NJT

www.njsforum.com

Tillfllligheter ppnade fr avreglering

Jernbaneverket redo fren vit vinter

Tillgnglighet avgrande fr dansk pendlare

VR bestller nya lok

Nr 5 | DECEMBEr 2010 | rgNg 136

Det r bra att man kan bestlla rullstolsplats via ntet, nr man bokar p telefon r det knepigare.

Jonas Gustavsson, tillgnglighetskonsult

Nordisk Jrnbane Tidskrift

Goda rd fr bttre tillgnglighetGoda rd fr bttre tillgnglighet

2 NJT NR 5 2010

-

ALST

OM

Tran

spor

t / D

esig

n&St

yling

- Ju

mpf

ranc

e

ALSTOM TRANSPORTMeeting all needs, for each custoMer

www.transport.alstom.com

ALT_0009_AP_multispecialiste_GB_148,5x105.indd 1 9/09/09 16:53:29

NJT NR 3 2010 15

Strsta jrnvgskonsulten i Skandinavien

Jrnvgar, hamnar, parker, gator och torg. Det finns mycket vi tar fr givet, utan att gna en tanke t allt arbete som ligger bakom en fungerande infrastruktur.

Atkins ingenjrer, samhllsvetare och landskapsarkitekter hittar varje dag lsningar p komplexa problem. Genom att arbeta p tvren, ver fackomrdesgrnserna, kan vi optimera utfallet av varje enskilt projekt.

Inom jrnvg r Atkins strst i Skandinavien. Vi arbetar med allt frn storskaliga projekt till sm detaljarbeten. Dubbelsprsutbyggnad i Sdertlje och Danmarks stora ERTMS-projekt r bara tv exempel. Vi kan bde jrnvg och sprvg, frn frstudier till detaljprojektering.

Vi fortstter vxa och sker hela tiden efter nya eldsjlar.

Ls mer p: www.atkins.se

Vlkommen!

vin hiljattain Persontrafik 2010 messuilla, jotka oli tarkoitettu joukkoliikennealan ammattivelle. Messut olivat hyvin

jrjestetyt ja seminaareja oli runsaasti. Ihmettelen kuitenkin yht asiaa eli onko henkilliikenne yht kuin bussiliikenne? Alstomia ja Bombardieria lukuun ottamatta raideliikenneala loisti poissaolollaan, ainakin nytteilleasettajien puolella. Paikalla oli muutama alihankkija, joka toimittaa mys raideliikennealalle sek Trafikverket ja Transportstyrelsen.

PalJon kiinnosTaVimPia olivat kuitenkin seminaarit ja varsinkin ne, jotka ksittelivt uutta, vuoden 2012 alussa voimaan astuvaa joukkoliikennelainsdnt Ruotsissa. Uuden lain osalta on edelleenkin paljon kysymysmerkkej, mik huomattiin siit, ett aihe hertti suurta mielenkiintoa. Mutta valitettavasti jrjestjt eivt olleet ymmrtneet tt. Oli valittu aivan liian pieni sali, jonka ovesta enemmn kuin puolet joukkoliikennelaista kiinnostuneista joutuivat harmistuneina kntymn takaisin. Tm ratkaistiin kuitenkin hienosti jrjestmll uusintaesitys lounasaikaan suurimmassa salissa, joka mys sekin oli melkein tynn. Se oli todella menestys.

NJT ksittelee tss numerossa mm. esteet

tmyysasioita ei vain kiinnostavia seminaareja vaan mit suurimmassa mrin joukkoliikenteen saavutettavuutta.

Lehdess on Jonas Gustavssonin haastattelu, joka 20 vuoden iss joutui pyrtuolin omaksi. Hn keksi silloin erinomaisen liikeidean kytt hyvkseen asemaansa pyrtuolin kyttjn neuvoen ja konsultoiden esteettmyyskysymyksiss. Kuka osaisi paremmin arvioida esteettmyytt kuin henkil, joka pivittin joutuu vistmn kaikki esteet joita me muut emme ne?

Toinen kysymys kytettvyydest on, kuinka junaliikenne tulee sujumaan tn talvena. Meit on monta, joilla on edellisen vuoden lumikaaos muistissa nyt kun valkoiset hiutaleet vhitellen rupeavat putoilemaan. Ongelmia on selvitelty ja analysoitu ja muokattu toimenpideohjeiksi. Shkpostilaatikko on tysin tyttynyt lehdisttiedotteista, joissa kerrotaan kuinka hyvin on valmistauduttu talveen. Toivokaamme siksi, ett sanojen takana on toimintaa. Edellisen talven kaoottisen lumenpoiston ja rikkinisten veturien jlkeen alan uskottavuus on matkustajien ja tavarakuljetusten ostajien kesken erikoisen matala ellei nytet ett lksy on opittu.

NJT NR 4 2009 3

LEDARE

NJT Nordisk Jrnbane Tidskrift

Forum fr nordiskt Jrnvgs samarbete (nJs)www.njsforum.comNJS medlemstidning utkommer med fem nummer per r. NJS:n jsenlehti ilmestyy viidesti vuodessa.ISSN 0029-1382 Upplaga: 3 000

ansvarig utgivare:Vastaava julkaisija: Ingemar Lundintel: +46 70 230 78 13e-post: ingemar-lundin@telia.com

Redaktion/Toimitus:Mikael Prenler (huvudredaktr/ptoimittaja), Sverige e-post: njt@precon.se Njl Svingheim, Norgee-post: njal.svingheim@jbv.noJarl Borgman, Finlande-post: jaan.borgman@pp.inet.fiBenny Mlgaard Nielsen, Danmarke-post: benny.m@smorumnet.dk

Redaktionens adress:Toimituksen osoite:Mikael PrenlerKittkers vg 16SE -784 55 Borlnge

Grafisk form, layout och repro/Ulkoasu, taitto ja jljennskuvausMediabaren i Stockholm AB

annonser/llmoitusten hankkijat:Ronald Carlsson, tel +46 35 10 60 18 e-post: ronald@rceffekt.se

Tryckeri/kirjapaino:Sjuhradsbygdens Tryckeri AB

kommande nummer 2011/seuraavat numerot 2011:2/3, 20/4, 8/6, 7/9 och 1/12

kontaktpersoner i nJs/nJs:n yhteyshenkilt:Danmark: Lars Lunde-post: njs@larslund.comNorge: Finn Magne Rnningene-post: fmr@jbv.noSverige: Per Olof LingwallTel: +46 243 44 55 12Finland: Viola Bostrmtel: +358 30721 027

Moderna tg med insteg i niv med plattformen kar tillgngligheten fr rese-nrer med fuktionshinder. Foto: KaSper DuDziK

NJT NR 5 2010 3

NJT

www.njsforum.com

Tillfllligheter ppnade fr avreglering

Jernbaneverket redo fren vit vinter

Tillgnglighet avgrande fr dansk pendlare

VR bestller nya lok

Nr 5 | DECEMBEr 2010 | rgNg 136

Det r bra att man kan bestlla rullstolsplats via ntet, nr man bokar p telefon r det knepigare.

Jonas Gustavsson, tillgnglighetskonsult

Nordisk Jrnbane Tidskrift

Goda rd fr bttre tillgnglighetGoda rd fr bttre tillgnglighet

Kytettvyytt kaikilleK

rom veckan beskte jag Persontrafik 2010 som r en branschmssa fr

fackfolk inom kollektivtrafikbranschen. Vlarrangerad och med ett stort utbud av olika seminarier. Men jag undrar: r persontrafik lika med busstrafik? Med undantag av Alstom och Bombardier lyste sprtrafikbranschen med sin frnvaro. tminstone bland utstllarna. Nja, en och annan underleverantr som levererar ven till sprtrafikbranschen, samt Trafikverket och Transportstyrelsen kunde sknjas bland montrarna.

BeTyDliGT inTRessanTaRe var d seminarierna, srskilt det som handlade om den nya kollektivtrafiklagstiftningen som trder i kraft den 1 januari 2012. Det finns fortfarande mnga frgetecken kring den nya lagen, vilket inte minst mrktes p intresset. Men tydligen hade arrangrerna inte frsttt att s r fallet. Man hade valt en alldeles fr liten lokal dr mer n hlften av de som ville veta mer om den nya kollektivtrafiklagen frustrerade fick vnda i drren.

Nu lstes detta dock elegant genom att man

krde en repris under lunchen i den strsta lokalen, som ven den nstan var fullsatt. En riktig kioskvltare allts.

nJT TaR i DeTTa nUmmeR upp bland annat tillgnglighet. Inte bara till intressanta seminarier, utan i hgre grad tillgngligheten till kollektivtrafiksystemet. I tidningen finns en intervju med Jonas Gustavsson som i 20rsldern blev beroende av sin rullstol. Han klckte d den lysande affrsidn att utnyttja sin position i rullstolen som rdgivare och konsult i tillgnglighetsfrgor. Fr vem kan bttre bedma tillgngligheten n den som dagligen har att ta sig frbi alla hinder som vi andra inte ser?

En annan frga om tillgnglighet r hur tgtrafiken kommer att g i vinter. Vi r mnga som har fjolrets snkaos i minnet, nu nr de vita flingorna s smtt brjar falla. Problem har utretts och analyserats och blivit till tgrdsplaner. Epostldan har fullkomligen svmmat ver av pressmeddelanden om hur vl man frberett sig infr vintern. Lt oss drfr hoppas att det finns handling bakom orden. Med frra vinterns kaotiska snrjning och trasiga tg, r branschens trovrdighet bland resenrer och godstransportkpare extra lg, svida man inte visar att man lrt sin lxa.

Tillgnglighet fr alla

Mikael Prenler,huvudredaktr

H

MiKael preNlerptoimittaja

4 NJT NR 5 2010

SVERIGE

Jonas Gustavsson vet allt om hur det r att ka tg nr man r rullstolsburen.Det fungerar ibland och ibland inte. Jag nskar att de som bestmmer kunde stta sig in i hur det ska fungera fr en mnniska som ska resa i rullstol, att det ska lpa friktionsfritt hela vgen frn till exempel Falun till malm. att de ska frebygga de problem man kan stta p och tnka p vad man kan gra fr att underltta, sger han.

Jonas Gustavsson berttar om en tgresa han sjlv gjorde mellan Uppsala och Falun en vinter.

Rullstolsplatsen fanns i restaurangvagnen, s jag skulle lyftas in via samma dubbeldrrar dr mat och annat lastas. Men de drrarna hade frusit fast s man fick hacka bort is innan jag kunde ta mig ombord och tget blev skert tio minuter frsenat. Nr vi kom till Falun stannade tget s att jag var tvungen att ta mig ut genom drren mittemot dr man ocks var tvungen att hacka bort is.

Med bttre planering hade frsts tget kunnat stanna vid en annan perrong i Falun och Jonas Gustavsson kunnat ta sig ut genom den isfria drren.

Jonas Gustavsson sitter i rullstol sedan tio r, han har Friedreichs ataxi, en neurologisk sjukdom som pverkar hans balans och motorik. Sedan ngra driver han fretaget Solunova Consulting, som har tillgnglighet som affrsid. Namnet Solunova har han hmtat frn engelskans solution, lsning.

Jonas Gustavsson r tillgnglighetskonsult och hjlper kommuner, fretag och andra att ka sin fysiska tillgnglighet. Mlet r att mnniskor med olika handikapp; som har svrt att g eller sitter i rullstol, ser dligt eller r blinda, eller har andra fysiska svrigheter, ska kunna ta sig fram som vem som helst.

Brjade med RoskildefestivalenFr hans egen del brjade tanken p att hjlpa till att ka tillgngligheten i samhllet med Roskildefestivalen.

Nr jag var i tonren kte mina gende kompisar till Roskildefestivalen, men jag trodde att det var omjligt fr mig att flja med det var trngt, lerigt och svrt att komma fram.

Men det visade sig att just Roskildefestivalen satsat mycket p att gra festivalen tillgnglig fr alla, och nr Jonas Gustavsson fick veta det var det ju bara att ka dit.

