1

Målbeskrivning med strukturlista Klinisk anatomi & rörelselära VT 2012 ”KARL” Kursledare: Mats Hjortberg B3-1 018-471 4269, 0708-659716 mats.hjortberg@mcb.uu.se Kursadministratör: Lina Thorvaldson A2-1 018-471 4216 lina.thorvaldson@mcb.uu.se Undervisningen är baserad på: Föreläsningar rörelselära, radiologi och topografisk anatomi Gruppövningar deskriptiv anatomi och ytanatomi Dissektion av donerade kroppar. Radiologiseminarier De anatomiska strukturer som skall kunnas anges under rubriken strukturlista längst bak i häftet. Rekommenderad lärobok: Essential Clinical Anatomy, Moore, K.L. & Agur, A.M.R. & Dalley, A.F. Fourth Edition (2011) Alternativ: Clinically Oriented Anatomy, Moore, K.L., Dalley, A.F. & Agur, A.M.R. Sixth Edition (2010) Gray´s Anatomy for Students, Mitchell, A.W.M, et al., Second Edition (2009) Clinical Anatomy, an Illustrated Review with Questions and Explanations, Snell, R.S., Fourth Edition (2004) Anatomisk Bildordbok, Feneis & Dauber (2006) Atlas: Atlas of Human Anatomy, Volume 1 & 2, Sobotta, 15th Edition (2009) Grant´s Atlas of Anatomy, Agur, A.M.R. et al., 11th Edition (2005) Atlas of Human Anatomy, Netter, F.H. et al., Fourth Edition Atlas of Anatomy, Tank, P.W & Gest, T.R. (2009) Övrigt http://bodybrowser.googlelabs.com http://www.med.wayne.edu/diagRadiology/Anatomy_Modules http://www.netteranatomy.com/ http://en.wikipedia.org/wiki/Terminologia_Anatomica http://rad.usuhs.edu/medpix

2

Moment Gruppundervisning: sker i form av radiologiseminarier, gruppseminarier deskriptiv anatomi-rörelselära, ytanatomi bål och dissektioner. Då dessa moment inte kan göras om krävs inte obligatorisk närvaro utan studentens förvärvade kunskaper testas genom muntliga och skriftliga examinationer (se nedan). Radiologiseminarium på UAS. Ansvariga Christina Lundberg och Maria Lönnermark. Inledande föreläsningar om avbildningsmetoder följt av gruppundervisning på sjukhuset omfattande f.f.a. radiologi på rörelseapparatens strukturer. Som stöd tillkommer förläsningar i avbildningsmetoder. Material för kommer läggas upp på studentportalen. En muntlig/skriftlig dugga (1hp) kommer att avsluta momentet (se sid 26). Gruppseminarier Deskriptiv anatomi-rörelselära. Ansvarig Mats Hjortberg. Gruppundervisning (4 x 2h alt.3h). Momenten omfattar arm, ben, rygg-bål och som underlag för gruppseminarier och inläsning fungerar kompendiet Deskriptiv anatomi handledning. Som stöd fungerar föreläsningar i rörelselära. Obs! Inför varje gruppundervisningspass skall studenten läst in sig på de strukturer som anges med fet stil och kunna redogöra för strukturernas benämning samt läge. Läraren har sedan genomgång avseende strukturernas funktion. En muntlig dugga (1 hp) med 10 från en frågebank slumpvist utvalda frågor, 8 svar skall vara korrekta för godkännande, som endast omfattar osteologi, artrologi och myologi, och där stoffet kommer från kompendium och rörelseföreläsningar avslutar momentet (se sid. 25). Dissektionskurs. Ansvarig Mats Hjortberg. Tolv dissektionspass fördelade på Hals 2st, Arm 2st, Thorax, Buk, Retroperitoneum, Rygg, Bäcken 2 st och Ben 2 st. Varje student kommer dissekera under fyra pass men också vara med på gruppundervisning på samtliga pass och på eftermiddagsronder då de inte dissekerar. Ett dissektionspass går till på följande sätt: Sex studenter/bord dissekerar 4-5 h under handledning av en dissektionslärare. De övriga, 12 studenter, förbereder sig teoretiskt antingen enskilt eller tillsammans. Därefter vidtar en gruppgenomgång då de som dissekerat går igenom det de funnit och dissekerat fram med de som förberett sig teoretiskt (halva kursen 9 studenter per bord fördelade på två 30 minuters pass). Slutligen vidtar eftermiddagsrond (EM-rond) då dissektionsläraren förhör sig om att de som inte dissekerat under det aktuella passet tillgodogjort sig stoffet. Det sista momentet tar 45 min och halva kursen förhörs åt gången. Det kommer inte finnas möjlighet att göra om dissektioner och EM-ronder ifall man missat något eller några pass men en muntlig dissektionsexamination (1,5 hp) på den kropp man dissekerat med avslutar dissektionskursen (se sid 27). Inför detta förhör som enbart berör befintliga strukturer på kropparna kommer det finnas gott om tid för övning. Viktiga upplysningar rörande dissektion: Ni kommer hantera avlidna personer, något som till en början kan kännas jobbigt. Under första veckan har ni en hel PU-dag på patologen avsatt där vi belyser såväl etiska aspekter som praktiskt tillvägagångssätt i samband med dödsfall. Inför dissektionsstart går vi igenom vad som menas med

3

kroppsdonation. Vi inskärper vikten av ett korrekt och värdigt uppträdande i dissektionssalen, dels med tanke på de avlidna donatorerna och deras anhöriga men också med tanke på umgänget studenter/studenter och studenter/lärare emellan. Vi kommer innan dissektion förvisa den kropp som varje student ska dissekera. På det sättet är alla studenter på samma sätt förberedda inför första dissektionsdagen. Det är viktigt att du som student påtalar kursledningen om du upplever ifall en kursare eller lärare inte uppträder korrekt. Det kommer också finnas möjlighet för dig som enskild student eller tillsammans med dina kursare ta upp samtal med ansvarig kursledare på institutionen men också med präst (018-611 34 90; sjukhuskyrkan@externa.lul.se). Som student finns också möjlighet att söka tid för samtal med psykolog, psykiatriker eller kurator på studenthälsan (http://www.student.uu.se/studorg/sh/haelsovard). Sluttentamen. Omfattar stoffet från föreläsningar topografi kompletterat med det ni lärt er från dissektioner och f.f,a. lärobok. Strukturer som kan komma upp på tentamen hittar ni i strukturlistan nedan. Tentamen omfattar 4,5 hp och godkändgränsen är 60 %. Föreläsningar: Målet är att spela in föreläsningarna på PodCast så att studenterna får möjlighet att hämta hem de från Studentportalen. Under tidigare terminer har det inte fungerat tillfredsställande vilket vi påtalat MedFarmDoit. Kursledningen hoppas att det skall fungera bättre denna termin men någon garanti kan inte ges med tanke på förutsättningarna. Vissa föreläsare vill heller inte att deras föreläsningar spelas in och det måste accepteras. Handouts delas ut innan varje föreläsning men kommer inte läggas upp på portalen om de innehåller upphovsrättsskyddat material. I efterhand finns möjlighet att hämta ut handouts hos kursadministratören. Avbildningsmetoder, två föreläsningar Göran Sperber, Institutionen för neurovetenskap. Syftet är att ge en orienterande bild av olika diagnostiska avbildningsmetoder, deras användning och hur de fungerar.

• Beskrivning: Olika aspekter av avbildningsmetoder tas upp. Bilden som datamängd, tomografisk vs icke tomografisk avbildning, kontrastmedel, tracermetodik. Funktionsprinciper och allmänna synpunkter på tillämpning av: enkel röntgen, datortomografi, gammakamera, SPECT, PET, ultraljud, MRT.

Allmän Rörelselära, föreläsning Mats Hjortberg, Institutionen för medicinsk cellbiologi. Syfte: Att beskriva och förklara den grundläggande anatomiska byggnaden av ben, leder och muskler och utifrån detta belysa anatomiska orsaker bakom problem gällande nedsatt rörlighet i rörelseapparaten samt vad som händer rent anatomiskt med rörelseapparaten vid fysisk aktivitet.

