nationalassembly.scnationalassembly.sc/wp-content/uploads/2012/02/10 november 2009.pdf · 1...
TRANSCRIPT
1
NATIONAL ASSEMBLY OF SEYCHELLES
Tuesday 10th November
2009
The Assembly met at 9 am
National Anthem
Mr Speaker in the Chair
MR SPEAKER Bonzour tou bann manm Lasanble
Nasyonal. Ozordi nou annan zis mosyon. Annefe nou pou pran 3
mosyon e nou pou komans avek premye mosyon lo Supplementary Estimates par Onorab Leader of Government Business. Onorab Potter.
HON MARIE-LOUISE POTTER Bonzour Mr Speaker, bonzour tou
manm Onorab. Mr Speaker mon mosyon pe demann nou Lasanble
pou aprouv en sonm SR213,450,655.98 koman bidze siplemanter pou finans bann
depans adisyonnel pou lannen 2009.
Sa bann depans i tonm anba sa bann kategori swivan;
Premye kategori anba Wages
and Salaries pe demann en son SR54,744,829.76.
Dezyenm kategori anba Goods and Services pe demann en sonm
SR56,757,520.56. Trwazyenm kategori anba
Transfer to Social Programs pe
demann en sonm SR55,358,812.
Katriyenm kategori anba Sibvansyon pe demann
SR6,367,409.66. Senkyenm kategori anba
Development Grant pe demann en sonm RR10,222,084.
E finalman sizyenm kategori
anba Net Lending pe demann en sonm SR30 milyon.
Mr Speaker detay pou sak sa bann kategori in fini ganny sirkile avek tou manm e si i annan okenn
lekersisman mon ava fer li dan mon summary. Sepandan mon ti a
kontan adres sa sonm SR30 milyon anba Net Lending ki pe al pou Air Seychelles anvi ki in annan bokou spekilasyon dan lapres resaman lo sa size.
Mr Speaker mon ti a kontan presize ki sa sonm i en loan ki
gouvernman koman propriyeter Air Seychelles pe fer lo baz sa bann konsiderasyon swivan: Premyerman
Air Seychelles parey nou konnen i parmi bann pli gran lakonpanyen
Sesel avek en turn over anyel anviron 110 milyon ero. I anploy
811 staff, ladan 96% Seselwa. Lannen pase Air Seychelles ti rikord en pert 5.4 milyon ero sa apre 9an
ki i ti’n profitab. Sa pert ti an rezilta plizyer fakter. Prensipalman,
premyermman kriz ekonomik e finansyel mondyal e ogmantasyon dan pri petrol ki ti’n ariv 147 dolar
barik a son peak ki’n osi afekte plizyer Airline dan lemonn e in kout
Airline Industry 8 bilyon dolar an 2008 e i pou kout 11 bilyon dolar sa
lannen. Dezyenmman en aksidan lo
Airport Paris an Desanm 2007 ti
kout Air Seychelles 5 milyon dolar e
2
parey nou konnen zafer i ankor ankour pou konpansasyon.
Trwazyenm liberalizasyon air access ki’n redwir lakantite trafik ki
Air Seychelles i abitye gannyen. Mr Speaker dezyenm rezon
pou sa sonm SR30 milyon i pa akoz Air Seychelles pe fait parey nou pe tande e les mwanr asir nou
Lasanble ki ziska aprezan Air Seychelles in meet tou son
komitman finansyel e i ekspekte fini lannen 2009, son lannen finansyel lo en break even si pa en pti profi.
Rezon pour sa loan se pou permet li amelyor, upgrade son bann servis e
kalite prodwi ki pe ofer lo nivo domestik e enternasyonal pou li
kapab reste konpetitiv dan sa nou klima ekonomik fas a bann konpetiter pli pwisan tel ki Qatar e
Emirates. Bann envestisman ki Air
Seychelles pe deza fer ou pou espekte fer i premyerman en nouvo twin otter ki pou kout 4.5 milyon
dolar e en nouvo business class lie flat pou son 767 ki pou kout 3
milyon dolar. Dezyenmman en nouvo Sales Office dan Victoria,
nouvo checking facilities, nouvo teknolozi enformatik ek training pou
son staff tousala pou kout en kantite larzan. Trwazyenmman en nouvo batiman ki deza an
konstriksyon Airport pou son head office e tou bann lofis lo Airport ki
pou move dan sa batiman ki pe kout SR20 milyon.
Mr Speaker mon ti a kontan enform Lasanble ki det Air Seychelles i enn ki soutenab e i
reprezant selman 0.1% son bidze anyel. Sa en sitiasyon ki bokou
gran airline ti a swete annan.
Koman propriyeter Air Seychelles alor i normal ki gouvernman i loan li
larzan ki neseser kan i neseser. Sa i en pratik enternasyonal e normal.
Zis dan nou rezyon, pa lwen avek nou gouvernman Morisyen in bezwen rescue Air Mauritius a en
sonm 125 milyon dolar tandi ki South African Airways li in ganny
pre 1 bilyon dolar. Dan ka Sesel sa pa en rescue me en loan ki Air
Seychelles pou ranbourse anba bann kondisyon ki gouvernman ava etablir.
Mr Speaker Air Seychelles i nou airline, Air Seychelles i flot nou
paviyon e nou kiltir. Pandan sa 25an ki in egziste in en sours lafyerte pou tou Seselwa. Koman
Lasanble nou sipor pou Air Seychelles dan sa moman i en zes
patriyotik. An sipor sa 800 ekek Seselwa ki pe travay pou sa lakonpanyen e ki’n siport li through
thick and thin. Mr Speaker sa bidze
siplemanter i fer trwazyenm ki mon pe prezant devan sa Lasanble pou
sa lannen. Dan en lannen reform sa i en lendikasyon ki minister finans in reisir mentenir en polisi fiskal tre
sere lo bann depans piblik. Laprev ki sa tight fiscal monitoring in marse
i dan lefe ki menm apre 3 bidze siplemanter pou lannen 2009, lannen 2009 pou over perform avek
en sirplis 14.4% GDP against 11% ki ti’n ganny targete.
Mr Speaker se against sa back ground ki mon ti a kontan
rekomann avek Lasanble pou aprouv sa mosyon ki devan nou. Mersi.
3
MR SPEAKER Okenn ki segonn mosyon.
HON ANDRE POOL
Mr Speaker mon segonde. MR SPEAKER
Onorab Pool ou ti oule entervenir? HON ANDRE POOL
Wi mon ti a kontan entervenir. Mr Speaker, koleg manm Lasanble,
mosyon ki’n table par Lider Zafer Gouvernman pe demande ki nou Lasanble i aprouv en bidze
siplemanter pou en lavaler SR213,450,655.98 pou sa lannen
2009. Mr Speaker sa demann par gouvernman pou li ganny sa sonm
se esansyelman pou kapab soutenir son bann progranm e akitivite dan diferan minister e departman ziska
lafen lannen e osi permet gouvernman kouver bann depans ki
anlinny avek lenplimantasyon progranm reform ekonomik ki nou pei pe fer pandan sa dernyen
lannen. Fodre note ki sa bann depans i relye avek nou progranm reform. I tre enportan pou asir sikse
sa reform ekonomik e remet nou lo en platform solid dan sa demars pou
en meyer lavenir pou pep Seselwa. Mr Speaker mon kapab dir
avek tou konviksyon ki minister
finans in fer en travay tre aprofondi avan ler zot in soumet sa bidze
siplemanter devan nou Lasanble pou nou laprouvasyon. Minister finans in konsider bann diferan
demann ki ti annan e agree lo sa lalis ki devan nou ozordi. Zot in
bezwen satisfer zot lo bann demann ki’n annan plis zistifikasyon pou kapab demann nou laprouvasyon. E
de plis Mr Speaker minister finans in osi satisfe ki menm avek
laprouvasyon sa bidze siplemanter sa pa pou annan okenn lefe negativ
lo son target finansyel ki i ti’n set pou lannen 2009, si non minister finans pa ti pou konsider demann
nou Lasanble laprouvasyon sa bann depans adisyonnel pou ziska Desanm sa lannen. Avek sa detrwa
mo Mr Speaker permet mwan prezan al pli an detay lo sa bann
depans ki pe ganny met devan nou Lasanble pou nou laprouvasyon.
Premye kategori depans i
bann saler, gratwite e konpansasyon pou bann minister ek departman
gouvernman, sa antou i reprezant en total SR55.3 milyon. Ladan Minister finans pe ganny
SR32,324,434. Sa sonm pe ganny servi pou pey konpansasyon, gratwite e lezot peyman ankor pou
sa group travayer ki pe sorti dan sekter piblik aparti Desanm anba
progranm reform dan sekter piblik e ki’n deza ganny anonse e esplike. Sa pou asire ki tou sa bann travayer
zot ganny zot larzan avan lannen i terminen e pou evite ki i annan okenn konplikasyon apre kot zot
peyman i konsernen. Gouvernman pa anvi vwar en
sitiasyon kot sa bann travayer pe bezwen monte desann lannen prosenn pou rod zot benefis ki zot
sipoze gannyen. E la koman en Lasanble nou demande ki tou zefor i
ganny fer pou ki plitar le 31 Desanm 2009 tou sa bann travayer zot in fini ganny zot peyman e peyman i korek.
Mr Speaker answit i annan en sonm SR1.6 milyon pou peyman gratwite pou Ziz Lakour Siprenm.
Sa i vin apre lamannman dan zot
4
kondisyon ki nou Lasanble ti aprouve pli boner sa lannen.
Seychelles Revenue Commission pe resevwar en sonm
SR6.6 milyon pou permet zot desarz responsabilite an relasyon avek travay ki zot pe fer dan progranm
reform taks. Zot in bezwen rekrit plis travayer e osi re-aranz scheme
bann travayer e alors zot bezwen sa larzan pou kouver sa depans adisyonnel ki sa travay in
anmennen. Lazans Servis Lasante pe
ganny enpe plis ki SR2.5 milyon. Sa pou aranz saler bann skilled workers parey bann drayver, porters
eksetera e osi anmenmtan pou permet kouver serten aryeraz ki sa
servis i annan dan peyman adisyonnel pou lezot manm staff sirtou pou bann ners ek dokter.
Mon asire ki nou tou nou pou dakor avek sa demann anvi ki nou bann
travayer dan Servis Lasante zot travay vreman dir e nou merit donn zot meyer kondisyon posib.
En lot sonm SR1.18 milyon pe al pou Minister Zafer Etranzer. Sa prensipalman pe servi pou kouver
defisit ki’n annan dan peyman nou bann staff dan bann lanbasad a
letranze ki’n arive an rezilta sitiasyon ki’n annan dan valer deviz etranzer konpare avek roupi Sesel
sirtou bann premye mwan sa lannen ler valer dolar ek ero ti
bokou pli o konpare avek nou roupi e ki’n gradyelman desann pandan dezyenm lanmwatye sa lannen.
Lazans Lagrikiltir Sesel pe ganny en sonm SR465,516. Sa prensiplman pou kouver depans
dan saler staff dan bazar Victoria la ki en kontra management pou sa
bazar pa ankor ganny materyalize parey ti’n prevwar oparavan.
Finalman Mr Speaker dan sa kategori i annan en sonm SR10
milyon ki pou al pou Lafors Defans Pep Sesel. Sa pou ganny servi dan restriktirasyon sa lafors plitar sa
lannen ki pou fer li vin pli modern e pli efikas.
Mr Speaker dezyenm group
depans i ganny klasifye anba Goods and Services dan bann diferan
departman e minister e detay i swivan;
Lofis Prezidan pe resevwar SR4 milyon e sa pou ganny servi pou kouver bann depans bann
voyaz ofisyel ki bann diferan minister e departman ki ganny peye dan sa vot e osi pou kouver en
nouvo transport pou komisyonner lapolis.
Lazans Lagrikiltir pe resevwar RR81 mil ki pou ganny servi pou zot pey allowance bann manm board sa
lazans. SR2.6 milyon pe al pou
Landscape and Waste Management ki esansyelman pou peyman kontra avek lakonpanyen STAR ki pou
kouver sa sitiasyon ankor ennfwa ki in annan ant Novanm 2008 e Me
2009 dan valer deviz etranzer e sa i tonm anba kontra ki gouvernman i annan avek STAR.
Mr Speaker SR2.3 milyon pou Minister Finans ki zot bezwen pou kouver depans pou zot lofis,
divizyon trade kot batiman STC. En nouvo veykil e lenstalasyon CCTV
pou servis lapos e osi pou aste bann software e lezot lekipman lofis pou
elev zot sistenm anlinny ek desizyon pou enstal zot treasury single
account ki minister in deza koz lo la.
5
Mr Speaker dan sa menm kategori Goods and Service i annan
sa SR2.4 milyon ki pe al pou Seychelles Revenue Commission ki
sa pou kouver bann depans adisyonnel an relasyon sa travay ki zot pe fer pou progranm reform
taks. SR3.5 milyon pou minister ledikasyon ki pe al dan bann depans
adisyonnel ki zot bezwen fer dan School Meal Centre, pou aste
liniform e osi bann kou pou legzanmen enternasyonal.
Pli gro sonm anba sa vot se
SR31.9 milyon e sa pe al pou servis lasante. Sa pou ganny servi pou pey pou latizann, pou lekipman
medikal ek laboratwar. Depans pou anastetik, bann utilities parey delo,
elektrisite e osi fuel pou kouver pou bann transpor ki sa minister i
annan. SR1.8 milyon pou lofis
Advisory Business Singapore e osi
relye avek sa feasibility study pou proze kab soumaren pou
telekominikasyon. SR3.9 milyon pou Minister
Zafer Entern ki prensipalman pe
ganny servi pou sanz bann locks avek bann kaso kot prizon e osi
servis lisyen ki baze laba e finalman pou fer bann depans adisyonnel ki’n annan pou bann materyo pou nouvo
sistenm kart idantite. Mr Speaker SR1.2 milyon pe
al pou Departman Zidisyer. Lamazorite ladan pou al pou enstal en sistenm recording pou lakour
siprenm pou permet lakour siprenm vin pli efikas dan son travay anlinny
avek reform ki pe annan dan zidisyer.
E finalman Mr Speaker en
sonm SR627 mil pe al pou
Sekretaryat nou Lasanble Nasyonal prensipalman pou kouver depans
kot nou nouvo batiman pou nou lenstitisyon e ki mon asire ki nou
tou nou pou dakor avek sa. Anba lot kategori Mr Speaker
ki konsern Transfers to Social Programs i annan en son SR55 milyon ki pe ganny propoze e ladan
SR14.2 milyon pou Minister Finans pou zot kouver bann duty ek bann tax exemptions ki sa minister i
donnen tel ki lekipman pou nou Lasanble, fuel pou Air Seychelles e
donasyon ki bann diferan federasyon anba NSC zot in
gannyen. SR259 mil pou Seychelles
Credit Union ki ti kouver saler pou
Management Board a en moman kot Minister Finans ti pe kouver sa vot.
SR24.2 milyon ki ekivalan apepre 2 milyon dolar Ameriken sa si ou oule Mr Speaker sa pe al pou
Marketing Fund STB, en pledge ki gouvernman ti fer e ki pa ti ankor
ganny donnen. SR7 milyon pou
Concessionary Credit Agency oubyen
CCA - sa lazans parey nou konnen i siport Seselwa sirtou bann zenn pou
fer zot prop pti biznes. Son larzan CCA ki i ti’n gannyen pou bidze sa
lannen in fini me i annan ankor en bon pe loan ki’n ganny aprouve e alors sa sonm i ava ede pou fer sir
ki bokou lezot dimoun i ganny asiste ankor pou kapab fer zot prop
biznes. Mr Speaker SR2 milyon pe al
pou sa proze pet bottle refund ki’n
ganny zere oubyen ki pe ganny zere par Waste Management Trust Fund. SR700 mil ki pou servi pou set up sa Cleaner’s Cooperative ki parey nou
6
konnen pe al set up, oubyen pe ganny set up anba progranm reform
dan sekter piblik. Sa korperativ pou bezwen an plas le 1 Zanvye 2010
pou kapab komans donn sa servis e bann demars pe deza ganny fer dan sa direksyon.
SR1.9 milyon pe al pou bann souskripsyon viz a vi bann
lorganizasyon enternasyonal. Peyman an plis an rezilta diferans dan valer deviz konpare avek roupi
pli boner sa lannen ki nou’n koz lo la pli boner. E Mr Speaker SR5
milyon pou bann diferan aryeraz ki serten minister e departman i annan anba sa kategori e ki gouvernman i
anvi vin clean ennfwa pou tou viz-a-vi sa bann endividi ou lakonpanyen
pou sa bann servis ek litilite ki pa ti ankor ganny peye ziska prezan par sa bann minister ek departman.
Antou alor gouvernman pe demann sa sonm SR55 milyon pou kapab kouver sa kategori depans.
Mr Speaker anba demann pou sibvansyon, sa bidze siplemanter pe
fer provizyon pou sa bann alokasyon swivan;
Premyerman sa sonm
SR373,796 pou konsey nasyonal pou lar. Sa pou pey sa ex-sef
ekzekitiv son konpansasyon e osi pou organiz lofis ek saler pou nouvo travayer ki’n zwenn sa konsey.
Dezyenmman SR243 mil pou konsey nasyonal pou spor. Sa pe ganny servi pou pey saler 2 nouvo
lantrener ki sa konsey i sipoze gannyen pou atletik avek laboks.
SR3.9 milyon pou Financial Intelligence Unit ki pou permet zot
fer en travay bokou pli efikas e bokou pli profesyonnel ki zot pe fer ziska konmela. SR972 mil pou
permet letablisman sa Seychelles Media Commission. Son si oule pou
kouver zot bann depans ziska lafen 2009. Finalman en sonm SR843
mil ki pe servi pou etablir Seychelles Energy Commission, en lazans ki
nou’n tann bokou koze lo la depi son kreasyon.
Mr Speaker finalman anba
Development Grant i annan en sonm SR10 milyon 222. Sa
premyermman pou SPTC, morso pou SPTC ki pou ganny servi pou aste en transport pou nouvo sef
egzekitiv e ladiferans pou permet PUC aste bann kab neseser ki pou
servi dan lagrandisman sistenm distribisyon elektrisite pou rezyon Sid Mae ki’n deza ganny esplike dan
medya detrwa mwan pase e ki pou anmenn benefis pou konsomater
elektrisite dan sa rezyon. Mr Speaker dernyen
alokasyon ki pe ganny propoze dan
sa bidze siplemanter i tonm anba net lending e sa se sa sonm SR30
milyon pou Air Seychelles ki mon koleg prezantater mosyon fek koz lo la.
Mr Speaker Air Seychelles pe demann sa sonm koman en loan
pou zot kapab fer fas avek bann defi ki pa zis zot me lemonn avyasyon
a’n antye pe fer fas avek depi en serten peryod letan. Air Seychelles i reprezant en lafyerte pou Sesel e tou
Seselwa. Gouvernman in santi li alors son devwar pou antre e ed sa
lakonpanyen pandan sa peryod tirbilan. Me gouvernman parey in anonse oparavan pe osi met
kondisyon pou sa loan SR30 milyon ki enkli sa Strategic Assessment ki
pou ganny fer lo sa lakonpanyen e ki pou answit etidye bann
7
rekomandasyon sa assessment e swiv fason lenplimantasyon.
Mr Speaker mwan dan mon lopinyon personnel nou devret garde
nou Air Seychelles. Pa zis pou protez lanplwa sa plis ki 800 travayer ki travay avek Air
Seychelles me pli enportan ankor pa oubliye rezon ki Air Seychelles ti
ganny kree an 1983 ler tou bann lakonpanyen avyon en kou an gran
ti deside pou abandonn Sesel koman en destinasyon e kot nou ti vwar en bes 40% dan lakantite
touris ki ti pe vin Sesel. Anmenmtan mon osi swete ki nou regard dan loperasyon Air
Seychelles e vwar kote nou kapab fer sanzman pou amelyor son
performans sirtou performans finansyel sa lakonpanyen me annou gard nou Air Seychelles avek son
Creole Spirit. Alors Msye Speaker vwala tou
bann detay sa SR213,450,655.98 ki gouvernman pe demann avek nou Lasanble pou aprouve koman
depans siplemanter. Napa nanryen ladan ki reprezant move planifikasyon. Pandan en lannen
lenplimantasyon, en progranm ekonomik tre konpreansiv avek en
to lesanz ki’n tre dinamik, avek bokou lensertitid okomansman lannen alors i normal ki nou vwar
nou dan en sitiasyon kot gouvernman i bezwen sa sonm pou
kontinyen enplimant son progranm, pou fer marse Sesel e kontinyen transform nou pei. Sa i realite ki
avek nou ozordi. Menm nou bann partner enternasyonal tel ki IMF e
labank mondyal zot in rekonnet sa realite e nesesite sa bidze siplemanter. Se la ki sa bidze
siplemanter pe ganny son pli gran kredibilite. Ler IMF i donn son
stanp laprouvasyon savedir nou annan tou rezon pou aprouv sa
bidze siplemanter. Alors Mr Speaker mwan mon
pou donn tou sipor sa mosyon.
Mersi bokou.
MR SPEAKER Deba i ouver. Onorab Prea ou deza lo mon lalis.
HON NICHOLAS PREA Mr Speaker ler mon’n ekout
prezantasyon sa mosyon i kree plis dout pou mwan ki pa tou laverite ki
pe ganny dir dan nou Lasanble. Nou ankor pe kontinyen kasyet keksoz, i ankor annan denial, nou
ankor pe ganny bout lenformasyon. Mon pa anvi par dan en Lasanble
kot egzekitiv i anvi kontinyen servi nou pou aprouv zot bann short falls, pou aprouv zot bann move
planifikasyon. Mr Speaker eski nou vreman
konn leta nou pei? Si ki devan nou i donn nou en lide ki vre leta ki nou ladan. Lannen pase san ki nou
konn bann vre rezon ki nou ti pe fer fas avek nou ti vwar pei antre dan
en reform ekonomik ki menm ziska ozordi i ankor pe ganny blanmen lo sa tanpe mondyal. Zanmen nou’n
ganny dir ki nou’n osi ede pou met Sesel dan en tel sitiasyon, me nou’n kontinyen ganny dir ki nou dan bon
direksyon, ki rezerv pe ogmante e ki nou’n fer listwar. Sa ki nou’n
achieve dan en lannen parey zot in dir i enkwayab. Tou rapor pe dir ki keksoz i pozitiv e Sesel i ankor lo
bon semen. Me nou ki nou vwar isi dan
Lasanble? Pti a pti avek bann proze
8
delwa ki’n vini, ki ankor pe vini nou’n vwar poudir nou ti annan
problenm. Proze delwa apre proze delwa in vini pou sey aranz
sitiasyon, pou sey sanz direksyon ki nou pe fer keksoz dan nou pei. Mon dir sa ler mon vwar sa bidze
siplemanter ki devan nou e osi konstate deor ki keksoz pa pe mars byen.
I annan minister ozordi ki menm desizyon pe ganny pran pou
ground plizyer transpor akoz napa larzan fuel oubyen napa larzan pou peye pou fer maintenance. Bann
konferans oubyen bann meeting kle i enportan pou pei ki pa pe ganny
asiste akoz sa problenm bidzeter. Minister Lasante ki pe pas
dan bokou difikilte, latizann napa, saler i dan problenm e bokou zot bann kont pa pe ganny regle. Air Seychelles apel li kimanyer nou oule Air Seychelles i dan problenm.
Mr Speaker mon konnen ki plizyer zot lo lot kote latab pa ti
kontan ki sa bidze a sa moman la i vin dan nou Lasanble. I annan ki ti demande me akoz vi ki bidze 2010
pe al ganny prezante dan mwens ki 3 semenn ki sa pa ganny marye ansanm. Me parey nou’n vwar in
vini en fwa, in ganny tire, in retournen akoz zafer i tro sal dan
nou pei.
MR SPEAKER
Onorab Ferrari sa news paper has got nothing to do with the debate.
Oke. Standing Order….
HON JEAN FRANCOIS FERRARI Lasanble ki’n met la….
MR SPEAKER Lasanble ki’n met sa la?
(Interruption)
MR SPEAKER Sorry, Onorab Prea. Mon krwar i en
move presedan lo lapar Lasanble e i le moman pou nou amend. Onorab
Prea kontinyen…. HON NICHOLAS PREA
Mersi Mr Speaker. Me tou sa parey mon’n dir i montre nou ki
gouvernman napa vreman en nide lo ki ti pou arive an 2009 ler zot ti pe prezant bidze 2009. Zot pa ti menm
konnen ki lefe reform ti pou annan lo bann bidze. Pourtan ler zot fer bann rapor zot dir ki keksoz in
bokou amelyore e ki bann fanmiy Seselwa pe vwar keksoz meyer. Me
si i vre pour sa fanmiy, akoz ki bann minister e departman pa pe vwar benefis me zot pe plito
kontinyen tonm dan problenm bidzeter? Sa i dir nou en sel keksoz
ki keksoz annou fer fas avek realite, keksoz pa pe mars byen. Progranm reform i ankor pe morde, i ankor
fermal. Si mon al enpe pli lwen e mon
swiv depi laprouvasyon bidze aktyel
2009, en sonm SR2.4 bilyon ti ganny aprouve isi lannen pase. 4
mwan plitar an Arvil nou ti ganny demande pou aprouv en sonm SR28 milyon an ekse bidze 2009 e pa
menm 2 mwan plitar en lot sonm SR181 milyon. La zis 2 mwan avan
lafen finansyer nou pe ganny demande pou aprouv ankor en sonm SR213 milyon ki fer en total
SR422 milyon an plis ki bidze 2009 ti’n prevwar. Sa Mr Speaker i fer apepre 17.5% bidze aktyel 2009.
9
Mr Speaker pour nou sot nou bidze par lao 17% i montre ki nou
annan en problenm e ki nou bezwen deal avek sa problenm. Swa bidze i
mal ganny prepare oubyen nou napa disiplin fiskal. Bann minister, bann departman i kontinyen spend left, right and centre.
Ler mon regard sa bann
larzan ki bann departman pe demande i fer mwan poz bokou kestyon. Dan premye seksyon lo
kote wages ek saler plis ki SR6 milyon dan Seychelles Revenue Commission sa pa ti’n ganny prevwar menm ki Minis Finans ti’n
anons nou reform dan sistenm tax pou ganny fer an 2009. Nou konnen, nou pe koz lo wages and
salaries nou konnen poudir pli gro kopo dan wages and salaries dan
bann tel departman i al pou bann kontra ki nou fer avek bann
travayer etranze. Mr Speaker atraver sa bann kontra i annan bokou fasilite privilez ki sa bann
dimoun pe zouir. Health Services Agency, SR2.5
milyon lo kote wages ek saler. Lekel ki nou pe peye an plis? Nou’n sey
ganny dir bomaten me nou ti ganny dir an Avril avek sa 28 milyon ki ladan pou annan azisteman sirtou
bann saler dokter viz-a-vi devaliasyon roupi. Ki nou’n vwar? La ozordi ankor nou pe koz lo
azisteman, me nou menm nou. nou Lasanble nou konnen, kestyon in
ganny poze isi napa okenn salary review ki’n fer dan Minister Lasante.
Annou koz laverite. Defans, en son SR10 milyon i
tonm dan Wages and salary e nou’n
ganny dir pou restriktirasyon nou lafors. Wi mon krwar in ler pour
nou Lasanble isi koz en pti pe lo nou lafors defans. Mon pa pou tro al
dan detay me mon krwar dan bidze mon pou kapab tous en pti pe
lafason ki larzan lafors defans i ganny spend. Plizyer fwa lo nou kote e mon krwar enfwa osi lo zot
kote, nou’n anmenn mosyon viz-a-vi ozordi laktyalite ki nou pe fer fas
avek kote nou priyorite i devret été viz-a-vi nou Lafors Defans, viz-a-vi nou bidze. E nou tou nou dakor isi
ki nou bezwen get nou delo teritoriyal savedir get sa lafors ki pe defann nou larises nou lanmer
savedir Coast Guard. Mon pou al en pti pe pli lwen
la petet mon pou anvoy en keksoz pou mwan dir si petet i pa menm ler pou nou divors nou Coast Guard
avek Defans. Annou vwar, annou regarde, annou mazinen, mon pou
koz ankor lo la dan prezantasyon bidze Mr Speaker.
