillgodo!

SWEA,swedishwomen’seducationalassociation,ärenideellföreningförsvenskorochsvensktalandekvinnorsomärellerharvaritbosattaiutom-lands.Föreningenharettgrundläggandesyfteattstödja,bevara,främjaochutvecklakunskapomSverigeshistoria,språk,kulturochtraditioner.SWEAbildades1979avAgnetaNilssoniLosAngelesochharidagöver8000med-lemmarspriddaiett40-talländerpåfemkontinenter.

SWEAMoskvastartadesidecember2005ochnuärviuppeiöver80medlemmar.Allakvinnorsomäröver18årochförstårsvenskafårgärnakommamedivårthärligagäng.Viträffasnågragångerimåna-denpåolikaevenemangsomt.e.x föredragskvällmednågot relevantämne,lunch,banja,ellerhemmahosnågonSwea.ViharocksåengångimånadenFredagsdrinkpå restaurangScandinaviadärmanäven tarmedsigrespektiveellerenvän.Viharävenöppenförskolafördesmå.Läs gärna mer på vår fina hemsida www.swea.org/moskva där hittar manocksåenmassabralänkar.

IoktoberhadeviRegionmöteochdetkomenmassaSweor frånolika länder. De fick uppleva Moskva från sin soliga sida. Vädret var på topp och även allas humör och de flesta var helt överens om att Moskvaärenstadsomharmycketatterbjuda.Läsmeraomdetttaimagasinet!

Tillsistvill jagtackaallahärligaSweorsomhjälpertillattfå ihopdetta magasin. Ni är helt enkelt suveräna! Tack!

Jagvillnaturligtvisocksåtackaallaannonsörer,utanEringetmaga-sin! Det är dagens sanning !

Ha en underbar läsning !Maria Spörri

OrdförandeSWEAMosvka


Sweamagasinet (S): Får jag be att du presenterar dig för SWEA:s läsare?

Ulf Abel (UA): Javisst, gärna.JagheteralltsåUlf Abel.ÄrföddiStockholm och fick i stort sett hela minutbildningdär.AlltifrånEngel-brektsfolkskolaframt.o.m.univer-sitetet.EllerStockholmHögskola,som det fortfarande hette när jagbörjade där. Med konstvetenskapoch litteraturvetenskap som hu-vudämnen. Och som avslutadesmedenavhandlingomCarlMilles.

Samtidigt med studierna hadejag ett jobb som biblioteksassis-tentpåKB,dvsKungligaBibliote-ket,menmedmin inriktningochintressevillejagocksåprövapåattarbetamedkonst.Jaglyckadesfåen tidsprovtjänstgörningpåNa-tionalmuseum–vilketleddetillattjagblevkvardär underhelaminaktivatid,alltsåettfyrtiotalår.

S: I din verkförteckning finns en hel del texter som behandlar ikoner. När kom ikonerna in i ditt liv? Kanske fanns de t.o.m. där redan från början?

UA:Nej,det fannsde intepånågot sätt. När jag började påNationalmuseumsåvisste jagvälknappt vad en ikon var. Det varingetmandåberörde iundervis-ningenpåkonstvetenskapen.Ochnågonannaningånghadejaghel-

RySKA IKONER

SweaMagasinet träffar Ulf Abel, svensk ikonkännare. Han berättar om hur det kom sig att han blev intresserad av ikoner och sin tid som ansvarig för svenska statens ikonsamling på Nationalmuseum i Stockholm.

TExT:ULFABELFOTO:ERIKCORNELIUS,

NATIONALMUSEUM

ler inte. Det var först när jag påmuseetefter,säg,någotårbörjadeupptäcka den fina ikonsamlingen som intressetbörjade.Detvar jusåatt1933hademuseetfåttmot-tagaenavsekletsbetydelsefullastedonationer omfattande omkring200ikoner,mestadelsryska.

Från att barahahaftnågra fåikoner blev Nationalmuseum iett slag det museum i denna delavEuropasomhadedenfrämstaikonsamlingen! (Idag får man väl säga”enavdefrämsta”.Efterkri-getharnågranyasamlingarvuxitfram,inteminstIkonenMuseumiRecklinghauseniTyskland.).

Donator var bankiren Olof Aschberg, som under den s.k.NEP-perioden haft en del av sin

verksamhet förlagd till Moskva.Hanhar i sinamemoarerberättathur han på loppmarknadstorgetSmolenskij rynok (som väl finns kvar som loppmarknad) möttesina första ikoner och blev heltgripen,vilketblevbegynnelsentillett livslångt intresse och samlan-de. När NEP-perioden plötsligenupphörde,somenföljdavLeninsdöd, fick han tillstånd att ta med sig merpartenavsinaikonerhem.Ettfemtontal var emellertid så unikaatt man inte tillät dem att lämnalandet, varför Aschberg överläm-nadedemtillnågraolikamuseer.

Och1933beslöthanalltsåattskänka samtliga sina ikoner tillNationalmuseum.Menhanssam-lande fortsatte och 1952, några

Ulf Abel

SWEAmagasinet Moskva 5

AnnaLjunggren,DimitrijLichatjovochUlf AbelvidNationalmuseetsikonutställning1993.

år före sin bortgång, fick museet mottaga ytterligare ett trettiotal.Man har senare gjort egna inköpochmottagitytterligaregåvorochharidag325ikoner,somspänneröver en period från omkring år1300ochframtillvårtid.

Det var alltså museets utställ-ningskabinett och dess magasinsom blev mitt Smolenskij rynok!

S: Du har i någon intervju sagt att du delar upp ditt liv i två delar, den ”ikoniska” delen och den ”förikoniska” delen. Vad menar du egentligen med detta?

UA:Mötetmedikonernakomfaktiskt ganska snart att innebäraen ny inriktning, ett nytt fokus,både i mitt professionella liv ochvadgällerkollegerochvänner.Detjagtidigarelästiämnetkonstveten-skapkrävdeavsevärdakomplette-ringar.Inteminstiämnetteologi.

Vill man försöka förstå vadikonenegentligenstårförsåmås-tedettaförankras idenortodoxakyrkansuppfattningar.Menocksåi ämnen som den ryska ikonensstilutveckling, ryskkonst iövrigt,bysantinologi, ikonmåleri i Grek-landochBalkan,etc.etc.

Jag började få fler kolleger bland slavister och teologer änbland konstvetarna. Och nästanmer kontakt med kolleger i Fin-land och Sovjet/Ryssland, Grek-land, England m.fl. länder än här hemma. Mitt resande, som tidi-garemestgåttsöderut,utsträcktesalltmerösterut.Såjagtyckerverk-ligen jag har täckning för dennaformulering.

S: A propos ryska kolleger: När besökte du Moskva senast?

UA: Det var på våren 2003.Mitt sista stora uppdrag på Na-tionalmuseumvarattgöraens.k.vetenskaplig katalog över helaikonsamlingen.Enkomplexupp-gift som tog avsevärd tid, men islutet av 2002 förelåg den tryckt(Icons, Nationalmuseum, 218 sid.). Och den 27-28 mars 2003höllsisambandmeddettapåNa-tionalmuseum ett internationelltikonsymposiummednärmare ettfemtontal föreläsningar med flera framstående ryska forskare samtdessutombidragfrån,utöverSve-rige, även Norge, England ochTyskland. Intresset för detta varstort, också internationellt. Och

någonmånadsenarehöllsett se-minariumpåSvenskaAmbassadeni Moskva, med bidrag från flera av deryskaforskaresommedverkati Stockholm. Det var dåvarandekulturattachénMarianneHultbergsomhöll idethela.Ochianslut-ningtilldettatillbringadejagalltsånågonveckaiMoskva.

S: Så en sista fråga. Vill du rekommendera två ikonböcker för våra läsare, som ju ständigt s.a.s. exponeras för ikoner, en vald ur din egen produktion och en av annan hand?

UA: Javisst. Om jag börjarmed mina egna böcker så väljerjagdensenaste,Ikonen–denbe-själade bilden (Artos, 2006), med inledning av Sture Linnér. Deninnehåller ett femtontal essäeroch uppsatser, samlade underrubrikernaTeologi,Bysans,Ryss-landochSverige.UnderkapitletSverige finns en redovisning om Olof AschbergochNationalmu-seums ikonsamling och underRysslandrubrikersom”’Skönhetär ett av Guds namn`- om iko-nenochdenryskaandligheten”,”Den ryska ikonens stilutveck-ling” och ”Från politiska ikonertill revolutionsaffischer- några perspektiv av temat ikoner ochsovjetisk konst”. När det gällerdet senare valet blir det en boksomlängeharbetraktatssomenklassiker,TheIconandtheAxe.An interpretiveHistoryof Rus-sianCulture.Denkom1966ochärskrivenavJamesH.Billington,amerikansk slavist och tidigareUSA:sriksbibliotekarie,dvschef för Library of Congress. Hanskildrar 1000 år av rysk kultur-historiautifrånochgenomdetvåföremål som hängde på väggeni den ryske bondens izba, yxan,somstodfördenlekamligaöver-levnaden, och ikonen, som stodfördenandliga.Enfascinerandeoch tankeväckande bok!

SWEAmagasinet Moskva�

Anna-Lena Kåserar

Om den ryska kollektivismenUttrycket chorosjo sidim, bokstavligen “vi

sitter bra”, är ett av de mest ryska uttryck jag vet. Det är något man gärna säger när man sitter omgiven av goda vänner med zakuski på tallriken och vodka i glaset. Kort sagt, då man har det riktigt bra.

När ryska vänner skålar tillsammans är den första skålen oftast za vstretju, det vill säga en skål för att vi träffas här och nu.

Det säger man i synnerhet om man inte ses ofta.

