miljöutredning av llentab ab:s verksamheter i...

Högskolan i HalmstadSektionen för ekonomi och teknikMiljövetarprogrammet 180hpExamensarbete i miljövetenskap 15hpTermin 6, 2009

Miljöutredning av Llentab AB:s

verksamheter i Sverige

Författare

Kristin GullstrandSo�a Persson

Handledare

Ann-Christin Bergman, HMS-chef, LlentabEja Pedersen, Högskolan Halmstad

Claes Åkerman, Högskolan Halmstad

Sammanfattning

I dagens samhälle är det viktigt för företag att vara proaktiva och ha ett aktivt miljöarbete.Det blir allt vanligare att företag väljer att marknadsföra sig som miljötänkande, då kunderi allt större grad kräver att de och deras leverantörer är miljöcerti�erade eller på annatsätt arbetar för en bättre miljö. Rapporten innefattar en miljöutredning över Llentabsverksamheter i Sverige. Syftet med miljöutredningen är att utreda Llentabs verksamheter iSverige och ta fram deras mest betydande miljöaspekter. Detta för att kunna se vilken delinom företaget som påverkar miljön mest, för att därefter sätta in åtgärder där det bästbehövs för att minimera miljöpåverkan. Miljöutredningen kommer att ligga till grund förföretagets fortsatta miljöarbete och även leda till införandet av ett miljöledningssystem.

Llentab är ett industriföretag som tillverkar stålbyggnader i olika storlekar och formerför ändamål så som lager- och kontorsbyggnader, ridhus, idrottsanläggningar etc. allt efterkundens önskemål. Företaget har expanderat mycket fort under en kort tid, vilket har gjortatt miljöarbetet fram tills idag inte har varit i fokus. Idag �nns viljan att börja arbeta medde processer inom verksamheten som ger störst miljöpåverkan.

I utredningen har fokus lagts på transporter, kemikalier, råvaror och komponenter, en-ergiförbrukning, avfall och återvinning, olyckor, påverkan på närområdet, produkternasamt resultatet från den personalenkät som skickades ut angående hur personalen tar sigtill och från jobbet. Miljöutredningen har genomförts med hjälp av intervjuer på företaget,insamling av data från inköps- och ekonomiavdelningen samt inventering i verksamheten.Utifrån verksamhetens processer kartlades de miljöaspekter som bedömdes mest betydande.

Transporterna visade sig vara den mest betydande miljöaspekten med många gånger såhög miljöpåverkan i jämförelse med de andra miljöaspekterna. Övriga aspekter som börnämnas är kemikalieförbrukning, stålförbrukning, vattenförbrukning och elförbrukning.

Rapporten avslutas med förslag till förbättringsmöjligheter för att Llentab ska kunna min-imera sin miljöbelastning. Exempelvis utföra välplanerade transporter, bättre avfallssor-tering, utredning av kemikalier, genomgång av antal artiklar och miljöutbildning av per-sonalen.

Nyckelord: Miljö, miljöpåverkan, miljöutredning, miljöaspekt, ELU-värde

Abstract

In today's society it is important for companies to be seen as environmentally friendly andworking actively with questions regarding environmental issues. It is becoming more andmore common that companies market themselves as working towards a better environ-ment, simply, because today most customers demand that companies and their respectivesuppliers are environmentally friendly.

This report contains an environmental survey over a Swedish company, Llentab AB. Thepurpose of the survey is to look at the company's enterprises in Sweden and identifying themost signi�cant environmental aspects of Llentabs activities. This is done to be able to seewhich of the company's activities that has the most signi�cant impact on the environment,so that the company eventually can deal with these aspects and lower their impact on theenvironment. The environmental survey will form the basis of Llentabs continued worktowards becoming more environmentally friendly. The survey will also give Llentab theability to certify them selves within a Swedish environmental management system.

Llentab is a Swedish industrial company that manufactures steel buildings of di�erentsizes. The buildings are used for di�erent purposes such as, warehouses, o�ces, ridingschools and gymnasiums. Everything is constructed as per the customers' requirements.The company has expanded greatly during a short space of time and consequently the workwith environmental aspects of its enterprises has lagged behind. Today the company has awill to challenge the aspects of its activities that has an adverse impact on the environment.

The focus of the survey has been on transports, chemicals, raw materials and components,consumption of energy, waste and recycling, accidents, impact of the company to its imme-diate surroundings, the end products. As well as the result of the questionnaire regardingtravel to work, that the sta� of the company answered.

The survey has been carried out by doing interviews with the sta�, collection of informationfrom the purchase- and the economy department as well as inventorying the activities ofLlentab. The most important environmental aspects of the company's activities were thenmapped. The biggest aspect impacting the environment was the company's transportswhich impacted the environment more than the other aspects together. Other aspectsthat should be mentioned are consumption of chemicals, steel, water and electricity.

The report gives suggestions of how Llentab can improve their work in minimizing thecompany's impact on the environment. Examples of this is to conduct well-planned trans-ports, improve their waste disposal process, analysis of chemicals used, survey the numberof products used and educate their sta� in working environmentally friendly.

Keywords: Environment, environmental in�uence, environmental investigation, environ-mental aspect, ELU-value

Miljöutredning Llentab AB

Innehåll

1 Inledning 4

1.1 Syfte och målsättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

1.2 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

1.2.1 Historik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

1.2.2 Miljöutredning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

1.2.3 Miljöledningssystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

1.2.4 Viktningsmetoden EPS 2000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

1.2.5 Miljömålen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

1.2.6 Stålet och miljön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

1.3 Verksamhetsbeskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

1.3.1 Företagshistorik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

1.3.2 Företagets a�ärsidé . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

1.3.3 Organisationsschema . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

1.3.4 Områdesbeskrivning och processer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

1.3.5 Llentab AB:s miljöarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

1.4 Lagar och krav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

2 Metod 16

2.1 Tillvägagångssätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

2.2 Omfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

2.3 Avgränsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

1


3 Resultat 17

3.1 Sammanfattning av resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

3.2 Transporter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

3.2.1 Godstransporter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

3.2.2 Resor till och från arbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

3.2.3 Tjänsteresor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

3.2.4 Fordon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

3.3 Kemikalier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

3.4 Råvaror och komponenter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

3.5 Energiförbrukning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

3.6 Avfall och återvinning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

3.7 Olyckor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

3.8 Påverkan på närområdet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

3.8.1 Vatten och avlopp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

3.8.2 Utsläpp till luft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

3.8.3 Utsläpp till mark . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

3.8.4 Buller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

3.9 Produkterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

3.10 Resultat personalenkät . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

3.11 Värdering av miljöaspekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

4 Miljökvalitetsmålen och Llentab 37

5 Diskussion 38

5.1 Övergripande resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

5.2 Problem och svårigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

5.3 Självkritisk granskning av rapporten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

5.4 Förbättringsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

5.5 Slutsats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

2


6 Källor och referenser 43

7 Bilagor 46

A Områdeskarta 47

B Lagar och krav 48

C Vart skickas avfallet 53

D Personalenkäten 55

E Förteckning över Llentab AB:s kemikalier 57

F Råvaror och komponenter i stora kvantiteter inom verksamheten 60

G Luftprov svetsrök 62

H Enskilda ljudkällors bullerpåverkan i mätpunkterna under dagtid 63

I Miljö FMEA 64

J ELU-värden 67

3


1 Inledning

Att arbeta aktivt med miljöfrågor blir allt vanligare inom företagen och miljöengagemangetblir en allt viktigare konkurrensaspekt (NUTEK, 2003). En av de viktigaste lärdomarnagenom åren har varit att det �nns ett tydligt samband mellan miljöarbete och lönsamhet.Genom att strukturera sin verksamhet �nns det pengar att spara; varför inte spara på vårgemensamma miljö samtidigt.

Två viktiga styrmedel för verksamheter att organisera sitt miljöarbete på är Miljöbalken,som är en del av den svenska lagstiftningen och standarden SS EN ISO 14001 som är ettmiljöledningssystem.

Första hänsynsregeln i Miljöbalken, 1998:808 lyder:

�Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd

skall ska�a sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller

åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot

skada eller olägenhet.�

De�nition för miljö enligt ISO standarden 14001 är följande:

�omgivningar där en organisation verkar, vilket omfattar luft, vatten, mark,

naturresurser, �ora, fauna, människor samt samspelet mellan dessa.�

Miljöbalken är en samling av lagar som 1998 samlades till en större balk. Det är just iMiljöbalken det ställs krav på verksamheter att främja en hållbar utveckling i sitt företa-gande. Kraven på egenkontroll stärks vilket ställer högre krav på samhällets aktörer ochtvingar näringslivet att ta egna initiativ inom miljöarbetet. Det är en sak att följa lagstift-ningen, men en helt annan att arbeta proaktivt med miljöarbetet och vara i framkanten.Det är just det ansvar som denna miljöutredning handlar om, att en verksamhet, i det härfallet Llentab tar sitt ansvar och vill arbeta aktivt för miljön och med ett mer hållbartföretagande, ur ett miljöperspektiv.

1.1 Syfte och målsättning

Syftet är att göra en övergripande miljöutredning av Llentabs verksamheter i Sverige inomföretagets tre verksamhetsområden: produktion, byggnation samt konstruktion / försäljn-ing / administration.

Målet med miljöutredningen är att den sedan ska kunna ligga till grund för ett fortsattmiljöarbete, där ett slutmål är att implementera ett miljöledningssystem och till sist ävenbli certi�erade i enlighet med ISO 14001.

4


1.2 Bakgrund

1.2.1 Historik

Miljön har inte alltid varit ett lika väl diskuterat samtalsämne som det är idag. Går mantillbaka hundra år var det sällan, om aldrig som det kom på tal i vardagen. Miljön hardock alltid varit omdiskuterad i vissa kretsar. Ämnet har varit uppe till diskussion i riks-dagar och forskare har påpekat föroreningar i vår omgivning, men det var först 1962 närden amerikanska biologen Rachel Carsons berömda bok Tyst vår publicerades som allttog fart. Hon varnade för det hot som kvicksilvret utgör mot djur och växter. Det härvar startskottet för miljödebatten och redan året efter Carsons bok kom ut hade Sverigeen stor debatt om kvicksilverförgiftade fåglar. Efter henne har bok efter bok kommit utsom belyser människans fördärv mot vår miljö. Svenska statens naturvårdsnämnd startade1963 och blev 1967 Naturvårdsverket. Detta resulterade i Miljöskyddslagen 1969 (Ben-nulf, 1993), som idag innefattas utav Miljöbalken med dess Förordningar och Föreskrifter.Verksamheter i Sverige måste i dagsläget också följa de EU-direktiv som gäller tillsammansmed Miljöbalken. Den första internationella miljökonferensen hölls 1972 i Stockholm därtyngdpunkten låg på försurning. 1992 i Rio antog man ett gemensamt miljömål, Agenda21 om hållbar utveckling som grundades i Brundtlandkommissionens rapport från 1987.På de tre kommande internationella klimatmötena i Kyoto 1997, Buenos Aires 1998 ochBonn 1999 var klimatet och växthuse�ekten den centrala frågan (Brandt, 2000).

Miljöarbetet måste vara globalt vilket ställer krav på vårt lands miljöpolitik. Därför är detviktigt att Sverige fortsätter ambitionen att vara en aktiv deltagare i det internationellamiljöarbetet. Det förutsätter att arbetet på nationell nivå ligger långt fram och att allaverksamma inom landet tar sitt ansvar och har krav på sig att sträva mot ett miljömässigthållbart samhälle. Vår miljö har tagits förgiven och våra resurser som oändliga. Att förståbredden och inte minst djupet på dagens miljöproblem är komplicerat. Det går inte baraatt lägga skulden på enskilda områden så som industrier eller transporter, faktorerna äridag många och komplexa. Påverkan på vår miljö kommer från alla håll, därför måste detställas hårdare krav på att var och en tar sitt ansvar.

1.2.2 Miljöutredning

En miljöutredning genomförs då ett företag vill kartlägga hur just deras miljöpåverkan serut, så att insatser kan göras där det bäst behövs. Det bestäms då att en nulägesanalysska genomföras som visar hur man påverkar den yttre miljön i dess nuläge. Det innebär engenomgång av vilka lagar och förordningar som berörs och vilka som är verksamhetens olikamiljöaspekter. En miljöaspekt är enligt ISO 14001, de delar på en organisations verksamhet,produkter eller tjänster som har en inverkan på miljön (Berg, 1997).

Utredningen startas oftast med kartläggning av processer så att olycksrisker, utsläpp ochavfall kan identi�eras. Det är det totala �ödet av material och energi som är intressant

5


och när detta är kartlagt har företaget mycket lättare för att styra sitt miljöförbättrandearbete.

Under utredningsfasen är det viktigt att inte ta hänsyn till ekonomi eller liknande be-gränsningar utan att fokusera på vad som kan förbättras i miljöhänseende (Zackrisson, M;Bengtsson, G; Norberg, C. 2002). När en kartläggning av miljöaspekterna är gjord bör manta fram de mest betydande och fokusera på dem i kommande planering. Det �nns mångavägar att gå för att gräva fram all nödvändig information under utredningen. Frågelistoroch enkäter, intervjuer, visuella besiktningar, dokument över mätresultat, inköp, avfall ochförbrukning är några sätt som �nns till hands. Den vanligaste metoden är att gå efterchecklistor, nedan följer några av de vanligaste punkterna (Berg, 1997).

• Utsläpp till luft, vatten och avlopp

• Avfall

• Markföroreningar

• Råvaruanvändning

• Resursförbrukning

• Buller, lukt och vibrationer

• Kemikalier

• Olyckor

Det krävs olika stora insatser beroende på hur stor verksamheten är och hur struktureratman redan arbetar inom organisationen. Ju mer som kan tas med, ju bättre är förutsät-tningar för verksamheten att lyckas med sitt miljöarbete.

Efter att miljöutredningen är genomförd börjar arbetet med att forma företagets miljöpoli-cy och ta fram miljömål. Det är efter dessa mål som företagets fortsatta miljöarbete strävar.

1.2.3 Miljöledningssystem

För att ett företag ska kunna genomföra och driva ett bra miljöarbete behövs det olikahjälpmedel och verktyg. Miljöledningssystem är ett alternativ som på ett systematisk ochkontrollerat vis säkerställer miljöarbetet. Genom strukturering av miljöaspekter, kontroll,revision, åtgärder och ständig förbättring, minskar företagets miljöpåverkan successivt (se�gur 1). Det �nns två sätt, förutom att sätta upp egna krav, att bli certi�erad på. Det förstaär enligt Svensk Standard SS EN ISO 14001 som är ett hjälpmedel för att få ett fungerandemiljöledningssystem. Det andra är EMAS, Eco Management and Audit Scheme, som är enEU-förordning som inriktar sig på miljöstyrning och miljörevision. De båda skiljer sig lite

6


åt. ISO 14001 leder till att ett helt företag blir certi�erat oavsett om det �nns �era an-läggningar runt om i landet eller världen, företaget väljer själva vilken del inom koncernensom de vill blir certi�erad. Med EMAS är det däremot bara den enskilda anläggningen somregistreras oavsett hur många anläggningar som ingår i företaget. Det ställs, till skillnadfrån ISO 14001, krav på en EMAS-registrerad anläggning att o�entligt redovisa anläg-gningens miljöarbete och resultat. Följer man ISO 14001 standardens krav är man på godväg att kunna bli certi�erad inom båda ledningssystemen. Båda alternativen grundar sigi miljölagstiftningens olika lagar och krav men de syftar främst på att e�ektivisera ochstrukturera en verksamhet så att miljön sparas genom ständiga förbättringar (Berg, 1997).

Figur 1: Struktur för införande av miljöledningssystem enligt ISO 14001.

1.2.4 Viktningsmetoden EPS 2000

Det �nns �era metoder att vikta olika miljöpåverkande aktiviteter mot varandra för attsedan lättare kunna jämföra exempelvis koldioxidutsläpp med förbrukning av metall (IVFIndustriforskning och utveckling AB, 2002 ). EPS 2000 är en sådan metod som utveck-lats av IVL (Institutet för vatten och luft), Svenska miljöinstitutet, Industriförbundet ochVolvo. Med hjälp av detta verktyg kan man på ett bra sätt värdera och rangordna olikamiljöpåverkande e�ekter, där man sedan lätt kan se vilka e�ekter som är de mest bety-dande. EPS är en förkortning och står för Enviromental Priority Strategies in productdevelopment. EPS-metoden bygger på samhällets betalningsvilja för att undvika eller åter-ställa påverkan av mänskliga aktiviteter på fem olika skyddsobjekt. Dessa fem skyddsobjektär biologisk mångfald, människors fysiska och psykiska hälsa, produktion, icke förnybararesurser samt etiska och kulturella värden. Som ett jämförelsetal för den totala miljöbe-lastningen använder man sig av enheten ELU/kg som står för Enviromental Load Unit ochen ELU motsvarar ungefär en Euro ( Rydh, C-J., Lindahl, M., Tingström, J. 2002).