• Beskrivning: Benets, ledernas och den tvärstrimmiga muskulaturens principiella anatomiska byggnad. Anatomisk indelning av ben, leder och fogar samt muskulatur. Förklaring av de strukturer som påverkar rörelser såväl rotatoriska som translatoriska samt stabilitet i en led och som vid olika sjukdomstillstånd kan orsaka rörelseinskränkningar. Principen bakom passiv och aktiv insufficiens. Principen

4

bakom statiskt, koncentriskt och excentriskt muskelarbete, aktiv och passiv muskelspänning samt hur fysisk aktivitet (typ av och intensitet) rent anatomiskt kan påverka rörelseapparaten.

Övre extremitetens Rörelselära, föreläsning Mats Hjortberg, Institutionen för medicinsk cellbiologi, + grupparbete i deskriptiv anatomi. Syfte: Att beskriva och förklara den grundläggande anatomiska byggnaden av skuldergördel, armbågsled och hand- samt fingerleder. Att redogöra för hur viktiga ben- och ledstrukturer passivt verkar på lederna i övre extremiteten samt hur musklerna aktivt och passivt verkar med avseende på mobilitet och stabilitet.

• Beskrivning: Fokus läggs på de ben, ledstruktur och muskler som har en viktig betydelse för nedre extremitetens funktion med avseende mobilitet och stabilitet.

• Momenten beskriver de i skuldran ingående funktionella lederna; rörelseaxlar, frihetsgrader, ledtyp; ingående ben- och broskstrukturer; bursor; claviculas betydelse för skuldrans rörelse.

• Skuldergördelns muskler indelade efter funktion och läge: samt scapulas betydelse för överarmens rörelser.

• De i armbågskomplexet funktionellt ingående lederna, de rörelser som kan utföras i leden, de muskler som böjer resp. sträcker i armbågsleden samt de muskler som pronerar och supinerar underarmen.

• De i handleden ingående lederna samt rörelserna i handledens leder, de muskler som böjer och sträcker i handleden, ulnarflexion och radialflexion.

• Fingrarnas leder, fingrarnas långa flexorer, fingrarnas extensormekanism: de långa extensorerna, flexion och extension i PIP- och DIP-leden inklusive de muskler som kontrollerar denna rörelse.

• Särskilda egenskaper hos tummens leder och de rörelser som kan utföras i dessa leder; thenar- och hypothenarmusklerna.

• Studenterna övar att på egen eller annans kropp, samt ben och muskelmodell, känna igen och identifiera ben(strukturer) och muskler i armen (inklusive fästen och funktion)

Nedre extremitetens Rörelselära Mats Hjortberg, Institutionen för medicinsk cellbiologi, anatomi + grupparbete i deskriptiv anatomi. Syfte: Att beskriva och förklara den grundläggande anatomiska byggnaden av höftled, knäled och fotlederna. Att redogöra för hur viktiga ben- och ledstrukturer passivt verkar på lederna i nedre extremiteten samt hur musklerna aktivt och passivt verkar med avseende på mobilitet och stabilitet.

• Beskrivning: Fokus läggs på de ben, ledstruktur och muskler som har en viktig betydelse för nedre extremitetens funktion med avseende mobilitet och stabilitet.

• i höftleden ingående strukturer (os coxae och femur; ligamentens betydelse; femurhalsens betydelse för rörelsemönstret) och höftledens betydelse för kroppens stabilitet, bäckenrörelser, samspelet med lumbalryggen och pelvis den pelviolumbala rytmen.

• de muskler som verkar på höftleden indelade efter funktion och läge.

5

• i knäleden ingående strukturer och viktigaste ligament samt de muskler som verkar på knäleden indelade efter funktion och läge.

• vristens leder och lederna i foten, musklerna och ligamenten som verkar på vristen samt musklerna som verkar på fotens leder, "stigbygeln" och de ligament som bildar fotvalvet

• Studenterna övar att på egen eller annans kropp samt ben och muskelmodell, känna igen och identifiera ben(strukturer) och muskler i benet (inklusive fästen och funktion)

Ryggens Rörelselära Mats Hjortberg, Institutionen för medicinsk cellbiologi, + grupparbete i deskriptiv anatomi. Syfte: Att beskriva och förklara den grundläggande anatomiska byggnaden av ryggraden med dess ben, ledstrukturer och muskler. Att redogöra för hur viktiga ben- och ledstrukturers passivt verkar på lederna i ryggraden samt hur musklerna aktivt och passivt verkar med avseende på mobilitet och stabilitet.

• Beskrivning: Fokus läggs på de ben, ledstruktur och muskler som har en viktig betydelse för ryggens funktion med avseende mobilitet och stabilitet.

• indelningen av ryggen i cervikal-, thorakal-, och lumbarregioner, antalet kotor i varje region, samt osteologin av en typisk kota för varje region; kotpelarens ligament; begreppen kyfos, lordos och skolios, intervertebraldiskarnas uppbyggnad, skillnaden mellan övre och nedre cervikala columna.

• den specifika byggnaden av övre cervikala columna - atlas, axis och nacklederna • ryggens ytliga och djupa muskler • Studenterna övar att på egen eller annans kropp, samt ben och muskelmodeller,

känna igen och identifiera ben(strukturer) och muskler i rygg och thorax (inklusive fästen och funktion).

• Bröstkorgen med ben och muskler samt bukväggens muskler tas inte upp på föreläsningen utan övas in i samband med gruppövning i deskriptiv anatomi samt repeteras i samband med topografiföreläsningar och dissektioner.

Halsens topografi, föreläsning Mats Hjortberg, Institutionen för medicinsk cellbiologi. Syftet är att ge en teoretisk grund inför dissektionerna samt att öva på att känna igen strukturerna. Vidare att belysa topografiska relationer som har klinisk betydelse.

• Beskrivning: Redogörelse för halsens regioner, loger, fascior, trianglar och fasciala spatier samt halsens ytliga venösa avflöde.

• Topografisk beskrivning av a. carotis communis, carotisbifurkationen och a. carotis externa med viktig tillhörande förgreningar samt v. jugularis interna och dess förgreningar.

• Topografisk beskrivning av a. subclavia och dess förgreningar medialt om costa 1 • Halsens kärlförsörjning speciellt med avseende på viscerala och muskulära

strukturer i halsen. Halsens ytliga och djupa venavflöde. • Spottkörtlarnas (gl. submandibularis och gl. sublingualis) läge, utförsgångar och

innervation.

6

• M. sternocleidomastoideus, scaleniusmusklerna o de supra-och infrahyoidala musklernas läge och relation till kärl & nerver samt dess innervation.

• CN IX, CNX, CXI och CNXII topografiska gång i halsen och dess innervation av det till halsen tillhörande strukturer.

• Topografin gällande plexus cervicalis med tillhörande innervation via ansa cervicalis och de perifera nerverna utifrån punctum neurosum.

• Plexus brachialis proximala del- rami samt trunci- dess och a.v.subclavias relation till scaleniusmusklerna.

• De i halsen autonoma cervikala gangliernas läge och funktion • Lymfavflödet från näs- och munhåla samt tonsiller ner i halsen. Ytliga och djupa

cervikala lymfknutor och tillrinningen till dessa knutor från ytliga respektive djupa hals- och huvudregioner.

• Viktiga kliniska fynd utifrån direkt påverkan på nerver och kärl. Halsens dissektioner 2 dissektionspass följda av genomgångar och eftermiddagsronder ytlig hals: platysma, v jugularis externa, punctum nervosum, m sternocleidomastoideus med CN XI, vagina carotica, a carotic communis, v jugularis interna, CN X, a carotis externa med grenar

• suprahyoidala muskler, CN XII, gl submandibularis • infrahyoidala muskler, ansa cervicalis • gl thyroidea, thracheostomi, coniotomi. • djupt hals: a subclavia med grenar, plexus brachialis • scaleniusmusklerna, n phrenicus, truncus sympaticus.

