new siduppdelning · 2019. 10. 10. · särskilt fotografering finns en sä-kerhetsaspekt att ta...
TRANSCRIPT
1
2
Siduppdelning sid Inledning 3Inför besöket 4Var började vi? 5Övning: Din historia i bilder 5Övning: Tydliga gränser? 6Övning: Vem bestämmer? 6 Hur kom vi hit? 7 Övning: Klädesjonglering 7Övning: Vattenjonglering 8Övning: Stolsvandring 9Vart Vill vi? 10Övning: Gå tillbaka till föreställningen 10Övning: Medskapa utifrån era egna bilder 11
Alla fotografier är tagna av Mats Bäcker. Illustrationerna är gjorda av Fanny Senocq Ginsburg. Lärarhandledningen är skapad av Cirkus Cirkörs avdelning för pedagogik och träning i nära samarbete med skolklasser från Botkyrka.
3
Välkommen att ta del av lärarhandledningen till föreställningen LIMITS, i regi av Tilde Björfors.Materialet innehåller förslag på frågeställningar och övningar som din klass kan arbeta med, såväl inför föreställningsbesöket som efter upplevelsen. Vårt råd är att eleverna ges tid att förbereda sig, då den som tänkt över föreställningens tematik får en starkare upplevelse av LIMITS.
Övningarna i den här handledningen är tänkta att in-spirera till lek med nycirkusens uttrycksmöjligheter och att ge nycklar till föreställningens innehåll. Vi hoppas också att flera av övningarna väcker engagemang och diskussion om gränser, begränsningar, flykt och flyende.
Handledningen är tematiskt indelad i tre delar: Var började vi? Hur kom vi hit? Vart vill vi? De flesta övningarna passar i många olika åldrar.Du som känner din klass bedömer lättas vilka som känns mest aktuella för er. Kika alltså på alltsam-mans i förväg och välj ut det som verkar intressant att använda. Var började vi?I det första temat utforskar vi ursprung. Eleverna ges möjlighet att beskriva sin bakgrund såväl i ord som i bild. Cirkus Cirkörs 20 år som gränsöverskri-dare i konst och pedagogik behandlas och bakgrunden till föreställningen Limits utforskas. Hur kom vi hit?Avsnittet handlar om vad som formar oss, både fysiskt och socialt. I övningar testar vi att hjälpa varandra och vad som händer när vi inte hjälper. Vart vill vi?Den sista delen innehåller övningar som passar bäst ef-ter föreställningsbesöket. Övningar och texter handlar om hur vi borde forma vår samhällskropp inför det svåra trick som mottagandet av en stor mängd asyl-sökande innebär. Vilken träning behöver vi och hur kommer vi att se tillbaka på denna tid i framtiden.
CIRKÖR TIPSAR I arbetet med Limits och Borders har vi bland annat inspirerats av: Bilal – På slavrutten till Europa. Celanders Förlag ISBN: 978-91-979413-9-6Italienske journalisten Fabrizio Gattis omskakande reporta-gebok där han själv reser den moderna slavrutten genom Afrika via Libyen in i Europa.
Sveriges Radio – Konflikt Speciellt rekommenderas avsnittet ”Europa och gränsin-dustrin” samt ”Vem är männ-iska?”
Böckerna om Katitzi Bokförlaget Natur & Kultur. Katarina Taikons återutgivna böcker om den romska flickan Katitzi.
Glänta – Ett år av migrationTidskriften Glänta som under 2014 gav ut tre nummer helt ägnade åt migration.www.glanta.org
BANGTemanummer Europa, nummer 1 av Bang 2014. Speciellt Liz Feketes text ”Den globalise-rade likgiltigheten” som även finns att läsa online på www.bang.se
Terraferma Italiensk dramafilm om en Si-ciliansk familj och deras möte med två båtflyktingar; en ung pojke och hans gravida mor.