Mr Speaker dan Goods and Services mon ankor kestyonn sa sonm plis ki SR32 milyon pou
Minister Lasante. Apre tou sa ki nou’n dir, lenformasyon ki mon
annan i annan bokou keksoz ki pe afekte Minister Lasante, i pa zis latizann, i pa zis bann fee
laboratwar. Annou regard en pti pe dan bann lezot kou ki Minister
Lasante in fer fas avek. E la ankor mon dir ankor ennfwa annou regarde si i vo lapenn kontinyen pou
nou pran en servis manze avek SkyChef ki prodwir manze a en kou
tre tre o. Eski i vo lapenn ki en gro sonm bidze Minister Lasante i kontinyen al dans sa Departman
oubyen in ler pou nou revwar. Annou regard en pti pe, nou’n
kontrakte de lezot servis, sekirite
10
lopital e mon konnen ki dan sa nouvo security firm ki’n take over sekirite lopital in annan en logmantasyon dan bidze.
Laundry services in annan en logmantasyon enkwayab. La osi tou nou bezwen regarde eski minister
lasante pe ganny valer pour son larzan?
Mr Speaker nou’n ganny dir transfers, duty and tax exemption.
Mr Speaker la ankor nou’n ganny dir poudir menm ladan i kouver duty ki Air Seychelles i peye lo fuel. Dan en meeting ki mon komite ki mon lo la ti gannyen avek Kaptenn
Savy, ti en keksoz ki zot ti pe lager e minister finans ti’n dir ek zot keksoz pou reste koumsamenm me la nou
pe ganny dir poudir Air Seychelles pe ganny duty free fuel e sa pe
ganny kouver anba la. Somehow, somewhere i annan en keksoz ki pa
pe marye. Pet bottle refund nou ti ganny
dir komansman ki gouvernman pou ponp en larzan ladan pou fer marse e apre i pou vin en revolving fund.
Levy avek tax i ganny mete viz a vi pet bottles ki rantre dan pei oubyen
ki ganny prodwir dan pei. Oli sa larzan? I pa sipoze antre ladan?
Gouvernman i ranmase, i pa sipoze rantre ladan apre pou nou kapab deal avek pet bottles? Mon pa vwar
akoz nou pe donn ankor SR2 milyon sa lakonpanyen pou deal avek.
Mr Speaker cleaners’ co-operative nou’n ganny anonse ki sa pou pran lefe lannen prosen. Mon
pa konnen si in komanse, depi kan in komanse. I sipoze pou vin dan
bidze 2010, la nou pe vwar SR700 mil deza in ganny mete akote between ziska lafen lannen. Petet
loter mosyon i kapab donn nou en pti pe plis leksplikasyon
Mon dernyen bout Mr Speaker, mon pou tous en pti pe Air Seychelles. Parey mon’n dir, nou pa konnen kimanyer nou pou apel li me Air Seychelles i dan problenm.
Mon pa kont ki gouvernman i bail out Air Seychelles. Lanmerik,
Langleter, Lerop in bail out plizyer konpanyen. Lehman Brothers, BIG,
you name it, tousala in pas dan problenm i annan ladan ki’n ganny
bail out. Wi i byen si Air Seychelles i dan problenm nou bail li out. Air Seychelles i nou national airline, i nou national pride but at the same
time nou bezwen, mon krwar ler in arive pou nou revwar loperasyon Air Seychelles.
I annan bokou amelyorasyon
ki nou kapab fer. I annan renting ki Air Seychelles i ganny en kantite larzan. Si gouvernman vreman
parey nou pe dir ti kontan Air Seychelles akoz ziska ozordi en
morso later pa’n ganny allocate pou Air Seychelles fer son prop batiman
Creole Building, ki ozordi dan plas pe pey pres SR400 mil par mwan
pou en batiman, sa larzan ti ava pe rantre dan larzan ki Air Seychelles in konstrir son prop batiman.
Si gouvernman i pare pou pas en prime sum. SR1 avek en
lakonpanyen ki apre i al build en batiman Caravelle House, i fer
milyon lo la akoz i pa ti’n konsider nou national airline, nou national pride.
Mr Speaker mon napa nanryen kont travayer Air Seychelles, mon napa nanryen kont dimoun ki pe fer en travay me
parfwa petet sa bann dimoun i anvi
11
pran serten desizyon me zot lanmen i anmare.
Mon okouran ki Air Seychelles e management in komans en
legzersis pou redwir travayer e sa ki mon okouran se travayer Seselwa petet zot pa okouran ki pe ganny
targeted. Mon annan lenformasyon ki Air Seychelles i anploy 34 etranze
kipe fer plizyer kalite travay. Mon kestyon, ozordi Air Seychelles depi
1983 i egziste, pa ankor pare pou nou ranplas sa bann etranze? Mon pe koz bann ki lo management. Nou
annan detrwa pilot etranze, petet nou napa ase pilot Seselwa pou
ranplase. Management, mon a donn zot
en senp legzanp. I annan en etranze ki’n ganny anmennen par Air Seychelles ki pe okip en o
pozisyon dan management, in anmenn son madanm tou ki’n
ganny en plas travay. Zot pe reste dan en menm lakaz, gro lapey, gro package anmenmtan Air Seychelles i
vwar li neseser, 2 dimoun ki pe reste dan menm lakaz, ki pe desann
menm ler pou vin travay, pe vin travay dan menm ler, sakenn i ganny provided avek en loto. Come
on, these are things ki Air Seychelles i bezwen adrese e ki nou Lasanble i
bezwen dir avek Air Seychelles these are things ki ou bezwen adrese avan
ki ou pou en travayer Seselwa. Mr Speaker nou tou nou
konnen, Onorab De Commarmond i a dakor avek mwan, ki Sesel i annan en gro problenm viz-a-vi
travayer etranze. Nou annan travayer etranze paregzanp dan serten departman, dan serten lotel
paregzanp ki pe ganny doub lapey ki sa Seselwa pe gannyen me
anmenmtan son package i kouver air fares, akomodasyon, GOP and so
on. Si en waiter Seselwa pe ganny SR3 mil, sa waiter etranze pe ganny
SR7 mil plus son bann package. This is not fair lo nou Seselwa, in ler
pou nou regard ladan enn fwa pou tou.
Air Seychelles, Mr Speaker, Air Seychelles i osi fer lezot travay
apard handling son prop airlines. Air Seychelles i the main handling
agent pou tou sa airline Sesel, Qatar, Condor, Emirates you name it. La osi tou mon krwar Air Seychelles
i bezwen regarde, eski i en travay ki pe benefisye oubyen eski nou
bezwen revwar, me mon asire ki i pe aport benefis pou lakonpanyen. Zot in fer monte tiket, zot in rod tou
leskiz, tiket in monte me anmenmtan servis in desann.
Mon rapel lannen pase mon ti pe vwayaze lo sa flight 11er bomaten ki ti pe al Moris Lendi, kot en vye
koup depi 9er bomaten zot ti bezwen airport, zot in anbark lo menm
avyon avek mwan e ler nou’n ariv Moris, lefe ki nou’n ganny zis en pti bout dipen on board pour en tiket
R5000 ekek, enn, sa vye tantin ti’n fini tonm feb. E sa bonnonm ti pe
konplent nou’n pey R5400 pour sa tiket depi 9er bomaten nou’n vin airport, nou ti ekspekte omwen
ganny en decent meal pou tenir nou 2erd tan flight plus 1erd tan dan
imigrasyon, pou clear imigrasyon Moris, sa i pa akseptab.
Zot in koup lo pwa, lo kilo, bagaz pour zot kapab ranmas lo
excess luggage. Ozordi Air Seychelles son allowance i selman
20 kilo, e tou dimoun ki annan 1 kilo, 2 kilo anplis lo nenport board
12
of departure i bezwen pey excess luggage, ankor larzan ki ou pe
ranmase ki nou bezwen amelyor servis.
Mr Speaker avan mon terminen les mwan zis dir ki bomaten, mon fek ganny en
lenformasyon bomaten e ler mon vwar sa amannman lo sa
Aupplementary Appropriation mon vwar 10 milyon pour PUC, pour
mwan mon anvi dir avek sa Lasanble, mon pa konnen si zot okouran e mon anvi dir avek pep
Seselwa mon ti dir pli boner ki avan lafen lannen ek sa nouvo management tou tariff PUC pe al
monte si zot pa konnen la mon pe dir zot. Tou tariff PUC depi 2010 pe
al monte, nou pe kontinyen ponp larzan ladan, nou ki fer fas avek la
realite dan nou distrik kot dimoun pe ganny dekonnekte delo ek elektrik tariff 2010 pe al zwe ant 10
a 15% ogmantasyon ankor e nou pe kontinyen aprouve pour nou ponp
larzan ankor dan PUC, sa pour mwan ankor i pa akseptab.
Mr Speaker parey mon’n
komanse mwan anvi termin koumsa, annou vin fran. Zot anvi sipor lo nou kote, annou vin fran
annou pa kasyet, se nou reprezantan lepep ki pou ede pou
egzektiv kapab balans son bidze, se nou reprezantan lepep ki pou ede pourki nou pep i kapab vwar en
amelyorasyon dan son lavi, sa ki devan nou, sa ki la ozordi ki pe
demann nou pou aprouve pa pe anmenn amelyorasyon dan lavi nou pep me i pe plito azout en lot blok
dan likou nou pep. Mersi Mr Speaker.
HON JEAN-FRANCOIS FERRARI Msye Speaker mon a komans mon
lentervansyon lo sa dernyen fraz ki Onorab Pool in dir dan son
prezantasyon, se ki si IMF in donn son stanp laprouvasyon se sa ki pli enportan savedir i bon. Mon permet
li repete Msye Speaker. Non, mwan sa ki mon ti a kontan dir se ki ler mon tande poudir sa progranm
reform, son ownership se Sesel mon oule riye akoz tou le zour nou ganny
laprev ki sa progranm i pa pour nou, i pour IMF e ki se IMF ki pe dray nou e se ler IMF i donn son
aprouvasyon ki nou kapab bouze, si IMF pa’n dir sote nou pa kapab sote.
Msye Speaker sa i trwazyennm bidze siplemanter ki vin devan sa Lasanble dan en lannen. I
montre nou ki gouvernman in ganny difikilte serye pour li kapab balans
son bidze dan sa peryod reform ekonomik. In annan, bann zofisye gouvernman menm i dir in annan
menm bann sitiasyon ki zot in bezwen aziste, alors sa zot servi pour zot eksplik sa 3 bidze
siplemanter ki’n ariv lavaler SR422 milyon.
Msye Speaker mon ti a kontan demande ler sa madanm Corgat Estate pa kapab balans son bidze,
kote i ale pou rod en bidze siplemanter li? Si gouvernman pa
kapab balans son bidze dan sa peryod difisil, eski zot kapab mazinen ki mannyer i difisil pour sa
pov fanmiy Seselwa balans son prop bidze. E lo sa not mon ti a kontan
demann avek zot avan zot pran en vot lo la, se dir mwan apard bann konpansasyon pour depar forse
anba public sector reform program eski i annan dan sa bidze
13
siplemanter pour sa madanm Corgat Estate, pour sa tonton Rochon, pou
sa granmanman Quincy, ki i annan pou sa bann dimoun dan sa bidze,
larepons se ki napa nanryen, sa bann larzan ki zot pe ganny demande se bann larzan ki pe
demande pour gouvernman e pou gouvernman kontinyen fer bann
depans ki souvan pa zistifye. Alors Msye Speaker mwan
mon ti a kontan dir ki sa bidze ki
devan nou i fer mwan tris, i fer mwan menm anvi plere akoz i
vreman tris pour nou konstate ki finalman sa gouvernman ki nou annan zanmen pou sanze. Sa
gouvernman ki nou annan zanmen pour kapab balans en bidze propreman, zanmen i pou kapab
tenir son parol lo son depans ki in dir, zanmen i pou kapab dir avek
nou ki ler i annan en plan e nou donn li larzan pour egzekit sa plan i pou kapab fer li dapre sa larzan.
Nou gouvernman toultan i annan bann leskiz e malerezman
toultan i pou annan leskiz. Sa ki mon pe dir la se ki i montre ki finalman sak fwa ki nou ser gozye
lepep, nou sey dir zot ser sang e nou anmas plis larzan e nou ganny sirplis bidzeter, nou gouvernman
premye keksoz ki i fer e i pa fer li 1 fwa, ni 2, fwa ni 3 fwa i komans
donn bal dan sa larzan sirplis ki in anmase.
0zordi SR213 milyon, apre
SR180 milyon e pros SR90 milyon. Msye Speaker kekfwa i en leson
pour nou ozordi aksepte en fwa pour tou ki sa kestyon disiplin fiskal e disiplin moneter i pa en disiplin ki
pour nou gouvernman i familye avek, i pare pour li aplike, i pare pour li aplik disiplin mayos, baton,
tonfa, lafreyer, me disiplin fiskal sa i pa dan zot vokabiler, alors pou
mwan sa i fer mwan tris e i fer mwan ankoler.
Mon dezyenm pwen Msye Speaker se ki mon vreman dezapwente pou mwan vwar ki sa
bidze siplemanter in ariv devan Lasanble e tou sa ki nou’n ganny dir bomaten nou’n ganny dir koman en
sirpriz e in napa okenn lezot leksplikasyon preliminer ki’n ganny
fer avek nou sirtou avek komite finans dan Lasanble. Pourtan Sanmdi pase IMF e Minis Finans ti
dir ki i annan en nouvo stil e pou annan en nouvo sistenm prepar
bidze kot Minis i ava dir nou kote i ganny larzan avan i dir avek nou kote i pou depanse. I pou annan
bokou plis transparans nou’n ganny promet me la ozordi se ler deba pe komanse ki nou ganny enn de
eksplikasyon, donk nou ankor dan en sitiasyon kot keksoz i ganny mete
lo Lasanble dernyen minit, e parey bann zans IMF in dir dernyen fwa zot pa kapab ganny en konpran
akoz sa bann keksoz i ganny aksepte. Me mwan mon’n eksplik zot ki sa bann keksoz sa bann
pratik i kontinyen akoz malerezman lo kote mazoriter napa okenn
kestyonnman lo la e zot tou zot pou vot an faver san okenn komanter oubyen san okenn kritik.
Msye Speaker i annan osi dan sa bidze ki pe ganny mete devan
nou, sa ki mwan mon ava apel li koman bann pratik misappropriation, e sa i serye Msye
Speaker. I annan omwen 3 headings dan sa bidze, sa i konsern health services authority, i konsern peyman pour bann lanbasad a letranze, e
14
peyman pour bann international organization, kot nou’n ganny dir ki
larzan, gouvernman pe demann enpe larzan an plis akoz in annan
bann variasyon dan to lesanz roupi. Mon ti a zis kontan fer rapel Lasanble ki le 1 Zanvye ou plito an
Desanm lannen pase ler nou ti vot bidze pour lannen 2009 to lesanz
roupi ti apepre SR17.00 pour $1, savedir nou ti provide bokou plis
roupi ki ti neseser akoz la nou’n ariv R11.00 lo $1. So sa ki nou ti devret pe vwar se ki serten sa bann vot
anba serten sa bann minister i devret pe rann avek gouvernman
serten roupi ki nou ti donn zot an plis, me la nou pe ganny dir poudir larzan pe ganny aziste akoz i annan
variasyon dan to roupi. Msye Speaker nou pe konport
nou parey sa bann marsan ki ler
marsandiz i desann zot dir ou poudir zot annan vye stok e ler
marsandiz i monte zot dir ou zot fek aste zot stok. Se egzakteman sa ki pe pase e Msye Speaker mwan mon
pa servi en mo pli grav e pli serye mon ava reste lo sa mo misappropriation akoz si se sa
leksplikasyon ki nou pe ganny donnen pou vot ankor sa bann
larzan sa mon konsider li koman misappropriation, obtaining money under false pretences anba Cap112 i en lalwa, i en breach nou code sivil, nou code penal e nou code kriminel
e sa bann dimoun ki pe fer sa i devret ganny arete, akoz i en move
keksoz e mon ti kontan - sa bann komanter ki mon ganny fer akoz la nou pe vot lo bidze, nou pe vot lo
mosyon ki ler Minis i vini mon ti a kontan, malerezman i pa la pour li
pran nou bann komanter ki sa bann
keksoz i ganny klarifye e si i annan misappropriation ki pe ganny fer nou
fer sir ki sa bann larzan pa ganny demande.
Msye Speaker mon a move on lo en lot pwen, mon lot pwen i konsern bann sibvansyon. Msye
Speaker rapel mwan si mon mal, i annan en gran deba dan sa
Lasanble ki nou’n fini avek sibvansyon, pou nepli annan ankor sibvansyon. Ler nou isi lo sa kote
latab nou ti pe sey argimante, les en pti sibvansyon lo SPTC silvouple
akoz nou pa kapab sorti R3 pou ariv R7 en tiket bis ti dir nou sibvansyon son letan in fini, kit en sibvansyon
lo PUC, sibvansyon in fini nepli annan sibvansyon, kit en pti sibvansyon lo manze zannimo akoz
bann fermye pe soufer, nepli annan sibvansyon. Mon ti a kontan
demande Msye Speaker ki manyer sibvansyon in reariv dan nou vokabiler e in remont lo bidze
siplemanter pour sa lannen kot nou annan ankor R6 milyon sibvansyon.
Msye Speaker mwan mon ti a kontan demande, in annan en sel langaz, en sel komitman e en sel
prensip, nou pa kapab en zour pe dir en keksoz e lannmen nou pe dir en lot keksoz. Mwan sel keksoz ki
mon kapab dir se ki mon demande, parey mon’n demande ki sa
madanm Corgat Estate ki sa tonton Rochon pe mazinen, mon ti a kontan prezan ki tou bann peser,
tou bann fermye tou bann dimoun ki’n perdi akoz son sibvansyon in
ganny tire ki nou eksplik zot akoz ozordi nou’n retourn dan sa kestyon sibvansyon.
So sa i en pratik ki mon pa tro konpran e mon demann mon lekor
akoz sa bidze siplemanter in ganny
15
defer 2 fwa ler IMF ti la e in ganny prezante zis koman IMF in anbark lo
avyon Mardi pase. So eski i annan bann keksoz ki pe ganny fer dapre
nou kontra, oubyen eski nou pe kas anba koman IMF i kit pei i ale nou pe fer bann lezot pratik ki nou pa ti
sipoze pe fer. Msye Speaker mon ti a kontan
osi demann avek sa Lasanble ki sisa sa bann zafer duty ek tax exemption
kan sa ankor nou’n ganny en komitman serye devan sa Lasanble ki pou napa duty ek tax exemption.
La nou pe komans vwar poudir i annan serten group dimoun ki pe
ganny sa, kan nou ti ganny dir pou napa ankor. Kimanyer zot zot ekspekte ki nou isi nou ganny
demande pou nou vot pour en bidze kan nou nou ti ganny dir poudir sa bann pratik pou ganny eliminen
konpletman. Mon ti a kontan osi ler prezantater mosyon i donn son
larepons i eksplike ki manyer sa bann keksoz i konsern transfers to social programs, akoz pour mwan
Msye Speaker mon pa vwar ki manyer Credit Union i tonm dan
social program, STB marketing fund i tonm dan social program, CCA i
tonm dan social program, pet refund eksetera. Mon pa tro vwar, fodre
mon ti a kontan ganny eksplike ki manyer sa bann larzan sa garanti R48,4 milyon i ava ganny servi pou
siport bann progranm sosyal ki pe ede siport nou bann dimoun ki pe
soufer dan sa moman difisil. Si sa i leka, si sa R48,4 milyon pe al dan bann progranm lasistans sosyal pou
soulaz douler bann sitwayen Seselwa, mwan mon pou premye pou vot an faver sa vot me selman
mon ti a kontan ganny enpe plis
eksplikasyon akoz mon pa vwar ki manyer sa bann keksoz i pe al dan
sa bann direksyon ki zot in dir nou. Msye Speaker segonder
mosyon in dir nou, in donn nou serten eksplikasyon ki ti byen itil akoz nou pa ti konpran, nou pa ti
ganny bokou detay oparavan lo sa bidze siplemanter ki zot pe demande. Prezantater mosyon in fer
referans a plizyer repriz lo bann azisteman saler ki pou ganny fer e
ki sa bann vot ki nou pe vote i pou ganny servi zisteman pou aziste serten saler. E la mon vwar i annan
tout en group saler, travayer lasante, kondisyon Constitutional Appointment Authority, serten lezot anba Seychelles Revenue Commission. Msye Speaker mwan mon dakor e mon’n dir e mon repete a plizyer repriz ki i enportan ki nou
aziste saler bann travayer akoz lavi i difisil, i byen ki nou aziste saler me
selman nou’n ganny en pledge dan sa Lasanble, an deor sa Lasanble ki pou annan en national salary review. Nou pa kapab zis pe tat tate dan fernwar pe fer en pti keksoz a
drwat a gos pou serten dimoun. Depi Desanm 2007 mon
krwar nou ti ganny en pledge ki nou pou ganny en revizyon saler o nivo nasyonal nou ankor pe vwar ki
gouvernman pe fer bann pti azisteman par sekter, ziz in ganny
zot ogmantasyon 40% dan milye lannen, la nou pe ganny dir poudir pou annan serten dimoun - serten
dimoun dan servis lasante ki pou ganny aziste, nou pe ganny dir ki i annan serten dimoun dan minister
finans notaman The Seychelles Revenue Commission ki zot saler pa
ganny aziste.
16
Msye Speaker nou pa kapab kontinyen manage sa pei dan sa
fason, nou bezwen manage li kot tou Seselwa ki annan son plas e tou
Seselwa i ganny trete avek respe e konsiderasyon ki i merit gannyen.
Mon ti a kontan avan ki zot
pran en vot lo sa bill zot mazinen poudir tou Seselwa san okenn
eksepsyon i aste manze dan menm laboutik e i pey transport menm pri,
i pey elektrisite menm pri e tou sa lenpakt reform ekonomik ki’n tap zot in tap tou Seselwa sirtou bann
ki pli vilnerab dan menm fason. Nou konnen ki i annan serten dimoun zot zot pe ganny egzanpte, zot ankor
pe operate anba sistenm egzanpsyon e zot zot pa santi sa douler, me mon
ti a kontan dir ki mazorite Seselwa in santi sa douler e alors annou silvouple fer travay revizyon saler
pour tou dimoun, annou fer fason ki ler nou propoz en logmantasyon, tou
dimoun dan sekter prive e dan sekter piblik i osi i benefisye.
Msye Speaker mon ti a kontan
prezan pran detrwa minit pou mwan koz lo kestyon Air Seychelles. Air Seychelles Msye Speaker i nou national Airline i fer mwan fyer e
kontrerman a bokou lezot tre ozofisye dan nou pei, mwan mon toultan vwayaz Air Seychelles. Mon
kontan sa airline e mon fyer, me selman mon ti a kontan vwar li pe
anvole pour ankor 25an. Si nou pa fer atansyon sa airline pou aret
anvole byento. Si parey nou ti dir plizyer lannen pase, leader lopozisyon ti dir, si nou pa aranz
nou finans piblik IMF pou arive devan nou laport e nou pa pou
kapab fer zot nanryen, se egzakteman sa ki’n arive. Bann ki ti
pe kriy IMF sa gro bebet, finalman gro bebet in arive e se gro bebet apre
Onorab Pool ki pe donn son stanp approval lo tou sa bann keksoz ki
nou pe fer. Msye Speaker sa ti en legzanp, si nou pa rezourd problenm atan nou pou ganny pli gro
problenm a lavenir. Air Seychelles Msye Speaker,
ki nou kontan li ki nou pa kontan li i nou national airline, ki nou anvi
sov li, ki nou pa anvi sov li, i nou national airline, nou tou nou annan en par ladan e nou tou nou bezwen
rekonnet ki Air Seychelles i annan serten difikilte. Air Seychelles i pa
en konpannyen ki viv an deor realite reform ekonomik e li osi in soufer avek bann sitiasyon, bann
lenplikasyon reform ekonomik. Enn bann pli gran lefe lo Air Seychelles
se ki avek logmantasyon bann pri, logmantasyon fuel, swivan
devaliasyon nou roupi, Air Seychelles domestik in bezwen
ogmant son pri pou apros 100%. Rezilta ki’n arive se ki Air Seychelles in perdi minimanm 40% son kliyan
lo bann larout domestik, sa i konsern Seselwa koman touris, 40%
load an mwens zot pe anmennen. Padnan 24an Msye Speaker
Air Seychelles domestik ti
departman pli profitab ki’n deza annan dan sa konpannyen, ozordi
Air Seychelles domestik i perdi larzan, li osi en casualty reform
ekonomik. Air Seychelles in soufer akoz bokou bann cost ki’n ogmante
e nou bezwen revwar prezan ki manyer nou pou kapab fer li aziste avek sa nouvo realite.
Msye Speaker IMF ler i ti pe donn nou son stanp approval ti dir
avek nou i annan serten pratik
17
management ki ankor an plas isi Sesel ki bezwen sanze, Air Seychelles i en ka ladan. Mwan mon napa okenn problenm avek okenn
personnel, avek okenn endividi dan Air Seychelles, mon napa okenn
problenm, tou dimoun pe sey fer son travay mon swete e mon krwar dan en fason pli byen me selman
mon santi poudir i annan bann desizyon, i annan bann striktir dan
management ki pa pe mars manyer i devret marse.
Avan nou gete si nou pou vot
sa bidze pour Air Seychelles nou bezwen egzamin en kestyon; Lendi
semenn pase Minis Finans - infact Sanmdi semenn avan Minis Finans
ti dir dan en konferans lapres ki Air Seychelles pou bezwen SR30 milyon
koman en loan. Merkredi semenn pase nou ti ganny en lanons nou koman bann manm Lasanble ki se
pa SR30 milyon ki Air Seychelles pou bezwen me se SR40 milyon.
Vandredi semenn pase nou ti gnany en lot lanons ki se pa SR40 milyon ki Air Seychelles ti bezwen me se
SR30 milyon. Msye Speaker mwan mon ti a kontan dir swa i 30 milyon,
ouswa i SR40 milyon - fodre en dimoun in kalkile konbyen i bezwen, nou pa kapab pe en zour SR30, en
zour SR40. Se sa problenm avek Air Seychelles nou pa konnen e personn
pa konnen vreman ki sitiasyon, nou pe tat tate e en zour i enn, en zour i
lot. Sa i reflekte en kriz management dan Air Seychelles i reflekte en gro kriz. E enn bann rezon akoz nou
annan sa kriz se ki Chairman i limenm li CEO sa konpannyen e se
sa board Air Seychelles pa fonksyonnen akoz CEO limenm li i
Chairman board, i enkapab pour li
travay dan en fason efikas e mwan mon annan gran dout ki sa SR30
milyon ki nou pe al donnen pour ganny servi dan en fason efikas.