Dr fanns en camping bara fr personer med funktionsnedsttning, dr det inte var s trngt och dr man till exempel kunde ladda elrullstolar. Det fungerade helt enkelt jttebra och jag knde att jag kunde gra allt som alla andra kunde, det blev den bsta veckan i mitt liv.

Vi var kanske 100 som bodde dr p handi kappcampingen. Vi betalade ju alla fr oss s festivalen tjnade pengar samtidigt som de frndrade livet fr mnga av oss.

Den dr veckan i Roskilde blev en vndpunkt fr Jonas Gustavsson.

Jag funderade, tnk om man kan f fler att satsa s som Roskildefestivalen.

S nu r han ute och hjlper fretag och andra med lsningar fr att ka tillgngligheten.

Jag har ett formulr som jag gr efter, en mall fr varje rum, p det viset blir resultatet mtbart. Jag kontrollerar bland annat om man kan ta sig runt i rummet med rullstol, eller om det finns trappsteg, om det finns frgmarkering fr dem som ser dligt, jag tittar p belysningen, ljudnivn och om det finns allergiframkallande vxter, bland annat.

Gillar att ka tgJonas Gustavsson fljer Handisams (myndigheten fr handikappolitisk samordning) mallar och fljer Boverkets riktlinjer nr han utfr inventeringarna. Inventeringarna anpassar han efter vilket typ av anlggning eller lokal det handlar om.

Och skert skulle han gra nytta hos jrnvgsoperatrerna genom att hjlpa dem att testa tillgngligheten i olika tg, fr Jonas Gustavsson ker mycket tg.

Ja, jag tycker om att ka tg, det finns ju en dimension till i det frutom att ta sig frn punkt A till B. Det r trevligt att kunna lsa en bok, eller spela kort om man r ngra stycken och ta ngot frn restaurangvagnen. Men det fungerar lite si och s med tillgngligheten.

Tg i Bergslagentgen fungerar jttebra, p dem kan jag ta mig ombord sjlv. SJtgen r knepigare. Det r bra att man kan bestlla rullstolsplats via ntet, nr man bokar p telefon r det knepigare.

Lyftarna fungerar inte alltid. Han har varit med om det p en resa frn Falun till Stockholm. Den gngen fick han ka taxi och kom fram ordentligt som han skulle, men han missade ju restaurangvagnen och umgnget med de andra ombord.

Jonas Gustavsson r inte den enda tillgnglighetskonsulten i landet, bara fr ngon mnad sedan bildades en frening fr tillgnglighetskonsulter i Sverige. Men yrkesgruppen r relativt ny och Jonas Gustavssons eget fretag r under uppbyggnad.

Men vi kommer mer och mer. Jag tnker att vi r som miljrrelsen, fr ett antal r sedan var det ingen som tnkte p milj, nu r det en sjlvklarhet. P samma stt kommer det att g fr oss, det kommer att bli sjlvklart att tnka p tillgnglighet i alla sammanhang.

iNGer SDerluND

Tillgnglighet r hans affrsid

Jonas Gustavsson vet hur omgivningen ska vara utformad fr att han som funktionsnedsatt ska kunna ta sig fram verallt. Foto: iNGer SDerluND

NJT NR 5 2010 5

Tillgnglighet r hans affrsid

Jonas Gustavsson vet hur omgivningen ska vara utformad fr att han som funktionsnedsatt ska kunna ta sig fram verallt. Foto: iNGer SDerluND

En verden fuld af muligheder

Med over 18.000 medarbeidere er Atkins Europas strste rdgivende ingenirfirma.

Vi har prosjekter over hele Skandinavia og med kontorer i Sverige, Danmark og Norge jobber vi med et bredt spekter av tjenester knyttet til jernbane og sporvei.

Hvis du vil vre en del av vrt team, kan du kontakt Hkon Dragsund phakon.dragsund@atkinsglobal.comeller (+47) 48 21 40 47.

Bombardier stter innovative og holdbare lsninger p skinner. Vi er globalt ledende inden for udvikling og produktion af banebrydende kontrol og trafiksystemer til fremtidens togdrift. Med udviklingen af ERTMS har vi sat nye standarder for teknologisk kunnen. Vi har vret i Danmark i mere end 80 r, og vi er de strste i branchen til produktion og udvikling her i landet.

Vi udvikler togtrafiksystemer med fokus p prcision

www.bombardier.dk

Vi ville nok have vret lidt mere prcise

2

010,

Bom

bard

ier

Inc

or it

s su

bsid

iarie

s.

6 NJT NR 5 2010

DANMARK

For bilisten er god tilgngelighed stort set lig med brede veje, ingen trngsel og gode parkeringsforhold tt ved mlet. For bilisten betyder det ikke s meget, om turens ml ligger 500 meter mere eller mindre i den ene eller anden retning. For den togrejsende er stationsnr lokalisering af byens aktiviteter derimod afgrende for tilgngeligheden.

I Hovedstadsomrdet har det skaldte stationsnrhedsprincip vret en integreret del af planlgningen siden 1989, selvom udformningen af princippet har varieret undervejs. I det gldende landsplandirektiv for Hovedstadsomrdet (Fingerplan 2007) bestr stationsnrhedsprincippet primrt i, at arealer til strre kontorbyggerier, regionalt orienterede institutioner og andre strre rejseml som udgangspunkt kun kan udlgges inden for det stationsnre kerneomrde dvs. op til 600 meter fra en station p det overordnede banenet (Stog, regionaltog og Metro) inden for fingerbyen (se kortet).

Stationsnrhedsprincippet har gennem rene vret under pres fra kommuner, som nsker friere rammer for byudvikling i byernes udkant. Samtidig har princippet haft begrnset gennemslagskraft, bl.a. fordi mange kommuner inden 1989 havde sikret sig rigelige arealudlg langt fra stationerne, som uden videre kan anvendes til byudvikling.

Det er imidlertid vigtigt at holde fast i princippet og meget gerne skrpe og videreudvikle det som en central del af de langsigtede bestrbelser p at sikre bedre tilgngelighed for de togrejsende. Ikke mindst til arbejdspladser, som for de fleste mennesker er det centrale omdrejningspunkt for hverdagens transport.

Togandelen falder hurtigtSom det fremgr af figur 1, falder togets andel af den samlede pendling hurtigt med stigende afstand mellem station og arbejdsplads. P ture til arbejdspladser i Hovedstadsomrdet, som ligger mindre end 500 meter fra nrmeste station, udfres 32 procent af transportarbejdet som togrejser. Men allerede 5001000 meter fra stationen falder togets andel til 21 procemt af transportarbejdet, og herefter fortstter faldet jvnt. Den faldende togandel afspejler den tiltagende forringelse af tilgngeligheden for de togrejsende.

Uden for Hovedstadsomrdet er der ogs en tydelig sammenhng mellem afstanden fra arbejdsplads til nrmeste station, dog med vsentlig lavere togandele end i Hovedstadsomrdet.

Det skal nvnes, at den lavere togandel uden for de stationsnre omrder ikke kompenseres af en hjere busandel. Bussernes

andel af pendlingen ligger nogenlunde konstant p 24 procent i hele landet, uanset afstand mellem station og arbejdsplads.

Forskelle i togandelen mellem Hovedstadsomrdet og resten af landet skyldes bl.a. store forskelle p togbetjeningen og andelen af stationsnre arbejdspladser. Figur 2 viser at 60 procent af pendlingen til arbejdspladser i Hovedstadsomrdet gr til arbejdspladser lokaliseret mindre end 1 km fra en station, mens den tilsvarende andel kun er 30 procent uden for Hovedstadsomrdet. Dette store spnd hnger sammen med forskelle i bl.a. erhvervssammenstning og tthed af stationer kombineret med en meget beskeden fokus p stationsnr byudvikling uden for Hovedstadsomrdet.

Bilorienteret planlgningAndelen af stationsnre arbejdspladser kun

ne og burde vre langt strre, bde i og uden for Hovedstadsomrdet. Men de fleste kommuner har i de foregende rtier praktiseret en overvejende bilorienteret byplanlgning uden tilstrkkelig fokus p de togrejsendes tilgngelighed.

Som eksempel p bilorienteret planlgning, blev kun 40 procent af kontorbyggeriet i Hovedstadsomrdet i perioden 19932004 lokaliseret mindre end 600 meter fra nrmeste station, p trods af stationsnrhedsprincippets indfrelse i 1989. Denne bilorienterede byudvikling foregik p kommunernes rigelige arealudlg fra fr 1989, og der findes stadig betydelige byggemuligheder langt fra stationerne over hele landet.

Tilgngelige byerDet er naturligvis hverken muligt eller nskeligt at placere alle arbejdspladser og andre by

God tilgngelighed set fra toget

Figur 1. Togets andel af den samlede pendling (mlt i personkilometer) i forhold til afstand mellem arbejdsplads og nrmeste station. Kilde: Transportvaneundersgelsen 20062009.

Figur 2. Samlet pendling med alle transportformer (mlt i personkilometer) fordelt efter afstand mellem arbejdsplads og nrmeste station. Kilde: Transportvaneundersgelsen 20062009.

Som det fremgr af figur 1, falder togets andel af den samlede pendling hurtigt med stigende afstand mellem station og arbejdsplads. P ture til arbejdspladser i Hovedstadsomrdet, som ligger mindre end 500 meter fra nrmeste station, udfres 32% af transportarbejdet som togrejser. Men allerede 500-1000 meter fra stationen falder togets andel til 21% af transportarbejdet, og herefter fortstter faldet jvnt. Den faldende togandel afspejler den tiltagende forringelse af tilgngeligheden for de togrejsende. Uden for Hovedstadsomrdet er der ogs en tydelig sammenhng mellem afstanden fra arbejdsplads til nrmeste station, dog med vsentlig lavere togandele end i Hovedstadsomrdet. Figur 1. Togets andel af den samlede pendling (mlt i personkilometer) i forhold til afstand mellem arbejdsplads og nrmeste station. Kilde: Transportvaneundersgelsen 2006-2009.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

under 0,5 km 0,5-1 km 1-2 km 2-4 km over 4 km

Hovedstadsomrdet Uden for Hovedstadsomrdet

Det skal nvnes, at den lavere togandel uden for de stationsnre omrder ikke kompenseres af en hjere busandel. Bussernes andel af pendlingen ligger nogenlunde konstant p 2-4% i hele landet, uanset afstand mellem station og arbejdsplads. Forskelle i togandelen mellem Hovedstadsomrdet og resten af landet skyldes bl.a. store forskelle p togbetjeningen og andelen af stationsnre arbejdspladser. Figur 2 viser at 60% af pendlingen til arbejdspladser i Hovedstadsomrdet gr til arbejdspladser lokaliseret mindre end 1 km fra en station, mens den tilsvarende andel kun er 30% uden for Hovedstadsomrdet. Dette store spnd hnger sammen med forskelle i bl.a. erhvervssammenstning og tthed af stationer kombineret med en meget beskeden fokus p stationsnr byudvikling uden for Hovedstadsomrdet. Figur 2. Samlet pendling med alle transportformer (mlt i personkilometer) fordelt efter afstand mellem arbejdsplads og nrmeste station. Kilde: Transportvaneundersgelsen 2006-2009.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

under 0,5 km 0,5-1 km 1-2 km 2-4 km over 4 km

Hovedstadsomrdet Uden for Hovedstadsomrdet

Bilorienteret planlgning Andelen af stationsnre arbejdspladser kunne og burde vre langt strre, bde i og uden for Hovedstadsomrdet. Men de fleste kommuner har i de foregende rtier praktiseret en overvejende bilorienteret byplanlgning uden tilstrkkelig fokus p de togrejsendes tilgngelighed. Som eksempel p bilorienteret planlgning, blev kun 40% af kontorbyggeriet i Hovedstadsomrdet i perioden 1993-2004 lokaliseret mindre end 600 meter fra nrmeste station, p trods af stationsnrhedsprincippets indfrelse i 1989. Denne bilorienterede byudvikling foregik p kommunernes rigelige arealudlg fra fr 1989, og der findes stadig betydelige byggemuligheder langt fra stationerne over hele landet. Tilgngelige byer Det er naturligvis hverken muligt eller nskeligt at placere alle arbejdspladser og andre byfunktioner stationsnrt. Mange pladskrvende funktioner placeres bedst i udkanten af byerne, hvor biltilgngeligheden er god og hvor tilgngeligheden med tog er mindre god. Omvendt skal der vre langt strre fokus p byudvikling med intensive byfunktioner i de stationsnre omrder, ogs selvom det mange steder er forbundet med udfordringer at indpasse nye byggerier i eksisterende byomrder. Den pladskrvende biltrafik m nedprioriteres for at give plads til byudvikling og byliv i de ttte byomrder omkring stationerne. Resultatet kan blive bedre og mere levende byer, og ikke mindst bedre tilgngelighed for de togrejsende til en strre del af byernes aktiviteter. Jan Jrgensen, geograf og trafikplanlgger

NJT NR 5 2010 7

et funderas och planeras p olika hll fr att ka kollektivtrafiken och gra den mera attraktiv. Trafikverket, stdernas trafikplanerare, jrnvgsoperatrerna och an

dra funktionrer sker efter utvgar, var och en p sina egna ansvarsomrden, fr hur man ska kunna ka kollektivtrafikens anvndare. Mlet r gemensamt och genom samarbete r det ocks lttare att utveckla resekedjans smidighet.