Armens topografi, två föreläsningar. David Berglund från Inst. f. Kirurgiska Vetenskaper Uppsala Universitet och transplantationskirurgen UAS. Syftet är att ge en teoretisk grund inför dissektioner/demonstrationer samt att öva på att känna igen strukturerna. Vidare att kunna redogöra för armens innervation, kärlförsörjning och lymfavflöde samt belysa topografiska relationer som har klinisk betydelse.

• Beskrivning: Redogörelse för armens regioner, loger, intermuskulära septa och viktiga passager som axillan, fossa cubiti och carpaltunneln.

• Den segmentella innerveringen av armen • Plexus brachialis med sina trunci, divisioner, fasciuli samt perifera slutgrenar samt

plexus brachialis topografiska relationer till omgivningen • Armens perifera motoriska och sensoriska innervation med tillämpning av Hilton´s

lag avseende ledinnervation • De topografiska förloppen av n. axillaris, n. radialis, n. musculocutaneus, n.

medianus och n. ulnaris speciellt med fokus på inklämningssymtom. • Armens arteriella försörjning inkluderande det arteriella kollateralsystemet i

skuldra/axel, armbåge och hand samt armens ytliga och djupa venavflöde. • Armens lymfatiska avflöde. • Viktiga kliniska fynd utifrån direkt påverkan på nerver och kärl.

7

Armens dissektioner 2 dissektionspass följda av genomgångar och eftermiddagsronder

• regio pectoralis, trigonum deltoideopectoralis • axilla: begränsningar och innehåll • plexus brachialis grennar • regio brachii anterior, fossa cubiti, regio antebrachii anterior , regio antebrachii

post, manum anterior och posterior med respektive muskler, fascier, nerver, artärer och vener.

Thoraxtopografi en föreläsning, Fanny Fredriksson från Inst. f. Kvinnors & Barns hälsa Uppsala Universitet och barnkirurgen UAS. Syftet är att ge en teoretisk grund inför dissektion/demonstration samt att öva på att känna igen strukturerna. Vidare att kunna redogöra för thorax indelning, innervation, kärlförsörjning och lymfavflöde samt belysa topografiska relationer som har klinisk betydelse.

• Beskrivning: Översikt över thorax med regio pectoralis, pleura och lungor, övre mediastinum, nedre mediastinum med hjärta och hjärtsäck.

• Thoraxaperturerna, den superiora och den inferiora med dess begränsningar, strukturer och topografi.

• Thoraxväggens byggnad med avseende på ben, leder, muskler samt arteriell försörjning, nervinnervation, venöst och lymfatiskt avflöde.

• Regio pectoralis med fascior och bröstkörtel samt bröstkörtelns kärlförsörjning, innervation och lymfavflöde.

• Cavitas parietalis med pleurornas topografi, kärlförsörjning, innervering och lymfavflöde.

• Lungornas topografi med förtydligande av skillnader mellan höger och vänster lunga.

• Mediastinums indelning med respektive dels toppgrafiska relationer. • Pericardium med dess försörjning och innervation • Hjärtats topografi, klaffarnas lägen och auskultationsställen, hjärtrummens

projektioner. • N. phrenicus förlopp med skillnader mellan höger och vänster sida. • Esophagus försörjning och eventuella förträngningsställen. • N. vagus förlopp med skillnader mellan höger och vänster sida. • Aorta descendens, ductus thoracius och truncus sympaticus innehåll i förlopp i

brösthålan. • Viktiga topografiska plan i höjd med discus Th 2-3, 4-5 och 8. • Överförd smärta från thoraxorganen. • Anatomin i anslutning till viktiga kliniska frågeställningar så som hudbedövning,

zona zoster, central venkateter, auskultation av lunglober och hjärtklaffar, sternal biopsi, thoracocentes, percardiocentes och nervkompressionssyndrom.

8

Thorax dissektion 1 dissektionspass följt av genomgång och eftermiddagsrond. • Thoraxväggen: revben, intercostalrum med ledningsbanor, arteriell försörjning

och venöst avflöde, det kvinnliga bröstet med lymfavflöde, thoraxaperturerna. • Hjärtat och hjärtsäcken, stora artärer och vener i thorax. • Lungorna, lungsäckarna och luftstrupen. • Vagus- och phrenicusnerverna.

Bukens topografi två föreläsningar, David Berglund från Inst. f. Kirurgiska Vetenskaper Uppsala Universitet och transplantationskirurgen UAS. Syftet är att ge en teoretisk grund inför dissektion/demonstration samt att öva på att känna igen strukturerna. Vidare att kunna redogöra för bukregionens indelning, innervation, kärlförsörjning och lymfavflöde samt belysa topografiska relationer som har klinisk betydelse.

• Beskrivning: Översikt över bukens begränsningar, apertura thoracis inferior,

bäckeningången, intra- och retroperitoneala viscera. • Bukväggens lager med muskler och rectusskidan, dess kärl och nerver samt

lymfavflöde. • Canalis innguinalis- direkt och indirekt inguinalbråck • Peritoneum med lamina parietalis och lamina visceralis, bukhinnestrukturer-

omentum majus & minus, leverligament, recesser och plicor. • Cavitas peritonealis med begreppen intra- och retroperitoneala organ samt

sekundärt retroperitoneala organ. • Bursa omentalis- begränsningar, recesser, förbindelsen med resten av cavitas

peritonealis via foramen epiploicum. • Tarmkanalens grundläggande embryologi och dess arteriella försörjning utifrån

embryologin. • Tarmkanalens venösa avflöde med porta-cava anastomoser- jfr. med embryonal

utveckling. • Tarmkanalens lymfavflöde- jfr. med embryonal utveckling. • Visceral sympatisk och parasympatiska innervering- jfr. med embryonal

utveckling. • Överförd smärta-referred pain ifrån bukorganen. • Bukens ytanatomiska indelning speciellt planus transpyloricum • Magsäckens specifika topografi, kärlförsörjning, innervering och lymfavflöde. • Leverns, pancreas och mjältens specifika topografi, kärlförsörjning, innervering

och lymfavflöde. • Duodenums specifika topografi, kärlförsörjning, innervering och lymfavflöde. • Tunntarmens specifika topografi, kärlförsörjning, innervering och lymfavflöde. • Tjocktarmens specifika topografi, kärlförsörjning, innervering och lymfavflöde.

9

Radiologiska aspekter på Viscera En föreläsning av Anders Magnusson från radiologen. Syftet: Att visa på radiologiska metoder för att åskådliggöra de viktigaste organen inklusive kärl o nerver i bröst- och bukhåla utifrån direkt kliniska fall. Som underlag fungerar föreläsningarna om avbildningsmetoder, föreläsningarna i thorax och bukens topografiska anatomi samt ett ytanatomiskt gruppseminarium. Bukens dissektion 1 dissektionspass följt av genomgång och eftermiddagsrond.

• Bukväggen: muskulatur, arteriell försörjning, innervering och lymfavflöde. • Mag-tarmkanalen: magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen,

appendix, med arteriell försörjning, venöst avflöde, innervering och lymfavflöde. • Bukhinnan och bukhålan. • Lever (läge och struktur, arteriell och venös försörjning och relation till bukhinnan)

och gallblåsan/gallgångerna. • Pancreas och mjälten (läge och struktur, arteriell försörjning). • Inguinalkanalen, direkt och indirekt hernia.