Common wisdom i dir avek ou, tan ki ou pa’n pran en problenm, ou pa’n demont li par bout e ou pa’n
rekonstrir li, pou ou gete, eski i vre se sa ki nou merit fer, tou sa ki ou
fer i mal. Fodre nou analiz sa problenm avan e se la diferans fondamantal ant nou avek SPPF zot
toultan zot dir par egzanp si Prezidan in set up en media commission savedir media pou marse, si Prezidan in set up, in
reorganiz SMB savedir la prezan pou marse kot pa ti pe marse, si Prezidan in dir donn 30 milyon
savedir la pou marse, i konnen ki i pe fer. Pa koumsa ki marse, nou pa pe get si i konnen, lekel ki konnen
ki i pou fer. Nou nou oule konpran ki bann mezir ki’n anmenn nou dan
en sitiasyon difisil in ganny rektifye avan ki nou met ankor larzan ladan, i R30 milyon Msye Speaker. E mon
krwar i nou devwar pour nou kestyonn ki manyer sa travay in ganny fer, oparavan akoz nou’n ariv
dan sa bann problenm pou nou fer sir ki ler nou donn sa larzan nou
asire, oubyen nou annan konfidans, nou pa pour kapab asir 100% me nou annan sa konfidans ki all the measures that needed to be taken pou fer sir ki nou pa tonm ankor
dan menm problenm in fini ganny pran alors nou asire ki sa 30 milyon pou ganny donnen. Malerezman i
pa’n leka e Msye Speaker si mwan anyway, I suppose kekfwa zot
mazinen poudir nou kapab vot lo en keksoz koumsa, i pa posib akoz si mon vot sa en zour mon pou al dan
18
prizon, be mon pa pou kapab fer li akoz i pa posib mon pou bezwen
resign lo FPAC. I mean i pa posib. FPAC pe aktyelman regard sa bann
keksoz e finalman san ki nou’n fini regarde nou pe donn ankor larzan, i pa posib. Swa mon abstain, swa...
mon pa konnen ki mon pou fer - swa mon abstain swa mon plere
akoz i vreman enkwayab. Msye Speaker mon konnen
poudir letan pe kourt mon a koz en pti kou lo sa 10 milyon PUC. Mon ti a kontan dir avek bann manm, 5
zour pase nou pa ti konnen si CEO PUC i bezwen en loto, nou pa ti konnen 5 zour pase, akoz ti napa 10
milyon pour PUC nou pa ti konnen kot sorti? Kot i ti pe dray, dan ki bis
i ti pe desann, pa ti annan en loto ki Msye Morin ti pe servi, ki’n arive? Mon konnen. I annan en pti Subaru
avek en plak rouz lo la, nou pa ti konnen nou. La se Vandredi ki
nou’n konnen ki poudir PUC pe rod 10 milyon. Donk mwan sa bann last minute knee-jerk decision pou mwan
i danzere Msye Speaker, i danzere akoz mwan mon ti a kontan dir zot
PUC ozordi pe lwe lakaz pour son bann zofisye ziska SR34 mil par mwan en lakaz. Me Msye Speaker
nou’n fer sa konpannyen vin isi, nou pe donn zot R114 milyon pour zot
manage PUC, ki kantite nou pou bezwen donn zot ankor, nou bezwen donn zot loto pour zot mars ladan
tou? This is ridiculous, nou pa kapab fer sa bann keksoz.
So Msye Speaker i menm parey Komisyonner Lapolis, Msye
Waye-Hive ti annan en loto, son loto i ankor la, Komisyonner Lapolis i ankor pe servi, i ankor en bon loto
nimero S1050 ankor en bon loto,
bokou pli bon ki pou loto leader lopozisyon, bokou pli bon ki loto
plizyer Minis - be ki pe arive? konmsi kot nou pe ale konms?
Nou’n obliye poudir nou dan en sistenm reform ekonomik kot nou tou nou bezwen ser sang? Annou
ser sang, annou pa vini konmsi pou nou dir poudir, serten pou ser sang
lezot pou mars labraget ouver, oubyen dan aircon i pa posib Msye Speaker.
MR SPEAKER
Onorab time’s up. Labraget ouver pa aircon, alright. Onorab Mondon,
10.20, ou pou kapab koze pour 10 minit.
HON TERENCE MONDON Mon pa tro krwar Msye Speaker.
MR SPEAKER Mon napa okenn, mon oule fer zot
konnen mon napa okenn personn ankor lo mon lalis, i reste Onorab Mondon 10 minit non. So nou ava
adjourn ziska 10.50.
(Break)
HON TERENCE MONDON
Ozordi pe ganny demande pou aprouv en trwazyenm bidze
siplemanter pour sa lannen. En sonm ki’n ganny propoze parey in ganny dir koman bann entervenan
avan mwan, en sonm R213 milyon 450 mil. Bann entervenan sorti lo
nou kote latab in donn bann rezon akoz ki gouvernman i bezwen plis larzan. Me sa ki pli enteresan dan
sa deba e pour reponn Onorab Ferrari, ler i demande kote nou pe ale, mon senserman krwar ki nou lo
19
en bon semen, akoz ozordi nou pe ganny sans debat e eksprim nou
konsern lo tou depans adisyonnel ki gouvernman i anvizaze fer. Ozordi
nou vwar a nou dispozisyon lenformasyon ofisyel ki oparavan pa ti menm ariv kot nou Lasanble
Nasyonal. Wi, pa tou keksoz ki pe al avek sa vites ki bokou nou i swete me mon krwar nou pe al lo bon
semen. Mr Speaker mon rekonnet ki
gouvernman, egzekitiv i ganny sa manda avek lepep Seselwa pou zer finans nou pei e servi larzan pou
finans son bann progranm e aktivite, dan lot kote nou koman
manm Lasanble Nasyonal nou annan sa manda pou fer sir ki larzan ki ganny kolekte e depanse lo
non lepep Seselwa i ganny fer avek en bon planifikasyon e dan lentere pei. I vre ki reform ekonomik in
anmenn bokou defi pour nou bann minister pandan sa lannen 2009 e
nou osi vwar kot gouvernman in bezwen fer plizyer azisteman bidzeter pou ranforsi lenpakt sa
transformasyon lo tou sekter nou lekonomi e anmenmtan garanti sikse nou reform.
I kler Mr Speaker, dapre bann sif sorti kot Minister Finans, i
demontre ki performans bidzeter 2009 i enn ki depas ekspektasyon e met gouvernman dan en pozisyon
pli akspetab pou fer en depans adisyonnel. Zisteman bidze 2009 in
ganny formile, i montre ki bidze 2009 ti ganny formile avek serten pridans e konservasyon. Menm avek
en sirplis pli o ki’n ganny prozekte pour sa lannen. Mon krwar ki nou Lasanble i devret arpouv sa bidze
siplemanter lo bann kondisyon kler e ki mon ekspekte Minis Finans i a
kapab donn nou son reaksyon lo nou deba ler i prezant sa
Appropriation Bill plitar semenn prosenn.
I enportan ki nou Lasanble i anvoy en mesaz ki larzan piblik pa ganny servi pou okenn azanda
oubyen lentere personnel, mon oule vwar 100% la transparans lo bann
tranzaksyon finansyel, bann lantrepriz piblik ki pe ganny sipor gouvernman tel i sa SR30 milyon ki
Air Seychelles pe gannyen e sa SR10 milyon pou PUC. Pou lenformasyon
nou Lasanble gouvernman pe kontinyen donn sibvansyon PUC pour bann depans kapital, bann
proze kapital ziska ki zot dan en pozisyon finansyel pli favorab. Mon konnen ki Minister Finans pe met
an plas bann kondisyon spesifik pour sa 30 milyon ki pe donn
lakonpannyen Air Seychelles. Mon ekspekte ki Minis i ava donn plis eksplikasyon semenn prosenn.
Larzan piblik i bezwen pou koriz serten move desizyon
management osi me larzan piblik pa devret kontinyen ganny servi pou kouver linefikasite okenn departman
ou lantrepriz piblik. Mesaz i enn ki tre kler, nou pe gard zot accountable
pour sak roupi ki zot kolekte oubyen depanse lo non lepep Seselwa.
Mr Speaker mon krwar ki Minister Finans i bezwen pe met an plas en sistenm zesyon finans piblik
pli modern e asire ki bann lenstriksyon finansyel ki gid bann departman piblik i enn ki azour
avek sa nouvo realite ekonomik. Minister Finans i bezwen donn en
latansyon partikilye bann software accounting packages ki dan bann
departman e osi bann lazans piblik.
20
I trakasan ler ou vwar ki serten lantrepriz piblik pe fonksyonn avek
bann sistenm ki outdated e avek plizyer defayans vizavi sistenm
kontrol debaz ki neseser dan okenn lantrepriz. I annan en nesesite pour bann departman gouvernman egzers
pli bon planifikasyon bidzeter e ki zot kontinyen devlop kapasite zot
travayer dan seksyon accounts oubyen finans pou garanti ki zot kapab fer travay a en pli o nivo. Nou
bezwen nouvo kiltir kot i annan plis legzisans pou fer bann analiz
finansyel apropriye avan menm ki nou fer bann depans.
Mon rekonnet bann zefor ki
Minister Finans pe fer pou kree en lanvironnman pli transparans e accountable kot zestyon resours
piblik i konsernen. Nou’n swiv sa bann sanzman avek bokou lentere e
mon demande ki sa lelan transformasyon dan zestyon resours piblik i tous tou bann sef egzekitiv
dan pei, e fer zot konsyan nouvo fason fer ki nou Lasanble i ekspekte
avek zot. Sa vre mind set, sa mind set ki nou endispansab oubyen
bann lanvironnman kot nou vwar one man show i nepli annan plas dan nou nouvo Sesel, nou tou nou
bezwen pran responsabilite pour nou desizyon e pour nou aksyon.
Mr Speaker mwan osi mon krwar i devret annan serten nivo la transparans kot Lafors defasn i
konsernen san ki nou met akoz sekirite nasyonal swa nou konpromi
sekirite nasyonal. E sa tandans i neseser pour tou departman gouvernman santi ki zot accountable
pour bann larzan ki in met a zot dispozisyon.
Mr Speaker avek sa de mo mon pou remersi ou e mon pou
siport sa bidze siplemanter. Mersi.
HON COLIN DYER Mr Speaker parey tou mon koleg in dir se trwazyenm bidze siplemanter
ki ariv devan nou Lasanble pour demann nou aprouvasyon pour sa lannen 2009 ki pe al terminen.
Mon oule komans lo en komanter ki mon panse se Onorab
Leader Zafer Gouvernman oubyen si mon’n tro mal konpran Onorab Pool ki’n segonn mosyon pour sa bidze
siplemanter ki’n dir. Dan prezantasyon, enn ant sa de
entervenan in dir ki se disiplin strikt bidzeter ki’n pous gouvernman pou anmenn en bidze siplemanter devan
nou. Mr Speaker mwan mon ti a krwar poudir si gouvernman in
egzers en disiplin bidzeter strikt, nou pa ti pou vwar en bidze siplemanter devan nou ozordi.
Gouvernman ti ava pe stick avek son bidze orizinal, e sepandan mon
panse ki se pa en disiplin bidzeter strikt ki’n fer gouvernman anmenn en bidze siplemanter plito se en
sistenm mal planifikasyon e lese fer ki’n fer sa arive.
Nou’n pran reform ekonomik
depi an Oktob lannen 2008 - parey mon koleg Onorab Ferrari in fer
resorti, zot in fer komanter lo azisteman roupi. Gouvernman ti konnen poudir i pe rantre dan
reform ekonomik, i ti konnen roupi pe al devalye kont dolar par R17.50
e gouvernman ti’n bezwen prepar son bidze ki prepar an roupi konpare avek nou bann depans
konponan foreign exchange ki antre dan nou bidze e la par dernyen
quarter nou lannen, dolar in ariv
21
R11. A mon avi si nou gouvernman ti pe antreprann en disiplin bidzeter
strik, gouvernman ti devret pe montre nou en pti sirplis bidzeter
ozordi, non pa bann gro gro sonm siplemanter.
Mr Speaker lezot komanter in
fer e lezot komanter pou ganny fer, mwan mon pou desann lo transfer lo nou social program. Onorab
Ferrari in koz en pti pe lo la e mwan mon anvi koz ankor en pe lo la. Dan
bann headings la nou pa vwar nanryen konponan to social program. Welfare agency pa’n antre ladan..
(Interruption)
… wi, wi i pa bezwen zot dir nou la
selman sa bann headings ki la i napa nanryen pou fer avek bann
progranm sosyal. Onorab Ferrari in demande sa bonnonm anler Foret Noire li ler son bidze in fini kote i pe
al rod en siplemanter e mwan mon demande..
(Interruption)
…kot Ferrari mon pou dir ou wi, kote kot Ferrari taler mon pou
montre ou legzanp e mwan mon demande sa boug dan leo Beau Vallon li ler son bidze i fini kote i pe
al rod son siplemanter. Kot servis sosyal zot dir nou tou bann dimoun ki’n ganny fer redundant i bezwen al
kot welfare agency e zot a ganny asiste, wi egzakteman en dimoun ki
PUC ki pe ganny SR10 milyon ankor la, in pous li dan depar volonter
swadizan, in al fer laplikasyon kot bann employment agency. Mon panse dan pe rod travay pour li
partou, partou bann welfare agency
son non i tonm ankor kot PUC, PUC i apel li, i dir li be bon, ou pa ankor
ganny en lot travay, i dir ek li i donn li en form i dir li desann al dan ou
distrik ou ava al vwar zofisye welfare agency dan ka Beau Vallon, ki zofisye i Merkredi ek Zedi i
desann i al vwar zofisye welfare agency. Ler i ariv laba sa zofisye pa
dan biro. DA i dir be bon mwan mon a vwar ou, DA i apel li i koz ek li, i
dir avek li, ‘be ou ou nyes pa i travay ek Dyer ou akoz ou pa al rod larzan kot li, napa larzan pou
welfare agency donn ou’. Mr Speaker i montre nou
poudir se sanmenm sa bann latitid ki pe anmenn nou e ki’n anmenn nou dan sa bann katastrof ki nou’n
antre ladan. Sanmenm sa bann latitid ki’n ed Sesel pou pa antre dan sa reform ekonomik kritik ki’n
antre ozordi e sanmenm ki’n ed Sesel pou fer fas avek sa bann
difikilte ki i pe fer ozordi. Ozordi anba nou social
program nou pe donn larzan en
bann departman ki pa konsern nanryen avek social program, ki
napa nanryen pou fer avek, e tou sa bann headings nou tou nou konnen
napa nanryen pou fer avek bann progranm sosyal dan nou pei e mwan lo sa, mon pa pou donn mon
sipor. Mr Speaker PUC gouvernman
in anmenn nouvo managemrent etranze, en kantite larzan in ganny mete dan PUC, en sonm SR141
milyon ki zot in dir nou pou ede retransform PUC pou li anmenn en
servis pli efikas e pli bon marse pour nou pei. Avan lannen fini gouvernman pe demann 10 milyon
ankor pour li donn PUC pou
22
sibvansyonn li e nou konpran, sa larzan pa pe al servi pou pey plis
travayer, nou konpran poudir PUC i annan posibilite fer redundant ankor 200 ekek travayer par Desanm.
Parey Onorab Prea in
mansyonnen i annan posibilite ki bill elektrisite avek delo pou tou
bann Seselwa ordiner pe al monte aparti Zanvye e akoz nou pe vwar bann gro sonm larzan pour nou
donn PUC si i pa pe anmenn nanryen anplis pou benefis nou
nasyon, nou dimoun, nou bann sitwayen ordiner ki toulezour pe vin kot nou avek en bill delo avek en bill elektrisite i annan posibilite koupe. Omwen mon ti vwar sa larzan petet
pe al anba social program, anba Welfare Agency ankor pou ed sa
bann dimoun ki pa kapab fer fas avek lamizer ozordi, avek lavi ozordi. La mon ti a kapab ganny en
konpran poudir sa bann manman ki pe vwar zot fer fas avek difikilte ti
ava annan larzan anba social program pou ed zot fer fas, fini sa
lannen avek bann difikilte ki zot annan. Mr Speaker parey mwan mon
krwar gouvernman i pa serye. Minister Finans in konn tre byen ki progranm gouvernman pe antre
ladan avek, ki bann defi Sesel pe annan pandan lannen 2009, a
mon’n avi i ti’n devret fer bokou pli bon planifikasyon ki Lasanble nasyonal pa ti a’n bezwen vwar li
avek 3 bidze siplemanter. Kantmenm in vini e Onorab Mondon in sey zistifye totalman tou sa bann
headings ki lo la, in menm dir nou pou montre nou kimanyer
gouvernman pa’n zanmen serye e pa
ankor kapab serye li ozordi pandan sa reform ekonomik, in dir nou
poudir koman lontan nou nou devret pe rezouir ozordi nou annan
sa, koman lontan I pa ti pou ni menm vin devan Lasanble Nasyonal. Sa i montre nou ki kalite
gouvernman nou’n annan e ki kalite gouvernman parti mazoriter in siporte pandan tou sa bann lannen
pou anmenn nou pei ozordi 4 larou anler.
Mr Speaker Minis in promet nou poudir sa bidze ki i pou anmennen prezan pou lannen 2010
pou annan tou detay reveni kont bann depans. Nou a espere pou
nou vwar sa akoz petet i ava reflekte sa ki nou’n rode depi toultan e sa ki nou anvi vwar pou nou pei, nou a
espere e nou ava vwar parski sa malere li i esper son saler lafen dimwan, i konn son saler lafen
dimwan, i fer son bidze pou li kapab sey anmenn li ziska lafen le mwan.
Nou espere ki sa fwasi nou ava vwar en bidze bokou pli konpreansiv, bokou pli detaye prezant devan nou
Lasanble ki nou pa ava bezwen al ankor pou 3 oubyen 4 bidze siplemanter pou lannen 2010.
Nou nou’n ganny akize en kantite fwa lo sa kote latab
konmkwa nou pa siport bidze, nou pa siport siplemanter, nou pa siport lot, nou pa siport lot nou zis opoze.
Me tou sala i montre nou poudir nou annan rezon dan tou nou bann
demars e tou nou bann deliberasyon ki nou’n fer. E pou plis montre pep Seselwa poudir SNP koman en parti
lopozisyon in fer son travay rezonnableman a sak fwa se
delegasyon IMF Sesel Msye Mathieu in dir sa dan dernyen interview ki in
donnen avek lapres. In dir gras a en
23
lopozisyon responsab dan Sesel, sa progranm ekonomik i ankor pe
debout lo son 2 lipye ozordi. Wi Mr Speaker e nou nou fyer, nou’n
toultan dir lo sa kote latab poudir nou’n debout, nou pe debout e nou pou debout toultan pou Sesel avek
pou tou Seselwa. Mr Speaker mwan mon annan
rezervasyon lo sa bidze siplemanter
ki devan nou e mwan mon pou abstain e mon pa pou donn mon vot
lo la. Mersi. HON DAVID PIERRE
Mr Speaker ankor enn fwa e pou la trwazyenm fwa nou vwar nou dan
en sitiasyon dan sa Lasanble kot nou bezwen vin aprouv ankor en bidze siplemanter. Bokou in ganny
dir lo sa size e Onorab Mondon ki’n fek koze avan Onorab Dyer in refer
sorti ki gouvernman opourvwar i en gouvernman ki responsab e i en gouvernman ki annan en plan kler.
Mon anvi dir avek Onorab Mondon koumsa poudir partou ki ou vwar en gouvernman ki sot son
plan bidze pou en lannen par omwen 20% e sa pe arive ozordi
Sesel kot en totalite of SR400 milyon parlao sa ki’n ganny bidzete in ganny anmennen devan sa Lasanble
pou nou koman bann parlmanter responsab swadizan aprouv sa
larzan. Mr Speaker si en gouvernman
i responsab, i bezwen en
gouvernman ki osi responsab dan lafason ki i depans larzan lepep
Seselwa. Si en gouvernman i responsab i pa kapab overshoot son bidze par 20%, i iresponsab lo son
par pou li fer li. Annou vwar bann rezon ki gouvernman atraver
Onorab Pool e Onorab Potter in vin donn nou dan sa Lasanble.
Mr Speaker zot vini zot dir avek nou koumsa poudir ler reform
ti lanse zot ti flot roupi e valer roupi an relasyon avek bann main deviz, savedir dolar, ero avek liv sterlen
valer roupi ti vreman ba e ozordi i annan bann lazisteman ki nou nou
bezwen vin fer e Onorab Pool pe sakouy latet an dizan ki I dakor avek mwan akoz wi, in donn nou
legzanp kler kot Foreign Affairs e in dir nou koumsa ki nou bezwen plis
larzan pou nou fer bann tel lazisteman. Me Mr Speaker ler bidze ti ganny prezante avek sa
Lasanble roupi ti’n fek flote e sa lepok en dolar ti anviron 17 roupi Sesel e tou bann travayer, bann
Lanbasad paregzanp aletranze ki ganny peye an deviz etranzer i vedir
ki sa letan ler kalkilasyon ti pe ganny fer zot ti pe ganny - akoz zot ganny peye an deviz, savedir an
rezilta sa, lakantite roupi ki ti pe ganny kalkile pou donn zot zot saler
i bokou plis ki lakantite roupi ki zot bezwen pou zot ganny menm saler ozordi akoz zisteman valer roupi in
apresye e valer roupi in apresye par en kantite. Ki i vedir? Si en dimoun ti pe ganny en dolar sa letan ou ti
bezwen SR17 pou ou pey li sa dolar, ozordi ou pa bezwen SR17 pou ou
pey li sa dolar. Ozordi ou bezwen ou zis SR11 pou ou kapab pey li sa dolar ki vedir lakantite roupi ki nou
bezwen an rezilta sa i diminyen. Kimanyer si saler sa bann dimoun
an deviz pa’n ogmante, kimanyer nou kapab bezwen plis roupi pou nou pey sa bann dimoun – sa i enn.
Dezyenm keksoz Mr Speaker, Chairperson FPAC in dir nou nou lo
bon semen. Pou tou respe ki mon
24
annan pou Onorab Mondon mon regrete Mr Speaker akoz enn bann
keksoz ki nou ti ganny dir klerman dan enn bann meeting FPAC sete
pou annan konsiltasyon avek FPAC si zanmen i annan sa nesesite pou anmenn en bidze siplemanter devan
nou Lasanble. Devan sa Lasanble osi Minis Finans a ot vwa in dir avek
sa Lasanble, in dir avek lepep Seselwa ki wi si zanmen i annan sa nesesite nou pou fer li byen, nou
pou fer li avek latransparans e nou pou fer li atraver FPAC. Mr Speaker
I stand to be corrected. Mon konnen ki mon’n absante dan pei pou al fer
travay pou Lasanble pou enpe letan, si in pase par deryer mon ledo I stand to be corrected me mon annan
lenformasyon ki sa pa’n arive. Si nou pe bouz dan en bon
direksyon, si nou pe bouz ver en lekonomi modern nou bezwen osi bouz dan en nouvo fason fer keksoz.
Nou pa kapab kontinyen ek sa latitid kot akoz nou annan en
mazorite dan sa Lasanble e nou konnen ki poudir nou bidze siplemanter pou pase, nou zis vini,
nou bouldoz sa devan Lasanble e bann manm dan parti mazoriter i vini e i siport sa.
Mr Speaker mwan mon pe dir sa akoz mon osi mon en Seselwa, sa
ki bon pou Sesel i bon pou mwan. Mwan mon anvi vwar ki keksoz i vreman ganny fer dan en fason byen
e dan latransparans. Mwan mon anvi ki Sesel i bouze e i bouze pou
anmenn prosperite pou nasyon Seselwa. Mr Speaker en keksoz ki nou bezwen realize, en keksoz ki
bann manm mazoriter i bezwen realize, lefe ki in napa konsiltasyon sel moman ki nou pou gannyen pou
nou deside, pour nou vwar si vreman sa larzan ki pe ganny
demande dan sa bidze siplemanter i ganny byen depanse set ankor dan
2 an. Ankor dan 2an letan rapor Oditer Zeneral i sorti lo bidze 2009 se la ki bann manm Lasanble pou
vreman ganny sa posibilite pou vwar si sa larzan in vreman ganny byen depanse. Bokou keksoz in ganny
dir. Onorab Pool in donn nou serten rezon – serten i paret valad,
serten pa paret fer sans - parey sa legzanp ki mon’n demande me malerezman set ankor dan 2an ki
nou pou vwar, ki nou pou kapab konnen, ki nou pou kapab scrutinize
e vwar si sa larzan in vreman ganny byen depanse e sa pou vin zisteman apre rapor Oditer Zeneral.
Mr Speaker gouvernman pa kapab responsab. Rezon ankor -
Minister Finans an 2009 ti ganny li en bidze SR35 milyon e ozordi zis atraver sa bidze siplemanter ki la i
pe demann ankor SR49 milyon. SR49 milyon i fer li 140% son bidze ki i ti’n bidzete. Mon dakor i ava
ariv en keksoz kot nou ava dir oke nou bezwen ankor en 10% me 140%
bidze en minister atraver en bidze siplemanter i pa akseptab. Sa dan limenm i devret fer tou sa bann
manm parlman lo kote parti mazoriter ouver zot lizye e demann kestyon. Nou pa kapab annan bon
planifikasyon e detrwa mwan plitar nou vini nou dir nou bezwen plis
larzan ki nou’n bidzete pou sa minister. Sa dan limenm i devret fer nou demann kestyon.
Foreign Affairs an 2008 zot ti ganny zot en bidze SR20.8 milyon.
An 2009 avek reform ekonomik keksoz in sanze e zot bidze in ogmante par SR15 milyon. Ozordi
25
apard sa SR15 milyon anplis, ozordi zot pe demann ankor SR1.2 milyon.
Mr Speaker ki sa i fer? Sa i fer en logmantasyon 78%. Kimanyer nou
kapab, en gouvernman responsab e nou pe zwe lo bann sif parey?
Mr Speaker nou dan SNP nou
pe dir ki i annan en kantite pou dezire dan sa bidze siplemanter. Nou nou pe dir poudir nou bezwen
annan disiplin fiskal. I pa akseptab pou en manm vin dan sa Lasanble e
dir avek nou konmsa poudir gouvernman in sitan byen fer dan sa 10 mwan ekek ki in anmas bokou
sirplis and therefore menm si nou pe demann sa kalite logmantasyon
atraver nou bidze siplemanter i pa fer nanryen. Mon ti ava pe mazinen poudir enn bann premye keksoz ki
gouvernman ti ava mazinen i pou al fer se sa bann larzan sirplis ki pe
ganny ranmase pandan lannen 2009 lo ledo, pa bliye, lo ledo Seselwa, se nou ki pe pey taxes
right, left, centre, se nou ki pe al laboutik e nou pe realize poudir pri
marsandiz pe monte. So si gouvernman i vwar li dan en pozisyon kot i pe ranmas bokou
larzan sirplis mon ti ava mazinen poudir lefe ki nou’n ganny promet ki
i annan en legzersis ki mon mazinen in fini fer la kot sak Seselwa pou ganny en logmantasyon saler, mon
ti ava mazinen akoz sa kalite soufrans ki lepep Seselwa pe fer fas avek, mon ti ava mazinen poudir
gouvernman ti a dir oke, lafen lannen pe vini, sa legzersis in ganny
fer e nou’n realize poudir lepep Seselwa i bezwen ganny en logmantasyon ki tre rezonnab.
Mon ekspekte e mon demande ki gouvernman letan i vin prezant
bidze atraver Minis Finans tre
byento mon’n ganny dir dan petet ankor dan 3 semenn i a vini, i a vin
soulaz avek sa larzan an plis ki zot pe anmase, avek sa sirplis i a vini i
a vin soulaz soufrans lepep Seselwa. Mon ti ava mazinen poudir en
lot keksoz ki gouvernman ti ava
mazin fer se vwar bann areas kot lepep Seselwa pe ganny takse
kekfwa an tro, redwir sa bann taxes e la mon pe demande atraver sa ki Onorab Prea in refer sorti e dokiman
i annan la, taler sa ki koz apre mwan i a koz en pti pe plis lo la,
mon ava swete ki gouvernman pa vini lo en kote donn nou, donn Seselwa logmantasyon saler e lo lot
kote vini komans fer monte bann utilities oubyen bann keksoz debaz
ki tou Seselwa i bezwen par 10% a 15%. Mon ti ava demande ki bann manm Lasanble i demann
gouvernman pou li revwar ler bidze i ganny prononse, mon ti ava demande ki manm Lasanble i
demann avek gouvernman, i dir avek li non nou pa kapab raise
larzan, raise tax lo larzan ki bann dimoun i pey pou delo avek eletrisite. Napa en fanmiy Seselwa
ki pa bezwen delo avek elektrisite, nou tou nou bezwen li e deza
atraver sitiasyon ekonomik Sesel deza nou konnen poudir i annan en kantite dimoun ki pe ganny difikilte
pou pey zot bann bill utilities. Mon mazinen poudir menm si notice in
sorti, sa i ava en keksoz ki manm Lasanble i a debout firm lo la e i a
fer sir ki napa logmantasyon. Apre tou si nou mazin byen,
enn bann rezon prensipal akoz nou
ti fer vini bann wtranze pou manage PUC sete zisteman akoz zot ti pe dir
nou poudir PUC pa efikas e nou’n
26
anmenn sa bann dimoun zisteman pour run li dan en fason pli efikas.
Si nou pe run li dan en fason pli efikas mon mazinen napa bann
gran, gran lenvestisman ki’n ganny fer, mon mazinen poudir sa ti ava redwir, ti ava fer PUC save larzan e
an rezilta sa i ti ava redwir lakantite larzan ki nou bezwen peye ki bann
Seselwa i bezwen peye lafen dimwan lo zot bann utilities.
