This article was downloaded by: [University of Auckland Library]On: 16 October 2014, At: 15:42Publisher: Taylor & FrancisInforma Ltd Registered in England and Wales Registered Number: 1072954Registered office: Mortimer House, 37-41 Mortimer Street, London W1T 3JH,UK

Geologiska Föreningen iStockholm FörhandlingarPublication details, including instructions forauthors and subscription information:http://www.tandfonline.com/loi/sgff19

Några kalkspatkristaller frånGräsberg, DalarneMats Weibull aa Lunds Mineralogiska InstitutPublished online: 06 Jan 2010.

To cite this article: Mats Weibull (1900) Några kalkspatkristaller från Gräsberg,Dalarne, Geologiska Föreningen i Stockholm Förhandlingar, 22:1, 19-27, DOI:10.1080/11035890009448637

To link to this article: http://dx.doi.org/10.1080/11035890009448637

PLEASE SCROLL DOWN FOR ARTICLE

Taylor & Francis makes every effort to ensure the accuracy of all theinformation (the “Content”) contained in the publications on our platform.However, Taylor & Francis, our agents, and our licensors make norepresentations or warranties whatsoever as to the accuracy, completeness,or suitability for any purpose of the Content. Any opinions and viewsexpressed in this publication are the opinions and views of the authors, andare not the views of or endorsed by Taylor & Francis. The accuracy of theContent should not be relied upon and should be independently verified withprimary sources of information. Taylor and Francis shall not be liable for anylosses, actions, claims, proceedings, demands, costs, expenses, damages,and other liabilities whatsoever or howsoever caused arising directly orindirectly in connection with, in relation to or arising out of the use of theContent.

This article may be used for research, teaching, and private study purposes.Any substantial or systematic reproduction, redistribution, reselling, loan,sub-licensing, systematic supply, or distribution in any form to anyone is

expressly forbidden. Terms & Conditions of access and use can be found athttp://www.tandfonline.com/page/terms-and-conditions

Dow

nloa

ded

by [

Uni

vers

ity o

f A

uckl

and

Lib

rary

] at

15:

42 1

6 O

ctob

er 2

014

OEOL. F ~ R E S . FORIIAXDL. K:o 19i. Ed 22. Hiift. 1. 19

I sprickfyllnader ocli drushi l , s. 1;. bon, inom de betydnnde j~irni i inl i i~sdeposi t i~~ier i ia vid Griisberg iakt tagas e j siillan rltt rackra bergkristnller; ibland, fast 18ngt mera siillsynt, nntriiffas ock kristaller af kalcit. For de kristnller af dettn mineral, j a g var i t i tillfiille a t t undersiika, s t i r jag i tncksamhetsskuld till grufvornas forvaltare, hr C. TORSSELL.

Onfsedt a t t kristalliserade mineral liar iiro sallsynta och d l r for iiro fiircjiinta a t t omnamnas, visa de funna kalci terna i sitt upptriidnnde och i sin utbildning vissn egendomligheter, soni giir en bcskrifning af deni Bnskviird. D e hiista af dessa kristnller iiro a f en ovanlig storlek, iinda till 2 kg i vikt, ocli liafva diirfiir vid undcrsokningen endast k u n n a t niiitas nied kon- taktgonionieter. PI visst s a t t fijrsvirns den goniometriska under- siikningen diirnf, n t t ifr?igsvarande kristaller f i t t sin form under olikn yt t re fiirhillanden, livilkn is tndkornmit dels en bortlos- ning af vissa ytor under bildning a f n y a Iosningsytor, dels ock en senare onikladnnd a f helt nya former. Som dessa fijriindringar a priori kcnnn tankas stil i saniband iued rissn fiiriindringar i kristallernas sainninnsiittning, liar jag t r o t t mig bora narmare keiniskt undersoka dem fiir a t t se, huruvida fr&n 0111 kristnll- formens anpassning efter olika i naturen befintliga losningar diir- ined i nigon iu ln kunde belysas.