Retroperitonealrummets topografi en föreläsning, Mats Hjortberg, Institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala Universitet. Syftet är att ge en teoretisk grund inför dissektion/demonstration samt att öva på att känna igen strukturerna. Vidare att kunna redogöra för retroperitonealrummets indelning, innervation, kärlförsörjning och lymfavflöde samt belysa topografiska relationer som har klinisk betydelse. • Beskrivning: Retroperitoneums och specifikt njurarnas relation till omgivningen,

renala fascior och dess utbredining. • Kliniska aspekter avseende abcesser, hemmorage, övermobila njurar, pararenal

smärta. • Retroperitonealrummets kärlförsörjning, innervation och lymfavflöde. • Njurens och Binjurens specifika kärlförsörjning med aspekter på variation (utifrån

embryologiska orsaker). • Ureters topografi, kärlförsörjning och innervation, känsliga passager med aspekter på

nefrolit (njursten), uretervariationer och dess inträde i pelvis minor. • Somatiska nervers topografiska gång i retroperitoneum. • Ytanatomi inkluderande överförd smärta från njurar och ureter.

Retroperitonealrummets dissektion 1 dissektionspass följt av genomgång och eftermiddagsrond. • Retroperitonealrummets anatomi: binjurarna och njurarna (läge, arteriell försörjning,

vanliga variationer i njurarnas anatomi, nerver i bakre bukväggen, njurarnas projektion på bakre bukväggen).

• Ureter, känsliga passager och vanliga variationer.

10

Ryggens topografi, En föreläsning. Mats Hjortberg, Institutionen för medicinsk cellbiologi, anatomi Syftet är att ge en teoretisk grund inför dissektionen/demonstrationen samt att öva på att känna igen strukturerna. Vidare att kunna redogöra för ryggens, ryggmärgshinnornas och ryggmärgens indelning, innervation, kärlförsörjning, samt belysa topografiska relationer som har klinisk betydelse. • Beskrivning: Ryggmärgens och ryggmärgshinnornas läge och upphängning i ryggraden

och dess relation till de perifera segmentella spinalnervrötterna. • Den anatomiskt-embryologiska principen över spinalnervernas utträde ur ryggraden. • De olika lagren som skall tas i beaktande vid lumbalpunktion och epiduralblockad. • Ryggmärgens, cauda equinas och spinalnervrötternas relation till ryggkotorna och

viktiga ledstrukturer så som discus intervertebralis och facettleder samt hur skador på ben- och led- strukturer kan påverka ryggmärg, cauda equina och nervrötter.

• Ryggen arteriella försörjning inkluderande det arteriella kollateralsystemet. • Ryggens venösa avflöde med tillhörande venplexa. • Ryggradens, diskarna, facettledernas och ryggmärgshinnornas egen segmentella

innervation. • Den specifika organisationen med avseende på kärl och nerver i regio suboccipitalis i

övre cervicalcolumna.

Ryggens dissektion/demonstration 1 dissektionspass följt av genomgång och eftermiddagsrond. • regio scapularis, regio brachii posterior och regio nuchalis med respektive muskler,

fascier, nerver, artärer och vener. • regio vertebralis, m erector spinae, ryggens ligament. • canalis vertebralis, ryggmärgen, ryggmärghinnorna samt de rum, som åtskiljs av

dessa.

Bäckenets topografi tre föreläsningar, Mats Hjortberg, Institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala Universitet. Syftet är att ge en teoretisk grund inför dissektion/demonstration samt att öva på att känna igen strukturerna. Vidare att kunna redogöra för bäckenregionens indelning, innervation, kärl-försörjning och lymfavflöde samt belysa topografiska relationer som har klinisk betydelse. • Beskrivning: Definition av pelvis major och minor, deras utträden och inträden,

peritoneala fickor, de viscerala organens lägen, skillnader mellan manlig och kvinnlig pelvis.

• Fascior i bäckenet, skillnader mellan man och kvinna. • Ligamentala infästningen av organen i bäckenbotten, skillnader mellan man och

kvinna. • Bäckenbottenmuskulaturen genom diafragma pelvis och diafragma urogenitalis,

skillnader mellan man och kvinna.

11

• Öppningar i bäckenbotten för passage av kärl och nerver speciellt canalis obturatorius, foramen ischiadicus major och minor,

• N. pudendus topografiska gång med avseende på pudendusblokad. • Den pelvina regionens kärlförsörjning utifrån a. iliaca interna inkluderande

anastomoser med omkringliggande kärl. • Det venösa avflödet specifikt inriktat på plexa runt organen. • Den viscerala sympatiska och parasympatiska innervationen i bäckenregionen. • Bäckenregionens lymfatiska avflöde.

Bäckenets dissektioner 2 dissektionspass följt av genomgångar och eftermiddagsronder. • Bäckenväggen och bäckenbotten (skelett och muskler), bäckenmått. • Bäckenets artärer och nerver. • Ändtarmen (arteriell försörjning, venöst avflöde, lymfavflöde, innervering). • Kvinnliga könsorgan (ovarium, uterus, vagina, könsöppningen), inklusive

blodförsörjning och innervering. • Manliga könsorgan (testikeln, bitestikeln, sädesledare, prostata, penis), inklusive

blodförsörjning och innervering. Benets topografi två föreläsningar, Fanny Fredriksson från Inst. f. Kvinnors & Barns hälsa Uppsala Universitet och barnkirurgen UAS. Syftet är att ge en teoretisk grund inför dissektioner/demonstrationer samt att öva på att känna igen strukturerna. Vidare att kunna redogöra för benets indelning, innervation, kärlförsörjning och lymfavflöde samt belysa topografiska relationer som har klinisk betydelse. • Beskrivning: Redogörelse för benets regioner, loger, intermuskulära septa och viktiga

passager och områden som canalis femoralis, trigonum femorale, canalis adductorius, fossa poplitea och dorsalt om malleolus medialis.

• Den segmentella innerveringen av benet. • Plexus lumbalis och plexus saccralis och deras topografiska relationer till omgivningen • Benets perifera motoriska och sensoriska innervation med tillämpande av Hilton´s lag

avseende ledinnervation. • De topografiska förloppen av n. cutaneus femoris lateralis, n. femoralis, n. obturatorius,

n. gluteus superior, n. gluteus inferior, n. ischiadicus, n. tibialis, n. fibularis communis, n. fibularis profundus och n.fibularis superficialis

• Benets arteriella försörjning inkluderande det arteriella kollateralsystemet i höftled, knäled och fot samt armens ytliga och djupa venavflöde.

• Benets lymfatiska avflöde. Benets dissektioner 2 dissektionspass följt av genomgångar och eftermiddagsronder. • regio femoris anterior med respektive muskler, fascier, nerver, trigonum femoralis

begränsning och innehåll, canalis adductorius, a, v, femoralis med grennar, v saphena magna

12

• regio femoris medialis med respektive muskler, fascier, a v n obturatoria, • regio glutea, foramen suprapiriformis och infrapiriformis med begränsning och

innehåll, • regio femoris posterior, fossa popliteea, regio cruris anterior, lateralt och posteriort

med respektive muskler, fascier, nerver, artärer och vener. STRUKTURLISTA KARL som studenterna ska kunna i samband med KARL-kursen Del Hals och Arm OSTEOLOGI Columna vertebralis vertebrae cervicales foramen transversarium processus spinalis processus transversus Os hyoideum corpus cornu minus cornu majus Costae costae I-II Sternum manubrium sterni Os temporale processus mastoideus Mandibula A. corpus mandibulae foramen mentale pars alveolaris B. ramus mandibulae angulus mandibulae processus condylaris caput mandibulae collum mandibulae processus coronoideus foramen mandibulae canalis mandibulae incisura mandibulae Scapula spina scapulae fossa supraspinata/infraspinata acromion

processus coracoideus cavitas glenoidalis tuberculum infraglenoidale tuberculum supraglenoidale incisura scapulae Clavicula Humerus caput humeri collum anatomicum collum chirurgicum tuberculum majus crista tuberculi majoris tuberculum minus crista tuberculi minoris sulcus intertubercularis corpus humeri tuberositas deltoidea sulcus nervi radialis condylus humeri capitulum humeri fossa olecrani trochlea humeri fossa coronoidea epicondylus medialis/ lateralis Radius caput radii collum radii corpus radii tuberositas radii processus styloideus radii Tuberculum dorsale Ulna olecranon incisura trochlearis processus coronoideus tuberositas ulnae corpus ulnae caput ulnae processus styloideus ulnae