En lot pwen Mr Speaker, ler nou get anba Ministries and Departments, Goods and Services, again Mr Speaker an 2008 SR437.1 milyon ti ganny allocated anba la.
An 2009 avek reform e sa ti ganny eksplike ek nou dan sa Lasanble e zot ti dir avek nou koumsa nou
bezwen ankor SR170 milyon e sa ti fer ki nou ti ganny SR607.1 milyon e
la ozordi nou dir anvoy ankor en SR57 milyon. Mon ti ava mazinen poudir avek sa kalite logmantasyon,
Mr Speaker mon ti ava mazinen poudir sa sif ki nou ti’n ganny
propoze pou bidze 2009 ti en sif ki more or less sa ki nou bezwen. E ler nou asize nou balanse nou vwar
ankor en o poursantaz. Nou vwar en poursantaz 52%. Mr Speaker i
pa akseptab. Enn bann keksoz enportan,
annefe si i pa keksoz pli enportan se
pou garanti ki resours leta i ganny servi dan en fason efektiv, dan en fason efikas e dan en fason byen.
Nou pa kapab allow sa sitiasyon pou kontinyen kot resours leta i
ganny servi pou de rezon politik. Resours leta pa kapab ganny servi pou ede soutenir en parti oubyen
bann aktivite en parti politik. Mr Speaker mon dir sa akoz menm
SNP, demen SNP i vin opourvwar
SNP napa drwa fer sa. SNP pa pou kapab fer sa. Ou pa kapab
paregzanp, mon pe donn legzanp ou pa kapab paregzanp annan bann
sitiasyon kot i annan serten lorganizasyon afilye avek serten parti politik ki servi resours leta
paregzanp Jj Spirit Mr Speaker. Just a minute les mwan kontinyen,
mon pe fer en pwen….
(Interruption)
MR SPEAKER
It is relevant, e i annan right of reply i ava adres sa size apre.
HON DAVID PIERRE ..thank you Mr Speaker. Ou pa
kapab allow Jj spirit pou servi lekol leta, resours leta pou zot fer zot
bann meetings, pou zot partaz zot bann literatir, pou zot partaz zot bann key rings eksetera. Mr
Speaker annou sanz nou mindset, annou aksepte, annou once and for all aksepte poudir en tel practice si zanmen i arive, ki se swa i dan lekol,
ki se swa i dan Minister Lasante, ki se swa i dan departman oubyen Minister Finans, Mr Speaker i pa
kapab kontinyen, nou bezwen divors sa 2 keksoz e demen ler nou’n fer li
byen nou pou realize poudir, enn resours leta in ganny byen servi e de nou pe save larzan e sa i bon for the
country. Mwan mon pe dir li akoz mon anvi vwar Sesel bouze, sa
mindset ki Onorab Mondon in koz lo la, mon anvi vwar sa mindset I
sanze e sa mindset i bezwen sanze akoz i en kondisyon ki pou permet
nou debout lo sa platform e apre fer sa kalite progre ki nou dan lopozisyon nou anvi vwar, ki
27
Seselwa deor i anvi vwar e ki mon asire Mr Speaker, 100% ki tou bann
manm lo lot kote latab i osi anvi vwar.
Mr Speaker mon osi anvi koz lo Air Seychelles. Enn bann keksoz ki lopozisyon pe demande e ler
lopozisyon in koz lo la, mon’n obzerv bann manm lo lot kote latab,
laplipar zot in dakor avek. Nou pe met larzan dan Air Seychelles, nou pe met SR30 milyon dan Air
Seychelles e tou dimoun i anvi ki sa SR30 milyon I ganny depanse byen.
Recently dan en konferans de pres ki mon’n ekoute, Onorab
Ferrari ti demann Minis Finans en kestyon lo the issue of CEO and Chairmanship of Air Seychelles - ou
konnen ki ti frap mwan Mr Speaker, Minis ti reponn, i ti dir avek Onorab
Ferrari pou dir zot rekonnet, not in so many words me zot rekonnet ki i
annan en problenm me i annan bann expert ki pe vini ki pe vin fer
serten travay apre ler bann expert in fini fer zot travay zot avek koriz sa mistake. Me Mr Speaker si at this
point in time nou rekonnet ki i annan en mistake ki pe ganny
komet dan lafason ki Air Seychelles pe ganny manage akoz ki nou
bezwen esper sa bann expert vini, nou noun fini rekonnet ki I annan
en problenm dan sa area nou, nou nou’n fini konnen, nou’n fini dir ki i
annan. Akoz ki nou bezwen esper bann expert vini, met zot stamp of approval apre pou nou fer sanzman.
Annou komans sanz la kot nou konnen poudir i annan bann
mistakes, nou sanz li la. Ler bann expert i vini zot a dir be oke mon’n
rekonnet ankor 1, 2, 3 mistakes e sa
se bann keksoz adisyonnel ki nou bezwen sanze.
Mr Speaker annou fer keksoz pou Sesel, annou fer keksoz pa pou
en endividi. Mwan mon napa problenm avek okenn endividi mwan. Mon annan problenm avek -
dan sa ka mon annan problenm avek lafason ki sa bann travay kot Air Seychelles pe ganny fer. Annou
mazin byen. Enn bann keksoz ki nou bezwen dakor avek, Air
Seychelles pri fuel, en konponan depans Air Seychelles mazer se
kantite larzan ki i depanse lo fuel e pri fuel an Zilyet lannen pase i ti
140 ekek dolar en barik. Ozordi i apepre between 70 and 80 dolar en barik. E sa vitman i fer li apepre
50% son pri ki i ti été. So Air Seychelles pa kapab
vini e dir avek nou koumsa poudir nou dan sitan bokou problenm, nou pei fait e nou bezwen sipor. Wi, oke
nou bezwen sipor, Lasanble, tou dimoun ki’n koze i kontan nou
national airline in dir wi fodre nou save nou national airline, fodre nou
vwar li pe flot nou paviyon for the next 25, 50 years, fodre mon zanfan mon pti zanfan si en zour zanmen i
annan zot osi zot konnen ki poudir yes nou annan en national airline e
nou national airline pe fer nou fyer. Nou osi nou anvi sa, me pou li
kapab ariv lo sa nivo fodre nou koriz bann fot ki’n fer dan lepase, fodre nou annan sa kouraz pou nou koriz
sa bann fot. Ler mon ti pe al fer sa travay
pou Lasanble, mon’n koz avek enn
de dimoun ki atase avek Air Seychelles e zot dir mwan poudir zot
menm zot zot pe satisfe avek zot bann kondisyon travay. This is
28
something ki nou bezwen gete akoz nenport ki lorganizasyon i debout
akoz sa bann dimoun ki travay dan sa lorganziasyon. So zot demann en
meeting avek Prezidan Michel e instead of ganny en meeting avek
Prezidan Michel zot ganny en meeting avek Minis Morgan. Ler zot
ganny en meeting avek Minis Morgan, zot ki selekte - pa bann travayer ki deside lekel ki pou al
reprezant zot dan sa meeting, bann sef ki Air Seychelles i deside pou dir
ou ou ava ale, ou ou ava ale … ler ou fer sa – oke ou’n organiz en
meeting eksetera me sa meeting i pa’n fruitful akoz sa bann dimoun ki ti pe demann sa meeting zot pa
satisfe avek lafason ki sa in ganny fer.
Annou fer keksoz byen, annou fer li dan lentere Sesel, annou fer li dan lentere Seselwa e annou fer li
avek bi pou nou fer Sesel koman en pei progrese se sa lafason ki SNP i
panse, se sa lafason ki SNP i travay e se sa bann keksoz ki SNP pou fer sir i fer de le moman ki i pran
pourvwar an 2011. Mersi Mr Speaker.
HON BERNARD GEORGES Mr Speaker Onorab Leader of Government Business in sey met en figir brav lo sa bidze siplemanter
ozordi. I son devwar pou fer li. Nou konnen ki deep down li osi i realize
ki en bidze siplemanter apel li sa ki ou anvi, sey met the bravest face lo li, en bidze siplemanter se bad news. Si tou keksoz i byen, si tou keksoz in ganny byen planifye, si ou
pei i anba bon kontrol, lo en period 1an, bar en Tsunami oubyen en
katastrof natirel ou pa pou bezwen
en Supplementary Budget. Ler ou’n ganny ou 3 dan sa lespas, i difisil e
mon rekonnet Onorab Potter i difisil pou ou sey vin konvenk en Lasanble
ki lizour i lannwit. Nou konpran sa. Mr Speaker fodre nou komans a mon’n avi avek sa koman en baz.
En Supplementary Budget is always bad news akoz swa i vin akoz i
annan en emergency dan ou pei, swa, pir i vin akoz ou pa’n kapab
prevwar e manage en keksoz ki ou koman en gouvernman ou’n ganny elekte pou provide e pou manage.
Nou vwar sa atraver sa pti parol ki Onorab Ferrari in dir pli
boner, sa pti dimoun anler Rochon oubyen Belvedere or for that matter Les Mamelles akoz i napa landrwa pou li taye li pou al rod en bidze siplemanter i bezwen arive lafen
dimwan, e i arive lafen dimwan tou le mwan akoz pour li se swa viv oubyen mor. Alor i bezwen e i
bezwen manage son bidze dan en fason e son sel fason pou manage
son bidze se koup lo depans ki i pa bezwen oubyen al fer en zournen
anplis pou li kapab ariv lafen dimwan. Malerezman gouvernman li i pa bezwen fer okenn sa bann
keksoz, tou sa ki i fer se i vin isi devan nou e i asire parey in asire
pou sa 15 dernyen lannen ki kantmenm i annan rezervasyon lo tou le de kote i pou ganny sa ki i pe
vin rode. E mwan mon krwar ki se sa sa bad news ki ozordi nou pe
ganny donnen e a’n aprouvan sa bidze taler zot pe retourn avek gouvernman.
Mr Speaker en bidze set en zouti pou fer en gouvernman perform. En bidze se lafason pour
ou fer gouvernman vin pli performan
29
ki i ti ete yer. Eski nou vwar sa atraver sa bidze siplemanter? Mwan
Mr Speaker avek tou respe ki mon annan avek tou sa ki’n ganny dir lo
kote mazoriter, mwan mon vwar sa koman en bidze ki pe fer gouvernman vin pli zoli olye fer li vin
pli performan. E mon ava dir zot akoz. Ler nou regard sa bidze e nou analiz li byen, nou vwar ki lo en
sonm SR213 milyon anviron pa plis ki SR50 milyon set a dir en kar, zis
en kar ki pe ganny servi pou ed dimoun. Larestan se pou fer sa striktir gouvernman vin pli zoli e
nou vwar sa depi premye ziska lafen. Apard Mr Speaker SR3
milyon pou ledikasyon, SR32 milyon pou lasante, AR7 milyon pou Concessionary Credit, SR700 mil
pou Cleaner’s Co-operative, SR200 mil pou Sport Council, SR200 mil
pou SPTC, apard sa kot dimoun, pti dimoun, pti Seselwa i ava ganny en benefis direk e tousala i fer nou
apepre SR45 milyon, tou larestan se pou fer gouvernman vin pli zoli. Pou
en msye annan en pli gro loto parey in ganny dir, pou boutey pet ganny anmase, pou exemption duty, pou
Air Seychelles amelyor son fleet, pou Minis Zafer Etranzer depanse avek
State House pou vwayaz deor ekstera…..
Mwan Mr Speaker mon pa dakor ki dan en lannen restriktirasyon ekonomik ki dan en
lannen kot Seselwa dan son gran mazorite in ganny dir koup lo
depans, ser zot sang, balans ou bidze ki nou al depans sa kantite larzan lo bann keksoz ki napa en
benefis direk avek popilasyon. Sa se mon problenm mwan Mr Speaker.
Taler mon ava donn en legzanp e en
legzanp tousel lo akoz mon krwar sa. Mwan mon vwar, e mon ti dir
zot 2 semenn pase ou 3 semenn pase ki deplizanpli mon vwar ki
sosyalis se nou e ki kapitalis se zot e ozordi zot in anmenn nou ankor en laprev ki se koumsa ki zot zot
fonksyonnen. Mr Speaker avek tou respe ki
mon annan pou zot tou e mon respe
zot tou enn par enn i pa zot ki pe anmenn sa bidze, zot zot pou
responsab pou pas li me zot bezwen a mon’n avi dir avek zot gouvernman sorry pa sa lannen.
Komisyonner lapolis, esper Zanvye ou ava ganny en loto si ou bezwen.
Se pa dan sa lannen ki nou pou vwar li, ki nou pou trouv en bezwen pou pran en bidze siplemanter e pou
donn zis en kar direkteman avek pti dimoun e 3 kar nou pou donn avek
gouvernman pou fer li vin pli zoli. Mon ti a kontan e mon pe mord mon lalang akoz mon konnen ki zot pou
dir pa pe fer li vin pli zoli Mr Speaker me pou fer li vin pli performan. Mon pa vwar okenn
diferans dan sa bidze ant pli performan ek pli zoli. Mon vwar sa
ki nou pe fer e se sa en pti pe problenm avek nou pei ozordi. Se ki an deor i zoli, bann keksoz an
laparans i byen, nou annan bann zoli keksoz, nou annan en zoli pei, nou annan zoli zarden, nou annan
zoli loto pou bann zoli sef mars ladan eksetera me deep down
malerezman, deep down nou problenm e se sa problenm bidzeter,
se ki nou annan 600 milyon dolar ki nou pou bezwen rode e peye. Mr Speaker mwan mon’n ganny dir,
kekfwa mon pa ‘n tro byen aprann me mon’n ganny dir ki ou premye
saving ki ou fer se sa larzan ki ou
30
pa depanse – se pa sa larzan ki ou met labank me ki sa larzan ki ou pa
aste sa gato piman kantmenm ou anvi, ou al bwar en ver delo, ou pa
aste sa limonnad. Se sa premye saving ki ou fer. E mon pa vwar dan sa bidze avek tou respe ki mon
annan ki nou pe sey anvoy en tel mesaz avek gouvernman.
Mr Speaker mon ti dir mon pou donn en legzanp, mon a donn enn. Anba sibvansyon nou pe
propoz preske SR4 milyon pou Financial Intelligence Unit. Mon pou
koz en pti pe lo Financial Intelligence Unit akoz mon krwar ki mon annan
konpetans pou koz lo sa lazans. Dan sa Lasanble ler lalwa ti
pase nou lo sa kote nou ti vot
anfaver e mwan an partikilye mon ti koz anfaver annan en Financial Intelligence Unit tel parey nou ti vot anfaver e mwan mon ti koz anfaver annan en NDEA. Mon ankor
touzour anfaver annan en tel lazans me fodre sa lazans i azir byen.
Mwan mon’n interact avek sa lazans FIU dan en fason tre, tre etwat. Mon annan relasyon
personnel avek bann manm sa lazans FIU, mon koz avek zot preske
tou lezour akoz mon santi li i mon devwar pour mwan sey dir zot e ki mon dir zot tou lezour ki fason ki zot
pe azir i pa dan lentere nou pei, sanze e azir dan en meyer fason. E zot ekout mwan e nou annan parey
mon dir en relasyon profesyonnel etwat.
Mon pa krwar Mr Speaker, mon pa krwar ki sa lazans dan fason ki i pe azir ozordi i pe azir dan
lentere nou pei e mon krwar okontrer e mon annan sa from a
very high source ki menm SIBA pe
komanse santi ki sa lazans pe vin an quelque sort anpes devlopman sa
pilye nou lekonomi pou Financial Services. Nou bezwen en watch dog
e nou bezwen en offshore centre me sa ki nou pa bezwen se ki sa watch
dog i vin telman feros ki i anpes enn nou sekter nou lekonomi perform.
Mwan mon pa dan sa sekter ditou, mon napa okenn lentere dan offshore, ditou, me koman en
sitwayen Sesel mon annan en lentere dan vwar sa sekter devlope e
mon krwar ki nou bezwen, nou tou e gouvernman sirtou annan en Financial Intelligence Unit ki pli
performan. Mon dir sa dan konteks ou plito ki perform dan en fason pli
apropriye ki i pe fer ozordi. Mon dir sa dan konteks en bidze ki pe al donn sa Unit ankor SR4 milyon pou
parey, e mon sit parol Onorab Pool e sa enn ou pa pou kapab demanti
mwan, pou ki i travay dan en fason pli efikas e profesyonnel ki konmela.
Alor i annan en rekonnesans
ki sa lazans pa pe travay dan en fason efikas e pa pe travay dan en
fason profesyonnel. Alor Mr Speaker pa donn zot plis larzan okontrer starve zot larzan. Son
problenm se ki ler ou pou al donn zot plis larzan ou pou grav sa
problenm. Set egzakteman menm zafer avek Air Seychelles, mon pa pou retourn lo Air Seychelles akoz in
ase koze lo la. Dernyen keksoz ki ou kapab fer avek en keksoz ki pa
pe marse se donn li plis larzan. Donn li plis larzan me kontrol li parey Obama in fer avek General Motors, parey Langleter in fer avek bann labank eksetera, donnen me
kontrole, ou pa kapab zis donnen
31
san ki nou annan in return en kontrol.
Ler mon konpar SR4 milyon ki nou pe al donn en Financial Intelligence Unit ki li i zis en lazans kontrol i annefe i en kordgard -
get sa ki nou pe donn Seychelles Energy Commission ki li, Msye
Morin fek dir nou detrwa zour pase lo televizyon i pe al regard dan lenerzi renouvlab nou pei ki nou tou
nou’n aksepte ki Prezidan limenm dan lanniverser Labank Santral fek dir semenn pase i enn bann keksoz
ki fodre nou fer, enn bann pli gro defi ki nou pei i annan se lenerzi –
get sa ki nou pe fer, nou pe donn FIU SR4 milyon, get konbyen nou pe donn Energy Commission, SR843
mil Mr Speaker? Nou priyorite eskiz mwan pou dir zot i back to front. E
se sa mon problenm mwan, lannen ale, lannen vini avek bidze e avek bidze siplemanter. Sakenn sa bann
lazans, sakenn sa bann keksoz ki nou pe al donnen in kriy for pou zot
ganny sa ki zot pe al gannyen me malerezman dan sa gouvernman ki nou annan napa priorities. Nou
priyorite, mwan mon ti ava krwar ki enn nou bann priyorite ozordi se pa
al rod kontrol. I annan en kantite kontrol ki nou pe mete dan sa bidze. Se pa al rod zis kontrol keksoz me
anmenmtan si nou pou donn okenn larzan se donn larzan avek bann
sekter ki vilnerab e ki pou vin prodiktif e sertennman donn larzan avek bann sekter ki ranpli en rol
sosyal akoz en gouvernman i bezwen premyerman ed son pep avan ki i ed son prop lekor. Healthy people first, beautiful building next.
Mr Speaker vwala pwen ki mon ti anvi fer, mon remersye ou
bomaten. Mersi.
MR SPEAKER Onorab De Commarmond ziska midi i oke ouswa ou pou al plis? Mon
ankor, mon annan ou, mon annan Onorab Ramkalawan, mon annan ankor 3 Onorab pou entervenir.
Oke apremidi. Mon annan 3 entervenan apremidi avek ou i ava
fer 4. Oke Mersi. Nou a zwenn ziska 2er.
(Break)
MR SPEAKER Nou kontinyen avek deba Onorab
De Commarmond pa la, Onorab Ramkalawan.
HON WAVEL RAMKALAWAN In perdi son right to speak Mr
Speaker.
MR SPEAKER
Yes mon krwar nou bezwen entrodwir sa bann kalite disiplin en.
HON WAVEL RAMKALAWAN Mr Speaker si ou permet mwan
avan mon komans koze mon pou fer ou ganny en kopi en dokiman ki
mon pou refer to. Mr Speaker premye pwen ki
mon anvi fer resorti i annan pou fer
direkteman avek Assurance Committee, vi ki Minis ti donn nou
en - sa ki mwan mon dekriy koman en assurance ki poudir avan ki en
bidze siplemanter i ganny anmennen devan Lasanble pour okenn deba i pou pas li, i pou diskit
32
li avek Public Finance Accounts Committee of the National Assembly.
Mon konsider sa koman en assurance ki’n donn Lasanble. E lefe
ki i pa’n gard sa assurance ki in donn National Assembly, mon ti ava
kontan ki Public Finance Accounts Committee oubyen the Public & Finance e ansanm avek Assurance Committee they actually take the Minister to task, parski mon krwar set enpe dan sa lespri ki nou’n annan sa Assurance Committee.
So sa i premye pwen ki mon ti ava kontan move parski dan limenm
i montre ki nou fer en pa e apre nou retourn a’n aryer. Sa dernyen
supplementary, son premye i pa ti anmenn devan FPAC, son dezyenm i
ti fer li to give him credit me la sennla i pa’n fer li. Alors nou bezwen annan en standard ki
akseptab. Mr Speaker pou mwan
vreman letan mon regard sa supplementary appropriation e
lafason ki nou’n koz lo la depi bomaten spesyalman lafason ki bann manm lo kote mazoriter in koz
lo la mon trouv li i enpe tris akoz premye item lo sa papye ki nou’n
gannyen i pa konsern welfare travayer, i pa konsern en logmantasyon dan lapey travayer,
en keksoz ki nou tou dan sa Lasanble nou krwar i devret arive
akoz nou tou nou pe vir avek bann dimoun e nou tou nou konn soufrans ki bann dimoun pe pas
ladan me plito sa 32 milyon ki nou trouve koman premye item se parey
Onorab Pool in eksplik nou se gratwite e konpansasyon ki pou pey bann travayer ki pe al ganny pouse,
ki pe al pey bann travayer ki pe al
perdi zot travay. Pou mwan sa i tris. E anplis ki sa mon krwar ki i osi
enportan pour nou note ki poudir avan lafenn lannen pou annan pou
lavaler SR32 milyon travayer ki pou perdi zot lanplwa. Sa i en premye pwen ki mon trouv li i tris.
Mr Speaker letan mon regard SPDF e sa seksyon i tonm anba Wages & Salaries i annan en sonm
10 milyon e ankor ennfwa nou pa’n ganny dir in annan okenn salary
review ki’n ganny fer pou okenn group e pourtan i annan 10 milyon
ki tonm dan Salaries & Wages anba SPDF. E sa Mr Speaker letan ou
regard the original allocation dan bidze 2009 Salaries & Wages pour SPDF ti tonm 50 milyon e la avek sa
10 milyon i vedir ki efektivman i annan en logmantasyon 20% ki
vedir bann dimoun dan militer zot pe al ganny en logmantasyon 20% e mwan mon pa vwar li normal ki en
group li i pe ganny logmantasyon 20% me lot kote napa okenn lezot
departman dan gouvernman kot i annan okenn salary increase. E okontrer nou tann zis aziste isi,
aziste laba ensidswit e an plis ki sa ki dimoun pe aktyelman al perdi zot
travay. Mon krwar ki poudir en
keksoz koumsa i devret ganny
linked avek en major policy change e mon pa vwar li akseptab ki i vin zis
dan en supplementary appropriation san ki okenn reform. E la ankor enn fwa reform Mr Speaker ki ou ava
rapel byen Minis letan i ti pe prezant bidze lannen pase ti koz avek nou lo
reform ki ti pou arive dan SPDF e ziska aprezan i pa’n annan okenn statement lo size reform dan SPDF
sof ki la nou pe trouv en alokasyon
33
SR10 milyon ki pou al anba seksyon Wages & Salaries.
Mr Speaker letan mon’n ekout Onorab Potter, Onorab Pool zot in
servi sa mo sirplis bidzeter, mwan mon ti a kontan dir ankor enn fwa annou vin fran, annou vin direk e
annou fer en fason ki nou pa kasyet keksoz zis pour nou servi sa mo sirplis.
Nou ava rapel Mr Speaker ki 2an pase sa ki ti ganny dekrir
koman sirplis dan bidze sete transfer ki ti ganny fer from social security fund e apre Minis ti kapab
vini i dir avek nou zot in annan en sirplis. Mwan pou mwan mon pa
pou apel sa en keksoz reel, mon apel sa zis en draze ki met en bon gou dan labous me selman ofet i
totalman diferan. Mon krwar ki ozordi la kot nou ete fodre ki kote
mazoriter zot arete servi sa mo sirplis dan bidze ki pou dir sa bidze nou pou fini li avek en sirplis. Kwa
ki zot pe dekrir koman sirplis? Sirplis se sa €9 milyon ki World Bank fek donnen pour budget support? Sirplis se sa 10 milyon ki
Arab in donnen pour budget support? Sirplis i pou vin enpe sa
bann larzan ki pe gannyen avek IMF avek Linyon Eropeen? Ki tousala i direkteman annan pou fer avek
budget support. Se sa bann larzan ki pe rantre, e nou bezwen mazinen ki
poudir sa bann larzan pe rantre pou siport bidze parski zisteman lentansyon sete pou fer - la realite
sete avek sitiasyon aktyel bidze ti pou fini avek en gro defisit e alors si bidze pe fini avek en gro defisit e se
zis sa bann larzan extra mon krwar nou bezwen ankor ennfwa vin realis
e aret zis servi sa mo sirplis isi laba
konmsi pour donn lenpresyon ki poudir tou keksoz pe mars sitan
byen. Mr Speaker dan sa
supplementary ki nou pe ganny demande pou nou regarde i annan 2 sonm pour Health Services Agency. Sa premye sonm isi anler anba wages & salaries nou’n ganny dir ki
sa i pou al pou bann lapey pour bann progranm ensidswit, menm si
mon annan en bann kestyon lo la les sa dekote. Dezyenm bout ki tonm anba Goods & Services nou’n
ganny eksplike ki poudir sa i annan pou fer avek latizann, e tou sa bann
zafer, e Mr Speaker letan Onorab Ferrari ti koze ansanm avek Onorab Prea e zot ti dir ki vreman i montre
ki poudir gouvernman pa serye e ki gouvernman dan son planifikasyon i annan problenm, i annan serten
manm lot kote ki ti ronfle en pti git. Me annou regard en keksoz,
2008 bidze ti ganny prezante e letan bidze ti ganny prezante sete pour en sonm 123 milyon e letan nou ti fini
lannen pase, letan bidze ti ganny prezante ofet nou ti’n depans 123 milyon 353 roupi, e mwan mon
rapel byen letan bidze ti pe ganny prezante pour sa lannen letan nou ti
vwar ki poudir i annan en logmantasyon zis SR5 milyon dan bidze lasante nou ti poz en kestyon
parski roupi ti’n fek devalye, ti dir be regard sa, be si son consolidated position i pou tonm sa kantite, konmsi pour zis sa pti git be
kimanyer eski nou pou kapab peye pour bann latizann ki pe ogmante e zot ti dir i oke. La ozordi nou vini e
nou ganny dir sa zafer pa oke e ki nou bezwen plis larzan.