7


1.2.5 Miljömålen

Riksdagen antog i april 1999, 15 stycken nationella miljökvalitetsmål och dessa beskriv-er de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingenska vara ekologiskt hållbar. I november 2001 upprättades av riksdagen även 72 nationelladelmål och riktlinjer för hur vi ska nå våra uppsatta miljökvalitetsmål. Det tillkom ävenett 16: e miljökvalitetsmål, ett rikt växt och djurliv, i november 2005. Våra 16 nationellamiljökvalitetsmål är följande (Miljörådet, 2009):

1. Begränsad klimatpåverkan

2. Frisk luft

3. Bara naturlig försurning

4. Giftfri miljö

5. Skyddande ozonskikt

6. Säker strålmiljö

7. Ingen övergödning

8. Levande sjöar och vattendrag

9. Grundvatten av god kvalitet

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård

11. Myllrande våtmarker

12. Levande skogar

13. Ett rikt odlingslandskap

14. Storslagen fjällmiljö

15. God bebyggd miljö

16. Ett rikt växt och djurliv

I Sverige är arbetet med miljökvalitetsmålen uppdelat på en regional och en lokal nivå. Ilänen är det länsstyrelsen som har hand om och anpassar miljökvalitetsmålen på den region-ala nivån. Detta sker efter deras egna förutsättningar som �nns inom regionen. Kommunenansvarar på samma sätt för de miljökvalitetsmål som sker på den lokala nivån. De viktigasteåtgärderna för att vi ska kunna nå miljökvalitetsmålen ska vara uppnådda och genomfördaår 2020. Undantag �nns för det första miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan där

8


man har ända fram till år 2050 på sig att genomföra de uppsatta åtgärderna. Miljön ären internationell fråga vilket innebär att hälften av miljökvalitetsmålen inte kan lösas pånationell nivå. Vatten, luft, fåglar, �skar och kemiska ämnen kan passera både in och ut urlandet över landsgränserna. Detta innebär att vårt arbete med miljö- kvalitetsmålen ocksåär beroende av hur det går för andra länder och deras arbete med miljöfrågor (Borgen,Oppenheimer, Trätt, 2008). Det �nns numera ett internationellt avtal som behandlar detproblem vi har med att luftföroreningar inte stannar vid landsgränser. Detta bildades imars 2009 av 51 parter och förkortas CLRTAP (Miljörådet, 2009).

1.2.6 Stålet och miljön

Llentab producerar stålbyggnader som ska klara av förhållanden som råder utomhus. Stålär ett material som till största delen består av grundämnet järn. För att få fram råjärn somsenare med olika legeringar bildar det vi idag kallar stål reducerar man järnmalm med kol.När man sedan tillsätter egenskapsförbättrande ämnen så bildas legeringar och man får ettrenare och mjukare material som på så vis blir mer lättarbetat och mycket starkt. Att väljastål som byggnadsmaterial medför att man får en byggnad som har hög återvinningsbarhet,är lågemitterande, kan förhindra fuktskador och som även kan tillgodose alla tekniska ochfunktionella krav. Stål är ett mycket hållbart och långlivat material som kan ersätta �eraandra material så som trä, betong och plast. Detta är några av argumenten till att man kananse att stål som byggnadsmaterial är det byggsystem som är bäst miljöanpassat enligtWidman (2001).

Figur 2: Exempel på hur stålets kretslopp kan se ut enligt Widman, miljöspecialist på stålbyg-gnadsinstitutet (SBI).

Den svenska stålindustrin jobbar aktivt med miljöfrågor rörande att öka återvinningenav stålprodukter och e�ektivisera energianvändningen. Inom stålindustrin försöker manhela tiden att utveckla processerna för att råvarorna ska utnyttjas maximalt och att detblir så liten miljöpåverkan som möjligt. Att återvinna stål är förhållandevis tacksamt då

9


kvaliteten inte försämras nämnvärt och man kan använda det till en likadan produkt igen.Vid ståltillverkning påverkas miljön i form av utsläpp av olika ämnen som CO2, NOx, SO2,stoft och organiska föreningar. Koldioxiden kommer främst från järnmalmreduktionen menockså från användning av fossil energi. Kväveoxiderna bildas i koksverken, där järn tas urjärnmalmen, men även i värmningsugnarna. Svaveldioxiden uppkommer däremot ifrån för-bränningen av oljan som sker i koksverket och värmningsugnen. Även stoftet kommer frånkoksverket, medan de organiska föreningarna uppkommer vid lösningsmedelsanvändningen(Jernkontoret).

1.3 Verksamhetsbeskrivning

1.3.1 Företagshistorik

Llentab, Leif Lindblad Entreprenör AB, startades 1972 av Leif Lindblad. Efterhand såväxte företaget på marknaden och de �ck mer och större uppdrag att utföra. Företaget �ckbland annat i uppdrag att bygga ett antal lagerbyggnader i plåt och det var då som den såkallade LLENTAB-hallen trädde fram. Idag ligger huvudkontoret med fabrik i Kungshamn,med över 550 medarbetare i sju länder i Europa och en omsättning runt 1 miljard SEK.Företaget är fortsatt ett familjeföretag.

Den första Llentab-hallen framställdes 1977 och var en båghall gjord av aluminium somfrämst var avsedd för maskinhallar, garage och förrådshallar. 1998 vidareutvecklades dessahallar till mer traditionella stålbyggnader med raka väggar och sadeltak. Detta resulteradei att Llentab-hallarna �ck en större marknad än tidigare eftersom detta gav �er variations-möjligheter. På 1980-talet var efterfrågan av lagerbyggnader stor i Norge på grund av denkraftigt ökande oljeplattformindustrin. Llentab startade då, 1987 ett dotterbolag i Norgeefter ett par års samarbete med ett norskt ställningsbyggarföretag och det �nns i dagslägetplaner på att öppna en �lial i Oslo-området. Ytterligare ett dotterbolag frambringades1992 i Gdansk, Polen. I Polen �nns det ett stort behov av byggnader och detta resulteradei en omfattande export till Polen. Flera lokalkontor har också öppnas runt om i landet medegna konstruktions- och monteringsavdelningar. 2004 öppnade det polska bolaget även ettförsäljningskontor i Kijev, Ukraina. Fler och �er dotterbolag har sedan etablerat sig på oli-ka platser i Europa. I Tyskland öppnades ett 1994, även det liksom Polen som ett säljbolag,1996 öppnades ett i Tjeckiens huvudstad Prag och 2001 ytterligare ett i Danmark.

1.3.2 Företagets a�ärsidé

Llentab har specialiserat sig på att bygga stålbyggnader i storlekar från 100m2 upp till över7000m2 stora. Hela dess tillverkning sker i Kungshamn där de har sitt huvudkontor, mendet �nns även �era försäljningskontor runt om i Sverige. Sedan starten 1972 har Llentabmonterat och levererat över 5000 hallar och detta gör dem till en av de större tillverkar-na av stålhallar i Europa. Av Llentabs försäljning utgörs ca 50% utav utlandsförsäljning

10


som sker via deras dotterbolag. Llentabs verksamhet är mer eller mindre uppdelad i trea�ärsområden: systemhallar, projekthallar samt fackverk.

Systemhallar har en mängd olika variationsmöjligheter, från oisolerade lagerhallar till kon-torsbyggnader med två våningsplan. Systemhallarnas främsta användningsområden är somindustrihall, lagerhall, a�ärsbyggnad eller sporthall. Hallarna kan man välja att få isoleradeeller oisolerade och det �nns ett stort urval av portar, fasadvariationer och färgkombina-tioner m.m. för att tillgodose kundens behov. Man kan även välja olika takkonstruktionerså som sadeltak eller pulpettak och bredden utan mittstolpe kan variera mellan 6 och 50meter. Det är dessa hallar som har utgjort grunden i verksamheten och systemhallarna harfortfarande den största marknaden ute i Europa vad gäller stålhallar. Det är denna hallsom har fått namnet Llentabhallen och den säljs av både huvudkontor och distriktskon-tor. Hallarna är fabrikstillverkade och färdiga att bara monteras upp. Takstolen skruvassamman först på plats vilket gör att den kräver mindre volym vid transporterna.

Projekthallar är ett a�ärsområde som ständigt ökar. På senare tid har �era stora hallaroch hallkombinationer projekteras. Projekthallarna skräddarsys efter kundens önskemåloch försäljning sker i huvudsak av huvudkontoret.

Fackverk är den senaste a�ärsidén som har utvecklats ur projekthallarna och kompletteraralla Llentabs typer av hallar. Fackverken är en bärande konstruktion i stål och används nären �lätt takkonstruktion väger tungt�. Framför allt används dessa fackverk när det �nnsönskemål om att få stora, fria golvytor och stora spännvidder. Dessa fackverkskonstruk-tioner säljs i huvudsak av huvudkontoret i Kungshamn. Beroende på hur önskemålet påhallen ser ut kan man välja mellan olika fackverk. Med ett stålfackverk kan man få en frispännvidd upp till 65 meter, men väljer man ett bågfackverk kan man få en spännvidd påupp till 100 meter.

11


1.3.3 Organisationsschema

Nedan visas företagets organisationsschema så som det såg ut när miljöutredningen genom-fördes.

Figur 3: Organisationsschema för Llentab AB i Sverige.

1.3.4 Områdesbeskrivning och processer

Llentabs område i Kungshamn är relativt stort med �era olika byggnader. Varje byggnadhar sin uppgift med olika processer i som till exempel kontor, svetsning och bockning.Nedan i tabell 1 beskrivs vad som sker i respektive byggnad samt även vad eller vilkakomponenter som går in respektive ut från byggnaden. För områdeskarta se bilaga A.

12


Tabell 1: Beskrivning av byggnader och processer.

Beskrivning av områdetsbyggnader ochverksamhetens processer

IN (Råvaror, insatser) UT (Produkt, avfall,utsläpp)

A: Kontor, konferensrum,matsal, �karum, tre styckenproduktionslinjer. Färgadplåt rullformas till vägg- ochtakplåt, impregnering avtakplåt för att minskakondensutfällning samtkapning av kantplåtar. Menäven lager av färgade coils(plåtrullar).

Färgad plåt,rullformningsolja,impregneringsduk,impregneringskemikalie,vatten, eldningsolja och el.

Pro�lerade vägg- ochtakplåtar, kapade kantplåtar,oljedimma, buller, plåtspill,coilband, använda fat (oljaoch impregnering), plast,kartong, papper, trasigapallar och avloppsvatten.

B: Verkstad, svetsning,målning, skruvning,beskärning av handelsstål,bockning av armeringsjärn,produktionslinje somtillverkar korrugerad takplåt(högpro�l). Reparation avverktyg, maskiner samt ettlitet förråd med kläder ochdylikt som behövs iverkstaden. Här �nns ävenomklädningsrum och matsalför verkstadsarbetarna.

Högpro�lsplåt, handelsstål,rullformningsolja, svetsgas,svetstråd/elektroder,rostskydds- och bättringsfärg,skruv, reservdelar, vatten,eldningsolja och el.

Korrugerad takplåt, svetsadeoch rostskyddsmålade pelareoch ståldetaljer, ihopskruvadeståldetaljer, takstolar, buller,oljedimma, svetsrök, VOC,stål- och träspill, färgburkar,kasserade reservdelar,kartong, tomma gastuber,svetsgaser och avloppsvatten.

C: Lager och packning avskruv, mutter, smådetaljer,fogmedel, fogskum,kem-ankare. Lager av dörrar,fönster och takrännor.Kallager av coils. Bockningav kantplåt från byggnad A.

Kantplåt från byggnad A,olika kemikalier tillbyggplatser, smådetaljer,delar för montering av pallar,eldningsolja och el.

Packade pallar med detaljertill byggplatser, bockadekantplåtar, träspill, emballagei plast och kartong samtplåtband.

D: Sortering av material frånbyggplatser. Lager avarbetskläder, verktyg,maskiner, bättringsfärg m.m.Matsal och omklädningsrum.

Restmaterial, stålspill, diesel,träpallar, farligt avfall, vattenoch el.

Återanvändbart material,stålspill, farligt avfall,träbitar, plastemballage ochavloppsvatten.

E: Kallager. Träpallar, stålpro�ler, oljefat,montagematerial m.m.

13


F: Reparationsverkstad förbil och truck, fordonstvättoch spilloljetank.

Reservdelar, motorolja,glykol, andra oljor,tvättkemikalier, färg, bil- ochtruckbatterier, vatten och el.

Hela fordon, byttareservdelar, farligt avfall:oljeavskiljare, oljeavfall,batterier, däck, plast, metall,utsläpp till vatten, oljeläckagefrån fordon.

G: Gästbostad. El, vatten och städkemikalier. Hushållsavfall ochavloppsvatten.

M: Två styckenproduktionslinjer,hålstansning och pro�leringtill takstolar.

Galvad plåt,rullformningsolja eldningsoljaoch el.

Delar till takstolar, stålspill,tomma oljefat, oljedimma ochbuller.

N: Produktionslinje förbalkar och bockning av olikapro�ler, reparation avhydraulkolvar och förvaringav kopplingssatser.

Galvad plåt,rullformningsoljahydrauloljor, eldningsolja ochel.

Stålpro�ler, stålspill, tommaoljefat, oljedimma och buller.

O: Coilförråd. Förvaring av coils.

P: Matsal samt truckförråd. Vatten och el.

R: Förråd. Förvaring.

S: Coilförråd. Förvaring av coils,eldningsolja.

Vid montering transporteras produkterna till byggplatsen av en extern transport�rma sombeställs inför varje projekt. De färdiga pallarna med det i förväg hopplockade materialetpackas in och transporteras ut till byggplatsen. På plats har den som är byggherre ordnatmed elförsörjning och markarbeten. Det �nns två olika metoder att montera på, antingenmed kranmontage eller hydraullyft. Den ena går ut på att taket höjs upp efterhand ochallt monteras klart del för del. Den andra är mer likt andra byggmetoder där man förstmonterar stommen som sedan bekläds. Maskinerna upphandlas centralt och skickas ut frånlokala depåer och transporteras direkt till platsen. Material som blir över skickas tillbakatill Llentab tillsammans med verktyg, farligt avfall och material som återanvänds så somströ, pallar och pallkragar.

1.3.5 Llentab AB:s miljöarbete

Miljöarbetet har inte riktigt hängt med den snabba tillväxten i företaget. Det har nu upp-märksammats och insatser har gjorts på de viktigaste områdena. Men mycket �nns kvaratt göra. I verksamheten �nns idag möjligheten att sortera ut farligt avfall och vissa frak-tioner av andra material så som trä, kartong, wellpapp, mjukplast och metall. På området

14


i Kungshamn �nns en miljöstation för farligt avfall som hämtas av godkänd transportöroch omhändertagare. Det ska även �nnas med behållare på byggplatserna som det farligaavfallet ska samlas upp i och återföras till Kungshamn för slutligt omhändertagande. Pro-duktionen släpper idag ut svetsrök och avgaser från interna transporter samt tvättvattenfrån fordonstvätten. Llentab är en anmälningspliktig C-verksamhet enligt miljöbalken medSNI-kod 34:80 på grund av tankvolymen på mer än 1m3 hydraulolja. Llentabs tankvolymav hydraulolja och rullformningsolja är ungefär 4m3. Detta medför att de måste lämna in enanmälan till kommunen där de redovisar verksamhetens omfattning och vilken verksamhetsom sker på området. I anmälan ska också redovisas hur stor mängd kemikalier som användssamt hur det förvaras och kontrolleras. Men även vilka utsläpp som sker och i vilken mängd,både vad det gäller luftutsläpp och utsläpp via avlopp samt även deras bullernivåer. Detska även redovisas vilken avfallshantering som �nns, hur stor energiförbrukningen är ochhur stor mängd vatten som förbrukas. Det �nns en vision i verksamheten om att certi�eramiljöarbetet vilket är ett bra redskap för att få ett strukturerat och fungerande miljöarbeteöver tid. Llentab står för hög kvalité och bra service vilket idag oftast innefattas av bramiljöarbete. Llentab vill därför utveckla miljötänkandet i hela organisationen. Att kunnapro�lera sina produkter med en grön image utifrån en hållbar ekologisk utveckling serLlentab som både en konkurrensfördel och som en fördel för vår miljö.

1.4 Lagar och krav

En verksamhet kan ha en rad olika krav på sig från bland annat olika regelverk, kundkravoch branschorganisationer. Det som styr verksamhetens produktion är först och främstkundkraven. Det är vad marknaden efterfrågar som idag styr företag åt olika inriktningarinom branscherna. När man arbetar efter miljöledningsstandarder som ISO 14001 ochEMAS är det viktigt att veta vilken lagstiftning som berör den egna verksamheten. Attfölja miljölagstiftningen är grunden och miniminivån för en verksamhets miljöarbete. Det�nns lagar som måste följas och tyngdpunkten ligger på Miljöbalken med dess förordningaroch föreskrifter.