Den vackraste nf kristallerna betecknar j a g son1 n:r 1. D e t Br en 10 em ling och 4 cm tjock, alldeles f r i t t utbildnd platta,

Dow

nloa

ded

by [

Uni

vers

ity o

f A

uckl

and

Lib

rary

] at

15:

42 1

6 O

ctob

er 2

014

niistan fullkoiiiligt hv i t ocli geiiomskinlig, xiied en ton som lielt ohetydligt stiiter i gult. Kristnllen begransas hufvudsakligen a f basis ocli er. skalcnoEder. Basis doiiiinerar eniellertid till den grad, a t t t. 0. in. en betydlig del a f ska leno~derns niedelkanter a fsk l ras af denna y ta , soni vi t. r. kunna be t rak ta sisom B3. Dessutoiii at'stynipar pyramiden IG/3P2 (SIC) de kortare polkan- terna, just diir de vid inidten samiiiantrifffa iiied de langre. Kombinationerna iiro s i lunda desaninin, soin HAJIBERG' nyligen beskrifvit r id kalciten f r in T'isby. Skilnaden iir den, a t t hlir vid Grisbcrg forhiirskar skatenoEdern, ocli pyramiden fiirekoni - iiicr soni cn iiiycket underordnacl tillstympning; vid Pisby-mine- ra le t iiro forincrna nicra i j8innviktI eller ock ijfverviiger pyra- in iden.

IIvad j ag nyss kallnt basis iir icke en jiinin kristnllyta utan en v8gforinigt konves lJegr8nsning; p.? den cna basalytan s i t ta fijr iifrigt flere s n i i individer ;if saniiiia f6rg ocli ined ytor i parallel anordning. Den andra, p8 livilken kristallen niiijligen Iivilat, Zr betackt ~ i ied e t t t u n t ijfverdmg med kalk, ocksi i parallel ord- ning, livilkct enicllertid liitt lossnar vid yt t re Lverkan. i i fven skalcnocdern 8r k o n r e s t buktig ocli dessutonl fint v;igforniig. De olika v igorna 8ro etskullar. soiii i dct liela noga fijljn genom- g.5ngarnes riktning. Vigornn. iiro fiir flacka ocli runda, fijr att en bestiimning a f etsytornas n a t u r skulle kunna ske. Pyramiden 1 6 / 3 B iir visserligen jiiiiifiirelsevis inycket liten, iiieii iir den endn. a f ytorna, soiii Br plan ocli va t speglande. - Vid ena sidiin a f kristallen s i t ter cn mindre individ nf g r i h r i t fiirg invusen i den stiirre, den iir lika orienterad med liuf'vudkristallen, men be- gransad of B (niijjligen e t t spnltstyckc?) ocli on.

Jag anftir 1iHr de flere g inger repeteradc matningar , soin jag utf6rt iiied kontnktgoniometern, ocli pB hvilka den fiirut niimnda bestiiinningen af skalenocderytorna griin(1ar sig, samt dessutonl dlb ur IRBPS bekanta afliandling lienitade uppgifterna 0111 de be- riiknade viirdena:?

G. F. Y. 16: 709. ' The c r p t . of the calcite. Inaup. Diss. Gattingen ISiS.

Dow

nloa

ded

by [

Uni

vers

ity o

f A

uckl

and

Lib

rary

] at

15:

42 1

6 O

ctob

er 2

014

EIiura den l i l ln pyrnniidnrtnde ytan rcdnn nied kontnktgonio- llieterxi teiiiligen n o p kunde identifieras sdsom pyrnniiden 1 G / 3 I J 2 ,

solll iir den vnnlignste pyrnnridcn vid knlcit, m s d g jag rnig dock bijrn sk;iffn niig storre risslict h8roni, hvnrfijr e t t stycke nf kri- st;Illen vid dessa ytor nfspjiilkades, och befanns polkantvinkeln var;i j i o X ' - 5 S o S O ' , tiledan (Ien~~ninia beriiknas till 5S01S'.