Kollektivtrafiken och dess attraktion br utvecklas fr att f alla potentiella anvndargrupper inom kollektivtrafikens krets. Utvecklingen av sprtrafiken r ett svar p de ml som satts upp i milj och trafikpolitiken. Experterna r eniga om att statsstrukturens markanvndning stder sig p sprtrafiken d man tnker p den hllbara utvecklingen.

ramtidens hinderlsa sprtrafik, tillgnglighet och uppnelig-het p terminalomrden, r ett forskningsprojekt som nyligen har blivit frdigt i Finland. Det har utrett frutstt

ningarna fr anvndbarheten hos det offentliga trafikntet, speciellt fr sptrafiken, ur olika anvndargruppers synpunkt. Projektet frverkligades som ett brett samarbetsprojekt och fr forskningen ansvarade Aalto universitetets Soterainstitut som hr till arkitektavdelningen.

Genom konsumentutredningen fick man nyttig information om de faktorer som befrmjar och frhindrar resandet. Hela resekedjan granskades, frn utgngspunkten till destinationen och faktorer som inverkar p uppkommandet av en lyckad reseupplevelse. Med lsningar som befrmjar anvndbarheten kan man inverka bde genom omgivningens hinderslshet och genom den frnjsamhet som resenren upplever. Att rra sig och kunna orientera sig blir lttare i sprtrafikomgivningen och bytet av trafikmedel sker smidigt. I forskningen konstaterades, att sprtrafiken och kollektivtrafiken skulle anvndas mera om det var mera tillgngligt och skert att rra sig. Genom att utveckla informationen inom kollektivtrafiken samt utrymmena i stationsomgivningen, guidning och anslutningstrafiken kan man samla de potentionella anvndarna till kollektivtrafiken.

rapporten visas ocks anvndarutgende planeringslsningar fr hllplatser, stationer och terminaler fr sprtrafiken. Projektet infrskaffade lrdom om goda modeller, bland an

nat frn Kpenhamn och Mnchen. Med hjlp av lsningar som befrmjar anvndbarheten r sjlvstndig verksamhet i kollektivtrafiken mjlig fr exempelvis den ldrande befolkningen, fr dem som rr sig med barnvagn, fr rrelsehindrade. Anvndbarhetsinformationen kan utnyttjas vid planering av lsningar som underlttar resandet fr alla passagerare.

Resultatet av det tillmpade forsknings och utvecklingsarbetet har bland annat anvnts vid byggnationen av Ringbanan och Vstmetrobrojekten dr de teoretiska modellerna har omsatts i praktiskt utfrande.

KRNIKA | arJa aalto

Konsumentutredning std fr planering

i

D

Arja Aalto r ordfrande fr NJS finska avdelning.

F

God tilgngelighed set fra toget

funktioner stationsnrt. Mange pladskrvende funktioner placeres bedst i udkanten af byerne, hvor biltilgngeligheden er god og hvor tilgngeligheden med tog er mindre god.

Omvendt skal der vre langt strre fokus p byudvikling med intensive byfunktioner i de stationsnre omrder, ogs selv om det mange steder er forbundet med udfordringer at indpasse nye byggerier i eksisterende byomrder. Den pladskrvende biltrafik m nedprioriteres for at give plads til byudvikling og byliv i de ttte byomrder omkring stationerne.

Resultatet kan blive bedre og mere levende byer, og ikke mindst bedre tilgngelighed for de togrejsende til en strre del af byernes aktiviteter.

JaN JrGeNSeN

God tilgngelighed set fra toget For bilisten er god tilgngelighed stort set lig med brede veje, ingen trngsel og gode parkeringsforhold tt ved mlet. For bilisten betyder det ikke s meget, om turens ml ligger 500 meter mere eller mindre i den ene eller anden retning. For den togrejsende er stationsnr lokalisering af byens aktiviteter derimod afgrende for tilgngeligheden. Stationsnrhedsprincippet er vigtigt I Hovedstadsomrdet har det skaldte stationsnrhedsprincip vret en integreret del af planlgningen siden 1989, selvom udformningen af princippet har varieret undervejs. I det gldende landsplandirektiv for Hovedstadsomrdet (Fingerplan 2007) bestr stationsnrhedsprincippet primrt i, at arealer til strre kontorbyggerier, regionalt orienterede institutioner og andre strre rejseml som udgangspunkt kun kan udlgges inden for det stationsnre kerneomrde dvs. op til 600 meter fra en station p det overordnede banenet (S-tog, regionaltog og Metro) inden for fingerbyen (se kortet). Kort over Hovedstadsomrdet med skematisk angivelse af fingerbyen. Banerne er de stiplede linier. Kortet er fra HURs Regionplan 2005.

Stationsnrhedsprincippet har gennem rene vret under pres fra kommuner, som nsker friere rammer for byudvikling i byernes udkant. Samtidig har princippet haft begrnset gennemslagskraft, bl.a. fordi mange kommuner inden 1989 havde sikret sig rigelige arealudlg langt fra stationerne, som uden videre kan anvendes til byudvikling. Det er imidlertid vigtigt at holde fast i princippet og meget gerne skrpe og videreudvikle det som en central del af de langsigtede bestrbelser p at sikre bedre tilgngelighed for de togrejsende. Ikke mindst til arbejdspladser, som for de fleste mennesker er det centrale omdrejningspunkt for hverdagens transport. Togandelen falder hurtigt

Kort over Hovedstadsomrdet med skematisk angivelse af fingerbyen. Banerne er de stiplede linier. Kortet er fra HURs Regionplan 2005.

8 NJT NR 5 2010

NORGE

Jernbaneverket har anskaffet mye nytt utstyr for sikre bedre driftsforhold for togtrafikken gjennom vinteren. sam tidig har viktige strekninger p stlandet blitt mer robuste og tler hardere vr bedre. men god beredskap hindrer ikke drlig vr, sier jernbanedirektr elisabeth enger.

Det er omfattende tiltak som er iverksatt av Jernbaneverket og NSB for st bedre rustet foran vinteren. Utstyr er skiftet ut, bemanning er styrket og rutiner er gjennomgtt.

Bedre beredskap vil bringe togene raskere i rute etter uvr og gjre konsekvensene mindre, men flere folk og bedre utstyr hindrer ikke drlig vr, sier jernbanedirektren.

I det sentrale stlandsomrdet blir maskinkapasiteten betydelig styrket og alt utstyr fornyes.

Nye og strre maskiner skal rydde hovedstrekningene raskere og mer hyppig ved store snfall. Det settes inn egne snryddingsmaskiner som remerkes for rydding av de store sporomrdene p Oslo S og Alnabru.

Utover hsten leveres mye utstyr og alt skal prves ut og testes, samtidig som personellet skal gjre seg kjent med bruken av det nye utstyret, sier leder av maskinsentralen i Jernbaneverket, Dag Aarsland.

Det betyr en travel tid fr vinteren kommer for alvor.

Slik brytes detDet frste som skjer ved snfall er rydding av sn i sporveksler og i selve sporet. Sporvekslene er de mest vitale delene og viktige

sporveksler i Osloomrdet m alltid fungere for at trafikken skal gli. Derfor prioriteres disse frst og skinnegende maskiner med snkoster skal holde vekslene i gang. P helt vitale steder vil det ogs vre manuelle rutiner for fjerning av isklumper som erfaringsvis faller av togene i sporvekslene og kan fre til at vekselen ikke legger seg i riktig stilling. P hovedlinjene kjres det s sporrenser som bryter vekk snen i togenes profil.

Trinn to i snryddingen er fjerne kantene som raskt bygger seg opp langs sporet nr det kommer mye sn. Jernbaneverket har anskaffet tre nye store skinnegende lastetraktorer som utsyres med splittfresere i fronten. Disse kan svinges ut p begge sider langs sporet og kaste snen fra brytekantene vekk fra traseen. Slik blir det plass til mer sn og det blir mindre drivsn i sporet.

Mye nyttDet alts anskaffet tre nye store skinnegende maskiner (lastetraktorer).

Disse er av typen AMC2 og er vesentlig kraftigere enn de gamle maskinene vre, sier Dag Aarsland.

Etter en tids prvekjringer er disse maskinene n i stabil drift og leverandren MiTrans garanterer en oppetid p 99 prosent for dem. Maskinene er s store at de tler tunge freser aggretater i fronten, noe som vil effektivisere ryddingen av kantene langs sporet.

I tillegg er det anskaffet fem egne snryddingsvogner. Disse har pmontert alt ndvendig ryddeutstyr og kan skyves av alle typer skinnegende maskiner. Det anskaffes ogs to ombygde maskiner fra Sveits som skal settes inn for rydde sn p strre sporomrder som Oslo S og Filipstad.

For uten de nye maskinene og snryddingsvognene blir ogs alt snryddingsutstyr p de eldre maskinene i Osloomrdet erstattet av nytt utstyr.

Vi fr med dette en veldig god kapasitet p rydde sn, s n skal det ikke st p oss, sier Dag Aarsland.

LokaliseringAlle de tre nye AMC2maskinene vil bli stasjoner i StorOsloomrdet, inkludert Dram men.

I dette omrdet m trafikken fungere, det er hele jernbanenettet avhengig av. Sammen med de nye snryddingsvognene skal vi n ha nok maskinkapasitet for snrydding p stlandet, sier Dag Aarsland.

P Alnabru godsterminal ryddes det sn bde med skinnegende maskiner og med hjullastere. En maskin av typen Lameco er n utstyrt med ny ogs strre snkost og stasjoneres fast p Alnabru. I resten av landet blir ogs snryddingsutstyret overhalt og fornyet.

Jernbaneverket har to store toglokomotiver som gr i brytetjeneste om vinteren. Det ene lokomotivet stasjoneres p Bergensbanen, det andre plasseres p Hamar og kan sendes til banestrekninger med srlig tunge snfall. Disse lokomotivene har stor frontplog og egen sporrenser slik at banene kan brytes i normal toghastighet.

Jernbaneverket ansetter n seks lokomotivfrere for betjene disse lokene. Om sommeren benyttes de i godstog med materiell til Jernbaneverkets vedlikeholdsprosjekter.

P Bergensbanen er det ogs stasjonert to roterende ploger av typen Beilhack, og en slik maskin er stasjoner p Saltfjellet p Nordlandsbanen.

Vi har ogs gjort avtaler med verksteder som raskt skal kunne reparere utstyret om noe gr i stykker, sier Dag Aarsland.