13

Carpus os scaphoideum os lunatum os triquetrum os pisiforme os trapezium os trapezoideum os capitatum os hamatum ossa sesamoidea

Metacarpus ossa metacarpalia I-V basis, corpus, caput Ossa digitorum manus phalanx proximalis phalanx media phalanx distalis basis phalangis corpus phalangis caput phalangis

ARTHROLOGISTRUKTURER Skuldergördelns och armens leder art. sternoclavicularis art. acromiocalvicularis art. humeri (Art. humeroscapularis) labrum glenoidale bursa subacromialis bursa subdeltoidea ligg. glenohumeralia lig. coracohumerale art. cubiti art. humeroradialis art. humeroulnaris art. radioulnaris proximalis lig. collaterale ulnare/radiale lig. annulare radii bursa olecrani art. radioulnaris distalis membrana interossea antebrachi art. radiocarpea canalis carpalis art. mediocarpea art. carpometacarpales art. carpometacarpalis pollicis art. metacarpophalangeales art. interphalangeale manus MYOLOGISTRUKTURER Halsens muskler Platysma m. sternocleidomastoideus mm. scaleni anterior, medius et posterior m. longus capitis m. longus colli Infrahyoidala muskler m. sternohyoideus m. omohyoideus m. sternothyroideus m. thyrothyroideus

Suprahyoidala muskler m. digastricus m. stylohyoideus Skuldergördelns och armens muskler m. pectoralis major m. pectoralis minor m. serratus anterior m. deltoideus m. supraspinatus m. infraspinatus m. subscapularis m. teres major m. teres minor m. biceps brachii caput longum caput breve aponeurosis m. biceps brachii m. coracobrachialis m. brachialis m. triceps brachii caput longum caput laterale caput mediale m. pronator teres m. palmaris longus aponeurosis palmaris m. flexor carpi radialis m. flexor carpi ulnaris m. flexor digitorum superficialis m. flexor digitorum profundus m. flexor pollicis longus m. pronator quadratus m. brachioradialis m. extensor digitorum aponeurosis dorsalis m. extensor digiti minimi m. extensor carpi ulnaris m. extensor carpi radialis longus et brevis m. abductor pollicis longus m. extensor pollicis longus m. extensor pollicis brevis

14

m. extensor indicis m. supinator m. abductor pollicis brevis m. flexor pollicis brevis m. extensor pollicis brevis m. opponens pollicis m. abductor digiti minimi m. flexor digiti minimi m. opponens digiti minimi mm. interossei dorsales et ventrales mm. lumbricales retinaculum extensorum retinaculum flexorum BLODKÄRL & LYMFKÄRL Halsens blodkärl a. carotis communis a. carotis interna a. carotis externa a.v. thyroidea superior a.v. laryngea superior v. retromandibularis v. jugularis interna plexus pharyngeus vv. pharyngeae v. jugularis externa a.v. subclavia a. vertebralis a.v. thoracica interna vv. thyroideae media truncus thyrocervicalis a.v. thyroidea inferior a.v. laryngea inferior truncus costocervicalis v. jugularis anterior arcus venosus juguli nll. cervicales superficiales nll. cervicales profundi nll. supraclaviculares truncus jugularis Skuldergördelns och armens kärl a.v. subclavia a.v. suprascapularis (artären via truncus thyrocervicalis alt. a. subclavia) a.v. transversa colli

a.v. axillaris a. thoracica suprema a.v. thoracoacromialis (tömmer sig i v. axillaris alt. v. subclavia) a.v. thoracica lateralis a. subscapularis a. thoracodorsalis a. circumflexa scapulae a. circumflexa humeri anterior et posterior a.v. brachialis a.v. profunda brachii a. collateralis ulnaris superior et inferior a. collateralis radialis a.v. radialis a. recurrens radialis ramus carpeus dorsalis a. princeps pollicis arcus palmaris profundus a.v. ulnaris a. recurrens ulnaris rete articulare cubiti a. interossea communis a. interosseus anterior a. interosseus posterior arcus palmaris superficialis aa. digitales palmares communis aa. digitales palmares propria v. cephalica v. basilica v. mediana cubiti (Hos 20 % v. mediana basilica resp. v. mediana cephalica) v. mediana antebrachi nll. cubitales nll. axillares nll. lateralis (humeri) nll. centrales nll. apicales nll. supraclaviculares nll. infraclaviculares truncus subclavicus NERVER och relaterade strukturer Halsens nerver

n.accessorius n.hypoglossus nn. cervicales rami dorsales n. suboccipitalis n. occipitalis major rami ventrales plexus cervicalis ansa cervicalis (punctum nevrosum)

n. occipitalis minor n. auricularis magnus n. transversus colli nn. supraclaviculares n. phrenicus n. vagus n. laryngeus superior n. laryngeus recurrens n. accessorius truncus sympathicus

15

ganglion cervicale superior ganglion cervicale medium ganglion cervicale inferius/stellatum Skuldergördelns och armens nerver plexus brachialis truncus superior, medius et inferior pars supraclavicularis n. dorsalis scapulae n. thoracicus longus n. suprascapularis pars infraclavicularis fasciculus lateralis, medialis et posterior n. pectoralis med. et lat. n. musculocutaneus n. cutaneus antebrachii lateralis n. cutaneus brachi medialis n. cutaneus antebrachii medialis n. medianus radix medialis radis lateralis rami musculares n. interosseus anterior ramus palmaris n. mediani n. ulnaris rami muscularis ramus palmaris n. ulnaris ramus dorsalis n. ulnaris n radialis ramus profundus n. radialis ramus superficialis n. radialis n. interosseus posterior n thoracodorsalis nn. subscapulares n axillaris n. cutaneus brachii lateralis superior ÖVRIGT Hals (regiones colli) regio colli anterior trigonum submandibulare trigonum caroticum regio sternocleidomastoidea fossa supraclavicularis minor regio colli lateralis fossa supraclavicularis major regio colli posterior

Arm (regiones membri superiores) trigonum deltoideopectorale (Mohrenheims fossa) axilla regio deltoidea regio brachii ant. et. post regio cubitii ant. et. post

fossa cubitalis regio antebrachi ant. et. post regio manus dorsalis et palmaris

Viscera

Hals larynx epiglottis prominentia laryngea (Adamsäpplet) cartilago thyroidea cartilago cricoidea trachea glandula thyroidea glandula parathyroidea pharynx pars laryngea m. constrictor pharyngis inferior esophageus pars cervicalis Del Thorax & Buk Osteologi Columna vertebralis vertebrae cervicales vertebrae thoracicae vertebrae lumbales Costae costae verae costae spuriae os costale caput costae angulus costae sulcus costae arcus costalis Sternum manubrium sterni incisura jugularis angulus sterni corpus sterni processus xiphoideus Arthrologi art. costovertebrales art. sternocostales art. costochondrales synchondrosis sternales lig. inguinale arcus iliopectineus