P i d skalenoCdtrn t iir afvikclsen, soin vi se af tabellen, litern betyllig. Dc f'uiinn viirdeiin stiimmn ltvarken vat tiled 123 eIIcr iiied R4, inen kunna oiiiijjligcn Iiiinfiiras till nlgon inellan- 1igg;inde sknlenoCder. I le t egendoniliga fijrliillnndet eger runi, att xnedelkantvinkeln west tendernr till Zt4 IikasK knnten Z?l,i.Z?x : O X , tiiednn polkantcrna, siirskildt de kortnre, snaras t st$iiimn ined R3. \'id den fortit oinniiiitd;i iii$ttiingen med re- flesionsgonionieter erliijlls 8 f w n fiir den Itingre polkantvinkeln ju s t vid sjfilfva kanten e t t vHrde 3G'G', soiii S ~ L godt soiii fiillsttindigt st21iinier med det. berliknade fiir X3 eller 36"s'. Dct tn knn uppenbarligeii icke bero pi5 iiigot annat , :in a t t kristallen fiir narvnrnndc e,j tangre begriinsns at' sin ursprunglign forni (RJ), utnn n t t deiisntnnia bijrjat erliilla en ny, en IUsningsyta, antag- ligen 124; diiirrid hafva de olika slngen a f knnter i olikn grad afficiernts. - Frhn livilket stiille i de s. k. Rolagsgrufvornn d e n n a kCistatl niinnare Iiiirstnmmnr, vet j ag ej, den fauns fijr 0111-

kring 10 5r sedan. Iiristallerna n:o 2, 3 ocli 4 iiro mycket lika hvnrnndrn. Den

fiirstniitnda, som iir 23 crn l i n g ocli 14 c m i genoiiiskiirning vid ntidten, utgikes nf en upptill och nedtill nfbruten sknlenoCdrisk kristnll. Enligt uppgift n f TORSSELL, vnr den i s i t t naturlign Iiige snnitiianvuscn iiicd n:o 3; de y t t re konturernn lenina eniel- h i d irign bestiimdn Itillpunkter fiir bestlimning :if deras inbiir-

Dow

nloa

ded

by [

Uni

vers

ity o

f A

uckl

and

Lib

rary

] at

15:

42 1

6 O

ctob

er 2

014

22 31. WEIDULL. I~ALliEI'ATI~IIISTALLEI1 FII. Glt%3ERQ.

des Iiige. Diirigenom nt t toppariie iiro afslngna ocli vidnre diirige- noin a t t kristnllerna under sin viist blifvit tiicktn nied klorit, giitliit i n . 111. saint iiro olika fiirgadc i olikii d~lni., kan ninn se, liurusorii de haft olikn kristnllbcgriinsiiiiig uiider olikn tider. Iiiirnnu ocli den I lng t iifverviignnde inrc delcn (omkring S5 :: nf krisrallcn) utgijres a f sknlcnoiklern 123. Ofvanpi denna liar forst afsntts e t t kloritskikt ocli sedan e t t tcniligen ojiimnt fodinl ( ~ m e l l n n s k n l e t ~ ) bestiende af sknleno6dern R4, Iirilken Btcr i sin ordning tiickts at' klorit i n . 111. Hiirefter liar blott den e n a I ia l fvnn n f kristnllen f'ortsatt n t t viisa, ocli dcnnn. s is ta tillviist (ayttersk:iIetP), soiii, p j grund nf n t t den yt t re betiickningen nf klorit liiir felas, ser lielt ljusnre ut iin den ofriga kristnllen, be-

= R 3

I = R 4

= p 2

s t i r n u af pyrainiden 1G/3P2. I le t tn blott cnsidign fodral utgiir oinkring 10 7: nf kristallens iiiassa. Dels pi grtind hbraf, dels enicdnu det teinligen t u n n a ocli i tjockleli viislande niellanskalet (I&$) p i flcre stiillen lossnat och synbxrligen Hfven iblnnd rid niidtclkanterua lijsts bort, koinmer kristnllens y t t r e a t t i rissa delnr begriinsas ;if .&?, i nndrti nf It4 ocli i Ktcr xndra at' lG!d'2. 1'ig. 1, soin visar genomskiirningen nf kristallen s t r a s of'raii niidtcn, Bsk5dliggiir sclieinatiskt dess iiuvarande 1itseende.l

Att bildningen af dessa former icke skett i onledelbar fijljd, kan ninn biist sc diiraf, att griinsen mcllnn kiirnan (]<a) ocli d e t

Skdcnocdern R.1 iir dZr streckad, R4 mdrk och pyramiden IG/sP2 ntlagd mcd alldeles hvit fiirg. Siffrorna i h6rnen Hro desamma som i vinkcltabellcn B fdjande sida.