Jernbaneverket bruker 70 millioner kroner

nytt utstyr og bedre rutiner i kamp mot snen

Dag Aarsland er leder av Jernbaneverkets maskinsentral, enheten som har ansvar for alt rullende materiell. Foto: ySteiN Grue

NJT NR 5 2010 9

p nytt ustyr og bedre beredskap kommende vinter.

NSB gjennomfrer ogs en rekke tiltak for at togene skal tle vinteren bedre. Avising og tineanlegg, kt verkstedkapasitet og mer robuste driftsopplegg skal gjre togtilbudet mer forutsigbart for togpassasjerene, ogs dersom vinteren blir tff.

NJl SviNGHeiM

Jernbaneverket stasjonerer tre nye maskiner av typen AMC for snrydding i Oslo-omrdet denne vinteren. Foto: ySteiN Grue

Jernbaneverket og NSB str vesent-lig bedre rustet for takle kommende vinter. Foto: NJl SviNGHeiM

www.afconsult.com

F - Sveriges ledande teknikkonsult inom de tekniska jrnvgssystemen M-BEST-K

F kombinerar avancerat ingenjrskunnande, frnyelse och modernaste teknik. F teknik- konsulter har idag samma bredd och resurser.

NJT NR 3 2010 13

10 NJT NR 5 2010

KORS OCH TVRS | SVERIGE

Veolia tar upp konkurrensen med SJuNr SJ AB:s monopol upphrde den 1 oktober utkade Veolia sin tidigare veckoslutstrafik mellan Malm och Stockholm till att omfatta daglig trafik.

Trafiken utkas mndagtorsdag med avgngar p eftermiddagarna frn Stockholm kl. 15.38 och frn Malm Syd kl. 15.13. Dessutom satsar Veolia Transport p nattg ven p torsdagskvllarna frn bde Stockholm och Malm. Nattgen gr dessutom ver Helsingborg, som r en ny marknad fr Veolia Transport.

Vra nattg p sndagskvllarna har varit mycket populra och vi vill nu utveckla trafiken med avgngar ven p torsdagarna. Det innebr att resenrerna kan f en lngweekend i Stockholm eller i Skne, sger Marco Andersson, ansvarig fr Veolia Transport fjrrtg.

Nytt namn p Green CargouGreen Cargo har rekryterat John Klint som affrsutvecklingschef med plats i Green Cargos hgsta ledning.

Han kommer nrmast frn en tjnst som strategi och affrsutvecklingschef hos stlkoncernen SSAB. Innan det var han investeringsansvarig p Industrivrden som har stort engagemang i fretag som SCA, Ericsson, SSAB och Hgans. John Klint har ven en lngre erfarenhet som partner hos managementkonsult bolaget Occam.

Jag ser mycket fram emot att brja p Green Cargo. Fre taget har gjort en stark resa sedan starten och jag kommer in i ett spnnande skede nr strategier, lnsamhet och kundnytta ska utvecklas ytterligare, sger John Klint.

John Klint brjar som affrsutvecklingschef p Green Cargo den 6 december 2010.

Doktor i avregleringuGunnar Alexandersson lade i brjan av september fram sin doktorsavhandling The Accidental Deregulation.

I sin forskning pvisar han att avregleringsprocessen var oavsiktlig och skedde genom en kombination av de ursprungliga reformernas utformning, marknadsaktrernas beteende och vissa nyckelhndelser.

De stegvisa reformerna, srskilt introduktionen och spridningen av upphandling av buss och jrnvgstrafik i konkurrens i Sverige, har gett tydliga effekter p kostnader och behovet av offentliga subventioner.

Men de har ocks medfrt problem som till exempel strategisk budgivning, enligt Gunnar Alexandersson.

Gunnar Alexandersson forskar vid Centret fr marknadsfring, distribution och industriell dynamik vid Handelshgskolan i Stockholm. Han arbetar ocks fr Branschfreningen Tgoperatrerna.

Avancerat tgkoppeluP jrnvgsmssan Innotrans i Berlin presenterade Dellener ett nytt tgkoppel som tagits fram i samarbete med SSAB.

Kopplet r tillverkat i hghllfast stl och r bde lttare och mer tekniskt avancerat n tidigare koppel.

Frbttrad vinterberedskapuDen utredare som regeringen tillkallade efter frra vinterns omfattande problem har lmnat sitt betnkande. Mnga av branschens aktrer har tagit fram egna tgrdsprogram, och det tycker utredaren r bra.

Fr att de aviserade tgrderna verkligen ska genomfras fresl utredaren att Trafikverket ges i uppdrag att samla och rligen till regeringen redovisa jrnvgens tgrdsprogram fr vinter beredskapen.

Bttre planering av jrnvgenuTransportinfrastrukturkommittn lmnade i brjan av september sitt betnkande till dvarande infrastrukturminister sa Torstensson. I betnkandet lmnas en rad frslag som innebr stora effektiviseringar av den fysiska planeringsprocessen fr vgar och jrnvgar.

Frslaget leder till att planeringsprocessen kan kortas med ett till tv r och planeringskostnaderna minskar med upp till 200 miljoner kronor per r, sger Bo Bylund, som varit kommittns ordfrande.

Vi bedmer att vrdet av detta under nuvarande planeringsperiod blir 1,35 miljarder kronor med ett rs kortare planeringstid,

Okomplicerade tgrder ska kunna genomfras utan formell planering. Vg och jrnvgsprojekt ska kunna planeras i samma plan. Vidare br den enskilde medborgarens stllning strkas genom bttre samrd. Kommittn anser ocks att samverkan mellan Trafikverket och kommunerna mste frbttras.

John Klint, ny affrsutveck-lingschef p Green Cargo.

Veolia tar upp konkurrensen med SJ p strckan MalmStockholm. Foto: veolia traNSport

NJT NR 5 2010 11

Kors & tvrs-redaktr: Mikael Prenler

uTgtrafiken i hela Sverige kar. Fr att klara underhlls-behovet i Bergslagen har Jern-husen funnit att Rgkers ar-betsplatsomrde i Borlnge r den bsta placeringen fr ny underhllsdep fr gods- och persontg.

Underhllsdepn blir den tredje, efter nyinvigda Raus Dep i Helsingborg, i en rad planerade investeringar i nya Jernhusendeper.

Planeringen av underhlls-depn kommer att ske i sam-

arbete med marknaden och utifrn dess behov fr att sker-stlla rtt struktur och funk-tioner.

Genom att kombinera Jern-husens kompetens inom bygg-projektledning, logistik och depdesign med marknadens erfarenhet och behov blir ls-ningen bst anpassad fr fram-tiden.

Viktigt med den nya depn r att jrnvgsfretag och fordons-gare kan pverka vem som ut-fr underhllet i Rgker.

uAndras skrikande barn. Det r det vrsta tgresenrer vet bland sina medresenrer ombord. Att ngon mlar naglarna eller ter stiltonost r heller inte poppis.

Det visar en ny underskning gjord bland SJ AB:s resenrer som publiceras i tidningen Kup.

Tidningen har ltit undersk-ningsfretaget Novus frga drygt 1500 resenrer om Vad retar du dig mest p hos andra resen-rer?.

Det som flest resenrer str sig p r andras skrikande barn, se-dan fljer folk som pratar i mo-biltelefon och arga, sura eller otrevliga mnniskor. P fjrde plats kommer folk som luktar illa.

Utanfr tio-i-topp-listan finns en hel del udda svar som rastl-sa resenrer, bajsdoftande spd-barn, irriterande knappljud p mobiltelefoner och mobilspel, resenrer som mlar sina nag-lar och stiltonosttare.

I sanningen namn sger mnga av de svarande att de sl-

lan retar sig p ngot utan tyck-er att de flesta medresenrer r trevliga. Fr extra knsliga rese-nrer rekommenderar SJ AB att man bokar sin sittplats ombord i Tyst avdelning.

Det retar sig resenrerna mest p

Det hr ogillar vi mest bland medpassagerarna:

n Andras skrikande barn

n Folk som pratar i mobil

n Otrevliga mnniskor

n Folk som luktar illa

n Sdana som inte respekterar reglerna i Tyst avdelning

n Berusade resenrer

n Sparkar i ryggen p stolen jag sitter i

n Strande musik

n Att inte flla ner locket eller spola p toaletten.

n Elaka och skllande resenrer

FAKTA | TIO-I-TOPP

Jernhusen bygger ny verkstad

Rgker utanfr Borlnge r platsen fr Jernhusens nsta verkstads-satsning. Bilden visar den tilltnkta platsen fr den nya verkstaden.

FOTO: VIggO NIElSEN/VISuAlISErINg: lAJ IlluSTrATION

De starkaste visionerna r De som knyter samman mnniskor

www.ramboll.dk

Nordens ledande konsulter inom jrnvg och spr

12 NJT NR 5 2010

KORS OCH TVRS | NORGE

u29.september ble Jernbaneverkets nye kundesenter pnet av samferdselsminister Magnhild Meltveit Kleppa. Samtidig ble det lansert en lsning som gir trafikkinformasjon for alle tog rett p mobiltelefonen.

Dette er viktig for alle som reiser med tog, sier samferdsels ministeren.

Behovet for informasjon er strst nr det oppstr avvik i togtrafikken og med dette er det lagt et godt grunnlag for gi de reisende en enklere hverdag, sa samferdselsminister Magnhild Meltveit Kleppa ved pningen av Jernbaneverkets nye kundesenter.

Det skjer mye p jernbanen

for tiden, og dette er et stort skritt i retning av bedre trafikkinformasjon, sa hun.

Trafikkdirektr Bjrn Kristiansen i Jernbaneverket sier god informasjon til kundene i rett tid er avgjrende viktig.

Kundene vre har gitt tydelige signaler om at de nsker mer informasjon og tilgjengelighet fra oss. Dette er noe vi jobber hardt med f til og p

ningen av kundesenteret er en viktig del av denne satsningen, sier Kristiansen.

I tillegg til nye lsninger for informasjon via mobiltelefon og egen applikasjon, app for Iphone (sk opp Togtider), kommer det nye informasjonstavler som viser trafikksituasjonen p en lang rekke stasjoner i lpet av hsten. Jernbaneverket har ogs trafikkinformasjon for alle stasjoner i sanntid p sine internettsider.

Det nye kundesenteret skal sikre en profesjonell hndtering av alle henvendelser til Jernbaneverket.

Kundesenteret skal ogs kunne hjelpe med komme i kontakt med rett instans i Jernbaneverket for de som har sprsml. Togpassasjerer og togselskaper kan henvende seg via epost, sms, vre nettsider www.jernbaneverket.no, Facebook eller Twitter.

To vogner i toget sporet av og 30 passasjerer ble lettere skadd. Foto: per HerMaN Srlie

u Et svensk tog sporet 1. oktober av ved Skotterud stasjon p Kongsvingerbanen, ikke langt fra svenskegrensen. To av togets vogner veltet over p siden og 30 passasjerer ble sendt til sykehus eller legebehandling. Ingen ble alvorlig skadet.

Det var ettermiddags toget fra Oslo S klokken 15.49 til

Stockholm som sporet av med to vogner 200 meter st for Skotterud stasjon. Toget hadde vel 300 passasjerer. Det ble satt i verk et stort redningsapparat etter ulykken og hele 30 passasjerer ble sendt til behandling p sykehus eller legevakt. Heldigvis ble ingen av dem alvorlig skadet.

Havarikommisjonen og po

litiets forelpige konklusjon er at det var feil p en hjulgang i toget som var den utlsende rsak til avsporingen. Sprekkdannelser frte til at deler av hjulet p en vogn falt av.

SJ gjennomfrte en omfattende sjekk av alle vogner med samme type hjul etter ulykken og fant sprekker i ytterligere to hjulganger.

Sttteordning for nye sidesporsamferdselsdepartementet innfrer n en sttteordning for virksomheter som vil bygge eller gjenpne tidligere sidespor p jernbanenettet. ordningen skal administreres av Jernbaneverket og formlet er f mer godstrafikk p jernbane.