34
Nou konnen ki i ti pou bezwen plis larzan me selman ankor ennfwa
mwan mon trouv en sitiasyon enpe drol kot letan ozordi tou partou kote
pe koz lo sikse, pe koz lo ki manyer roupi in apresye, sa flotasyon roupi in en sikse, treasury bills in desann
pou vin zis 4%, 5% e tou, sa dekalaz sorti SR17 ki plizyer bann manm -
mon pa pou al dan detay lo la ki plizyer manm in vin lo la ki i sorti SR17 pou vin SR11 kot nou ti ava
ekspekte ki sa larzan ki nou’n bezwen anmwens pour nou aste bann dolar ki poudir tou sala ti ava
rantre e ti ava vin en sikse. Me sa ki nou vwar se pa sa, okontrer nou pe
ganny dir e tou sa ki mon pe koz lo la se bann keksoz ki nou aste an dolar e alors mon ti ava ekspekte ki
poudir nou ti ava pe fer bokou plis lekonomi olye pour nou pe depans
sa kantite ki nou pe koz lo la. Mwan pou mwan Mr Speaker
vreman sa ki nou pe ganny prezante
avek se bann keksoz, sa bann sonm la se bann keksoz ki napa nanryen ki devret unexpected me bann
keksoz ki devret dan bidze limenm ki ti’n devret pe ganny taken care of. E i vre Minister Lasante i dan problem. Mon konnen mwan par
egzanp letan ou koz ek bann dimoun konsernen Mnister Lasante, lanbilans supervisor ti bezwen pran
larzan dan son pos pour pey bennzin. Tou bann lanbilans, 2
semenn pase si nou ti annan en emergency nou ti pou dan en gro problenm, en emergency nou ti ava
tay partou pou pran larzan me selman ti napa en sel lanbilans ki
son fuel ladan dan son tenk ti par lao ¼. Alors i annan en vre
problenm. E si en minister la kot
nou ete lavey prezantasyon en lot bidze i a pe bezwen an total plis ki
SR30 milyon i montre ou ki poudir i annan en kantite problenm. E se sa
ki fer mwan poz kestyon parski o komansman sa lannen bann travayer minister lasante ti menm
ganny dir sa bann ki pa pran okenn sick leave zot non pou ganny mete
dan en lotri e premye pri pour en loto, eski konmsi sa sonm la i pou osi pou nobou ganny sa loto, parski
bann travayer lasante pe atann. I annan en kantite zot ki menm si zot ti enpe malad malad zot in vin
travay pour zot pa ganny okenn sick leave. E alors ki pou arive? Mon
krwar ki i annan en kantite sa bann zafer nou bezwen fer atansyon letan
nou zis promet. Mr Speaker letan Onorab Pool
in mansyonn pou Internal Affairs sa
sonm se pour sanz bann locks kot prizon. Konmsi i fer ou poz ou lekor
kestyon eski prizon was that bad ki poudir menm zot bann locks konmsi
prizonnyen ti’n pran kontrol ki zot bezwen al sanze? E apre sa en lot keksoz ki vreman sok mwan se letan
Onorab Pool i dir nou ki enpe sa larzan pou ganny servi pou bann
zafer lisyen ki zot annan laba anler. Konmsi i montre ou ki poudir sitiasyon in vreman deteryore, me
anmenmtan letan Onorab Pool pe dir sa, mwan kestyon ki mon poz mwan se ki’n arive avek Rex ki rapor
ti montre ki poudir Rex ti mord diferan parti prive dimoun, e ki
rapor human rights ti dir ki owner Rex ti devret ganny pourswiv parski aparaman i ti’n komet lofans.
Konsmi tousala…. i ladan wi, Onorab Larue, Rex i rantre ladan
akoz la nou pe fer en provizyon pou
35
donn Rex detrwa milyon e alors nou bezwen konnen si nou pe donn Rex
larzan pour li mord plis…
(Interruption)
MR SPEAKER
Order, order please, order. Lo kestyon larzan pour Dogs Unit Onorab Pool in koz lo la, i pe respond to that.
HON WAVEL RAMKALAWAN Mr Speaker so nou bezwen toultan
pe regard enpe sa bann keksoz ki parfwa i vin enpe ridikil.
Lo en lot kote Mr Speaker mon krwar ki letan mon pe regard sa bann sibvansyon e letan Onorab
Pool ankor enn wa in dir avek nou ki National Sports Council se pour li
ganny bann nouvo coaches etranze ki nou pe al pran. Mwan personnelman Mr Speaker mon’n
ariv en staz kot mon annan dout lo sa bann international coaches ki pe
vini. Foutbol vini, lot ale, lot retournen, Sesel i al zwe lakoup KOSAFA i ganny bate avek Comore,
Comore li mon krwar i 255enm dan lemon, nou nou sipoze meyer,
Comore i bat nou 3-0. En coach enternasyonal i vin fer interview i dir
avek ou li aswar i dormi me selman lo zournal Zimbabwe son zwer, lartik ki lo zournal se footballer
caught pants down. Mon krwar mwan in ler pou
nou arete zis anmenn zis sa bann coach enternasyonal ki nou krwar poudir i pou fer nou sepa ki gran
zafer parski mwan mon pa vwar okenn pli gran progre ki nou’n fer ki
letan nou ti annan nou bann coach Seselwa. Letan Msye Chaka avek
Jimmy Baker ti coach Nasyonal Sesel mon krwar in arive ziska
ganny meday lor dan Zwe de Zil, nou ti bat sa bann tim sorti
Tanzania, Kenya nou tou nou rapel byen ki manyer nou ti fer - letan bann Suketu Patel ensidswit - be
mwan mon krwar ki olye ki nou al depans en ta larzan pou nou al rod
international coaches pour vin isi e apre sa nou pa vwar tro gran rezilta, in ler pour nou komans met enpe
larzan pour invest dan nou bann Seselwa pourki nou ava annan zot
la e nou pa ava pe sinny bann gro gro kontra avek sa bann dimoun.
Mr Speaker sa Concessionary Credit Agency la, sa 7 milyon ki ankor ennfwa nou’n ganny dir i ava
ed bann zenn pour komans bann biznes ensidswit - ou konnen it’s too much a reminder of Yes Scheme kot bann zenn ti pou fer tou kalite keksoz, zot ti pou ganny en loan
ziska SR50 mil, e letan ou regarde ozordi laplipar sa bann loan anba
Yes Scheme ki ti en keksoz politik parey zot tou zot konnen parske
sete politisyen ki ti kapab fer referans, tousala mazorite sa bann sitiasyon sa bann larzan pa’n
zanmen ganny servi pour rezon ki zot ti ganny set up e ozordi la nou pe
al ankor lo 7 milyon e parfwa mon demande eski sa pa en lot endikasyon ki manyer larzan lepep
Seselwa i ganny servi pou fer politik pou en parti spesifik. Sa i en
kestyon ki mwan mon poz mon lekor letan mon vwar sa bann kalite keksoz ki la.
Menm parey letan Onorab Pierre in fer referans pli boner an
relasyon avek minister ledikasyon, mon krwar ki wi nou annan drwa
36
demann kestyon e minister ledikasyon la i pe al ganny li 3.5
milyon, e nou’n vwar bann lezot keksoz ki pe pase. E sa zafer Mr
Speaker sa labi ki Onorab Pierre in mansyonnen zafer Jj Spirit Foundation ki pe rantre dan lekol ki
teacher’s zot pe servi zot letan pour zot nobou fer serten progranm
ensidswit, mwan mon krwar ki sa bann kalite keksoz nou bezwen
koman en Lasanble e koman en pei nou bezwen regarde ennfwa pour tou kwa ki annan dan ledikasyon.
Nou konnen ki poudir i annan en ten politik deryer sa bann zafer be annou ennfwa pour tou tonm dakor.
Si nou pe koz lo desin en lalinny drwat annou pa bezwen kasyet
keksoz parski se sa bann zafer la ki apre sa zot pran bann resours ki nou bezwen pour nou fer avanse
nou ledikasyon. E mwan sa size ledikasyon i
enn ki mon met bokou lanfaz lo la
akoz ozordi mon vwar ki poudir o nivo primer e lo nivo segonder nou
pe kontinyelman perdi teacher’s, standar pe tonbe, nou menm nou ki ti al asiste konferans pour
lanniverser Central Bank nou ti antann sa zenn ki ti dir ki avek
reform ekonomik avek larzan ki’n tonbe zot in perdi teacher’s parski
sa larzan roupi letan ou’n met li an dolar in tonm ba. Zot menm zot zot ti pe ganny problenm avek bann liv,
pa mwan ki dir sa Mr Speaker bann zenn zot menm zot ki’n dir devan
gouverner Labank Santral. E alor letan nou kontinyen
kas bann kontour pour nou fer
rantre Jj Spirit Foundation senpleman akoz sa i ava ed en
serten parti politik ensidswit, mon
krwar ki nou bezwen desin en lalinny somewhere ki vreman i
enportan. Mr Speaker Air Seychelles in
annan en kantite keksoz in ganny dir lo la, me vreman e mwan mon konnen ki poudir dan sa Lasanble i
annan dimoun rezonnab, nou tou ki la nou rezonnab, e nou tou ki la nou
konn bokou plis ki nou pare pour nou dir. Mr Speaker pour mwan letan mon vwar Air Seychelles
pandan tou sa lanenn pe lwe en batiman SR400 mil, pres SR500 mil
par mwan i fer mon poz bokou kestyon. Nou tou nou’n koz lo the pride, nou airline e nou tou mon sir letan nou pe travel parfwa - mwan parfwa letan mon Langleter,
pozisyon in fact mon rapel detrwa semenn pase letan mon ti pe
anmenn mon garson liniversite, mon pe asize Trafalgar Square ti anviron
ler, parski mon konnen poudir Air Seychelles ti ariv Langleter 6er ler
Langleter dan Zedi, mon dir avek mon garson, mon dir avek li taler nou pou vwar Air Seychelles pase
parski tou bann avyon i pas lo Londres pour zot al Heathrow, en pti
git letan apre mon vwar Air Seychelles pase, you feel en serten
pride letan ou trouv ou national colours pe pase avek Air Seychelles
lo la. Me selman anmenmtan ki nou annan sa pride letan lo lot kote nou vwar serten keksoz ki pe arive.
Air Seychelles i devret annan li en zoli batiman dan lavil, mazin
ou Caravelle House letan zot soz, in kout zot mwens ki 10 milyon pour
zot konstrir, en zoli batiman parey Sriniva’s Complex ankor ennfwa in
kout li mwens ki 6 milyon, Trinity House 7 milyon, kot konmsi ou dir
37
be nou konmsi akoz ki en desizyon pou ou pey anviron 6 milyon letan
ou balans sa rent i tonm anviron 6 milyon annually, be eski nou pa ti’n
kapab fini ganny nou airline olye ki la pe lwe en bout anba
Independence House apre ki’n lwe kot Premier Building - se sa kalite
keksoz mon krwar ki nou tou ki la dan sa Lasanble koman bann manm ki responsab nou anvi vwar, me
selman ankor ennfwa, sa ki fer li pli pir se letan ou konnen pou lekel sa batiman ki Air Seychelles pe lwe. Se
sa ki fer nou poz serten kestyon Mr Speaker. E nou vwar ki poudir isi,
zot lo zot kote, parski zot ki pou vot sa ki la, zot zot pe vote pour donn larzan e letan ou balanse larzan i pe
al dan serten direksyon, e mwan mon krwar ki poudir sa pa normal,
e koman en Lasanble mon krwar ki nou bezwen pran sa bann keksoz oserye.
Me la i annan en lot keksoz ankor, dan sa size sa 30 milyon
mwan mon kapab dir avek zot, Msye Savy i pa vwar sa koman en loan li menm si lo la in met loan net lending e lot kote in dir ki sa i bezwen rann. Msye Savy CEO Air Seychelles i trouv sa 30 milyon koman capitalization of Air Seychelles by it’s owner which is the government, e li i pa vwar sa koman
en larzan ki i bezwen rann, i pe dir be Air Seychelles pou gouvernman
alors gouvernman i a pe bezwen met enpe kapital dan sa avyon, dan sa lakonpannyen e ki nou pe koz
lending. Mon krwar ki i ava enportan pou li vin kler sa parski i
annan en konfizyon lo sa bann zafer. E Mr Speaker letan ou balanse e mwan ankor ennfwa kot
parey mon’n dir pli boner nou tou ki la nou konn en kantite keksoz me
selman nou pa pare pou nou dir, nou pa pare pour nou koze nou
reste trankil. Mon regard bann etranze, mwan letan mon lo Air Seychelles mon koz avek bokou
bann cabin crew e zot osi tou zot koz avek bann cabin crew, nou tou nou
senpatiz avek sa bann cabin crew. La semenn pase i annan 4 zot in
ganny pouse. Zot in gannny pouse akoz en boutey labwason anplis. Letan ou koz ek bann cabin crew…
MR SPEAKER
I reste ou 3 minit.
HON WAVEL RAMKALAWAN
..tou sa bann zafer, nou konnen ki pe arive.
Be Mr Speaker letan en Seselwa ki ti ansarz bann cabin crew in deside pour li al etablir li
Lanmerik e letan pou swazir en lot dimoun pou ranplas li ou ganny en
etranze ki ti’n vin isi pou travay avek Air Seychelles lo kote catering,
li aprezan i annan tou sa bann manrmay ki’n annan sepa konbyen lannen leksperyans, li i pou pas par
lao tou sa bann Seselwa pour li ganny sa pozisyon. Eski sanmenm
sa ki letan nou pe koze nou dir donn Seselwa pozisyon. Mwan mon pa vwar sa mwan. Mr Speaker mwan
mon ava dir ou etranze ki ganny pli o lapey dan Sesel i travay dan Air Seychelles, sanmenm sa mon ti ava kontan ki sa lodit ki zot in fer, met li kler la, nou pou soke pour nou vwar
ki kantite tiket pour nanryen ki ganny monte desann, ki bann kalite
larzan ki ganny donnen avek bann
38
etranze. E ozordi Air Seychelles prezan i bezwen 30 milyon.
Mwan Mr Speaker mon ava dir ki letan Onorab Potter i dir pa
koz sa koman fait, i en fait, letan ou bezwen 30 milyon pou ou nobou fer ou lakonpannyen kontinyen marse i
apel ou lo fait. E letan Onorab Pool pour sa 30 milyon sa kantite keksoz
ki in dir avek nou pou al fer, sorry parski zis en en twin otter in fini
depas sa sonm. Mr Speaker mwan mon zis
demande ki nou vin pli serye e nou
adres - e mon krwar ki poudir nou Lasanble antye pou bezwen vin pli serye e si nou anvi vreman vin en
vre partner dan sa bann reform ekonomik ki nou pei pe pas ladan
fodre pa zis ki nou vini nou dir nou dakor, nou soz ensidswit e apre ou tande ki poudir Chairman FPAC i pa
ti vote letan nou ti pe pas lalwa direksyon Board, nou ti vwar li i ale
apre letan i ti dan meeting i dir li i ti walk out. Be pa walk out, debout la,
dir non. Nou pou zis walk out nou pou kasyet. Mon krwar Mr Speaker
nou bezwen vin pli fran e si nou pa vin pli fran sa pei ki nou tou nou kontan, sa pei ki apel Sesel pou
koul anba nou tou ki la. Parey nou dir toultan Mr speaker avek sa mo
mon a terminen.
MR SPEAKER
Termin la.
HON WAVEL RAMKALAWAN
Mon ava zis dir en fraz, mon ava dir Mr Speaker si nou anvi vwar nou pei
avanse, si nou anvi tou sa bann keksoz i tonm annord, annou vin responsab, e annou dir sa ki fodre
dir. Mersi bokou.
HON MARIE-ANTOINETTE ROSE Mr Speaker depi bomaten in annan
bokou keksoz ki’n ganny dir lo sa bidze siplemanter ki devan nou, e en
keksoz enteresan ki’n ganny dir ki Onorab Bernard Georges i dir nou i vwar devan li en kantite dimoun
brav avek figir brav pou vot lo sa bidze siplemanter.
Msye Speaker in en weekend
enteresan e mwan mon krwar ler mon get lo kote lopozisyon mon
vwar detrwa zonm ki pe fer krwar zot brav apre en weekend enteresan
e ki pe vin fer nou krwar ki parey Onorab Pierre in dir ki zot ki pe vin form prosen gouvernman.
MR SPEAKER I bann remark ki ganny fer, prosen
gouvernman, Onorab Pierre, proceed la lo sa. Bann remark ki zot fer apre
zot reponn kanmarad politicking in the National Assembly. Proceed
Onorab Rose.
HON MARIE-ANTOINETTE ROSE
Msye Speaker labaz sa bidze siplemanter i zisteman en sirplis ki
gouvernman in fer, IMF i ti dir sa 2 Sanmdi pase. I napa nanryen pou fer avek larzan ki gouvernman pe
gannyen anba sa extended fund facility akoz IMF osi ti eksplike ki sa
larzan ki gouvernman pe gannyen anba sa extended fund facility pe al
direkteman dan rezerv labank Santral. So labaz sa bidze siplemanter ki devan nou i zisteman
akoz gouvernman i santi e IMF osi i siport sa ki nou kapab ozordi fer
enpe plis depans pour zisteman soutenir sa menm reform ekonomik ki nou ti antre ladan an Zanvye. E i
annan 5 gran pwen prensipal akoz
39
nou bezwen ozordi retrouv nou avek en trwazyenm bidze siplemanter,
zanmen in deza arive dan listwar Sesel sa, zanmen nou Lasanble in
asize pandan 1an e vot 3 fwa lo en bidze. I fer premye fwa ki nou fer li e nou pe fer li dan en lannen reform,
nou pe fer li dan en lannen kot in annan en kantite reform. E i annan sa 5 pwen prensipal ki mon pou koz
lo la Msye Speaker, e sa se reazisteman nou lekonomi. Nou
bezwen larzan pou reaziste nou lekonomi enn. Nou bezwen ler nou reaziste nou lekonomi nou pe osi
reaziste bann sa ki nou apel structural adjustment i annan bann
striktir gouvernman ki pe sanze dan sekter piblik dan bann lenstitisyon ki nou annan, dan zidisyer,
lezislativ, medya eksetera ki sa osi pe arive anmenmtan ki nou
lekonomi pe sanze. Nou bezwen anmenmtan ki sa
pe arive nou bezwen fer sir ki the
economies oil, i annan loksizenn ki ganny mete dan serten sekter
pourki lekonomi i kontinyen fonksyonnen sansan sa osi pa pou anmenn sikse pour sa reform. Nou
bezwen protez sa ki nou apel bann core industries. Nou annan tourism related avek Air Seychelles, nou annan fight against piracy, nou
annan Seychelles Agricultural Agency, nou bezwen fer sir ki sa
bann core industries bomaten in in annan koze lo offshore me sa bann
core industries i bezwen kontinyen fonksyonnen anmenmtan ki nou dan lannen reform. E nou bezwen
pa bliye, nou bezwen kontinyen annan sipor pour devlopman.
Tou le semenn dan sa Lasanble nou vini, nou demann isi
nou demann laba, pei i bezwen kontinyen progrese malgre reform. E
ler mon get bidze SPTC ke PUC i reflekte en kantite sipor ki nou
bezwen pour devlopman. Msye Speaker mon pou pas
an detay lo sa bann pwen. Premye
pwen se sa supplementary estimate ki devan nou; ler nou ti al dan
reform ankor Onorab Georges ti dir, ‘Msye Speaker nou pe al dan reform ozordi, nou pe al enpe into the
unknown e mon krwar he was right, i annan en kantite dimoun in dakor
ek li nou ti pe al enpe into the unknown nou ti annan en bidze
devan nou fine, nou ti annan en plan devan nou me lekel ki ti kapab prevwar ki ozordi dolar ti pou asiz lo
SR10? Lekel ki ti pou’n kapab prevwar sa 9 mwan plitar nou pa ti
pou’n kapab prevwar sa, IMF pa ti pe kapab prevwar sa. I annan en kantite keksoz ki nou ti’n planifye
pou fer me nou pa ti kapab prevwar akoz zisteman i ti lannen reform, i ti
en lannen kot dolar, ero ek liv sterlen ti pe monte desann, i ti en lannen kot Novanm lannen pase
nou tou nou ti pe asize enserten e ti annan bokou diskisyon lo ki pou arive 2009.
So si nou vwar nou avek 3 bidze siplemanter devan nou se ki
mon krwar gouvernman ozordi in santi sekous nou lekonomi, i santi kantite nou lekonomi i kapab
abzorbe e i pe reaziste nou bidze, nou espere ki in any normal year sa
pa arive me this year has not been a normal year, i pa’n en lannen
normal pour nou lekonmi e pour mwan sa i rezon prensipal akoz nou vwar nou avek 3 bidze siplemanter.
E parey mon’n dir zanmen in arive.
40
Be akote sa reform ekonomik in annan en reform fondamantal ki’n
arive dan pei. Sak fwa ki nou Lasanble nou vot lo serten desizyon
ki’n ganny pran pour pei nou bezwen mazinen i annan en kou ki al avek e si nou pe demande ki
serten keksoz i ganny fer la, kantite fwa nou dir Msye Speaker demen nou oule vwar sa ganny fer, i annan
en bidze ki al avek e nou’n vwar restriktirasyon, nou’n vwar bann
bills ki’n pase dan Lasanble ki’n etalbir serten lenstitisyon ki nou bezwen siporte akoz i form parti sa
reform ki pei pe pas ladan. So premye pwen se ki wi
nou’n annan 3 bidze siplemanter akoz zisteman it has been an
abnormal year, in annan en premye lannen reform ki nou’n pas ladan e nou’n bezwen reaziste along the way.
Dezyenm pwen Msye Speaker
in annan en kantite devlopman dan bann lenstitisyon. Par egzanp isi dan Lasanble nou’n atak en kantite
legal affairs, nou’n atak en kantite travay biro Attorney General, i
annan bill ki nou’n dir nou pa pou travay lo la, nou pa pe vot la akoz i
annan fot ladan. Me sa lenstitisyon ler nou dan Lasanble nou met presyon lo biro Attorney General pou
fer byen son travay, ki nou ekspekte, i bezwen en sipor
finansyel, i bezwen komans travay li, i bezwen komans aziste li aranz li zisteman akoz bann presyon ki nou
nou pe met lo zot pou fer sir zot travay byen.
In annan Internal Affairs ki’n ganny koz lo la, en kantite fwa nou’n vini la in annan P & Q in
annan kestyon enportan regarding
strengthening of the prison system. Me si i vre nou’n admet nou menm
nou koman bann manm Lasanble ki wi, i annan en problenm avek
prizon, prizonnyen in sove, prizonnyen in al fer isi, in al fer laba deor, si nou nou’n admet sa koman
bann manm Lasanble be ozordi wi nou bezwen brav Onorab, nou
bezwen brav pou nou dir nou bezwen strengthen the prison system e donn li sa finansman ki i bezwen
pou aranze. Nou’n admet in annan en fot, Nou pa pe dir ti parfe avan
nou, nou pe dir nou’n rekonnet in annan en problenm e ozordi nou bezwen fer sir ki nou donn sa prizon
sipor finansyel ki i merite. Departman Zidisyer in annan
en kantite lager isi dan sa Lasanble,
nou’n dezagree en kantite lo Zidisyer me en keksoz ki nou agree lo la se ki
Zidisyer i bezwen bouze, i bezwen al a’n avan. E si nou pe demann sa, i annan en nouvo Sef Ziz la ki pe met
an plas serten travay, nou bezwen donn li sa sipor ki i bezwen ek son
staff ek son lenstitisyon pour li kapab devlope. Eski nou esper Zanvye 2010 la ki nou dan en
lannen kot nou’n fer sirplis over and above sa ki nou ti ekspekte. Nou
bidze i allow nou pou fer sa depans, i pa vedir nou pe depans an fou me i
vedir i en depans ki nou kapab fer la ozordi zisteman akoz nou’n annan en sirplis over and above sa ki nou
ti ekspekte. E le menm mon krwar i aplike
pour National Assembly Secretariat, mon pa’n tann personn koz lo la me mon krwar akoz nou dan Lasanble
ozordi nou santi zistifikasyon pour sa bidze, nou konpran kote nou
lenstitisyon pe ale me mon krwar le
41
menm i aplike pour lezot lenstitisyon ki pe demann enpe
larzan anplis. Msye Speaker trwazyenm
pwen ki sa bidze pe anmennen se met enpe loksizenn dan lekonomi. Enpe letan pase ti annan en manm
lo kote lopozisyon ki ti dir si nou touf lekonomi i osi i pou collapse, nou pe tir en kantite roupi dan lekonomi e si nou touf li, si nou touf sekter biznes par egzanp i pou osi
collapse. Ozordi i annan en kantite dimoun ki’n al lo depar volonter ki
pe dir ou be mon bezwen en pti loan pour mwan komans mon prop biznes e sa boug pe espere li, i pe
esper son loan avek Concessionary Credit Agency pour li ale, pour li al
komans fer son travay, pour li anploy de dimoun e pour li bouze, e
sanmenm sa loksizenn ki nou bezwen dan lekonomi pour li kontinyen fonksyonnen. Nou pa pe
get zis reform as reform me i annan en kantite partener ki travay
ansanm ki tou sa bann keksoz i bezwen ariv ansanm. Reform i pa zis en antite dan limenm, i annan
diferan elemen ki bezwen travay ansanm.
Ministry of Employment pe fer
en kantite demars pou fer sir ki nou met dimoun dan lanplwa e nou
realize ki i annan en bon shift ozordi dan lanplwa, i annan shift form
employment tou self employment e nou nou bezwen ankouraz sa e
atraver sa bidze la and yes next year nou bezwen donn sa bann dimoun sipor. Mon vwar en STB Marketing Fund par egzanp but the tourism industry has to function akoz i form
labaz sa lekonomi. Si nou pa kontinyen market Sesel koman en
destinasyon e plis la avek the threat of piracy on our shores but the tourism industry - touris ki vini ki anmenn sa dolar ki nou ozordi nou
pe dir wi nou annan larzan dan labank, nou bezwen kontinyen fer sir ki sa bann core industries i
kontinyen fonksyonnen. Msye Speaker in annan koze
lo Air Seychelles nou bezwen rekonnet ki wi, Air Seychelles i nou
National Airlines. Ozordi Air Seychelles i anmenn 60% viziter dan
pei savedir i bezwen kontinyen. Mon krwar lo tou le de kote nou dakor avek sa ki Air Seychelles i bezwen
kontinyen fonksyonnen sirtou avek en decrease ki nou pe prevwar dan
cruise ship, mon konnen cruise ship season in ouver la e i annan en
decrease ki pou annan dan cruise ship avek the threat of piracy me Air Seychelles i bezwen fonksyonnen e nou nou bezwen siport Air Seychelles.
Msye Speaker mon krwar nou bezwen rekonnet travay ki staff Air Seychelles in fer. I annan en kantite travayer dan Air Seychelles ki travay
tre dir pour siport sa avyon e wi nou tou nou fyer, me selman mon siport
gouvernman ki sa larzan ki gouvernman pe avans atraver Air Seychelles i bezwen vin avek
kondisyon, i pa kapab vin san kondisyon. I bezwen annan
kondisyon, i bezwen annan proper monitoring e i bezwen annan
localization of en kantite post dan Air Seychelles. I annan en kantite
zenn e pour zot lenformasyon i annan 4 zenn ki fek fini la Desanm ki pou al fini zot young leaders program zot tou le 4 zot travay dan Air Seychelles. Mon krwar in annan
42
investment ki’n ganny fer dan kantite zenn profesyonnel dan Sesel
ki’n pare pou pran en kantite post enportan dan Air Seychelles e mwan
mon siport sa, mon siport bann staff Air Seychelles ki travay dir, mon
siport nou national airline e pli enportan ankor mon krwar nou
bezwen siport bann profesyonnel Seselwa, bann zenn Seselwa ki’n pare pou pran en kantite post enportan an Air Seychelles e mon siport desizyon gouvernman pou
met kondisyon avek Air Seychelles la ki zot bezwen sa larzan.
Msye Speaker, Onorab Ferrari in demande ki sa reform i annan pour sa tantin anler dan Rochon
oubyen dan Corgat Estate, ki sa bidze i annan pou the average
Seselwa. Ki Seselwa deor ki pe ekout mpi i ekspekte dan sa reform. Be i annan en kantite akoz direkteman e
endirekteman i pou benefisye avek sa trwazyenm vole bidze. Public Sector Reform Pogram, i annan en kantite dimoun ozordi ki wi i annan
mirmirasyon me i annan dimoun ki quite happy ki pour ganny transfer anba serten progranm spesifik e
sorti dan gouvernman. E sa bann dimoun ler le 31 Desanm i arive zot
pe ekspekte ganny zot larzan zot Msye Speaker. E bidze 2010 pa pe al donn zot sa larzan. Zot ekspekte
ganny zot larzan le 31 Desanm e zot pou vin kot nou tou si zot pa
gannyen. So sa madanm ki pou ganny
afekte avek the Public Sector Reform Program i pe al ganny son larzan le 31 Desanm. Health Services Agency nou tou nou konnen ki, wi nou bezwen kontinyen donn Lasante
bidze ki zot bezwen, nou bezwen
donn lasante larzan pour zot kontinyen. Sa madanm ki bezwen
latizann tansyon anler dan Rochon li, ler i ariv kot lopital i bezwen
kontinyen ganny son latizann e nou bezwen kontinyen siport li. I devret annan pli bon fason pou manage
bidze gouvernman. Mon dakor be parey mon’n dir in en lannen reform
sa, in en lannen difisil lot tou dimoun kot nou’n rode ki manyer pour reaziste bidze.