Dow

nloa

ded

by [

Uni

vers

ity o

f A

uckl

and

Lib

rary

] at

15:

42 1

6 O

ctob

er 2

014

57g(P) hS ( P ) 26' (P)

- ( P ) 40y(R4) 41'40' 5s"(P) 5 9 (P) "2%' 2 3 ( P ) 2 3 ( P ) 36s' i 3336'

7FZ.i 472'

Kristal l n:o 3 lir n i g o t inindrc iin foregiende, eller 1s cm IHng ocli 14 c m i genomskiirning; den liar precis sanirnn ytor soni f6regC5ende eller R3 (innerst), R4 (darutanpi) ocli lG/3P2. Den sistniinida y t a n fdrekoiniiier eiiiellertid icke p i hela den yt t re kristalllialfvan, utan den bet lcker liar endast regionerna oinkring tviiiine medelkanter, medan pyrniiiiden vid n:o 2 om- fat tade t re narliggande inedelkanter saint d i i r i f r h s t r l c k t e sig upp till hvardera polen. JIBtningarna $fvo likartade varden soin vid n:o 2 ocli anfdras diirfiir icke.

55'28' 5S%S' 24'45'1

Dow

nloa

ded

by [

Uni

vers

ity o

f A

uckl

and

Lib

rary

] at

15:

42 1

6 O

ctob

er 2

014

24 11. J'XIBULL. KALKSPATPRISTALLER F R h GRiiSBERG.

Deli Sters t lende kristnllen f'rin snti1iim fynrl, n:o 4, son1 eges nf fcirvnltnre LTSDQVIST, Schisshyttan, iir den iifre delen nf e n alldeles likartad bildning. Den Br siimre utvecklad a n de tvH senast beskrifiia, men ena iindnn HI. hlir alldeles fri snnit be- griinsad a f +B. Huruvida d e t t a Rr en ursprunglig kristallyt:i eller blott en spal tyta , soin under tidens lopp anfriitts nf n t t e n , kan icke nfgiiras.

De sennst beskrifnn kristallerna, n:o 2-4, fiinnos fijr e t t par i r sedan i en fijrsiiksort, soni drefs genoni de t malmfiirande lagret i S u l t i n p u f v a n mot Iiittelgrufvan. - Under vintern 1596 -1897 gjordes l fven e t t r ikt fynd a f det ifragavarande ininera- let i Djupgrufvan. H l r antriiffades K t S p i 175 n z nfvagning e n egendotnlig l i~lbi ldning i grannliten, livari l i g o iiieterstora block, Lekliidda ined bergkristall; o f v a n p i d ~ s s a sutto eller l igo i f r iga- varandt: kalcitkristnller.1 Iiristnllfyndet liar blifvit skingradt 5t spridda bi l l , men j a g liar dels erliillit en dell dels ock var i t i tillfiille se ett a n t a l af d e n Dessa kalciter hnfva en gulaktig ton, Bro h l r och hvar betiicktn iiied gathi t (jiirnglnns?) sanit inneliilla, Bfven de, ibland karnkristaller a f annat slag an d e t y t t re hijljet. Vid niina kristnller kunde icke begrsnsningen 110s dessa karnor afgiiras. Den yt t re bildningen (skalet) visar daremot foljande ytor:

t = '/jR3 (310) 9 = -'/2R (110) 7?1 = +4R (11s) p = W R (112) .r = -4R5/3 (9, 5, 11) y = 'G/3P2 (917)

Flertalet, af dessa kristaller iiro ldngstr8cktn genoni ofver- vlgande o t lddning nf den spetsiga rliomboEdern X 4 ocli skale- noEdern -4fi5/3; andarna begransas nf den synnedigcn flackn skalenogdern t (l/iR3) ocli rlionibofdern g (-l/2R), livilken j a m n t afstytnpar den niinida skalenoEderns kortare polknnter. En nnnnn

11. SUSDIIOLU. Jernkontorets Annaler. Bd 53 (lSDS), s. 164.

Dow

nloa

ded

by [

Uni

vers

ity o

f A

uckl

and

Lib

rary

] at

15:

42 1

6 O

ctob

er 2

014

0 ~ 0 ~ . FOREX. EORIIAXDL. N:o 19i. Btl 27. Hiift. 1. 25

tyP fl& sauiina f p d iir prismatisk, d2rigenorn a f t IG/aP2 for- llsrskar, denna y t a afstynipas liksoin f6rut af l/aR3 och --*/&. D~~~~ sistniimda kristalfer voro ibland niiitbura iued reflesions- gonjollleter, eljest m h t e iifven hiir kontaktgoniometern anvhdas .