Mlet er bedre milj og frre ulykker, sier samferdselsminister Magnhild Meltveit Kleppa.

Gjennom de siste par rene har Jernbaneverket gjenpnet flere nedlagte sidespor for godstrafikk. Utviklingen med stadig flere togselskap som kjrer godstog p norske spor har bidratt til at tidligere sidespor har blitt tatt i bruk igjen. Srlig gjelder dette for tmmertrafikk og skogprodukter, men ogs annen trafikk har kommet tilbake p jernbane som flge av dette.

N vil alts departementet legge til rette for at flere nye og tidligere sidespor kan bli realisert. Staten kan bidra med inntil 50 prosent av anleggskostnadene for private bedrifter som nsker sidespor. Jernbaneverket skal behandle sknadene og samtidig vurdere om den strekningen sknaden gjelder for har tilstrekkelig kapasitet.

Alle i verdikjeden kan ske om slik sttte, sier samferdselsministeren. Det kan vre transportselskap, industri, rvareleverandrer eller importrer, alle eller i fellesskap.

Vi vet at det er en interesse for bygge nye eller sette i stand gamle sidespor. N setter vi av fem millioner kroner i 2010 og det samme for neste r, s fr vi se om det eventuelt blir behov for utvide ordningen, sier hun. Det er ogs mulig ske om sttte til liknende mindre tiltak utenfor denne ordningen.

Sknader om sttte til bygging eller gjenoppbygging av sidespor m blant annet inneholde en beregning av hvor stort transportvolum som overfres fra veg til bane som flge av dette.

Jernbaneverket med egetkundsenter

Togavsporing ved Skotterud

N kan togpassasjerene f sann-tidsinfo om trafikken ved alle stasjoner rett p mobiltelefonen.

Samferdsels-minister Magn-hild Meltveit Kleppa.

NJT NR 5 2010 13

Kors & tvrs-redaktr: Njl Svingheim

Jernbaneforum sr lanserer planer om en ny norsk kystbane for 250 km/t fra Porsgrunn i nord til kristiansand i sr. Dette vil bli norges viktigste bane, sier forumets leder odvar skaiaa.

Modellen kommer fra svenske Botniabanan, men trafikkgrunnlaget p Srlandet er dobbelt s hyt som langs den nybygde svenske banen.

En srvestbane fra Porsgrunn via Brokelandsheia til Vegrshei/Tvedestrand, Arendal, Grimstad, Lillesand og Kristiansand vil bli litt kortere enn Botniabanan, som er 190 kilometer lang. Men den vil fange inn dobbelt s mange innbyggere og vil redusere avstandsulempene langt mer, ppeker Skaiaa og viser til at et hyhastighetstog vil bruke to timer mellom Kristiansand og Oslo.

Jernbaneforum Sr, som favner alle fylkeskommunene fra Vestfold via Telemark til Rogaland, har lenge arbeidet for en sammenknyting av Vestfoldbanen med en forbindelse fra Porsgrunn via Brokelandsheia i Gjerstad til den eksisterende Srlandsbanen. N har de utvidet planene: Srvestbanen m bli en dobbeltsporet hyhastighetsbane langs Srlandskysten der folk bor.

Denne banen vil binde sammen sju fylker og betjene halve Norges befolkning, sier Oddvar Skaiaa, KrFpolitikeren som har kjempet for en moderne jernbane p Srlandet i en rrekke med full oppbakking fra s vel fylkeskommunene som kommunene langs traseen.

P Brokelandsheia er det allerede bygd opp et stort bolig handels og nringssentrum i pvente av en framtididig jernbanestasjon. Avstanden herfra

til Porsgrunn er den samme som Gardermobanen og kan bli kjrt p 17 minutter. Og det er 80 km fra Brokelandsheia til Kristiansand. Der imellom ligger Vegrshei/Tvedestrand med 8000 innbyggere, Arendal med 42 000, Grimstad med 20 000 og Lillesand med 10 000 innbyggere.

Mens Botniabanan har et passasjergrunnlag p 194 000 mennesker, er det tilsvarende tallet for Srvestbanen 278 000.

Prosjektleder for Jernbaneverkets hyhastighetsutredning, Tom R. Stillesby, er positiv til initiativet fra Jernbaneforum Sr og fra andre.

Jeg hadde et mte med alle

jernbaneforaene i august. I etterkant har jeg hatt dialog med ledelsen i Jernbaneforum Sr og skal i hst nedover til Srlandet for presentere mten vi har lagt opp utredningsarbeidet p, sier Stillesby, som ogs har god dialog med andre jernbanefora.

Stillesby begynner etter hvert f en god oversikt over forslagene som verserer rundt ulike trasevalg:

Jeg har s langt talt opp 20 forslag til traseer i de seks korridorene vi har ftt i oppdrag utrede.

Detaljplanen for hyhastighetstraseer blir frst laget neste r.

Lanserer planer om ny norsk kystbane

Oddvar Skaiaa og Rei-dar Braathen i Jernbane-forum Sr vil ikke len-ger bare koble sammen Vestfoldbanen og Sr-landsbanen. De foreslr n en hyhastighetsbane som gr langs kysten av Srlandet der folk bor helt til Kristiansand.

Foto: tore Holtet

utmrkta elektriska egenskaper

hg motstndskraft fr elektriska och mekaniska pfrestningar

fungerar i mycket lga och hga temperaturer

fungerar tillsammans med frnyelsebara energikllor

minimalt underhll

kostnads effektiva lng livslngd

Safts nickel-kadmium batterier, maximerade fr de tuffa krav som stlls p och vid sidan av spret.

Saft AB Oskarshamn - Tel: 0491-68009 - infosweden@saftbatteries.com - www.saftbatteries.com

IBG

04

7-8

-10

Pho

to c

redi

ts:

D

igit

al V

isio

n,Ge

tty im

ages

, Jac

k H

ollin

gsw

orth

/Co

rbis, P

hoto

Disc,

Saf

t.

Ni-Cd batterier optimerade fr jrnvgsapplikationer

3834 Saft Swedish ad 194x120 SDAW.indd 1 29/10/10 15:34:57

14 NJT NR 5 2010

KORS OCH TVRS | DANMARK

1. november 2010 blev statens lufthavnsvsen (slV) lagt sammen med Trafikstyrelsen med f dages varsel. Processen minder til forveksling om den tilsvarende proces i april 2010, da Frdselsstyrelsen blev lagt sammen med Trafikstyrelsen.

I Transportministeriets koncern findes der herefter en flles myndighed for alle tre sektorer samt en producerende virks

omhed i hver sektor. Myndighedens opgaver er at faststte regler, udstede tilla delser og certifikater samt at fre tilsyn med

sektorernes producerende virksomheder. Trafik styrelsen har tilsvarende opgaver p postomrdet. Trafikstyrelsen skal stadig

st for udbud af tog og frgetrafik, drive Bornholms Lufthavn samt udvikle grn transport, isr p vejomrdet.

Der er ikke lagt op til srlige faglige synergier; her er sektorerne trods alt for forskellige. Derimod bliver der givetvis tale om administrative synergier.

Den nye Trafikstyrelse har ca. 380 medarbejdere, den hidtidige direktr for Trafikstyrelsen Carsten Falk Hansen fortstter.

uTransportministeriet har offentliggjort en rapport, der samler den nyeste viden om transportens miljpvirkning. Rapporten er udarbejdet af rdgivningsvirksomheden Cowi.

Rapporten viser, at CO2udledningen i alle tilflde er mindst, hvis transporten sker med tog.

Strst er miljpvirkningen fra jetfly, hvor CO2udledningen er omkring fem gange

s hj som ved en togrejse. Midt p skalaen ligger personbiler og propelfly, mens elbiler er nsten lige s miljvenlige som tog.

P en rejse Kbenhavn rhus er CO2udledningen pr. person opgjort til:n IC3 tog 10 kgn Elbil 16 kgn Propelfly 25 kgn Benzinbil i mellemklassen 41 kgn Jetfly 52 kg

uBanedanmark har valgt Nokia Siemens Networks og Rambll Tele A/S til at levere GSMR radiosystemet til Danmark.

Rambll Tele A/S skal st for at tilpasse ca. 220 af de nuvrende radiomaster samt at etablere ca. 80 nye for at sikre den ndvendige dkning.

Nokia Siemens Networks skal st for etableringen af selve radiosystemet, bde p

Sbanen og fjernbanen. Konsortiet har udfrt tilsvarende opgaver i bde Norge, Sverige og Finland.

Opgaven er delt i to: Frste del er udskiftning af de nuvrende togradiosystemer med nye; det skal ske s hurtigt som muligt.

Fra 2015 begynder etablering af datatransmissionsdelen, som er en afgrende forudstning for Signalprogrammet.

SJ krer nu til Odense

uI oktober begyndte SJ at kre med X2000 tog til Odense. Mellem Kbenhavn og Odense bliver SJ dermed den frste jernbanevirksomhed, som udfrer fri passagertrafik.

I praksis fortstter X2000 toget fra Stockholm 14.21 til Odense i stedet for at overnatte i Kbenhavn. Toget returnerer nste morgen fra Odense 6.35. Toget bruger ca. halvanden time mellem Odense og Kbenhavn, og turen OdenseStockholm tager ca. 7 timer.

DSB har, refleksmssigt, afvist, at SJ vil tage kunder fra DSB. Sagligt m man imidlertid nok sige, at morgentoget med ankomst til Kbenhavn 8.08, krer p et attraktivt tidspunkt. Da X2000 byder sine passagerer en bedre komfort end DSB:s IC3 og IC4 tog, vil afgangen formentlig vre attraktiv, isr hvis prisen er konkurrencedygtig.

SJ siger selv, at virksomheden satser p det danske marked. De ganske mange daglige SJtog mellem Kbenhavn og Gteborg henholdsvis Stockholm understtter satsningen. SJ melder om passagertal over det for

ventede, men tier med, hvad forventningen er.

Nr man ser SJ:s tog, er det tydeligt, at passagertallene er beskedne.

Det tager lang tid at opbygge et marked, ikke mindst

nr man er i konkurrence med en meget intensiv flytrafik. Fra et jern banesynspunkt m man hbe, at SJ har bde tlmodighed og, ikke mindst, konomi til at (gen)opbygge et dansksvensk marked for fjerntrafik med tog.

Trafikstyrelsen ny myndighed for al trafikVejtransport Jernbane luftfart

Vejdirektoratet Statens veje

Banedanmark Baneinfrastruktur

naviair soV Flyvesikring

Trafikstyrelsen Myndighed og tilsyn for vejtransport, jernbane og luftfart

P vej fra Odense til Stockholm krer X2000 toget fra Ringsted p et attraktivt tidspunkt for pendlerne.Foto: J-BoG

Togtransport er mest miljvenlig GSM leverandr er valgt

NJT NR 5 2010 15

Kors & tvrs-redaktr: Benny Mlgaard Nielsen

Togstop i LangeskovuMidt i september 2010 kunne trafikplanlgerne med nogen overraskelse lse i aviserne, at Transportminister Hans Christian Schmidt havde aftalt med den lokale borgmester, at stationen i Langeskov, der ligger nogenlunde midt mellem Odense og Nyborg, skulle genbne, og det allerede i forret 2011. Lokaltrafikken p strkningen stoppede i 1974, samtidig med indfrelse af intercity togene.

Trafikplanlggernes overraskelse skyldes, at det netop blev Langeskov, som ministeren valgte at genbne. Trafikstyrelsen offentliggjorde i 2009 en analyse af stationsstrukturen i Danmark. Analysen har undersgt ca. 110 lokaliteter uden for S banen, for at vurdere samfundskonomien i at (gen)bne stationer.

Den samfundskonomiske analyse er ganske kompliceret, men meget forenklet sagt vurderer man fordelen for det lokalsamfund, der fr togbetjening mod ulempen for de gennem rejsende passagerer, som fr lngere rejsetid p grund af det ekstra stop.