16

symphysis pubisa Myologi mm. intercostales externi mm. intercostales interni mm. intercostales intimi diaphragma pars lumbalis hiatus aorticus hiatus esophageus pars costalis pars sternalis centrum tendineum foramen venae cavae m. rectus abdominis vagina m. recti abdominis (rectusskidan) linea alba linea arcuata intersectiones tendineae m. obliquus externus abdominis lig. inguinale lig. lacunare anulus inguinalis superficialis m. obliquus internus abdominis m. cremaster m. transversus abdominis tendo conjunctiva fascia transversalis annulus inguinalis profundus canalis inguinalis Blodkärl & Lymfkärl Thoraxkärl truncus pulmonalis aa. pulmonales aorta ascendens arcus aortae aorta descendens truncus brachiocephalicus a. carotis communis sin. a. subclavia sin a.v. thoracica interna aa. & vv. intercostales anteriores et posteriors v. cava superior v. azygos v. hemiazygos v. hemiazygos accessoria vv. brachiocephalicae v. cava inferior vv. pulmonales nll. axillares

nll. pectorales nll centrales nll apicales nll. parasternales ductus thoracicus Bukkärl aorta abdominalis truncus coeliacus a. hepatica communis a. hepatica propria a. hepatica dx. a. hepatica sin. a. cystica a. gastrica dx a. gastroduodenalis a. gastroomentalis dx. (a. gastroepiploica dx.) a. pancreaticoduodenalis sup. a. lienalis a. gastroomentalis sin. (a. gastroepiploica sin.) a. gastrica sin a. mesenterica sup. a. pancreaticoduodenalis inf. a. ileocolica a. appendicularis a. ascendens a. colica dx. a. colica media aa. jejunales aa. ilei a. mesenterica inf. a. colica sin. aa. sigmoideae a. rectalis sup. v. porta v. mesenterica sup. v. mesenterica inf. v. lienalis v. cava inferior vv. hepaticae aa. & vv. lumbales a.v. epigastrica superior a.v. ovarica/testicularis a.v phrenica inf. a. suprarenalis sup. a. suprarenalis media. a.v. renalis a. suprarenalis inf. v. suprarenalis a.v. epigastrica inferior v. thoracoepigastrica ductus thoracicus cisterna chyli truncus intestinales

17

nll. preaorticus nll. coelica nll. mesenterica sup. nll. mesenterica inf. Truncus lumbares dx. et sin. nll. lumbares nll. mesenterica inf. nll. iliaca communes nll. iliaca interni nll. iliaca externi Nerver n. vagus dx. et sin. (parasympatisk) n. laryngeus recurrens n. phrenicus dx. et sin. ganglion stellate (cervicothoraciae; Sympatisk) truncus sympathicus (sympatisk) plexus cardiaca (parasympatisk o sympatisk) plexus pulmonalis (parasympatisk o sympatisk) plexus esophagus (parasympatisk o sympatisk) n. splanchnicus major (sympatisk) n. splanchnicus minor (sympatisk) n. splanchnicus imus (sympatisk) ganglion celiaca (sympatisk) periarteriella plexa plexus celiacus (parasympatisk o sympatisk) plexus renales (parasympatisk o sympatisk) plexus intermesentericus (parasympatisk o sympatisk) ganglion aorticorenalia (sympatisk) nn. splanchnici lumbales (sympatisk) ganglion mesenterica sup. (sympatisk) ganglion mesenterica inf. (sympatisk) nn. splanchnici pelvina (parasympatisk) nn.thoracici rami dorsales rami ventrales nn.intercostales n. subcostalis nn. lumbales rami dorsales rami ventrales n. iliohypogastricus n. ilioinguinalis n. genitofemoralis ramus genitalis

Viscera + övrigt

Thorax (regiones pectoris) regio infraclavicularis regio mammaria regio axillaris fossa axillaris linea mediana anterior

linea parasternalis linea mamillaris (medioclavicularis) linea axillaris

Buk (regiones abdominis + planum) regio epigastrica regio hypochondriaca dx. et sin. regio lateralis dx. et sin. regio umbilicalis regio inguinalis dx. et sin. regio pubica quadratus superior dx. et sin. quadratus inferior dx. et sin. planum midclaviculare planum subcostale planum intertuberculare planum interspinale planum mediane planum transumbilicale planum transpyloricum Thorax cor pericardium pulmo: fissurae, lobi, hilum pleura parietalis, pleura visceralis recessus costodiaphragmaticus bronchi principales trachea esophagus thymus

Buk peritoneum parietale peritoneum viscerale extraperitonealt fett fascia transversalis fascia profunda fascia superficialis pars adiposa (Camper´s fascia) fascia superficialis pars membranacea (Scarpas fascia) plica umbilicale mediana, mediala et laterala oesophagus gaster cardia, fundus, corpus, pylorus curvatura major omentum majus curvatura minor omentum minus bursa omentalis foramen epiploicum mesenterium plica umbilicale mediana, mediala et laterala hepar lobus. dx, sin, caudatus, quadrates

18

porta hepatis lig. falciforme, hepatis, lig. teres hepatis, lig. coronarium hepatis, ligg. triangulare area nuda vesica fellea ductus hepaticus communis, ductus cysticus, ductus choledochus m. sphincter ampullae (m. sphincter of Oddi) pancreas caput pancreatis, processus uncinatus corpus pancreatis cauda pancreatic ductus pancreaticus (Wirsung´s) ductus pancreaticus accessories (Santorini´s) duodenum pars superior, pars descendens, papilla duodeni major papilla duodeni minor pars horizontalis pars ascendens lig. suspensorium duodeni intestinum tenue jejunum ileum mesenterium colon caecum appendix vermiformis colon ascendens colon transversum mesocolon transversum colon descendens colon sigmoideum mesocolon sigmoideum haustra coli plica semilunaris

taeniae coli, appendices epiploic ren capsula adiposa fascia renalis glandula suprarenalis ureter vesica urinaria rectum

19

Del Rygg-Bäcken-Ben OSTEOLOGI Nacke och rygg Columna vertebralis vertebrae cervicales vertebra prominens vertebrae thoracicae vertebrae lumbales vertebrae sacrales vertebrae coccygeae Vertebra corpus vertebrae foramen vertebrale canalis vertebralis arcus vertebrae pediculus lamina incisura vertebralis superior incisura vertebralis inferior foramen intervertebrale processus spinosus processus transversus processus costarius processus articularis Atlas arcus anterior fovea dentis arcus posterior Axis dens Os sacrum basis ossis sacri promontorium foramina intervertebralia foramina sacralia canalis sacralis Os coccygis Os occipitale foramen magnum squama occipitalis condylus occipitalis protuberantia occipitalis externa linea nuchae superior linea nuchae inferior

Bäcken och Ben Os coxae foramen obturatum (obturatorium) acetabulum Os ischii corpus ossis ischii ramus ossis ischii tuber ischiadicum spina ischiadica ncisura ischiadica major incisura ischiadica minor Os pubis ramus superior ossis pubis tuberculum pubicum ramus inferior ossis pubis symphysis pubis corpus ossis pubis pecten ossis pubis Os ilium corpus ossis ilii ala ossis ilii crista iliaca spina iliaca anterior superior spina iliaca anterior inferior spina iliaca posterior superior spina iliaca posterior inferior fossa iliaca Pelvis pelvis major pelvis minor linea terminalis diameter transversa diameter obliqua diameter conjugata (Conjugata vera) inclinatio pelvis arcus pubis angulus subpubicus Femur caput femoris collum femoris trochanter major trochanter minor

20

corpus femoris linea aspera condylus medialis epicondylus medialis condylus lateralis epicondylus lateralis Patella Tibia condylus medialis condylus lateralis corpus tibiae tuberositas tibiae malleolus medialis Fibula caput fibulae corpus fibulae malleolus lateralis Tarsus calcaneus tuber calcanei sustentaculum tali talus caput tali trochlea tali os naviculare os cuneiforme mediale os cuneiforme intermedium os cuneiforme laterale os cuboideum Metatarsus ossa metatarsalia I-V basis corpus caput Ossa digitorum pedis phalanx proximalis phalanx media phalanx distalis basis phalangis corpus phalangis caput phalangis ARTHROLOGI Nacke och rygg art. atlantooccipitalis art. atlantoaxialis

lig. apices dentis ligg. alaria lig. cruciforme atlantis lig. transversum atlantis fasciculus longitudinalis membrana tectoria disci intervertabrales anulus fibrosus nuclueus pulposus art. zygoapophysiales lig. longitudinale anterius lig. longitudinale posterius ligg. flava lig. nuchae lig. supraspinale lig. interspinale lig. intertransversarium art. costovertebrales art. sacroiliaca lig. iliolumbale ligg. saccroiliaca ventralia ligg. saccroiliaca interossea ligg. saccroiliaca dorsalia lig. sacrotuberale lig. sacrospinale foramen ischiadicum majus foramen ischiadicum minus art. sacrococcygea lig. inguinale arcus iliopectineus symphysis pubis membrana obturatoria lacuna vasorum lacuna musculorum canalis femoralis Bäcken och ben art. coxae labrum acetabulum lig. capitis femoris lig. iliofemorale lig. ischiofemorale lig. pubofemorale art. genu lig. patellae lig. collaterale tibiale (mediale) lig. collaterale fibulare (laterale) lig. cruciatum anterius lig. cruciatum posterius meniscus medialis meniscus lateralis bursa prepatellaris bursa suprapatellaris bursa infrapatellaris art. tibiofibularis syndesmosis tibiofibularis