&erviindotil till de fors t beskrifna kristallerna. D e t iir

yisserligen siillsyilt, inen dock fiirut observeradt, a t t knlkspaten erbjuder hiir beskrifna viistfznornen eller Bdubbla kristnllbildnin-

enligt KoPP. ,Tredubbla, kristnllbildningarnns vore i Gi fall iiitta nainnet for G r ~ ~ s b c r ~ s k a l c i t e r i i ~ i . ,X.fi.cn GROTII oinniiiiiner j sin beskrifning af minernlsamlingen vid Strassburg e t t par eseiiipel p% liknande dubbfa bildningar.

Siir uppiiiiirlisaiiilieten en g l n g r iktnts pd denna rtredubbla kristallbildning,, ocli d 5 de olika kristnllbildningarnns karaktiiri- stiska fiirg inlittagits, liip d e t iiara till hands ntt efterse, buru- vidn dessa olika former stodo i sainband nied viiislingar i den kemiska sariiiiiansRttningen. Sa tur l ig tv is torde Bfren a n d r a omstiindigheter, sisom losningens temperatur , mangd ocli koncen- tration, afdunstningens hastigliet 111. 111. i d e t t a fall 112 ofvnt ill- f lytmde pd uppkomsten af dessa olika fornier.

D'i det var att fijrnioda, att differenserna i kemisk saniiiian- siittning skulle varn ytters t ringa, ISg stor vigt pK att inaterialet fanns i tillracklig miingd ocli renhet, saint att analyserna utfijr- des tiled stijrsta tiinkbarn noggrannher. Fijr hvarje analys aI1-

viindes 3-4 g , ocli flertalet bestiimningar hafva 8ttninstone en ging repetcrats, och sbvidt rnijjligt anviindes fullt gathi t f r ia styckeii. Resultntet af undcrsijkningarnn, SOIU oinfhttnde kristal- lerna 1-3, blef':

Kristall X:o. l?3 (kiiruan). R-l(,,~~ellnnskalet,). '6/sP2(ytterskal). 2 FeCO, . . . (1) e j ! -1 -

31gC0, . . . (1) 0.029 > -1 -2

i? . . . (2) spdr, ej bestiinibart O.'i':i:;(gijthit!) 0.10 ;: > . . . (3) 0.033 7: 0.076 :: 0.066 ::

' IZJ finnes e j B denna kristnll onnnt iin so~n Itisningsjta, EC sid. 21. 2 .. A r nntngligen ock en losniogsyta.

Dow

nloa

ded

by [

Uni

vers

ity o

f A

uckl

and

Lib

rary

] at

15:

42 1

6 O

ctob

er 2

014

I i r i~tnl l S:o. It:+ &%man). ~ : ~ ( ~ m e l l a n s l ; a l e t ~ ) . lG;sPZ(.;ttersl;al). AIgCO, . . . (2) 0.032 > 0.10 :: 0.095 7 ;

B . . . (3) 0.025 0.0s 1' 0.061 ?:

d 4 ~ t u ~ . Iiristall n:o 1 hilr i n p >tr.edul)bln bildnitigiw~ so111 n:o 2 och 3, endnst seiinre liisningsytor; sntiittinnsiittriitigen Iiiir ofvnn tillkommer n l l t s i den t i r spm9l ip torinen, hvilken, sotu vi set t , vnr 113. 13estiiinningen ;if I<'eCO, iir i si tn i t to o.<iiker, soni siir- skildt vid kristnll 2 R4 en del giitliit ty l l igt fiirorcnnde knlciten; ocli eliuru vid iifrign prof ingen gutliit eller nnniit jiiri~iiiiiieriil observerndes i de undersiiktn styckenn - iiieti viil i nndra par- t ier at' niiinndn former - iir icke uteslutet, n t t s~& diirnf kun- nnt fiirorena knlkspnten. I s i fall Iiijjcs naturligtvis Iinlten nf

dct t 'unna J'cC03. Eiiiellertid iir det visst, n t t 123 iir en nhso- lu t eller i det niirtnaste nbsolnt jiirnfri knlcit, hvilket icke iir fallet ined 114 ocli *G/d'2.