En annan obligatorisk skål är för värdin-nan, då skålar manza Masju eller za Tanju som har ordnat allt så fint.

Dessutom brukar man nästan alltid skåla för kvinnorna, za zjensjtjin.

Då stiger alla män vid bordet upp. Kvin-norna skålar däremot inte för männen, för det är inte männens uppgift att bli upphöjda och dyrkade.

Det finns fortfarande gammaldags kom-munistiska skålar, till exempel za mir vo vsem mire (för fred i hela världen) eller za druzjbu narodov (för vänskap mellan folken), men det är sällan den yngre generationen uttalar dem. Däremot har de unga ryssarna hållit fast vid traditionen att var och en som sitter vid bordet gärna får hålla ett litet tal under kvällens lopp. Talen liknar alla varandra - man inleder dem med att tacka kvällens värdpar för den fantas-tiska middagen och avslutar med att uttala sin uppskattning för alla som sitter kring bordet och för ödets milda nyck som denna gång låtit oss samlas här.

Ordets betydelse är stor i Ryssland, och man ska inte låta sig luras av att talen liknar varandra. De är uppriktiga. I Ryssland är det viktigt att säga saker, att uttrycka uppskatt-ning, glädje, rörelse. Det är en del av umgäng-et, kittet som håller människorna ihop.

Ryska barn fostras tidigt in i denna munt-liga kultur. På ryska bröllop är det tradition att varje gäst ska hålla ett litet tal till brudparet, och den traditionen innefattar även barnen. Jag har flera gånger sett ryska åtta-nioåringar hålla tal inför en publik på upp till hundra per-

soner. De klarar det med den äran. Naturligt-vis upprepar barnen samma fraser som de har hört de vuxna säga, det är inga spiritualiteter det handlar om. Men poängen är att barnen tidigt lär sig att det hör till att man ska säga någonting. Därför besitter ryska skolbarn överhuvudtaget en helt annan förmåga att uppträda och uttrycka sig inför publik än fin-ländska.

Den ryska kollektivismen innebär också att alla gemensamma projekt genomförs de-mokratiskt, och därmed oerhört kaotiskt och ineffektivt. Att resa med ryska vänner är en prövning för en finländare, som är van vid att kunna bestämma själv vad han vill se och göra varje dag. När finländare reser tillsammans är det inget större problem att dela på sig om folk vill se olika saker. I ryska kompisgäng ska alla vara med, överallt.

Följaktligen hinner man på sin höjd med en sevärdhet per dag. Först ska alla samlas, vilket naturligtvis drar ut på tiden eftersom de flesta är kroniskt försenade. Under da-gens lopp ska det ätas, drickas kaffe och gås på toaletten, och besluten om var detta ska ske tas kollektivt. Slutligen ska det bestäm-mas vilken restaurang man ska äta middag på under kvällen. Allt detta sker under hög-ljutt parlamenterande och livfulla gräl.

ANNA-LENA LAURéN

Café Margaritha28MalayaBronnayaUlitsa,Tel495 299 �5�4NärjaghargästerfrånSverige

brukar jag alltid ta dem till CaféMargaritha. Det är en liten res-taurangsomliggervidPatriarkensdammochharbara30sittplatser.

Matenärenkel ryskhusmans-kost ex borsch, blinier, pelme-nis till en rimlig kostnad. Derasborsch är fantastiskt god! Förrät-ternaliggerpåungefär300Rublerochhuvudrätternaliggerpåca550Rubler. En flaska italienskt rödvin gårpåca1300Rubler.

Mendetärförmusiken,musikenochåtermusikenmangårhit.Varjekväll spelar tre studenter (även lä-rare)frånMoskvasKonservatorie,två violinister och en pianist. De

Restaurangtips

spelaralltfrånAbbaochQueentillFrankSinatraochVivaldimedensådanenergiochentusiasm.Jagblirlikafascineradöverhurduktigadeärvarjegångjagärdär.

Manmåstebeställabordinnaneftersomrestaurangenärlitenoch

den är populär, speciellt på hel-gerna.

Mangår frånCaféMargarithauppfylld av en sådan glädje ochenergisombaramusikkange.

TExT&FOTO:EVASTEINBACH


Från Park Kultury ...

Vi fortsätter vår spännande stadsvandring med Christina Nordenskjöld. Nu går vi i kvarteren runt Ostozhenka, yeropinsky och Presiztenka och tittar på vackra palats och byggnader.

Arkitekten Kazakovs har ritat detta palats från 1700-talet

Vi fortsätter på Ostoz-henka. Påhöger sidavidnr38liggerKa-

zakovs nyklassiska egendom.HärboddeGeneralPyotrErop-kin (1724-1805) Han var hjälte från7-års-krigetochfickmångafördelar, pengar och livegna avKatarinadenStora.Han lycka-des få slut på oroligheterna iMoskva i samband med denstora pestsmittan 1771 ochblevguvenöröverMoskva.Ef-terEropkinsdöd,blevpalatsetHandelsskolaochärnuMoskvaLingvistiskaInstitut.

Dettahusärettutmärktexem-pel på Nyklassisim: Symmetriskfasad som är 3-delad både hori-sontelltochvertikalt.

Det finns pelare och en trekan-tiggavelspetsöveringången.

Relieferochmedaljongerpåfa-saden.Kazakovvarenavdestora1700-tals arkitekterna i Moskva.Han har bland annat ritatMosk-vasgamlauniversitetvidOchotnyRyad, och det lilla läckra Petrov-skyPalatsetvidLeningradskypro-spektnäraDynamo.

Följ Yeropinsky perieluk upptillulPresiztenka.

Ulitsa Presiztenka är ett ut-omhusmuseum över adelsfamil-jernas palats, lyxiga hyreshus iböljande jugendstil och spän-nande museer. De flesta av husen byggdesefterdenstorabranden1812 och den store arkitektenpåmodet,Bove,höll istadspla-

nen,vilkenvarenavdeförsta iMoskva.Från1921till1994het-te gatan Kropotkinskaya, efter-som Kropotkin bodde vid Kr-optkinskiperieluk.Presiztenkakommer av det ryska ordet förobefläckad, eftersom gatan leder tillNovodevichyklostret.

Gå över gatan och in påLovshinskyperieluk.

Till högerpåbaksidan avdengula musikskolan ligger en fin liten innergårdmedplatsförbilarellerkärror. Det är ett fint exempel på ettannorlundaMoskva.

Gå nu ul Presiztenka till vän-ster.Påhögersidaliggerdenrys-ka konstakademin och Tsterelismuseum. Härhardengeorgiskeskulptören, arkitekten och borg-


mästareLuzhkovsgodevän,sam-latsinaskulpturerochmålningar.MuseetärvärtettbesökommantyckeromTsetrelisstil.Hanssta-tyer finns överallt på stan.

VänddejiställetmotulPresiz-tenkanr28

Detta är ett exempel på demångavackrajugendhusensombyggdes i Moskva runt förrasekelskiftet för att hysa denväxande klassen av välbärgadeindustri-ägare och köpmän.Husetuppfördes1904-1906ef-ter ritningar av Lev KekushevförIvanIsakovfrånSt.Peters-burg.Husetärliksomböljande,dekorerat över hela fasadenmed böljande balkonger ochrundade fönster. Under taketsitter 2 figurer som represen-terar Upplysning. Den ena bär

enbokochdenandraenfackla.Helatakutsprångetärdekoreratmedgjutjärns ”spets”, somgeren intressantskuggaöverkvin-nofigurerna.Efterrevolutionenblev huset ”kommunalka”, dvsen familj i varje rum, men harnyligenrenoverats.

Vi fortsätter längs vänstra si-dan av Presiztenka och går förbiflera pampiga palats byggda av den gamla aristokratin. Husen ärnumeramuseerellerinstitutioner.Påvänster sida inpå engård sermanenväggmålningavbrandsol-dater. I detta hus fanns Moskvasförstabrandstation.

I hörnet av Krushovski pe-rieluk ligger Pushkin museet, ettav flera i staden. Även detta är in-rymt i ett magnifikt empirepalats. Innästakvarterligger

PresiztenkaNo20Det här är ett av de mest be-

römda palatsen på Presiztenka.Detärbyggtiöverdådigempirestil1833.ArkitektenhetteKaminsky.Fasaden är smyckad med örnar,urnor och heraldiska symboler.Till 1861 bodde General AleksyYermolov här. I början av 1900-taletköpteshusetavte-miljonärenA.K.Ushkov.Hanshustruvarpri-maballerinavidBolshoy,såenavsalongernautrustadesmedspeglarfrångolvtilltak.NästainnehavarevardenamerikanskadansarenIsa-doraDuncan,somstartadeballet-skolaförbarnihuset.

Isadora Duncan flyttade till Sovjetunionenefter revolutionen,eftersomhonvarsåimponeradavallanyaideersommanhöllpåattgenomföra.IsadoraDuncangifte

... till Frälsarkatedralen

Presiztenka nr 28 är ett av de vackraste jugendhusen som finns i Moskva


sejmedSergeiYesenin,den lant-ligapoeten.Dehadeettkortochkompliceratäktenskap.Handrackalldeles för mycket och de hadeinget gemensamt språk. De vis-tades iUSAen tid,menYeseninlängtadebaratillbakatillMoskva.

Det vita palatset som byggdes under 1�00-talet

Ett av de mest berömda palatsen på Presistenka nr 20 där man bl a har haft en balettskola.

DetsistahusetpåvårvandringärNr1DetVitaPalatset

Huset byggdes under sent1600-taloch användes avbojareroch folk från Duman. FamiljenGolovin bodde här under 1700-talet. Huset har flera våningar

och i källaren förvarades tidigarespannmålochandralivsmedel.

HärskeddedetsenasteiradenavmordpåjournalisteriMoskva.