Athena FarrokhzadHennes engagerande Sommar i P1 från 2014 samt diktsam-lingen Vitsvit
4
På en traditionell Cirkus sitter pu-bliken oftast runt aktörerna och ser föreställningen från alla håll. Det är vanligt att artisterna bjuder in frivilliga från publiken och grän-serna mellan åskådare och aktör är mindre tydliga än i de flesta andra scenkonstformer.
Föreställningen LIMITS, liksom de flesta nycirkusproduktioner utspelar sig på en dockskåpsscen med en publik framför. Placeringarna är alltså som det vanligtvis fungerar på teatersce-nen. Trots det så upplever artisterna på scenen allt som händer i salongen. Som artist är det en glädje att höra publikens reaktioner och när magin fungerar som bäst är alla, både ar-tister, tekniker och publik medska-pare av upplevelsen.
Med detta i tankarna så är det bra om klassen funderar över och diskuterar några saker inför besöket: • Varför får man inte ha sin mobil-
telefon på under föreställningen? • Varför är det förbjudet att foto-
grafera? • På vilka sätt tror ni att ar-
tisterna påverkas av publiken?
Tänk på dessa saker och bestäm hur ni får agera under föreställ-ningen. Är det till exempel okej att kommentera något som hän-der på scenen till sin bänkgranne?
När det gäller mobiltelefoner, och särskilt fotografering finns en sä-kerhetsaspekt att ta hänsyn till. En fotoblixt eller telefonsignal vid fel tillfälle kan störa koncentra-tionen och orsaka en olycka.
5
ÖVNING:Din historia i tre bilderEtt kännetecken för en Nycirkusföre-ställning är att en tydlig berättel-setråd saknas. Föreställningen är is-tället upplagd som en serie bilder vars innehåll publiken tolkar som de vill. Föreställningens manus är inte, som man kanske i första hand tän-ker sig, en text. Istället är det en serie skisser och anteckningar som ibland tycks länkade till var-andra och ibland verkar vara fristå-ende. Bildämnet i skolan ska bland annat träna elever i analys och an-vändning av bilder för berättande.
Som en övning på detta kan elev-erna ges i uppgift att berätta om sin bakgrund genom tre erfarenheter. Be gruppen rita tre situatio-ner som de minns ur sin historia. Bilderna kan vara enkla och det är inte viktigt att de är väl ritade. Men det ska framgå på vilken plats
erfarenheterna utspelar sig och eleven gör också ett försök att visa hur gammal hen är vid tillfället. Skriv inte namn på bilder-na och markera inte heller på nå-got annat sätt vem som gjort dem.
Samla in alla bilder, blanda dem och dela ut dem slumpvis i klassen. Varje elev får alltså tre bilder och får nu arrangera dem i en ordning som känns vettig och skriva en berättelse om de tre händelser som hen ser. Håll berättelsen mycket kort, max fem-tio meningar men låt den innehålla in-formation om de platser som händel-serna utspelar sig på och hur gammal huvudpersonen var vid händelserna.
Häfta ihop berättelserna med sina tre bilder och sätt in alltihop i en pärm där ni nu har en sorts skrattspegel-historia av elevernas bakgrund.
6
ÖVNING: Tydliga gränser?Ibland talas det om att barn och unga behöver tydliga gränser. Är det sant och i så fall varför då?
• Skriv upp något du inte får göra på en lapp.
• Lägg klassens lappar i en hatt el-ler låda och dra några lappar.
• Läs upp förbuden och prata i klassen eller i grupper om det är en bra eller dålig regel.
Vilka fördelar kan den ge och vilka nackdelar? Utveckla också gärna öv-ningen genom att skriva nya lappar med något som en auktoritet, kanske en lärare eller förälder inte får göra. Det ger möjlighet att diskutera makt, har den som bestämmer skyldig-heter eller rättigheter som skiljer sig från andras?
ÖVNING: Vem bestämmer?Vem är det som bestämmer just nu i klassrummet?
• Låt en person gå ut. • De som är kvar kommer sedan över-
ens om vem som är ledare. • Från och med nu så försöker alla
göra som ledaren, röra sig och agera exakt likadant.
• Släpp in den som är utanför rummet och låt hen observera en stund.