21

membrana interossea cruris art. talocruralis lig. mediale (deltoideum) lig. laterale lig. talofibularis anterior lig. talofibularis posterior lig. calcaneofibularis art. subtalaris art. tarsi transversa art. talonavicularis art. calcaneocuboidea lig. plantare longum lig. calcaneonaviculare plantare lig. cuboideonaviculare plantare art. tarsometatarseae art. metatarsophalangae art. interphalangae pedis MYOLOGI Ryggens muskler m. trapezius m. splenius capitis et cervicis m. latissimus dorsi fascia thoracolumbalis m. levator scapulae mm. rhomboidei m. serratus post sup. et inf. m. quadratus lumborum m. erector spinae m. iliocostalis m. longissimus m. spinalis mm. transversospinales m. semispinalis capitis mm. multifidi mm. interspinales mm. intertransversarii mm. intercostales externi mm. intercostales interni mm. intercostales intimi Nackrosetten m. rectus capitis anterior m. rectus capitis posterior major m. rectus capitis posterior minor m. rectus capitis lateralis m. obliquus capitis superior m. obliquus capitis inferior Bäckenets och Benets muskler m. iliopsoas m. psoas major m. iliacus m. sartorius

m. quadriceps femoris m. rectus femoris m. vastus medialis m. vastus intermedius m. vastus lateralis m. gracilis m. adductor magnus m. adductor longus canalis adductorius hiatus adductorius m. adductor brevis m. pectineus m. obturatorius externus m. obturatorius internus fascia lata septum intermusculare femoris laterale septum intermusculare femoris mediale hiatus saphenus m. tensor fasciae latae tractus iliotibialis m. gluteus maximus m. gluteus medius m. gluteus minimus m. piriformis foramen suprapiriforme foramen infrapiriforme m. gemelli sup/inf. m. quadratus femoris m. semimembranosus m. semitendinosus m. biceps femoris caput longum caput breve m. popliteus m. tibialis anterior m. extensor digitorum longus et brevis m. extensor hallucis longus et brevis m. fibularis longus och brevis m. triceps surae m. gastrocnemius m. soleus m. tibialis posterior m. flexor digitorum longus m. flexor hallucis longus fascia cruris aponeurosis plantaris fascia dorsalis pedis retinaculum extensorum retinaculum fibularis retinaculum flexorum BLODKÄRL & LYMFKÄRL Ryggens kärl

a.vertebralis a. cervicalis ascendens

22

a. cervicalis profunda aa. intercostales ramus anterior et posterior a. subcostalis ramus anterior et posterior aa. lumbares ramus anterior et posterior a. iliolumbaris aa.saccralia medialis a.spinalis anterior aa. apinales posterior aa. segmentales medullaris plexus venosus externa plexua venosus interna nll. axillaris nll. subscapulares nll centrales nll apicales nll. inguinales superficiales

Bäckenets kärl a.v. ovarica/testicularis a.v. epigastrica inferior a.v circumflexa ileum profunda a.v. iliaca interna a.v. obturatoria

a.v. glutea superior a.v. glutea inferior

a.v. umbilicales a. ductus deferentis aa vescicales superiores a. vesicalis inferior a.uterina rami vaginalis ramus ovaricus a. rectalis media

a.v. pudenda interna a. rectalis inferior nll. inguinale superficiales nll. iliaci externi nll. iliaci interni nll. iliaci communes nll. lumbales nll. saccrales nll. mesenterica inferiores trunci lumbales Benets kärl a.v. iliaca externa a.v. femoralis a.v. epigastrica superficialis a.v. circumflexa ilium superficialis a.v. pudenda ext. a.v. profunda femoris a.v. circumflexa femoris med./lat. a.v. poplitea a.v. tibialis anterior a.v. tibialis posterior a.v. fibularis

a.v. dorsalis pedis v. saphena magna v. saphena parva arcus venosus dorsalis pedis nll. inguinales superficiales nll. poplitei nll. inguinales profundi NERVER Ryggens nerver n.accessorius n. dorsalis scapuale nn. cervicales rami dorsales n. suboccipitalis n. occipitalis major nn.thoracici rami dorsales nn. lumbales rami dorsales rami ventrales spatium epidurale spatium subdurale arachnoidea mater spatium subarachnoideum pia mater lig. denticulatum medulla spinalis intumescentia cervicalis/lumbosacralis nn. spinales cauda equina filum terminale Bäcken- och bennerver n. subcostalis ramus cutaneus lateralis n. genitofemoralis ramus femoralis et genitalis n. iliohypgastricus ramus cutaneus lateralis nn. lumbales rami dorsales nn. clunium superiores rami ventrales plexus lumbalis n. cutaneus femoris lateralis n. femoralis n. saphenus n. obturatorius nn. saccrales rami dorsales

23

nn. clunium medi rami ventrales plexus sacralis n. gluteus superior n. gluteus inferior n. cutaneus femoris posterior

nn. clunium inferiores n. ischiadicus n. fibularis communis n. fibularis profundus n. fibularis superficialis n. tibialis n. suralis n .plantaris medialis n. plantaris lateralis n. pudendus nn. rectales inferiores nn. perineales n. coccygeus Ryggen (regiones dorsi) regio colli posterior regio vertebralis regio saccralis regio scapularis regio infrascapularis regio lumbalis linea mediana posterior linea scapularis Bäckenbotten (regiones perinealis) regio analis regio urogenitalis Ben (regiones membri inferiores) regio glutea regio femoris ant. et. post. trigonum femorale regio genus ant. et. post. fossa poplitea regio cruris ant. et. post. regio pedis dorsalis et. plantaris regio calcanea Viscera och övrigt ren margo lateralis et medialis facies anteriot et posterior extremitas superior et inferior hilus renalis sinus renalis capsula adiposa capsula fibrosa fascia renalis

glandula suprarenalis ureter pars abdominalis pars pelvina vesica urinaria apex, corpus, fundus, cervix trigonum vesicae rectum flexura sacralis flexura perinealis ampulla recti plica transversalis recti canalis analis m. sphinkter ani internus columnae anales zona hemorrhoidalis m. sphincter ani externus anus fascia pelvis parietale arcus tendineus fascia pelvis fascia pelvis viscerale fascia endopelvina centrum tendineum perineae (corpus perineum) arcus tendineus m. levatores ani diafragma pelvis m. coccygeus m. levator ani m. puborectalis m. pubococcygeus m. pubovaginalis alt. levator prostatae m. iliococcygeus fossa ischiorectalis (fossa ischioanalis) canalis pudendalis (Alcock´s kanal) diafragama urogenitale spatium perinei profundum m. transversus perinei profundus m. sphincter urethrae externus (+ urethrovaginal sfinker hos kvinnan, hos mannen även anteriort på prostata) membrana perinei (fascia profunda)

spatium perinei superficialis m. transversus perinei superficialis m. ischiocavernosus m. bulbospongiosus Colles fascia (fascia superficialis) Kvinna excavatio vesicouterina excavatio rectouterina ovarium mesovarium lig. ovarii proprium lig. suspensorium ovarii tuba uterina infundibulum, ampulla, isthmus, pars uterina