Såharvikommittillbakatillut-gångspunkten,förmodligentröttaibådebenochhuvud.

Tag en fika på något trevligt ställeinärheten.

Källor:SkriftliginformationfrånIWC:sArchitecturewalkgroup1JaneMcKinven,SukyCazier,MoscowArtNoveau,KathleenBertonMurrell,1997PhilipWilsonPublisherMoscow,aLiteraryandCulturalHistory,CarolineBrooke,2006Signalbooks,Oxford

TExT&FOTO:CHRISTINANORDENSKJöLD


Du flyttade från Sverige till USA redan 19�1. Berätta!

Jagfyllde21år1961ochefterenintressantochgivandesommari3olikaRotary-familjeriNewJer-seyhadejagfåttarbetesomguidepåFNiNewYork.EfteravslutatFN-arbete bilade jag tillsammansmed två andra svenskar till Kali-fornien, dit alla svenskar ville pådentiden.JagochenannansvenskFN guide startade ett baddräkts-företag i Los Angeles och syddebikini-baddräkter för brinnandelivet.Undertidenträffadejagminblivande man Gunnar Nilssonsom också hade friat!

Eftersom Gunnar var SASchef i Los Angeles så hade jagju mycket mer kontakt med Sve-rigeänvadmångaandrahäriLosAngeleshadepå1960-talet.Menjagkändeattjagvillegärnaträffaaktuellasvenskarsomkundehållaföredrag eller underhålla, och jagvissteattdeinteskullekommaförmin skull. Om vi hade en störregrupp så kunde det ju bli intres-santbådefördemochförosssomboddehär.

SWEA Moskva presenterar Agneta Nilsson, som för �0 år sedan grundade SWEA, Swedish Women’s Educational Association.

2009 valdes Agneta Nilsson till ”Årets Svenska Kvinna” av SWEA. Hon har också belönats med tvåkungamedaljer för sitt arbete inom SWEA. 2005 fick hon ”The Swe-dish heritage award” och 200� utsågs Agneta till ”Årets Svensk-Amerikan”. 1995 ut-sågs Agneta Nilsson till ”Årets svensk i världen”.

Idagharvi juoändligtmycketmer möjligheter, inte minst ge-nom datorn, att hålla oss ajourmed allt vi vill veta om Sverigeochsvenskar,menjagtrorattdetärlikaviktigtidagattfåpersonligkontaktmellanosssvenskorsomhar samma referensramar till attbörjamed...

”E” i SWEA står för Educa-tion – kan du förklara?

Mitt första namn på dennaorganisation var ”Swedish Pro-fessionalWomen”,menjagför-stod snabbt på medlemmarnasamerikanska män, att det intevar vad vi vill heta, det hadeen helt annan betydelse än denjag trodde! Så blev det SWEA, Swedish Women’s EducationalAssociation. E för education,skulle låta tungt, seriöst och bra! Jagvarredanfrånbörjaninställdpåattvi skullegeut stipendier,och varje år delar SWEA nu utstipendierochdonationerförca2miljonerkronor.

Det äldsta stipendiet är Litte-raturstipendietsomtillkomredan1981genomSWEALosAngeles.

Agneta och Gunnar Nils-sons stipendium i Internatio-nella Relationer började meden insamling till min 50 årsdagfrån SWEAs avdelningar. Ettpar år senare fyllde PrinsessanChristina, vår hedersorförande,50 år och fonden fick en rikligpåfyllningfrånvåraavdelningar.Vi utlyste det första stipendiet1997 och då hade vi ingen sö-kande! I augusti 1998 mot-tog vår första stipendiat MarieCronquist sitt stipendium för”USA-BilderiSverigeunderdetkallakriget”.Iårhadevi35sö-kande till detta stipendium!

Sigrid Paskells Stipendiuminom Scenkonsterna, kom tilltack vare en av mina bästa vän-ner iUSA.SWEAhadebetyttsåmycket för SigridPaskell att honvilletestamenteravadsomkundefinnas kvar efter henne till SWEA Intl. Jagblevoerhörtrördochviinstiftade Sigrid Paskells Stipen-dium inom Scenkonsterna! Glad och lyckligvar jagnärKronprin-sessan Victoria, under SWEAIntl’s25-årsjubileumiBlåHallen,

SWEA’sgrundare AgNETA

NILSSON

SWEAmagasinet Moskva 1�

deladeutdetförstastipendiettilldenungaoperasångerskanSusan-naAndersson.

I år skänker SWEA 450 000 SEK till Nationalmuseum i Stock-holm. Vad ska pengarna gå till?

Eva-GittaNabih,SWEABos-ton som till alldeles nyligen varchef för vårPRkommitté, kommed detta utmärkta förslag un-der förraåret.DetvisadesigattSweornavarotroligtsnabbaöverhela världen att skänka pengarfrån sina avdelningar. Vår dona-tionskagåtill:”Nationalmuseumskolverksamhet - en resurs förhela landet och svenska skolaninternationellt”.

På museets webbplats finns lärarhandledningar med ett riktbildmaterial, åldersanpassadeövningar och faktaunderlag tilllärare i alla grundskolans sta-diersamtgymnasiet.Vibehöversprida kunskapen om att dettafinns och hur man som lärare kan använda museets samlingarsomenläranderesursoavsettvil-kenskolaochvarivärldenmanundervisar.

Vad har SWEA betytt för dig och din familj?

JagbörjademedSWEAdåminäldstesonvariEngandpåskolaettårochjagtyckteattjaghadeden tidsomskullebehövas. JaghadeocksåsinnesnärvaroatttalamedminmaninnanjagstartadeSWEA. Det har betytt enormtmycketarbete.Jagkanlugntsägaattjagdesenaste30årenarbetatvarjedagmedSWEApåettellerannatsätt.Iförstahandhardetvarit otroligt lärorikt och inspi-rerande att följa utvecklingen ien organisation som från ”mittgarage” i Manhattan Beach harblivit en världsorganisation.Gunnarfinnstyvärrintelängre,menvåra söner,PelleochLars,har nu egna familjer och talarmed stolthet om sin mammaoch SWEA!

Har du något råd till unga familjer som tvekar inför beslu-tet att flytta utomlands?

Rådet är ”go for it”! Många av er som redan befinner er ut-omlands vet ju hur otroligt be-rikande det är för familjen att

leva utomlands under en del avlivetellerkanskehelalivet.Ida-gens globala samhälle, tror jagatt det är en otrolig fördel atthautlandsboendeibagaget,inteminst för barnen som tidigt lärsig att det finns många olika sätt attlevasittlivpå.

Hur skulle du vilja se SWEA utvecklas i framtiden?

Vi befinner oss just nu i en övergångsprocessdärnästagene-rationSweorskataövermerochmer.UngaSweorharintesammatidsomvi40-talisterharhaftnärvibottutomlandsochärintelika”hemorienterade” som vi äldrevarit. SWEA träffarna kommersäkertattförändrasväsentligtochdet är helt naturligt. Visst måstenästagenerationsetillattSWEAblir meningsfullt för dem. Bästvore om ung och gammal kan fin-nasmedideolikastyrelsernaochjobbabraihop.

Självvilljaggärnaseattviutö-karstipendiefondernaochskaparmånga fler stipendier i framtiden!

TExT:CAROLINELINDAHL

Agneta Nilsson, SWEA’s grundare


Varför väljer man då att genomförasinadrömmarijustMoskva?

-Jagträffadeenryskkillesomjagbodde ihop med här men sedan blev det slut,men jag ville inte flytta hem för att utbildningen ärsåbrahär,berättarIda-Maria.Moskvaerbjudermycketnärdetgällermusikochkultur.–Sång-tävlingarärväldigtpopulärtiRyssland,fortsätterIda-Maria.JagharvaritmednågragångerochengångkomjagtreaiensångtävlingiSibirien.

- Världens bästa isdansare finns i Ryssland såjagvillegärnakommahitochträna,berättarTess.Minryskaisdanspartnerochjagförsökernufåvårarörelseschemaattstämmamedvaran-dra.Attpersonkeminär100%ärAochOnärdet gäller isdans. -Det är fortfarande svårt attkommuniceraeftersomhanintepratarengelskaochjagärnybörjareiryska,menviskagedetenchansfortsätterTess.Träningenärstenhårdochdetränarca6timmarperdag.Deryskatränarnakräverdessutomatthonskagåneriviktochallaskridskoåkarevägstvågångeromdagen.

UNgA TJEJER I MOSKVA

Ida-Maria, Tess och Louice

på gång i Moskva

LouiceblevuppringdavSpartakMoskvaef-terattdehadesetthennespelaunderUngdomsVM(där Sverige kom 2:a) och gillade hennes spel-stil.–Jagharskrivitett4årskontraktochkännerattjagkommerattutvecklassomspelarehär,be-rättar Louice. I det här laget spelar flera av värl-densbästakvinnligabasketspelarefrånblaUSA,SerbienochAustralien.–Jagfårgöradetjaggillarbästochdessutomtjänarjagpengarpådet.

Hurserenvanligdagutförer?-Dedagarjagharlektioner,vilketärfyradagar

iveckan,åkerjagtillmittuniversitetsomliggerinorraMoskva.Denandratidenövarjaghemma,iblandtillnågonspeciellkonsert, letarnya låtar,gör läxor, lagarmat,pluggar ryska,arbetar somkörledare för en kyrkokör och försöker träffavännerpåhelgerna,berättarIda-Maria.