• När personen har en gissning på vem som leder så kolla om det stämmer.
Diskutera efteråt om klassen gör så här vid andra tillfällen. Tänk till exempel på en filmvisning i klassrum-met, är det några som styr beteendet och sätter nivån för vad man får och inte får göra?
7
ÖVNING: Klädesjonglering – Kan det bli för mycket?Till övningarna behöver deltagarna några klädesplagg. Helst plagg de inte är alltför rädda om. En sal med ganska mycket utrymme och takhöjd gör också övningarna effektivare och roligare.
2.1 Dela klassen i tre grupper och utse en coach i varje grupp. Coachen får 5-10 klädesplagg och de andra ställer sig i ett led vid sidan av hen. Coachen börjar slänga kläder, högt och långt, ett plagg i taget med korta pauser. Deltagarna i ledet ska, en i taget springa ut på golvet och för-söka nudda alla kläder innan de slår i golvet. Varje deltagare får var-sitt försök att nudda ca 5-10 plagg.
Övningen fungerar bäst om man låter den vara fnittrig och kaosartad. Syftet är att skapa mycket rörelse och några hjältemodiga ögonblick av snygga räddningar.
2.2 Nu kan klassen lära sig lite jonglering. Arrangera de tre grup-perna i tre ringar. Alla behåller varsitt klädesplagg utom en i ringen som håller i två. Den som har två plagg startar genom att kasta sitt ena plagg upp åt vänster i ringen. Den som står till vänster om star-taren kastar sitt plagg åt vänster INNAN hen fångar startarens plagg. Sedan är ni igång. Innan varje fångst ska ett nytt plagg kastas upp. När det börjar fungera kan ni bestämma en utmaning. Till exempel två varv utan att tappa något. 2.3 Låt nu klassen para ihop sig två och två. Varje par behöver tre klä-desplagg. Stå mitt emot varandra och jonglera plaggen till varandra. Den som har två plagg startar med ett kast. Båda deltagarna ska sträva ef-ter att kasta under det inkommande plagget så att mönster från sidan ser ut som en liggande åtta.
8
ÖVNING: Vattenjonglering – om alla tar ansvar Till övningarna behövs några fryspå-sar med ca 2 dl vatten i varje. Knyt igen fryspåsarna och kontroll-era att ingen av dem läcker. Ställ upp gruppen i en ring, om ni är fler än tjugo så dela gärna gruppen på två så att inte ringen blir för stor. Låt en av påsarna gå ett varv runt i ringen och berätta att de innehåll-er vatten och att hela gruppen i den kommande övningen måste ta ansvar för att ingen blir blöt. Det kräver koncentration och försiktighet att kasta och fånga påsarna.
När du har fått tillbaka påsen be-rättar du att du nu kommer att söka ögonkontakt med en av eleverna och sedan kasta påsen till hen, som fång-ar, söker en ny ögonkontakt och kas-tar på nytt till någon som ännu inte har fångat.
Be eleverna komma ihåg vem de kastar till och vem som kastar till dem. På så vis skapas ett mönster där A kastar till B som kastar till C tills alla har
fångat och ett sista kast kan gå till- baka till A.
Gör nu om kasten i samma mönster, det bör gå betydligt fortare, eftersom alla nu vet vem de kastar till och vem som kastar till dem. Sedan upp-manar du alla att hålla koll på vem de tar emot från och börjar slänga in fler påsar. Runt 4-5 stycken bör inte vara något större problem för en koncentrerad grupp.
När det flyter kan ni börja gå om-kring på golvet. Sträva efter att gå lika fort och inte krocka. Alla fortsätter att dela ansvaret för på-sarna och varandra.
Diskutera gärna efteråt om alla kän-de sig trygga i övningen. Sannolikt så har några blivit lite nervösa och kanske har någon påse gått sönder och någon blivit lite nerstänkt.
Man kan också prata om huruvida det är farligt att vara rädd och om hur en liten risk (att bli blöt) kan upplevas som väldigt skrämmande.