Msye Speaker Seychelles agricultural agency, mon krwar nou
bezwen siport The Seychelles Agricultural Agency akoz next time ki
SNP i deside mont Baie Lazare i bezwen kapab dir avek sa bann planter laba ki zot in siport sa bidze
pou Seychelles Agricultural Agency akoz sa i sa bidze ki pe sirport zot.
Nou pa al gete si zis i annan delo ki’n desann ki PUC in fer serten travay me nou bezwen osi kapab dir
zot dan zot figir ki wi there was a budget for them and we have supported the budget.
Msye Speaker i annan Landscape and Waste Management, i annan Department of Legal Affairs parey mon’n dir and Department of Judiciary tou sa bann departman Seselwa pou benefisye direkteman
avek sa bidze. Msye Speaker sekyenm pwen dan sa bidze se sipor pou
devlopman. En lekonomi i pa fonksyonn litousel, i fonksyonn lo
labaz devlopman e nou bezwen kontinyen annan devlopman. Detrwa semenn pase isi dan sa
Lasanble nou’n annan en gro deba lo si pou konstrir en lot lenstitisyon pou bann dimoun ki marse dan
semen, nou’n annan en gro deba isi
43
dan sa Lasanble, basically nou’n demann gouvernman pou annan
plis larzan pour sa bann dimoun e fer en lakaz pou zot, en landrwa
pou zot reste, e nou’n annan en gro deba. Be devlopman, devlopman sosyal, devlopman ekonomik pei i
bezwen kontinyen menm si nou dan en reform napa nanryen ki arete.
SPTC i bezwen roule li e si nou’n ekout public meetings, ki piblik in dir lepep in koze zot in dir zot merit
annan en meyer servis bis, ok, e in annan serten sanzman ki’n arive
dan SPTC, nou bezwen donn SPTC en serten larzan pou annan en meyer servis bis.
PUC - toulezour nou vini nou vin demann kestyon dan Lasanble, kant tiyo pou ganny mete eksetera.
Nou bezwen ozordi pa akoz in annan keksoz, wi, mon dakor i annan
keksoz ki’n arive dan lepase nou bezwen kestyonnen, mon aksepte sa me today, ozordi nou bezwen fer sir
ki PUC i bezwen kontinyen fonksyonnen li, lalimyer dimoun i
bezwen kontinyen gannyen, bann lezot servis delo dimoun i bezwen kontinyen gannyen.
Devlopman i pa’n arete sa lannen reform. Devlopman i bezwen
kontinyen, so vwala enpe bann pwen ki mon krwar i enportan ki dimoun i konpran ki sa reform i pa
zis lo limenm, sa reform i pa zis moneter e fiskal me sa reform i dan
son antyerte e i kouver tou bann laspe enportan ki pe arive dan nou pei.
Msye Speaker, i annan en kantite koze lo IMF e de Sanmdi pase Onorab Ferrari ti demann IMF
si i siport sa bidze e bomaten Onorab Pool in dir wi, IMF i onboard
avek Sesel dan sa bidze siplemanter, e Onorab Ferrari, in dir, ‘non, non
IMF ki’n anmar lanmen gouvernman’. Si IMF in anmar nou
lanmen eski IMF in dir nou anmenn sa 3zyenm bidze siplemanter? Si IMF ti pe dir nou ki pou fer, eski
IMF ki’n dir nou wi, fors nou fer en 3zyenm bidze siplemanter, sa i en kestyon ki mon anvi demande.
E mwan mon anvi konnen ki pozisyon SNP lo IMF, detrwa fwa zot
dir ou konnen nou siport IMF, enn ler nou dezagree at IMF, nou kontan IMF, IMF in dir nou siport lekonmi,
be SNP ki i panse lo IMF li, dir nou akoz mon krwar i enportan ler
sakfwa zot koz lo bann bidze, ozordi nou annan kestyon lo IMF lo sa bidze, mon krwar i enportan pou
SNP vini vin dir nou ki zot panse lo IMF. Eski zot dakor, zot dakor i
Sesel, zot dakor eski IMF pe dir gouvernman ki pou fer, eski zot dakor ki zot zot ti pou dir IMF ki
pou fer, zot pa ankor vin kler lo sa kestyon IMF e mon krwar i enportan once and for all zot vin kler e zot dir
nou e nou pou kontinyen demann zot sa kestyon ziska ler zot dir nou
ki zot pozisyon avek IMF. Msye Speaker, mon osi
konnen ki SNP i panse lo public
sector reform. Mon kwar i enportan ki SNP i annan detrwa pozisyon
kler, zot pa kapab yer zot dir nou sa, avantyer zot dir nou sa, mon asire
pou bidze zot pou vin sant nou en lot sanson. Ki SNP i anvi dan public sector reform mon’n ekout Onorab
Ramkalawan, i dir i annan dimoun pe al ganny pouse, me SNP for such a long time in dir fodre nou annan en gouvernman pli lean, fodre
gouvernman i sorti dan bann serten
44
fonksyon ki i ti pe fer. E ler gouvernman i fer sa i dir
gouvernman in vol zot lide, enn e dezyenm i dir sa menm lide ki
gouvernman in vole pe fer dimoun martir akoz zot pe al ganny pouse dan gouvernman, non, non in ler
pou arete sa bann kalite tourn an ron la, dir nou egzakteman ki zot zot panse lo public sector reform e nou’n
koz lo brav e mon krwar in ler pou lopozisyon vin enpe pli brav ki sa, e
dir nou egzakteman ki zot panse lo public sector reform.
E finalman Msye Speaker mon krwar i enportan ki SNP i dir nou ki zot panse lo reform. I enportan ki
SNP i donn son pozisyon lo reform, i ek Seselwa oubyen non lo reform akoz mwan mon rapel sa lepok
lannen pase SNP pa ti oule tann nonm reform, reform ti en monst
nou ti pe fer dimoun martir. Bomaten Onorab Ferrari in dir non IMF in dir zot sirport reform, zot
onboard avek reform. Zot bezwen annan en pozisyon kler, en parti
politik i pa kapab ozordi i annan en pozisyon, ozordi i annan en lot pozisyon, konmdir Onorab Georges
ozordi zot pli sosyalis ki nou, yer zot ti kapitalis, apredmen zot ti liberal
mon krwar i enportan ki zot dir nou tre kler.
Msye Speaker dernyen pwen
ki mon krwar pep Seselwa i merit rekonnet se ki ankor ennfwa pozisyon ki lopozisiyon in pran depi
bomaten i kler ki sa kote latab in tousel dan sa reform, nou’n tousel
depi okomansman. In annan koze ki’n ganny dir, in annan serten vot ki’n ganny fer me in pa’n al tout
olong semen, sakfwa in annan bidze pour nou vot lo la nou’n enpe tousel
e mon krwar i enportan pou pep
Seselwa note sa. Nou’n tousel e ozordi osi nou tousel dan sa reform.
E pandan 1an in annan en kantite desizyon brav ki sa gouvernman in
pran, sa parti in pran. In annan en kantite desizyon enpopiler ki nou’n pran, in annan en kantite bashing
ki nou’n gannyen me ozordi nou konnen ki sa desizyon ki nou ti pran
1an pase was the right one i pe anmenn rezilta, nou’n fer li nou tousel e ankor ennfwa avek sa
bidze, nou ava al ek li nou tousel. Mersi Msye Speaker.
MR SPEAKER Onorab Potter right of reply
HON MARIE-LOUISE POTTER
Msye Speaker i annan en proverb ki toultan nou tande i flot, flote tanzantan ki dir ki en leopard
zanmen i sanz son pwa, son spots. Mon krwar ozordi nou’n vwar sa
leopard ankor ennfwa avek sa menm spots dan Lasanble lo deba bidze siplemanter..
(Interruption)
MR SPEAKER Order Onorab, order. Li ki annan
laparol proceed.
HON MARIE-LOUISE POTTER Msye Speaker, sa twazyenm bidze siplemanter ki nou pe debat e ki lot
kote pe lager avek depi bomaten i form parti sa refrom ki nou pei pe
antreprann depi 1 an pase e sa menm latitid ki zot pe pran lo sa twazyenm bidze siplemanter ozordi i
limenm li sa menm latitid ki zot in touzour annan fas a sa reform.
Menm si Msye Speaker, avek IMF
45
dan meetIing zot fer krwar ki zot pe siport reform, ki zot pe back bann
mezir, ki zot pe anpes dimoun vin lo semen eksetera me la dan sa
Lasanble nou tann tou le kontrer, deor dan zot bann meeting nou tann tou le kontrer e dan zot bann papye
nou tann tou lekontrer. Msye Speaker laverite ki IMF
pa konnen se ki lopozisyon in touzour kont e in touzour boycott sa
reform. Me sa ki pe arive la 1an apre, lefe ki sa reform menm apre 50an bidze siplemanter ki nou
kapab anmenn dan sa Lasanble, menm avek sa, lefe ki reform pe abourtir, lefe ki reform pe prodwir
bon rezilta lefe ki Sesel i lo bon semen. Ki nou tande la? La zot sot
deor zot dir zot ki ti siport reform se gras a zot, zot ki pe set direksyon.
Msye Speaker, si lopozisyon
pa kapab siport en bidze siplemanter ki form parti en reform
ekonomik, ki pe prodwir rezilta e sirplis, ki pa nou ki dir, sif ki dir - ki pe fer progre, ki pa nou ki dir
kominote enternasyonal ki dir, lasante reform pa nou ki pe diagnose se nou bann partener
enternasyonal, se kominote enternasyonal ki pe siport nou. E si
ozordi reform, nou pe reisi. Nou pa pe reisir avek siport lopozisyon me nou pe reisi malgre lopozisyon in
boycott sa reform, e se sa mesarz ki nou fodre nou pas avek kominote
enternasyonal e ki nou pas avek tou Seselwa dan tou kwen nou distrik, akoz manyer nou vwar zafer pe ete
la bann la pe grenp lo ledo progre reform e zot pe dir zot ki pe set direksyon.
Msye Speaker, wi sa lannen nou bidze, bidze 2009 pou
overperform par en primary surplus 14.4% e sa i against en targeted
surplus much lower ki nou ti’n prevwar, ki nou ti’n dir pou 11%.
Lala realite nou sitiasyon bidzeter ozordi, lala background against which nou pe amenn en twazyenm bidze siplmanter e lala laverite dan
sa zafer. Napa nanryen pour nou kasyet, i kler, sif pa koz lalang.
Msye Speaker kestyon in
ganny demande akoz en bidze siplemanter mwens ki en mwan avan lafen lannen kot nou pe al pas
en nouvo bidze, zisteman sa bidze siplemanter i anlinny avek sa nouvo
direksyon, sa nouvo fason fer keksoz ki sa reform pe adrese, sa nouvo Sesel ki nou pe sey kree
malgre nou pa pe ganny siport lopozisyon, malgre lopozisyon pe
boycott e malgre zot boycott nou pou reisi, e nou napa dout lo la e nou pou ganny sa prosen eleksyon akoz
nou pou reisi avek sa reform. Msye Speaker, zisteman i
anlinny avek sa nouvo direksyon ki nou’n antreprann pou nou annmenn plis transparans dan
bann zafer gouvernman, nou’n koz bokou lo latransparans sa dernyen 15an. Bomaten nou’n tann koz en
kantite lo la zisteman nou pe anmenn en bidze siplemanter menm
en mwan, ti a kapab menm en zour avan nou pas lo bidze akoz nou anvi fini sa lannen avek transparans
dan kimanyer finans gouvernman in ganny antreprann pandan sa
lannen 2009. Nou anvi ki Lasanble i ganny sans pou annan plis scrutiny, pou li kapab vwar, lala lala
sif, lala lakantite ki pe ganny demande. Onorab Pool, in asize en
demi ertan bomaten in donn nou
46
tou detay, annefe i pa ti tro oblize donn tou sa detay me in donnen
akoz, nou anvi latransparans, nou aniv ki Lasanble i kapab scrutinize
sa ki pe pase dan depans gouvernman. Akoz en bidze siplemanter mwens ki en mwan
avan bidze 2010 Msye Speaker? Ankor anlinny avek disiplin bidzeter
ki nou oule etablir, ki nou oule mentenir dan bann depans gouvernman, anlinny avek sa rol
oversight ki nou Lasanble i devret zwe, i kapab zwe e i pou bezwen zwe
dan bann depans bidzeter gouvernman alavenir.
Lala direksyon ki Sesel pe
pran, lala nouvo direksyon ki reform pe anmennen, lala lasante, tranzanksyon bidzeter gouvernman
ki nou oule met deva nou Lasanble. Msye Speaker, bokou in
ganny dir, in annan kestyon dan variasyon dan to lesanz par rapor ek bidze. Nou’n tann en kantite teori lo
la. Msye Speaker, lannen pase Prezidan Michel ti anons sa reform,
ti pran le 31 Oktob e i ti pran lefe le 1 Novanm. Le 1 Novanm ki bann mezir flot roupi ti ganny anonse, me
les mwan dir zot ki bidze 2009 par bann minister ti’n fini ganny soumet avek Finans depi Septanm, Out,
Zilyet. La ozordi koman mon pe koze la, bidze nou Lasanble in fini ganny
soumet avek minister. Ozordi koman mon pe koze la bidze tou minister e departman in fini ganny
soumet, e demen si i ariv kek maler ki to lesanz i sorti 11 roupi e i vin 15
roupi, se nou menm nou ki pou vin dan Lasanble avek en bidze siplemanter an Mars pou nou kapab
vin aziste zot bann depans par rapor avek to lesanz. Vwala rezon akoz Onorab Pool in dir ki dan serten
minister sa bann larzan i neseser pou kapab aziste to lesanz e annefe
dan en rezim kot ou pe flot ou roupi, dan en rezim marse lib ki zot ti
krwar bokou ladan, la mon’n tande zot in vin sosyalis me zot ti krwar ladan, dan en rezim to lesanz ki
fluctuate de zour an zour Msye Speaker i preski enposib pour ou
kapab koz lo sa planifikasyon pure, sa planifikasyon parey i egziste dan bann bloke sovyetik ki ozordi zot
oule vin re-anmenn sa avek nou. Msye Speaker i pa pou
etonnen ki bidze siplemanter pou dezorme vin en pratik kouran dan nou Lasanble, i pa pou etonan i
pou annan ankor bidze siplemanter, e i byen, in neseser ki nou pep i konpran tre byen akoz nou pou
bezwen annan bidze siplemanter, menm bann pei kot to lesanz i fixed
zot koz lo lakantite bidze siplemanter ki nou pe anmennen si in en bad planning, move
planifikasyon, move enzestyon fiskal eksetera. Msye Speaker, langleter
zot annan bidze siplemanter mon krwar tou le 3 mwan, pou sak sezon. I annan summer estimate, winter estimate, autumn estimate, Christmas estimate. Be laba konmsi
i normal laba, laba i ok i annan transparans, i annan planifikasyon i
annan disiplin, zis nou isi ki nou napa sa.
Mr Speaker, what a mind set? Msye Speaker, kestyon in ganny leve lo ownership sa progranm, e ki sa
progranm sa bann bidze ki nou pe met devan Lasanble pa pe tous sa
madanm Corgat Estate, oubyen Les Mamelles oubyen Beau Vallon. Ownership sa progranm i dan
reaksyon ki lepep Seselwa in montre
47
fas a sa progranm e la ankor pa nou ki pe dir ki lepep in own sa
progranm, se lepep limenm - dan sa 25 distrik kot Prezidan Michel in
pase avek son gouvernman pou al eksplik reform ki zot pa’n oule vin donn en koutmen, zot pa’n oule
siporte. Se atraver sa bann rankont ki lepep in montre zot ownership,
zot konpreansyon dan sa reform, pa neseser pa nou ki pe dir sa, nou pe reflekte en santiman, en
deklarasyon ki’n ganny fer dan sa 25 distrik.
Msye Speaker, azisteman saler, sa osi nou’n koz bokou lo la, dan bidze ki pe vini sa size pou
ganny adrese, e i pou ganny adrese along side lezot mezir, lezot lalwa
pou annan reform dan tax tou sa la pou annan lenplikasyon lo saler lo real income, ogmantasyon in real -
benefis Seselwa in real terms. Toulezour nou vwar avek besman,
avek apresiasyon dan valer roupi, pri marsandiz pe desann. Sa osi i en benefis ki pe ganny pase pa zis avek
sekter gouvernman ki pou benefisye avek en logmantasyon saler me i pe
ganny pase avek tou Seselwa. Nenport azisteman saler ki
pou annan nou pou bezwen fer sir
ki i pa favoriz zis sekter gouvernman akoz mazinen ozordi i annan en
minorite popilasyon travayer ki dan sekter gouverman, ki nou fer avek sa mazorite ki dan sekter prive. Zot
menm zot zot konnen ki dan lepase nou’ n donn ogmantasyon saler dan sekter gouvernman me sekter prive,
byen a zot konesans e menm bann konpani ki siport zot byen, in refize
swiv legzanp gouvernman. Savoyaz fotespere dan bidze 2010 nou ava annan nou en formil ogmant saler ki
tou Seselwa i ava benefisye direkteman ou endirekteman la nou
ava pe fer fairness dan sa size logmantasyon saler.
Kestyon in ganny demande lo sibvansyon si nou pa ti’n dir nou’n fini ek sibvansyon, wi nou ti dir
nou’n fini avek sibvansyon pou bann konpani paraetatik, komersyal
me nou pou touzou bezwen sibvansyonn serten lotorite, bann lotorite regilatwar, serten komisyon,
serten konsey ki ava ganny etablir ki annan pou fer avek devlopman pei, byennet sosyal, planifikasyon
lenerzi, komisyon medya, tou sa la i pa bann entity komersyal e se nou, e
se gouvernman, e se Lasanble ki pou bezwen siport zot fonksyonnman.
Msye Speaker, kestyon in ganny demande lo akfer nou ankor
vwar tax exemption. Msye Speaker eski vreman nou krwar koman en Lasanble nou pa pou bezwen donn
tax exemption pou bann kategori, pou bann sekter ki nou menm nou
isi dan sa Lasanble nou’n fek vot lalwa lo la, enpe letan pase nou ti vot lalwa lo zafer egzanpsyon dan sa
Lasanble bann kategori, nou menm nou nou ti agree ki nou pou allow
egzanpsyon lo bann kategori ki ava ganny fer pibliye dan SI parey MNA,
zot menm zot detrwa zot pe mars dan bann loto avek duty exemption.
Zot nepli krwar ladan, dir,
eski zot in nepli krwar ki nou devret exempt duty par egzanp lo bann
donasyon ki nou gannyen, bann lanbilans ki nou gannyen. Eski zot krwar nou devret annan tax
exemption lo bann aktivite imaniter, aktivite parey rotary club ler zot
donn en loto koman en pri, si zot pa
48
krwar ladan, dir nou, fer kler kwa ki zot pa dakor me pa vin koz konmsi
nou ti dir nou pou abolir exemption la nou pe anmenn exemption. Msye
Speaker charity begins at home. Msye Speaker, menm si nou’n
dir napa nanryen dan sa bidze pou bann dimoun ordiner, pou bann dimoun Corgat Estate me o menm
moman nou rekonnet ki nou annan problenm latizann kot lopital, nou
annan problenm fuel ki’n fini, nou annan bann serten mank ki nou bezwen konble dan bann Minister.
Se zisteman par boykontan sa bidze siplemanter pa pou ede sa madanm
Corgat Estate ler i al lopital i pa ganny latizan. Si vreman nou krwar dan sa welfare sa madanm Corgat
Estate, ler nou anmenn bidze siplemanter pou donn ankor
40milyon minister lasante nou devret pe lev tou lede nou lanmen pou vot an faver, me pa vin koz kont
sa bidze me anmenmtan koz lo non welfare ek byennet sa madanm
Corgat Estate. Msye Speaker, Air Seychelles,
bokou in ganny dir lo Air Seychelles.
Si vreman nou tou, e prensipalman lopozisyon i siport Air Seychelles
parey zot in dir, annou dezorme tir politik dan Air Seychelles, annou
dekouraz politik dan Air Seychelles akoz i annan en konsey ki petet nou devret adopte, se ki politik ek
biznes airline pa mix. I annan en kantite legzanp kot i annan en
kantite airline ki politik in detri zot. Msye Speaker si nou anvi siport Air
Seychelles, annou aret ekrir bann lartik malisye.
Air Seychelles i pa zis en
company en airline, i en sekter tre delika pou zwe avek. Kan nou pibliy
en lartik lo front page a’n Angle pou lemonn antye konnen e nou met en
gro portre Air Seychelles ek sa gro logo ki nou defann, ki nou kontan e
nou dir preparing for a crash. Ki mesaz nou pe anvoy pou sa
lakonpannyen Msye Speaker. E kan nou pibliy bann lartik parey i kree panic, i kree panic pou sa 811 staff ki nou’n koz lo la parmi 96% Seselwa. I kree panic pou bann
dimoun ki abitye travel Air Seychelles e i anfons sa menm airline, ki nou menm nou nou pe
profess love, oubyen defans for. Msye Speaker annou arete silvouple
sa bann kalite double standards, si vreman nou kontan Air Seychelles,
annou aret ekrir mansonz lo Air Seychelles, annou ransenny nou
enpe pli byen lo vre realite Air Seychelles, son bann vre defi, son bann vre problenm e petet bann vre
lennmi Air Seychelles. Msye Speaker, kan nou dir e
mon krwar serten zot in repete la bomaten ki Air Seychelles pe lwe en
batiman 100 ekek mil, sepa 6 milyon par an, avek en propriyeter ki parante avek en ozofisye oubyen
avek CEO oubyen avek Chairman Air Seychelles.
(Interruption)
MR SPEAKER
Order, order.
HON POTTER Msye speaker sa i fo. Msye Speaker nou tou nou konnen sa i fo, napa
nanryen pou fer, propriyeter batiman ki Air Seychelles pe lwe,
napa nanryen pou fer avek fanmir okenn, ozofisye, okenn Chairman Air Seychelles. Pa akoz sa konpani i
49
own by en bann Shah, i vedir ki sa i menm Shah ki parante avek
Chairman Air Seychelles. Mon krwar nou tou nou konnen i annan
en bilyon endyen, i annan en bilyon dimoun avek sinyatir endyen e mon
pa krwar si tou sa bann dimoun ki sinny Shah i fanmir. Annou get nou figures correct annou pa fer sa bann
alegasyon, (Interruption)
MR SPEAKER
Order. Non but you said ler nou get avek ki i parante, you said something to that effect. Proceed..
HON POTTER
Mr Speaker e les mwan dir ozordi kategorikman ki napa nanryen pou fer avek rent, ki Air Seychelles pe
peye pou batiman Creole Spirit, avek fanmiy okenn ozofisye ou Chairman
Air Seychelles ozordi e si i annan dimoun ki krwar ki sa ki pe arive i
pa korek Msye Speaker, vin devan e prouv otherwise.
Si nou kontan Air Seychelles annou pa donn lanmen condone oubyen soutir serten move pratik ki malerezman serten minorite travayer Air Seychelles i angaz zot
ladan. Nou’n tann dir taler, ki staff i ganny pouse, pou en boutey bwar,
pou sesi pou sela, Msye Speaker i annan two sides to every story si i annan en rezolisyon, nou Lasanble i
bezwen fer pou lannen 2010 la koman nou reform pe aboutir annou
aprann ransenny nou lo bann dosye avan ler nou fer bann deklarasyon. Msye Speaker si en staff ki
Sali repitasyon Air Seychelles, i kas bann kod kondwit Air Seychelles, i
fer keksoz ki i pa devret fer dan Air
Seychelles, i anmenn keksoz ki pa devret anmennen dan Air
Seychelles, e si sanmenm staff lopozisyon i portre li koman en ero,
koman en viktim, si samenm sa direksyon ki SNP pe set pou Air Seychelles e pour Sesel, Senyer sov
nou pei. Msye Speaker, nou tou nou
dakor ki Air Seychelles i bezwen revwar son stratezi pou permet li
kapab cope avek nouvo realite ekonomik ki nou ladan. Wi i korek, Air Seychelles osi i en viktim
konpetisyon, i en viktim open air access me Air Seychelles i bezwen
rekalibre li pour li kapab fer fas avek sa nouvo realite e se sa sipor
ki nou Lasanble pe donnen avek sa lending 30 milyon roupi. Nou’n dir, Lonorab Pool in dir
ki gouvernman i okouran ki Air Seychelles i bezwen al dan en nouvo
direksyon e se pou sa rezon, Minis Faure in anonse lo medya ki en
strategic assessment pou ganny fer lo Air Seychelles ki ava deside si pou
annan, ki kalite laform i pou pran, nou’n tann bokou kritik lo si CEO i bezwen limenm li Chairman. Sa
strategic assessment i ava dir nou si en lakonpani parey Air Seychelles,
avek sa groser turnover, avek sa kantite responsabilite ki i annan, si
wi i devret annan en CEO ki anmenmtan e osi en Executive Chairman e oubyen i ava dir nou si
nou devret annan 3 oubyen 1 oubyen 2, sa assessment i ava dir
nou ki kalite amelyorasyon nou bezwen fer lo nivo Air Seychelles,
depi management an desandan e sa assessIment i ava dir nou ki rol
oubyen ki nouvo rol ki Air
50
Seychelles i merit assume dan sa nouvo lanvironnman ekonomik.
Alor Msye Speaker, mon a fer en dernyen lapel avek lopozisyon -
annou tir politik dan Air Seychelles akoz sa i pa pou defann - i pa pou fer sa ki lopozisyon i fer nou krwar i
fer se i defann e pou siport Air Seychelles, sa pou detri Air Seychelles. E annou dekouraz, sa malez, sa boubou politik pran root dan Air Seychelles. Msye Speaker mon’n dir dan
mon prezantasyon ki sa bidze siplemanter i a’n ord avek reform ki nou pe fer, i lo bon semen, i dan bon
direksyon e i pe ganny fer against a background kot nou’n achieve nou
target pou sa lannen, nou pou fer pli byen ki antisipe e sa in ganny
rekonnet par pa zis nou me kominote enternasyonal ki pe siport nou dan sa demars.
Alor mon a demann kote nou Lasanble ki siport reform, ki krwar dan progre ki nou pe fer, ki anvi
Sesel i avans pli devan pou vot an faver sa mosyon. Mersi bokou.
MR SPEAKER In ariv ler pour nou vote, tou bann
ki anfaver. Okenn ki kont. Mosyon in pase hopefully semenn prosenn
nou ava pran son Bill. Dezyenm mosyon. Onorab Wilby Lucas, 10 minit pou ase pou ou move mosyon.
15 minit. Ok nou ava pran break ziska 4er mwen 10.
(Break)
HON WILBY LUCAS Mr Speaker, sa konsep proteksyon
byen i pas avek zenerasyon lezitim i pa selman kontyen dan nou lalwa
me osi form parti nou kiltir ki’n ganny pratike byen, byen lontan
menm avan ki nou kod sivil ti vin an viger 33an pase.
Mr Speaker lalwa ki gouvern sa konsep letritans oubyen siksesyon i trouve dan nou kod sivil
aparti lartik 718 ziska lartik 814 vedir i annan 96 lartik ki koz lo kalifikasyon pou en dimoun erite an
term relasyon e osi lafason ki lapartaz oubyen distribisyon bann
byen i ganny fer parmi bann zeritye. 33an son legzistans nou santi ki lamandman i neseser dan nou kod
sivil pou kapab adres serten lenzistis akoz bann provizyon ki
egziste i selman donn proteksyon bann koup ki’n marye e zanfan lezitim. Savedir en koup ki’n marye
lalwa i fer provizyon ki manyer zot byen pou ganny distribye apre lanmor e sa i osi aplik pou zot
zanfan. Sepandan, en koup ki pe viv andeor maryaz zot bezwen fer
provizyon dan en testaman avan lanmor ki manyer zot byen pou ganny distribye e si sa papa pa’n
rekonnet son zanfan, sa zanfan pa erit nanryen ki ti pou son papa selman si le neseser i ganny fer avan
lanmor dan en testaman. Mr Speaker, mosyon pe
demande ki lalwa leta sivil i fer provizyon pou deklarasyon nesans i ganny revize avek bi entrodwir bann
provizyon pli spesifik, pou evite ki nesans i kapab kontinyen ganny
deklare lo sinnyatir en lot dimoun ki pa vreman papa sa zanfan oubyen san son konsantman.