-Jagköretthårttemposombörjarmedettträ-ningspasskl7.20.Träningenslutarkl10.00ochdärefterförsökerjagfåimiglitelunchochgöraläxor innan skolan börjar kl 13.00. Lektionernahållerpåtill16.30ochmittnästaträningspassbör-

Vi träffade de här fantastiska tjejerna en frostbiten oktobersöndag ute på Rosinka. Tre tjejer som av olika skäl och förutsättningar befinner sig i Moskva för att genomföra en del av sina drömmar. Ida-Maria,21 år från Kramfors, som har varit här redan i fem år och har ett år kvar av sin musik-och sångutbildning på Moskvas statliga konst- och kulturuniversitet. Tess,20 år från Stockholm, som har varit här sedan i somras och och tränar isdans med en rysk partner och med en rysk tränare( ni vet alla de där pälsklädda leende damerna vi alla har sett på TV under konståkningsmästerskap). Och Louice, 21 år från Södertälje, som har bara varit här i drygt en månad och är professionell basketspelare i Spartak Moskva.


TExT&FOTO:EVASTEINBACH,LOUISERYBRING

Tess, Louice och Ida-Maria - begåvade unga svenskor i Moskva

UNgA TJEJER I MOSKVA

jarkl17.30ochhållerpåtills22.15.Jagkommeroftastintehemförränkl23.30,fortsätterTess.

-Envanligdagförmiginnebärettträningspasspåmorgonenochettpåkvällen.Däremellangårjagochtittarpåolikasaker.JagharvaritinnepåRödaTorget flera gånger och jag vill gärna se mer av Moskva. Det finns ju också himla fina och enormt storashoppingcentrumsomjaggillar,sägerLouice.

VadärdetbästaochdetsämstamedMoskva?Trafiken är det sämsta med Moskva säger alla

treunisont.Jaggillarintehellerträngselnpåtun-nelbanan under rusningstid, fortsätter Ida-Ma-ria. -Det bästa med Moskva är att det finns så mycketattgöra, sägerLouice. –Moskvaärensådan mångkulturell stad. Det finns både gam-maltochnytt, fortsätter Ida-Maria. – Jag gillarMoskvas centrum och parkerna KolomenskoeochTsaritsino.–Ochjaggillartempotochattdetalltidhändersakerhelatiden,sägerTess.

Framtidsplaner?- Jagvill satsapå sången.Detharvaritmin

drömsedanjagvarliten,berättarIda-Maria.Se-

danvilljaghjälpaungautsattatjejerhäriMosk-va.Exaktpåvilketsättochvarjagkommerattbo vet jag inte nu. Men jag vill gärna stanna iMoskvaenlängretid.

-Jagvillhittaennypartnerattåkamed.OmintedetgårilåsvilljagarbetamedHolidayonIce.Detharvaritmindrömsedanjagvarliten.Ochjagvillfortsättapluggaryska,fortsätterTess

-Minaframtidplanerharprecisbörjat.Jagvetintevadjagvillgöraefterbasketen.Justnuvilljagbararesaruntochspelabasketsomproffs,avslutar Louice innan de här driftiga tjejernahoppar iniLouicesnyggaBMWochdrar ivägmotnyaäventyr.

Sedan den här intervjun gjordes har Tess slutat åka isdans med sin partner och hon söker med ljus och lykta efter en ny partner. Nu fortsätter hon att plugga ryska på heltid tills hon hittar en ny lämplig kandidat.

SWEAmagasinet Moskva1�

Rysslandintarelfteplatsbland de länder i värl-den där TBC-smitta

(tuberkulos) är mest utbredd bland befolkningen. TBC är en socialsjukdom, och vad många inte vetär att så mycket som en tredjedelavvärldensbefolkningbärpåensåkalladlatentformavTBC.Smittankanbärasikroppenunderhelalivetutanattsjukdomenbryterut,mendenkanaktiverasommanutsättsförkraftigstress,undernäringellerbristfälligasocialaförhållanden.

Enligt världshälsoorganisatio-nenWHObärenav5människoriRysslandpådenlatentaformenav

TBC.Mestutbreddärsjukdomenifängelsemiljöer,somutgörnågotavettepicentrumförsmittspridningenilandet.TBCspridssedanvidaretilldet övriga samhället via kriminellasomåkerutochinifängelse.TBCär dessutom vanligt bland HIV-smittade,vilketytterligareförsvårarbekämpningenavsjukdomen.

Hur stor är då risken att blismittad av TBC om man besö-ker ellerbor iRysslandunderentid?Viställdefrågantilldr.AnttiMäntynenä på finska ambassadens läkarmottagning.Enligtdr.Mänty-nenäärriskenattblismittadundernormalaförhållandenintesärskiltstor.Detäringenfaraattvistaspåoffentliga platser, i tunnelbanan,pårestaurangerellerliknande.

Förattblidrabbadmåstemanhaenlångochtätkontaktmednå-gonsombärpåsmittan,ochden-nemåsteisinturhaenaktivochobehandlad form avTBC. Barnär mer känsliga för farligare for-

mer av TBC och mer besvärligakomplikationerkanuppstå.

Därför rekommenderas det attbarn upp till 7-årsåldern får s.k.BCG-vaccin innan man åker tillett land där TBC är utbrett, somexempelvisRyssland.Detkangesvidförstalevnadsveckanochskyddmot smitta uppnås vanligen 8-14veckor efter vaccinationen. Ombarnetär äldreän6månader, skaett s.k. Mantouxtest göras förstförattmanskallvarasäkerpåattbarnetärtuberkulin-negativt.

BCG-vaccinetgerengodeffektnärdetgällerattförebyggaallvar-liga former av tuberkulos, såsomtuberkulös hjärnhinneinflamma-tionochgeneraliseradtuberkulos,ochskyddetharenvaraktighetpåupptill15år.Vaccinetärdockintesåeffektivtföräldrepersonerochdärförrekommenderasinteattdetgesefterförskoleåldern.

TExT&FOTO:RUTAJYDE

Restaurant Bolshoi, UlitsaPetrovka3/6,Tel789 8� 52,www.novikovgroup.ru/content/view/610/476/lang,ru/

Detta är den senaste tillök-ningen i Arkadi Novikov’s res-taurang-imperium. Restaurangenöppnade i slutet av April 2009medenmycketvackermatsalochambitioner att servera förfinad fransk-rysk mat just runt hörnet

från Bolshoi teatern. Om du ärute efter en glamorös upplevelsehar du kommit rätt!

Interiörenärinspireradav“RalphLauren”ochuppblandadmedmo-dernryskkonstpåväggarnasomförövrigtärtillsalufördensomöns-kar.Matenärmycketgodochvissarätterhelt fantastiska.Den franskekökschefen, Kamel Benamar delarsintidmellan“Bolshoi”ochnärlig-gande “Vogue Café”. Visst är detdyrt (huvudrätter kostar från 1000

Restaurangtips

Dr. Mäntynenä tipsar

till3800Rubler),menhitgårmanför att fira något speciellt och njuta avdevackrarummen,människorna,maten, relativt god service (det finns gottomservitörer)tillenbakgrundav stämmningsfull modern piano-musik.Förettögonblicktroddejagatt jagvar iNYellerLondonochbaraavdenanledningenkandetjuvara värt ett besök!

TExT&FOTO:ANNAGUSTAFSSONBRIL


Den15-19oktober träffa-desSweorpåMoskvasförstaregionmöte.Någravarsåklartmedpå självamötetmedanandra Sweor var nyfikna på Moskva. De bjöds på ett in-tensivt program med startredan på torsdagkvällen ochsedan var det program fre-dag-måndag för de som vil-le. Självklart ingick besök påKreml och Röda Torget. Pålördagkvällen intogs middagpåklassiskaHotellNational.

Regionmöte i Moskva

FOTO:MARIELEFVEDAHL

20 SWEAmagasinet Moskva

Swea Moskva har haft en in-tensiv höst med massor av olikaaktiviteter med bland annat för-fattarkväll, Marika Waern-före-drag, vinprovning, matlagning,make-upkurs, blomsterarrange-mang,besökpåNovodevichikyr-kogårdenochmycketmycketmer.Anna Gustafson Bril och MariaSpörri är några somhaftmed sikameran och förevigat samman-komsterna.

Höstens SweaaktiviteterTatiana, Marie och Christina smakar den goda maten.

Författarkväll med Anna-Lena Laurén.

Anna-Lena och Maria Spörri.

Till och med ”Swea-herrarna” var intresserade av framgångsrika företagskvinnan Marika Waern.

Anna, Malin och Maria hjälper kocken Leonard Cernko.


FOTO:MARIASPöRRI,ANNAGUSTAFSON-BRIL,EVASTEINBACH

Både vår och höst har Swea haft en uppskattad guidad tur på Novo-devichi kyrkogården.

Make-up kurs hemma hos Iben Muriel var populärt. Här visar sminkö-sen hur man bäst markerar läpparna och sedan sätter på läppstiftet. Se hur vacker Kristina gross blev.

Hemma hos Maria Spörri träffades några Sweor för att få lära sig hur man arrangerar blommor i snygga buketter. Det var inte helt enkelt, men till slut blev det vackra buketter.


Hur hamnade en kille från Norrköping i Moskva, undrar vi naturligtvis inledningsvis.

Min mamma drev restaurangså jag hakade på tidigt och bör-jade jobba med både restaurang,nöjenochkonserter.Påskojkall-des familjen ’Monopolhammar’ iNorrköping.

Håkan berättar vidare, frånmitten av 70-talet fram till slutetav80-taletdrevjagochminbroritaliensk restaurang på Ströget iKöpenhamnmittemotH&M.SåsmåningomköpteH&Mfastighe-ten och vi fick loss pengar för nya investeringar.