Langeskov er rangordnet som nr. 20 p Trafikstyrelsens liste over samfundskonomien i en genbning. Imidlertid er det kun de 12 verste stationer, som har positiv samfundskonomi, mens Langeskov falder negativ ud. Ganske vist forventes Langeskov med sine 4000 indbygge at levere 645 passagerer pr. dgn, og det er faktisk ganske mange. Nr resultatet alligevel bliver negativt, skyldes det, at de mange passagerer i det InterCity tog, der skal standse i Langeskov, fr lngere rejsetid.

Trafikplanlggerne peger imidlertid ogs p, at Langeskov er analysens hjst placerede selvstndige bysamfund. Alle de stationer, der ligger hjere p liste, ligger i udkanten af strre byer, for eksempel i Hjrring st, og her bliver beregningerne lidt mere usikre, fordi flytningen af passagerer fra hovedstationen til bistationen er svrt at forudberegne.

uTransportminister Hans Christian Schmidt har varslet, at staten vil bidrage til at bygge en letbane i rhus, som den bidrager til Metrobyggeriet i Kbenhavn.

Hvis rhus skal have en letbane, er det nok helt realistisk, at staten m bidrage. En lokal finansiering vil nppe vre til strkkelig, og om pengene eventuelt vil kunne skaffes gennem et offentligtprivatpart

nerskab OPP er forelbig usikkert.

Politisk ligger der nok et par andre hensyn. Regeringen vil nppe udstte sig for kritik for, at staten sttter lokale trafikprojekter i Kbenhavn, men ikke i rhus.

Det skal sikkert ogs ses i lyset af den helt aktuelle politiske debat om sttte til Udkantsdanmark, et tema, der faktisk tru

er regeringen. Og selv om rhus ikke med nogen rimelighed kan betegnes som en udkant, kan signalvrdien i at sttte et letbaneprojekt i Vestdanmark vre ganske betydelig.

Prisen for letbanen forventes at blive i strrelsesordenen 1,21,4 milliarder kroner, og man kan forestille sig, at rhus kommune og staten deler omkostningerne.

svenske trafikplanlggere har gennem noget tid talt engageret om bygning af en fast forbindelse HelsingborgHelsingr, den skaldte HHforbindelse.

Videre fra Helsingr, i en halvcirkel omkring Kbenhavn, skulle trafikken viderefres ad den skaldte Ring 5, der forelbig kun eksisterer som en arealreservation i regionsplanerne. I den svenske forstelse taler vi bde om en vej og baneforbindelse, frem for alt til godstrafik.

Danmark har mdt de svenske planer med betydelig skepsis. Det skyldes, at der stadig er god kapacitet over MalmKbenhavn, men isr, at den nordlige dels af Ring 5 forlber gennem omrder, som bebos af velhavende borgere, som m forven

tes at kunne mobilisere en meget stor modstand mod at bygge en bane og en motorvej i baghaven, ogs selv om arealerne er reserveret til formlet.

Man har i Sverige noteret sig, at Danmark har ptaget sig at betale Femernblt forbindelsen, da de fodslbende tyske politikere til sidst kun havde konomien som argument imod bygningen. S hvis sagen beror p konomi i Danmark, er Sverige parat til at betale p samme mde, siger svenske trafikplanlggerne.

Imidlertid tegner der sig nu en lille bning p dansk side. Der er nedsat et svenskdansk embedsmandsudvalg, som nrmere skal analysere forholdene.

Ring 5 korridoren forlber fra Helsingr langs motorvejen til Niv. Her svinger Ring 5

ind i landet og passerer i nrheden af Lillerd, Lynge, Ganlse, Sengelse, Hedehusene og Tune for at slutte ved Kge. En bane kan derfor let sluttes til Vestbanen ved Hedehusene eller den nye KbenhavnRingsted bane ved Kge.

I den sammenhng kan man vel betragte Sjllandske Midtbane fra 1920erne som et srdeles visionrt baneanlg. Her skulle Nordbanen HelsingrHillerd fortstte mod Frederikssund, Hvals og Ringsted til Nstved. HillerdFrederikssund blev aldrig bygget.

Frederikssund HvalsRingsted levede kun ca. ti r og blev nedlagt i 1936. Kun RingstedNstved lever i bedste velgende. En lille stump af banen lever dog ved sporvejsmuseet i Skjoldensholm.

Danmark bner, forsigtigt, for Sverige

Midtbanens bro over Roskilde Fjord ved Frederikssund blev sejlet til Aalborg, hvor den i dag er en meget aktiv jernbanebro over Limfjorden. Foto: J-BoG

Staten vil give penge til letbane i rhus

16 NJT NR 5 2010

KORS OCH TVRS | FINLAND

i brjan av oktober ndde oss nyheten att VR kommer att investera cirka 800 miljoner euro fr att kunna skaffa nya lok. konkurrensen ska brja nsta r.

VR:s inkpschef Simon Indola har berttat att koncernen redan har gjort preliminra frfrgningar och offertbegran kommer att ske under nsta r.

D ska ocks VRkoncernen besluta vem eller vilka som ska leverera de nya loken redan r 2012.

Loken berknas brja levere

ras r 2015 och fortstta under en tiorsperiod.

Det r frgan om en stor investering eftersom man siktar p att skaffa 100 ellok och samma mngd diesellok. Anskaffningarnas totalpris kommer enligt vrderingarna att uppg till 800 miljoner euro.

De finska jrnvgarna trafikeras nu av 400 diesellok och 150 ellok s fr nyandet av elloken berr merparten och av dieselloken kommer en fjrdedel att frnyas.

Det r inte enbart frga om att erstta gamla lok utan total

mngden vxer ngot p grund av att trafikmngden kommer att ka. Det finns mnga loktillverkare i vrlden och drfr vntas inkpsprocessen att ta sin tid.

De strsta leverantrerna r Siemens, Bombardier och Alstom. Det r ocks mjligt att inkpet uppdelas i tv delar varvid el och dieselloken anskaffas frn olika leverantrer.

De nuvarande elloken r nstan helt och hllet tillverkade i Sovjetunionen, men enligt den nuvarande inkpslagen ska offertkonkurrensen vara ppen.

Det r mjligt att den gamla traditionen avbryts.

Av de nuvarande dieselloken har bland annat Valmet levererat en del, men nufrtiden finns det ingen sdan produktion i Finland.

Dv12 loken levererades under ren 196384. Diesellokens utslppsgrnser har blivit snvare vilket gr att de nya lokens utslpp kommer att vara mindre n de gamla lokens.

Inkpschef Indola vrderar att de nya loken kommer att trafikera banorna frn brjan av r 2015.

VR:s nya strategiuS hr ser VR:s strategi ut fr ren 20102014:Persontrafiken: Det viktigaste mlet r att erbjuda kunderna en bttre kunderfarenhet s att marknadsandelen och lnsamhetsnivn vxer.Logistik: Visionen r att vara den strsta operatren i Finland, i trafiken mellan Finland och Ryssland samt i distributionstrafiken i St. Petersburg och Moskva. Sam tidigt ska divisionssynvinkeln frstrkas.VR-Bana: Mlet r att behlla den nuvarande marknadsandelen inom Trafikverket och f en stark tillvxt p andra infrabyggnadssegment i Finland.Service och produktion: Det viktigaste mlet r att fr strka koncernsynergin genom att producera kostnadseffektiva och kvalitativa dragtjnster och underhll fr persontrafiken, logistiken och VRBana samt fastighets och inkpstjnster fr hela koncernen.

VR bestller 200 nya lok fr 800 miljoner euro

uJrnvgssektionens funktionrer frbereder sig p att skra tgtrafiken under nsta vinter. VR och Trafik verket har gjort upp en lista p 60 olika tgrder, vilka ska frbttra sktseln av tgtrafiken i avvikande situationer under vintern.

VR kommer att effektivera underhllet fre vinterperioden. vriga strre serviceuppgifter grs utanfr vinterssongen fr att verkstderna ska frigras kapacitet. ven reservdelar har an

skaffats i strre mngd n frut. Den mest kritiska stllet fr

det finska jrnvgstrafiksystemet r Helsingfors och Ilmala bangrdar med sina cirka 450 sprvxlar. Strningar p dessa bangrdar avspeglar sig snabbt ver hela landet.

Bangrdarnas snrjningsplaner har uppdaterats med erfarenheterna frn senaste vintern i minnet. Snn kommer nu att kunna forslas bort mycket snabbare n i vintras. P trafik mssigt

viktiga platser kommer Trafikverket att placera ut snborstar och sprvxlarnas snskydd kommer ven att frbttras.

Under slutet av ret installeras en avisningsanlggning p depn i Helsingfors. Anlggningen kostar cirka 1,3 miljoner euro. Med hjlp av glykol frhindras att is och sn samlas i tgets konstruktioner. Motsvarande anlggningar anvnds inom flygtrafiken med gott resultat.

En del av VR:s strategi r att erbjuda kunderna en bttre reseupplevelse. Foto: leiF roSNell

Lng tgrdslista ska skra tgtrafiken i vinter

RttelseuI NJT nr 4 2010 fick NJS finska ordfrande fel namn. Rtt namn ska vara Arja Aalto. Viola Bostrm r sekreterare.

NJT NR 5 2010 17

Kors & tvrs-redaktr: Jarl Borgman

Lng tgrdslista ska skra tgtrafiken i vinter

uGruvfretaget Northland Resources har valt Narvik i Norge som transporthamn fr jrnmalmen frn Pajala gruva.

Fretaget har fr avsikt att starta tv jrnmalmsgruvor i brjan av r 2013 i Pajala i Sve-rige.

Fretagets marknader finns i Asien, Mellanstern och Europa. Drfr valdes Narvik i stllet fr Kemi. I Narvik kan man lasta tre gnger strre far-tyg n i Kemi ret om.

Gruvfretaget planerar ock-

s att ppna en gruva r 2014 p den finska sidan i Kola-ri som kallas Hannukainens malmder.

Inga beslut har fattats rran-de transport leden. En mjlig-het r Kolaribanan och Kemi hamn.

P grund av hamnlsning-en har Trafikverket avslutat planeringen av en malmtran-sportled frn Pajala till Kemi. Grundfrbttringen av banan frn Kemi till Kolari blir frdig nsta r.

Gruvfretaget Northland Resources planerar en gruva i Kolari r 2014. Foto: LeiF RosneLL

Malmtransporter i norr

uP Tammerfors persontra-fikbangrd har byggandet av en ny tunnel under ban grden startats.

Strckan kommer att ge Tammerforsinvnarna en ny rutt fr fotgngare och cyklister i riktningen st-vst.

Det r Tammerfors stad och Trafikverket som lter byg-ga tunneln. I samband med den nya tunneln kommer tg-passagerarna att f hiss- och trappfrbindelse till perrong-

en ven till bangrdens norra del.

Resecentraltunneln som blev frdig r 2008 frde med sig hissar och rulltrappor till perrongerna i banornas sdra del, som fr mot Helsingfors.

Tunnelarbetet startades med frberedande arbeten i augusti och det r mening-en att tunnel arbetena ska vara frdiga i slutet av nsta r.

KLLa: PeRsonaLtidningen nYt

Ny tunnel vid Tammerfors station

Kevitsa anrikat nickel: 85 000 ton/r. anrikat koppar: 55 000 ton/r Produktion startas: r 2012

Sokli anrikat fosfor: 1,5 miljoner ton/r Produktion startas: r 2015

Tapuli Jrnmalm: 2 miljoner ton/r Produktion startas: r 2012

Sahavaara Jrnmalm: 3 milj. ton/r Produktion startas: r 2014

Hannukainen Jrnmalm: 2 miljoner ton/r Produktion startas: r 2014

FAKTA | gRUVPRoJeKt i noRRa FinLand

Tel. +46 (0)40 44 53 00Fax. +46 (0)40 44 55 53

sales@safetrack.se

SAFETRACKFr kabelanslutning

www.safetrack.se

Borrmaskiner

Anslutningsmateriel

Pinnldningsutrustningar

Kabelsaxar &Pressverktyg

Arbetstlt

Vi frsrjer jrnvgar ver hela vrlden med system fr anslutning av kablar till rls. Allt ifrn avancerade ldmetoder & borrpluggsmetoder till verktyg fr kapning av kablar & arbetstlt.