Msye Speaker mon konmans mon lentervansyon avek sa konsep leritans akoz sa mosyon pe zisteman
dir si ou pa kalifye koman en vre zeritye ou pa kapab erite. De lot kote
51
si ou kalifye pou erite sa
prosedir ki egziste pou protez ou drwa leritans pa sipoze pe kree bann
posibilite kot en zanfan i kapab ganny dezeritye senpleman par lafot son paran. Msye Speaker lalwa ki
demande ki tou nesans i bezwen ganny deklare pandan en dele letan 30 zour i trouve dan nou Civil Status Act ki premye fwa ti ganny entrodwir le 22 Avril 1893 avek
plizyer lamannman konsekitiv e dernyen lamannman ti lannen
2000. Mon’n note sepandan ki’n napa okenn regilasyon ki’n ganny fer pou donn plis lefikasite son
lenplimantasyon sa lalwa. Seksyon 31 i fer li mandatwar
pou nesans en zanfan ganny deklare
padan en peryod 30 zour apre nesesan. Si sa pa ganny fer, sa
paran i bezwen al rod en lord sorti kot en ziz lakour siprenm ki a otoriz zofisye ansarz leta sivil pou
anrezistre sa nesans andeor sa letan normal, ki vedir zofisye leta sivil
napa okenn diskresyon me i pa ganny drwa anrezistre en nesans ki’n depas 30 zour.
Seksyon 32 li i determinen lekel ki kapab fer deklarasyon avek zofisye leta sivil pou anrezistre
nesans en zanfan. Sa i papa ek manman, ansanm e si sa papa i
enkoni sa manman i fer sa deklarasyon litousel oubyen par en zofisye medikal pli presizeman en
dokter, oubyen en fanm sarz. Mr Speaker mon’n vwar en kantite
defayans avek konteni seksyon 32 menm si parti konsern sa mosyon in ganny adrese anba seksyon 35 ki
dir menm ler deklarasyon en zanfan ilezitim pe fer sa zofisye leta sivil pa ganny drwa met non sa papa lo
sertifika nesans dan labsans sa papa, oubyen san son konsantman,
malgre seksyon 32 i met enpe laklerte pou bann zanfan ki pa
lezitim. Me problenm i reste avek bann nesans kot paran ki’n marye me zot in separe me zot pa ankor
divorse. Anba lartik 312 Kod Sivil i dir si en zanfan i ne dan maryaz, kot napa divors alor papa sa zanfan i
prezimen sa msye marye ziska ler i kapab etablir otreman. La i pa kler
Mr Speaker ki manyer zofisye leta sivil i adres sa bann tel ka kot en manman i kapab servi sinnyatir son
msye marye pou deklare en zanfan ki papa i en lot dimoun. Mr Speaker,
en tel sitiasyon a mon’n avi i annan plizyer konsekans;
Premyerman lo en pwennvi
morel i pa byen pou kasyet en zanfan lidantite son vre papa;
Dezyenmman i pa osi byen
pou anpes en papa donn siport e lafeksyon son prop zanfan e anpes li osi desarz
son responsabilite papa;
Twazyenmman par lerer kelken en zanfan pa pe kapab
erit sa ki i merite;
Katriyenmman en tel sitiasyon
i kapab permet en zafan erit sa ki i pa merite anmenmtan
redwir par lezot zeritye legal.
Ozordi nou pe vwar pa mal ka devan tribinal lafanmir kot bann papa pe konteste zot stati koman
papa sa zanfan, petet 2 zan plitar ki zot in fer la dekouvert, me tribinal in fini deklwar zot koman reputed
father. Pou zot kapab regle sa
52
sitiasyon zot bezwen al devan lakour siprenm dan en prose ki nou appel
désaveu de paternité, byensir i pou enplik DNA test.
Mr Speaker pou benefis konsomater sa mosyon i annan diferan form kot en zanfan i kapab
ganny rekonnet par son papa, sa i kapab ganny fer ler nesans sa
zanfan pe ganny deklare, kot non papa i reklekte lo sa birth certificate
menm si sa zanfan i ganny sinyatir sa manman.
Dezyenmman sa i osi kapab
ganny fer kot sa zanfan i ganny sinyatir papa e sa i reflekter lo sa son birth certificate, en lot form pou
rekonnet en zanfan set atraver en dokiman noter oubyen deklarayon
devan en ziz ou mazistra anlinny avek lartik 334 kod sivil, sa i kapab ganny fer nenport ki laz sa zanfan i
ete menm ler in vin en adilt. Sa 3 prosedir ki mon’n
monsyonen i kalifye en zanfan pou li erite sa ki ti pour son papa. En zanfan ki’n ganny legalman adopte
Mr Speaker i osi kalifye pou li erit byen son paran adoptif ensi ki byen son paran biolozik. Sepandan ler
tribinal lafanmir i deklar en papa ki pa’n rekonnet son piti konman
reputed father anba Children’ Act sa zanfan i selman kalifye pou
resevwar metenans avek sa papa me i pa en zerite e kapab erite ziska ler ki sa manman i fer bann prosedir
devan lakour siprenm pour sa zanfan ganny deklare koman en zeritye dan en prose ki nou apel
trace de paternité. Mr Speaker, lakantite ka kot
sertifika nesans pa pe reflekte vre lidantite papa mon napa statistik me par natir mon profesyon
souvannfwa mon fer fas avek sa problenm. Mon asire ki lezot manm
Lasanble i kapab partaz en tel leksperyans.
Mon annan avek mwan en sample sa bann ka ki mon a servi li koman en case study;
Mon annan en zenn fiy ki son manman in mor e son papa osi in
mor. Son manman ti marye avek en msye ki pa papa sa zenn fiy. Dan sa enn ka, sa zenn fiy ti konnen son
vre papa e zot in frekante. Ozordi sa fiy pe ganny bokou difikilte pou li
kapab reklanm en kare later lo sa later ki son vre papa in kit deryer pou 2 rezon;
premyerman i a pe servi sinyatir msye marye son
manman e lo son sertifika nesans, non son papa se sa msye ki ti marye avek son
manman;
dezyenmman lartik 340 dan Kod Sivil i preskrir ki pandan
en peryod 1an apre lanmor son papa i permet li kapab anmenn en petisyon devan
lakour siprenm pou rod en deklarasyon konmkwa li i
zanfan sa vre papa ki’n mor e fer li vin en zeritye.
Lefe ki i annan plis ki 1an depi ler ki son vre papa in mor alors i pa kalifye pou li anmenn en tel
petisyon. Lalwa pa ofer li okenn lezot posibilite me la i pou bezwen al
negosye avek bann lezot zeritye kot i kapab reisir e i kapab pa reisir. sa ki pli enteresan Mr Speaker avek sa
ka, se ki son pli gran ser ki menm manman e menm papa avek li, li
son birth certificate i annord. A
53
serten pwen, serten keksoz in al mal dan deklarasyon.
Sa size ki mosyon pe adrese mon rekonnet ki i enn ki sansib e
osi delika kot nou pe dir bann madanm devwal serten sekre ki petet ti’n ganny agree pa pou
devwale. Me nou koman parlmanter ler bann sitiasyon parey i anmenn dan nou latansyon nou osi annan
en lobligasyon pou sey rod solisyon pou adres sa lenzistis e osi pou
defann drwa sa katogori zanfan ki zot paran pa pe pran zot responsabilite. Mwan osi rekonnet
ki anmenn lamannman dan lalwa li menm i pa sifi pou rezourd sa
problenm me plito i demann sa ledikasyon e sa lobligasyon moral i reste avek sa bann tel paran pou
donn zot zanfan sa ki zot merite. Mr Speaker la mon a fer enn
de rekomandasyon avek bi amenn
parti solisyon pou sa problenm. En regilasyon i devret ganny
fer anba Civil Status Act, e entrodwir avek bann prosedir kler e defini ki manyer en paran i prezant zot kot
lofis leta sivil, pou fer deklarasyon e lanrezistreman nesans zot zanfan.
Prosedir pou paran ki’n marye e paran ki pa’n marye i devret parey. I pa sifi pou en madanm prezant en
sertifika maryaz koman dokiman ki son msye marye ki papa sa zanfan, tou le 2 i bezwen prezan. Mr
Speaker provizyon seksyon 32 i bezwen ganny ranforsi kot en zonm
ki pe rekonnet son zanfan i bezwen vin ansanm avek sa manman si non i bezwen soumet en dokiman ki’n
prepare par en noter oubyen en avoka kot sa msye in sinyen e in
donn son lotorizasyon. Dan ka kot en deklarasyon in ganny fer in bad faith avek bi pou kasyet lidantite sa
vre papa sa deklarasyon i devret ganny plitar deklare koman null and void.
Mr Speaker mon’n osi note ki
seksyon 30 i osi fer provizyon pou ou nullify en tel deklarasyon me la osi nou bezwen propoz en
lamandman, en lamandman dan seksyon 31 ki a permet Sef zofisye
leta sivil pou servi son diskresyon pou li anrezistre en nesans apre sa peryod 30 zour si sa paran i satisfer
sa zofisye leta sivil ki sa retar i pa’n ganny koze par ekspre. Me si i
annan neglizans lo lapar paran, alor zot pou bezwen al ankour parey lalwa pe aktyelman demande.
Nou osi krwar ki en peryod 1 an koman dele letan pou en adil anmenn en petisyon devan lakour
siprenm pou etablir lidantite son vre papa, apre son lanmor i tro kourt.
Nou propoze ki en peryod 5an i rezonnab.
Mr Speaker mon ti a kontan
ganny kontribisyon e sizesyon lezot manm an sipor pou sa mosyon, I beg to move. Mersi.
MR SPEAKER
Okenn ki segonn mosyon.
HON BERNARD ADONIS Mon segonde Mr Speaker, mon ava entervenir plitar.
MR SPEAKER
Lekel ki pou entervenir? Onorab Derjacques.
HON ANTONY DERJACQUES Mr Speaker mon’n ekout avek latansyon mon koleg Avoka Onorab
Wilby Lucas. Dan komansman mon le dir ler sa mosyon in demann ki
nou entrodwir bann provizyon pli
54
spesifik pou evite ki nesans i kapab gannyen kontinyen ganny deklare lo
sinyatir en lot dimoun ki pa vreman papa sa zanfan oubyen san son
konsantman, ennler i difisil pour nou fer bann spekilasyon avan ki nou vin dan Lasanble pour nou
ekout mover mosyon, pour nou konnen egzakteman ki i ti pe size.
La at least mon’n ganny 2 son bann rekonmandasyon ki in dir;
(i) pou entrodwir bann clear guidelines, bann gidans lo
anrezistreman apre,
(ii) lo anrezistre bann zanfan natirel savedir andeor maryaz pou li annan lotorite par son
papa, son vre papa apre
(iii) in demann ki i devret annan
bann seksyon ki penalize okenn bann fo deklarasyon ek
bann obligasyon osi kot civil status i kapab nullify bann fo
deklarasyon. Msye Speaker la keksoz i enn
pti pe pli kler pou mwan. Msye Speaker bann lareg lo kote e ki mannyer bann rules pou anrezistre
bann deklarasyon i anba Cap 34 seksyon 24 ziska…
(Technical problem)
….abstain akoz ler mon get sa bann regilasyon e mon get lalwa mon
vwar ki i annan lalwa ki kouver sa bann sizesyon ki Onorab in point out e mon ava sey montre sa bann seksyon avek Lasanble. Alor mon pou zis abstain akoz mon annan tou
respe pou en koleg e mon partaz son
konsern ki i annan en kantite bann ka ki vin ankour e i annan en
kantite bann dimoun osi ki pa vin ankour selman zot viv avek sa bann
problenm zis akoz zot krwar zot napa akse avek lakour.
Mon oule dir avek sa bann
dimoun ki annan sa bann problenm ki zot pe tenir en non pou en dimoun ki pa zot vre papa ouswa zot
oule ganny non zot vre papa, aprezan ki pou al ankour ou kapab
ale free si ou fer en laplikasyon anba legal aid. Tou dimoun i annan sa
drwa konstitisyonnel si i pa kapab afford pou li al kot rezistra e fer en laplikasyon si ou anvi en
deklarasyon pou rectify your name, ouswa pou aveu ou vre papa,
désaveu si non sa papa i ganny vre papa - e divors ou pa devret reste
dan divors si ou’n separe ou pe komit adilter ou al rod legal aid. Alors mon pe sey dir ki nou sistenm
zidisyer se ki si ou oule fer sa bann act i pa neseser ki ou annan SR10
mil, SR20 mil dan ou pos, si ou al kot Supreme Court ou apply i fasil
konmela ganny Legal Aid. Alor mon premye pwen se access to the court i free isi Sesel. Mr Speaker ler mon get alor bann regilasyon ki mover mosyon i
demande anba son rekomandasyon limero enn, clear guidelines, mon
vwar seksyon 24. Seksyon 24 i dir ki ler ou fer en deklarasyon ou
bezwen donn tou non, ou surname, profesyon, rezidans, tou bann dimoun ki ganny mete dan sa
deklarasyon - si manman, si papa, si temwen e si zanfan savedir ou
bezwen met tou son non, son surname, son profesyon ek son residence.
55
Mr Speaker 25 i koz ki sa zofisye pa pou met anplis akoz i
bezwen met zis sa ki relevan, sa se pou protez bann dimoun ki fer
zanfan an deor maryaz, sa i pou protez bann papa ki fer bann zanfan natirel, ilezitim akoz zot kekfwa
krwar ki sa i pou ariv en stigma lo zot non e nou konnen ki i annan en
kantite zonm marye ki fer zanfan an deor, alor i donn zot sa proteksyon e i donn proteksyon ki menm sa
zofisye menm si i ganny tande ouswa sa manman i dir li ki vre papa i Msye soz ki in marye avek lot
Madanm soz sa zofisye pa kapab mete san konsantman sa zonm ki’n
marye. Sa i protez sa zonm ankor ennfwa.
26 li i koz lo tou bann dimoun
ki pa vini i devret ganny reprezante par en azan e sa azan i devret
annan en papye ki’n ganny fer devan en noter. Alor si ou overseas, si ou lo avyon Air Seychelles, si ou
malad ou kapab anvoy ou koleg avek en dokiman noter.
I bezwen annan temwen seksyon 27. Sa zofisye i bezwen lir tou bann keksoz ki in rikorde avek
sa bann dimoun ki’n vini i devret dir zot kwa ki in met dan record.
Savedir I fer en klersi tou sa ki’n ganny rikorde, I re-lir avek ou pou fer sir ki ou konpran kwa ki’n ganny
anrezistre dan sa dokiman. Sa i enportan akoz en kantite dimoun ler
zot ganny zanfan zot dir ki papa ouswa manman ti sou ti pe fete e ler in al anba olye ekrir ou non mete
Desaubin i al met Desaubine ouswa olye Hoareau avek en ‘oa’ i met Haoreau avek ‘ao’, i fer en kantite
fot. I annan zanfan ki annan en non, en zanfan Noel avek ‘l’ en
garson Noel avek ‘lle’. Alor en Noel
garson avek ‘lle’ i pa kontan alor i bezwen vin kot avoka. Alor nou
ganny en kantite sa bann rectification of the record, alor sa
zofisye i devret fer sir ki i annan sa 2 temwen, i mandatwar, i annan sa dimoun ki vin donn lenformasyon i
swa manman, papa ouswa i en azan avek en dokiman authenticated ki
savedir en dokiman avek en noter apre sa zofisye i oblize pou li re-lir avek sa bann dimoun kwa ki in
rikorde Mr Speaker. Mr Speaker i annan bann
regilasyon lo bann act ki’n ganny ekrir an deor pei sa I kouver pou bann nesans an deor e I annan
bann act osi lo kote sa bann anrezistreman I kapab ganny cancel ouswa parey zot dir voided ler I annan discrepancy, variance in any description provided in case of dispute the identity of the parties be established. Alors sa I osi kouver lo
dezyenm rekomandasyon noun tous en pti git la kote kot nou kapab
rektifye ouswa nullify enn de bann deklarasyon.
Lo sa dezyenm rekomandasyon mon osi point out anba lartik seksyon 113 kot si ou fer
okenn false declaration ouswa en false statement koman en temwen,
ouswa koman enn bann dimoun ki’n vin devan zofisye civil status sa i
en criminal offense. Savedir sa in fini catered for menm si Onorab
zisteman kekfwa I pa al ase lwen mon pa konnen me selman i devret osi refer avek seksyon 113 e gete
kote ki ou kapab nullify apre ou kapab osi komet en lofans kriminel
kot ou fer false declaration. Mr Speaker sa monn adres lo
bann guidelines. Prezan Onorab in
56
osi koz lo quote, dan en maryaz en manman, akoz nou pe koz lo bann
manman la in ganny en zanfan natirel pa avek son msye marye e ki
i arive se ki i oblize still akoz sa prezanpsyon anba the civil code kot i
dir nenport zanfan ki ne dan maryaz i prezimen lezitim alor i bezwen ganny non sa zonm ki’n marye ek
son manman. Onorab i dir ki sa i mal. Me nou bezwen al bokou pli
lwen ki sa. Lalwa ki’n la depi letan Romen sa i annan plis ki 5 mil an e in kodifye anba Napoleon apre in
adopte 1893 parey en koleg in vreman byen dir, lalwa I la pou li prezerv sa maryaz, I la pou li prezerv
moralite dan en pei I pa oule ki bann zanfan ki ganny ne dan
wedlock i kapab zis akoz manman i desann avek son 2 temwen, akoz i bezwen anmenn still 2 temwen ek
son sertifika, i vini i dir ki sa zanfan i en batar. I oule ki nou prezerv
maryaz, i oule ki nou tou ler nou fer zanfan nou deklare ki dan wedlock i
en zanfan lezitim. Akoz? Akoz enn, nou’n fer en kontra, fanm ek zonm in fer en kontra ler in marye e de
nou annan en lobligasyon Statutory anba Civil Status Act, apre trwa,
nou’n al legliz e nou’n dir nou avoue devan Bondye ki nou pou prezerv sa maryaz. E lafanmiy i fondasyon en
sosyete e dan tou lalwa e dan tou konvansyon enternasyonal ki Sesel in sinnyen lo zanfan paregzanp
mon’n fek ganny lenvitasyon pou le 20 Novanm 9er, nou tou nou pou al
kot legliz St Paul Cathedra,l nou pou la pou nou unite to celebrate the 20th Anniversary of the Convention on the rights of a child. I drwa e lentere paramount lalwa i dir,
sanmenm mon dir li an angle
paramount importance ki sak zanfan i ganny tou son drwa pou li lezitim
kot i posib, born in wedlock kot i posib e osi inherit byen son papa
legal dan wedlock. Ki lalwa in deside? Lalwa in
deside ki i meyer ki tou zanfan ki ne tan ki manman ek papa pa ankor divorse ki tou sa bann zanfan i
ganny regarde koman bann zanfan lezitim. Si manman i anvi kontan
en lot zonm e pa son mari parey mon’n dir i fasil, ou al rod legal aid ou divorse, lalwa i permet sa, ou
konmet en lofans kont Bondye, wi akoz ou pe al divorse, selman lalwa i
permet ou. Savedir sa dezyenm problenm sa zanfan natirel ki Onorab in site ki’n ne dan maryaz
me selman i en natural child, ilezitim, pe rod son byen, son
manman ti annan responsabilite - son manman ler i ti konnen ki in fini separe avek son papa ki i pe al
komit adilter i ti devret pran son lentere a ker, i ti devret divorse apre
al devan en noter e fer sa zonm rekonnet li dan en dokiman noter, la i pou inherit tou byen son vre papa e
i pou ganny non son vre papa. Alor mwan mon blanm sa manman pou
problenm ki sa zanfan ki Onorab in site pour tou son bann problenm la.
Akoz lalwa i demande ki si
prezan ou pe al fer en ka devan Supreme Court ou bezwen fer li en
aveu pandan 1an depi ler sa papa in mor pou ou al rod ou vre papa e pou ou rod ou vre non e pou al rod ou
inheritance. I 1an akoz ou bezwen pran
kont si i annan bann lezot zanfan. Propriyete i pa kapab reste dan en fason sezi, imobil pou forever i
bezwen annan en lareg. Parey si ou
57
pe al met en case kont leta, ou annan zis 6 mwan akoz gouvernman
i bezwen bouze li. I pa kapab esper ou 5an pou ou met en case kont
gouvernman, si ou pa mete dan 6 mwan anba Public Protections Act ou
fini tou ou drwa. Alor i menm parey, en zanfan i bezwen vit, i donn li 1an.
Apre anba lareg preskripsyon si ou pa’n fer sa travay pandan 1an
e ou annan en rezon valid, swa ou ti en miner, swa ou ti overseas, ou kapab still plede ki lakour i kapab
gete akoz i ava les ou fer sa aksyon apre 1an. Me selman i pa pou donn
ou en gran dele. I pou donn ou within a reasonable time after one year e mon dir zot, e mon repete
ankor, tousala ou kapab al rod legal aid pou ou kapab ganny sa
avoka ki kapab fer li. Mr Speaker alor mwan ki mon
pe sey dir, mon pe sey dir ki sa
lalwa in la e sa bann seksyon in la pandan plis ki 4 mil an e lafanmiy
in la koman premye unit ki’n fer nou sorti zannimo pou vin dimoun. Se
ler nou’n kapab regard en fanm koman nou fanm permanan, nou bann zanfan koman nou
lobligasyon, lanmenm la kot nou’n al fer harvesting, planting, collecting, nou’n aret zis viv apar, zis fer sex, taye fanm fer pou ou, zonm fer pou li. Nou’n komanse koman premye
unit dan en nespes maryaz e koman en unit nou’n grandi pou vin bann
sosyete. Si sa unit pa ganny prezerve Mr Speaker sanmenm sa ki
pou detri en sosyete. Malerezman dan dernyen case
murder ki mon ti fer, mon ti
demann enn bann temwen ki ti lakle, ki ti witness ki ti vwar sa
murder in brackets pe arive. E nou ti demann li akoz in kit lekol 14an, i
ti ankor annan zis 16an li, aprezan in admet ki i en dimoun ki depi ler i
annan 8an i lo eroin, in vreman koz lo akoz in vin en kriminel, akoz ki i dan en sitiasyon kot i été la - 14an i
bwar tou le swar, i pran eroin, i fimen e nou ti vwar ankour ki
vreman napa en papa, napa en manman e napa en marriage. Apre nou demann li, dan lekol ki
pourantanz, Ziz Renaud ki ti demann li, ki poursantaz manrmay
English River ki pran drog parey ou e ki bwar e ki fimen. I dir 70% Mr Speaker e sa i dan court proceedings, 70% zanfan Seselwa English River i pran drugs. Prezan
nou’n demann li konbyen ki pran hard drugs, konbyen ki pran soft drugs parey kanabis in dir kanabis apepre 30%, konbyen madanm, fiy, konbyen garson. I dir Mr Speaker
50% fiy, 50% garson. Alor i alarman e sosyal i konn sa byen, Mont
Royale i konn sa byen e nou tou ki travay ankour Onorab Andre, Onorab Georges, Onorab Lucas tou
lezour bomaten apremidi nou fer fas avek sa bann problenm. Annefe i
nou profesyon pou nou sey deal avek sa bann fanmiy ki’n kase. Sanmenm ki enportan ki nou
prezerv lafanmiy e nou ankouraz Seselwa pou prezerv sa maryaz
legal. I pou sa rezon ki mon pa pou
kapab sey dilute lalwa e rod bann lot
regilasyon ki pou permet madanm pli fasilman al anrezistre zanfan lo
en lot zonm konmsi nou pe ankouraz adilter Mr Speaker e nou pe ankouraz ki bann zanfan, bann
ki’n ne dan maryaz, bann ki’n ne an
58
deor maryaz i annan bann diferan non, bann diferan papa. I kapab
annan bann break down of the family pli fasil prezan olye nou gard
li. Zonm ki’n marye avek son fanm si i oule kontan son fanm i ava dir oke sa i mon… kimanyer i dir? ‘Dile
nido… pou..’ whatever i a gard sa zanfan pou li e i ava donn li son
inheritance dan maryaz Mr Speaker. Mr Speaker alor lo pwennvi
legal, lo pwennvi moral e pwennvi ki mon krwar ki nou tou a ker nou krwar nou tou dan nou leker nou
krwar ki lafanmiy i devret ganny prezerve ant tout rekonisyon i
annan en problenm isi Sesel e sa problenm in vin akoz legzistans nou sosyete.
Nou sosyete in komans koman en sosyete lesklav e bann ki ti sorti Lafrik ti bokou fasil pou
bann ki sorti Lerop sorti avek zot, i anvoy zonm travay dan bwa tir
kannel e anmas koko, deryer ledo madanm pe dormi avek sa ki sef e sa in kontinyen arive partou Sesel.
Nou enn bann sel pei civil code ki menm nou sey prezerv sa bann
zanfan ilezitim dan zot inheritance akoz nou nou annan sa problenm spesifik. Isi Sesel en zanfan ilezitim
i kapab fer en petitisyon ankour pou li ganny rekonnet koman papa sa
zonm ki son vre papa ki’n mor e apre i kapab ganny 50% son inheritance ki i ti’n kapab gannyen
si i ti en zanfan lezitim. I kapab menm challenge bann will ek
testaman ki sa papa ki pa son vre papa in kit deryer e sa i spesifik pou Sesel akoz si ou lir tou nou bann liv
listwar ti annan en kantite adilter an deor maryaz, sex, eksplwatasyon
bann madanm isi Sesel e sanmenm
nou’n ganny bann tit ‘Eden Island, The Paradise’ tousala i annan son
konotasyon seksyel Mr Speaker. Alor ler nou get nou listwar
kot tou larelizyon pe sey prezerv lafanmiy e nou lobligasyon koman bann manm Lasanble se prezerv
lafanmiy, Mr Speaker finalman alors mon pou zis dir, mon pou abstain
avek tou respe utmost ki mon annan pou mon koleg, my … friend,
Onorab Lucas. Mersi Mr Speaker. HON BERNARD ADONIS
Mr Speaker mosyon ki devan nou Lasanble prezante par Onorab
Lucas ki pe demande ki lalwa leta sivil ki fer provizyon pou deklarasyon nesans i ganny revize
pou evite ki nesans i kapab kontinyen ganny deklare lo sinyatir
en lot dimoun ki pa vreman papa sa zanfan oubyen san son konsantman i enn ki tre enportan e i enn ki
annan bokou merit. Mon dir sa Mr Speaker pa
akoz mon en Msye oubyen en papa
me akoz pou mwan a mon avi mon krwar ki en tel mosyon pour non
selman ede koriz en lenzistis anba seksyon 32 lalwa leta sivil ek seksyon 312 Kod Sivil me i pou osi
egalman rezourd tou bann lezot problenm asosye avek lefe ki en
zanfan i ganny deklare san laprouvasyon oubyen konsantman sa swadizan papa.
Mr Speaker lefe ki lalwa aktyel ki gouver deklarasyon zanfan i pa egzize parey nou’n ganny dir, i pa
egzize ki papa i bezwen prezan devan biro leta sivil letan ki en
zanfan pe ganny deklare sa i fer ki sa madanm marye e ki li in separe avek sa Msye me ki pa ankor divorse
59
avek sa msye, an dot mo ki ankor pe servi sinyatir sa msye marye i kapab
swa atraver son sertifika maryaz oubyen non prezant devan sa zofisye
leta sivil e deklar sa zanfan ki pa ni pou sa msye marye lo sinyatir sa msye marye san ki sa msye ki pa ni
papa sa nouvo ne i konnen oubyen san ki li i agree ki sa zanfan i ganny deklare anba son sinyatir.
Mr Speaker mon krwar Onorab Lucas in mansyonn e osi
Onorab Derjacques in fer referans avek bann diferan problenm ki sa i kapab koze, byensir mon pa pou
repet sa ki zot in dir me nou pou agree Mr Speaker ki en tel
abnomalite dan lalwa leta sivil i kout sa bann swadizan papa en kantite. Dan bokou ka zot bezwen
parey nou’n tann dir al rod rekour devan lakour pou zot kapab eklersi zot sinyatir.