Vivaldeattstarta’BeachClub’iSanAugustinpåGranCanaria,ett projekt som vi drog i gångtillsammans med ’Vikingarna’,dansbandetalltså,samtenspanskpartner. Efter en tvist med vårspanska partner drog vi oss ur ibörjanav90-taletochdärmedvarGranCanariasaganslut.Mycketsnabbt dök dock ett nytt intres-sant projekt upp. Jag blev kon-taktadavengammalvän,SonnyLundqvist och hans kollega Hå-kan Hjulström, som hade fått

nys om en lokal med bästa lägei Moskva. Det var ett glasskafé,’Sever’somdåhuseradei ’NightFlight’s’ kända lokaler på Tver-skayaUlitsa.

Håkan gick in till den förvå-nade brodern och presenteradeförslagetomattköraigångnatt-klubb iMoskvaochvips, iokto-ber1991efterliterenoveringoch50/50 samarbete med den ryskapartnernYuriGivertsoch ’Tver’såhadedeöppnat.YurihadeförövrigtbakgrundsomekonomvidRyskaStatens restaurang service,såbättrepartnervarvälsvårtatttänkasig.

Vivissteattdetskullekommamassor med tjejer. På den tidenvar många ryska kvinnor mycketintresseradeavattträffautländskamän. Alla betalade entré, precissomidag,bådekvinnorochmänochvadsomsedanhändelaviossintei.Då,somnu,hadevisvenskpersonalsomsågtillattalltsköt-tespåettbrasätt.

Pådentidenkundedetståfem-tio tjejer i kö på gatan för att fåchansattkommain,berättarhanförosshäpnasvenskor.

Håkan ställer vänligt upp för en fråge-stund med lunch på hans mycket omtyckta skapelse, Restaurang Scan-dinavia mitt i centrala Moskva.

HÅKAN POLHAMMAR18 år i Moskva

Vi måste ju ändå fråga lite om detta, så vi undrar om det skulle kunna fungera på sam-ma sätt i Sverige.

Denryskakvinnanharingetso-cialtskyddsnät,berättarHåkanochvi känner så klart medkänsla medvåraryskasystrar.1december1995slogdörrarnaupptill’Scandinavia’,även detta ett joint venture medYurisomförövrigthittadelokalen.Håkan bidrog precis som nu medsin stora restaurangerfarenhet ochbeslutadeattdettaskulleblienskan-dinaviskrestaurangmedinternatio-nell inriktning. Kökspersonal samtmanagement skulle vara svenskmedanservitrisernavarryskor.

Vid det här laget hade Håkanocksåhunnitmedattprovapåattflytta över tre st ICA-inredningar samtattdrivajärnaffär iMoskva,enmångsysslaremedandraord.

Vad tycker du nu efter alla år om att jobba med ryssar?

Ryssarna blir mycket snabbtsjälvsäkraochdumåstese tillattduhela tidenärduktigareannarspetar de gärna ut dig och tar över!

Yuri, hans ryska partner be-skriverHåkansombraochpålitlig

och givetvis är det Yuri som tarhandomdenryskabyråkratin.

Vi undrar om han haft otrev-liga problem med ryska myn-digheter eller liknande?

Yurisköterdet,självharjagbarahaft etthotmotmitt liv engång,detvar iNorrköping.Menvisst, iRysslandärdetintealltidrentspel,detärlättattbliutmanövrerad.

Mutor då, förekommer det?Detärsomminrestaurangchef

Marina säger, -Håkan du måsteförstå att det är fler som vill tjäna pengar.Oftager ryska leverantö-rer sk ’kick-back’ till inköparendvs man betalar den som läggerordern ca 10% ’i fickan’, för att säkraenbrarelation.

Ca 60 % av alla råvaror köperman från leverantörer i Rysslandmedan40%fortfarandeimporterasfrånSverige,pgakvalitetochutbud.

Oftalevererarryssarnabragje-jeribörjan,sedansjunkerkvaliten.

Vad är den största skillna-den med att driva restaurang i Ryssland mot Sverige?

Här är personalkostnadernalägre,sådetblirmerlönsamt.

Vad tycker du om den ryske mannen och den ryska kvinnan?

Den ryska mannen blir lättmycket självsäker, utan att alltidkunnasåmycketochsåverkardeverkar behandla kvinnor dåligt.Jag har mest ryska kvinnor somanställda,deharmindre’ego’ochärlättareatthaattgöramed.

Håkan har genom åren klaratsig fint utan att direkt tala ryska, men det är ändå detta han näm-ner som det svåraste här, i gottsällskap av trafikproblemen. Det bästaanserhanärattdetärspän-nande.FörattfåbalansitillvaronväljerhanattboenveckaiNorr-köpingochenveckahär.

Håkan driver även, för de somintekännertilldet,enitalienskres-

taurangvidnamn’Pepino’,mendetärändåScandinaviaochdetsvenskasomliggerhonomnärmasthjärtat.

Vid ett tillfälle var vi på vägattöppnasvenskthotellhärintill,vilkethadevaritendrömförmig,mendetstöppåattfastighetsäga-reniställetvillehaenbankihu-set, berättar Håkan. Jag är docktacksamattdetinteblivtmer,deträcker och blir över!

Vad tror du om framtiden?JagärpositivangåendeMosk-

vaochRysslandochharingapla-ner på att trappa ner. Jag kör påinågraårtill,avslutarhaninnnanhanskyndartillenfamiljemiddagmedsinryskafästmö.

Vi känner oss tacksamma förattäveniframtidenvaragarante-radehögklassigskandinaviskmatmittidenryskahuvudstaden.

TExT&FOTO:ANNAGUSTAFSONBRIL

MARIASPöRRI


Det vackra 1700-talsgodset Kuskovo,endast12kmöster

omKremlin, är enupplevelseniejbörmissa.Godsetharlik-natsvidettmini-Versaillemedsittpalats,denfranskaträdgår-den,parkenmeditalienskaochryska skulpturer och alla dessundangömda arkitektoniskaöverraskningar.

Imerän200årförerevolu-

tionenvarKuskovolandsorts-säte för en av Rysslands mestförmögna och inflytelserika adelsfamiljer, ätten Sjereme-tjev.GeneralBorisSjeremetjev,hjältefrånslagetmotsvenskar-na vid Poltava 1709, fick sam-hället Kuskovo som belöningav Peter den Store. När BorisSjeremetjevs son Greve PjotrSjeremetjev gifte sig med arv-tagarinnanVarvaraCherkassa-kava1743omfattadederasge-mensamma förmögenhet bl.a.

1200samhällenochca200000livegna.IVarvarashemgift in-gickdetvåbegåvadearkitekter-naFyodorArgunovochAlexeiMironov som spelade en vik-tig roll vid uppförandet av demångabyggnaderna.PjotrssonNikolai tillbringademindre tidpå Kuskovo och större del avsin tid på familjens palats vidOstankino.

Napoleons trupper plund-radeKuskovo1812mengodsetrenoverades och användes avfamiljen som sommarresidensfram till dess attBolsjevikernanationaliseradedet1918.

Palatset som är helt byggt iträ, uppfördes 1770. En sten-lagd ramp leder upp till denpampiga portalen krönt avPjotr Sjeremetevs monogram.Härifrån kunde gästerna följadesjöslagsomiscensattessomunderhållning på den konst-gjordasjönframförentrén.Väl

inneipalatsetmötsmanavdengrekiska vestibulen för att se-danvandravidare genom rumefter rum i fil. Här finns kort-spels-rummettapetseratisiden,matsalen med bordet uppdu-katpå1700-talsvismedporslinfrån museets samlingar, gobe-längrummet med flamländska handvävda tapeter, paradsäng-kammare,salonger,biljardrum,gästrumochslutligendenmag-nifika spegelsalen för baler och mottagningar. Spegelsalensde-korationer, från kakelugnar tilldenallegoriskasceneniplafon-den, framhäver och glorifierar ättenSjeremetjevshjältemodigainsatserförRyssland.

Frånspegelsalensermanutöver den franska trädgårdenmed sina strama plantering-ar och statyer. I fonden synsOrangeriet som byggdes förfesterochstörresammankoms-ter.Idagärdetettporslinsmu-

Sightseeing vid slottet Kuskovo

Caroline Lindahl tar oss med på sightseeing till slottet Kuskovo som ligger strax utanför Moskva.


seummedöver30000föremål,baserat på Aleksey Morozovssamlingarutökademedporslinfrånrevolutionenochframåt.

I parken finner man också en friluftsteater,denitalienskavil-lan,det schweiziskahuset, detholländskahuset,menageriet-fem små hus i en halvcirkelsominrymdesångfåglar,Ärke-ängelMikhailskyrkasamtdenmärkligaGrottan,enpaviljongi barockstil inredd med sandochsnäckor.

Såväl park som byggnaderär i stort behov av reparatio-ner – men Kuskovo sover sinTörnrosasömn skyddat frånMoskvas larm, trängsel ochmoderniserings-iver. Låt osshoppas att godset kan bevarasmed all sin charm, atmosfärochmindreskavanker.

TExT&FOTO:CAROLINELINDAHL

Adress: Ulitsa Junosti 2, metro Ryazanskij Prospekt, buss 1�� eller 208, sex hållplatser.

Öppet: ons-sön 10-1� nov-mar, ons-sön 10-18 apr-okt. Biljetter säljs vid grinden till parken, palatset, porslinsmuseet och/eller de övriga byggnaderna.

Tel: 495-�70 0150www.kuskovo.ruhttp://www.russianmuseums.info/M298

SWEAmagasinet Moskva2�

Såheterfaktisktenbloggsom Göran Holm, dennye rektorn på Svenska

SkolaniMoskva,skrivernärhanfårlitetidöverefterjobbet.

Göran Holm började jobbasomrektorhösten2009ochtrotsatthanmedsina37årär relativtung bland sina rektorskolleger ärhanalltannatänoerfaren.