• Lagar är juridiskt bindande och antas av riksdagen.

• Förordningar är juridiskt bindande och antas av regeringen.

• Föreskrifter är juridiskt bindande och antas av myndighet.

• Allmänna råd/handböcker är endast vägledande dokument och meddelas av myn-dighet (Sandviken, 2005).

Andra krav kan vara standarder inom branschen, myndigheters krav och överenskommelsersamt andra riktlinjer. Det är vanligt förekommande att det �nns överenskommelser mellanmyndigheten och en verksamhet då detta underlättar för båda parter. Arbetsmiljölagen ärett annat tungt regelverk som verksamheter måste följa. En sammanställning av lagar ochkrav som berör Llentab bifogas denna utredning, se bilaga B.

15


2 Metod

2.1 Tillvägagångssätt

Först kartlades företagets processer genom visuell genomgång av verksamheten samtbeskrivningar från ansvariga personer. Utifrån processerna togs så kallade heta punkterfram ur verksamheten. Därefter började insamlingen av data vilket har skett genom in-ventering, intervjuer, enkäter och granskning av företagets verksamheter. Därefter sam-manställdes all inhämtad information och dess kvalitet bedömdes. I de fall där data var full-ständig och miljöaspekten var negativ, viktades den med metoden EPS 2000. Beräkningarhar utförts i de färdiga excell-ark som bifogas Mall för miljöutredning, se nedan. Detta blevsedan underlaget till denna övergripande miljöutredning som genomförts på företaget. Dådet bara är en övergipande miljöutredning har inga fördjupningar gjorts under arbetetsgång. Det �nns nu ett underlag att arbeta med i framtiden som kan utvecklas och jäm-föras under miljöarbetets gång. Projektet fortlöpte under fem månader under tidsperiodenjanuari 2009 till maj 2009. Som hjälpmedel vid genomförandet användes en miljöutred-ningsmall från IVF, Industriforskning och utveckling som heter �Mall för miljöutredning �ett verktyg för att identi�era miljöpåverkan� (Norberg, 2002).

2.2 Omfattning

Miljöutredningen omfattas av Llentabs verksamheter i Sverige, där huvudkontoret medproduktion i Kungshamn utgör den största delen. De försäljningskontor som är lokaliseradepå andra orter i Sverige har räknats med, men då de har en liten miljöpåverkan inomföretaget har ingen tyngd lagts på dem. Utanför Sverige är endast transporterna frånKungshamn till Polen och Tjeckien medräknade samt tjänsteresorna. All annan verksamhetutomlands är avgränsad.

2.3 Avgränsningar

Målet var att göra en övergripande miljöutredning och vi har därför inte gått in djupare pånågra utav företagets miljöaspekter. Endast transporter av galvat stål är medräknat, allaandra transporter som berör inköp är avgränsade. Många inköp går direkt till byggplatsernaoch några till Kungshamn för att senare gå vidare till respektive projekt. Vid inventering avinköpslistor och av verksamheten visade det sig att det fanns väldigt många olika produkter.Därav har bara de som används i stora kvantiteter och med konstaterad miljöpåverkantagits med i utredningen. Verkstad och underhåll har endast beaktats vad gäller kemikalieroch påverkan på mark, vatten och luft. Då inte stålpro�lerna behöver så mycket emballagehar detta avgränsats. Det förekommer även att visst emballage återanvänds från annan deli verksamheten.

16


3 Resultat

Nedan visas det resultat som frambringats under denna miljöutredning. Vi har valt ochlägga de mest miljöpåverkande delarna först för att sedan gå neråt till det som har en litemindre påverkan på miljön.

3.1 Sammanfattning av resultat

Nedan i tabell 2 visas en kort sammanfattning av företagets miljöaspekter med tillhörandeELU-värde. I tabellen ser man tydligt att Llentabs absolut största miljöaspekt är derastransporter följt av energiförbrukningen.

Tabell 2: Sammanfattning av miljöaspekter med dess ELU-värde.Miljöaspekt Mängd/antal/avstånd ELU

Transporter 1 957 708 km 212051659

Kemikalier ca 200 000 liter 89 500 *

Råvaror och komponenter(Enbart galvat stål)

31790 ton 66212,2

Energiförbrukning (el + olja) 2 697 419 kWh 119 156

Avfall och återvinning 810,5 ton -

Olyckor 2 st -

Påverkan på närområdet(Vattenförbrukning)

11 991 000 kg 35 973

Produkterna 350 hallar -

* Vid viktningen har alla kemikalier räknats som olja, på grund av att det �esta kemikalier äroljebaserade, med en densitet på 895 kg/m3 (Jernkontorets energihandbok, 2008).

3.2 Transporter

Transporter bidrar med sina avgaser till växthuse�ekten, övergödning och försurning avvår miljö. De är idag en av våra största bidragande källor och det diskuteras överallt olikalösningar för att minska transportsektorns negativa inverkan. De �esta transporter medföräven en stor förbrukning av olja vilket är en ändlig resurs.

Llentabs verksamhet medför många transporter varje år och i den här utredningen redovisasråvarutransporter av stål, transporter av material och komponenter till och från byggplatseri Sverige. Men även transporter med lastbil av färdiga stålpro�ler från Kungshamn tillsåväl Sverige som till andra länder såsom Polen och Tjeckien och avfallstransporter frånKungshamn samt byggplatserna. Under transporter redovisas även personalens resor tilloch från arbetet samt tjänsteresor.

17


3.2.1 Godstransporter

Llentabs verksamhet bygger på att pro�lera stål som sedan transporteras ut till montage-platser tillsammans med resterande delar för montering av hall. Alla resor med lastbil tilloch från byggplatser är medräknade samt lastbilstransporter och båttransporter för ma-terial som ska till Polen och Tjeckien. För att få en rättvis bedömning mellan inköp- ochprodukttransporter har båtresorna räknats en väg på grund av oprecisa uppgifter angåendeinköpstransporterna. Därför är utsläppsmängder och antal kilometer mindre här i utrednin-gen än vad de är i verkligheten. Alla andra inköp är avgränsade då de antingen går direkttill byggplatserna eller är färdiga produkter som Llentab inte förädlar eller omvandlar.Detta medför att de bara är med under produkttransporterna då de ska till byggplatserna.Vad gäller transporter av maskiner till byggplatserna är även de avgränsade då det oftastär uthyraren som står för transporten. Idag anlitar Llentab Schenker för sina transporterav byggsatser och material från Kungshamn. Schenker är miljöcerti�erade och visar ettmiljömedvetet ansikte utåt. Vad gäller avfallstransporterna så har en genomsnittlig sträc-ka räknats ut där avfallet går till olika platser. För en närmare beskrivning av vart avfalletskickats se bilaga C. Nedan i tabell 3 och 4 redovisas Llentabs årliga resursförbrukning ochutsläpp av godstransporter.

Tabell 3: Årlig resursförbrukning av godstransporter.Transportav

Vikt i ton Tonkilometer Resursförbr.(MWh) (Olja,el)

ELU Fördelningtrans-portmedel*

Råmaterialin

31 790 48188000 3317,56 269 315 55% tåg, 9%tung lastbil,36% båt

Produkterut

32868,5 1, 31 ∗ 1010 2630000 2, 12 ∗ 108 99% tunglastbil, 1%båt

Avfall ut 949,8 2807989 8,46 526 100% tunglastbil

Totalt 65608,3 1, 315 ∗ 1010 2633326,02 2, 12 ∗ 108

* Fördelning av transportmedel utifrån tonkilometer.

18


Tabell 4: Årliga utsläpp från godstransporter.Transportav

Kolväten(kg)

Kolmonoxid(kg)

Kväveoxider(kg)

Partiklar(kg)

Svaveldioxid(kg)Koldioxid(ton)

Råmaterialin

608,46 827,6 11733,38 391,18 6315,89 5, 74 ∗ 105

Produkterut

786490,8 917636,2 7081851,6 131240,8 170 489 6, 82 ∗ 108

Avfall 26,61 2,85 22,87 0,42 0,55 2,2

Totalt 787125,87 918466,65 7093607,85 131632,4 176805,44 6, 82 ∗ 108

3.2.2 Resor till och från arbetet

Personalens resor är bestämda utifrån de personalenkäter som besvarats. I enkäterna skullepersonalen bland annat fylla i hur många av årets arbetade dagar de tog sig till jobbetmed bil, samåkning i bil, kollektiv och/eller cyklade/gick. Hela enkäten �nns med i bilagaD. Beräkningar har grundats på bilar med katalysator och fossilt bränsle som drivmedel.Nedan i tabell 5 visas vilken fördelning det är på personalens resor till och från Llentab.

Tabell 5: Årliga resor till och från Llentab med olika färdmedel.Färdsätt Årlig färdsträcka

(personkilometer)Kommentar angåendemiljöpåverkan

Ensam i bil 271 225,65 Utsläpp av kolväten,koldioxid, VOC, kvävedioxidoch partiklar

Samåkning i bil 144 825 Lägre utsläpp av kolväten,koldioxid, VOC, kväveoxidoch partiklar i förhållande tillensam i bil.

Kollektivt 40 683 Lägre utsläpp av kolväten,koldioxid, VOC, kväveoxidoch partiklar i förhållande tillsamåkning i bil.

Cykel/gång 16 084,35

Totalt 472 778

Resultatet från enkätundersökningen visar att de �esta anställda åker ensam i bil till ar-betet, men också att en stor del går eller cyklar. Nedan i tabell 6 kan man se vilken storskillnad det är på att ta bilen ensam till arbetet i jämförelse med att cykla. Miljöbelast-ningen är betydligt större vid att köra ensam i bil än med något annat färdsätt.

19


Tabell 6: Årliga utsläpp och resursförbrukning från resor till och från arbetet.Färdsätt Årlig

färdsträcka(km)

Kolväten(kg)

Kolmonoxid(kg)

Kväveoxider(kg)

Koldioxid(ton)

Resursför-brukning(MWh)

ELU

Ensam ibil

271 225,65 111 922 95 76,2 284,8 21 506

Samåkning 144 825 30 246 25 20,3 76 3 742

Kollektivt 40 683 4 5 36 2,4 8,9 734

Cykel/gång 16 084,35 0 0 0 0 0 0

Totalt 472 778 145 1174 156 99 370 27 982

3.2.3 Tjänsteresor

Det sker en del tjänsteresor inom verksamheten både med bil och med �yg. Tjänsteresornasom sker är både inom och utanför Sverige. Med bil uppgick tjänsteresorna 2008 till 243510 km och med �yg 203 430 km. Nedan i tabell 7 och 8 visas hur mycket utsläpp somskett med tjänstebilarna respektive med �ygresor under 2008.

Tabell 7: Utsläpp och ELU-tal från tjänstebilarna under 2008.Bil Kolväten

(kg)Kolmonoxid(kg)

Kväveoxider(kg)

Koldioxid(kg)

Energi,olja

SummaELU

Enhet

Utsläpp 9,7404 116,8848 38,9616 41883,72 155846,4 Kg, kWh

ELU 21 39 83 4523 6857 11523 ELU

Tabell 8: Nyckeltal för tjänsteresor samt Llentabs tal.Flyg Kolväten

(kg)Kolmonoxid(kg)

Kväveoxider(kg)

Koldioxid(kg)

Energi,olja

SummaELU

Enhet

Utsläpp 26 120 185 42517 160710 Kg, kWh

ELU 57 40 394 4592 7071 12154 ELU

Här kan man tydligt se att trots att det färdats mer kilometer med bil än med �yg så har�ygresorna fått ett högre ELU-tal än resorna med bil. För att minska sin miljöpåverkanborde man försöka att dra ner på antalet �ygresor så långt det går för att istället väljaandra mindre miljöbelastande färdmedel.

För att jämföra och se om Llentab har en hög respektive låg andel tjänsteresor så �nns detnyckeltal som är framtagna av IVF industriforskning och utveckling för just tjänsteresor.Dessa nyckeltal grundar sig på miljöutredningar från 5 tillverkande företag och visas nedani tabell 9 tillsammans med Llentabs tal.

20


Tabell 9: Nyckeltal för tjänsteresor samt Llentabs tal.Förbrukning Enhet Medelvärde Maxvärde Minivärde Llentab

Tjänsteresor MWh/anställd 1,3 3,5 0,2 1,78

Llentab ligger strax över medelvärdet vad gäller sina tjänsteresor i jämförelse med andraliknande verksamheter, men trots det bör man ändå tänka på hur man väljer att resa itjänsten. Att tjänsteresor kommer att ske går inte att undvika då Llentab har kontor på�era platser i Sverige och även dotterbolag i Europa. Men man kan ändå försöka att tänkapå att planera sina resor så man undviker att åka �era gånger till samma ställe under enkortare period, men även att tänka på alternativa mindre miljöbelastande färdmedel.

3.2.4 Fordon

Inom verksamheten används många fordon, se tabell 10. Främst �nns företagsbilar somkörs till och från, och mellan, byggarbetsplatser. De drar emellanåt på en husvagn somutnyttjas av personalen på byggarbetsplatserna. Det behövs även truckar i produktionenoch de �nns i olika storlekar som drivs av antingen diesel eller el. Idag �nns det dieseltruckarsom är av den större modellen och el-truckar som är av den mindre. De här fordonen bidraräven de till en negativ miljöbelastning. Detta genom sina utsläpp till luft via förbränningav drivmedel eller elanvändning men även i form av material till reservdelar.

Tabell 10: Antal fordon inom verksamheten.Fordonsslag Antal Används till

Företagsbilar 83 Till och från byggplatser

Husvagnar 39 På byggplatser

Dieseltruckar 14 I produktion

El-truckar 23 I produktion

3.3 Kemikalier

Ordet kemikalier behöver inte bara betyda att något är farligt, de kan till och med varanödvändiga för oss. Kemikalier kommer man i kontakt med dagligen då det �nns i bilar,byggnader, kläder och mat. Det �nns dock kemikalier som kan vara mycket farliga både föross människor med även för vår natur och för de djur som lever där (Kemikalieinspektionen,2009).

Llentab har en mängd olika kemikalier inom sin verksamhet. Den kemikalie som användsmest inom verksamheten idag är eldningsolja. Eldningsoljan används för uppvärmning avbyggnaderna, men i framtiden hoppas Llentab på att det ska �nnas tillgång till fjärrvärme

21


som uppvärmningskälla istället. Att använda sig av olja för uppvärmning är inte en bralösning ur miljösynpunkt. Det �nns även en hel del kemikalier i de produkter som Llentabköper in och använder till hallarna. Den färgade plåten som används har polyester-, akryl-,polyuretan- eller epoxylack som innehåller miljöfarliga ämnen. Isoleringen innehåller oli-ka bindemedel som t.ex. formaldehyd och fenoler och sandwichpaneler är limmade medpolyuretanlim.

Llentab förvarar sina kemikalier på speciella ställen i olika godkända skåp som är avsedda förkemikalier. De har även ett speciellt skåp för svetsgasen som är godkänt av räddningstjän-sten. Nedan i tabell 11 visas de kemikalier som förbrukas i störst kvantitet i verksamheten.För en ytterligare och mer komplett kemikalielista se bilaga E.

Tabell 11: Sammanställning över Llentabs mest använda kemikalier.Produktnamn Typ Användning Klassi�cering* Årlig

användning(liter)

Eldningsolja 10,05S

Eldningsolja Föruppvärmning avlokaler

Xn, N 100 000

Shell Gasoil Drivmedel Produktion Xn, F 25000

Shell Citydiesel Drivmedel Produktion Xn, N 25 000

Uniqstansvätska 15

Stansvätska Produktion Xn 20 000

Mison 25 Svetsgas Produktion /bilverkstad

Ej m plikt 10 000

Olika fabrikat Fogmedel +Fogskum

Byggnation Ej m plikt +Xn, F+

11 073

Imprenexgrovtextil

Impregnering Produktion Xn 3 000

Oxygen Svetsgas Produktion /bilverkstad

O 2 500

Sista universal /San&build

Fogmedel Byggnation Ej m plikt 1 800

Tellus 15 Hydraulolja(ute)

Produktion Ej m plikt 1 000

Tellus 46 Hydraulolja(inne)

Produktion /bilverkstad

Ej m plikt 1 000

Primocon YPA984

Färg Montage /produktion

N 1 000

* Ej m plikt = Ej märkningspliktig, Xn = Hälsoskadligt, N = Miljöfarlig, F = Mycket Brandfarlig,F+ = Extremt brandfarlig, O = Oxiderande

22


Llentab använder sig även av en del kemikalier som klassas som miljöfarliga. Nedan i tabell12 listas det miljöfarliga kemikalier (klassi�cering N) som ändvänds i störst kvantiteter.I 4 � under allmänna hänsynsregler i andra kapitlet i Miljöbalken står det att alla sombedriver en verksamhet eller avser att vidta en åtgärd skall undvika att använda sådanakemikalier som kan medföra skada på vår miljö och ska ersättas av andra kemikalier sålångt det är möjligt. Llentab bör därför göra en utredning över sina kemikalier för attse om de eventuellt går att ersätta med andra likvärda kemikalier som uppfyller sammafunktion och som är mindre miljöfarliga.