VR har ver

18 NJT NR 5 2010

DANMARK

i september blev DsB i sjldent omfang kastet rundt i mediernes og den politiske vridemaskine.

Den 14. september 2010 lancerede DSB sig som teleoperatren DSBTalk. Det var hensigten, at passagererne skulle kunne f fordele ved at rejse og tale i mobiltelefon med DSB. For eksempel skulle passagerne ved at kbe rejser kunne optjene fri taletid og kbe SMSbilletter uden transaktionsgebyr.

Forbrugerorganisationerne og IT og Telestyrelsen var skeptiske, fordi en sdan sammenblanding ville gre priserne for bde togrejser og mobiltelefoni uigennemskuelige.

DSB lancerede ogs en netbutik, hvor kunderne kunne downloade musik, bger og film. Meget kreativt havde den virtuelle butik hjemsted i Luxembourg, s kunderne kunne slippe for at betale den dyre danske moms.

Imidlertid nedlagde transportminister Hans Christian Schmidt meget hurtigt veto mod udviklingen. DSB skulle ikke bruge sit statstilskud til togtrafik til at konkurrere med private teleselskaber og netbutikker. DSBTalk levede kun et par dage. Ministeren gjorde det klart, at han fremover vil vre forhndsorienteret, fr den slags aktiviteter ivrksttes. Han nsker ogs et drfte (ls godkende) et samlet oplg for DSBs kommercielle aktiviteter.

Flere erhvervsjournalister beklagede, at DSB ikke kunne f lov til at udvikle sin forretning. De fandt, at bde DSBTalk og netbutikken var gode mder at udvikle forretningen DSB p.

KundeklagerSommeren var prget af mange kundeklager over DSB, og en del af dem fandt vej til medierne i den stille sommertid. Mange klagede over den erstatningstrafik med busser, som DSB havde etableret i forbindelse med Bane danmarks omfattende sporfornyelse p Nordbanen. Der var episoder, hvor buschauffrerne ikke kendte den rute, de skulle kre, og hvor pendlere mtte vise vej. Der var episoder, hvor DSBs Stogsrevisorer gennemfrte uhensigtsmssig billetkontrol i busserne. Ogs lancering af TVskrme i Stogene medfrte mange kundeklager, primrt fordi passagererne flte sig strk generet af lyden fra skrmene. Debatten blev s ophidset, at en direktr i DSB udtalte til pressen, at kunderne ikke havde ret!

Da nu transportministeren havde fat i DSB, benyttede han lejligheden til at krve, at DSB skulle oprette en uvildig klageinstans, en kundernes ombudsmand, hvis afgrelser DSB skulle offentliggre p sin hjemmeside. Ministeren satte ogs medarbejderne i fokus. DSB skulle ge fokus p uddannelse og udvikling, s medarbejderne bde havde den ndvendige viden og handlefrihed til at kunne hndtere kunderne hensigtsmssigt.

DSBs fremtidMere langsigtet var imidlertid den strategiplan for DSB, som ministeren lancerede 24. september 2010.

Som det frste skal stationerne snarest muligt udskilles som et separat DSB selskab for at ge fokus p tilgngeligheden. Muligvis indgr ejerskabet til salgssystemerne som en del af denne udskillelse.

Om f r skal DSB kunne drive fjerntrafik

ken i Danmark p kommercielle vilkr uden tilskud. Fra 2012 skal DSBs vrige trafik opdeles i flere delkontrakter, s det bliver mere gennemskueligt, hvad de enkelte dele af togtrafikken koster.

DSB har nppe vret begejstret for disse ml, som klart peger frem mod udbud af DSBs samlede trafik. Regeringspartierne udtalte da ogs i samme ndedrag, at al togtrafik i Danmark skal vre udliciteret inden 2022.

Derimod str DSB formentlig selv bag et krav om en hurtig udvidelse af lyntogskrslen i takt med indsttelse af IC4 togene. Opstilling af klare kvalitetsml for rettidighed, trafikinformation og koordinering med anden trafik indgr ogs, ligesom DSBs egen plan om at omdefinere rettidighedsbegrebet fra togminutter til passagersekunder indgr sammen med et krav om, at forsinkelserne skal halveres fra 200 sekunder i 2010 til 100 sekunder i 2020.

Endelig slr strategiplanen fast, blot for at understrege den forudgende debat, at DSB skal have transport af passagerer i Danmark som sit primre forml.

DSBs bestyrelsesformand Mogens Granborg tilfjer, at DSB allerede har taget initiativ til at udskille materielvedligeholdelsen i srligt selskab. Det pvirker dog ikke umiddelbart ejerskabet til det togmateriel, som staten har anskaffet. Mere omfattende udliciteringer af DSBs trafik krver formentlig, at materielejerskabet er fjernet fra DSB og placeret i et uafhngigt selskab for at sikre, at alle tilbudsgivere er stillet lige.

BeNNy MlGaarD NielSeN

DsB i med og modvind

DSB indsatte busser i mange farver i stedet for S-tog p Nordbanen, men kunderne var ikke tilfredse. Foto: J-BoG

lgod er en af de stationer, som DSB ejer, men ikke betjener. Foto: J-BoG

NJT NR 5 2010 19 2 NJT NR 3 2010

Ett av vrldens modernaste tgledningssystem utvecklas just nu i Mlndal.

Hapararandabanan blir den frsta med Cactus CTC enligt ERTMS niv 2.

Med hjlp av egenutvecklad programvara skapar vi kostnadseffektiva lsningar fr jrnvgsoperatrer och infrastrukturgare.

Vrt stt att arbeta uppskattas av allt fler en kultur vi odlat nda sedan vi genomfrde vrt frsta automationsprojekt fr mer n 40 r sedan.

Kaktusar breder ut sig lngs tgspren.

Cactus Automation+46 31 86 97 00www.cactus.se

Rail-X er et konsulentselskap i Rambll-gruppen. Vi tilbyr rdgivning innen skinnegende transport.

Vre kjerneomrder er sikkerhet, systemer for informasjonsformidling og tekniske lsninger for jernbane, trikk og T-bane.

Tjenestene spenner fra strategiutredinger til implementering og prosjektledelse innen GSM-R, overvkingssentraler, RAMS, signalanlegg, mm.

Fremtidens signalsystemer (ERTMS) utvikles n, og vi deltar aktivt i planleggingen av dette.

Vi trenger dessuten flere medarbeidere - ta kontakt med oss hvis du har lyst til vre med p utviklingen av fremtidens jernbane.

Sjekk www.rail-x.no eller www.ramboll.no for mer informasjon om oss.

Storgata 8 | 0155 Oslo | Norge +47 22 33 10 01 firmapost@rail-x.no www.rail-x.no

Vi tilbyrkompetanse for gjre skinnegende transport bedre

Bedre sikkerhet Bedre punktlighet Bedre informasjon

20 NJT NR 5 2010

NORGE

I september ga Samferdselsdepar tementet klarsignal for nybrottsarbeid. Da godkjente departementet planprogrammet for Follobanen.

Med godkjenningen av planprogrammet er det tatt et viktig steg for et stort prosjekt som vil gi kt kapasitet, kortere reisetid og mer effektiv og miljvennlig transport, sier samferdselsminister Magnhild Meltveit Kleppa i en pressemelding.

Hun understreker at samarbeid med hyhastighetsprosjektet er hyt prioritert politisk.

Det nye dobbelsporet skal tilpasses en eventuell framtidig hgfartsbane fra Oslo og mot Gteborg og Kbenhavn, lyder beskjeden fra statsrden.

Prosjektsjefen Anne Kathrine Kalager mener det er inspirerende at Samferdselsdepartementet har prioritert en helhetstenkning for OsloSki ved ta hyhastighet og godstrafikk p alvor.

Blant annet skal vi n utrede Bryndiagonalen, en tunnelforbindelse mellom Follobanen og

godssporet til Alnabru. Dette vil gjre det mulig ke godstrafikken p bane, sier prosjektsjefen.

Samtidig skal vi flge hyhastighetsprosjektet tett, og vi ser frem til f avklaringer gjennom dette prosjektet.

NytenkningFor geologen Anne Kathrine Kalager er det ikke tvil om at avgjrelsen om en lang, sammenhengende tunnel er en gladnyhet.

Follobanen fr en tunnel p hele 19 kilometer. Dette gir spen

nende utfordringer for mange fagomrder, ikke bare innenfor geologien. Det gir ogs rom for nytenkning innen jernbaneteknikk, sikkerhet og milj, ppeker hun.

Til sammenligning er Romeriksporten dagens lengste tunnel med 14, 5 kilometer.

Vi hadde tidlig i bakhodet at Follobanens tunnel kunne bli svrt lang, og vi tok noen grep i planleggingen for forberede oss. Blant annet hentet vi inn erfaringer fra utlandet for se hvordan andre har bygget lange tunneler. Ute i verden argumenterer fagmiljer for at to separate lp er den beste lsningen for tunneler over 10 kilometer.

Alle andre jernbanetunneler p dobbeltsporede strekninger i Norge er bygget med ett stort lp, forteller Anne Kathrine Kalager. P Follobanen skal vi ha hye hastigheter, store trafikkmengder, og bde gods og persontrafikk. For at dette skal fungere i fremtiden m vi tenke litt lenger.

Pris og kvalitetI planleggingsarbeidet ble det gjort analyse p analyse innen et bredt spekter av fagomrder, og papirbunken av utredninger ndde etter hvert en anselig hyde.

Med to lp fr vi mye sikker

Follobanen bygges i to tunnellp

FOLLOBANEN

Reisetiden med raskeste tog fra Ski til oslo reduseres fra 22 til 11 minut-ter med Follobanen. togtil budet blir be-dre, ogs for reisen-de med lokaltog. Det blir frre forsinkelser, og kapasiteten ker til mer enn det dob-belte. raske tog kjrer Follobanen, mens fle-re lokaltog kan kjre stfoldbanen.

Den nye banen vil gi 11 000 flere kollek-tivreisende per dgn, Follobanen gir et kol-lektivtilbud som vil merkes, og det blir ca 70 prosent kning i togpassasjerer srfra til oslo S i rushtiden. Dette gir en reduksjon p 5 800 bilturer per virkedgn, og en Co2-reduk sjon p ca 5500 tonn per r.

Med Follobanen kan gods p bane i st-fold og akershus bli mer enn tredoblet. Follobanen gir kt kapasitet for godstog i rushtid. Det betyr 750 frre trailere p veien pr virkedgn, og det-te gir en mulig Co2-reduk sjon p mer enn 30 000 tonn pr r. et godstog kan transpor-tere samme mengde-som 24 fullastede vogntog.

Follobanen er porten til europa og skal vre det frste trinnet i en hyhas-tighetsbane mot kon-tinentet. Strekningen oslo Gteborg Kbenhavn er med i regjeringens hyhas-tighetsutredning. Follobanen skal tilpas-ses en fremtidig hy-hastighetsbane.

Follobanen mellom oslo og ski blir histo risk i bred forstand: norges lengste jernbanetunnel p 19 kilometer skal bygges i to lp. Den skal bde gi rom for hyhastighetstrafikk og kt godstrafikk samtidig som to lp gir optimal sikkerhet og et mer systematisk vedlikehold. med dette vedtaket kan vi virkelig bygge en effektiv og fremtidsrettet bane, sier prosjektsjef anne kathrine kalager.