NugårhanenrektorsutbildningiSverige,ochdetsenastehalvåretharhanarbetatvid sidanavden förrarektornIng-MariLindsjö,somgjortsigkändiMoskvaochannorstädessomenväldigtduktigochrespekte-radpedagogmedlångerfarenhet.

Göran är ingen nykomling i

Moskva,hanärigrundenlärareimatematik,musiksamtidrottochhar jobbatpåSvenskaSkolanse-dan2004.

”Jobbet kan inte bli bättre”,sägerGöran. Detmärks atthanverkligenälskarsittjobbochärrik-tigt engagerad idethangör.Hanharkollpåalltsomhänderiskolan,är synligochgåraldrig förbiutanatthälsapåbådestoraochsmå.

Detärenstorfördelförenlä-rare att få jobba i en liten skola,därmankännervarandrabra,näs-

tansomenbyskola iSverige,be-rättarGöranHolm.Ellersnarareen litensvenskö imitt iMoskvamedbådeuppgiftochansvarattbevara det svenska språket ochsvenskatraditioner.

Barnenfårmöjlighetbådeattutveckla sin svenska och umgåsmed andra skandinaviska barn iMoskva. Läroplanen är upplagtmed särskild fokus på språkut-vecklingochmatematik.Skolansbarn börjar utveckla sina språk-kunskaper tidigt, de får förutomsvenska också lektioner i ryskaredan från3-års ålderpådagisetVildhunden och i engelska från6-årsålder.

Det är viktigt att skolans per-

sonaltrivsbrahär,tyckerrektorn.Vi harenväldigtbrapersonalsi-tuation just nu. Det finns tillräck-ligtmedduktigalärare,somklararbåde jobbet och livet i Moskvautmärkt, säger Göran. Blandskolans lärare och annan perso-nalråderdettrevligstämningochmångastannaroftakvarenstundextrapåfredagarnaförattumgåsmedsinakolleger.

För att vilja vara så länge iMoskvamåstemangillabådejob-

bet och att bo här. Göran Holmsägeratthan trivs riktigtbrahär.Hantyckerattstadenärfantastiskochgillardessdynamikochstän-digaförändringar.Kanskeendelav hemligheten är Görans ryskahustruJulia,somhantalarkärleks-fulltom.Sedanhandlardetförståsocksåomensegenattitydochför-mågaattanpassasigtillsamhället.I början så kändes många sakerkonstigaochfrämmande,vilketdeintegörnulängre,åtminstoneintelikamycket.Alltoftare frågar sigGöranomdetverkligenär såattdetärvisomharrätthelatiden.

StoltberättarGöranHolmatt

SvenskaskolaniMoskvaärenavdetvåbästasvenskaskolornaut-omlands, en liknande skola finns bara i Peking. Om man vill hamerinformationomsvenskasko-lan,kanmanläsapåskolansegenhemsidawww.sveskolimoska.ru

MeromlivetiMoskvautanför

skolanochGöranHolmsegnain-tressanta reflektioner om stadens vardagsmysterier kan man få sigtill livs på rektorns egen blogg:http://guranimoskva.blogspot.com

TExT&FOTO:RUTAJYDE

“gURAN I MOSKVA”Svenska Skolans rektor göran Holm

De svenska medarbetarna på Yell och Avito har skänkt pengar till Kitezh (www.kitezh.org).

«Kitezh is a network of therapeutic communities that give children from orphana-ges loving foster families.

The aim is to create a developing environment for the education and care of orp-hans and children in crisis. The first Kitezh village is in Kaluga Region, 300km south west of Moscow, and the second village, Kitezh-Orion, is located 60 Km in

the same direction.»


Hur kommer det sig att det finns ryska kvinnor som kan svenska och inte har någon som helst anknytning till Sverige. Att lära sig svenska är inte det första man tänker på när man vill lära sig ett nytt språk. Maria Spörri har träffat Olga och Elena som berättar hur det kom-

mer sig att de talar svenska.

Olga Bogoyavlenskaya:1979 gick jag ut Spräkhög-

skolan läroinstitut. Där stu-derade jag engelska, engelskspråkhistoria och även engelskoch amerikansk geografi. Sam-maårbörjadejagattarbetaförIntourist.Påden tidenvardeten av de få turistbyråer somfannsiSovjetunionen.Jagbör-jade alltså som engelsk guidemenefterettår saville Intou-ristskicka ivägallaguidersomredankundeettspråkpåennyspråkkurs.Mankundeinteväljautan vi fick alla lära oss svens-ka språket.Vi tog en intensiv-kurstillsammansoch lärdeosssvenska språket under två års

tid. Jag arbetade hos Intouristända tills 1995 då kollapsadefirman och i samma veva föd-desmindotter.

Efter denna tid har jag ar-betat somfrilansguideochharväldigt många svenskar somkommertillmig.Detärprivat-personer och företag. Oftastvisar jag Kreml, Tretjakovgal-leriet,kyrkorochalltannatsomärsevärthäriMoskva.

Min svenska är tyvärr be-gränsad. Jag förstår och kanpratamennärdetgällerskrivaochläsaföredrarjagengelska.

Jag tycker att ni svenskarär väldigt artiga och ni är of-tast pålästa när ni kommer till

Elena Krivovyaz:JaggickpåJournalisthögsko-

lanochunderandraåretskullemanlärasejettspråktillförut-om engelska. Men man kundeinteväljasjälvvilketspråkutan

blevtilldeladochjagskulleläramigitalienska.

När jag kom till lektionenförsta gången fanns där ingenlärareförossstudenter.Iställetblevvitillsagdaattviskulleläraoss svenska . Vi fick en rysk lä-rare som hade bott i Sverige ifyraår.Jagsomvarknappttju-goårblev störtförälskad idenläraren och kände mej väldigtmotiverad att läramej svenskaspråket.Naturligtvisvågadejaginteerkännaförnågonomminhemligakärlek.Elevochläraredetgårjubarainteförsig.Menjagnjötavvarjelektionochför-sökte att visa mej duktig införminlärare.Hananvändeandraarbetsmetoder än vad vi var

vanavid.Hanvilleattviskullearbeta mer självständigt ochta ett större ansvar. De andraelevernagillade intedettautanklagade och fick honom bort-bytt,Menefterett tagvarhantillbakaigen.

Närskolanvarfärdigbesök-te jagSverige för förstagång-en.Detkändesväldigtspecielltochredanetthalvårefterminförstaresaåktejagditigen.Jagkänner inte så många svensk-ar men tycker att de är hjälp-samma och artiga. Mitt nästaprojektärattstuderaiSverigeföratt läramigbättresvenskaochfåindenrättamelodinnärmanpratar.

TExT&FOTO:MARIASPöRRI

Moskva och vill gärna lära ermeraochlyssnarbra.Fastniärmera reserverade än englsmänoch amerikaner. Ibland är detsvårtattläsaaveromnityckerguidningenvarbraellerinte.

Varför lär sig ryssar svenska?

SWEAmagasinet Moskva�0

Johanna’s Fruktbröd

1 st8dlvetemjöl1dlgrovhackadeosaltadecashewnötter1dlhackadetorkadeaprikoser2tskbikarbonat1tsksalt4dlyoghurt1dllingonsylt

Sättugnenpå200C.Blanda alla torra ingredienser i enbunke.Rör i

yoghurtochsylt.Klickanersmeteniensmordbröd-form (sockerkaksform). Grädda på nedersta falsen i ca1timme.Täckevmedaluminiumfoliedensistakvarten om skorpan börjar se för mörk ut. Stjälpuppbrödetochlåtdetkallnaunderbakduk.

Borsch från Katerina Hotel

3-4personer160grrödbetor25grmorötter25grrotselleri30grlök50grkål1vitlöksklyfta1msktomatpasta1-2mskolja1-2mskvinäger0,8lvattenellergrönsaksbuljongKryddamedsocker,svartpeppar,paprikapuver,lagerblad

Rivrödbetornaochfräs ioljatillsammansmedto-matpasta,socker,saltochvinägerettparminuterellertillsrödbetornabörjarmjukna.Tänkpåattinteanvändaförhögvärmeeftersomrödbetornaförlorarsinfärgdå.

Skär morötter, lök, rotselleri i stavar och stek ioljatillsdekännsmjuka.Skärkålistrimlor.

Läggkål,morötter,lökochrotselleriivattnetel-ler grönsaksbuljongen och koka tills att alla grön-

Nu när det börjar bli kallare och mörkare ute är det mysigt att kanske laga något gott och värmande. I detta numret serverar vi en borsch från Hotel Katerina och Johannas fruktbröd. Håll till godo!

SWEAs recept i vintertid

sakerna känns mjuka. Lägg i rödbetsblandningenochkokaallt iettparminuter.Tillsättsalt, socker,paprikapulver,hackadvitlök, lagerbladefterbehag.Servera med smetana/gräddfil och ett gott bröd till.

SWEAmagasinet Moskva �1

JagheterEmmaJönssonochär41årochse-dan1årtillbakajobbarjagpåRestaurang&NattKlubben”NightFlight”iMoskvasom

Restaurangchef & Sommelier, erbjudandet fick jagavPolhammargruppeniNorrköpingdådetalltidhar varit viktigt för ägargruppen att ha hög nivå påservice & kunskap i verksamheten. 2009 firades 18-års jubileum och detta firades med många fanfarer…Vår andrarestaurangScandinavia,somNiallasäkertärbe-kanta med firar 12-års jubileum i dcember!

Jagharjobbatpåalltifråndenlillalyxigarestau-rangeniFrankrikemed2stjärnoriGuideRougetilldetstoraHotell,SPA&TenniskomplexetiBåstadsåerfarenhetfrånolikavärldarärvardagenförmej.Minstorapassionilivetharvaritmat&dryckochganska tidigt bestämde jag mej för att utbilda mejinomområdet, Sommelierutbildningengjorde jag iStockholm,EnglandsamtiFrankrike.Efterdrygt15årheltidsarbetemeddryck såkommer jag attdelamedmejliteavdegodbitarsomjag”trillaröver”påolikavinprovningar.