Tabell 12: Miljöfarliga kemikalier som används i störst kvantitet inom verksamheten.Produktnamn Typ Användning Klassi�cering* Årlig

användning(liter)

Eldningsolja 10,5S

Eldningsolja Produktion Xn, N 100000

Shell CitydieselB5

Drivmedel Produktion Xn, N 25 000

Primocon YPA984

Färg Montering,Produktion

N 1000

Loctite 8005 Smörjmedel Produktion Xi, F+, N 20

Lacknafta Lacknafta Bilverkstad Xn, N 20* Xn = Hälsoskadligt, N = Miljöfarlig, Xi = Irriterande, F+ = Extremt brandfarlig

3.4 Råvaror och komponenter

Llentab förbrukar årligen en mängd olika råvaror och komponenter. Endast de komponen-ter och råvaror som förbrukas i stora mängder är redovisade (tabell 13). Llentab har enegen verkstad där underhåll och reparationer av maskiner och verktyg sker, vilket med-för att det i verkstaden �nns en hel del komponenter och underhållningsmaterial. Inomverksamheten �nns också allt material och alla komponenter som monteringspersonalenbehöver ute på byggarbetsplatserna vilket gör att det �nns en stor mängd olika sorterskomponenter i verksamheten som inte är redovisade här. För en utförligare tabell av deråvaror och komponenter som är i stora kvantiteter se bilaga F.

23


Tabell 13: Årlig förbrukning av råvaror och komponenter (ej kemikalier).

Typ Mängd Tar vägen vart? Kommentar avseendemiljöpåverkan

Galvat stål 18 840 ton Pro�leras och ingår ibyggsats. Ca 2% spill.

Kräver mycket energi vidframställning. Kanåtervinnas.

Lackad plåt 9 700 ton Pro�leras och ingår ibyggsats.


Betongelement 4 136 ton Monteras på byggplats. Cementtillverkning harstora utsläpp avklimatgaser.

Högpro�ls plåt 3 250 ton Pro�leras och ingår ibyggsats.


Isolering 935 ton Ingår i byggsats. Energi vid framställning.

Smidesstål 1200 ton Konstrueras iproduktion, används påbyggplats.

Kräver mycket energi vidtillverkning. Kanåtervinnas.

Skruv M12x37 FZVinkl.mutter o bricka

5 500 000 st Montering av byggsats. Energi vid framställning.

Tak & Vägg Skruv6.3x19 RF

5 000 000 st Montering av byggsats. Energi vid framställning.

Den största delen av inköpen av råvaror och komponenter utgörs av stål. Vid viktningenav råvaror och komponenter har vi därför valt att lägga ihop allt galvat stål och utgåttfrån att det är en fördelning av 98% järn och 2% zink, se tabell 14 nedan.

Tabell 14: Årlig förbrukning av stål med dess ELU-värde.Beståndsdelar Mängd ELU

Järn (Fe) 31154,2 ton 29908,0

Zink (Zn) 635,8 ton 36304,2

Totalt galvat stål 31790 ton 66212,2

Det förbrukas även inom verksamheten en hel del betongelement, se tabell 15 nedan. Be-tongen används på byggarbetsplatserna som mellanbjälklag och sockelelement till hallarna.

24


Tabell 15: Årlig förbrukning av betong med dess ELU-värde.Beståndsdelar Mängd ELU

Cement 535 141 kg 1017*

Ballast sten 1 563 655 kg 6656

Ballast grus 1 764 230 kg -

Tillsatsmedel (�ytande form) 2 481 kg -

Vatten 208 846 kg 627

Spännarmering (Fe) 61 206 kg 58758

Färdig betong 4 135 559 kg 67058*Cementen är viktad utifrån 10% kalksten (naturgrus), 85% lera och 5% gips (ej medtaget pgaavsaknad av data). Detta gör att ELU-värdet för betong är lite lägre än i verkligheten.

3.5 Energiförbrukning

För att minska miljöpåverkan är det inte bara viktigt att tänka på vad man släpper uti naturen i form av luftutsläpp och i avloppet, det är minst lika viktigt att tänka på sinenergianvändning. I Miljöbalkens andra kapitel under allmänna hänynsregler står det i 5 �att man ska hushålla med råvaror och energi samt att man i första hand ska använda sigav förnyelsebara källor. Llentab har olja för uppvärmning av fastigheterna, vilket inte ärfrån en förnyelsebar källa och bör bytas ut till annat uppvärmningssystem så fort det �nnsmöjlighet. El levereras från Fyrstad kraft och inte heller den är enbart från förnyelsebarakällor. Nedan i tabell 16 visas Llentabs årliga förbrukning av el och olja. Den elförbrukningsom uppkommer ute på byggplatserna är inte medräknad här. Detta på grund av att detinte är Llentab som står för den elen utan kunden.

Tabell 16: Llentabs årliga förbrukning av el och olja.Energislag Mängd ELU

Elförbrukning 1 713 530 kWh 39 802

Oljeförbrukning 92m3 (983 889 kWh) 79 354

För att se om tillverkande företag har en hög respektive låg förbrukning av el och oljahar IVF industriforskning och utveckling tagit fram nyckeltal för både el och värme. Dessanyckeltal grundar sig på resultaten från miljöutredningar på nio tillverkande företag (Za-ckrisson, M et al., 2002). Nedan i tabell 17 visas det olika nyckeltalen samt även vilket talLlentab �ck vid uträkningen.

25


Tabell 17: Nyckeltal för energiförbrukning.Energislag Enhet Medelvärde Maxvärde Minvärde Llentab

Värme MWh/anställd 11,2 20,2 5,1 5,5

El MWh/anställd 13,3 26,1 3,6 9,6

Värme + el MWh/anställd 22,8 35,2 10,6 15,1

Resultatet visar att Llentab ligger på en bra nivå i jämförelse med nyckeltalen från andraliknande verksamheter. Eftersom Llentab har 178 stycken anställda i Kungshamn somtillsammans har en elförbrukning på 1 714 MWh så ger det ett tal på 9,6, vilket betyderatt Llentab ligger under medelvärdet och inte har en överdriven stor förbrukning av el.Vad gäller värme så använder Llentab sig av olja och har en förbrukning på 984 MWhsom ger ett tal på 5,5 vilket ligger närmare minimivärdet än medelvärdet. Men här börman ändå ha i bakhuvudet att olja är ett fossilt bränsle och inte det bästa alternativet föruppvärmning av byggnader.

3.6 Avfall och återvinning

Avfallsfrågan blir allt viktigare med tiden och vi blir allt mer medvetna om hur mycketavfall vi genererar och att det ska tas hand om på rätt sätt. Men vad är då egentligenavfall? I miljöbalkens 15 kapitel, 1 �, 1 stycket �nns det en de�nition av avfall som lyder:

�Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskat-

egori och som innehavaren gör sig av med eller är skyldig att göra sig av med.�

Figur 4: EU:s avfallshierarki.

26


Det �nns en rad olika strategier för att minska avfallsproblemet och inom EU har man utar-betat en avfallsstrategi (�gur 4) som man brukar kalla för avfallshierarkin. Avfallshierarkininnebär att man först och främst ska försöka att minimera att avfall uppstår, men äveninnehållet av farliga beståndsdelar. Som ett andra alternativ kommer återanvändning, därman helt enkelt använder produkten på nytt utan att göra om den. Exempel på detta kanvara returglas som återanvänds �era gånger och bara rengörs emellan. Som ett tredje alter-nativ kommer återvinning, där man återvinner avfallet som på så vis ersätter jungfruligamaterial. Ett exempel på detta är glaskross som smälts ner och blir nytt glas. Som fjärdesteg Figur 4. EU:s avfallshierarki i hierarkin kommer energiutvinning, här förbränns detmaterial som inte går att återanvända eller återvinna varav energin ur materialet omhän-dertas. Som ett sista steg och det som man försöker att undvika är bortska�ning av avfall,vilket innebär att avfallet behandlas eller deponeras utan att avfallet används på någotsätt (Persson, 2005).

Llentab genererar en hel del avfall, framför allt i form av stålskrot. Stålskrotet sorteras utoch kommer sedan och hämtas av Stena metall för vidare hantering och återvinning. Under2008 uppkom det även en del aluminiumskrot inom verksamheten trots att det inte ingår iproduktionen. Aluminiumskrotet kom från ett rivningsprojekt inom området. Sorteringenav avfallet på verksamheten är relativt bra men den kan bli mycket bättre. Framför alltsaknas det källsortering i matsalar och �karum. Genom att införa detta så kommer även detavfall som uppstår i dessa utrymmen att omhändertas och nyttiggöras. Ute i verkstäderna�nns det ett antal olika kärl för olika avfall, som exempelvis brännbart och skrot och innepå kontoren sorteras papper för sig. Nedan i en tabell 18 visas verksamhetens källsorter-ade avfall under 2008. För en ytterligare beskrivning av vilket avfall som uppkommer iverksamheten och hur det omhändertas se bilaga C.

Tabell 18: Mängd källsorterat avfall under 2008.

Avfallstyp Mängd (ton) Intern hantering Extern hantering

Oleg Stålskrot 36 574,8 Samlas upp iskrotcontainer.

Materialåtervinning.

Smidesstans 92,04 Samlas upp iskrotcontainer.


Trä 65,64 Samlas på separatplats.

Flisas och användssom bränsle.

Betong, tegel 46 Förvaras på anvisadplats.

Deponering.

Jord och sten 10 Förvaras på anvisadplats.

Deponering.

Komplext skrot förfragmentering

7,08 Samlas upp i anvisadskrotcontainer.


Wellpapp 5,54 Samlas upp i ettseparat kärl.

Återvinning av nyttpapper.

27


Aluminium GammalValsad, Plåt

3,74 Samlas upp i anvisadskrotcontainer.


Aluminium diverse 0,86 Samlas upp i anvisadskrotcontainer.


Däck 0,75 Förvaras på utseddplats.

Material- ochenergiutvinning.

Llentab har även en liten miljöstation där de sorterar sitt farliga avfall i olika tunnoroch fat. I avfallsförordningen (2001:1063), 27�, 1 stycket står det att den som bedriveren verksamhet där farligt avfall uppkommer får inte utan särskilt tillstånd transporteradet farliga avfallet om det överstiger en viss mängd, exempelvis 400 liter oljeavfall per år.Llentab överstiger dessa gränser för �era av avfallssorterna vilket betyder att det självainte får transportera avfallet utan särskilt tillstånd. Eftersom Llentab saknar ett sådanttillstånd måste det farliga avfallet därmed hämtas av en transportör som har detta särskildatillstånd enligt Miljöbalken, Avfallsförordningen (2001:1063), 26�, 1 stycket att köra störremängder farligt avfall. I Llentabs fall är det Rambo AB som kommer och hämtar det farligaavfallet för vidare hantering till rätt omhändertagare. Nedan i tabell 19 visas det farligaavfallet som Rambo AB hämtade under 2008. Här ser man tydligt att det som genererarstörst mängd är deras hantering av spillolja och även absorbent som används för att sugaupp eventuellt oljespill.

Tabell 19: Mängd farligt avfall under 2008.

Avfallstyp Mängd (ton) Intern hantering Extern hantering

Spillolja 2 Samlas upp i enspillojetank.

Spilloljan renas samtenergiutvinning.

Absorbent/�lter 0,87 Samlas upp i ettspeciellt kärl.

Oljebemängdabsorbent

0,46 Samlas upp i ettspeciellt kärl.

Färg, lim, hartser 0,33 Samlas upp i ettseparat kärl.

Destruktion ellerenergiutvinning.

Olje�lter 0,13 Samlas upp i ettseparat kärl.

Energiutvinning avoljerester samtåtervinning avmetallen.

Lösningsmedel 0,13 Samlas upp i ettseparat kärl.

Destruktion ellerenergiutvinning.

Elektronik 0,1 Förvaras i speciellakärl.


28


Andra batterier 0,03 Samlas upp i ettseparat kärl.

Blyåtervinning.

Lysrör,lågenergilampor

0,02 Samlas upp i ettseparat kärl.


Småbatterier 0,02 Samlas upp i ettseparat kärl.

Återvinning till nyabatterier.

Både ute på byggarbetsplatserna och även lite avfall från verksamheten är inte sorteratutan slängs i samma container. Att få en bättre sortering av detta avfall skulle medförastörre återvinning vilket sparar på vår miljö. Nedan visas en tabell över hur mycket avfallsom inte sorteras i verksamheten respektive ute på byggarbetsplatserna.

Tabell 20: Mängd övrigt avfall under 2008.Avfallstyp Mägnd (ton) Intern hantering Extern hantering

Blandatverksamhetsavfall

109,16 Slängs i sammacontainer.

Sortering och vidaretill rätt behandling.

Blandat bygg ochrivningsavfall.

30,1 Slängs i sammacontainer.

Sortering och vidaretill rätt behandling.

3.7 Olyckor

Llentabs verksamheter har genom årens lopp inte genererat några större olyckor. Det somhar inträ�at är ett färgspill på asfalterad väg då några liter färg vältes ut och saneradesdirekt. En annan inträ�ad olycka var ett hydraulaggregat som sprang läck vilket resulteradei att olja hamnade på asfalterad markyta, även det sanerades direkt. Verksamheten sombedrivs har inga stora skaderisker men olyckan kan alltid vara framme. Den största riskenligger i den stora mängd olja som �nns på området. Oljefat kan läcka eller tappas vidbehandling vilket kan leda till utsläpp till mark och vatten. Därför är det viktigt att allakemikalier förvaras på rätt sätt och att all personal har kunskap om omhändertagandet vidolyckor. Införande av rutiner för förebyggande av olyckor och nödlägesberedskap för brandoch miljöolyckor är ett bra verktyg när olyckan är framme. Nedan visas i tabell några avde allvarligaste olycksrisker som �nns inom verksamheten.

29


Tabell 21: Olycksrisker vid Llentab AB:s verksamhet.Process, lokal,annan aktivitet

Olycksrisk Förebyggande avolycksrisk

Rutiner ochinstruktioner

Rullformningsolja tillpro�lerings-processen

Oljespill Förvara oljefat somanvänds iskyddsutrustning.Inga golvbrunnar ilokalen.

Vid behov kontaktaHMS ansvarig ochberörd myndighet.Ta upp spillomedelbart och slängpå avsedd plats.

Hydralolja tillhydralaggregat

Oljespill Förvara oljefat somanvänds iskyddsutrustning.Inga golvbrunnar ilokalen. Får ejhanteras utomhus påej hårdgjord yta.

Vid behov kontaktaHMS ansvarig ochberörd myndighet.Ta upp spillomedelbart och slängpå avsedd plats.

Dieseltank Dieselläckage Placerad åtskillt.Hårdgjord yta ochinvallning runt tank.

Avgränsa läckan.Meddelamiljöansvarig, evräddningstjänst ochmyndighet. Saneraområdet.

Gastuber läcker Explosion Förvaras på lämpligplats samt kontrollav tuber.

Ringaräddningstjänsten.

3.8 Påverkan på närområdet

3.8.1 Vatten och avlopp

Llentabs avloppsvatten leds till kommunens reningsverk. Det �nns ett tjugotal toaletteroch duschar på området, lika många köksbänkar med möjligheter till diskning samt någradiskmaskiner och tvättmaskiner. På området �nns det en verkstad med en fordonstvätt somanvänds av personalen till både företagsbilar och privata bilar. Det uppskattas till i genom-snitt två biltvättar per dag. När man tvättar en bil lossnar det tungmetaller som kadmium,zink, bly, krom samt nickel och tvättkemikalierna innehåller oftast mycket lösningsmedelsom är skadliga för vattenlevande organismer (Nacka kommun, 2008). Det �nns en ol-jeavskiljare kopplad till biltvätten men det sker ingen vidare rening av tvättvattnet innandet går vidare till det kommunala avloppet. På området mellan produktionsbyggnadernaM och N (se karta bilaga A) �nns en oljeavskiljare inkopplad till dagvattenbrunnarna dåoljedropp kan ske från producerade plåtar. Vattnet får inte innehålla mer än ett gramolja per tio liter renat vatten när det lämnar avskiljaren. Allt använt vatten från näm-nda ställen påverkar vattnet som renas i det kommunala reningsverket. Ett kommunalt

30


reningsverk är uppbyggt för att rena sanitärt avloppsvatten först och främst vilket göratt det inte �nns någon rening av kemikalier och tungmetaller. Detta kan förstöra ren-ingsprocessen och de viktiga bakteriekulturer som �nns där, och vattnet kan gå orenatgenom verket (Håll Sverige Rent, 2009). Llentab har redovisat spillvatten till kommunaltavlopp till 5000 m3/år. Tvättkemikalierna som används är med på kemikaliesvepet, vilketär en lista som miljö- och hälsoskyddsnämnden i Göteborg tagit fram med miljögodkändabilvårdsprodukter (Göteborgs stad, 2009).