Dezyenmman i annan parfwa zot lavi familial osi i ganny afekte
parske dan bokou ka zot partner aktyel i osi souvannfwa krwar ki sa bann msye zot ankor annan serten
relasyon avek zot madanm marye e sa ankor souvann fwa i fini par en lot separasyon. E pli pir ankor
parey nou’n antann pli pir ankor se ler ki sa swadizan papa i mor e la ou
vwar bann zanfan ki pa ni son zanfan me ki’n ganny deklare anba son sinyatir souvann fwa zot zis
aparet e vin rod zot osi par dibyen ki sipoze pou zot swadizan papa.
Mr Speaker konpare avek sa ki Onorab Derjacques in dir, mon panse ki mosyon anmennen par
Onorab Lucas i pa en mosyon ki pou ankouraz adilter. Mwan mon panse ki sa mosyon i san dout i pou
rezourd sa bann problenm ki nou’n mansyonnen e mon ti a kontan
petet profit sa lokazyon a sa pwen pou mwan felisit Onorab Lucas pou
son mosyon parske parey ki mon’n dir sa mosyon i annan pou bi
rezourd sa bann problenm ki sirtou pe arive avek sa bann papa ki dan en fason ki zot pe ganny afekte san
ki zot menm zot konnen. Mon krwar sa i bi sa mosyon e mon ava felisit li pou sa e garanti li sipor pou
son mosyon. Mersi.
HON BERNARD GEORGES Mr Speaker sa mosyon ki esey rezourd en problenm ase senp i
montre nou konpleksite sa brans nou lalwa e annefe i en brans nou
lalwa ki teribleman konpleks. Dan sa Lasanble nou’n sey tous li plizyer fwa. I annan leta sivil, i annan
siksesyon, i annan zafer non, nou’n tann recherche de paternité, nou’n
tann désaveu de paternite, i annan tou sord keksoz ki fodre – zis avan mon’n vin isi apremidi mon ti annan
en pti meeting avek Sef Ziz e mon ti dir li, mon dir mon bezwen taye
akoz i annan mosyon enn mon koleg apremidi ki pou pase, mon’n eksplik li en pti pe e limenm li i ti pe dir
mwan kimanyer i absoliman esansyel ki nou regard koman en
nasyon tou sa ki nou apel lalwa lafanmiy akoz konmela i vreman dan en dezord. Ou annan tribinal
lafanmiy ki pe fer enpe, ou annan lakour ki pe fer enpe.
Ler i kestyon siksesyon ou
bezwen regard si sa piti i lezitim, si i pa lezitim, si son papa in deklar li,
si i pa’n deklar li, ler i annan en divors ou bezwen tay dan lalwa Angle pou al gete kimanyer ou pou
diviz bann byen e si sa 2 dimoun pa’n marye ler zot kite nou menm
nou tou le zour nou vwar problenm,
60
ou bezwen tay anba kod sivil etc. nou lalwa i dan en leta tre tre
dezord. Mwan mon konplent si mon
annan enn kont Onorab Lucas se ki son mosyon pa al sifizaman lwen. Mon krwar ki anvi rezourd en serten
problenm me mon krwar problenm nou devret rezourd li dan en fason pli global, nou bezwen revwar tou sa
seri lalwa e remet zot annord. Nou annan en Law Reform Commissioner
ki limenm li ki ti’n anmenn en lalwa pou demann enn, mwan mon ti’n dir ki kekfwa bann ansyen Sef Ziz i
devret vini e efektivman ansyen Sef Ziz in ganny apwente lo Law Reform
Commissioner me li i pou reviz zis lalwa ki nou annan, i pou al zis reviz
sa met annord, i pa pou al reform lalwa. Sa set en step ankor bokou bokou pli gran.
Me si nou pou focus lo problenm e nou pou zis sanz lalwa
leta sivil mon krwar nou kapab fer sa dan en fason relativ senp. Tou le de kote, tou le de pwennvi ki’n
ganny eksprimen apremidi Onorab Lucas, Onorab Derjacques zot
annan zot merit. I vre ki lalwa i propoz en solisyon pou tou sa bann problenm ki annan, e i vre ki en
solisyon pli senp i kapab ganny anmennen parey Onorab Lucas in
propoze me sa ki a labaz nou problenm se pa deklarasyon zanfan se dezord matrimonyal. Annou pa
zanmen bliye ki problenm ki nou annan se akoz dimoun pa marye – en sanzman lalwa pou anmenn plis
adilter? Adilter se pa sa problenm akoz 8 lo 10 zanfan ki ne i ne an
deor maryaz ozordi. Napa problenm.
Fodre nou regard nou problenm an fas. Lalwa i sey aport
solisyon a en realite, lalwa housing i permet ou pran en loan kantmenm
2 dimoun pa’n marye. Sa se bann solisyon a en problenm ki egziste. Si nou anvi met lord fodre nou vin
en sosyete kot tou dimoun i marye. Me nou pa pou arive sa Mr Speaker
– mon krwar ki nou bezwen aksepte ki larealite Sesel maryaz i leksepsyon e en unit common law ki
nou apele i lareg. Annefe dan pli o lenstans larelizyon sa i pros pou
ganny aksepte dan en serten fason. Ansyen levek Chang-Him pe al byento propoz en tez ki in travay lo
la depi sa dernyen 10 a 20an kot i pe al dir ki maryaz Sesel i pa al
devan leta sivil al marye devan 2 temwyen oubyen al legliz al marye, maryaz set en relasyon within sa ki
nou apel konmela konkibinaz. E annefe se sa, nou bezwen
aksepte larealite. Nou ki’n marye nou vwar sa koman the norm me annefe nou bezwen realize, nou
bezwen aksepte ki pou la gran mazorite nou pep 8 lo 10 that is not the norm, that is the exception e sela kot problenm i vini. Konbyen nou
ki’n annan en konversasyon parey sa enn? ‘Jeanne D’Arc i fer ou salanm’. ‘Ki Jeanne D’Arc?’
‘Jeanne D’Arc anler Les Rocher’, ‘wi piti pti frer’ ‘Pti frer…’ ‘wi ou pa konn pti frer in marye avek
Suzette…’ Konbyen nou ki’n annan sa konversasyon ? I egzakteman
parey nou ladres nou lakaz. Olye annan 173 Church Road, nou annan anba Pye Ponm lo Glasi. Se nou
realite, nou lavi i an dezord e se sa ki lalwa li i pou vin anmenn serten
lord dan en sitiasyon dezord.
61
Si nou anvi met lord annou aksepte ki parey i annan defwa nou
dir son zoli i dan son vilenn, son lord i dan son dezord. Se sa ki fodre
nou aksepte. Annou pa sey fer en lipye size 8 antre dan en soulye size 7 i pa pou antre. Annou aksepte ki
nou problenm i pa en problenm me i annefe – mwan mon pe dir sa – e ki
annefe la norm. E ler nou kapab fer sa nou ava vwar ki tou sa bann keksoz i kapab rezourd fasilman.
Yer mon ti en temwen, yer bomaten dan en zafer ankour kot efektivman sanmenm sa problenm
ki’n ganny mansyonnen la apremidi in arive. En msye in mor in les en
frer. Sa frer in vini in fer tou bann prosedir ekzekiter, in pran larzan son frer akoz i ti sel zeritye, in pran
larzan son frer avek gouvernman son pti konpansasyon in al rod enn
de pti larzan, en pti mwenza apenn si ti annan bokou larzan labank, ler tou sa la in fini en dimoun in vin
ankor in dir be sa msye ki’n mor ti mon papa e in ganny deklare konmkwa i ti fiy sa msye, in
anmenn laprev e sa enn ki’n fer tou sa travay in bezwen pran sabann
pti mwenza ki in al anmase e donn avek sa fiy akoz ler ou annan en zanfan sa zanfan i vin premye
zeritye e non pa en frer. Sa se bann keksoz ki arive toultan. I arive toultan, toultan se bann keksoz ki
nou nou bezwen vwar e nou bezwen fer fas avek tou lezour.
Alor Mr Speaker dan tou sa bann problenm ki nou annan mwan mon krwar sa ki mon ti ava swete
vwar se en deba lo en nivo bokou pli larz, lo en deba filozofik enpe, olye
zis fer sa ki malerezman nou dan sa pei nou konn fer li tre byen se rezourd enm pti problenm, en pti
bout sa problenm akoz ler ou met sa lipye size 8 dan en soulye size 7
ou’n ganny morde lo en ledwa alor ou vin rod plaster pou mord sa
ledwa me ou pa rod malerezman problenm en soulye enpe pli gran.
Alor mwan mon ti ava swete,
i pa’n arive me kekfwa nou annan sans pou nou al pli lwe. Annou pa
servi lalwa pou sanz mers, annou swa sanz mers ouswa aksepte ki mers pa pou ganny sanze alors mers
in vin larealite. Antretan sa ki nou kapab fer, plizyer propozisyon in
ganny fer isi ozordi, mwan osi mon vwar sa problenm ki Onorab Derjacques in fek dir ki si en
dimoun in mor son bann zanfan lezitim, ilezitim, deklare, pa’n deklare i kapab dan en peryod 1an
vin sa ki nou appel en recherche de paternité e esey prouve ki sa dimoun
ki’n mor i zot papa tel parey sa fiy ki mon’n fek koz lo la in fer dan sa
peryod 1an i annan defwa 1an i kourt, mwan menm mwan mon’n deza ganny en gro case kot sa bann
dimoun ki ti definitivman zanfan sa boug ki’n mor in ariv ankour 1an e
1 zour. Zot ti 1 zour tro tar, zot ti perdi tou keksoz. Eski sa i devret arive? Mon pa krwar. Me at the same time parey Onorab Derjacques in dir, konbyen letan ou pou donn
en dimoun pou vini si ou’n fini partaz siksesyon, ou’n fini fer tou keksoz e en boug i vini 5, 6, 10an,
20an plitar i vini i prouve ki i zanfan, eski i devret annan? I en
konplikasyon, i annan rezilta, i annan solisyon fodre nou rode.
Mwan mon krwar pou rezourd
problenm ki Onorab Lucas pe souleve se sa dimoun ki’n marye e
sa madanm, e Onorab Derjacques i
62
annan parfetman rezon se sa madanm ki tor pou sa ki arive avek
son zanfan me nou pa kapab blanm parey nou dir the sins of the parents can not be visited on the children alor nou bezwen trouv en solisyon pour sa zanfan. Si sa zanfan in ne
akoz son manman pa’n divors son mari e in al fer li avek en lot papa -
son vre papa i kapab deklar li dan en serten fason e mwan mon ti ava propoze ki fason pli senp pou fer sa
se sa papa i kapab deklar li dan en lot rezis kot leta sivil. I pa pou kapab al lo son birth certificate pou
bann rezon ki Onorab Derjacques in donnen. Ou pa kapab annan de
boug pe lager en piti lo en sel sertifika nesans. Me at least dan en
lot rezis son vre papa i kapab deklar li pou ki demen ler son vre papa i mor i kapab erite san ki i bezwen
tay ankour al fer tou sord prosedir. Sa set en fason mwan mon krwar senp.
Me eski dan limedya, en lot solisyon, akoz sa ki arive isi nou tou
nou konnen se ki trwakar bann papa pa deklar zot piti, nou tou nou konnen. Sertifika maryaz i vini i
annan zis non manman lo la. Eski sa i byen? Menm si nou aksepte ki
maryaz i leksepsyon e konkibinaz i lareg eski ou krwar i devret? Mwan mon pa krwar ki papa i devret
annan en desizyon si i pou deklare, si i pa pou deklare. In fer en piti devan lalwa i devret ganny forse pou
deklare e sa manman osi i pa kapab dir ‘ar mon’n kite avek li tou manyer
sa boug…’ be pa ou ti n al fer en piti avek li, avan ou kite avek li, ou pa ti avek li? Ler piti i ne se pa ou ki
devret deside se pou sa piti demen ki ou devret provide.
Alor mwan mon ti a dir dan en lot fason se fors papa dan tou ka e
fors manman dan tou ka deklar zanfan. Senp, alor sa piti i ava ne, i
a konnen demen son papa se entel e non pa mari son manman oubyen annan en form blank viz-a-vi son
papa. Sa se bann pti solisyon mon krwar ki nou kapab trouve dan limedya e pou sa rezon mon krwar
ki i annan merit dan soulev sa problenm, esey trouv solisyon
imedyat. But mon krwar ki nou merit al - e mon ti ava swete akoz i en deba ki mon konnen i pasyonn
nou tou isi dan sa Lasanble. Sa bann pwen koumsa set en keksoz ki
pasyonnan. Annou annan atraver en
mosyon demen en deba bokou pli
larz pou sey tackle sa problenm maryaz, konkibinaz, common law, whatever. Mon krwar set en deba ki nou tou nou kapab trouv li byen,
byen anrisisan. Mersi. HON MARIE-ANTOINETTE ROSE
Mr Speaker i sertennman en deba enteresan, e mon ti a kontan aport mon kontribisyon a sa deba. I pou
2 rezon, i 2 ka ki mon’n witness. Pa tro bokou letan pase ti annan en
madanm ki ti tre ankoler akoz i ti’n al rod en birth certificate pou son
zanfan pou dekouver ki i ti annan annefe 2 birth certificate avek 2 diferan kalite lenformasyon lo la e
sa ti an rezilta lefe ki son msye pa ti’n deklar son zanfan me plitar apre
ti’n deside deklar sa zanfan e dan lanrezistreman i annan en kantite difikilte pou li kapab ganny en birth
certificate ki annan lenformasyon korek lo la. I ti tre tre dezapwente,
tre tre ankoler.
63
In annan en lot ka enteresan ki mon ti refer sa ka avek Onorab
Lucas i konn tre byen kot ti annan en madanm ki ti anvi ki en msye ki
in fer zanfan avek i deklar son zanfan menm si sa msye pa ti anvi. I ti pe ganny en kantite difikilte pou
fer sa msye deklar son zanfan e kantmenm mon dir li be si sa msye pa oule deklar sa zanfan ou pa
kapab obliz li. Son largiman se ki it’s birth right of sa zanfan pou li
konnen lekel son papa, ler sa zonm ti deside fer en zanfan avek li, i ti devret deside pran responsabilite
pou deklar sa zanfan. I annan kantite ka, sa i zis 2
ka kot ler i ariv avek en birth certificate i annan en kantite rezon.
I pou rezon senp birth certificate i mars avek nou pou leres nou lavi. Partou kot nou ale i annan menm
visa application ki demann ou tou bann detay ki annan lo ou birth certificate. So leres ou lavi once ki sa dokiman in ganny fer ou kapab
sanze, wi, me selman i en keksoz, i ou tag, i sa mark ki ou mars avek
pou leres ou lavi e i fini ziska ou lanmor. I la ziska ou lanmor e en kantite fwa i mark ou lidantite, i
mark sa ki ou été koman en endividi, i mark ou pase, i mark ou paran, i mark kot ou sorti e i defini
ou koman en endividi. I annan serten pei ki menm lo birth
certificate i met the race of the person. Isi nou pa mete pou bon
rezon valab me i sitan valer ki menm serten pei i egzize ki the race of the person i lo son birth certificate.
So i annan en kantite problenm ki leve si sa sertifika pa korek.
E nou vwars a souvann fwa paregzanp sirtou si i annan en
lanmor. Nou’n al bokou lanterman e noun witness en kantite keksoz ki
arive me souvannfwa en msye i konnen ki kantite zanfan i annan ler
i mor e sirtou si i annan inheritance. Ou vwar zot zot vini zot vin rod leritans, sa ti mon papa, sa ti mon
isi. I annan en kantite sitiasyon ki vreman fer lapenn akoz ou vwar ki
petet sa bann zanfan pa’n la dan lavi sa msye oubyen dan lavi sa dimoun ki’n mor me ler lanmor i
arive zot la. Alors i vre ki en kantite fwa i en pti pe cultural. Onorab in
dir poudir sa lalwa i pou plizyer mil lannen ki la e in vin norm, e in ganny etablir me en kantite fwa i
cultural akoz bokou letan en kantite zanfan sa ki nou apel zanfan batar
osi in mal pase, zot in ganny apele, ‘ou batar, ou pa lezitim, ou isi ou laba’, konmsi en kantite keksoz ki’n
arive ki sirtou bann zanfan ki bann zanfan natirel in sibir en kantite
keksoz e an rezilta sa ki mon krwar sa mosyon in vin devan nou Lasanble isi.
Mr Speaker zis mon pou pik brain nou Lasanble lo lavenir, lo
keksoz ki kapab leve e se pou sa rezon ki nou bezwen revwar nou bann lalwa. Petet napa bokou isi
me dan bann pei was i annan en kantite claim ozordi lo bann zanfan
ki’n ne out of artificial insemination, bann zanfan ki zot papa i pa konn zot e ozordi sa bann zanfan i gran e
zot pe al lo internet zot pe al rod zot paran, oubyen zot pe al rod isi, zot
pe al rod laba e osi menm sa bann paran - i annan serten zonm ki annan remord- konsyans ozordi. Ki
pe dir, ‘be konbyen zanfan mon annan dan lemonn?’ Kote mon
bann zanfan i été? Eski zot parey
64
mwan? Eski zot pa parey mwan? Mon krwar ki nou bezwen komans
mazin lo la akoz i en keksoz ki pou arive dan nou pei e tousala i annan
pou fer avek nou survival koman en sosyete, koman en pei, koman en imen e mon krwar i enportan ki nou
Lasanble i mazin just beyond sa deba ozordi. Mon dakor avek
Onorab Georges ki nou bezwen mazin bokou pli lwen akoz i annan en kantite keksoz ki pou arive e ki
pe arive dan nou sosyete konsernan inheritance, ek birth, ek birth rights.
So mon pou aport mon sipor a sa mosyon akoz i al zisteman dan sa
direksyon. Mersi. MR SPEAKER
Onorab Ramkalawan. Mwens ki 15 minit.
HON WAVEL RAMKALAWAN Yes. Mr Speaker parey ou’n vwar lo
nou kote letan nou’n regard sa mosyon i annan diferan aspe. I annan serten dimoun ki pou regard
li lo kote son lafwa, i annan en serten dimoun ki krwar ki malgre 2
dimoun in separe me en zanfan in ne lo en sinyatir alors i ganny deklare pou prezerv lafanmiy. Alor
nou lo nou kote mon anvi fer kler ki poudir avan zot komans dir nou pa
sanz spot, nou pa isi, nou pa laba, nou isi lo nou kote sakenn i ganny drwa vot kimanyer i anvi, napa
party position lo sa ki nou pe diskite e mon konnen ki poudir i annan ki
pou abstain, i annan ki pou vot kont, parey mwan pou vot kont sa mosyon altogether, i annan ki pou
vot anfaver, ensidswit. Mwan mon pou vot kont akoz
mon’n vwar tro bokou soufrans
espesyalman koman en Prêt. Seselwa le moman ki kot i annan
lanmor i annan tro bokou goumandiz. Mon vwar dimoun ki
zot frer in menaz pandan 40an avek en madanm, zis koman zot frer i mor zot in monte, zot in tir sa
madanm dan lakaz, zot in anvi tou keksoz, keksoz ki mwan mon kont. In annan tro bokou sa bann zafer
lager, sa bann zafer sinyatir, rann mwan mon sinyatir ensidswit. E
mwan sa bann zafer mon trouv li ridikil parske pou mwan e parey mon konpran legalman i ganny
apiye, en zonm avek en fanm i marye. Letan zot marye zot deside
adopte en sinyatir. Letan ou sa zonm ou’n marye avek sa madanm, sa madanm ti siny Roucou, ou ou ti
siny Pool ou’n aksepte ki poudir dan nou lakour nou pa pou siny Pool-Roucou me nou pou siny Pool.
De ki sa i arive ou Msye Pool ou pa kapab dir … oubyen likou Pool..
(Laughter)
..Ou Msye Pool ou pa kapab dir sa sinyatir ki mon’n donn ou i apel pou mwan. Letan ou’n marye, ou’n
aksepte sa sinyatir i otan pou sa madanm ki pou sa zonm. Nou vwar
bokou bann madanm - dan nou sosyete nou annan sa, nou tou nou konn bann legzanp kot in annan
divors me sa madanm in deside gard son sinyatir maryaz. I annan serten
madanm zis koman zot soz, zot rann. Me mwan mon krwar si in ariv kot i annan maryaz e ki in
annan kek problenm, sa madanm i annan drwa pou li gard sa sinyatir parski ou nepli kapab lager lo la. E
son sinyatir in ale in ganny li en lot relasyon son zanfan in ne ou pa
65
kapab ou aprezan taye ou al trangle sa madanm poudir li rann mwan
mon sinyatir, pa met sa piti lo mon sinyatir ensidswit. Mwan mon pa
krwar ladan, mwan mon krwar ki sa madanm i annan menm drwa pour li egzakteman parey sa zonm. Lo lot
kote i sa bann zafer met ou non san ou konsantman be si ou anvi partisip ladan, ou osi tou ou desann
kot biro civil status. Si ou pa anvi sa i arive parey Onorab Derjacques
in dir, ou’n marye ek en madanm, zot in ganny problenm, zot nepli kapab viv ansanm be divorse. Ou pa
kapab pa enterese pour ou met keksoz annord me selman apre
letan sa madanm i deside pour li kontinyen avek son lavi ou aprezan taye konman zonm pour ou fer
dominer, e mwan mon krwar ki sa i en lot sitiasyon kot mon krwar zonm
Seselwa i tro dominer. ‘Ou’n kite avek mwan, ou pa pou pran en lot zonm’ sa i en keksoz ki nou tande
tanzantan, ‘ou pou reste la’, parski zonm Seselwa parfwa i tro annan sa mantalite ki poudir se zot ki kontrol
madanm. E mwan mon pa dakor avek sa bann zafer koumsa. En
zonm avek en madanm zot dan en relasyon demen sa relasyon pa marse, ou sa zonm ou konmsi ou
annan en drwa pour ou al ek en lot madanm me selman li sa madanm li i pa ganny drwa annan en lot. Sa
kalite zistwar fodre nou arete dan nou sosyete. E mwan mon vot kont
parski mon krwar sa mosyon pe tro siport bann zonm sa se lafason ki mwan mon vwar li. Konmsi ‘pa met
lo mon sinyatir mon sinnyatir i pli soz.., letan ou’n deside fer en keksoz
sa sinyatir la ou’n fini met li lo latab, i nepli pour ou, ou pa kapab al reklanm sa sinyatir.
Parey Onorab Derjacques in dir i annan bann prosedir lakour. Sa
madanm ou’n kite avek li pandan 5an, menm si zot in divorse, sa
madanm in kontinyen reste lo sa sinyatir. I fer en zanfan i deklar li lo Lucas, be ou Lucas ou konnen
poudir sa piti pa pou ou al fer sa prosedir ki poudir pa ou ki son papa e sa madanm i bezwen aksepte
poudir pa ou son papa parski ou pou annan ou bann levidans ki
poudir zot in kite e aprezan lo kote leritaz keksoz ava vin kler.
So mwan lo sa bann zafer la
Msye Speaker I’m sorry mwan mon pou vot kont sa mosyon parski
mwan lafason ki mon vwar tou bann keksoz i la e si en zonm oubyen en fanm i anvi pran son responsabilite
zot kapab fer li. Me selman la mon dakor avek Onorab Georges e mon
krwar i bezwen annan en nouvo keksoz dan sosyete. E la ankor ennfwa sorry si mon pe koz for lo
zonm. Zonm si ou’n deside pa servi en kapot e ou pe sorti avek en
madanm savedir i annan en posibilite ki poudir i pou ansent i pou ganny en piti, ou pa kapab
enjoy sa moman e apre sa letan vant i komans monte ou ou tay laba, ou
taye. Si ou en zonm marye ou bezwen konnen ki poudir mwan mon en zonm marye la i la ki mon
pe fer, si i arive, mon pran mon responsabilite. Napa bann zafer, ‘ah
ou konnen.. sepa mon repitasyon, sepa mon lot zafer isi’, si ou pa anvi sa problenm, kit ou labraget atase,
mwan se sa mon pozisyon mwan. Si ou delarg ou labraget ou bezwen pran son konsekans. Mon krwar zot
tou zot ava dakor avek mwan, espesyalman bann madanm. Alors
si ou’n marye ou anvi ki zis ou
66
zanfan dan maryaz ki vin ou zeritye ou pa al fer piti an deor maryaz. Si
ou al fer piti an deor maryaz sa piti li osi tou i bezwen erite, li osi tou i
bezwen vin ou zeritye. Menm parey ki ozordi i annan en kantite bann sitiasyon kot zonm ki’n marye pe
pey alimoni, sa mon kontan, sa mon kontan en kantite parski responsabilite.
Mr Speaker nou bezwen vin en sosyete ki pran nou
responsabilite, letan nou rod sanz lalwa isi, sanz lalwa laba zis pou nou kasyet sa responsabilite, nou a
pe al dan en direksyon pour nou kree en sosyete kot i annan plis
dezord. Nou deza annan ase dezord. Parey Onorab Georges in dir sepa ki poursantaz, 8 dan 10 in ne an deor
maryaz, preski tou maryaz 1 dan 2, 1 ½ dan 2 mon krwar konmela i fini dan en divors. E nou annan en
problenm sosyete, alors nou bezwen regarde ki manyer nou build up nou
sosyete olye al rod sanz keksoz pou nou tonm plis dan deteryorasyon.
E mwan Mr Speaker se pour
sa rezon malgre mon konpran sa sitiasyon ki Onorab Lucas pe
prezante me selman mwan mon krwar aksepte sa mosyon nou pe al dan move direksyon kot mwan mon
plito al lo kote pran nou responsabilite e get on with it. E
alors se pour sa rezon ki mwan mon pou vot kont sa mosyon. Mersi bokou.
MR SPEAKER
Moral se pa met kannson labraget, met kannson lastik.
HON WAVEL RAMKALAWAN Si ou met kannson lastik fer sir i pa en lastik las.
MR SPEAKER
Onorab Ferrari ou dir mwan 1 minit.
HON JEAN-FRANCOIS FERRARI I en pwen ki personn pa’n fer, in
tous, tous lo la en pti pe. Mwan mon ti a kontan dir ki mon pou esper larepons Onorab Lucas akoz mon’n
ase trouble par prezantasyon Onorab Derjaques ki’n sizere e mon
napa sa ekspertiz pou mwan evalye tou sa ki in dir me ki’n lev sa posibilite ki an fezan bann revizyon
dan lalwa leta sivil sa i kapab fraziliz striktir lafanmiy e donk weaken enpe nou sosyete. Mwan mon ti a kontan pran en pwennvi moral e en pwennvi osi relizye akoz mon en
pratikan ki si sa i leka mon pa pou kapab vot an faver akoz although
mon rekonnet pozisyon ki Onorab Georges in pran ki i annan en realite on the ground ki bann linyon natirel
i prevalan konmela dan Sesel, mwan mon ti a kontan dir ki menm si i
ankor annan detrwa dimoun ki deside ini zot dan en maryaz mon ti a kontan ki lalwa i kontinyen
ankouraz sa e menm ler pou annan detrwa dimoun ki pou fer li mon pou
kontinyen ankouraze akoz mon believe mwan fermeman ki sa i en keksoz ki tre enportan dan bedrock
nou sosyete i donn nou en gidans e en striktir moral pou kapab fer nou
pli rezilyan e pli responsab e pli disiplinen e pli imen par rapor a bann sosyete anteryer.
Alors Onorab Lucas prezantater mosyon mon vreman pe
esper ou pozisyon lo la pou mwan kapab pran en desizyon akoz i en desizyon ase difisil pou mwan si i pe
67
al dan sa direksyon ki mon santi ki kekfwa i kapab ale mon pa ti a tro
kontan vwar li al laba me rasir mwan poudir i pa pou en tsunami ki
kapab zet sa dernyen unit familial ki reste, zet zot ater. Alors se tou Msye Speaker. Mersi.
MR SPEAKER
Ok, i ankor annan bann dimoun ki oule koze so mon krwar nou pou
bezwen al stand over pou mardi prosen, mon annan ankor dimoun lo mon lalis. Me zis pou zot
lenformasyon Langleter dernyen DNA survey ki’n ganny fer 34%
bann zanfan ki’n ne dan Wedlock pa piti zot papa. Ok mersi bokou.