Nunalkasdetvinterpåriktigtsåhärkommerdetlitegottattavnjutatilldengodamiddagenellervar-för inte framför brasan! (Vinerna nedan finner du på Systembolagetochjagharangivitbeställningsnum-merframförvinet)

Minapersonligafavoriterärdenhärårstidenlitekraftigare,fylligare röda viner som passar bra tillmustiga grytor& en rejäl köttbit,men även till liteTapassomärperfektbjudmatommaninteharensittande middag. (Tema Spanien)

Detärdekraftiga rödvinernameden inte allförblygsamkärvhetsomtagitsiglångtupppååretsröda,spanska topplista. En klassisk mogen Rioja smakarbalanseratochtydligtörtigtdärmångasomjagsjälvhittarinslagavdill.Fråganäromdenstilenblirallt-mersällsynt.AttlånglagradevinersomhögrekvalitetRiojakostarmerochkrävermertålamodplusuthållig-hetfrånproducentenssidaärsjälvklart.Detnyavin-spanienharnärmatsigdeninternationellasmakfåran,lagringstiderharkortatsvilketisnabbtöverslagbordegesänktavinpriser.No,no-såärdet inte, tvärtomprisernadrariväguppochsmaken,jadenliknarinteRioja, snart inteensdevinersomgörs ihemområ-detefterdetnyaRiojamantrat.Läggtillmångaandraavdesk.nyavinernasvarierandeursprungsomtill-sammansmedheltandradruvsortergersmaksomäravenheltannankaliberändenvälkändavanilj-ochörtigaRiojastilen.Denhärlistanspeglardetnyavin-Spanienvälochhurambitiöstmångaproducenterserpå sitt yrke, att göra toppvin!

EMMAS VINTIPS

�014 Albret French Oak 2007, Navarra, 79 krMedelfyllig.Mörkfrukt,dragavvanilj,källare,rosor,läder och kryddor. Trevlig eftersmak. Vardagsvin.Spansktibravardagsform.

9517� Alice 200�, Priorat, 199 krFyllig.Rik,koncentrerad,fullmatadmedfrukt,kär-nigochmedentydligmineralton.Nötköttellerlammmedfestligtillagning.Gärnabiff igryta.Kvalitetsvin.Spännandevinmedstorpotential.Lag-ra gärna eller för fest!

97285 Abadal Selecció 2004, Plà de Bagés, 271 krMedelfyllig. Elegant. komplex, välbalanserad, litenläderochmognadston.Rosentouch.Mustigox-&chiligryta.Kvalitetsvin.Läckerochmogenpassarbravidmid-dagsbordet. Toppvin!

95�80 Ferrer Bobet 2009, Priorat, 295 krFyllig.Mörkfrukt,fat,örter,kryddorochstramsyra.Ungtkompaktvin.Kvalitetsvinsomtålattlagras.Spännandeochspänstigt.Sist men inte minst…FrånMuddusiGällivarekommerenavårets,ochtill-likaenavdeimitttyckeallrabästaglöggerna.SyndbaraförallasominteboriNorrlandslänattglöggenär beställningsvara och inte finns tillgänglig i butik den dagenmanbestämmersigförattnu,-idagärdetdagsatt köpa glögg!! Beställ, drick & njut av Sverige!

7�099 Muddus Hjortronglögg, 8� kr för 500 ml. 15 volymprocent.Bärnstensgulfärg.Doftavhjortron.Hjortronsmak,sötmen i bra balans, aningenkryddig och mycketfinstämd. Härlig hjortronsmak, håller längden.

EMMAJöNSSON


PersonligtmedFredrik Enander, SAS

Hur ser en vanlig dag ut för Dig?

Jag kommer till kontoret vid9 efter en 15 minuters resa medtrådbuss.Attresamedtrådbussärbåde smidigare och snabbare änatt ge sig in Moskvas morgontrafik medbil.Senägnasstörredelenavdagentillattlösaenradolikapro-blemfrånstorttillsmått,alltfrånstrategiskaomorganiseringsfrågortilladministrativaärenden.

Skulle man kunna ha ditt jobb utan att prata ryska?

Det skulle vara svårare efter-som man inte skulle kunna hasammakollpåverksamheten.Omjag inte pratade ryska skulle jagintekunnaarbetalikasjälvständigtoch inte kunna utnyttja tiden påbästasätt.Nuförstårjagintebaraallt sompågåromkringmigmenjag kan dessutom fördjupa mig ilegala dokument och ha bättrekontrollpåpersonalfrågor.

Vad är den största skillnaden med att arbeta i Ryssland?

Variationen på problemen, deäravenannannatur,påenannannivå.Härmåstemanlösamycketsom man tar för givet i Sverige.Grundläggandesakersomattelenska fungera. Samtidigt måste jagfokuserapåstorakomplexafrågor-sådetblirstorahoppivadmanlägger sin tid på. I Skandinavienärvivanaatt arbetamedenhögtröskelavförtroende,härgenom-

syrar formaliteten verksamheten.Allt ska formaliseras, stämplasochskrivasunder.Eftersomkom-munikationenmänniskor emellanochmellaninstitutionerärsåfor-maliserad skapardettagråzoner ivilketingentinghänderochingengör någonting. Samtidigt så fårmanenheltannanöversynhär, iSverige specialiserarman sigoftaocharbetarisinfålla.Härfårmantatagialltochutmanassomper-sonpåettheltannatsätt.

Hur mycket av den svenska företagskulturen tar man med sig i en utlandspostering?

FörSASärdetytterstviktigtattvårföretagskulturochvåranormerförankras i verksamheten. Samti-digtkandetvara enutmaning attfådetattfungerafulltutiRysslandeftersomden”mjuka”företagskul-turenSASförespråkariryskasam-manhangkansessomensvaghet.Enchef skavarajustenchef.

Har ni fredagsfika på jobbet a la Sverige?

Nej,mendetskullenogfunkaganska bra, ryssar är ganska kol-lektivistiska.

Hur tas de budskap emot som ni som företag förmedlar till de ryska konsumenterna?

Vårslogan”serviceandsimpli-city”gåregentligenstickistävmeddet ryska samhället. SAS ideologiär att ju fler lager av processer och människormantarbortdestosmi-

digareblirbolagetsservicemöjlighet.Det är något nytt och spännandeförryssar.MankantexcheckainviaAeroflots automater på flygplatsen, men eftersom flygplatsen inte har ett ”bagage drop” betyder det attmanjustnumåsteköamedallare-senärersomskacheckain.Förpas-sageraremedhandbagagekanmandockgöratidsvinster.

Varför ska man välja att resa med SAS istället för Aeroflot?

Aeroflot är en viktig partner förSASochviharhaftettlångva-rigtmycketgottsamarbete iöver50år.En skillnadkanvara attvisomSkandinavisktföretagharenstor öppenhet – det skulle nogpassageraren lägga märke till viden eventuell incident. Dessutomfårmanbrapriserommanbokaritidochviharettmycketkonkur-renskraftigtbonusprogram.Detärlättattkommaupppåsilvernivå.Ikundundersökningar kan man seatt SAS konstant ökar sin servi-cekvalitetochviärEuropasmestpunktliga flygbolag.

Till sist, vad gör Du på Din fritid i Moskva?

Fritid ärnågotavenbristvarasedan vi fick barn. Familjen och vänner får ta den lilla fritid somblir över. Jag gillar att resa ochsporta.Iframtidenräknarjagmedattkunnasatsamerpåsegling.

TExT&FOTO:HELENAVAzQUEz

Studierna förde Fredrik till Ryssland. Som student i Uppsala på den internationella eko-nomlinjen med ryska som språk kom han 199� till Moskva för att studera ryska på MgU. Han har jobbat som management consultant i många år och innan han började som chef på SAS arbetade han i ett gruvprojekt i Ukraina för Quartzwerke gruppe.

SWEAmagasinet Moskva ��

TSARERNAS RYSSLANDLARS ELgKLOU

BARN 44TOM ROB SMITH

EttmycketspännandesättattbekantasigmedRysslandshistoriaärattföljadengenomtsarernasochtsaritsornas,landetsallsmäktigasjälvhärskares,liv.Derasmaktvarobegränsadochdetsomhändeideraslivkomoftaattavspeglasidevanligarys-kamänniskornasliv,vilketmycketlevandeskildrasibokenTsarernasRysslandavdentyvärr alltför tidigt bortgångne svenskeförfattarenochjournalistenLarsElgklou.

Närmanläserbokeninsermanattsov-jetmaktensochStalinsgrymhetermotdet egna folket intevarnågranyaföreteelser. Kampenomtronen, intriger,ständigakrig,nödochorättvisorhargenomseklersattsinaspårochgenomattläraossmeraomdettablirdet lättareatt förståolikadelar avdet ryska samhället,samtidigt sommanmåstebeundradenkarakteristiska ”ryska själen”som trots alla svårigheter i såhögutsträckningpräglas av gästfrihet,kärlekochvärme.