Nedan i tabell 22 följer en jämförelse från naturvårdsverket (2005) som visar skillnaden påen tvättanläggning med och utan kompletterande rening, som exempelvis ett reningsverk.

Tabell 22: Exempel på utsläpp från personbilstvättar.Parametrar medelvärde(mg/fordon)

Anläggningar med endastoljeavskiljare

Anläggningar medoljeavskiljare ochkompletterande rening

Bly, krom, nickel 13 7,5

Kadmium 0,12 0,04

Zink 129 95

Opolära alifatiska kolväten 23 400 4800

Llentab hade en vattenförbrukning under 2008 som uppgick till 11 991 m3/år se tabell 23.Vid jämförelse med 9 andra företag som IVF gjort där man tagit fram nyckeltal för vat-tenförbrukning, visar det sig att vattenförbrukningen per anställd på Llentab vara ganskastor. Det beror delvis på ett kylaggregat som kyldes med vatten använts. Medelvärdet förnyckeltalet var 26,5m3 och maxvärdet var 56,9m3 (Zackrisson, 2002). Med Llentabs 178anställda i Kungshamn �ck de ett tal på 67,4 m3/anställd.

Tabell 23: Årlig vattenförbrukning.Resursförbrukning Mängd ELU

Vattenförbrukning 11 991 000 kg 35 973

Risker som �nns för utsläpp till vatten är främst om dieseltanken och spilloljetanken skullegå sönder och ett läckage skulle nå en dagvatten- eller avloppsbrunn. För att undvika ochminimera risken för att ett läckage eventuellt når en dagvattenbrunn är det viktigt medrutiner. Llentab har förebyggt att läckage når en brunn genom invallning.

3.8.2 Utsläpp till luft

Det svetsas dagligen i produktionen och det går åt ca 13 000 liter svetsgas per år. Svetsningresulterar ofta i en stor mängd rökgas som kan innehålla partiklar i form av metalloxideroch gaser av marknära ozon, kväveoxider och kolmonoxid. Llentab använder en reducerande

31


svetsgas som minskar farliga ämnen i röken. Ozon är en av de farligaste komponenterna isvetsrök och kan påverka slemhinnor och lungfunktion hos så väl människa som djur. Fler-talet växter tar skada av ozon då deras tillväxt rubbas (IVL, 2009). Llentab har genomförtluftprover på metallinnehåll i svetsningslokalen, se bilaga G. Fler parametrar behöver kom-pletteras för att metallinnehållet ska kunna viktas. Det släpps dagligen ut olika ämnen frånverksamhetens olika aktiviteter, då det saknas rening av röken.

I produktionen används det 14 stycken dieseltruckar som släpper ut avgaser i form avkoldioxid, olika kolväten, kvävedioxid och partiklar. Dieselavgaser består av mycket par-tiklar men det kan minskas med hjälp av bra partikel�lter. Då truckarna även användsinomhus blir koncentrationen högre på vissa områden i produktionen. Det köps in ca 25000 liter diesel till produktionen varje år.

Vid produktionslinjerna används det ca 14 000 liter rullfomningsolja per år för att skyddaplåten och valsarna vid formning och 6000 liter stansvätska för att stansa ut jämna håli plåtarna. Eftersom denna oljebaserade vätska bearbetas bildas det oljedimma. Dennadimma kan ge direkta verkningar på personalen genom hudirritation och luftvägsproblemeller indirekta genom att förstöra ventilationen och öka halkrisken. Luften får en förhöjdhalt av kolväten som även kan vara bundna till metaller och partiklar.

Det används en stor mängd rostskyddsfärg i produktionen, ca 1600 liter. De �esta färger ärlösningsmedelsbaserade vilka är �yktiga och sprids i luften vid användning (KEMI, 2007).

3.8.3 Utsläpp till mark

I verksamheten blir det idag inte några direkta utsläpp till mark från produktionen. Det�nns dock risker i och med att det förvaras stora mängder kemikalier på området. Om oljefatskulle gå sönder är det viktigt att rutiner och skyddsåtgärder �nns så man snabbt kansanera och åtgärda olyckan innan mark tar skada. Detsamma gäller även för dieseltankenpå området. Det �nns nu en hårdgjord yta mellan lokalerna M och N för att förhindra attoljeavfall ska nå dagvatten och grundvatten. Den risken �nns överallt där oskyddade plåtarhanteras eller lagras som blivit överdragna med olja. Hårdgjord yta är det enda som intesläpper igenom läckage av vätska. Asfalt räknas inte som en tillräcklig hårdgjord yta.

32


3.8.4 Buller

Produktionen pågår mellan 05:00 och 24:00 måndag-fredag och även lördag-söndag peri-odvis. Vissa av produktionslinjerna har hög bullernivå under användandet. De delar avlinjerna som alstrar mest buller är inbyggda, t.ex. stansningsprocessen. Extra ljudisoleringär även uppsatt i de här lokalerna och man försöker ha stängda portar så mycket somdet går för att ytterligare minska bullernivån. Ett stort antal truckar används på områdetdagligen för att hämta och lämna stål i produktionen. På en dag anländer ca 10 lastbilar tillverksamheten som lastar och lossar gods. Nedan i tabell 24 och 25 följer en sammanställ-ning av senaste bullermätningen. Mätpunkterna var: 1. Konsumbutik i SV, 2. Fastighet påValberget i SO och 3. Fastighet på Valberget i SO (ÅF-Ingemansson, 2009).

Tabell 24: Bullerpåverkan i tre mätpunkter � dagtid.

Mätpunkt 1 Mätpunkt 2 Mätpunkt 3

Total ekvivalent*ljudnivå i dBA

47 45 50

* Med ekvivalent ljudnivå menas den genomsnittliga ljudnivån under en viss tidsperiod.

Tabell 25: Bullerpåverkan i tre mätpunkter - kväll och natt.

Mätpunkt 1 Mätpunkt 2 Mätpunkt 3

Total ekvivalentljudnivå i dBA

34 17 19

Tabell 26: Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller avseende nyetablerad industri.Områdesanvändning Ekvivalent ljudnivå i dBA Högsta

ljudnivå i dBA

Dag (07-18) Kväll (18-22)helgdag (07-18)

Natt(22-07)

Momentana ljudnattetid (22-07)

Arbetslokaler för ejbullrande verksamhet

60 55 50 -

Bostäder ochrekreationsområden ibostäders grannskapsamt utbildningslokaler(ej natt) ochvårdbyggnader

50 45 40 55

Områden som planlagtsför fritidsbebyggelseoch rörligt friluftsliv

40 35 35 50

33


Det är sidolastaren av märket Irion och tak�äkten på byggnad B som är de största ljudkäl-lorna och de arbetar enbart dagtid. Llentab ligger inom gränsvärdena enligt naturvårdsver-kets riktlinjer tabell 26. Detaljerad tabell över ljudkällor och bullerpåverkan ses i bilagaH.

3.9 Produkterna

Det är Lentab-hallarna som är själva produkten i verksamheten och under år 2008 såtillverkades och monterades det upp omkring 350 stycken hallar runt om i Sverige. Närden färdiga hallen sedan är på plats så bidrar den inte till någon större miljöpåverkanunder sin livscykel. Det är främst under tillverkningsfasen som denna produkt har negativmiljöpåverkan vilket gör Lentab-hallen till en passiv produkt. Hallen i sig ger inga utsläppeller påverkan på mark och vatten, den kräver bara underhåll vilket i sig inte är skadligt förmiljön. Dock kan verksamheten som använder sig av hallen påverka miljön på ett negativtsätt. I och med att hallarna byggs i stål så går det mesta av hallarna att återvinna för attsedan eventuellt användas till nya hallar.

3.10 Resultat personalenkät

Allt som redovisas under resultat personalenkät är sammanställt från besvarade enkätersom personalen har haft möjlighet att svara på under februari - april 2009. Redovisningengrundar sig på 107 stycken svar där utgångspunkten är att 200 personer har tillfrågats.Hela enkäten hittas i bilaga D.

Det visade sig att de �esta åker bil och ofta själva till jobbet. De �esta anledningar somnämns är att det inte �nns något lämpligt kollektivt alternativ eller att de önskar cyklamer men ännu inte börjat. Utsläppsberäkningar på de här resorna redovisas djupare undertransporter. Då Kungshamn ligger lite avskilt från allmänna kommunikationer är andraalternativa färdmedel än den egna bilen svåra att välja. Det �nns ingen ordentlig cykelbanaoch personalen på Llentab bor lite utspritt runt om i kommunen och i grannkommunervilket försvårar samåkning. Figur 5 visar vilket färdsätt personalen reser med och hurmånga personkilometer med respektive färdsätt.

En fråga i enkäten var hur många utskrifter som man gjorde på en vecka. Det visade sigatt det inte görs så många. 60% av de som svarade skrev ut under 50 stycken utskrifteri veckan. Många skrev dock ut enkelsidiga sidor på grund av att �ertalet inte visste hurman skrev ut dubbelsidiga sidor.

För att få en uppfattning om personalens innehav av elektroniska varor och deras vanornär det gäller att spara energi på arbetet frågade vi två frågor angående datorer. Frågornavar om de hade egen dator och om den stängdes av på natten. Hur många som hade egendator visas i �gur 6. De �esta som hade egen dator på arbetet stängde också av den undernatten.

34


Figur 5: Färdsätt och personkm till och från jobbet 2008.

Figur 6: Antal personer som har en dator på arbetet samt om den stängs av på natten.

Den avslutande frågan på enkäten var om det fanns källsortering på arbetsplatsen och omman sorterade. Samtliga ansåg att det fanns källsortering men det var 98% som ansågsig källsortera på arbetsplatsen. Enkäten visade även att personalen tyckte att sorteringsmöjligheterna var större i produktionen än i personalutrymmena.

35


3.11 Värdering av miljöaspekter

FMEA står för Failure Mode and E�ect Analysis och används när man vill utreda vilkamiljöaspekter inom verksamheten som är betydande. Får en miljöaspekt över 20 på pro-dukten av sannolikhet och konsekvens räknas den som en betydande miljöaspekt och börprioriteras vid beslut om åtgärder (IVF-skrift 93816). Sannolikheten baseras på hur oftamiljöaspekten inträ�ar. Sannorlikheten har en skala mellan 2 och 6, där 2 är ytterst os-annolikt och 6 är inträ�ar alltid. Konsekvensen baseras på miljöaspektens ELU-värde ochhar en skala mellan 1 och 10, där 1 är mycket liten miljöpåverkan med max 100 ELU/årmedan 10 är strider mot lagkrav, strängt kundkrav eller miljöpolicy med mer än 1 000 000ELU/år. Nedan i tabell 27 visas endast det miljöaspekter som är betydande och som harfått högst produkt. För en mer utförlig miljö-FMEA se bilaga I.

Tabell 27: Miljö-FMEA.

Flöde/Aktivitet/produkt/tjänst

Kvantitet,�öde

Miljöaspekt ELU Sannolikhet2-6

Konsekvens1-10

S*K 2-60

Transporter

Råmaterial 48 188 000ton km

Resursförbr.Utsläpp till luft

269 315 6 7 42

Produkter 1, 31 ∗ 1010

ton kmResursförbr.Utsläpp till luft.

2, 12 ∗ 108 6 10 60

Tjänsteresor

Med �yg 203 430 km Resursförbr.Utsläpp till luft

12 154 6 5 30

Med bil 243 510 km Resursförbr.Utsläpp till luft

11 523 6 5 30

Resor till och från arbetet

Ensam i bil 372 040,5 km Resursförbr.Utsläpp till luft

29 500 6 6 36

Råvaror och komponenter

Galvat stål, Lackadplat, Högpro�ls plåt

31 790 ton Resursförbr. 66212,2 6 6 36

Resursförbrukning

Förbrukning av eld-ningsolja

92 m3 Resursförbrukning 79 354 6 7 42

Energiförbrukning 1713530kWh

Energiförbrukning 39 802 6 7 42

Vattenförbrukning 11991 kbm Resursförbrukning 35 973 6 7 42

Oljor 17 162 liter Resursförbrukning 7 680 6 4 24

36


4 Miljökvalitetsmålen och Llentab

Llentab är ett industriföretag som tillverkar och monterar stålpro�ler i olika storlekar.Företaget, liksom andra industriföretag påverkar miljön på ett eller annat sätt i olikagrad beroende på vilken verksamhet man uträttar. Llentabs verksamheter påverkar di-rekt miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning,Ingen övergödning, Levande skogar och God bebyggd miljö. Sedan �nns det även en delmiljökvalitetsmål som Llentab påverkar indirekt och dessa är Levande sjöar och vattendrag,Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård. Den störstaorsaken till att Llentab innefattar och påverkar alla dessa miljökvalitetsmål är deras trans-porter som genererar utsläpp i form av koldioxid och kvävedioxider. Inköp från andra ländersamt transporter till och från byggarbetsplatserna bidrar till många kilometer med bådebåt och lastbil. Men även transporterna resulterar i buller som kan leda till olägenheterför människors hälsa. För att man ska kunna nå miljökvalitetsmålen så är det viktigt attman arbetar på en internationell nivå med delmålen. Detta gäller då både myndigheter,konsumenter och även verksamhetsutövare. Llentab har nu tagit sitt ansvar med dennamiljöutredning och även med sitt fortsatta miljöarbete för att jobba mot en hållbar miljö.

37


5 Diskussion

5.1 Övergripande resultat

Llentab faller mitt emellan företagskategorierna tillverkning och byggnation. De är inteenbart ett tillverkande företag och inte heller enbart ett byggnadsföretag. Produktionen somsker vid huvudkontoret i Kungshamn är inte på någon avancerad nivå och kräver inte hellertillstånd från miljödomstolen. Llentab har som så många andra företag engagerats sig i detviktiga arbetet mot en bra miljö. Detta gör att Llentab måste gå igenom sin verksamhetför att utreda var i verksamheten som det kan �nnas betydande miljöaspekter. Detta föratt kunna avgöra vart man ska sätta in åtgärder för att minimera miljöbelastningen. Ioch med denna miljöutredning är nu detta miljöarbete påbörjat. Llentabs mest betydandemiljöaspekt är deras transporter i och utanför Sverige. Transporterna är en svår aspekt attge direkta och konkreta förbättringsförslag till, då det inte �nns bra ersättningsalternativ.Till och från byggarbetsplatser i Sverige och under transporter med färdiga stålpro�ler tillPolen och Tjeckien, kördes det 1, 31 ∗ 1010 tonkilometer under år 2008. Vilket en mycketstor mängd transporter. Då är inte transporter av råvaror och annat material inräknat iden summan. Bara råvarutransporterna av galvat stål uppgår till 48 188 000 tonkilometervilket skulle kunna minskas om man istället enbart köpte stålet från närmare leverantörerän Korea. Tjänsteresorna och resorna till och från arbetet var under 2008 tillsammans 446910 km varav ungefär hälften var �ygresor. Personalens resor till och från arbetet dominerasav att ensam köra i bil. Alla företagsbilar, �ygresor samt personalens resor med bil bidrartill en negativ miljöpåverkan, dock har tjänsteresor med bil och �yg tillsammans mindreELU-värde än personalens resor till och från arbetet.

Det används idag väldigt många olika sorters kemikalier i verksamheten. En del av de mestmiljöbelastande kemikalierna är redan utfasade men �er behöver fasas ut. Reparationer ochunderhåll till så väl maskiner samt byggnader gör behovet av kemikalier stort men detta gåratt samordna bättre. På byggplatserna används det mycket fogmedel och kem-ankare sominnehåller miljöfarliga ämnen. De är inte klassade som miljöfarliga men de innehåller dockfortfarande ämnen som är det. Eldningsoljan är den största miljöaspekten inom kemikalierdå den används i stora mängder och är klassad som miljöfarlig. Eldningsoljan är ett fossiltbränsle vilket ökar den negativa påverkan på miljön avsevärt vid viktning till ELU.

En stor mängd olika komponenter och råvaror används årligen i företaget. De största kvan-titeterna hittar man bland det material som går till byggarbetsplatserna, så som stålpro-�ler, isolering, betongelement, skruv och sandwichpaneler med mera. På området i Kung-shamn är det svetstråd, handelsstål, reservdelar och montagetillbehör förutom galvat stålsom används mest. Det är väldigt många olika produkter som köps in till verksamhetenvarje år. För att det ska bli ett bra miljöarbete på företaget bör en genomgång och revider-ing av artiklar göras för att se om alla artiklar verkligen används. Detta gör att man påett enkelt sätt kan hitta artikeln vid granskningsbehov. Genom viktningen av galvat ståloch betong syns det tydligt hur mycket några av de produkter som Llentab använder sigav i sina hallar påverkar miljön.

38


Llentab har sortering av sitt avfall och det fungerar bra i vissa byggnader. Det �nns enmiljöstation för farligt avfall och avtal med omhändertagare �nns. Det blir mycket stålskrotmen eftersom stålspillet inte kan gå tillbaka in i produktionen måste detta bli avfall. Detär fortfarande mycket blandat avfall som lämnar företaget även om sorteringsmöjligheter�nns.