9
Övning: Stolsvandring – Strategier för samarbete
I föreställningen LIMITS kommer ni se flera situationer när trängsel uppstår och artisterna måste hjälpa varandra för att ta sig vidare. En enkel liten tävling på detta tema kan göras med ett antal stolar i ert klassrum.
Röj undan bänkar och bord så gott det går och samla klassen i två lika stora grupper vid salens ena kort-vägg. Sätt en tejpmarkering över golvet framför grupperna.
Grupperna ska nu ta sig upp på sto-lar och inte nudda golvet, de får inte heller komma över tejpmarke-ringen ännu.
Den grupp som lyckas stå på det mins-ta antalet stolar vinner tävlingens första gren. När de båda grupperna är uppe stäl-ler du en stol till framför deras grupp och ger dem nästa uppgift.
Nu ska de tillsammans ta sig till den andra änden av klassrummet, utan att nudda golvet. De får flytta stolarna som de vill.
Den första gruppen som lyckas få en deltagare att nudda bortre väggen vinner denna uppgift. Om någon skul-le råka kliva ner på golvet så be bara det laget att hjälpa sin kompis upp igen.
Övningen ger ofta en hel del dis-kussionsunderlag. Det blir ofta heta känslor i grupperna när många försö-ker göra sig förstådda och få igenom en metod för förflyttning som de just har kommit på.
Om man vill kan man spela in lite ljud under förflyttningen och spela upp för klassen under nästa lektion. Var dock försiktig så att ingen kän-ner sig utpekad eller anklagad. Dis-kussioner om hur man skulle ha löst uppgiften på bästa sätt kan följa.
Fungerade övningen bättre för något av lagen? I så fall av vilka skäl?
10
Övning: Gå tillbaka till föreställningenNär eleverna sett föreställningen kan denna övning hjälpa minnet inför fortsättningen. Börja med att be klassen blunda, släck gärna ner i klassrummet och sätt på lite musik. Melodin ”Bor-ders” från föreställningens sound-track passar till exempel bra.
Be nu eleverna föreställa sig hur det såg ut i teatersalongen. Ge dem tid att bygga upp sina bilder och påminn dem gärna om olika sinnesför-nimmelser genom att be dem tänka på hur det luktade, var de satt och hur det lät i lokalen.
Be dem nu föreställa sig det första som hände i föreställningen och sedan låta resten av föreställningen komma tillbaka till dem genom minnet. En bild i taget. Ge dem en stund på sig
att tänka. Efter ett par minuter ger ber du dem öppna ögonen i sin egen takt.
När alla är tillbaka tänder ni lju-set igen. Eleverna får para ihop sig med sin granne och berätta om sina bilder. När alla har fått prata en liten stund beskriver du elevernas bilder på whiteboardtavlan.
Fråga klassen vad som var det för-sta de såg och sortera sedan klas-sens bilder i den ordning ni tycker stämmer. Undvik att rätta eventuella felaktigheter men gå på majoritetens linje om det finns olika uppfattning-ar om var i kronologin en viss bild ska placeras.
Nu har ni gemensamt förvandlat klas-sen minnen till små texter.
11
Övning: Medskapa utifrån era egna bilder.Låt små grupper av elever få medskapa en möjlig handling till föreställning-en. Fördela klassens texter i grupper-na. Varje grupp bör få minst tre texter och det går bra att återanvända samma text i flera grupper.
Eleverna sorterar texterna i en ordning som känns vettig, kanske:1. Det var möbler i ett rum.2. Hon hängde i en trapets.3. De sprang på väggen. Testa nu ett sätt att redovisa den kor-ta handlingen. Kanske passar det att måla bilderna som en seriestripp, eller gör en skrivövning som tar med de tre bilderna i ordning.
I detta fall kanske en saga som börjar i ett tomt rum, sedan lägger vi märke till ängeln/anden som har dött och svä-var där ovan. Två män kämpar för att nå henne och föra henne tillbaka. Ett tredje alternativ kan vara att spela upp bilderna som en scen, under tillå-tande former.
LÄSTIPS Bilal, Artikel aftonbladet, recensionstext LIMITS