24

mesosalpinx uterus corpus, fundus, isthmus, cervix lig. pubovesicale lig. transversum cervicis alt. cardinale mesometrium, lig. latum uteri lig. teres uteri ligg. sacrouterina vagina paries anterior et posterior columna rugarum labia minora labia majora mons pubis hymen

Man scrotum tunica dartos (från fascia superficialis) fascia spermatica externa (från m. obl. ext. abd.) m. cremaster & fascia cremasterica (från m. obl. int. abd.) fascia spermatica interna (från fascia transversalis) tunica vaginalis (från peritoneum parietale) testis epididymis, ductus epididymidis ductus deferens funiculus spermaticus vesicula seminalis excavatio rectovesicalis lig. puboprostaticum septum rectumvesicale prostata basis, apex, facies anterior et posterior ductus ejaculatorius glandula bulburethralis penis radix, corpus, glans, preputium corpus cavernosum corpus spongiosum urethra masculine pars prostatica, pars membranacea, pars spongiosa

25

Muntlig Dugga i rörelselära  KARL VT 2012

Tisdag den 14 februari kl. 08.15-11.00

De första som examineras samlas kl. 08.05 i anslutning till examinationsrummen. Kom senast 10 minuter före utsatt tid. Ta med dig ID för kontroll. Byten av tid kan endast ske inom grupp och meddelas då läraren. Då du inte duggas befinn dig i korridoren utanför grupprummen. Efter att ni är klara med er dugga gå ut och hämta in nästa i tur. Grupperna ordnar själv inbördes i vilken ordning respektive gruppmedlem vill komma in och bli examinerade.I examinations-rummet finns förutom examinator ett upphängt skelett utan ev. ligament el. muskelfästen. Examinator har två lådor där du ur en ben- och ledlåda plockar upp en lapp med ett nummer från 1-50 och ur en muskellåda plockar upp en lapp med ett nummer från 51-100. Varje nummer motsvarar en fråga som examinator ställer till er. Tillhanda har examinator en lista över de 100 frågorna med korrekta svar. För att svara på frågan räcker det med ett ord eller att du på skelettet pekar på en struktur. Ex. Fråga: Namnge en muskel som fäster på tuberculum majus. Svar: M supraspinatus ett alternativt korrekt svar kan vara M infraspinatus eller M. teres minor Fråga: Peka ut acromion på skelettet. Svar: Studenter pekar ut acromion på skelettet.

Frågorna handlar endast om ben, leder, ligament och muskler. Obs! Inget om kärl och nerver. Du kommer plocka upp sammanlagt 10 lappar. Fem lappar ur ben- och ledskålen samt fem lappar ur muskelskålen. Efter varje fråga som du svarat på kommer examinator upprepa om det är ditt slutliga svar. Du kommer få högst 45 sekunder på dig att svara på en fråga innan du får övergå till nästa fråga. Du kommer efter att ha svarat på de 10 frågorna lämna rummet för att göra plats för en ny kursare. För att bli godkänd krävs 8 rätt av 10. Examinator för anteckningar över dina svar och lämnar de till undertecknad. Jag gör bedömningen ifall någon ligger på gränsen till godkänt, dvs har 7 rätt och vars felaktigt besvarade frågor kan tolkas i positiv anda, om han/hon skall bli godkänd. Därefter läggs resultatet in på framsteg och du får besked om du klarat dig eller inte. De som inte blir godkända skall beredas möjlighet till omdugga i nära anslutning till ordinarie dugga. Exakt tid och plats meddelas senare.

26

 

Information gällande examination  i radiologisk 

anatomi inom  KARL Tisdag 21 februari 2012 kl. 08.15­17.00 

Examinationen äger rum på samma ställe som undervisningen skedde, d.v.s. i forskningskorridoren på röntgenkliniken på Akademiska sjukhuset. Korridoren nås lämpligast via ingång 85 (sväng höger efter hissarna, andra dörren till vänster i den långa korridoren). Ni examineras i fyra grupper på förmiddagen och fyra grupper på eftermiddagen. (De olika grupperna får naturligtvis olika uppgifter). Därefter delas varje grupp in i två grupper som växlar mellan två stationer vilka avhandlar röntgenanatomi av rörelseapparaten i övre delen av kroppen och i nedre delen av kroppen. Varje station består av en skriftlig och en muntlig del och tenteringen tar totalt 45 minuter. Gränsen för godkänd blir ca 60%. För att du ska kunna förbereda dig kommer du att få tillgång till bildmaterialet på nätet när gruppundervisningen är avklarad så att du med hjälp av frågeformuläret du fick kan gå igenom bilderna igen. Dessutom kan ni träna på röntgenanatomi med hjälp av den röntgenencyclopedi på nätet, som ligger som en länk i den pingpongaktivitet (röntgen vt10) som ni fick tillgång till efter termin 1. (Du hittar den genom att gå till https://pingpong.uu.se, logga in med din studentinloggning och sen hittar du länken till encyclopedin under Termin 3). Kom till tentan senast 5 minuter före din utsatta tid, detta för att vi ska hinna kontrollera leg.

Byten kan endast ske från person till person och skall då, av båda inblandade personer, meddelas kurssekreterare Annika Häger på telefon 018-6114815 eller mail annika.hager@radiol.uu.se senast fredagen 30:e september kl. 12.00. Därefter accepteras inga byten.

27

Information gällande

dissektionsexaminationen KARL Tisdag 21 februari 2012

kl. 08.15-17.00 På examinationen skall följande medtas:

‐ ID-kort

Efter att ni identifierat er och blivit avprickade från listan börjar er examination. Ni examineras på det bord ni dissekerat på under kursens gång, ni behöver alltså inte lära er alla variationer från normalanatomin på samtliga kroppar. Kroppen ligger på rygg förutom det borttagna benet som visar dorsalsidan mot studenten. Tidslistor för examinationerna kommer också att anslås på dörren till dissektionslokalen, kontrollera vilken tid som gäller för dig i förväg. På examinationsdagen skall ni infinna er 10 minuter innan er anslagna tid. Under examinationen kommer ni att bli ombedda att dels peka ut strukturer dels identifiera av examinatorn uppvisade strukturer samt svara på följdfrågor. Det kommer att ställas 8 frågor på strukturer med 8 följdfrågor på 10 minuter med 8 poäng maximalt. Varje rätt svar ger 0.5 poäng, 6 poäng inom tiden krävs för godkänd examination. Exempelvis kan ni bli ombedda att visa M. extensor carpi radialis brevis, med följdfrågan vilken nerv som innerverar muskeln. Det som ni examineras på står med i dissektionskompendiet, de kursiva strukturerna efterfrågas i den mån de är fridissekerade. Examinatorn har en lista med i förväg förberedda frågor som han/hon väljer mellan för att ge en heltäckande examination där alla olika områden täcks in. För att ge en

rättvis och likvärdig examination för alla kommer examinatorn efterfråga ert slutgiltiga svar och inte svara på frågor som kan hjälpa er att identifiera strukturen. Efter att ni gett ert svar berättar examinatorn om det är rätt, alternativt om ni givit fel svar berättar vad det rätta svaret är. Därefter får ni en följdfråga på strukturen. Det kan bli så att ni examineras av en amanuens som undervisat er tidigare, tänk då på att det är en examination varför bemötandet är mer neutralt än vid tidigare tillfällen. När examinationen är slut talar examinatorn om för er om ni blivit godkänd eller inte. För eventuella underkända studenter eller studenter som uteblivit från examinationsdagen kommer det ges ett nytt examinationstillfälle. För de som blivit underkända finns möjlighet att direkt efter att sista studenten duggat på förmiddag alt. eftermiddag komma tillbaka och göra omdugga. Annars sker omdugga i nära anslutning i början av veckan efter den skriftliga tentamen. Efter godkänd examination skall dissektionsrockarna läggas i tvättkorgen, dissektionshandskarna kastas. Namnskylten på rocken läggs tillbaka i lådan för namnskyltar. Namnskylten på krokarna i korridoren tas ned och slängs.