Verksamheten i Kungshamn förbrukade 11 991 000 kg vatten under 2008, vilket är mycket.Fordonstvätten är en anledning eftersom det är en tvätthall med handtvätt och inte medden nyaste utrustningen. Tvättvattnet från biltvätten går via oljeavskiljare ut i kommunensavloppsnät vidare till det kommunala reningsverket. Det lossnar tungmetaller från fordonvilka idag hamnar i kommunens avlopp och reningsverk. Det släpps ut en del svetsrök ochavgaser från svetsning och truckar i produktionen. Även användningen av färg och oljori produktionen är stor. Vilket leder till att lösningsmedel frigörs och oljedimma bildas ilokalerna som förs vidare ut från lokalerna utan rening. Bullermätning är genomförd ochLlentab klarar riktlinjerna från Naturvårdsverket.

Personalens syn på det be�ntliga miljöarbetet var överlag positiv. De �esta ansåg att detfanns möjlighet till källsortering och de �esta i undersökningen stängde av sina datorerunder nätterna. Det saknades dock kunskap eller möjlighet att skriva ut dubbelsidigasidor.

5.2 Problem och svårigheter

Problem som uppstått under arbetet är bland annat den stora mängd artiklar som Llentabhanterar, då de är ett stort företag med kringverksamheter så som underhåll och repa-rationer. Det har gjort att vi har varit tvungna att avgränsa väldigt många artiklar iutredningen. För att göra en miljöutredning där man inte behöver avgränsa lika mycketråvaror och komponenter krävs det att man gör en livscykelanalys över en hall för att sevad en hall egentligen innehåller. Det har även varit svårt att få fram innehållet i vissa avprodukterna som företaget använder, vilket gjort att de inte har viktats enligt EPS 2000-metoden. Det har också varit problematiskt att på ett rättvist sätt jämföra transporterna,då det vid transporterna för stålinköp bara fanns uppgifter om transporter i en riktningatt tillgå. Transporterna till byggplatser och till Polen samt Tjeckien var alla detaljeratupplistade av Schenker. Även alla transporter av avfall som hämtas av Rambo. Båttrans-porterna är även de räknade enkel väg för att få en rättvis jämförelse. Trots hinder ochsvårigheter så har vi med den informationen vi haft att tillgå gjort en miljöutredning påett så rättvist sätt som möjligt.

5.3 Självkritisk granskning av rapporten

Under denna miljöutredning har det gjorts en hel del beräkningar och det �nns en möjlighetatt uträkningarna inte är helt korrekta. I så fall, hur mycket kan resultatet eventuellt skilja

39


sig om en si�ra ändras i början av någon uträkning? Om man tar transporterna som är denstörsta miljöaspekten i Llentabs verksamhet och den som kan brista mest som exempel:

Tjänsteresorna med bil uppgick år 2008 till 243 510 km och efter uträkning resulterade det iett ELU- värde på 11 523. Om det skulle vara felräknat här på exempelvis 10 000 km skulleELU- värdet förändra sig till 11 996, vilket inte är en väsentlig skillnad. Den skillnadenskulle inte påverka slutresultatet i någon större utsträckning. Om vi i värsta fall har gjorten felräkning på 100 000 km, så blir ELU- värdet betydligt större än tidigare. ELU- värdetskulle då sluta på 16 255, vilket är alltför stor ökning. Att vi skulle ha missräknats med såmycket känns osannolikt med de uppgifter vi fått från företaget. Vi tror inte att eventuellafelräkningar i rapporten påverkat slutresultatet och värderingen av Llentabs miljöaspekter.

Andra felkällor som kan förekomma i arbetet är bristfälliga källor. Vi har granskat källornainnan vi har tagit del av information för att undvika osanning i rapporten. Annat somkan ha uppkommit felaktigt kan vara informationen från företaget. Det känns långsökt attLlentab skulle ha tillhandahållits oss fel uppgifter. De uppgifter som vi fått har vi arbetatmed på bästa sätt för att miljöutredningen ska bli så bra och rättvis som möjligt.

5.4 Förbättringsförslag

Ett av målen med att göra en miljöutredning över sin verksamhet är att man ska kun-na hitta de delar i verksamheten där man behöver sätta in förbättringsåtgärder för attverksamheten ska kunna minska sin miljöbelastning. Nu efter att vi har gått igenom helaLlentabs verksamhet, med tyngdpunkten i Kungshamn där produktionen sker, �nns detvissa förbättringar som vi tycker kan åtgärdas. Vissa av förbättringarna bör ses över pålängre sikt, medan andra är betydligt lättare att åtgärda.

Förslag på förbättringar Llentab kan göra inom sin verksamhet för att minimera sin miljö-belastning:

• Byta ut eldningsoljan mot ett mindre miljöbelastande uppvärmningssystem.

• Planera transport, byggnation och produktion e�ektivare.

• Planera tjänsteresor och välja det minst miljöbelastande färdsättet.

• Inventera och utreda alla miljöfarliga kemikalier för att se vilka som kan bytas utmot mer miljövänliga alternativ.

• Gå igenom och revidera artiklar för att se om allt verkligen behövs för att minimeramaterialanvändning.

• Sortera avfallet bättre, framförallt i personalutrymmen.

• Försöka att minimera mängden spill, och spåra uppkomst av visst avfall.

40


• Göra en livscykelanalys över en hall.

• Miljöutbilda personalen.

• Upphandla kontrakt av grön el.

Om Llentab skulle byta ut sitt uppvärmningssystem skulle deras miljöpåverkan minska be-tydligt, då uppvärmning av lokalerna med olja inte är ett hållbart alternativ ur miljöhänsyn.I dagsläget har Llentab en förbrukning av eldningsolja på 983 889 kWh per år, vilket gerett ELU på 79 354. Skulle det istället byta ut oljan mot exempelvis fjärrvärme skulle detge ett ELU på 26 338, alltså en minskning med mindre än en tredjedel. För att Llentabska kunna ersätta sin eldningsolja mot fjärrvärme är det en förutsättning att det �nnsfjärrvärme i kommunen. I dagsläget �nns inte det, men Llentab har förhoppningar om attdet ska komma ett fjärrvärmesystem inom en snar framtid.

Transporter är den största miljöaspekten hos Llentab. För att minimera den bör manförsöka att planera transporterna så att man inte kör med halvfulla lastbilar utan lastas såmycket som det går i lastbilarna. Det innebär att man även får planera byggnationerna ochproduktionen av hallarna så att man undviker extra körningar för att det saknas materieleller att det skett felleveranser. Detsamma gäller även för tjänsteresorna, där en del resorsker med �yg. Flyg är ett alternativ för långa resor men man bör ha i tanken att undersökaandra mindre miljöbelastande färdmedel som alternativ till �ygresan.

Llentab har många olika sorters kemikalier i verksamheten. Här skulle vi man önska attLlentab gick igenom alla kemikalier för att se om alla verkligen behövs. Llentab behöverockså göra en utredning av de kemikalier som är miljöskadliga för att se om det �nnsmiljövänligare alternativ som har samma funktion. Vi tycker att det �nns ett behov av attkontrollerade alla artiklar i verksamheten för att se om alla verkligen behövs.

Något som saknades inom verksamheten var sortering av avfall. I personalutrymmena �nnsdet ingen sortering och på kontoren sorterades det endast papper. Ute i verkstaden fannsdet olika kärl för olika sorters avfall och det fanns en bra miljöstation för farligt avfall.Vi upplever efter denna miljöutredning är att avfallssorteringen kan bli betydligt bättre.Llentab kan också för att få ner mängden stålavfall försöka att minimera spillet av stålsom uppkommer i verksamheten.

För att få en mer detaljerad och bättre helhetsbild över vilken miljöbelastning som pro-duktionen av en Llentab-hall utgör så rekommenderar vi att man gör en livscykelanalys,då detta inte ingår i en miljöutredning.

För att få med personalen i arbetet med miljöfrågor och få dem att förstå innebörden avdetta arbete rekommenderas att personalen går någon form av miljöutbildning.

Elen som köps är idag inte från enbart förnyelsebara källor. Om man istället köpte grön elskulle företagets miljöbelastning minska ytterligare.

41


5.5 Slutsats

I miljöbalkens andra kapitel allmänna hänsynsregler 2 � står det att:

�Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd

skall ska�a sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller

åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot

skada eller olägenhet.�

Nu efter att vi gjort denna övergripande miljöutredning har Llentab med dess personal fåttytterligare kunskaper om hur deras verksamhet påverkar miljön, vilket sägs i ovanståendeparagraf att företag skall besitta. I och med vår övergripande miljöutredning kan Llentabnu se sina starka och svaga sidor när det gäller miljöarbetet. Llentab kan nu påbörja arbetamed att sätta upp miljömål och strukturera sitt arbete mot ett ledningssystem. Vår troär att det är vanligare och vanligare att företag gör miljöutredningar och kraven frånmarknaden hårdnar hela tiden. Llentab kommer med ett fungerande miljöarbete att vinnamarknadsandelar och få ett starkt konkurrensmedel.

42


6 Källor och referenser

Böcker

• Bennulf, Martin; Johansson, Lisbeth. (1993). Miljöpolitik. Lund: Studentlitteratur.ISBN 91-44-34811-8.

• Berg, G; Svärdh, J; Görman, C; Pernfors, B; Persson, B; Kovacs, L. (1997). Miljöled-ningsGuiden - Steg för steg mot ISO 14000 och EMAS. Stockholm. SIS MiljöforumAB. ISBN 91-88802-18-3.

• Brandt, Nils; Gröndahl, Fredrik. (2000). Miljöe�ekter. Del 4. 4:e upplagan. Stock-holm. KTH. ISBN 91-630-9297-2.

• Borgen, H. Oppenheimer, L. Trä�, U. (2008). Vi lever på jorden. Lanholm: Tre ärtor.

• NUTEK. (2003). Miljöarbete i småföretag �en ren vinst. Stockholm.

• Persson, P-O.(2005). Miljöskyddsteknik- Strategier & teknik för ett hållbart miljösky-dd. Stockholm: Kungliga tekniska högskolan

• Rydh, C-J., Lindahl, M., Tingström, J., (2002). Livscykelanalys- en metod för miljöbedömn-ing av produkter och tjänster. Lund: Studentlitteratur.

• Widman, J. (2001). Stålet och miljön. Stockholm: Stålbyggnadsinstitutet

• Zackrisson, M; Bengtsson, G; Norberg, C. (2002). Mall för miljöutredning - ett verk-tyg för att identi�era företagets miljöpåverkan. 5:e upplagan. Mölndal. IVF Industri-forkning och utveckling AB. ISBN 91-89158-54-7

Webbplatser

• Göteborgs Stad Miljöförvaltningen. (2009). Fordonstvätt och avfettning.

Hämtad: 2009-05-19.

Webbplats: http://www.goteborg.se

• Håll Sverige Rent. (2009). Biltvätt.

Hämtad: 2009-04-23.

Webbplats: http://www.hsr.se/ sa/ node.asp?node=887

• IVF industriforskning och utveckling AB. (2002). Miljöpåverkan.

Hämtad: 2009-04-20.

Webbplats: http://lotsen.ivf.se/KonsLotsen/Bok/Kap3/Miljopaverkan.html

43


• IVF-skrift 93816.

Hämtad: 2009-05-19.

Webbplats: http://extra.ivf.se/lean/pdf/kvalitet/FMEA.pdf

• IVL-Svenska miljöinstitutet. (2009). Miljödata & Datavärdskap.

Hämtad: 2009-04-27.

Webbplats: http://www.ivl.se/vanstermeny/miljodatadatavardskap.4.360a0d56117c51a2d30800064779.html

• Jernkontorets energihandbok. (2008). Energiinnehåll i olja.

Hämtad: 2009-05-05.

Webbplats: http://energihandbok.se/x/a/d/olja/Energinnehall-i-olja-.html

• Jernkontoret. Stål och kretslopp.

Hämtad: 2009-05-07

Webbplats: http://www.jernkontoret.se/stalets_kretslopp/index.php

• KEMI- kemikalieinspektionen. (2007). För en giftfri miljö.

Hämtad: 2009-04-30.

Webbplats: http://www.kemi.se/templates/Page.aspx?id=4885

• Kemikalieinspektionen. (2009). Studerande-KemI.

Hämtad: 2009-04-30.

Webbplats: http://www.kemi.se/templates/Page____2839.aspx

• Miljörådet. (2009). Miljömålsportalen.

Hämtad: 2009-02-12.

Webbplats: http://www.miljomal.se/

• Nacka kommun. (2008). Planerad tillsyn granskning av biltvättar.

Hämtad: 2009-04-23

Webbplats: http://www.nacka.se

• Naturvårdsverket. (2005). Fordonstvättar. Utgåva 1. Naturvårdsverket

• Rambo AB. (2008). Hit går avfallet.

Hämtad: 2009-03-24.

Webbplats: http://www.rambo.se

44


• Sandviken Energi AB. (2005). Miljöutredning. Sandviken.

Plats: j:\allmdata\seabgemensamt\miljö\miljöledning\miljöutredning\miljöutrseab ju-ni05.doc.

• ÅF-Ingemansson. (2009). Llentab Ab, Kungshamn, Externbullerutredning 2009. Göte-borg. Rapport 12-03518-r-A.

Muntliga källor

• Ann-Christin Bergman, HMS-chef, Llentab AB, from 2009-03-04 tom 2009-05-20

• Bo Klang, Verkstadschef, Llentab AB, 2009-03-05

• Leif Larsson, Miljösamordnare, Rambo, 2009-03-27

45


7 Bilagor

A Områdeskarta

B Lagar och krav

C Vart skickas avfallet

D Personalenkät

E Förteckning över Llentabs kemikalier

F Råvaror och komponenter i stora kvantiteter inom verksamheten.

G Luftprov från svetsrök

H Enskilda ljudkällors bullerpåverkan i mätpunkterna under dagtid

I Miljö-FMEA

J ELU-tal

46


A Områdeskarta

47


B Lagar och krav

Lagkrav Beskrivning Tillsynsmyndighet Tillämplighet ochefterlevnad

MB 1 kapMiljöbalkens målochtillämpningsområde

Beskrivning av hurmiljöbalken skaefterlevas för attfrämja en hållbarutveckling

Sotenäs kommun Verksamheten följermiljöbalkens krav

MB 2 kap Allmännahänsynsregler m.m.

1� Bevisbördesregeln Att visa att manföljer det som sägs i2 kap MB

Sotenäs kommun Verksamhetenefterlever dettakapitel så långt detär möjligt

2� Kunskapskravet Säger att de sombedriver enverksamhet skaockså ha kunskaperom densammashälso- ochmiljöpåverkan

Sotenäs kommun De har ska�at sigden kunskap sombehövs för att förståverksamhetenshälso- ochmiljöpåverkan

3� Försiktighet-sprincipen

Att man ska vidtadet försiktighetsmåttsom behövs för attundvika skada ellerolägenhet förmänniskors hälsaoch miljö

Sotenäs kommun Llentab har vidtagitdet försiktighetsmåttsom behövs för derasverksamhet

4� Produktval-sprincipen

Att man skatillämpa produktval-sprincipen och väljaden produkt som ärbäst urmiljösynpunkt

Sotenäs kommun Llentab håller påmed kemikalieinventering för att sevilka kemikalier somska bytas ut ochutfasas

5� Hushållnings- ochkretsloppsprincipen

Att man skahushålla medråvaror och energi

Sotenäs kommun Llentab försöker attminska på spill iproduktionen och deutnyttjar sorteringrelativt bra. Dockanvänds ingaförnybara källor

48


6� Lokaliser-ingsprincipen

Att man väljer denplats som är mestlämpad förändamålet

Sotenäs kommun Verksamheten ärplacerad på enlämplig plats iKungshamnskommun

7� Skälighetsregeln Att man ska väganyttan motkostnaden

Sotenäs kommun Gäller endast omman inte kanuppfylla 2-5 �� och 6�, 1 stycket

8� Skadeansvar-sprincipen

Ansvara för attskadan som skettåtgärdas

Sotenäs kommun Gäller endast omskada sker

9� Stoppregel Om en verksamhetkan föranleda skatrots åtgärder enligtmiljöbalken fårregeringen beslutaom verksamhetenska få bedrivas

Sotenäs kommun Gäller inte Llentab

10� stoppregeln Om en verksamhetär av synnerligbetydelse, även omförutsättningarna ärsådana som anges i9 �

Sotenäs kommun Gäller ej Llentab

MB 5 kapMiljökvalitetsnormeroch miljökvalitets-förvaltning

Säger att miljök-valitetsnormernainte får överskridasoch vilka åtgärdersom måste vidtasom så är fallet

Sotenäs kommun Llentab har gjortutsläppsprover föroch se hur mycketsom släpps ut. Domöverskrider intemiljökvalitetsnormer