Bokenbekantarossmedryskkultur,vetenskapochdekändaper-sonlighetersomsattesinprägelundervarjeperiod.Mankangärnajäm-förasinaegnaintryckavdetmodernaMoskvamedde,somkejsarinnanKatarinaDenStoragavuttryckförpå1700-talet:”Hurmångaunder-görandebilderärdetintevidvarjesteg,vilkamängderavpräster,klos-terochgudaktigamänniskorliksomocksåtiggare,tjuvarochonödigatjänare i husen - och vilka hus! … i Petersburg är folket fogligare, mera civiliserat, inte så vidskepligt och mera förteget inför utlänningar…”

RUTAJYDE

EnmycketspännandebokomSovjettiden under 50-talet. DärStalinhållerlandetiettskonings-löst järngrepp och säkerhetspoli-sen utövar sin myndighet brutaltoch effektivt. Alla är misstänkta.Boken handlar om hur Leo De-midov, en säkerhetsofficer, börjar tvivlapåhur samhälletkommen-derar sinamedborgare att tro attbrott inte existerar. Han börjarmisstänkaattmanförsökermörk-läggaettbarnsdöd.Spårentyderpå att en kallblodig mördare gårlös. Leo beslutar att, tillsammansmedsinhustruRaisaingripamotdenna barnslaktare. Det visar sigvaraettödesdigertbeslut.

Bokenärlättläst,intressantochspännande.Detkännsskrämman-de att läsa om hur människornainte fick ifrågasätta myndigheter-nas regler. Gjorde man det varstraffenhårda.

Det är den unga författarensdebutroman och han har fått“Waterstone’sNewWriterof theYear”av2009GalaxyBritishBookAwards för den. Han fick inspira-tion från en sannhistoria omenbarnamördaresommördadeöver60barnunderminst10år.

Ärman intresseradavhurdetkanhavaritunderStalintiden, såtyckerjagattdethärkännssomenrealistiskhistoria.

LOUISERYBRING

Poltava. Krigsfångar och kulturutbyteLENA JONSON (red.), TAMARA TORSTENDAHL SALyTJEVA (red.)

Den 28 juni 2009 var det trehundra årsedanslagetvidPoltavasomkomattblienvändpunktieuropeiskhistoria.Densvenskastormaktstidenavslutadesochennyeuro-peiskstormakt,Ryssland,träddefram.

Dennabokberättaripopulärvetenskap-lig form om utbyte och inflytande mellan Sverige och Ryssland under tidigt1700-talmedtjugoavSverigesochRysslandsfrämstahistorikerinomområdetsomförfattare.

EfterinledningskapitletdärPoltavadiskuterassomhistoria,slagfältochsymbolärbokenindeladifyrasektioner:Desvenskakrigsfångarnai Ryssland, de ryska fångarna i Sverige, utbyte och inflytande, respektive avtryckenidensvenskahistorien.

CAROLINELINDAHL

BO

KT

IPS


SWEAs Stipendier

SökandeskavaraenvälmeriteraddoktorandsombedriverstudiervidettuniversitetutanförSverigeochärpermanentbosattutomlands.

Detärmycketviktigtattdensökandeskaharegistreratsittämnefördoktorsavhandlingen.

Ingendiskrimineringpågrundavras,kön,ål-der,religion,nationalitetellerliknandeförekom-mer.Godakunskaper isvenskaspråket,såväl iskriftsomital,erfordras.

Följandehandlingarskabifogasansökan,somkanskrivaspåsvenskaellerengelska:

•enmeritförteckning•endetaljeradbeskrivningavämnetfördok-

torsavhandlingen• en redogörelse för hur stipendiepengarna

kommerattanvändas•enpresentationavsökandenpåsvenska•trerekommendationsbrev

SökandenbörvarapositivtinställdtillSWEAInternationals målsättning och aktiviteter samtvaravilligatthållaföredragförSWEA-medlem-marbådeiSverigeochutomlands.DeSWEA-avdelningarsombjuder instipendiatenatttala,stårförresekostnaderna.

MedlemmariSWEAsamtderasnärmastefa-miljemedlemmarär inteberättigadeattsökasti-pendiet.SWEAInternationalförbehållersigrätt-ten att inte dela ut stipendiet om juryn ej fi nner enlämpligkandidat.BeslutsomfattasavSWEAInternationalkanejbestridas.Mottagarenavsti-pendietochövrigasökandekommerattunderrät-tasombeslutetundermarsmånad2010.

Komplettansökan skallskickastillstipendiekommittén,[email protected]

senastden7 januari 2010.

SWEA Internationals stipendium för forskning i svenska språket, litteraturen och samhället 2010

SWEAinbjuderallamedlemmarattskickainförslagpåkandidatertillSigridPaskellsStipen-dium,somiårutdelasiteater.

Stipendietgesutinomdescenkonsterna:sång,dans,teater,instrumentalmusikmedenkonstartitagetunderenrullandefyraårsperiod.

Stipendiet avserunga lovande svenskor/ar ibörjanavsinkarriär.

Stipendietutlysesinteutanenkommittésö-keraktivtkandidater.Förslagkanäveninkommafrån individuella SWEA-medlemmar och av-delningar. Den föreslagna kandidaten får intevaraenSweaellernäraanhörig till enmedlemiSWEA.Förslagsgivarenmotiverar iskriftochmedCDsellerDVDssittvalavstipendiat.Sti-pendietärpåUSD10,000.

En jury utser stipendiat. Valet bekräftas avSWEAInternationalsstyrelsepåårsmötetiapril.Stipendiaten förväntasgeenenkel redovisningförhurstipendietanvänts.

Nomineringsförslagen skall vara kommittén tillhanda före 10 januari 2010.

Förslagpåstipendiatskickasmedmotiveringtill:Malin Philipson,sammankallandeikommittén,

[email protected]

Sigrid Paskells stipendium inom scenkonsterna 2010

SWEAmagasinet Moskva �5

SWEA International, Inc

SWEA Lokalavdelningar:REgION VÄSTRA AMERIKAS (VAME)

Arizona Anna-Lena Seedhill San Diego Sofia Fransson KrallHawaii SusanneBly SanFrancisco IngerSkogströmLasVegas MaritaKingman SantaBarbara EliseKoelschLosAngeles AnnaCarinThomér Seattle MarieOrvendalOrangeCounty AnnetteÅsberg Vancouver EvaThomas

REgION MELLERSTA AMERIKAS (MAME)Austin SandraMetoyer Michigan ChristinaLidgrenChicago TinaO’Malley Minnesota GigiHaglund-VillamilDallas CarinaRandolph NewOrleans HannaHaile-FranssonDenver Ann-Sofie McHugh Tampa Bay Malin SamuelssonFlorida,South FilippaLeijonhufvudReading Toronto UllaDagertMutherHouston MargretKollén

REgION ÖSTRA AMERIKAS (OAME)Atlanta CamillaMcKinney NorthCarolina ChristinaSchönbergMessickBoston MariaManse Philadelphia MargarethaTalermanNewJersey BirgittaOdqvist VirginiaBeach AnnaLissnils-MorlockNewYork GunElisabetDronge WashingtonDC GunillaStone

REgION VÄSTRA EMA (VEMA)Barcelona Maina Novara Malaga Ann-Sofie FrånbergGöteborg GunillaIsaksen Marbella Rose-MarieWibergHolland MargaretSikkensAhlquist Oslo KristinaArntyrIrland ErikaTiefensee SouthAfrica MarieWibergLissabon AngelicaHeldt Telemark UlrikaGyllenhammarLondon Sofie Haag

REgION MELLERSTA EMA (MEMA)Belgium EwaNordström Milano EvaBrandelSvantesonBerlin AnkinHäusler Paris SusannaSalzedoFrankfurt/Heidelberg AnitaKasper Rimini LenaDjuplin-BrolliIsrael GunillaMinzari Rivieran AnetteLiforsKöln/Bonn SusannaMeyerson Rom KatarinaBerglund-VespaLuxemburg AnnaAndersen Tunisien JamilaAsselMalmö IngridHanellKarlsson örestad IrmaNilsson

REgION ÖSTRA EMA (OEMA)Athens BirgittaKoniali Stockholm IngridWestinBudapest KarinSchulz Vilnius HelenaHagströmDubai PernillaAxberg-Karlsson Västerås RagnhildFriborgGenève EvaTörnqvist Warszawa Arja-LiisaAsplundIstanbul EsinKarakurt WienEva JurkowitschMoskva MariaSpörri-Hedberg zürich LenaWillochMünchen SuzanneHerrera

REgION ASIENBangkok AgnetaBékássydeBékás KualaLumpur AnnaOlofssonFrölundBeijing MaritaLöfdahl Perth ElisabethGoddardHongKong KarinGibsonNyqvist Seoul LenaSundelinJapan MalinSpratt

Styrelse: E postOrdförande Åsa-LenaLööf [email protected]örande MaudeVännman [email protected] AgnetaNilsson [email protected] BrittaArmstrong [email protected] TinaKlintmalm [email protected] CarinFoster [email protected] MonicaHaglund [email protected] MonicaHallworth [email protected] AnnHespe [email protected] MadeleineSvensson [email protected]

Övriga Befattningar:Sekreterare NinniPetterssonWästberg [email protected] BarbroWestin [email protected]ästare AnitaRhodes [email protected]örvaltare KerstinEriksson-Splawn [email protected] rådgivare Gita Paterson [email protected]ådgivare ChristinaMoliteus/Ext.Rel. [email protected]ör Sofia Fransson Krall [email protected] Helena Litwak [email protected]ör LiThornton [email protected]örSwea-Nytt AnnePetersonBjuhr [email protected]örForum AnnaSjöblom [email protected],PR EvaMalm [email protected]

Annonsansvarig:Europa GunillaPearce [email protected] JeanetteSetterhag [email protected] MonicaRabe [email protected]: SWEAInternational www.swea.org

EMA = Europa, Mellanöstern, Afrika Amerikas = Nord-, Mellan- och SydamerikaAlla lokalavdelningarnas E-postadress är namnet på [email protected] tex: [email protected]

All vidare information finner du på www.swea.org

magasinet moskva hösten/vintern 2009-2010moskva.swea.org/documents/1845.pdfmagasinet moskva...

Documents