Det nye dobbelsporet skal tilpasses en eventuell framtidig hgfartsbane fra Oslo og mot Gteborg og Kbenhavn,

Det nye dobbelsporet skal tilpasses en eventuell framtidig hgfartsbane fra Oslo og mot Gte-borg og Kbenhavn.

anne Kathrine Kalager, prosjektsjef for Follobanen

NJT NR 5 2010 21

Follobanen bygges i to tunnellpDet nye dobbelsporet skal tilpasses en eventuell framtidig hgfartsbane fra Oslo og mot Gteborg og Kbenhavn,

NJS

het og vedlikehold for pengene, understreker Anne Kathrine Kalager. Det var viktig dokumentere planene grundig, ettersom vi antok at to lp var dyrere enn ett stort lp. Analysene fastslo at prisforskjellen mellom ett og to lp ikke er s stor som vi trodde. To lp viste seg ogs vre kvalitativt sikrest, selv om ogs ett stort lp tilfredsstilte dagens krav til sikkerhet.

Forholdene for drift og vedlikehold gjorde utslaget. Follobanen skal vre i drift s mye som mulig, derfor er vi er ndt til tenke p vedlikeholdet fra dag n.

Trafikken kan opprettholdes i det ene lpet, mens vedlikehold pgr uforstyrret i det andre. I dobbeltsporede tunneler er dagens praksis at hele tunnelen stenges ved vedlikehold.

Med to lp bygger vi ikke et problem for samfunnet. Tvert i mot bygger vi en lsning for kjre mest mulig tog.

Utenlandske rdgivere Bygging med tunnelboremaskin (TBM) kan absolutt bli aktuelt. En tidligere utredning viser at ved to lp kan TBM vre konkurransedyktig sammenlignet med sprenge, men dette m vi se mer p fr vi konkluderer. Derfor henter vi n inn utenlandske rdgivere. Det norske fagmiljet er drivende godt p

Den 28. august 2010 gennem frte nJs dansk afdeling sin traditionsrige sommertur.

Denne gang stod turen i godstrafikkens tegn. De ca. 60 deltagere rejste med ordinre tog til Kolding. Her blev vi samlet op af Veterantog Vest, hvis tog bestod af et MT diesellokomotiv fra omkring 1960 og to ldre personvogne.

Toget krte os til kombiterminalen i Taulov, hvor produktionschef Jan T Andersen fortalte om terminalen og om DB Schenckers aktiviteter i og gennem Danmark. Vi fik demaonstreret, hvor de sto

re reachstackere manvrerer rundt med de tunge ls.

Fra Taulov krte veterantoget os direkte til Fredericia havn, hvor havnechefen fortalte om udviklingen i transport af de forskellige godsarter.

Fra Fredericia gik turen med ordinrt tog til Odense, hvor Jernbanemuseet holdt bent for os. Her spiste vi ogs middag, inden turen gik tilbage mod Kbenhavn, hvor de fleste deltagere kom fra. Det blev dog en problematisk hjemtur, da en nedfalden kreledning sprrede banen fra Ringsted til Roskilde med stort trafikalt kaos til flge.

BeNNy MlGaarD NielSeN

Sommertur i NJS dansk afdeling

sprengning, men TBM har vrt lite brukt i Norge.

Med TBM trenger vi ett stort, fabrikklignende angrepspunkt for tunnelarbeidet, mens ved sprengning trenger vi 67 tverrslag for f en god fremdrift. OsloSki er ikke planlagt med en fremdrift p sparebluss, men vi legger opp til en forsvarlig tunnelbygging hvor vi tar hensyn til sikkerhet, milj og omgivelser.

truDe luiCe N iSaKSeNDe store reachstackere krver et solidt underlag. Akseltrykket p forakslen kan blive over 100 tons. Foto: BeNNy MlGaarD NielSeN

www.cowi.dk

Vi arbejder med jernbaner og metro ogs i Danmark

Du er velkommen til at kontakte: Niels Kjr, afdelingschef Jernbaner og Metro76 42 64 22 / 24 28 64 23 (mobil), nk@cowi.dk

sporanlg sikringsanlg krestrmsanlg strkstrmsanlg klargrings- og forsyningsanlg perron- og stationsanlg bygvrker rullende materiel sikkerheds- og risikovurderinger

Foto

: Mog

ens

Car

reby

22 NJT NR 5 2010

FINLAND

kunderna str i fokus nr VRbana inleder en stor utvecklings och frndrings process som ska pg under perioden 20122014. Det berttar VR koncernen nya bandirektr, Ville saksi.

Direktr Ville Saksi intervjuades i mitten av september och han koncentrerade sig p att bertta om den utvecklings och frndringsprocess som igngsatts inom VRbana.Frndringen i tillvgagngssttet utgr frn situationen r 2009.

Under perioden 20122014 kommer verksamheten att utg frn kundens behov. Tillsammans med Trafikverket ska man vrdera hur anskaffningarna ska gras och vilken entrepenrform som r bst fr kunden.

Lsningen br innehlla allt som behvs p lng sikt. Detta frutstter ntverk och partnership. Dessutom kommer fretaget att verka aktivt p marknaderna. VRBana ska bli ett synligt fretag som verkar preventivt.

Strategiska mlDe strategiska mlen fr den nmnda tidsperioden innehller fljande moment:nMarknadsandelen ska hllas inom Trafikverket, vilket betyder en 50procentig andel av banbyggnadssegmentet. Kostnadseffektiviteten ska hjas.nVRBana fortstter sin internationella affrsverksamhet i Sverige, Ryssland och Baltikum. Tillvxten fr inte ske p bekostnad av lnsamheten.nKllan fr tillvxten kommer att vara kunderna utanfr bansektorn. Annan infrabyggnadsverksamhet ssom vgar, gator, metro och sprvgar r viktiga tillvxtsegment.nAtt frbttra konkurrenskraften r en vsentlig post under strategiperioden. Kostnadseffektivitet ska frbttras, till exempel genom att ta LEANtnkesttet i bruk, och en del pilotprojekt har redan igngsatts. ven organisationen frndras fr att motsvara den nya strategin.

Kunderna i fokusI den nya strategin kommer allts kunderna att st i fokus och arbetet koncentreras p kundgrupperna. Serviceportfljen kas med helhetsservice och klientinriktade lsningar. Enskild service levereras, till exempel entreprenad p skerhetsanlggningar. Tillvgagngssttet och resultatet siktar p totalservice utgende frn kundens behov. Den tekniska kunnigheten ska vara hgklassig ssom ocks arbetarskydd och tgskerhet. En motiverad personal pverkar ven arbetets kvalitet.

Den ledande stllningen p den tekniska marknaden ska bibehllas. Ledarskapet ska frbttras med koncentration p mlsttning, personledning och kommunikation. Den operativa effektiviteten ska vara den bsta i branschen och maskinparken ska vara den rtta.

Effektivitetsmtare ska vara omsttning, lnsamhet och tekniskt kunnande.

Stora materialinvesteringarDet r hga ml som uppsatts men man kommer ocks att gra rliga materielinvesteringar p cirka 11 miljoner euro. Verksamheten i Sverige kommer att ka nsta r.

Verksamheten i Estland r mycket liten (100 miljoner euro) men mjligheterna i Sverige och nordvstra Ryssland r stora p grund av att marknaderna dr r femdubbla jmfrt med marknaden i Finland. I Lule har VRBana redan 30 medarbetare under ledning av Leif Hedlund.

Omsttningen i r kommer att vara 100 miljoner euro inom banbyggnadsverksamheten, underhll och elarbeten 100 miljoner euro, jord och brobygge 30 miljoner euro, internationell verksamhet 30 miljoner euro, materialverksamhet 40 miljoner euro och planering 20 miljoner euro.

I rrelseVille Saksi r av den sikten att det r viktigt att verksamheten r i stndig rrelse. Det r han sjlv ocks. Han rr p sig genom att lpa maraton och halvmaraton. Nsta ml r att lpa maraton i Istanbul, dr han ocks kommer att beska den turkiska jrnvgen.

Till semesterverksamheten hr sommarstugan i Ekens och havet som blivit bekant genom motorbtsturer i skrgrden. Han r gift och har tv fullvuxna barn.

Jarl BorGMaN

Yrke: Bandirektr p vr track sedan januari 2010. Har tidigare arbetat i 16 r p Skanska infra, dr han avancerade till verkstllande direktr. Skanska infra r en del av Skanska aB i Finland och skter om jord- och miljbyggnation i landet.

lder: 39 r Familj: Gift och tv barn. Bor: vihtis

Fritidsintressen: Springer maratonlopp, nrmast i istanbul. Sommarstuga i ekens.

PORTRTT | ville SaKSi

VRbana infr stora frndringar

NJT NR 5 2010 23

Annonsera i NJT

Priser

omslag ii och iii: SeK 14 900

omslag iv: SeK 16 500

Helsida: SeK 13 900

Halvsida: SeK 8 300

Kvartssida: SeK 5 300

vriga begrda placeringar: +10%

eventuell reklamskatt tillkommer

Rabatter

vid bokning av tv annonser: 5% rabatt

vid bokning av tre annonser: 10% rabatt

vid bokning av fem annonser: 20% rabatt

Upplaga3 000 exemplar

annonsbokning

rCeffekt

ronald Carlsson

Storgatan 24

302 43 Halmstad

Tel: +46 (0)35-10 60 18

epost: ronald@rceffekt.se

Tekniska upplysningarannonsmaterial levereras digitalt via e-post eller via tryckeriets hemsida och mrks NJt.

Rekommenderade filformat: eps eller tryck optimerad pdf.

Upplsning: 300 dpi.iCC-profil fr anpassning av bilder finns p www.sjuharads.se

materialadresserWebb: www.sjh-tryckeri.se vlj: fil arkivet anvndarnamn: sjh-tryck lsen: pub vlj browse och sedan upload files fr att lmna.

epost: annonser@sjh-tryckeri.se

Samla ihop materialet och zip- eller Sit-komprimera.

Tryckeri: Sjuhradsbygdens tryckeri

kontaktperson: astrid lnnerstam Box 928, 501 10 Bors tel: +46 (0)33-29 03 50

mtt

Helsida, utfallinsida:

210 x 280 mm

+ 4 mm skrsmn

omslag iV:

210 x 255 mm

+ 4 mm skrsmn

Helsidainsida:

180 x 250 mm

omslag iV:

180 x 240 mm

kvartssida85 x 120 mm

Halvsidastende:

85 x 250 mm

liggande:

180 x 120 mm

www.njsforum.com

Utstllarnap retsjrnvgsmssa

Grn transport- politik i Danmark

Finland satsar p intelligent trafik

Bergens- banan firar 100 r

Nr 4 | september 2009 | rgNg 135

Vi efterstrvar ppna marknader och utveckling av kompetensen

Tema: Nordic Rail

offICIELL

NoRDISK

MSSTIDNING fR

ELMIa NoRDIC RaILRisto Heinonkoski, chef fr Banfrvaltnings-centralens underhllsenhet

Nordisk Jrnbane Tidskrift

NJT

Nr Tema Bokning materialdag Utgivning

1 Jrnvgssektorns utveckling 3/2 11/2 2/3

2 Fordon och arbetsmaskiner 24/3 1/4 20/4

3 regelverket inom jrnvgssektorn 12/5 20/5 8/6

4 Nordic rail/Future transport 11/8 19/8 7/9

5 resekort och biljettsystem 3/11 11/11 1/12

UTGIVNINGSPLAN 2011

www.vosslohnordic.com

Vi har dock konstruktioner som klarar bde det ena och det andra, redo att installeras i era spr.Lutanderlochstndigtjusterbarelasticitetfrenoptimeradlivscykelskostnad.Korsningarmedrrligaochutbytbaraspetsarfrattfkrafort,tungtellertyst.Slipersintegreradevxeldrivfrkadunderhllsmssighet.Omarbetadevxelvrmesystem,smartaresnskydd.Modulrasystemfrkortarearbetenochkadtillgnglighet.Branschenseffektivastelogistiklsningar.

Menvraingenjrerharmassormedandrafrslagochiderfretteffektivareoch robustarejrnvgssystem.Framtidensrallarerinteklddiorange!

Efter en minst sagt besvrlig vinter ska en sprvxelleverantr inte vara kaxig i ondan.

understanding mobility