MB 6 kapMiljökonsekvens-beskrivningar ochannatbeslutsunderlag

Förklarar när enMKB ska göras ochvad den skainnehålla

Sotenäs kommun Gäller endast vidtillbyggnad ellerändrad verksamhet

49


MB 9 kap Miljö-farligverksamhet ochhälsoskydd

Behandlar särskildabestämmelser förmiljöfarligaverksamheter och förhälsoskydd

Sotenäs kommun Då verksamheten äranmälningspliktigoch klassas sommiljöfarlig måsteLlentab följa 9 kapMB. Det krav somställs på domefterlevs

MB 10 kapVerksamheter somorsakar miljöskador

Beskriver hur mangår till väga vidmiljöskador

Sotenäs kommun Gäller endast omdet sker någon formav miljöskada

MB 14 kap Kemiskaprodukter ochbiotekninskaorganismer

Behandlarskyldigheter hos detsom behandlarkemiska produkter

Sotenäs kommun Då Llentab har enmängd kemikalierhar dom skyldighetatt följa dessaförpliktelser i 14 kapMB

MB 15 kap Avfalloch producentansvar

Beskriver hur och påvilket sätt man skabehandla sitt avfall

Sotenäs kommun Verksamhetengenererar en mängdavfall under året ochär då tvungen attfölja detta kapitlet.Dock kan det bliförbättringar påderasavfallssortering

MB 16-25 kap Behandlar prövningav mål och ärenden

Sotenäs kommun Blir endast aktuelltvid prövning

MB 26-28 kap Beskriver hurtillsynen avverksamheter går tilloch genomförs

Sotenäs kommun Gäller verksamhetendå den ärallmänningspliktigoch har kommunensomtillsynsmyndighet

MB 29-30 kap Behandlarstra�bestämmelseroch miljösanktion-savgifter

Sotenäs kommun Blir endast aktuelltvid miljöbrott

50


Förordning(2001:527) ommiljökvalitetsnormerför utomhusluft meddess föreskrift

Gränsvärden förolika ämnen, kontrollav föroreningsnivåersamtåtgärdsprogram

Sotenäs kommun Gäller för detverksamheter somhar någon form avutsläpp och råd förhur den skatillämpas

Förordning(2004:675) omomgivningbuller

Beskrivning av huromgivningsbullerinte ska påverkamänniskors hälsa

Sotenäs kommun Verksamhetengenererar buller, hargjort åtgärder föratt minska dessasamt enbullerutredning somvisar att det inteöverskrider nivåerna

Förordning(1998:905) ommiljökonsekvens-beskrivningar meddess föreskrift

Behandlarbedömning ombetydandemiljöpåverkan

Sotenäs kommun Gäller endast vidtillbyggnad och/ellerändring avverksamheten

Förordning(1998:899) ommiljöfarligverksamhet ochhälsoskydd med dessföreskrift

Förklarar om enverksamhet behövertillstånd eller ej ellerom den äranmälningspliktsamt SNI-koder

Sotenäs kommun Berör Llentab dådom äranmälningspliktiga

Förordning(2007:667) omallvarligamiljöskador

Behandlarbedömningar avmiljöskador

Sotenäs kommun Berör endastLlentab vid eneventuell miljöskada

Avfallsförordning(2001:1063) meddess föreskrift

Gäller avfall ochdess hantering samtEWC-koder

Sotenäs kommun Gäller alla som haryrkesmässighantering av avfalloch då även Llentab

Förordning(1997:645) ombatterier

Talar om hur manska hantera uttjäntabatterier

Sotenäs kommun Gäller verksamheteneftersom dom harbatterier som avfall

Förordning(1993:1268) omspillolja

Talar om hur manska hantera spillolja

Sotenäs kommun Gäller verksamheteneftersom degenererar en mängdspillolja varje år

51


Förordning(1998:900) omtillsyn enligtmiljöbalken meddess föreskrift

Behandlarmyndighetens ansvaroch åligganden

Sotenäs kommun Gäller Llentabeftersomverksamheten krävertillsyn

Förordning(1998:901) om verk-samhetsutövarensegenkontroll meddess föreskrift

Vad som ska �nnasmed i egenkontroll-programmet

Sotenäs kommun Eftersom Llentab äranmälningspliktigmåste de ha enegenkontroll ochberörs då av dennaförordning

Plan- och bygglagen,SFS 1987:10

Innehållerbestämmelser avplanläggning avmark och vatten ochom byggande

Byggnadsnämnden Berör Llentab dåhallarna skamonteras upp påplats

Arbetsmiljölagen,SFS 1977:1160

Beskriver hur manska undvika ohälsaoch olycksfall iarbetet och uppnåen bra arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket Gäller allaverksamheter och dåäven LLentab attman ska uppnå engod arbetsmiljö

Lag om brandfarligaoch explosiva varor,SFS 1998:868

Syftet är attförhindra brand ochexplosion samtförebygga ochbegränsa skador.

Byggnadsnämden,Räddningtjänsten,Plisen

Gäller Llentab dådet hanterarbrandfarliga ochexplosiva varor.

Förordningen ombrandfarliga ochexplosiva varor, SFS1998:1145

Förklaring av vadsom räknas sombrandfarligarespektive explosivavaror och dessa skahanteras.

Byggnadsnämden,Räddningtjänsten,Plisen

Gäller Llentab dådet hanterarbrandfarliga ochexplosiva varor.

52

Miljöutredning Llentab ABC

Vart

skickasavfallet

Avfallstyp

Mängd

(ton)

Intern

hantering

Farligt

av-

fall?

Transportör

OmhändertagareOrt

Avstånd

(km)

Transportsätt

Behandlingetc

Kostnad

(kr)

Spillolja

2Sam

lasuppi

en spillojetank

JARam

boAB

Reci

Göteborg

130

3Spilloljan

renas

samt

energiutvinning

1170

Oljebem

ängd

absorbent

0,46

Sam

lasuppi

ettspeciellt

kärl

JARam

boAB

Reci

Göteborg

130

3-

2736

Absorbent/

�lter

0,87

Sam

lasuppi

ettspeciellt

kärl

JARam

boAB

Reci

Göteborg

130

3-

5226

Olje�lter

0,13

Sam

lasuppi

ettseparat

kärl

JARam

boAB

Ragnsells

Halmstad

267

3Energiutvinningav

oljerester

samt

återvinningav

metallen

1048

Färg,

lim,

hartser

0,33

Sam

lasuppi

ettseparat

kärl

JARam

boAB

Rangsells,

SAKABeller

Reci

Halmstad,

kumla

eller

Göteborg

228

3Destruktioneller

energiutvinning

3270

Lösningsmedel

0,13

Sam

lasuppi

ettseparat

kärl

JARam

boAB

Rangsells,

SAKABeller

Reci

Halmstad,

kumla

eller

Göteborg

228

3Destruktioneller

energiutvinning

1640

Lysrör,

lågenergil-

ampor

0,02

Sam

lasuppi

ettseparat

kärl

JARam

boAB

El-kretsen

Jylland,

Danmarksamt

Hasopor,

Norge

365

3Materialåtervinning

Info

saknas

Småbatterier

0,02

Sam

lasuppi

ettseparat

kärl

JARam

boAB

Rangsells,

SAKABeller

Reci

Halmstad,

kumla

eller

Göteborg

228

3Återvinningtill

nyabatterier

Info

saknas

Wellpapp

5,54

Sam

lasuppi

ettseparat

kärl

NEJ

Ram

boAB

HAIndustri

ellerStena

Trollhättan

ellerSkara

893

Återvinningav

nytt

papper

3738

Blandat

verksamhet-

savfall

109,16

-NEJ

Ram

boAB

--

-3

Sorteringoch

vidaretillrätt

behandling

160451

Däck

0,75

Förvaraspå

speciellplats

NEJ

Ram

boAB

Ragnsells

Däckåtervin-

ning

Göteborg

130

3Material-och

energiutvinning

80

Elektronik

0,1

Förvarasi

speciellakärl

JARam

boAB

Kusakoski

Vetlanda

353

3Materialåtervinning

800

53

Miljöutredning Llentab ABJord

och

sten

10Förvaraspå

speciellplats

NEJ

Ram

boAB

Ram

boAB

Sivik,Hogenäs,

Hästesked

och

Tyft.

53

Deponering

2000

Betong,

tegel

46Förvaraspå

speciellplats

NEJ

Ram

boAB

Ram

boAB

Sivik,Hogenäs,

Hästesked

och

Tyft.

53

Deponering

230552

Trä

65,64

Sam

laspå

separat

plats

NEJ

Ram

boAB

Ram

boAB

Ram

boAB

53

Flisasochanvänds

som

bränsle

25968

Blandat

bygg

och

rivningsav-

fall

30,1

Alltslängi

samma

container

NEJ

Ram

boAB

Info

saknas

Info

saknas

Info

saknas

3Sorteringoch

vidaretillrätt

behandling

Info

saknas

Andra

batterier

0,03

Sam

lasuppi

ettseparat

kärl

JARam

boAB

Boliden-

Bergsoe

Landskrona

363,4

3Blyåtervinning

Info

saknas

Oleg

Stålskrot

36574,8

Sam

lasuppi

skrotcon-

tainer

NEJ

Stena

Recykling

AB

Stena

RecyklingAB

Uddevalla

603

Materialåtervinning

Info

saknas

Smidesstans

92,04

Sam

lasuppi

skrotcon-

tainer

NEJ

Stena

Recykling

AB

Stena

RecyklingAB

Uddevalla

603


Info

saknas

Kom

plext

skrotför

fragmenter-

ing

7,08

Sam

lasuppi

skrotcon-

tainer

NEJ

Stena

Recykling

AB

Stena

RecyklingAB

Uddevalla

603


Info

saknas

Aluminium

Gam

mal

Valsad,Plåt

3,74

Sam

lasuppi

skrotcon-

tainer

NEJ

Stena

Recykling

AB

Stena

RecyklingAB

Uddevalla

603


Info

saknas

Aluminium

diverse

0,86

Sam

lasuppi

skrotcon-

tainer

NEJ

Stena

Recykling

AB

Stena

RecyklingAB

Uddevalla

603


Info

saknas

54


D Personalenkäten

UNDERLAGSENKÄT FÖR MILJÖUTREDNING PÅ LLENTAB AB

Personal enkät angående resvanor och miljö hos Llentab.

Denna enkät har skickats ut till dig för att vi har fått i uppdrag att göra en miljöutredningav Llentab AB:s verksamheter i Sverige. Detta innebär att vi kommer att göra en utred-ning av företagets miljöaspekter. Därefter kommer vi sedan att titta på vilka betydandemiljöaspekter verksamheten har. Vi skulle vara mycket tacksamma om du tog dig tid ochfyllde i denna enkät.

Hur reste du till och från jobbet under 2008?

Färdsätt Antal dagar(av 250 dagar)

Jag åkte inte till jobbet (semester, sjukdom, tjänsteresa etc.) . . . . . . . . . . . . . . . .Egen bil . . . . . . . . . . . . . . . .Samåkning i bil . . . . . . . . . . . . . . . .Kollektivt . . . . . . . . . . . . . . . .Cykel/gång . . . . . . . . . . . . . . . .Hur många km är det mellan arbetet och ditt hem? . . . . . . . . . . . . . . . .

Är det något du skulle vilja förändra med ditt sätt att resa till jobbet?

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

55


Hur många utskrifter gör du på en vecka?

© Under 50 st © 50-200 st © 200-350 st © över 350 st

Hur stor del är dubbelsidiga?

© 0-25% © 25-50% © 50-75% © 75-100%

Har du egen dator på jobbet? © Ja © NejOm ja, stängs den av på natten? © Ja © NejFinns det källsortering på jobbet? © Ja © NejSorterar du? © Ja © Nej

Om du �ck göra en miljöförbättring inom verksamheten vad skulle det vara?

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Placeringsort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Avdelning: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Tack för visat intresse!! // So�a och Kristin

56

Miljöutredning Llentab ABE

FörteckningöverLlentabAB:skemikalier

Produktnam

nTyp

Användning

Leverantör/

Tillverkare

Klassi�cering

*Lager

(liter)

Årligan-

vändning

(liter)

Eldningsolja

10,05S

Eldningsolja

För

uppvärmning

avlokaler

Kungshamns�skarna

ABSvenskaShell

Xn,

NUppgift

saknas

100000

ShellGasoil

Drivm

edel

Produktion

Kungshamns�skarna

ABSvenskaShell

Xn,

F3000

25000

ShellCitydiesel

Drivm

edel

Produktion

Kungshamns�skarna

ABSvenskaShell

Xn,

N3000

25000

CBSrullformn-

ingsolja

Rullform

ningsolja

Produktion

CarlBechem

Xn

180

14000

Mison

25Svetsgas

Produktion/

bilverkstad

AGAGas

Ejm

plikt

500

10000

Siliconasilpruf

Fogm

edel

Byggnation

Bysstem

aEjm

plikt

2500

7200

Uniq

stansvätska15

Stansvätska

Produktion

TribotecAB

Xn

1000

6000

Imprenex

grovtextil

Impregnering

Produktion

Herdins

Färgverk

Xn

253000

Imprenex

outdoor

NoC

onDrop-plåt

Byggnation/

produktion

Herdins

Färgverk

Xn

100

3000

Oxygen

Svetsgas

Produktion/

bilverkstad

AGAGas

O200

2500

Sistauniversal

/San&

build

Fogm

edel

Byggnation

Henkel

Ejm

plikt

500

1800

Tellus15

Hydraulolja

(ute)

Produktion

ABSvenskaShell

Ejm

plikt

400

1000

57

Miljöutredning Llentab ABTellus46

Hydraulolja

(inne)

Produktion/

bilverkstad

ABSvenskaShell

Ejm

plikt

400

1000

Primocon

YPA

984

Färg

Montage

/produktion

Norden

N170

1000

HVU

Kem

ankare

Byggnation/

montage

Hilti

Xi

300

950

Sika

boom

-SFogm

edel

Byggnation

Sika

SverigeAB

Xn,

F300

900

Sika�ex15

LM

Fogm

edel

Byggnation

Sika

SverigeAB

Ejm

plikt

200

840

Acetylen

Svetsgas

Produktion/

bilverkstad

AGAGas

F+

100

750

Teknolaccombi

128

Färg

Montage

/produktion

Norden

Xn

100

500

Mobil10W

-40

Motorolja

Produktion/

bilverkstad

ExxonMobilLubr.

Ejm

plikt

200

350

Sandtex

nuretanolja

Oljebehgolv

Produktion

Nordsjö

Ejm

plikt

100

350

Gasol

Värmning,truck

Produktion

AGAGas

F+

55330

NordicCoat

AK40

Färg

Byggnation/

produktion

Norden

Xn

Uppgift

saknas

200

Touch

upspray

Bättringsfärg

Byggnation/

bilverkstad

Norden

Xi,F+

300

200

Sika�ex221

Fogm

edel

Byggnation

Sika

SverigeAB

Xn

30180

HiltiCF-1

B2

Montageskum

Fogskum

Byggnation

Hilti

XN,F+

20112,5

Texam

aticIC

7045E

Transmissionsolja

Produktion/

bilverkstad

Preem

Petroleum

Ejm

plikt

40100

Rimula

15W-40

Dieselmotorolja

Produktion/

bilverkstad

ABSvenskaShell

Ejm

plikt

40100

58

Miljöutredning Llentab ABPolarvätska

konc

Spolarvätska

Bilverkstad

Preem

Petroleum

/Kungshamns�skarna

F40

100

Color

Spray

(�llin)

Bättringsfärg

Byggnation/

produktion

Norden

Xi,F+

25100

Kylarglykol

Frostskydd

Bilverkstad

Kungshamns�skarna

Xn

20100

Smartsolve

Avfettningsmedel

Produktion

Smartab

Xn

75100

CorenaP68,

100,150

Kom

pressorolja

Produktion

ABSvenskaShell

Ejm

plikt

2060

Förkortningarna

iklassi�ceringenstår

för:

•Ejm

plikt=Ejmärkningspliktig

•Xn=Hälsoskadligt

•N=Miljöfarlig

•F=MycketBrandfarlig

•F+=Extremtbrandfarlig

•O=Oxiderande

•Xi=Irriterande

59


F Råvaror och komponenter i stora kvantiteter inom

verksamheten

Typ Mängd Tar vägen vart? Kommentar avseendemiljöpåverkan

Galvat stål 18 840 ton Pro�leras och ingår ibyggsats. Ca 2%spill.