A f ot'vnn st iend e anal p e r frn iiigir : 1) A t t livnr ocli en of snintliga tre former eller R3, 124

I G / d ' ? iir en iiiycket ren knlcit, endnst spfirvis fijrorcnnd nf iiingnesit ocli jiirnspat.

2) A t t R3, soni upptriider sikoiii klriin eller t'iirstn t'ornt i nl la t rc k r i s t n h n n , iir rennst saint endnst till liiigst 0.032 7 ; iir fiirorenndt nf t i in~t~esiui~iknrbonnt , under det jiirnknrbonnt siiker- ligen liiir snknns.

3) Att X 4 , livilkeii sotn e t t t u n t sknl oiiisluter R3 i kristnllernn 2 ocli 3, 8r tiiindre ren; utoiti fiiroreniiipr nf giitliit torde kal- citen sjiilf 1151. vnrn jiirnlinltig, snnitidigt sniii ;I/y-linlteii Itiir iir oinkring 3 ginger stiirre iiu i R3.

4) D e t ensidiga yt ters tn sknlet lG/3P2, iir visscrligcn fr i t t f r i n giitliit, nien synes till keiiiiskn sniii~iintis~ittnitignrnn identislit cllcr narn i d ~ n t i s k t ined R4.

A t t I i k t K , det orsnken till fijriit skildrnde foriii- eller skal - bildiiing endnst s k u l k liggn ditri, n t t prrioder intriidt ined iindmd kemisk snminansiittning ltos kristnllisntionen eller ytterst 110s den Iiisiiini, Iivnrur densnniiiia bildnts, torde fijrvisso vnra fiirlinstndt. 1)ifferensernn i sniiiiiintis~ttiiiiig iiro hiirtill siikerligen nllt fiir

Dow

nloa

ded

by [

Uni

vers

ity o

f A

uckl

and

Lib

rary

] at

15:

42 1

6 O

ctob

er 2

014

QEOL. FGRES. F ~ ~ R ~ I A X D L . X:O 19;. B ~ I 22, w t . 1. 27

s l l l l~ . Men ri niidrn sidnn gifvn de iifrerensstkiuniande nn:ilpsernn llos saiiitlign t re HB-foriiier vid Iinnden, n t t $tininstone d e w fijt.stn foriiier nfsatts under inycket likartnde liis~iin~sfiirltillnn- (jell. Deli ring5 iikningen n f J[pli:ilt liksoiit nf Ye-linlt i nicllnn- &nlct 124, gent emot kiirnnn R3, nntyder cincllertid, n t t r id en yiss viistperiod i tminstone nigon Hndring i keiiiiska och mii.jIigen '<fvcn i fysiska fiirhbllnndcn intriidt. T t n n R4 pnssndc biist Iikr- fGr; diir nfsattning ;if np t t m:iterinl kuride fijrsiggi, uppkotii nu sknlet 3 4 ; ORI (@ grund nf felnnde nfdnnstning 0. d.) i stiillet lijsning fiirsiggick, uppstod liisningsytnn I24 (n:o 1). Den oinstkn- digheten, n t t y t tcrskalet lC/3p2 dels eger ~nni i i in saiiitiinnslittriirig soiii iiiellnnsknlet 114, dels endnst cnsidigt upptriider vid b8da tiristnllerna 2 ocli 3, gijr det diireinot nntnpligt, a t t sedan R4 sfsat ts , en yttre rubbning fiirsiggktt, livilken iindrnt Iiisnitigelis cirkulntion ocli nllsidiga tilltrade till kristnllen, inedan diiremot. lijsningens keniiska nntur blef ofiiriindrnd. Kiiinda nicknniskn storning linde till f i l jd , n t t ytan lci3P2 bildndes.

Elruru rilligt ti15 ~iiedgit'vns, n t t obseivationsinatel'inlet iir allt fijr ringa, fiir n t t innn skulle rigs d r n p nllt fijr vidtgiende slut- satser, torde dock de ifrhgavnmnde kristallernns niorfologiskn och kemiskn egensknpcr rndnst 1); det ta s k t t fii en tillfpllestgiirai~de fiirk 1 nri n g.

L u u h 3Iineralogisl.n Institut i febr. 1899.

Dow

nloa

ded

by [

Uni

vers

ity o

f A

uckl

and

Lib

rary

] at

15:

42 1

6 O

ctob

er 2

014