Lackad plåt 9700 ton Pro�leras och ingår ibyggsats


Högpro�ls plåt 3250 ton Pro�leras och ingår ibyggsats


Skruvförband M12x37FZV inkl.mutter obricka

5 500 000 st Montering avbyggsats

Energi vid framställning

Tak & Vägg Skruv6.3x19 RF



Innerskruv 6.3x19 FZB 2 500 000 st Montering avbyggsats


Borrskruv 4.8x20 RF 1 000 000 st Montering avbyggsats


Fransk Träskruv 8x25FZV



Takavvattning 97 600 kg Ingår i byggsats Energi vid framställning

Taksäkerhet 70213 kg Ingår i byggsats Energi vid framställning

Isolering vägg 316 628 kg Ingår i byggsats Energi vid framställning

Isolering vägg brandskalmursskiva

133 110 kg Ingår i byggsats Energi vid framställning

Isolering tak lösull 110 000 kg Ingår i byggsats Energi vid framställning

Isolering tak rulla ut 98 055 kg Ingår i byggsats Energi vid framställning

Isolering tak stenull 276 819 kg Ingår i byggsats Energi vid framställning

Färdig takentreprenad(PVC, EPS, folie,mineralull)

190 000 m2 Monteras påbyggplats

Innehåller �era olikamaterial varav PVC är frånfossil källa

Sandwichpanelermineralull

11421 m2 Monteras påbyggplats


Sandwichpaneler 73900 m2 Monteras påbyggplats

Kräver mycket energi vidframställning

60


Betongelement 4 135 560 kg Monteras påbyggplats

Cementtillverkning harstora utsläpp avklimatgaser

Takplast 52 220 lm Ljusgenomsläpp påtak, köps i löpmeteroch monteras påbyggplats

Innehållerglas�berarmeradpolyester.Fossil källa.

Fast ljusgenomsläpp 64 st Ljusgenomsläpp somköps i fasta delaroch monteras påbyggplats

Kräver mycket energi vidtillverkning

Smidesstål 1200 ton Konstrueras iproduktion, användspå byggplats


Lödtråd 10 ton Lödas vid svetsning Kräver mycket energi vidtillverkning

Brandventilationer 252 st Monteras påbyggplats

Entré och branddörr 116 st Monteras påbyggplats


Industridörr aluminium 760 st Monteras påbyggplats

Kräver mycket energi vidtillverkning

Kan återvinnas Portar 254 st Monteras på byggplats

Fönsterband ochfasadpartier i glas

2600 m2 Monteras påbyggplats

Glasframställning ger svaveloch koldioxidutsläpp

Trä/aluminium fönster 1735 st Monteras påbyggplats

Glasframställning ger svaveloch koldioxidutsläpp.Aluminiumframställningkräver mycket energi

Entrétak 11 st Monteras påbyggplats

Kräver mycket energi vidtillverkning. Kan återvinnas

Cylindriska spiralborr 12 424 st Används påbyggplats


Skruv, mutter, brickoroch dyl. Montage

26 753 st Används påbyggplats


Maskiner och verktyg.Montage

3 290 st Används påbyggplats

Olika maskiner somförbrukar el och därmedbatterier.

61


G Luftprov svetsrök

62


H Enskilda ljudkällors bullerpåverkan i mätpunkterna

under dagtid

Källa nummer Ljudkälla Mätpunkt 1 Mätpunkt 2 Mätpunkt 3

1 Stans vid linje 3 8 11 9

2 Stans vid linje 3vid glasfönster

29 9 8

3 Galler i fasad 16 4 12

4 Galler i fasad 13 0 11

5 Stans i hus A viafönster

23 11 0

6 Port tillhydraulik

11 18 15

7 Linde truck 17 25 24

8 Irion sidolastare 43 40 47

9 Swetruck lossning 40 25 25

10 Lindetruck 27 25 36

11 Lindetruck 17 21 36

12 Stans vid linjerna2 0ch 7, hus N

0 10 22

13 Fläkt på tak 36 42 45

14 Mitsubishi truck 40 26 28



17 Lastbilar kör ut 28 12 9

18 Lastbilar kör in 14 22 22

Total ekvivalent ljudnivå i dBA 47 45 50

Med ekvivalent ljudnivå menas den genomsnittliga ljudnivån under en viss tidsperiod. Detär den vanligaste metoden att ange ljudnivå inom tra�k- och industribuller. Ljudbidragenfrån alla bullerkällor har adderas logaritmiskt (ÅF-Ingemansson, 2009).

63

Miljöutredning Llentab ABI

Miljö

FMEA

Flöde/Aktivitet/

produkt/tjänst

Kvantitet,

�öde

Miljöaspekt

ELU*

Stridermot

lagkrav

Sannolikhet

2-6

Konsekvens

1-10

S*K

2-60

Betydande

miljöaspekt

Transporter

Råm

aterial

48188000ton

kmResursförbr.

Utsläpptillluft

269315

Nej

67

42Ja

Produkter

1,3

1∗

1010ton

kmResursförbr.

Utsläpptillluft.

2,1

2∗

108

Nej

610

60Ja

Avfall

2807989ton

kmResursförbr.

Utsläpptillluft

526

Nej

62

12Nej

Tjänsteresor

Med

�yg

203430km

Resursförbr.

Utsläpptillluft

12154

Nej

65

30Ja

Med

bil

243510km

Resursförbr.

Utsläpptillluft

11523

Nej

65

30Ja

Resortillochfrånarbetet

Ensam

ibil

372040,5km

Resursförbr.

Utsläpptillluft

29500

Nej

66

36Ja

Sam

åkningibil

171785km

Resursförbr.

Utsläpptillluft

6811

Nej

63

18Nej

Kollektivt

50986km

Resursförbr.

Utsläpptillluft

920

Nej

62

12Nej

Råvarorochkomponenter

Galvatstål,Lackad

plat,Högpro�lsplåt

31790ton

Resursförbr.

66212,2

Nej

66

36Ja

Handelsstål

1200

ton

Resursförbr.

Nej

63

18Nej

Lödtråd

10ton

Resursförbr.

Nej

62

12Nej

Resursförbrukning

Förbrukningav

eldningsolja

92m

3Resursförbrukning

79354

Nej

67

42Ja

Energiförbrukning

1713530kW

hEnergiförbrukning

39802

Nej

67

42Ja

Vattenförbrukning

11991kbm

Resursförbrukning

35973

Nej

67

42Ja

Pappersförbrukning

576kg

Resursförbrukning

46,1

Nej

61

6Nej

Oljor

17162liter

Resursförbrukning

7680

Ja,om

det

kommer

uti

markoch

vatten

64

24Ja

Avfall

64

Miljöutredning Llentab ABSpillolja

2ton

?Ja,om

det

inte

sorteras

27

14Nej

Oljebem

ängd

absorbent

456kg

?Ja,om

det

inte

sorteras

35

15Nej

Absorbent/�lter

871kg

?Ja,om

det

inte

sorteras

35

15Nej

Olje�lter

131kg

?Ja,om

det

inte

sorteras

23

6Nej

Färg,

lim,hartser

327kg

?Ja,om

det

inte

sorteras

34

12Nej

Lösningsmedel

128kg

?Ja,om

det

inte

sorteras

23

6Nej

Lysrör,

lågenergilampor

120st

?Ja,om

det

inte

sorteras

22

4Nej

Småbatterier

20kg

Innehåller

tungm

etaller

Ja,om

det

inte

sorteras

22

12Nej

Wellpapp

5,54

ton

?Nej

22

12Nej

Blandat

verksamhetsavfall

109,16

ton

?Nej

64

24Ja

Däck

4st

?Ja,om

det

inte

sorteras

21

4Nej

Elektronik

100kg

Innehåller

tungm

etaller

?Ja,om

det

inte

sorteras

33

12Nej

Jord

ochsten

10ton

Naturresurser

?Nej

22

10Nej

Betong,

tegel

46ton

Krävermycket

energi

vid

fram

ställning

?Ja,om

det

inte

sorteras

23

15Nej

Trä

65,64ton

Naturresurs

?Nej

22

10Nej

Blandat

bygg

och

rivningsavfall

30,1

ton

?Ja,om

det

inte

sorteras

63

18Nej

Andra

batterier

2st

Innehåller

tungm

etaller

?Ja,om

det

inte

sorteras

22

4Nej

Resursförbrukning

Dator

70st

Energiförbrukning

?Nej

Delav

energiför-

brukningen

Skrivare

15st

Energiförbrukning

?Nej

��

Kyl/Frys

10st

Energiförbrukning

?Nej

��

Microvågnsugn

11st

Energiförbrukning

?Nej

��

65

Miljöutredning Llentab ABTe/ka�emaskin

6st

Energiförbrukning

?Nej

��

Kapningslinjer

2st

Energiförbrukning

?Nej

��

Produktionslinjer

9st

Energiförbrukning

?Nej

��

Svetsar

9st

Energiförbrukning

?Nej

��

Bockningsmaskiner

11st

Energiförbrukning

?Nej

��

Borrm

askiner

4st

Energiförbrukning

?Nej

��

Ventilation/F

läcktar

48st

Energiförbrukning

?Nej

��

Eltruckar

20st

Energiförbrukning

?Nej

��

Radio

6st

Energiförbrukning

?Nej

��

Liftanordningar

16st

Energiförbrukning

?Nej

��

Tvättmaskin

2st

Energiförbrukning

?Nej

��

Toner

20st

Resursförbrukning

?Nej

��

Pärmar

500st

Resursförbrukning

?Nej

��

Plast�ckor

3000

stResursförbrukning

?Nej

��

Utsläpp

Svetsrök

10000

m3

Utsläpptillluft

?Nej

63

18Nej

Kemikalier

Stansochskärvätska

m.m

6123

liter

Resursförbrukning,

utsläpptillluft,

markochvatten

?Ja

omdet

kommer

uti

luft,markoch

vatten

66

36Ja

Smörjm

edelm.m

197liter

��?

��6

424

Ja

Svetsgas

13280liter

��?

��6

318

Nej

Fogskum

152,5liter

��?

��6

424

Ja

Färgerochlim

2190liter

��?

��6

530

Ja

Kem

-ankare

9600

liter

��?

��6

636

Ja

Drivm

edel

50011liter

��?

��6

636

Ja

Rengöringsmedel

343liter

��?

��6

424

Ja

Gasol

370liter

��?

��6

424

Ja

Impregnering

6000

liter

��?

��6

212

Nej

Kem

tillfordon

119liter

��?

��5

210

Nej

Tätning,

fogm

edel

10920liter

��?

��6

318

Nej

*Finnsdet

ettELUtalikolumnen

ärkonsekvensenbedöm

dutifrån

dennasi�ra.När

det

ärfrågeteckeniELUkolumnen

betyder

det

ättmiljöaspekteninte

ärviktad

ochkonsekvensenär

dåbedöm

dutifrån

hurmycketvi

anserattden

påverkarmiljön.Vilketkanbetydaattdet

inte

riktigtstäm

mer

överensmed

verkligheten.

66

Miljöutredning Llentab ABJ

ELU-värden

Godstransporter

Transportsätt

HC

g/tonkm

CO

g/tonkm

NOx

g/tonkm

PM

g/tonkm

SO2

g/tonkm

CO2

g/tonkm

Energi

kWh/tonkm

Lättlastbil,

distributionstra�k

0,19

0,22

1,8

0,035

0,043

176

0,67

Medeltung

lastbil,

regiontra�k

0,15

0,17

1,4

0,027

0,034

136

0,52

Tunglastbil,

fjärrtra�k

0,057

0,067

0,54

0,010

0,013

520,20

Tåg

-el

0,00001

0,00008

0,00001

0,000001

0,000005

0,003

0,042

Tåg

-diesel

0,023

0,019

0,36

0,008

0,00014

180,068

Sjöfart

0,018

0,025

0,54

0,020

0,36

220,083

Flyglångväg

0,434

1,3

3,57

0,50

906

3,43

Långvägapersontransporter

Transportsätt

HC

kg/personkm

CO

kg/personkm

NOx

kg/personkm

CO2

kg/personkm

Energiolja

kWh/personkm

Energiel

kWh/personkm

Bilutan

katalysator

0,00104

0,01128

0,00192

0,178

0,66

Bilmed

katalysator

0,00004

0,00048

0,00016

0,172

0,64

Buss,

medelbeläggning

0,00008

0,00011

0,00057

0,034

0,13

Järnväg,X2000

0,000002

0,00002

0,0068

0,19

Flyg,mellan

0,00013

0,00059

0,00091

0,209

0,79

67


Kortvägapersontransporter

Transportsätt

HC

kg/personkm

CO

kg/personkm

NOx

kg/personkm

CO2

kg/personkm

Energiolja

kWh/personkm

Energiel

kWh/personkm

Bilutan

katalysator

0,0044

0,052

0,002

0,292

1,09

Bilmed

katalysator

0,00041

0,0034

0,00035

0,281

1,05

Buss,

medelbeläggning

0,00009

0,00013

0,00088

0,058

0,22

Pendeltåg,högtra�k

0,000003

0,000002

0,0015

0,046

Spårvagn

0,0000012

0,000008

0,0061

0,189

Energidata

HCg/kW

hCOg/kW

hNOx

g/kW

hSOx

g/kW

hCO2

g/kW

hPartiklar

g/kW

hEnergiolja

kWh/kWh

Svensk

medelel

0,011

0,069

0,058

0,050

30,1

0,010

Miljöanpassadel

0,002

0,035

0,049

0,007

6,22

0,005

Europeisk

medelel

0,266

0,079

0,922

2,257

428

0,511

Fjärrvärm

e0,034

0,396

0,213

0,154

87,6

0,011

OljevillapannaE01

0,064

0,116

0,337

0,144

291

0,006

1,08

Oljeeldatvärm

everk

E02-5

0,043

0,062

0,442

0,688

295

0,005

1,08

Gas

0,013

0,036

0,178

0,012

218

0,001

68


EPS Resursindex

Energiresurser EPS-index Enhet

Olja 0,5 ELU/kg

Olja 0,044 ELU/kwh

Kol 0,05 ELU/kg

Kol 0,0066 ELU/kwh

Fossil gas 1,1 ELU/kg

Fossil gas 0,076 ELU/kwh

Svensk medelel 19,3 ELU/MWh

Miljöanpassad el 1,9 ELU/MWh

Europeisk medelel 58,8 ELU/MWh

Svensk fjärrvärme, medel 15,7 ELU/MWh

Markanvändning

Nedskräpning 13,9 ELU/m2

Hårdgörande av skogsmark 0,046 ELU/m2

Skogsbruk 0,00055 ELU/m2

Jordbruk 0,0016 ELU/m2

Markanvändning

Jordbruksgrödor 0,15 ELU/kg

Jordbruksgrödor 36 ELU/MWh

Kött/�sk 1 ELU/kg

Trä 0,04 ELU/kg

Sötvatten 0,003 ELU/kg

Ag, silver 54 000 ELU/kg

Al, aluminium 0,44 ELU/kg

As, arsenik 1490 ELU/kg

Au, guld 1 190 000 ELU/kg

Bi, bismuth 24 100 ELU/kg

Cd, kadmium 29 100 ELU/kg

Co, kobolt 256 ELU/kg

Cr, krom 84,9 ELU/kg

Cu, koppar 208 ELU/kg

Fe, järn 0,96 ELU/kg

Hg, kvicksilver 53 000 ELU/kg

Mn, mangan 5,6 ELU/kg

Mo, molybden 2120 ELU/kg

69


Ni, nickel 160 ELU/kg

Pb, bly 175 ELU/kg

Pt, platina 7 430 000 ELU/kg

Rh, rodium 49 500 000 ELU/kg

Sn, tenn 1 190 ELU/kg

Ti, titan 0,953 ELU/kg

U, uran 1190 ELU/kg

V, vanadium 56 ELU/kg

W, wolfram 2 120 ELU/kg

Zn, zink 57,1 ELU/kg

Zr, zirkonium 12,5 ELU/kg

Naturgrus 0,002 ELU/kg

EPS Utsläppsindex - Utsläpp till luft


As 95,3 ELU/kg

Cd 10,2 ELU/kg

CFC-11, en sk freon 541 ELU/kg

CH4, metan 2,7 ELU/kg

CO, kolmonoxid 0,33 ELU/kg

CO2, koldioxid 0,108 ELU/kg

Cr 20 ELU/kg

Damm, PM10 36 ELU/kg

Eten 3,4 ELU/kg

H2S, svavelväte 6,89 ELU/kg

HCl 2,13 ELU/kg

Hg 61,4 ELU/kg

Flyktiga kolväten, ejcancerogena

2,14 ELU/kg

N2O, dikväveoxid, lustgas 38,3 ELU/kg

NH3 2,9 ELU/kg

NOx (NO2), kväveoxider 2,13 ELU/kg

PAH (Polyaromatiskakolväten)

64300 ELU/kg

Pb 2910 ELU/kg

SOx (SO2), svaveloxider 3,27 ELU/kg

70


EPS Utsläppsindex - Utsläpp till vatten


N-tot, kväve -0,381 ELU/kg

P-tot, fosfor 0,055 ELU/kg

BOD 0,002 ELU/kg

COD 0,001 ELU/kg

Källa: Zackrisson, M; Bengtsson, G; Norberg, C. (2002). Mall för miljöutredning - ettverktyg för att identi�era företagets miljöpåverkan. 5:e upplagan. Mölndal. IVF Industri-forkning och utveckling AB. ISBN 91-89158-54-7. Med tillhörande exel-ark.

71

miljöutredning av llentab ab:s verksamheter i...

Documents